En analytisk approximation

fr relativ Cost-at-Risk
av Anders Holmlund

1. Inledning snittkupong, kan man berkna hur mycket kostnaderna kar

Riksgldskontoret har utvecklat en enkel modell fr att ta fram
en ungefrlig siffra fr relativ Cost-at-Risk p kort sikt fr den
svenska statsskulden. Metoden bygger inte p simulering utan
p analytiska berkningar.
Det analytiska RCaR-mttet visar hur mycket hgre n fr-
vntat rntekostnaderna kan bli p ett rs sikt. Det r allts ett
relativt snarare n absolut mtt. De frvntade rntekostnaderna
baseras p ett lge dr rntor och valutakurser r ofrndrade,
och inflationstakten r tv procent enligt Riksbankens ml.
I Statsskuldens frvaltning frslag till riktlinjer beskriver
RGK det nya mttet och hur det pverkas av skuldens egenska-
per. I frslaget finns ocks en beskrivning av hur mttet r tnkt
att anvndas i statsskuldsfrvaltningen. I denna tekniska pm
beskrivs exakt hur det berknas och vilka data som anvnts i
analysen i riktlinjefrslaget.
fr en enhets kning i varje riskfaktor. Med hjlp av historiska,
optionsimplicita eller antagna samband mellan faktorerna kan
man drefter berkna konfidensintervall fr kostnadsuppgng-
ar. Med andra ord kan vi p detta enkla stt ta fram en analytisk
approximation fr RCaR.
Ovanp de finansiella variablerna kan man lgga ovntade
kningar i det primra lnebehovet. Sdana kningar antas bli
finansierade enligt hur skulden r sammansatt frn brjan.
Alla ekvationer finns i avsnitt 4.
3. Relativ Cost-at-Risk som funktion av
frfalloprofil och valutaandel
Grafen visar relativ CaR som funktion av andel rliga frfall, baserat
p olika historiska perioder, samt data frn optionsmarknaden.

95% RCaR p ett rs sikt

2. RGK:s modell fr att approximera (Konstant valutaandel 29%, realandel 14%. Ingen chock i primrt
lnebehov)
relativ Cost-at-Risk
Kostnadskning (mdkr)
50
I princip finns tre riskfaktorer fr kostnaden fr skulden:
rntenivn (alla skuldslag), valutakursen (valutaskulden) och 40
inflationen (realskulden).
Om rntan stiger under ett r, kar skuldens snittrnta 30

med rnteuppgngen multiplicerat med den andel av skul-

20
den som rnteomstts. Rnteomsttning antas i denna enkla
modell vara lika med det som frfaller. Svenska och utlndska 10
rntor antas vara perfekt korrelerade, medan reala rntor antas Andel frfall inom ett r
0
variera hlften s mycket som nominella.
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60%
Om kronan frsvagas under ett r, kar kupongbetalning-
1994-2002 1994-1997 1999-2002 Optionsimplicit
arna p valutaskulden mtt i svenska kronor. Dessutom realise-
ras en strre (mindre) valutafrlust (valutavinst) p den del av
valutaskulden som frfaller.1 RCaR kar linjrt med andelen frfall inom ett r. Detta r kon-
Om inflationen blir hgre n frvntat under ret, kar sekvent med slutsatserna i RGK:s rapport Duration, frfallo-
kupongutbetalningarna p den reala skulden. Dessutom rea- profil och risken fr kade kostnader fr statsskulden, som
liseras mer inflationskompensation p den del av realskulden pekade p att andelen rliga frfall r en bttre riskindikator
som frfaller. n duration.
Med utgngspunkt i hur mycket som frfaller det nr- Beroende p vilken historisk period vi utgr frn kar
maste ret, andelarna real- och valutaskuld, samt skuldens RCaR med mellan tv och fyra miljarder fr varje femprocents-

1
Med kostnad menar vi hr ekonomiska kostnader. En skillnad mot kassamssiga kostnader r att man anser valutakursfrluster realiserade nr lnen frfaller, oavsett om man refinansierar
lnet eller inte. Om synsttet i stllet vore kassabaserat skulle vi se p andelen som amorteras snarare n andelen som frfaller.
steg p frfalloprofilen. Valutaandelen pverkar denna siffra Effekt p kostnaden av en rnteuppgng
med lgre valutaandel kar relativ CaR lngsammare om man (Ekv. 1)
kar andelen rliga frfall.
cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)

