Hur sto r del av brottsligheten i Sverige st r invandrarna fr?

r de verrepresenterade vad gller brottslighet och vad beror

det i s fall p?
In d ar s OC
Rapporten Invandrares och invandrares barns brottslighet r en
statistisk analys av ett omfattande datamaterial. I rapporten
grs ett f rsk att br inga klarhet i hur det faktiskt. frhller sig
med svl invandrarnas som invandrarnas barns brottslighet.
an rares a n
brott' ighet
En statistisk analys

Jan Ahlberg

.' :~

ISSN 1100-6676
ISBN 91-38-30Se8-7

- - -- - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - ---

POSTADR[SS: 10647 STOCK HOLM

FAX 08-20502 1, T ELEFON 08 .69919
-

Invandrares och
invandrares barns brottslighet

En statistisk analys
Jan Ahlberg

BRA-rapport 1996:2
Brottsfrebyggande rdet
Box 6494
113 82 Stockholm
Tel. 08-401 87 00

Denna bok kan bestllas

hos bokhandeln eller hos
Fritzes Kundtjnst
10647 Stockholm .. Innehll
Tel. 08-690 91 90
Fax 08-205021

Butik: Frord 5
Fritzes InformationsCenter
Inledning 7
Regeringsgatan 12
Stockholm 1. Upplggning....................................................................................... 13
Individuppgifter 14
Analysmetoder 20
2. Svenskars brottslighet 25
Kn 25
lder 26
Bostadsort 27
3. Invandrares brottslighet 29
Andel av brottsligheten 29
Participation i brottslighet 40
Socioekonomisk status 45
Invandrade kvinnors brottsparticipation 46
Svenska respektive utlndska medborgare 47
Brottsparticipation frdelad efter invandringsr 48
Participation i brottslighet frdelad p olika ursprungslnder 50
Invandrade kvinnors brottslighet frdelad p ursprungslnder 65
Om frdomars relevans 67

4. Invandrares barns brottslighet 71

Brottsfrebyggande rdet Andel av brottsligheten 71
ISSN 1100-6676 Olika brottstyper 73
ISBN 91-38-30588-7 Participation i brottslighet 75
PRINTUS 4620606, Gotab, Stockholm 1996 Olika brottstyper 75

3
 verrepresentation efter kontroll fr kn, lder och
bostadsregion 78
Socioekonomisk status 80
Unga mn i storstadsregioner 80
Invandrares barns brottslighet i relation till graden av
utlndskt ursprung 81
Frldrar frn olika ursprungslnder 82
5. Sammanfattning. Diskussion .. 87
Litteratur 93

Bilagor Frord
1. Tabeller 95
2. Tabeller 103
3. Standardpopulationsmetoden 111
4. Felmarginaler 113

English Summary 117 Huvudparten av den anmlda brottsligheten i Sverige str svenskarna fr. I den
kriminalpolitiska debatten r dock invandrares brottslighet freml fr ett sr-
skilt intresse. Avsaknaden av relevanta uppgifter har drvid utgjort ett problem.
Freliggande rapport ingr i ett samarbetsprojekt mellan Brottsfrebyggande r-
det (BRA) och Centrum fr invandringsforskning (CEIFO), Stockholms uni-
versitet, med titeln Internationell migration och brottslighet:Jrvare och offer mot
bakgrund av etniska realtioner, kultursleillnader och livssituationer. Projektet fi-
nansieras av arbetsmarknadsdepartementet, socialvetenskapliga forskningsrdet
och Riksbankens jubileumsfond.
I rapporten redovisas en statistisk analys av invandrares och invandrares barns
brottslighet. BRA:s och CEIFO:s frhoppning r att denna skall utgra ett bttre
underlag n hittills varit mjligt fr fortsatta studier och mer ingende analyser
av deras brottslighet och orsakerna till den.
Professor Anders Lange och professor Charles Westin vid CEIFO har bisttt
BRA i arbetet med rapporten.

4 5
~=~=======~~~------="""~~~-------------,.---------------------------- -~ ---

Inledning

Efter andra vrldskriget brjade Sverige bli ett invandrarland. Invandringens ka-
raktr har varierat ver tid. Direkr efter kriget var invandrarna i huvudsak flyk-
tingar frn Baltikum, steuropa och Centraleuropa. Under 1950- och 1960-
talen dominerade s.k. arbetskraftsinvandring. Invandrarna kom d frn lnder
som Finland, Italien, Grelcland,Jugoslavien och Turkiet. Under 1970- och 1980-
talen ndrades bilden och invandringen kom alltmer att bestavflyktinginvandring.
Sedan mitten av 1970-talet har gruppen invandrare frn Norden legat p en
relativt konstant niv, drygt 300 000 personer. Antalet invandrare frn Europa
(utom Norden) har under samma period kat mttligt frn cirka 180000 r
1975 till 230 000 r 1992. Dremot har antalet invandrare frn utomeuropeiska
lnder kat kraftigt, frn cirka 50000 r 1975 till nstan 300000 r 1992.
Invandrare och brott har blivit ett alltmer aktuellt mne. Frgor som ofta
stlls r hur stor del av brottsligheten som invandrarna str fr, om de r ver-
representerade vad gller brottslighet och vad detta i s fall beror p. Det finns
dock i dag i stort sett inga svar p ngon av dessa frgor. Fltet har lmnats fritt
fr subjektiva bedmningar och tyckanden. Avsikten med denna rapport r att
med hjlp aven statistisk analys frska bringa klarhet i hur det faktiskt frhller
sig med invandrares brottslighet.
Oskerheten om de faktiska frhllandena har berott p att det saknats data
fr att utreda dessa. Statistiska centralbyrn (SCB) har visserligenpresenterat sta-
tistik ver antalet utlndska medborgare som misstnks eller lagfrs fr brott i
Sverige. Fr misstnkta personer delas statistiken ven upp p folkbokfrda res-
pektive icke folkbokfrda utlndska medborgare. Hr finns dock ett grundlg-

7
gande problem. Vare sig man anvnder kategorin folkbokfrda eller icke folkbok-
frda. ut!~n~k~ ~edborg~re s han4lar det bara delvis om den grupp som kan
definierassom invandrare. . . . . . .
Det fiaris ~nga olika stt att definiera begreppet invandrare. I denna rapport
anvnds den gngse definitionen enligt vilken invandrare r en person som rftdd'
i annatlandoch folkbokftrd i Sverige.
Kategorin icke folkbokftrda utlndska medborgare i SCB:s statistik utgrs av
bland annat turister, tillfllig arbetskraft och asylskande. Kategorier som allts
inte p ngot stt kan betecknas som invandrare. ven narkotikakurirer och
"turnerande tjuvar" kommer, om de registreras fr brott, att ing i statistiken
ver icke folkbokfrda utlndska medborgare som begtt brott i Sverige. . 1988 och 1993. Ett viktigt resultat i den senare av dessa rapporter r att det
Kategorinfolkbokftrda utlndska medborgare omfattar de invandrare som inte
r svenska medborgare. Cirka hlften av alla invandrare i Sverige har dock erhllit
svenskt medborgarskap och ingr drfr inte i kategorin. Gruppen folkbokfrda
utlndska medborgare kan allts inte anvndas fr analyser av invandrares brotts-
lighet. Det r dremot mjligt att de folkbokfrda utlndska medborgarnas brotts-
ligh~t kananvndas som en indikator p invandrarnas brottslighet, ngot som
kommer att diskuteras i denna rapport. Det kan vara s att det inte finns ngon
substantiell skillnad i brottslighet mellan invandrare medrespektive utansvenskt
medborgarskap.
I dag finns ingen svensk forskning om invandrares brottslighet. l
Dremot finns det en del forskning som studerat utlndska medborgares brotts-
lighet i Sverige, t.ex, Sveri, 1987; Martens, 1990; von Hofer 1989 och 1994.
Martens visar att utlndska medborgare r verrepresenterade i statistiken ver
lagfrda och misstnkta personer. Andelen utlndska medborgare bland lagfrda
personer kade under perioden 1983-1988 frn drygt 15 procent till knappt 18
procent. Dessa siffror innehller svl folkbokfrda som icke folkbokfrda ut-
lndska medborgare. Under samma period utgjorde de utlndska medborgarna
cirka 5 procent av befolkningen. En jmfrelse som dock haltar ngot eftersom
gruppen utlndska medborgare som lagfrts fr brott ven innefattar bka. turis-
ter.
Om man i stllet anvnder statistiken ver misstnkta personer kan brottslig-
heten fr enbart folkbokfrda utlndska medborgare studeras. I Martens analys
visar det sig att andelen folkbokfrda utlndska medborgare som registrerats fr
brott kade frn 13,0 procent till 14,6 procent under perioden 1983-1988.
Mot bakgrund av befolkningsandelen p 5 procent, en tydlig verrepresentation
sledes.
1Artikeln Att mta det mngkitlturella (von Hofer, H., Sarnecki, J. och Tham, H.) publicerades vren
1996.
8
Det som benmns brottslingsfrekvensen, antalet misstnkta per 10 000 inv-
nare, visar i rapporten ett vrde p omkring 85 fr svenska medborgare mot
omkring 280 fr utlndska medborgare som r kyrkobokfrda i Sverige. Frek-
vensen r allts cirka 3 gnger hgre fr utlndska medborgare jmfrt med
svenska. Mellan medborgare frn vriga nordiska lnder och icke-nordiska med-
borgare rder, enligt Martens, dremot ingen skillnad.
Folkbokfrda utlndska medborgare r sledes verrepresenterade i statisti-
ken ver misstnkta personer. Frgan ar om dessa resultat ven gller fr gruppen
invandrare. ,
Von Hofer har i tv studier analyserat personer lagfrda fr brott under ren
saknar betydelse om man baserar analyser av folkbokfrda utlndska medborga-
res brottslighet p registret ver misstnkta peroner eller p registret ver lagfrda
personer. Fr jmfrbara brottskategorier erhlls samma andel folkbokfrda ut-
lndska medborgare som r misstnkta respektive lagfrda fr brott.
ven i von Hofers rapport jmfrs folkbokfrda utlndska medborgare med
svenska medborgare med avseende p brottslingsfrekvensen. Resultatet ger, till
skillnad frn Martens resultat, en verrepresentation fr de utlndska medbor-
garna p cirka tv gnger. Motsvarande siffra i Martens underskning var ju drygt
tre gnger. Frmsta orsaken till denna skillnad r att de utgtt frn olika befolk-
ningstal. Martens berknar brottslingsfrekvensen p antalet invnare 15 r och
ldre medan von Hofer berknar brottslingsfrekvensen p antalet invnare 15-
59 r. Eftersom svenska medborgare i hgre grad n utlndska medborgare r 60
r och ldre ger detta ett kraftigt utslag p resultaten. De svenska medborgarnas
brottslighet per 10 000 invnare minskar i avsevrt hgre grad jmfrt med de
utlndska medborgarnas om ven ldersgrupperna ver 60 r rknas in. Detta i
sin tur fr till fljd att verrepresentationen fr de utlndska medborgarna blir
hgre.
En annan faktor som ocks i ngon mn bidrar till olikheterna i resultat, r att
von Hofer till skillnad mot Martens inkluderar brott mot vgtrafikfrfattningar.
Eftersom de utlndska medborgarnas verrepresentation r frhllandevis lg fr
dessa brott minskar von Hofers verrepresentationstal ngot jmfrt med Martens. I
Andra resultat frn von Hofers underskning r bland annat att verrepresen-
tationen i registrerad brottslighet fr f~lkbokfrda utlndska medborgare r hgre
fr kvinnor n fr mn. Den r ocks hgre fr ldre personer (26-59 r) n fr
yngre (15-25 r).
Sveri har bland annat studerat terfall i brott och jmfrt svenska och utlnds-
ka medborgare. Tendensen r att svenska medborgare i ngot hgre utstrckning
n utlndska medborgare terfaller i grvre brott. Ser man till terfall i lindrigare
'brott blir frhllandet det omvnda.
9
-----------",..",...",...,,,,..,,,.'":"""'""~~~":"""~~-~----_=_:="'=====~c:T'::_"""" __.,..----------------------------------~~---
-~ 1

Internationellt har man vanligtvis funnit att invandrare r verrepresenterade i
den officiella statistiken ver misstnkta personer (junger, 1989). Det gller i det
tidigare Vsttysldand, Nederlnderna, Belgien, Frankrike, Storbritannien och
USA. Dremot finns det enligt von Hofer (1990) ingen verrepresentation i
kriminalstatistiken fr invandrarna i Norge och Danmark.
En frga som ocks debatterats mycket r invandrares barns (andragenerations-
invandrare) brottslighet. Som invandrares barn rknas hr en person som rfddd
och folkbokfdrd i Sverige och har minst enfdrlder som rfddd i annat land. Detta
r ocks SCB:s definition. Internationellt r den allmnna bilden att invandrares
barn r mera brottsliga n sina frldrar. Den enda svenska underskningen av
invandrares barn behandlar barn till finska invandrare i Sverige (Suikkila, 1983).
Snikkila finner att finska invandrares barn har begtt fler brott n inhemska ung-
domar.
Fr att kunna avgrnsa kategorierna anvnds fljande definitioner i denna
rapport:
Invandrare. Personer som r fdda i annat land och folkbokfrda i Sverige.
Invandrares barn. Personer som r fdda och folkbokfrda i Sverige och har
minst en frlder som r fdd i annat land. Dessa personer brukar ngot
oegentligt benmnas andragenerationsinvandrare. .
Svenskar. Personer som r fdda och folkbokfrda i Sverige och vars bda
frldrar r fdda i Sverige, dvs. personer som r folkbokfrda i Sverige men
inte r invandrare eller barn till invandrare.'
Sverigefddda. Personer som r fdda och folkbokfrda Sverige, dvs. invandrares
barn plus svenskar.
Utlndska medborgare. P~rsoner som har utlndskt medborgarskap.
I freliggande underskning avser vi
1) att analysera om invandrare och/eller invandrares barn r ver- eller under-
representerade vad avser brottslighet av olika slag,
2) att skatta den andel av brottsligheten, frdelad p olika brottskategorier,
som invandrare och/eller invandrares barn str fr,
3) att studera olika nationalitetsgruppers ver- eller underrepresentation vad
gller olika former av brottslighet.
Nr det gller den sistnmnda punkten r det viktigt att understryka att avsikten
inte r att bidra till befstandet av eventuella existerande stereotyper rrande sam-
bandet mellan nationalitet och brottslighet eller "brottsspecialisering" (grupp x
begr brott av typ y). Det br betonas att det mellan mnniskor som kategori-
Seras efter ursprungsland freligger en rad skillnader i andra avseenden, om vilka
freliggande underskning endast ger begrnsad information.
Indelningen av materialet efter ursprungsland mjliggr dock en mera nyan-
serad bild av den studerade brottsligheten, en bild som frngr den lika vanliga
som olmpliga hopslagningen av mnniskor under etiketten "invandrare". Indel-
ningen tillhandahller ven ett bttre underlag fr bedmningar av och hypoteser
om flera viktiga frgestllningar, t.ex, hur den kulturella bakgrunden, sklen till
migrationen, avsikten att stanna eller tervnda samt hur man bemts i det nya
landet pverkar brottsbengenheten.

Det primra syftet med denna statistiska analys r inte att studera orsakerna till
invandrares ver- eller underrepresentation eftersom resultaten i ett senare skede
skall fljas upp av mer kriminologiskt inriktade analyser. Vissa hypoteser som
frekommer i debatten om invandrares ver-eller underrepresentation i brotts-
lighet analyseras dock redan hrDet har exempelvis diskuterats om invandrare
lper strre risk n svenskar att upptckas och registreras fr brott. Det har ocks
diskuterats om invandrare jmfrt med svenskar vad avser brottslighet har en
ogynnsam kns-, lders- eller regional frdelning. I och med att invandrare kon-
centreras till storstadsregionerna, dr risken att hamna i brottslighet r strre n
p landsorten, skulle detta t.ex. missgynna invandrare.

2 Begreppet svenskar r oegentligt fr enbart denna kategori men anvnds hr av praktiska skl.

10 11
 l

Upplggning
Den registrerade brottsligheten fr en grupp personer som bodde i Sverige har
studerats under femrsperioden 1985-1989. Populationen togs ur Folk- och
bostadsrkningen 1985 (FoB85). I FoB85 ingr samtliga personer som var
folkbokfrda i Sverige den 1 november 1985. Bortfallet r procentuellt sett
mycket litet, varfr det kan lmnas utan avseende. Populationen omfattar samt-
liga personer som var fdda ren 1945-1974, sammanlagt 3,5 miljoner perso-
ner. Dessa fljdes upp vad betrffar registrerad brottslighet under perioden 1985-
1989.
Eftersom populationen skulle fljas upp under en femrsperiod, r en felklla
att vissa personer som ingr i underskningen inte bodde i Sverige under hela
perioden. Utlndska medborgare kan utvisas p grund av brottslighet och ett
antal personer emigrerar varje r. Denna felklla diskuteras nedan.
Om man frst ser till utvisning p grund av brottslighet innebr det att en del
brottsbelastade utlndska medborgare som ingr i underskningen inte har bott
i landet under hela femrsperioden. Denna felklla r dock frsumbar. Under
femrsperioden 1985-1989 utvisades totalt 1 329 personer p grund av brott.
Satt i relation till att 309 000 invandrare ingick i underskningen, kan maximalt
4 promille ha haft en frkortad observationsperiod beroende p utvisning. Re-
sultat som gller den procentandel som begr brott pverkas sledes inte nmn-
vrt av denna anledning. Viss reservation gller fr de analyser'som inriktas p
antalet brott, eftersom det kan antas att flera av de personer som utvisats r terfalls-
brottslingar (recidivister).
Vad betrffar utvandringen r andelen invandrare som emigrerar varje r avse-
vrt mycket strre n andelen svenskar som emigrerar. Det innebr att resultaten
i vissa avsnitt (de som tar upp brottsparticipationer fr invandrare och svenskar,
och de som jmfr invandrares och sven~kars brottsdeltaganden) i ngon mn

13
kan underskatta invandrares brottslighet jmfrt med frmst svenskars men ven
i viss mn jmfrt med invandrares barn. Vad gller gruppen invandrare som
helhet r dock underskattningen marginell.
Individuppgifter
FoB85 innehller flera olika uppgifter om varje individ i befolkningen. Frutom
att det hr har tagits med de uppgifter som r relevanta fr underskningen har
varje individ kompletterats med uppgifter om registrerad brottslighet. I det fl-
jande grs en genomgng av de individuppgifter som omfattas av undersk-
ningen.
Kategoritillhrighet
Populationen delades primrt upp efter vilken grupp de tillhrde, dvs. om de var
invandrare, barn till invandrare eller svenskar,se sid 10. Uppdelningen gjordes p
fljande stt.
Som invandrare rknas personer som r fdda i annat land och folkbokfrda
i Sverige. Eftersom det i denna grupp endast ingr personer som r folkbokfrda
i Sverige ingr personer p flyktingfrlggningar i princip inte i underskningen.
De r visserligen bosatta i Sverige, men de r oftast inte kyrkobokfrda.
Att identifiera dem som skulle rlmas som invandrares barnvar komplicerat.
Vid tiden fr urvalet fanns inga mjligheter att identifiera denna grupp, dvs.
personer, som r 15 r och ldre, fdda och folkbokfrda i Sverige och med
minst en frlder som r fdd i annat land. Detta gllde bde Folk- och bostads-
rkningarna och andra register ver Sveriges befolkning. Ingenstans fanns uppgif-
ter om frldrarnas fdelseland. I folk- och bostadsrkningarna finns dock en
notering om antal barn (med personnummer) under 16 r som ingr i hushllet.
Invandrares barn definieras i datauttaget som barn som r fdda och folkbok-
frda i Sverige och som tillhr hushll dr det finns minst en person som r
gammal nog att vara individens frlder (minst 15 rs lder) och dr minst en av
dessa "frldrar" r fdd i annat land.
Barn (i hushll) fdda ren1945-1960 erhlls frn FoB60, barn fdda ren
1961-1970 erhlls frn FoB70 och barn fdda ren 1971-1974 frn FoB80.
Efter samkrning med FoB85 bibehlls endast de som bodde i Sverige r 1985.
En konsekvens av definitionen av invandrares barn blir att vissa barn med
ensamstende frldrar inte definieras som invandrares barn ven om de i prakti-
ken r det. Om den kvarvarande frldern r fdd i Sverige och den andra, den
som lmnat hushllet, r fdd i annat land kommer barnet sledes inte att ing i
denna kategori.
14
vriga, som enligt FoB85 bodde i Sverige r 1985, dvs. de som inte definiera-
des som invandrare eller invandrares barn definierades som svenskar, dvs. perso-
ner som r fdda och folkbokfrda i Sverige och vars bda frldrar r fdda i
Sverige.
1985 rs befolkning (fdda ren 1945-1974) frdelade sig p fljande stt:
Kategori Antal individer Procent
Invandrare 308581 8,7
Invandrares barn 315423 8,9
Svenskar 2920700 82,4
Om man jmfr ovanstende frdelning med frdelningen i den officiella
befolkningsstatistiken r verensstmmelsen i stort sett perfekt svl vad gller
invandrare som antalet personer som r fdda i Sverige, dvs.svenskarplus invandra-
res barn. Antalet barn till invandrare r dock ngot fr stort jmfrt med
befolkningsstatistiken. Enligt denna var det uppskattningsvis 290 000 personer
med minst en frlder fdd i annat land i de aktuella ldrarna som var folkbok-
frda i landet r 1985, att jmfra med de 315 000 i tabellen ovan. Eftersom
siffran frn befolkningsstatistiken inte p lngt nr r exakt, kan det tyckas att en
differens p 25 000 personer inte r s mrklig. Det r mjligt att siffran 315 000
r mer rttvisande. Mot bakgrund av att invandrares barn i denna underskning
inte direkt kunnat identifieras efter frldrarnas fdelseland utan efter de vuxna
personer som tillhrde hushllet, r det mjligt att vissa barn felaktigr definierats
som invandrares barn.
Denna eventuella feldifferens kan ha viss effekt nr det gller de skattningar
som grs av invandrares barns andel av brottsligheten (avsnitt 8). Den kan endast
ha marginella effekter vid de analyser som baseras p invandrares barns brottspar-
ticipation (avsnitt 8).
Alder
Endast personer fdda ren 1945-1974 ingr i underskningen. Den undre grn-
sen sattes fr att invandrares barn frn tidigare r inte kunde identifieras. Efter-
som personer upp till och med 15 rs lder noterades som barn i hushllen r r
1945 det tidigast mjliga fdelseret som kan anvndas fr att identifiera dessa
personer i FoB60. Personer fdda r 19~5 var under uppfljningsperioden i ld-
rarna 40-44 r, en lder d brottsaktiviteten i de allra flesta fallldingat av hgst
vsentligt. Den undre grnsen, r 1945, innebr sledes ingen nackdel.
15
 Tabell 1. Olika nationalitetsgrupper. Antal personerJdda i annat land, antal personer
Den vre grnsen, r 1974, sattes eftersom personer under 15 r inte registre- som r barn till invandrare med enbart modern eller enbart fadern fdd i annat land och
ras fr brottslighet. De som ftts r 1974 fyllde 15 r under det sista ret av antal personer dr bdtrldrarna kommer/rn samma nationalitetsgrupp. Fdda
uppfljningsperioden (1989). perioden 1945-1974. r 1985.
Invandrare Invandrares barn
Fadern svensk Modern svensk Bda fdda
Fdelseland. medborgarskap moderns faderns i annat land
Nationalitetsgrupp fdelseland fdelseland fdelseland
Fdelseland och medborgarskap fr invandrare samt frldrars fdelseland och
medborgarskap fr invandrares barn kategoriserades enligt en indelning i Danmark 14065 10886 13427 4630
Finland 114356 53679 20508 34925
nationalitetsgrupper gjord i samarbete med CEIFO. Ett villkor fr indelningen 2388
Norge 13026 21368 12378
var att de nationer som ingick i varje nationalitetsgrupp skulle vara relativt lika i
Estl~d O 4118 4636 2744
kulturellt avseende. Ett annat villkor var att ingen grupp skulle innehlla mindre 1786
Grelcland 7848 143 807
n cirka 2 000 personer. Mjligheterna att resultaten skulle pverkas av slumpen Italien 2095 491 2308 602
reduceras drmed. Undantag gjordes fr Colombia och dvarande Sovjetunio- Jugoslavien 20532 581 2343 5892
nen, som bibehlls som egna grupper, trots att antalet invandrare frn dessa ln- Polen 15976 2122 1663 1357
Portugal, Spanien 3779 587 1077 498
der endast uppgick till cirka 1 000 personer eftersom dessa lnder bedmdes som 233 291 97
Rumnien, Bulgarien 1923
srskilt intressanta. Storbritannien 5787 1546 1619 69
Vad gller grupperna med invandrares barn kan vissa av dem innehlla frre n Tjeckoslovakien 2943 860 1011 619
Frbundsrep. Tyskland 8200 15010 11137 4186
2 000 personer, vilket har beaktats vid analyserna.
Ungern 4778 848 2572 1945
Fljande nationalitetsgrupper definierades: sterrike 2091 1336 2414 427
Sovjetunionen 1233 1109 1315 777
Algeriet, Libyen,
Marocko, Tunisien 3023 38 389 123
Etiopien 2601 34 78 6
USA 4751 3456 3827 32
Argentina, Uruguay 3139 153 153 12
Bolivia, Peru, Equador 1992 77 79 6
Chile 8169 43 72 8
Colombia 947 28 61 1
Bangladesh, Pakistan 1881 O 54 10
Indien 2923 209 317 40
Irak 3234 13 19 7
Iran 7075 57 147 12
Jordanien, Palestina, 2612 12 146 69
Syrien
Taiwan, Kina, Japan 2032 390 397 42
Republiken Korea 4281 55 17 35
Libanon 3277 16 46 28
Thailand 1887 15 9 1
Turkiet 13348 47 347 649
Vietnam 2753 28 17 1
vriga Afrika, exkl. Uganda 3892 279 582 36
vriga Europa 7167 2989 4242 974
vriga Asien 4094 158 278 15
vriga lnder 2801 271 222 13

