USlE HAVElS OIIMJDA RIKEN

EN KAMPANJ- OCH VENTYRSMODUL TILL MUTANT- UNDERGNGENS ARVTAGARE

Texter Mns Broman (kap 2 & 5)

Mattias johnsson (kap 1 & 9)
Peter Lexelius (kap 7 & 8)
Petter Bengtsson & Peter Larsson (kap 6)
Thomas johansson (kap 4)
Henrik rnebring (kap 3)
Projektsamordning Mattias johnsson & joakim Bergstrm
Formgivning Christian Sabe
Illustrationer Magnus Fallgren
Omslagsillustration Martin Bergstrm
Kartor johan Normark & johan Nohr
Korrektur jrnringen
Tryck Alise-T, Riga 2007
ISBN 978-91-975723-4-7

jrnringen nr du p
www. jarnringen.se
www. mutant.nu
info@jarnringen.se

Mutant, all characters and likenesses thereo( are 2007

Paradox entertainment AB. All rights reserved.
Published under licenee by Jrnringen Frlag AB.
Innehllsfrteckning
5 Introduktion
6 Resans ml
1O Freteelser p sterhavet

13 Regler fr fartyg & sjfart

13 Fartyg & deras egenskaper
17 Sjfart
21 Handel
23 Strid till sjss

25 Moss och galenskapens ruiner

25 Stadsstaten Moss
36 Oz - farvl till frnuftet

4 Simris och Ezkadrillens pirater

4 Allmnt om Simris
44 Platser & personer

55 Nowa Warsawa och Zlota zelest

55 Staden vid floden wizky
59 Personer & platser

68 Baltmarker och dammvidder

68 Baltmarkerna
7 Det belgrade Rig
76 Exemplet tanguskerna
79 Regler

81 Ahlbograd och mrkret i Hel

81 Om Ahlbograd
89 Hel
91 Djupeskr

92 Vasa och mustens mutanter

92 Om Vasa
99 Musten

15 Frken Skarp & skrotjakten

17 Introduktion
11O Konkurrenterna
115 Episoder
 t:::
" , " ...
" I:4''}
.. .. ..'
"

"Bltmk och torrskaftade smpaddlar!" Kaptenens vrl verrstade vindens tjut och vgornas hammarslag mot skrovet. Det var Lumpe som sett den
annalkandefaranfrst, uppflugen i utkiken som han varit: det blodrda seglet och piratftaggan i stormastens topp. Vinden, regnet och vgornas hgresta
bljor hade gjort att Lumpe sett piratskutan fr sent. Batalj tycktes oundvikligt.
"Alle man p dck. Bemanna kanonerna och reva storseglet. Hr skall pirat-knlenf se p bredsida." Lumpe stod somfastfrusen vid kapten Strm
bcks sida, hade inte rrt sig en millimeter sedan han lmnat besked om sin iakttagelse. Han lngtade tillbaka till landbacken, till det brnnheta kk
p krogen Hlet i Simris dr han arbetat som diskare fram tillfr precis en vecka sedan. Han hade sjlvmant lmnat diskerijobbet och mnstrat p
kapten Strmbcks ngkutter, drmmande om ett liv med hgre inkomst och fyllt av spnning. Nu ngrade han sig bittert - bttre bo i ngande kk n
p havets iskalla botten.
P handelsskutans dck var aktiviteten ifull gng. Defyra kanonerna laddades och skjutvapen delades ut ifall det skulle komma till bordning. Mer
parten av kapten Strm bcks besttning var erfarna sjmn och hade skerligen varit med om piratsammansttningarfrut. Men det hade inte Lumpe.
Nr det rda piratseglet blev synligt ver vgtopparna brjade hans ben skaka som om ngon hll p att darrfrlrva dem.
Med stigande panik sg Lumpe hur piratskeppet stvade allt nrmare. Som i en drm hrde han sin egen kapten utropa order: "Frklemade mjl
maskar! Spa dcket och p med broddarna. Det r Kapten Rdklut! Kanoner redo. Nifr bara en chans. Vcinta! Nu, EW!"
De fyra mrsarna dundrade ivg sina projektiler och fr ngra gonblick lg rken tt kring Lumpe och hans kapten. Men snart brjade rken
skingras och det stod klartfr alla att piratskeppet klarat sig utan svrare skador. Och det kom allt nrmare.
Lumpe var i djupet av sin landknipsarsjl vertygad om att hans sista stund var kommen, om att Rdkluts mannar skulle storma in ver bord och
hugga ned alla som stod i deras vg. Han blev drfrfrvnad nr han sg hur piratskeppet krngde till, bara ett tiotal meter innan bordningen skulle
vara ett ofrnkomligtfaktum. I stllet stannade det anstormande skeppet mitt i vgorna och vinden, som om det pltligt sttt p grund. Lumpe kunde
tydligt se hur piraterna fll omkull av den pltsliga fartndringen och nr de reste sig upp hade de aggresiva ansiktuttycken vergtt till att spegla av
grundsdjupfasa. Ett gonblick senare sktfyra gigantiska monsterarmar upp ur havetsfradgande vatten - metalliska armar tckta av sjgrs och alger,
som reste sig mer n tio meter ver ytan. Kapten Rdklut och hans manskap hann knappt reagera innan monsterarmarna slog ett jrnhrt famntag
runt deras skuta och slet ned den mot botten.
Fr ett stund var kapten Strmbck och hans besttning lamslagna av vad de skdat. Lumpes ben var blta av mer n bara havs- och regnvatten.
Han skulle inte d idag, rddad av det sgenomspunna sterhavsmonstret. Detta var precis vad han drmt om: spnning, att mta ddliga faror och
mirakulst verleva. P stendefot lovade han sig sjlv att aldrig stta sin fot i ett restauratkk igen.

INTRODUKTION
Kring det stormpiskade sterhavet finns idag flera oaser av
gryende civilisation. Det handlar om platser dr mnni skor och
mutanter slagit sig ihop, fr att tillsammans bttre kunna mot
st den vilda vrld Katastrofen efterlm nat. Rikena Gotland,
Ulvri ket och Pyrisamfundet str naturligtvis i en klass fr sig
nr det gller frgor som folkmngd , rttsvsende, infrastruk
tur och organ isation. Men spridda lngs kusterna finns ocks
ett tiotal strre stadsstater, vars ledare fr en hrd kamp mot
vderfenomen och bestial iska d u mdjur i hopp om att ord na
trygghet och vlmga t sig sjlva och sina understar.
Vgen mellan havs kusternas boplatser gr ver vattnet. st
erhavet r mrkt och kal lt, hrjat av frdande stormar, glupska
odj ur och pi rater. Varje r rknar man med att de strre rikenas
handelsflottor samman lagt frlora ett tj ugotal skepp, ofta med
man och a l lt. Lgger man drt i l l m i nd re skepp frn stadssta
terna samt privata s mskutor blir siffran mngdu bbelt hgre.
Kneget som sjman r slunda ett av de farligaste man kan ha,
och har man tnkt frsrja sig som handelsman gller det att
lmna gott om utrymme fr ofrutsedda frluster i kalkylen.
Vl bestyckade eskorter och frflyttn i ng i konvojer tycks vara
den enda skyddstgrd som finns att ti llgripa mot havets fasor.
Men det rcker i nte a l ltid s lngt. I och fr sig kan en mrk
bar minskning i antalet frlista skepp relateras till ngteknikens
frfining och mj l i gheten att bygga bepansrade kanonbtar, till
skydd mot svl havsmonster som pirater. Men dyl i k teknologi
frutstter resurser i form av kol- och stvattendeper - ngot
som bara de strre rikena har mj l i ghet att anlgga och un
derhlla. Fr vriga fortstter havet att vara l i ka hotande och
skrmmande som alltid.
Det faktu m att sterhavets vatten r frrdiska och ofta
rent mordiska inverka frsts negativt p kom munikationerna
mellan kusternas samhllen. Det skall ganska mycket ti l l innan
man skickar uppsatta medborgare p d iplomatresor via havet,
och det hnder ofta att olika typer av d i plomatiska frsndelser
frsvi nner i havsdjupet innan de nr sina ml. Handeln med
varor r riskfyl ld och dyr att bedriva, vil ket pverkar priserna
p i mportprodukter - en tunna sikm ust eller en frpackning
s u rspigg betingar ett ganska blygsamt pris i de stder dr de
produceras, men frvandlas genast till lyxartiklar nr de nr
ngon fjrran hamn efter en lngre havsresa.
Ytterligare en effekt av riskerna med havsresor r att omflytt
ni ngen r mycket l iten . Kanske sku l le en hantverkare tjna stort
p att flytta sin verksamhet till en ort p andra sidan havet, dr
han r ensam til lverkare av sin special itet. M en d skulle han
andra sidan i princip fu llstndigt frlora kontakten med vn
ner och slktingar. Den begrnsade omflyttningen beror frsts
ocks p den lga graden av kontakt mellan regionerna, vilken
gr att samhllena lngs kusten prglas av vld igt oli kartade
kulturer eller livsstilar - ngot som i sin tur medfr att det r
svrt att verkligen knna sig hemmastadd ngon an nanstans
 -"
3:t
::
n dr man r fdd. Det r a l lts sllan man stter p en hin
denbu rgfdd skrddare i Nova Wa rsawa, och nr det ngon
gng hnder r sannolikheten stor att det rr sig om en per
son som av ngon anled n i n g tvingasts fly frn sin hem bygd
- kanske p gru nd av ktenskapsbrott, bara brott eller bara
ktenskap.
M ed det ovanstende i tanke r det i nte fel att kalla de djr
va sllar som stter s i n fot p en havsgende skuta fr ven
tyrare och lyckskare, oavsett om det rr sig om en kontrakts
anstlld skeppskock eller en ddsfraktande ensamseglare.
H ade det i nte varit fr att mnga land krabbor fram lever sina liv
i knapphet, oskerhet och misr hade nog handelshusen haft
svrt att rekrytera besttni ngar till sina skepp. I nte sllan h ittar
man sitt manska p p samma stlle dr zonfararen rekryterar
sin exped itions bra re och monsterrjare - i kkstderna eller
vid de sol kiga borden p hamnsyltorna."Men sedan finns det
frsts ett antal karska ind ivider som trotsar havets fasor med
ppna gon, trots att de skulle kunna leva gott p landbacken.
Stormarna, odju ren, reven och pi raterna kan nmligen ses som
svrmutade vakter p ett hav fyllt av forntidens lmningar; som
vgsprrar p f rden mot outforskade skattemarker; som rovgi-
RESANS MIL
Med tanke p hur vdligt det r att vistas p sjn kan man frga
sig varfr folk ger sig ut p havsresor? Svaret r enkelt: H avet r
varken mer eller mindre fa rligt n andra delar av G ryningsvrl
dens otmjda marker. M edan en resa mellan H indenburg och
N o rdholmia lngs triangelrutten erbj uder faror i form av od
j u r och rvarband, br den som reser mellan Moss och Nowa
Warsawa bereda sig p mten med landbestarnas havslevande
kusiner och sabelviftande pi rater.
Nedan listas ett antal mj l iga motiv eller orsaker till att bege
sig p seglats. Fr den vl frberedde och tursamme kan havet
visa sig vara en mi nst lika lnande jaktmark som landbackens
zoner.
Handel
Den vanl igaste orsaken till att stta skepp i sjn r frsts han
deln med fjrra n hamnar. En vara som betingar ett visst pris p
den plats dr den skapats kan mycket vl vara vrd mngdu b
belt mer ngon annanstans. ven om det frsts kostar en hel
del att utrusta skepp med besttning r avkastningen alltid god,
fr den som vet vad som skall kpas respektive sljas var.
RP kan antingen sjlva gna sig t handel eller hyras in av
ngot bolag, som besttningsmn eller kanske som eskort.
Oavsett vilket kommer de sannolikt att f tampas med vder
fenomen, havsbestar och pi rater p sin frd.
Kunskaparresa
P sterhavets ar och i nte mi nst p dess botten finns mng
der av vl bevarade lmningar frn tiden fre Katastrofen. ven
om lrdomarna man kan d ra av dessa r n mer svrtkomliga
n de som dljer sig i markernas bun kra r och enklaver, r det
riga tullstationer p lukrativa handelsrutter. Fr den som vgar
finns a l ltid de svu lstigaste skatterna att hmta dr farorna r
som strst.
Denna bok bestr av nio kapitel. Detta och det drp fljan
de kapitlet i n rymmer kampanj- och regelmaterial, vilket S L kan
anvnda fr att iscenstta en mer eller m i nd re storskalig sj
fararka m panj. H r finns riktlinjer fr hur RP kan skaffa sig och
utrusta sitt alldeles egna skepp, tillsammans med flera u ppslag
p freteelser och faror de kan kom ma att konfrontera u nder
sina resor. De sex kapitel som kommer drefter fokuserar p
var sitt omrde kring sterhavet, oftast med utgngspunkt i en
stadsstat eller i alla fal l en huvudort. Frutom en beskrivn ing
av sjlva orten i nrymmer kapitlen kringinformation som S L kan
nyttja som gru nd fr spnnande och utmanande scenarion.
Sist i boken finner lsaren grunddragen i en rol lspelska m panj
som kan komma att ta RP p en resa med strandhugg vid alla
de platser som beskrivs i kapitel tre till tta. Kapitlet beskriver
kam panjens ram h i storia och ger frslag p h u r SL kan lgga
upp ventyrandet. Det r allts dags fr RP att lmna fastlandet,
att ltta ankar och ge sig ut p verkliga ventyr fulla av faror,
ovntade upptckter och hgrande rikedom.
mnga kunskapare som stter sitt hopp till havsdjupen fr att
finna insikter i forntidens mysterier. Den sjunkna skeppskyrko
grd som kallas G raven r ett populrt resml, ruinstaden p
n Kritos ett annat.
R P kanske sjlva nr ett i ntresse fr forntidens mysterier, vil
ket d river dem att lmna landbacken i kunskapande syfte. Om
i nte finns mngder av kunskaparfren i ngar och exploratorer,
vilka kan fu ngera som arbetsgivare. Att eskortera en virrig his
toriograftill ngot av havets pestinfesterade sopblten kan vara
en utmaning vrdig den mest vlutrustade grupp ventyrare.
Ruinstaden p Kritos
Mitt ute i det bljande havet ligger n Kritos. Sjlva n r knappt tio kvadrat
kilometer stor och mycket flack. Nr vattenstndet r hgt och stormarna
viner skljer vgorna lngt upp p land eller i extrema fall ver hela n.
Vxtlighet finns inte och djurl ivet begrnsar sig till sjlevande dumfdring
ar. Enda hotet mot beskare tycks vara den koloni strmstarar som lever
p n, samt naturligtvis illasinnade forn p ryttla r som oaktsamma snokare
kan rka vcka till liv. Det senare hnder ganska ofta, eftersom det r just
fornskrotssnokandet som lockar folk till Kritos. Hela n r tckt med ruiner
efter forntida byggnadsverk, och de fortstter ven ned i havet p ns alla
sidor. Fornhusen r i de flesta fall helt raserade och det r sllan som rui
nerna bestr av mer n en vning. P ngra platser finns dock bottenblan
som r s pass intakta att man kan g i n i dem och tydligt f erfara hur
mnniskorna fre katastrofen inredde sina bostder och levde sina liv - ett
paradis fr historiografer. Mest forngodiS finns dock i de mamelurinfeste
rade vattnen runt n. Den som har rtt utrustning kan finna helt fantastiska
prylar i vtan. Bland annat finns ett oupptckt medicinfrrd p knappt tio
meters djup, och nrmare ytan en vattendrnkt butikslokal innehllande
hundratals forntida kostymer i hrdigt och strykfritt syntetmaterial.
Skattjakt
sterhavet kryllar av antikviteter och dolda hemligheter. P
hamnsyltorna kring havet berttas hundratals h i storier om
rikedomar, ofta vaktade av vederstyggliga forntidsfasor. Lgg
drtill lika mnga skrnor om skatter ansamlade av hvdingar
och furstar som levde vid gryn ingens begyn nelse, och det r
ltt att frst varfr mnga hjltepiltar vnder sina d rmmande besttning bestod av osnutna fattiglappar med dlig sjvana, eftersom
blickar ut frn land. Mycket av det som berttas r frsts rent
nonsens, men vanl igtvis dljer sig ngot enstaka korn av san
ning ven i de mest hpnadsvckande h istorierna. Det gl ler
bara att kunna skilja stru nt frn gyllne dosor, om man ngonsin
skall lgga vantarna p de skatter som beskrivs exempelvis i
historierna om Dimns hemlighet och Kksmstarens grav.
En kta skattjakt i n nebr oftast att man har ett specifikt f
reml fr gonen. Det kan rra sig om ammun itionsdepn i
en frlist forntidsskuta, om ett ski mrande glasberg p ngot
av havets skrotblten eller om en beryktad pirats vlfyllda skatt
gmma. RP kan sjlva finna den information som utpekar skat
tens frmodade placeri ng eller anstl las av ngon som tror sig
ha kunskaper i m net.
Kistan av guld
Berttelsen om Kapten Blnsa och kistan av guld har ver tjugo r p
nacken men hr fortfarande till de mest berttade historierna kring hamns
jappens bord. Och ven om skrnan r verdriven r den i grunden sann.
Den synnerligen misslyckade piraten Kapten Blnsa - av sina belackare
kallad Kapten Nsblod - hade varken tur eller skicklighet p sin sida. Hans
han var fr snl fr att betala bra. Och det skepp han anfrde var en gisten
Galosch, om n bestyckad med tta vlgjutna kanoner. Lika ofta som han
lyckades lnsa ngot mindre handelsskepp, blev han sjlv attackerad och
bestulen av andra pirater. Men precis som historien frtljer vnde hans
lycka, nr han aven slump sttte p ett drivande pyriskt slagskepp vars hela
besttning omkommit till fljd av akut matfrgiftning. Dm om Blnsas
frvning nr det visade sig att en kista innehllande tretiotv guldtackor a
0,75 kilo terfanns i kaptenens hytt (vrde ca. 2400 kr). Kaptenen blev sam
tidigt verlycklig och ddsfrskrckt, livrdd att frlora sin dyrbara fngst.
Vl tillbaka i sitt gmstlle, frlagt till ett grottsystem ngonstans lngs
kusten sder om stervik, gjorde han processen kort med sin besttning.
Han kallade in dem en och en till sin privata kula under frespeglingen att
han ville tacka och belna dem personligen, men slog i stllet ihjl dem en

efter en. Endast skeppstsen Djssika undkom med livet i behll, sedan
hon anat ord och smitit ivg lngs kusten. Blnsa snkte sitt eget skepp
i viken utanfr gmstllet, varp han krp in i sin kula fast besluten att
aldrig lmna sin skatt ur si kte. Djssika blev s smni ngom upph ittad p
Frihetens sltter av ett gng motormarodrer, och drifrn spreds legen
den om kistan av guld. Frmodligen finns den fortfarande kvar i gmstl
let. Och vem vet, kanske sitter fortfarande Kapten Nsblod dr i sin kula
- svltfdd p vatten och masktna skeppsskorpor, men redo att frsvara
kistan med sitt liv.
Lagens frlngda arm
Antalet pi rater som gmmer sig lngs sterhavets kuster r
svrt att uppskatta, men alla r verens om att de r fr mnga.
I slagstyrka varierar de d ramatiskt. Den fga beryktade smpi
raten Risse Alrajt, alias Kapten Blan kfot, kommenderar ver en
gisten Wobbler med tolv mans bestt n ing. Detta medan den
legendariska Svarta Katten ngar ifatt sina offer om bord p den
gotlandstil lverkade kanonbten Vicktoria. Mellan dessa ryms
ett femtiotal knda pi ratkaptener i havskustens vikar - alla hrt
arbetande med att ta frn de rika och ge till sig sjlva_ I nte ovn
tat r de rika beredda att frivilligt offra en del av sina slantar till
den som kan grna ngot t det allstdes nrvarande, och fr
affrerna kostsamma, hotet.
Merparten av havets pi rater har drfr ett pris p sitt huvud.
Det kan vara ett ri kets ord n i ngsmakt som r beredd att hsta
upp storkovan fr inf ngandet av ngon svrfunnen slle, al
ternativt ett handelsbolag eller kanske en privatperson som ftt
sina tillgngar plundrade och nskar hmnd.
Typisk piratkapten
sterhavets piratkaptener r en brokig skara - i n nehllande allt frn fre
detta skeppsgossar som a rbetat sig mot toppen, till aristokrater som
vnt sitt gamla liv ryggen. Vanligast r dock att det rr sig om en mutant
som brjat sin bana som besttningsman p ngon piratskuta och som
sedemera vunnit sin kaptenshatt efter ett myteri. Att vara piratkapten
r inte ltt, eftersom ens besttning tenderar att reagera vldsamt p
motgngar. De flesta slutar sina dagar som odju rsfda, sedan de kastats
i havet av sin egen besttning. Fram till den dagen r dock kaptenen
envldig hrskare ombord p sitt skepp, och kan rkna med sina
underhuggares totala lydnad.
Piratkaptetens knnetecken r hatten. De varierar i form, storlek och
elegans, men som kapten kan man inte klara sig utan en ordentlig
skallprydnad. Hattarna gr i arv p s stt att den som tar ver makten
p en skuta ocks vertar den gamle kaptenens huvudbonad. Vissa
kaptenshattar har burits av ver femtio personer genom ren. Vid sidan
om hatten r det hga kragstvlar, psiga byxor och lngrock som gller.
Frgvalet varierar men r oftast enhetligt d piratkapteten tenderar
att vlja ut en f rg och gr ansrpk p att just den frgen r hans.
Besttningen klr sig d i samma f rg som sin kapten, s att de kan knna
igen varandra i samband med strandhugg och bordninga r.
Relevanta egenskaper: KP: 27, le: 11, se: +1T3, Naturligt vapen (1 T8),
Superbt sinne (syn/hrsel), Akrobatik 65%, Bt 73%, Nrstrid 63%
(sabel+bett/klor), Gevr 55% (muskt). Undvika 52%
Typisk pirat
Den typiske pi raten r en mutant som vxt upp med kriminalitet
som levebrd, inte sllan i ngot kustsamhlle. Han har anti ngen
rekryterats d i rekt frn ngon hamnsylta eller sjlv bestmt sig fr att
lmna landbackens myllrande ordningsmn och konstaplar bakom. Vad
lojaliteten anbelangar beror det helt och hllet p kaptenen och dennes
status. En lyckosam kapten, som drar in stora fngster t manskapet,
,";ii""./.\. "'"
_
- - I.
respekteras frsts hgt medan en otursfrfljd kapten kan rkna med
myteri om inte lyckan vnder inom ett par mnader.
Kldmssigt fredrar pirater frgsprakande klder, grna dominerat av
den frg deras kapten har som knnemrke. S lnge vdret tillter gr
man barfota och br korta byxor, som man inte riskerar att trampa p vid
klttring.
Relevanta egenskaper: KP: 22, le: 1 3, se: + 1 , Naturligt vapen (1T8), Su perbt
sinne (syn/hrsel), Akrobatik 55%, Bt 41%, N rstrid 47% (sabel+bett/
klor). pistol 30% (skarprttare), Undvika 25%
F iskafnge
I havsdjupen lu rar mnga glu pska och storvuxna bestar. ld
rade torskofanter och oskggade lngmalar kan vxa till gigan
tiska proportioner och r slunda mycket i ntressanta fr stor
viltjgare. Det finns faktiskt de som menar att nedlggandet
av havslevande odj ur r n mer prestigefullt n ddandet av
lom u rer eller till och med bautarafider. Nr rykten brjar g
om att ett srskilt vlvuxet exemplar siktats r det fljaktligen
mnga hgborna krsusar som behver eskort ut till jaktmar
kerna. Vissa besuttna storviltlskare r inte ens sjlva intres
serade av att flja med p fiskafnget utan betalar helt enkelt
ngon annan fr att gra jobbet - frutsatt att de sedan fr
lgga vantarna p liket och ran. Srskilt i ntressant blir det hela
frsts om besten i frga psts ha ngot vrdefullt i buken,
som den svalt i samband med en attack mot handelsskepp
eller l i kna nde.
RP kan mycket vl hyras in som besttning p en skuta som
skall bege sig p fiskafnge. Kanske r det till och med mjligt
fr ngon eller flera av RP att l ivnra sig p att hyra ut sig sjlva
och sin skuta till uttrkade aristokrattyper_ M a rknaden fi n ns
utan tvekan. M aktfu l l komliga rikemn med gott om fritid r
alltid i behov av att understryka sin storhet - helst p ett stt
som demonstrerar styrka, vi lja och mod.
M amelur
Mameluren r en plattfisk av enorma proportioner med ett gap fyllt av
sylvassa smgaddar, vl frberett att slita snder svl sjfdringar som
ofrsiktiga sjfarare. De frdas ofta i stim om tio till femton djur och
drar sig inte fr att anfalla slagskepp. Den platta konstruktionen gr att
odjuren kan segelflyga ombord, ven p skepp vars reling hjer sig fem
meter ver ytan. Uppe ur vattnet r de vldigt klum piga men har de vl
ftt tag p ett offer slpper de inte grna taget frrn de flappat sig tillbaka
ned i plurret.
Flygattacken fungerar s att om mameluren lyckas med sitt slag har den
flygit upp p dck och bitit tag i en person, vilket erhller 1 T8+se/2 i skada.
Mamel uren frsker fljande S R slita med sig personen ned i vattnet,
men fr bara anvnda halva sitt styrkevrde p grund av sin osmidighet
p land. Mamelurens halva STY stlls allts mot offrets STY. Vinner offret
lyckas denne slita sig loss och fr agera som vanligt kommande SR, d
mameluren frsker ta sig tillbaka ned i vattnet (normalt sMI-slag). Vinner
mameluren drar denne med sig offret i havet dr den fr anvnda hela
sitt STy-vrde fr att drnka sin tilltnkta munsbit. Offret fortstter att ta
1T8+se/2 i skada s lnge mameluren behller sitt grepp.
STY: 2Tl O+8/19 FYS: 3T6+6/17 STO: 3TlO+10/26
SM I: 2T6+6/13 INT: 1 T4/2 VIL: 3T6/11 SB: + 1 T6 KP: 43 TT: 21 IB: 13
Rustning: Segt skinn Aes 3
Vapen INIT % Skada Pen Plfll
Bett 13 l T8
Flygattack 13 33 l T8
FIiRETEELSER pllisTERHAVET
Nedanstende avsnitt i n nehller en redogrelse fr ett antal
platser, personer och fenomen som r karaktristiska fr ster
havet. I nte sllan bidrar de ti l l att gra sagda hav till ett skrck
ens och farornas vatten, fruktat fr allt frn vderfenomen och
odj u r till mord iska fornlmningar och pi rater. SL kan anvnda
dessa fr att bygga egna spnnande ventyr, eller bara lgga in
dem som en m ustig krydda i den kampanj som presenteras i
kapitel n io.
Hom-Godah Gasheika
Liksom landbacken myllrar av rvare och marodrer r havet
fu llt av pi rater. De kryper oftast lngs kusterna, dolda i strate
giska vikar eller bakom skogs bevuxna kobbar, och vnta r p
klent bestyckade skepp att hala in och plundra p gods och
slavar. verpopu lationen gr dock att sterhavets pirater i nte
d ra r sig fr att attackera varandra - de strider om goda jakt
marker, svl som om vrdefull last. Vid mer n ett ti llflle har
handelsskepp kommit undan eftersom tv olika pi ratskutor gtt
till anfa l l samtid igt och d valt att attackera varandra i stllet fr
det til ltnkta mlet.
M erparten av regionens pi ratkaptener kommenderar bara
en ensam skuta och saknar drfr styrkan att anfalla konvojer
eller riktigt stora handelsskepp. M en det finns ett lysande un
dantag: Hom-Godah Gasheika, alias Svarta Katten, om bord p
kanon bten Vicktoria. Vem han r, varifrn han kommer och var
han har sitt tillhll r det i ngen som vet, trots att han varit efter
lyst i ett rtionde. Vissa menar att han r en fre detta marinof
ficerare frn Gotland eller Pyrisamfundet, andra utpekar Knag
gelkusten sder om Gborg som hans ursprungliga jaktmark.
Vem han n r blev han knd som Svarta Katten i och med att
han fr ungefr ett decen n i u m sedan lyckades kapa och bort
fra den gotlndska kanon bt som nu utgr hans vapen mot
fredl iga handlare och resenrer. Vem som frser honom med
kol och var han tankar sitt stvatten r ett mysterium. Mycket
talar fr att kapten Gasheika samarbetar med ngon eller ngra
p fastla ndet och att han har m i n st tv heml iga gmstllen.
Den pyriska hamnstaden M usk och pirathlan Simris brukar
ofta utpekas som frmodade tillhll.
Hom-Godah Gasheika har ett pris p sitt huvud i alla strre
samhl len kring kusten. Exempelvis r Pyrisamfundet vil ligt att
betala 300 krediter fr hans huvud p ett fat. Den som lyckas
infnga Svarta Katten kan kanske dessutom f tillgng till den
nes skattgmma, vilken riml igtvis i n nehller en ansen lig fr
mgenhet i varor och krediter. Fga frvnande r det drfr
mnga modiga prisjgare som skaffat skepp och besttn ing fr
att bege sig p kattjakt. M erparten kommer hem tomhnta och
en del kom mer i nte hem alls. Men vem vet, en vacker dag kan
ske ngon lyckas dr alla andra gtt bet?!
Tabell 1.1 Vicktoria
Svarta Katten
Hom-Godah Gasheika inledde sin karrir som skeppsgosse p ett
handelsfartyg. Redan i tonrsldern hade hans styrka och intelligens
uppmrksammats av kaptenen som gjorde honom till sin personliga
tjnare och liwakt ombord. HomGodah fraktade kaptenen frn frsta
brjan och efter bara ngra r begick han myteri tillsammans med en
grupp slavar. I utbyte mot sin frihet hjlpte de honom att ta makten
ver skutan och flertalet stannade ocks kvar om bord som medlemmar
av Svarta kattens frsta besttning. P den vgen r det. Den mycket
vlvuxna och svartplsade Hom-Godah Gasheika har blivit alla skeppares
stora skrck. Var helst han visar sig, stende vid kanonbten Vicktorias
roderhj ul inkldd en pyrisk officersun iform dekorerad med hundratals
stulna medaljer, kan man rkna med en uppvisning i total hnsynslshet
och glupsk girighet.
Relevanta egenskaper: KP: 36, I B: 14, SB: +lT6, Dubbelhjrna,
Hoppfrmga, Magnetism 82%, Akrobatik 85%, Bt 102%, Nrstrid 99%
(sabel), Gevr 80% (Pumphagel), Undvika 79%
Skeppet Vicktoria
Kanonbten Vicktoria r av en tidig modell, tillverkad innan man hittade
den rtta balansen mellan bepansring och smidighet. Fljaktligen r hon
en tuff nt att kncka, men krver ocks en mycket duglig skeppare vid
rodret.
sterhavsodjuret
Det r inte tu tal om att havets vatten kokar av monstrusa
d u mdju r - oskggade lngmalar, torskofanter och mamelurer
r ett reellt hot mot alla som stter sin fot p ett havsgende
skepp. Men mest fru ktad av alla r nd den gigantiska best
som brukar kal las sterhavsodju ret. Vissa hvdar frsts att
odjuret i frga r en du mtutad skrna och legend. Men det finns
sjlvpstdda gonvittnen som talar om enorma armar kldda
av pansar och sli ngrande sjvxter som skjutit upp ur bljorna
och med ltthet sl itit ned hela skepp i dju pet, p bara ngra
gon blick. Kvar p platsen blir inte an nat n de trspillror och
kroppar som flyter upp till ytan nr besten m u m sat sig mtt
och belten.
I en stad med frbi ndelse till havet, som exempelvis H in
denburg eller Ahlbograd, brukar man en till tv gnger per r
hra talas om skepp som frsvu nnit i klorna p sterhavso
djuret. Det lga antalet tillslag talar fr att det rr sig om en en
sam best. Samtidigt r det inte ovanl igt att avstnden r stora
mellan de omrden dr "gonvittnen" pstr sig ha gjort sina
iakttagelser, vilket frsts ind ikerar att det rr sig om flertalet
glupska odj u r. M ngen kunskapstrstande kunskapare r ivrig
att reda ut vad som r sanni ng respektive struntslams rrande
sterhavets mest bermda odj ur, och det finns till och med
dem som gjort odjurstudier till sin l ivsuppgift. Fr sina expedi
tioner behver kunskaparna dugligt och karskt manskap - per
soner som r villiga att stta l ivet p spel fr kunskapandets
skull och ti l l sklig betalni ng.
,
,

