GRNA ARGUMENT FRN

Argument baserat p fakta

Ett speciellt tack till Johan Hallberg,

Lkare/Strateg, Hlsopromotion och
hllbar utveckling vid landstinget i Dalarna
Foto: Firluftsrdet i Danmark, FRIFO i
Norge, Marknad & Media

Naturen r en resurs fr bttre folkhlsa och br nyttjas mer effektivt n idag. Denna
broschyr beskriver varfr.
I Norden, liksom hos vrldens i-lnder i vrigt, drabbas stora delar av befolkningen av bde fysisk och psykisk ohlsa pga. sina levnadsvanor. Det r samhllets
ansvar att frska tgrda de faktorer som skapar en sdan ondig sjukdomsbrda. Att
ta till vara naturens hlsobringande effekter r bde kostnadseffektivt och en viktig
strategi fr att motverka hlsans ojmlika frdelning hos befolkningen. Att arbeta
ver yrkeskategorier och landsgrnser fr kad anvndning av naturen bde fr
folkhlsan och miljns skull r ett stt en pusselbit.
Broschyren vnder sig till dig som r beslutsfattare, folkhlsoansvarig, pedagog,
samhllsplanerare men ven till dig som arbetar inom hlso- och sjukvrden och till
dig som p andra stt arbetar med frgor som rr folkhlsa och samhllsutveckling.
Du fr en rad slagkraftiga argument och intressanta tankestllare om varfr natur
och friluftsliv kan ses som viktiga resurser i ett tvrsektoriellt arbete fr svl folkhlsa som fr en hllbar utveckling.
Broschyren r producerad av det nordiska projektet Frisk i naturen vars arbete
r uppdelat i fyra fokusomrden: Promotion/Prevention, Psykisk hlsa, Utomhuspedagogik och Grnomrden. Samma indelning terfinns i broschyren.
Ett nordiskt samarbete kring naturen som resurs fr folkhlsa och en hllbar samhllsutveckling r intressant och viktigt med tanke p de nordiska lndernas gemensamma frutsttningar och traditioner. Vi br tillsammans ta krafttag i dessa frgor.
Nordens naturen och friluftstraditon gr att vi har en helt unik mjlighet till att
ndra inaktivitets trenden.

Ngra tankestllare
Prioritering av samhllsinsatser? I Sverige anvnder
sig hlso- och sjukvrden av behandlingsmetoder
som kan kostar upp till 50 000 Euro per vunnet
levnadsr.(41) I det statliga trafikskerhetsarbetet stts
vrdet till ett vunnet levnadsr till ca 100 000 euro.(10)
Fr hlsofrmjande tgrder, r samhllets betalningsvilja betydligt mer terhllsam. Varfr?
Srskilt nr det str klart att psykisk ohlsa blir
allt vanligare, ven lngt ner i ldrarna. Vllevnadssjukdomarna fortstter att dominera hos en ldrande
befolkning och kostnader fr sjukvrd och ldreomsorg vntas stiga kraftigt fram till 2050(50)
Genom den lga prioriteringen av hlsofrmjande tgrder uppstr en hlsoskuld fr samhllet och
en frlust av hlsa hos befolkningen. Alla r frlorare,
svl befolkningen med smre hlsa som vra skattefinansierade institutioner som fr kade kostnader till
fljd av ohlsa.
Att satsa p naturen i ett frebyggande hlsoperspektiv kan bidra avsevrt till frbttrad folkhlsa
(ls hela broschyren). Om vi renodlar friluftslivet
till en ren hlsoresurs, ett vitaminpiller med kraftfull
verkan s kanske budskapet blir tydligare? Natur och
folkhlsa hr ihop.

80 % av hjrt- och krlsjukdomarna och diabetes typ

2 kan frebyggas och 40 % av cancernfrekomsten.

