2016-09-08

partillestories-16

REPORTAGE: PRESENTATION
Radioreportage, Tevereportage, Tidning- och tidskriftsreportag, Reportage p sociala medier

OLIKA FORMER AV REPORTAGE

Oavsett vilket sorts reportage man gr mste man tnka
p: Mlgruppanpassning, Kvalitetsskring, Storytelling.

Vck intresse med din inledning (Avslja, Bertta,

frnya, var mngas rster)
Lr dig din inledning utantill
Ls aldrig upp ett manuskript
Bertta inte allt men ge tydliga, informativa fakta
som r anpassade fr dina hrare/skdare/
lsare
Avsluta med en sammanfattning
Vlj ett, eller mjligen tv AV-hjlpmedel
Bilder sger mer n ord
Hll tiden
I DEN HR UTGVAN

Presentera ditt reportage som:

Radioreportage
Tevereportage
Tidning- och tidskriftsreportag

Allmnt ................... 1
Rubrik & Ingress .... 2
Brdtext ...3
Kllor och tips ........ 4

REPROTAGETS RUBRIK [SKA TYDLIGT VISA

VAD REPORTAGET HANDLAR OM]

Rubliken

ska vara
vlformulerad
och spegla
innehllet
(Plocka ut det viktigaste)

Ingressen ska
locka lsaren att lsa
texten. Det finns
kanske en sammanfattning av det viktigaste i artikeln eller s
vill man lyfta fram ngot spnnande ur reportaget.

Ingress r otroligt viktig fr ett reportage. Du klipper toppen

p din berttelses hjdpunkt och placerar den hr.

REPORTAGE, REPORTER ELLER REPORTO

EN GENRE I VILKEN
EN NYHET PRESENTERAS MED KNSLOR
OCH SVARAR P
FRGOR OM VAD,
VEM, VAR, NR
OCH HUR
Reportage kommer ursprungligen frn franska
ordet Reporter som egentligen betyder bra
tillbaka.

Likabetydande r latinska ordet Reporto som

betyder anskaffning av nyheter fr olika massmedier.

Reportage r en genre i vilken

reporter presenterar en aktuell
levande nyhet med sin nrvaro,
personlig frgning och knsla.
Reportage beskriver miljn och
hndelsen med detaljer och
anvnder grna citat.
ww.ne.se/uppslagsverk/encyclopedia/lng/
reportage

SKRIV OM VAD SOM HELST SOM

INTRESSERAR DIG OCH DINA LSARE

Vlj vilken mne som helst men tnk noga genom

VAD du vill skriva om. VAR det har hnt. HUR
du skriver det. Det finns hur mycket som helst
om det vill skriva om men vlj rtt vinkel. Vinkel r din och din artikels fokus. t.ex. om du vill
skriva om kriget i
Syrien vljer du en vardag i
staden Allepo d de tar ut ett barn ur ruinerna.
Du skriver NR detta hnder och VARFR.
Varfr kunde man inte rdda de som dog och hur
man kan hjlpa de som verlevt. VEM och VILKA
drabbas av kriget och vem har orsakat det. Vilka
lnders vapen sljs och anvnds dr och varfr.

BRDTEXT ELLER KLLORNAS YTTRANDE PLATS

Brdtext eller kllornas yttrande plats: Detta
r reportagets mest omfattande del. Den innehller fakta, intervjuer etc. Plats och tidsbeskrivningar varvas med fakta och intervjuer. I denna
del blandas fakta med vad de intervjuade personerna har sagt. Brdtexten delas in i olika sektioner med rubriker och underrubriker som tydligt
ska visa vad respektive sektion handlar om. Ta
med dig den viktigaste.

