I ett grnslst och tidslst Biblioteks - och Mediecentral

Rouhia Lotfkhah

Omrdesbibliotekarie i Svedalen

Magisterexamen i: ILS

Kandidatexamen i: Arkeologi

Kandidatexamen i: Allmn hlsa

Kandidatexamen i: Bibliotekskunskap

Ett rs hgskoleutbildning i litteratur

Yrkeserfarenhet: folkbibl., universitetsbibl., skolbibli.

Intresse: familjen, mla, resa, IT

Jag visste att det gonblick d den stora styrande andan slr slaget att dela hela mnskligheten i bara tv
motstende fraktioner, skulle jag vara p sidan av vanliga mnniskor .
#37819 Che-Guevara: http://se.101sharequotes.com/se/authors/Che-Guevara-#!

Vi ska lsa, tala och skriva oavsett nya och traditionella medieformat.
Vi ska frst mediers roll i samhllet
Vi ska kunna finna, analysera och kritiskt vrdera information
Vi ska kunna kommunicera och skapa innehll i olika medier

Medie- och Informationskunnighet; MIK i skolan r en process dr vi

msesidigt lr oss och lr ut Informationstervinning; IR, Informations- och
Kommunikationsteknologi; IKT. Det r skolans uppgift att bygga upp
vetenskapliga och tillfrlitliga frmedling och skapandet av information.
http://unesco.mil-for-teachers.unaoc.org/
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf
 Att vxa upp med Internet

Anvndandet av mobiltelefoner
Varfr MIK i skolan?
Beslut: Datorer fr alla; en elev en dator
I en sekund fr vi svar frn Internet

Vrt uppdrag: Digital kompetens

Eleverna ska utan kostnad ha tillgng till bcker och andra lrverktyg
som behvs fr en tidsenlig utbildning. (Skollagen 2010:800)
Multimedia och informationsteknik kan i frskolan anvndas svl i
skapande processer som i tillmpning.(Lpf 98/10)
Fotografering och verfring av bilder med hjlp av datorprogram.
(Bild k 13)
Stdord, bilder och digitala medier som hjlpmedel fr att planera och
genomfra en muntlig presentation. (Svenska k 46)
Eleverna ska anvnda digital teknik fr att kunna underska
problemstllningar, gra berkningar och fr att presentera och tolka
data. (Matematik)

1. Digitala verktyg berikar undervisningen (omvrldsbilden)

2. Digitala verktyg kan frmja lrandet (databaser, ljudbcker,
onlinekontakter s som E-bcker, Uppslagsverk, Legimus, )
3. Digitala verktyg gr undervisningen relevant (tillgnglighet)
4. Vidgade vyer, Kontakt med omvrlden
Afrika r inte s oteknisk som vi tror: https://www.youtube.com/watch?v=Jci-_Vu5UYY 3min.
https://blogs.windows.com/windowsexperience/2013/02/04/huawei-unveils-a-new-windows-phone-
for-africa/#Q5HwuIeZYjqaE5pS.97 Mobil telefoner<1000

Digitala verktyg erstter inte lraren!

En dlig lektion blir inte bttre med IT. Det r fortfarande en dlig lektion som dragit mer strm.

Medaljens baksida /= (Varfr MIK?)

Sverige vrldsbst p att dela ut datorer smst p att rtt

anvnda dem
kad tillgnglighet skapar distraherade effekter (stndigt
online)
Informationsstress
Ytinlrning och brist p kllkritik
Kopiera, Klippochklistragenerationen
Sociala medier styr ver en (Face Book, Snapchat,
Twitter, E-mails, Games, Spel, )
Maskinen med mjukvaran i bestmmer innehllet
https://www.youtube.com/watch?v=V7b97TG0SZw (Googles spindelnt)
https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/floden-kvitter-och-statusuppdateringar/att-hantera-informations%EF%AC%82oden/
Informationsskning
Vem r vi, Var ngonstans hller vi oss i plats och tid, Hur uttrycker vi oss, Hur funkar
vrlden, Hur organiserar vi oss, Dela planeten

1. Brja med att identifiera informationsbehovet

1.1. Vad vill jag veta om
1.2. Hur mycket tid och energi har jag till frfogandet
1.3. Formulera skfrgan

Form Funktion(roll, uppfrande)

Hur ser den ut? Hur funkar den/det?