(1)

rligen dr 35 miljoner mnniskor vrlden ver

av livsstilssjukdomar s som hjrt- krl, diabetes,
cancer, fetma eller psykisk ohlsa. 1,3 miljarder
mnniskor lider av vervikt.(1, 3)

Studier visar att det r viktigt att

fnga upp barnen innan 12 rs lder
Drefter r det svrare att f dem intresserade
av naturbaserade aktiviteter och drmed ven
miljfrgor.(36, 38) De som r miljengagerade
idag har oftast varit mycket ute som barn.

mnniskans biologiska, sociala och psykologiska

behov p ena sidan och den moderna livsfringen p
den andra. Gapet fr allt tydligare konsekvenser fr
svl hlsa, samhlle och milj.

Friluftsliv till ldre lnar sig. ldre

personer med god hlsa har ofta en livsstil med
stort inslag av friluftsliv. Nr en grupp inaktiva,
ver 75 r, aktiveras fysiskt, minskar hlskostnaderna med en tredjedel.(13) ldres koncentrationsfrmga frbttrades efter en timmes vila
utomhus.(44)

Den mentala ohlsan r ett stort problem

Vi r inaktiva 62%(52) av vr vakna tid

vrlden ver. Sjlvmord r en vanligare ddsorsak n

trafikolyckor i Europa. Dessutom r det alarmerande
att unga personers (15-25 r) sjlvmordsbengenhet
har kat dramatiskt.(2)

visar en Norsk studie, i Australien finns siffror

p 95%(5) Redan nu kan forskarna se att tonringars stillasittande kommer f konsekvenser
fr deras framtida hlsa.(4)

vervikt och fetma har frdubblats p 30 r

Vi har en generation p oss. Tiden r inte p

vr sida. Om vi inte rddar den kommande
generationen nu, s finns det lngt frre kvar
som kan vgleda unga mnniskor ut i naturen
och frst dess vrde.(31, 38)

Det moderna livet och vra basala behov gr

inte hand i hand. Det har uppsttt ett gap mellan

i Sverige och liknande siffror finns i de vriga nordiska

lnderna och i EU i stort. Trenden r tydlig.(3, 51)

Snabba krnfyllda
argument nr det
gller.

Naturen
reducerar stress och frbttrar
terhmtningen
Naturen har lugnande inverkan p oss, stresshormonerna gr ner och terhmtningen r effektiv.
ven korta naturmten p 4-5 minuter hjlper.(8)
Kronisk stress r skadligt fr oss och kan leda till
livsstilssjukdomar ssom hjrt- krl sjukdomar, diabetes, depression, demens och cancer.(38)

ger smrtlindring

Promotion och prevention

Frebyggande hlsovrd bde fysisk och psykisk
Det r viktigt att frst den potential som ligger i att frebygga ohlsa samt frmja hlsa, svl ur ett
individperspektiv som i ett samhllsperspektiv. Vi mste skifta vrt tankestt frn behandling till frebyggande insatser. Samhllets frmga att ta hand om alla som blir sjuka p grund av sin livsstil blir
allt mer otillrcklig.
Hlso- och sjukvrden br se friluftsliv/naturupplevelser som ett komplement till lkemedel och i
samarbete med samhllet i vrigt medverka i att utveckla kostnadseffektiva insatser som pverkar
grundlggande orsaker till sjukdom och ohlsa.

Bara synen av natur kan leda till att patienter mr

bttre, oroar sig mindre, upplever mindre smrta
och tillfrisknar snabbare.(9, 11)

kar motivationen till fysisk aktivitet (lg trskel)

Friluftsliv r den aktivitet som lttast motiverar
mnniskor till kad fysisk aktivitet.(6)

gr att man rr sig mer

Vid samma typ av aktivitet rr man sig mer
utomhus.(11)

strker immunfrsvaret(37)
Vi blir mindre sjuka ute p grund av att luftburna
smittmnen fr svrare att spridas. En annan orsak
till frre infektioner r solens UVB- ljus som producerar D-vitamin i huden som i sin tur involveras i
processer som gr immunfrsvaret mer starkare.
Lga niver av vitamin D hr ocks ihop med fetma.
(11, 12)

