MEMO

sidhuvud

g r a f e n

Minnet gör
dig glömsk
Döden 2.0
Vem bryr sig om
Frostavallen?
Vimsprinsen

1
ledare

RISKERAR ATT FALLA I GLÖMSKA.

– Det verkar som att folk tror att
Västra Hamnen skapades av Gud.
Men det var ju Kockum, inte Gud,
som gjorde det möjligt att åka skate-
board i Stapelbäddsparken,
Peraxel Nilsson kallar sig kockumit. Läs mer på
sidan 20.

BILD: OLA CLAESSON

Vi är alla besatta av att komma ihåg
D
et är ganska lite man minns med Ögonblicksbilderna blir allt fler. Även making other plans” är ett av John Lennons
tanke på hur mycket man glömt. det tråkiga förevigas. Inget får glömmas. mest uttjatade citat. Också det bästa. Vi
Och tur är väl det. Vem vill Samlandet på minnen gör oss till dåliga gör ständigt planer inför framtiden. Vi
minnas det timslånga letandet efter bussen ögonblicksnjutare. När ska vi hinna titta gör också planer för vad vi vill minnas i
vid flygplatsen på Mallis, eller blykepsen på allt? framtiden.
efter århundradets fest? Så glöm alla minnen och associationer
Men snart har man inget val. Besattheten MINNS NI STORCH i Sällskapsresan. du fått av detta
av att komma ihåg allt för alltid blir bara Han som ihärdigt fotade varje minut av magasin. Släng det i
större och större. I ögonblicket då det semestern. Och skratten när det visade sig pappersåtervinningen
är som roligast plockas kameran upp. att linsskyddet varit på hela tiden, när alla och lev. Som en mer
Eller måste vi meddela alla andra hur minnen var svarta. Då var det synd om jordnära tänkare,
minnesvärt ögonblicket är, innan det är för Storch. Men i slutändan var han rätt nöjd Melker Melkersson
sent. ändå. Han var befriad från sin uppgift och på Saltkråkan sa;
kunde njuta av livet istället. ”Denna dag – ett
TWITTRA GENAST, sms:a alla du känner. ”Life is what happens when you are busy liv”.

Ansvarig utgivare Redigeringschefer Skribenter Johanna Johansson

Pia Rydlöv Jonna Ingvarsson Sara Karnehed Karl-Johan Löfgren
MEMO Redaktionschefer
Karl-Johan Löfgren Axel Swartling
Danina Mahmutović
Ola Claesson
Jonna Ingvarsson
grafen Olof Svensson
Ola Claesson
Bildchef
Hanna F. Ellborg
Paula Rooth
Oskar Martinsson
Åsa Rhodin
Olof Svensson
Liv Akne Andersson Hanna F. Ellborg
Anna Thulin

2
 innehåll

sid 27 På besök i
barndomen Hypnos utan hokus pokus eller pendlande klockor.

sid 41Möt
minnes-
mästaren
Idriz Zogaj memorerar korten i en kort-
lek på två minuter.

sid 16 Efter
döden på
nätet
Snart kan du få ett digitalt
testamente.

14 Är sista dansen över för gott?

En gång stod dansbanorna för helgnöjet i Skåne. Nu väntar de på en återupplivande hand.

22 Skånska The Shining ska skina igen

Kala korridorer och igenvuxna skidspår. Välkommen till Höörs Overlook Hotel.

34 När orden glöms bort

Josefina Johansson räddar skådisarna från att tappa ansiktet

36 Självbiografi - hysteri
Memoarer är det nya svarta i författarsverige.

38 Tillbaka till 10-talet

Det var en gång ett litet, litet hus...

05 John Lennons glömda helg 30 Alla delar sista viloplatsen

06 Bortslarvat/upphittat 31 Han håller Malmöhistorien levande

08 Klubben för tankspridda 32 Tatuerade hjältar och minneschip

12 Vi byter hjärna mot hårddisk 33 R.I.P. älskade Smell-O-Vision

18 Sniffa dig till bättre minne 42 Kolonin slumrar

19 Specialstyrkan mot demens 43 Minns du flygande Jakob?

3
retro

Ekorren hoppade
inte från tallegren
Play it again Sam, sa Humphrey
Bogart i den kända filmen

He-Man
Casablanca. Man tager vad man
haver, sa Cajsa Varg i sin kokbok.
Känn dig lurad.
I det kollektiva minnet blir saker ofta

vs
helt fel. Vi glömmer hur det egentligen
var och felaktigheter uppfattas som
sanna. Faktoider kallar Peter Olausson
denna typ av missuppfattningar. Han
driver en hemsida om faktoider och har

skrivit tre böcker i ämnet.
Ett nutida exempel är att många tror
att läkemedel endast testas på män,
vilket är helt fel visar flera vetenskapliga
studier.
Om du tror att ekorren som satt i granen
märkligt nog hoppade från tallegren
tror du fel. Om du vill veta hur texten
egentligen är eller kolla in fler faktoider
gå in på: www.faktoider.nu.
KOM IHÅG s
Lennart Daléus blev Centern
partiledare 1998 och sam ma år
prydde hans nuna valplakat med
rubriken ”Det här är Lennart”.
När han avgick 2001 var det
fortfarande få
som visste vem
Lennart var.
Skeletor
BILD: JOHANNA JOHANSSSSON
En av 80-talets största strider ägde rum i barnens lekrum.
Ett blått skelett med lila luva. Mot en pagefriserad arier på steroider som
rider på en stor katt.
Den muskulösa He-Man och hans gäng bodde i en borg på okänd plats.
Gänget bestod förutom He-Man av krigarbruden Sheila, hjälmprydde gröningen
Man-At-Arms och den flygande palatsnarren Orko. Dessutom fanns en feg katt som
förvandlades till Battle Cat, en rytande tiger, när He-Man grep sitt svärd och skrek ”I
have the power!”.
HE-MAN OCH HANS VÄNNER FÖRSVARADE sin borg mot Skeletors gäng. Skeletor
hade en dödskalle istället för huvud och var lika steroidpumpad som sin antagonist He-
Man. De delade även samma smak när det gällde kalsonger, Y-front.
Han hade också ett gäng. Men Skeletor kunde man inte lita på. Han flirtade med tjejerna i
sitt gäng för att i nästa ögonblick försöka döda dem. Dessutom bodde han i ett ormformat
hus men mycket vill ha mer, och han försökte alltid sno borgen Castle Greyskull från He-
man och hans vänner. Det lyckades aldrig särskilt bra. JOHANNA JOHANSSON

Den bortglömda skidan

Tankspridd?
Prylarna som hjälper dig att
komma ihåg:
– Dörrmatta med orden nyckel, mobil
och plånbok tryckta.
– Senilsnören för glasögon.
– Reservläsglasögon som får plats i
plånbokens kreditkortsfack.
– P-skiva som registrerar tiden när du
stänger bildörren så att P-vakten kan se
när du parkerade.
– Handsfreeparaply. Sätt det direkt på
huvudet och tappa aldrig bort det igen.
– Sms it, en tjänst som påminner dig om
viktiga saker via sms.
blir hamburgerreklam
McDonalds Norden har
gjort en reklamkampanj
som kretsar kring den
bortglömda skidtypen
monoski.
Den hade sin storhetstid i mitten av
åttiotalet men försvann snabbt när
snowboarden tog över.
En monoski åker man med båda fötterna
riktade framåt tätt intill varandra. Genom
att ta göra tevereklam om en bortglömd
pryl som ingen tänkt på sedan åttiotalet
försöker McDonalds locka in folk på en
specialgjord hemsida.
PÅ SIDAN FINNS OLIKA AVSNITT som
skildrar hur fransmannen Alain Duchamp
försöker slå sin forne rival tysken Hansi
von Spitzmark. De båda tävlade 1974 i ett
ödesdigert lopp som von Spitzmark vann.
Nu vill Alain Duchamp ha revansch och
samlar ihop ett team för att slå Hansi von
Spitzmarks rekord. Inget är naturligtvis på
riktigt.
REKLAMMAKAREN JENS JONSSON
har tidigare gjort långfilmen The King of
Ping Pong.
Hur det går för Alain Duchamp vet
man inte än, bara tre av de sju avsnitten
är släppta. Nya avsnitt kommer varje
vecka. Frågan är om någon kommer äta
fler hamburgare eller kanske ta fram sin
gamla monoski från vinden.
OSKAR MARTINSSON

4
 retro

Lennons
långa
lucka
Den längsta bortglömda
helgen står John Lennon
för.

1973 knakade det i fogarna mellan

John och Yoko. Äktenskapet var så
dåligt att Yoko bestämde att de skulle
separera. Hon föreslog att John skulle
bli ihop med May Pang, assistent till
Yoko. John åkte till Kalifornien där
May bodde.
De inledde en relation som varade i
ett och ett halvt år. Tiden kallade John
senare för The Lost Weekend.

DEN GLÖMDA HELGEN blev något

av ett uppvaknande.
John slutade dricka, började träffa
sin son och blev vän med gamla
vänner och musiker igen. May och
John bestämde sig till och med för
att åka och hälsa på Paul och Linda
McCartney i New Orleans men dagen
innan avfärden ställdes besöket in.
Yoko var tillbaka i bilden och
lockade hem John med löften om att
hon kunde få honom att sluta röka.
TILLS DÖDEN SKILJDE DEM ÅT BILD: SCANPIX
OLOF SVENSSON Efter en tillfällig separation lyckades Yoko locka tillbaka John igen.

”Det som inte antecknats på en

lista är inte värt att minnas”
J
ag är sju år och äger ett rosa block där jag listar tillhörigheter över och få lappen att växa. Långa listor tyder på ambition och
och vänner, luktsuddgummin och lyckotroll, mina bra och framåtrörelse. Korta listor på lathet och stillastående.
dåliga egenskaper.
TÄNK ALLA TEXTER och spår som vi lämnar efter oss. Vad
KATEGORIERNA KAN DELAS upp i mindre beståndsdelar kommer vår generation bli ihågkommen för på tretusentalet?
liksom de kan placeras i större sammanhang. En hög med högar. Kanske ett Twittermeddelande om kaffe latte.
En samling med samlingar. Eller en hastigt nedklottrad minneslapp, d e n
Staplar, staplade på varandra. moderna människans försök att greppa
Listorna är min arkiverade historia – det som inte har antecknats tillvaron.
är inte värt att minnas. Och mellan raderna darrar något
De ligger också till grund för framtiden: dagens göromål, oroväckande, något som inte låter sig
terminens förbättringar. Saker som görs utan att först ha nedtecknas, liv eller vad det är, en
antecknats på en lista ligger utanför det nödvändiga. obestämd tystnad som varken papper
eller penna kan värja sig från.
IBLAND FUSKAR JAG ändå och lägger till en redan genomförd
uppgift bland punkterna, bara för tillfredsställelsen att stryka ANNA THULIN

5
lost & found
På sjukhuset skänks överblivna prylar till välgörenhet.
Hittegods Sverige AB tjänar pengar på dina glömda saker.
Och på hotellet växer högen med mobilladdare.
Alla tar de hand om det du glömt kvar.

Bland barn &

benproteser
TEXT OCH BILD: LIV AKNE ANDERSSON

L
ängst in i den gamla
svävarterminalen har
Hittegods Sverige AB
sina temporära lokaler.
Hit kommer allt som glömts på
Skånetrafiken, Öresundstågen
och stadsbussarna.
– Ingen hittar ju hit, och vi
får inte skylta inne på centralen
heller så det är klart att folk inte
kommer och hämtar sina grejor
då. Men nu kan man skicka en
fråga på mailen också, så kollar
vi om vi har saken, säger Tommy
Wetterstrand som jobbar bland
glömda skateboards, jackor och
skor.
– Det är lite känsligt att göra
reklam för en sådan här service,
vi tjänar ju pengar på att folk
glömmer saker.
Det konstigaste Tommy varit
med om var när en kille ringde
och frågade om de hittat hans
guldfisk. Och det äckligaste var
en frusen kalkon som tinat i en
väska under helgen.
– I Danmark hittade de
faktiskt ett barn i en barnvagn
en gång. Alla danska grejor
kommer hit också, fast den
gången kom mamman direkt
och hämtade sitt barn.

6
 lost & found

En gosedjurstiger från psykakuten har hamnat
hos hittegodsavdelningen på sjukhuset.
P
å Hotel Balthazar i centrala
Malmö ger receptionisten Maria
Månsson oss topplistan över
businessfolkets mest glömda prylar.
– På första plats kommer mobilladdare,
andra plats är pyjamaser i sängarna och
kläder i garderoberna. Och så biljetter till
tåg och flyg.
Är man aldrig frestad att ta något
kvarglömt?
– Nej, det känns ju lite privat med någon
annans kläder. Bara en gång drack vi upp
en flaska champagne som lämnats i ett
rum.

I
en svårfunnen källarlokal på UMAS
basar Dewin Dahlström över
sjukhusets hittegodsavdelning.
Han har tagit emot gosedjur, smycken,
kläder och benproteser i 13 år.
Innan dess fanns ingen hittegodsavdelning.
– Fyrtio procent går tillbaks till patienterna,
resten ger jag till Erikshjälpen eller slänger.
Fast den där benprotesen var det ingen
som ville ha.
– Ibland får jag in saker från folk som dött
också.

7
ursäkta röran
Ett hjälpsamt snille. BILD: SCANPIX
Forget
oss not
Många är de som klagar
på den svengelska goja vi
snackar idag. Men under
ytan i floskelträsket lurar
Det Svenska Språkets
försvarare.
DN:s Lotta Olsson introducerade i
somras idén att adoptera bortglömda
ord innan de för all framtid faller
för fäfot. Många hundratal var de
läsare som skickade in sina Dymedels,
Tillfyllest och Ekvilibrister och lovade
att använda dem minst tio gånger under
det närmaste året. Uppsåtet är gott,
men frågan är om inte de flesta av orden
redan är så pass bortglömda att dess
nyfunna adoptivföräldrar inte kommer
att bli lättförstådda.
Och vem skulle inte bli till åtlöje om
de försökte sig på följande tungvrickare
i dagligt tal:
Det är oomkullrunkeligt att Adolf
Jahr hade en förträfflig tangorabatt i
”Swing It Magistern”. Han är en sådan
ämabel karaktär att jag blir alldeles
hjärtnupen.
Synd och skam är det i alla fall
att de snart glömda ordens fägring
alltmer sällan görs åtkomlig för yngre
generationer.
Men, som vi inte säger särskilt ofta
nuförtiden; Lätt fånget, lätt förgånget.
LIV AKNE ANDERSSON
Svenska för dummies
Fäfot = vara obrukad, främst om åkerjord
Ekvilibrist = balanskonstnär, lindansare
Dymedelst = på detta sätt
Tangorabatt = tunn och smal mustasch
Ämabel= älskvärd
Hjärtnupen = nostalgisk, lättrörd, gråtmild.
8
Vad sa du att
Har du någon gång gått ut med hunden
fast glömt hunden hemma?
Då kan du bli stolt medlem i
Tankspriddas Riksförbund.
Kvinnan som glömde hunden
hemma när hon gick på
promenad är en av alla
tankspridda som delar med sig
av sin berättelse på förbundets
hemsida.
en mötesplats
HEMSIDAN ÄR
för alla människor som
fokuserar så hårt på en sak att
de glömmer allt annat, och de
människor som är på väg åt
höger men distraheras av något
och istället går till vänster.
Johan Rapp som är talesman
för förbundet säger att han
själv är en blandning av de
ovanstående typerna. Han
säger att man inte ska skämmas
om man är lite förvirrad.
– Vi bildade den här
föreningen för att ge stöd åt
människor som kallas dumma
av omgivningen för att de är
tankspridda. Det är en mycket
seriös förening, men med
glimten i ögat.
Det var när Johan Rapp
läste på folkhögskola på
1980-talet som han och några
klasskamrater ofta glömde
ta med sig böcker och andra
viktiga saker till lektionerna.
DÅ FÖDDES IDÉN till en
stödförening för alla vimsiga
personer. Nu är medlemsantalet
uppe i över 1100 personer. Men
mörkertalet är enormt, särskilt
som många tankspridda säkert
glömt registrera sig.
För att få vara med i
förbundet anmäler man sig på
hemsidan. Skickar du med en
berättelse om din tankspriddhet
blir du medlem fortare, säger
Johan.
– En kille glömmer var han
”Jag brukar
redan tvålat in sig när han står
i duschen. Han är självklart
lägga papper och/ medlem.
eller saker jag Alla medlemmar får ett
ska ha med på diplom. Enligt Johan Rapp
jobb på mina skor, är det bra att ha för att visa
då kan jag inte upp eller diskret peka på när
glömma bort dem. du glömt saker. Det ökar din
(Förutsatt att jag omgivnings tolerans.
inte tar andra Hemsidan är central för
skor...)” förbundet.
- Roger,Vellinge
MÖTEN FUNGERAR INTE,
eftersom de flesta glömmer
att komma. Till hemsidan kan
man komma när man kommer
ihåg. Där delar medlemmarna
även med sig av tips för hur
man kan komma ihåg saker
lättare.
Roger från Vellinge bidrar
med sitt bästa tips:
”Jag brukar lägga papper
och/eller saker jag ska ha med
på jobb på mina skor, då kan
jag inte glömma bort dem.
(Förutsatt att jag inte tar andra
skor...)”
Johan Rapp förklarar att
infomassan som finns i dagens
samhälle med twittrande
och bloggande kan göra
tankspriddheten ännu värre.
– Det är väldigt lätt att
bli distraherad i samhället
idag. Det är klart att det kan
vara jobbigt för folk att jämt
glömma bort saker men
humor är grejen. Att skratta åt
det hjälper.
JOHANNA JOHANSSON
 ursäkta röran

du hette sa du?
Medlemmarnas egna
historier
Jag
Dy rt sn as k
tog blandgodis i
videobutiken, betalade
och
gick hem. Hemma i tv sof
fan
plockade jag upp en godissp
ade
ur påsen! Undrar hur my
cket
jag betalde för den? ;)
Av: Helena

