ADHD Vårdprogram .PDF Örebro PDF

Version nr
Diarie nr
r/lp nr
Sidan 1 av 41
4
Rubrik specificerande dokument
Omfattar omrde/verksamhet/enhet
Reviderat datum
Vrdprogram vid ADHD
Psykiatri fr barn och unga vuxna
2015-12-01
Upprttad av (befattning, namn)
Godknd av (befattning, namn)
Gller frn datum
Emese Molnar, chefsverlkare, Karin

Sjstrand, vrdutvecklare och
barnsjukskterska
Ylva Rosn,
verksamhetschef
Sign
Vrdprogram vid ADHD

Psykiatri Barn och unga vuxna
Region rebro ln
2008-01
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 2 av 41
INNEHLLSFRTECKNING
1. Inledning................................................................................................................ 4
1.1 Genomfrandeplan .................................................................................................... 4
2. Definition och etiologi av ADHD, klinisk bild hos barn och .............................. 4
ungdomar .................................................................................................................. 4
2.1
Kliniskt frlopp ...................................................................................................... 5
2.1.1 Frndringarna i DSM 5 gllande ADHD-diagnos ............................................ 6
3. Utredning av barn och ungdom .......................................................................... 7

3.1 Diagnostik .................................................................................................................. 7
3.1.1 Drogscreening .................................................................................................... 8
3.2 Bedmning av begvningsniv med psykologisk testning .................................... 9
3.3 Bedmning av barnets funktion och situation i lrande milj................................ 9
3.3.1 Funktionsbedmning ........................................................................................10
3.4 Bedmning av barnets psykosociala situation ......................................................11
3.5 Samlad bedmning/sammanfattning ......................................................................11
3.5.1 terfring av utredningsresultatet ...................................................................11
4. Behandling barn och ungdom ........................................................................... 11

4.1 Psykoedukation ........................................................................................................12
4.2 Psykopedagogisk behandling/anpassning .............................................................13
4.3 Frldrastd..............................................................................................................13
4.4 Medicinsk behandling ..............................................................................................14
4.5 Fldesschema fr o m frdig utredning t o m rlig behandlingskontroll ............14
5. Std fr prioriteringar och planering av behandlingsinsatser ....................... 15

5.1 Behandling steg I ......................................................................................................15
5.2 Behandling steg II ....................................................................................................15
5.3 Behandling steg III ....................................................................................................15
6. Lkemedelsbehandling vid ADHD .................................................................... 16

6.1 Generella principer vid lkemedelsbehandling ......................................................16
6.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppfljning:.....................................17
6.2 Lkemedel vid ADHD................................................................................................18
6.3 Behandling av smnstrning ..................................................................................19
6.4 Processtd vid lkemedelsbehandling ...................................................................20
7. Uppfljning av behandling till barn och ungdomar ......................................... 21
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 3 av 41
8. Samverkan SIP ................................................................................................. 22

9. Dokumentation ................................................................................................... 22
10. Kvalitetsregister BUSA .................................................................................... 23
11. Klinisk bild av ADHD hos unga vuxna ............................................................ 24
12. Utredning unga vuxna ...................................................................................... 24
12.1 Utredningsgng: .....................................................................................................25
12.2 Bedmning av begvningsniv med psykologisk testning .................................26
12.3 Medicinsk underskning ........................................................................................26
12.4 Drogscreening ........................................................................................................26
12.5 Samlad bedmning och terfring ........................................................................27
13. Behandling unga vuxna ................................................................................... 27

13.1 Psykopedagogisk intervention ..............................................................................28
13.1.1 Kognitivt std och hjlpmedel ........................................................................28
13.1.2 Std ..................................................................................................................28
13.1.3 Informationsmaterial .......................................................................................28
13.2 Psykologisk behandling .........................................................................................28
13.3 Medicinsk behandling ............................................................................................29
13.4 Samverkan ..............................................................................................................29
14. Lkemedelsbehandling vid ADHD fr unga vuxna ....................................... 29

14.1 Generella principer vid lkemedelsbehandling ....................................................29
14.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppfljning:...................................30
14.2 Godknda lkemedel fr ADHD behandling hos vuxna .......................................31
15. Dokumentation ................................................................................................. 33

16. Vrdplan ............................................................................................................ 33
17. Kvalitetsregister BUSA .................................................................................... 34
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 4 av 41
1. Inledning
ADHD-vrdprogrammet har utarbetats p uppdrag av verksamhetschef p Psykiatrin fr barn
och unga vuxna (BUV) fr att ge relevanta principer, praktisk vgledning i det kliniska
arbetet med barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD.
Vrdprogram avser barn frn 3 - 17 r och unga vuxna 18 - 24 r.
Vrdprogrammet syftar till att:
Alla patienter inom BUV screenas vid ny anmlningsprocess eller vid behov, ven
senare fr krnsymtomen p ADHD.
Efter screening ska en bred psykiatrisk diagnostik gras som innefattar differentialdiagnostik, samsjuklighet, livssituation och funktion.
Alla patienter med diagnostiserad ADHD erbjuds likvrdig och sker vrd och
behandling grundad p vetenskap och beprvad erfarenhet som finns tillgnglig.
1.1 Genomfrandeplan
Vrdprogrammet granskas av klinikens ledningsgrupp och psykiatrins kunskapsrd.
NSPH fr till uppgift att granska vrdprogrammet utifrn ett brukarperspektiv.
Implementeringen av ADHD-vrdprogrammet pbrjades vid klinikens upptaktsdag 15-08-28
d det presenterades fr samtliga medarbetare p kliniken.
Verksamhetschef och enhetschefer ansvarar fr att behov av utbildningssatsningar
identifieras, planeras och genomfrs. Implementering av vrdprogrammet sker under vren
2016.
Uppfljning och revidering av vrdprogrammet planeras genomfras senast 2017-08-01.
ADHD-vrdprogrammet kommer att finnas tillgngligt p BUV:s intrant och webbsida.
2. Definition och etiologi av ADHD, klinisk bild hos barn och

ungdomar
ADHD r ett kliniskt tillstnd som knnetecknas av ouppmrksamhet, koncentrationssvrigheter, motorisk hyperaktivitet och impulsivitet som uppstr under barndomen och r klart
avvikande i frhllande till barnets lder och utvecklingsniv. Relevant funktionsnedsttning
ska finnas i olika miljer som hemma, i skolan, socialt, i studier eller i arbete.
ADHD r en valid mental strning som frekommer hos 7 % av populationen under barndomen och hos 2-5 % i vuxen lder. Ungefr 2/3 av ADHD i barndomen r bestende under
tonren och i vuxen lder. Med andra ord kan ADHD innebra en livslng funktionsnedsttning.
ADHD br under hela livslngden vara igenknd, diagnostiserad och lmpligt behandlad.
Ett komplext samspel av genetiska faktorer och miljfaktorer frklarar uppkomsten av
ADHD. Det finns en vldokumenterad hg rftlighet, nd har man inte lyckats att hitta en
specifik genuppsttning fr ADHD. De stora psykiatriska strningarna genetiskt verlappar
varandra. Sm gener med stora effekter spelar betydande roll i genetiken av ADHD.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 5 av 41
Faktorer som kan pverka utvecklingen av ADHD r exponering fr alkohol, nikotin, hgt
blodtryck , syrebrist, infektion, mediciner, stress fre fdseln och kontakt med miljgifter
(bly, PCB). Komplikationer under graviditeten, tidig fdsel och lg fdelsevikt kan spela roll.
En hel del forskningar finns kring fdomnen, tillsatser och dieter utan ngot konklusivt.
Komplex samspel mellan milj och genetiska faktorer kan frklara att ADHD r s heterogen.
2.1 Kliniskt frlopp
Barn som senare utvecklar ADHD kan uppvisa avvikande utveckling i spdbarnsldern: en
del har smnstrningar, extremt tidig eller sen gngdebut, avvikande motorik, koordinations
svrigheter. Sprk- och talsvrigheter, extrem trotsighet med snabba humrsvngningar och
ofta frekommande explosiva utbrott.
Sprksvrigheter tillsammans med motoriska problem indikerar kraftigt kad risk fr skolproblem. Extrem trotsighet med negativism och instabilt humr indikerar kad risk fr uppfrandestrning och senare antisocial personlighetsutveckling.
I smbarnsldern och frskoleldern ses uttalad hyperaktivitet, impulsivitet med omedelbara
behov av tillfredsstllelse. Ouppmrksamhet kan ses tidigt, eller bli mer tydlig med kat krav.
Ptagliga problem utifrn bristande frmga till social intoning och avlsning kan uppst
tidigt. Till fljd av detta en lg social status med utanfrskap. Vissa barn med ADHD har
dock ett tillfredsstllande socialt liv.
Autistiska drag eller symtom p begrnsad frmga till msesidig social kontakt eller fullt
utvecklad autismspektrumstrning (ASD) kan i vissa fall ses. Vid samsjuklig ASD gller
svrare social funktionsnedsttning, avvikande behandlingssvar och smre prognos.
Kognitiva profilen r ofta ojmn, spnner sig mellan utvecklingsstrning till verbegvning.
En hel del barn med ADHD har kognitiv funktionsnedsttning.
Majoriteten av barn med ADHD (cirka 65 %) har funktionsnedsttande symtom ven i
adolescensen. Brdan av lngvariga symtom r olika: frhjd risk fr lgre skolbetyg och
utebliven gymnasiebehrighet, smre akademisk prestation, missbruk (alkohol, narkotika),
tonrsgraviditet, STD, problem med bilkrning, kriminellt beteende. Mycket viktigt att fortstta behandla ADHD i tonren (eller pbrja en behandling).
Symtombilden vid ADHD r uttalat heterogen, varierar individuellt och frn situation till
situation. ver tid ses skiftningar bland olika typer av ADHD, som r definierade i DSM-IV
(ADHD kombinerad typ, ADHD huvudsakligen ouppmrksam typ, ADHD huvudsakligen
hyperaktiv-impulsiv typ), medan sjlva ADHD-diagnosen r stabil.
Samsjuklighet r betydande (60-100 %) hos patienter med ADHD. Mest prevalent r trots
syndrom och uppfrandestrning som indikerar kad risk till antisocial personlighetsutveckling, alkohol- och drogmissbruk och kriminalitet. ADHD i sig r associerat med en kad risk
fr utveckling av missbruk.
Olika sorters ngeststrningar och depression r mycket vanligt frekommande men de kan
bli ltt frbisedda bakom fasaden av ADHD. Srskilt hos flickor kan ADHD bli svrt att
upptcka, men kan bli uppmrksammad och diagnostiserad nr hjlp skes p g a
depression/ngestbesvr.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 6 av 41
ADHD - diagnoskriterier enligt ICD 10, DSM 4 och DSM 5

Krav p antal symtom
ICD 10
Tillrckligt mnga symtom
finns i alla 3 delar: ouppmrksamhet, hyperaktivitet
och impulsivitet.
Debutlder
Debuterar under de frsta 5

ren.
Utesluter ADHD
Frstmningssyndrom.
Autismspektrum.
Schizofreni.
Minst 2.
Miljer/omrde dr
symtom ses
DSM 4
6 av 9 symtom p ouppmrksamhet, eller 6 av 9
symtom p hyper-aktivitet,
impulsivitet i sig rcker fr
en diagnos.
Eller att alla delar r uppfyllda.
Vissa funktions-nedsttande symtom freligger
fre 7 rs lder.
DSM 5
Fr barn och ungdomar
r samma krav som i
DSM 4.
Autismspektrum.
Autismspektrum
exkluderar INTE ADHD.
Minst 2.
Minst 2
Frn 18 r och ldre

krvs frre (5/9)
symtom fr en diagnos.
Vissa symtom som inte
ndvndigtvis r
funktionsnedsttande,
finns fre 12 rs lder.
2.1.1 Frndringarna i DSM 5 gllande ADHD-diagnos
ADHD r klassificerad som utvecklingsneurologiska tillstnd (inte klassificerad under

uttagerande strningar).
Traditionella typer av ADHD (d v s huvudsakligen ouppmrksam, huvudsakligen
impulsiv - hyperaktiv, kombinerad typ) r nu beskrivet som presentationsformer, med
bakgrunden av att de inte r stabila ver tid.
Autism utesluter inte lngre ADHD, och bda kan diagnostiseras samtidigt.
Snabba humrsvngningar mellan att vara arg, ilsken och frtvivlad med frekventa
och svra temperamentsutbrott, vilket ofta fljer ADHD, har ftt en egen diagnos
(DMDD).
Debutlder tidigare var fre 7 r med krav p en viss funktionsnedsttning. Nu r det
tillrckligt att ha symtom (dock inte ndvndigtvis funktionsnedsttning) fre 12 r.
Vuxna (d v s ver 18 r) har nedsatt krav p symtom, det rcker att uppfylla 5 av 9
frn en lista p ouppmrksamhet respektive hyperaktivitet och impulsivitet.
I DSM 5 r diagnostrskeln av ADHD i vuxen lder snkt, jmfrt med tidigare krav i DSM
4, vilket motsvarar ldersrelaterade frndringar i kliniska bilden.
Det betyder att mnga som inte har uppfyllt kriterierna fr ADHD enligt DSM 4, och d
beskrevs med en diagnos ADHD-symtom i partiell remiss, enligt DSM 5 till fullo kan uppfylla diagnoskriterierna fr ADHD.
Aktuella svrighetsgraderna av ADHD ska specificeras som lindrig, medelsvr, svr (se
definition i DSM).
ADHD i partiell remission betyder att diagnoskriterierna har tidigare varit uppfyllda, dock
inte under de senaste 6 mnaderna, men funktionsnedsttning kvarstr. . Social dysfunktion
uppstr i tidig fas i kontakten konflikter de inom kort tid blir icke populra, fr mindre
kontakt med jmnriga, frre lekkamrater, lg medan d
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 7 av 41
3. Utredning av barn och ungdom