bst i test fr ldre

ldre som lgger om sin livsstil frn passiv till
aktiv kan frlnga oberoendet och klara sig sjlva i
ytterligare 8-10 r. Balans, koordination och rrlighet trnas bra i naturen. ldre fr ven generellt
en bttre livskvalitet, de terhmtar sig snabbare
(bttre n genomsnittet),(8) bde efter anstrngning
och efter sjukdom om de vistas i grna omrden.(13)
Bttre smnkvalitet, mindre av ngest, minskad
risk fr akut hjrtkomma och frbttrat socialt liv
r andra positiva effekter.(35)

hjlper hjrnan att varva ner

Tankarna klarnar i naturen, vi upplever mer spontan
uppmrksamhet och kopplar bort den riktade
uppmrksamheten som krver mental energi och
str vrt undermedvetna. Spontan uppmrksamhet
stimuleras av mjuka sinnesintryck som sknker vila
och terhmtning.(14)

ger bttre smn (37)

Barn som r ute mycket om dagarna sover lngre
om natten n barn som r mer inomhus. Ju mer solljus som trffar tallkottskrteln desto lgre blir melatonin halten i blodet under dagen. Nr mrkret faller
strmmar melatonin ut i kroppen. Melatonin r
kroppens eget smnmedel som ocks finns som lkemedel. Barn behver troligen sova mer n de gr idag.
Fr lite smn kan ocks ge kad vikt hos barn och
vuxna. Under de senaste 10 ren har barns smntid
per dygn minskat.(16)

Psykisk hlsa
Naturen

r balsam fr sjlen
I naturen finns ngot spirituellt, den anknyter till
vrt inre och skapar sammanhang i tillvaron, samtidigt som man fr ett intryck av att vara del av ngot
strre. Naturen kan ge sjlslig styrka(33) och friluftsliv kan ge perspektiv p livet i svl vardag som i
svrare stunder av sorg eller kris.(34)

har bttre effekt p de utsatta grupperna i

samhllet
Barn frn fattigare familjer r i hgre grad beroende
av de kvaliteter som finns i deras nrmilj och det
verkar ocks som om naturens effekter fr ett strre
genomslag p hlsan nr utgngslget r smre, bde
bland vuxna och barn.(18)

ger sinnesfrid och lyckorus

Bara att vistas i naturen inger oss lugn, den r vr
ursprungsmilj och vi kan uppleva en knsla av frid.
Nr vi hr ljudet av vatten, fglar som kvittrar eller
suset i lven s ger det oss ny energi.(19)

ger en frstrkt knsla av sammanhang och

hgre hlsovinster
Den sociala aspekten av friluftsliv r viktig och
ger mnniskor en Knsla Av SAMmanhang
(KASAM) som har ett starkt samband med
upplevd god hlsa, srskilt mental hlsa och
livskvalitet.(17) Det ligger en hlsovinst i att bara
vara i naturen.(15) Effekterna pverkas inte av
vilken typ av aktivitet, intensitet och varaktighet
aktiviteten har, endast huruvida man genomfr
grn motion. (11, 20)

minskar aggression
Grnomrden i sig sjlva r kopplade till minskad
kriminalitet, aggression och vldsutvande.(21)
Bostadsomrden blir tryggare och mer familjra.(11)

har effekt via trdgrdsterapi och annan

grn omsorg
Det finns begrnsat men positiv vetenskapligt std
fr anvndning av trdgrdsterapi och annan grn
rehabilitering och omsorg. Den visar att grn rehab
minskar social isolering, frbttrar den mentala
hlsa, underlttar tergng i arbete, kar vlbefinnandet och frbttra individens sociala situation.(46)