Fe l pi lle r
sambo
Jag skulle skicka ett sms till min
bile ns tele fonb ok tills
och letade länge i mo
var hun den s nam n jag
jag insåg att det
x där på sku lle hun den
försökte hitta. Stra
. Jag tog fram en tabl ett och
få sin medicin
des en äck lig sma k i mu nne n
plötsligt kän
Rin gde
- jag hade svalt medicinen!
och sa
giftinfor mationen som lugnade mig
. Ja, myc ket
"Det är sånt som kan hända"
kan hända när man är tank spri dd.
Av: Rebecka

G löm in te h u n de n
Efter en lång arbe
tsdag så skulle
!
jag gå ut med
hunden. Klädde
på mig och gick
ut. Hann gå ett
helt kvarter innan
jag inser att jag
glömt hunden.
Av: Renée

Pa rt yf olk . De fick
Ett par som skulle på 50-årskalas
gata n var det fullt
en adress. När de kom till
hus så de klev in. De
med bilar utanför ett
drin k och la pak etet på
blev bjudna på en
presentbordet.
på alla
När de gick runt och hälsade
inte kände
gästerna så upptäckte de att de
igt unga.
igen någon och alla var väld
Plötsligt dök det upp ett brudpa r!!
De hade gått på fel kalas.
tbordet
Generat smög de fram till presen
sitt pre sen tpak et och
och tog diskret tillbaka
och körde bor t några
tassade ut ur huset
STARTADE KLUBB FÖR LIKASINNADE BILD: BRUNO EHRS s: 50- årsk alas et.
kvarter till rätt kala
Johan Rapp är talesman för de tankspriddas riksförbund. Här har han glömt skjortan. Sven, Södertälje

9
så hjärna
Lita inte på ditt minne
Vi tror att vi minns men gör vi
verkligen det?
– Minnet är ingen objektiv
kamera som spelar upp allt som
det var, säger Mikael Johansson,
minnesforskare och lektor i
psykologi i Lund.
När vi minns fyller vi ut minnet med
fantasier och gissningar. Varje gång
man tänker på ett minne kan det
förändras genom att man lägger till
eller blandar ihop med andra minnen.
– Man kan lätt plantera falska minnen.
Om jag säger kudde, säng, vila, natten
kommer du minnas att jag sa sömn. Vi är
aktiva mottagare av information. Så som
vi förstår episoden kommer vi att minnas
den, säger Mikael Johansson.
MINNET SITTER INTE på ett ställe i
hjärnan utan är en samling av olika system.
Ju fler center i hjärnan som aktiveras vid
en händelse desto större är chansen att
komma ihåg händelsen. Färger, lukter,
känslor och smaker kan få oss att minnas
en händelse bättre.
– Det ger fler ledtrådar när man sedan
ska minnas, säger Mikael Johansson.
Man kan förbättra minnet av något
genom att ha ute så många tentakler
som möjligt. Ett mångfacetterat minne är
lättare att väcka till liv.
När vi minns julafton finns minnena
lagrade i flera delar av hjärnan. Bildminnet
av julbordet är lagrat i hjärnans visuella
center och doften från granen finns lagrat
i luktcentrat. Minnena plockas ihop
från alla olika delar av hjärnan till ett
sammansatt minne. De olika aspekterna
av händelsen lagras i de delar av hjärnan
där de bearbetas. För att minnas måste vi
försätta hjärnan i samma situation som vid
händelsen.
Glömmer man någonting som man vet
att man egentligen minns kan det bero
10
på en brist på ledtrådar. Då behövs det
nycklar för att låsa upp det lagrade minnet.
– Man kan närma sig minnet genom att
tänka på hur det kändes eller hur det såg
ut. Sedan spinner man ofta vidare med
fler ledtrådar vilket öppnar upp för en rik
minnesbild, säger Mikael Johansson.
MINNEN ÄR OCKSÅ kopplade till
omgivningen. Är man på en plats där man
varit förut kommer minnen från platsen
lättare upp. Har man lärt sig någonting
på en plats är det också lättare att komma
ihåg det man lärt sig om man är på den
platsen. På så sätt kopplar minnet också
samman känslolägen med vissa minnen.
­– Vid depression blir detta ofta ett
problem då man lättare minns obehagliga
eller tråkiga minnen när man är i ett lågt
stämningsläge. Man minns känslor som är
förenade med den känslan man redan har.
Då fastnar man lätt i en ond spiral, säger
Mikael Johansson.
Den positiva känslan som kan fås
vid berusning förstärks genom att man
minns att det var roligt under samma
omständigheter förra gången man drack.
Då poppar de roliga minnena upp och
man har lättare för att ha kul.
NY FORSKNING VISAR att minnen kan
ge glömska. Eftersom vi lagrar så mycket
information måste vi vaska fram det vi vill
dra oss till minnet.
– Det är en väldig massa minnen som
tävlar om att få komma fram. De minnen
som vi då tränger bort till förmån för det
vi vill minnas blir svårare att ta fram nästa
gång vi vill minnas, säger Mikael Johansson.
Det är också möjligt att förtränga minnen
som man inte vill komma ihåg, men riktigt
hur det fungerar vet man inte ännu men
minnesforskningen är det på spåren.
Det finns olika minnestekniker man kan
ta användning av om man vill komma ihåg
någonting särskilt. Genom att göra bisarra
associationer kan man göra minnet mer
tydligt. Ska man komma ihåg ordparet
båt och träd kan man tänka sig en båt i en
trädtopp vilket är lättare att komma ihåg
än bara ordparet.
GREKERNA HADE inte sina långa tal
nedskrivna utan lärde sig dem utantill.
Genom att associera olika delar av talet
till olika platser, kom de ihåg vad de skulle
säga.
– Man kan själv prova att göra det
genom att koppla vägen till affären med
olika varor. I första vägkorsningen lägger
du ett halvt kilo tomater, vid brevlådan
en liter mjölk. När du sen visualiserar
den välbekanta vägen i affären kommer
du att koppla korsningen med tomater
och brevlådan med mjölk, säger Mikael
Johansson.
Man kan också koppla ordningsföljder
med saker, som man sedan associerar till
det som kommer upp i ordningsföljden.
Den metoden använder minnesmästarna
för att komma ihåg kortleksordningen,
något som Mikael Johansson tror att de
flesta med koncentrationsförmåga kan
träna upp.
SARA KARNEHED
Så minns du
Procedurminne utgörs av färdigheter du lärt
dig och kan göra utan att tänka, som att gå, cykla
och simma.
Perceptuellt minne används för att känna igen
omgivningen och ord i språkliga uttryck. Du kom-
mer ihåg och känner igen saker som du sett förut
och gör en förenklad bearbetning.
Semantiskt minne svarar för generell kunskap
om världen, tillexempel att 100 cm är en meter.
Korttidsminne är ett aktivt arbetsminne för
information som man just bearbetar, till exempel
när man skriver av en text.eller konverserar.
Episodiskt minne är ett minne för händelser
och episoder definierade i tid och rum och kon-
kret relaterade till egna upplevelser, som vem man
träffade på festen i förra veckan.
 så hjärna

BILD: SCANPIX

HÅLL TENTAKLERNA UTE Minnet sitter inte på ett ställe i hjärnan utan är en samling av olika system. Ju fler sinnen som används desto
större är chansen att komma ihåg.

11
spara som
Från celler till bytes
Mänsklighetens samlade kunskap,
nu i din telefon.
Men är tekniken verkligen vår
räddare i nöden?
Externa minnessystem blir alltmer lättillgängliga för
BILD: SCANPIX våra fullproppade hjärnor. Kanske lastar vi över för
mycket ansvar på våra tekniska framsteg?
Det känns rätt skönt att veta att hjälpen bara är ett
musklick bort om man plötsligt skulle undra något.
Vem som var kung i Sverige 1438, när MFF spelar
nästa hemmamatch eller vad numret är till närmaste
pizzeria. Vissa personer lägger fortfarande sådana
saker på minnet, men visst blir de färre?
BEHOVET AV ATT KOMMA IHÅG verkar minska
i samma takt som informationen blir alltmer
lättillgänglig i yttre medier. Det enda du behöver
veta är hur du ska få tag på informationen och två
röda senare har du den framför dig. Snart kan man
ju undra varför man överhuvudtaget ska bemöda sig
med att lägga något på minnet.
En lundaprofessor i kognitionsvetenskap, Peter
Gärdenfors, har intresserat sig för ämnet och säger
att det finns vissa faror med att lasta över för mycket
information på externa minnessystem.
– Vi har halva hjärnan i mobiltelefonen. Tänk bara
om du står utan miniräknare och ska räkna ut hur
många kvadratmeter tapet du behöver köpa.
Sårbarheten är en sak; de flesta känner igen sig i
problematiken som uppstår av en förlorad mobiltelefon
eller ett datavirus. Men i det större perspektivet finns
det dock andra problem som är allvarligare, menar
Brukar du glömma saker?
Yang De-Marinis,
Malmö
Brukar du glömma saker?
– Nej, men om jag glömt bort
vart jag lagt
någonting brukar jag tänka på
vad jag gjorde och hur det såg
ut och då kommer jag ihåg vart
jag la saken.
Har du några bra min-
nen?
– När jag födde barn, det är
ett bra minne fastän det gjorde
väldigt ont. Sen minns jag exakt
hur det var när jag träffade min
man för flera år sedan.
12
Peter Gärdenfors
– Den största faran är att den tolkande förmågan
försvinner. Information måste tolkas och värderas
vilket försvåras när det är så lätt att få tillgång. Det
blir lätt snedvridningar som kan förstärka fördomar,
för det går ju alltid att hitta stöd för dem någonstans.
Vem som helst kan läsa vad vem som helst har
skrivit. I det snabba informationssökandet har man
sällan tid att ställa sig kritisk.
– Jag vet inte om det görs redan, men skolan måste
följa upp undervisningen med källkritik idag, säger
Gärdenfors.
Peter Gärdenfors är inte den första tänkaren som har
lyft ett varnande finger för de yttre mediernas framfart.
Redan Sokrates var brydd över fenomenet, då i form
av skrivtekniken som han ansåg vara skadlig för minnet
och en otillräcklig bärare av kunskap. Kunskapen,
menade Sokrates, skulle komma inifrån människan
och ständigt vara öppen för förändringar. På så vis var
skriftens externa och fasta form synnerligen olämplig.
VI HAR KOMMIT EN BIT LÄNGRE på vägen
idag och ingen ifrågasätter på allvar texten som en
kunskapsbärare längre. Men det finns ändå en liknande
rädsla i Sokrates och Gärdenfors resonemang kring
teknikens framfart; att vårt minne hellre prioriterar
sökstrategier istället för ”ren” kunskap. Den största
faran med teknologiska framsteg är kanske inte att
maskinerna börjar tänka som människan utan att
människan börjar tänka som maskiner.
KARL-JOHAN LÖFGREN
Linnea Hallin,
Malmö
Brukar du glömma saker?
– Jag brukar glömma vad jag ska
handla och när folk fyller år. Jag
är också dålig på att komma ihåg
namn, vilket kan bli lite pinsamt.
Några kom-ihåg-tips?
– Jag brukar rita ett kryss på han-
den om det är något speciellt jag
ska komma ihåg. Om det är viktigt
försöker jag göra ett bildminne
till det jag ska komma ihåg. Oftast
något i hemmet, till exempel
kylskåpet så kommer jag att tänka
på det jag ska komma ihåg när jag
ser kylskåpet.
Ett pinsamt minne?
– Jag snubblade över en betong-
grej förra sommaren i Västra ham-
nen när jag skulle hoppa över den.
Det var massor av folk som såg.
 spara som

Farfar hälsar
från andra sidan
M
in farfar var en person som var
känd i Lund där han bodde i
hela sitt liv. Han var musiker
och engagerad i alla möjliga sammanhang.
Han var en person som fick alla att bli på
lite bättre humör när han kom in i ett rum.
Han dog 1995. Men den här historien
börjar i en källare i Södertälje.
1997 PÅ ALLHELGONADAGEN skulle
jag och min bror byta till vinterdäck på
min mammas bil. Det var en grå och kall
dag. Vinterdäcken fanns i källaren till det
hyreshus där min mamma bodde. Jag och
brorsan rullade upp däck efter däck. När
sista däcket skulle tas upp fick jag syn på
en förrådsdörr som stod på glänt. Jag hade
ingen lust att ta upp det där sista däcket
utan gick bort till dörren.
Det var ett litet förråd mer som en
garderob med hyllor. Det var tomt förutom
på en hylla där det låg tio tidningar i en
hög. Den översta tidningen var alldeles
svart av källardamm på ovansidan. Jag tog
ut den och blåste bort dammet. Det var en
DN på stan från 1984.
PÅ FÖRSTA SIDAN JAG ÖPPNADE fanns
en bild på min farfar. Ingen liten bild i ett
hörn utan en bild som täckte överdelen av
ett uppslag.
Det var totalt överväldigande att han
fanns där i källaren i en stockholmstidning
från åttiotalet. Jag vrålade till min bror
”farfar är i tidningen, farfar är i tidningen”.
Min bror kom springande och trodde att
jag hade skadat mig.
PÅ UPPSLAGET porträtterades min
farfar. Han berättade roliga historier
och spexade. En lång historia, som han
berättat många gånger för mig, var citerad
från början till slut. Det var ett reportage
från en broinvigning i Stockholm.
Byggföretaget farfar arbetade på hade
byggt bron och han var tydligen inbjuden
från Skåne. När DN:s reportrar bevakade
invigningsfestligheterna verkar de ha
fastnat för min farfar.
JAG INSÅG ATT FARFAR troligtvis åkt
tillbaka till Skåne dagen efter reportaget
gjordes och aldrig sett det. Efter koll
med farmor, pappa och andra släktingar
stod det klart. Ingen hade sett reportaget
tidigare.
När chocken lagt sig och jag läst
reportaget några gånger började jag
tänka. Varför hade någon gått ner och
lagt tio tidningar i ett källarförråd? Vad
hade hänt om förrådsdörren varit helt
stängd? Eller om jag öppnat sidan efter
eller före i tidningen? Eller om jag inte
varit så nyfiken.
Tänk om DN på stan hade legat som
nummer två i högen. Hur många tidningar
som gjorts sedan 1984 hade kunnat ligga
där istället?
DET KÄNDES SOM ATT REPORTAGET
gjort en tidsresa för att hitta mig, det mest
omfattande som publicerats om min farfar,
som han aldrig hade läst och ingen annan i
hans bekantskapskrets.
Som om en följd av händelser under
en mängd år gjorde att jag och tidningen
hittade varandra. Sannolikheten tycktes
obefintlig. Den hade varit i källaren och
väntat på mig.
För att krydda det hela extra var det som
sagt Allhelgonadagen, den dag då man ska
tänka på de döda.
Historien har förföljt mig sedan dess.
Var det en slump eller något annat? Vem
glömde de där tidningarna i förrådet? När
jag ibland drabbas av den fruktansvärda
sanningen att de bortgångna nära aldrig
mer kommer tillbaka tänker jag på
tidningen i källaren.
I alla andra fall tror
jag på slump och på
sannolikhet. I den här
historien är jag inte
säker.
OSKAR
MARTINSSON

Niklas Åkesson, Anna Cedermarker,

Skurup Skurup

Brukar du glömma saker? Brukar du glömma saker?