'1"!-.'",
...:....;.

sterhavsodju ret
sterhavsodju ret r i sjlva verket en helautomatiserad
skogsavverkningsmaskin frn fre Katastrofen, vilken frirrat sig ned i
havet. Att den gr till attack mot segelfartyg beror helt enkelt p att dess
uttrkade automathjrna lngtar efter tr att kapa, klyva och splittra.
Dess fyra teleskoparmar kan strckas ut till drygt femton meters lngd
och de r utan tvekan kraftiga nog att frst sl hl i skrovet och sedan dra
ned hela skutan mot botten. Vl nere vntar en hel arsenal sgkli ngor,
laserskrare och hydraliska grenavbitare - alla omjliga att undkomma
med livet i behll fr den stackars sate som fastnat i ngon av maskinens
tio kortare griparmar. Odju rets enda svaghet r att den behver alla sina
fyra teleskoparmar fr att dra kunna snka ett skepp. Slr man ut en av
dessa drar sig bjssen undan fr att reparera skadan. Men ven om man
hamnar i vattnet r loppet lngt ifrn krt. De kortare griparmarna r inte
srskilt trffskra i sina manvrar mot rrliga ml och har man vl tagit
sig upp till ytan ignoreras man av automaten.

STY: 150 FYS: 1 50 STO: 1 50 SM I: 8 INT:8 VIL:8

58: +1516 KP: 300 TT: 1 50* 18: 8

Rustning: chassi ASS 1 5**

Vapen INIT % Skada Pen PlfTl

Kramning, fyra teleskoparmar 8 55 1TlO

Grepp, griparm 8 20 fasthllning -

* Gller maskinkroppen. Teleskoparmarna har TT 30 och

griparmarna TT 1 5
* * Gller maskin kroppen. Teleskoparmarna och griparmarna h a r ASS 5

Graven
Drygt tjugo d istansmi nuter norr om stadsstaten Prjsia gm
mer sig den sgenomspunna skeppskyrkogrd som bland sj
farare kallas Graven. Pyriska historiografer kraxar tvrskert om
att ett jttelikt sjslag en gng i tiden utspelat sig p platsen,
medan gutiska vetmstare hvdar att Graven i sjlva verket r
en sju n ken forn hamn. Vem som n har rtt rder det i ngen
tvekan om att tiotals, kanske hundratals, forntidsskepp ligger
halvt begravda i bottenslam met p mellan tjugo och femtio
meters djup. M nga av farkosterna har fortfarande fungerande
generatorer om bord, varfr skeppens strlkastare nattetid lyser
upp havet underifrn och fr ytan att ski mra frfriskt.
Sedan Graven upptcktes fr knappt tretio r sedan har de
legationer frn de tre stora rikena ofta beskt platsen, men ing
en har gjort ansprk p att ga fyndet. Det lmnar fltet ppet
fr fristende kunskapare och vanl iga skrotbrytare att bevista
skattgmman. Problemet r bara att smrre stim av oskggad
lngmal brukar vandra frbi Graven, varfr i ngen skuta stannar
srskilt lnge i omrdet. Drtill har det hnt att dykare frolyck
ats sedan de sttt p fu llt fungerande vktarautomater bland
vraken. Skall man brga fynd frn Graven gller det allts att
vara mycket frsiktig! i stndig frflyttning - i bland snabb som en framstormande
mamelur, i bland makligt som en utarbetad knegarkrring ver
Malstrmmen M axi m i l iangatans kullersten. Fr det andra tycks sjlva virvelns
Emellan t hnder det att hela konvojer aldrig nr fram till sin hastighet variera p ett stt som i nte beror p vder och vind.
desti nation, att de frsvinner utan m i nsta s pr. Vid sdana gonvittnen har berttat om til lfllen d de sett Malstrmmen
tillfllen brukar m isstankarna riktas mot Malstrmmen: en gi mild, l i kt en bakvattensvirvel vid Nordallvens utlopp.
gantisk vattenvirvel kapabel att d ra ned tremastade slagskepp Oavsett styrka och hastighet kan Malstrmmen vara nog s
i dju pet. M nga erfarna sjmn menar att Malstrmmen r ett farlig fr passerande skepp. Sitt namn har strmmen nm ligen
odj u rs l i kt m i ssfoster, snarare n ett naturfenomen. Och det ftt p grund av att olika sorters malfiskar tycks lska att leka i
finns faktiskt saker som talar fr det. Fr det frsta r den stadd det brusande och strmma vattnen kring virvel n. Svl narma-
 ,!1'"
-

Ramma (Ram): En trning som anger hur mycket skada fartyget

gr p andra fartyg vid ram n i ngsattacker eller p sig sjlvt nr
det gr p gru nd. Trni ngen m u ltipl iceras med hastigheten i
knop. En lvsugga som frdas i Trygg hastighet gr slunda
7T6 i skada vid ram m n i ngsattacker. Att ramma andra skutor
r frbehl let roddgalrer och ngfartyg. Segelskepp kan i nte
utfra ram m n i ngsattacker, om de i nte frses med special ut
rustni ngen ror.

Stryktlighet (Str): Det antal skadepong fartyget tl innan det

gr till botten, eller tminstone frlorar frmgan att frdas. I
takt med att STR sj unker blir fartyget svrare att framfra. Fr
varje 1 0% av fordonets u rsprungliga STR fr kaptenen -10% p
att lyckas med sitt frdighetsslag i Bt. Detta gller ven vid
slag fr navigering d det avgr den tid sjfrden tar.

Utslagen (Uts): Motsvarighet till en varelses traumatrskel. Om

attackens skada verstiger UTS gr ngon vsentlig del av far
tyget snder, exempelvis roder eller kl . SL avgr effekten men
vanl igen i nnebr det -50% i FV Bt.
Farvatten (Far//S/H): Avser det vatten fa rtyget r avsett fr.
Farvatten delas i n i tre kategorier; lv&insj () , skrgrd (S)
och hav ( H ) . Ett fa rtyg avsett fr lv och i nsj har drfr -20%
p FV Bt om det frdas i skrgrd, och ytterligare -20% om det
frdas i hav, a l lts sammanlagt -40% i FV Bt. Ett fartyg avsett
fr skrgrdssegl ing har dremot bara -20% i havet. P l i knan
de stt rder det nr frhllandena r omvnda. Ett fartyg avsett
fr hav har - 1 0% nr det frdas i skrgrd och ytterligare -10%
om det gr upp i en lv eller insj. Detta ska illustrera fartygs
dj upgende, beroende av vind, klens utformning med mera.
M nga btar kan f rdas i mer n en typ av farvatten. Man rk
nar d den som ger minst minus. Vid slag fr navigation rknas
den typ av vatten som huvuddelen av frden gr igenom.
Alandsjolle
En l iten segelbt som fredras av de lndska j u ngmnnen.
Alandsjollen r liten, snabb och smidig men relativt brckl ig.
De anvnds frmst fr smskal igt fiske men i nte sllan ter
finns den hos sm ugglare som snabbt och omrkligt vill skeppa
kontraband eller hos kapare d den ltt kan segla i kapp strre
segelskutor, och vid god vind ven ngfartyg. ven hr r dess
l itenhet en styrka d den utan problem kan segla nra kusten,
vilket r frdelaktig vid bde fiske, sm uggling och pi ratverk
samhet. A andra sidan r dess lastfrmga begrnsad, precis
som mjl igheten att bestycka bten. Jollen r under tio meter
lng, r utrustad med en mast och strax under tre meter bred.
Den kan utan problem lasta upp ti l l 700 kg, drefter pverkas
sjvrdigheten allt fr mycket.

Pris (Pris): Fartygets vrde i pyriska krediter. Priset avser en fa

briksny modell. Ett lyxin rett fartyg kar pri set med 20%. Be
gagnade fa rtyg har betyd ligt bill igare. Priset sj unker med 5%
per r de frsta 5 ren och sedan med 1% per r, frutsatt att
det r i gott skick.

Fartygstyper
sterhavet, och fr all del ven vatten som Skand iska bukten,
Vttatrsket, Wizky och lvdalsbygderna, trafikeras av olika ty
per av btar och skepp. Alla dessa har olika styrkor och svaghe
ter och r anpassade fr s peciella behov. Det finns en uppsj
av olika fartyg som den eleganta sni pperten, slavskutan galej,
den flatbottnade U ddebaggen och den ilsnabba sjbjuggen.
Nedan presenteras ngra av de vanligaste typerna eller sdan Wobbler
som r vldigt typiska fr en region eller syssla. Utan tvekan sterhavets vanligaste skepp. Wobblern r en se
Den som vill utka urvalet kan konstruera egna skepp, ge gelskuta som r l i ka populr i alla hamnar. Den har en ddvikt
nom att anvnda vrdena ovan . Bara fa ntas in stter gr nser, p 60 ton , dock p bekostnad av snabbhet och sjv rdighet.
ven om det kan vara bra att hlla de nya fa rkosternas egen Wobblern r en tvmastad skorv oftast runt tjugo meter lng
skaper p en rimlig n iv. Spnn ingen b l i r ltt lidande om RP:S och fem meter bred. Dess avsaknad av snabbhet kan till viss del
skuta pltligt gr d ubbelt s fort som motstndarnas. kompenseras av att det r mjligt att bestycka wobblern med en
hel del vapen, som kejsarharpu n , skrotkanoner och annat. Lika da sig ver hela skandien och r idag synonymt med m i nd re
grna kan skeppet frses med egen vinsch kran fr lastni ng eller ngfartyg. Idag til lverkas dampers bde i Gborg, Nekropolis
storfiske. En frsiktig skeppare utrustar skeppet med stlskrov och H i ndenburg men de r alla mer eller mindre kopior p de
eller annat pansar. Kort sagt, wobblern har mindre ngbtar som lanserades av Oudlerva rvet p 70- och
stora mj lighet att modifieras efter ga 8o-talet. En damper d rivs oftast av skovelhjul ven om det finns
rens nskeml. ven om de gotlnd havsvrdiga exemplar framd rivna med propeller. Oftast r de
ska varven kan bygga strre segel relativt sm, u nder femton meter och i nte mer n fYra meter
fartyg r de ovanliga och dyra, och breda. De har en lastkapacitet p om kring 55 ton.
tas drfr inte upp hr.

lvsugga
I lvdalsbygderna har Aodprmstypen lvsugga blivit s oerhrt
popu lr att namnet idag r synonymt med lvdalens i nvnare.
Och dess popularitet r ett d i rekt resultat av dess ndamlsen
lighet. lvsuggan r en Aatbottnad lastprm, oftast framd riven
med segel men i bland utrustad med ngmaskin, med vl till
taget lastutrym me. Mjl igheten att drutver bogsera en rad
lastprmar gr fartygstypen till ett overtrffat ha ndelsskepp.
Atminstone om man mnar hlla sig inom Pyrisamfundet eller
p annat hll dr sjn r l ugn. lvsuggan r omkring femton
meter och mi nst sex meter bred och en oerhrt god handelsbt
med en ddvikt p 130 ton .
Torskofanttrlare
Fr att ge sig efter strre firrar krvs rejla skutor. Torskofanttr
laren, eller kort Torsktrlaren, r storfiskarnas skuta och r s
ledes vanlig i vattnen utanfr Gborg och norra sterhavet,
men ptrffas verallt dr det gr grvre firre. De Aesta trlare
r segelfartyg med en eller tv master, men mnga r dessutom
utrustade med stlskrov och ngpropeller fr att klara vinterns
is och hrda sj. De r visserligen i nte starka nog att bryta is
med de kan anvndas lngt i n p senhsten. Det vanliga r
att trlaren har styrhytten i fren och ett ppet dck i akterna,
belamrat med lobobsterburar, kranar och vldiga torkskofant
krokar. En trlare lastas problemfritt med 50 ton och r omkring
fem meter bred, med en lngd p arton meter.

Damper Angkutter
Termen d a m per r frn brjan u lveml och syftar till ldre Detta r den gotlndska handelsAottans stolthet och mest mo
ngbtar, ofta av gotlndsk modell men har kommit att spri- derna fartyg. Hos ngkuttern terfinns lsni ngar p alla de pro-

Tabell 2.1: Fartygstyper

blem som de nauti s kt begvade gutarna har sttt p under sina Tabell 2.2: Besttning

decennier p sterhavet. Det r ett fartyg med metallskrov, en Typ FV Effekt Pris
kraftig ngmaskin och en rejl propeller. I brjan var ven dessa Undermlig 1-3% -10% xO,5
fartyg utrustade med skovelhj u l men d dessa var s beroende Duglig 31-60% Xl
av vder och fartygets tyngd vergavs detta ti l l frmn fr pro Exceptionell 61%+ +10% X l ,5
pellern. Det Visbybaserade Oudlervarvet ti llverkar drmed den
Stridstrllnad 40+2TlO% Delta aktivt i X2
frsta ngbten dr propeller r standard . Angkuttern r dess strid
utom utrustad med segel. Den r snabb, har god lastfrmga
och enl igt m nga oerhrt elegant. Med s i n a trettio meter r Tabell 2.3: Modifikationer

den dessutom en bjsse. Och med ett lastutrymme p 1 20 ton Typ Kommentarjeffekt PriS
kommer den skerl igen att gra sin gare rik. Om man har rd Turboturbin kar eko- och 2000 kr
att kpa den vill sga. P mi nussidan r ngkuttern nm ligen maxhastighet fr
ngfartyg med +l knop
oerhrt dyr. och kolkonsutionen
med +25%
Gotlandsrigg kar eko- och 600 kr
maxhastighet fr
segelfartyg med
+lknop
Kvasurskrov STR kar med 10% 1 500 kr
Ramm Monteras i fren och 1 50 kr
kar det framslagna
Gotlndsk kanonbt skadevrdet med 10%
ven vad gl ler rlogsfa rtyg r gutarna lngt fra mme. Den se
Plasticskrov Man kar med 5 Fynd
naste nyheten r kanonbten. M ed 1 00mm pltpansar r det
Pansarpltar Abs +10, Man -5% 100 kr
f, om ngra vapen som klarar av att sl igenom fartygets skrov.
Rubberf/)rstrkning Fartyget krver endast 450 kr
Dessvrre frs m rar detta fartygets sjvrdighet avsevrt. Den
underhll 2ggr/r
gotlndska marinen r vl medveten om detta och r noga med
ror Fartyget kan 50 kr
att i nte anvnda fartyget utanfr dess smala anvndn i ngsom framdrivas i
rde. Kanonbten r ett flytande kanonbatteri avsett att bom stiltje. Mjliggr
bardera kuster infr landsttn i ng av trupp. Och med sina tio rammningsattacker
med segelfartyg.
fasta kanoner utgr kanonbten en formidabel fiende, l i kvrdig
Galjonsautomat +10% REA bland Fynd
med Hydran sjlv! Kanon bten mter trettio meter p lngden
sjfarare
och sju meter p bredden.
Fraktare ka lastfrmga med 300 kr
10%
Besttning Kran & Vinch Krvs fr lobobster- 250 kr
-

Ett fartyg r i nte bttre n dess besttning. M nga av sterha och torkofantfiske.
vets matroser r plockade d i rekt frn ngon smre hamnsylta God hjlp vid
vrakdykning. Krver
och har aldrig satt s i n for p en havsgende skuta tid igare. En
5 besttningsmn att
erfaren skeppare ser till att andelen oerfarna landkrabbor hlls manvrera.
nere till ett m i n i m u m . Regelmssigt skiljer man p U nderm ngturbin ngturbin motsv.
liga, Dugl iga och Exceptionella besttni ngar. Det r besttning damper
ens genomsnittliga FV Bt som avgr vilken kategori de till hr. - Skovelhjul Fr lv och skrgrd 3500 kr
Dessutom r det i mnga fall en god ide att ha en stridsduglig - Propeller Fr lv, skrgrd och 5000 kr
bestt n i ng - trnad i frdigheterna Tu nga vapen, Pistol och hav
Nrstrid. Fr kapare och pi rater r det ett mste men mnga
tradare hller sig grna med tmi nstone ngra stridstrnade tlighet och l i knande. Utver detta kan man naturl igtvis tnka
besttn ingsmn. Lnen fr en matros eller maskinist r i grun sig rent kosmetiska om byggnationer, i syfte att gra skutan mer
den 20 kr/vecka, medan en styrman och kapten frvntar sig personlig och/eller skrckinjagande.
mi nst 50 kr/vecka. Lnerna modifieras efter behov enl igt tabel
len nedan. Kostnaden r kumulativ. Reparation & underhll
Ett skadat fartyg mste repareras. Reparationer ti l l havs kos
Att modifiera sin skuta tar inget utver kostnaden i timmer och reservdelar. I hamn
De flesta skeppare stller srskilda krav p sin skuta och f dr det finns varv med flytdocka betalar man fr tjnsten men
varvsnya fartyg fyller alla de kraven. Drfr r det vanl igt att ut det gr avsevrt fortare. Mnga hamnar r dessutom utrustade
rusta fartyget med en mngd mer eller mindre ndamlsenl iga med torrdocka varfr reparationer dr r nnu mer effektiva.
modifikationer i syfte att frbttra sdant som prestanda, stryk- Fr detta ndaml infrs en ny typ av Reservdel, nml igen M ari-
tim. En reservdel reparerar normalt 1Tl O STR och tar en hel dag Tabell 2.4: Varv
(8h) i ansprk. ven om ett fartyg i nte drar sig ngra skador
utstts det nd fr slitage (frutsatt att det i nte ligger skyddat
p land) . Ett fartyg br ses ver fyra gnger/r, oavsett typ. Det
kan handla om att skrapa av m usslor, rka ut ferrofager och l i k
nande. Om skepparen frsu m mar sin skuta i l l ustreras detta av
en negativ modifikation p Man, -5%, samt -1 knop (gller bde
Trygg och M ax) . Mod ifikationerna r kumulativa. Dessutom r Maritim Reservdel
det 1 0% chans/frsummad til lflle att ferrofager, trbaggar el Vid reparation av fartyg anvnds Maritima reservdelar. Reservdelen an
ler annat skadekryp tar fartyget i bes ittning med katastrofala vnds frmst fr att reparera skrov, dck, rigg och liknande. Skadade ng
fljder. Fartyget r knas som Utslaget tills alla angripna delar turbiner repareras med A ngtekniska reservdelar.
bytts ut till en kostnad av halva fartygets nypris. Skador p ng
fartyg kan om S L s nskar och det passar med aktuell skada
repareras med ngtekniska reservdelar. Dessa fljer d samma
regler som Maritima reservdelar.