+
Det r drfr intressant att se p relativ CaR som tredimen-
sionell funktion av frfalloprofil och valutaandel. dr cr = kostnadskning i miljarder kronor
cFX r
= FX =wFX S (KFX + FPnom )
rntefrndring

+
+
S = statsskuld i miljarder kronor
Relativ Cost-at-Risk som tredimensionell funktion ( e)= w real S (K real + FPreal )
c =FP frfalloprofil

+
+
w = andel
Relativ Cost-at-Risk = (K+1=,96subindex
cPSBRnom r ) PSBR
fr nominell skuld
(1 r 95%)
real = subindex fr real skuld
35

Notera: r
K + 1,96Svenska och utlndska rntor antas rra sig ett till ett.
30
Realrntor antas rra sig hlften s mycket som nomi-
25
PSBRnella rntor (drav faktorn 0,5 i ekvationen).
20
c
crc== rr S(rFP (1 w ) + FP w 0,5)
15 Effekt
r p
r kostnaden av
real en kronfrsvagning

++

+
nom real real

10 (Ekv. 2)
c FX
cc FX== FX
FX
FXFXwFX S (KFX + FPnom )

+
+
+
5
1,0
0,75 dr FX cr = valutakursfrndring (frsvagning)
cc ==K((
ee)) w(real
0 0,5 )
S (K real + FPreal )
++
e
0,35 0,30 = kupong

+
+
0,25 0,20 0,25 Andel
0,15 0,10 0,05 0 frfall
Valutaandel FX = subindex fr valutaskuld
cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR
Grafen baseras p tolvmnadersfrndringar under perioden 1998-2002. cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)
+

+
cr
Effekt
K + 1,96pr kostnaden om inflationen blir
Fr den hr tidsperioden kar CaR med 2,3 miljarder kronor fr crFX =n
hgre FX wFX S (KFX + FPnom )
frvntat
+

+
+

varje femprocentig kning av frfalloprofilen, om valutaandelen C = + cPSBR

T (Ekv. 3)
PSBR
r 30 procent. Med halverad valutaandel kar CaR med 1,2 c = ( e) wreal S (K real + FPreal )
+

+
+

miljarder kronor fr samma intervall p frfalloprofilen.

cr
Samma mnster gller om man hller valutaandelen konstant dr
r
cc=PSBR = (K+r 1=,96 r ) PSBR
verklig inflation
er
+

och varierar frfalloprofilen. Valutaandel och frfalloprofil har allts = frvntad inflation (i Sveriges fall 2 procent)
en msesidigt frstrkande effekt p relativ Cost-at-Risk.
crc=FX r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)
c+FX1=,96
K r FX
+

FX
+

cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)

Lnebehovseffekter
+

cr
4. Antaganden och ekvationer Det primra
FX w S (K + FP )
= cFX = lnebehovet
cPSBR e) ( FX) kan bliFXstrrenomn vntat. Det antas bli
+ +
+ +
+

(
+

fr relativ Cost-at-Risk 2 cFX = FX

finansierat enligtwhur S (KFX +
FX skulden rFP nom )
sammansatt. Rntan p de nya
+

lnenantas skuldens
cc= (bli e) w genomsnittliga
S (K + FP kupong
) plus 1,96 stan-
= r
+
+ +
+

r real real real

Grundantaganden cc =(
r er)pwrntan.
dardavvikelser S (K
3
+ FPreal )
+

r

+

real real
Riskfaktorerna rnta, valutakurs och inflation antas vara nor- cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR
c (Ekv. 4)
c FX
r = = (K+ 1,96 r ) PSBR
malfrdelade. ccPSBR
FX
FX FX
+

Svensk nominell skuld och valutaskulden antas ha samma

andel rliga frfall (25 procent). Realskulden antas ha en lgre drCK=+1T,96

cr+ cPSBR rnta som kade lnebehovet ska
r = den
c = ( )
K + 1,96
( r ) finansieras
+

e
e
andel rliga frfall (5 procent). till
Berkningen avser skillnad mot frvntad kostnad, inte PSBR = ovntad kning i primrlnebehovet
PSBR
absolut kostnadsniv. Grundantagandet r ofrndrade rntor, PSBR
ofrndrad valutakurs, tv procents inflation och att primrsal- Primrlnebehovet skulle kunna modelleras relativt vriga vari-
cr r = cr
dot blir som prognosticerat. abler, baserat
c r p historisk
r korrelation. Men primrlnebehovet
+

c
cr=r r r
r
+

c FX

C =c=T
FX
c
c FX FX+ FXPSBR
+

c =
FX
FX
FX
+

cr
c = ( )
(cr )
+

e
I framstllningen av denna pm upptckte jag ett fel i berkningarna. Felet r att jag berknat ett tvsidigt e istllet
konfidensintervall fr ett ensidigt som var avsikten. Det innebr att det vi
2

