Anda di halaman 1dari 30

Biologiska perspektivet

Myter om hjrnan

Ju strre hjrna man har desto smartare r man.

Sant Falskt
Falskt

Storleken har ingen betydelse.

Kvinnor har i allmnhet mindre hjrnor n mn men kvinnor


har andra sidan hgre neurondensitet s det jmnar ut sig.
Innehller minst
100 billioner
neuroner
Vger 1,2 - 1.5
som i sin
tur har fler
kopplingar
n det finns
stjrnor i
universum
och det r
ingen som vet
exakt hur
mnga
stjrnor som
finns men typ
r oproportionerligt 10 000 000
stor i jmfrelse till 000 000 000
vr kroppsstorlek Har en verdimensionerad 000 000 000
frontal lob vilket mnga anser stycken.
r vad som skiljer oss frn
andra djur
Neuron - Nervcell
- Tar emot signaler frn
andra neuroner - r sjlva
verfrings-
stllet
mellan
neuroner

ndknoppar
dr signalen
omvandlas till
signalsubstanser
- Skickar ivg signaler
till andra neuroner
Myelin hjlper
signalen frn
cellkroppen fram
ndknopparna
Synapsklyftan
Where the magic happens!
Axon
Blsor med
Signalsubstans

Passage fr ndknopp
signalsubstanser

Receptorer fr Synapsklyftan
signalsubstanser

Dendrit
Nervsystemets uppbyggnad
Knslornas kemi signalsubstanser
Neurons that fire together wire toghether
(Neuroner med tt kontakt bygger starka nt)
Hebbs law
kar eller minskar kontakten med andra nervceller (neuroner).
Dopamin: Inblandad i belning, motivation och motorisk kontroll. r
ocks inblandad i utfrande av komplexa kognitiva funktioner typ
problemlsning och planering (exekutiva funktioner)

Hjrnans lustcentrum/
Belningssystem
Signalsubstanser
Serotonin inblandad i knslor, smn, drmmar och
impulskontroll. Fr lite serotonin r kopplat till depression,
ngest och aggressivitet.
Signalsubstanser
Glutamat den vanligast frekommande stimulerande
signalsubstansen. ven inblandad i inlrning och minne.

GABA (gammaaminosmrsyra) den vanligast frekommande


hmmande signalsubstansen. ven inblandad i ngestknslor
och rustillstnd.
Signalsubstanser
Endorfiner - Naturliga smrtdmpare. ven inblandad i
belning.

4 typer
Alpha
Beta
Gamma
Sigma Beta endorfin

Slpps ls av hjrnan vid fysisk anstrngning typ runners


high
Depressionernas kemi
Forskningen fortstter
En etikett fr mnga tillstnd som liknar
varandra
Det verkar som att depressioner orsakas
(ibland) av brist p serotonin och botas genom
tillfrsel av detta mne.
Men varfr blir vi deprimerade?
Varfr uppkommer d serotoninbrist?

Strningar i kroppens kemi

?
Felaktig kost
Genetisk felprogrammering

Svrigheter i det sociala livet


Symtom vid depression
ter fr mycket eller fr lite
Sover fr mycket eller fr lite
Rr sig rastlst eller hmmat
Saknar energi eller frmga att gldja sig
Knner sig vrdels eller har skuldknslor
Har koncentrationssvrigheter
Har sjlvmordstankar eller gr
sjlvmordsfrsk
Exempel
Sara blir deprimerad, sid 250 i lroboken
Olika slags depressioner
Stmmer Saras symtom med en egentlig
depression?
Depression ur ett socialt perspektiv
Utlsande faktorer

En hndelse som intrffar pltsligt


En srbarhetsfaktor
Depression ur ett psykodynamiskt
perspektiv
Utlsande faktorer
Barndomsupplevelser ligger till grund fr
depressionen
Mnga knslor har trngts bort eller frnekats

De gamla upplevelserna frgar av sig p de


nya.
Obetydliga kan utlsa en depression
Det som vi numera ser som ett gemensamt
problem bakom de flesta depressioner r frlorad
sjlvknsla. Fr mnga av oss r nra kontakter
med andra mnniskor som vi tycker om och som
tycker om oss en viktig frutsttning fr att vi ska
knna att vi har ett vrde och livet en mening.
Mister vi denna viktiga klla till sjlvknsla r det
ltt att frst att vi kan bli deprimerade.
Psykoanalytikern Jarl Jrstad
https://www.youtube.com/watch?v=OrNBEhzjg8I apexperimentet
https://www.youtube.com/watch?v=VvdOe10vrs4 Harlow-experimentet
Vad hnder med barnen
Adopterade barn p ett dligt barnhem?

Med krlek, tlamod och gott om tid kommer


man lngt
Otrygghet och kontaktlshet slr hrdast i den
tidiga barndomen
Man anvnder bara 10% av hjrnan.

Sant Falskt
Falskt

Man anvnder hela hjrnan hela tiden.

Dremot har vi vldigt lite kunskap om hur stor


hjrnans kapacitet egentligen r.
Man anvnder endera vnstra eller hgra
hjrnhalvan mest. Man r allts right-
brained eller left-brained

Sant Falskt
Falskt
Man anvnder alltid hela hjrnan oavsett hur
ens personlighet ser ut.
Alkohol ddar alltid hjrnceller.

Sant Falskt
Falskt
Mttligt alkoholintag ddar inte neuroner men
verkonsumtion gr det.
Hjrnan r som en dator.

Sant Falskt
Falskt
Hjrnan r s sjukt mycket mer komplex n
vilken dator som helst.

Hjrnan har ingen minneskapacitet som kan bli


full.

Varje liten tanke, perception och muskelrrelse


r s komplex att ingen dator skulle kunna
gra desamma.
Arv och milj

Med det vi hittills har gtt igenom i kursen vad


skulle du sga pverkar mest arv eller milj?