Syftet med en utredning, frutom att faststlla diagnos, r ven att tydliggra graden av
funktionsnedsttning utifrn symtombelastningen och att kartlgga de kognitiva frmgorna
och resurserna hos barnet/ungdomen (sfbup 2015).
Innan utredning pbrjas screenas alla patienter vad gller krnsymtom fr ADHD.
Screeningmaterialet MINI-Kid anvnds och barnet med frlder trffar psykolog eller annan
behandlare med kompetens fr uppgiften. Om det framkommer att det frekommer svrigheter som pverkar funktionen p ett negativt stt i skolan, i familjen eller med kamrater s
finns anledning att utredning genomfrs.
Diagnosen ADHD r baserad p en klinisk bedmning som grundas p information som
inhmtas frn olika kllor i barnets omgivning samt barnets/ungdomens egen upplevelse och
beskrivning av sin situation. Barnet ska alltid intervjuas.
De vanligaste kllorna r att frldrar och pedagoger inom frskola, skola beskriver barnet.
Redan under bedmningsstart inhmtas dessa uppgifter och de ligger delvis till grund fr om
en utredning ska genomfras eller inte. Frldrarnas och barnets motivation till utredning
undersks. De ska f information om vad en eventuell neuropsykiatrisk diagnos medfr bde
gllande rttigheter (ex vrdbidrag) och konsekvenser (ex krkortstillstnd).
Samtycke ska inhmtas frn vrdnadshavare att utredning ska genomfras. Vrdnadshavare
med gemensam vrdnad har en skyldighet att kommunicera med varandra och tillsammans ta
ansvar fr barnet. Om det finns meningsskiljaktigheter mellan vrdnadshavarna br ett skriftligt samtycke till utredning inhmtas frn bda vrdnadshavarna.
Klinikens mlsttning r att erbjuda ADHD-utredning i relativt snar anslutning till pbrjad
bedmning. Lng vntetid p utredningska frska att undvikas.
3.1 Diagnostik
Den frdjupade diagnostiska kartlggningen vid misstnkt ADHD bestr av en barnpsykiatrisk medicinsk, psykologisk och pedagogisk del. Behov kan ven finnas av att en social
kartlggning ingr. Avgrande fr insatsernas omfattning r rendets komplexitet samt vilken
information som finns att tillg, t ex om utredning/del av utredning gjorts tidigare i skolan
eller inom BUV.
En bred barnpsykiatrisk anamnes utgr grunden fr bedmningen. Ett strukturerat informationsinhmtande grs frn frlder, barn och andra viktiga personer. Det r viktigt att
samtala med barnet/ungdomen individuellt nr barnets utvecklingsniv mjliggr detta.
Barnet observeras i kliniska sammanhang, vid behov ven i skolan.
I anamnesen ingr att inhmta information frn frlossningsjournal, Barnhlsovrds- och
Skolhlsovrdsjournal, samt andra patientjournaler inom hlsosjukvrd.
Noggrann utvecklingsanamnes tas. Kartlggning av tidig utveckling inklusive temperament,
kontakt-, lek- och sprkutveckling, motorisk och social utveckling. Uppgifter tas om funktion,
beteende, svrigheter, ADHD och andra symtom, stdtgrder under frskola, frskoleklass,
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 8 av 41
skola. Aktuella och tidigare psykiatriska symtom, ev trauma. Fritidsaktiviteter, social funktion
inom familjen och p fritiden, kamratrelationer. Anvndande av droger.
Skattningsbedmningar och funktionsbedmningar ska genomfras i fr barnet tv olika
miljer. SNAP-IV, ADHD RS (symtomskala), FOMA (funktionsskalor) och andra kliniskt
relevanta skattningsformulr exempelvis ABAS, BRIEF m fl kan anvndas.
C-GAS r en etablerad skattningsskala fr att bedma barns och ungas funktion.
Lkarbedmning av barnets psykiska och somatiska status
I den medicinska anamnesen inhmtas uppgifter om rftlighet, somatiska sjukdomar, utredningar och behandlingar, lkemedelsbehandling, allergi/intolerans. Kardiologisk anamnes tas.
Hlsouppgifter tas: Kost Rkning Alkohol/narkotika Motion Skrmtid Smn
KRAMSS.
Grundlggande smndiagnostik genomfrs, se modell fr det i bilaga 1.
Utvecklingsanamnes tas: Graviditet (riskfaktorer, komplikationer), frlossning, perinatal
period. Tidig utveckling inklusive temperament, motorisk utveckling, sprkutveckling, smn,
aptit/tbeteende.
Genomgng av journaler frn tidigare kontakter srskilt frn mors frlossningsjournal, barnhlsovrd, skolhlsovrd, barnmedicin. Uppgift om syn-, hrselunderskningar.
Psykiatrisk underskning. Kroppsunderskning: somatisk status inklusive stigmata (MPA),
vikt, lngd, blodtryck, puls. Neurologstatus.
Remiss till audiologi, synunderskning vid indikation. Vid riktad klinisk misstanke konsultbedmning hos barnlkare (barnneurolog, barnkardiolog), sjukgymnast, arbetsterapeut. Vid
kliniskt behov laboratorieanalyser, EKG, EEG.
3.1.1 Drogscreening
Att utreda eller behandla en patient med pgende missbruk ger missvisande utredningsresultat och effekten uteblir. Drfr ska all utredning och behandling p BUV fregs av att
bde patient och de vuxna tillfrgas om bruk, missbruk av alkohol och narkotika. I normalfallet grs ett urinprov fr narkotikascreening p ungdomar ver 13 r.
Ev undantag motiveras i journalen. Vgran att lmna urinprov ska betraktas som ett positivt
prov och lkare/sjukskterska tar upp detta med patienten.
Testet r ett vervakat urinprov som tas med stickor i en provtagningstoalett och provet
skickas fr ytterligare analys, s k verifiering. Sjukskterska p respektive mottagning genomfr testunderskning med drogstickor. Provet journalfrs. Screening kan efter klinisk indikation upprepas oanmlt eller regelbundet efter individuell planering.
Vid positivt prov fljs resultatet upp och patienten fr vid nydebuterad eller lttare missbruk
information om skadeverkningar och std fr drogfrihet. Allt missbruk hos ungdomar under
18 r ska franleda orosanmlan till socialtjnsten.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 9 av 41
Ansvarsfrdelning: Vid primr psykiatrisk problematik som inte bedms bero p missbruk i
kombination med allvarligt eller lngvarigt missbruk eller vid misstanke om manipulation av
urinproverna, remitteras patienter ldre n 16 r till Beroendecentrums ungdomsmottagning
UBB-Ungdom.
Vid primr missbruksproblematik utan annan psykiatrisk sjuklighet hnvisas/remitteras
patienten till socialtjnsten fr behandling av missbruket. BUV ansvarar fr unga med
kombinationen primrpsykiatrisk problematik och nydebuterad/lttare missbruksproblematik.
3.2 Bedmning av begvningsniv med psykologisk testning

Barnets beteende mste bedmas i kontext till dess begvningsniv (sfbup, 2015).
Den psykologiska delen syftar till att kartlgga nedanstende funktioner och identifiera
barnets resurser svl som svrigheter. Har tidigare bedmning av begvning gjorts inhmtas
detta material.
I bedmningen ingr:
Allmn begvning inkluderande verbal och visuospatiala funktioner.
Exekutiva funktioner ssom uppmrksamhet, koncentration, impulskontroll, snabbhet,
minne, planeringsfrmga, flexibilitet m m.
Emotionella aspekter, affekter, och affektreglering samt relationella aspekter och
anknytningsmnster.
Uttalat vlbegvade barn och ungdomar kan mycket vl klara godknda betyg i skolan men
kommer att frnekas en utvecklingsbana i linje med sin begvning p g a den funktionsnedsttningen som ADHD medfr. Barn med lg begvning, IQ mellan 70-85, kan med en
genomgripande skolanpassning f minskade symtom p en ADHD-diagnoshypotes och
istllet uppn hgre funktion (sfbup 2015).
Begvningstest med Wechslerskala eller motsvarande ska genomfras. WISC-IV, WPPSI-III,
WAIS anvnds.
Vid bedmning av barnets exekutiva funktioner kan Nepsy, TOVA, D-KEFS, RCFT
anvndas.
Beteendeobservation av barnet i testsituationen samt andra mten under pgende utredning
ger klinisk information.
Fr att skatta barnets funktion kan skattningsformulr som exempelvis ABAS, WFIRS och
BREIF anvndas.
Skattning av symtom kan gras med formulren SNAP-IV och 5-15.
3.3 Bedmning av barnets funktion och situation i lrande milj
Information som mste inhmtas frn frskolan/skolan r tidigare och aktuella uppgifter om:
ADHD-symtom i skolmiljn genom bde anamnes och SNAP-IV.

Barnets sociala fungerande i skolan.
Barnets frmga till inlrning.
Barnets utveckling och mognad.
Behov av extra std samt anpassningar.
Frmga att integrera med lrare, lyssna och ev trotsbeteenden.
Kartlggning av anpassningar.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 10 av
41
Informationen kan inhmtas via dialog med lrare, specialpedagog p skolan och/eller genom
skolobservation.
Till hjlp kan anvndas skattningsformulr som SNAP-IV och 5-15.
3.3.1 Funktionsbedmning
Samlad funktionsbedmning (gllande relevanta symtom, inlrning, social funktion,

funktionsfrmga i skola, p fritiden, hemma) r ndvndig del av utredningen och grund till
behandlingen. Olika verktyg finns tillgngliga fr denna bedmning. Ngon skala fngar bde
symtom och funktion (WFRIS), ngra skalor fngar svra tider och livskvalit (D-DTDOS,
GIPD, DPREMB-R) och det finns en som fngar barnets knslouttryck (EESC).
Samtliga skalor stdjer kommunikationen omkring barnets svrigheter.
D-TDOS lmpar sig fr barn i skolldern att sjlv ge sin bild om svra tider, medan andra
skalor r frldraskalor.
P vr klinik prioriteras WFIRS och/eller D-TDOS bde i utredning och ocks i behandling.
Andra skalor r valbara fr att komplettera funktionsbedmningen.
Funktionsskalor:
1. Skala fr bde symtom- och funktionsmtning:
WFIRS - Weiss gradering av funktionshinder, frldrarapport
Mter bde ADHD-symtom och funktion. Tcker specifika funktionsdomner (familj,
skola, inlrning, livskunskap, barnets sjlvuppfattning, sociala aktiviteter, riskfyllda
aktiviteter). Kan anvndas bde fre och efter behandlingen. terspeglar ml i behandlingen. Faststller bde symtom och funktionsfrndringar i behandlingen. Validerats i
ADHD-populationer.
2. Fr att kommunicera om svra tider och livskvalit i vardagen:
D-DTODS Dundee-skalan
Verktyg som r avsett fr att kommunicera, diskutera med barn och familj om deras
svraste tider p dagen. Utifrn kartlggningen kan man diskutera barnets sjlvknsla,
fungerande, livskvalit samt familjens fungerande och livskvalit, vilket mjliggr
planering av tgrder.
3. Fr frldrar att skatta knslouttryck hos barn som fr medicinering:
EESC Knslouttryckskalan fr barn
Skalan bedms av frldrarna till barn under pgende behandling i ldersgrupp 6-12
r. Bedmer bde positiva och negativa aspekter av emotionella uttryck (positiva
knslor, emotionell instabilitet och emotionell avflackning) och effekten av farmakologisk behandling p det.
4. Andra (valbara) skalor:
GIPD Sammanfattande intryck av upplevda svrigheter.
DPREMB-R Frldradagbok om barnets kvlls- och morgonbeteende.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 11 av
41
3.4 Bedmning av barnets psykosociala situation