SJUFART
Att frdas med fa rtyg i de Skandiska vattnen r mi nst sagt vd Fr att avgra h u r lng tid en resa tar som innefattar kursnd
ligt. Mnga fa ror l u rar och risken att i nte tervnda r frbluf ringar fr man bryta upp f rden i flera mi ndre och sedan lgga
fande stor. Drtill br lggas svrigheterna med att navigera. ihop restiden.
Forntida kompass finns hr och var men u ppvisar ofta stora Det finns alltid en risk fr grundsttning i de Skand iska vatt
avvikelser. Detta beror antagligen p magnetiska strn ingar och nen. Det kan rra sig om rev, sandbankar, flytande vrakblten el
det faktu m att de r svra att handska s med. Enklaste sttet ler annat. Om skepparen misslyckades med sitt navigationslag
att finna bringar r istllet att hlla sig till kusten, men ven sls ett slag till, omod ifierat. Misslyckas ven detta gr fartyget
dr r det ltt att segla vilse. Tjock d i m m a, strmmar och rev p grund och tar skada som vid ram m n i ng. Endast fartygets
r andra faktorer som mste tas i beaktande. En skeppare br hastighet rknas. Van ligtvis kan fartyget fortstta efter att ska
knna farleden vl fr att g utan sjkort, och endast freta dorna reparerats och/eller nr det lsgjort sig frn grundet.
kortare resor. Ti l l havs r det kna ppt mj l igt att frdas alls utan
sjkort eller fu ngera nde kompass. Det r mj l igt att navigera Tabell 2.5: Vanliga modifikationer
I
efter stjrnor och h i m lakroppar men kunskapen om detta r Modifikation Effekt
minst sagt lg. I stllet tvingas skeppens kapten lita ti l l s i n egen MAN var.
erfarenhet. Skulle fa rtygets kapten ge sig p att segla i oknt Besttning var.
vatten, utan til lfrl itliga sjkort, kom pass eller liknande tvingas verlastning 'l O%/varje pbrjad 1 0%
han mod ifiera sitt FV Bt med -20%. verlastning
Skador p fartyg -l O%/varje pbrjad 10% i skada
Navigation Hastighet -lO/knop utver Trygg
(inkl. risk fr grundsttning och reviderad "hastighetstabell")
Farvatten -20/kategori
Fr att regelmssigt avgra hur en seglats a rta r sig anvnder
Frhllande var.
man sig i gru nden av skepparens F V i Bt. Ti l l detta vrde lggs
Utrustning var.
till eller d ras ifrn mod ifikationer beroende p en mngd fak
torer. SL slr 2T6 fr att avgra vilka vderfrhllanden som Oknt vatten -20%

rder vid det aktuella til lfl let (se tabeI/ 2. G) . Efter att lmpliga
modifieringar av FV gt rum slr skepparen ett slag. Differensen
p detta slag avgr tidstgngen fr seglatsen. Nrmare be
stms s modifieras tiden med d i fferensen X2. Positiv differens
behandlas p samma stt med kan aldrig bli hgre n 50%,
vilket d snker tiden till hlften. Vid fu mmel rknar man med
4. Om skepparen byter kurs sls ett nytt slag. Byter skepparen
kurs samma dag rknas de smsta modifikationerna u nder den
dagen oavsett den nya kursens differens. N stkom mande dygn
utgr man dremot frn de nya mod ifikationerna. Anledni ng
arna att byta kurs kan vara att u ndg dliga vderfrhllanden,
eller att man u p ptckt att kolfrrdet i nte kom mer att rcka.
Vder & vind
Fr att avgra vilka frhl landen som rder infr den stundan
de seglatsen anvnds tabell 2.6: Vderfrhl landen. Denna ska
terspegla de skandiska vattnens srprglade nyckfullhet men
mste kanske modifieras beroende p typ av farvatten. Fartygen
drar sig dessutom skador p rigg och skrov i hrt vder. Ska
dan ska betraktas som sl itage frn sdant som syraregn, brnn
mollusker, rev och allt annat. Skadan rknas fr varje pbrjad
dag. Nedanstende tabell utgr frn sterhavet. Andra hav och
vattendrag kan uppvisa andra d rag, och SL br modifiera tabel
len efter vatten och rstid. Van ligtvis r vd ret betydl igt vrre
u nder hst och vinter fr att lugna ned sig under de skna vr hela sitt FV. Han slr 46% och klarar sig! Under varje av de kopmmande fem
och som marmnaderna. och en halvdagarna till sjss tvingas wobblern dessutom dra av 4TlO/dygn
frn STR p grund av de Usla frhllandena (se label/2. 6) . Den samman lagda
Tabell 2.6: Vderlllr hllanden skadan blir 107(4TlOX6). Wobblern r illa tilltygad men flyter n! Det kan nog
2T6 Forhllande Modifikation Str/dygn vara klokt att reparera lite i A hlbograd.
2 Mycket goda +20

3 Goda +10 lT6 Vrakdykning

4-5 Mttliga lTlO
Men en s skrotspckad botten som Skand iens vattenvgar er
bj uder r det sjlvklart att ngra frsker sig p att brga skat
6-8 Dliga (normaltillstnd fr -10 2TlO
sterhavet) terna. Vrakdykare terfinns i a l la hamnstder. Det vanl iga r att
9-10 Mycket dliga -20 3TlO
det r vattenanpassade mutanter med glar och naturligt skydd
mot kyla som gnar sig t detta men d och d s trotsar ven
11 Usla -3 4TlO
mnniskor och m utanter med andra egenskaper Moder Zons
12 Katastrofala -5 6TlO
vilja och dyker ner under vattnet. Fr dessa dumdristiga indivi
Exempel: Kapten Dick Mobbysson seglar sin wobbler Torskspcken med der rekommenderas rtt utrustning om inte ventyret ska f ett
rvaror mellan Ahlbograd och Hindenburg, en resa som normalt tar fyra snpligt slut eller bara resultera i ett kallt dopp och kalla supar.
dagar i ansprk. Dessvrre r inte vd ret vad man kunde nska, ett syraregn De kloka fornmnniskorna skapade givetvis d rkter som utan
piskar hrt i den svra vinden, och vgor slr gng p gng ver dcket. problem kan anvndas p stort djup med de krver att dykaren
M i nst sagt Usla frhllanden! SL slog allts 11 med 2T6 p tabellen ver vet vad han gr och att utrustni ngen hller vad den lovar -
vderfrhllanden. Mobbysson FV modifieras med -30%. I nte nog med det, m i nsta krux leder till att vrakdykaren sjlv blir ett trvrt fynd,
Dick har verlastat Torskspcken en aning vilket ger ytterligare -10%. Dick eller tminstone hans dykutrustning. Kort sagt r aquadrktens
har 47% i FV Bt. Med de negativa modifikationerna i n rknade har han allts enda begrnsning anvndarens kunskap och standaren p ut
endast 7%(47'30'1O=7)! Lyckligtvis har Dick mnstrat en erfaren besttning, rustningen. Regel mssigt anvnds Akrobatik fr att dyka kon
som rknas som exceptionell, bestende av avdankade sim riska sorkar och trollerat och d rktens Pl avgr hur vl den fungerar. Ett miss
gamla prmbussar. Fr detta tillgodogr Dick sig +10%. Hans sammanlagda lyckat slag pverkar aningen lufttillfrseln eller vrmesl ingorna.
vrde blir allts 17%(7+10s17). Han slr 35 med l Too och fr Konsekvenserna kan vara ddliga. En dykare klarar sig utan luft
en negativ modifikation p -18%(17-35=-18). Tiden modifieras i FYSX3 sekunder drefter tar han l T6 skada/sR. M isslyckade
drfr med +36% (18x2-36), enligt reglerna fr navi slag mot Akrobatik p djup ver 40m resulterar ven det i ska
gation. Resan tar d fem och en halv dag (4X1.36=5.4). dor. Dykaren drar sig lT6 KP i skada/misslyckat slag och lper
Eftersom skepparen misslyckades med sitt slag mot Bt skadaxlO% risk att drabbas av Bndarn (se nedan) .
finns det en risk att fartyget gr p grund. Dick slr ett Dykare utan tillgng till aquadrkt eller m utationer kan an
slag fr FV Bt. Den hr gngen fr han tillgodorkna sig vnda sig av dykarklocka eller dykardrkt med ansluten l uft
slang. Det hr r ett betydl igt farligare stt att utforska vatten-
Tabell 2.7: Bndarn
Typ TOX Inkubation Halv effekt
Bndarn 1 0+lTlO 1TlOO min Domningar, synflts
bortfall, ledsmrtor ger '25
p alla fv under 1TlO tim
djupen p och bara de des perata kastar sig i plu rret med de
ru bberfrstrkta lderd rkterna eller de stora forntidskuporna
av gls. Dykarklockor kan ven gjutas av jrn, men glas ger en
viss frdel d dykaren kan se vad fr fa ror som omger honom.
Dessvrre har det visat sig att torskofanter och strre storstr
grna slukar dykarklockor med man och allt. Borsett frn dessa
konkreta faror mste dykaren tnka p sdant som tryck, syre
och kyla. Dykarklocksdykning r bara mjligt med bra isolerade
dykdrkter eller i varma vatten. P dj up ver 40 meter har det
visat sig att l uften blir otjnlig och dykaren svi mmar av, med
drunkning som fljd. Problem som rr dykning med slangdrkt
med luftti llfrsel frn ett fa rtyg p ytan finns andra problem.
Exempelvis kan ett styggt baksug skapas med fljden att hela
dykaren sugs u pp i hjlmen fr att dr frkorva slangen . De
pyriska kun skaparna vet fortfarande vld igt l ite om allt detta
varfr det bsta rdet r att stanna p land !
Bndarn
Nr en person vistas under vattenytan och frlnger sin tid i djupet med
hjlp av tillfrd luft samlar varelsen p sig kvvgas i blodet. Kvv
gasen hlls i schack av vattnets tryck. Om sedan en hastig upp
stigning grs bubblar kvvgasen ut i varelsens blod. Alla venty
rare som ppnat en fornsoda och noterat den hftiga bubbelbild
ningen r bekanta med de naturiska lagarna bakom fenomenet.
Gasbubblorna stter sig i sm blodkrl och stoppar
blodfldet. gonens krl r knsliga, fingrarnas
Mellantid Full effekt Tillfrisknande
1TlO tim Frlamning, kraftig frvridning av leder. '50 i 1TlO dygn
samtliga fy, 50% chans att d. verleva re fr
1 i en grundegenskap och dess associerade
frdigheter
likas. Domningar och frlamningar blir d fljden. Om krl inne i hjrnan
drabbas kan dden flja. Sjukdomens namn i Skandien kommer sig av att
gasbubblorna ocks formas i lederna och tvingar den sjukes extremiteter
att anta smrtande och frvridna former. I lindrigare fall av bndarn gr den
ver av sig sjlv i takt med att kvvgasen andas ut. Enda knda motmedlet
r en s kallad betryckningskammare, ett ovanligt och eftertraktat fynd.
Sjukdomen motverkas av att dykare gr skerhetsstopp p olika djup p
vgen upp. Endast om dykaren mste g upp till ytan direkt riskerar han att
drabbas Bndarn. Det gr inte att bli immun mot bndarn, men mutanter
med Resistens mot Gifter pverkas inte av frgiftningen: ven om den
beskrivs som en sjukdom (och har en sjukdoms mer lngdragna frlopp)
r det tekniskt sett en kvvgasfrgiftning.
Farvatten
Skandien och omkringliggande omrden har det gemensamt
att dess vatten , hur farofyllt det n tycks vara, r en potentiell
i n komstklla och formidabel transportled. Det r drfr som
profithungriga entreprenrer provar lyckan som redare, det r
drfr lobobsterfiskare ger sig ut p livsfarligt nattfiske och det
r drfr djrva dykare sker p havets botten efter ting frn
de gamles tid. Oavsett vi lken koppl ing de postapokalyptiska
invnarna har ti ll vattnet r det en viktig del i mngas liv.
" H avet ger, och havet tar. Men mest tar" som det he
ter i mnga fiskebyar utmed kusten. Men man br
skilja p vatten och vatten . En del nri ngar som
tycks lukrativa p vissa hll r ddsdmda p
 .
'-.?' .
A"",;.
_
andra. Nedan presenteras en versiktlig bild av Skand iens far
vatten med djurl iv, nringar och invnare.
lv och insj
Floder och lvar r vanl iga p mnga hll i Skandien och ster
havsregionen. De fungerar som transportleder och fiskevatten.
Dessvrre r de veritabla nsten fr stygga skaldjur och stvat
tenspi rater. Inte desto m i n d re nyttjas de flitigt av handelsmn
och fiskare som anser att frdelarna uppvger riskerna. Och i
mnga fal l har de rtt. lvdalsbygderna, det flodstinna blte
som lper fr n Malsjn mot nordvst en bit in i M ilaskogen,
r exempelvis proppfullt med knipsare. Visserligen r det fr
enat med livsfa ra fr lem och nacke att vittja mjrdarna men
den som verlever nattens kni psafnge kan mycket vl kamma
hem storkovan . P samma stt r det fr prm bussarna som
gr frn lvdalen mot H indenburg med suggan fu ll med frd
lad k n i psare. Klarar man sig frbi frrdiska sandbankar vntar
blodsvarta massreden fulla med vansi n n iga svidarfglar. Stn
d igt hotar skoni ngslsa stvattenspi rater och som grdde p
mollusken kan man rka i gapet p lngmal och el ler ngon
mamelur som fri rrat sig ned i Malsjns djup.
Skrgdrd
M nga av havens kustremsor r versllade med sm ar, kob
bar och skr. Men i dessa relativt l ugna vatten gr de strsta
av kolkmalar. Eller s sgs det i alla fall. Men sanningen r att
skrgrden r relativt fredad mark. Visserligen finns hr lobob
ster som latar sig p havsbotten, tjocka d i mbankar som tvingar
skutor att ska hamn samt d iverse rovmal, men skrgrdens
strsta fara kommer frn dess i nvnare. I solerade samhllen
som svartsj u kt bevakar sina domner finns veral lt, och det
ena folket r vrre n det andra . Det viskas om mnnisko- och
mutanttande stammar, zonsmittade pi ratklaner och hemliga
nsten fr psioniker. Ti l l detta ska lggas alla de smugglare
som opererar i omrdet och i nte alls vill avslja s i n a gms
len och farleder. M en kan man blidka folkens vrede kan man
lgga vantarna p storfynd! Mnga saknar kunskap om fyndens
vrde och anvndni ngsomrde eller s r de inte i ntresserade
att behlla skrpet. Och s var det ju det hr med vrakdykn i ng.
Med alla rev, brnningar och grund kryllar de flesta skrgrdar
av vrak vila den d riftige kan brga p godsaker.
Hav
Slutl igen har vi den typ av farvatten som utgrs av de vldiga
haven. sterhavet och $kandiska Bukten r veritabla ddsfl
lor fr att inte tala om de stora haven i vster! Dju rlivet hr r
mrdande - stim med vldiga torskofanter, glu pska mamelu
rer, fientliga undervattensautomater, pingu uflockar med stygga
nbbar. ven pi raterna r vrre till havs. M a rodrflottor seglar
kors och tvrs mellan hamnarna p jakt efter plu nderbyte. Vrst
r naturli gtvis den fruktade Ezkadrillen frn S i m ris. Till och
med vdret tycks hatiskt. Vgorna kan ofta g tio meter hga,
och i nte sllan det tred u bbla; syrastormar frter ktt och pls
av besttni ngar p sekunder; strmmar drar ner hela konvojer
i dju pet. Trots detta finns det de brava sllar som trotsar vder
och vind. Frmst bland dessa r torkofantfiskarna som frivi l l i gt
sker stta havets vrsta d rpare p krankroken. I nte lngt efter
kommer lobobsterfiskarna vars byte i nte r l i ka vldsam, men
att vittja tinor i hrd storm med vgor som stndigt slr ver
dck hade varit fa rligt ven om lobobstern inte haft kraft att
knipsa en fullvuxen bjrnkarl i tv delar. Den trad som gr ver
haven r nstan i nte lnsam med tanke p farorna och kostna
derna. Frmst r det de stora redarna och handelsbolagen som
kan sko sig p handeln. Oberoende tradare r oftast ventyrs
lystna skojare som inte riktigt vet vad de har gett sig in p.
Torskofant
Om den oskggade lngmalen r Malsjns och sterhavskustens
hrskare s har torskofanten mutat i n sterhavets djupgravar som sin
domn. Torskofanten karaktriseras av sina sreget hrda fiskfjll, sina
sgbladstnder, sin fantastiska storlek men mest av den svajande och
olycksbdande ddslyktan som likt ett metsp vajar av och an framfr
den gaddfyllda kften. Lyckligtvis r torskofanten inte en hatiskt fisk utan
simmar frnjt ensam lngs havets botten. Visserligen r den lttretlig
och alla som ngon gng fiskat torsk, och verlevt, vet att s fort man
brjar hala in vajern s tar fisken spjrn eller gr till motattack. Det finns
givetvis ven historier om torkofanter som helt oprovocerade gtt till
angrepp mot skutor. Ser man en ljusklla i djupet gr man drfr bst i
att frbereda sig fr farligt fiske - eller dden. Kunskapare vill hvda att
ddslyktan r till fr att locka nyfikna fiskar till torskofantens gap eller att
den svingas frfriskt vid parningstider. De flesta r dock verens om att
den dels r till fr att skrmma livet ur fiskare och dels fr att lysa upp det
becksvarta svalget, lngt under ytan. Det mste ju vara svrt att hitta mat i
en vrld av mrker, resonerar man.
Torskofanten r allts vl anpassad till ett liv p sterhavets botten. Tack
vare sitt ofantliga gap kan fisken svlja oerhrda munsbitar, inte sllan
bestende av hela fartyg, som sedan bakas till mr kttvlling i torskens
tjbara bukhla. tminstone om man fr tro kunskaparen Filliander fon
Fijkon som spenderat hela sitt liv bakom s krivbordet med att begripa
Skandiens fauna. Vidare menar fon Fijkon att toskofanten tack vara detta
bara behver fylla sin buk en gng per mnad. Detta fr att toskofanten
i grund och botten r en lat fisk, som grna kmpar s lite som mjligt.
Detta rimmar frsts illa med vittnesuppgifter om vildsinta fiskar som
slagit hela konvojer i spillror och glupskt slukat besttningen men fon
Fijkon pstr att en mtt och en hungrig torskofant r som tv vitt skilda

I
gr att en fiskare kan f s mycket som 500 krediter fren normalvuxen och
djur.
hantverksmssigt styckad best!
STY: 4TlO/22 FYS: 4TlO/22 STO: 1T1 00+S0/1 00 SMI: 2T6+3/1O

VII.; 1T6/3 S8: +6T6 KP: 1 22 TT:6, 18: 10 Zonvatten

En udda variant av farlederna utgrs av de som gr nra eller
Antal: 1 eller 2TlO+10
genom zoner. Zoner r nmligen i nte uteslutande ett landfeno
Pansar: Fjll ASS 7
men och mnga kustnra zoner spiller ver i vattnet. De mest
Vapen INIT % Skada Pen PlfTl knda r Uddezonen, Mken och naturli gtvis M u skzonen.
Bett S M l xS/So% 2T6 Den sistnmnda r ngot u n i k d det r den enda zon som
Svanssnrt SMlxS/So% frekvent nyttjas som farled. Drfr gr kejsardmet sitt yttersta
Ramning S M l xS/So% 1TlO fr att skydda tradare med m istl urar, fyrar och kanontorn, of
tast samma nfrda i en och samma byggnad. Dj u rl ivet i dessa
Kulinarisk kommentar zoner r styggt, bestende av mal bestar, gddodj u r, oktopid
Oavsett vil ket humr som verensstmmer med torskofanten r den en vidu nder, semi i ntel l igenta u ndervatten mutanter och givetvis
riktig lckerbit. Fisken omges p alla sidor av fett spck, som mycket vl en mngd elakartade fgelarter som svidare, strmstarar, rt
kan mta sig med, och vertrffa, det flottaste av landbaserat ister. Detta mnsar, desrrv, smdare med flera. ven fiskl ivet u ppvisar
ister r av prima kvalisort och anvnds frslagsvis vid olika former av in egendomligheter med sjlvlysande fjll, fantastisk garnityr,
syltn ing, som exceptionellt stekflott eller som bredbart smrgsister. Som taggar, l ivsfa rligt slem, vassa skal och l i knande. Sl utligen har
bekant r istrets anvndningsomrden nrmast outtmliga och inom vi vegetationen som ven den tycks vilja ditt skinn illa, med
snart sagt varje om rde excellerbar torskofantistret. I n nanfr spcket sl i ngrande tng som d rar ner ofrsi ktiga i djupet, rovtande al
gmmer sig mrt grtt fi n ktt som vl rensat inbringar det stora sum ger och hullingfrsett sjgrs som till och med skrm mer bort
mor vid fiskmarknader runt om sterhavet. Populra, men dyra, rtter r rovfirre. Kort sagt r zonvatten ngot man helst blser igenom
torskgryta, belugabakad havsgratng och rullsylta p torsk. Dessa fakta utan att se sig om!

HANDEL
En svraviivad myt har spritt sig lngs med hela sterhavests Men p samma stt kan det omvnda rda. Klothagel kan lgga
kust, och ven dr bortom: att bara man har viljan, kunskapen hela konkurrensflotta n i spillror, krig kan u ppst och krva nya
och modet s kan vem som helst skrda havets frukter, och varor och fyndigheter kan u pptckas. Kort sagt, man vet aldrig
tervnda hem stenrik. I n get, absolut inget, kunde vara mer vad man fr om man valt att segla som tradare.
fel. Farvattnen r flytande zoner och hr har ingen hrt talas Nedan fljer regler som frklarar hur detta gr till och h u r
om gryningstid, kosmisk fu llbordan, perfektionsdi ktat eller an det r mj l i gt fr R P att sjlva hanka sig fram s o m tradare i
nan rappakalja som gr hem p landbacken. P haven r det sterhavet.
Moder Katastrof som bestm mer och hen nes h u mr r hetsigt
och svrtyglat. Men som van ligt nr det handlar om potentiella Tabell 2.8: Exempel p hamnar
I
storvi nster finns det dom som r beredda att frska. Hamn Varde I
Exempel
H andelstrad gr hyfsat frekvent mellan de strre stderna Kusthla 1 Rig, Ume
men r centrerad kri ng Visby och Gborg, ven om bde H i n Fiskeby 2 Sursvall, A hlbograd
denburg och N ekropolis fr s i n del av kakan. Ti l l detta kommer M i ndre hamn 3 stervik, Uddevld
mindre kustsamhllen som Vasa, Ahl bograd, Moss, Su rsvall,
Handelscentra 4 Gborg, Hindenburg,
sterv i k med flera dr en tradare kan gra en god affr om Nekropolis
tidpunkten r den rtta. Och s har vi j u Nowa Warsawa. Den Metropol 5 Visby, Nowa Warsawa
storpolska traden r nrmast mytisk bland handelsmnnen och
det r en vedertagen sanning att klarar man sig helskin nad d it Kpa och slja
och hem r ens lycka gjord. Priserna p de nowitiska lyxvarorna G rund iden med all handel r att kpa billigt och slja dyrt. I
r fantastiska! M utant regleras dessa frhlla nden av ett antal faktorer. Frst
Men en tradare har mnga hi nder han mste vervinna, dr msta man som S L avgra ham nens betydelse nr det gl ler
pi rater och sjvilt r de mest uppenbara. Bredvid dessa hot handel. Detta grs enklast genom att konsu ltera Tabell 2.8.
finns strafftullar, konku rrenter som kper upp varorna innan Drefter sls l ika mnga slag (T8) som hamnens Vrde p ta
man sjlv h i nner, missvxt, krig och elnde. Skandien och dess bell 2.9: Handelsvaror fr att avgra vilka varor orten fr nrva
riken r fr nderl iga och en vara som fr bara ngon mnad rande handlar med. Dessa varor r de som anti ngen im porte
sedan forml igen vlde ut u r hamnen kan vid nsta besk ha ras eller exporteras till och frn ham nen. Varorna r allts l i ka
frbj ud its, fabriken kan ha tram pats ned av terrorenheter eller mnga som hamnens Vrde, vilket ven gller frsljarna som
s har helt enkelt resten av sterhavets ha ndelsflotta hittat dit. handlar med respektive vara.
 Att faststlla priset grs i tv led. Dels mste SL genom att
anvnda Tabell 2.10: Efterfrgan modifiera priset. Detta ska il
lustrera sdant som i m port, export, efterfrgan, tullar och an
d ra yttre omstndigheter som kan pverka priset. Det r upp till
S L att avgra vad det handlar om. Sedan r det upp till roI I per
sonerna att kpsl med varje frsljare. Kpsl fungerar enligt
reglerna i Regelboken. En frsljare antas ha 2o+STlO%. Fr
sljarna r lika mnga som hamnens vrde, och varje frsljare
frfogar ver varsin trning antal ton av varan. Drefter r RP
gare till lasten och kan gra som de vi l l med den, men lmp
ligtvi s ger de sig ut p jakt efter en hamn dr varorna r efter
traktade. Frslj n i ngen grs p samma stt men nu anvnder
SL endast tabell efterfrgan och R P 's frd ighetsvrde i Kpsl.
O m de dremot vill kpa nya varor i den nya hamnen brjar
proceduren om frn brjan. Som en grundregel gller alla fr
hllanden i lT3 mnader.
U n i ka varor behandlas p ett delvis annorlunda stt. Dessa
varor finns bara att kpa p vissa stl len och i n bringar ett hgt
pris p andra hll. Som grund regel gller att de un i ka varorna
kn netecknas av M ttlig efterfrgan i den hamn dr de produ
ceras och som Ohejdbar i alla andra hamnar.