– Nej, aldrig. – Ja, jag är kass på att komma ihåg
namn och vad jag ska göra.
Hur kommer det sig?
– Jag är fasligt rädd för att Vad gör du för att
glömma och ligger sömnlös om minnas bättre?
nätterna och repeterar olika gre- – Skriver listor och upprepar
jer. Sedan förvarar jag alltid mina namn för mig själv.
viktiga saker i höger byxficka.
Har du något bra minne?
Har du något särskilt – När mina barn föddes. Och en
minne som du vill dela långhelg i Stockholm med min man
med dig av? i höstas.
– Nja, inte så där på rak arm.
Det är ganska fint med snön som
faller nu, haha.

13
bäst före
Ruin eller revival
för skånska
nöjespalats
Lågorna lyste upp den mörka oktoberkvällen och på
några timmar förvandlades en av Skånes gamla kultur-
metropoler till aska.
Under 47 år var Klöva Hallar turisthotell en mötesplats
för både unga och gamla från hela Skåne, trots sitt avskilda
läge i skogen söder om Klippan.
K
löva Hallars turisthotell
byggdes 1930 på Söderåsens
sluttning utanför Klippan.
Platsen var sedan länge
känd för sin fina natur. En djup ravin på
åsen har gett platsen sitt namn, som också
är ett naturreservat.
Under många år kom folk hit och
dansade, såg teater och konstutställningar.
Man kunde erbjuda allt. Boende, nöjen
och naturupplevelser.
Dåtidens största artister uppträdde på
hotellet: Alice Babs, Ulla Billkvist och
Edvard Persson under 40-talet. Senare blev
utbudet ett annat: Den skånska rockaren
Kal P Dal och inte minst det engelska
punkbandet the Stranglers spelade här på
70-talet.
DET SÄGS ATT de engelska punkarna
fick stryk av bygdens raggare som brukade
samlas där på helgerna.
Men i oktober 1977 var det slut på det
roliga. En våldsam brand totalförstörde
byggnaden.
– Det blev aldrig utrett hur det gick till,
säger Gunnar Olsson, en av de i Västra
Sönnarslövs bygdeförening som på senare
14
år tagit på sig att återuppbygga dansstället
på åsens sluttning.
Det nya bygget invigdes 2000, på
dagen 70 år efter den ursprungliga
invigningen. Att återuppbygga det stora
hotellet hade varit för dyrt, så den nya
anläggningen består av en mindre stuga
och en utedansbana. Det blir mest
arrangemang under sommaren och då
är det oftast dansband som spelar. Övrig
tid hyrs stugan ut till bröllop och privata
fester.
– Man har ju trevliga minnen från
50-talet då vi ofta brukade åka och
dansa här uppe. De hade fina artister på
helgerna. Det är väl lite av nostalgiska skäl
vi har valt att bygga upp dansbanan här.
Många träffade ju sina tillkommande här
uppe då det begav sig, fortsätter Gunnar
Olsson.
Ally Björklund är på besök i Klippan
men bor egentligen i Billesholm. Hon
dansar inte så mycket längre. Den
aktningsvärda åldern på 90 år och
problem med höft och knä sätter stopp
för det. Men även hon minns mycket väl
hur det var förr.
– På 40-talet bodde jag i Marieholm och
SLITET Det övergivna danstället Lyrans Dal.
brukade cykla till Dagstorp och dansa. När
hon bodde i Klippan på femtiotalet gällde
dans i Klöva Hallar.
JUST I DAGSTORP utanför Kävlinge
har också några entusiaster tagit itu med
att återställa nöjespalatset. Från början
kallades det Stjärnedalen och har funnits
sedan 1900. Det var delvis i drift ända till
2000, men såldes senare till en ägare som
lät det förfalla.
Olof Nilsson brukade komma hit på 70-
och 80-talen när band som Gyllene Tider
och Eddie Meduza spelade. 2007 köpte
han de förfallna området och började rusta
upp det.
Nu går det under namnet Dagstorps
gillestuga och det är dansband som gäller
numera.
Det finns gott om gamla nöjesställen i
Skåne.
Förr bodde majoriteten av befolkningen
på landet och i mindre byar. Det var för
dyrt och krångligt att ta sig till större städer
för att roa sig. Många gånger fanns det inte
heller tid för det. Därför kan man hitta
gamla övergivna dansställen lite varstans
på landsbygden. Alla nöjespalats på landet

BILD:
har inte fått ett så dramatiskt slut som
Klöva Hallar. De flesta har lämnats att
förfalla eller rivits.
BOSARPS JÄR ÄR även det ett
naturreservat som ligger strax utanför
Eslöv. Efter en stunds pulsande i den djupa
snön kommer man fram till ett stort hus
som sett bättre dagar. De flesta fönster är
sönder och där inne viner vinden genom
de trasiga väggarna.
Lyrans dal heter stället och var fram till
60-talet även det ett dansställe för bygdens
ungdom. Även nu tycks ungdomar hitta hit.
Tagsen på väggarna vittnar om det. Hela
platsen är lite spöklik så besöket blir kort.
Ingen på kommunen i Eslöv tycks veta
riktigt vad som ska hända med det gamla
huset. Det finns inga planer att rusta upp
det och inga privatpersoner har visat något
intresse för att ta tag i arbetet.
ÅSA RHODIN
Klöva Hallar turisthotell 1930. BILD: ARKIV
husjakt
På tidsresa i
svenska ödehus
I Sverige finns gott om övergivna platser.
Jan Jörnmark har hittat de flesta.
Vad är det som fascinerar med övergivna
platser?
– Platserna fungerar som en tidsresa. Man får
se hur städer förändrats. Förmodligen kommer
människan aldrig kunna resa i tiden. Det här är
historia i realtid.
Hur många nya platser kan man
upptäcka?
– När jag och mina kompisar reste
runt i Sverige 2006 var vi som barn i en
julgransplundring. Det året täckte vi in
åttio procent av de riktigt bra ställena,
men man kan fortfarande hitta nya.
Behöver vi dessa platser idag?
– De finns där. De kan användas så
som jag använder dem. De kan också
bli något nytt. Jag var i Frankrike i
höstas och besökte en gammal fabrik,
den största anläggningen jag sett. Nu
hängde graffitikonstnärer och artister
där. Det är roligt när platserna blir till
något nytt och utvecklas.
Är det viktigt att bevara
platserna?
– Samhället behöver olika typer
av platser. De övergivna är bra för
fantasin. Samtidigt är jag en vän av att man
river och bygger nytt. Ingen vill bo granne
med en stor övergiven fabrik.
Vilket är ditt favoritställe?
– I Sverige är det Buketthuset utanför
Eskilstuna. Det var som en fucking jävla
dream när jag hittade det. Det var som att
komma till en annan värld. Man gick på
adrenalin.
Borde man rusta upp ställena?
– Det måste finnas någon som klarar
av att driva det. Den första övergivna
platsen jag upptäckte var en folkpark
i Värmland. Stället var drömlikt och
fascinerande. Något år senare var det
en kille som köpte parken. Han la ner en
halv miljon på att rusta upp det. När han Jan Jörnmark. BILD: HISTORISKA MEDIA
skulle öppna var det ingen som kom dit, det
förblev tomt. Sedan kom stormen Gudrun och blåste ut hela taket. Nu har han Karlstad
kommun efter sig, man kan inte bara lämna ett bygge som har påbörjats. Man måste ta
det försiktigt med de övergivna platserna.
– I storstäder kommer någon förr eller senare att riva och bygga nytt. På landet
står de kvar eller blir bilskroter. Övergivna ställen attraherar bilvrak.
OLOF SVENSSON
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia vid chalmers universitet i Göteborg. Han har gett
ut två böcker om övergivna platser. På hans hemsida (jornmark.se) finns mängder med bilder och
information, bland annat från Buketthuset.
15
ctrl alt delete
Så här går
det till på My
Webbwill

Bli medlem genom

att legitimera dig med
e-legitimation.

Du får gratis möjlighet

att radera dina konton
på upp till tio sajter.
Betalar du 199 kronor
per år, eller en en-
gångssumma på 1199
kronor, får du bland
annat möjlighet att
radera obegränsade
konton, överlåta dina
lösenord till anhöriga,
skicka ut personliga
avskedsmail, samt
ändra profilbild och
statusmeddelande på
Facebook och Twitter.

Sörj vid en digital

minneslund:

www.minneslunden.se
www.minnessidan.se
www.mydeathspace.
com

BILD: SCANPIX
AVSKEDSBREV OCH ELEKTRONISK BEGRAVNING Snart startar en tjänst som städar upp på nätet
efter man dött. Allt efter den avlidnas önskemål kan My Webbwill ta bort sidor eller bevara fotoalbum och bloggar.

De tar hand om ditt

nätliv efter döden
Vad händer med ditt liv på nätet när
du dör?
Med en digital livförsäkring kan
du radera fotoalbum på Flickr,
skriva ett sista statusmeddelande
på Facebook och ge bort
rollkaraktärer på World of Warcraft.
Inom ett par veckor kommer den första svenska
sajten för digitala livförsäkringar, My Webbwill.
Där kan du bestämma vilka spår du vill lämna till
vänner och bekanta på sociala nätverk, bloggar och
andra mötesplatser på nätet. Kanske stänga ned din
Facebook-sida eller låta den bli en minneslund att dela
sorgen vid?
Anhöriga har idag svårt att stänga ned en sajt
eftersom de saknar lösenord. Testamentet aktiveras
när personen vill – samma dag eller mellan en till åtta
veckor efter att folkbokföringsverket har registrerat
personen som avliden.
Namnet till trots, skapar My Webwill inte om ett
juridiskt bindande testamente. För det behövs att
dokumentet signeras av två samtidigt närvarande
vittnen.
– I våra undersökningar ser vi huvudsakligen två
behov. Antingen vill man radera information från
nätet eller så vill man bevara bloggar, fotoalbum och
liknande, säger Lisa Granberg, en av grundarna till
My Webwill.
Tillsammans med delägaren Elin Tybring
skapade hon företaget som ett avslutningsprojekt på
designhögskolan Beckmans.
ANNA THULIN

16

Osäkert och
anonymt, tycker
nätanvändarna
”Hela mitt arbetsliv ligger
ute på nätet och någon
måste meddela mina
arbetsgivare och kollegor
när jag dör.”
Det säger Richard Olsson när han
diskuterar digitala testamenten med
Martin Jonasson och Maria Pihel.
Martin: Det är samma sak för mig, allt
mitt jobb ligger ute på nätet. Då vore My
Webwill ganska smidigt för att meddela
varför man har försvunnit.
Richard: Ja. Man vill ju inte få rykte
om sig att vara den där killen som inte
svarar på mail.
Martin: Jag ser egentligen inga
problem med att gamla sidor ligger kvar.
Lägger man ut information på nätet kan
man ändå aldrig styra över den. Och
varför skulle allt raderas? Man slänger ju
inte fotoalbum och bränner alla kläder
när någon dör.
Maria: En vän som gick bort förra
året har sin Facebook kvar och det känns
bra. Hon hade många vänner som bodde
på olika platser och det fanns ingen i min
närhet som jag kunde prata med. Det
kändes som en tröst att se andra skriva
meddelanden om henne och visa att de
sörjde.
Richard: Men rent tekniskt låter det
osäkert. Facebook och liknande forum
har som praxis att aldrig spara lösenord
medan My Webwill har det som tjänst.
Tänk om alla kontouppgifter och
lösenord blir stulna.
Martin: Eller om avskedsbreven
skickas ut när man fortfarande lever!
Tänk om du skriver dina avskedsbrev på
My Webwill idag och glömmer bor dem.
När du sedan dör får typ din tidigare
flickvän ett mail om att du älskar henne
för evigt, medan din nya inte får det.
Maria: Jag tycker det känns lite
obehagligt med avskedsbreven. Någon
som vill ta livet av sig kanske kommer att
använda tjänsten.
Martin: Vill man skriva ett
självmordsbrev är det ju bara att posta?
Maria: Jo, sant. Det känns så
opersonligt med mail från en sådan här
sajt bara.
Richard: Spontant känner jag att det
vore enklare att spara all information i en
fil och ge till en vän.
ANNA THULIN
Nätanvändarna
Maria Pihel, 24 år, arbetar på Tjejjouren i Malmö
Använder Facebook, Resdagboken och e-post.
Richard Olsson, 23 år, webbutvecklare
Använder Facebook, Twitter, Myspace, blogg,
e-post och minst fem jobbrelaterade forum.
Martin Jonasson, 25 år, webbutvecklare
Använder Facebook, Twitter, blogg, e-post och
omkring femtielvatusen jobbrelaterade forum.
ctrl alt delete
KOM IHÅG !
förgifta
Reidar Dahlén "Att
sina konkurrenter, det är inte
särskilt hållbart i längden" - sa
Reidar Dahlén i TV-serien Rede-
riet någon gång mellan 1992 och
tv-
2000. Rederiet var den längsta
serien i svensk
historia med 20
säsonger och
Studenter har sämre
minne än schimpanser
En schimpansunge visade sig nyligen ha
bättre korttidsminne än studenterna på
Kyoto University i Japan, rapporterar
Forskning & Framstegs nättidning.
I ett enkelt minnestest visades slumpvis
utspridda siffror upp på en pekskärm under
bråkdelar av en sekund. Sedan täcktes
siffrorna av vita kvadrater och uppgiften
bestod sedan i att peka ut kvadraterna
i rätt nummerordning. I nästa omgång
sänktes tiden som siffrorna var synliga
för deltagarna och till slut var det bara
schimpansungen som hann memorera
siffrorna .
Japanska forskare tror att
schimpansungen hade hjälp av ett slags
fotografiskt minne för att klara testet.
Det hade kanske varit rättvisare om även
mänskliga barn hade deltagit i testet.
Fotografiskt minne är nämligen relativt
vanligt bland barn, en förmåga som
försämras över åren.
Hjärnceller lindrar
ångesattackerna
Kan hjärnan skydda sig själv från ångest?
Amerikanska forskare har hittat en typ av
hjärnceller som gömmer hemska minnen.
De hoppas nu att man kan hjälpa exemplevis
krigsveteraner och våldtäktsoffer som får
återkommande ångestanfall.
Genom att stimulera dessa speciella celler
kan man sätta hjärnans ångestcentrum
i stand by-läge. Anfallen blir färre och
försvagade. Nu tror forskarna att nya
läkemedel ska utvecklas för att förstärka
dessa hjärnceller. På så sätt kan personer
som lider av så kallad posttraumatisk
stressreaktion bli hjälpta med sina
obehagliga minnen.
17
näsförståelse
Nasala vittnesmål
avslöjar förövaren
Hur kommer det
sig att lukten
av solkräm kan
skicka dig tillbaka
till semestern på
nolltid? Varför kan
du förnimma lukter
du förträngt om du
är tillbaka på en
plats där du utsatts
för brott?
L
 uktsinnet är vårt äldsta sinne och är
 starkt kopplat till grundläggande
 funktioner som minne och
 känsla. Detta enligt ett nummer
av tidskriften Forskning & Framsteg.
Luktnerven kopplar direkt både till
amygdala, som är ett centrum för känslor,
och till hippocampus där nya minnen
lagras.
Du minns starkare och snabbare genom
luktsinnet än genom syn och hörsel. Det
beror på att det bara är två kopplingssteg
mellan luktnerven och amygdala.
Impulserna från syn, hörsel och smak tar
däremot långa omvägar i hjärnan innan
de når känslocentrum.
Lukten av solkräm gör alltså ett mycket
starkare intryck än synen av sollotion.
MÄNNISKAN ÄR DEN enda varelsen som
har episodiskt minne. Där lagras personliga
upplevelser och händelser, i motsats till det
semantiska minnet där fakta och kunskap
lagras.
Luktminnet kan även hjälpa till om man
utsätts för brott.
Det är vanligt att traumatiska upp-
levelser är nära sammankopplade med
luktupplevelser, enligt Sven Christianson
och Görel Wenz som har skrivit boken
”Brott och minne”. Boken tar bland annat
upp ett exempel på en ung kvinna som
utsatts för misshandel och våldtäkt när
hon varit ute på sin joggingrunda. Efteråt
minns hon ingenting. Inte sitt namn, inte
vad som har hänt.
18
Efter några månader är hon tillbaka på
joggingrunda och när hon passerar platsen
för brottet är det första hon minns en lukt.
Lukten av öl, våldtäktsmannens andedräkt.
DAGENS NYHETER SKRIVER i en artikel
från 2004 om hur man kan plocka fram
minnen med hjälp av lukter och hur det
skulle kunna användas för
att rehabilitera personer som
förlorat eller fått försämrat
minne efter en olycka eller en
traumatisk upplevelse. Dofter
skulle kunna hjälpa dem att
minnas bättre.
– Lukter är väldigt lite använt
i dag därför att det är svårt
att utforma behandlingen.
Det finns helt enkelt för lite
forskning på området, säger
Johan Willander, doktorand
på psykologiska institutionen
vid Stockholms Universitet.
Lukter kan ge värdefulla
ledtrådar även vid förhör och
ha en avgörande betydelse
vid exempelvis sexualbrott.
Det gäller att personen som
ska minnas fritt får tänka
sig tillbaka till situationen.
Frågorna som ställs ska vara
öppna och inte ledande.
– Lukter går inte att mäta
och kontrollera, och poliser
har svårt att förstå värdet
av information som inte går Dofter säger oss mer än vi tror. BILD: SCANPIX
att kontrollera, säger Sven
Christianson. Han berättar att om ett offer Att söka upp miljön där brottet ägde
minns en doft från förövaren och säger rum är det bästa sättet att aktivera ett
att ”han luktade svett” så kan följdfrågan luktminne. En del av lukterna finns då där
från förhörsledaren mycket väl bli: ”Hade på ett naturligt sätt.
han skägg?” Det fästs inte någon vikt vid Men Sven Christianson kan också
uppgifter om lukter därför att det inte är tänka sig att det kan vara relevant att be
hårda fakta. personen föreställa sig lukten för att på så
sätt minnas mer. Eller kanske tillföra lukten
MEN OM MAN frågar vidare om dofter så i verkligheten.
kan det leda vidare till annan information. – Det största praktiska hindret är att
Om personen uppmanas att berätta mer matcha en lukt med den som fanns vid
så kanske hon plötsligt minns att förövaren själva händelsen, säger Johan Willander.
hade en smutsig nylonskjorta som stank svett. JOHANNA JOHANSSON