Orsak Frndring

Varfr r det s som det r? Hur ndras den/det?

Vad r
det vi vill
lra oss?
Koppling (interaktion) Perspektiv

Vilken relation har den till andra Vilka stllningstagande finns

saker? kring detta?

Ansvar Reflektion

Vad r vrt ansvar? Hur vet vi det?

Ur PYP key concepts, IBO 2000: http://www.itari.in/categories/PYP/IBOPYP.pdf

2. Identifiera skomrdet, vlj klla, utvrdera relevans och tillfrlitlighet

Internet har eget sprk, Internet r ensidig och r icke-rlig. Kolla om din klla r
primr klla eller sekundr klla. Kolla vems intresse den fljer. Tnk p
SENDARE & MOTTAGARE

2.1. Vilka informationskllor verensstmmer med mitt informationsbehov

2.2. Vilka informationskllor r intressanta fr mig
2.3. Vilka informationskllor verensstmmer med min kunskapsniv
2.4. Vilka informationskllor tror jag p
Det du mste utvrdera r informationens:
Relevans
Upphovsman
Syfte
Tillfrlitlighet
Aktualitet
http://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information

Vi lever in en snabb frndring av ett Informationssamhlle, Digitalismen har gett en enkel

mjlighet till en snabb kommunikation och tillgng till information ver tid och plats. Dr fr
r det viktigt att begrnsa och utvrdera informationen mycket kritiskt.

Internet har eget sprk, Internet r ensidig och r icke-rlig. Glm inte Algoritmens roll i
Internet. Sk samma term; skord, p Google och jmfr: olika personer fr olika resultat.
Google sprar dina skningar och ger dig vad du vill ha som svar! Kolla vems intresse det
fljer, SENDARE & MOTTAGARE.

www.ne.se
Information kommer frn en klla:
tryckta, digitala kllor (litteratur och databaser), observationer, personer, handlingar
(rttegng, egna enkt underskningar)
Tryckta bcker, tidskrifter, tidningar, kartor, tavlor, fysiska freml (statyer,
musikstycken, arkeologiska rester) i bde tryckt och digitalt format, (intervjuer,
samtal), Sociala medier, webbsidor, tv, radio

Utvrdering, relevans och tillfrlitlighet gller bde tryckta, audiovisuella och digitala kllor.
Nr du vet vad du exakt vill lra dig och n med hjlp av dina skord s vljer du kllan.

http://webbkatalog.molndal.se/
http://natgeo.se/folk-och-kultur/historia/egypten/forskare-aterskapar-ansiktet-pa-2-000-ar-gammal-mumie
http://digitaltmuseum.se/folder/45208869-b860-41e3-8603-ee31ef6dd651
http://www.europeana.eu/portal/en
http://www.airpano.com/
http://www.globalis.se/
https://www.gapminder.org/
http://www.globalrichlist.com/
http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/
https://mic.com/articles/75173/21-images-of-where-children-sleep-around-the-world-paints-a-
powerful-picture-of-inequality#.0xvrHqhlx
http://justsomething.co/ , http://www.360cities.net/ , http://globalportalen.org/
https://www.google.com/earth/
http://show.mappingworlds.com/world/
http://www.worldometers.info/se/
http://utbyten.se/sv/
http://wwitv.com/
http://topdocumentaryfilms.com/mankind-rising/
http://webb-tv.nu/
http://www.ur.se/
http://www.metro.se/nyheter/har-ar-storken-jakob-20-lurade-sverige/EVHoic!Klkkn0zz7x2Jg/
Skfrgan r grunden till ditt projekt
3. Formulera skfrgan med mnesrelevanta skord
3.1. Anvnd ordbcker fr definiera problemomrdet
3.2. Utg ifrn meningsbrande orden
3.3. Komplettera dina index med synonymer
3.4. Kontrollera olika stavningsformer
3.5. Var uppmrksam p frkortningar om/som anvnds
3.6. Anvnd nyckelord frn redan funna kllor
Anvnd mnesord och olika tesaurus
3.7. Tesaurus r som ett register ver mnesorden i den specifika databasen. Tesaurus kan
kallas mnesord. Biblioteken anvnder sig av internationell standard-tesaurus.