Tabell 2.9: Handesvaror

1T8 Vara Pris/ton Kvantitet/ton

1 Livsmedel sookr lT6
2 Rvaror 1 000kr l T6
3 Manufakturprodukter 1 0 000kr 1T3 Tabell 2.10: Efterfrgan

4 Lyxvaror 2000 k r 1T3 1TJO Effekt p pris

5 Vapen 3000kr lT2 1 Obefintlig -50%

6 Boskap 75kr 1T3 2 Ringa -25%

--

7 Timmer 100kr 1T6 3-4 Dlig -10%

------ --

8 Un ika varor 1T6xsookr lT6-2* 5-6 Mttlig 0%

- Sumpgas (stervik) 7-8 God +10%

I- 9 Het +25%
- The (Nowa Warsawa)
- Fiskkonserver (Gborg) 10 Ohejdbar +50%

- S i kmust (Gborg)
- Surspigg (Sursvall)
Exempel: Dick Mobbyson har precis lossat sin last i hlbograd och tnker
- Kladdrapsolja (Vasa) anvnda kapitalet till att fylla lastutrymmet med nya varor. hlbograd r en
- Papir (Nowa Warsawa) hamn med Vrde 2 vilket betyder att det fr nrvarnande finns tv frsl
- Hngsvinsktt (Rig) jare och tv huvudsakliga kategorier av varor. S L slr tv slag p tabell 2.9:

- Rubbitbiff (Nekropolis) Handelsvaror vilket avgr att det rr sig om rvaror och livsmedel. Dick har
mjlighet att kpa 2T6 (lT6xhamens Vrde 2 = 2T6) ton av varje vara. S L slr
- Krankdrank (land)
fram det r mjligt att kpa 1 0 ton rvaror och 4 ton livsmedel. Priset fr r
- Pppelpommack (Nekropolis)
varor r l oookr/ton vilket ger ett grundpris p 10 oookr fr rvarorna. Priset
- Belugakulor (Hindenburg)
-- fr livsmedlet r i grund 500/ton vilket ger 2000 fr fyra ton. Sammanlagt
- Nowiriska mattor (Nowa Warsawa) allts 12 ooo kr. En ganska saftig summa! Som tur r avgr SL, genom tabell
.-

- Lomurpls (Hindenburg) 2.10: Efterfrgan, att efterfrgan p rvaror r ringa vilket modifierar priset
-

- Slavar (Simris)
* l och 2 rknas som o. Fr att avgra kvantitet i en hamn
med vrde 2 sls lT6 tv ggr och -2 d ras frn vardera slaget,
men gller bara fr den enskilda trn i n gen. Ett slag kan i nte
bli negativt.
med -25%. Priset blir d 7500. Drefter kpslr Dick om priset. I det hr
fallet rr det sig om fyra enskilda transaktioner, men S L kan med frdel sl
samman alla till en. Oavsett vilket gr affaren till enl igt reglerna fr Kpsl i
regelboken. Dessvrre fr Dick r det en slipad frhandlare han mter och
priset modifieras med 9% till frsljarens frdel. Priset stannar allts p
8175kr. Priset p livsmedlet avgrs p samma stt.
STRID TILL SJDSS
Dessa regler kommer i nte att plja dj upt vad gller strider mel
lan rlogsfartyg eller flottor utan inriktar sig p hur strid mellan
enskilda fartyg fungerar. Dremot ges hr en kort beskrivning
av vanliga taktiker som till m pas ti l l sjss. SL kan utifrn dessa
skapa egna regler som gller vid storskaliga sjstrider. Frst
och frmst avgrs den grundlggande taktiken av vi lket skepp
man har. Segelfa rtyg r exempelvis begrnsade av vind och kan
inte g rakt mot den. Vidare r bevpni ngen ofta placerad ut
med sidorna vilket gr att det krvs en van kapten fr att f sin
skuta redo fr strid . Ett ngfartyg dremot har frdelen att det
gr fr egen maskin och h i ndras sledes i nte av sdant som
vindriktn i ng. Svida det i nte rr sig om vldigt svr sj. ng fartyget inte gr att laga . l OTl O% av lasten frstrs nr fartyget
fartyg har dessutom mj l ighet att ramma andra fartyg, vil ket
segelfartyg i nte kan. ven galejer och andra roddfartyg har den
mj l igheten. Eftersom segelfartyg i nte har l i ka goda stridsegen
skaper r det vanl igt att de frdas i konvoj tillsammans med
Utslaget fartyg (UTS): Vid en enskild trff som verstiger farty
gets UTS rknas fartyget som utslaget. I praktiken i nnebr detta
en av tv saker. Antingen tar fartyget kraftigt in vatten och all
fokus mste lggas p att pumpa lns enl igt ovan. ven hr gl
ler al lts 1T2 timmar innan fartyget har sjunkit helt. Det andra
alternativet r att fartyget d river fr vinden. S L avgr. Oavsett
vil ket kan i nte kapten eller befl havare freta sig ngot vettigt.
Vid trffen frstrs ven 7TlO% av lasten.
TotalfOrstrt fartyg (UTSX2): Om skadan i en trff verstiger
UTSX2 drar sig fartyget en katastrofal skada. Det i n nebr att
gr till botten . Med tiden kan detta mycket vl ka med det skil
jer sig markant frn last ti l l last och hur den frvaras.
Tabell 2.11: Katastrofal skada

bestyckade ngfartyg. Ett annat vanl igt anvndningsomrde fr H6 Effekt

skutan r som stridsskdeplats. Att ntra ett fartyg och ta ver 1 -4 Fartget sjunker. Detta tar lT2 minuter och allt som
det med vld r vanligt bland kapare. terstr r att sjstta livbtar och rdda det som rddas
kan!

Fartyg i strid
I fartygsstrid skiljer man p enski lda attacker och massiva at
tacker, som kol lisioner och explosioner. Den strsta skillnaden
r att enskilda attacker skadar anti ngen fartyg eller besttning
medan massiva kan skada bda. Van l i gtvis anvnds i nte en
Fartget fattar eld! Berrda besttningsmn tar skada enl igt
reglerna fr eld. Fartyget kommer att vertndas inom
l TlO m i nuter. Elden rknas d som i ntensiv.
6 Explosion! Krutlager, gasoltank, ngturbin eller liknande
exploderar. Skadan r likvrdig med en truppmina (se
Regelboken)

skilda attacker mot fartyg varfr speciella regler fr dem i nte

tas upp hr.
Stryktlighet (STR): Om fartyget nr STR o, gr det i nte lngre
att framfra, oavsett om kaptenens FV BT r positivt eller inte.
Trots detta fortstter man rkna negativ STR eftersom detta av
gr kostnaden fr reparationer. Dessutom rknas ett fartyg
med hela s i n u rsprungliga STR negativt som totalfrstrt. Det
gr inte lngre att reparera. D STR gr ned ti l l o brjar fartyget
att sjunka vilket tar 1T2 timmar om lnspumpning eller repara
tioner pbrjas. S lnge lnspumpning sker sjunker i nte far
tyget men det krvs att STR hjs ver o fr att lckan/lckorna
ska vara lagade. Fartygets last riskerar att skadas i samma takt
som fartyget i vrigt. Fr varje pbrjad 1 0% i skada orsakad av
strid skadas ven lasten med 1 Tl O%. Fr ett fartyg som frlorat
40% av sin STR under en batalj rknas allts 4TlO% av lasten
som frstrd.
Massiva attacker
Massiva attacker d rabbar fartyg och besttning i varierade grad,
beroende p dess form. Fartygets ASS d ras av frn tota lskadan
i samtl iga fal l .
Kollision: Fartyget d rar RAMxhastighet frn STR. Vid frontalkrock
lggs bda fartygen s hastighet samman, medan hastigheten
subtraheras om ramning sker i fartygets segel riktni ng.
Pansarvapen: Pansarvapen har riktad sprngverkan vi lket ger
den hg P E N . Dremot ger de mindre skada p besttning nr
de vl slagit igenom pansar. Fartyget tar fu l l skada men bestt
n i ngen i aktuell sektion av fa rtyget tar halv skada. Ett lyckat
U ndvika halverar skadan igen.
Granater p ppet dck: Besttning inom sprngradien och
sjlva fartyget tar var och en fu l l skada. Besttning tar halv ska
da vid lyckat U ndvika.

Tabell 2.12: Vapen

Typ Eldh I n rt Mag Pen Pill Rackv Skada Tl Vikt Varde

MOrsarn e -20 l o 98 Lng/lOo m 6T6+20 (radie 10 meter) 20 500 200

Dynamitharpun e O l O 98 Medel/so m 6T6+2 (radie S meter) 20 20 45
Skrotkanon e -10 l O 95 hagel hagel+2T6 12 SO 100
Eldkastare, hemmabygge e -l var. O Hemma-bygge nra/5 m eld (lT10X1TlO sr) 7 var. 75
Skarprllttarkanon, 2 tum e -10 l o 99 mycket lng/200 m 6T6+40 (radie 10 m) 15 1 00 800
Skarprlittarkanon, 5 tum e -15 l O 99 extrem/4OO m 6T6+60 (radie 10 meter) 15 300 1 000
 '1(e-
-(;r
';;''' ,: ..
.;,;

Explosioner i fartyg: Fartyg och pverkad besttning tar full ska

da. Besttning tar halv skada vid lyckat U ndvika.

Vapen
De flesta btar och skepp som frdas ver sterhavet r be
styckade p ett eller annat stt. Till och med minsta jolle brukar
tmi nstone vara utrustad med ngon btshake att hlla rovfisk
och havsmarodrer p avstn d . Men det vanl iga r frsts va
pen av betydligt grvre sort. Anledn ingen r dels att skrmma
bort hot i form av kapare och pirater men ven att skydda sig
mot storfisk som torkofant och mamelur. Den pyriska skarp
rttarkanonen och skrotkanoner r vanlig men ven den bas
tanta mrsarn och dynam itharpu ner. Slutligen finns det ven
fasta vapen som m i nor. Klenare vapen r i stort verkningsl
sas andra fartyg. Visserli gen finns det oftast ett lager med ld
rade muskter ven p de mest nedgngna handelsdampers,
men risken r stor att slaget redan r frlorat om besttningen
tvingas anvnda a rsenalen. Annat r det naturl igtvis fr havs
m a rodrerna som lever p att kapa och ntra handelsfartyg.
P dessa skutor och mari nens rlogsfartyg r vapnen betyd
ligt bttre, och besttningen styvare p att bruka dem. Oavsett
fartygstyp r det vanliga att vapnen r inlsta fr att m i nska
risken fr myteri. Men mest fr att befsta kaptenens roll som
verkucku om bord. Hans ord r lag!
Dynamitharpun: Detta r egentligen i nget annat n ett arba
l u ns (se Zonernas Zoologi) dr den vld iga projekti len frsetts
med en sprngladdning. Det finns ven flerdubbla arbaluns,
tv- eller tredu bbelt. I fallet med tredubbla kan alla tre arbaluns
avlossas som en salva medan det d ubbla avlossas separat. Det
tar 2 s R/arbaluns att ladda om.
Mrsarn: M rsarn r en ldre typ av kortpipig arti l leripjs dr
projektilen avlossas i en vid bge. Mrsarns stora frdel r att
den r billig och kan laddas med snart sagt vi lken skrot som
helst. Det vanliga r spl ittergranter. Vid strid p land har den
frdelen att projekti lerna kan lobbas ver kuperad terrng och
ver byggnader. Mrsarn tar 4SR att ladda om med full bestt
ning p tre man.
Skrotkanon: Ett rr frses med svartkrutsladdning och fylls
med spik, kttingln kar, smsten eller annat obehagligt skrp.
Bull rigt, rkigt och med kort rckvidd - samt frdande eldver
kan p klent rustade ml. ABS rknas dubbelt som vid hagel at
tacker. Kanontypen r vanlig eftersom den r ltt att til lverka,
men i nte plitlig.
Eldkastare, hemmabygge: Alkohol sprutas u r ett stlrr mot
fienden. Vid rrets myn n i ng brinner en lga som antnder al
koholen. Van l igen frvaras alkoholen i ett tryckkrl och trycket
u ppkommer genom hand pumpning. Vapnet r fru ktansvrt ef
fektivt p kort avstnd, vilket mj l i gen uppvger risken med
stta eld p brnsle s nra sitt eget skepp. Skadan r lTlO och
elden brinner lTl O SR. En varelse som trffas kan i nte rulla runt
och slcka elden, fr det krvs stora mngder vatten att doppa
sig i . Det egna skeppetlper 1 0% risk per SR att brja brinna.
Varje attack motsvarar 2 I br nsle. Hur mnga attacker som r
mjliga beror p hur stort tryckkrl alkoholen lagras i . En vanlig
dunk r 1 0 l, ett oljefat 200 I. Fr varje attack krvs ocks att
luft p u m pas in i tryckkrlet, vilket sklart kan gras i frvg,
men laddar man om med ett nytt krl tar det 1 m i n (12 SR) per
10 l iter, allts 20 m i n fr ett oljefat a 200 1.. Vikten p va pnet r
d i rekt beroende av brnslebehllarens storlek. Rkna med att
anordn ingen vger 6 kg + 1 kg/liter brnsle.
Skarprttarkanon, 2 tums: Pyrisamfundets arme frfogar ver
en ansenlig mngd av dessa ltta kanoner, till sjss och som
understd till i nfanteri. Principen r densamma som fr hand
eldvapen i Skarprttarserien. De anvnder en svartkrutsladdad
enhetspatron vilket ger snabb omladdning och i m poneran
de rckvidd. Projekti len exploderar dessutom som en granat
nr den slr i n i mlet. Frdigheten Tu nga vapen anvnds fr
Skarprttarkanoner. Liksom pansarvapen fr kanonen -25% i
trffchans p ml m i nd re n skepp och byggnader, se pansar
vapen. Omladdning tar 3 SR med full servis, som bestr av tre
personer varav skyttens vrde i Tu nga vapen anvnds fr att
trffa.
Skarprttarkanon, 5 tums: En grvre och m i nd re vanligt f
rekommande kanon frn Pyrisa mfu ndets vapensmedjor. Sj
krafterna har prioriterats vid frdelningen, men ett antal har
frstrkt befstningarna vid Pirit fr att hlla rubbitar och mo
torkultister p avstnd. Sprngkraften i den tunga skarprttar
kanonen r avsevrd. Frdigheten Tu nga vapen anvnds fr
Skarprttarkanoner. Liksom pansarvapen fr kanonen -25% i
trffchans p ml m i nd re n skepp och byggnader, se pansar
vapen. Omladdning tar 6 SR med ful l servis, som bestr av tre
personer varav skyttens vrde i Tunga vapen anvnds fr att
trffa.
Den stolta stadsstaten M oss brjade som en en kel handels
plats och skrotbrytarbosttning i utkanterna av Oz. Med ren
vxte handelsplatsen i storlek och betydelse. H andelsmnnen
slt sig samman i handelsbolag och handelsbolagen brjade
trevande samarbeta, tmi nstone tillrckli gt fr att behlla kon
trollen ver omrdets resu rser. En mnsklig elit l i k den i Pyri
samfundet, Gborg, Gotland och Ulvriket utvecklades, medan
mutanterna knegade p i skrotgruvorna och manufakturerna,
och psim utanterna levde som verallt annars sin til lvaro s dolt
och diskret de kunde. M n n iskorna hade god hjlp av den gt
fulla automatsekten Rdgivarna, som enl igt sina egna kryptiska
regler frskte hjlpa de ickemuterade att terta sin rttmtiga
plats som gryningsvrldens hrskare. Trots det stndiga hotet
frn den drska psfra m kallande zonen Oz var Moss styrande p
STADSSTATEN MOSS
Av Moss forna stt finns i nte mycket kvar. Stadsh uset ligger
i ruiner och l i kas den stora verktygsmanufakturen Sorgums
Stl. Runt den gamla marknadsplatsen Stortorget pgr ter
uppbyggnadsa rbetet som i ntensivast. H r skjuter nya hus lng
samt i hjden och knegare med skottkrror och verktygsldor
trngs med de nasare och handelsmn som har stnd och
lokaler i stadsdelen. H a m n o m rdet blev i nte s illa hrjat av
branden och dr fortgr handel, lossning och skeppsbygga nde
nstan som vanligt. Utanfr dessa tv omrden r spren ef
ter brandkatastrofen desto tydliga re: marken r svartbrnd och
tckt av frkolnade balkar och svedda tegelfragment. De hus
kroppar som fortfarande str upp befolkas av verlevande fat
tiglappar som frsker gra halvraserade kkar beboeliga med
hjlp av skrot, oljedu k och god vilja. I luften l i gger nnu en svag
odr av rk, trots att fyra mnader passerat sedan branden.
Men mitt i elndet finns trots allt ett trul igt, trotsigt hopp: "Vi
ska nog visa dem - M oss ska bli stort igen, var s sker!" r
en typisk replik.
Geografiskt lge
Moss ligger i Skandi ska buktens nordspets, ett par dagsmar
scher sder om den vidstrckta zonen Oz. Stadsstaten ligger
p norra sidan av Skim melviken, en vik vars utlopp till Skan
diska bukten delvis blockeras av en bergskam u nder vattnet.
Djupgende skepp frn Gborg och Albion kan drfr inte an-
god vg att bli en maktfaktor att rkna med i Skandien.
M oss lysande framtid slogs i spillror fr fyra mnader se
dan, d stora delar av staden delades i en omfattande brand
katastrof. Vad som orsakade den frdande branden r nnu
oknt, men dess konsekvenser r uppenba ra: i nflytelserika
personer har dtt och tidigare mktiga grupper har sett sina
rikedomar g upp i rk. I Moss hrskar n u en roffarmentali
tet dr de verlevande desperat frsker hlla kvar i resterna
av sin makt och sina resurser, sida vid sida med nya grupper
som trtt i n p scenen och frsker ta ver vad de kan av det
forna Moss. r man listig, samvetsls och begvad med ett
vlsmort mun lder har man en god chans att bli den nya herren
p tppan - eller sl uta sina dagar p stadens redan verfu lla
begravningsplats . . .
lpa Moss inre h a m n utan mste frtjas i d e n yttre ham nen,
kallad Skim melshem. Dr lossas skeppen och lasten flyttas
ver till flatbottnade prmar och tas via dem vidare in till han
delshamnen.
Anledn ingen till att Moss vxt upp vid Skim melvikens strand
r att undervattenskammen ocks hller buktens mnga sj
monster borta. Skim melviken var drfr ocks rik p fisk. Kom
bi nationen av mat och skydd gjorde Skimmelviken till den givna
platsen fr en bosttni ng, men nu r fiskbestndet r sedan
lnge utfiskat och fiskeflottan l igger i Skimmelshem.
Norr om M oss ligger vidstrckta skogs- och bergstrakter
som blir allt olnd igare ju lngre frn stadsstaten man kom
mer. Moss r en gammal skrotbrytarbygd och det mrker man
om man reser norrut: hr och var l igger spkstder av varieran
de storlek, vergivna nr fyndigheterna si nat. Prospektrerna
har u nder ren d ragit l ngre och lngre norrut och de aktiva
gruvbyarna och lgren l igger nu veckotals dagsmarscher upp
i bergen.
I prospektrernas fotspr kom nybyggarna och farmarna,
som utnyttjade skrotbrytarnas uppdmda vattendrag och sm
kanaler som konstbevattningssystem. Bergsbygden i Moss nr
het har tack vare dessa nybyggares ihrd i ghet uppodlats i stor
omfatt n i ng. En typisk M ossbygdsfa rmare fder upp kutbock
eller kanske matfle, samt odlar d russe (ett sdesslag med sm
runda korn i klasar) i terrassflt lngs bergssidorna.
28
sterut frbinds M oss med Karle och Pyrisamfu ndets med
den gamla karavanieden Klykrutten, som gr tvrs igenom de
norra delarna av Bengtsveden. Klykrutten hlls sker tack vare
avtal mellan handelsbolagen i M oss och de sku ltrytta rslkter
(se Spelarboken s 15-16) som lever i Pyris vstland. Skultryttarna
patrullerar rutten med sina pansrer och f r i gengld tri but
frn M oss. Efter branden har karavanskerheten m i nskat, d
mnga handelsbolag har gtt under, och de som finns kvar har
i nte lngre rd att betala skultryttarna. En del skultryttarband
har slagit sig p karavanrveri i vredesmod ver att de genera
tionsgamla avtalen u pphvts.
N ufrtiden g r istllet mer av handeln med Pyrisamfun
det via Uddevld, en dagsresa sderut med passagerarprm
eller tre dagars ritt lngs den dligt u nderhl lna landsvgen.
Moss har a l ltid haft nra kontakter med U ddevld och svl
handelsbolag som smuggla rgng med hgkvarter i Moss har
ocks representanter i Uddevld. Den pyriske m i litrguvern
ren i Uddevld, Steban Harts, har alltid frskt begr nsa M oss
i nflytande ver Uddevld, men uta n resultat: handeln har varit
fr viktig fr Pyrisamfundet och H a rts har alltid krts ver av
rttsvktare Torvalt Brautner. B randen i M oss har dock visat
sig vara ett gyllene tillflle fr Uddevld. H a rts och Brautner
har frsonats och gemensamt d rivit igenom diverse tullar och
skatter Mossborna mste betala om de vill frakta sina varor via
Uddevld. Moss redan trngda handelsmn str nu infr valet
mellan den oskra men tullfria Klykrutten eller den skra och
allt dyrare vgen via Uddevld.
Historia
Flera historiografer har ppekat likheterna mellan den tid iga
h i storieskrivni ngen i Moss och i Pyri. I Moss berttar legender
na om en ur-enklav kallad Olympos, frn vilken mnniskorna
steg upp fr att terigen lgga gryn ingsvrlden under sig. Paral
lel lerna mellan Olympos och Elysium r tydliga, s tyd liga att en
del pyrier menar att Olympos helt enkelt mste vara ett annat
namn p Elysium. Vidare frtljer Moss frhistoria om en kamp
mellan mnniskorna och de bestialiska mutantskaror som be
hrskade omrdet runt Oz, en kamp som mnniskorna sg ut
att g frlorande ur tills en ledare och frlsare trdde fram ur
mnn iskohopen: gentlemannakrigaren Alphons Richter. Med
mod, l ist och sin personliga arsenal av fornvapen kunde Richter
leda mnniskorna i en frdande bakhl l sattack mot mutant
horden och decimera den s ti ll den grad att bestarna tvinga
des d ra sig tillbaka till Oz fr ratal framver. Drefter slog
sig Richters skaror ned vid Skimmelvikens strand och brjade
bygga staden Moss.
H r s l utar dock l i kheterna med historien om Pyrisamfun
dets grundande. Richter dog utan att lmna ngra arvingar och
hans efterfljande beslt sig att leda stadsstaten mot framtiden
i Richters anda. Sedan dess har makten ver Moss skiftat mel
lan diverse fam iljer, bolag och gru pperi nga r, dock alltid med
ngra gemensamma d rag. Stadens styre har aldri g domi ne
rats helt och hllet av ngon enskild grupp. I stllet har mak
ten utvats via ett rd dr de mest framstende i staden varit
representerade. Rdets roll, sammansttning och struktur har
varierat betyd ligt genom rens lopp, men l i ksom p andra hll i
Skandien har mnniskorna a l ltid stannat i samhllspyramidens
topp - utom u nder en kort och blodig period fr d rygt sjuttio
r sedan.
M oss var fr lnge sedan ett slavsamhl le, dr m utanter
betraktades som mnniskornas godelar. Fr sjuttio r sedan
kokade decennier av htskhet och frtryck ver, och mutantsla
varna gjorde u ppror under led n i ng av den karismatiska grov
knegerskan M a rissa, kallad Den Starka. U nder tre veckor ra
sade svra gatustrider i staden innan m utanterna avgick med
segern. Utrensning och vedergl l n i ng vidtog och de slavgare
som ansgs srskilt brutala fick plikta med sina liv i utstude
rade avrttni ngar p Stortorget.
Mnn iskorna samlade sig till en motattack, och detta hade
kunnat bli brjan p ett lngvarigt stllni ngskrig i och om Moss.
Men in p scenen trdde automatsekten Rdgivarna, som strax
i n nan slavupproret kom m it vandrande ned frn bergen norr
om Oz. De agerade u nder striderna helare t m utanter och
mnn iskor till ika, och blev snabbt respekterade i bda lger.
Rdgivarna fick till stnd en vapenvi la mellan mnniskor och
mutanter, och ledarna fr de tv grupperna satte sig ned att fr
handla fra m en fredl i g lsning p situationen. S laveriet avskaf
fades, och man kom verens om att M oss i framtiden skulle
styras av ett Parlament bestende av stadens fem mest fram
stende medborgare. Parlamentet sku l le vidare vlja en Borg
mstare (ocks kallad Richter fr att hedra stadens grundare)
som skulle fu ngera som stadens ansikte utt. Det sades aldrig
rent ut, men alla parter verkade verens om att Parlamentet
skulle best av mnniskor och att Borgmstaren skulle vara en
mutant - och s har Moss ocks styrts sedan dess.
Med fredsfrdraget underskrivet och slaveriet avskaffat kun
de Moss blomstra. Bland de frigivna slavarna bubblade det av
entreprenrsanda och mngder av sm mutantgda affrsr
relser och bolag startades. Mnniskorna tog hand om den mer
lngvga handeln och manufakturdrivandet, och under Rdgi
varnas vnliga men kryptiska veri nseende vxte stadsstatens
rikedomar och rykte stad igt.
S fortgick l ivet i M oss fra m till fr fyra mnader sedan.
Branden har nu bringat gamla motsttni ngar i dagen. Farmarna
och skrotbrytarna frn Mossbygden grumsade under lng tid
innan branden om att de behandlades orttvist av Parlamentet
och Borgmstaren. Det sades att fol k p bygden fick betala all
deles fr hga skatter utan att f ngot igen. Det gamla argu
mentet om att Moss bistod med skerhet och skydd i form av
en flotta och en stende mil itrmakt ansgs inte hlla lngre
d bergsborna sedan lnge organiserat en egen milis och ord
ningsstyrka, fri ryttarna. Efter branden har Mossbygden organi
serat sig u nder fri ryttarnas baner och krver frihet frn M oss
och dess skatter.
Efter fredsfrd raget vxte ocks Ski mmelshem i storlek och
betydelse. Liksom Mossbygdingarna tyckte Skimmelshem mar
na att de fick vl lite erknnande trots att de, som de sjlva ut
tryckte det, var "sjlva syltfyllni ngen i stekakan Moss" . Denna
avundsjuka yttrade sig aldrig an nat n i al lmnt gnl och diver
se utslag av lokalt skmtlynne, men efter branden har de som