Utredningen ska innehlla en kartlggning av vilket socialt sammanhang barnet befinner sig i.
I de utredningar dr det finns behov br en kurator gra denna kartlggning och bedmning. I
de renden dr den sociala situationen bedms vara inom det normala r det psykolog som
inhmtar denna anamnes. Uppgifter som br inhmtas r; frldrars frsrjning och familjens
ekonomi, boende, vrdnad, umgnge, familjefunktion, frlders omsorgsfrmga, ev vanvrd,
omsorgssvikt, frsummelse. Om det frekommer eller har frekommit vld i nra relationer,
upplevda trauman som ven kan vara relationella. Om det freligger psykiatriska problem
eller missbruk hos frlder.
Kontakt med socialtjnst tas vid behov. Hr kan ven framkomma information som leder till
att anskan gllande std frn socialtjnsten ska gras, orosanmlan eller pbrja samverkan
med socialtjnsten.
Funktionsbedmning med hjlp av funktionsskalor.
3.5 Samlad bedmning/sammanfattning
En sammanfattning av uppfattad problematik. Vrdering av kognitiva funktioner och bedmning av om funktionsnedsttning kan bttre frklaras av andra faktorer n ADHD. Utrednings
teamet tar stllning till om kriterierna fr ADHD och eventuella samsjukliga barnpsykiatriska
strningar uppfylls.
DSM 5 anvnds som std till ICD-10. ADHD-diagnos ger frklaring till barnets svrigheter
och mjliggr en frstelse av hur detta kommer till uttryck i olika miljer, men ocks barnets
funktion i olika miljer.
Efter genomfrd utredning skattas patientens funktionsniv enligt C-GAS, s e www.cgas.se.
Barnets begvningsniv har stor betydelse fr hur behandlingen ska planeras och genomfras.
3.5.1 terfring av utredningsresultatet
Psykolog och specialpedagog/kurator medverkar vid terfring, ger information riktad till
patienten sjlv, frldrar och vid skolpersonal. Informationen ska vara anpassad till barnets
utvecklingsniv. Informationen till frldrar och skolpersonal r baserade p utredningen och
anpassad till deras bild och kunskaper om barnet. Psykologens utredningsresultat verlmnas.
Utredningsteamets specialpedagog sammankopplar BUP och skola och i denna kontakt
integrerar tvsidiga kunskapsutbytet om barnet. terfringsarbete r en central del av
psykopedagogiken.
4. Behandling barn och ungdom

Efter faststlld diagnos och terfring ska patient och nrstende erbjudas information om
ADHD och ADHD-behandling via en utbildning i gruppform. Information ska ges om
evidensbaserade behandlingar inom ADHD-omrdet, samt tillgnglig vrd och behandling p
kliniken. Denna information br bli fljd av ett kliniskt resonemang fr att kunna planera en
individuellt utformad behandling utifrn patientens tillstnd, behov, situation och frutsttningar. Man ska se till att frstrka patientens delaktighet i sin vrd genom att upprtta vrdplan som blir grunden till en skrddarsydd, individuell, multimodal behandling.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 12 av
41
Behandlingsinsatser och tgrder vid diagnostiserad ADHD vidtas i relevanta miljer.

Behandlingen r oftast en komplex process som ska vara meningsfull, begriplig och sammanhngande fr barn och familj och ndamlsenlig fr att minska ADHD-symtom, men framfr
allt fr att ka barnets funktion, livskvalit och sjlvknsla.
ADHD-symtom och funktion str inte alltid i proportion med varandra: vissa barn kan ha
relativt f symtom med stor funktionsnedsttning, eller omvnt mnga symtom med liten
funktionedsttning.
De vergripande mlen fr behandlingsinsatserna r att begrnsa och frebygga negativa
konsekvenser av funktionsnedsttningen, i frsta hand misslyckande i skolan och utveckling
av tillggsproblematik. Behandlingen inriktar sig p att reducera symtom, hja funktionsnivn, ka livskvalitn samt frndra miljn kring barnet s att adekvat std erbjuds bde i
skolan och hemma.
Behandlingens grund r en individuell vrdplan som utarbetas i verenskommelse med barn
och frlder.
En god allians och delaktighet med barn och frldrar i behandlingen ger bra frutsttningar.
Behandlingen som erbjuds innefattar flera kompletterande insatser som ska planeras och
genomfras av berrda aktrer inom kommun, skola och sjukvrd i samverkan.
D utredningen avslutats och barnet med frldrar har ftt information om diagnosen ADHD
erbjuds frldrarna Behandlingsinformation ADHD i grupp. Vid detta informationstillflle
ges psykoedukation samt information om evidensbaserade behandlingsalternativ.
4.1 Psykoedukation
kad kunskap om ADHD leder till kad knsla av hanterbarhet och mjlighet att frebygga
problemsituationer samt ger kad tolerans. Psykoedukation utgr basen i behandlingen och
ges bde barnet, frlder och vid behov frskola/skola.
Psykoedukation br innehlla:
Information om ADHD, frekomst, orsaker och prognos variationer ver livet.

Symtomens uttryck i vardagen.
Ngot om exekutiva funktioner planera. Organisera, knsla fr tid, sjlvreglering.
Skydds- och riskfaktorer som pverkar funktionsnivn.
ADHD i familjen, frldraskap , syskons roll.
Information om behandlingsalternativ.
Tillggssvrigheter ex smnstrningar, inlrningssvrigheter, besvrligt temperament.
Samsjuklighet.
Rd om kost, motion och smn.
Rd gllande behov av struktur, frutsgbarhet, visuellt std, rutiner.
Kompensatoriska strategier, kognitiva hjlpmedel, pminnelsesystem.
Anpassning av kravniv, minska stressorer (sfbu 2015).
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 13 av
41
4.2 Psykopedagogisk behandling/anpassning

Efter avslutad utredning erbjuds en tergivning till barnets skola/frskola dr information om
barnets styrkor och svrigheter beskrivs samt information om diagnosen. Vid tergivningen
ska skolans elevhlsa tillsammans med barnets pedagog/pedagoger delta. Frldrar och barn,
beroende p lder, ska bjudas in och delta vid denna trff.
BUP har till uppgift att beskriva och konkretiserar barnets problematik och behov av stdinsatser, anpassning. Elevhlsa och pedagoger under ledning av rektor har ansvaret att mta
barnet med riktade insatser utifrn behov.
Samarbetet mellan skola och hemmet r centralt men det kan ven finnas anledning av fortsatt
samverkan mellan BUP och skola.
Pedagogiska insatser som har god effekt
Visuellt std fr verblick av dagens och lektionens struktur.

Anpassning av uppgifter till barnets frmga.
Stllningstagande till bsta placering i klassrummet.
Mjlighet att sitta ensam, erbjuda hrselkpor och/eller skrm om det r hjlpsamt.
Anpassning av instruktioner, korta ner, dela upp, understd visuellt.
Kortare arbetsuppgifter med variation, grna tillgg av praktiskt material.
Tt och tydlig feed-back.
Lgaffektivt bemtande.
Att barnet involveras i att hitta/skapa motivationshjare i undervisningen.
Fokus p det som fungerar.
Frberedelser infr vergngar och ostrukturerade situationer, exempelvis raster i
skolan.
Kognitivt std i undervisningen ex tidshjlpmedel, planeringshjlpmedel, kamera.
Regelbundna planerade pauser.
Tydlig verenskommelse om formen fr kontakten mellan skola och hem (sfbup
2015).
Kognitiva hjlpmedel och std

Fr att underltta vardagen och bidra till kad sjlvstndighet finns olika hjlpmedel som r
vrt att prva. Tids- och planeringshjlpmedel finns som appar och kan enkelt infrskaffas,
andra hjlpmedel kan endast frskrivas av arbetsterapeut.
4.3 Frldrastd
Att vara frlder till ett barn med ADHD stller srskilda krav. Frldrautbildning i grupp
erbjuds och dess syfte r att ka frldrarnas frstelse fr funktionsnedsttningen och bidra
med redskap och strategier som stdjer barnets utveckling och frmjar ett gott samspel.
P kliniken erbjuds Strategi som r en frldrautbildning riktat till frldrar som har barn med
diagnostiserad ADHD. Programmet r utarbetet av Agneta Hellstrm, tidigare verksam p
ADHD-center Stockholm. Hon har tagit fram ett manualbaserat program som ges till frldrar
i grupp. Programmet r avsett att ges till frldrar i anslutning till att barnet ftt sin ADHDdiagnos. Strategi riktas till frldrar som har barn med ADHD mellan 4-12 r och Strategi fr
frldrar till tonringar med ADHD fr barn mellan 13-17 r (Hellstrm 2013).
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 14 av
41
Kliniken kan ven erbjuda frldrastdsprogrammen COPE och Frstrkt KOMET och
Tonrs KOMET.
COPE ett frldrastdsprogram fr frldrar som har barn i lder 3-12 r och dr mjlighet ges till
att utveckla strategier att hantera/hjlpa barnets beteendeproblem.
FRSTRKT KOMET ett frldrautbildningsprogram fr frldrar till barn mellan 3 och 11 r.
Frldrautbildningen inriktar sig p att hantera konflikter p ett bttre stt. Frldrarna deltar i
grupputbildning samt har ven en enskild kontakt med behandlaren parallellt.
TONRS KOMET ett frldrautbildningsprogram fr frldrar till barn mellan 12 och 18 r.
Frldrautbildningen inriktar sig p att hantera konflikter p ett mer konstruktivt stt.
4.4 Medicinsk behandling

Den medicinska behandlingen av medelsvr eller svr ADHD betyder lkemedelsbehandling.
Medicinbehandling skrddarsys ofta med psykosociala och psykologiska behandlingar.
Hantering av smnstrningar (se behandlingstrappa frn Lkemedelsverket) och behandling
av samsjukliga problem (depression, ngest, beteendestrning, autism, tics) r angelgen.
4.5 Fldesschema fr o m frdig utredning t o m rlig behandlingskontroll

Observera att behandlingsinsatser under punkt 5 och 7 och dess ordningsfljd kan bestmmas
och planeras individuellt utifrn kliniska indikationer som pverkas av barnets sociala situation, mjligheten till std i skolan och om komorbiditet freligger.
1.
2.
Utredning frdig
terfring till familjen, sedan till skolan
Dokumentation, slutanteckning.
Psykolog, specialpedagog, kurator.
Alla patienter
Alla patienter
3.
ADHD-information och psykopedagogik i

grupp
Alla patienter erbjuds
4.
Anpassningar, pedagogiskt std i skolan.

Rutiner, struktur tillrttalggas hemma.
Kognitivt std, hjlpmedel. Coaching.
Vid behov samverkan med socialtjnsten.
SIP.
Frldrastd, trningsprogram erbjuds.
Tonringar erbjuds frdighetstrning,
coaching, evt KBT
Avstmning efter c:a 8-12 veckor
Information om rtten att anska

vrdbidrag ges. Utredande lkare
utfrdar utltandet.
Ansvariga vuxna i respektive miljer
och i samverkan.
5.
6.
7.
Stllningstagande till lkemedelsbehandling. Insttning av lkemedel.
8.
9.
Uppfljning efter 6 mnader

rlig kontroll
Alla patienter
Individuellt
STRATEGI, KOMET, Frstrkt KOMET.
Individuellt
Sjukskterska ev specialpedagog fljer

upp hur vidtagna insatser landat.
Barnpsykiater specialist bestmmer
behandlingsalgoritmen och vljer
lmpligt preparat. Dosjustering.
Sjukskterska gr uppfljning.
Sjukskterska. Specialistlkare.
Sjukskterska. Specialistlkare.
Alla patienter
Individuell indikation
(se beskrivet senare)
Alla patienter i behandling

Alla patienter i behandling
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 15 av
41
5. Std fr prioriteringar och planering av behandlingsinsatser