Vid Ytskitet svarar p grundlggande faktafrgor om: Vad har hnt, med vem, nr hnde
det och p vilken plats?
I mellansiktets brunn svarar man p frgor
om: varfr skedde det, vad finns fr bakgrund
till hndelsen, vilka vrderingar gmmer sig
bakom hndelsen (Analys, Resonemang, Argument)
I djupet allra lngst ner finns personliga och
djupa tankar.
Avslutande och konkluderande del
Hr ger frfattaren en kort sammanfattning av reprotagets huvudpunkter. En konkluderande del br
ocks finnas med.
Nrvaroknslan r viktig fr att gra din text levande
fr lsaren som d ocks bttre kan frst de mnniskor
som kommer till tals i texten. En reporters uppdrag r att
frmedla sina intryck frn en bestmd plats. Aktivera alla
sinnen. Undvik det allmnna och lyft i stllet fram det srskilda. Ta med dina lsare till de platser du ser, lt dem
trffa de mnniskor du trffar och lyssna p de berttelser
du hr.
Bilder
Reportage br innehlla bilder, diagram, teckningar, karta fr att ge ett tydligt sammanhang fr texten.
Citera kort och ordagrant dr du mste citera.
Referenser
Hr ges tydliga kllor. Anvnd information eller
tankar som hmtas frn bcker, tidskrifter, anonyma kllor
http://www.mallar.info/reportage_mall.htm
http://www.ockerogymnasieskola.se/
download/18.651d59b212f666ea0588000869/Reportage+%C3%96

KLLKRITIK
Den stora
utmaningen idag r inte att
hitta
information
utan att hitta information som r korrekt.
Det hr kllkritiken
kommer in. Att vara kllkritisk r ett frhllningsstt att tnka kritisk och att vga frga
av vem och varfr?
Det r vitaktigt att frst
att alla texter och bilder
alltid har en avsndare
och ett syfteven om
det inte redovisas ppet.

Vad r kllan
Vad vill jag veta om?
Titta p lroplanet,
uppslagsverk, Wikipedia,
Innehllsfrteckning i
bcker
Vlj ut skord
Kolla kritiskt p kllan
Skriv ner
Sammanfatta
Bearbeta
Dra slutsatser
Frbered hur du ska
presentera
Presentera
Analysera
3

RADIOREPORTAGE & TEVEREPORTAGE

Radioreportaget r en journalistiskt berttande och informerande genre som presenteras muntligt. Ett radioreportage
kan handla om en eller flera personer, en hndelse, en plats eller en
situation. Det typiska fr ett reportage, vare sig det r skrivet eller
muntligt, r att journalisten har varit p plats och trffat
mnniskor, eller upplevt situationen eller hndelsen. Journalistens uppgift r att vidarefrmedla det han eller hon har upplevt
till sina lyssnare och lsare. Radioreportage snds i olika typer av
radioprogram. Det kan vara i nyhetssndningar men ven i program inom ett specifikt mnesomrde som exempelvis kultur eller
vetenskap. Ett radioreportages innehll br vara av allmnt
intresse, ven om mnet fr den skull inte behver vara
brett.
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234610!/Menu/article/
attachment/2radioreportage.pdf
http://www.hsr.se/sites/default/files/10lektioner.pdf
http://www.svt.se/ug/sa-gjorde-vi-reportaget-processen

Rouhia Lotfkhah
Omrdesbibliotekarie i
Svedalen

Telef on: 0709931365

E-post:
rouhia.lotfkhah@partille.se

Tevereportaget r ett redaktionellt arbete som

dramtiserar, informerar och berttar om en aktuell
hndelse som presenteras med tv-kameror. Tvreportage r oftast en personlig iakttagelse som
spelas p videoband och bearbetas eftert.
Intervjua direkt och inte via telefon eller mejl
Brja fundera ver hur det frdiga reportaget ska se ut,
Reportagelngd, valda klippbilder ha koll p din vinkel. Ju
klarare din vinkel r, desto bttre blir din produkt.
Brja samla ihop ditt material. Naturligtvis mste du vara
vl frberedd och ha gjort din research, samt ha skrivit bra
frgor. Ta med din utrustning och se till att ta din tid med att
stta upp den och stlla in den korrekt. Jag lyckades glmma
batteriet till kameran nr vi skulle gra vr mest exklusiva
intervju, vilket ledde till akut ddsngest, samt frseningar
och en rddning av en sllsynt hjlte.
klippa ihop dina delar till en frdig produkt
https://jalarss.wordpress.com/2014/03/28/hur-gor-man-ettbra-tv-reportage/
Med hnsyn till personintegritet och yttrande frihet
mste finnas en ansvarig utgivare
Begr sndningstillstnd