Delar av minnesteamet: Katarina Lehtonen, Åsa Minthon och Karin Rachid. BILD: SARA KARNEHED
Gruppen greppar glömskan
Komihåg-lappar med vart man ställde cykeln och svårt att hitta hem från jobbet.
När vardagliga saker blir svåra att minnas kan det vara ett tecken på demens.
D
emens är ett samlingsnamn
för symtom på flera
sjukdomar där Alzheimers
är den vanligaste i Sverige.
Vaskulär demens som orsakas av proppar
i hjärnan kan ge andra symtom.
– Äldre kvinnor som haft hand om
matlagningen kan märka att de får svårt att
laga mat som de brukar och börjar koka
ihop samma enkla rätter varje dag istället,
säger Åsa Minthon som är distriktssköterska
och ansvarig för minnesteamet i Kirsebergs
hemsjukvård i Malmö.
Men hur symtomen visar sig beror på
vilken demenssjukdom man drabbats av.
– Därför finns det ingen standardplan på
hur man ska vårda och bemöta dementa
utan vi utgår från varje persons behov och
diagnos, säger Åsa Minthon.
RISKEN FÖR ATT drabbas av demens
ökar med åldern och i hemsjukvården
finns det många äldre. Var femte
person över 80 år beräknas ha någon
demenssjukdom. Därför tycker Åsa
Minthon det är viktigt att det finns ett
demensteam i hemsjukvården.
Hon menar att det underlättar för
personer med demens om det kommer
samma personal och hjälper dem varje
dag. I minnesteamet finns det utrymme för
att saker tar längre tid.
– Ofta glömmer personer med demens
att duscha och äta, vi hjälper dem att hålla
koll på det. Nuförtiden finns det många
hjälpmedel som kan användas i hemmet.
DÖRRLARM SOM GÅR till personalen har
satts in hos personer som är desorienterade
och rymmer hemifrån. Det finns
dygnstavlor som hjälper till att orientera
i tid och rum för de som har tappat
tidsuppfattningen, säger Åsa Minthon.
Ibland kan personer med demens bete
sig irrationellt och aggressivt.
– Då är det viktigt att bemöta personen
med lugn och inte försöka diskutera emot,
utan prata om någonting annat, säger Åsa
Minthon.
Minnesteamet i Kirseberg samarbetar
med vårdcentralen och neuropsykologiska
avdelningen i Malmö för att fånga upp
personer med demenssymtom tidigt och
utreda vad som ligger bakom symtomen.
glömdom
– Det är viktigt att göra ordentliga
utredningar. Vissa sjukdomar går att bota
och ibland beror glömskan och förvirringen
på andra saker än demenssjukdom.
Äldre personer kan bli förvirrade vid till
exempel depression, lunginflammation,
hjärtinfarkt eller vitaminbrist. Även en
del läkemedel kan ge förvirring som
biverkan och om orsakerna åtgärdas går
förvirringen över.
– Förr var demens en tabubelagd
sjukdom men i och med att man forskat
kring det och det kommit fram mediciner
och hjälpmedel, så finns det någonting att
göra och därför en mening med att söka
hjälp i tid, säger Åsa Minthon.
FÖR JU FORTARE man får hjälp
desto effektivare blir medicinerna och
hjälpmedlen.
Om sjukdomen har gått långt blir
det svårare att lära sig hur man ska
använda hjälpmedlen. Det finns inga
bromsmediciner men läkemedlen som
används minskar symtomen och man
klarar av de praktiska sysslorna bättre.
SARA KARNEHED
19
tears of malmö
Bild 1: Området runt Stapelbäddsparken låg förr nio meter under vattenytan. Sedan 2006 kan man åka skateboard här. Bild 2: Precis vid klaffbron ligger Docka 1
honom som redaktör, denna gång om fartygen som producerades på Kockums.
Varvet som födde
År 2002 monterades
Kockumskranen ner och
skeppades till Sydkorea. En
symbolisk begravning av
arbetarstaden Malmö. Ur
dess aska reste sig Turning
Torso och förkunnade
för omvärlden att Malmö
numer är en kunskapsstad
som lämnat historien
bakom sig. Men var Malmö
någonsin okunnigt?
Kockums kan förefalla dött och begravet.
Men i Kockumsbyggnaden – eller
Gängtappen i folkmun - utvecklas det
fortfarande högteknologi till U-båtar. Och
i den gamla tågvagnsfabriken, längs stora
Varvsgatan, produceras det fortfarande
specialbeställda vagnar. Men framtiden för
Kockums U-båtssektion i Malmö är oviss
och vagnsindustrin fick inget nytt kontrakt
och beger sig troligen till Trelleborg.
Svetsaren Peraxel Nilsson var redaktör
för boken ”Kockum med våra egna ord”,
som kom 2005.
20
– Vi skrev boken för att vi kände ett behov
av att berätta vår historia, vi kockumiter är
ju inte så många längre och frågan är vilka
som skulle engagera sig för att hålla minnet
levande? säger Peraxel Nilsson när jag möter
honom inne i en möteslokal på Malmö
Stadsarkiv. Fönstrena vetter mot väster och
både Gängtappen och Turning Torso syns
mot den grådaskiga februarihimlen.
– Man måste känna till sin historia för
att veta var man står, säger han.
Kockums har funnits sedan 1840,
men det var inte förrän 1870 som
grundaren Frans Henrik Kockum startade
varvsproduktionen ute vid Västra hamnen
där det ligger än idag. På den tiden fanns
inte Västra hamnen som den gör idag. Och
om det inte varit för Kockums framgångar
som ett av världens största och modernaste
varv hade området som idag är Västra
hamnen fortfarande bara varit vatten.
– Det verkar som att folk tror att Västra
hamnen skapades av Gud. Men det var ju
Kockum, inte gud, som gjorde det möjligt
att åka skateboard i Stapelbäddsparken,
säger Peraxel Nilsson.
I boken kan man läsa om Kockums
historia. Hur de utvecklade dataprogram
med hjälp av hålkort redan på femtiotalet
och var först med att bygga båtar i
sektioner.
– Det var som att bygga lego med
sektionerna, minns Peraxel Nilsson.
Början på kuskapsstaden
Om nya Malmö är kunskap, så måste
det gamla varit okunskap? Men enligt
Peraxel Nilsson genomsyrades Kockums
av kunskap. Alla båtar var specialbeställda
vilket ställde höga krav på alla, från
ingenjörerna uppe i gängtappen till
svetsarna nere på golvet.
– Kockums förstod tidigt att de var
tvungna att ligga i framkant, det var hela
tiden nya saker som behövde ändras för
att vara slagkraftiga. Vi var på utbildning
jämt om nya maskiner och förändringar i
produktionen. Även om ingen av oss gått
på högskola så var vi ju utbildade.
Insikten att hela företaget var tvunget
 tears of malmö

från 1857, undanskymd bakom SVT:s nya lokaler. Bild 3: Peraxel Nilsson arbetade som svetsare på Kockums varv i 25 år. Snart kommer den tredje boken med

kunskapsstaden
att genomsyras av kvalité samtidigt som arbetsvillkoren ut varven mot varandra. Kockums
fick Kockums ledning att på förbättrades. Effektiviteten kunde aldrig konkurrera mot priserna
ett tidigt plan inse vikten av Turning höjdes och Kockums gick på världsmarknaden, trots att de
internutbildning, och att behålla Torso är in i sin mest produktiva fas byggde bättre båtar. Staten försökte
arbetarna inom företaget. På 140 meter någonsin. Kockums blev rädda Kockums på 80-talet, men det
60-talet fanns det jobb i överflöd högt, hade man med Kockumsrapporten ett hjälpte inte. 1987 producerades det
och när arbetsmiljön blev ställt våra båtar personalpolitiskt supervarv sista fartyget på Kockumsvarvet.
sämre på Kockums började bredvid hade inte där fackets nya inflytande Kockumskranen? Den står idag i
folk söka sig någon annanstans. ens två Turning gagnade både anställda Sydkorea och kallas där för ”Tears of
Kockums hade under ett tag Torso räckt till. lönsamheten. Malmö” efter rykten om att gråtande
en personalomsättning på Under storhetstiden på skåningar stod och hälsade en epok
tusen anställda om året. Det -Peraxel Nilsson 70-talet byggdes 53 fartyg, farväl. Men Peraxel Nilsson låter
var förödande för ekonomin att varav mer än hälften var på inte så nostalgisk för att det enorma
ständigt behöva nyutbilda folk. över 350 000 ton. landmärket nu försvunnit från stadens
1969 lät vd:n Nils-Hugo Hallenborg LO – Turning Torso är 140 meter högt, siluett.
utreda villkoren för de anställda. Kritiken hade man ställt våra båtar bredvid hade – Det är bra att den används, bättre
mot honom blev massiv från näringslivet inte ens två Turning Torso räckt till. Så det än att den står här och rostar
men med facit i hand fick Hallenborg rätt. stora var de. Japanerna, som alltid varit bort. Kockumskranen var bara ett
världsledande i fartygsbyggande var bara redskap vi använde. För oss är Docka
Lönsam trivsel rädda för ett enda varv i världen, Kockums. ett från 1857 Kockums själ. Säger
1970 presenterade LO sina resultat i Peraxel Nilsson. Dockan han syftar
”Kockumsrapporten” och förändrade ”Tears of Malmö” på ligger precis vid klaffbron bakom
koncernen radikalt. Läkare och tandläkare Efter guldåren på 70-talet började byggnaderna där SVT håller på att
knöts till koncernen och toppmoderna efterfrågan på fartyg mättas, priserna flytta in.
semesterhem för de anställda byggdes, störtdök och rederierna började spela TEXT OCH BILD: OLA CLAESSON

21
avfrosta
FOLK ÅKER HELST SÅ LÅNGT BORT SOM MÖJLIGT Bortglömda Frostavallen utanför Höör invigdes
på 1930-talet. Då var spåren fyllda med skidåkare och i storstugan kunde man värma sig och äta.
Utflyktsmålet
Under femtio års tid strömmade
människor hit. Det var marknader
midsommarfiranden, skidåkning och
friluftsliv. Men i slutet av 80-talet hände
något.
Det som varit ett av Skånes mest
välbesökta utflyktsmål glömdes bort.
TEXT OCH BILD: OSKAR MARTINSSON
Jag kör genom Höör en vintrig februaridag och letar
efter skylten mot Frostavallen. En bit norrut är den,
den första och enda. Vägen blir mindre, den snötyngda
skogen sluter sig. Det är som att man lämnat Skåne
och rest betydligt längre norrut.
Det har gått 25 år sedan jag var här sist. På den
tiden var vi här ofta. Jag var inte särkilt gammal när
Frostavallen upphörde att vara ett utflyktsmål.
Med strikta linjer dyker storstugan och
hotellkomplexet upp ur snön. Det påminner om The
Overlook hotell i Stanley Kubricks film The Shining.
Stort, isolerat och utan gäster. Jag känner igen mig
från förr. Det är sig likt, men ändå inte.
Skånsk skidort somnar in
Hit kom i början av 30-talet några skidentusiaster.
De upptäckte att det i dessa skogar gick att åka skidor
en stor del av vintern. Skid- och Friluftsfrämjandet
22
köpte marken. Vid invigningen 1934 fanns det bland
annat en hoppbacke, skidbackar, vandrings- och
längdåkningsleder.
I storstugan, byggd i fjällstugestil, kunde man köpa
mat eller äta matsäck på övervåningen. Vid den stora
öppna eldstaden kunde vintersportarna värma sig.
På 40-talet flyttades en gammal stuga till området,
Hagdalsstugan med anor från 1700-talet. Här
serverades kaffe sommartid.
Att äga konkursbo är en dröm
– Det har varit en dröm jag haft hela livet att få driva
Frostavallen, säger Asko Päiviö. När vi köpte 1998
var det av ett konkursbo men den förre ägaren hade
hunnit göra en hel del renoveringar.
Asko Päiviö driver tillsammans med sin fru
Frostavallens hotell och konferens. Det är så det heter
idag. Han möter mig i hotellets lobby. I mitten av det
stora rummet finns en eldstad i koppar och glas. Taket
är vitt men jag anar att det varit mörkare en gång i
tiden. Taklamporna från 70-talet stämmer dåligt med
möblerna från sent 90-tal. I ett hörn står en gigantisk
tv och skvalar. Det är helt folktomt.
– Jag minns att jag åkte hit med skolan och åt vilda
körsbär framåt höstkanten, säger Asko Päiviö när han
slagit sig ner i den röda skinnsoffan framför tv:n.
Under 70-talet uppfördes den stora hotell- och
konferensanläggningen och storstugan byggdes ut.