Kombinera skord och/and, eller/or, inte/not

Olika databaser har olika metoder fr begrnsning av

information:
Sk vgen p Artikelsk utgr i frstahand ifrn boolesk eller icke boolesk skning.
P den enkla skskrmen Sk vljer du sjlv om du vill anvnda operatorer. Om du har valt
'Boolesk skning: JA' och skriver in operatorer behandlas dessa frn vnster till hger.
Exempelvis: Sverige eller Danmark och eu. Programmet behandlar skbegreppen 'Sverige
ELLER Danmark' frst, drefter 'OCH eu'. Du kan styra om ordningen genom att ange
parenteser.

Vljer du 'Boolesk skning: NEJ' s behandlas OCH/INTE/ELLER som vanliga ord.

Operatorerna r OCH/INTE/ELLER och de behandlas frn vnster till hger i skfrgan. Du
kan pverka ordningen med parenteser (dessa behandlas frst). Du kan vnster- och
hgertrunkera med * redan efter ett tecken.

http://sob.btj.se/sb/FrontServlet

https://gsuite.google.com/
Google har eget system t ex. istllet fr inte/not, alla ordbredvid varandra funkar med
bindeordet och/and om du stter or eller and i bestmd plats mellan de s blir skresultatet
helt annorlunda.
Fr att hitta en lt-lyrik eller citat anvnd citationstecken med * asterisk eller trunkering s
hittar Google rtt information.
Skriv skordet drefter site: URL-address
Eller om du vill ha det i pdf-fomat s Skriv skordet drefter site:URL-address filetype:pdf
Power searching with Google: http://www.powersearchingwithgoogle.com/
Google operator: https://support.google.com/websearch/answer/2466433?hl=en
Site:Countrycode t.e.: Site:ir skord
Site:ac.Coountrycode t.ex.: Site:ac.ir skord
Filetyp:ppt site:edu.Countrycode skord t. e.: Filetyp:ppt site:edu.ca skord.

Eli Pariser Internet bubble:

https://www.ted.com/talks/eli_pariser_beware_online_filter_bubbles?language=sv
4. F ut information/frvrva, ordna och bearbeta den

4.1. Hitta den primra kllan fr informationens ursprung, fotografen, journalisten,

Sekundra kllor ndras och tergr till enlig sin tidigare kllas upplevelser och frstelser

Skfrgan vs Akademisk rlighet

Akademisk rlighet r en grundlggande faktor i vrdet av ditt arbete. Tnks p att referera till
kllan, citera kllan, utkomma med egna ider.

Plagiat
Efterapning eller stld av litterra eller konstnrliga verk, t.ex. avskrivning av annans verk
utan att uppge upphovsmannen eller markera citat.

Citat ur: Nationalencyklopedin, plagiat.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/plagiat

https://se.pinterest.com/pin/83598136803013734/
Saved from
home.messiah.edu

Bolliger, D.U. & Martindale, T. (2004). Key factors for determining student satisfaction in online
courses . International Journal on E-Learning , 3(1), 61-7.

http://researchguides.smu.edu.sg/content.php?pid=115947&sid=1005334
Pirillo, C. (2006). The whole Internet truth.

http://nyheternasverige.se/
http://www.storkensnyheter.com/
http://www.metro.se/nyheter/viralgranskarens-varningslista/EVHnfy!7M3vaeeacrHw2/
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074
http://www.dn.se/nyheter/varlden/harifran-sprids-en-fejknyhet-om-vilka-som-skandat-en-kyrka-i-sverige/

Akademisk rlighet
Copyright och upphovsrtten
http://www.statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor.361.html
Kllkritisk
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=6614197

Kllkritik
Information management evaluation
Are you managing your information as well as you can?

Tnk p vilka kllor skmotorn hmtat informationen. Vilka kllor som r bst beror p vad,
hur, nr och varfr du vill veta. Om du redan vet att det finns en klla som r expert p det
omrde du r intresserad av kan det vara bst att g direkt dit.

Analysera och dra dina egna slutsatser

Vem skrev det? (fakta- eller sknlitteratur skrivare, vetenskapsman, politiker, makthavare,
vanlig person)
Nr skrevs eller sas det? (r informationen fortfarande aktuell?)
Varfr och i vilken samband skrevs det? (fakta, reklam, argument, egna sikter),
Vad tycker andra om det? Finns det andra kllor som sger samma sak?
Har ngon kontrollerat innehllet?
Har ngon faktagranskat den?
Har ngon godknt publiceringen?