Behandling av ADHD syftar till att minska symtom, ka funktionsnivn och livskvalitn.
Svrighet vid ADHD kan graderas som lindrig, medelsvr eller svr, ADHD kan frekomma
utan samsjuklighet, dock oftast med samsjuklighet.
Svra sociala omstndigheter kan finnas med i bilden, exempelvis komplicerad familjesituation med flertal riskfaktorer. Detta kan innebra otillrckliga resurser fr barnets optimala
utveckling, otillrcklig skolsituation och utebliven frstelse av barnets svrigheter och frmga samt bristande pedagogiskt std. Dessa omstndigheter gr samarbetet mellan barnpsykiatriska kliniken och andra aktrer ndvndigt.
Behov av samordnade insatser frn hlso- och sjukvrd samt socialtjnst r ramen till att en
SIP (samordnad individuell plan) upprttas och drigenom tydliggrs ansvarsfrdelningen.
5.1 Behandling steg I
Psykopedagogiska insatser utgr basen i all behandling. Insatser riktas till frldrar, patient
och med samtycke till frskolan, skolan. Det frmedlas information och kunskap om ADHD
frekomst, orsaker, symtomens uttryck i vardagar, funktion, diagnos, prognos, relaterade
svrigheter (temperament - och knsloreglering, smnsvrigheter, inlrningssvrigheter),
verksam behandling, anpassning och std i vardagen. Kompensatoriska strategier, tekniker,
hjlpmedel. Samspel med barn med svrigheter. Frldraskap och syskons roll i frhllande
till barn med ADHD.
Psykopedagogiken i gruppform: behandlingsinformation ADHD, frldratrning i grupp,
Strategi, COPE, Frstrkt KOMET eller Tonrs KOMET.
Skolanpassning br ges med varaktighet och regelbundenhet. Stdet ska ges utan avbrott ven
efter diagnosstllning och vid pbrjade andra behandlingsinsatser.
Medicinsk behandling: Mellan 6-17 rs lder med medelsvr, svr ADHD och relevant
funktionsnedsttning ska informeras om och erbjudas lkemedelsbehandling.
5.2 Behandling steg II

Insatser vid samsjuklig ADHD med depression, ngest eller annat kan en farmakologisk
kombinationsbehandling bli aktuell. Psykologiska behandlingsinsatser indicerade t ex KBT,
stdsamtalskontakt, coaching, frldratrning, samspelsbehandling, traumabehandling.
5.3 Behandling steg III
Vid svr problematik och otillrcklig effekt av insatser vid behandling steg I och II, kan en
genomgripande miljanpassning och intensifierad samverkan med skola, socialtjnst, LSS
vara ndvndig.
Kombinationsbehandling med lkemedel vid ADHD med uttagerande beteende dr tidigare
behandling med centralstimulantia inte gett tillrcklig effekt.
Vid extrem hyperaktivitet/impulsivitet hos barn under 6 r kan farmakologisk behandling
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 16 av
41
i kombination med frldrastd, frskole anpassning bli aktuell. I frsta hand ska familjeinriktade och pedagogiska insatser gras. Lkemedlet vid denna indikation r dock inte godknt, varfr noggrann motivation mste dokumenteras i journalen.
Frskolebarn behver lgre dos rknad p kg/dygn. Man kan prova Tablett Medikinet 5 mg
x 1 och frsiktigt och lngsamt titrera upp. Aptitnedsttning, vikt och lngd utveckling mste
extra noga observeras.
En tankemodell om planering och samordning av klinisk behandling och annan insats utifrn
barnpsykiatriska svrighet och komplicerande sociala faktorer, se nedan:
ADHD lindrig +
ADHD medelsvr/svr ++
+ trotssyndrom
uppfrandestrning
ADHD medelsvr/svr +++
+ depression, ngest, OCD, PTSD,
tics, missbruk, autism, annat
SOCIALA PROBLEM
Inga eller lindriga +
Psykopedagogiken.
Anpassning, stdtgrd i skola.
Frldrautbildning i grupp.
Smnhygien.
Som ovan.
Lkemedelsbehandling.
Samspelsbehandling, FFT, annan
relevant behandling.
Som ovan.
Allvarlig/ledande problem
behandlas frst (t ex major
depression, missbruk, psykos,
PTSD, tstrning).
Lkemedelsbehandling (ofta i
kombination) med traumaterapi,
KBT, etc.
SOCIALA PROBLEM
Svr +++
Orosanmlan till socialtjnst.
Samverkan, SIP.
Allt som i rutan bredvid.
Som ovan.
Brja med att stabilisera sociala
situationen s pass att lkemedelsbehandling blir mjlig.
Som ovan.
Genomgripande miljanpassning.
Intensiv samverkan.
Frlder med egen problematik
kan ska vrd.
6. Lkemedelsbehandling vid ADHD

Utifrn beprvad erfarenhet br patienter mellan 6-17 r med ADHD som medfr signifikant
funktionsnedsttning informeras och erbjudas lkemedelsbehandling som en del i ett individuellt skrddarsytt behandlingsprogram.
Farmakologisk behandling erstter dock inte andra insatser, stdtgrder eller andra sorts
behandlingar (ADHD-pedagogik, specifik pedagogiskt std, coaching, frdighetstrning,
samverkan med skola, kommun etc). Frldratrning vid barnets beteendeproblem kan ka
effekten av lkemedelsbehandling.
6.1 Generella principer vid lkemedelsbehandling

I varje fall ska specialistlkaren bedma om det finns frutsttningarna fr en nskad lkemedelsbehandling. Man ska vga samman patientens medicinska och psykiatriska tillstnd,
sjukdomsinsikt, samarbetsfrmga, sociala situation, och eventuella komplicerade omstndigheter (exempelvis missbruk).
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 17 av
41
Vid lkemedelsbehandling ska erbjudas information (bde muntlig och skriftlig) om behandling (inklusive effektivitet, behandlingsfrlopp, insttning, utsttning, lkemedelsmekanism,
biverkningar, effekt, risker) och svara p patientens och familjens frgor. Genomgng av
andra aktuella lkemedelsbehandlingar grs rutinmssigt. Specialistlkare gr bedmning,
stller indikation till behandling och vljer preparat. Familjens preferens/nskeml av lkemedel br beaktas vid preparatval om det inte r kontraindicerat av medicinskt skl.
Noggranna frberedelser (se checklista nedan) innan behandlingen blivit insatt r viktiga fr
att ka patientens trygghet och fr att ge patientsker behandling.
Framtrdande ADHD kan behandlas frst, ven om det finns lindrigare samsjuklighet
(depression, ngest, tics). Annars ska allvarliga psykiatriska sjukdomar behandlas frst (t ex
psykos, missbruk, major depression, mani), varefter behandlingsbehovet av ADHD ska
vrderas. Det r alltid upp till specialisten att bedma det viktigaste behandlingsbehovet i
varje komplext kliniskt fall och vlja den optimala behandlingsalgoritmen.
verenskommelse infr medicinsk behandling upprttas skriftligen tillsammans med
patienten. verenskommelsen innebr att oplanerade drogtest kan utfras p mottagningen
samt att lkemedel som r aktuellt vid ADHD-behandling inte ska kombineras med alkohol
eller droger. Se verenskommelsen i bilaga 2.
Man ska i behandlingssammanhang skra god tillgnglighet (srskilt i behandlingens akuta
fas) drigenom god patientskerhet
Under behandlingen fngar man kontinuerligt lkemedelsbiverkningar, lkemedelseffekt,
symtom och funktion.
Ungdomar i vergngen till vuxen lder som har kvarstende ADHD-symtom med funktionsnedsttning, med pvisat behandlingsnytta, ska fortstta med pgende behandling. Vid
komplicerade fall fr man ha ett verfringsmte till vuxenpsykiatrin med patienten och med
samtycke kan anhrig nrvara.
6.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppfljning:
Krnsymtom skattning SNAP-IV frlder och skola, fritids.

Relevanta stdinsatser hemma och i skola.
Vid missbruk eller vid misstanke: vid start och upprepade gnger vervakat urinprov+
skicka fr analys.
Somatiska basuppgifter: vikt, lngd, blodtryck, puls, kardiologisk anamnes och
bedmning.
Funktion WFIRS, C-GAS.
Biverkningslista vid start och efter doskning. Hantering av lkemedelsbiverkningar.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 18 av
41
6.2 Lkemedel vid ADHD

I Sverige godknda lkemedel (med feta bokstver) och lkemedel via licens
CENTRALSTIMULANTIA
kortverkande
mellanlngverkande
lngverkande
ICKE CENTRALSTIMULERANDE
Substans
Produkt
metylfenidat
metylfenidat
dexamfetamin
dexamfetamin
amfetamin
amfetamin, dexamfetamin
metylfenidat
metylfenidat
metylfenidat
Amfetamin, dexamfetamin
metylfenidat
metylfenidat
lisdexamfetamin
Ritalin tablett
Medikinet tablett
Metamina (licens)
Attentin tablett
Amfetamin Recip (licens)
Adderall (licens)
Ritalin kapsel
Medikinet kapsel
Equasym depot
Aderrall XR (licens)
Concerta depottabl
Methylphenidate Sandoz
depottabl
Elvanse kapsel
atomoxetin
Strattera kapsel, oral lsning
Antihypertensiva
Alfa 2 adrenerg agonister
Antidepressiva
guanfacin
Intuniv (licens)
klonidin
Klonidin
bupropion
Voxra
TCA
Klomipramin etc.
# Fr knnedom: Apoteken kan byta ut Concerta till generika preparat som heter Methylfenidat Sandoz. En del
patienter knner ingen skillnad mellan dessa preparat, medan andra patienter kan uppleva bttre eller smre
effekt vid generika preparat.
Vid medicinval ska man ta hnsyn till barnpsykiatrisk samsjuklighet, somatiska sjukdomar
(hjrtsjukdom, hypertoni, hypertyreoidism, glaukom, epilepsi etc) och kontraindikationer.
Preparat som vljs i frsta hand r centralstimulerande lkemedel (lngverkande och
medellngverkande MPH). Individuell dosjustering grs i varje enskilt fall, eftersom varje
individ har en unik dos-responskurva. Det finns inte standardreferenser fr kliniskt svar.
Fr att uppn en maximal effekt titrerar man medicindosen, om det tolereras. Biverkningar
kontrolleras (biverkningslista) och hanteras. Fr att bedma behandlingseffekten intervjuas
patient och tredje part.
Dos kan ges upp till 1,5 2 mg/kg/dag. Maximal dos enligt FASS fr barn 6 -18 r r fr
Concerta 54 mg, fr Ritalin kapsel med modifierad fristtning 60 mg. Man kan behva ge
hgre dos n rekommenderad maximal dos. D frskriver man lkemedlet utanfr indikation
(d v s off label-frskrivning) vilket ska motiveras i patientjournal. Oftast ser man bra klinisk
effekt p cirka 1 mg/kg/dag.
Cirka 30 % av patienter fr inte nskad effekt av centralstimulantia eller tolererar inte dessa
preparat. I andra hand kan atomoxetin eller Elvanse ges.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 19 av
41
Elvanse kan anvndas om man inte fr fullgod effekt av metylphenidat. Man brjar med att
stta in 30 mg. Dosen kan hjas med 20 mg t gngen veckovis upp till hgst 70 mg.
Atomoxetin r frstahandsval under vissa omstndigheter ssom vid samsjuklig ngest,
depression, svra smnsvrigheter, svra tics, missbruk eller risk fr missbruk. Strattera ger
24 timmars effekt vilket kan beaktas vid medicinval. Dosering: hos patient under 70 kg
kroppsvikt startar man med 0,5 mg/kg/dag i 1-2 veckor, drefter hjs dosen till 1,2
mg/kg/dag. ver 70 kg brjar man med 40 mg i 1-2 veckor, sedan hjs dosen till 80 mg
dagligen, maximal dos 100 mg.
Vid otillrcklig effekt kan MPH och atomoxetin kombineras. Lkemedelsverket har dock inte
godknt denna kombinationsbehandling. Vid frskrivning ska behandlingen motiveras i
patientjournalen.
Intuniv (guanfacin) r ett selektivt alfa 2 adrenerg receptoragonist som kan provas dr
centralstimulerande lkemedel r inte lmpliga, inte tolereras eller visat sig vara ineffektiva.
Indikation vid ADHD med svr irritabilitet, aggressivitet, beteendestrning eller tics. Intuniv
finns i doser 1mg. 2 mg, 3 mg, 4 mg. Intuniv kan tillggas till MPH eller kan ges i monoterapi. Man brjar med 1 mg och kar dosen stegvis efter kliniska symtom. Maximal dos r 4
mg. In- och uttrappning ska ske frsiktigt (p g a blodtrycksfrndringar).
Metylfenidat och amfetamin kan kombineras med SSRI. Vid samtidig ordination av Strattera
och Fluoxetin ska dosen av Strattera halveras.
Helnykterhet och drogfrihet r en frutsttning fr medicinsk behandling av ADHD. Om
patienten har en knd missbruksproblematik ska behandling med narkotiska preparat fregs
av dokumenterad drogfrihet och nykterhet under 2 mnader innan behandlingsstart. Om
patienten brjar missbruka under pgende behandling ska denna avbrytas under en mnad.
Efter regelbundna vervakade urinprov som r negativa kan behandling terupptas.
Narkotikaklassade mediciner ska frvaras skert i lsbart utrymme och handhas av vuxna.
Nya recept p g a borttappade burkar ska inte skrivas ut. Recept ska inte itereras utver
angiven ordination.
Det r viktigt att veta att man inte utvecklar ett beroende p behandlingsdoser av centralstimulantia. ADHD-medicinering p lng sikt utvecklar inte risk fr drogmissbruk.
Vid missbruksproblematik inom familjen/nrmiljn br frsiktighet iakttas vad gller
frskrivning av alla narkotikaklassade preparat. Andra behandlingsalternativ fr prvas i s
fall, i frsta hand atomoxetin.
6.3 Behandling av smnstrning