17
16
 Bostadsort
I vissa sammanhang indelas Sverige i sex omrden efter ttortsgrad, s.k, H-regio-
ner. H-regionsindelningen kan beskrivas p fljande stt:
H-region 1 = StockholmI.SdertljeA-region. 3
H-region 2 = Gteborgs A-region och Malm/Lund/Trelleborg A-region. 4
H-region 3 = Kommuner med mer n 90 000 invnare inom 30 kilometers
radie frn kommuncentrum.
H-region 4 = Kommuner med mer n 27 000 och mindre n 90 000 invnare
inom 30 kilometers radie frn kommuncentrum samt med mer
n 300 000 invnare inom 100 kilometers radie frn samma punkt.
H-region 5 = Kommuner med mer n 27 000 och mindre n 90 000 invnare
inom 30 kilometers radie frn kommuncentrum samt med mindre
n 300 000 invnare inom 100 kilometers radie frn samma punkt.
H-region 6 = Kommuner med mindre n 27 000 invnare inom 30 kilometers
radie frn kommuncentrum.
Fr varje person i denna underskning registrerades i vilken H-region vederb-
rande var folkbokfrd.
Socioekonomisk indelning
Fr varje person registrerades s.k. socioekonomisk status, en kategorisering base-
rad p det yrke personerna uppgivit i Folk- och bostadsrkningen. Indelningen
grs efter 14 yrkesgruppskategorier som kan grupperas i fem huvudgrupper (s.k.
SEl-kod). Dessa r arbetare (facldrda respektive ej facldrda i varu- eller tjnste-
produktion) , tjnstemn (tjnstemn p lgre niv, mellan- och hgre niv samt
i ledande befattningar), fretagare (fria yrkesutvare/akademiska yrken, Iantbru-
kare och vriga fretagare), ejfrvrvsarbetande och vriga (oklassificerbara samt
de fr vilka uppgift saknas).
3 Fljande kommuner ingr: Upplands-Vsby, Vallentuna, sterker, Vrmd, jrflla, Eker, Hud-
dinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyres, Upplands-Bro, Tby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, S-
dertlje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Liding, Sigtuna och Nynshamn.
4 Fljande kommuner ingr: Kungsbacka, Hrryda, Partille, cker, Stenungsund, Tjrn, Gteborg,
Mlndal, Kunglv, Ale, Lerum, Vrgrda, Alingss, Staffanstorp, Bur1v, Vellinge, Kvlinge, Lomma,
Svedala,Malm, Lund och Trelleborg.
18
Invandringsr
Fr invandrarna noterades invandringsr fr varje person. Vissa invandrare har
emigrerat men senare kommit tillbaka. Fr dem registrerades det senaste ret fr
invandring. En begrnsning r att invandringsr enbart registrerats frn och med
r 1968 . Uppgifter om invandringsr fr dem som invandrat fre r 1968 salmas
allts.
Registrerad brottslighet
De dryga 3,5 miljoner personer som var i de aktuella ldersgrupperna och som
var folkbokfrda i Sverige den 1 november 1985 studerades med avseende p
registrerad brottslighet' under perioden 1985-1989. Registret ver samtliga per-
soner samkrdes med SCB:s register ver misstnkta personer under perioden
1985-1989.
Fr att en person skall registreras som misstnkt fr ett brott krvs att han
eller hon r skligen misstnktfr brottet; klagare eller polis skall ha beslutat att
inleda frunderskning. Ett alternativ till registret ver misstnkta personer r
registret ver lagfrda personer. Det huvudsakliga sklet till att hr anvnda re-
gistret ver misstnkta personer r att indelningen i olika brottskategorier r mer
finfrdelad dr. Brotten kategoriseras efter en specificerad brottskod. Brotts-
kategorisering i registret ver lagfrda sker dremot efter det lagrum brottet kan
hnfras till. Exempelvis kategoriseras det stora flertalet stldbrott som"stld". I
registret ver misstnkta personer r det dremot mjligt att t.ex, skilja p olika
typer av stldbrott som cykelstlder, stld ur och frn motorfordon, kallar- och
vindsinbrott samt bostadsinbrott. Detsamma gller fr vldsbrott dr man t.ex.
kan skilja p kvinnomisshandel och gatumisshandel av mn.
Med strsta sannolikhet innebr det inte ngon skillnad i resultathnseende
om statistiken ver lagfrda eller misstnkta anvnds. Internationellt har man
visserligen redovisat resultat som tyder p att en viss (etnisk) diskriminering ger
rum p klagar- och dornstolsniv. men inte p polisniv Qunger, 1989). Om
detta skulle glla ven fr Sverige skulle det vara bttre att anvnda statistiken
ver misstnkta personer n statistiken ver lagfrda, dr allts en viss snedvrid-
ning kan ha skett. Emellertid har det visat sig att fr gruppen kyrkobokfrda
utlndska medborgare erhlls samma resultat oavsett om man anvnder sig av
5 Med brott avses de brott som ingr i den officiella statistiken ver anmlda brott, dvs. brott mot
brottsbalken (utom 3 kap. 8 , 8 kap. 8 och 16 kap. 16 ), brott mot trafikbrottslagen (utom 1 1st.
och 2 ), brott mot narkotikastrafflagen och brott mot vriga specialstraffrttsliga frfattningar fr vilka
fngelseingr i straffskalan.
Mer bagatellartade brott som exempelvis den stora mngden brott mot olika vgtrafikfrfattningar
ingr sledes inte.
19
registret ver misstnkta eller lagfrda (von Hofer, 1994). Detta torde d ven
glla fr gruppen invandrare. Om inte, skulle allts ngon form av diskrimine-
ring freligga fr de invandrare som blivit svenska medborgare men inte fr de
invandrare som r utlndska medborgare. Ngot som r uppenbart orimligt.
Analysmetoder
De olika gruppernas brottslighet har studerats utifrn tv skilda infallsvinklar,
Frst har respektive grupps andelav deregistrerade brottsom ingr i datamaterialet
st~derats, dvs. de brott som personerna i populationen registrerats som skligen
misstnkta fr. Detta har lett till en skattning av den andel av de anmlda brotten
som begtts av invandrare, invandrares barn och svenskar.
i, ~en vervgande delen av analyserna baseras dock p gruppernas participatian
/ I olika typer av brott. En grupps brottsparticipatian r den andelav individerna
i gruppen som ngon gngunderdenfemriga uppjljningsperioden registrerats jr
brottellerjr vissa typer av brott. Berkningar av ver- eller underrepresentationer
baseras p jmfrelser mellan brottsparticipationer. G~nerellt kan sgas att den
regist~eradeparticipationen skattar andelen' grningsmn i respektive grupp. "
Slnllnaden mellan de bda stten att mta brottsligheten i olika grupper kan
uttryckas som att andelen av brotten ger en uppfattning om den mngd brott
som respektive grupp str fr, medan brottsparticipationen ger en uppfattning
om hur mnga brottslingar det finns i respektive grupp.
Andel registrerade brott
Vid analyser av brottslighet p grund av brottsstatistik kan man tala om tre ni-
ver; faktiska brott, anmlda brott och brottmed knd grningsman. Av samtliga
brott som begs i ett samhlle, de faktiska brotten, anmls en del till polisen och
de blir drigenom synliga i statistiken ver anmlda brott. Till vissa av dessa
anmlda brott kan en misstnkt person knytas, varvid en viss del av g~nings
mnnen blir synliga i statistiken. Dessa brott benmns i fortsttningen dep
person registrerade brotten.
. Materialet i denna underskning bestr av brotten i den sistnmnda karego-
nn, dvs. de brott som personer i de olika grupperna blivit skligen misstnkta
fr. Dessa brott anvnds fr skattningar av den andel av de anmlda brotten som
begtts av olika grupper. En hg validitet i dessa skattningar frutstter att sanno-
l~kh~.t~n att regis~reras fr ett begnget anmlt brott inte varierar med grupp-
tillhrighet, I kapitel analyseras denna eventuella felklla. Slutsatsen blir att det
inte r rimligt att det skulle finnas ngra substantiella skillnader i sannolikheter
20
mellan t.ex. invandrare och svenskar vad gller registrering fr ett begnget an-
mlt brott.
Fr vissa brottstyper kan de p person registrerade brotten ven anvndas fr
att skatta olika gruppers andel av denfaktiska brottsligheten. Validiteten i detta
fall beror dels p om det finns skilda sannolikheter fr olika grupper fr att brott
blir anmlda, dels p om sannolikheten att bindas till ett anmlt brott varierar.
Validiteten blir allts smre om det finns olikheter i dessa avseenden.
Participation
Den vervgande delen av analyserna i denna underskning baseras p olika grup-
pers brotrsparticipation. Eftersom mjligheterna finns r det frdelaktigt att an-
lgga ett epidemiologiskt synstt vid dessa analyser. Frdelen r dels att de mtt
som anvnds, t.ex. verrepresentationen, kan frankras i redan beprvade meto-
der, dels att analyserna kan tillfras ett antal parametrar som anvnds inom
epidemiologin.
Epidemiologin rlran om sjukdomars frekomst i befolkningen. Sjuldigheten
studeras och relateras till frekomsten av olika exponeringsfaktorer eller egenska-
per hos individerna. I denna underskning r egenskaperna att personerna r in-
vandrare, invandrares barn eller svenskar. Vidare kan man rent tekniskt dra paral-
leller mellan att bli sjuk (i ngon viss sjukdom) och att beg brott. (Den som
begr brott kan sgas verg frn stadiet inte brottsbelastad till stadiet brotts-
belastad. Motsvarande vad gller sjukdomar r en vergng frn att inte vara sjuk
till att vara sjuk.)
Den upplggning som anvnds hr, dvs. att under en tidsperiod studera de
olika grupperna med avseende p registrerad brottslighet, kan med epidemio-
logins sprkbruk betraktas som en kohortunderskning. Ett vanligt mtt p
sjukdomsfrekomst i olika grupper r den s.k, kumulativa incidensen (Kl). Denna
definieras som antalet personer som insjuknar under en period dividerat med
antalet individer vid periodens brjan. Motsvarande storhet i denna undersk-
ning blir antalet personer som minst en gng registrerats fr brott under upp-
fljningsperioden dividerat med antalet individer vid periodens brjan. Resulta-
tet blir sledes andelen personer som registrerats fr brott under uppfljningspe-
rioden, vilket r detsamma som brottsparticipationen. Denna andel uttrycks hr
i procent eller promille.
Att registreras fr brott under en viss tidsperiod innebr ett visst mtt av slump-
mssighet. Man kan tnka sig att de brott vissa personer begr frdelar sig slump-
mssigt i tiden. Att de begr brott under uppfljningsperioden har drmed ett
visst inslag av slumpmssighet. Inverkan av slumpen medfr drfr att resultaten
innehller en viss s.k. statistisk oskerhet.
21

I bilaga 4 redovisas hur den statistiska felmarginalen fr brottsparticipationen
(den kumulativa incidensen) kan berknas. , brottslighet. r det s att ngon grupp till stor del bestr av mn i brottsaktiva
Oskerheten beror dels p antalet individer i den grupp fr vilken participa-
tionen berknas, dels p andelen brottsregistrerade."
Nr man inom epidemiologin jmfr sjukdomsfrekomsten mellan olika
grupper r det vanligaste mttet det som benmns den relativa risken (RR). Denna
berknas som kvoten mellan gruppenias incidenstal (i detta f<ill den kumulativa
incidensen). Den relativa risken, vad avser registrerad brottslighet fr invandrare
eller invandrares barn jmfrt med svenskar, ger det som i kriminologiska under-
skningar och i denna underskning benmnssom ver- eller underrepresentation.
ven fr den relativa risken (ver- eller underrepresentation) kan den statis-
tiska oskerheten berknas (Mieitinen; 1976). Oskerhetsintervallet blir, till skill-
nad frn vad fallet r fr den kumulativa incidensen, irite symmetriskt. Berknings-
metod fr oskerhetsintervallet fr den relativa risken, ver- eller underrepresen-
tation, redovisas i bilaga 5. , speciellt v~d gller invandrarna, pverkats av sistnmnda faktor, '
De statistiska oskerheterna anges nr de kan ha betydelse fr tolkningen av
resultat. Generellt gller dock-att samtliga resultat somdiskuteras i denna rapport
vad betrffar participationen och ver- eller underrepresentationer nr det gller
brottslighetr statistiskt skerstllda p 5-procentnivn. . _
I avsnittet om invandrares barns brottslighet anvnds ett epi&miologiskt mtt
som benmns den etiologiska fraktionen (EF). Den etiologiska fraktionen mter
vilken roll en viss egenskap (eller exposition) har spelat fr sjukdomsfrekomsten,
eller i detta fall brottsparticipationen, i den grupp som har denna egenskap. Nr-
mare bestmt hur stor andel av personerna med egenskapen som etiologiskt kan
hnfras till denna." . tv Idasser (mn och kvinnor) och participationen i brottslighet skiljer sig mar-
_ Kontroll fr demografiska faktorer
Vid jmfrelser mellan olika gruppers brottslighet finns ett antal demografiska
faktorer som kan pverkajarnfrbarheten. Om olika grupper skiljer sig t-berrf-
fande faktorer som kn, lder och bostadsort kan detta vara frklaringen till
olikheter i brottslighet.
Kvinnor begr avsevrt frre brott n mn och brottsnivn r generellt sett
hgst i relativt unga r fr att sedan avta med stigande lder (se Lex. Wikstrm,
6 Om exempelvis en grupp innehller 2 000 personer, vilket i denna underskning vanligtvis r fallet vid
de nationella jmfrelserna, och andelen brottsregistrerade r 10 procent, en genomsnittlig siffra, blir
den statistiska oskerheten +/- 1,3 procentenheter. '
7 Det kan visas att den etiologiska fraktionen kan berknas som:
EF=(RR-l)/RR
dr RR=relativa risken eller det som hr benmn~ som verrepresentationen.
22
,
1987). Sdan kunskap mste man ta hnsyn till vid jmfrelse av olika gruppers
ldrar, s kommer denna grupp ocks att bli verrepresenterad vad gller brotts-
,lighet. ~
En annan faktor som pverkar skillnader i brottsniv r bostadsort. Risken att
inleda en brottskarrir r avsevrt strre i storstadsregionerna n p landsorten (se
t.ex. Wikstrm, 1994). ven bostadsort r sledes en faktor att ta hnsyn till nr
man jmfr olika gruppers brottslighet.
Att kontrollera fr faktorn bostadsort r dock inte helt invndningsfritt. Bo-
stadsorten kan vara ett val, men den kan ocks vara ett resultat av frhllanden
man sjlv inte kan styra. Det kan ocks vara s att personer med srskild risk fr
~ kriminalitet tenderar att ska sig till storstderna (seTham, 1983). Man kontrol-
lerar i s fall fr en faktor, vars frdelning delvis genererats av det man vill under-
ska, i detta fall brottsligheten. Hr antas dock att bostadsorten till en liten del,
Fr att kontrollera fr olika frdelningar av kn, lder och bostadsort an-
vnds en metod som r relativt vanlig vid epidemiologiska underskningar. Me-
toden, som benmns standardpopulationsmetoden, presenteras i bilaga 3. En fr-
utsttning fr att kunna anvnda denna metod, speciellt vid jmfrelser mellan
olika nationalitetsgruppers brottslighet, dr antalet personer kan vara s pass litet
som 1 000, r att respektive faktor kan indelas i ett mindre antal klasser, Klas-
serna br kunna skiljas t inbrdes med avseende p den faktor som studeras, i
detta fall participationen i brottslighet.
Faktorn kn kan ges som exempel p en "frdigindelad" faktor, Det finns bara
kant mellan dessa.Det terstr allts att finna lmpliga ldassindelningar av fakto-
rerna lder och bostadsort (B-region). Vid dessa frberedande analyser utgr
svenskarnas J:rottslighet i olika ldersgrupper och i olika regioner utgngspunk-
ten.
Ytterligare en faktor som, frutom kn, lder och bostadsregion.jskulle kun-
nat vara med r socioel~onomisk status. Den har dock uteslutits av tv skl. Dels
gr det inte att kontrollera fr hur mnga faktorer som helst eftersom slumpen
d kan f fr stort spelrum. Faktorerna kn, lder och bostadsort har sledes
prioriterats fre socioekonomisk status. Dels torde den socioekonorniska statu-
sen i hgre grad n Lex. bostadsort genereras av individens brottslighet. En kate-
gori i indelningen av socioekonomisk status r Lex. arbetslsa. Det statistiska
samband som rder mellan arbetslshet och brottslighet kan sannolikt till stora
delar sgas vara omvnt kausalt, dvs. man har svrare att f arbete om man lever
,(
som kriminell. .
Eftersom underskningen avser att jmfra invandrares och svenskars brotts-
lighet, r det dessutom diskutabelt om den socioekonomiska statusen i Sverige
23
fr dessa grupper mter samma sak. Mnga invandrare som tillhr en viss yrkes-
kategori i hemlandet kommer, efter att ha bosatt sig' i Sverige, att tillhra en
annan. Frgan r om det r den aktuella yrkestillhrigheten eller den tidigare
yrkestillhrigheten i ursprungslandet som pverkar individens brottslighet.

Svenskars brottslighet
Vid analys av svenskarnas participation i brottslighet efter frdelning p kn,
lder och bostadsort, anvnds fyra olika brottskategorier. Frst samtliga brott,
dvs. den andel av personerna som registrerats fr brott ver huvud taget, drefter
brottsbalksbrott ver huvud taget, brott mot person (3-7 kap. BrB) och stld-
brott (8 kap. BrB) Analysen avser allts den procentandel som ngon gng under
underskningsperioden registrerats fr minst ett brott inom respektive kategori.
Under den femriga underskningsperioden registrerades 5,8 procent av de
2,9 miljoner svenskarna fr ngot brott ver huvud taget. Andelen som registre-
rades fr ngot brottsbalksbrott var 4,2 procent, medan 2,2 procent registrerades
fr stldbrott och 1,2 procent fr brott mot person.

Kn
Att knsskillnaderna r stora vad gller den registrerade brottsligheten framgr av
nedanstende tabell.

Tabell Z. Procentandel svenskar som under perioden 1985-1989 ngon gng registrerats
jOr brott inom kategorierna samtliga brott, brottsbalksbrott, brott mot person och stld-
brott. Frdelade p kn.
Brottskategorier, procent
Antal Samtliga Brottsbalks- Brott mot Stld-
Kategori personer brott brott person brott

Mn i 498117 9,3 6,6 2,1 3,3

Kvinnor 1'422583 2,1 1,7 0,2 1,1

24 25
 Drygt 9 procent av mnnen och 2 procent av kvinnorna i gruppen svenskar Figur 1. Skattad jOrdelning i olika ldersgrupper (efierfbdelser) som ngon gngper
observationsr registrerats jOr brott. Baseratp perioden 1985-1989.
registrerades fr ngot brott under perioden. Det innebr en vervikt p nrmare
5 gnger fr mnnen. Skillnaderna mellan knen r nnu strre vad gller brott 0,7
mot person. Hr handlar det om att 10 gnger fler mn n kvinnor ngon gng
har registrerats fr vldsbrott. Fr stldbrotten blir skillnaden mindre, 3 gnger 0,6

fler mn n kvinnor har registrerats fr sdana brott. 0,5

0,4
lder 0,3
Andelen svenskar som ngon gng under uppfljningperioden registrerades fr
0,2
brott uppdelade p olika lderskategorier framgr av fljande tabell.
0,1
Tabell 3. Procentandel svenskar som under perioden 1985-1989 ngon gng registrerades
jOr brott inom kategorierna samtliga brott, brottsballesbrott. brott mot person och stld-
brott. Frdelade efter jOdelser. 1972~
1974
1969-
1971
1965-
1968
1960-
1964
1954-
1959
1945-
1953
Brottskategorier, procent 12. 'l~ -/ ':> ~ 1) ~'<5)- i-b 'Y-~

Antal Samtliga Brottsbalks- Brott mot Stld-

Figuren understryker det faktum att participationen r koncentrerad till unga r
Fdelser personer brott brott person brott
och att den avldingar med stigande lder.
\1
IL
t 1972-1974
1969-1971
280358
276509
4,1
9,8
3,0
7,6
0,1
1,5
2,2
5,3
i 1965-1968 403915 9,4 7,2 1,8 4,0
\~ 1960-1964 463687 6,7 4,9 1,5 2,2 Bostadsort
1954-1959 542466 4,8 3,4 1,l 1,5
1945-1953 953765 3,7 2,4 0,9 1,0
Andelen svenskar inom respektive H-region som registrerats fr brott under
uppfljningsperioden framgr av nedanstende tabell.
Brottsparticipationen i registrerad brottslighet skiljer sig endast marginellt t mellan Tabell 4. Procentandel svenskar som under perioden 1985-1989 ngon gng registrerats
personer fdda ren 1969-1971 och personer fdda ren 1965-1968. Dessutom jOr brott inom kategorierna samliga brott, brottsbalksbrott. brott mot person och stld-
r skillnaden mellan personer fdda ren 1954-1959 och personer fdda ren brott. Frdelade p H-region.
1945-1953 inte s stor. Vid kontroll fr ldersfaktorn anvnds drfr klass- Brottskategorier, procent
indelningen fdda ren 1972-1974, 1965-1971, 1960-1964 och 1945-1959. Antal Samtliga Brottsbalks- Brottmot Stld-
Tabell 3 redovisar allts andelen personer inom olika ldersgrupper'sorn re- H-region individer brott brott person brott
gistrerades fr minst ett brott under perioden 1985-1989. De yngsta ldersgrup-
1 496 313 6,5 4,9 1,3 2,7
perna har dock inte kunnat registreras fr brott under hela perioden eftersom
2 413513 6,3 4,5 1,3 2,4
man inte registreras fre 15 rs lder ven om man bundits till ett brott. (Fr 4,2 1,2 2,2
3 10485;15 5.7
klassindelningen som skall anvndas vid kontroll fr ldersfaktorn spelar detta 4 597776 5,2 3,7 1,1 1,8
ingen roll.) Det innebr att tabellen ger en felaktig bild av den andel som begr 5 187124 5,5 3,9 1,1 2,1
brott i olika ldersgrupper. I figur 1 redovisas drfr andelen som registrerats i 6 177369 5,6 3,9 1,2 I 1,9

relation till antalet observationsr fr respektive ldersgrupp.

Den stora skillnaden ligger mellan de tv storstadsregionerna och vriga riket. I
Stockholms- och GteborgiMalmregionen har 6,5 respektive 6,3 procent re-
gistrerats fr brott ngon gng under perioden 1985-1989. Motsvarande siffror

26 27
i vriga regioner varierar mellan 5,2 och 5,7 procent. Nr bostadsort anvnds
som kontrollfaktor grs drfr enbart distinktion mellan Stockholms-, Gte-
borgs- och Malmregionen respektive vriga landet.
. Brottsuppldaringen kar med minskad urbaniseringsgrad (se Ahlberg och
Knutsson, 1987). Det r allts strre risk att bli registrerad fr ett begnget brott
om man bor i glesbygd n om man bor i strre ttorter. De regionala skillnaderna
vad avserfaktisk brottslighet r allts strre n vad den registrerade brottsligheten
VIsar.
3

Invandrares brottslighet
Andel av brottsligheten
Samtliga brott
Av samtliga brott i underskningsmaterialet var 15,4 procent registrerade p in-
vandrare. Andelen r hgre fr brott mot person, 19,9 procent, och ngot lgre
fr stldbrott, 14,9 procent.
Andelen av samtliga brott som registrerats p ngon viss grupp, i detta fall
invandrarna, ger en dlig skattning av hur stor andel av samtliga anmlda brott
som begtts av gruppen. Det beror p att kategorin samtliga brott utgr en bland-
ning av olika brottskategorier med mycket olika uppldaringsandel.
Om exempelvis en grupp personer registrerats fr 10 cykelstlder kan man
anta att de i praktiken begtt cirka 500 anmlda cykelstlder. Uppklaringsande-
len r endast 2 procent, vilket innebr att 1genomsnitt klaras bara var femtionde
cykelstld upp (10/0,02). Har de dremot registrerats fr 10 butiksstlder, dr
uppldaringsandelen r 75 procent, kan man anta att de begtt cirka 13 anmlda
butiksstlder (10/0,75). Antag nu att grupp A registrerats fr 10 brott och grupp
B fr 5 brott. Det ser allts ut som om grupp A begtt fler brott n grupp B. Om
det nu visar sig att grupp As 10 brott r butiksstlder medan grupp B:s brott r
cykelstlder, s kan man med stor skerhet pst att grupp B i sjlvaverket begtt
avsevrt fler anmlda brott n grupp A. Skattningarna resulterar ju i att, medan
grupp A begtt 13 anmlda butiksstlder, har grupp B begtt 250 anmlda cykel-
stlder. Sledes en minst sagt annorlunda bild av relationen mellan gruppernas
brottslighet.
Generellt gller allts att om en grupp har sin brottslighet mer koncentrerad
till brott med hg uppidaring ser det i registren ut som om de str fr en strre

.:
28 29
---",.---:"7"""""--....",.--"......----------------------------""---------------------------------------1
andel av samtliga anmlda brott n de i sjlva verket gr. Motsatta frhllandet
gller fr en grupp som tenderar att beg brott med lg uppklaring.
En relevant skattning av de andelar i underskningspopulationen som str fr
den anmlda brottsligheten (samtliga brott) mste baseras p en sammanvgning
av antalet brott i de enskilda brottskategorierna. Lmpliga vikter fr respektive
brottskategori r d, liksom i exemplet ovan, det inverterade vrdet av andelen
brott inom brottskategorin som klaras upp genom att ngon person bundits till
brottet (dessa andelar r skattningen av sannolikheten att registreras fr ett be-
gnget anmlt brott). Genom att gra en sdan skattning av antalet begngna
anmlda brott brottstyp fr brottstyp, dels fr invandrare, dels fr personer fdda
iJlverige, erhlls efter summering skattningar av antalet anmlda brott som be-
gtts av respektive grupp i underskningspopulationen. (I gruppen personer fdda
i Sverige avses d svenskar och invandrares barn.) Drmed erhlls ocks en skatt-
ning av andelen begngna anmlda brott inom respektive grupp.
En frutsttning fr att skattningarna inte skall snedvridas r att det inte fre-
ligger ngra skillnader i risk att registreras fr ett begnget anmlt brott mellan
invandrare och vriga. Ngot som kan antas glla fr det stora flertalet brotts-
kategorier, se kapitel 3.
Skattningen av invandrarnas andel av de anmlda brott som begtts av under-
skningspopulationen resulterar i att invandrarna stod fr 12,8 procent av dessa.
Som vikter har d anvnts den genomsnittliga uppklaringen fr varje brottskate-
gori under perioden 1985-1987. Anledningen till att skattningen ger en lgre
andel n andelen p person registrerade brott (12,8 mot 15,4 procent) r att
invandrarna r mer verrepresenterade i vissa stora brottskategorier med en hg
uppklaring, t.ex. vldsbrott och butiksstlder.
Om nu berkningarna skall avse situationen i hela samhllet, dvs. inte enbart
de brott som begtts av personerna i underskningen, mste man ta hnsyn till
ytterligare ett antal faktorer. Dels att det har skett en emigration vilket innebr att
inte alla personer i underskningen haft mjlighet att beg brott i Sverige under
hela femrsperioden. Denna utflyttning r proportionellt sett strre fr invand-
rarna n fr dem som r fdda i Sverige. Antalet invandrare, men ven antalet
fdda i Sverige, har kat i landet under perioden 1985-1989. Denna kning r
strre fr invandrarna.
Berkningar av andelen brott i samhllet, vilka tar hnsyn till dessa faktorer,
resulterar i att 14,5 procent av de anmlda brott som begicks av folkbokfrda
personer under perioden 1985-1989 kan hnfras till invandrarna. Berkning-
arna baseras p statistik ver befolkningsfrndringar (Statistisk rsbok, 1995).
Enligt dessa uppgifter kan man berkna att cirka 7 000 invandrare per r ur un-
derskningspopulationen har emigrerat under perioden 1985-1989. Motsva-
rande siffra fr personer fdda i Sverige i underskningspopulationen r 4 000
per r. Dessutom har antalet invandrare i Sverige kat med 20 procent under
30
J2erioden 1985-1989, medan motsvarande siffra fr fdda i Sverige r 0,6 pro-
cent.
,). Skattningsmetoden baseras p tv frutsttningar. Dels att det genomsnittliga
antalet brott per person i respektive kategori inte har frndrats under perioden
(ingenting talar fr en sdan frndring), dels p att de tv gruppernas brottslig-
het relativt sett (andel av de anmlda brotten) r densamma fr de grupper som
str utanfr underskningspopulati6nen, frmst personer som r yngre n 15 r
och ldre n 45 r, som fr dem som ingr i den.
Skattningen ovan hnfrs till den andel av de anmlda brotten som begtts av
personer som var folkbokfrda i Sverige under perioden 1985-1989. Det finns
dock ytterligare en mngd brott som hittills inte tagits hnsyn till i berkning-
arna, nmligen brott begngna av personer som inte var folkbokfrda i Sverige
under perioden 1985-1989. Dessa brott utgr cirka 3 procent av de anmlda
/ brotten. Korrigerar man ven fr detta blir den slutgiltiga skattningen att 14 I
procentav samtliga anmlda brotti Sverige underperioden 1985-1989 begicks av
invandrare. 83 procent av alla anmlda brott begicks av personer som r jOdda i
Sverige.
Skattningen avser allts den anmlda brottsligheten. Det skulle ocks kunna
vara av intresse att gra berkningar av den faktiska brottsligheten, dvs. av alla
brott som begs, anmlda som oanmlda.
Sdana berkningar mste baseras p de olika brottskategoriernas mrkertal.
Kunskapen om enskilda brottskategoriers mrkertal r dock i dag inte tillrcklig
fr att sdana berkningar skall kunna ge ens ngot snr goda skattningar av den
andel som str fr den faktiska brottsligheten totalt sett (samtliga brott). Vad
gller de enskilda brottskategorierna kan dremot vissa slutsatser dras om andelen
som str fr den faktiska brottsligheten (se kapitel 3).
Situationen r 1993
Berkningarna avser allts femrsperioden 19~5-1989. Det finns nu ven mj-
ligheter att gra framrlmingar till en mer aktuell situation. Som nmnts tidigare
finns ingen brottsstatistik dr man kan utlsa uppgifter om invandrares brottslig-
het, dremot finns sdan statistik ver folkbokfrda utlndska medborgare. Ge-
nom att anvnda utvecklingen av brottsligheten fr folkbokfrda utlndska med-
borgare som indikator p utvecklingen av invandrarnas brottslighet finns emel-
lertid mjligheter att bilda sig en uppfattning om invandrarnas andel av brotts-
ligheten r 1993. Officiell statistik ver misstnkta utlndska medborgare finns
bde fr perioden 1985-1989,och fr r 1993.
Som utgngspunkt fr 'framrkningen anvnds r 1987, som ger ett genom-
snitt fr perioden 1985-1989. r 1987 utgjorde andelen folkbokfrda utlnd-
ska medborgare 4,8 procent av landets befolkning. Denna grupp stod samtidigt
31
 - - - - - - - - - - - _.... _ .... _....._-

fr 13,4 procent av samtliga registrerade brottsdeltaganden. Frn r 1987 och personer fdda i Sverige (invandrares barn och svenskar) under perioden 1985-
fram till r 1993 kade antalet utlndska medborgare frn 401 000 till 507 000. 1989. Dessutom har ven dessa siffror korrigerats fr att en viss mngd brott
Andelen utlndska medborgare hade drmed vuxit till 5,8 procent av den folkbok- begtts av personer som inte r folkbokfrda i Sverige. Procenttalen summerar
frda befolkningen. allts inte till 100, utan terstoden r den procentandel brott som berknats vara
Om nu andelen brott som r registrerade p de utlndska medborgarna har begngna av personer som inte r folkbokfrda hr.
frndrats i en takt som motsvarar frndringarna av gruppens andel av befolk- .
ningen frn r 1987 till 1993, skulle kningen av andelen utlndska medborgare Tabell 5. Andelen (%) brott i olika brottskategorier som registrerats p invandrare
(personer jOdda i annat land) respektive personer jOdda i Sverige. Dessutom skattad andel
frn 4,8 procent till 5,8 procent medfra att andelen brott registrerade p utlnd-
av de anmlda brotten underperioden 1985-1989, som begtts av respektive grupp.
ska medborgare (av de brott som registrerats p landets innevnare 15 r och
ldre) har kat till 15,9 procent. Den faktiska andelssiffran r 1993 var emellertid Underslmingspopulationen Skattad andel i hela riket
14,1 procent. Det innebr allts att andelen brottsom registrerats p fllkbokfdrda 1985-1989
utlndska medborgare inte har kat i en takt som motsvarar kningen av deras Personer Personer fdda Personer Personer fdda
fdda i i Sverige (in- fdda i i Sverige (in-
andelav befolkningen. annatIand vandrares barn annat land vandrares barn
Grs nu antagandet att motsvarande gller fr invandrarna, dvs. att deras brotts- (invandrare) och svenskar) (invandrare) och svenskar)
lighet tminstone inte kat i snabbare takt n vad som motsvarar kningen av
Mord och drp (inkl. frsk) 28 72 30 68
deras befolkningsandel, kan motsvarande framrlming gras. Det finns ju knap-
Misshandel mot kvinna, obekant" 19 81 21 78
past ngon anledning att anta att invandrarna skulle skilja sig frll de utlndska Misshandel mot kvinna, bekant" 19 81 21 79
medborgarna i detta avseende. Invandrarnas andel av befolkningen kade frn Misshandel mot J\tan, obekant 17 83 20 79
8,2 procent r 1987 till 9,9 procent r 1993. Om andelen anmlda brott som Misshandel mot man, bekanr 18 82 20 79
invandrarna begtt kat i motsvarande omfattning frn utgngslget 14,5 pro- Brott mot frihet och frid 20 80 21 73
Vldtkt 38 62 38 52
cent s kan 17,3 procent av de anmlda brotten berknas vara begngna av in- 10
vriga sexualbrott 90 11 87
vandrare. Biltillgrepp (ink!. frsk) 22 88 13 86
Om man till slut korrigerar fr den mngd brott som begs av personer som Stld ur och frn motorfordon 10 90 12 86
inte r bosatta i Sverige (ej folkbokfrda) erhlls fljande skattning: 16procent av Bostadsinbrott 14 86 16 82
Rn 22 78 24 72
I samtliga anmldabrotti Sverige r 1993 begicks av invandrare, medan80procent
Butiksstld 24 76 26 70
~ av samtliga anmlda brott begicks avpersoner som rfddda i Sverige. Bedrgeri 17 83 19 77
Skadegrelse 6 94 7 91
Rattfylleri 16 84 17 81
Olika brottskategorier vriga trafikbrott (TBL) 15 85 18 81
Narkotikabrott (NSL) 11 89 12 86
Om man analyserar brottsligheten frdelad p olika brottstyper blir apalyserna
enldare n vad fallet var fr kategorin samtliga anmlda brott. Det finns inte p *Enbart utomhus p grund av fel i data vad gller misshandel inomhus.
samma stt skl att gra uppdelningar fr olika former av brott som ingr i
respektive brottstyp. Man kunde annars tnka sig en ytterligare uppdelning fr
Tendensen i resultaten r att ju grvre brott desto strre andel av de anmlda
ngra av de brottstyper som redovisas i tabell 5 nedan, Lex. p olika former av
brotten har begtts av invandrare. De strsta andelarna terfinns fr vldtkter
bedrgerier. Det r emellertid inte sannolikt att frdelningen av brottsligheten
och mord/drp, 38 respektive 30 procent. Hga andelar relativt sett gller ven
inom brottstyperna skiljer sig markant mellan de grupper som i detta fall skall
fr misshandelsbrotten, 20-21 procent och rn, 24 procent. ven fr butiks-
jmfras, invandrare respektive personer som r fdda i Sverige (invandrares barn
stlder r andelen hg, 26 procent.
och svenskar). Mot bakgrund av att invandrarnas andel av de anmlda brotten under perio-
Vid berkningar av brottsandelarna i hela landet har dremot, i likhet med
den 1985-1989 kunde berknas till 14 procent (tabell 5) kan det tyckas mrkligt
tidigare, hnsyn tagits till den emigration som kan ha skett bland personer i
att siffran verskrids vid flertalet brottskategorier i tabellen. Det beror emellertid
underskningspopulationen samt till kningen av antalet invandrare respektive