Work by Uwe Kils

http://www.ecoscope.com/iceberg/
Kllor

Skriftliga kllor:
(bcker, tidningsartiklar, brev, mejl, webbsida)

Muntliga kllor:
(fredrag, intervjuer, inspelningar av tal)

Materielle kllor:
(kvarlevor)

Visuella kllor:
(bilder och fotografier)

Audiovisuella kllor:
(filmer)
Checklista vid kllkritik
Kllkritik r en metod du anvnder fr att granska den information du
tar del av, fr att avgra om informationen r trovrdig och gr att lita
p. Ett stt att testa kllans egenskaper r att stlla frgorna vem,
varfr, vad, nr och hur?
Vilka?
Vilka kllor kan jag eventuellt anvnda (fundering kring mjliga kllor)
Vilka kllor skall jag anvnda (underska, vlja och frkasta enskilda kllor)

Vem?
Vem ligger bakom sidan?
r det en myndighet, en organisation, ett fretag eller en privatperson?
r det ngon som kan mnet, r det ngon du litar p sedan tidigare?
Finns kontaktuppgifter till den som gjort sidan, upphovsmannen?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen?
Finns kontaktuppgifter?
Finns uppgift om vem som har skrivit texten?
Har du hrt talas om personen eller organisationen frut?
Vilka andra webbplatser lnkar man till Statistiska centralbyrn eller Scientologerna?

Om det finns uppgifter om skribenten, googla p namn eller e-

postadress och se vilka trffar du fr. Om du vill veta om skribenten
har skrivit bcker i mnet, kan du ska i bibliotekskataloger som till
exempel libris.kb.se

Vad?
Vad behver jag veta (identifiera och formulera informationsbehov)
Vad ska jag anteckna
Vad har jag stadkommit (utvrdering)
Vilken typ av information finns p sidan?
Verkar det vara personliga sikter eller fakta?
Verkar det plitligt? Stmmer det med sdant du redan vet?
r kllan den som den utger sig fr att vara?
Finns det kllhnvisningar?
Hur frhller sig informationen till andra kllor: finns det fler som bekrftar den klla du
studerar?
r dessa kllor oberoende av varandra eller delar de samma vrldsskdning eller gare?
Utger sig kllan fr att vara den enda sanningssgaren i en vrld av lgner?

Nr?
Nr skrevs eller uppdaterades sidan?
Om det var lnge sedan kanske uppgifterna blivit frlegade. Fungerar lnkarna
fortfarande?
Tnk p att om du vill ha senaste nytt inom ett omrde, till exempel brskurser eller
matpriser, vill du inte lsa inaktuell information. Men ska du studera historia kan du ha nytta
av bde nytt och gammalt material. Ibland r en gammal klla anvndbar just fr att ta reda p
hur mnniskor tnkte under den tid d kllan kom till.
Hur?
Hur fr jag tag i informationen (sk och ta fram olika kllor)
Hur ska jag anvnda kllorna
Hur ska jag presentera det (presentationsstt, kommunikationsmedel, format)
Hur hittade du sidan?
Hittade du adressen hos en plitlig klla?
Om du klickade dig dit via en lnk - vem var det som lnkade?
Hur ser sidan ut? Vilket intryck ger texten?
r den vlformulerad eller slarvig?
Det r enkelt att ge intryck av att vara plitlig genom att gra en proffsig sajt.
P samma stt kan en seris sida se trist och omodern ut. Fundera p hur du "lser" olika
webbplatsers utseenden.

Kontrollera uppgifterna noggrant oavsett om det gller tryckta

texter, webbsidor, bilder, inspelade uttalanden eller intervjuer.
Kllkritik r alltid viktigt och extra utmanande nr det gller kllor
p ntet.

Varfr?
Har jag den informationen jag behver (tolka, analysera, sammanstlla och
utvrdera)
Varfr har den aktuella webbplatsen skapats?
r avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en sikt, underhlla eller kanske tjna
pengar?
Vem r tnkt att lsa det som str p sidan?
Det finns egentligen inga oanvndbara kllor, utan det r dina egna behov och syften som styr
vilka kllor som du kan anvnda.