Smnstrning frekommer mycket ofta vid ADHD. Problematiken kan frvrras under lkemedelsbehandling av ADHD. Dosjustering eller preparatbyte kan gras fr att hantera nytillkommen smnstrning.
Fr behandling av smnproblem hnvisas till Behandlingstrappa vid insomni och strd
dygnsrytm hos barn i Lkemedelsverket kunskapsdokument.
I frsta hand ska man jobba med barnets smnhygien, eventuellt kan tyngdtcke provas.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 20 av
41
Dr sedvanliga smnhygieniska tgrder, tyngdtcke och adekvat lkemedelsbehandling av

ADHD inte frbttrar smnproblemet kan melatonin vervgas, baserat p en viss evidens
och klinisk erfarenhet. Melatonin r dock inte godknt till barn, och vetenskapligt std r
svagt.
Melatonin har inte studerats tillrckligt i kliniska studier fr barn. Framfr allt r lngtidseffekter inte knda. Det r mycket viktigt at utvrdera effekt och om behov kvarstr.
6.4 Processtd vid lkemedelsbehandling

1. Utredning, diagnostisk process, terfring. Information om evidensbaserade ADHDbehandlingar.
2. Vrdplan fr ADHD och samsjuklighet upprttas. Indikation fr lkemedelsbehandling och frutsttningarna till det bedms. Kontrakt upprttas. Bra tillgnglighet
skras.
3. Prioritering av strsta behovet i behandlingen (allvarlig psykiatrisk strning frst) och
ordningsfljden av behandling fr samsjuklighet bedms. Lkemedelsval.
4. Muntlig och skriftlig information om preparatets verkningsmekanism, biverkningsprofil, effekttid, kontraindikation.
5. Somatiska sjukdomar med status. Smnstatus.
6. Uppstart behandling; ADHD RS-skala, C-GAS, biverkningslista. ADHD-symtom
(SNAP-IV, ADHD RS), funktionsskala. Blodtryck, puls, vikt, lngd, biverkningar.
7. Uppfljning: Fljsamhet, tolerans inklusive kardiologisk (med biverkningslista, blodtryck, puls), effekt, symtom, funktion (som ovan).
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 21 av
41
8. Dosjustering: Individuell titrering av lkemedelsdos till maximal effekt. Hantering av

biverkningar. Utvrdera behandlingen. Byt eller kombinera preparat (MPH med Atx).
9. Monitor av smn. Implementera smnhygien. Hantera lkemedelsbiverkning
frhllande till smn. Vid behov kan Melatonin ges (Circadin, Melatonin kapsel).
10. Utvrdera behandlingen: Alltid efter r och rligen.
7. Uppfljning av behandling till barn och ungdomar

Alla barn och ungdomar som har ADHD-behandling har en patientansvarig sjukskterska och
en ansvarig lkare som r specialist inom barnpsykiatri.
Vid uppfljning som r en viktig del i behandlingen sker en utvrdering av krnsymtom och
funktionsniv. Vid farmakologisk behandling r uppfljningens syfte ven att titrera upp till
optimal effekt av lkemedlet samt att under hela medicineringstiden regelbundet kontrollera
puls, blodtryck och vik- och lngdutveckling. Underskande frgor stlls om smn och aptit
gllande ev frndringar (sfbup 2015).
Efter att farmakologiskbehandling har pbrjats sker uppfljning hos psykiatrisjukskterska
inom 7-10 dagar. Under de frsta 6 mnaderna sker regelbunden uppfljning p BUV.
Lkemedelsdos titreras upp till optimal effekt, enligt ordination av barnpsykiater specialist.
Efter varje doskning ska puls, blodtryck och vikt kontrolleras.
Efter c:a 12 veckors behandling terbesk, d sjukskterska fngar upp om barnets behov
mts, om planerade insatser kommit till stnd p kliniken och i skola, hem.
Checklista fr uppfljning:
Aktuell situation, livshndelser och stressorer, ex relationsproblem inom och utanfr familjen,
psykisk ohlsa hos frldrar, andra sociala problem i hem, skola och p fritiden.
Skattning av krnsymtom (SNAP-IV).
Skattning av funktionsniv och livskvalitet (WFIRS).
Insatser i hem och skola en bedmning om de r tillrckliga.
Bedmning av missbruk.
Samverkan med Elevhlsans medicinska enhet finns med samtliga kommuner utanfr rebro
kommun utifrn en srskild samverkansverenskommelse, se bilaga 2. Det innebr att barnet
efter kontakt med BUP kan kontrollera puls, blodtryck och vikt hos sin skolskterska som
kommunicerar med patientansvarig sjukskterska inom BUP.
D ADHD-behandlingen fungerar optimalt planeras kontakt med patientansvarig sjukskterska var 6:e mnad. Under hela medicineringstiden trffar barnet specialistlkare 1
gng/r, oftare om behov finns.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 22 av
41
6 mnader efter att diagnosen ADHD har faststllt grs en grundlig behandlingsutvrdering.
Vid denna utvrdering lggs fokus p om frbttring har ntts av symtom, funktion och livskvalit.
Behandlingsutvrderingen grs av patientansvarig som vid behov involverar vriga behandlare i rendet t ex lkare vid pgende medicinering.
Barn som inte medicinerar utan har andra insatser frn BUP ska ven de erbjudas behandlingsutvrdering efter 6 mn samt rligen, d i samband med BUSA-uppfljning.
Utvrderingen omfattar:
r diagnosen rtt?
Missad samsjuklighet?
Missade kognitiva svrigheter?
Bristande std i skolan?
Otillrcklig frldrafunktion?
Depression eller missbruk hos frldrar?
Adekvat medicinering?
Missbruk hos ungdom?
Utvrdering av vrdplan
C-GAS skattning
Planering av fortsatt behandling
8. Samverkan SIP
Eftersom ADHD-behandling tillmpas i flera miljer r det ndvndigt att samverkan mellan
aktrer som skola, socialtjnst och psykiatri finns fr att behandlingsframgng ska uppns.
Efter inhmtat samtycke frn frldrar sker samverkan utifrn Samordnad individuell plan,
SIP.
SIP r sedan 2010 lagstadgat och en samordnad individuell plan ska upprttas d behov av
samverkan finns. Planen tydliggr delml och ml samt tydliggr ansvarsfrdelningen. Mer
information om SIP finns i klinikens riktlinjer.
9. Dokumentation
Journal ska fras ver alla som ges vrd, behandling eller genomgr underskning inom
hlso- och sjukvrden. Journalen frs i det datoriserade systemet Infomedix. (Riktlinjer och
rutiner vid journaldokumentation, 2014.)
Varje journalanteckning inleds med diagnoskod, koden R699 anvnds d diagnos inte r faststlld, KV-koder registreras, fr nrmare beskrivning se klinikens riktlinjer.
Srskilda riktlinjer och bestmmelser finns gllande testmaterial och sekretess. Testmaterial
mste skyddas fr att inte spridning ska ske, vilket p sikt kan minska dess tillfrlitlighet och
av den anledningen frvaras testmaterial i nytt frslutet kuvert. Om kuvertet bryts ska orsak
framg och signering gras p nytt kuvert.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 23 av
41
Efter genomfrd utredning skattas patientens funktionsniv enligt C-GAS fr barn och GAF
fr unga vuxna.
Behandlingsinsatser planeras utifrn aktuell symtombild av ADHD, samsjuklighet, risk-,
skyddsfaktorer och funktionsniv i familj, skola och sociala milj. I samrd med patient och
vrdnadshavare planerar man behandlingen; om verenskomna insatser och behandlingsml
lgger patientansvarig upp en vrdplan.
En vrdplan ger std i behandlingen. En utskriven vrdplan ges till patienten/frldrarna.
Vrdplan ska fljas upp kontinuerligt och uppdateras vid behov (t ex vid utvecklingstrsklar,
utvecklingskriser eller vid hndelse av reella frndringar och pfrestningar i livet ssom
flytt, frldrarnas skilsmssa, studiebyte), dokumentation sker i mallen Vrdplan uppfljning.
Vrdplan
Kontaktorsak
Patientansvarig
Deltagare
Bedmning
Ml
Planering: alla verenskomna std och behandlingsinsatser
Uppfljning
Diagnos ADHD huvuddiagnos, samsjuklighet med
bidiagnoser, tillggsproblem
10. Kvalitetsregister BUSA

Patienter med diagnosen ADHD ska registreras i sjukvrdens nationella kvalitetsregister
BUSA. Patient och vrdnadshavare ska informeras om BUSA samt om deras rttighet att
avst frn registrering och att kunna avsluta tidigare registrering som gjorts, om de s nskar.
Patientansvarig sjukskterska ansvarar fr registreringen i BUSA samt att det dokumenteras i
patientens journal, under basuppgifter, att registreringen r gjord.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 24 av
41
11. Klinisk bild av ADHD hos unga vuxna

Ungefr tv tredjedelar av ADHD fortstter i tonr och vuxen lder, antigen med en fullt
utvecklad klinisk bild (ungefr 15 %) eller med en symtomniv som r tillrcklig fr att
orsaka relevant klinisk och psykosocial funktionsfrsmring (d v s symtom i partiell remiss,
ungefr ytterligare 50 %). ven om symtomnivn verkar minska med ldern r skillnaden
mellan de som har ADHD och kontrollgrupperna utan ADHD bibehllen och tydlig.
Det finns flera omstndigheter som frutsger att ADHD kommer att best i vuxen lder; om
barnet har svr ADHD, har kombinerad form av ADHD, om det finns samsjuklighet ovanp
ADHD och sociala svrigheter
Vuxna med ADHD har vanligtvis problem i sin utbildning, arbetsliv, sociala relationer. Ofta
har de andra psykiatriska strningar, och ven fysisk ohlsa genom riskfaktorer (fetma, hjrtkrlsjukdomar, rkning, stillasittande livsstil, smnstrningar), alkohol- och narkotikamissbruk. Juridiska problem, exempelvis kriminalitet, rattfylleri, olyckor verrepresenterade i
denna patientgrupp.
12. Utredning unga vuxna