fresprkat en flytt av stadsstatens centrum ut till yttre hamnen
kunnat framfra sina krav med frnyad energi och framfrallt
betydl i gt bttre utsikter att lyckas: Skimmelshem frblev helt
orrt av elden och vxer fr nrvarande s det kna kar.
Manufaktur och varor
De gamla traditionella M oss-man ufakturerna, de som hade
med skroti ndustrin att gra, finns i nte kvar. Smltverk och an
dra frdli ngsmanufakturer med syfte att rena skrot och gjuta
om det till fraktbara tackor har brunnit ned. H andelsbolagen
och de stora fam i ljerna arbetar med att bygga upp dessa ma
nufakturer igen, ngot som orsakat ett inflde av villiga knegare
frn Gborgs aspirantstad och vstra Pyri . n s lnge verkar
det dock d rja i n nan man ufakturverksamheten i Moss r till
baka p samma niv som innan branden.
Men i n get ont som i nte fr ngot gott med sig. Arbetsl
sa hantverkare har gtt tillbaka till ti llverkning och frslj ning
If
i mindre skala. Detta gr i sin tur att de kan lgga ned mer
tid p varje enskild tingest de producerar, och p kort tid har
precis ionstillverkade verktyg och maskindelar b livit en viktig
handelsvara fr Moss. De senaste veckorna har till och med
representanter frn det avlgsna Gotland synts till i Moss, en
ligt u ppgift fr att frhandla om exklusiva kontrakt fr att frse
riket med reservdelar ti l l s i n avancerade ngbtsflotta och sin
jrnbana.
En annan helt ny handelsvara har uppsttt bokstavligt talat
ur Moss aska: tvl. Det brjade med att en kamelottuppfdare
frn bergstraktena norr om Moss kom i n till staden strax efter
branden och betalade hemlsa stackare med mat om de sam
lade aska t honom. Han lmnade Moss en vecka senare med
sckvis av aska. Stadsborna skakade p huvudet och undrade
vad som farit i bonnlppen, men nr han en mnad senare kom
tillbaka ti l l staden med flera ldor av den mest ljuvli gt doftande
tvl var det ingen som skrattade lngre - srskilt i nte som han
 -;;.'E
":.,..':.
.: -. ..-
lyckades slja tvlen till en skeppare frn Gborg fr en ansen
lig summa pengar.
En s bra ide fick sklart i nte vara ifred. Om det r ngonting
det fi n n s gott om i Moss s r det aska. Aska kan som sagt an
vndas fr att koka lut, och fett kan utvinnas frn allehanda djur
och vxter. And ra entreprenrer lrde sig snabbt grunderna i
tvlkokeriets konst och nu har tvltil lverkni ngen vuxit till en ve
ritabel industri. Parfymerad tvl frn Moss r redan en lyxvara
bland H i ndenburgs aristokrati och Gborgs ledande fam i ljer.
Tvl och tvltil lverkning har bl ivit en symbol fr Mossbornas
okuvl iga teruppbyggnadsanda och tvlbranschen betraktas av
nstan alla M ossbor som stadens stolthet.
M a n nen som startade hela tvl-vgen, kamelottuppfdaren
G u ron Kawia, r fortfarande en viktig gestalt i tvlbranschen
d han frutom att til lverka sin egen tvl ocks avlar fram sr
skilt fettrika kamelotter som han sedan sljer vidare dyrt till
lyckskare som sjlva vill ta sig i n i branschen. Kunskaparen
H a lvar Smolk r en annan ledande person i tvlhandeln. Det
r nmligen han som anses ha bst kunskaper om sjlva tvl
kokarprocessen, och dessutom har hans knsl iga m uterade
l u ktsinne gjort honom mycket skicklig i att blanda al lehanda
m nen till vl l u ktande tv l pa rfym. Bda dessa gestalter lever
under stndigt hot, eftersom mnga rovgiriga lyckskare vill
lgga vantarna p deras hemligheter. . .
Viktiga personer och grupper
M aktstrukturen i Moss har ftt sig en rejl trn i och med bran
den. Den mktiga handelsfami ljen Sorgum gick under nstan
till s ista man och kvi nna. Bjrnen Helmerina Odal, M oss ri
kaste mutant, dog hjltedden nr hon rddade fyra instngda
arbetare fr n att b rnnas i n ne i hennes egen tygmanufaktur.
Skrotmagnaten Ru pert von Reiswal, verh uvud fr en av de
ldsta slkterna i M oss avled p m i ndre rorikt men dock l i ka
sl utgiltigt vis: hans kvarlevor grvdes efter branden fram ur res
terna av Moss strsta bordell, Mama Zitas. Flam morna gjorde
i nte skil lnad p hg och lg. Smugglardrottni ngen Lil lemor St ix
flg i l uften tillsammans med sitt heml iga krutlager, och sam
malunda gjorde hen nes fruktade livvakt, den enarmade terroro
boten VSP1 2 "Vesper".
Lillemors Lager
Alla i Moss vet att sm ugglardrottningen Lillemor Stix och hennes robotliv
vakt Vesper dog nr Lillemors hemliga krutlager exploderade. Men just det
faktum att ingen visste var krutlagret lg frrn det flg i luften har gjort
att mnga brjat spekulera i om inte den stenrika smugglerskan hade fler
dolda lager. Frflugna rykten som sgs komma frn fre detta medlemmar
av Lillemors gng stdjer dessa spekulationer, och det r allmnt knt att
fru Stix var en mycket paranoid och frsiktig typ som aldrig avsljade mer
n hon behvde ens fr sina nrmaste underhuggare.
Drfr har nu mnga blivit vertygade om att det ngonstans under Moss
brandruiner ligger ett eller flera intakta lager av smuggelgods, omsorgs
fullt dolda av Lillemor och skyddade med fllor. Exakt vad lagren i n nehl
ler vet ingen, men baserat p knnedom om vad Lillemor brukade handla
med har lyckskarna gjort vad de anser kvalificerade gissni ngar: sprit och
finkonjack i mngd anses troligt, li ksom tackor av frdlad fornmetall och
finskrot, samt givetvis vapen - svl stulna skarprttare som skjutjrn av
forntida slag.
De som jagar efter Lillemors lager r av skiftande slag. Mnga trashankar
som samlar aska till lutkokerierna passar alltid p att grva ngra extra tag
med spaden nr de trffar p nya husrester, fr att se om dr dljer sig
ngon hemlig ingng. Flera ventyrargng har p diverse uppfinningsrika
stt frskt leta reda p de underjordiska lagren: allt frn mrkliga forn
manicker som sgs kunna ska efter metaller till psioniska spdomar och
mutanter med sonar har anvnts fr att kartlgga rasmassorna, men hittils
har ingen lyckats. Ngonstans i underjorden ligger Lillemors rikedomar
kvar orrda ...
Fr nrvarande rder i ngen annan ord n i ng i Moss n den star
kes ord n i ng, om n l i nd rigt maskerad. I nd ivider och grupper
frsker s gott de kan behlla sina egna territorier, rikedomar
och resurser, och lgga beslag p andras om de kan. Det enda
som hindrar ett ppet krig att bryta ut om spillrorna av Moss
r att alla vet att stadsstatens framtid hnger p att det fak
tiskt mste finnas ngot kvar att brka om. Konflikterna om de
skrala resurserna bedrivs istllet i lnndom och u nder en tunn
fernissa av solidaritet och mka rnsanamma.
M itt i denna soppa hamnar al lts RP. De kan anti ngen sjlva
ge sig in i kampen om makten i " Nya Moss", eller vlja att liera
sig med ngon av de viktiga sammanslutningar som rest sig
ur askan. Vilken strategi de n vljer fi n n s det i nulget fem
huvudaktrer i maktkampen, som de mste frhlla sig ti l l p
ngot vis.
Rdgivarna
Rdgivarna i Moss beskrivs nrmare p annat hll (se Spelar
boken, s 180-81) , men mycket har nd rats sedan den beskriv
n i ngen gjordes. Mnga robotar d rabbades av existentiell kris
nr de tvangs vlja mellan att flja sektens stri kta tol kning av
robotlagarna och att rdda enskilda mnniskor u r brinnande
hus. Det blev i nte mycket enklare efter branden. Nr den brck
l iga balansen mellan de olika mnskliga falangerna brts frfll
stadsstaten i barbari dr allt mnniskorna lrt sig av Rdgivarna
verkade vara glmt - istllet fr samarbete, problemlsning
och respekt blev den starkes rtt den ledande pri ncipen. M nga
mnniskor anklagade ocks Rdgivarna fr passivitet under
branden och det gick rykten om att sekten till och med knt till
vad som skulle hnda, men i enlighet med sina lror i nte brytt
sig om att varna staden.
Resultatet blev att robotsammanslutni ngen spl ittrades. En
grupp ledd av den karismatiske roboten Katz TP kallar sig nu
De Sanna Rdgivarna och menar att tiden fr indirekt och sub
til pverkan r frbi: mnniskorna mste ledas fr att kunna
u ppn sin sanna potential. De har redan skaffat sig all ierade
bland resterna av M oss mnskliga toppskikt, som tycker det
r p tiden att man kan frga robotar om hjlp utan att f en
motfrga eller ett kryptiskt visdomsord till svar.
Mot de Sanna Rdgivarna str de som menar sig vara trogna
de gamla idealen: De kta Rdgivarna. De kta Rdgivarna leds
av M33 NorSan. NorSan var adjutant t Rdgivarnas tid igare le
dare YNG-v, som frstrdes under branden. Dock har ven De

kta Rdgivarna nd rat p sin urspru ngfilosofi: NorSan menar
att problemet med sekten var att man hjlpte mnn iskorna fr
mycket snarare n fr l itet. NorSan har med sina trogna bar
rikaderat sig i sektens tidigare hgkvarter i ett ga mmalt sten
hus en bit utanfr staden. De har i nte s mycket kontakt med
resten av stadsstaten lngre utan sysselstter sig mest med
abstrakt debatterande. De vill fortfarande hjlpa mnn iskorna
men har nu intagit en mer orakelliknande position: de som vill
ha svar eller rd av De kta Rdgivarna mste i s i n tur svara
p en serie svrare och svrare gtor och kunskapsfrgor, av
sedda att avgra den hjlpskandes lmplighet. Sjlvklart r
det endast mnn iskor som kan rkna med hjlp frn De kta
Rdgivarna!
Katz lP, ledare fr De Sanna Rdgivarna
Katz TP var fre katastrofen en protokolldroid med exprimentell
personlighetsmjukvara som arbetade fr en politisk konsult och
kampanjstrateg. Katz betapersonlighet prglades av sin gares
personl ighet och nr den u ppvcktes efter katastrofen hade den glmt
sitt ursprungliga syfte men inte sina drifter och ml: Hans kandidat
mste vinna valet, till vilket pris som helst! Katz och hans lierade ligger
fr nrvarande i frhandlingar med de grupperingar som domineras av
mnniskor (Parlamentet, Ett-ett-tv samt fa rmarfalangen av Friryttarna)
om vilken grupp som ska frras "konsultuppdraget" och gr med p
att flja Katz och De Sanna Rdgivarnas strategier fr en sker valseger.
Utseendemssigt r Katz TP lng och spenslig, med humanoid gru ndform
men tydligt mekaniskt utseende. Dess kropp bestr av vlpolerad krom
med rundade, frtroendeingivande kanter och huvudet pryds av ett
skulpterat mnniskoansikte med den metallblanka
munnen fixerad i ett permanent leende.
-...
<. >
.;.
Relevanta egenskaper: KP: 23, I S: lO, SS: -- , Alfapersonlighet*,
Cyberdeck, I ntercom, Modifierad beteendesprr**, Lgndetektor*,
I akttagelsefrmga 80%, Kpsl 1 00%, Bildning 75%, Reparera 55%,
Teknologi 60%, Undre vrlden 55%, Undvika 40%
** Katz TP kan inte direkt fysiskt skada mnniskor men har inget emot att
utstta dem fr (ibland ansenligt) psykiskt lidande. Katz kan dessutom
vga enskilda mnniskors vl mot behoven och lyckan hos Moss
mnskliga befolkning som helhet p ett mycket sofistikerat vis och tolkar
ofta robotlagarna utifrn principen "ndamlet helgar medlen"
M33 N orSan, ledare for De Akta Rdgivarna
NorSan r en saneringsrobot som innan katastrofen utrustades med
personlighetsmjukvara fr att kunna samspela bttre med sin knslige
gare. Efter katastrofen har NorSan mer och mer brjat betrakta stdande
och sanering som metaforer fr mnsklighetens utveckling: fr att kunna
g vidare mste man ibland gra en rejl storstd ning. Med denna
synvinkel blir det lttare fr NorSan att hantera Rdgivarnas passivitet
under branden: enl igt NorSan representerar branden en ndvndig
sanering av ett mnskligt styre som blivit alltfr dekadent och lttsinn igt
d det frlitat sig fr mycket p robothjlp. NorSans rttfrdigande
har dock gjort dess psyke brckligare: n ufrtiden hnder det ofta att
NorSan gr tillbaka till en tidigare personlighet som r mer d i rekt i n riktad
p stdning och inte alls har samma frmga till avancerade etiska
resonemang. NorSan r en kompakt robotkonstruktion av medellngd
som drivs fram av en uppsttning om sex vxelverkande band. Extraarmar
med specialiserade reparations- och saneringsverktyg kan vid behov fllas
ut ur kroppen.