Friluftsliv ger
oss en knsla av
sammanhang

Utomhuspedagogik
Morgondagens vuxna och beslutsfattare formas idag
och skolan r en viktig arena. Evidensen fr bsta skolresultat talar fr att alla sinnen br aktiveras i lrandeprocessen. Med utomhuspedagogik tillgodoses kroppens
behov av rrelse och hjrnans tankearbete stimuleras
av de olika intrycken. Utomhuspedagogik r ett viktigt
komplement till lrandet i klassrummet och kan levandegra lroplanernas intentioner i de flesta mnen
och teman. Den optimala skol/frskolegrden r 5000
kvadratmeter stor. Den br ha en variationsrik, naturprglad utomhusmilj och br uppfylla tminstone
fem av fljande kriterier: rofylldhet, rymlighet, kultur,
artrikedom, det vilda, lekfullt, ett grnt torg, festligt.(43)

Naturen

frbttrar inlrnings frmga

Inlrning genom alla de fyra sinnena ger en mer
ihllande kunskapsinhmtning.(22, 23)

frbttrar minneskapacitet och koncentrationsfrmgan

Barn som vistas i naturprglad variationsrik utomhusmilj r bttre p att koncentrera sig n de barn
som vistas i en mer naturfattig milj.(43)

bidrar till mindre konflikter bland barn

och relationen mellan lrare elev frbttras
Barnen blir mer sociala, lrklimatet frbttras och
bengenheten att samarbeta kar.(45) Gldjen att
g i skolan frstrks.(24) Ljudniverna blir lgre.

frbttrar motoriken
Barn som vistas i en naturrik milj visade sig vara

friskare och mer motoriskt utvecklade n de som

vistades i en mer naturfattig milj, vilket i sig ocks ger stakare muskler.(25)

hjlper barn med diagnosen ADHD

Barn som leker p grna frskolegrdar med bra
lekpotential r bde lugnare och friskare n de som
leker p en mer enformig och naturfattig frskolegrd. Barnen fungerade bttre efter vistelse, lek
och promenader i naturen. Ju mer naturlik lekmilj
desto lindrigare blev graden av uppmrksamhetsstrning.(25, 26)

ger friskare och lugnare barn

Naturen verkar som en lugnande medicin ett
naturens valium.(37)

frbttrar elevernas prestationsfrmga

Detta har visats sig i standardiserade kunskapstester i sprk och matematik. Antisocialt beteende
minskar ssom vld, mobbing, skadegrelse och
nedskrpning samt att man kan se en nedgng i
sjukfrnvaron. (47)

bidrar till en mer genusneutralt lekplats?

Studier visar att pojkar och flickor leker mer lika
lekar i skogen s som att hoppa p stenar, bygger
kojor och klttrar i trd.(39)

ger frre sjukdagar i skolan

Redan 1998 visste vi att: 5-25 timmars vistelse i
lrmiljn utomhus ger 7 sjukdagar/r medan
mindre n 5 timmars utomhus ger 37 dagars
sjukfrnvaro.(42)

Grnomrden

Naturkontakt och hllbar utveckling

Grnomrden har stor betydelse fr hlsan. Forskningen visar att de som har tillgng till grnomrden
inom en kilometers radier lever lngre och hller sig
friskare. Detta samband r nnu tydligare nr det gller
socioekonomiskt svaga grupper och barn.
Avstndet till grnomrdet frn bostaden r viktig
fr beskfrekvensen och framfr allt de regelbundna
besken. Man ser en nedgng i besk redan vid 100
meter avstnd men det blir srskilt tydligt vid 600 meter.
D minskar antal dagliga besk ytterligare(28)
Frutom avstndet till grnomrdena dr man bor
r det ven viktigt med deras kvaliteter och innehll.
Det mest vsentliga r storleken (helst ver 5 hektar,
dvs. klassiska parker), bra stigar och leder med
god belysning, vackra utsikter, mnga stora trd,
vatten, lugn och ro och knslan av trygghet.(27, 28)
En norsk underskning visar ocks att nrheten
till naturen pverkar trivseln positivt i ett bostadsomrde.(29)
Urbana grnomrden r en frutsttning fr ett
ttortsnra vardagsfriluftsliv och drmed ocks fr
alla argument i den har broschyren.