ADHD r en specialistangelgenhet som krver multiprofessionell insats. Utredning grs av
en psykiater, specialistlkare, och en klinisk psykolog i samarbete med andra personal av
olika kompetenser (sjukskterska, arbetsterapeut, kurator). Effektiv utredning och behandling
kan utfras med klinisk kompetens och erfarenhet inom ADHD-omrdet.
Utredningen syftar till att frklara de svrigheter som patienten uppvisar i sin vardag.
Individens vardagsfunktion ska p ett betydelsefullt stt vara pverkad av ADHD-symtom,
enligt diagnostisk definition. Utredarna tar stllning till om svrigheterna bst kan frklaras
med ADHD eller/och med andra orsaker, vilket mjliggr att ge riktat std.
Vid utredning av unga vuxna frn 18 t o m 24 r br de flesta moment som ingr i utredningen av barn genomfras.
Relevanta symtom och funktionsfrmga bakt i tiden r svrt att fnga i efterhand, med risk
till underdiagnostisering. Detta kan till en viss del motverkas om patienten har god insikt i sin
problematik. Med patientens samtycke inhmtar man underlag om sjukdomsfrlopp och
funktion ver tid, fr att skra god kvalitet i diagnostiska arbetet.
Att urskilja ADHD frn andra problem och kartlgga samsjuklighet kan vara svrt.
Depression, bipolr sjukdom, ngest, tic, missbruk/beroende, autismspektrum, personlighetsstrning finns ofta med i kliniska bilden. Viktigt att urskilja dessa frn kronisk affektlabilitet,
irritabilitet, humrsvngningar som tillhr krnan av ADHD.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 25 av
41
12.1 Utredningsgng:
1. Nyanmlan eller remiss genom Nyanmlan.
2. Klinisk intervju genomfrs med patienten via telefon/besk.
3. Bedmningsbesk dr MINI-intervju genomfrs och eventuella skattningsskalor fylls i
fr att screena neuropsykiatrisk problematik samt differentialdiagnostik.
Skalor som anvnds r ASRS, WURS, WRASS och BROWN ADD-scale.
Efter inhmtat samtycke frn patienten grs journalinhmtning och inhmtning av
information frn skola eller arbetsplats gllande patientens funktion.
4. rendet diskuteras p bedmningskonferens/behandlingskonferens dr beslut tas om
det r aktuellt med vidare frdjupad diagnostik, neuropsykiatriska utredning.
5. Drog- och alkoholscreening utfrs av sjukskterska vid ett besk (AUDIT, DUDIT,
urinprov).
6. Under den frdjupade bedmningen trffar patienten lkare och psykolog fr bedmning.
7. Arbetsterapeut utfr en funktionsbedmning vid behov.
8. Samlad klinisk bedmning i team.
Patient samt vid samtycke dennes nrstende erbjuds intervju via telefon eller besk.
Patienten ger egen beskrivning av sin sjukdomshistoria under livstid (barndomen, ungdomsren och aktuellt). Fr en tillfrlitlig utredning br objektiv information inhmtas om
symtomdebut, sjukdomsfrlopp och funktionsnedsttning i olika miljer ver tid.
Det r god klinisk praxis att som diagnostiskt verktyg anvnda en strukturerad intervju i en
standardutredning av ADHD hos unga vuxna.
DIVA 2.0 r en strukturerad klinisk intervju fr att systematiskt fnga ADHD-symtom hos
vuxna. DIVA baseras p DSM-IV-kriterierna och innehller en rad konkreta exempel p
beteenden i barndom och i vuxen lder, samt vanliga funktionsnedsttningar (inom utbildning, arbete, relationer och familjeliv, sociala kontakter, fritid, sjlvfrtroende, sjlvbild.)
Intervjun ska helst genomfras med patienten tillsammans med dennes nrstende.
Psykologiska tester objektifierar patientens kognitiva niv och kognitiva frutsttningar fr att
fungera i vardagen. Patientens copingmekanismer, kompensationstekniker och resurser
kartlggs.
Det ingr i en utredning att fnga patientens livsfring och sociala frhllanden. Drog- och
alkoholscreening grs rutinmssigt.
Fr att bedma funktionsfrmgan (d v s hur personen fungerar i arbete, studier, familjeliv
och relationer) utver patientens egen uppgift behvs information frn nrstende.
Funktionsfrmga avgr om diagnos kan sttas, stdets och behandlingens inriktning och
omfattning. Funktionsskattning grs med hjlp av GAF.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 26 av
41
12.2 Bedmning av begvningsniv med psykologisk testning

Den unge vuxnes intellektuella frmga har stor betydelse fr hur han eller hon kan lyckas
hantera eller kompensera fr sina svrigheter i vardagen.
Personer med ADHD har ofta en ojmn kognitiv profil. Frutom begvningsbedmning br
underskas specifika neuropsykologiska funktioner, som exekutiva funktioner, arbetsminne
och uppmrksamhetsfrmga.
I psykologiska bedmningen ingr:
Klinisk intervju med strukturerad diagnostisk intervju t ex DIVA 2.0 och skattningsskalor.
Barndomsanamnes med nrstende t ex 5-15 formulr.
Psykologisk testning, vanligen WAIS-IV och vid behov andra kompletterande testning.
12.3 Medicinsk underskning

I den medicinska anamnesen inhmtas information om rftlighet, allergi/intolerans, psykiatriska och kroppsliga sjukdomar inklusive kardiovaskulr och cerebrovaskulr sjuklighet med
slkthistoria. Tidigare och aktuella vrdkontakter, medicinska och psykiatriska utredningar
och behandlingar, lkemedelsbehandling. Suicidhistoria.
Hlsouppgifter tas: Kost Rkning Alkohol/narkotika Motion Skrmtid Smn KRAMSS
Grundlggande smndiagnostik genomfrs.
Utvecklingsanamnes tas: Graviditet (riskfaktorer, komplikationer), frlossning, perinatal
period. Tidig utveckling inklusive temperament, motorisk utveckling, sprkutveckling, smn,
aptit/tbeteende.
Genomgng av patientjournaler frn tidigare kontakter srskilt frn barnhlsovrd, skolhlsovrd, primrvrd, psykiatri. Uppgift om syn-, hrselunderskningar.
Psykiatrisk underskning, psykisk status. Kroppsunderskning: somatisk status inklusive vikt,
lngd, blodtryck, puls. Neurologstatus.
Utifrn anamnes och status laboratorieanalyser, blod-, urintester, EKG, EEG. Underskningar
av hjrnan med CT eller MR grs sllan. Vid indikation remiss till neurolog, kardiolog,
smnexpert, genetiker, missbruksvrd.
12.4 Drogscreening
Att utreda eller behandla en patient med pgende missbruk ger missvisande utredningsresultat och effekten uteblir. Drfr ska all utredning och behandling p BUV fregs av att
patient tillfrgas om bruk, missbruk av alkohol och narkotika. AUDIT, DUDIT anvnds. I
normalfallet grs ett urinprov fr narkotikascreening, eventuellt undantag motiveras i
journalen. Vgran att lmna urinprov ska betraktas som ett positivt prov och lkare/sjukskterska tar upp detta med patienten.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 27 av
41
Testet r ett vervakat urinprov som tas med stickor i en provtagningstoalett och provet
skickas fr ytterligare analys, s. k verifiering. Sjukskterska genomfr testunderskning med
drogstickor. Provet journalfrs. Screening kan efter klinisk indikation upprepas oanmlt eller
regelbundet efter individuell planering.
12.5 Samlad bedmning och terfring
Utredningen avslutas med integrationen av diagnostiska processen fr ett vl underbyggt
diagnostiskt stllningstagande. Signifikant funktionsnedsttning utifrn relevanta ADHDsymtom inom flera miljer avgrande fr att stta ADHD-diagnos och psykiatrisk samsjuklighet.
Teammedlemmar i utredningen vger samman underlaget till en gemensam diagnostisk
bedmning.
Efter genomfrd utredning skattas patientens funktionsniv enligt GAF.
Den samlade bedmningen och utredningsresultaten ska presenteras fr patienten och dennes
nrstende, speciellt om de deltagit i utredningen. Resultaten ska terfras anpassat till
patienten s att de frklarar dennes sjlvupplevda svrigheter.
Vid en tillggsdiagnos inom autismspektrum br remiss till vuxenhabiliteringen sndas, vid
missbruks- eller beroendeproblem kan remiss till Beroendecentrum bli aktuell.
Utredningsresultaten dokumenteras i ett skriftligt utltande.
I utltandet br framg:
Den diagnostiska bedmningen och underlaget som lett fram till diagnosen.
Diagnosbeteckning.
Beskrivning av aktuell funktionsniv inom viktiga omrden inklusive styrkor och mjligheter.
Beskrivning av samtidiga problem och ev samsjuklighet som patienten har.
Dokumentation och analys av risk- och skyddsfaktorer i patienten nrmilj som kan ha betydelse fr fortsatt problemutveckling och behandlingsinriktningar.
Frslag p tgrder i form av std, behandling och anpassning (Socialstyrelsen).
13. Behandling unga vuxna

I anslutning till diagnosstllning och terfring ska patient och nrstende erbjudas psykopedagogiska tgrder. Det handlar om en psykopedagogisk utbildning i gruppform om
ADHD, diagnosens innebrd, verktyg och strategier fr att hantera problem och funktionsnedsttning utifrn ADHD. Information ges om evidensbaserade specialistbehandlingar och
std fr patient och anhriga samt tillgnglig vrd och behandling p kliniken. Denna
information br bli fljd av ett kliniskt resonemang fr att kunna planera individuellt
utformad vrd, behandling och std utifrn patientens tillstnd, behov och frutsttningar.
Enligt den nya patientlagen ska man frstrka patientens delaktighet i sin vrd.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 28 av
41
Individuell vrdplan upprttas med patienten. Detta blir grund till en skrddarsydd behandling
med multimodal inriktning, d v s en kombination av psykosociala, pedagogiska och kognitiva
stdinsatser (hjlpmedel), vid behov medicinsk behandling (d v s lkemedel) och psykologisk
behandling (t ex KBT, DBT).
Patienten ges en skriftlig vrdplan som inkluderar planerad uppfljning.
Ofta behvs insatser frn flera verksamheter. Till vrdplanering kan man inbjuda handlggare
frn berrda verksamheter. Samverkan mellan olika verksamheter r angelget.
13.1 Psykopedagogisk intervention

Alla patienter med faststlld ADHD-diagnos ska p Psykiatrisk mottagning fr Unga vuxna
erbjudas psykopedagogisk intervention PEGASUS, samt informeras om materialet ADHD
coaching. Pegasus r en psykoedukativkurs fr vuxna med ADHD och deras nrstende.
Programmet har utvecklats fr att bemta behovet av information, erfarenhetsutbyte och
utbildning i funktionsnedsttning p g a ADHD. Kursen ger kad kunskap om ADHD,
behandlingar, insatser, strategier och std att tillg. Kursen genomfrs i grupp.
Vid lindrigare problem utifrn ADHD kan det rcka med psykopedagogiken, vid behov i
kombination med lkemedelsbehandling.
13.1.1 Kognitivt std och hjlpmedel
Vuxna med ADHD kan behva konkret std fr att klara sina taganden bde hemma/privat, i
arbete eller studier. Fr att upprtthlla rutiner och struktur i vardagen, passa tider och mten,
organisera, planera och schemalgga sina uppgifter hemma (t ex std, tvtt, inkp, matlagning, hantera sin ekonomi) eller i arbete kan anvndning av hjlpmedel underltta vardagen.
Det kan vara olika kognitiva tekniker, pminnelsefunktioner, schema, agenda, kalender ofta i
form av olika appar p tablett/smartphone eller hjlpmedel som kan kpas i vanliga affrer
eller specialbutiker.
Arbetsterapeut kan hjlpa till med utprovning av kognitiva hjlpmedel.
13.1.2 Std
Std i hemmet t ex boendestdjare, ekonomiskt bistnd och budgetrdgivning, personligt std

i form av kontaktperson, case manager kan vara aktuella insatser.
13.1.3 Informationsmaterial
Patienter kan ha stor nytta av relevant information, flygblad, broschyr, rekommenderad lista
p populr facklitteratur, internetlnkar, forum, adress till patientfreningar.
13.2 Psykologisk behandling

Psykoterapier i strukturerad form som bygger oftast p beteendeterapeutiska principer och
fokuserade p specifika frgor som kan vara aktuella fr vuxna med ADHD.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 29 av
41
KBT i grupp eller individuellt vid samsjuklig depression, ngest kan ges som korttidsbehandling. Det r avgrande att bedma om patienten r motiverad till behandlingen, om kan
utfra en sdan behandling och skulle kunna ha nytta av KBT.
DBT i gruppform innebr frdighetstrning. Nya frdigheter trnas i form av hemuppgifter.
13.3 Medicinsk behandling
Medicinsk behandling r lkemedelsbehandling, som ofta behvs fr att minska symtom och
hja funktionsnivn. Lkemedelsbehandling ska vara en del i ett behandlingsprogram, d
stdtgrder i sig varit otillrckliga.
Lkemedelsbehandling erstter inte andra insatser.
13.4 Samverkan
Stdinsatserna med olika huvudmnnen br samordnas fr att stdinsatserna ska bli
verkningsfulla. Samverkan mellan aktrerna r av centralt betydelse.
Eftersom ADHD-behandling tillmpas i flera miljer r det ndvndigt att samverkan mellan
aktrer som skola/arbetsplats, socialtjnst och psykiatri finns fr att behandlingsframgng ska
uppns. Efter inhmtat samtycke frn patienten sker samverkan utifrn Samordnad individuell
plan, SIP.
SIP r sedan 2010 lagstadgat och en samordnad individuell plan ska upprttas d behov av
samverkan finns. Planen tydliggr delml och ml samt tydliggr ansvarsfrdelningen. Mer
information om SIP finns i klinikens riktlinjer.
14. Lkemedelsbehandling vid ADHD fr unga vuxna