32
,

p att invandrarnas andel av brotten r lg fr de antalsmssigt riktigt stora brotts-
kategorierna stld ur och frn motorfordon, skadegrelse och vriga stlder, (den
stora mngd av olika stldbrott som inte redovisas i tabellen, Lex. cykelstlder).
Vldtkt r den brottskategori dr.invandrarnas andel av den anmlda brotts-
ligheten r hgst, 38 procent av brotten har registrerats p invandrare. Vad gller
s.k, verfallsvldtkter utomhus r invandrarnas andel nnu hgre, 47 procent.
Mot bakgrund av de hga siffrorna fr invandrare vad gller vldtkter r det
frvnande att andelssiffran vid vriga sexualbrott r s lg. Kategorin"vriga
sexualbrott" kan delas upp i de tv huvudkategorierna "sexuellt tvng" och den
lindrigare formen" sexuellt ofredande". Andelen av de anmlda brotten dr in-
vandrare r grningsmn kan skattas till 1Oprocent fr bda dessa brottstyper.
Skillnaden gentemot vldtkterna, speciellt fr det"sexuella tvnget" leder till
misstanken att det kan finnas en tendens till att polis/klagare, d de gr grns-
dragningen mellan sexuellt tvng och vldtkt, oftare vljer rubriceringen vld-
tkt d grningsmannen r invandrare.
Om s vore fallet borde andelen invandrare som lagfOrs (vanligtvis dms) fr
vldtkt vara ptagligt lgre n den andel som misstnks. Lagfring sker ju frst
efter en frunderskning, varfr det d finns mindre utrymme fr oskra bedm-
ningar. Det som gller fr invandrare borde d ven glla utlndska medborgare.
Statistiken visar emellertid ingen skillnad mellan andelen utlndska medborgare
som r misstnkta respektive lagfrda fr vldtakt. Det torde allts inte vara s att
det finns grnsdragningsskillnader mellan utlandsfdda och svenskfdda. Det
verkar faktiskt frhlla sig s att invandrarnas andel vid sexuellt tvng r avsevrt
mindre n vid vldtkter.
Rnbrotten, dr invandrarnas andel kunde skattas till 24 procent, bestr av
olika typer av rn, dr de s.k. personrnen dominerar. Av de mer uppmrksam-
made rnbrotten, post- och bankrn, kan 21 procent av de anmlda brotten
skattas vara begngna av invandrare. Motsvarande siffra fr butiksrnen r 27
procent.
Att verrepresentationen av personer med "utlndsk hrkomst" r stor betrf-
fande personrnen tyder en underskning av personrnen i Stockholm r 1991
p (Andersson, 1992). D berknades att minst 48 procent av personrnen i
Stockholm r 1991 begicks av personer med "utlndsk hrkomst." Som utgngs-
'punkt fr berkningarna lg offrens signalement p grningsmannen. Siffran 48
procent inbegriper drfr bde invandrare och deras barn samt personer som inte
r kyrkobokfrda i Sverige. Utifrn data frn denna underskning kan man be-
rkna att 24 procent av de anmlda personrnen i Sverige begs av invandrare.
Bedrgeribrotten, dr invandrarnas andel av de anmlda brotten kunde skattas
till 19 procent, utgr en relativt heterogen samling av olika brott; kontokorts-
bedrgerier, checkbedrgerier, kontoverskridanden, bedrgeri mot frskrings-
34
------- --"
kassa, snyltbrott m.fl, Oavsett typ av brott r dock invandrarnas andel runt de 19
procent som erhlls fr bedrgeribrotten sammantaget.
ven inom kategorin trafikbrott (exklusive rattfylleribrott) r invandrarnas
andel av de enskilda brottstyperna olovlig krning, vrdslshet i trafik och smit-
ning ungefr densamma som fr brottskategorin totalt sett, dvs. cirka 18 pro-
cent.
Narkotikabrotten kan delas upp i de tv brottstyperna verltelse och inne-
hav. Det visar sig d att andelen brott som kan berknas vara begngna av invand-
rare r ngot hgre fr verltelse, 15 procent, n fr innehav, 10 procent. Det r
tidigare knt genom studier av lagfringsstatistiken att gruppen kyrkobokfrda
utlndska medborgare r verrepresenterad nr det gller narkotikabrott. Det r
ocks s att verrepresentationen fr denna grupp r strst fr de grova narkotika-
brotten.
Brottskategorin mord och drp omfattar ven frsksbrott och misshandel
med ddlig utgng. Andelen anmlda brott som kan berknas vara begngna av
, invandrare r relativt stor, 30 procent. En underskning av ddligt vld i Stock-
holm under perioden 1950-1990 tyder p att invandrarnas verrepresentation
vad gller enbart fullbordade mord och drp samt misshandel med ddlig utgng
r strre n siffran som inkluderar frsksbrotten (Wikstrm, 1994).
Kategorin "brott mot frihet och frid" innehller bland annat brottstyperna
hemfridsbrott och olaga hot. Hr finns stora skillnader vad betrffar invandrar-
nas andel. Fr hemfridsbrotten kan det berknas att invandrare str fr 14 pro-
cent av brotten mot 27 procent vid olaga hot.
Nordiska respektive utomnordiska invandrare
En stor del av invandrarna r fdda i ett annat nordiskt land. Inte mindre n 45
procent av invandrarna i underskningspopulationen var fdda i Norden. Ar
1993 var 6,5 procent av befolkningen utomnordiska invandrare.
Samtliga brott
Av samliga brott som personerna i underskningspopulationen registrerats fr
var 8,0 procent registrerade p nordiska invandrare och 7,4 procent p utom-
nordiska invandrare. P samma stt som tidigare fr hela invandrargruppen kan
den andel av den anmlda brottsligheten som begs av utomnordiska invandrare
skattas. Frst sledes genom att ta hnsyn till att sannolikheten att registreras fr
ett begnget anmlt brott varierar kraftigt mellan olika brottstyper. Drefter ge-
nom att ta hnsyn till utflyttning och kning av antalet utomnordiska invand-
rare under perioden 1985-1989. Skattningen resulterar i att 5,8 procent av " de
l
35
anmlda brotten (begngna av personer bosatta i Sverige) under perioden 1985- o lika brottskategorier
1989 begicks av utomnordiska invandrare. Korrigerar man fr att cirka 3 pro-
Tabell 6. Andelen (%) anmlda brott i underskningen som invandrare frn Norden
cent av samtliga anmlda brott begicks av utlndska medborgare som inte var respektive invandrare frn vriga lnder registrerats fr frdelade p brottskateeorier.
folkbokfrda i Sverige blir resultatet att 6 procent av samtliga anmlda brott i Dessutom skattad andel av de anmlda brotten som begtts av respektive grupp under
Sverige underperioden 1985-1989 begicks av utomnordiska invandrare. perioden 1985-1989.
Fr att bedma situationen r 1993 kontrolleras, i likhet med tidigare, ut- Underskningspopulationen Skattad andel i hela riket 1985-1989
vecklingen fr de utomnordiska medborgarna. De har kat sin andel av befolk- Personer Personer Personer Personer Personer
ningen frn 2,6 till 3,8 procent. Samtidigt har deras andel av de (p person) fdda i fdda i vriga fdda i fdda i vriga fdda i
"Brotrskategori Norden lnder Norden lnder Sverige
registrerade brotten kat frn 6,9 till 8,4 procent. Denna kning r mindre n
vad som "borde" varit fallet med hnsyn till den kade andelen av befolkningen. Mord och drp (ink!. frsk) 15,3 13,0 15 15 68
Misshandel mot kvinna,
Det frvntade vrdet p grund av de utomnordiska medborgarnas befolknings-
obekant" 7,1 12,0 7 14 78
kning ~r att de borde ha registrerats fr 9,8 procent. . Misshandel mot kvinna,
Mot denna bakgrund blir nu antagandet att ocks de utomnordiska invand- bekant" 9,3 9,7 9 12 79
rarna kat sin andel av brottsligheten i en takt som tminstone inte verstigervad Misshandel mot man,
som motsvaras av kningen av deras numerr. Det finns ingen anledning att de obekant 6,9 10,7 7 13 79
Misshandel mot man,
skulle skilja sig frn de utomnordiska medborgarna p den punkten. Antalet
bekant 9,3 9,2 10 11 79
utomnordiska invandrare har kat sin andel av befolkningen frn 4,5 procent r Brott mot frihet och frid 7,5 12,3 8 13 73
1987 till 6,5 procent r 1993. Vldtkt 9,2 29,1 8 30 52
Med hnsyn tagen till den mngd brott som begs av personer som inte r vriga sexualbrott 3,2 6,5 3 8 87
Biltillgrepp (inid. frsk) 7,4 4,1 8 5 86
folkbokfrda i Sverige blir den slutliga skattningen att de utomnordiska invand-
Stld ur och frn motorfordon 5,9 4,3 7 5 86
rarna begick 8 procent av samtliga anmlda brotti Sverige r 1993. Bostadsinbrott 9,0 10,6 7 9 82
Rn 10,4 11,8 10 14 72
Butiksstld 8,7 15,5 8 18 70
Bedrgeri 9,6 7,8 10 9 77 il

Skadegrelse 3,9 2,1 4 3 91

Rattfylleri 10,6 5,0 10 7 81
vriga trafikbrott (TBL) 9,7 5,7 12 6 81
Narkotikabrott (NSL) 4,3 6,5 4 8 86

*Endast utomhus p grund av fel i data vad gller misshandel inomhus.

Fr kategorin samtliga brott frdelade sig andelen brott relativt jmnt mellan
nordiska och utomnordiska invandrare. Fr enskilda brottskategorier r frdel-
ningen dock ofta ganska ojmn.
Dominansen av utomnordiska invandrare r mycket stor fr vldtktsbrott.
men ven fr butiksstlder. Vad gller misshandelsbrott dr grningsmannen r
obekant med offret begs en tydligt strre andel av utomnordiska invandrare n
av nordiska invandrare. Vad gller misshandel mellan bekanta r frdelningen
dremot jmnare. Detta gller ven mord och drp, vilka ju ocks till verv-
gande del sker mellan bekanta (Wikstrm, 1992). .'1.

Andra brottskategorier dr vervikten av utomnordiska invandrare r relativt

stor, r rn och vriga sexualbrott andra n vldtkt.

36 37
 Det motsatta frhllandet, dvs. en vervikt av nordiska invandrare jmfrt
med vriga invandrare, gller frmst fr rattfylleribrott, men ven biltillgrepp,
stld ur och frn motorfordon, skadegrelse och vriga trafikbrott. Majoriteten
av de invandrare som str fr dessa brottskategorier kommer frn Norden. Det r
generellt s att de nordiska invandrarna tenderar att vervga vid brott med lg
uppklaring som dessutom ofta r seriebrott. Detta faktum r en del av frkla-
ringen till att de nordiska invandrarna kan berknas st fr hlften av samtliga
anmlda brott som begtts av invandrare under perioden 1985-1989 samt r
1993.
Faktisk brottslighet
I fregende avsnitt har analyserna inriktats p att skatta olika gruppers angel av
den anmlda brottsligheten. En viktig frga r nu hur vl detta speglar den fak-
tiska brottsligheten. ' personer med utlndskt ursprung n fr svenskar. Till exempel kan, enligt Sveri,
Fr att skatta exempelvis tv gruppers andel av den faktiska brottsligheten
.utifrn data ver brott som personerna i dessa grupper registreras fr, krvs kn-
nedom om gruppernas sannolikhet (den genomsnittliga sannolikheten fr indi-
viderna i gruppen) att bli registrerade fr ett brott. Om dessa sannolikheter inte
skiljer sig t mellan grupperna blir den registrerade brottsligheten en god skatt-
ning av den faktiska brottsligheten. Om dremot sannolikheten varierar mellan
grupperna blir skattningarna snedvridna (biased).
I detta fall r det av primrt intresse om det finns skilda sannolikheter mellan
invandrare och svenskar att registreras fr ett begnget (faktiskt) brott. Det r
frmst vid denna jmfrelse man kan tnka sig att det finns ngra skillnader. Det
r ven troligt att om det skulle vara s att det finns skilda sannolikheter hr, s
gller denna skillnad i stort sett ocks vid en jmfrelse mellan invandrares barn
och svenskar. Nr jmfrelsen som i fregende avsnitt, grs mellan invandrare
och personer fdda i Sverige, skulle d eventuella skillnader bli mer utjmnade,
eftersom invandrarnas barn ingr i kategorin personer fdda i Sverige.;
Sannolikheten att registreras fr ett brott kan delas upp i tv steg. I vart och
ett av dessa steg kan det teoretiskt sett finnas skilda sannolikheter fr olika grup-
per. Man kan tnka sig att
sannolikheten att ett begnget (faktiskt brott) blir anmlt kan variera fr
brott begngna av svenskar respektive invandrare eller med andra ord
anmlningsbengenheten kan skilja sig t beroende p vem som begtt brot-
tet.
sannolikheten fr att bli upptckt och registrerad (skligen misstnkt) fr
ett anmlt brott skiljer sig t mellan grupperna.
38
Det r svrt att sga ngot generellt om huruvida sannolikheten fr att ett brott
skallbli anmltvarierar beroende p om brottet begtts aven invandrare eller en
svensie Det saknas svl svenska som utlndska underskningar som tar upp
denna aspekt. Vissa bedmningar kan dock gras fr vissa brottskategorier. Fr
de brott dr offret normalt inte ser grningsmannen (offerbrott utan interak-
tion), t.ex, stldbrott, kan man konstatera att ngon skillnadvad glleranmlnings-
bengenhet knappast kan frekomma annat n i undantagsfall. Dessa brott utgr
den vervgande majoriteten av alla brott, varfr det inte r rimligt att anta att
det generellt sett freligger ptagliga skillnader i dessa sannolikheter. Dremot
nr det gller enskilda brott som butiksstld och vldtkt r det mjligt att en
skillnad freligger till invandrarnas nackdel.
Vfd betrffar sannolikheten att bli upptckt och registrerad fr ett begnget
anmlt brott anser exempelvis Sveri (1973) att en rad faktorer talar fr att
upptcktsrisken. dvs. risken att bindas till ett begnget anmlt brott, r hgre fr
vissa srdrag i frga om utseende, sprk, beteende etc. gra att en utlnning r
lttare att identifiera och efterspana n en svensk.
Internationella underskningar tyder dock p att s inte r fallet.Junger (1989)
refererar till olika underskningar i N ederlnderna. tidigare Vsttyskland och
USA som visar att ras inte har nmnvrd betydelse i polisens efterspaning av
brottslingar. Det mesta talar fr att detta ven gller i Sverige. Det vore anmrk-
ningsvrt om den svenska polisen vore mer bengen till srbehandling n t.ex.
den tyska.
I dag r det vanligtvis s, att fr att ngon skall kunna knytas till ett brott
krvs att grningsmannen grips p bar grning eller att offret eller vittnen kunnat
identifiera denne. Det finns sledes relativt litet utrymme fr srbehandling frn
polisens sida. Antingen har man en misstnkt eller s har man inte. Ett visst
undantag frn denna generalisering gller de mycket grova brotten, t.ex. mord,
drp, grova vldtkter och bankrn, dr spaningsinsatser stts in, ven om ingen
... misstnkt finns i ett frsta skede.
Det r allts mindre vanligt att personer knyts till ett brott som resultat av:.et~,
spaningsarbete. I de fall detta sker finns ocks mycket litet utrymme fr att dra}\
nytta av eventuella srdrag beroende p hrkomst. D en betydande del av inv J
narna i landet har utlndsk hrkomst r signalement som exempelvis sger att
grningsmannen var av "latinskt ursprung" eller "talade med finsk brytning" inte
s mycket vrda. Det som Sveri anfr skulle kunna hnfras till den tid d insla-
get av personer med utlndsk hrkomst var avsevrt mindre och drmed ovanli-
gare n i dag.
Dessa resonemang leder till bedmningen att sannolikheten fr att man skall
bli upptckt och registrerad som misstnkt fr ett begnget anmlt brott inte
skiljer sig t mellan olika grupper av individer. Detta innebr att den brottslighet
39
som registreras p personer geracceptabla skattningar av den anmlda brottslighe-
ten, dvs. de skattningar som gjorts i tidigare avsnitt av andelarna som begtt de
anmlda brotten r inte snedvridna.
Nr det gller att bedma den faktiska brottsligheten utifrn den brottslighet
som registreras p person kan allts snedvridningar frekomma fr vissa brotts-
typerberoende p att anmlningsbengenheten kan variera beroende p vemsom
begtt brottet.
Participation i brottslighet
ven uttrycka brottsparticipationen som den procent- eller promilleandel som
registrerats fr brott. Genom att dividera participationsvrdet fr de olika grup-
perna erhlls den relativa risken, vilken r ett mtt p ver- eller underrepresentation
i registrerad brottslighet.
Olika brottstyper
Den promilleandel invandrare respektive svenskar som ngon gng under fem-
rsperioden 1985-1989 registrerats fr brott inom olika brottskategorier samt
verrepresentation framgr av tabell 8.

Redovisning av invandrares brottslighet i fregende avsnitt har inriktats p hur Tab;ll 8. Promilleandel invandrare respektive svenskar som ngon gng under perioden
stor del av brottsligheten i Sverige som begs av invandrare. Denna and~l har 1985-1989 registrerats fr brott inom olika brottskategorier. Dessutom iiuerrepresentatio-
varierat kraftigt mellan olika brottstyper. Eftersom invandrarnas andel av befolk- nen samt ungeflirligt oskerhetsintervall fr verrepresentationen.
,; i)
ningen r mindre n 10 procent visar resultaten att invandrarna r verrepresente- Promilleandel
rade vad gller brottslighet. ---' verrepre- Oskerhets-
Brottskategori Invandrare Svenskar sentation intervall
Hr kommer denna verrepresentation att preciseras och studeras nrmare.
Avsikten r att genom mer ingende analyser testa olika mjliga orsaksfrklaringar Samtliga brott 120, . 58 2,1 2,1-2,1
till verrepresentationen. Utgngspunkten r inte gruppernas andel av brottslig- - Brottsbalksbrott 93 42 2,2 2,2-2,2
Brott mot person 29 12 2,5 2,4-2,6
heten utan hur stor andelavpersonerna i respektive grupp som begr brott, den s.k.
Stldbrott 53 22 2,4 2,4-2,4
brottsparticipationen. Det finns flera orsaker till att denna infallsvinkel valts. 0,2 3,0-4,1
Mord och drp (inkl frsk) 0,7 3,5 -
Den ger ett mer robust nitt p verrepresentationer, siffrorna riskerar inte att Misshandel mot kvinna, obekant 1,7 0,5 3,4 3,1-3,7
infekteras av seriebrottslighet. ~Jmfrelserna kan ocks i viss mn frankras i Misshandel mot kvinna, bekant 7,6
epidemiologisk teori. Dessutom r brottsparticipationen den gngse mtmetoden Misshandel mot man, obekant 8,0 2,0 4,0 3,8-4,2
Misshandel mot man, bekant 6,1 2,4 2,5 2,4-2,7
inom kriminologin d olika grupper skall jmfras med varandra.
Brott mot frihet och frid 1 10 1,3 1,2-1,4
Vldtkt 0,9 0,2 4,5 4,0-5,1
vriga sexualbrott 0,2 0,1 2,0 1,4-2,7
Samtliga brott Biltillgrepp (inkl, frsk) 6,1 4,1 1,5 1,4-1,6
Stld ur och frn motorfordon 4,7 3,5 1,3 1,2-1,4
ven vad gller brottsparticipationen fr samtliga brott kan grupper som tende-
Bostadsinbrott 4,7 1,2 3,9 3,7-4,1
rar att beg brott med hg uppldaring missgynnas vid jmfrelser och viceversa. Rn 2,0 0,7 2,9 2,7-3,2
Den eventuella effekten av detta blir dock avsevrt mindre jmfrt med om man' Butiksstld 3,6 1,0 3,5 3,4-3,6
utgr frn andelen brott. Personer som begr brott begr ju oftast brott av olika Bedrgeri 15 6,9 2,2 2,1-1,8
Skadegrelse 14 8,2 1,7 1,6-1,8
slag - det r sllsynt med specialister.
Rattfylleri 2 12 1,9 1,9-1,9
I detta kapitel grs jmfrelser mellan invandrare och svenskar, dvs. personer 13 1,9 1,9-1,9
vriga trafikbrott (TBL) 25
som r fdda i Sverige och som har frldrar som r fdda i Sverige. I kapitel 4 Narkotikabrott (NSL) 7,7 4,7 1,7 1,6-1,8
jmfrs svenskar och den grupp som utgrs av invandrares barn.
Den statistiska oskerheten fr andelen som registrerats fr brott r maximalt plus-minus 1 promille- '\
Det mtt som anvnds nr man jmfr olika gruppers brottslighet r enligt enhet fr invandrarna och 0,2 promilleenheter fr svenskarna. Eftersom oskerheten blir mindre ju min-
epidemiologiskt sprkbruk den kumulativa incidensen, som hr och inom krimi- dre andel (givet att denna r lgre n 50 procent) blir den statistiska oskerheten fr de frhllandevis
n610gin allts brukar benmnas brottsparticipationen. Brottsparticipationen del sm brottskategorierna vldtkt, vriga sexualbrott, rn samt mord och drp plus minus 0,5 promille-
enheter, 0,06 promilleenheter, 0,16 promilleenheter och 0,1 promilleenheter fr invandrarna samt plus
jinierassom antaletpersonerper hundra ellerper tusen i respektive grupp som registl
minus 0,1 promilleenheter, 0,01 promilleenheter, 0,03 promilleenheter och 0,01 promilleenheter fr
rerats fOr brott, ellerfOr brottaven viss typ, under uppfOljningsperioden. Man kan \ svenskarna.

40 41
 12 procent av invandrarna mot knappt 6 procent av svenskarna registrerades allts Tabell 9. Frdelning efterfdelser samt den procentandel som registrerats fr brott
fr brott (samtliga brott). Sledes registrerades dubbelt s stor andel invandrare (samtliga brott) i de olika ldersgrupperna. Invandrare respektive svenskar.
som svenskar fr brott under uppfljningsperioden. verrepresentationen r i ldersfrdelning Andel brottsregisrrerade
stort sett densamma fr stldbrotten totalt som fr vldsbrotten totalt. Inom Fdelser svenskar invandrare svenskar invandrare
dessa grupper finns dock stora variationer. Invandrarna r verrepresenterade i
72-74 9,6 4,9 4,1 7,2
. samtliga brottskategorier - men det vervgande flertalet invandrare, 88 procent, 65-71 23,3 12,8 9,6 18,0
har inte registreratsjOr ngotbrottalls. 60-64 15,0 15,9 6,7 14,8
Invandrarnas verrepresentation r strre ju grvre brott det gller. De hgsta 59-45 51,2 67,3 4,1 10,6
verrepresentationerna, mer n tre gnger, freligger fr vldtkt, mord och drp,
.gatumisshandel och bostadsinbrott, men ven fr butiksstld som allts avviker I gruppen svenskar ingr en strre andel personer i brottsaktiv lder. Betrffande
ngot frn mnstret. Fr rnbrotten, ett av de grvre brotten, r verrepresenta- bostadsort blir dock invandrarna kraftigt missgynnade vid en jmfrelse. 54,5
tionen nstan 3 gnger. procent av invandrarna bodde i storstadsregionerna (Stockholm, Gteborg,
Tendensen till en strre verrepresentation fr grvre brott samtidigt med en Malm) och allts45,8 procent i vriga landet. Motsvarande siffror fr svensk-
verrepresentation vid vissa enkla brott har tidigare konstaterats fr kategorin arna r att endast 31,2 procent bodde i storstadsregionerna och fljaktligen 68,8
utlndska medborgare (von Hofer, 1994). Samrna sak gller allts fr kategorin. procent i vriga landet.
invandrare. Invandrarna r allts missgynnade vad avser bostadsort medan svenskarna r
Det framgr ven av tabell 4 att invandrarnas verrepresentation r lgst fr de missgynnade vad avser ldersfrdelning och ngot missgynnade vad avser kns-
bilrelaterade brotten. Fr biltillgrepp, stld ur och frn motorfordon och trafik- fr<felning. Vad dessa skillnader kan innebra sammantaget kan inte utlsas di-
brott r verrepresentationen mindre n 2 g~ger. rekt. Fr att f ett sammanfattande mtt p effekterna av dessa frhllanden
anvnds den s.k. standardpopulationsmetoden.
verrepresentationen i registrerad brottslighet fr invandrare r strre i hgre
Kontroll fr kn, lder och bostadsort ldrar. verrepresentationen i den yngsta ldersgruppen r exempelvis 1,8 medan
I samtliga brottskategorier finns en verrepresentation av invandrare jmfrt med den i den ldsta r 2,6. Denna tendens gller allts trots att invandrarnas brottslig:'
svenskar. En mjlig frldaring till detta skulle kunna vara att invandrarna har en het minskar med tiden de bott i Sverige (se avsnittet om brottsparticipation
ogynnsam frdelning nr det gller faktorer som hnger samman med brottslig- frdelad efter invandringsr). Det innebr att invandrarnas brottslighet inte alls
heten. Om det exempelvis vore s att invandrarna till en strre del n svenskarna reduceras i sammatakt med stigande lder som fallet r fr svenskar.
bestr av mn i brottsaktiv lder som bor i storstadsregioner, s skulle det kunna Detta resultat skulle kunna tala fr att det finns faktorer i invandringssitua-
vara en orsak till verrepresentationerna. tionen som kar bengenheten att beg brott, att.det t.ex. finns brottsalstrande
faktorer som innebr att man kan debutera i brott ven i hgre ldrar.
Vad som talar emot denna hypotes r att man inom den kriminologiska forsk-
Frdelning efter kn, lder och bostadsort ... ningen visat att det r sllsynt med brottsdebuter i hgre ldrar i Sverige. De som
Vad gller knsfrdelning r det ingen substantiell skillnad mellan invandrare begr brott senare i livet har vanligtvis debuterat i 10-14~rsldern (Wikstrm,
och svenskar. Invandrarna i underskningen bestod av 49,3 procent mn och 1994).
50,7 procent kvinnor. Motsvarande siffror-fr svenskarna Var51,3 procent mn En kanske mer sannolik frklaring till invandrarnas strre verrepresentation
och 48,7 procent kvinnor. En frdelning som ngot missgynnar svenskarna vid i hgre ldrar kan drfr vara att det i den grupp personer som emigrerar till
en jmfrelse. Sverige finns en viss verrepresentation av personer som redarrdebuterat i brott i
A1de~sfrddningen missgynnar ocks svenskarna jmfrt med invandrarna. hemlandet. Medan dremot invandrare som kommit till Sverige som barn och
sedan vuxit upp i landet i mindre grad skiljer sig frn ungdomar fdda i Sverige.