Med kad naturkontakt kan vi frvnta oss ett frbttrat hlsolge hos befolkningen. Drmed uppns
positiva effekter p samhllsniv i form av frbttrade studieresultat hos unga, kad produktivitet och
sysselsttning samt en dmpad kostnadsutveckling
fr vrd och omsorg.(32)
Genom att strka den ttortsnra naturens stllning i samhllsplaneringen uppstr drtill en rad andra
hllbarhetseffekter kopplade till detta.

Ttortsnra natur
stimulerar nringsliv/turism(48)
frmjar upprtthllandet av ekosystem tjnsterna*(49)
minskar kriminalitet och vitaliserar
bostadsomrden(23, 11)
motverkar ojmlik hlsa med dess negativa
sociala och ekonomiska konsekvenser(40)
r gratis
visar p ngot kat miljengagemange(31, 37)
kar spontan fysisk aktivitet
frmjar, biologisk mngfald(47, 49)
* frklaring p ecosystemtjnster. Fr lnk, se kllor

Ekonomiskt
frsvarbart
Befolkningen blir allt ldre. Den psykiska hlsan
frsmras och livsstilssjukdomarna belastar sjukvrd och samhlle allt mer. Det gr heller inte att
bortse frn att mental ohlsa och den kroppsliga
(somatiska) ohlsa ofta r intimt frknippade med
varandra. Urpo Kiiskinen har granskat kostnader
av bristande motion i Finland r 2008 och han sger
att det motsvarar ca 2.5% av hlsovrdens totala
kostnader, dvs. 200-250 miljoner euro.(7) Norska
berkningar visar att om 10 000 mnniskor gr
10-15 minuter extra varje dag, kommer det innebra en vlfrdsvinst p 250 miljoner NOK rligen.
Ett kvalitetsjusterat levnads r r i detta sammanhang vrdesatt till 500 000 NOK.(53) Det r oerhrt
angelget att vi agerar NU bde fr den enskilde
och fr samhllet i stort.(30) Vi har tillrckligt med
bevis fr att satsa p naturen fr folkhlsans skull
och ingen tid att spilla p att invnta mer forskning
ven om den r vlkommen. Sambanden mellan
hlsa, naturbaserade aktiviteter och mjligheterna
att bromsa vrdens kostnader och ka vlfrden r
starka.

Kllor
1
2

4
5
6
7

9
10
11

12
13
14

15
16
17

18
19

WHO: The global report on chronic disease

prevention and management, (2005)
WHO -Prevention of mental disorders: effective
interventions and policy options: summary
report/a report of the World Health Organization
Dept. of Mental Health and Substance Abuse
Obesity in Europe. International Obesity Task
Force2002. http://www.iotf.org/
media/euobesity.pdf & Fetma
Skandinavien Perspektiv nr 2-(2002) av
journalisten S. Olsson, Kpenhamn
Rrbeck 2009 se (ref 37, sid 57).
Owen Neville, University of Queensland
Brisbane Australia
Synovate (2010) oktober, Norge
Paljonko liikkumattomuus maksaa? kustannusvaikuttavuustutkimus, Urpo Kiiskinen,
Ph.D.Terveystaloustieteen asiantuntija, Eli Lilly
Finland Erikoistutkija, THL (2009)
Wells & Evans, (2003), Grahn P & Stigsdotter
U,(2003); Bjrk et al, (2008) P. Grahn och
J.Ottosson SLU Alnarp, Kaplan (1995, Hartig
Terry I naturen sjunker blodtrycket Skog&
forskning (2003) nr 2
R. Ulrich (1991) och Norling, (2001)
Vrden och metoder fr transportsektorns
samhllsekonomiska analyser ASEK 4. SIKA
rapport 2009:3.
Moore et al, (2003)& Green exercise and health
scientific evidence on outdoor recreation and
exercise based on selected studies Dr R. Laukkanen, Adjunct Professor University of Oulu
Department of Health Sciences Oulu, Finland
Bergman et al, (2008)
I. Norling och E-L. Larsson (2004) Ett gott och
friskare liv som ldre
R & S.Kaplan, (1989) The Experience of Nature
a psychological perspective. Cambridge: Cambridge Universitey Press ISBN 0-521-34139-6/
Naturvrdsverket (Swe) Naturen som kraftklla
ISBN 91-620 8252-3 (2006)
SINTEF helse rapport (Norge)analyse og dokumentasjon av friluftslivets effekter p folkehelse
og livskalitet,( 2009).
M. Sderstrm, preldata KIDSCAPE projektet
(2010), Iglowstein et al, (2009).
Eriksson M. Unravelling the Mystery of Salutogenesis. The evidence base of the salutogenic
research as measured by Antonovskys Sense
of Coherence Scale & bo Akademi University
Vasa. Folkhlsan Research Centre, Health Promotion Research Programme, Research Report
2007:1. Folkhlsan. Turku 2007
Mitchell & Popham, (2008), Ottosson & Grahn
(2005) & Mrtensson, (2009)
M. Townsed/ Urban Forestry & Urban Greening
5 (2006) 111-120