Ngra saker att tnka p:

Fotografera utan lov?!
Publicera bilder p ntet?!
Publicera bilden jag har sjlv tagit?!
Publicera min egen bild som ngon annan har tagit?!
Publicera/slja ngon annans bild, naken bild, video?!
5. Spara kllorna

6. Avgrnsa den tervunna informationen enligt ditt informationsbehov,

intresse, din kunskapsniv och vad du sjlv tror p.
Du kan ocks begrnsa den till tidsperiod, sprk, och viktiga aspekter
som:
Relevans
Upphovsman
Syfte
Tillfrlitlighet
Aktualitet

7. Utvrdera den utplockade informationen enligt ovannmnda

begrnsningar

8. Tolka och granska den kritiskt igen

9. Skriv ner den nya informationen som du sjlv har skapat. Detta r en
information som du tror p den och tycker. Du tycker att ditt arbete r
relevant, intressant och vrt att frmedla till andra.

Skriv som ett dokument i Office programmen, gr en utstllning, lgg den

p Internet online via olika social medier, skriv i tryckta material som
artikel, esse, rapport,
Kllhnvisning: skriva referenser,
Citera och referera
Varfr ska du skriva kllan?
Nr du skriver en rapport eller uppsats ska du tydligt visa vad det r som du inte har tnkt ut
sjlv. Att anvnda ngon annans ider eller tankar, utan att ange kllan, r inte tilltet. D kan
du anklagas fr plagiering.
http://www.student.umu.se/digitalAssets/60/60980_fusk-och-plagiat-101230.pdf

Genom att hnvisa till andras arbeten ger du std och trovrdighet till dina egna ider.
Utg alltid frn att det finnas ett intresse hos de som lser din text att trnga djupare in i det du
skriver om. D r det till stor hjlp om det finns tydliga hnvisningar till vidare lsning.
Kom ihg att du inte kan hnvisa till skmotorer eller databaser speciellt inte p Google och
Wikipedia eller liknade.

vanliga referenssystem fr kllhnvisning

Det finns ett flertal olika stt att referera och skriva referenslistor (kllfrteckningar) beroende
p vilket referenssystem som anvnds. Ta reda p vilket referenssystem din skola eller det
program du lser p anvnder!

Harvard: Harvard kallas ibland frfattar-r-stilen eller parantessystemet.

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-harvard
Exempel:
Bryman, Alan. 2008. Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University
Press.Fabozzi, Frank J., Modigliani,
Franco och Jones, Frank J. 2010. Foundations of financial markets and institutions. 4.
uppl. Boston: Prentice Hall.
Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. (red.). 1980. Economic issues of the eighties.
Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Lundmark, Linda. 2005. Economic restructuring into tourism in the Swedish mountain
range. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism5 (1): 2345.
Oxford: Oxford kallas ven (fot-)not-stilen.
http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-oxford
Rushdie, Salman. The ground beneath her feet. New York: Henry Holt, 1999.
Harnack, Andrew. och Kleppinger, Eugene. Online! A reference guide to using
internet sources. 3. uppl. New York: St. Martins Press, 1999.
Smith, Daniel. Memory of a tree festival. Hamburg: Sommer Publishing, 1902.
http://www.treesandplantsmemoriesinsummer (Hmtad 2012-05-21).
Lundmark, Linda. Economic Restructuring into Tourism in the Swedish Mountain
Range. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism 5 no. 1 (2005): 2345.
APA: En frfattare-rtalsvariant som liknar Harvard-stilen.
MLA: MLA liknar Harvardstilen. Frfattare och sidnummer skrivs ut i den lpande
texten.
http://libris.kb.se/export.jsp?type=showrecord&q=onr%3A10120267&id=10120267&posts=1
http://uggleblogg.pedagogbloggar.se/2008/09/26/referenslistor-pa-libris/
 Tnk p presentationsformen; vilka verktyg du behver fr att presentera ditt
arbete. Var medveten om tryckta, elektroniska, visuella, audiovisuella presentationer
specifika egenskaper. Tnk ocks p dina mlgrupper och deras behov och niv av den
relevanta kunskapen.

10.Tolka och granska igen

11.Utvrdera sammanstll resultatet

http://www.rouhialotfkhah-lmc.se/