42 43
 Kbns-, lders- och bostadsortsstandardiserad jmfrelse ger hgre vrden fr ungdomsbrotten. Det motsatta gller betrffande brott som
vanligtvis begs av ldre grningsmn. Fr exempelvis vldtkt och bostadsin-
Om standardpopulationsmetoden anvnds fr att ta en jmfrelse mellan svenskar brott minskar de standardiserade vrdena jmfrt med de ostandardiserade.
och invandrare som eliminerar effekterna av olikheter i kns-, lders- och regio-
nal frdelning erhlls de resultat som redovisas i tabell 1O.
Socioekonomisk status
Tabell 10. Invandrares participation (promilleandelar) i registrerad brottslighet med
eliminerade effekter av kn, lder och bostadsort. verrepresentation berknad som Invandrarnas verrepresentation i brottslighet berorsledesinte p en ogynnsam
kvoten mellan participationen ftr invandrare respektive svenskar: Den ostandardlserade
verrepresentationen anges ocks som jmftrelse.
frdelning nr det gller faktorerna kn, lder och bostadsort, En annan falnor r
socioekonomisk status. Ett flertal underskningar hat visat att ju lgre individers
Standardiserad Ostandardiserad socioekonomiska status r, desto hgre tenderar participationen i brottslighet att
Brottskategori participation verrepresentation verrepresentation vara (se t.ex. Wikstrm, 1987; Martens, 1994). Hr har SEl-koden anvnts fr
( '-_._~

Samtliga brott 125 (2,2 ~' 2,1 att kategorisera individerna efter yrkestillhrighet
Brottsbalksbrott 98 2,3 2,2
Brott mot person 31 2,7 2,5 Tabell 11. Participation i brott ftr invandrare respektive svenskarftrdelad p olika
Stldbrott 53 2,5 ~ 2,4 yrkesgrupper, samtliga brott, brott mot person ochstldbrott. Procent.
Mord och drp (inId. frsk) 0,7 3,5 3,5
Misshandel mot kvinna, obekant 1,9 3,8 3,4 Samtliga brott Brott mot person Stldbrott
Misshandel mot kvinna, bekant 7,6 invandrare svenskar invandrare svenskar invandrare svenskar
Misshandel mot man, obekant 9,4 4,7 4,0
Arbetare 11,0 5,8 2,7 1,3 4,0 1,7
Misshandel mot man, bekant 6,1 2,9 2,5
Tjnstemn 4,3 1,9 0,8 0,3 1,4 0,4
Brott mot frihet och frid 13 1,3 1,3
Fretagare 10,2 5,4 1,8 0,9 1,3 0,4
Vldtkt 0,8 4,0 4,5
vriga 17,8 10,0 4,6 2,2 7,7 3,9
vriga sexualbrott 0,3 1,9 1,9
Ej frvrvsarbetande 15,5 8,0 3,8 1,6 7,7 4,0
Biltillgrepp (inkl, frsk) 8,4 2,0 1,5
Stld ur och frn motorfordon 6,6 1,9 1,3
Bostadsinbrott 2,7 2,3 3,9 Inom samtliga yrkesgrupper freligger sledes en hgre participation i brottslig-
Rn' 2,3 3,3 2,9 het fr invandrare jmfrt med svenskar. Generellt sett r det dubbelt s mnga
Butiksstld 35 3,4 3,5
iRvandrare inomvarje grupp som registrerats fr brottslighet. Kontroll fr en-
Bedrgeri 15 2,1 2,2
Skadegrelse 17 2,0 1,7
bart yrkestillhrighet med hjlp av standardpopulationsmetoden visar att invand-
Rartfylleribrott 23 1,9 1,9 rarna, om de hade haft svenskarnas frdelning p yrkesgrupper, hade haft
Trafikbrott (TBL) 28 2,2 1,9 participationen 11,2 fr samtliga brott jmfrt med svenskarnas 5,8. Fr brott
Narkotikabrott (NSL) 7,5 1,6 1,7 mot person blir motsvarande siffror 2,7 fr invandrarna och 1,2 fr svenskarna
...
samt fr stldbrotten 4,9 fr invandrarna och 2,2 fr svenskarna. Allts i princip
Som framgr av tabellen frndras verrepresentationerna fr hela invandrar- dubbel representation genomgende. Det har tidigare konstaterats att invandrarnas
gruppen endast marginellt om effekterna av olikheter vad gller kn, lder och verrepresentation i brottslighet inte beror p ogynnsam frdelning nr det gller
bostadsort elimineras. Fortfarande finns en tydlig verrepresentation fr samliga . kn, lder eller bostadsort. Till detta kan nu lggas att invandrarnas verrepresen-
brottskategorier. Invandrarnas verrepresentation i brottslighetftrklarassledes inte tation i brottslighet inte heller kanftrklaras medatt inuandrqre r smre lottade n
aven ogynnsam ftrdelning vadgller kn, lder och bostadsort. Det framgr ocks svenskar nr detgller socioekonomisk status.
att typiska ungdornsbrott som biltillgrepp, stld ur och frn motorfordon, ska- Den socioekonomiska statusen r dock ett grovt mtt p invandrarnas sociala
degrflse och trafikbrott (utom rattfylleri) tenderar att ge strre verrepresenta- situation. Enligt Martens (1990) borde man, nr man besktiver invandrarnas
tioner etter standardisering. Som framgtt tidigare var invandrarnas ldersfrdel- sociala situation, ven ta med faktorer som t.ex. ekonomisk situation och bostads-
ning mindre.koncentrerad till unga r. Det r detta som korrigeras. fr och som situation. Det konsekventa resultatet i tabell 1Otalar dockfr att verrepresenta-

44 45
tionen skulle bibehllas ven om man eliminerade effekter av sdana faktorer.
Den socioekonomiska indelningen i tabell 10 torde ju exempelvis ha ett starkt
samband med den ekonomiska situationen.
Det kan vidare diskuteras om det r den socioekonorniska statusen i Sverige
som r den mest relevanta faktorn i detta sammanhang. Det kan vara s att det
skulle vara mer relevant att kontrollera fr den socioekonorniska statusen i ur-
sprungslandet. Eftersom det stora flertalet invandrare har haft en hgre socio-
ekonomisk status i hemlandet skulle en kontroll fr detta dock knappast fr-
ndra resultaten i den riktningen att verrepresentationen minskade.
En hypotes som nmnts i samband med invandrares verrepresentation i brotts-
lighetr den "frustration" det kan skapa att, jmfrt med situationen i hemlan-
det, flytta sig nedt p samhllsstegen. Strvanden att kompensera fr detta skulle
i viss mn kunna vara brottsgenererande. Eftersom data frn invandrarnas hem-
land saknas i denna underskning kan en sdan hypotes dock inte prvas nr-
mare.
ten mot person, vilket i och fr sig kan vara frvnande, lika stor. Dremot r
skillnaden i verrepresentation stor fr stldbrotten. Analyserna visar ocks att
invandrade kvinnors verrepresentation i stldbrottslighet enbart beror p butiks-
stlder. verrepresentationen fr denna brottskategori r 3,5. Fr alla andra an-
talsmssigt stora stldbrottskategorier finns i princip ingen verrepresentation
fr de invandrade kvinnorna. Fr exempelvis inbrott r verrepresentationen 1,13
ochfr stld ur och frn motorfordon r de invandrade kvinnorna LO.m. under-
representerade, kvoten r hr 0,84.
Det r hr viktigt att notera att butiksstld r det brott dr man med viss
skerhet kan sga att invandrare lper strre risk n svenskar att registreras fr ett
begnget brott. De invandrade kvinnornas strre verrepresentation behver dr-
fr inte glla den faktiska brottsligheten, utan kan tminstone delvis bero p att
kvinnor i s pass hg grad koncentrerar sin brottslighet till just butiksstlder dr
det allts rder ojmlikhet betrffande risken att registreras fr ett begnget brott.

Svenska respektive utlndska medborgare

Invandrade kvinnors brottsparticipation
Att kvinnor begr avsev~rt frre brott n mn r ett obestridligt faktum. Men r
invandrade kvinnor verrepresenterade jmfrt med svenska kvinnor vad gller
registrerad brottslighet? Resultatet aven lders- och regionstandardiserad jmf-
relse redovisas i tabell 12 liksom en jmfrelse med verrepresentationen fr
invandrarna totalt sett.
.
Hittillsvarande forskning om invandrare och brott i Sverige har enbart studerat
utlndska medborgare. Gruppen invandrare, dvs. personer fdda i annat land,
kan delas upp p dem som erhllit svenskt medborgarskap och p dem som r
utlndska medborgare. Av de 308591 invandrare som ingr i denna undersk-
ning r 39 procent (I20 357 personer) svenska medborgare och resterande 61
procent (188 234 personer) utlndska medborgare.

Tabell 12. Procentandel invandrade kvinnor som ngon gng under underskningsperio- Tabell 13. Invandrares brottsparticipation i procentfrdelad p svenska och utlndska
den registrerats fr brott. Kategorierna samtliga brott, brottsbalksbrott. brott mot person medborgare. Samtliga brott, brottsbalksbrott, brott 1rI;ot person och stldbrott.
och stldbrott. Dessutom verrepresentation jmfrt med svenska kvinnor samt jmfrelse Svenska medborgare Utlndska medborgare
med verrepresentationen fr invandrare totalt sett. Standardiserat fr lder och region.
Samtliga brott 10,65 12,91
Participation verrepresentation Brottsbalksbrott 8,15 10,04
kvinnor fdda i kvinnor fdda i personer fdda Brott mot person 2,53 3,17
annat land svenska kvinnor annat land . annat land .. Stldbrott 4,28 5,87
Samtliga brott 5,30 2,05 2,6 (22
".'
Brottsbalksbrott 4,59 1,69 2,7 2,2
Brott mot person ~ 0,54 hnde~lndska medborgare s_om~!:-~trem~iliLbrolL~r.h2!Q'~~motsvat:ancle
0,21 2,6 2,5
Stldbrott 3,26 1,06 3,1 2,4
andel fr svenska lIledborgare.Fr samtliga brott r participationen drygt 20
procent hgre, frl;~~tt-m~t-~p~r~onr den 25 procent hgre och fr stldbrott
Invandrade kvinnor r mer verrepresenterade i registrerad brottslighet n in- 37 procent hgre.
vandrare totalt sett. Det innebr ocks att invandrade kvinnor r mer ver- Slutsatsen blir att underskningar som anvnderkategorin utlndska medbor-
representerade n invandrade mn vad avser registrerad brottslighet. ' gare som utgngspunktftr att bedma invandrares brottslighet leder till verskatt-
Invandrade kvinnors strre verrepresentation ligger helt och hllet p stld- ningarav denna. .
brotten. Fr brotten mot person freligger i princip ingen skillnad i jmfrelse Skillnaderna i brottsparticipation mellan invandrare som r utlndska respek-
med invandrarna totalt sett. Invandrade kvinnors verrepresentation r fr brot- tive svenska medborgare underskattas ocks ngot i denna underskning bero-

46 47
 ------------------------------,,':01

ende p att utflyttningen frn Sverige kan antas vara strre i gruppen utlndska I tabell 14 redovisas procentandelen personer som registrerats fr brott (samt-
medborgare. De som flyttat har allts inte varit i landet under hela uppfljnings- liga brott) frdelade efter invandringsr fr personer fdda under vissa r.
perioden och drmed haft kortare tid p sig att registreras fr brott. Den 20- Tabellen visar en Idar tendens till att ju lngre personer som r fdda i annat
procentiga vervikten r allts ett minimivrde. land bott i Sverige desto lgre r brottsligheten. Detta gller oavsett fdelser. Fr
fyra av rskullarna r sambandet (det linjra) mellan invandringsr och participa-
tion statistiskt skerstllt.
Brottsparticipation frdelad efter invandringsr En metod att sammanfatta resultaten fr olika rskullar r att berkna medel-
En intressant frga i samband med invandrares brottslighet r om brottsligheten vrdet av participationen fr samtliga rskullar, allts inte enbart fr dem som
frndras med tiden man bott i Sverige. En hypotes r att brottsligheten avtar ju redovisas i tabell 14.
lngre tid man befunnit sig i landet.
. Vid underskning av denna frga r det viktigt att konstanthlla fr lder. Ju Tabell 15. Participation i brottslighet i procentJOr personer jOdda i annat landJOrdelad
lngre man bott i landet, desto hgre r genomsnittsldern. Eftersom brottslig- efter invandringsr. Medelvrde ver rskullarna jOdda ren 1945-1969.
heten markant avklingar med stigande lder mste en analys ta hnsyn till lders- Invandringsr Genomsnittlig brottspanicipation
faktorn fr att ge rttvisande resultat. Ett eventuellt resultat om en avtagande 1968 10,3
brottslighet skulle helt och hllet kunna bero p att medelldern har kat. 1969 11,8
Vid analyser av ett eventuellt samband mellan brottslighet och boendetid i 1970 12,2
Sverige har vissa begrnsningar gjorts. Enbart de som r fdda under rtal som 1971 12,7
1972 15,2
inneburit att de kunnat registreras fr brott under hela uppfljningsperioden har
1973 13,3
tagits med. Eftersom ett krav fr att kunna registreras fr brott r att man fyllt 1974 13,5
15 r, ingr enbart personer fdda ren 1945-1969. Av samma anledning har de 1975 14,5
som invandrat r 1985 uteslutits. 1976 14,1
1977 15,1
Tabell 14. Pro~entandelen* personer jOdda ren 1945, 1950, 1955, 1960, 1965 och 1978 15,2
1969 i annat land och som registrerats JOr brott (samtliga brott)JOrdelad efter 1979 13,9
inuandrinysr. 1980 14,2
Fdelser 1981 14,3
1982 16,2
Invandringsr 1945 1950 1955 1960 1965 1969 1983 15,1
1968 7,8 4,5 9,4 12,8 16,8 1984 15,3
1969 7,0 5,9 14,1 13,5 15,0 7,3
r" 0,79
1970 8,5 6,3, 11,9 15,1 17,9 16,3
1971 9,9 7,1 12,8 14,4 18,3 17,4 * r r den s.k. korrelationskoefficienten.
20,6
1972
1973
11,9
10,8
10,0
12,0
11,8
9,0
15,0
14,4
23,6
15,9 22,7
"
1974 7,3 10,5 10,7 15,2 20,5 18,0 Sambandet blir mycket tydligt. Invandrares brottslighet, mtt i participation,
1975 9,9 13,7 10,0 11,8 21,7 19,2 . minskar ju lngre tid de bott i Sverige. En reservation mste dock gras fr att
1976 11,6 10,3 10,3 13,6 19,3 21,6 invandringen med tiden ndrat karaktr och att detta kan ha pverkat resultaten,
1977 10,7 12,2 12,5 15,6 20,8 24,4
1978 12,8 13,2 10,5 18,1 21,0 20,6
Runt r 1970 vergick invandringen successivt frn att vara arbetskraftsinvandring
1979 14,6 12,5 13,1 11,0 18,8 22,8 till att vara flyktinginvandring. Detta kan ha pverkat utvecklingen, Hypotesen
1980 10,9 10,9 14,4 12,7 16,3 19,4 r d att arberskraftsinvandring skapar mindre grogrund fr brott n vad fallet r
1981 11\8 11,8 13,1 13,2 15,3 19,0
1982
med Ilyktinginvandring, Om perioden 1968-1971, d vergngen skett, elimi-
11,0 11,4 15,4 18,1 22,3 27,4
1983 11,5 12,3 13,4 15,6 17,3 25,0 neras, kvarstr dock ett samband (r=0,48) mellan tid i landet och participation i
1984 10,9 13,9 14,5 16,6 17,8 20,5 brottslighet.
* Samtliga procenttal i tabellen baseras p minst 200 personer.

48 49
 ----------------------------- "

Om man antar att hela den successiva reduktionstakten beror p att brottslig-
heten minskar ju lngre man bott i landet, r denna nd ganska lg. Det handlar
om en genomsnittlig reduktion av andelen personer som registreras fr brott p
0,24 procentenheter per r. verrepresentationen i registrerad brottslighet (samt-
liga brott) fr personer som r fdda i annat land var cirka tv gnger; 12,5
procent fr invandrare och 5,8 procent fr svenskarna. Med en reduktion av
invandrarnas andel p 0,24 procentenheter per r tar det 28 r innan de invand-
rare som bodde i landet r 1985 har kommit ned till svenskarnas brottsniv.
Bernow och Boalt (1989) gjorde bedmningen att en etableringsprocess se-
dan en invandrare kommit till sitt nya land kan pg i upp till tio r.
vrdena ger mer relevanta jmfrelser utgr analyserna i frsta hand frn resulta-
ten i bilaga 1.
Samtliga brott
Utgngspunkten fr en jmfrelse mellan brottsparticipationen frdelad p olika
ursprungslnder r de kns-, lders- och regionstandardiserade vrdena. Det ver-
gripande mnstret sett ver olika ursprungslnder blir dock i stort detsamma om
analyserna baseras p de faktiska andelarna, dvs. den promilleandel som registre-
rats fr brott under uppfljningsperioden.

Participation i brottslighet frdelad p olika

ursprungslnder
Eftersom invandringen frn olika lnder kan skilja sig markant ifrga om bas-
faktorer som pverkar brottsligheten, har snedvridningar p grund av kn, lder
Qch bostadsort kontrollerats. Invandrare frn vissa lnder utgrs t.ex. till 70 pro-
cent av mn. Dessa grupper fr relativt hga vrden p brottsparticipationen be-
roende p den ogynnsamma knsfrdelningen, ven om bde mnnen och kvin-
norna var fr sig relativt sett har lga tal (se exemplet i bilaga 3).
Vid kontroll fr kn, lder och bostadsort har samma metod som tidigare
anvnts. Det innebr att resultaten kan uttryckas s att de redovisar en skattning
av det antal individer i respektive grupp som skulle ha registrerats (skligen miss-
tnkta) fr brott om grupperna haft samma kns-, lders- och bostadsortsfr-
delning som svenskarna. Resultaten fr olika grupper av ursprungslnder avse-
ende samtliga brottstyper redovisas i tabell 16. Resultaten fr olika enskilda brotts-
typer med de kns-, lders- och bostadsortsstandardiserade vrdena redovisas i
bilaga 1. De faktiska vrdena redovisas i bilaga 2. Den statistiska oskerheten fr
resultaten betrffande olika nationalitetsgruppers participation i brottslighet, be,;::
handlas i bilaga 4. Redovisning sker efter den gruppering av ursprungslnder som
beskrivits i tabell 1. I fortsttningen kommer benmningen ursprungslnder att
avse grupper av ursprungslnder.
I samband med jmfrelser mellan invandrare frn olika ursprungslnder kan
det fr vissa brottstyper vara ett antalsmssigt litet antal individer som skiljer det
ena landet frn det andra. Fr vissa av de brottstyper som anges i tabellerna i
bilagan r det drfr olmpligt att gra analyser och dra slutsatser. De mnster
som utkristalliseras fl' de brottstyper som analyseras r dock s tydliga att de inte
kan bero p slumpen: Samtliga skillnader som diskuteras i denna genomgng r
statistiskt skerstllda. Eftersom de kns-, lders- och bostadsortsstandardiserade

50 51
 - - ------ ----------------------------------- -

Tabell,16. Brottsparticipation, dvs. andelen personer som ngon gng under fimrs- Sett till faktiska vrden (bilaga 2) har var fjrde invandrare frn Algeriet-Libyen-
perioden 1985-1989 registrerats jOr brott (promille) i Sverige jOrdelad p jOdelseland.
Tunisien registrerats fr brott under femrsperioden 1985-1989, var femte frin
(Sverige omfattar endast svenskar dvs. personer fdda i Sverige exklusive invandrares
barn.) Samtliga brott. Standardiserat jOr kn, lder och bostadsort. Chile och var fjrde till femte frn Irak. Att jmfras med exempelvis var fem-
tonde vietnames och var sjuttonde svensic Den hga andelen frn Algcriet-Li-
FdelseIand Brottsparticipation
byen-Marocko-Tunisen beror delvis p att dessa invandrargrupper har en ver-
Sverige 58 vikt av mn. Den statistiska oskerheten r av storleksordningen plus minus 15
Danmark 105 promille varfr differensen mellan olika lnder i flertalet fall r statistiskt sker-
Finland 132 stlld.
Norge 105 Eftersom kategorin samtliga brott r en heterogen samling brott kan det, om
Grelcland 91 man vill verstta resultaten till faktiskt begngna brott, finnas en felklla i att
Italien 135 vissa grupper skulle kunna vara missgynnade av att de begr brott dr sannolikhe-
Jugoslavien '141
Polen 168
ten att registreras fr ett begnget brott r hg, medan andra grupper:kan gynnas
Portugal, Spanien 109 om de begr brott med lgre sannolikheter fr registrering. Eftersom den bild
Rumnien, Bulgarien 152 som ges av tabell 16 i huvudsak r likartad fr enskilda brottstyper torde detta
Storbritannien 69 dock inte spela s stor roll.
Tjeckoslovakien 136
Det mnster som tabellen visar r att generellt sett hga vrden terfinns fr
Frbundsrepubliken Tysldand 91
Ungern 124 invandrare frn lnder som kan betecknas som arablnder. Algeriet-Libyen-Ma-
sterrike 103 rocko-Tunisien, Irak, Jordanien-Palestina-Syrien och Libanon har samtliga stan-
Sovjetunionen 170 dardiserade participationsvrden i intervallet 150-200. Om man utkar katego-
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 206 rin till att glla invandrare frn lnder i Nordafrika och Vstasien. l~~floch Tur-
Etiopien 147
kiet inkluderat, gller i princip samma intervall, med undantag fr invandrare
USA 65
Argentina, Uruguay 122 'frn Turkiet som har vrdet 142. Hga vrden, men ngot lgre n gruppen
Bolivia, Peru, Equador 155 invandrare frn arablnder, har ocks invandrare frn steuropeiska lnder som
Chile 200 Ed. Jugoslavien, Polen, Rumnien-Bulgarien, Tjeckoslovakien och Sovjetunio-
Colornbia 140 nen. Dessa terfinns i intervallet 135-170. Undantaget hr r Ungern med vrdet
Bangladesh, Pakistan 101
Indien 82
124.
Irak 182 P en lite lgre niv terfinns invandrare frn de sydamerikanska lnderna (ex-
Iran 172 klusive Chile) Argentina-Uruguay, Bolivia-Peru-Equador och Colombia i inter-
Jordanien, Palestina, Syrien 175 vallet 120-150, liksom invandrare frn lnderna frn Mrika (exklusive arab-
Taiwan, Kina, Japan 64
lnderna i Nordafrika) .
Republiken Korea 87
Libanon 157 P ytterligare en lgre niv terfinns invandrare frn de nordiska lnderna. Hr
Thailand 106 finns dock en markant skillnad mellan Danmark och Norge ena, och Finland
Turkiet 142 andra sidan, som har ett markant hgre brottsparticipationsvrde n de tv frst-
Vietnam 66 nmnda.
vriga Afrika, exkl, Uganda 138
vriga Europa 80
Lga participationsvrden, (mindre n tio procent av personerna har registre-
vriga Asien 94 rats fr brott,) erhlls fr invandrare frn vissa Vsteuropeiska lnder, exklusive
vriga lnder \ 95 'Norden (Greldand, Storbritannien, Tyskland) och USA liksom frn lnder i Syd-
, ostasien (Indien, Taiwan-Kina-japan, Republiken Korea och Vietnam).
Skillnaderna i brottsparticipation mellan olika ursprungslnder r mycket stora. Den mest naturliga hypotesen utifrn ovanstende resultat r att skillnaderna
De varierar mellan som lgst 60 promille och som hgst 200 promille. De hgs- mellan olika invandrargrupper beror p socialgruppstillhrighet. Eftersom in-
ta terfinns bland invandrare frn Algeriet-Libyen- Marocko-Tunisen och Chile. vandrare frn Vsteuropa-USA och Sydostasien generellt sett kan tnkas tillhra

52 53
hgre socialgrupper n invandrare frn till exempel Nordafrika och Vstasien Sledes en markant skillnad. Skillnaden kvarstr om resultaten kontrolleras fr
samt steuropeiska lnder, kan skillnadern~ bero p det. Om man kontrollerar hin, lder och bostadsort.
socioekonomisk status (standardpopulationsmetoden) minskar skillnaderna n- . En hypotes r att brottsparticipationen kan vara lgre fr grupper som emigrerar
got, dock kvarstr de i huvudsak (tabell 17). i direkt anslutning till ngon politisk hndelse n fr dem som emigrerar av
andra anledningar. Ngot std fr en sdan hypotes har dock inte gtt att finna.
Tabell 17. Participation i promille fOrdelad efter geografisk uppdelning och socioekonomisk Situationen tycks unik fr den chilenska invandringen. Det finns exempelvis inte
status. '
ngra skillnader i participation fr de invandrare som kom frn Polen i sa~b~n~
Socioekonomisk status
med militrens maktvertagande r 1981 jmfrt med dem som kommit tidi-
Ej frvrvs- Arbetare och Tjnste- ~
gare eller senare. .
Geografisk uppdelning arbetande fretagare mn vriga Medelvrde
Ngot frvnande r att invandrare frn nordiska lnder har hgre brottsparti-
Norden exkl. Sverige 183 95 29 183 123 cipation n invandrare frn vriga Vsteuropa, USA och bortre Asien (tabell 16).
Vsteuropa och USA 97' 93 38 122 88
Brottsligheten per capita i frmst Norge och Finland, men ven i Danmark, r
steuropa 19 132 74 183 145
Sydamerika 170 186 80 235 168 ngot lgre n i Sverige. Andelen personer bengna att beg brott torde sledes
Sydostasien 64 79 40 99 70 vara lgre i dessa lnder n i Sverige. nd har en dubbelt s stor andel invandrare
Nordafrika och Vstasien 183,' 173 112 215 171 frn dessa lnder jmfrt med svenskarna registrerats fr brott; fr Finlands del r
Afrika exkl, Nordafrika andelen 2,5 gnger s stor. Man kan tnka sig tv rimliga frklaringar till detta.
och Uganda 155 178 87 180 150
Den frsta r att det kan finnas en tendens till att invandringen mellan de nord-
iska lnderna i viss mn selekteras till personer med hgre brottsbengenhet och
Medelvrdet i den hgra kolumnen utgr ett fr socioekonomisk status standar-
att dessa personer r rrligare n normalbefolkningen. Den andra tnkbara fr-
diserat vrde. Tidigare beskrivna mnster kvarstr helt och hllet. Skillnaderna i
klaringen r att invandringen i sig, dvs. den omstllning det innebr att byta
brottsparticipation mellan olikageografiska ursprungsomrden beror intep skillna-
hemland, i viss mn kan vara brottsalstrande.
der i socioekonomisk status i Sverige. Dremot, skulle skillnaderna kunna bero p
Ett rimligt antagande i samband med invandrares brottslighet r att personer
den socioekonomiska statusen i fdelselandet, ngot som inte kunnat analyseras
so~ kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare har haft lttare n flykting-
i denna underskning. ..
invandrare att anpassa sig i samhllet. Rimligen borde det ha en reducerande
En hypotes om olika invandrargruppers brottslighet sger att ju mer 'en
effekt p brottsbengenheten om man som invandrare relativt snart etter ankoms-
invandrargrupps kulturella normer avviker frn mottagarlandets, desto svrare
ten till det nya landet fr ett arbete med allt vad det' innebr av sociala frdelar.
har gruppen att anpassa sig i det nya landet. Fljaktligen r risken strre att s-
Resultaten som presenteras i tabell 16 visar dock en ngot splittrad bild. Fyra
dana invandrare brjar beg brott (Martens, 1990). Ovanstende resultat ger en
lnder frn vilka invandringen till Sverige till mycket stor del har varit arbetskrafts-
bild som inte direkt talar fr denna hypotes. Det r visserligen svrt att mta
invandring r Turkiet, Greldand, Jugoslavien och Italien. Fr antagandet talar att
storleken av skillnader i kulturella normer och vrderingar, men det ar samtidigt
brottsparticipationen fr invandrare frn Turkiet i viss mn avviker frn
svrt att tro att dessa avvikelser gentemot svenska frhllanden r strre fr st-
brottsparticipationen fr invandrare frn andra lnder i Vstasien. Dessuto~ r
europeiska och Sydamerikanska lnder n fr lnder frn Sydostasien.
brottsparticipationen fr grekiska invandrare lg. Mot antagandet talar att I~a
En intressant aspekt vad gller det hga brottsparticipationsvrdet fr invand-
lienska invandrare har den hgsta brottsparticipationen av samtliga vsteuropeis-
rare frn Chile r att det finns relativt stora skillnader beroende p nr invand-
ka lnder och att den jugoslaviska invandrargruppens brottsparticipation inte r
ringen skedde. Invandringen frn Chile snderfaller i tv delar. Den frsta delen
speciellt lg jmfrt med invandrargrupper frn vriga steuropa. (Vrdena r
bestod av dem som flydde i samband med och ren efter militrjuntans makt-
kontrollerade fr lder. Arbetskraftsinvandrarlnderna r allts inte gynnade av
vertagande r 1973, den andra av dem som kom senare. Den sistnmnda in-
att de generellt har en ldre invandrarpopulation n flertalet andra lnder.)
vandringen organiserades mer systematiskt frn Chile. En stor del av invandrarna
Det r naturligtvis vanskligt att utifrn data p makroniv frkasta eller accep-
under denna period hrrrde frn samma region.
tera olika hypoteser. Fr mer noggranna underskningar krvs ingende analyser
Brottsparticipationsvrdet fr dem som kom under den frsta perioden 1975-,
p individniv.
197~ r 164 och fr dem som kom under den andra perioden 1979-1985 225.

54 55
 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ------ - -..,

En underskning frn Danmark Brott mot person och stldbrott

I Danmark har man under r 1994 genomfrt en registerstudie ver utlndska Bland brottsbalksbrotten, dvs. brott som terfinns i brottsbalken, BrB, kan tv
medborgares brottslighet jmfrt med danska medborgare och d speciellt jm- huvudgrupper urskiljas; stldbrott och brott mot person. Utmrkande fr de
frt olika nationaliteter (Rigspolitichefen, 1994). Metoden r i stort sett identisk bda grupperna r att de skiljersig t vad glleruppst. Stldbrotten r s.k, vinnings-
med den som anvnts i freliggande underskning, dvs. man har studerat hur brott, dvs. de begs av ekonomiska skl. Brotten fregs vanligtvis aven viss
stor andel av personerna med respektive nationalitet som registrerats fr brott planering. Brott mot person dremot ger ingen ekonomisk vinning utan kan
(skligen misstnkta). Det som skiljer den danska underskningen frn frelig- mer betecknas som friktionsbrott. Brotten sker ofta p impuls och fregs allts
gande r dels att man studerat utlndska medborgare och inte personer fdda i normalt inte av ngon planering. Trots skillnaderna i uppst och planering tende-
annat land samt att underskningsperioden endast r ett r. rar dock bda typerna av brott att begs av samma personer (se t.ex, Wikstrm,
Resultaten betrffande olika nationaliteter r, utom p tv punkter, i stort sett 1994). Frgan r om denna tendens ocks gller fr olika invandrargrupper.
identiska med dem som presenteras hr. De hgsta verrepresentationsvrdena i
registrerad brottslighet i den danska underskningen terfinns fr arablnderna
med de nordafrikanska lnderna frmst. Stora verrepresentationer terfinns fr
lnder i f.d. steuropa, vriga Afrika och Sydamerika med Chile frmst. Lga
verrepresentationer terfinns fr vsteuropeiska lnder samt stafrikanska ln-
der, dock med ett undantag.
Den frsta aspekten dr resultaten i den danska underskningen skiljer sig
frn denna underskning r att medborgare frn vriga Norden i stort sett befin-
ner sig p samma niv som de danska medborgarna vad avser brottsparticipation.
De svenska medborgarna hade till och med lgre vrden n danskarna sjlva. Det
mste betraktas som frvnande att nordiska invandrare i Sverige s pass markant
skiljer sig frn svenskar vad avser registrerad brottslighet nr finska, norska och
svenska medborgare i Danmark inte registrerats fr mer brottslighet n de danska
medborgarna. ven om den danska underskningen enbart avser nordiska med-
borgare s borde inte resultaten skilja sig s ptagligt. Denna omstndighet borde
bli freml fr en uppfljande underskning.
Den andra avvikelsen i den danska underskningen jmfrt med denna r att
medborgare frn det ostasiatiska landet Pakistan - som Danmark har en relativt
stor invandrargrupp frn - har en markant hg verrepresentation i brottslighet
jmfrt med de danska medborgarna. verrepresentationen i registrerad brotts-
lighet r tre gnger s hg som fr de danska medborgarna. N u har inte den
pakistanska invandrargruppen studerats separat i denna underskning, utan Bang-
ladesh och Pakistan har slagits samman. Det r dock inte mot bakgrund av resul-
taten fr denna sammanslagna grupp realistiskt att en s stor verrepresentation
fr pakistanska invandrare kan frekomma i Sverige.