=
kallar 95 procents RCaR i sjlva verket r 97,5 procents RCaR. Felet pverkar dock inte vra kvalitativac slutsatser
i frslaget till riktlinjer.
( e) ( )
+

2
Antalet standardavvikelser fr naturligtvis anpassas efter vilken konfidens man har p RCaR-mttet.

2
cr
r
c
r

 cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)

+ ++ ++ +
+ + +

+ + +

+ + +

+ + +
pverkas av en mngd faktorer som d inte ingr, t.ex. BNP- ccr =
= rr S (FP(nom
1193 0,25(1 (1wreal

0,137) + FP ) +real0,05wreal0,120,50),(Ekv.
5)
1)

+ + +
r

+ + +

+ +

+ +
261(,0 (nom 0,25( (1 real0,137 ) ) +real0,05 real0,12 0),5)
utveckling, utfrsljning av statliga fretag och andra politiska 1 0 ,5
cr = rr
c
r
= S1193 FP w + FP w
beslut. Vi har drfr valt att inte gra det utan ha primrlnebe- cr = rcr =1193 261 ,
r0 S( 0,(25 FP (1 (01 ,137 ) +)0+,05
wreal FPreal0,12wreal0,5)0,5)
r S (FPnom (1w cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5)

+
+

+
nom
hovet som en statisk cr = variabel. real ) + FPreal wreal 0,5)

+
cr = rcr =261 r,0 1193 (0,25 (1 0,137) + 0,05 0,12 0,5)

+
rrr SSS((FP ( i )princip )
ccrcr==
kade rntekostnader (FP 1(leder
w
ww )
++FP
FP ocks
wwreal till0,5
strre
) lne-
r= FP ( 1 1
) + FP w 0,5 )
0,5 cr = r 261,0
++

++

++

+ ++
nom real real
+

+
nom real real real
wFX S (p c)FX =cFX

+
= FX wFXDetS =+FP
nom real real real
(cKFXFXs.a.s. FX KFX + FPnom r = rwFX S S(FP(nom KFX +(1FP ) + FPreal wreal (Ekv. )

++
behov, som mste cFX finansieras. blir en kostnad wreal 0,52)
nom ) nom )

+
+

++

+
+

+
+

+
+
kostnadskningen. Men detta r en andra ordningens effekt
wwFXFX SSS ((K(KKFXFX+++FP
ccFX =
= cFX r = r0,FX
FX w289 1193 S 1193 ((K0FX,25+(FP0,(05 1 +)00,137
,25)) + 0,05 0,12 0,5)
ccFX cFXFX===FX ))) e

++

+
++
FXFX w FP
FP nom

+
+

+
FX
++

++
+ ++
nom
+

+
som exkluderats
cr = r Sc(FP
i berkningarna.
+ FX
(
FX
) + FP
nom
Screal =K(wreal+
nom
) )wreal S (K real + FP c FX )=
cr = FX = w
rr103
0 , 289
261 S (
1193 K
S,4 (,0FPnomFX (1 nom
+ ( FP
0 ,05 )
wreal ),25
+ 0 ) real wreal 0,5)
FX =cFX
creal
1e)wreal 0,5 + FP
= (
(
real FPreal )

+ + + + ++ + + + +++ + + + +
+
FX

+ + ++

+ +

+ + ++
wreal

+ ++
+

+
+
+

+
nom

+
r

ccFX S ((0K nom))

+
+
cFX = FX= 103 0FX ,289 ,4 w1193 ,05 + FP0,25
(risk
ee))e) wwwreal r = r 1193 (0,25 (1 0,137) + 0,05 0,12 0,5)
FX
ccc===(( S ((KKreal )()K+1,96 ) PSBR

+
+
FX
Sammanvgd real S S (K +c++PSBR
FP FP )