Relevanta egenskaper. KP: 26, I B: 8, SB: +1T2, Alternativ landfrflyttning*
(Band), Betapersonlighet, Databank: Kemi, Kemotermisk barrir, Medikit,
M i kroskopga, I a kttagelsefrmga 70%, Kpsl 60%, Bildning 60%,
Naturvetenskap 45%, Reparera 75%, Teknologi 70%, Undvika 20%
Andamlet helgar medlen
Det hr r ett uppslag till en lngre kampanj som bygger p att alla RP r ro
botar och medlemmar av De kta Rdgivarna. RP r lovande medlemmar
av sekten som vljs ut av NorSan personligen fr att utfra ett mycket vik
tigt uppdrag: att reparera Rdgivarnas stukade anseende och hjlpa Moss
p ftter igen. NorSan tror att branden var ngot mer n en olyckshndelse
och vill att RP ska brja forska i brandens verkliga orsak. R P fr grva ned
sig i alla de rykten som gr om branden, leta rtt p personer som bevittnat
saker under brandfrloppet, utfra underskningar av skadade hus och s
vidare, fr att ett efter ett utesluta de rykten som gr - ett inte helt enkelt
a rbete eftersom Rdgivarna nu r avskydda eller tmi nstone ogillade av
nstan hela Moss befolkning. Efter en lng tids detektivarbete kommer
RP fram till att en person som kan ha varit psimutant setts av Aera vittnen
kring kvarteret dr branden startade. Efter ytterligare efterforskningar hit
tar R P denna psimutant gmd i en kllare: hans namn r Dyber Dytt, hans
enda psimutation r Pyrokinesi och det r mycket riktigt han som orsakat
branden, driven till vansinne av de psioniska strsndningarna frn Oz.
Dyber r extra knslig fr dessa sndningar, och efter att Rdgivarna stude
rat honom i sitt hgkvarter inser de att han kan anvndas som kompass fr
att hitta fram till sndningarnas ursprung i zonen Oz mitt. RP skickas nu ut
p en vdlig zonfrd med Dyber Dytt som sllskap - om de kan klara sig ut
u r staden, fr ryktet har n u spridits att Rdgivarna hittat den ansvarige fr
branden. En Iynchmobb samlas utanfr Rdgivarnas hgkvarter, men med
list, vld eller smygeri kan RP klara sig ut och ta med sig Dyber ut i zonen
fr att finna strsndarna och stnga av dem. Tyvrr leder detta till svra
etiska dilemman: Dyber mste fras in i Oz mot sin vilja eftersom han bara
blir galnare och far n mer illa j u nrmare han kommer strsndarna. r
det rtt att offra en mnniska fr att hjlpa mnga andra? Dyber kan ocks
stlla till problem fr RP p frden med hjlp av sin pyrokinetiska frmga. att st emot. P senare tid har han allt oftare brjat upptrda i snofsig
Resans slutml r en vidstrckt enklav i Oz mitt, skyddad av allehanda
skerhetssystem. Om RP klarar sig frbi dessa har de en chans att frstra
sndarcentralen och drmed ppna hela zonen Oz fr exploration och
skrotbrytning, ngot som definitivt kommer att f Moss att blomstra igen.
Parlamentet
Efter delggelsen av M oss har Parlamentet blivit samli ngs
nam net p en lst sammanhllen grupp mnniskor vars frm
sta mlsttn ing r att terta makten ver M oss och se till att
mnniskan hller sig p toppen. Trots att de som i ngr i Par
lamentet alla har olika synpunkter p exakt h u r man ska terta
makten och vem som ska sitta p tronen nr tertagandet r
ett faktum, s frsker man hlla sig ifrn ppet inbrdes brk.
Mnga av Parlamentets med lemmar frsker dock fortlpande
kohandla med varandra under bordet.
G ru ppens strsta ti llgng r att dess medlemmar fortfaran
de har kontrollen ver viktiga resurser, som exempelvis ga n
dertten till olika skrotfyndigheter och andelar i handels- och
fiskeflottan. Dessutom har Parlamentet via sin ledare H ugo de
Roxas stort i nflytande ver de sm uggeltrader som fortfarande
gr genom Moss. Fraktionen r d rfr fortfarande den rent
pengamssigt rikaste av de grupper som kmpar om herravl
det ver Moss ruiner.
Frhllandet till de andra grupperingarna r anstrngt.
H u go de Roxas och mnga med honom vill i nte ha att gra
med Rdgivarna ver huvud taget, oavsett om de kallar sig San
na, kta eller Kokta i Torskofantolja. I hem l ighet frsker dock
Borgmstarens fre detta assistent Len i Kazir underhandla
med Katz TP och De Sanna Rdgivarna.
Ett-ett-tv, som mest bestr av Ski mmelshemmare, betrak
tas som de viktigaste rivalerna om makten, d de r de enda
som har pengar och handelsmakt som nrmar sig (och kanske
snart gr om) Parlamentets. Den krimi nella gruppen Slves
Slaktare betraktas ocks som ett hot men mnga parlamen
tariker tycker i heml ighet att denna grupp frmst r H ugo de
Roxas problem, och att han bara kan accepteras som ledare s
lnge han arbetar fr att nedkmpa Slaktarna. Friryttarna till
slut hade man grna lierat sig med, srskilt med den mnskligt
domi nerade farmarfalangen, men det frsvras av att Fri ryt
tarna som hel het h ittills visat sig ovi l l i ga att kom ma till fr
handlingsbordet.
H ugo de Roxas, smugglarverhuvud och ledare fr
Hugo r den ende verlevande frn den mycket gamla Moss-slkten
de Roxas. De Roxas gde mycket mark runt Moss, Aera handelsfartyg
och drtill andelar i de mest vinstbringande man ufakturerna. Familjens
rikedomar och status kom dock aldrig Hugo till del, d han frskts
frn familjen vid 16 rs lder efter alltfr mycket skandaler. Under de
kommande ren lyckades den charmante och hnsynslse ynglingen
att bli ledare fr ett av Moss strsta och hrdaste smuggelgng, allt till
familjen de Roxas fasa. Efter branden var det bara slktens svarta fr som
verlevde, vil ket Hugo sg som ett exempel p poetisk rttvisa. Uppgiften
att fra familjenamnet vidare har han tagit sig an genom att ta kontrollen
ver Parlamentet, och han r fast besluten att inte slppa greppet frrn
Moss har stabiliserats och han sjlv r Borgmstare p livstid. H ugo r
en lng stilig karl i sina bsta r med kortklippt svart hr, vlansat skgg
och mustasch samt en farlig glimt i gonen som kvinnsen har svrt
a ristokratkostym, komplett med trendriktig pyrisk halsduk, bredbrttad
hatt och knhga blanka stvlar.
Relevanta egenskaper: KP: 28, IS: 15, SS: +1T2, Egendom 5 (skepp, hus och
lagerlokaler), Rykte 5 (som smugglarkung och fraktionsledare), Status 4,
Gevr 61% (Mullerskt hagel), Iakttagelsefrmga 58%, Kpsl 89%, Pistol
77% (9m m), Bildning 40%, Vrjfktning 66% (vibrovrja), Undre vrlden
93%, Undvika 60%
Friryttarna
Fri ryttarna var ursprungligen en frivi lligk r ansvarig fr ord n i ng
en i Moss utbygder och skrotbrytarbyar. De var en blandning
av polis, m i l i s och fredsdomare och var formellt sett fristende
frn stads staten M oss. De som utsgs till fri ryttare var respek
terade med lemmar frn de lokala samhl lena och bolagen, fast
frankrade i den skrotbemngda myl lan. Fri ryttarnas informella
avtal med Moss i n nebar att Parlament och borgmstare lm
nade dem ifred och lt dem skta lagen i utmarkerna, mot att
Fri ryttarna ocks sg till att hlla rvare, odju r och m utantstam
mar borta frn Moss nromrde.
Fri ryttarna har som grupp klarat sig igenom branden s gott
som helt i ntakt. G ruppen r i nte srskilt i ntresserad av att ge
sig i n i maktspelet om Moss, men dess ledargestalt I sidor Kark
har insett att fri rytta rnas och utbygdsbornas framtida liv och
vlmende r avhngigt hur det gr fr Moss. Landsbygdsbor
nas frrd mste fortfarande fyllas p och om handeln i Moss
strs kommer det att bli dyrtider i tassemarkerna.
Av den anledni ngen har Kark l ierat frirytta rna med de s
kallade fa rmarna, en l i kaledes ls sammanslutning av de stor
bnder som lever i bergen och slttlanden nrmast Moss. Trots
att denna grupp domi neras av mnniskor och fri ryttarna av
mutanter har de bda gruppernas gemensamma i ntressen varit
tillrckligt starka fr att trnga konflikten mellan mnniska och
m utant under yta n .
Representanter fr fri ryttarna s y n s nu allt oftare p Moss
snderbrnda gator: de sonderar terrngen och frmedlar in
formation tillbaka ti l l sina frnder i utmarkerna. En del av dem
har till och med tagit p sig uppgiften att utstrcka s i n a ord
n i ngsupprtthl lande plikter till resterna av M oss - den som
begr i l ldd i nrheten av en fri ryttare kan rkna med en u pp
strckning eller ett kok stryk. Fri ryttarna har alltid haft rykte om
sig att vara krva men hederliga typer och mnga av ruinsta
dens i nv nare tycker att det skulle vara hemskt bra om man
kunde vertala dessa bygdepoliser att mer officiellt ta p sig
uppgiften att skra lag och ord n i ng i Moss. I sidor Kark frhller
sig avvakta nde till sdana erbjudanden.
I sidor Kark, friryttarveteran
Isidors uppvxt var hrd men rttvis. Hans frldrar och syskon slet i
gruvan dagarna i nda medan Isidor fick vara hemma och ta hand om
grden. Som ensam grdskarl lrde sig Isidor snabbt att ta hand om sig
sjlv, att rida och hlla djur, samt att skjuta prick p stenar p bakgrden.
Nr han vxte upp fick han namn om sig att vara en rttskaffens rv som
kunde gra det som behvdes utan thvor. I ngen blev verraskad nr
han utsgs att representera byn som Fri ryttare, vilket han n u varit i tolv
r, och ven om han r ovillig att kalla sig sjlv "ledare" s r det alltid
till honom hans ryttarbrder och -systrar vnder sig fr att f rd och
hjlp. Isidor r en rv i trettiorsldern mrkt av det hrda bergslivet
och sin karrir som fri rytta re. Halva ena rat r borta, vnster kind tckt
av rrvvnad och plsen p hger underarm r permanent bortbrnd.
Han br enkla rid klder, en brun bredbrttad skinnhatt och en grgrn
fornponcho om det regnar.
Relevanta egenskaper: KP 27, IS: 24, SS: +1 , Blixtsnabba
reflexer, Jaktinstinkt, Rykte 6 (som Friryttarnas ledare),
Akrobatik 53%, Frsta hjlpen 60%, Gevr 1 00% (762L),
Iakttagelsefrmga 78%, Kasta 79% (bola**), Nrstrid
81% (sabel), Smyga/gmma sig 84%, Bildning 30%,
Rida 99%, Undvika 85%, Vild marksvana 93%,
Zonkunskap 65%
** En lyckad trff snrjer in den trffade
kroppsdelen. Om den trffade lyckas med ett
Normalt SM l-slag tar det 1 SR att befria sig
frn bolan. Om slaget misslyckas tar det
lT6 SR att ta sig loss. I nnan den trffade
gjort sig fri frn bolan r den insnrjda
kroppsdelen effektivt obrukbar (trffas
armen kan vapen i handen ej anvndas,
trffar bolan benen kan man inte frflytta
sig etc)
Ett-ett-tv
Skimmelshemsborna har klarat sig
hyggligt undan brand katastrofen.
H elt oskadda r man dock i nte:
Beson Tyfosell, rikast av alla Skim
melshems fraktmagnater, dog i
branden och nstan alla hans lager
inne i staden brann upp. P l i knan
de stt blev mnga andra ha ndels
mn och skeppsga re av med an
senliga summor nr deras frrd i
Moss gick upp i rk.
Nu r det istllet Beson Tyfosells
nstkusi n , Tyko Tyfosel l, som tagit ver ruljansen i Skimmels
hem. Tyko, som a l ltid ansetts som en d rmmare, har kommit
till makten p ett ngot ovntat vis: i kaoset efter branden hll
han en serie utom husmten och predikningar i hamnomrdet,
dr han hvdade att branden var ett straff frn makterna och
ett tecken frn ovan p att skimmelshemsborna var utvalda
av bde de och frfder att bygga upp en ny skinande stad
i askan. Skim melshem marna reagerade positivt p den karis
matiske Tykos predikningar och accepterade honom som deras
nye ledare.
Tyko r kort sagt en sektledare som har kltt skimmelshems
bornas maktansprk i mystisk skrud. Han har vertygat sina
byv nner om att Skimmelshems vxande rikedom och bety
delse r en del av frfdernas planer. Enl igt Tyko kom mer sig
Ski m melshems betydelse av att byn och ham nen ligger d i rekt
ova np Olympos, den u r-enklav som Mossborna stammar frn.
Anledni ngen till att Moss sl utl igen fll var helt enkelt att staden
var felplacerad. N a mnet Olympos r heligt och fr bara uttalas
av de som ntt tillrcklig grad av u pplysning (det vill sga Tyko
och hans nrmaste mn och kvi n nor) . Resten av sektmedlem
marna anvnder istllet omskrivningen " Ett-ett-tv", som enligt
Tyko r en u rgammal kodbeteckning p hemen klaven. Denna
omskrivn ing har ocks bl ivit namnet p sekten som helhet.
Ett-ett-tv och Tyko har tre vi ktiga ml som de arbetar fr att
u ppfylla. Det frsta r att tjna s mycket pengar som mjl igt,
fr rikedom r ett tecken p att man bl ivit utvald av frfderna.
Det andra r att se till att Skimmelshem tar led n i ngen i regio
nen - det r Moss som ska svra trohet till Ski mmelshem, i nte
tvrtom . Det tredje r att i allt frska efterlikna frfderna.
Detta yttrar sig bland annat i att ett vld igt grvande har p
brjats i Skimmelshem: de fattiga som i nte kan skapa ngon
rikedom fr egen del har istl let ftt den heliga missionen att
grva sig ned till Olympos. G rvandet fyller ocks en annan
fu nktion: i hlen konstruerar de rika sektmed lemmarna sina
bostder, a l lt fr att flja i frfdernas fotspr.
Sekten betraktar Parlamentet som sina h uvudfiender. Rd
givarna anses av vissa vara s frknippade med det forna Par
lamentet att man i nte vill ha med dem att gra, men Tyko sjlv
hl ler alla drrar ppna och frhandlar i hemlighet med Katz TP
och De Sanna Rdgivarna. Friryttarna och farmarna anser man
betydelselsa och Slves slaktare betraktas som ett problem
fr Moss som Skimmelshemmarna i nte behver bry sig om.
Ett-ett-tvs svaghet kan mycket vl vara att man inte tar s stor
notis om ngra andra grupper n Parlamentet.
Tyko Tyfosell, Pontifex av Ett-ett-tvs Heliga
Tyko har varit fascinerad av fornhistoria och legender om
enklavmnniskorna sedan han var liten. Tykos familj hade fga frstelse
fr hans svrmerier och gjorde sitt bsta fr att lra upp honom i
kpmannakonsten - Tyko lyssnade med ett halvt ra, men blev bara riktigt
entusiastisk nr handel med fornfynd och anti kviteter kom p tal. Till
slut resignerade fa miljen och kpte en liten affrslokal till Tyko dr han
kunde gna sig t fornfyndshandel i liten skala. Under brandnatten fick
Tyko en vision i en drm: han sg frfdernas andar komma svvande
ut fr n Oz krna och in till Skimmelshem, dr de talade till honom och
gav honom det personliga uppd raget att terupprtta Olympos och leda
sina medmnniskor vidare p den desbestmda vgen ned i enklaverna
igen. Redan nsta dag hll han sin frsta predikning i hamnen och fick
sina frsta efterfljare. Tyko r ngra och trettio r och har nacklngt
grtt hr, pliriga bruna gon och ett ovanligt praktfullt exemplar av den
tyfosellska potatisnsan. Till vardags gr han kldd i en vit srk som
hans fruar broderat t honom. Under predikni ngarna br han en srk i
liknande modell men gjord i dyrbart algsilke och dekorerad med forntida
gnisterbitar, samt krner sitt huvud med en purpurfrgad struthtta,
enligt honom sjlv "av traditionellt enklavsnitt".
Relevanta egenskaper: K P: 27, 1 8: 1 1 , S 8 : O, Egendom 5 (Affrsrrelse och
underjordiskt hem), Rykte 5 (som Pontifex fr Ettett-tvs Heliga), Status
4, Iakttagelsefrmga 60%, Kpsl 89%, Nrstrid 25% (stav) , Bildning
78%, Energivapen 57% (laserpistol), Teknologi 66%, Undvika 44%, I D
kort typ I I I (PL 78)
Sekten r vrst
RP anlper Moss via bt, men skeppet de frdas med fr inte tilltelse att
lgga an eller slppa i land sina passagerare! Efter ett samtal med kapten
Mckels visar det sig att denne r gammal Mossbo som hatar sekten Ett
etttv, eftersom Tyko Tyfosell en gng prasslat med hans fru. Kaptenen
vgrar genomfra de tacksgelsecermonier man numera mste under
kasta sig fr att f g i land i Skim melshem, och fr fljaktligen vackert
kasta ankar en bit utanfr ham nomrdet. Han erbjuder RP en belning
om de p ngot stt kan ordna s att han kan g i land och lossa sin last
utan att behva dmjuka sig infr Tyko och hans sekt. R P stts i land med
en eka mitt i natten. De brjar underska saken och finner att kaptenens
fru numera r en av Tykos fyra fruar istllet, samt att pontifexen inte har
ngra planer p att ngonsin lta kapten Mckels stiga i land. Nr RP sker
efter alternativa stt att landstiga stter de p en av H ugo de Roxas mn,
som erbjuder sin hjlp: Parlamentet kan lta kapten Mckels g i land i en
fiskarby en bit sder om Moss istllet, och sedan via karavan frakta sin last
till staden fr frsljning. Detta tnker dock Hugo endast gra om han i
gengld fr lite hjlp av R P. Hugo har hrt rykten om att ett av Ett-etttvs
grvprojekt faktiskt har sttt p en fornlmning under jorden, och han vill
veta vad det r fr ngot. RP kan forska fram att fornlmni ngen har hittats
under utgrvningarna av Tyko Tyfosells privata tempel och underjordsbo
stad - R P mste n u g med i sekten fr att kunna infiltrera templet och
ta sig in i det dolda underjordskomplexet. Nr kapten Mckels hr detta
krver han att f flja med, s att han kan befria sin hustru ur sektledarens
klor, ngot som frsts komplicerar R PS uppdrag. Om R P lyckas ta sig ned i
kom plexet under Ettett-tvs tempel upptcker de inget mer n en gammal
radarspaningscentral bevakad av ett par robotar, men en del intressanta
fynd finns hr trots allt - om R P kan ta sig tillbaka upp till ytan utan att bli
upptckta av sektmedlemmarna...
Slves Slaktare
"Vi gr vad vi heter!" brukar Slve Sus sga om sig sjlv och
sitt gng. Och det stmmer. I n nan branden var han och hans
mannar ind rivare t smugglardrottningen Lillemor Stix. Slve
hade brjat fundera p att rja Lil lemor ur vgen och gra sig
sjlv till ledare fr hen nes smugglarorganisation, men brandka
tastrofen besparade honom det besvret. I n nan rken lagt sig
hade han med hjlp av hot, vertalning och fagra lften samlat
resterna av Lillemors gng kring sig, frstrkta av spillrorna
frn ett par andra l i gor och ngra halvorganiserade rvarba nd
frn landsbygden. Slve och hans Slaktare kapade en karaveli
frn fjrran Albion lastad med albis, krut och forn metaller och
fick p s stt ihop sitt startkapital.
Slaktarna har expanderat i Moss rui ner och gnar sig nu t
allt frn nstan legitim handel till beskyddarverksamhet och
smuggling, med automatkadaver och slrk som special itet.
Slve har alltid varit en ambitis skurk och hans mlsttn ing nu
r att se till att det laglsa tillstndet i Moss fortstter. Grna
ordni ng, men i ngen lag, r hans paroll. Som han ser det r den
bsta garantin fr fortsatt profit att han sjlv blir smugglarkung
p livstid ver fristaten Moss. Han har gtt s lngt att han br
jat skicka " d i plomater" till and ra smugglargng, band itgrupper
och pi ratbesttningar kring Skand iska bu kten fr att bjuda in
dem till M oss: mot att de frser honom med ngra soldater
och betalar en m i nd re tribut garanterar han att de kan anvnda
Moss som bas utan risk att ngot rikes ord n i ngsmakt eller mi
litr str dem.
Slaktarna har tv viktiga rivaler i kam pen om Moss: dels
Parlamentet, som r Slaktarnas d i rekta konku rrenter i mnga
avseenden, och dels Friryttarna vars sjlvptagna lagupprtt
hllande redan har d ra bbat Slaktarna: fri ryttaren M i rabelle
Leone knallade s sent som frra veckan ned Tipsy och Ktt
kroks-N icke (tv av Slves nrmaste mn) p ppen gata efter
en misshll ighet om en last sm uggelmust frn Gotland. Slve
ser Rdgivarna som en potentiell klla till automatkadaver och
reservdelar och skulle i nte d ra sig fr att utrota bde Sanna och
kta Rdgivare om han trodde han skulle ro i land med det.
Ett-ett-tv betraktar Slve som ett gng mjuka tokfransar vars
territorium ltt kan tas ver: Slaktarna har redan gott om mn
p plats i ham nen, snart kan det vara dags att skicka Tyko och
hans sektmed lemmar till s i n lskade underjord - permanent.
Slve Sus, smugglarledare
Slve pratar inte grna om sin bakgrund och uppvxt: f knner till att
han faktiskt kommer frn H i ndenburg. Han vxte upp p ett horhus i
Hundngen och visste inte riktigt vem som var hans mamma och absolut
inte vem som var hans pappa. Det enda han visste var att alla krde med
honom dagarna i nda och tvingade honom att gra alla skitjobb ingen
annan ville gra. Nr han var fjorton trttnade han och rymde. Han levde
som ventyrare ett tag och arbetade som drrvakt och benknckare i Karle
i ett halvr innan han vid arton rs lder kom till Moss. Han var ung,
smart och fretagsam och rekryterades till Lillemor Stix smugglargng,
dr han snabbt steg i graderna. Han och hans nrmaste mn blev
Lillemors frmsta ind rivare och mrdare och nu har han sjlv blivit
ligaledare. Slves aptit p makt och erknnande har inga grnser och
han tnker inte ge sig frrn han r kung av Moss eller ligger och dr i
en pl av sitt eget blod. Slve r en stabbig, tydligt muterad man med
graktig hud och knlig hrls huvudsvl. Hans hnder r som dasslock
- om dasslock hade klor. Han gr kldd i en blandrustning av uppklippta
bildck med en navkapsel som brstplt.
Relevanta egenskaper: KP: 29, le: 1 5, se: +lT4, Dubbelhjrna, Livssinne*
(80%) , Naturligt vapen: klor (skada 1T8), Robust, Akrobatik 61%, Gevr
67% (karbin .45S) , Iakttagelsefrmga 72%, Kpsl 70%, Nrstrid 95%
(klor+kampingyxa), Pistol 79% (9mm), Smyga/gmma sig 56%, Bildning
23%, Undre vrlden 80%, Undvika 79%
Hmnaren frn Albion
Inte nog med att Tipsy och Kttkroks-Nicke blev nedskjutna av en friryt
tare, nu r ocks lasten med must som de skulle hmta hem frsvu nnen!
Fler och fler oturl igheter brjar drabba Slves slaktare. Friryttarna fr tips
om nsta last med robotkadaver och stoppar den, ngon skvallrar om en
patrull s att Parlamentets mn kan lgga sig i bakhll och skjuta ned ytter
ligare ett par av Slves trogna. Lget r desperat. Slve inser att han mste
vnda sig till en grupp nykomlingar fr att f hjlp, eftersom det verkar
finnas en lcka i hans egen organisation. Den gruppen r s klart RP. RP g
nar sig t detektivarbete och pratar med/hotar Slver underhuggare fr att
frska hitta lckan. Deckargrat bryts d och d av action nr RP hamnar
mitt i smeten vid nsta attack mot Slves slaktare, eller s attackeras RP
direkt aven osynlig fiende som slr till snabbt u r bakhll fr att lika snabbt
frsvi nna. Fr att hitta lsningen p problemet mste RP grva i gngets
historia - alla attacker har det gemensamt att de ocks slagit ut ngon
som var med om slaktarnas frsta stt, anfallet p en albionsk handels
karavelI. Slaktarna hotas inte av en frrdare bland sina egna utan av den
ende verlevande frn kapningen, en mentalt muterad albionsk grvling
vid namn Hengist. Med sina mutationer Apportera, Frbrnning, Lokali
sera, Osynlighet och Telepati kan han gra livet mycket surt fr Slve utan
att behva visa sig direkt. RP mste anvnda all sin list och inte s lite vld
fr att lyckas lura Hengist i ett bakhll s att han kan tas om hand - eller
s kanske RP sympatiserar mer med Hengist och stller sig p hans sida i
kampen mot Slves slaktare?
Resterna av en stadsstat
Moss ligger i ruiner. I n genting finns kvar av det myllrande han
delsdistriktet M a rten med alla sina sm marknadsplatser. En
dast ngra ensamma skorstenar som nnu inte rasat samman
varslar om var manufakturom rdet Bults kulle en gng legat.
M a rken r fortfa rande tckt av aska. Om det r torrt blser
minsta vind pust upp dammoln som gradvis utvecklas till en
stndig gr d i m ma. Om det r vtt blir allt som vidrr marken
kletigt. Halvraserade byggnader och provisoriska skjul byggda
av sdant verlevarna h ittat i rasmassorna r typiska i nslag i
gatubilden. En uppfattning om hur det ser ut och knns i stads
staten kan man f av fljande tabell fr enklare slumpmssiga
hndelser, som SL kan anvnda sig av om s nskas. Tabellen
fljs av en kort beskrivni n g av de omrden i staden som fortfa
rande r ngorlunda beboeliga.
Stortorget
Sitt namn till trots var Stortorget aldrig en srdeles viktig adress
i Moss - frrn n u . Byggnaderna runt det frut smn iga lilla
handelstorget klarade sig undan branden svedda och med in
rasade takvningar, men med stom marna helt intakta. H r har
Moss nya centrum uppsttt.
Hr ligger Hugo de Roxas hem, i n rymt i en gammal affrslo
kal som Hugo och Parlamentet tagit ver, och som ocks fung
erar som informellt hgkvarter fr Parlamentets mten. Bygg
naden bevakas dygnet runt av ngra av Hugos mest bastanta
och alerta underhuggare. Ngra entusiastiska verlevande by
rkrater har ppnat ett nytt G ruvkontor i en av lgenheterna
p torgets sdra sida - trots att det i nte finns ngon egentl ig
centralmakt i M oss lngre r det nd hit skrotbrytarna frn
utbygden kommer fr att i n muta sina fyndigheter och f sitt
skrot vrderat.
Sjlva Stortorget r mer eller mindre permanent belam rat
med marknadsstnd och nasare som sljer sina varor frn
skottkrror och dyl i kt. Det r trngt och sv rmanvrerat och
ljudnivn r hg: medelst skrik och frcka ramsor frsker fr
sljarna locka ku nder j ust t i l l sitt ha ndelsstnd. H andeln och
fol kmassorna drar ocks till sig ficktj uvar och snattare.
Taverna Nya Moss
Den m uterade hu nden Sylvander Dys och hans partner, mn
ni skan Dreben J utas, har nra Stortorget ppnat Taverna Nya
Moss som de presenterar som " Ett nytt lyxhotell fr en ny stad".
Detta r ngot av en verdrift. Hotellets rum ligger i n rymda i
ett hastigt om byggt stal l och matsalen r ett husskelett med
en presen n i ng som tak. " Lyxen" bestr i Dys och J utas smarta
d rag att d ra nytta av tvlfebern i Moss: hela stallets gamla kl
larvn i ng har de gjort om till en badstuga, dr gsterna erbj uds
"ngbad med kta h lsobringande skggeksolja" , "gammal
dags Mossisk tvlmassage" och l i knande tjnster. H ittills har
de tv herrarnas affrsid fu ngerat ver frvntan och de har
kunnat hja s i n priser lngt bortom vad deras tjnster egent
ligen r vrda.
Dubbelrum: 4 kr/natt (bad p rummet samt frukost ingr)
Enkelrum: 3.5 kr/natt (bad p rummet samt frukost ingr)
Besk i badstugan: 1'5 kr beroende p nskad lyxniv
Bogdat Zerks Diversehandel
Bogdat Zerk ger den strsta butikslokalen vid Stortorget och
epitetet "diversehandel" r verkligen passande. H r kan man
kpa allting frn tvl till fornam m unition (det sistnmnda om
man har tur) . Bogdat bedriver ven en blomstrande pantbel
n i ngsverksam h et: mot skerhet i varor, fynd eller skrot lnar
Bodgat ut pengar mot hisklig rnta. och nr man inte kan betala
tar Bogdat hand om skerheten och sljer den. Han r ocks
en av M oss strsta hlare och r knd fr att aldrig bry sig om
var sakerna man sljer till honom kommer ifrn. Ett populrt
stortogsskmt gr gl lande att Bogdat grna skulle kpa en
kniv tckt av fortfarande varmt blod, om bara kniven var skarp.
Det sger sig sjlvt att en sdan person har gott om fiender,
men Bogdat har resurser nog att skydda sig. Han har anst llt
flera av Tltstadens vrsta rski nn som vakter. RP med flexibel
moral och goda vapenfrdigheter kan f arbete hos Bogdat som
livvakter och ind rivare.
Hamnen och Skimmelshem
Som tidigare nmnts r hamnomrdet och byn Skimmelshem
nstan orrda av branden. Det enda al lvarl iga tillbud som in
trffade hr var att Pir 3 rasade i vattnet, nr en vertnd prm
p flykt frn centrala M oss krockade med den.
H a m n kontoret r den mest vlknda byggnaden i hamn
omrdet. I stllet fr att befolkas av administratrer frn Moss
skts nu hamnkontoret kollektivt av representanter frn de
kvarvarande handelshusen. Hamn kontoret registrerar avseg
lande och ankommande samt avkrver en m i n d re tull av alla
skepp som passerar. Tillfrordnade hamnad m i n istratren Li
nus Leitz r en praktisk typ som trots att han r ski mmelshem
mare i nte ger s mycket fr Tyko Tyfosel l och Ett-ett-tv.
Kommershallen r en stor ppen lagerbyggnad dr handel
med strre partier frsiggr. P morgonen r det fiskauktion
och p eftermiddagen bedrivs handel (ofta genom auktion)
med vilka varor som lossats under dagen. Auktionsutroparen
G utvald H el mers r trogen Ett-ett-tv-medlem och frrttar
Tabell 3.1: Slumpmssiga hndelser i Moss
2TlO Mote/handelse
2 En RP som lyckas med ett slag i Iakttagelsefrmga ser ngot
glimra till i ruinerna. Sl ett slag p Fyndtabellen (S L kan vlja
bort resultat han/hon anser orimliga). Efter fyndet omri ngas
RP snart av lT6 avundsjuka skrotletare och trashankar.
3 Nr RP vandrar igenom en folksamling frsker en ung ficktjuv
(Fingerfardighet 60%) stjla ngot vrdefullt frn en av RP.
4 2T6 skultryttare p besk driver en pansr mellan sig.
5 RP ser en grupp barn kasta sten p en Ayende Automat.
Automaten r en Rdgivare (SL bestmmer fraktion) och om
RP hjlper Automaten kan den i gengld svara p ngra av
deras frgor om Moss.
6 En Parlamentsledamot passerar i en dekorerad brstol.
Brstolens prakt str i bjrt kontrast till de sorgligt raserade
omgivningarna.
7 En friryttare frgar RP vilka de r och vad de tnker gra i
Moss. Friryttaren tnker inte stlla till brk men lgger RPS
utseende och utrustning p minnet.
8 En trashank erbjuder sig att byta 2 patroner kaliber 9 mm (eller
motsvarande mindre fornfynd) mot tv dagsransoner mat.
-
9 lT6 knegande trashankar som frsker bygga ett skjul ber RP
om hjlp med att hlla en balk. bra en sck eller dylikt. Om
RP stannar och hjlper till kommer trashankarna sedan frska
tigga frn RP.
---
lO lT4 tiggare antastar RP.
11 En grupp om l T 6 trashankar ptar i en byggnadsruin efter
saker de kan anvnda eller slja.
12 En handelsman som har sina varor (mestadels krimskrams) p
en liten krra frgar RP om de r intresserade av att slja eller
kpa ngonting.
13 Vgen RP har valt blockeras av rasmassor eller en enorm lerpl.
RP mste vlja en annan vg fr att ta sig dit de ska.
14 RP passerar en provisorisk marknad: lT8 handelsstnd dr det
sljs mat. krimskrams och byggmaterial.
15 Nr RP gr frbi ett omfattande nybygge (3T6 knegare) hlsas
de av en nyfiken frman som undrar vad de har fr rende
i Moss. Han kan bjuda RP p ett ml mat om de berttar
historier frn sina resor.
16 RP antastas a v lekmanna predikant frn Ett-ett-tv. Predikanten
vnder sig till l M M eller mnniskolika MM eller PSI i gruppen
och frelser om deras heliga plikt att hedra frfderna.
17 Makabert fynd: En vindpust blser bort damm frn en
skrphg och ett lik blir synligt. Om RP eller ngon annan
bestmmer sig fr att plundra liket r det 50% chans att de
hittar lTlO Kr och 50% chans att de blir upptckta av ngon.
18 Mindre husras: Ngonting lossnar frn en byggnad som RP
passerar och faller till marken.
19 Strre husras: En byggnadsruin som RP passerar faller ihop
med ett brak. RP tcks av damm och sot. Ditrusande stadsbor
bnfaller RP att hjlpa till att grva efter verlevande i ruinerna.
20 lT4 av Slves Slaktare iakttar RP p avstnd fr att sedan
rapportera till sina verordnade.
auktionerna i sin vita pred i kosrk.
Bortom ham nens lagerbyggnader, barer och torrdockor lig
ger Skimmelshem. Den tidigare s idyl liska byn, domi nerad av
enkla vitmlade env n i ngshus, r nu vanstlld av sekten Ett
ett-tvs stndiga grvande. S gott som alla ppna platser har
frvand lats till hl och gatornas bredd har minskat ordentl igt
d alla r sysselsatta med att bygga till sina kllare. Tyko Tyfosell