20 Prette et al (2007) & Matsouka et al (2005)

se versikt (11)
21 Kuo and Sullivan 2001 se versikt (11)
22 B. Brgge et al (1999) Friluftslivets
pedagogik & A. Szczepanski ass visiting prof
Outdoor Education, Director National Centre for
Outdoor Education (NCU) Linkping University
23 Sullivan et al. The fruit of Urban Nature. Vital
Neighborhood Spaces. Environment and
behaviour. Vol. 36 No.5, September 2004
678-700.
24 Rodkildeprojektet, et casestudie af en
naturklasse Videblade park og landskab maj
2008, nr 12.0-10 E. Mygind, Institut fr Idrott,
Kpenhamns universitet
25 Grahn et.al (1997) Ute p dagis Hur anvnder
barn daghemsgrden ? Alnarp Stad & land nr 145
26 Mrtensson et al, (2009) & Faber Taylor etal,
(2001)
27 Morbidity is related to a green living environment; J Maas, RA Verheij, S de Vries,
P Spreewwenberg, FG Schellevis,
P P Groenewegen EMgo institute VU University,
Medical Centre Amsterdam, the Netherlands
28 Lok fold ud i byens gnne omrden af
J.Schipperijn, Institut for Idrt og Biomekanik,
Syddansk Universitet, DK og U. K Stigsdotter
Skov & Landskab DK, Influences on the use
of urban green space A case study in Odense,
DK av J. Schipperijn & U.K.Stigsdotter a, T.B.
Randrup b, J. Troelsen c ,Factors influencing the
use of green space: Results from a Danish natior
epresentative survey J. Schipperijna et al
29 TNS Gallup, Natur och Miljbarometern (2010)
Norge Nordmenns holdninger og atferd i naturog miljvernsprsml av Truls Nedregr
30 Mer friluftsliv fakta om friluftslivets positiva
effekter Svensk Friluftsliv
31 Nature, Childhood, Health and life Pathways
J. Pretty, C. Angus, M.Bain, mfl. (2009-2)
University of Essex
32 Suhrcke,M. et al. The contribution of health to
the economy of the European Union.
The European Commission, 2005
33 N. Uddenberg (2005) KSLA Friluftsliv
Framtid- Folkhlsa
34 K. Sandell (1996) Nordisk Samhllsgeografisk
Tidskrift, No 22
35 R. & M. Kller (1994) stadens grnska, ldres
utevistelse och hlsa Byggforskningsrdet R 24
36 Children, Youth and Enviroment (Vol 16:1)
http://www.news-medical.net news/2006/03/14/
16628.aspx
37 Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv
p naturkontaktens betydelse fr barns hlsa och
miljengagemang. F. Mrtensson, E. Lisberg
Jensen, M. Sderstrm, J. hman. Rapport 6407