+
FP =
++

+ +++
++

= FX 0,289 1193 (0,05 + 0,25)

real
c FX = FX 103 , 4
+ +

cPSBRw=FX(KS+1(,96 +r )FP
real real
cFX = FX nom
vi) berkna faktorkns- ccFX r = r 261,0
real real real
PSBR
Frn
r
KFX(3)

+
ekvationerna (1), (2) och kan (Ekv. 3)
+

+
ligheterccfr
c PSBR de===((tre
(
KKK + +11,1,96
96 r))r
+riskfaktorerna.
,96 )PSBR
PSBR
PSBR Tillsammans med historiska c = (
c
c FX=e)
=

FX 103
w
FX wS ,(4K + FP )
S ( K + FP )

+ ++ + ++ + ++ +

++ + +
PSBR real real real
r
cc ==( rFXSe) (wFP nomS (1(Kw
realreal+)FP + FP)realnom wreal 0,5)

+
+ + + + + ++ +
PSBR FX FX

c = ( K e1),96wstandardavvikelser K++FP 1,96kan r man berkna c r= (cFX=e) FX ( +(0,05)+ 0,25)

+ + ++

+
eller optionsimplicita + S (K ) 0,real
137 0 ,1193
289 1193 0,05real
cc r==( r 1193 ) (0,25 ( (1real(0+0,,137 +))0+,05 ) 0,12 0,5)
+

+
+

+
real real real
r
standardavvikelser fr kostnadsuppgngar per riskfaktor.
ee
w0 , 137 S1193 K FP
05 0,05
ccFX==)

+
KK + + 1,
1 96
,96 c = (
e
16
FX
FX
real
,3 103 w ,4 S (K + FP )
real

Kc+PSBR 1,96 = (Kr +r 1,96 erhlls cc r==(crFX=261 (ee) ,16 00 ,3) w1193 real S (0(,K ))
r
r ) PSBR PSBR
e
,137 05 ++ 0,FP 05real

+
Faktorknsligheter genom att ekvationerna (1), (2) FX FX nom

+
+
real
PSBR
och (3) divideras med frndringen i respektive riskfaktor och

c

=

FX

0 , 289 1193 ( 0 ,05 + 0,25)
( ( ) ) ( + 0,05)

++
FX e
cr = r S (FPnom (1 wreal ) + FPreal wreal 0,5) c = c = e
16 , 3 0 ,137 1193 0 , 05
c = FX 103 , 4
+

multipliceras PSBR
PSBR med standardavvikelsen i respektive faktor. Historiska data fr perioden 1994 2002 ger fljande stan-
PSBR
K + 1,96 r r cr cr = r r
c r c1,61
c
FX
=
= ((% e)) w e
16,3 S K + FP
( )

+ + + + ++
r = 6,42%
dardavvikelser 1 , 61 % (fr tolvmnadersfrndringar):

+
+
real real real
c = r
+

crFX =ccrFX wrFX S (KFX + FPnom )

r
cFX = ( FPnom )0,05 + 0,05
++

FX FX w FXe) S0,137 KFX +

r cr r
(Ekv. 5) c = ( 1193 ( )

+ + +

+
+
= 161,,12 42% %
+ +

61 %
crc = FX

+
=
c = r
r
r
c
= FX 0 , 289 1193 ( 0 ,05 + 0 , 25 )
++

r
r FX c FX r r c
42(% 1,61 % ) w ,3 S (K real + FPreal )
PSBR FX =c
e
16real

++
FX
cFX =
FX
61r,12 = %

+
c e = FX FX FX FX
+

c = ( ccFX ) wreal S (K real + FPreal )
c = FX
==(%6,42
103 , 4
)% 0,137 1193 (0,05 + 0,05)
++

(Ekv. 6) cFX
FX
1,12 e
+

FX c FXFX
FX FXFX

+
FX
=c= c
r c c
c = FX c
++

c c1,=61(% 1,12 261

r

( ) c = ( e) ( )
FX ) 16,3 4,202
e%,0
+

r
c = rFX
c+r 1=,96 )re PSBR
FX
r (K ++ + ++ ++ +
+

cPSBR

+
e

=
+

r
c = 6,42% 103,,0 1 , 61 % 1 , 61261 %
( ) 4 = 64,,638 202
+

crcr r
c r
(Ekv. 7) FX r
= c

ccc ==( FX
) w261 ,04S =(K 46real + FPreal )
c c= (= = e 6,42 %
(FX ee))e)(() ) FX
r
c ( ) 116,,1242%
61 % 103 638
0,,196
202
++

c
+

16
real,3
e

+
+
cFX = (
e

FX DetcFXbetyder r att e%vektorn med standardavvikelser fr kostnads-

K + 1,96FX
cc = (cr
= 61
,12
42 % 1 ,
) 11,,6112 16
103
061,137%
% ,3,
% 11934 261,0 (0,054,+202
= 0
6 , 196
638 0,05)
+