Idag är anläggningen hotell- och konferenscenter och inte lika välbesökt som förr. Men kanske kan Frostavallen återse sina
glansdagar.
som försvann
Amfiteatern med plats för 2000 personer användes
till konserter, midsommarfirande och teater.
Skånedagarna som var en marknad där skånska
produkter, konst och musik visades upp besöktes av
ingen mindre än Prins Bertil och Lilian i slutet av
70-talet. Här kunde man stöta på någon som spelade
på en träskofiol eller självaste stålfarfar om man hade
tur. Frostavallen var hett. Det var hit man åkte.
Asko Päiviö visar runt i anläggningen. Vi tittar in
i ett konferensrum på andra våningen. Uppe på en
avsats står ett antal radiostyrda bilar omöjliga att nå
utan stege.
– Här finns andra saker som du inte sett idag. Nästa
gång du är här kommer du att lägga märke till nya
saker. Lamporna här har du inte lagt märke till va?
säger Asko Päivio.
Lamporna i konferensrummet är upphängda på
olika sätt, någon i en böjd metallbåge, några i rep.
Enorma ytor gapar tomma
De senaste byggda delarna från 70-talet är uppförda
i betong. Det ger en gedigen känsla, det känns nästan
som att befinna sig i ett fort.
Anläggningen är gigantisk. Här finns flera tusen
kvadratmeter med matsalar, sällskapsrum, långa
korridorer, konferensrum, något som ser ut som en
engelsk pub och en mängd hotellrum. Men allt är tomt
på folk förutom i en konferenssal, med det fyndiga
avfrosta
namnet Höörsalen, där en grupp poliser är samlade
för dagen.
Storstugans inredning får mig att igen tänka på The
Shining. Den påminner om The Colorado Lounge,
den stora sal där Jack Nicholson sitter och skriver. Det
är högt i tak med många trädetaljer. Storstugan med
sin karakteristiska stora klocka på utsidan är numera
stängd för allmänheten, den används endast för dem
som deltar i konferenserna.
– Som det var förr med medhavd mat däruppe och
kaffe här nere är inte lönsamt, säger Asko Päiviö. Vi
har ju personal som ska ha betalt.
Nya chefen utmanas direkt
I slutet av 70-talet gjorde sig Friluftsfrämjandet av
med Frostavallen. En stiftelse tog över. 1981 slog man
ihop verksamheten med Skånes Djurpark som låg
strax intill och Arne Axelsson blev chef för de båda
>>
verksamheterna.
– Det första samtalet jag fick som ansvarig var
att Skånemejerier ställde in alla leveranser av
mejeriprodukter för att de inte visste om de skulle få
betalt, säger Arne Axelsson. ­Det blev ett tungt arbete,
jag jobbade säkert 100 timmar i veckan.
1981 var Skånes Djurpark nedläggningshotad
och Frostavallen hade misskötts under flera år. Arne
Axelsson gick från att vara bankchef i Höör till att
försöka få ordning på verksamheten.
23
avfrosta
Med en skicklig ledning hade
det gått att rädda
Under sin tid lyckades Arne Axelsson få både
Frostavallen och Skånes Djurpark på fötter. Det
byggdes bland annat två skidbackar med liftar, en
trestjärnig camping och en forntidsby.
– Det kom hit en professor från Gotland som la
hela sin semester på att arbeta här i forntidsbyn. Det
var fantastiskt med alla som hjälpte till. Området
med forntidsprojektet var unik. Vi hade det bästa
kunnandet i Europa. Vi hade tolv guider och skickade
ut pedagogiskt underlag till alla skolor i Skåne.
Hälsoupprustning genomförs
Vid midsommar i mitten av 80-talet kom det flera
tusen människor med matkorgar till Frostavallen.
Under vintern spårades skidleder och man kunde
äta den medhavda matsäcken i storstugan. I källaren
byggdes ett gym med bubbelpooler och bastu. Det var
hälsotema som gällde. Runt Vaxsjön, som ligger intill
Frostavallen, byggdes en gångväg.
– Uppdraget var tydligt, det handlade om social
rekreation, säger Arne Axelsson. Det var en rolig tid.
Vi hade bra flyt.
I källaren kunde flera hundra personer byta om.
Frostavallen var ett nav för idrottsföreningar från
när och fjärran. Samtidigt serverade restaurangen
gourmetmat och i en nybyggd länga kunde man hyra
skidor. Här fanns något för alla.
Frostavallen klarade sig utan bidrag från kommun
eller landsting. Arne Axelsson hade ännu mer
långtgående planer på att utveckla samarbetet mellan
djurparken och Frostavallen. Han ville göra en
gemensam entré men det blev aldrig av.
1987 slutade Arne Axelsson. Han säger idag att han
inte längre orkade med de långa arbetsveckorna. Han
trodde också att han byggt upp verksamheten så att
den skulle klara sig utan honom.
– Med en skicklig ledning hade det gått att rädda.
Frostavallen hade fram till dess varit en angelägenhet
för hela Skåne. I Frostavallens styrelse satt vid tiden
Skånes landshövdingar och kommunalråd från Malmö
och Höör. Men under slutet av 80-talet började Malmö
kommun, enligt Arne Axelsson, kräva tillbaka ett lån.
Han menar att Malmö kommun hade kunnat betrakta
24
det som ett bidrag istället.
Landstingen var inte beredda att gå in med pengarna
och Frostavallen var konkursfärdigt. 1989 såldes både
marken och byggnaderna till privata aktörer.
Kommunen ser inte potentialen
Istället för att se Frostavallen som ett sätt att dra
turister till området såg man anläggningen som en
ekonomisk belastning.
– ­Jag hävdade då att av varje turistkrona som
spenderades gick hälften till kommunen. Det visade en
mängd undersökningar, men det var inte många som
förstod det på den tiden, säger Arne Axelsson.
I och med att anläggningen såldes upphörde
alla avtal med markägarna i området som
stiftelsen haft och vandringslederna förföll snabbt.
Hotellanläggningen omvandlades i samma veva till
flyktingförläggning. Det fanns stora pengar att hämta i
att driva flyktingförläggningar. Skånedagarna flyttades
till Bosjökloster och i princip alla aktiviteter upphörde
som tidigare förknippats med Frostavallen.
– Det var ett bolag som tog pengarna och ett annat
som skulle stå för underhållet. Men det blev ju inget
underhåll, säger Arne Axelsson. Det var väldigt
tragiskt det som hände.
Samtidigt bestämde man sig i styrelsen för
Skånes Djurpark att sluta satsa på forntidsbyn. Den
avskärmades med staket och blev inte längre en del av
djurparken.
Ansträngd ekonomi förhindrar köp
Höörs kommun hade kunnat köpa Frostavallen 1989
men valde att inte göra det.
­– På den tiden hade Höörs kommun ansträngd
budget. Kommunen hade ingen möjlighet att ta över
ägaransvaret utan stöd från landstingen, säger Per Olof
Ågren, Höörs dåvarande moderata kommunalråd.
Allt som inte gick med vinst skulle säljas ut.
Höörs kommun hade dittills inte bidragit
ekonomiskt alls till Frostavallen. När landstingen inte
var intresserade släppte även Höörs kommun greppet.
Per Olof Ågren menar att det var mycket problem
kring anläggningen under slutet av 80-talet.

SPÄNNANDE KORRIDORER SOM FÅR HJÄRTAT ATT KLAPPA. Korridoren känns som
skräckhotellet i filmen The Shining. Ljuset blockeras av ett fotografi. Det är bara en röd trehjuling som saknas.
– ­Det var strul med markägare hela tiden. En
stängde av leden vid sjön och skulle ha kompensation
för att öppna, säger Per Olof Ågren.
Omsättningen ökar
Jag står i den stora amfiteatern och tittar upp mot
restaurangen . Det var här de stora midsommarfirandet
hölls på Arne Axelsson tid. Bredvid ligger den gamla
Hagdalsstugan väl igenbommad. En sak måste man
säga, Asko Päiviö har underhållit byggnaderna väl.
På min fråga om det är lönsamt att driva
Frostavallens Hotell och konferens svarar han kryptiskt
att det är spännande. Men han berättar också att
omsättningen ökat med fjorton procent förra året.
Samtidigt anser han att Frostavallen är ett utmärkt
exempel på ett ställe som haft sin storhetstid.
avfrosta
– Nu har folk andra vanor, man ska åka så långt bort
som möjligt när det är semester, säger Asko Päiviö.
Men Höörs kommun gör nu tjugo år senare en
helt annan bedömning. För några år sedan köpte
kommunen marken runt anläggningen för att
kunna säkerställa att badplatsen kunde användas av
>>
allmänheten.
– ­Det var många som klagade på att det var dålig
ordning vid sjön, säger Liselotte Ohlsson som är
fritidsassistent i Höörs kommun. Det var privatägt
men ägaren skötte inte området.
– Han ville ta betalt av dem som kom dit och badade,
det var mycket problem.
Efter ett tag ökade kommunens intresse för att få
ordning på de vandringsleder som funnits förr.
– Många människor åkte ut till Frostavallen och
25
avfrosta
ETT VARMT VÄLKOMMNANDE Mittpunkten i Frostavallens lobby är kaminen i koppar och glas. Inredningen
är kanske modern men historien sitter i väggarna.
Det har varit en dröm hela
livet att få driva Frostavallen
försökte följa gamla spår som var igenväxta. När
markeringar upphörde kom de vilse. Vi kände att
något måste göras.
Med hjälp av bidrag från länsstyrelsen har man de
senaste åren börjat återställa vandringsleder. Vägen
runt sjön är röjd och handikappanpassad och flera
leder blir klara under 2010.
Arbetet med att få alla markägare med sig har tagit
lång tid men nu är alla med, alla utom en. Men det ska
nog gå att lösa, tror Liselotte Ohlsson.
Återupprättelsen kommer
Kommunen hoppas att Frostavallen återigen ska bli en
angelägenhet för turister från andra delar av Skåne.
De hoppas också att danskarna ska hitta hit. När allt
är klart ska det tryckas broschyrer. Frostavallen ska
tillbaka på kartan.
Det enda kommunen inte har
kontroll över nu är byggnaderna.
Liselotte Ohlsson skulle gärna se att framförallt
storstugan kunde fungera som den gjorde förr.
En plats där man kunde köpa mat eller äta sin egen.
26
Nuvarande ägaren Asko Päiviö
– Ägaren gör bedömningen att det inte går att
göra vinst på den verksamheten. Även om det är
frustrerande får man acceptera det.
Skräckfilm och svunna tider
Tillbaka i den folktomma lobbyn berättar
Asko Päiviö att det ska spelas in film i
Hagstadsstugan, stugan med anor från 1700-talet.
Det har gjorts en provinspelning i helgen.
Det ska bli en skräckfilm. Han är själv medfinansiär.
När jag lämnar Frostavallen har en snöstorm börjat
dra in. Byggnaderna försvinner på min vänstra sida
och skogen tar över. Jag undrar om Jack Nicholson
kommer att få någon roll i Frostavallens skräckfilm.
Eller varför det tog tjugo år för Höörs kommun
att förstå att de hade ett varumärke som andra
kommuner skulle döda för. Det finns många
saker jag inte förstår men en sak är säkert.
För mig är Frostavallen det ställe jag var på som liten,
under Arne Axelsson tid.
Min farmor och farfar var med, det var sommar och
allt annat än en skräckfilm. n
 drömlikt

Stig ner i ditt

undermedvetna

BILD: HANNA FOLKEMARK ELLBORG

27
drömlikt

Nerför en smal trappa

och ut i en vildvuxen
trädgård.
Plötsligt står jag i mitt
barndomshem och
stöter på en nästan
bortglömd gammal vän.
Men allt sker i det
undermedvetna.
Jag ligger på en säng i ett ombonat rum i gammeldags
stil. Huvudet känns tungt mot kudden. Det här
känns inte klokt. Jag är hemma hos psykoterapeuten
Christina Bendel utanför Skurup och ska bli
hypnotiserad.
Hypnotiserad.
-Framför Men. Måste skippa skepsisen och slappna av. I öronen
dig ser du lugnande musik och en behaglig, nästan sövande röst.
en trappa
gå nedåt. Den har ­­– Framför dig ser du en trappa gå nedåt. Den har
tjugo trappsteg. tjugo trappsteg. För varje steg jag räknar går du ett.
För varje steg jag Ett… Två…
räknar går du ett. Min hjärna stretar emot. Ändå sjunker jag allt GENVÄG TILL KÄNSLORNA Genom hypnos kan
Ett... Två... djupare ner i det undermedvetna.
– Nitton… Tjugo… Nu när du kommit nerför nedsjunken på något vis. Jag tvingas skaka lite på
- Christina
Bendel trappan ser du en trädgård framför dig. Det armarna för att riktigt vakna till. Är helt lugn, nästan
är den vackraste trädgård du kan tänka dig. som om någon lurat i mig Prozac. Öppnar ögonen
Jag går genom trädgården längst en grusgång. och ler generat mot Christina Bendel som sitter snett
Den är vildvuxen och buskagen snuddar vid mina framför mig i en grön fåtölj.
armar. Det känns som att vara mittemellan vakna – Hur känns det? frågar hon.
fantasier och dröm. Jag ser allt tydligt framför mig, – Det känns… bra!
ändå är jag hela tiden medveten om att ligger i en Men konstigt. Det var inte alls som jag trodde det
säng och att Christina Bendel pratar med mig. skulle vara. Det kändes liksom ganska naturligt.
– Det är så man brukar känna faktiskt, säger hon.
Rösten blir avlägsen Att det inte är så konstigt.
I en glänta ser jag en inbjudande vilstol där jag – Och det var inte så styrt som jag trodde. Man hade
sätter mig ner. Slappnar av ännu mer. ändå kontroll.
– Nu ska du ta dig till en plats i ditt liv som du tycker – Det där är en vanlig missuppfattning. Folk ser
mycket om. hypnos på tv och tror att det handlar om att svänga en
Plötsligt står jag i lägenheten vi bodde i när jag klocka och manipulera folk till att göra genanta saker.
var fem. Christina Bendel ber mig att lägga mig Men jag kan inte få dig att göra något du inte vill. Då
någonstans där jag känner mig trygg. Jag går in i kommer du att säga nej.
mina föräldrars sovrum och lägger mig i deras stora
dubbelsäng. Gud vad töntig jag är, hinner jag tänka. Lullig efteråt
Mitt skeptiska jag finns ändå där i bakhuvudet. Jag tänker på hundvalpen. Den var farmors. En
– Du har en styrka i ditt inre, som har funnits där sen fluffig Golden retriever och en av mina bästa
du föddes. Försök nu att se den styrkan framför dig. vänner när jag var fem. Men så blev den aggressiv
Det kan vara en person, en form, en färg… Hur ser och var tvungen att avlivas. Jag hade nästan glömt,
din styrka ut? och ändå var jag så himla ledsen när han försvann.
– Jag ser mig själv som liten flicka.Min röst låter
grötig och avlägsen. Kan fortfarande inte riktigt tro att jag har blivit
– Nu står den lilla flickan framför dig. Hon hypnotiserad. Men hypnosen har på något
vägleder dig och finns alltid där för att hjälpa dig. sätt dragit upp ett undanstuvat minne åt mig.
Barnet som är jag vill visa mig något. Hon Mina tankar är i slowmotion när jag senare drar på
pekar under min säng. När jag böjer mig ner mig jackan och öppnar dörren ut mot vinterkylan.
och tittar där under ser jag efter en stund en Jag tackar Christina Bendel som säger att jag kan
hundvalp. Den ser rädd ut. Jag lyfter upp den i använda självhypnos hemma och när som helst gå
mitt knä och klappar den länge. Den blir lugnare. nerför trapporna och tillbaka till valpen igen. Eller
Nu är det dags att lämna lägenheten. Jag går tillbaka någon helt annanstans. Jag sätter ner foten i den
till mina föräldrars säng och tar mig tillbaka till vilstolen, knastriga snön och är lockad.
genomträdgården,uppförtrapporna.Nitton…Tjugo…
Tillbaka till verkligheten. Min kropp känns djupt JONNA INGVARSSON

28
 drömlikt

Hypnosfakta

Hypnos kommer från

det grekiska ordet
för sömn. Tekniken
omnämns i bland annat
gamla egyptiska skrif-
ter och har antagligen
använts i tusentals år.
Men uttrycket i sig
myntades först på
1860-talet.
I hypnosen försätts
personen i ett translik-
nande tillstånd genom
att hypnotisören låter
denne fokusera på
ett föremål eller sin
lugnande röst.
Hypnos används ibland
inom psykoterapi
och kallas då klinisk
hypnos. Hypnos som
utförs som under-
hållning är i Sverige
endast tillåtet i slutna
sällskap.

psykoterapeuten Christina Bendel hjälpa oss att uppleva och bearbeta minnen. BILD: HANNA FOLKEMARK ELLBORG