38 Dr W. Bird (2011) www.friskinaturen.org/media/

dr_william_bird_oslo_v2_1_.pdf
39 E. nggrd skogen som pedagogisk praktik ur
ett genusperspektiv. I Anette Sandberg (red)
Miljer fr lek, lrande och samspel (sid 107136) Lund: studentlitteratur
40 Fysisk aktivitet; omfang, tilrettelegging og
sosial ulikhet. Breivik m.fl .Nasjonalt rd fr
fysisk aktivitet, 2011
41 Lkemedelsfrmnsnmndens allmnna rd om
ekonomiska utvrderingar. 2003 &
Cost-effectiveness of the promotion of physical
activity in health care L. Hagberg (2007)
42 Barn p utedagis hade lgre sjukfrnvaro, doc
MD Blennow & doc MD Sderstrm, Lkartidningen Vol 95 Nr:15 1998
43 Grahn el al. Grnstrukturens betydelse fr
anvndningen (1995) SLU Alnarp
44 J. Ottosson, (1998), Med gon knsliga fr
grnt, Stad och Land nr 155 Alnarp
45 A. Szczepanski, 2008 Lic avhandling.
Handlingsburen kunskap lrares uppfattningar
om landskapet som lrandemilj Linkping
46 Loughborough University 2003, Sempik/Becker
(2003). Social therpepeutic holticulture &
Terapeutisk hagebruk ved klinisk depresjon i en
Grnn omsorg kontekst: Prospektive studier p
mental helse, aktive komponenter og eksistensielle forhold (NFR/JA, 2006-2011);
M. Thorsen Gonzalez, G. Patil, T. Hartig, UMB;
M. Kirkevold, UiO; E. W. Martinsen, Oslo
Universitetssykehus HF
47 Hedblom, M. Birds and Butterflies in Swedish
Urban and Peri-urban Habitats:a Landscape
Perspective. Acta Universitatis Agriculurae
Sueciae (2007:60)
48 Wolf, K. Public response to the urban forest
inner-city business districts. J. Arboric.(2003.29)
(3):117-126.& Ls ; www.friluftsforskning.se
49 The Economics of Ecosystems and Biodiversity
(TEEB). UNEP, 2011. www.teebweb.org
50 Den ljusnande framtid r vrd. Socialdepartementet, Regeringskansliet, 2010.
51 Kostnadsutveckling i svensk sjukvrd relaterad
till vervikt och fetma ngra scenarier Vrdens resursbehov och utmaningar p lngre
sikt ISBN 91-7188-826-8
52 Hansen BH, Kolle E, Dyrstad SM, Holme I, Anderssen SA. Accelerometer-Determined Physical
Activity in Adults and Older People. Med Sci
Sports Exerc. 2011 Jul 11.
53 http://www.helsedirektoratet.no/vp/multimedia/
archive/00313/Helseeffekter_av_fy_313539a.
pdf (lastet 17.11.2011)
* frklaring p ecosystemtjnster: http://
www.albaeco.se/sv/index.php?option=com_
content&task=view&id=14

hoppas du har ftt

en tankestllare!
Friluftsliv r en livslng aktivitet. Friluftsliv r en aktivitet som nr
alla, har lga trsklar och kan utvas genom hela livet. Det r inte mnga
aktiviteter som kan mta sig med det.
Naturen har vi alla fri tillgng till via allemansrtten oftast finns
naturen bara ngra steg utanfr drren. Det som behvs r vgledning
ut, bra planering, samarbete och kunskapsspridning utav naturens
potential. Dessutom r det bra mycket billigare att satsa p ttortsnra
natur/friluftsliv n andra likvrdiga frebyggande tgrder.

Lt oss agera nu, bde fr folkhlsa, milj och fr

en hllbar utveckling i Norden och resten av vrlden.

Avsndare; Det Nordiska projektet Frisk i naturen tillsammans

med vra kunskapspartner (se www.friskinaturen.org) . Projektet r
finansierat av Nordiska ministerrdets arbetsgrupp fr terrestra
ekosystem (TEG) och den tvrsektoriella kommittn fr uppfljning av den Nordiska handlingsplanen fr kost och motion.

Flj oss p; www.friskinaturen.org /www.facebook.com