+
+
uppgngar i de tre faktorerna r
r

1 ,12 % 16 ,3 0 , 196
( FX )
FX
cr c betyder standardavvikelsen i kostnadsupp-
r c cc = = e 6,42
6 , 1642 ,%
3 103 , 4 = 6 , 638
++

dr exempelvis
+
c
c =r ( )
r e 16,3 0,196
c ( prntefrndring
) 0,111 ,12% 0,55
+

gng
baserat och r r standardavvikelse i 1
c
++

r
PSBR c c r cr 1,61% 261,0 4,202
riskfaktorn rnta. = 0, 1
11FX = 1 0 ,11 0
0,02, 55
r
C = T +mellan C = T + cPSBR
cPSBR riskfaktorerna =r 0,111 c1,61%6,42% 103, 4 = 6,638
+

Eftersom r r
c korrelationen inte r ett, 0, 55r 0,02 00,155 0 1
,11 ,02
cr =r = rTT r + c = c6,42 %1 1 ,,12
61 %
% 16,3 0,196
c = ++c cPSBR = 0 ,11
55 01 , 02 0,11 02 ,00,55 4,202
01261
,
++

T
kommer denC totala risken att vara mindre n summan av ris- 1
+

Cr
FX c
C= PSBR
PSBR
0 ,
FX
1,12 =0% 06,02 ,42%1 1103
kerna var fr sig. Den sammanvgda risken r 55 c= ,11 1 ,400,02 ,=
11 6,0638 ,55 4,202
+

FXr c FX
1 ,12 % 16 , 3 0 ,196
c = FX Korrelationsmatrisen
4,202 6,6380,55 c 0,196 fr
0,02 0,11 1 1 0,55
1 0 ,11
tolvmnadersfrndringar 0 ,02 64,,638 202fr=samma
68,7
+

FX
+

(Ekv. 8) 1 0 ,11 0 ,55

period r
4,202 6,638 0,196 00,,111 1 0 ,02 6
C = + cPSBR 0 ,11 0 , 55 40,196 68,7
, 638
202 =
T
55 0,02 1
cr ,202r
6,=1638 ,61 0,% 11 2611,0 04,02 202
c = 4 0 , 196 0 ,11
55 01 , 02 01 ,02 6 ,196
,055638 4=,202
68,7
+

c
1 0 ,11 0
( e) ( )
+

cFX = 6,42
e

0,1% 55 103 00,11 ,,402 = 06,155 ,638

4,202 6,638 0,0196 ,55 00,11 ,02 11 00,,02 196 6,638 = 68,7
+

dr betecknar korrelationsmatrisen mellan riskfaktorerna c

=1,120% ,11 16,13 000,,,196
02
+

55 0,02 1 0,196
och r en kolonnvektor med standardavvikelser per riskfak- cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR 1 0,11 0,55 4,202
cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR 0 ,55 0 , 02 1
tor. Omman r lgger till den (statiska) ovntade kningen av det cPSBR =4(,202 0,05 + 6,1638,96 0,196 0161)0,11 20 1 0,02 6,638 = 68,7
+ +

+ +

= (K r )0PSBR
c
primra lnebehovet, blir ekvationen: cPSBR 0,05+1,96 + 1 ,
96 ,0161 ) 20
cPSBR =11,63 0,11
PSBR 0,55 0,155 00,11 ,02 0,155 40,,196
r 202
cPSBR
Den
=
=
0
c(1,63
sammanvgde
,11 0,05 = +( 1
1
K , 96+variansen
1 , 960
,
0161
0 ,
)
02
)
fr
PSBR ovntade
20 kostnadsuppgngar
+

PSBR r
(Ekv. 9) 4,202 6,638 0,196 0,11 1 0,02 6,638 = 68,7
blir d
cPSBR
C = T + cPSBR 0=,c551,63 PSBR = (00,05
,02 +1,96 1 0,00161 ) 20
+

,55 0,02 1 0,196

cPSBR = 1,63
cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR (Ekv. 8)
1 0,11 0,55 4,202
cPSBR = (0,05 +1,96 0,0161) 20
+