Förflytta dig i tiden

genom hypnos
Misslyckas du med tentor, har
du varit med om en olycka eller
blev du slagen som barn? Genom
hypnos är det möjligt att gå både
bakåt och framåt i tiden och
förändra minnesbilder.
– Viktigast är att tro på att det fungerar. Det är en
fördel om man är kreativ och vågar släppa tag om
intellektet.
Christina Bendel tror att alla kan ta till sig
hypnos på någon nivå. Hon har jobbat som
psykoterapeut med hypnosinriktning i ungefär fem år.
Det finns många olika anledningar till att
människor kommer till henne. Smärtlindring,
sjukdomstillstånd, mental träning. Inte
sällan handlar det om någon slags livskris.
– Hypnos kan vara en genväg i psykoterapin, säger
Christina Bendel.
I SAMTALET HAR ALLA sina försvar, vissa
saker vill man inte prata om. Hypnosen är en
genväg till känslorna. Inte reducerat av måsten.
Ofta handlar det om minnen. När någon blir
hypnotiserad hamnar personen i ett transliknande
tillstånd och händelser kan komma upp till ytan.
Det kan vara bortglömda minnen, eller förträngda.
– Man får tillgång till minnen som man av någon anledning
valt att inte komma ihåg. Det kan vara ett trauma, eller
bara något som har hänt och påverkar ens liv idag.
Med hjälp av hypnosen kan man gå tillbaka och
titta på dessa händelser. Den hypnotiserade kan då
uppleva allt igen med nya ögon. Genom att göra det
kan man lindra minnet.
Kanske känner man att situationen
inte var så farlig som man trodde.
Är det en verkligt traumatisk upplevelse kan man med
hjälp av hypnos också gå tillbaka och ändra i minnet.
– Om en person blivit slagen som barn kan man gå
in med sitt vuxna jag och säga till: ”Nu slutar du!”.
Även om ingen stod upp då kan man göra det nu.
DET GER OCKSÅ LINDRING. Hur fungerar då
detta? Hjärnan uppfattar det som sker i hypnosen och
registrerar det som ett verkligt minne. Metoden kan
användas i många olika situationer.
Har du en blockering och misslyckas med tentor kan
du i hypnosen gå tillbaka, göra om dem och lyckas.
Nästa gång du utför tentan är det lättare att framkalla
positiva känslor, och lättare att lyckas i verkligheten.
Christina Bendel har i sitt yrke varit med
om många underliga saker. Till exempel
har det hänt att den hypnotiserade gått
tillbaka så långt som till födelseögonblicket.
– Det finns väldigt mycket där i vårt undermedvetna.
Men vi kan inte ha uppe allting samtidigt, då hade det
blivit kaos!
JONNA INGVARSSON

29
levat & lagrat
Av jord är du kommen
– några benbitar ska du bli
Kyrkogårdarna i
Malmö är tillsammans
lika stora som 210
fotbollsplaner. De finns
där utan att vi tänker
särskilt mycket på dem.
Samtidigt pågår
full aktivitet på
kyrkogårdarna, som inte
har med spöken att göra.
Det är dags att ta reda på
hur det där med den eviga
vilan fungerar.
På St: Pauli kyrkogård är det tyst och
stilla. Snön har täckt in allting i ett mjukt
vitt täcke. De äldre gravarna sticker upp
som små öar i allt det vita, kämpar för att
göra sig påminda.
I tjugofem år kommer du att bli
ihågkommen efter att du har dött, det
är illafall så länge som du har en grav
eller en plats i en minneslund garanterad
på kyrkogården. Det kallas för gravfrid.
Efter det kan graven bli återtagen, då
placeras en ny sten med ett nytt namn
där din stod, och en ny person begravs
på den plats där du en gång förevigades.
BERTIL LARSSON, som är arbetsledare
för kyrkogårdsarbetarna på Pauli
Kyrkogård i Malmö berättar att när
det har gått tjugofem så har kistan
förmultnat och det finns bara benbitar
kvar. Först då har man rätt att begrava
en ny person där. Men man gräver aldrig
ända ned till benbitarna.
– Om den första graven ligger på 2
meters djup så placerar man nästa på
1.80 meter, säger Bertil Larsson.
30
Upp till tolv personer kan begravas på
samma plats, men oftast är det runt fem
stycken.
K Y R KO G Å R D S F Ö R VA LT N I N G E N
ansvarar för att utse gravplatser åt alla
som dör i Sverige, oavsett religion eller
val av begravning. En anhörig utses till
gravförvaltare, och är den som antingen
sköter underhållet av graven själv,
eller betalar kyrkogårdsförvaltningen
eller någon annan entreprenör att
göra det. Det är inte så att gravplatsen
bara sägs upp efter tjugofem år, utan
kyrkogårdsförvaltningen kontaktar
gravförvaltaren för att höra om de vill
förnya eller säga upp gravplatsen.
– De allra flesta vill förnya platsen,
och det ska inte vara någon svårighet att
få ha kvar den, vi vill inte sätta krokben
för någon säger Ingrid Mardell som är
sekreterare på Kyrkogårdsförvaltningen
i Malmö.
INGET UNDERHÅLL UTFÖRS på
kyrkogårdarna på vintern förutom
snöröjning av gångarna.
Under resten av året så arbetar Bertil
Larsson och de andra för fullt med att
hålla gravarna snygga och prydliga.
De sätter ut snittblommor om det finns
önskemål om det, planterade blommor
efter säsong och kanske ett ljus vid
högtider.
Ingrid Martell tror att folk kommer till
kyrkogårdar för att minnas bortgångna
nära och kära lika mycket nu som vi
alltid har gjort. Men det behöver inte
längre vara att man kommer till en grav
och sätter ut blommor. De senaste åren
har allt fler valt att kremeras och
få sin aska spridd i en minneslund.
Där finns inga namn eller årtal, bara
en allmän plats att komma och lämna en
blomma på och minnas.
Bertil Larsson möter mycket anhöriga
när han arbetar med underhållet av
gravarna på kyrkogården, inte sällan
är han den första folk möter efter en
begravning.
– Det känns viktigt att kunna finnas där
då. Alla anställda får gå kurser i hur vi ska
möta sörjande, det är väldigt värdefullt,
säger Bertil Larsson. Han kan inte riktigt
säga hur länge anhöriga brukar komma
och minnas vid begravningsplatserna,
utan menar att folk kommer så länge de
kan och orkar.
DE RIKTIGT GAMLA GRAVARNA som
man kan se på de flesta kyrkogårdar, de där
texten nästan är oläslig och årtalet så långt
tillbaka att ingen kan minnas det, är ofta
klassade som gravar med kulturhistoriskt
värde. Det kan handla om att personen
eller familjen som ligger där anses
betydelsefull, eller att själva graven har
en värdefull sten eller en unik plantering.
Då tar kyrkogårdsförvaltningen över
underhållet av graven, ibland förenklas
skötseln med bara gräs eller grus runt
stenen.
Sådana gravar finns det en hel del av i
Malmö för den som är intresserad av dem
som inte får glömmas bort. På St: Pauli
Kyrkogårds östra del kan du tillexempel
leta dig fram till författaren Hjalmar
Gullberg.
PAULA ROOTH

Arkivälskarens
dammiga dröm
Vattnet sipprar in i den vitkalkade
roddbåten. Anton Nilsson öser
med näven och ror om vartannat,
båten sicksackar sig fram genom
hamnbassängen.
EN LÄTT KVÄLLSBRIS krusar vattnet.
Från skonaren som ligger akterförtöjd ett
hundratal meter bort hörs dova röster.
Ljuden studsar fram över det stilla havet.
Luften är ljum denna sommarkväll
den 11 juli 1908. Timmen är sen och
engelsmännen har gott till kojs. Det syns
i alla fall ingen på däck. Roddbåten slår i
fartyget med en duns. Det blir tyst, men
Fredrik Egefur har koll på arkivets alla gömmor.
BILD: SARA KARNEHED
sedan hörs rösterna igen. Lastluckan ligger
några famnar över vattenlinjen och är svår
att nå från roddbåten som kränger när
Anton Nilsson sträcker sig upp mot luckan.
Han tar stöd mot relingen med höger fot
och når upp till lastluckan där han placerar
plåtburken. Han öppnar locket och tänder
stubinen.
MER ÄN HUNDRA ÅR har gått men tiden
känns nära när Fredrik Egefur berättar.
Han är arkivarie på Arbetarrörelsens arkiv
i Skåne.
– Man ser här på fotot att hålet i
skrovet faktiskt är väldigt litet, säger
Fredrik Egefur. Han syftar på hålet som
uppstod när Anton Nilsson placerade
en sprängladdning på Amalthea som
inhyste engelska strejkbrytare i Malmö
hamn 1908. Fotografiet ligger nu i en
arkivbox bland tusentals andra foton och
pappershandlingar i källarlokalen i ABF
huset på Porslinsgatan i Malmö. Historien
om Amalthea är bara en av alla händelser
som finns dokumenterade i arkivet.
Ljudet från vinterkängornas knarrande
sulor är det enda som hörs när han visar
runt i det underjordiska arkivet. Munnen
går i ett. Från de rullbara arkivskåpen tar
han fram en brun mapp med handskrivna
papper. I sirlig bläckskrift står beslutet
om öppnandet av Malmös Folkets park
nedtecknat. En röd lackstämpel från
Malmö stad pryder dokumentet från
1892. Det var bildandet av Sveriges
första folkpark som blev en viktig plats för
arbetarna i staden.
– DET ÄR INTE BARA TORRA dokument
utan en guldgruva som ger en inblick i
historien för man skrev ner allt som sades
på diskussionerna innan beslut togs.
Fredrik Egefur tycker det är viktigt att
känna sin historia.
– Vilka tjänar på att man glömmer
bort historien? Det är en retorisk
fråga och Fredrik Egefur är snabb
med att besvara sin egen undran.
– Näringslivet använder samma argument
nu som för hundra år sedan för att ge
minskad makt till arbetstagarna på
arbetsmarknaden. Fackföreningarna skulle
vinna på att hålla historien levande, säger
han.
SARA KARNEHED
levat & lagrat
Damfanten
minns mer
Elefanter glömmer aldrig
en oförätt.
Om du ska skjuta elefant
se till att träffa rätt
annars är risken stor att
du har en dödsfiende för
evigt.
Enligt skrönan glömmer de aldrig. Och
det verkar finnas fog för den.
Tinningloben, där en del av
minnesprocessen sker, är på en elefant
mer utvecklad än människans. För en
flocks överlevnad på savannen är det
viktigt för gruppen att ha äldre ledare.
Eller rättare sagt honor, eftersom
elefanterna lever i matriarkat.
VID EN TORKA i Tanzanias
Tarangirepark 2003 märkte forskare
att vissa flockar klarade sig bättre än
andra. Det visade sig att de flockar
med elefanter som var med om den
stora torkan 1958-61, för drygt trettio
år sen, visste var de skulle bege sig, visa
av erfarenhet.
Så skjut för att döda.
GULDFISKAR UPPLEVER inte sin
klaustrofobiska lilla skål som ny, fräsch
och spännande varje gång de simmat
ett varv i sitt sparsamt dekorerade hem.
Det tror i alla fall inte en skolpojke
i Australien som med hjälp av en
garnerad röd legobit genomförde ett
hemmagjort experiment.
Trots viss misstänksamhet förstod snart
fiskarna att rött inte alltid betyder fara
på taket.
De flockades snabbare och snabbare
runt legobiten varje gång den sjönk ner
i fisktanken. Och till och med efter att
legobiten varit torrlagd i en vecka kom
fiskarna ihåg att legobiten betydde ett
skrovmål.
DET KRÄVS TYDLIGEN en femtonårig
med lite kritisk analysförmåga för att
förstå att fiskar behöver komma ihåg
var de kan finna mat, oavsett om de är
gjorda av guld eller inte.
Så köp ett större akvarium garnerat
med lite skattkistor, rankor och ankare
nästa gång. Cirkelsimmandet kan helt
enkelt vara tecken på depression.
OLA CLAESSON
31
bio-logi

Filmer vi
TEXT: SARA KARNEHED BILD: SCANPIX

The Eternal Sunshine of the

Spotless Mind (2004)

Manusförfattarna Charlie Kaufman

och Michel Gondry inspirerades av de
omvälvande forskningsresultat i början
av 2000-talet som visade att forskare
lyckats få specifika minnen att försvinna
hos råttor. I filmen får Joel (Jim Carrey)
tänka på alla sina minnen av sin flickvän
Clementine (Kate Winslet) varpå
företagets läkare lokaliserar dem i hans
hjärna och raderar dem.

Smultronstället (1957)

En film av Ingmar Bergman där

den gamle professorn Isak minns
sin ungdom när han åker till sitt
barndomshem. Med Viktor Sjöström
och Ingrid Thulin.

En sång för Martin (2001)

Johnny Mnemonic (1995)
Keanu Reeves spelar Johnny
Mnemonic som arbetar som
informationskurir genom att lagra
känslig data i sin hjärna. I en dystopisk
cyberpunkframtid transporterar han
företagshemligheter. Efter en novell
av William Gibson. Missa inte Dolph
Lundgren som argsint präst.
Ett tårdrypande drama med
Viveka Seldahl och Sven Wolter
i huvudrollerna som kärleksparet
Barbara och Martin. När Martin
drabbas av Alzheimer kompliceras
förhållandet. Filmen utforskar vad
som händer när den man älskar blir
sjuk och förändras. I regi av Bille
August

Long Kiss Goodnight (1996)

Om en skollärare och mor som

lider av minnesförlust men som
börjar upptäcka sitt mörka
förflutna som CIA agent. Geena
Davies i huvudrollen i regi av
hennes dåvarande man, den finske
actionregissören Renny Harlin.

32
 bio-logi

minns...
Paycheck (2003)
Ben Affleck spelar ingenjören som
arbetar med topphemlig reverse-
engineering och får minnet raderat efter
varje utfört uppdrag. Uma Thurman
spelar forskare. I regi av John Woo. Efter
en novell av science-fiction författaren
Philip K Dick.

Rainman (1988)

Filmens verkliga förlaga, savanten

Kim Peek, dog 2009 och spelas i
filmen av Dustin Hoffman. Tom
Cruise spelar Charlie Babbit
som glömt bort sin barndoms
Rainman. Regisserad av Barry
Levinson.

...och filmgrepp vi glömt Trickfilmning

Luktfilm
Genom filmhistorien har det gjorts flera
försök att kombinera biotittande med
lukt. På 1910-talet, innan talfilmen,
experimenterade man med bomullstussar
indränkta i oljor som besökarna fick lukta
på. Några år senare sprutade man ut
parfym i salongen. Succén uteblev.
1959 och 1960 togs försöken upp igen.
AromaRama och Smell-O-Vision som
projekten kallades kunde spruta ut hundra
lukter per bio. Karaktärer fick lukter som
tobak eller svett. Men det var svårt att
pendla mellan olika dofter, de grötade ihop
sig och biobesökarna klagade över att de
mådde dåligt.
Det sista försöket gjordes 1981 med
regissören John Waters luktkort. Kortet
ingick i biljettpriset och fungerade så att
man skrapade fram lukter när anvisningar
kom upp på duken. Rosor, skit, pizza,
skunk var några av lukterna som fanns
med. Tyvärr blev projektet inte heller
någon succé. John Waters gladde sig
däremot över att folk betalat pengar för att
lukta på skit och skunk.
Laserdisc
Laserdiscen är lika stor som en LP-skiva,
fast med en yta som ser ut som en CD.
Den uppfanns redan 1958 men inte förrän
1978 släpptes första filmen "Hajen".
Två år tidigare hade videobandet
lanserats. Laserdiscen blev aldrig
någon storsäljare. Den var överlägsen
videobandet i bild och ljud men saknade
inspelningsfunktion. Dessutom var det
dyrt, både med spelare och skivor.
Det fascinerande med den bortglömda
laserdiscen är att den teknikmässigt var
långt före sin tid. En föregångare till DVD-
tekniken.
Intresset för laserdiscen var kallt i hela
världen utom i Japan. För tio år sedan
ägde tio procent av alla japanska hushåll
en laserdisc-spelare.
Luke Skywalker susade ner tusentals
meter i ett hål i det mäktiga rymdimperiet.
Michael J Fox flög iväg i en bil som var
en tidsmaskin. Fast inte på riktigt väl?
"Det måste vara trickfilmat".
Trickfilmning har funnits sedan
filmens början. En tidig variant var att
pausa kameran, ändra rekvisita och
skådespelare och starta filmen igen.
Till publikens förvåning kunde då
människor och saker obegripligt och
plötsligt försvinna. "En dam trollas
bort" från 1896 sägs vara det första
experimentet.
En stor del av filmupplevelsen förr
i tiden var att luska ut vad som var
trickfilmat eller inte. Idag förvånar det
ingen. Man säger inte längre att något
är trickfilmat. Man säger dataanimerat
eller gjort med specialeffekt.
OLOF SVENSSON