har tagit ver byldstens gamla hus och bor dr med sina fem
fruar. I husets utgrvda kllare ligger dessutom sektens tempel,
dr Tyko varje vecka hller pred i kni ngar om Skimmelshems fr
trfflighet och vikten av att vara frfderna trogna i allt.
Snygg-Tvl
Mellan ham nen och Skim melshem ligger en av Moss nya tvl
manufaktu rer, Snygg-Tvl . Den gs och d rivs av Al l bjrn Wes
sing, en ledande medlem av Ett-ett-tv, H a n donerar troget en
tiondel av sina i n komster frn man ufaktu ren till sekten, vilket
gjort att han bl ivit en av Tyko Tyfosells favoriter. Man ufakturen
r till strsta delen byggd enl igt sektens regler, det vill sga un
derjordisk, Det enda som syns ovan jord r en stuga dr man
tar emot beskare och handelsmn samt tre bastanta skorste
nar som pyr ut lutdoftande rk ver Ski mmelshem, M a nufaktu
rens lge och bisa rra konstruktion har frrat den smeknam net
"Tvlhlet" bland fol k utanfr Skim melshem.
Tltstaden
Strax norr om den gam l a stadskrnan och tio m i n uters prome
nad vster om Stortorget ligger Tltstaden. Nam net r missvis
ande d bebyggelsen i nte bara bestr av tlt - hr finns ocks
diverse s kj u l och till och med hl i marken med presen n i ng
ver, grvda av m issionerande medlemmar frn Ett-ett-tv,
Hela tltstaden r mycket provisorisk och oorganiserad. Det
finns i ngen lag eller ordning an nat n den som utmts d och
d av frbi passerande fri ryttare, Det stjls och snattas ohm
mat och gngbi ldningar eller klansammanslutningar har b l ivit
det natu rliga motmedlet: m i nd re grupper om mellan fem och
femton person slr svartsjukt vakt om sina territorier och kr
bort nykomli ngar. Stmningen i tltstaden r tuff och beskare
rekom menderas att vara p s i n vakt.
Trots a llt kommer stndigt mer och mer folk fr att sl sig
ned i tltstaden - laglsheten hr r m i n d re n i omrdena
kring Moss, och i tltstaden har det mesta av den verblivna
brandbrten rensas u pp, s man riskerar i nte att ens bostad
faller i bitar, I Tltstaden idkas ocks en desperat byteshandel
med vardagligheter som byggmaterial och kksverktyg - in
takta tegelstenar och ngorlunda hela grytor r hrdvaluta,
El Borbah
Det strsta krogtltet i Tltstaden heter El Borbah och r ltt
att hitta till, Det r bara att flja stanken av jst och msk frn
kroggaren Teppe Staks eget bryggeri, som ligger i ett par skjul
bakom tltet. lm usten p El Borbah smakar i nte s gott men
andra sidan b l i r man i nte sjuk av dem, ngot som givit Tep
pes stlle en ofrtjnt popularitet. Slagsml hr till vardagen,
ofta utbryter flera varje kvll. Ett favoritnje fr de som sjlva
inte deltar i slagsmlen r att satsa pengar p vem som ska
vinna och frlora.
Madam Kraukes Spdomar
Madam Kraukes tlt r en av lugn i den an nars brkiga Tlt
staden. Faktum r att vidskepliga s l u m bor gr omvgar kri ng
tltet och vnder bort bl icken hellre n att titta p den skylt
.' ct..,
,-;
-:-'''4.
madam Kraukes har satt upp fr att an nonsera sin verksam
het: ett grllt mlat ga som stirrar ut ver Tltstaden. Fr en
halv kredit kan man f reda p sin n rmaste framtid och fr tre
krediter (eller lmpl iga bytesvaror) kan man f en detaljerad
spdom och rd om vad man br ska sig till eller undvika hr
i l ivet, M adam Kraukes spdomar r bland ingar av kon kreta
rd och kryptiska metaforer, och den allmnna meningen i Tlt
staden r att hon har rtt oftare n hon har fel . Fri ryttarna tror
att hon r en van lig taskspelare, medan mnga av T ltstadens
invnare r vertygade om att hon r en vlmenande psim utant
som slagit sig ned fr att hjlpa Mossborna.
Zoologiska Parken
En av Moss frmsta attraktioner innan branden var den Zoolo
giska parken, belgen ster om i n re hamnen. Parken skapades
av kunskaparsllskapet Zoologins Frnder, eller zoofrsarna
kort och gott, Zoofrsarna sg som sin uppgift att kartlgga
G ryningsvrldens exotiska djur- och vxtliv s gru n d l igt som
mj l igt, De finansierade expeditioner till nr och fj rran fr att
fnga in allehanda monster och bringa dem tillbaka till Moss
fr nrmare stud ier. I den Zoologiska parken frevisade zoo
frsarna sina infngade specimen fr publiken och omrdet var
ett vanligt utflyktsml fr den bildni ngstrstande verklassen,
U nder branden dog flera av de i nfngade bestarna och de
flesta andra tog tillfllet i akt att rym ma. En del av de mer folk
ilskna djuren stannade kvar i omrdet och fann utmrkta bytes
djur i de stackars verlevande Mossborna, Fortfarande stryker
en och annan lomur och torr buskskytt kvar i ruinerna ...
Mossborna skyl lde denna nya fara p zoofrsarna och fr
d rev de fredliga kunskaparna frn staden, Kvar bland resterna
av Zoologiska Parken finns nu bara en ensam entusiast: Luci
dor Galejo, fre detta Borgmstare i Moss, Lucidor var frsts
ingen zoofrsare men vl i ntresserad av zoologi och dessutom
stor ekonomisk gynnare av Zoologiska Parken. De flesta andra
Mossbor undviker parkomrdet och herr Galejo, men den som
sker upp honom och kan tnkas hjlpa till med teruppbygg
naden av parken (och Moss) kan f en vn fr livet.
Lucidor Galejo, fre detta borgmstare i M oss
Den muterade kunskaparen Lucidor Galejo kommer frn en fin men inte
srkilt am bitis Moss-familj. ldste sonen Lucidor var drfr en perfekt
kompromisskandidat nr det mestadels symboliska borgmstarm betet
skulle besttas. Lucidor accepterade dmjukt sin ansvarspost och
varvade som borgmstare sina kunskapliga efterforskningar med
ceremon iella pli kter ssom faktoriinvigningar och tndande av det rliga
nyrsfyrverkeriet. Herr Galejo stod alltid Zoologins Frnder nra, men
var aldrig officiellt var medlem i sllskapet. Han har sjlv frfattat fem
lrda verk om Gryningsvrdens natur och brevvxlar regelbundet med
zoologpionjren Adelia von Hartmann. Lucidor skulle inte kunna dlja att
han r mutant ens om han frskte: han har grsprcklig, flammig hy och
purpurf rgad kroppsbehring, srskilt tydlig i och med hans yviga frisyr
och skgg. Oftast gr han omkring i en sl iten skinnjacka, vst med mnga
fickor, samt ett par vadmalsbyxor nedstoppade i ett par bruna kngor.
Relevanta egenskaper: KP: 42, 1 8 : 1 2, S8: o, Energikropp, Livssinne*
8S%, Nattsyn, Stryktlig, Rykte S (som f d borgmstare) , Status l ,
Iakttagelsefrmga 71%, Kpsl 68%, Nrstrid 44% (sabel), p istol
60% (nlpistol), Smyga/gmma sig 83%, Bildning 8S%, Reparera 49%,
Undvika 40%, Vildmarksvana 87%, Zon kunskap 86%, 4S nlar till
nlpistol (svande gift, TOX S)
38
Dl FARVIL TILL FRNUFTET
-
Norr om Moss ligger zonen Oz. Till och med den mest rrade
zonfarare ryser nr det namnet nmns - i andra zoner riskerar
man visserl igen l ivhanken, men i Oz r det ens frstnd som
str p spel. Farorna i Oz gr inte att skjuta med Skarprttare
eller ens laservapen - den mystiska si nnesrta som hrjar i Oz
trnger igenom de mest ttslutande stridsrustni n gar.
Det tar tv dagsmarscher att ta sig till zonranden. I Oz yt
teromrden r frn uftsrubbningarna relativt lindriga och mani
festerar sig frmst som svra mardrmmar eller allmnna obe
hagsknslor. Dessa nr man viss dock immunitet mot ver tid,
s i zonranden har en del ihrd iga farmare och prospektrer
slagit sig ned. De tjnar ibland en del extra pengar p att slja
vatten till passerande zonfarare - i zonranden r det ytbelgna
vattnet fr det mesta giftigt (TOX 1T6, skadande gift) , endast
d j u pare brunnar ger rent vatten . Eftersom zonens ytteromr
den ocks r d rabbade av str l n i ng (intensitet Mycket svag - se
Regelboken s 76) r de som bor i Oz yttre delar ofta slagna av
rta, ngot som bidrar till deras allmnna vresighet.
Efter ytterligare tv-tre dagsmarscher nrmar man sig zonens
krnomrden. Hr avtar strlningen och vatten kl lor-
na bl i r renare (20% risk att varje
given vattenklla hanox 1T6,
skadande gift) . Ruiner frn
forntiden, en del tml igen
vl bevarade, syns i det glest skogiga landska pet. Detta r dock
en klen trst, fr hr brjar zonen sl sig p vettet ordentl igt.
Som om det i nte vore nog finns det hr ocks rikliga best nd
av vissa obehagliga zonmonster: lgre djur som gasslnda,
knipsare, morasit och sorgmantlad avfallsmunk (se Zonernas
Zoologi) r vanligt frekommande och verkar i nte pverkas s
mycket av sin nesrtan i Oz. De andra zonmonster som finns
hr r ftaligare men desto obehagligare: frnuftsstrningarna
gr dem i allmnhet mycket mer aggressiva n normalt. Till och
med en mindre flock asgnagare kan vara svr att tampas med
i Oz eftersom de sm krken slss intill dden.
Psibunkern
Ett ftal psioniker och erfarna zonfarare som gjort expeditioner till Oz har
listat ut att galenskapsfaltet som omger zonen mste hrrra frn ngon
form av urtida psionisk teknologi. Jrnri ngen har gissat sig till att det n
gonstans i zonens hjrta mste finnas en intakt psionisk forskni ngssta
tion, och samma slutsats har deras rivaliserande sekt Vktarna kommit
fram till. I den begrnsade krets som sitter inne med denna infor-
mation har namnet "psibunkern" eller "psibunkern i Oz" kom
mit i bruk fr att beskriva platsen. Jrnringen,
Vaktarna och tre-fyra zonfarargng r
givetvis mycket intresserade av att
 utforska och plunda psibunkern. Problemet r att de som allra helst vill
komma t det som finns i bunkern ocks r de som har det allra svrast
att utforska Oz (samtliga zonfarargng som knner till legenderna om ps i
bunkern rknar en eller flera psimutanter bland sina medlemmar). Det
r alldeles fr riskfyllt fr dem att ge sig in i Oz krna innan de vet mer
exakt var psibunkern r belgen. D rfr tvingas dessa grupper fr tillfllet
agera via bulvaner. P plats i Oz finns agenter fr Jrnringen och Vktarna
samt rekryterare fr zonfarargngen, som alla frsker anstlla eller lura
andra ventyrare att ge sig in i zonen och underska ledtrdar, kartlgga
outforskade om rden och kontrollera redan uppgjorda kartor. Samtidigt
hoppas agenterna frsts att deras utsnda exploratorer inte ska lyckas
fr bra och sjlva hitta psibunkern. Den som slutligen finner och plundrar
psibunkern kommer drfr snabbt att bli ett jagat villebrd eftersom alla
de andra skattjgarna kommer att gra nstan vad som helst fr att sjlva
lgga beslag p rikedomarna.
Sinnesrubbningar och vettstrningar
I nnan katastrofen gnade sig forskarlag i enklaven i Oz hjrta
t intensiv forsk n i n g om psioni k och psionisk krigfring. De
lyckades i enklavkrigens s lutskede skapa en serie hemska men
experimentella vapen: en slags psioniska strsndare som p
verkar resonansflt inom ett o m rde. I nvnarna i Oz hjrta
dog nr biologiska stridsmedel slpptes i n i deras enklav,
men strsndarna lyckades i ngen sl ut. De
r kopplade till ett fusionskraftverk
dj u pt u nder enklaven och har
fortsatt sina galenskapsbringande utsndn i ngar i de h u n d ra
tals r som gtt efter katastrofen.
De psioniska strsndarna pverkar alla sinnen och de med
psikrafter a l l ra mest. Fr varje dag som en RP tillbringar i Oz
krna fr denne 1 T6 galenskapspong (G P) . Nr GP r hgre
n V I L mste R P sl p nedanstende tabell en gng per dygn.
Effekterna stannar kvar till dess G p ter nr under V I L. Fr varje
dygn man till bringar i zonens utkant gr GP ned med 1 och fr
varje dygn man till bringar utanfr Oz gr G P ned med 1T4. Ef
fekterna r ocks kumu lativa. En del mod ifikationer i tabellen
bygger p R PS Galenskapspongsverskott (GP) . Detta r helt
enkelt differensen mellan GP och V I L (en R P med V I L 15 och 1 7
G P har ett G P p 1 7-1 5 2 ) .
=
Det r mycket troligt att R P p f rd genom O z kom mer att
f sl p tabellen mer n en gng. Om man fr samma resultat
igen kan SL vlja att anti ngen dubbla de negativa mod ifikatio
nerna av galenskapen, eller sl igen fr ett nytt resultat.
Exempel: En RP med V l l l l har 1 3 C P, slr p tabellen och fr resultatet Fr
fljelsemani. Nsta dygn fr samma RP ytterligare 4 C P, och eftersom C P
fortfarande verstiger VI l mste R P s l nnu en gng p Galenskapstabellen.
Den hr gngen blir resultatet Ljudknsl ighet. Denna RP lider nu av bde
Frfljelsemani och Ljudknslighet till dess att CP nr under V I L . Det rekom
menderas att Sl i hemlighet hller reda p hur mycket CP alla RP har och
vilka effekter de drabbas av, det bidrar till att skapa en obehaglig och osker
F stder kring sterhavet har ett s fga sm ickrande rykte
som S i m ris. Orten r vida beryktad som en hemvist t havs
marodrer och banditer. S lnge som man kan m i n nas har
uslingar av alla de slag kunnat ska skydd bak dess bestyckade
forn m u rar. Farvattnen utanfr r drti l l knda fr sina mnga de Ezkadrillen. Pengar tjnar man ocks p alla de i nvnare
skeppsbrott. Anledni ngen r dremot inte dolda rev och strm
mar utan att simrisborna lockar skutor p grund med falska sig
naler. Till sin hjlp har de en i mposant fornlmning, ett vldigt
fyrtorn som skjuter upp lngt ver kkarnas tak och murarnas
vittrade topp.
Faktum r att handeln med vrakgods utgr en av S i mris
h uvud nri ngar. Ja, ven den arma besttningen frn frlista aristokrater p flykt eller desertrer frn U lvri ket. Det r slunda
skutor r en handelsvara. Frutom vrakgodshandel l ivnr sig
s i m ri s borna p fiske. S pigg, sluring och bult d ras i n med nt
medan de vld iga sterhavsgddorna ljustras, ett m i nst sagt
farligt vrv knt som gddafnget. Via orten sker handel med
varor fr n Rdesbult, M u ntermla och andra smttiga stads
stater p Frihetens sltter. Drti ll har den fruktade havsmaro
drflottan Ezkadrillen sin bas i Si m ris: En handfull skutor under
befl av den vlfriserade vattensorken Eskobar Gasse.
Sedan ngra generationer t i l l baka har den oligarkiska vat
tensorkklanen Zork S i m ris i sitt grepp. Enligt traditionen skall
de ha s i m mat ver frn Gotland efter att en blod ig vendetta
grundad i tv odruckna flaskor trantin ner tvingat dem p flykt.
Klanen Zork har inte bara kontroll ver vrakplundri ngsverksam
heten och handeln med roffat gods, dessutom kommenderar
som tvingas ti ll s kallad stadstjnstgring - den som i nte kan
kpa sig ett permanent skydd i nom m u rarna tvingas man att
s lita i Si m ris, och drmed klanen Zorks, tjnst.
Sim risborna r en brokig skara mutanter och icke-m uterade.
I S i m ris fr man trngas med motorskallar frn H u ltamarker
och mosmoselska exil mutanter l ika vl som hindenburgska
mer n bara mobsters och banditer som sker sig till Si mris. S
lnge som stadstjnstgringen fr fatt i folk och dukater spen
deras i staden knorrar i nte de frdomsfria vattensorkarna.
Valuta i Simris
Simris har ingen egen valuta. Krediter, tftingar och tartarer anvnds is
tllet, alla i folkmun kallade d u kater (1 dukat = 1 kredit). Den simpla by
tesvalutan pezos finns drtill. Det gr ungefar tolv pezos p en dukat, med
halv- och kvartspezon som minsta enhet. Att lra sig systemet tar tid och
det r inte ovanligt att nykomlingar luras kapitalt!

ALLMINT DM SIMRIS
Simris omgrdas av en hg frsvarsm u r i fornsmlt sten, be
styckad med skrotkanoner, arm borst och marodrpositiv. Mu
rarna gr ned till vattnet och stadens hamn l igger vl skyddad
bakom frsvarsverket. Hamnomrdet r indelat i tre delar: Tra
darhamnen dr al lehanda olika skepp kan lgga till; Fiskeham
nen dr traktens s piggfiskare l i kvl som gddfngarnas skutor
lgger an; och Ezkad rill hamnen, som r avsedd fr sjrvarflot
tan och andra fartyg under sorkklanens befl. Tv ham nkanaler
lper i n norrver och upp mot fornmuren och delar staden i
tre olika omrden. Lngst vsterut, bakom F iskehamnen, finns
det trnga ruckelomrdet Rassekvarteren. ster om det ligger
den livliga del som kallas Vstra Vrakstaden. Det breda strket
mitt i staden, dr den ofantl iga fornfyren ligger, kallas Trandi
striktet. Den sista delen kallas sterbacka, det omrde i Simris
dr de flesta av vattensorkklanens fam i ljer har sina residens.
Dr finns ocks Slavbunkern, ett underjordiskt ruinkomplex dr
vrakplundri ngens fngar fr i nvnta sitt de.
Stadsbebyggelsen r i huvudsak al lehanda skjul och ruckel
av skrot och delar frn vrak. Lmningarna av ett stort antal fr
l i sta skutor utgr sto m men till mnga av Simris byggnader.
Omkullvlta, uppochned eller rttstllda med strar eller klen
nedgrvd, samt i nsprngda mellan otaligt plan lst u ppfrda
joxkkar, ger dessa btvrak staden en sregen prgel. Ett dus
s i n ruinbyggnader i fornsmlt sten och konkret finns drtill,
varav det tornkadaver som utgr den mktiga fyren framfrallt
str ut.
En annan, fga smickrande, aspekt av Si mris r allt avskrde
och sopor som fyller stadens gator och grnder. De fornkloaker
som psts tunnia sig under staden tycks igenproppade. Fram
frallt u nder varma sommardagar sjuder orten av en snuskdoft
av vidrigare sort. Ett faktum elaka tungor sger vl spegla sta
dens befolkni ng, vars skita och sm utsiga anleten ofta vittnar
om kroppar som tvagas lika sllan som Sim ris gator fejas.
Vattnet utanfr Simris varierar mellan brda djup och u pp-

stickande klippstycken. Lmska sjok av pestalger och fornkri
gens styggelser flyter drtill upp frn Den Brnda Jordens hel
sickestrakter titt som ttt. Som om i nte det vore nog hemsks
orten med oregelbundna mellanrum av al lehanda m i ssfoster
vder. Mest beryktade r de tyfonl i ka kldvindar, ej ol ika M o
zonens hrskartrom ber, som letar sig upp frn glacirvidderna
sder om U lvri ket. S i m risborna kallar den terko m mande is
blsten fr M isren och u nder veckorna nr isvindarna viner
avtar all aktivitet i staden. Det enda goda som de fr med sig
r att efterfljande regn och smltande is brukar rensa staden
frn det vrsta av de ackumulerade soporna.
RPoch Simris
Anledningen till att RP beger sig till Si mris kan vara mnga. Ngra uppslag
till S l fljer.
P jakt. RP hyrs in fr att f fatt i ngon som gmmer sig i Simris. En bandit
med pris p sin skalle, en frsvunnen handelsman eller kanske en person
som RP vill hm nas p.
P flykt. Polis och prisjgare r RP i hlarna. Samfundet r fr het mark och
Gborg lockar inte heller. Rykten om fristaden Simris nr dem, ett tillhll
dr till och med banditer som RP r vlkomna.
Er man i Simris. Polisgazetten saknar bra stoff. Krutartiklar kring Simris
lockar men frst skall lmpliga murvlar hittas.
Kvicka krediter. Den skrupelfria bolagsmannen Helgart Mhr ser mj
ligheter till att tjna storkovan genom vrakgodshandeln. RP behvs som
vakter eller kanske till och med frhandlare. Alternativt kanske slipade RP
erbjuds ansvar fr Mhrs kmpande tradarkompani i Simris.
Mitt liv som pirat. RP har ftt nys om att Ezkadrillen sker hrdfra havsma
rodrer och lovar rikligt med krediter t hugade.
Stadsstatens urhistoria
Simris har ett d un kelt frfl utet. Ett flertal byggnadskadaver i
fornsmlt sten, den bestyckade forn m u ren och dess tornande
fyr ta lar ett tyd lig sprk: hr har en gng legat en bosttning
frn Den Gamla tiden. Simrisborna kan bertta att staden varit
hemvist fr allehanda existenser u nder generationer. Pyris his
toriografer i nstmmer i detta, ven om deras beskrivningar pe
kar mot S i m ri s som tillhll fr rvarpack och marodrer nda
frn tiden fre Sa mfu ndets grundande. Fram ti l l kejsar Elmers
regentstid sgs dremot samhllet ha varit av relativt d i m i nu
tiv storlek.
Sanningen r i nte lngt ifrn vad s i m risbor och pyrier tror:
de forntida frsvarsverken har i lnga tider lockat som frsvar
mot kringstrykande zon monstru m. Fiske, l i kvl som rveri och
vrakplundring har skett p orten sedan tiden fre Pyris grun
dande. De mnga ren som bandithemvist har gru n d m u rat
Simris solkiga rykte. Och efter att den vghalsige kaparen Ti lde
Chi kano och hen nes su rsvallske kom panjon Rnny Rackham
- mer knd som den fruktade kommendr Rvkrok - grundade
sjrvarflottan Ezkadrillen har nam net Simris blivit n mer om
grdat av skrmmande historier.
Vad man ftt om bakfoten r vad fornruiner, m u r och an nat
en gng varit. Ruinskeletten, tornet och det i m posanta frsvars
verket r i sjlva verket resterna av det vldiga fngelset HADES
I I . En dyster koloss dr drar, vldsverkare och icke nskvrda
-- , .:; .
"":.,..
.' ; .
gmdes undan. Av de fornlmn i ngar som finns r det mesta
fga annat n sndertrasade betongbyggnader. U ndantaget
som br nmnas r vad s i m risborna kallar Terrortorn-K, fng
elsets isoloeri n gsavdel n i ng, dr fornkraftiga frsvarssystem
fortfarande lyder urtidens sista order.
Den simriska mentaliteten
I S i m ri s rder en allomfattande dyrkan av det starka. De so
ciala regler och frord n i ngar som leder till dolska intriger och
rnker i Pyrisamfundet eller Gborg r hr ersatt till stor del av
handgri plig rhet och laglst frtryck. Vad som finns i form av
lagar och frordn i ngar r lika oplitl igt och nyckfu l lt som en
hrskartrombs hrj n i ngar. Stadsstatens tunna lagparlr, Den
Fria Koden, skiftar i i nnehll allt efter vad som passar klanen
Zork fr stunden. Trygghet vinner simrisborna genom att ska
sig till olika grupperingar, tydligt visa sorkklanens sin lojalitet
eller kpa sig ngon form av beskydd.
Denna anda genomsyrar klanen Zorks beslut och r an led
ni ngen till att sorkarna tillter marodrer och piratgng att fritt
husera i staden. Ja, att flera av gngen har visst i nflytande i sta
den beror p denna i nstl l ni ng. Vana vid att ta vad de nskar r
dessa hrdfra usli ngar i mngt och mycket det simriska idea
let. Det har ocks in nebu rit att m utantfolk och srlingar vana
vid vild markens ofrltl iga grymhet snabbare kan komma att
anpassa sig till ett liv i Simris n i andra orter kring Frihetens
sltter. G rupper som M iasmaterna och Tivol i-IX har snabbt fun
nit sig en tillvaro i staden.
Vad som utgr styrka och i nflytande r dessutom i nte givet.
Vldsmakt, krediter eller psion iska krafter r alla medel att bru
ka. Det r vad man stadkommer med dem som r avgra nde.
Det in nebr i nte att simrisborna r srdeles toleranta mot udda
fol k eller psi-mutanternas frmgor. Nej, det man accepterar r
att man kan bruka dyl i kt fr att tvinga igenom s i n vilja. Mlet,
i nte medlen, r vad man lever efter i Sim ris. Enstaka psioniker
eller sm grupper av psi-m utanter som skt sig till Si m ris un
der ren i frhoppn i ng om att hitta en fristad har slunda ftt
sig en otrevl ig verraskning.
Denna beundran fr makt medfr ven ett frakt fr svaga
och veka. En obarmhrtighet som fr utomstende med hr
komst i sterhavets strre riken r svr att tolka annat n som
brutal och ocivi l iserad. Det tar sig ocks uttryck i nedltande
till mlen och osande svador - tilltalsstt som fr den ovane r
glpord och grova frolmpni ngar men som fr simrisborna r
vardagligt bemtande. Att ofrhappandes kallas fr slem kft,
trckskalle eller asgnagarfda skall inte verraska den som be
sker Sim ris.
Rttsvsende o{ StadstJnstgring
S mycket till lagar och frord ni ngar existerar i nte i Simris. N
gon polis eller dyli kt finns inte. De med gott om krediter skaffar
sig vakter, pi ratgng och banditer reder upp trubbel i nternt och
vanl iga si mrisbor fr frska ta saken i egna hnder bst de kan.
Den Fria Koden frku nnar nmligen i stort att det r upp till var
och en att skydda sitt. Ett ftal brett svepande paragrafer i n hy
ser dock ett tyd l igt budskap: stt d i g upp mot klanen Zork och .
 f <
"" . -
...;.,
ditt liv r till nda. Den som hamnar i ond hos vattensorkarna
hamnar i bsta fal l som slav i Ezkad rillens galr. Att klhalas
eller helt son i ka kn uffas i n p Terrortorn-K's forn bestyckade fr
svarsperimeter r ett vanl igt de. Fam i ljerna har egna knektar
att nyttja eller vnder sig till Federales Exxo fr hjlp nr ngon
eller ngra skall tas om hand. Ti l l och frn hlls en sorts publ ika
skenrttegngar till s i m risbornas frnjelse, til lst l l n i ngar d
kla nen Zork tyd ligt vill frkunna sitt m isshag. U nder lagskipare
Ezekiel Topols elaka fli nande dms de utpekade ti ll allehanda
makabra den till de nrvarandes garv och jubel.
Stadstjnstgringen r egentligen den enda orga n iserade
hanteringen av stadens befolkn i ng. ven hr kom mer Federa
les sorkar till nytta d anlndande gal l ras. De som i nte stter
s i g allt fr mycket p tvren - och det skall en del till fr att
rubba p Federales luttrade sorkar - eller kan betala en god
tycklig s u m ma i tull krvs p tjnstgring om skydd infr forn
m u rarna ska l l ges.
Fr S L kan stadstjnstgringen bli ett stt att slppa ned RP i
Simris intriger samt stta dem p god (eller dlig) fot med kla
nen Zork. Tung rustade zonfarare, drtill med gott om krediter
att spendera, lr annars ltt slippa u ndan dyl ikt kneg. Ansvaret
att hlla koll p stadstjnstgringens fol k vilar p den ofantligt
feta sorken Singoalla Po. Stnd igt andfdd frdelar hon dem
uppsatta p tjnstgri ngsrul lorna till vrakplundri ngen, att vakta
slavfllorna eller annat simpelt. H u r lnge man krvs tjnstgra
varierar efter S ingoallas humr och lynne, men sllan kortare
n ett halvr. En ruffig sovplats, enkelt krubb och ett par krus
krutt i n ner per vecka samt slit sex dagar i veckan vntar under
tjnstgringstiden.
Klanen Zork
Klanen Zork har S imris i ett jrngrepp. H avsmarodrer, ban
d iter och zonm utantsta mmar kan gra sin nrvaro knd, men
klanens kontroll ver vrakplundringen och rveriet r mer eller
m i nd re absolut. Att hlla piratgrupperna som vistas i Simris i
schack r sllan ett bekymmer, framfrallt i nte d de stkiga
havsmarodrerna sllan har vett att hlla tyst om eventuella
planer som gr klanen emot.
Zork bestr av ett antal olika fam iljer, vars utvalda storkapos
gemensamt beslutar om klanens, och drmed Sim ris, framtid.
Till skillnad frn mnga andra statdsstater och riken saknar
orten en tydlig verkuck. Den blekplsade lagskiparen Ezekiel
Topol pekas till och frn ut som Zorks fretrdare, men det
sker framfrallt fr att i nte besvra klanens storkapos med tjat
och gnat. Om ngon s r det Lejfman Chikano som r klanens
starkaste sork. Fetlagd, butter och alltid kldd i prligt skriki
ga kreationer r Lejfman synonym med den si mriska andan:
omttligt rovgirig samt l i ka slugt blodstrstig som en ulvrikisk
snauzer.
Att fam i ljen Chikanos r vrakgodshandelns frmsta fretr
dare r grunden fr deras starka inflytande och Lejfmans syster
Cia som ansvarar fr vrakgodshandeln r i ngen som stter sig
upp mot vad storkapon nskar. I den i nofficiella hierarkin hr
ven fam iljen Gasse ti l l toppen tack vare Ezkadrillens befl ha
vare, Eskobar Gasse. Troheten mot klanen gr fre allt fr sork-
fam i ljerna och enstaka uppstudsiga typer som tror sig kunna
stta sig ver Zorks vilja npsas snabbt. Konfl i kter i nom kla
nen r slunda f och kortvariga. Det h i nd rar i nte att alla sker
strka sin fam i ljs inflytande visavi andra, men Zorks vl str
frmst. Blod i ga dd och mord iska vendettor har alla lrt dem
att "ensam Zork str vek", som den urtida storkapon Rastafari
Tortuga skall ha vst fram p sin ddsbdd.
Sorkarna str inte heller utan kontakter p annan ort, fram
frallt inte i det Gotlndska ri ket. Den mytiska trantin nerkon
fl i kten var u pptakten till en blodig kamp mellan det framvxan
de gotlndska ri ket och piratklanen Zork, vilken slutade med att
de senare flydde n. Zork var dremot i nte helt utan sympatier
frn Gotlands elit och s r fortfarande fallet. Kontakten med
gutarna har alltid varit d iskret, med enskilda handelshus eller
potentater som gett klanen sitt std . P sistone har dremot
i nitiativ tagits av sjlvaste Presidr Suumak, diskussioner som
framfrallt Eskobar Gasse ivrigt stdjer. I n nehllet r lngt ifrn
klart, men ordvxl i ngen pekar t ett tydligt hll fr klanens stor
kapos: std t Gotland i en fra mtida konflikt visavi Pyrisamfun
det och gutarna kom mer s i n sida att ge sorkarna relativt fritt
utrymme i sterhavet. Atminstone s lnge som gotlndska
skutor r fredade.
Vrakplundringen
Fam i ljen Chikano har varit dem som sktt stadsstatens vrak
godshandel sedan klanen Zork anlnde till S i m ris. Det var
den rrade pi ratsorken M alteser Chikano som frbttrade de
lockande mareldar s i mrisborna tidigare frskt locka fartyg p
grund med, samt riggade upp grunderna till det nutida sig
nalsystemet mellan kli pporna och fornfyren. Ja, att sjlva fyren
bl ivit navet i den lmska vraknringen r Maltesers frtjnst.
Han kunde vcka liv i fornapparatur och u rtida strlkastare.
I nte m i nst i nsg den sluga sorken att de fam iljemed lemmar
som getts psioniska frmgor kunde vara vrakpl undri ngen till
gagn . M utanter som kan frvirra och frleda s i n nen eller p
verka vdrets makter r en del av de vl frborgade hemligheter
som dljer sig bak vrakgodshandeln. U p pifrn fyrtornets topp
lter de sina farliga tan kefrmgor vandra, till i ntet ont anande
skeppares frd rv.
Sedan ngra r tillbaka r Cia Chikano, Lejfmans syster, ver
kucku fr vrakplundri ngen, en syssla hon skter med yttersta
n it. F vgar frhandla med den slipade sorkdamen. Klanen
Zorks skrmmande rykte gr sitt, likvl som nrvaron av Cias
hgra hand, Paco Sing-Song. Den tankesla m issfostermutan
ten Si ng-Song r en bjsse av ofantliga mtt, l i ka lojal mot Cia
som han r ofrltligt brutal mot de som m isshagar henne. Via
Cias verbelamrade kontor passerar frteckningar och kontrakt
fr gods och slavar som vrakplundrarna kommer ver samt vad
Ezkadrillen plundrar.
Vrakgodshandeln r drtill uppdelad i ett antal omrden
med personer frn sorkfamiljerna som representanter fr de
viktigare. Till exempel Chikita Topol som vervakar slavtraden
eller Karloz Chikano, vilken hller noggran koll p vad som
plockas frn frlista skutor. Till sin hjlp har Cia och vriga ett
tiotal hu nsade notarier som skter bcker och arkiv, allt u nder
 .., ---
: ,..
" ,'-"k
-