56 57
 Tabell 18. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng under femrsperioden Resultaten tyder p att det ven vad gller invandrares brottslighet r s att det
1985-1989 registrerats fOr brott mot person och/eller stiildbrott (promille) fOrdelat p inom varje invandrargrupp finns ett antal personer som gnar sig t brott och att
fOdelseland (Sverige omfattar personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn).
Standardiserat fOr kn, lder och bostadsort. de begr bde stldbrott och vldsbrott. Generellt sett r det samma nationalite-
ter som har hga vrden bde fr stldbrott och vldsbrott. Vissa skillnader kan
FdelseIand Brott mot petson Stldbrott dock noteras. Det finns Lex. en tydlig tendens till att invandrare frn det tidigare
Sverige 12 22 steuropa koncentretar sin brottslighet till stldbrott. Det r inte osannolikt att
Danmark 26 41 ststatsinvandrare p grund av omstllningen frn en situation med stor brist p
Finland 35 58 mnga varor; till en situation med ett verfld av varor, bin vara en faktor som
Norge 26 44 genererar en viss stldbrottslighet.
Grelcland 24 39 Anmrkningsvrd r den relativt lga andelen stldbrott som de turkiska in-
Italien 39 79 vandrarna registrerats fr. Andelen r Lex. lgre n fr de finska invandrarna och
Jugoslavien 35 69 nstan likal~g som fr norrmn och danskar. Mrika exldusiveNordafrika, Uganda
Polen 32 96
Portugal, Spanien 31 , och Etiopien, har en i jmfrelse med stldbrotten relativt hg andel invandrare
51
Rumnien, Bulgarien 33 84 som registrerats fr brott mot person.
Storbritannien 13 30
Tjeckoslovakien 22 86
Frbundsrep. Tyslcland 18 37 Misshandelsbrott
Ungern 22 67
sterrike 22 43 Av de fYra kategorier som misshandelsbrotten har indelats i r gatuvldet (misshan-
Sovjetunionen 37 94 del av obel~ant man) och familjevldet (misshandel av bekant kvinna) antalsmas-
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 65 120 sigt dominerande. Generellt r mnstret vad betrffar brottsparticipationen lik-
EtiopIen 26 62
USA 14
artat sett ver olika ursprungslnder. 8 Vad gller gatuvld r det dock en maxker(lt ,
26
Argentina, Uruguay 28 55 strre koncentration av invandrare frn Nordafrika och Vstasien so~ har de
Bolivia, Peru, Equador 31 80 ligsta participationsvrdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet,
Chile 42 104 Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nmnd ordning). Denna koncentration r
Colombia: 32 67 dock inte.lika ptaglig vad gller familjevldeL Vad avser misshandel av bekant
, Bangladesh, Pakistan 11 51
Indien 15
kvinna har invandrare frn vriga Mrika samt de osteuropeiska lnderna Rum-
35
Irak 53 86 nien-Bulgarien lika hga participationsvrden som invandrare frn flertalet arab-
Iran 29 99
~a . .
Jordanien, Palestina, Syrien 64 80 P samma stt som koncentrationen av lnder i Nordafrika och Vstasien r
Taiwan, Kina, Japan 21 29
Republiken Korea
pfallande vad gller invandrare med en hg andel som registrerats fr gatumiss-
12 43
Libanon 41 68 handel, finns en stor koncentration av invandrare frn lnder i Sydostasien som
Thailand 31 40 har bland de lgsta andelarna som registrerats fr gatumisshandel. Bilden blir mer
Turkiet 41 48 splittrad om man studerar familjevldet. Invandrare frn flera vsteuropeiska ln-
Vietnam 16 22 der har i detta fall lgre vrden n invandrare frn de sydostasiatiska lnderna.
vriga Afrika, exkl, Uganda 42 58
vriga Europa 17
-- Det r s gott som ingen skillnad alls om man jmfr misshandel av bekaiit
30
vriga Asien 21 46 man och misshandel av obekant man (tabell bilaga 1). Det statistiska sambandet
vriga lnder 21 37 sett ver olika ursprungslnder r hr nrmast perfekt (0,90). Det antyder att det
frmst r bengenheten att ta till vld som r den dominerande faktorn. Annars

8 Det statistiska sambandet mtt i korrelationskoefficienten r s hgt som 0,77.

58 59
kunde man tnka sig att vi'ssa invandrargrupper oftare n andra provoceras till Butiksstld
vld p grund av sitt ursprung.
Mnstret fr brottstypen butiksstld, frmst snatterier, r framfr allt att en
En hypotes som diskuterats r att det fr invandrare, som upplevt krig i sitt
relativt hg andel av invandrarna frn mnga lnder i steuropa registrerats fr
hemland, skulle ligga nrmare till hands att tillgripa vld. Hypotesen frvi~~t
dessa brott. Om det finns en tendens att omstllningen frn lnder med ett knappt
std i da:a. Invandrare frn exempelvis Libanon och Jordanien-Palestina-Syrien .
utbud av varor till Sverige med ett rikare utbud kan vara brottsgenererande, borde
har relativt sett hga brottsparticipationsvrden vad gller gatuvld. Vad som
detta ge utslag p butiksstlder. Det r ett strre steg att bryta sig in i bilar eller
dre~otl~an tyckas motsga hypotesen r att invandrare frn Vietnam har s lga
gra inbrott. Det mste dock finnas andra frldaringar till att invandrare frn
participationsvrden, Det intressanta r dock att vietnamesiska invandrare, jm-
vissa lnder i hgre grad n andra tenderar att beg butiksstlder. Ovanstende
frt med vriga invandrare frn Sydostasien, har de lgsta vrdena vad avser stld-
frklaring kan exempelvis inte glla invandrare frn Iran och Chile som har hga
brott, men de hgsta vrdena vad avser gatuvld. Vietnamesiska invandrare som
participationsvrderi fr butiksstld.
begr brott tenderar allts att ha en strre vldsbrottsbengenhet n andra invand-
Att den iranska invandrargruppen har markant hga participationsvrden fr
rare frn vriga Sydostasien. Det finns sledes en indikation p att upplevelser av
just butiksstld beror till stor del p att de iranska kvinnorna har den hgsta
krigi viss mn kar riskenfr att enperson skallbeg vldsbrott. Att invandrare frn
,frekvensen av samtliga nationaliteter vad av~er denna brottstyp (se nedan om
Vietnam nd har bland de lgsta participationsvrdena bland samtliga lnder
invandrade kvinnors brottslighet.) .
vad gller gatuvld visar samtidigtatt krigsupplevelser bara i liten urstrckning
Lga participationsvrden fr butiksstld har framfr allt invandrare frn vst-
kan anvndas som frklaring till olika gruppers bengenhet att beg vldsbrott.
europeiska lnder; men v~n invandrare frn Sydostasien. En skillnad gentemot
Krigsupplevelser kan inte ensamt frklara en kad vldsbengenhet, det mste
flertalet brottstyper r dock att invandrare frn Sydostasien vad gller butiksstld
till ytterligare faktorer. '
~enere~lt sett har dubbelt s hga vrden 'som svenskarna. Fr samtliga brott
lIgger siffrornafr sydostasiaterna generellt p ungefr samma niv som svenskar-
Bilbrott nas. En hypotes r som sagt att invandrare r mer ppassade n vriga kunder i
varuhus och butiker, vilket innebr att upptcktsrisken r hgre fr dem n fr
Vad betrffar bilbrottsligheten. biltillgrepp och stld ur och frn motorfordon, svenskar. I jmfrelse med svenskar r det sledes mjligt att de olika invandrar-
skiljer sig mnstret fr olika invandrargrupper avsevrt jmfrt med tidigare gruppernas participationsvrden fr butiksstld r hgre n deras faktiska brotts-
~r~ttsl~ategorier. Fr det frsta terfinns med vissa undantag de hgsta par- lighet.
ticipationsvrdena fr invandrare frn Danmark, Norge och Finland. Dessutom
har ver hlften av invandrargrupperna lgre vrden n svenskarna. Exempelvis
har invandrare frn Algetiet-Libyen-Marocko-Tunisien, en grupp som fr flerta- vriga brottsbalksbrott
let brottstyper har flerdubbelt hgre brottsparticipation n svenskarna, avsevrt
Vad gller mord, drp, vldtkt, vriga sexualbrott, rn och bostadsinbrott r vr-
lgre brottsparticipationsvrden fr bilbrott.
dena fr brottsparticipation fr sm fr att det skall g att dra slutsatser frn dem.
Bilbrotten r ganska typiska missbrukarbrott. dvs. en stor del av dem begsav
Det kan ibland rra sig om enstaka personer som medfr att det ena partici-
narkotika~~ssb~ukare. Att speciellt norska och danska invandrare har s hga
pationsvrdet skiljer sig frn det andra. ven kns-, lders- och bostadsorts-
brottsparticipationsvrden fr just dessa brottstyper kan tyda p att det finns en
standardiseringen blir osker vid s lga tal. Det tycks dock som om det inom
strre rrlighet hos missbrukare, tminstone till nrliggande lnder. A andra si-
vissa invandrargrupper, liksom bland svenskar, finns personer som r persistenta
dan kan det ocks tyda p att emigration och immigration kar risken fr sociala
brottslingar, dvs. de som lever sina liv som brottslingar och begr olika typer av
problem och att nordbor i hgre utstrckning n andra nationaliteter tenderar att
brott alltifrn butiksstlder till vldtkter. Det gller frmst invandrargrupperna
hamna i drogmissbruk. Det frefaller dock som om den frsta hypotesen r mer
frn Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Chile och vriga Afrika. (Se nedan
sannolik. Det r inte s vanligt' att mnniskor brjar utnyttja narkotika i vuxen
om terfallsbrottslingar.)
lder, det r oftast ngot som pbrjas i unga r.
Vad gller bedrgeribrott urskilj er sig invandrargrupperna frn Afrika. De tre
hgsta brottsparticipationsvrdena terfinns fr invandrare frn Algeriet-Libyen-
Marocko-Tunisien, vriga Afrika (exklusive Uganda) samt Etiopien. Vad avser

60 61
 de tv frstnmnda grupperna gller verrepresentationen generellt fr olika ty- terfalls bro ttslingar
per av bedrgeribrott; med kontokort, med check, kontoverskridanden och
En aspekt p participationen i brottslighet r ocks antalet och andelen terfalls-
vrigt bedrgeri. Fr gruppen frn Etiopien handlar det enbart om vad som be-
brottslingar. Detta definieras hr som personer som registrerats fr tv eller flera
tecknas som vrigt bedrgeri (allts inte kontokort, checkar och kontoverskri-
brott: En viss felklla r att vissa personer som registrerats fr mer n ett brott
danden).
kan ha registrerats vid ett och samma brottstillflle. Om exempelvis en krkorts-
Vad gller skadegrelse har de finska invandrarna det hgsta brottsparticipa-
ls person kr bil i berusat tillstnd kommer han eller hon att registreras fr bde
tionsvrdet. Eftersom skadegrelsebrott ofta r alkoholrelaterade kan det, ~t
rattfylleri och olovlig krning, men d handlar det ju inte om upprepad brotts-
bakgrund av resultaten betrffande rattfylleri, antas att gmppen finska invandrare
lighet. Denna felklla" str" dock troligtvis inte i alltfr hg grad. Bilden ver
har en relativt sett hg andel personer med alkoholproblem.
antalet terfallsbrottslingar (tabell 19) blir i stort sett densamma om man defi-
nierar en terfallsbrottsling som en person som registrerats fr tre, fYra eller flera
Rattfylleri brott.
Vad'gller rattfYlleribrott utkristalliserar sig en mycket tydlig bild. De invandrar-
grupper som har d~ hgsta brottsparticipationsvrdena kommer genomgende
frn lnder som har en "brnnvinskultur", antingen i Norden eller steuropa.
Invandrare frn Finland har markant hgre vrden n samtliga andra invandrar-
grupper. Norrmn och danskar som invandrat ligger p ungefr samma niv som
-steuropeiska invandrargrupper.
Rattfylleribrott begs ocks ofta av missbruka~e. Att den norska och danska
invandrargruppen ligger hgt hr ger ytterligare nring t hypotesen att rrliglie-
ten:= tminstone mellan nrliggande lnder - r strre bland personer med miss-
bruksproblem men ven att flyttning till annat land i sig kar risken fr social
utslagning.
Det r fr vrigt frvnande att brottsparticipationen fr svenskarna r s pass
lg fr denna brottstyp. Vid en rangordning skulle svenskarna hamna ngonstans
i mitten bland de olika grupperna.

vriga trafikbrott
Kategorin vriga trafikbrott domineras av brottet olovlig krning. Markant hga
participationsvrden har hr de sydamerikanska invandrargrupperna frn Chile
och Bolivia- Peru- Equador. Det r svrt att finna ngon hypotes om anledningen
till detta. I

Brott mot narkotikastrafflagen

Vad gller brott mot narkotikastrafflagen har den colombianska invandrargruppen;
de hqgst~ brottsparticipationsvrdena. Generellt dominerar invandrargrupper frn
lnder dr narkotika r relativt lttillgngligt, t.ex. N ordafrika (Algeriet-Libyen-
Marocko-Tunisien) och Portugal-Spanien. Att detta samband inte ~ konsekvent
visas dock av att invandr~re frn Thailand har bland de lgsta vrdena.

62 63
Tabell 19. Andel terfallsbrottslingar i promille (registrerade jOr tv brott ellerfler) samt Precis som fallet var i frga om andelen brottslingar terfinns de hgsta vrdena
antal brott per brottsling (registrerade jOr minst ett brott) efterjOdelseland. fr terfallsbrottslingar hos invandrargrupperna frn Algeriet-Libyen-Marocko-
Andel terfalls- Antal brott per Tunisien, Irak och Chile. ven hr gller att de srskilt hga vrdena fr den
FdelseIand brottslingar brottsling frstnmnda gruppen delvis beror p en ogynnsam frdelning med avseende p
Sverige - * 5,8 kn, lder och bostadsort. Kontrollerar man detta blir vrdet fortfarande hgst,
Danmark
men det blir mer i niv med vrdena fr invandrargrupperna frn Irak och Chile.
52 6,1
Finland' 66 6,2 Mer intressanta r siffrorna ver antalet brott per brottsling. Bortsett frn
Norge 49 7,0 ngra undantag vad gller invandrare frn sterrike och Tjeckoslovakien, ter-
Grekland 44 3,8 finns de hgsta vrdena hos nordborna. Det tyder p att invandrade nordbor som
Italien 61 5,1 begr brott har en strre tendens att beg upprepade brott. De invandrade
Jugoslavien 73 4,8 nordbornas brottslighet r koncentrerad till en mindre, relativt hgaktiv grupp.
Polen 77 4,7 Mnstret gller i hg grad ocks svenskarna. Antalet brott
Portugal, Spanien 53 4,6
, per brottsling r fr
Rumnien, Bulgarien 86 4,2
denna grupp hg i jmfrelse med flertalet invandrargruppers. Svenskarnas brotts-
Storbritannien 30 3,6 lighet r allts ocks koncentrerad till en andelsmssigt liten hgaktiv grupp.
Tjeckoslovakien 77 6,3
Vsttyskland 40 5,3
Ungern
sterrike
59 4,6
7,9
Invandrade kvinnors brottslighet frdelad
39
Sovjetunionen 72 3,1 p ursprungslnder
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 152 5,1
Etiopien 75 3,5 Det har framgtt att invandrade kvinnor - ven om de naturligtvis har en avse-
USA 27 4,8 vrt lgre brottsparticipation n mn - r mer verrepresenterade i brottslighet
Argentina, Uruguay 56 4,2 jmfrt med svenska kvinnor, n vad invandrarde mn r jmfrt med svenska
Bolivia, Peru, Equador 86 3,5
Chile 99 3,7
mn. De invandrade kvinnornas verrepresentation beror nstan helt p en ver-
Colombia 64 3,4 representation i frga om butiksstlder.
Bangladesh, Pakistan 34 ' 2,7
Indien 27 3,7
Irak 109 3,9 ~

Iran 83 3,2
Jordanien, Palestina, Syrien 18 3,6
Taiwan, Kina, Japan 26 2,6
Republiken Korea 88 3,6
Libanon 23 4,4
Thailand 68 2,7
Turkiet 25 3,7
Vietnam 88 2,7
vriga Afrika, exkl, Uganda 33 4,1
vriga Europa 61 5,1
vriga Nordamerika 40 6,0
vriga Asien 44 4,4

* Datamaterialet fr svenskarna r inte upplagt s att det gr att ra fram ngon anvndbar siffra.

64 65
 ----------------- ------."

Tabell 20. Participation fr invandrade kvinnor avseende butiksstld, dvs. andelen

Det br hr terigen pongteras att det kan finnas skilda sannolikheter att
kvi~nor i promille som ngon gng under femrsperioden 1985-1989 registrerats fr
~ut,ksstld. Frdelad p fdel~eland (Sverige omfattar personer fdda i Sverige exklusive ertappas och registreras fr butiksstld, tminstone vid en jmfrelse mellan
invandrares barn). Standardiserat (lder, bostadsort) respektive ostandardiserat. svenskar och nordeuropeer (samt personer frn USA) ena sidan och personer
FdelseIand frn vriga vrlden, andra sidan. Mycket talar fr att sistnmnda grupper r mer
Standardiserat Ostandardiserat
ppassade i butiker och varuhus.
Sverige 9 9
Mnstret fr de invandrade kvinnornas participatian i butiksstld r likartat
Danmark 13 12 det som gllde fr grupperna totalt sett och avseende samtliga brott. Kvinnor
Finland 23 18 frn flera arablnder, frn flera lnder i steuropa och frn Chile tenderar att ha
Norge 13 11
hga participationsvrden.
Grekland 24 33 Skillnaden kan sgas vara att kvinnor frn flera av de steuropeiska lnderna i
Italien 61 41
Jugoslavien 50
detta avseende hamnar p samma niv som kvinnor frn arablnderna och Chile,
54
Polen 71 76 ngot som inte var fallet vad gller samtliga brott. Kvinnor frn vriga Mrika har
Portugal, Spanien 26 23 ett frhilandevis lgt participationsvrde samtidigt som kvinnor frn Sydost-
Rumnien, Bulgarien 44 35 asien har ngot hgre vrden n vad som kanske r frvntat. Vrdena fr sydost-
Storbritannien 9 9 asiatiska kvinnor ligger till exempel p dubbla nivn jmfrt med kvinnor frn
Tjeckoslovakien 64 67
Vsttyskland 13 11
vriga Norden. Fr dessa grupper totalt sett och fr samtliga brott r frhllan-
Ungern 35 30 det det omvnda. Det r dock mjligt att det finns en skillnad i upptcktsrisk
sterrike 22 15 som spelat en viss roll hr. Den kan ven ha betydelse fr att det finns en viss
Sovjetunionen 74 c
68 skillnad i upptcktsrisk mellan kvinnor frn sydeuropeiska lnder jmfrt med
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 75 81
Etiopien kvinnor frn nordeuropeiska lnder och USA.
36 44 .I

USA 8 6 Hgst p listan ver brottsparticipat!Q.!!.1!~rdet gller butiksstld ligger de

Argentina, Uruguay 38 42 iranska kvinnorna. Resultatet r intressant mot bakgrund av att knappast ngon
Bolivia, Peru, Equador 41 . 61 invandrargrupp har s lg frvrvsintensitet som de iranska kvinnorna, endast 25
Chile 73' 84 procent frvrvsarbetade t 1985. Sannolikt r det dockinte den lga frvrvs-
Colombia 52 50
Bangladesh, Pakistan 43 43
. intensiteten i sig som genererat stldbrottsligheten. Bortovaron frn arbetsmark-
Indien 24 27 , riaden kan delvis vara sjlvvald (Lund och Ohlsson, 1994). Mer sannolikt r att
Irak 59 52 stldbrottsligheten i detta fall har att gra med tillfllesstrukturen. En hypotes r
Iran 85 95 att avsaknad av frvrvsarbete medfr att olika inkp ingr som en vsentlig del
Jordanien, Palestina, Syrie~ 47 48
Taiwan, Kina, Japan
av vardagen - varp antalet tillfllen till butiksstlder kar. En annan hypotes r
28 17
Republiken Korea 14 29 att iranska kvinnor ofta ar kldda p ett stt som gr att de uppmrksammas i
Libanon 37 36 butiker och varuhus. Den hga brottsparticipationen nr det gller butiksstld
Thailand 21 18 I fr iranska kvinnor skulle i s fall bero p hgre upptcktsrisk och drigenom ge
Turkiet 33 29 en sned bild av den faktiska brottsligheten.
Vietnam 20 19
vriga Afrika, exkl. Uganda 33 33
vriga Europa 14
vriga Nordamerika 26 t~ Om frdomars relevans
vriga Asien 24 22 I

CEIFO genomfrde under r 1993 en strre underskning dr 1 362 svenska

Den statistiska oskerheten r maximalt plus minus 2,5 promilleenheter (95 pl'Ocen tigt konfidensinter-
c
medborgare tillfrgades om olika aspekter p invandring (Lange och Westin,
vall).
1993). En frga var vad man trodde om vissa invandrargruppers brottslighet.
Resultatet redovisas i tabell 21.

66 67
 Tabell 21. Vad tror du om olika invandrargruppers brottslighet i Sverige? Hor du att Generellt kan man sga att det finns en verensstmmelse mellan verldigheten,
fdljande grupper begrjmfdrelsevis sett fler; frre eller ungefr lika mnga brott som baserad p registrerad brottslighet, och vad svenska medborgare tror om olika
svenskar?
gruppers brottslighet. Genomsnittligt tror svenska medborgare allts att samtliga
Mycket Ngot Lika Ngot Mnga Vet
frre
grupper begr fler brott n svenskar, vilket verensstmmer med resultaten ver
frre mnga fler fler ej
registrerad brottslighet.
Finnar 0,7 3,5 70,8 18,4 2,0 4,8
Dessutom finns det, trots felbedmningar av vissa invandrargrupper, ett tyd-
Turkar 0,5 4,5 30,7 39,6 9,3 15,3
Polacker 1,4 6,6 42,8 29,4 5,9 13,8 ligt samband mellan vad man tror och den registrerade brottsligheten. Det statis-
Araber 1,6.. 10,1 27,5 30,6 12,8 17,4 tiska sambandet mellan genomsnittsmttet fr vad man tror och den faktiska
Chilenare 1,1 9,0 38,5 26,4 7,0 18,1 verrepresentationen mtt med korrelationskoefficienten r s pass hgt som
Etiopier 2,8 16,8 34,9 19,3 3,5 22,7 0,50. Exempelvis tror svenska medborgare att finska och grekiska invandrare r
Zigenare 0,1 1,7 15,7 33,3 40,5 8,7
Iranier 0,6 4,8 29,2 38,8 11,0 15,6
relativt lite brottsliga, att polska invandrare hamnar ngonstans i mitten och att
Greker 1,0 8,4 52,6 20,1 2,6 15,3 iranska invandrare r relativt mycket brottsliga. Dessa bedmningar verensstm-
Kosovoalbaner 0,4 3,2 23,3 33,8 22,0 17,3 mer med den registrerade brottsligheten. Dremot finns en tendens till under-
skattning av etiopiers och chilenares relativa brottslighet. Det motsatta gller fr
De kategorier som svenska medborgare tror r mest brottsbengna r allts frmst
turkiska invandrare, som placeras hgt upp p listan.
zigenare och drefter kosovealbaner. Fr vissa av invandrargrupperna i tabellen
Det r mycket svrt att bilda sig en uppfattning om vad de tillfrgades be-
finns mjlighet att jmfra med den faktiska situationen, dvs. med resultaten av
dmningar grundar sigp. Om utgngspunkten r kulturskillnader mellan svenskar
denna underskning. De tv grupperna zigenare och kosovoalbaner saknas dock
och vriga grupper, borde inte etiopier sttas lgst. Om utgngspunkten i stllet
hr och kan drfr inte jmfras. .
r att arbetskraftsinvandrare begr mer brott n flyktinginvandrare, borde inte
Fr att kunna gra jmfrelser med de faktiska resultaten av olika invandrar-
iranier sttas hgst osv.
gruppers brottslighet krvs ett sammanfattande mtt p resultaten i tabell 21. Ett
sdant mtt p svarsfrdelningen fr respektive grupp kan berknas geoom ett
genomsnittsmtt konstruerat p fljande stt: Svarsalternativet "mycket frre"
ges vrdet -2, alternativet "ngot frre" vrdet -1, "lika mnga' vrdet 0, "ngot
fler" vrdet 1 och "mnga fler" vrdet 2. Drefter berknas respektive grupps
medelvrde bland de personer som besvarat frgan, dvs. exklusive dem som sva-
rat "vet ej". Jmfrelsen mellan vad svenska medborgare tror och den faktiska
andelen som registrerats fr brott red~visas i tabell 22.
l(
Tabell 22. Genomsnittsmtt p svarsfdrdelningen fdr frgan i tabell 21 samt den fitktiska
andelen och verrepresentationen fdr vissa invandrargrupper som registrerats fdr brott
under perioden 1985-1989.
Genomsnittsmtt p vad Faktisk verrepresenta- Faktisk andel (0/0) som
svenska medborgare tror tion jmfrt med svenskar registrerats fl' brott un-
om gruppens brottslighet der perioden 1985-1989
Etiopier 0,05 2,7 15,6
Greker 0,18 1,8 10,2
Finnar 0,18 2,0 11,5
Chilenare 0,36 3,4 19,7
Polacker 0,37 2,6 15,0
Araber 0,43 3,1 17,9
Turkar 0,62 2,5 14,4
Iranier 0,65 3,3 19,4

68 69
 -~~~~~~~~~~~~~~-~~- i'l;

Invandrares barns brottslighet

Andel av brottsligheten

Populationen invandrares barn har tagits fram genom att i folk- och bostads-
rkningarna ren 1960, 1970 och 1980 identifiera barn (15 r och ldre) som
tillhrde hushll med minst en vuxen person som var fdd i annat land n Sverige.
Hrigenom erhlls inte den exakta populationen invandrares barrrr 1985, men
avvikelserna r inte stora och torde inte ha ngon strre betydelse.
Den grupp som undersks hr r barn till personer som invandrat fram till
och med r 1974 och som sa gott som genomgende rekryterades till Sverige
som arbetskraft (tabell 1). Barn till den relativt stora gruppen chilenska invand-
rare som kom till Sverige r 1974 och senare, saknas drfr nstan helt eftersom
de flesta av dem inte uppntt 15 rs lder under underskningsperioden.
Analysen av invandrares barns brottslighet har samma upplggning som ana-
lysen av invandrares brottslighet. Frst studeras invandrares barns andel av brotts-
ligheten, drefter grs en mer ingende analys av deras brottslighet utifrn ;Iika
aspekter. Denna analys baseras p brottsparticipationen, dvs. andelen personer
som registrerars fr brott.