33
glömskviskningar
FÖRTROLLNINGEN FÅR INTE BRYTAS Det gäller att veta vad som är ett tecken från en skådespelare för att inte sufflera i onödan.
Hon finns när skåde Förr satt de i en liten trälåda i
scengolvet. Numera viskas det
från första parkett på landets
stora teatrar. Möt Josefina
Johansson som under tio år hjälpt
skådespelare på Malmö stadsteater
att minnas sina repliker.
TEXT OCH BILD: HANNA F. ELLBORG
När scenstjärnorna glömmer ord måste sufflören väsa
fram den rätta texten så att inte publiken hör och
märker skådespelarens plötsliga förlust av minne.
I stadsteaterns repetitionslokal nära Gustav Adolfs
torg har en provisorisk scenmiljö byggts upp. Sedan
början av januari repeterar man komedin Rampfeber
som även kallats farsernas fars. Här och där har det
svartmålade trätiljorna märkts med vit tejp för att
markera den riktiga scenens storlek..
– Många skådisar måste ’gå in’ sina repliker, det
gäller att hålla reda på alla placeringar i de olika
scenerna
Hon sitter i ett av replokalens hörn. Framför henne
på ett notställ vilar en uppslagen pärm med manus,
mobiltelefon och ett radergummi.
Josefina Johansson beskriver sufflörrollen som en
spindel i nätet under repetitionsprocessen. Tillsammans
34
med regissören är hon ständigt närvarande. Allt
eftersom pjäsarbetet förändras och scenkartan ritas
om, behövs det någon som för anteckningar och
noterar helheten. Sedan när föreställningen väl rullar
på teatern blir det mindre för henne att göra.
Har det hänt att du fått sitta tyst en hel
spelperiod?
– Till exempel gjorde vi Pinocchio förra året, då
behövde jag inte sufflera en enda gång.
– Men då är ju allt som det ska. Jag fungerar som
en försäkring som de i värsta fall behöver ta till under
föreställningarna. Det här är ett ganska speciellt yrke
och ensamt. När man behövs så behövs man verkligen,
jag måste alltid vara på spänn.
Saknar inte rampljuset
Det måste vara ganska mörkt där du sitter, hur
kan du se manuset?
– Jag har en liten läslampa fastklämd på pärmen
Du har ett väldigt viktigt jobb som utförs i
det dolda. Blir du aldrig sugen att själv stå på
scenen?
– Nä, aldrig på scenen men det skulle vara kul att få
regissera. Jag tror inte man blir en bra sufflör om man
hellre vill stå på scen.
Som sufflör ser hon fler föreställningar än de flesta
hinner med på en livstid.
 glömskviskningar

HON BEHÖVS INTE NÄR ALLT GÅR ENLIGT MANUS. Josefina Johansson har som mest att göra under repetitionerna.

spelarna inte minns

Får du också premiärnerver? Det kan vara en hjälplös blick, en harkling eller en gest Sufflörfakta
– I början hade jag det. Jag var rädd att jag skulle med handen som beställer fram en replik
säga fel, sufflera i onödan ellar att jag inte skulle höras. - Enligt Teaterför-
Minne genom handen bundet finns det 46
Nu blir jag sällan nervös längre men det händer att jag sufflörer i Sverige,
blir rörd, särskilt av publikapplåderna. Samtidigt balanserar hon på en tunn lina mellan att varav endast två är
män. Precis som
Varför då? inte höras eller att höras för mycket. kostymörer, sminköser
– Det är ju beviset på att vi lyckats, en sorts lättnad. – Vi gjorde ett samarbete med en engelsk regissör och städare är det ett
som inte var van vid att ha sufflering även under kvinnodominerat yrke
på teatern.
"Vad fan ska jag säga?" föreställningarna. När repititionsarbetet var klart - Medellönen är 18
Regissören Adde Malmberg instruerar skådespelarna tyckte hon att jag kunde gå hem. Hon var livrädd att 747 kronor plus ob-
tillägg.
Tom Ahlsell och Henrik Svalander som langar en magin skulle brytas om jag öppnade munnen mitt - Malmö Dramatiska
tom whiskeyflaska mellan sig under en dialog medan under en pjäs. Teater har två hel-
tidsanställda sufflörer.
Josefinas pek- och lillfinger löper vertikalt över – Vi jobbar på ett annat sätt här. Svenska skådisar är Malmö Opera och Mu-
textsjoken. Scenen övergår i en monolog som snart vana vid den tryggheten det innebär att ha sufflering. sikteater har minskat
antalet från två till en.
bryts av ett skratt som inte hör till pjäsen. Hur står det till med ditt eget minne? - Ingen särskild
– Va fan ska jag säga där? utbrister Tom och vänder – Jag har inte så bra läsminne, mitt minne är mer utbildning behövs
sig mot sufflören som genast hjälper honom med det fysiskt. Det fungerar bäst när jag skriver ner det på men att vara lyhörd,
dialektneutral och ha
rätta ordet. Akten tas om igen. Den här gången mimar ett papper. Jag har försökt göra det i mobilen men det god språkkänsla är en
hon med i monologen och dirigerar med både axlar fungerar inte lika bra. Tror det är bra att låta det få fördel.
och ögonbryn. gå genom handen. Jag vet flera skådisar som behöver
Du gestikulerar mycket. Räcker det inte att göra på det sättet med sina repliker. Andra tänker i
bara följa med i texten? bilder, att hänga upp texten på något annat än orden
– Då skulle jag bli uttråkad. I vissa produktioner är kan också göra att man lär sig fortare.
jag mer involverad än i andra, det hänger på vilken typ Vad behöver du komma ihåg just nu?
av regissör det är. Det är viktigt att lyssna åt alla håll. – Hmm… Att jag ska lämna tillbaka ett par filmrullar
Eftersom hon redan känner de flesta i ensembeln till Malmö stadsarkiv. Jag har tänkt på det i flera dagar
kan hon märka när någon håller på att få en blackout. nu. Det får nog bli imorgon.

35
ego

Se mig, läs mig,

Tusen ord säger mer än en bild. och det jag glömt var nog inte värt att minnas. Och så
I alla fall om man ska tro trodde jag att några var intresserade.”
den senaste tidens ström av
självbiografier, bloggar och ÄVEN OM SJÄLVBIOGRAFIN har gjort en
publicerade dagböcker. comeback på sistone är det inte ett nytt fenomen i
När 00-talets bästa svenska bok skulle koras av litteraturhistorien. Men det handlar kanske inte om
Sydsvenskan hamnade självbiografierna långt upp. På en klart definierad genre; fokuset skiftar efter rådande
sjätte och sjunde plats kom Ett annat liv av Per Olov samhällsklimat. Biografierna kan handla om allt från
Enquist respektive Mig äger ingen av Åsa Linderborg. klassresor, svåra uppväxtskildringar till tillbakablickar
”Ja, jag skrev för att jag hade en historia att berätta”, och självkritik på ålderns höst.
svarar Per Olov Enquist via mail. ”Och jag kunde Eller om politik. Förutom amerikanska makthavare
skriva. Och jag som Barack Obama och Sarah Palin, har bland andra
mindes Thomas Bodström och Mona Sahlin nyligen gett ut
ganska sina levnadsöden – mitt i karriären och livet, vilket
bra, litteraturvetaren Lisbeth Larsson menar är något
nytt. Biografin har blivit en aktiv del av den politiska
agendan, säger Larsson till Dagens Nyheter.

DEN ÄLDSTA SJÄLVBIOGRAFIN sägs vara

Augustinus Bekännelser från är år 397. Den skrevs i
tretton delar på latin och skildrar Augustinus syndiga
ungdom och hans första tid som kristen.
Men självbiografier återfinns inte bara i hårda
pärmar. Var tredje ung kvinna i Sverige har en
egen blogg och vi delar dagligen med oss av foton
och kommentarer på nätforum som Facebook. För
att berätta sin historia behöver man inte längre vara
känd för att ha deltagit i Big Brother eller ha räddat
mänskligheten.
”Varje liv är värt att skildra” är mottot för föreningen
Liv i Sverige, som vill främja det självbiografiska
berättandet i tal och i skrift. Föreningen grundades
1982 av bland andra författaren Göran Palm och har
idag omkring 900 medlemmar.
Liv i Sverige anordnar regelbundet berättarkaféer
och har bidragit till att mer än 110 självbiografiska
böcker har publicerats: ”Vi skulle få en skev bild av
verkligheten om bara kändisarnas memoarer nådde
offentligheten.”

FÖR DEN SOM VILL skriva sin egen biografi finns

det otaliga kurser i skrivande och släktforskning att
Självbiografi välja mellan. Till exempel erbjuder ABF kursen
Biografi kommer från
Skriv ditt liv: ”Du bär på en unik historia – en historia
grekiskans bio som lätt kan glömmas bort om du inte vårdar dina
och grafe, som minnen och dokumenterar dem. Här får du nu
betyder liv res-
pektive skrift. hjälp att bevara dina livserfarenheter för kommande
Memoar kommer urs- generationer.”
pungligen från latinets
memoria, som betyder För kommande generationer eller för dina vänner
minne idag? Fullständig sanning eller en förbättrad version
av ditt liv? Du bestämmer själv vad du vill minnas –
och vad andra ska minnas om dig.
Martina Lowden har skrivit dagboksromanen "Allt". ANNA THULIN

36
 ego

beundra mig
Alla älskar inte självbiografin. berätta om. Det vill säga krig, katastrof, Börja skriva...
I höstas skrev sju svenska författare bli heroinmissbrukare, hamna i Skriv din självbiografi
under ett manifest där de lovade att fängelse, förlora båda barnen i cancer på en månad:
göra 2010-talet till ett berättandets eller liknande. Med andra ord slipper www.nanorwrimo.org
Hitta ett berättarkafé
decennium. jag gärna … nära dig:
Ett av de tio litterära budorden löd: ”Skönlitteraturen www.livisverige.org
Skriv ditt liv och andra
är en helt annan uttrycksform än självbiografin. Har ditt minne påverkats av ABF-kurser:
Vi lovar att aldrig publicera våra egna eller andras skrivprocessen, även om du www.abf.se
dagböcker.” Jens Lijlestrand inte skriver om självupplevda ...eller inte
En av manifestförfattarna är Jens Liljestrand, händelser?
litteraturvetare och författare till bland annat – Möjligen är det så att man tänker mer i scener när Andra sätt att bli
Mobergland och Paris-Dakar. man är van vid att skriva och berätta. Och att jag gräver ihågkommen på
Klipp och klistra min-
mer i det förflutna, för att hämta inspiration och få idéer. nesvärda album med
Hur är det egentligen, skulle du kunna tänka Det bästa i en litterär text är ofta de där små detaljerna trenden scrapbooking.
Slå ett världsrekord:
dig att skriva en självbiografi? som nästan alltid har en autentisk bakgrund, och som www.guinessworldre-
– Jag skulle kunna skriva en självbiografi, om jag tyckte ligger där i bakhuvudet och skvalpar. cords.com
Skaffa backslick, ett
att jag varit med om något exceptionellt som var värt att ANNA THULIN gym, en ny njure och
gift dig med kron-
prinsen.
Eller gör något annat
Test: Vilken spektakulärt – tänk
Hitler, Ghandi och
självbiografi Naken-Janne.
passar dig?
1ler Vad läser du helst?
A. Kommunistiska manifestet el-
andra böcker med röda omslag.
B. Korsord. Ordlistor. Mönster till
stickningar.
C. Det finstilta på burken med
antidepressiva.
D. Stora verk av vita män. De är så
missförstådda, tycker jag.

2kulturredaktion.
Vad gör du om tjugo år?
A. Arbetar i gruvan eller på en
Planerar revolu-
tionen.
B. Är nybliven ständig sekreterare
för Svenska Akademien.
C. Om tjugo år har jag tagit livet av
mig.
D. Ägnar en stor del av dygnet åt
att reflektera över hur missförstådd
jag är.

3B. Språkmaterialist
Vilka ord beskriver dig bäst?
A. Feminist-kommunist, javisst.
med hybris och
flätor.
C. Ung emo med kajal.
D.Vit. Manlig. Missförstådd.

Svar:
Flest A: Mig äger ingen, Åsa Linder-
borg
Flest B: Allt, Martina Lowden
Flest C: Pojken som kallades det,
Dave Pelzer
Flest D: En dramatikers dagbok, Lars
Norén Åsa Linderborg skildrar uppväxten
med en alkoliserad far i "Mig äger ingen"

37
radhus

I KLÄM Här bodde Ebba Olsson i 72 år

Huset kapslar in tiden

Tänk dig att du har sagt Killevippen, blivit liten som en pyssling och
går omkring i ett gammalmodigt dockhus. I Ebbas hus kan du snurra
på den gamla kaffekvarnen i köket, stryka handen över den lilla
barnsängen uppe på vinden och se framför dig hur en familj samlades
runt kaminen i salongen på kvällarna.
TEXT OCH BILD: PAULA ROOTH

Så är det att komma in i Ebbas hus på Snapperupsgatan
i Malmö. Här bodde Ebba Olsson från 1911 fram till
att hon flyttade till en modern lägenhet 1983.
Hon hade aldrig varmvatten, och använde bara
utedasset på gården. Så har husets bevarats sedan
det donerades till Malmö stad och senare till Malmö
museum.
– Tanken var att huset skulle visa en bostad från
1910-talet. De flesta möbler köpte Ebbas föräldrar
när de flyttade in 1911. Det berättar Gun Johansson
Elfström som är intendent på Malmö muséer, och lite
av en expert på Ebbas hus. Hon träffade Ebba Olsson
ett par gånger innan hon dog i slutet av 1980-talet.
– Jag tror att Ebba såg stadsomvandlingen och blev
lite rädd. Hon var med om att köpcentret Caroli City
växte fram på andra sidan gatan på 60-talet, och hon
blev nog skrämd av det nya.
Hon kände kanske också att hon ville lämna kvar
en bit av sig själv, hon hade inga barn och det blev
viktigt för henne att åtminstone huset skulle leva kvar,
säger Gun Johansson Elfström om varför Ebba valde
att donera huset till Malmö stad.
När Ebba växte upp så var det en annan atmosfär
i kvarteren kring Djäknegatan. Tvärs över gatan på
den plats där Caroli city ligger fanns det som kallades
Asylen, stadens mentalsjukhus.
Många var rädda för dem som bodde innanför de
höga staketen, men Ebba blev vän med en av dem,
Måns. Han brukade komma och fika hos henne.
Prostitutionskvarter
Kvarteret var också känt som prostitutionskvarter,
restaurangen med alkoholtillstånd i närheten lockade
till sig både säljare och köpare av sex. Något som
gjorde att Ebbas mamma först var skeptisk till att bo
i området, men hennes man blidkade henne genom
att vara bland de första som drog in både el och
rinnande vatten. Ebbas familj hade det bättre ställt än