ADHD svl hos barn som vuxna kan effektivt behandlas.
Hos de ungdomar vars symtom och funktionsnedsttning kvarstr i vuxen lder, och som visat
sig ha en klar nytta av behandlingen, kan det vara kliniskt befogat att fortstta med behandlingen.
Utifrn beprvad erfarenhet br lkemedelsbehandling erbjudas fr alla vuxna med ADHD
som har signifikant funktionsnedsttning.
Lkemedelsbehandling ska vara en del i ett behandlingsprogram.
14.1 Generella principer vid lkemedelsbehandling
En stor andel av personer med ADHD har ven annan psykiatrisk problematik (d v s samsjuklighet). Noggrann differentialdiagnostik och fullstndig utredning r en viktig medicinsk
frutsttning fr en sker lkemedelsbehandling.
I varje enskilt fall ska en specialistlkare bedma om frutsttningar och indikation fr en
nskad lkemedelsbehandling finns. Man vger samman patientens medicinska och psykiatriska tillstnd, sjukdomsinsikt och samarbetsfrmga, sociala situation och livsstil och
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 30 av
41
eventuella komplicerade omstndigheter (exempelvis riskbruk eller missbruk av alkohol,

narkotika).
Man kartlgger, utreder och behandlar samexisterande riskbruk eller missbruk frst. Motiverande samtal, socialtjnstanmlan eller remiss till Beroendecentrum med patientens samtycke
r mjliga lsningar. (Hnvisar till principer som r beskrivna i barnpsykiatriska delen av
vrdprogrammet 3.1.1 Drogscreeningg)
Lmplig behandlingsordning av samsjukliga psykiatriska strningar skall vervgas.
Ordningsfljden av farmakologiska behandlingar beror helt p svrighetsgraden och arten av
samsjukliga psykiatriska strningar. Generell behandlingsprincip r att svra psykiska strningar skall behandlas frst (t ex psykos, mani, svr depression, drog-, alkoholmissbruk), drefter ska behandlingsbehovet av ADHD ska vrderas. Behandlingen av mildare sjukdomar
(exempelvis ngest, depression) kan gras parallellt eller skjutas upp efter ADHD behandlingen. ADHD-behandlingen kan i vissa fall ge effekt ven p det andra tillstndet och det
lses ofta utan riktad specifik behandling.
Vid medicinval ska man ocks ta hnsyn till somatisk samsjuklighet (t.ex. hjrt-, krlsjukdomar, hyperthyreodism, glaukom) och kontraindikationer hrav, det enskilda lkemedelsindikationsomrde (om det r fr nyinsatt behandling eller fortsatt behandling av tidigare
pbrjat behandling), samt lkemedelkontraindikation och biverkningsprofil. Noggrann
genomgng av andra aktuella grs lkemedelsbehandlingar rutinmssigt.
Vid planering och inledning av lkemedelsbehandling ska muntlig och skriftlig information
erbjudas (effektivitet, verkningsmekanism, biverkningar, effekt, risker, behandlingsfaser).
Detta r viktigt fr att frbttra behandlingsfljsamhet.
I pgende behandlingen ska man skra patientskerhet genom god tillgnglighet (srskilt i
behandlingens akuta fas).
Srskilda regler, villkor och verenskommelser i behandlingen bekrftas grna skriftligt (t ex
stickprov fr drogscreening, frlorad medicin ska inte ersttas genom nytt recept).
Man skall undvika att skriva ut stor mngd lkemedel.
Med std av biverkningslista fljs lkemedelsbiverkningar upp.
Fr fljsamhetsbedmning kan svensk version av MARS (Medication Adherence Rating
Scale) anvndas. ADHD symtom fljs upp med ADHD-RS. Funktionsnivn skattas med
GAF.
14.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppfljning:
Krnsymtom skattning ADHD RS, funktion GAF.

Relevanta stdinsatser och samverkan.
vervakat urinprov+ skicka fr analys. Vid behov upprepade gnger.
Somatiska basuppgifter: vikt, lngd, blodtryck, puls, kardiologisk anamnes och status
Biverkningslista vid behandlingsstart och efter varje doskning. Hantering av lkemedelsbiverkningar.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 31 av
41
14.2 Godknda lkemedel fr ADHD behandling hos vuxna

Beprvade erfarenhet talar fr att bde barn och ungdomar samt vuxna med ADHD har nytta
av behandling med centralt verkande sympatomimetika (metylfenidat och atomoxetin) som
lindrar ADHD-symtom.
Fr nyinsatt behandling hos vuxna med ADHD har lkemedel med atomoxetin (Strattera) och
metylfenidat (Ritalin hrd kapsel med modifierad fristtning) godknts.
Fr fortsatt behandling av ungdomar i vuxen lder finns indikationen fr mellanlngverkande
och lngverkande lkemedel som innehller metylfenidat samt lisdexamfetamin (Concerta,
Ritalin kapsel, Medikinet kapsel, Methylphenidat Sandoz, Elvanse).
Fr behandling av okomplicerad ADHD r metylfenidat frstahandsval, dock kontraindicerat
under graviditet och amning. Relativ kontraindikation gller vid hgt blodtryck, hjrtsjukdomar (angina, hjrtrytmrubbningar, cardimomyopati) hyperthyreos, glaukom.
Biverkningarna r oftast milda och fr behandling av okomplicerad ADHD betraktas
metylfenidat som vergende: huvudvrk, illamende, muntorrhet, buksmrtor,
aptitminskning, viktminskning, nervositet, smnsvrigheter, hjrtklappning, kad blodtryck
och puls.
Inom gruppen centralstimulantia godkndes lisdexamphetamin (Elvanse) fr behandling av
ungdomar vars symtom kvarstr i vuxen lder nr svar p metylfenidat bedms vara klinisk
otillrcklig. Elvanse har lngsamt anslag och lng effektduration och ges en gng dagligen p
morgonen.
Atomoxetin (Strattera) var det frsta lkemedlet utan amfetaminliknande centralstimulerande effekt som godknts fr vuxna med ADHD.
Atomoxetin kan vara frstahandspreparat under vissa omstndigheter, exempelvis vid samsjukligt missbruk eller risk fr missbruk, svra tics, depression eller ngest, allvarlig smnstrning. Lkemedlet ges vanligtvis som enkeldos p morgonen och effekten tar hela dygnet.
Rekommenderad startdos 40 mg. Rekommenderad daglig underhllsdos r 80-100 mg.
Vanliga biverkningar r aptitlshet, illamende, buksmrta, humrsvngningar, irritabilitet,
smnlshet, yrsel, huvudvrk, frhjt blodtryck och puls. Sllan ses kad sjlvmordsbengenhet, leverskada. Hos vuxna mn r erektil dysfunktion en vanlig biverkning.
Hr hittar du en versikt om godknda lkemedel fr frlngning och nyinsttning av
behandling fr vuxna. Notera att ingen kortverkande centralstimulantia (varken MPH eller
amfetamin/dexamfetamin preparat) r godknd fr vuxna. Vissa mellanlngverkande preparat
(Ritalin kapsel, Medikinet kapsel) r godknda fr vuxna, Ritalin kapsel r godknd fr bde
frlngning och nyinsttning. Atomoxetin (Strattera) som r icke centralstimulerande r godknd fr nyinsttning och frlngning av behandling.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 32 av
41
Frlngning av ADHD-behandling i vuxen lder

Centralstimulantia
Substans
Preparat
MPH medellngverkande
MPH medellngverkande
MPH lngverkande
MPH lngverkande
Lisdexamfetamin lngverkande
Ritalin kapsel
Medikinet kapsel
Concerta depottablett
Methylphenidat sandoz depottablett
Elvanse kapsel
Icke centralstimulerande
atomoxetin
Nyinsatt behandling av ADHD hos vuxna

Centralstimulantia
MPH
Ritalin kapsel
Icke centralstimulerande
atomoxetin
14.3 Processtd och checklista fr lkemedelsbehandling av vuxna med ADHD

1. Bred psykiatrisk utredning inklusive ev missbruk/beroende fullgrs. terfring.
Information om evidensbaserade ADHD-behandlingar. Psykoedukation.
2. Vrdplan med mlsttning och uppfljning upprttas. Indikation fr en lkemedelsbehandling av ADHD och frutsttningarna (riskfaktorer) bedms. Drogscreening
med urinprov och analys.
3. Prioritering av strsta behandlingsbehovet bedms (allvarlig psykiatrisk strning
behandlas frst) och ordningsfljden av behandling fr samsjuklighet avgrs.
Behandlingskontrakt.
4. Lkemedelsval. Muntlig och skriftlig information om preparatets verkningsmekanism,
biverkningsprofil, effekttid, kontraindikation.
5. Somatiska sjukdomar, aktuell status. Smnstatus. Lkemedelsgenomgng. Uppgift om
rftlighet fr hjrt-krlsjukdomar samt pltslig tidig i tidig lder. Anamnes p hjrtkrlsjukdom, relevanta symtom, hjrtstatus, blodtryck, puls. Remiss till
EKG/kardiolog vid knd hjrtsjukdom, eller kliniskt fynd som ger misstanke om sjukdom.
6. Uppstart behandling: Symtom med ADHD RS skala, funktion med GAF. Biverkningslista vid start och efter doskning av lkemedel. Blodtryck, puls, vikt, lngd.
7. Uppfljning: Fljsamhet, tolerans, biverkningar. Hantering av lkemedelsbiverkningar. Blodtryck, puls. Effekt, symtom, funktion (som ovan).
8. Dosjustering. Individuell titrering av lkemedelsdos till maximal effekt med tolerans.
Utvrdera behandlingen. Byt eller kombinera preparat vid behov (metylfenidat med
atomoxetin).
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 33 av
41
9. Monitor av smn. Implementera smnhygien, ge smnrd. Hantera psykostimulantia

rebound. Vid behov kan Melatonin ges (Circadin, Melatonin kapsel).
10. Utvrdera behandlingen: Alltid efter r och rligen.
15. Dokumentation
Journal ska fras ver alla som ges vrd, behandling eller genomgr underskning inom
hlso- och sjukvrden. Journalen frs i det datoriserade systemet Infomedix. (Riktlinjer och
rutiner vid journaldokumentation, 2014).
Varje journalanteckning inleds med diagnoskod, koden R699 anvnds d diagnos inte r faststlld, KV-koder registreras, fr nrmare beskrivning se klinikens riktlinjer.
Srskilda riktlinjer och bestmmelser finns gllande testmaterial och sekretess. Testmaterial
mste skyddas fr att inte spridning ska ske vilket p sikt kan minska dess tillfrlitlighet av
den anledningen frvaras testmaterial i nytt frslutet kuvert. Om kuvertet bryts ska orsak
framg och signering gras p nytt kuvert.
Efter genomfrd utredning skattas patientens funktionsniv enligt GAF.
16. Vrdplan
Planering av vrden samt ml sker tillsammans med patienten. Den planen dokumenteras som
en vrdplanen och underlttar och ger std i behandlingen. Vrdplan r en frskvara, uppdateras efter behov. Vrdplaneringen grs med patientens och ev nrstendes delaktighet.
Vrdplan i utskriven form ges patienten. Vrdplan uppdateras vid behov (t ex vid utvecklingstrsklar, utvecklingskriser eller vid hndelse av reella frndringar och pfrestningar i
livet s som flytt, frldrarnas skilsmssa, studiebyte). Dokumentation sker i mallen Vrdplan
uppfljning.
Vrdplan
Kontaktorsak
Patientansvarig
Deltagare
Bedmning
Ml
Planering: alla verenskomna std och behandlingsinsatser
Uppfljning
Diagnos ADHD huvuddiagnos, samsjuklighet med
bidiagnoser, tillggsproblem
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 34 av
41
17. Kvalitetsregister BUSA