Samtliga brott
Av samtliga brott i underskningsmaterialet var 12 procent registrerade p
invandrares barn. Som tidigare nmnts r andelen av de brott som registreras p
person en relativt dlig skattning av den andel av samtliga anmlda brott som
begs av invandrares barn. Grupper som Lex. tenderar att beg brott med hg
uppidaring ser i statistiken ut att beg en strre andel ~ vad de faktiskt gr. Det

71
 -----~,

motsatta gller grupper som tenderar att beg brott med lg uppklaring. En bttre vandrares barn kan, underfrutsttning att per capitabrottsligheten i gruppen inte
skattning erhlls om de enskilda brottstyperna sammanvgs med hnsyn tagen harfrndrats, berknas ha begtt 17procentav deanmlda brotten r 1993. Den
till uppldaringsandelarna fr respektive brottstyp (se kapitel 3). Resultatet blir d relativt stora frndringen jmfrt med perioden 1985-1989 beror p att antalet
att invandrares barn kan berknas ha begtt 14,5 procent av samtliga anmlda barn till invandrare enligt SCB kat kraftigt sedan dess. Enligt SCB:s uppgifter
brott som begicks av underskningspopulationen under perioden 1985-1989. ligger kningen p nrmare 25 procent. Det r mjligt att en eventuell kning av
Om skattningen i stllet skall avse andelen av de anmlda brotten i hela landet invandrarnas barns brottslighet kan tillskrivas det faktum att de blivit markant
under samma period mste hnsyn tas till ett antal faktorer (se kapitel 3). Fr det fler. Det behver allts inte vara s att det skett en kning av per capita-
frsta mste man eliminera effekterna av att ett visst antal av de personer som brottsligheten.
ingick i underskningspopulationen har emigrerat under uppfljningsperioden.
Dessutom mste hnsyn tas till att gruppen invandrares barn successivt kade i
antal under perioden. Slutligen mste man eliminera effekterna av att det finns o lika brottstyper
en viss mngd brott som begicks av personer som inte r folkbokfrda i Sverige. I tabell 5 frdelades andelen personer registrerade fr olika brottstyper p invand-
Uppgifter som mjliggr korrigeringar fr de tv sistnmndafaktorerna finns rare respektive fdda i Sverige (invandrares barn och svenskar). I tabellen nedan
tillgngliga dels i befolkningsstatistiken, dels i statistiken ver misstnkta perso- delas de som r fdda i Sverige upp p invandrares barn och svenskar.
ner. Dremot saknas det statistik ver invandrarbarnens utflyttning frn Sverige.
Det har drfr antagits att invandrares barns utflyttning r betydligt lgre ln Tabell 23. Andel av de registrerade brotten i underskningspopulationen (p rocont). Olika
invandrarnas, men hgre n svenskarnas. Slutresultatet blir at~ underperioden brottstyper ftrdelade p invandrare, invandrares barn och svenskar;
t
1985-1989 begicks 13 procent9 av de anmlda brotten i Sverig,e av barn'till in- Brottskategori Invandrare Invandrares barn Svenskar
vandrare. Mord och drp (inkl. frsk) 28 1~ 61
Misshandel mot kvinna obekant" 19 14 67
Misshandel mot kvinna, bekant" 19 11 I '70
Situationen r 1993 Misshandel mot man, obekant 18 14 68
Misshandel mot man, bekant 18 12 69
I kapitel 3 rknades invandrarnas brottslighet fram i tiden fr att ge en skattning Brott mot frihet och frid 20 12 69
av deras andel av brottsligheten r 1993. Detta r omjligt betrffande invandrarnas Vldtkt 38 15 47
barn. Ett ungefrligt vrde p kningen av antalet barn till invandrare i landet kan vriga sexualbrott 10 8 82
visserligen erhllas frn SCB:s befolkningsstatistik, medan det r svrare att be- Biltil1grepp (inkl, frsk) 12 liP 71
:74\
dma eventuella frndringar av per capitabrottsligheten. Det blir i detta fall
Stld ur och frn motorfordon 10 \~ "I

Bostadsinbrott 14 \16) 70
avsevrt mindre relevant att gra motsvarande antagande som fr invandrare, Rn 22 17 60
dvs. att eftersom utlndska medborgares per capitabrottslighet inte har kat, s Butiksstld 24 12 64
gller detsamma fr invandrares barn. De tv kategorierna skiljer sig i flera avse- Bedrgeri 17 11 72
Skadegrelse 6 8D
enden alldeles fr mycket t fr att sdana slutsatser skall kunna dras. Det har ju
'Ratrfylleribrott 16 11 74
ocks kommit allt fler uppgifter om att invandrares barns brottslighet per capita vriga trafikbrott (TBL) 15 12 , 72
har kat, tminstone i storstadsomrdena. Om det r s, skulle en frldaring Narkotikabrott (NSL) 11 11 78
kunna vara att flyktinginvandrarnas barn nu uppntt brottsaktiva ldrar.
Fr att f ngon uppfattning om vilken storleksordning som kan glla fr * Enbart utomhus p grund av fel i data vad gller misshandel inomhus.
invandrares barns brottslighet r 1993 kan det nd vara av intresse att gra en
framrkning baserad enbart p befolkningskningen. Resultatet blir d att in- Invandrarnas barns andel av olika brottstyper frdelar sig mer jmnt n invand-
rarnas. Det skiljer inte s mycket mellan brottstypen med den hgsta andelen och
brottstypen med den lgsta. Mer intressant r kanske skattningarna av den andel
9 Viss reservation mstegrasfr att populationeninvandrares barni underskningsmaterialet kan varangot
fr storoch att siffrandifr ger en viss verskattning. Denna skulled kunna vara av storleksordningen en av brotten under perioden 1985-1989 som begicks av respektive grupp. Dessa
procentenhet.

72 73
skattningar grs som tidigare genom atthnsyn tas till utflyttningar frn under- Participation i brottslighet
skningspopulationen under perioden, till kningen av antalet individer i respektive
grupp samt till att en viss mngd brott begs av personer som inte r folkbok-
Samtliga brott
frda {Sverige.
Participationsvrdena, dvs. den promilleandel som registrerats fr brott (samtliga
Tctbe(124. Skattad andel av de anmlda brotten i landet som under perioden 1985-1989 brott) under 'perioden 1985-1989 var fr invandrarnas barn 86, jmfrt med
begicks av invandrare, invandrares kam och svenskar i procent. Olika brottstyper.
svenskarnas 58 och invandrarnas 120. verrepresentationen fr invandrarnas barn
Brottskategori ' Invandrare' Invandrares barn Svenskar jmfrt med svenskarna blir drmed 1,5 vilket innebr att andelen invano.tares
Mord och drp (inkl, frsk) 30 10 58 barn som begr brott kan uppskattas vara 50 procent hgre n andelen svenskar.
,Misshandel mot kvinna, obekant" 21 13 64 Invandrares barn r verrepresenterade i brottslighet}mfirt medsvenskarna. ver-
Misshandel mot kvinna, bekant" 21 11 68 representationen r dock klart lgre nfil' invandrarna.
Misshandel mot man, obekant 20 13 66
20 12
Den allmnna bilden frn utlndska underskningar av invandrares barns
Misshandel mot man, bekant 67
Brott mot frihet och frid 21 11 66 brottslighet r annars att de har en hgre brottslighet n frsta generationens
Vldtkt 38 13 39 invandrare. S r allts inte fallet i Sverige. Detta tillsammans med att invandrar-
vriga sexualbrott , 11 8 79 nas brottslighet avtar med den tid de vistats i landet (kapitel 3), stder antagandet
Biltillgrepp (inkl, frsk) 13 17 69 att i ju hgre grad personer med utlndsk hrkomst anatl?-mar mottagarlandets
Stld ur och frn motorfordon 12 15 71
Bostadsinbrott 16 15 67
normer och vrderingar, desto mindre r risken att de kommer in i en brottslig
Rn 24 16 56 karrir (Martens, 1990).
Butiksstld 26 11 59
Bedrgeri 19 ! 10 67
Skadegrelse
Rattjylleribrott
7
18
7
10
84
71
Olika brottstyper
vriga trafikbrott (TBL) 17 12 69 Det finns sledes en verrepresentation i brottslighet fr invandrarnas barn. En '
Narkotikabrott (NSL) , 12 11 75
verrepresentation som dock r ldart lgre n den var fr invandrarna. Frgan r
* Baserat enbart p utomhusmisshandel. Data betrffande misshandel mot kvinna inomhus kunde inte hur mnstret.ser ut betrffande
,. ,
olika brottstyper.
anvndas p grund av brister i datamateriaiet.

Invandrarnas barns andel av brottsligheten r hgst fr biltillgrepp, rn, stld ur

och frn motorfordon och bostadsinbrott. Invandrarnas barns andel av brotten
r strre n invandrarnas endast fr bilbrott, dvs. biltillgrepp och stld ur ~Gh
frn motorfordon.
Det kan frefalla mrkligt att skillnaden i brottsandelar mellan invandrares
barn och invandrare vad gller samtliga anmlda brott under perioden 1985-
1989 blev s liten, 13 procent mot 14 procent, Detta trots att invandrarnas andel
av de anmlda brotten fr flertalet enskilda brottskategorier r markant hgre n
invandrarnas barn. 'Frklaringen r att invandrarnas barn tenderar att koncentrera
sin brottslighet till seriebetonade brott med lg uppklaring. Det gller d framfr
allt den stora mngd brott som inte redovisas i tabellen och som kan hnfras till
kategorin vriga stldbrott, dvs. stldbrott (8 kap. BrB) exklusive biltillgrepp.
stld ur och frn motorfordon, rn och butiksstld. Kategorin vriga stlder
utgjorde under perioden 1985-1989 en dryg tredjedel av samtliga anmlda brott.

74 75
 Tctbe1125. Promilleandel som ngon gng underperioden 1985-1989 registrerats fOr brott Tabell 26. Brottsparticipation i promillefOrdelad p kategori och kn, samt ko'nsjrdelning
inom olika brottskategorier Invandrares barn och suenskar. Dessutom verrepresentationen inom respektive kategori i procent,
fOr invandrares barn och invandrare.
Andel brottsregistrerade Knsfrdelning
Participation (%0) verrepresentation
Invandrare Invandrares Svenskar Invandrare Invandrares Svenskar
Invandrares barn Svenskar Invandrares barn Invandrare Kn barn barn

Mord och drp (inkl. frsk) 0,3 0,2 1,5 3,5 Mn 190 138 93 49,3 51,5 51,5
Misshandel mot kvinna, obekant 1,2 0,5 2,4 3,4 Kvinnor 53 31 21 50,7 48,5 48,9
Misshandel mot kvinna, bekant 3,0
Misshandel mot man, obekant 6,3 2,0 3,2 4,0 Det finns ingen skillnad i knsfrdelning mellan invandrares 'Qarn och svenskar.
Misshandel mot man, bekant 3,8 2,4 1,6 2,5
Brott mot frihet och frid
Ingendera kategorin r allts gynnad eller missgynnad p grund av kns-
8,3 10 0,8 1,3
Vldtkt 0,3 0,2 1,5 4,0
frdelningen vid en jmfrelse av participationsvrdena. Gentemot invandrarna
vriga sexualbrott 0,2 0,1_ 1,4 1,9 r dock invandrarnas barn ngot missgynnade vid samma jmfrelse. Andelsmas-
Biltillgrepp (ink!. frsk) . 8,1 4,1 2,0 2,0 sigt sett bestr kategorin invandrares barn av fler mn n kategorin invandrare.
Stld ur och frn motorfordon 6,6 3,5 1,9 1,9 Fr invandrarna gllde att kvinnorna jmfrt med svenskarna var mer ver-
Bostadsinbrott 2,3 1,2 1,9 2,3
representerade i registrerad brottslighet n mnnen (se kapitel 3). Motsvarande
Rn 1,5 0,7 rz:]i, ! 3,3
Butiksstld 18 10 1,7 3,4 gller inte fr invandrarnas barn. Bda knen har en brottsparticipation som r
Bedrgeri 10 6,9 1,4 2,1 cirka 1,5 gnger hgre n svenskarna.
Skadegrelse 14 8,2 1,7 2,0
Rattfylleribrott 17 12 1,4 1,9 Tctbe1127. Brottsparticipation i promilleflrde/ad p kategori och ldel; samt ldersfOrdel-
vriga trafikbrott (TBL) 20 13 1,5 2,2 ning i procentinom respektive' kategori,
Narkotikabrott (NSL) 7,7 4,7 1,6 1,6
Andel brottsregistrerade (%0) Aldersfrdelning

Invandrarnas barns verrepresentation r utan undantag lgre n invandrarnas. Invandrare Invandrares Svenskar Invandrare Invandrares Svenskar
Fdelser barn barn
Fr flertalet brottstyper r den avsevrt lgre. Generellt kan man sga att invand-
74-72 72 57 41 4,9 12,5 9,6
rarnas barns brottslighet frdelar sig ver olika brottstyper ungefr p samma stt
71-65 180 130 96 12,8 30,9 i 23,3
som svenskarnas brottslighet fast p en niv som r omkringSf) procent hgre. 64-60 148 87 67 15,0 19,5 15,9
Genom att berkna den etiologiska fraktionen baserad p invandrares barns 59-45 106 59 41 67,3 37,2 51,2
verrepresentation fr samtliga brott erhlls fljande grova skattning: En tredje-
del av de invandrares barn som har registrerats fr brott har begtt brott p grund En stor andel av invandrarnas barn r allts i yngre ldrar. Exempelvis r 31 pro-
av faktorer som hnger samman med att de r barn till invandrare. cent fdda ren'1965-1971 (16-22 r 1987) d den registrerade brottsligheten
brukar vara som hgst. Motsvarande siffror fr svenskar och invandrare var 23
.respektive 13 procent. Vid jmfrelser av participationsvrden missgynnas sle-
Participation i brottslighet frdelat p kn, lder och bostadsort
des invandrarnas barn i frhllande till svenskar och invandrare beroende p lders-
Invandrarnas verrepresentation i brottslighet kunde inte frklaras av ogynnsam frdelningen.
frdelning i kn, lder eller bostadsregiori. Vad betrffar invandrarnas barn r det Invandrarnas verrepresentation i brottslighet r strre i hgre ldrar n i yngre
mer sannolikt att detta kan vara en frldaring, speciellt som de sannolikt r unga (1<:apitel3). Detta mnster gller dock inte fr invandrarnas barn. verrepresen-
genomsnittligt sett. tationen gentemot svenskarna iolika ldersgrupper hller sig konstant p 1,4.
I tabell 26 grs frst en knsuppdelad jmfrelse mellan svenskar, invandrare, Unga barn till invandrare r allts. inte mer verrepresenterade i brottslighet n
invandrares barn och svenskar. ldre. Det utvecldingsmnster med en relativt kraftigt reducerad brottslighet med
stigande lder, som gller fr svenskar, gller ocks fr invandrarnas barn. De

76 77
kriminologiska resultat som sger att det vanligtvis krvs en tidig debut fr att Tabell 29. Invandrares barns brottsparticipation (%0) fr olika brottstyper kontrollerade
fr kn, lder och bostadsort. Den ostandardiserade verrepresentationen anges ocks som
beg brott senare i livet gller tydligen ven fr invandrares barn.
jmfrelse.
Tabell 28. Brottsparticipation i promillefrdeladp kategori och region, samt frdelning Standardiserad Ostandardiserad
p region inom respektive kategori i procent. verrepre- verrepre- Oskerhets-
Participation
Brottskategori senration sentation intervall
Andel brottsregistrerade (%0) Regional frdelning
Invandrare Invandrares Svenskar Invandra;e Invandrares Svenskar Samtliga brott 79 1,4 1,5 1,5-1,5
Region barn barn ' Brottsbalksbrott 59 1,4 1,6 1,5-1,6

Storstad 130 89 64 54,2 .44,3 31,2 Brott mot person 18 1,5 1,6 1,6-1,7
Landsbygd 109 84 55 45,8 55,7 68,8 Stldbrott 33 1,5 1,7 1,7-1,7
Mord och drp (ink!. frsk) 0,3 1,3 1,5 1,2-1,9
Misshandel mot kvinna, obekant 1,0 2,0 2,4 2,2-2,7
Med storstad avses Stockholms-, Gteborgs- och Malmregionerna och med Misshandel mot kvinna, bekant 3,2
landsbygd vriga landet. Gruppen invandrares barn missgynnas om man jmfr Misshandel mot man, bekant 3,8 1,6 1,6 1,5-1,7
den med svenskarna, eftersom de har en strre kgncentra.tion till storstad~~Q:: Misshandel mot man, obekant 5,4 2,7 3,2 3,0~3,3
Brott mot frihet och frid 8,0 0,8 0,8 0,8-0,8
ner. Denna koncentration r dock inte s stor som hos invandrarna. I
Vldtkt 0,3 1,5 1,5 1,0-2,1
Fr invandrarna gller att verrepresentationen r oberoende av bostadsort, 6,8 1,6 2,0 1,9-2,1
Biltillgrepp (inkl, f,rsk)
den r cirka tv gllger hgre bde i storstadsomrden och ilandsorten, Fr in- Stld ur och frn/motorfordon 5,7 1,6 1,9 1,8-2,0
vandrarnas barnr verrepresentationen i brottsparticipation strre i landsorten n Bostadsinbrott 2,1 1,8 1,9 1,8-2,1
j storstadsomrdena, 1,4 mot 1,5. Skillnaden r inte stor men intressant mot Rn 1,2 1,7 2,1 1,9-2,2
Butiksstld 15 1,5 1,7 1,6-1,7
bakgrund av senare tids larmrapporter om att invandrares barns brottslighet skulle 1,4-1,5
Bedrgeri 9,1 1,3 1,4
bero p ett segregerat boende i storstadsregionerna. Under perioden1985-1989 13 1,5 1,7 1,6-1,7
Skadegrelse
kunde inga sdana tendenser mrkas. Rattfylleribrott 16 1,3 1,4 1,3-1,4
vriga trafikbrott (TBL) 18 1,3 1,5 i,5-1,6
Narkotikabrott (NSL) 7,7 1,6 1,6 1,6-1,7
verrepresentation efter kontroll fr kn, ider och
Den statistiska oskerheten fr promilleandelen invandrares barn som registrerats
bostadsregion
fr brott r maximalt plus-minus 1 promilleenhet. Eftersom oskerheten blir
Invandrares barn var, jmfrt med svenskar, missgynnade beroende p att bde mindre ju mindre andelen r (givet att denna r lgre' n 50 procent) blir den
ldersfrdelningen och regionfrdelningen var ogynnsam. Om effekterna av dessa. statistiska oskerheten fr de frhllandevis sm brottskategorierna vldtkt, rn,
faktorer och av kn elimineras med hjlp av samma metod som anvndes fr drp och mord plus-minus 0,2 promilleenheter, plus-minus 0,3 promilleenheter
invandrarna, (participation och verrepresentation skattas under frutsttning och plus-minus 0,2 promilleenheter.
att invandrarnas barn hade haft samma frdelning j dessa faktorer som svensk- Generellt sett minskar verrepresentationstalen efter kontroll fr kn, lder
arna) erhlls resultaten i tab~ll29. och bostadsort. Den generella bilden av invandrares barns brottslighet r att den
\
frhjda verrepresentationen fr vissa brottstyper, t.ex. biltillgrepp och stld ur
och frn motorfordon, kan frklaras aven ogynnsam frdelning i dessa faktorer.
Det mnster som gllde fOr invandrarna, dvs. en tydlig tendens till stiirre
verrepresentationer ju grvre brott det handlade om, saknas i princip helt flr
invandrares barn. Fr invandrarnas barn ligger brottsparticipationen generellt p
en niv som r cirka 50 procent hgre n fr svenskarna, men avsevrt lgre n fr
invandrarna.

78 79
 Socioekonomisk status Brottsparticipationen i denna selekterade grupp r naturligtvis avsevrt hgre n
fr grupperna totalt sett. Unga mn i storstder r ju generellt sett de mest brotts-
Invandrarnas barns frdelning efter socioekonomisk status skiljer sig ngot frn aktiva, Exempelvis var fr denna grupp var fjrde invandrare, vart sjtte barn till
svenskarnas och invandrarnas. Oavsett kategori blir dock verrepresentationen i invandrare och var ttonde svensk registrerad fr brottslighet under perioden
relation till svenskarpa och de lgre vrdena i relation till invandrarna ungefr 1985-1989. Vad som dock r ngot frvnande r att unga invandrare och unga
densamma.
barn till invandrare i.storstder var mindre verrepresenterade i brottslighet n
Tabell 30, Brottsparticipation (%o)frdeladp kategori och socioekonomisk status samt grupperna som helhet. verrepresentationen i brottslighetflr unga invandrare och
frdelning av socioekonomisk status inom respektive kategori, unga barntill invandrare i storstadsregioner r sledes lgre nflr grupperna totalt
sett.
Invandrare Invandrares barn Svenskar
Socioekonomisk procent- parrici- procent- partici- procent parrici-
status andel pation andel pation andel pation
Ej frvrvsarbetande
Invandrares barns brottslighet i relation till
35,0 155 41,4 107 32,7 80
Arbetare, fretagare 38,5 110 30,4 85 34,8 58 graden av utlndskt ursprung
Tjnstemn 17,4 43 20,6 27 26,0 19
vriga 9,1 178 7,7 134 6,5 100
En aspekt p invandrarnas barns brottslighet r huruvida den hnger samman
Invandrarnas-barns brottspanicipation jmfrt med svenskarnas r av storleks- med olika frldrakombinationer. Definitionen av gruppen invandrares barn r
ordninge~iQ_procent hgre oavsett socioekonomisk status i Sverige. Invandra- personer som har minst enflrlder som r fldd i annat land. En hypotes om
res barns verreptesentation kan allts inte flrklaras aven ogynnsam flrdelning i orsaken till invandrarnas barns verrepresentation i brottslighet ratt de 'tinder
frga omsocioekonomisk status. sin-upp~~t mter krav frn olika kulturer (Manens, 1990). I hemmet mter de
ett normsystem som kan skilja sig ptagligt frn det som mter dem ute i det
svenska samhllet. Det kan leda till att det blir oldart vilka normer som gller,
Unga mn i storstadsregioner vilket i sin tur skulle kunna vara en faktor som kar risken fr brottsligt bete-
ende. Om den hypotesen stmmer borde invandrares barn, dr bda frldrarna
Det faktum att verrepresentationen i brottslighet fr invandrares barn r lgre i r invandrare, ha en hgre brottsfrekvens n de som bara har en frlder som r
storstder n i landsorten r ngot frvnande. Mycket av debatten under senare invandrare. Skillnaderna i normsystem borde vara mindre om bara den ena fr-
tid har kretsat kring brottslighet bland personer med utlndsk hrkomst i stor- ldern r invandrare.
stadsomrdena. En brottslighet som delvis antagits ha sin grund i ett alltmer
~~gregerat boende. Debatten har d gllt unga mns brottslighet. Det kan drfr Tabell 32. Brottsparticipation i promillefr invandrares barnfrdelad p olika kombina-
vara intressant att studera participation och verrepresentation fr kategorin unga tioner av frldrarnas ursprung. Samtliga brott, brottsbalksbrott, brott mot person och
stldbrott. Ostandardiserat samt standardiserat fr kn, lder, bostadsort.
mn som bor i storstadstegionerna.
Fadern fdd i annat Modern fdd i annat Bda frldrarna fdda.
Tabell 31. Brottsparticipation (%0) samt verrepresentation fr unga mn (fdda 1965 land. Modern fdd i land. Fadern fdd i i annat land
och tidigare) i storstadsregionerna och fr samtliga inom respektive kategori. " " Sverige Sverige
Ostandar- Standar- Ostandar- Stndar- Ostandar- Seandar-
Unga mn i storstadsregionerna Samtliga diserat diserat diserar diserat diserat diserar
Brottsparti- verrepre- Brottsparti- verepre-
Kategori
Samtliga brott 77 72 75 70 99 89
cipation sentation ciparion sentation Brottsbalksbrott 57 53 56 51 78 69
Invandrare 254 1,8 120 2,1 Brott mot person 16 16 15 15 23 22
Invandrares barn 176 1,3 86 1,5 Stldbrott 30 29 32 27 47 38
Svenskar 139 1 58 1

80 81
Tabellen visar mycket tydligt tv saker. Den ena r att brottsparticipationen r
hgre fr invandrares barn nr bdafrldrarna r invandrare jmfi/rt. med om
bara enfrlder r det. Detta skulle sledes kunna tala fr hypotesen ovan. Det
kan naturligtvis ocks finnas ett antal andra tnkbara frldaringar till denna skill-
nad.
Den andra r att det i familjerdr den ena frldern r invandrare och den'
andra svensk inte spelar ngrrn rollom det rjadern eller modern' som r invand-
rare. Tabellen vi~ar visserligen p en liten skillnad, men den r s liten att den
ligger inom deristatistiska.felmarginalen. Det r tvrtom frvnande hur vl
siffrorna verensstmmer.
ra~e respektive invandrares barn frdelad p olika ursprungslnder. Om hypote-
(sen stmmer br det finnas ett mnster dr barn till invandrare frn lnder med
hg brottsparticipation ocks har hg brottsparticipation. I dessa analyser finns
inte ngon koppling frldrar-barn, utan jmfrelser grs p makroniv mellan
brortsparticipationen fr invandrare frn olika lnder och invandrares barn med
frldrar frn olika ursprungslnder. '
. Fr att gra denna jmfrelse studeras tv grupper av invandrares barn. Dels "
de dr bda frldrarna r invandrare och frn samma land, dels de som har en .
frlder fdd i Sverige o~h en fdd i annat land. Villkoren fr att b~rkna
brottsparticipationen r att den aktuella gruppen innehller minst 30 personer (se
tabell 1). '. -

Ensamstende frldrar
En hypotes inom kriminologin r att sannolikheten fr att barn hamnar i brotts-
lighet r strre om de vxer upp med bara en frlder. Detta borde d glJa ven,
fr kategorin invandrares barn. Med barn till ensamstende frldrar definieras i
denna underslming barn som vid tiden fr de olika folk- och bostadsrkningama
ingick i hushll med enbart en vuxen person.
Hypotesen ovan fr kraftigt std av data, trots att definitionen av barn till .
ensamstende frldrar inte r exakt. Brottsparticipationen (promille) fr invandra-
res barn med enbart en frlder (samtliga brott) var 140 jmfrt med invandrares
barn med tv frldrar i hushllet som hade en brottsparticipation p 82. ver-
representationen fr barn till invandrare med enbart en frlder i hushllet jm-
frt med dem med tv frldrar var sledes 1,71. Det finns ingen. skillnad i par-
ticipation om den ensamstende frldern r fadern eller modern.
Under antagande att frdelningen p olika nationalitetskombinationer (bda
frldrarna fdda i annat land respektive ena frldern fdd i annat land) r unge-
fr densamma fr barn med enbart ena frldern i hushllet som fr barn med
bda frldrarna i hushllet, kan den etiologiska fraktionen ges en meningsfull
tolkning. Vrdet p den etiologiska fraktionen blir i detta fall 0,42, vilket kan ges
den grova tolkningen att 42 procentav invandrarnas barn med en ensamstende
frlder och som har begtt brott, hargjortdet av orsaker som har sambandmedatt I

de bara har haft enafrldern i hushllet.

Frldrar ~rn olika ursprungslnder

,En hypotes om invandrares barns brottslighet (se Martens, 1990) r att den p-
verkas av hur vl Irldragenerarionen anpassat sig till det nya samhllet. Om
frldrarna begr brott skulle risken fr att barnen ocks gr det ka. Denna
hypotes kan testas
.
genom att jmfra den registrerade brottsligheten
,
fr invand-

82 83
\
\ I
 Hypotesen fr kraftigt std i data. Jmfrs frst de invandrares barn, dr bda
I frldrarna r fdda i annat, men samma fdelseland, med invandrare frn samma
land, erhlls,ett' nrmast entydigt samband. Fr lnder dr invandrarna har hga
... :::..-_ .... _._--

. vrden p brottsparticipation, har ocks invandrarnas barn det.'?

Fr i princip samtliga ursprungslnder gller ocks att invandrares barn har
lgre brottsparticipation n invandrarna. Undantaget r de nordiska invandrarna.
verensstmmelsen mellan participationsvrdena fr invandrare respektive
invandrares barn (frldrarna frn samma land) frn de nordiska lnderna r mycket
stor. Q~llQrdiska invandrarnas barn har i princip samma participationsvrden
som.invandrarna.
En apnan ytterlighet r de barn till invandrare som har frldrar frn steuro-
pa. Fr flertalet av dessa lnder nstan halveras participationen i brottslighet frn
den ena generationen till den andra.
De barn till invandrare, dr enbart den ena frldern r fdd i annat land, har
som tidigare redovisats generellt lgre brottsparticipation n.barn till invandrare
~r bda frldrarna r fdda i annat land. Sambandet mellan brottsparticipationen
fr ena sidan invandrarna 'frn ett visst land och, andra sidan, barnen till
invandrare frn samma land med ena frldern utrikes fdd, r markant lgre n
motsvarande fr barn till invandrare med bda frldrarna fdda i annat land.'!

10 Det linjra sambandet mtt med korrelationskoefficienten r s pass hgt som 0,80.
Il Det linjra sambandet mtt med korrelationskoefficienten blir i detta fall 0,53.

84 85
 5

Sammanfattning. Diskussion

Andelen invandrare i den svenska befolkningen har successivt kat sedan andra
vrldskriget. P 1990-talet r invandrarnas andel av befolkningen cirka 10 pro-
cent. Invandringens karaktr har frndrats ver tid. Vad som till en brjan frmst
var s.k, arbetskraftsinvandring har med tiden vergtt till s.k. flyktinginvandring.
Hur stor andel av den svenska befolkningen som r barn till invandrare, s.k,
andragenerationsinvandrare, r avsevrt mer oskert. Den senaste skattningen frn
Statistiska centralbyrn (SeB) tyder p att cirka~~)procentav den svenska befolk-
ningen r barn till invandrare, vilket sannolikt r en underskattning.
I rapporten definieras invandrare som personer som r fdda i annat land och
folkbokfrda i Sverige, medan invandrares barn definieras som personer som r
fdda och folkbokfrda i Sverige och har minst en frlder som r fdd i annat
land. Som svenskar definieras terstoden av den folkbokfrda befolkningen, dvs.
personer som inte r fdda i annat land och som inte har ngon frlder som r
fdd i annat land.
. U~derosk~Y1~en har lagts u~p s:tt samtliga personer s~~ var folkbokfrda
1 Svenge ar 1985 och som var fodda aren 1945-1974 har fljts upp under fem-
rsperioden 1985-1989 med avseende p registrerad brottslighet. Underskningen
kom drvid att omfatta 3,5 miljoner individer, som har delats upp i de tre kate-
gorierna invandrare, invandrares barn och svenskar.
. Underskningen har tre huvudsakliga syften:
1) Att analysera om invandrare och/eller invandrares barn r ver- eller under-
representerade vad' avser brottslighet av olika slag.
2) Att skatta den andel av brottsligheten, frdelad p olika brottskategorier,
som invandrare och/eller invandrares barn str fr.