Exempel p hur relativ Cost-at-Risk berknas 4,202 6,638 0,196 0,11 1 0,02 6,638 = 68,7
PSBR = (K+1,96 r ) PSBR
ccPSBR = 1,63
Den svenska statsskulden uppgick i slutet av juli 2003 till 0,55 0,02 1 0,196
cPSBR = (0,05 +1,96 0,0161) 20
+

1 193 miljarder kronor. Andelen frfall inom ett r antas vara

c = 1,63
25 procent fr nominell skuld och valutaskuld, och 5 pro- och standardavvikelsen
PSBR
drmed kvadratroten ur 68,7, som r
cent fr realskulden. Andelen valutaskuld var 28,9 procent, likacmed=8,3
(Kmiljarder
+1,96 )kronor.
PSBRDet betyder att med 67 procents
PSBR r
andelen realskuld 13,7 procent. Snittkupongen antas vara sannolikhet kommer den faktiska skuldkostnaden fr nsta r
c = (0,05 +1,96 0,0161) 20
+

PSBR
fem procent. att avvika med maximalt 8,3 miljarder kronor frn prognosen.
cPSBR = 1,63

3
 c 1,12% 16,3 0,196

+
1 0,11 0,55
= 0,11 1 0,02
0,55 0,02 r vi1bara intresserade av risken att
I Cost-at-Risk-berkningar Inflation mts som tolvmnaders frndring KPI.
kostnaden blir strre n frvntat. Vi kan d sga att kostnaden Mnatliga data har anvnts och alla historiska serier har
med 95 procents sannolikhet inte1 blir mer
0,11 n08,31,96
,55 4,202
= 16,3 hmtats frn databasprogrammet EcoWin.
miljarder4,kronor
202 6,hgre
638 0n prognosticerat.
,196 0,11 1 0,02 6,638 = 68,7 Vi anvnder rsfrndringar i mnadsdata. Det betyder att
Om det primra lnebehovet
0,55samtidigt
0,02 frsmras
1 0,med
196 20 till exempel perioden 1998 till 2002 innehller underliggande
miljarder kronor kar kostnaden ytterligare: mnadsdata mellan januari 1997 och december 2002.

(Ekv. 4)
Optionsimplicita berkningar
cPSBR = (K+1,96 r ) PSBR Implicit volatilitet fr ettriga swaptioner med start om ett r
cPSBR = (0,05 +1,96 0,0161) 20 har anvnts fr att approximera risken fr rnteuppgng p ett
+

+
cPSBR = 1,63
Ett verraskande stort lnebehov samtidigt som rntor, valuta-
kurs och inflation utvecklas negativt kan allts ge en ovntad
uppgng i kostnaden p omkring 18 miljarder kronor.
5. Data fr berkningarna
Historiska berkningar
Tolvmnaders statsskuldvxlar anvnds som mtt p rnteupp-
gng. Det r en rimlig approximation dels fr att en stor del av
upplningen varje r grs i vxlar, dels fr att strre delen av
avkastningskurvans rrelser frklaras av parallellskift.
Valutakursfrndringen mts som frndringen i en korg
med 35 procent USD och 65 procent EUR. Det r en approxima-
tion fr valutaskuldens faktiska sammansttning. Dollarandelen
motsvarar ungefr summan av andelen USD, GBP och JPY.
rs sikt.
Implicit volatilitet fr valutaoptioner p USD och EUR mot
SEK har anvnts fr att approximera risken fr frsvagning av
kronan p ett rs sikt. De tv implicita volatilitetsmtten har
viktats linjrt, dvs. utan hnsyn till att korrelationen mellan
USD/SEK och EUR/SEK kan vara mindre n ett.
Inflationsoskerhet och korrelation approximeras ven
med denna metod med historiska data. rsfrndringar under
perioden dec-2001 till dec-2002 anvnds fr bda parame-
trarna.
6. Referenser
Statsskuldens frvaltning frslag till riktlinjer, dnr 2003/
1665, Riksgldskontoret.
Duration, frfalloprofil och risken fr kade kostnader fr stats-
skulden, rapport, dnr 2003/1590, Riksgldskontoret.

Wildeco

Besksadress: Norrlandsgatan 15 Postadress: 103 74 Stockholm

Telefon: 08-613 45 00 Fax: 08-21 21 63 E-post rgk@rgk.se Internet: www.rgk.se