Patienter med diagnosen ADHD ska registreras i sjukvrdens nationella kvalitetsregister
BUSA. Patient ska informeras om BUSA samt om deras rttighet att avst frn registrering
och att kunna avsluta tidigare registrering som gjorts, om de s nskar.
Patientansvarig sjukskterska ansvarar fr registreringen i BUSA samt att det dokumenteras i
patientens journal under basuppgifter att registreringen r gjord.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 35 av
41
Referenser
1. American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (2009) Practice
parameter on the use of psychotropic medication in children and adolescents. J
Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 48:9.
2. Eli Lilly and Company (2014) Functional outcomes in Measuring ADHD (FOMA)
http://www.adhdskalor.se/Home/Index
3. Kooij, J. J. S., Francken, M. H. (2010) Diagnostisk intervju fr adhd hos vuxna
(DIVA 2.0). DIVA Foundation, Nederlnderna.
http://www1.psykiatristod.se/Global/Psykiatristod/Bilagor/ADHD/DIVA_2_SWE
NSKA_highres.pdf
4. Kooij, S. J. J. et al (2010) European consensus statement on diagnosis and
treatment of adult ADHD: The European Network Adult ADHD. BMC Psychiatry,
10:67.
5. Krmar, R. T. et al (2014) Oscillometric casual blood pressure normative standards
for Swedish children using ABPM to exclude casual hypertension. American
Journal of Hypertension, 28:4.
6. Lkemedelsverket (2015) Godknda lkemedel fr adhd-behandling (samt
exempel p lkemedel tillgngliga via licens) Hmtad 12 oktober 2015 frn
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/godkanda-lakemedel-adhdbehandling.pdf
7. Lkemedelsverket (2009) Lkemedelsbehandling av adhd. www.lv.se
8. Lkemedelsverket (2015) Smnstrningar hos barn kunskapsdokument.
www.lv.se
9. Mini-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM IV(2002) (1.uppl) Danderyd:
Pilgrim Press
10. Polanczyk, G. et al (2007) The worldwide prevalence of ADHD: a systematic
review and metaregression analysis. Am J Psychiatry, 164:6.
11. SBU (2013) ADHD Diagnostik och behandling, vrdens organisation och
patientens delaktighet. En systematisk litteraturversikt. www.sbu.se
12. SFBUP (2015) Riktlinje ADHD, Remissversion
13. Socialstyrelsen (1996) Klassifikation av sjukdomar och hlsoproblem 1997.
Svensk version av International Statistical Classification of Diseases and Related
Health Problems, Tenth Revision (ICD-10). (1.uppl) Uppsala: Almqvist & Wiksell
Tryckeri.
14. Socialstyrelsen (2014) Lkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Std
fr beslut av behandling. www.socialstyrelsen.se
15. Socialstyrelsen (2014) Std till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett
kunskapsstd. www.socialstyrelsen.se
16. Svensk Barnkardiologisk Frening (2015) Vrdprogram fr barnkardiologisk
vervakning vid lkemedelsbehandling av barn och ungdomar med ADHD.
http://www.blf.net/sites/web/wp-content/uploads/2011/01/ADHD-behandlingv%C3%A5rdprogram-150610-slutversion-150817.pdf
17. Taylor, E. (2013) DSM-5 and ADHD - an interview with Eric Taylor. BMC
Medicine, 11:204.
Revideras senast 2017-08-01
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 36 av
41
BILAGA 1
Faktaruta1. Grundlggande utredning av smn-/vakenhetsproblem fr alla

patientgrupper. Anpassas till individen och eventuellt underligande
tillstnd.
En detaljerad anamnes av smnproblemen
Vilka smn-/vakenhetsproblem freligger?
r sovsituationen i hemmet tillrckligt lugn och trygg?
Nr debuterade problemen?
Vilken inverkan har smnproblemen p barnets respektive frlderns vlbefinnande?
Nr r problemen som mest, respektive minst, uttalande?
Vilka tgrder har man hittills provat fr att avhjlpa problemen?
Finns det hereditet fr smnstrningar?
Hur ser psykosocial och allmn situation i familjen och hos vriga vrdgivare ut, med
fokus p smn-/vakenhetsrutiner?
Medicinsk anamnes, somatisk underskning samt lkemedelsanamnes
Somatiska sjukdomar liksom lkemedelsbehandling kan pverka smn och vakenhet. Som
exempel kan nmnas epilepsi, dr bde anfalla och medicinering kan ge smnstrningar
och/eller pverkad andning. Nr flera sjukvrdsspecialister r engagerade, till exempel fr
flerfunktionshindrade barn, behver specialisterna samverka fr att vrden och smnen ska bli
optimal.
Smndagbok under minst tv till tre veckor r ett viktigt hjlpmedel. Smndagboken br
anpassas men ska alltid innefatta tidpunkt d barnet lgger sig och stiger upp (vardagar och
helger). Smndagboken kan ge en god bild av barnets smn-/vakenhetsmnster och rutiner p
kvllen. Till spdbarn kan ocks en dygnsklocka anvndas, dr smn- och vakenhetsperioder
och exempelvis mattillfllen markeras.
Videoinspelning av barnets beteende under smnen kan vara av srskilt vrde vid till
exempel misstnkt smnrelaterad andningsstrning och vid parasomnier, som r svra att
differentiera mot exempelvis epilepsi.
Utvecklingsmssig och psykiatrisk bedmning fr kartlggning av bland annat utvecklingsstrning och specifika inlrningssvrigheter, adhd, autism, ngesttillstnd och depression r
viktiga d psykiatrisk samsjuklighet r vanlig.
Polysomnografi eller andra specialiserade underskningar kan vid behov anvndas vid till
exempel smnrelaterade andningsstrningar, narkolepsi, och oklara para- eller hypersomni.
Lkemedelsverkets kunskapsdokument om Smnstrningar hos barn. 2015.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 37 av
41
BILAGA 2
verenskommelse infr medicinsk behandling av ADHD

Det r av stor vikt att de lkemedel som r aktuella vid behandling av ADHD inte anvnds
tillsammans med alkohol eller droger. Alkohol- och drogfrbud gller drfr vid denna
behandling.
Vid medicinsk behandling av ADHD ska, vid misstanke om droganvndning eller drogpverkan, provtagning gras p mottagningen. Dessa tester kan tas planerat tillsammans med
barn/frldrar men ven utan att barn/frldrar meddelas i frvg.
Om det r knt att barnet/ungdomen anvnder/anvnt droger kommer den medicinska
behandlingen avslutas.
Om det r knt att barnet/ungdomen anvnder droger kopplas alltid socialtjnst in i rendet.
..
Ort och datum
.
Patientansvarig, underskrift och namnfrtydligande
.
Barn
.
Frlder
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 38 av
41
BILAGA 3
TJNSTESTLLE, HANDLGGARE
BUV, Karin Sjstrand
DATUM
BETECKNING
2015-01-05
Rutinbeskrivning fr samarbete mellan BUP Lnsmottagningen och

Elevhlsan gllande barn och ungdomar som medicinerar fr sin ADHD
Huvudansvaret fr den farmakologiska behandlingen vilar p barnpsykiatriker inom BUV
samt p patientansvarig sjukskterska inom samma klinik.
Barn och ungdomar som har en medicinsk behandling fr ADHD kan enligt denna rutin
erbjudas att kontroll av puls och blodtryck genomfrs hos skolskterska efter aktuell
ordination.
De aktuella farmakologiska substanserna som anvnds vid ADHD behandling r
metylfenidat, atomoxetin, lisdexamfetamin samt licenspreparaten amfetamin och intuniv.
Gemensamt fr dessa preparat r att barnets/ungdomens puls och blodtryck ska kontrolleras
vid insttningen av medicinen samt d en doskning sker. Under pgende behandling ska
ven kontroll av puls och blodtryck genomfras minst var 6:e mnad. Psykiatri fr barn och
unga vuxna ansvarar fr att dessa kontroller genomfrs samt dokumenteras i patientjournalen.
Efter ordination kan denna kontroll genomfras av skolskterska inom elevhlsan. En
ordination krvs infr varje kontroll och den lmnas skriftligt p srskilt framtaget dokument,
se bilaga 1.
Blodtrycket tas i hger arm och med barnet sittande. Barnet behver inte vila innan kontrollen
men br vara lugn.
Frldrar ska alltid vara informerade om ordinationen till elevhlsan samt ha gett sitt samtycke till detta.
Efter genomfrd kontroll lmnas aktuella vrden till patientansvarig sjukskterska p BUP.
Detta kan ske via mail, se d srskild verenskommelse gllande avidentifiering, bilaga 2,
eller via telefon.
I frsta hand lmnas information till patientansvarig sjukskterska. Om en omedelbar kontakt
bedms vara ndvndig med lkare och/eller sjukskterska p Lnsmottagningen kan de ns
p tel 019-602 58 01 vardagar mellan kl 8-16.30.
Om vrdet r avvikande i kombination med att barnet har symtom utifrn de avvikande
vrdena ska kontakt tas med sjukvrden och medicinsk lkare. Primrvrd och/eller jourmottagning ska d uppskas och barnets frlder vidtalas.
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Emese Molnar
Chefsverlkare BUV
Karin Sjstrand
Vrdutvecklare BUV
Ann-Kristin Swan
Tf Verksamhetschef
Elevhlsans medicinska enhet
Karlskoga
Sara Jansson
Verksamhetschef
Elevhlsans medicinska enhet
Degerfors
Sidan 39 av
41
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 40 av
41
BILAGA 4
TJNSTESTLLE, HANDLGGARE
DATUM
BUV, Karin Sjstrand
2014-11-10
BETECKNING
Ordination av kontroll av puls och blodtryck hos skolskterska inom elevhlsan

Till Skolskterska
Namn:
Adress:
Namn:
Personnr:
Mobil tel. frlder:
Mobil tel. barnet:
Aktuell medicinering:
Patientansvarig sjukskterska:
Tidigare vrden av puls och blodtryck:
Kontroll av puls och blodtryck nskas:
Efter genomfrd kontroll lmnas aktuella vrden till sjukskterska:
Tel:
Mail:
(om uppgifter mailas skyddas identiteten med kodning genom att anvnda barnets initialer och de fyra sista
siffrorna i personnumret)
vrig viktig information:
Tack fr givande samarbete!
_________________________________
_________________
(underskrift)
(dagens datum)
Version nr
Reviderat datum
Gller frn datum
Vrdprogram vid ADHD
2015-12-01 2008-01
Sidan 41 av
41
BILAGA 5
Lkemedelsbiverkningar och dess hantering:

Aptit
Hjrt-krl
Smn
Tics
Epilepsi
Sjlvmordstankar
Psykos
Monitor
Fre behandlingen: basuppgift
om aptit, vikt, lngd.
Fre behandlingen: Anamnes p
kardiologiska riskfaktorer. Bltr,
puls. EKG vid behov.
Systematisk kontroll i behandlingen. Drefter varje 3-6
mnader.
Fre behandlingen tas basuppgift, och p varje kontroll i
behandlingen. Smnutredning
vid behov.
Basuppgift fre behandling.
vervg lkemedelsval:
ATX vid svr tics, Tourettes.
EEG inte obligatoriskt. Vid
vlkontrollerad epilepsi kan
MPH ges.
Regelbundna kontroller.
Basuppgift fre behandlingen.
Kontrollera p varje besk.
Basuppgift fre behandlingen.

P varje besk under
uppfljning.
Behandling
Ge medicin efter mltid, kaloririk mat, mltid sen kvll.
Om BT > 95 percentil, dossnkning eller uppehll av
behandling, remiss till specialist.
Vid rebound; liten dos av MPHIR sen eftermiddag.

Preparatbyte (annan MPH eller
ATX).
Melatonin.
Vid svr ADHD dr
MPH behvs, tillgg antipsykotisk medicin.
Barnneurolog-konsult kan
behvas.
Behandla orsak, bakomliggande

strning. Dosreduktion eller
utsttning av ADHD-farmaka
om det behvs.
Snka lkemedelsdos eller
avsluta helt ADHDbehandlingen.

ADHD Vårdprogram .PDF Örebro PDF

Diunggah oleh

Informasi Dokumen

Judul Asli

Hak Cipta

Format Tersedia

Bagikan dokumen Ini

Bagikan atau Tanam Dokumen

Opsi Berbagi

Apakah menurut Anda dokumen ini bermanfaat?

Apakah konten ini tidak pantas?

Hak Cipta:

Format Tersedia

ADHD Vårdprogram .PDF Örebro PDF

Diunggah oleh

Hak Cipta:

Format Tersedia

Version nr

Vrdprogram vid ADHD

Psykiatri fr barn och unga vuxna

Upprttad av (befattning, namn)

Godknd av (befattning, namn)

Gller frn datum

Emese Molnar, chefsverlkare, Karin

Vrdprogram vid ADHD

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

3. Utredning av barn och ungdom .......................................................................... 7

4. Behandling barn och ungdom ........................................................................... 11

5. Std fr prioriteringar och planering av behandlingsinsatser ....................... 15

6. Lkemedelsbehandling vid ADHD .................................................................... 16

7. Uppfljning av behandling till barn och ungdomar ......................................... 21

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

8. Samverkan SIP ................................................................................................. 22

13. Behandling unga vuxna ................................................................................... 27

14. Lkemedelsbehandling vid ADHD fr unga vuxna ....................................... 29

15. Dokumentation ................................................................................................. 33

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

2. Definition och etiologi av ADHD, klinisk bild hos barn och

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

ADHD - diagnoskriterier enligt ICD 10, DSM 4 och DSM 5

Debuterar under de frsta 5

Frn 18 r och ldre

2.1.1 Frndringarna i DSM 5 gllande ADHD-diagnos

ADHD r klassificerad som utvecklingsneurologiska tillstnd (inte klassificerad under

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

3. Utredning av barn och ungdom

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

3.2 Bedmning av begvningsniv med psykologisk testning

ADHD-symtom i skolmiljn genom bde anamnes och SNAP-IV.

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

Samlad funktionsbedmning (gllande relevanta symtom, inlrning, social funktion,

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD

3.4 Bedmning av barnets psykosociala situation

3.5.1 terfring av utredningsresultatet

4. Behandling barn och ungdom

Rubrik specificerande dokument

Gller frn datum

Vrdprogram vid ADHD