87
 3) Att studera olika nationalitetsgruppers ver- eller underrepresentation vad i En annan hypotes r att invandrares verrepresentation i registrerad brottslig-
gller olika fo~mer av brottslighet. . hetkan bero p att frdelningen av demografiska faktorer som pverkar brotts-
Tonvikten i underskningen har lagts p analyser av invandrares brottslighet. [igheten r ogynnsam. Senare rs diskussioner har gjort gllande att invand.rares
(egentligen utlndska medborgares) verrepresentation i registrerad b.rottshghet
skulle kunna bero p att invandrarpopulationen bestr aven proportionellt sett
Invandrares brottslighet hg andel, unga mn - och det r de unga mnnen som str fr en stor andel a~
, -den registrerade brottsligheten. Det har ocks ppekats, att invandrare oftar~ bor l
Under perioden 1985-1989 begicks 14 procent av de anmlda brotten i Sverige
..storstder, dr risken fr att hamna i brottsligher.r avsevrt strre,n i andra delar
av invandrare, Av de~sa stod de nordiska invandrarna fr 8 procent och de utom-
av landet. Att dessa hypoteser inte har ngon relevans har belagts empiriskt i
nordiska fr (;.procent. Genom en framrkning till situationen r 1993 kan man
denna underskning. Invandrares verrepresentation i brottslighetberor intep en
berkna att 16 procent av de anmlda brotten detta r begicks av invandrare
ogynnsam fdrdelning vadgller kn, ldereller bostadsort. Den beror ~nte h~ller p
medan 80 procent begicks av personer fdda i Sverige. En slutsats blir d att
en generellt sett lgsocioekonomisk status (mtt genom s.k. SEl-kod) t Svertge.
kriminalpolitiskt r problemet med invandrares brottslighet kanske inte s stort
oln man efter dessa konstateranden gr vidare kan tv huvudhypoteser ur-
'som ofta grs gllande. Fr vissa grova brott som vldtkt, mord, drp och rn r
skiljas. Den ena r att det finns Iaktorer i sjlva invandringssituationen som kan
andelarna dock i mnga fall betydligt hgre n fr brottsligheten totalt sett.
vara brottsgenererande; anpassningssvrigheter, ekonomiska svrigheter m.m. Den
Med hnsyn till sin andel av befolkningen r invandrare dock verrepresenterade
andra hypotesen (selektionshypotesen) r att invandringen i .viss mn kan vara
i brottslighet. Baserat p den s.k. brottsparticipationen (andelen aven grupp in-
selektiv, dvs. att en proportionellt sett strre andel av dem som utvandrar r ,
divider som registrerats fr brott) r verrepresentationen fr invandrare jmfrt
luiminellt belastade eller har en hg'risk fr .kriminalitet. .
med svenskar 2,1. Det innebr att drygt dubbelt s stor andel invandrare som
. Bda dessa hypoteser fr std i denpa underskning, frmst dock b~tr~ffande
svenskar registrerades fr brott und~r perioden 1985-1989. ven om det fre-
invandrare frn de nordiska lnderna. Trots att per capitabrottsligheten l Finland,
ligger en verrepresentation r det dock s att 88 procent av alla invandrare i
Norge och Danmark generellt sett frmodligen r lgre n i Sverige - och med
underskningspopulationen interegistrerades fr ngot brott under femrsperioden
s\kerhet tminstone inte hgre - r andelen invandrade norrmn och danskar
1985-1989.
som registrerats fr brott nstan dubbelt s hg som motsvarande andel fr
Vid analyser av orsakerna till invandrares verrepresentation i brottslighet har
svenskar. Finlndarnas andel brottsregistrerade personer r mer n dubbelt s hg.
fler~ hypoteser lagts fram. '
N ordbornas verrepresentation i brottslighet skulle ocks kunna bekrfta hypo-
., En hypotes r att invandrares verrepresentation vad gller registrerad brotts-
tesen att invandringssituationen kan vara brottsgenererande ven om det i detta
) lighet kan bero p att invandrare diskrimineras i rttssystemet dvs. att invandrare'
fall inte r lika troligt. Omstllningsproblemen fr nordiska invandrare borde
i sjlva verket inte begr fler brott n svenskar men att sannolikheten fr att de
inte vara s stora.
skall upptckas och registreras r hgre n fr svenskar. Slutsatsen betrffande
Vad som framfr allt kan tyckas tala mot hypotesen att invandringssituationen
.denna hypotes r att det r osannolikt att invandrare i ngon hgre grad lper
genererar brottslighet r att det finns stora skillnader i brottspart~cipation mell:n .
strre risk att registreras fr ett begnget brott n svenskar. Slutsatsen basers dels
invandrare frn olika ursprungslnder. Det gller d frmst invandrare fran
p utlndska resultat, dels p det faktum att inv~ndrarnas verrepresentation r
sydostasien som, jmfrt med exempelvis flertalet andra lngvga invandrare, har
generell och gller alla enskilda brottstyper, ven sdana dr det inte kan finnas
~n brottsparticipation som r tre gnger lgre. Det r intesannolikt att invandrings-
skillnader i sannolikheten att registreras fr ett begnget brott, t.ex, bostadsin-
situationen fr sydostasiaterna kan avvika s mycket frn invandringssituationen
brott, mord och drp. Undantag kan dock finnas fr enstaka brottstyper, t.ex.
fr invandrare frn andra fjrran lnder att det skulle kunna fridara denna stora
butiksstld och vissa typer av vldtkt. Det tycks inte heller vara s att invandrare
skillnad.
i Sverige diskrimineras i domstolarna s till vida att de lper strre risk n svenskar
Det kan ven tyckas att om det finns en selektion av fler brottsbengna bland
att dmas fr ett brott de r misstnkta fr, ngot som det finns tecken p i vissa
personer som emigrerar till andra lnder, s borde detta ocks glla sydostasiate: (J
andra lnder. Invandrarnas verrepresentation i registrerad brottslighet r med stor
En frklaring, om selektionshypotesen nd skulle glla, r att mycket tyder pa
skerhetfaktisk.
att brottsligheten i sydostasiatiska lnder ~I~. I och med att det l
frn brjan finns f brottsbengna personer i dessa lnder, blir denna andel bland

88 89
 -
invandrarna frhllandevis lg. N u r bevisen fr att brottsligheten i Sydostasien
r lg inte s starka. Vad som finns att tillg r en jmfrande underskning' sen mellan invandrares barn och svenskar. Det r inte heller rimligt att det fre-
mellan 12 europeiska lnder och USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland och
Japan baserad p intervjuer om utsatthet fr brott. Av denna framgr bland annat
att J apan generellt sett tycks ha den lgsta per capitabrottsligheten bland dessa
lnder (van Dijk, 1992). ' kvarstr, r inte heller detta frklaringen till invandrares barns verrepresentation
Vad som ocks talar till selektionshypotesens frdel gentemot invandrings-
situationshypotesen r den kriminologiska kunskap som finns betrffande brotts-
karrirer. Fr att beg brott i vuxen lder krvs normalt att man brjat med
brottslighet i mycket unga r, generellt mellan 10-14 r. Det blir allt mindre
vanligt att personer debuterar i brottslighet lngre upp i ldrarna. Debuter i ldrar
ver 20 r direkt sllsynta. Om hypotesen .att invandringssituationen orsakar
brottslighet skulle glla skulle allts invandrare bryta detta mnster och debutera
i hgre ldrar, trots att de kommit till en ovan milj, vilket lika vl skulle kunna
verka hmmande nr det gller att debutera i brottslighet.
Selektionshypotesen framstr sledes som den mest sannolika delfrldaringen
till invandrares verrepresentation i brottslighet, utan att invandringssituations-
hypotesen fr den skull kan avskrivas. Bakom ettbrottsligt beteende finns dock
oftast flera samverkande faktorer. Det r exempelvinroligt att om invandringen
tenderar att dra med sig en strre andel personer med hgre bengenhet fr brott,
s bidrar ocks faktorer i sjlva invandringssituationen till att dessa personer fak-
tiskt brjar beg brott.
Inom ramen fr denna statistiska underskning finns det inte underlag fr att
mer ingende testa olika hypoteser om orsaker till invandrares verrepresentation
i brottslighet.
Invandrares barns brottslighet
Barn till invandrare begick under perioden 1985-198913 procent av de anml-
da brotten i Sverige, dvs. en ungefr lika stor andel som invandrarna. Seh till
brottsparticipationen (andelen som registrerats fr brott) var barn till invandrare
verrepresenterade i jmfrelse medsvenskar (verrepresentationen var 1,5). Till
viss del berodde detta p cm ogynnsam ldersfrdelning (stor andel unga pers.o-
ner). Om man kontrollerar kn, lder och bostadsort sjunker verrepresentationen
till 1,4. Jmfrt med invandrarna sjlva var invandrarnas barns verrepresenta-
tion i brottslighet sledes markant lgre. '
Vad gller orsaker till invandrares barns verrepresentation jmfrt med
svenskars och underrepresentation jmfrt med invandrares, kan konstateras att
skillnaderna sannolikt inte beror p skilda upptcktsrisker. P samma stt som
det r svrt att se skillnader i upptcktsriskmellan invandrare och svenskar, annat
90
n fr vissa speciella brottstyper, r det svrt att se sdana skillnader vid jmfrel-
kom~er skillnader i upptcktsrisk vid jmfrelsen mellan invandrare och invandra-
res barn. ,Eftersom siffrorna ver brottsparticipationen fr de tre grupperna kon-
trollerats fr kn, lder och bostadsort och det generella resultatet fortfarande
jmfrt med svenskar och underrepresentation jmfrt med invandrare.
Den rimliga frldaringen till invandrares barns brottslighetsniv r att de, j rn -:-
frt med frldrarna, i hgre grad har anpassat sig till det svenska samhllet och
drmed lper mindre risk att hamna i brottslighet. Men eftersom andelen in-
vandrare som begr brott r markant hgre n andelen svenskar, har invandrares
barn ocks ett "socialt arv" som medfr att brottsparticipationen blir ngot hgre
n fr !venskar.<
Bland annat-representanter fr polisen och fr de sociala myndigheterna har
uttalat att invandrares barn i dag r det stora kriminalpolitiska problemet i det
svenska samhllet. De bedmningar som kan gras p grundval av denna under-
skning motsger i viss mn detta; invandrares barn r mindre brottsbengna n
invandrare. Detta gller i princip vilket ursprungsland man n studerar. Eftersom
invandrarna Inte tenderar att ka sin brottslighet sedan underskningsperioden,
kan det tyckas att inte heller invandrares barn borde gra det. Dremot har det
skett en relativt kraftig kning av antalet barn till invandrare i landet, vilket kan
frklara att de syns mer i brottsliga sammanhang.
Ovanstende bedmning problematiseras av det faktum att invandrarnas barn
i denna underskning till vervgande del utgrs av barn till arbetskraftsinvandrare.,
Det r sledes mjligt att bilden har frndrats i och med att det nu r barn till
flyktinginvandrare som brjar komma upp i brottsaktiva ldrar. Vissa barn till
invandrare-i denna underskning r dock barn till invandrare som kommer frn
lnder frn vilken invandringen hela tiden i huvudsak varit flyktinginvandring.
Det g:ller d frmst flera steuropeiska lnder, men ven exempelvis Jordanien-
Palestina-Syrlen. Inget tyder p att dessa invandrares barn skulle skilja sig frn
mnstret med en tydligt hgre brottsparticipation n frldragenerationen.
"Ivrtom. Det r snarare s att de generellt sett har en mer markant lgre brotts-'
participation jmfrt med frldragenerationen n vad som gller fr vriga
ursprungslnder.
Andra faktorer som skulle kunna ha frsmrat situationen vad gllerigy;],g~-:
rarnas barns brottslighet r arbetslsheten och att det i vissa storstadsomrden
~kett en successivt kad boendesegregation. Boendesegregationen har dock kat
s lngsamt att det r troligt att den inte har haft ngon strre effekt p brottslig-
heten under 1900-talet. Arbetslsheten i Sverige har under 1990-talet stigit till
hgre niver n tidigare, ngot som i hgre grad drabbar barn till invandrare n
91
vrig befolkning. Det r dock svrt att tro att den markant skulle ha frndrat
situationen sedan slutet av 1980.--talet. Det r frst efter en lngre tid med hg
arbetslshet som det r troligt att den skulle f ngon effekt p brottsligheten.
Sammanfattningsvis r den gngse bedmningen av invandrarnas barns brotts-
lighet i viss mn verdriven. Uppfattningen att invandrares barn skullevara mycket
brottsaktivatycksinte stmma generelltmed undantag fr vissabegrnsadegrupper.
Dessa grupper syns och hrs mycket och bidrar p s stt till att skapa en ngot
skev bild av det faktiska frhllandet. Det torde dock vara viktigt att flja den
fortsatta utvecklingen av invandrares barns brottslighet. Om boendesegregationen Litteratur
fortstter att ka samtidigt som allt fler barn till invandrare utestngs frn arbets-
marknaden innebr det en ptaglig risk fr kad kriminalitet p sikt ven hos
denna kategori.

Ahlberg, J. och Knutsson, J. (1987): Varfr varierar uppklaringsprocenten?

BRA forskning 1987: 1, Brottsfrebyggande rdet, Allmnna frlaget.
Stockholm.
Ahlstrm, r.-o. och Ahlberg, J. (1994): Bilbrott och brottsprevention. BRA-
PM 1994:2. Brottsfrebyggande rdet, Fritzes. Stockholm.
Andersson, J. (1992): Rn:. I: Brottsutvecklingen 1991. BRA-rapport 1992:2.
Brottsfrebyggande rdet, Allmnna frlaget. Stockholm.
Bernow, R. och Boalt. (1989): Invandrare i storstad. I: Underlagsrapport
frn storstadsutredningen. SOU 1989: 111, del 1. Allmnna frlaget, Stock-
holm.
von Hofer, H. och Thorsson, U. (1994): Utlndska medborgare i kriminal-
statistiken 1993. Statistiska centralbyrn. Promemoria 1994: 1. Stockholm.
Junger, M. (1989): Ethnic Minorities. Crime and Public Policy. I: Hood R.
(red.): Crime and Criminal Policy in Europe. Proceedings ofEuropean
Colloquium 3-6 juli 1988, s. 142-173. Centre ofCriminological Research,
Oxf~rd. /
Lange, A. och Westin, C. (1993): Den mngtydiga toleransen. Frhllnings-
stt till invandring och invandrare 1993. Centrum fr Invandringsforskning,
Stockholms universitet.
Martens, P. (1990): Brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund. I:
Brott och tgrder mot brott i stadsmiljn. BRA-rapport 1990:5. Brotts-
" frebyggande rdet, Allmnna frlaget. Stockholm.
Olsson, M. (1994a): Skadegrelse. I: Brottsutvecklingen 1992 och 1993.
BRA-rapport 1994:3. Brottsfrebyggande rdet, Fritzes. Stockholm.
Olsson, M. (1994a): Sexuellt tvng och sexuellt ofredande mot vuxna. I:
Brottsurvecklingen 1~92 och 1993. BRA-rapport 1994:3. Brottsfrebyg-
gande rdet, Fritzes. Stockholm.

92 93
Suikkila, J. (1983): Ngra synpunkter p alkoholbruk och brottslighet bland
ungdomar i Sverige och Finland. I: Eriksson U.-B. och Tham, H. (red.):
Utlnningarna och brottsligheten. Rapport 1983:4, 190-214. Brottsfre-
byggande rdet, Allmnna frlaget. Stockholm.
Sveri, B. (1973): Utlnningars brottslighet. En kriminalstatistisk jmfrelse
mellan svenska och utlndska medborgare. Svensk]uristtidning, 1973,27
310.
Sveri, B. (1980): Utlnningars brottslighet. En jmfrelse mellan om grvre
brott vertygade personer 1967 och 1977. Kriminalvetenskapliga institutet
vid Stockholms universitet. Stockholm.
Bilaga 1
Tham, H. (1983): Utlnningarna och brottsligheten - Forskningens lge. I:
Eriksson U.-B. och Tham, H. (red.): Utlnningarna och brottsligheten.
Rapport 1983:4, 11-30. Brottsfrebyggande rdet, Allmnna frlaget. Tabeller
Stockholm.
Wikstrm, P.-O. (1985): Everyday Violence in Contemporary Sweden,
Report No 15. Brottsfrebyggande rdet, Allmnna frlaget. Stockholm.
Wikstrm, P.-O. (1987): Patterns ofCrime in a Birth Cohort. Age, Sex and
Social Class Differences. Projekt Metropolitan 24. Stockholms universitet,
Sociologiska institutionen. Stockholm.
Wikstrm, P.-O. (1992): Context-specific Trends in Homicide in Stockholm
1951-1987. I: Studies on Crime and Crime Prevention Vol. 1, No 1,
1992. Scandinavian.University Press Oslo/Stockholm.
Wikstrm, P.-O. (1994): Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. BR-
rapport 1994: 1. Brottsfrebyggande rdet, Fritzes. Stockholm.

94 95
 Tabell 1.1. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng under fimrsperioden
J985-l989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseiand (Sverige omfattar
person~r fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna samtliga brott,
brott mot person och stldbrott. Standardiserat fr kn, lder, bostadsort.

Fdelseland Samtliga brott Brott mot person Stldbrott

Sverige 57,8 11,7 22,2

Danmark 105,3 25,6 41,3

Finland 132,3 35,2 57,7
Norge 104,9 25,5 43,5

Greldand 90,6 23,8 39,0

Italien 134,6 39,1 78,5
Jugoslavien 141,1 35,1 68,5
Polen 168,1 31,8 96,4
Portugal, Spanien 109,3 31,2 50,6
Rumnien, Bulgarien 151,5 32,5 84,3
Storbritannien 68,5 13,4 29,8
Tjeckoslovakien 136,0 22,3 85,7
Frbundsrepubliken Tyslcland 90,8 17,8 37,1
Ungern 123,6 22,2 66,8
sterrike 102,7 21,5 43,1
Sovjetunionen 170,4 37,1 93,8
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 205,8 64,5 119,9
Etiopien 147,3 26,2 62,3
USA 64,8 13,7 25,7
Argentina, Uruguay 122,1 27,8 54,5
Bolivia, Peru, Equador 154,8 31,1 80,2
Chile 200,3 41,9 104,0
Colombia 140,1 32,4 67,1
Bangladesh, Pakistan 101,2 11,4 50,6
Indien 81,6 14,8 34,9
Irak 182,1 52,7 85,7
Iran 172,2 28,5 98,7
jordanien, Palestina, Syrien 174,5 64,2 79,5
Taiwan, Kina, Japan 63,5 21,0 29,1
Republiken Korea 87,4 12,3 42,8
Libanon 156,6 41,2 67,6
Thailand 105,6 30,9 40,1
Turkiet 142,1 41,0 47,8
Vietnam 65,9 15,9 22,0
vriga Afrika, exkl. Uganda 137,5 41,7 57,7
vriga Europa 79,5 17,2 30,2
vriga Asien 94,1 20,8 45,8
vriga lnder 95,3 20,8 37,3

97
Tabell 1.2. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng under femrsperioden Tttb~ll 1.3. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng under femrsperioden
1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseiand (Sverige omfattar , 1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseiand (Sverige omfattar
personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna misshandel personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna mord och drp,
inomhus, misshandel inomhus, mot kvinna, misshandel utomhus, misshandel utomhus, vldtkt, vriga sexualbrott och rn. Standardiserat fr kn, lder och bostadsort. .
mot man. Standardiserat fr kn, lder och bostadsort.
Mord och vriga
Misshandel Fdelseland drp Vldtkt sexualbrott Rn
Inomhus mot Utomhus mot
Sverige 0,2 0,2 0,1 0,7
Fdelseland Inomhus kvinna Utomhus mot man
Danmark 0,2 0,5 0,5 1,8
Sverige 4,2 2,6 3,9 3,2
Finland 1,0 0,6 0,3 2,8
Danmark 9,8 5,4 8,9 7,0 Norge 0,5 0,3 2,0
Finland 15,5 8,1 11,7 9,3
Grekland 0,5 1,0 0,2 2,0
Norge 13,1 7,0 8,5 7,3
Italien 3,3 2,9 9,9
Greldand 10,5 , 4,7 7,7 6,6 Jugoslavien 0,9 0,8 0,3 2,3
Italien 12,5 8,8 10,4 9,1 Polen 0,5 0,5 0,3 3,4
Jugoslavien 16,0 10,2 14,'0 12,0 Portugal, Spanien 1,1 1,0 0,2 0,7
Polen 12,9 7,5 11,9 8,7 Rumnien, Bulgarien 0,7 2,0 0,2 2,6
Portugal, Spanien 12,8 7,5 12,2 10,4 Storbritannien 0,4 0,8 1,4
Rumnien, Bulgarien 16,2 12,2 7,5 4,6 Tjeckoslovakien 0,6 0,3 3,5
Storbritannien 5,0 1,7 4,8 4,1 Frbundsrepubliken Tyskland 0,1 0,4 0,3 1,1
Tjeckoslovakien 7,7 3,7 6,3 5,4 Ungern 0,2 1,8 1,5 4,5
Frbundsrepubliken Tyskland ' 4,9 2,1 5,9 4,0 sterrike 4,0
Ungern 7,7 3,7 9,9 8,5 Sovjetunionen 4,3 0,7
sterrike 7,0 6,0 7,8 5,8 Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 0,2 3,5 0,3 7,7
Sovjetunionen 26,6 5,7 2,9 2,7 Etiopien 0,9 1,8 1,2
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 29,1 9,1 24,8 22,4 USA 0,2 0,1
Etiopien 11,7 4,5 8,7 7,0 Argentina, Uruguay 0,1 0,9 0,1 3,1
USA 5,0 2,0 5,2 5,0 Bolivia, Peru, Equador 1,2 1,8 2,5
Argentina, Uruguay 9,0 5,6 8,5 8,3 Chile 1,2 0,9 1,1 2,4
Bolivia, Peru, Equador 16,6 8,2 7,1 5,2 Colombia 4,1 0,5 1,0
Chile 22,4 14,4 14,2 12,4 Bangladesh, Pakistan 0,1 0,2 1,1
Colombia 14,7 9,0 10,9 8,1 Indien 0,3 0,9
Bangladesh, Pakistan . 4,9 1,6 5,3 4,2 Irak 0,3 2,5 2,0 0,8
Indien 7,1 5,4 2,6 1,4 Iran 0,4 1,0 0,6 1,1
Irak 23,5 10,2 20,7 18,8. Jordanien, Palestina, Syrien 7,1 2,2 1,1 3,8
Iran 12,7 6,5 7,1 6,3 "Iaiwan, Kina, Japan
Jordanien, Palestina, Syrien 18,8 10,3 28,1 23,5 Republiken Korea 0,1 1,4
Taiwan, Kina, Japan 10,4 3,0 8,1 7,5 Libanon 1,4 0,9 3,6
Republiken Korea 6,5 2,4 3,2 2,1 Thailand 0,7 0,2
Libanon 16,8 6,9 16,3 14,0 Turkiet 0,8 1,0 0,2 1,9
Thailand 3,1 2,0 18,4 18,4 Vietnam 0,3 0,7
Turkiet 18,9 9,4 17,0 15,0 vrigaMrika, exkl, Uganda 0,3 1,7 0,1 1,7
Vietnam 8,3 4,3 3,7 2,3 vriga Europa 0,6 0,7 0,2 0,7
vrigaMrika, exkl, Uganda 20,4 11,5 16,6 12,6 vriga Asien 0,2 0,1 0,9
vriga Europa 7,9 3,5 4,5 4,3 vriga lnder 0,3 1,5 0,2
vriga Asien 6,4 2,3 8,1 7,2
vriga lnder 7,5 5,0 9,8 8,8

98 99
Tabell 1.4. Participation, dvs. a~delen personer som ngon gng under fen~rsperioden Tabell 1.5. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden
1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseIand (Soerige omfhttar , 1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseIand (Sverige omfttar
personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna biltillgrepp, stld personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna bedrgeri,
ur och frn motorfordon, butiksstld och bostadsinbrott. Standardiserat fr kn, lder skadegrelse samt brott mot frihet ochfrid. Standardiserat fr kn, lder och bostadsort.
och bostadsort.
Brott mot frihet
Stld ur och Bostads- Fdelseland Bedrgeri Skadegrelse och frid
Fdelseland Biltillgrepp frn motorfordon Butiksstld inbrott
Sverige 6,9 8,2 2,6
Sverige 4,1 3,5 10,4 1,2
Danmark 13,9 15,8 9,6
Danmark 8,9 8,7 16,6 2,4 Finland 17,8 25,0 15,9
Finland 12,8 9,1 29,8 3,4 Norge 15,2 16,9 11,3
Norge 11,0 8,2 19,8 2,7
Grekland 11,5 5,2 7,2
Grekland 3,5 3,3 26,4 0,7 Italien 11,6 9,4 23,6
Italien 13,3 15,1 47,7 12,3 Jugoslavien 13,1 12,4 13,4
Jugoslavien 6,9 6,7 48,7 4,2 Polen 20,9 16,2 13,8
Polen 12,8 11,1 72,8 4,2 Portugal, Spanien 14,7 12,6 11,9
Portugal, Spanien 5,5 7,3 34,7 1,2 Rumnien, Bulgarien 11,0 12,2 15,5
Rumnien, Bulgarien 8,7 1,5 61,4 2,5 Storbritannien 5,0 7,9 5,6
Storbritannien 5,1 2,9 13,7 1,6 Tjeckoslovakien 14,3 10,2 8,2
Tjeckoslovakien 7,7 11,2 61,9 10,2 Frbundsrepubliken Tyskland 11,3 12,6 9,7
Frbundsrepubliken Tysldand 7,8 5,1 19,0 1,2 Ungern 11,9 13,4 12,4
Ungern 7,7 8,4 39,1 2,8 sterrike 12,9 9,2 10,6
sterrike 14,7 11,3 29,7 9,8 Sovjetunionen 3,0 13,7 16,3
Sovjetunionen 8,3 14,4 76,4 1,9 Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 23,4 20,8 28,4
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 4,5 2,3 98,5 4,7 Etiopien 21,7 9,2 9,7
Etiopien 5,6 1,3 45,6 0,8 USA 5,9 9,0 5,9
USA 5,4 4,0 13,9 1,2 Argentina, Uruguay 9,6 10,0 10,0
Argentina, Uruguay 6,6 5,1 35,5 0,4 Bolivia.Peru, Equador 12,5 6,4 9,2
Bolivia, Peru, Equador 3,2 2,6 65,5 Chile 18,0 19,2 15,4
Chile 8,2 5,6 79,0 2,7 Colombia 20,5 8,5 10,4
Colombia 10,7 6,4 43,1 1,3 Bangladesh, Pakistan 15,4 1,7 1,8
Bangladesh, Pakistan 3,2 1,5 37,3 0,9 Indien 9,8 5,1 5,2
Indien 2,6 1,4 25,2 1,0 Irak 19,0 21,3 21,2
Irak 3,8 6,2 67,9 2,3 Iran 17,0 11,1 14,0
Iran 2,6 2,1 85,7 1,3 Jordanien, Palestina, Syrien 16,4 13,6 24,4
Jordanien, Palestina, Syrien 6,9 5,4 54,2 2,0> .Taiwan, Kina, Japan 0,8 3,6 2,3
Taiwan, Kina, Japan 1,3 5,6 24,4 Republiken Korea 7,7 3,3 3,5
Republiken Korea 2,3 12,8 24,3 0,4 Libanon 15,8 11,4 14,4
Libanon 4,2 2,2 49,2 0,9 Thailand 12,0 2,8 3,1
Thailand 3,2 5,4 22,4 1,1 Turkiet 13,7 8,3 14,4
Turkiet 5,2 3,2 32,9 1,3 Vietnam 9,8 2,2 5,0
Vietnam 0,6 0,3 19,1 0,2 vriga Afrika, exkl, Uganda 18,8 12,6 12,7
vriga Afrika, exkl, Uganda 4,4 1,8 42,6 1,1 vriga Europa 7,6 8,0 5,7
vriga Europa 5,1 4,1 15,9 1,6 vriga Asien 8,4 5,0 7,9
vriga Asien 3,4 4,5 34,5 1,9 vriga lnder 10,8 10,3 6,3
vriga lnder 5,8 4,6 25,2 0,6

100 101
Tabell 1.6. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden
1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseIand (Sverige omfattar
personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Erottskategorierna rattfylleri, vriga
trafikbrott och narkotikabrott. Standardiserat fr kn, lder och bostadsort.
vriga
FdelseIand Rattfylleri trafikbrott Narkotikabrott

Sverige 12,1 13,0 4,7

Danmark 21,4 29,7 7,9

Finland
Norge
36,1
25,3
34,7
28,5
8,3
9,8 Bilaga 2
Grekland 8,3 15,8 5,3
Italien 10,3 26,1 14,6
Jugoslavien 22,9
30,2
27,2
34,4
6,4
5,8
Tabeller
Polen
Portugal, Spanien 13,9 19,7 11,1
Rumnien, Bulgarien 27,6 26,3 2,6
Storbritannien 7,6 13,5 5,2
Tjeckoslovakien 13,3 27,3 11,6
Frbundsrepubliken Tyskland 13,4 23,4 6,4
Ungern 17,1 26,5 12,4
sterrike 19,4 32,8 9,7
Sovjetunionen 25,8 36,9 8,8
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 16,6 28,1 10,3
Etiopien 11,9 18,3 11,9
USA 8,7 16,0 4,3
Argentina, Uruguay 11,1 30,7 5,6
Bolivia, Peru, Equador 11,9 42,1 4,3
Chile 14,6 56,5 9,9
Colombia 27,0 30,5 16,9
Bangladesh, Pakistan 7,5 11,8 1,6
Indien 8,5 10,6 0,5
Irak 12,6 32,3 6,8
Iran 11,8 ~9,8 9,9
Jordanien, Palestina, Syrien 8,7 28,1 14,7
Taivvan,K1na,Japan 1,9 10,5 0,7
Republiken Korea 12,9 25,0 0,6
Libanon 3,5 24,7 10,4
Thailand 5,7 19,8 5,6
Turkiet 13,2 30,6 5,8
Vietnam 5,4 10,7 0,7
vriga Afrika, exkl. Uganda 17,5 24,4 9,6
vriga Europa 17,5 15,3 5,1
vriga Asien 8,0 18,0 6,2
vriga lnder 11,6 22,3 3,3

102 103
Tabell 2.1. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden
1985-1989 registrerats jr brott i promille. Frdelad p jdelseland (Sverige omjattar
personer jdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna samtliga brott,
brott mot person och stldbrott.
Samtliga Brott mot
FdelseIand brott pets on Stldbrott
Sverige 57,8 11,7 22,2
Danmark 96,3 23,1 34,5
Finland 114,8 30,7 45,6
Norge 87,1 21,3 32,9
Grekland 101,8 21,2 44,6
Italien 117,9 37,7 43,9
Jugoslavien 146,7 33,6 69,3
Polen 150,0 22,3 92,6
Portugal, Spanien 108,0 29,4 42,9
Rumnien, Bulgarien 153,4 35,4 82,7
Storbritannien 63,6 15,6 21,9
Tjeckoslovakien 135,9 23,4 85,3
Frbundsrepubliken Tysldand 79,8 17,0 28,7
Ungern 116,2 22,6 50,2
sterrike 84,2 21,5 30,1
Sovjeunionen 137,1 23;5 81,1
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 269,3 85,7 140,6
Etiopien 155,7 26,1 70,4
USA 57,5 13,5 21,0
Argentina, Uruguay 117,2 28,7 55,8
Bolivia, Peru, Equador 176,7 32,1 99,4
Chile 197,0 37,2 107,8
Colombia 130,9 21,1 69,7
Bangladesh, Pakistan 103,7 21,3 36,7
Indien 73,6 12,0 33,8
Irak 221,4 64,9 89,4
Iran 193,8 36,6 100,8
Jordanien, Palestina, Syrien 168,8 82,8 68,1
Taiwan, Kina, Japan 49,2 11,8 22,6
Republiken Korea 64,5 7,9 42,3
Libanon 171,8 44,9 78,1
Thailand 58,8 12,7 28,6
Turkiet 144,1 45,4 47,3
Vietnam 65,4 16,0 21,1
vrigaAfrika, exkl. Uganda 157,2 50,1 58,1
vriga Europa 74,6 17,6 25,8
vriga Asien 86,9 18,1 37,4
vriga lnder 95,0 21,1 34,3