38

många andra som bodde längst med gatan. Pappan
var statstjänsteman, och Ebba och hennes mamma
drygade ut inkomsterna genom att sy sadlar.
Ebbas pappa dog på 1940- talet, och Ebba bodde
kvar med sin mamma tills hon också gick bort på
1960-talet. Efter det bodde Ebba ensam i huset i
tjugo år. Hon stod envist emot påtryckningar från
grannhusen som växte fram runt henne.
De ville riva Ebbas hus för att ge plats för moderna
byggnader. Men då de märkte Ebbas beslutsamhet att
bevara huset som det alltid varit fick hon vara ifred.
Hundraårig inredning
I det lilla rummet mellan köket och salongen sitter
bilder på den vuxna Ebba med sin bror och svägerska.
Det ligger några gamla damtidningar staplade på
bordet, och en kupad glaslampa sprider ett varmt
mjukt sken över de röda tapeterna.
Huset är fullt av personliga saker, men vi får inte veta
så väldigt mycket om dem som bodde där. Samtidigt så
ger huset liv och innebörd åt en tid som många av oss
inte har upplevt, på ett sätt som de enstaka tingen inte
SKRIVBORDSPRODUKTER. Gamla damtidningar som Ebba och hennes mamma
förströdde sig med om kvällarna. På väggen ovanför skrivbordet vakar Ebbas farmor och farfar.
radhus
skulle ha om de låg i en glasmonter på ett museum.
Just att det lilla huset är iordninggjort precis så som
det var för nästan hundra år sedan har gjort att det
har blivit en plats dit äldre personer kan komma och
öppna upp sina minnen.
Gun Johansson Elfström menar att besökare har
blivit alldeles tagna för att de kanske har sett en
kaffekanna i köket som var precis likadan som den
deras mormor hade när de var små.
– Det här speciella föremålet blir då knappen som
utlöser ett visst minne som man inte trodde att man
kom ihåg. Plötsligt minns man hur man satt i mormors
knä och hon berättade det ena eller det andra.
Även många yngre personer blir fascinerade när de
>>
kommer in i huset. Hon berättar att en del drömskt
utbrister att de skulle vilja ha det precis så där enkelt,
inte för stort och inte mer än att man precis klarar sig.
– Det finns en stillhet i det här huset som man inte
hittar på så många platser i staden idag, säger Gun
Johansson Elfström. Allting förändras hela tiden, nya
butiker kommer till och försvinner och vi hinner inte
riktigt med. På Ebbas tid gick det lite långsammare. Fortsättning
på nästa sida
Det här
speciella
föremålet
blir då knappen
som utlöser ett
visst minne som
man inte trodde
att man kom ihåg.
DET VAR EN GÅNG. Ebba tittar fram
bakom sin sin mamma någon gång på 1910-talet.
39
radhus
Då hann man kanske ta in förändringarna mer.
men det finns också en annan mening med att ha
husmuseum menar Gun Johansson Elfström.
För att vi överhuvudtaget ska förstå vår samtid, att vi
för att kunna placera in oss själva i den tid vi lever i så
är det viktigt att veta var vi kommer ifrån och vad som
har funnits före oss.
– Vi behöver alla dra paralleller till historien och
veta att vi har någon form av rötter.
Men kan det då inte bli så att vi förskönar det som
har varit. När någonting gestaltas på museum eller
på andra sätt så är det ju alltid just en tolkning, det
är svårt att veta vad de som levde innan oss verkligen
kände eller hur de betedde sig.
– Det finns ju alltid en risk att man hamnar i
nostalgifällan, att man tänker att allt bara var bättre
förr. Så var det så klart inte. Men när vi återberättar
Ebbas hus
Ebbas Hus drivs av
Malmö museum, och
har öppet för allmän-
heten på onsdagar och
lördagar. Det ligger på
Snappereuppsgatan 10
i Malmö.
minnen så har vi en tendens att ta upp de fina sakerna
vi har varit med om. Det svåra är sånt som man inte
vill prata om, säger Gun Johansson Elfström.
Tragiska händelser mörkas
Precis som i de flesta andra familjer så fanns det en
mörk sida hos familjen Olsson, tragiska händelser
lurar i hörnen, och Ebba hade det inte alltid så lätt.
Men det har museet valt att inte ta upp. De tycker inte
att det är personerna som är det relevanta.
– Syftet är att visa en miljö som inte finns länge. Vi
berättar att det var en mamma och en pappa och en
pojke och en flicka som bodde här, och lite om vad de
gjorde och hur det såg ut runt omkring.
– Att se de föremål som de levde med brukar beröra
besökarna känslomässigt ändå, säger Gun Johansson
Elfström. Folk sitter kvar i väggarna här.

TIDEN HAR
STANNAT
Topp:
Ett kök krävde
sina prylar innan
maskinernas tid
Mitt:
Utan badrum fick
man göra morgon
och kvällstoalett med
hjälp av en kanna och
ett fat på byrån.

Botten:
Guiden Camilla
krafsar hon bort
snö vid bakdörren.
Snögubben är byggd
av skolbarn som
besökte huset samma
dag.
40
 vinnarskalle

Han
tävlar i
minne Idriz "Minnet" Zograj arbetar med minnesträning på heltid.
BILD: AMIR AHI

Siffran fyra är en båt. Spader är
svenska idrottsstjärnor.
Idriz ”Minnet” Zogaj kan
memorera korten i en kortlek på
ungefär två minuter.
Att tävla i minne handlar om att måla upp
en låtsasvärld. Och att använda fantasin.
Idriz Zogaj kopplar på det han kallar
det aktiva minnet och korten slutar vara
vanliga spelkort. Istället blir de ett eget
system där smaker, lukter och symboler
hjälper till att minnas exakt ordningsföljd.
Egentligen ville Idriz Zogaj lära
sig ett nytt språk. Han letade bland
språkkurser men tyckte de var för dyra.
Av en slump kom han över en bok av
minnesgurun Dominique O’Brien. Han
beställde O ´Brians andra böcker, lade
ner språkplanerna och började satsa på
minnesträning. Idag, sex år senare, är han
ordförande i Svenska minnesförbundet,
han har varit med i VM i minne sedan
2004 och har blivit kompis med världens
minneselit. Han har lämnat sitt arbete
som civilingenjör och arbetar numera med
minnesträning på heltid.
Minnestävlingar kan liknas vid tiokamp i
friidrott. Memorera siffror, koppla ansikten
till namn och lära sig ord i listor är några
av grenarna. Allt ska klaras av under
tidspress.
NÄR VI SKA KOMMA IHÅG saker gör vi
det omedvetet utifrån olika system. Gäller
det ett telefonnummer tänker vi ofta i
rytmer eller melodier. Ska man memorera
individuella system och kan börja syssla
med mer avancerad träning. I början är
det enklare bilder man använder sig av.
MINNESTÄVLARE VÄRLDEN runt
arbetar på liknande sätt, men var och
en har sitt system. Idriz Zogaj liknar
systemen vid dialektala skillnader i
språket.
För att bli bättre och snabbare byter
många systemen då och då, uppgraderar
minnet. Nackdelen är att det tar lång tid
att öva in ett nytt system, lika länge som det
gjorde att öva in det föregående. Tävlare
som byter system tar ofta ett sabbatsår för
att bara syssla med uppgraderingen.
– Jag har bytt alla mina bilder i
kortleken, nu är alla personer. Spader är
svenska idrottare. I mitt tidigare system
var jag tvungen att gå igenom korten två
gånger, bilderna var inte tillräckligt bra.
Nu räcker det om jag tittar på korten en
gång. Det har jag vunnit flera minuter på.
Är det något du har lätt att glömma?
Det handlar om att koppla på det aktiva
minnet. Gör jag inte det är jag som en
medelsvensson som kommer ihåg sex sju
saker. Stress är inte heller bra för minnet.
–Jag kan komma ihåg hundra saker
jag ska ha med mig en morgon men
i morgonstressen glömmer jag
hälften. När stressen
släpper, i bilen på
väg till jobbet kan
jag räkna upp de
hundra sakerna
det ingen skillnad mellan män och kvinnor.
Hur är klimatet bland de tävlande?
– Man hjälper varandra med trix och
tips. Alla vill att sporten ska växa. Men det
har blivit ett hårdare klimat. Förr var det
mer gemytlig stämning.
OLOF SVENSSON
Tips för att träna minnet
Fokusera.
Lägg tid på det du ska komma ihåg. Till exempel:
Du ska komma ihåg att ringa mormor. Tänk då på
det i 15 -30 sekunder. Då har du planterat min-
net och har större chans att komma ihåg.
Använd en mental resa. Bygg upp ett tiopunktsys-
tem som du lätt kan komma ihåg.
Till exempel; 1. Öppna dörren. 2. In i hallen. 3. Av
med skorna osv. Lägg sedan in det du ska komma
ihåg på en bestämd plats. Till exempel; 7. Ring
mormor.
Börja bygga upp ett system.
Minnesträning på högre nivå kräver att man bör-
jar göra kopplingar och associera. Här är fantasi
nyckelordet. Det är bra att grunda systemet i
egna intressen. Efter ett tag kan man börja måla
upp egna minnesbilder.
Till exempel; Du ska ringa mormor klockan fyra.
Klockan fyra är en båt i ditt system. Måla upp en
bild av en båt med mormor i.
NPIX

ett stort antal siffror måste man börja igen.

SCA

utveckla sitt system. Det kan liknas vid att Än så

:
BILD

lära sig ett nytt språk. länge är

–Jag lurar hjärnan att tro att det få som
kopplingarna och associationerna är på tävlar i minne,
riktigt. I min värld är nummer 42 alltid lika speciellt i Sverige.
med ett pianoljud. SM förra året hade
För de flesta tar det mellan ett halvår fem tävlande. De
och ett år att träna upp minnet till en flesta tävlande är män,
högre nivå. Då har man utarbetat sitt men resultatmässigt är
41
lågsäsong

Brev från kolonien

Kylan är konstant och de små husen ligger öde och ensamma. Mörkt är det också.
Ingen lyfter blicken och skänker vuxenvärldens dockskåp en tanke. Det är viktigare
att komma in till värmen och ljuset så fort som möjligt.

I
den här råa kylan med snö och vind
borras huvudena ner i jackhalsen och
stegen blir raskare. Har man luva
fyller den säkerligen sin funktion men
den skärmar också av sikten.
Tänka sig att det ligger en hel övergiven
och död stadsdel där tusentals människor
ändå passerar dagligen. Det tog mig
ett mobilsamtal för att lyfta blicken
från asfalten. Något som distraherade
mig. Plötsligt sågs i mörkret en massa
kolonilotter som var igenbommade och
evakuerade för året. Fina små pittoreska
hus som vuxna rår om likt ett litet barn rår
om sitt fina dockskåp.

MEN NU FANNS det inte en människa så

långt ögat kunde nå. Ingen som pratade
med blomrabatten. Gräset var klippt för sista
gången och träden avlövade. Fönstren var
igenbommade. Inget ljus runt husen, inte ens
de små grusgångarna var skottade.
Allt som under sommarhalvåret är så levande
kändes nu som en liten småhuskyrkogård.
Säsongen säger att det ska vara så.
– Det blir en väldig kontrast mot hur
det har sett ut, men ska jag vara ärlig har
jag inte tänkt på alla de här husen en enda
gång sen i somras, säger Mikael Andersson
som cyklar förbi varje dag.
När mörkret gör intrång i vår vardag
stirrar ögonen automatiskt ner i asfalten
och överkroppen viks lätt framåt för att
stegen ska bli mer raska. Ingen vill vara ute
i rusket.
Så när man väl befinner sig i den hemska
kylan och mörkret är det snabbare steg
som gäller. Alla vill hem till värmen och
ljuset. Så långt ögat når syns tända lampor
i fönstren. Det pågår i alla fall liv och
rörelse innanför husens väggar.
Allt apatiskt beteende får en motpol. Inne
Kolonistuga i vinterskrud.
i tryggheten väcks generositeten. Så fort
det vankas vintertid får välgörenheten ett
uppsving i kassan. Ingen ska ju behöva gå
runt och frysa när det är vinter i alla fall.
Jag funderar och funderar. Blir inte klok
någonstans. Hur kan en hel ministadsdel
då glömmas bort? Under sommaren
är det trevligt sällskap. Grillkvällar
med egenodlad färskpotatis. Kanske en
rabarberpaj till efterrätt där stjälkarna
plockades precis innan. Sicken kontrast.
WEINE OCH KERSTIN Adolfsson går ofta
långa promenader runt om i Linköping.
Paret tror att de små husen inom en snar
framtid kommer att glömmas bort även
om sommaren.
– När vi och vår generation försvinner
kommer nog kolonilotterna också
försvinna. Det är ju bara pensionärer som
BILD: PER SWARTLING
har husen här, säger Kerstin Adolfsson.
Weine håller med men funderar ändå
över om inte en K-märkning skulle kunna
fungera som en respirator.
– En K-märkning skulle möjligtvis kunna
göra att områden som det här överlever
vår generation. Men frågan är hur länge,
dels har man ju inget att säga till om och så
byggs ju universitets- och företagshus över
allt här, säger Weine Adolfsson.
Jag frågar paret Adolfsson vad de tror
koloniägarna har för sig nu under vintern
så filosoferar de om vad bekanta brukar
göra med sin kolonilott om vintern.
– Nu måste de väl sitta där hemma
och läsa böcker om trädgårdar. Kusinen
funderar säkert ut planer och skissar
på ritningar inför säsongen som de alla
längtar efter.
AXEL SWARTLING

KOM IHÅG ! Att minnas hela Bert Karlsson

Bert Karlsson är dansbandsfolklighetens När han själv satt i Sveriges högsta
fel-
Tipp-Ex? Bara att pensla över det okrönta konung och får representera beslutande organ sa han så här om vissa
digt
aktiga, låt torka och skriv över. Klad verklighetens folk i etermedia. Han svenskar:
sällan sam ma färg som
och bökigt och frekventerar TV-soffor, får vara med ”Jag skulle vilja se Bengt Westerberg
fort-
pappret. Kanske finns det nån som i antikrundan och har anlitats av få sin dotter hiv-smittad av en flykting.
det, men de flest a kan
farande använder
med gott sam vete förp assa den lilla Socialdemokraterna som medierådgivare Han pratar så fint om flyktingarna, men
nog
och skrivbord slåda ns till riksdagsrepresentanter. Trevligt han skulle bo ett tag i de gettona som de
flaskan till minnets
mör kast e skrymsle n. självgod och rättfram på bredaste skapar.” (Expressen 16/8 -92).
västgötamål. Minns Skara-Bert som han är.

42
 yuppiemat

Kulinarisk
nostalgi
­– nej tack!
O
stgratinerad blomkål, kött- Hon tänker sig en fräsch räkcocktail till Alltså blandade
färsfyllt franskbröd och att börja med. Och så en piffig Chili Con cocktailfrukter
ugnsstekt falukorv. Carne till huvudrätt. och hackade Fint nog på 80-talet?
Kokt potatis till vardag, ris Men, var det verkligen så trist som jag blockchokladbitar BILD: SCANPIX
till fest och söndagssteken. minns det? Jag frågar mina vänner vilka i vaniljglass som
Enformigt tunt strimlade isbergsallader deras favoriträtter var på åttiotalet. frystes ned i brödformar till festligare
med tomat och gurka. Hasselbackspotatis, stekt ris med med tillfällen.
Mamma ringer på måndagen. curry och bacon, hawaiipizzan. Och så en Fast en vinprovning med åttiotalsviner,
– Vinprovargänget kommer hit i jag aldrig hört talas om innan: kan det vara något?
helgen. Vi ska ha åttiotals tema, vill du – Köttfärs på en ugnspannkaka, rullad Trots att Carl Jan Grankvist satt i TV
komma? på längden och skuren i och hög-ljutt sörplade
Minnet av min barndoms mat är skivor, som en rulltårta. Chianti redan 1982 var
långt ifrån lockande. Jag nästan ryser Någon medger Redan som sjuåring vinglöggen fortfarande
när jag tänker på den första, och sista, skamset att han lovade jag mig själv Systembolagetskassako
gång jag smakade flygande Jakob hos en fortfarande har samma att aldrig låta curry, ananas, år 1989. Staffan
klasskompis. Redan som sjuåring lovade favorit, crépes med kyckling och jordnötter Brännstam på
jag mig själv att aldrig låta curry, ananas, champignonfyllning. mötas i min mun igen. Systembolagets tidning
kyckling och jordnötter mötas i min mun Åttiotalet betydde minns lantvinerna.
igen. microvågsugnens och – Det var mycket
matberedarens intåg i våra kök. spanskt, franskt och italienskt. Lantvinerna
OCH NU SKA mamma göra en Birgitta Rasmusson som var chef på var den första varumärkesserien vi
djupdykning tillbaks ner i årtiondet som ICA Provkök i 25 år berättar hur vi introducerade. Systemets sortiment- och
matguden glömde. började ta till oss influenser utifrån. analys-avdelning meddelar att många av
– Det spred sig vitlöksdoft som aldrig vinerna i sortimentet finns kvar, men att de
förr i våra kök. Och smalmatstänket numera går under andra namn.
började i och med att créme fraichen
gjorde entré. KANSKE RINGER DET en klocka om jag
En annan grej som kom starkt var nämner Chatelle Coteaux du Languedoc,
rörorna. Sophia och La Garonne?
– Plötsligt blev det där slanguttrycket Klassikerna Vino Tinto och Marodaphne
hippt. Och så lätt det var att göra röror i utgick så sent som förra året, till mammas
sin nya food processor! stora besvikelse.
Samtidigt som vi lagade den mesta – Fast de var ju mest sura och kärva
maten själv började vi gå på restaurang ändå. Parador däremot var ett spanskt
och konsumera på ett annat sätt. sött vin vi gillade.
– Det här var tiden då vi började unna Mamma ringer på
oss lite lyx, säger Birgitta Rasmusson. söndagen.
– Det blev succé.
VILKEN LYXIG DESSERT ska då serveras? Nästa gång kör vi
Alltid skulle det vara kladdkaka sjuttiotalet!
med banan och grädde till efterrätt.
Eller marängswiss, berättar
åttiotalistbarnen.
Och så päronhalvorna med After Eight
som körts i ugn. LIV AKNE
Bakmaskinen lanserades. BILD: SCANPIX Mamma minns Cassataglassen. ANDERSSON

43
sidhuvud

44