105
Tabell 2.2. Particlpation, dvs. andelen personer som ngon gng under femrsperioden Tabell 2.3. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng under femrsperioden
1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelselan~ (Sverit,e omfattar 1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseIand (Sverige omfattar
personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategort~rna misshandel personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna mord, drp,
inomhus, misshandel inomhus mot kvinna; misshandel utomhus, misshandel utomhus mot vldtkt" vriga sexualbrott och rn.
man.
Mord vriga
Misshandel Fdelseland och drp Vldtkt sexualbrott Rn
Inomhus mot Utomhus mot Sverige 0,2 0,2 0,1 0,7
Fdelseland Inomhus kvinna Utomhus man
Danmark 0,2 0,5 0,5 1,4
Svetige 4,2 2,6 3,9 3,2 Finland 1,1 0,6 0,3 2,3
Norge 0,5 0,2 1,5
Danmark 9,7 5,5 7,3 5,5
Finland 14,6 8,5 8,7 6,7 Grekland 0,1 0,6 0,1 1,0
Norge 11,3 6,4 6,1 5,0 Italien 1,4 0,9 3,3
Jugoslavien 0,9 1,1 0,3 2,2
Grekland 7,9 3,7 7,3 6,0
Polen 0,9 0,8 0,1 2,3
Italien 17,7 11,5 8,1 6,2
Portugal, Spanien 0,5 1,3 0,8 1,3
Jugoslavien 15,5 9,6 12,5 10,0
Rumnien, Bulgarien 0,5 3,6 0,5 3,1
Polen 9,8 5,9 6,3 4,3
Storbritannien 0,7 0,5 1,4
Portugal, Spanien 13,0 7,7 9,8 7,9
Tjeckoslovakien 1,0 0,3 4,1
Rumnien, Bulgatien 16,8 12,5 8,8 5,7
Frbundsrep. Tyskland 0,1 0,5 0,5 1,0
Storbtitannien 7,3 2,8 5,4 4,5
Ungern 0,6 0,8 0,8 1,9
Tjeckoslovakien 8,8 5,1 5,8 4,8
sterrike 2,4
Frbundsrepubliken Tyskland 5,1 2,6 5,1 3,4
Sovjetunionen 1,6 0,8
Ungern 7,5 4,4 6,3 4,2
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 1,3 4,6 0,3 3,3
sterrike 8,6 6,2 6,2 4,3
Etiopien 0,8 1,5 1,5
Sovjetunionen 13,0 4,7 6,2 2,4
USA 0,4 0,2
Algetiet, Libyen, Marocko, Tunisien 38,7 15,2 28,4 22,2
Argentina, Uruguay 0,3 0,6 0,3 2,9
Eriopien 11,5 5,8 7,7 5,4
Bolivia, Peru, Equador 0,5 2,0 1,5
USA 5,3 2,5 4,0 3,6
Chile 0,7 0,7 0,7 2,3
Argentina, Uruguay 11,5 5,4 8,9 8,3
Colombia 1,0 1,1 2,1
Bolivia, Peru, Equador 16,1 8,0 7,5 5,0
Bangladesh, Pakistan 0,5 1,1 1,1
Chile 18,7 11,9 13,7 12,2
Indien 0,3 0,7
Colombia 8,4 4,2 6,3 4,2
Irak 0,6 4,0 1,2 1,9
Bangladesh, Pakistan 9,0 5,3 8,0 6,9
Iran 0,8 2,0 0,8 1,7
Indien 4,8 2,7 2,1 1,0
Jordanien, Palestina, Sytien 3,8 1,9 0,8 5,7
Irak 26,9 13,3 26,9 22,6
Taiwan, Kina, Japan
Iran 15,4 8,2 8,9 7,5
Republiken Korea 0,2 1,6
Jordanien, Palestina, Sytien 18,4 11,1 20,3 16,5
Libanon 1,2 1,2 7,3
Taiwan, Kina, Japan 6,9 3,0 3,4 3,3
Thailand 0,5 0,5
Republiken Korea 2,6 0,7 2,8 2,3
Turkiet 1,1 1,8 0,2 2,6
Libanon 18,9 7,6 18,3 15,6
Vietnam 0,4 0,7
Thailand 3,7 2,1 3,5 3,5
vriga Afrika, exkl, Uganda 0,5 3,3 0,3 2,3
Turkiet 19,6 8,9 18,7 16,4
vriga Europa 0,3 0,4 0,4 0,7
Vietnam 7,6 3,6 4,7 3,3
vriga Asien 0,5 0,2 0,5
vriga Afrika, exkl. Uganda 23,4 13,6 17,0 11,0
vtiga lnder 0,3 1,4 0,2
vtiga Europa 8,1 4,7 4,2 3,9
vrigaAsien 6,8 3,2 5,6 4,4
vriga lnder 8,2 5,0 9,3 8,2

106 107
Tabell 2.4. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden Tabell 2.5. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden
1985-1989 registrerats fr brott i promille. Frdelad p fdelseiand (Sverige omfattar ' 1985-198? reg~strera~s fr bro~t i fromille. Frdelad p fdelseiand (Sverige omfattar
personer fdda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna biltillgrepp, stld personer Jodda I Sverige exklusiue Invandrares barn). Brottskategorierna bedrgeri,
ur och frn motorfordon, butiksstld och bostadsinbrott. skadegrelse samt brott mot frihet och frid.

Stld ur och Brott mot

Biltillgrepp frn fordon Butiksstld Bostadsinbrott Fdelseland Bedrgeri Skadegrelse frihet och frid
Fdelseland
4,1 3,5 10,4 1,2 Sverige 6,9 8,2 2,6
Sverige
6,5 6,7 14,9 2,3 Danmark 12,9 12,7 9,1
Danmark
8,4 6,0 26,7 2,8 Finland 16,9 20,1 14,3
Finland
7,2 5,4 16,3 2,2 Norge 14,5 12,5 9,7
Norge
~

2,4 4,1 33,4 1,3 Grekland 13,1 5,1 7,0

Grekland
3,8 6,7 27,7 4,3 Italien 12,9 7,6 20,0
Italien
4,5 4,8 52,7 3,4 Jugoslavien 15,4 9,4 13,1
Jugoslavien
6,4 5,4 79,4 2,3 Polen 15,6 9,1 10,0
Polen
3,4 4,8 29,6 2,1 Portugal, Spanien 16,1 9,3 12,2
Portugal, Spanien
5,2 1,6 66,0 2,6 Rumnien, Bulgarien 13,0 13,5 17,2
Rumnien, Bulgarien
2,6 2,1 11,4 1,2 Storbritannien 5,2 7,6 6,0
Storbritannien
7,1 7,5 66,6 9,2 Tjeckoslovakien 12,2 7,8 10,2
Tjeckoslovakien
5,2 3,3 16,6 1,3 Frbundsrepubliken Tyskland 9,9 9,1 8,9
Frbundsrepubliken Tyskland
3,9 3,3 35,8 2,9 Ungern 12,8 8,4 12,1
Ungern
5,2 3,8 21,5 4,3 sterrike 11,0 7,2 11,0
sterrike
4,1 4,1 72,2 1,6 Sovjetunionen 4,9 8,1 8,9
Sovjetunionen
3,3 2,0 122,1 1,3 Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 37,4 25,1 38,0
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien
6,2 0,8 51,5 0,4 Etiopien 21,9 8,5 10,4
Etiopien
3,6 3,2 11,6 1,1 USA 5,3 6,9 6,3
USA
4,5 3,2 41,4 1,0 Argentina, Uruguay 12,4 8,6 11,8
Argentina, Uruguay
4,0 3,5 84,8 Bolivia, Peru, Equador 15,1 10,0 12,6
Bolivia, Peru, Equador
8,2 4,3 85,9 2,0 Chile 18,7 15,9 14,6
Chile
10,6 6,3 47,5 2,1 Colombia 18,0 11,6 8,4
Colombia
2,1 1,6 30,3 1,1 Bangladesh, Pakistan 10,1 2,7 5,3
Bangladesh, Pakistan
2,4 1,0 25,3 1,4 Indien 10,6 5,5 5,1
Indien
1,5 3,1 75,8 0,6 Irak 24,1 21,3 26,6
Irak
1,8 1,7 89,2 1,0 Iran 18,8 12,7 19,4
Iran
3,4 4,2 49,8 1,5 Jordanien, Palestina, Syrlen 15,7 9,2 21,8
Jordanien, Palestina, Syrien
1,0 1,5 20,2 Taiwan, Kina, Japan 1,0 2,0 2,0
Taiwan, Kina, Japan
3,2 4,0 30,8 0,7 Republiken Korea 5,4 4,7 3,5
Republiken Korea
4,3 3,7 54,3 0,9 Libanon 19,2 13,1 16,2
Libanon
2,6 2,6 20,7 1,1 Thailand 5,8 3,2 3,7
Thailand
5,7 4,1 30,8 1,3 Turkiet 15,0 9,3 16,2
Turkiet
0,7 0,4 18,2 0,4 Vietnam' 9,4 1,8 3,7
Vietnam
3,1 2,1 44,5 1,0 vriga Afrika, exkl. Uganda 23,6 15,4 19,0
vriga Afrika, exkl, Uganda
3,8 2,4 15,6 1,4 vriga Europa 8,8 5,7 6,4
vriga Europa
1,2 2,0 29,3 0,7 vriga Asien 7,6 4,2 8,3
vriga Asien
5,8 3,2 23,9 0,4 vriga lnder 10,7 10,7 7,1
vriga lnder

108 109
Tabell 2.6. Participation, dvs. andelen personer som ngon gng underfemrsperioden
1985-1989 registrerats j'dr brott i promille. Frdelad p j'ddelselan~ (Sverige omfa:tt~r .
personer j'ddda i Sverige exklusive invandrares barn). Brottskategorierna rattfYllert, ovrtga
trafikbrott och narkotikabrott.
vriga Narkotika-
FdelseIand Rattfylleri trafikbrott brott

Sverige 12,1 13,0 4,7

Danmark 20,8 25,2 8,0

Finland
Norge
33,8
21,7
28,1
21,6
7,6
8,9
Bilaga 3
Grekland 8,2 14,8 6,2
Italien 12,9 19,6 11,9
Jugoslavien 23,8 24,5 7,3 Standardpopulationsmetoden
Polen 22,3 24,2 4,1
Portugal, Spanien 15,3 16,1 13,5 Standardpopulationsrnetoden anvnds allts fr att kontrollera fr effekter av
Rumnien, Bulgarien 27,6 26,0 4,7 skillnader i kns-, lders- och regional frdelning. Principen fr denna metod nr
Storbritannien 6,9 12,3 4,8
11,2
tv grupper jmfrs, i detta fall invandrare och svenskar, r att de tv grupperna
Tjeckoslovakien 12,9 23,4
Frbundsrepubliken Tyskland 14,1 18,5 6,8 studeras under frutsttningen att de har sammafrdelning i kontrolluariablerna.
Ungern 18,2 20,5 8,4 Den fr grupperna gemensamma frdelningen benmns standardpopulationen.
sterrike 18,2 22,0 7,6 Denna kan konstrueras p olika stt. I detta fall anvnds svenskarnas frdelning i
Sovjetunionen 17,0 20,3 5,7
kontrollvariablerna som standardpopu1ation. Resultaten av de standardiserade
Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien 22,2 26,1 18,8
12,3 21,5 13,1 berkningarna, d Lex. invandrare jmfrs med svenskar, svarar p frgan vad
Etiopien
USA 9,3 13,0 5,7 som hnt med participationen i brottslighet fr invandrarna jmfrt med svensk-
Argentina, Uruguay 8,6 21,2 7,0 arna om invandrarna hade haft samma kns-, lders- och regional frdelning
Bolivia, Peru, Equador 19,6 42,2 7,0 som svenskarna.
Chile 12,1 52,7 11,4
Metoden beskrivs nedan med ett fiktivt exempel:
Colombia 13,7 17,9 15,8
6,4 12,2 3,2 Grupperna A och B skall jmfras med avseende p registrerad brottslighet. I
Bangladesh, Pakistan
Indien 6,2 9,2 0,7 gruppen A, som bestr av 10 000 personer, hade 9 procent registrerats fr brott
Irak 18,9 42,4 8,7 under en tidsperiod (participation). Motsvarande siffra fr gruppen B, som be-
16,7 31,9 15,3
Iran stod av 1 000 personer, var att 10 procent, allts en ngot strre andel, registrerats
Jordanien, Palestina, Syrien 8,4 26,8 12,6
8,4 1,5
fr brottslighet.
Taiwan, Kina, Japan 4,4
Republiken Korea 3,5 8,4 0,9 Om grupperna delas upp p mn och kvinnor erhlls fljande tabell.
Libanon 4,9 28,1 13,1
1,6 Grupp A Grupp B
Thailand 2,1 9,0
16,1 29,8 7,1 Antal Andel brotts- Antal Andel brotts-
Turkiet
0,7 personer registrerade (procent) personer registrerade (procent)
Vietnam 5,8 11,3
vriga Afrika, exkl, Uganda 22,6 27,5 15,9 Mn 4000 15 800 12
vriga Europa 15,6 14,1 5,9 Kvinnor 6000 5 200 2
vriga Asien 6,1 12,2 5,9
Totalt 10000 9 1000 10
vriga lnder 16,8 24,3 3,9

110 111
 Av tabellen framgr att grupp B:s hgre andel av brottsregistrerade enbart
beror p en ogynnsam knsfrdelning. Bde mnnen och kvinnorna i grupp B
hade en lgre andel brottsregistrerade n grupp A. Trots detta hade B, totalt sett,
en hgre andel brottsregistrerade n A. Motsgelsen beror allts p att grupp B
har en avsevrt ogynnsammare knsfrdelning med 80 procent mn mot A:s 40
procent.
Fr att kontrollera fr att den ena gruppen har en ogynnsam knsfrdelning
kan standarpopulationsmetoden anvndas. Om man anvnder As knsfrdel-
ning som standardpopulation innebr det att man berknar hur stor andelbrotts-
registrerade grupp B hade haft om de hade haft samma knsftrdelning som grupp
Bilaga 4
A, dvs 4000 mn och 6 000 kvinnor. I s fall hade 12 procent av 4000 mn
registrerats, dvs. 480, och 2 procent av 6 000 kvinnor, dvs. 120. Totalt hade
sledes 480+ 120=600 personer i grupp B registrerats, vilket innebr 6% (600/ Felmarginaler
10000). De 6 procenten brottsregistrerade i grupp B, om de hade haft samma
knsfrdelning som A, utgr en mer rttvisande jmfrelse av gruppernas parti-
Den statistiskafllmarginalen fr den kumulativaincidensen (brottsparticipationen)
cipation i brottslighet. Eftersom de standardiserade talen r berknade under fr-
kan berknas (95procentigt konfidensintervall) enligt:
utsttningen att knsfrdelningarna r lika kan olikheterna inte bero p skillna-
der i knsfrdelning. En begrnsning i denna metod r att valet av standard- i.]: 1,96*(p(1-p)/n)1/2
population i viss mn pverkar resultatet. dr n r antalet individer och p r andelen individer registrerade fr brott..
I denna underskning kontrolleras fr de tre variablerna kn, lder och bo- Det innebr exempelvis att, d incidenstalen (brottsparticipationen) baseras
stadsort samtidigt. Det innebr att motsvarande berkning som i exemplet ovan p hela gruppen invandrare eller invandrares barn (cirka 300 000 personer i res-
grs cell fr cell, dvs. fr varje kombination av klasser i de tre variablerna. Den pektive grupp), den statistiska felmarginalen vid olika vrden fr antalet per tu-
standardpopulation som anvnds r svenskarnas frdelning avseendede tre kontroll- sen som registrerats fr brott blir:
variablerna, vilken redovisas i tabell 1 nedan. Det r ltt att inse att antalet celler
inte fr vara fr stort. I s fall finns risk att procentandelarna i vissa celler baseras Participation per tusen Oskerhetsintervall(+/ -)
p ett otillfredsstllande litet antal individer, vilket innebr att slumpen kan f fr 0,1 0,035
stort spelrum. 0,2 0,05
0,5 0,08
Tabell 1. Standardpopulationen, dvs. svenskarnas ftrdelning avseende de klassindelade 1 0,1
variablerna kn, lder och bostadsort, vilken utgr standardpopulation vid jmftrelse 2 0,16
mellan olikagruppers participation i registrerad brottslighet. 5 0,25
10 0,35
Srockholrns-, Gteborgs- och vriga regioner 20 0,5
Malmregionerna 50 0,8
lder 1895 Mn Kvinnor Mn Kvinnor 100 1,0

11-13 r 40491 38234 103474 98159

14-20 r 97896 95571 251638 235319
21-25 r 76266 78710 161 394 147317
26-r 243647 239071 523211 490202

112 113
Vid redovisning av incidenstalen per ursprungsland r antalet individer generellt
sett 2 000 i varje nationalitetsgrupp. Den statistiska oskerheten vid olika promille-
andelar blir ungefr:
Partieipation per tusen Oskerhetsintervall( +/-)

0,1 0,4
0,2 0,6
0,5 1
1 1,3
2
5
2
3
Bilaga 5
10 4
20 6
50 10
100 13 Konfidensintervall fr relativa risken
150 16
200 18 (ver- eller underrepresentationen)

Intervallet ges av:

RR(l-p/X) _ RR(l+plX)

dr

p=percentilen i den standardiserade normalfrdelningen. Hr anvnds 95-

procentigt intervall varfr p= 1,96.

n = antalet individer totalt

nI = antalet invandrare eller invandrares barn
no= antalet svenskar
a = antalet individer som registrerats fr brott
al = antalet invandrare (barn till invandrare) som registrerats fr brott

114 115
 English Summary

Criminality amongst immigrants and children of

. .
unmigrants
Author and issuing organisation
Jan Ahlberg
National Council for Crime Prevention
BRA
Box 6494
S-113 82 Stockholm, Sweden

Document ref. no.

BRA-rapport 1996:2, ISSN 1100-6676, ISBN 91-38-30588-7
Available in Swedish from
Fritzes Kundtjnst
S-106 47 Stockholm, Sweden

Most of the crime reported in Sweden is committed by wenest

migrant criminality is an object of special interest in
debate. The lack ofrelevant information has caused problems,
ofa cc-operative project entered into by the National ~VUH'v"
tion (BRA) and the Center for Immigram Research
versity. The project is entitled International rnrgranon
tors and vierims seen against a background of
ences and situations in life.

The report includes a statistical analysis of criminality amongst immigrants
and the children of immigrants. It is the expectation of BRA and CEIFO that
this report will provide better documentation than has previously been possible
to produce for use in continued study and more indepth analyses of criminality
and the reasons for the same amongst the said populations.
The proportion of immigrants in the Swedish population has increased suc-
cessively since World War II. In the 1990s the immigrant proportion of the
population amounted ta some 10 percent. The type of immigrants has altered
with time. Initially immigrants were imported mainly to strengthen the work
force, immigrants now are mostly political refugees.
Just how large a part of the Swedish population is comprised of the children
of immigrants, known as seeond generation immigrants, is considerably more
uncertain. The latest estimate from the Central Bureau ofStatistics (SCB) indi-
cates that some 8 percent ofthe Swedish population are children ofimmigrants,
which is most likely an underestimate.
The report defines the immigrant as a person born in another country and
registered as living in Sweden, while children ofimmigrants are defined as people
who are born in Sweden and registered as living in Sweden and have at least one
parent born in another country. The remainder of the registered population is
defined as Swedes, i.e. people who are not born in another country and who do
not have either parent born in another country.
The surveywas designed so that everyone registered in Sweden in 1985 and
born between 1945 and 1974 has been followed up during a five year period
from 1985 to 1989 in regard to registered crime. The survey covered 3,5 million
individuals divided inta three categories: immigrants, children of immigrants
andSwedes.
The survey has three main objectives:
1) To analyse if immigrants and/or the children of immigrants are over- or
underrepresented regarding different types ofcriminality.
2) To estimate the share of crime, divided into different categories,'for which
immigrants and/or the children ofimmigrants are responsible.
3) To study the over- and underrepresentation ofdifferent groups ofnationali-
ties regarding various forms of criminality.
The emphasis in this study is on the analysis of immigrant criminality.
Criminality amongst immigrants
During the period 1985-1989, 14 percent of the crimes registered in Sweden
were committed by immigrants. Of these, Nordie immigrants accounted for 8
118
---------------------------- !l!iilL1
percent and non-Nordie immigrants for 6 percent. Ifwe count forward up to the
situation in 1993 we can calculate that during this particular year, 16 percent of
registered crimes were committed by immigrants while 80 percent were corn-
mitted by persons born in Sweden. We can conclude that, the problem ofimmi-
grant criminality is not perhaps as large as is often supposed. However, regarding
serious crimes such as rape, homicide, manslaughter and robbery the proportion
is often far higher than for criminality as a whole.
When we consider the immigrant percentage of the population we can see
that this group is overrepresented in the criminality area. Based on crime partici-
pation figures (the proportion of a group of individuals registered for cornmit-
ting crimes) overrepresentation amongst immigrants compared ta Swedes is 2.1.
Which means that in proportion more than twice as many immigrants than
Swedes were registered as having committed crimes during the 1985-1989 pe-
riod. Although this is an overrepresentation, it isnevertheless so that 85 percent
of the immigrants covered by the population study were not registered for any
crimes during the five year period from 1985 to 1989.
Several hypotheses have been presented as a result of analyses of the reasons
for immigrant overrepresentation in the area of criminality.
One of these is that immigrant overregistration in crime could depend on
immigrants being discriminated within the legal system, i.e. that immigrants do
not actually commit more crimes than Swedes bur the likelihood of them being
detected and registered is higher than for Swedes. From this hypothesis we can
say that it is unlikely that immigrants are more likely to be registered for crimes
than Swedes.This conclusion is based partly on results from abroad and partly
on the fact that immigrant overrepresentation is general and applies to all types
ofcrime, including those where there cannot be any difference in the likelihood
of being registered for a crime committed, e.g. burglary, homicide and man-
slaughter.
However, exceptions are possible in other types ofcrime, e.g. shoplifting and
some types of rape. Nor is there any indication that immigrants in Sweden are
discriminated in the courts. Immigrant overrepresentation in registered crime is
almost certainly real.
Another hypothesis is overrepresentation in registered crime
could be due to the factors affecting criminality
being unfavourable. have brought out the fact that
immigrant (actually in registered crime could
be due to the immigrant ofyoung men _
and it is young men who crime.
In addition, it has been the major
119
cities, where the risk ofpeople committing crimes is far larger than in other parts
of the country.
That these hypotheses have no relevance is demonstrated empirically by this
study. Immigrant overrepresentation in crime is eaused neither by unfavourable
division regarding sex, age nor by residential area. N or is it eaused by any gener-
ally lower social economic status (calculated as per SEl code) in Sweden.
Continuing from this we can pick out two main hypotheses. One says there
are factors in the immigrant situation itselfwhich can generate crime; difficulties
in adjustment, financial problems, etc. The other says (the selection hypothesis)
that immigration is to a certain extent selective, i.e. that a proportionally larger
section of those who emigrate are criminals or are in the high risk zone for be-
coming criminals.
Both these hyperheses are supported by this study, although primarily con-
cerning immigrants from the Nordie countries. Although the crime level in Fin-
land, Norway and Denmark is probably generally lower than in Sweden - cer-
tainly not higher. The proportion of immigrant Norwegians and Danes regis-
tered for crimes is almost twice that of the equivalent proportion of Swedes. The
proportion of Fins registered for crimes is more than twice as high. The
overrepresentation of Scandinavians registered for crimes could confirm the hy-
pothesis that the immigrant situation generates crime, even though in this case
this is not as probable. Adjustment problems for Scandinavian immigrants should
not be as large.
The weightiest argument against the hypothesis that the situation of immi-
grants generates crime is that there are large differences in crime participation
between immigrants from different countries oforigin. This primarily concerns
immigrants from South East Asia who, compared with most other immigrants
from far off countries, display three times less crime participation. It is improb-
able that the immigrant situation of people from South East Asia is sufficiently
different from the situation of people from other distant countries.
If there is agreater selection of the criminally inclined amongst persops erni-
grating to other countries, then this should also apply to South East Asians. One
explanation, if this selection hypothesis was to ,be found valid, is that there is
much to indicate that criminality in South East Asia is comparatively low, and
because there are originally fewer criminally inclined in these countries, this char-
acteristic would be reflected by emigrants. However, actual proofthat criminality
in South East Asia is low is not particularly strong.
A comparative study has been made arnongst 12 European countries and USA,
Canada, Australia, New Zealand and Japan based on interviews concerning expo-
sure to crime. The study found that Japan seems to have the lowest crime rate per
capita of these countries (van Dijk, 1992).
120
Another fact in favour of the selection hypothesis over the immigrant situa-
tion hypothesis is the criminological information regarding criminal careers. Those
who commit crimes as adults have usually begun to commit crimes when very
young, generally between 10-14. It is becoming increasingly rare for people to
make their crime debuts at ages older than this. Debuts over the age of 20 are
very rare indeed. If the hypothesis claiming that the immigrant situation eauses
crime then immigrants would be behaving contrary to this pattern and making
their debuts at much higher ages, despite coming to astrange environment, which
could equallywell have a preventive effect as regards making a debut in crime,
The se1ection hypothesis therefore seems most likely to explain the
overrepresentation of immigrants in crime, although we should not reject the
immigrant situation hypothesis. Criminal behaviour is usually eaused by several
interacting factors. If, for example, it is probable that immigration tends to in-
volve a larger proportion of persons with a higher crime inclination than the
norm, then factors prevalent within the immigrant situation will contribute to
the likelihood of these persons actually committing crimes.
There is insufficient material contained wirhin the framework of this statisri-
cal survey to warrant a more indepth test of different hypotheses on the reasons
for the overrepresentation of immigrants in crime.
Criminality amongst the children of u'nITllglalTts.
During the 1985-1989 period children ofimmigrants ,",V>.lUU.HLL_U percent of
the crime registered in Sweden, i.e. about the same proporttn
According to crime participation figures (the proportion re~;istete<f
children of immigrants were overrepresented in companson
overrepresentation of 1.5). This was partly due to .:e>idi\iisJlrt
proportion of young people). When we allow for sex,
overrepresentation drops to 1.4. Thus, compared with
overrepresentation in crime of the children
As regards overrepresentation of the children to
Swedes and underrepresentation in comparison to lll1l1l1h'<LUL
the~e differences are due to dissimilar risks ofbeing detecteds rttrctnt to
pinpoint the differences in risk of detection between
apart from certain special types of crime, so it is ditncult
when comparing the children of immigrants and Swedc~s.
should arise differences in the risk of detection when cotrip:g
the children of immigrants.
Because in the crime participation figures for the
residential area have been allowed for and the gerler;l1
121
this does not provide an explanation as to the overrepresentation of the children In conclusion we can say that criminality amongst the children ofimmigrants
ofimmigrants in comparison to Swedes and underrepresentation in comparison is, to a certain extent, exaggerated. The supposition that the children of immi-
to immigrants. grants are very prone to commit crime is unfounded, with the exception of cer-
The feasible explanation of the crime rate amongst the children of immi- tain limited groups. These groups are highly visible and contribute to a distorted
grants would be that they, in comparison with their parents, have become more picture ofthe actual situation. However, it is important to follow-up the contin-
adjusted to Swedish society and the risk of criminal activity is thus reduced. ued development ofcriminality amongst the children ofimmigrants. If residen-
But because the proportion of immigrants who commit crimes is noticably tial segregation is allowed to continue at the same time as more and more chil-
higher than the proportion of Swedes, the children of immigrants have received dren ofimmigrants are excluded from the labour market, there is a real risk that
a "social inheritance" which eauses crime participation to be somewhat higher criminalitywill increase in the long-term within this population group.
than amongst Swedes.
Representatives ofthe police and the social authorities have expressed the opin- Keywords:
ion that at present the children ofimmigrants are the largest political criminality Immigrant criminality and the seeond generation immigrants; Crime rates.
problem in Swedish society. The findings of this survey, to a certain extent, re-
fute this; the children of immigrants commit less crime than immigrants. In
principle this applies to all countries of origin surveyed. Since immigrants have
not tended to increase their criminal activities since the survey period, we can say
it is unlikely the children of immigrants will either. On the other hand, the
number of children of immigrants in the country has increased quite consider-
ably, which could be the reason why they are more visible in the crime staristics.
The problem with the above conclusions is the fact that the children of im-
migrants in the survey were for the most part children ofimmigrant labour. It is
therefore, possible that the picture has altered because it is now the children of
refugee immigrants who are approaching the age when criminal activity is most
common. However, some children included in the survey have parents who come
from countries that have always generated a flow of refugees. Mainly the East
European countries but also Jordan, Palestine and Syria. Nothing indicates that
these children display a clearly higher tendency towards crime participation than
the generation of their parents. On the contrary. It would be correct to say that
generally these children display a noticably lower tendency to crime participation
compared with their parental generation than is the case as found in the S4:rvey of
other countries of origin.
Other factors which could have worsened the situation as regards the crime
rate amongst children ofimmigrants include unemployment and increased resi-
dential segregation in the larger cities. Although in these casesthe change has been
so gradual it probably has no appreciable effect on crime during the 1990s. Un-
employment in Sweden in the 1990s has risen to a higher level than ever before,
a factor which has hit children ofimmigrants harder than other population groups.
However, it is hard to believe this would have a noticable effect on the situation
since the end ofthe 1980s. It is only after an extended period ofhigh unernploy-
ment we could expect this to make a difference to the crime rate.

122 123
 STOCKHOLMS
UNIVERSITETSBIBLIOTEK

1996 -11- 1 9