versyn av den repiga automaten Kastro-B, en siffertrillare med

oerhrd logik och m i n ne fr m i nsta petitess. En annan person
av vikt r Katin ka Po, en numera grtt ldrad sorkgu mma vars
brckliga lekamen h userar mentala krafter av vld igaste sort.
Blind, nsta n stum och gravt tyngd av lyten sitter hon i n bylsad
i fyrens topprum, omhndertagen och hjlpt i sitt vrv av tv
unga psi-m utanter frn klanen.
Sjlva vrakgodsnringen r vida utspridd. Frutom vad som
plockas frn frlista skutor och de varor som Ezkadrillen fr
med sig hem krver klanen Zork en andel av de plundri ngsgods
som pi ratgng och banditgrupper fr med sig. Ansvarig fr in
drivni ngen r en styrka omma ungsorkar under ledning av den
hrd kokte Federales Exxo, en svartplsad sork som ltt knns
igen p sina vldiga puffror och sprckliga fornpansar. Med kar
biner i nvarna sker Federales sorkar igenom skepp som lg
ger till och vrlk som anlnder till hamnen. Ungefr en tiondel
av infrt gods avkrvs i tull. nskar ngon att vrakpl undringen
skall slja vad man roffat krver deras sli pade frhandlare en
tiondel av varorna drti l l . Att gra affrer med sorkarna kostar, Gamla tiden. I der som ftt klanen Zork att finansiera ngra
men andra sidan r man i gemen garanterad ett hyfsat pris. zon prospektrers rotande i Mozonen. Den mytiska automatn
Krnga gods sjlv r i nte a l ltid det lttaste och vill ngon frn Apparaticus samt den Brnda Jordens m issfosterdj up r andra
klanen Zork kommer t delar av ett parti som ngon frsker platser Gasse d rmmer om att lta utforska - ider som sps
slja p Vrakmarknaden kan f hindra dem. p av framgngar i Mozonen.
Ezkadrillen bestr i dagslget av fyra skepp. Tre forntida fis
Typsork i Federales tjnst kekuttrar rustade med skrotkanoner och la ppade motorer av
Tuffa typer i allehanda mrka skrotrustn ingar som utan att tveka klmmer forn kraftig sort. Drtill kom mer den mer snabbseglade slavga
t ngon de ogillar eller tro sig kunna krva p d ukater. De r hngivet lren Schabraket. Till havs hl ler Gasse oftast till p den senare,
lojala Federales och klanen Zork. Fr att f dem att se mellan fingrarna vanligtvis ti ll frtret fr den gravt rrade mskaptenen Lavattas
med sdant som ej rr klanens aff'rer r lttare, en simpel muta r nog.
Gri ngo, som har svrt att hlla nbben stngd nr ngon annan
Relevanta egenskaper: KP 25, 1 8 14, Blixtsnabba reflexer, Nrstrid 56%
(knogjrn, kniv), Gevr 56% (hemmabyggd fornkarbin eller M O llersk dito) , kommenderar hans skepp.
Undvika 28%
Pirater & Plundring
Ezkadrillen Ezkadrillen, likt mnga andra havsmarodrgng, lockar med andelar
H avsmarodrflottan Ezkadri llen r med rtta fru ktad kring i plu ndringen som lning. Vinsten kan bli rejl men farorna mnga och
sterhavet. U nder den slugt ordde Eskobar Gasse har ota slitet ombord hrt. P Ezkadrillens skutor skall man drtill helst st i kla
liga rder och bord n i ngar genomfrts. Samtidigt r det frst nen Zorks gunst av ett eller annat skl. Som mnga bittert fr erfara tycks
p s i stone som en ordentli g u pprustning av skutorna skett. Gasse se en gasts vrde som ringa och ltt offrat om bytet r lockande. P
H itintills har nm l igen vlrustade pyriska skepp samt fortifie de flesta piratskutor r dock gemenskapen god och plundrat gods relativt
rade kusthlor varit fr tuffa byten. Framfrallt har den stel jmnt frdelat. Hrd disciplin krvs dremot ombord och allahanda gruv
bente a m i ral Lester Vattimo varit en vagel i gat p G rasse. En liga straff vntar fr dem som inte lyder kaptens order.
knarrig veteran som svurit att krossa Ezkad rillen, ven om den
hiti nti lls alltid retsa mt sm itit u ndan alla hans slipade fl lor och Tabell 4.1: Tjnster inom Ezkadrillen

manvrar. Rang Andel'" Krav{Kom mentar

Samfundets a llt mer krvande motstnd har ftt Gasse och Gast 1 -1 5 Bt >15%
hans betrodde adjutant Orales Vato att d ra upp a l lt am biti Benknckare 1 -1 .5 Medicin >30%
sare planer. Rekrytering av pirater och frsk till att f m i ndre Bdel 1 .5-2 Bildning >20%, Bt >25%. Ansvar fr
havsmarodrband att sl uta upp bakom Eskobar pgr. ster att hlla rtt p frrd och utmta
havets oregerliga pi ratgrupper byter lojalitet ltt om lftet kring bestraffn i ngar

plundring r gott nog, men alla vet att klanen Zork r farliga Fanjunkare 1.5-2.5 Bt >40%, Talang** 2
att svika vilket fr en del att tveka infr Gasses lften. Nyl igen Kaptenito 2-3 Bt >55%, Talang** 3
slt kaparen Lulu Eckerhaupt och en handful l andra rttpirater Kapten 3-5 Bt >75%, Talang** 5
upp bakom honom, vilket skert kan f andra att lttare ta ti l l Kommendr 10 Bt >75%, Talang** 7
sig h a n s anbud.
Eskobar lockas dessutom av att f fatt i forn kraftiga vapen * Andelar av plundri ngen
** Lmplig sdan som Status, Befl etc kopplat till Simris och klanen Zork
till flottan, eller kanske till och med ett kta krigsskepp frn Den
 . ..
,.r.....
r.J:-
.'
Simris och dess grannstater
N rmast kring S i m ris finns de vidstrckta Frihetens sltter,
pl uttiga stad s stater och rtskadad zon mark. Men mktiga ri
ken ruvar hotfu l lt vid horisonten. I vster finns det vldiga U lv
ri ket, vars mobila grnsbefstning U lvavi rket sakta vltrar sig
i n ver slttmarkerna. nnu r denna pansarkoloss lngt borta
men dystersi nta s i m risbor gnyr om att dagen d Ulvri kets trup
per str utanfr stadens fornmurar i nte r vidare avlgsen. H u r
det faktiskt ligger t i l l m e d d e n saken r svrt att s i a o m . Vad
s i m risborna r fga i nsatta i r U lvri kets fanatiska och ffnga
strvan, nml igen att bevara U lvrikets geografiskautbred ni ng.
U lvavirkets makl iga men l i kvl obevekliga framfart styrs av att
rikets sdra grns frsvinner in under G ruznans isande glaci
rteke.
N orrver, bortom M u ntermla och andra smttiga samhl
len finns Pyrisamfundet. Fr S i m ri s sorkar r samfu ndet i nte
mer n ett rike vars skutor i bland hamnar i vrakplu n d rarnas
klor. Pyriernas granden i nverkar slunda fga p simrisbor
na och sorkklanen har mer eller mi ndre valt att ignorera tten
Ska rprttare med anhang. I nte ens den fru ktade Vita Krens
PLATSER & PERSONER
I nnanfOr Simris fornmurar rder ett veritabelt ruckelkaos. Jox
kkar av vrakrester, skrot och tr blandas med ruinlmni ngar.
Ja, a llt hade nog varit ett rrigt gytter om inte tv breda vatten
strk enkelt delat upp staden.
Tradarhamnen
H r lastas s m u gglarskutor, handlarskepp och pi ratskorvar p
och av. Aktiviteten r febri l . Storvuxna m utantbjssar, mnga
frn den sregna zonku lten M iasmaterna, s liter som knkare
och halar de tunga lassen av varor. Dofterna av fr mmande
gods, svett och S i mris bakom ligga nde snusk blandas till en
srjig l uktgrt. Nere i trngseln vid ham nen hittar man si mpla
smkontor och ett antal lagerbyggnader. Ett flertal pl uttiga krut
tin nerkrogar, schaskiga sjmanshak och bill iga bordeller finns
drti l l , platser dr landstigna havsmarodrer kan brja spen
dera d ukaterna de kom m it ver. De flesta som kl iver av hr
har dock snart skt sig bort mot Vstra Vrakstaden och Trandi
striktet fr n mer lockande njen. Det finns dock ngra platser
i Tradarhamnen som har sin stadiga publik, till exempel den
mrkligt klargrna plasticsdojan frn vil ken hamstermutanten
Tabasko Heng serverar spckburgare - rikligt fettmustiga och
flottdrypande stycken, l i ka beryktade som Tabaskos grllt blom
m iga vstar.
Kejsar Kjell
O m bord p det uppstttade vraket Kejsar Kjell, en frlist skorv
som psts vara en kapad pyrisk a m i ralskuta, bjuds det p strv
kruttinner och hrda fajter. Stmning r alltid l ivad, i nte minst
nr erknt tuffa typer kl iver i n i ringen som riggats p dcket.
Stllet skts av Hedemora Fajitas, en bru nsprcklig rtta frn
Norra demarkerna.
rder eller de styrkor som Sdra Armefraktionen har r ngot
man bryr sig om. Frn Pyris sida r Simris och dess piratflotta
Ezkad rillen en m punkt. Fga i stnd att gra ngot t denna
marodrhla gnller generaler och kejserliga byrkrater ilsket
kring rder och frlorade skutor men i ntet mer hnder. Kan
samfu ndet trnga sig vidare sderver r det mnga som vn
tar sig sin istra straffexpeditioner mot stadsstaten, men fr s
dana tankar krvs att man frst vet hur U lvri ket och Gotland
skall tacklas kring ett vidare framflyttande av Pyris grnser. En
lngt knivigare frga n ett gng banditer och pi raters granden
lngt bortom ri kets grnser.
Det s i m risborna framfrallt mrker av i slutndan gllande
andra riken r gutarnas granden. Det svrseglade sterhavet
har i nte hindrat Gotland frn att bygga upp en mktiga flotta,
vars tungbestyckade krigsskepp till och med hotar Ezkad rillen.
Skrvlande propaganda dr gutarna hycklas a rrangeras till och
frn av sorkklanen men fr den mer insatt ter sig en sak klar:
stadsstaten har mer eller mi ndre accepterat Gotland som sin
verman. N rvaron av beskickningen i G utens H u s talar sitt
tydliga sprk.
Kaparbolaget
Kaptener och kapare som sker besttning till sin skuta kan
helt sonika brja hra sig fr p Simris olika kruttinnerhak. Ett
ftal driftiga personer har gjort affrer p dyli kt och frmedlar
tjnster och kontakter fr smuggling och plundring. Kaparbo
laget r ett av de mer vletablerade, med knni ngar bland de
flesta havsmarodrgng som seglar p sterhavet. garen,
Zi ppo Truffel, r en snacksalig muterad papegoja som bryter
starkt p en oknd dialekt, svr som den vrsta hamnsjare och
pladdrar p om otaliga osannolika upplevelser.
Att mnstra p
Zippo kan bli R P S vg in i Simris pirathierarki. Gojan har glappat lite fr
glatt med nbben och retat upp piraten kaptenito Krut. RP hyrs in som
vakter och tvingas tampas med Kruts mannar. I m ponerad av RP bryter
kaptenen brket med ett Aabb och vill f med dem p sin skuta. Ett par
stolpolzka skrotkoggar plundras med RP i centrum. Krut lovordar dem och
Zippo skrvlar, vilket kapten Bruno Rambias vid Ezkadrillen noterar. De
approcheras av den enbente Bruno och klivet in i Zorks tjnst vntar.
Hlet
En rkig krog som ryms i en ranglig kk av vrakgods och halv
m u rket ti mmer. Den bastanta bisonoxen Lazlo Oggelz serverar
lakoniskt s u r lmust och krutti nner. Sm alkover och mrka
hrn bjuder p goda chanser till d i skreta samtal. Annars sam
las hr mest pi rater och kapare fr att skrvla om dd, d rnka
sorger eller d rmma om Razvan Rdes mytiska forns katt.
F iskehamnen och Rasselkvarteren
Simris sti nker men i n gen del s mycket som Rasselkvarteren
och den inti lliggande hamnen. Fiskrens, ruttnande tng och
avskrde blandas till en solid odr. Det r ett ndvndigt ont
dock, d s i m risborna skulle svlta om det i nte vore fr Ras
selkvarterens befolkning. Fiskare, tngodiare och gddljustrare
producerar en stor del av det som pi rater och banditer stoppar
i sig. Trakten omkring r nml igen fr svrodlad fr att barrber
och dumdjurs u ppfd n i ng skall rcka. I nte fr att det fr havs
marodrerna att uppskatta omrdets boende: det flabbas rtt
t de mju kryggade parvlar som i nte klarar att leva p plu ndring.
Klanen Zork har dremot sedan lnge insett vrdet av Rassel
kvarterens befolkning och faktu m r att o m rdet nog r det
mest trygga i Sim ris. Ngra dussin personer i stadstjnstgri ng
har till uppgift att u nder versyn av Barkas Teq u i la, en av Fe
derales trogna sorkar, hlla de vrsta brkmakarna borta frn
kvarteren s att de boende kan syssla med sitt. En utmanande
uppgift som de dock klarar med bravur.
Fr gstande ventyrare finns l ite av i ntresse hr, om man
nu inte sker en plats att ligga lgt p. Mj l i gt kan krubbet
locka. Nyfngad fisk som b u lt och sluring gri llas, kokas och
steks med stor finess. Framfra l lt nra fiskehamnen h ittar man
ett antal vlknda hak. Hr finns bland annat den osannolikt
surmulna uttern Filippo som serverar Simris ypperligaste sik-
soppa, brderna Kosters smaskiga tngkakor och m utantkvar
tetten Rambias gri ll bod, dr stycken av bsta flottdallrig gdda
kan mumsas p. Till dessa och liknande stl len kommer ota l iga
stnd dr kruttinner och annan s i m pel tokjos serveras. Ras
selkvarterens boende tvekar i nte till att svepa ett glas eller tv
eller tre eller fjorton, om i nte annat s fr att dva en anstrngd
nos eller nsa.
Ezkadrillhamnen
H r ligger sjrvarflottan ankrad, hrt bevakad av skjutglada
matroser frn Ezkad ril lens besttn ing samt ett antal av Federa
les tuffa sorkar. Ngra utbyggda fornruiner utgr lagerhus dr
plundrat gods frvaras. Det kanske lockar att frska komma
t en del av Zorks undanstuvade varor men dyl i kt r snarare
draktigt dumd ristigt n smart uttnkt. Bevakningen r nitisk
och straffet fr den i nfngade oundvikligen dden. I vrigt finns
fga i hamnomrdet: en torrdocka; ett par rostiga kranar i forn
metall och skrot; en kantina dr flottigt krubb serveras av ngra
hglsa m utanter i stadstjnstgring; samt ett par ruckel byg
gen inrymmande verkstder och material fr att hlla Ezkadril
lens skutor i hyfsat skick.
48
Typisk ezkadrillpirat
Smutsigt stinkande och rbarkade typer, mestadels mutanter av olika
slag. rr, proteser och en kakafoni av frglatt lumpna utstyrslar utmrker
skaran. En redig slurk tinner per dag r ett mste till sjss och likaledes p
landbacken. Deras oregerlighet och kftighet till trots lyder de kvickt och
vant order: respekt fr kapitn och kapten samt bdelns tunga straffpk r
nog fr att tygla dem. Lojaliteten r dock inte utan brister och tillrckligt
med pezos kan locka en hel del till bde svek och drp.
Relevanta egenskaper: KP 26, IS 1 1 , S S +lT2, Robust eller Brsrk, Nrstrid
44% (sabel, kniv), Pistol 33% (lappad skarprttarpuffra eller skralt
hembygge), Tunga vapen 22% (krutharpun eller skrotkanon ombord),
Undvika 33%
Doggen
Den forntida fiskekuttern Doggen str under befl av kapitn Abjank
Chavez, en vldig mutant som r lika lojal mot Zork som han r frlskad
i sin mt omvrdade skuta. Doggen r en rundbogad och ntt skapelse,
femton meter lng och runt sex meter som bredast. Likt de andra
fornbyggda trlarna r den allt annat n snabbseglad men det vgs upp
av en robust och tlig konstruktion, god hanterbarhet i svrt vder samt
redigt med utrymme fr bde roffat gods och manskap. Sidorna har strkt
med skrotpansar, en kraftig krutharpun finns i fren och klykor fr tv
M uskdunder man har ombord finns p vardera sidan samt i aktern. En
lappad och lagad etanol motor driver skutan, ven om den i ndfall gr att
segla ocks.
Vstra Vrakstaden
Kommersen och schackrandet i Vstra Vrakstaden tycks aldrig
upphra och affrer grs upp ven fra m mot smtim marna.
H r finns dukater att tjna och vrakpl undrarstadens befolkn ing
vet att ta tillvara p de til lfllen som ges. Det speglas ocks i
bebyggelsen d mnga valt att frlgga svl bostad som af
frslokal hr. Ytan r begrnsad och alternativet har blivit rang
l iga ti l l byggnader p hjden. Vrakrester har su rrats och spi kats
u pp and ra, frlista skepp travats ovan andra skutor. Trappor
letar sig upp frn de avfallsfyllda gatorna till de vre vn ingarna
medan plan kor, hngbroar och si mpla tampar til lter fol k och
f att ta sig mellan husen ven dr uppe. En oregerlig kaosbe
byggelse rder slu nda, vilket till och frn leder till att hus kol
lapsar eller att brk om utbyggnader uppstr mellan grannar
och nyti llkomna.
H emvana sim risbor funderar inte ver Vstra Vrakstadens
byggnadsmyller, uta n kryssar ltt fra m i den brkiga trngsel n,
vare s i g man nu r p jakt efter en kttstng frn brderna
Tackos eller ett krus av Hohos beryktade kruttin ner. M nga
gstande pi rater och krmare har dock svrare att h itta, vil
ket gjort guidandet till en lnsam syssla fr smtti ngar och
ldringa r. Fr en halvpezo eller tv pekas man i rtt riktni ng,
och kanske fr sig ngra tips p kpet kring sitt ml. Ett ra fr
rykten och senaste nytt lnar sig. Lokala affrsmn d rar nytta
av det ocks, genom att hlla sig vl med vissa av gl i nen eller
betala ett gng fr att locka beskande krsusar till j ust deras
etabl issemang. Otaliga nyanlnda finner sin vg till vrakhand
lare som Bultkompaniet, tapi rklanen Ruggerz krmare eller T
tradarna genom vlavlnade glin.
Annat hittar beskarna ltt till. Den livliga handeln p Vrak
marknaden gr knappast att u ndg: ovsendet frn kpslende
och kbblande, varor som ropas ut, brk och du mfn hrs p
lngt hll. Den maffiga Arenan, vars fornru i n rester och trapp
avsatser reser sig ovan de nrliggande vrakhustaken r ett an-
nat tydligt landmrke. Och det man aldrig har svrt att finna
r ngot att stoppa i krva n. Enkla gatustnd till s i m pla skjul
serveringar eller krogar finns det gott om. F har ngot namn,
snarast r det i n nehavaren som man refererar till eller ngot
srskilt som serveras.
Kruttinner
En kta havsmarodr slcker trsten med krutti nner. En frck blandning
av enkel tinner och svartkrut som brnner klena strupar, givetvis till andra
pi raters Aabb. De Aesta av Simris hak stller prompt fram ett krus kruttin
ner nr tokjos efterfrgas.
Kttiz
I vrakmarknadens utkant hittar man Kttiz. H aket gs av grill
virtuosen Pe-G, en fet och hrls motormarodr i exi l som sl
lan klr sig i mer n ett par gamla skinnbyxor och ett nedslat
frklde. Hr serveras blodiga biffar av s maskigaste sort fr
tre-fyra pezos. Stllet i sig bestr av ett par fornvagnar i repad
plastics som skts av motors kallen med samla krlek som han
penslar sina kttstycken med ljuvligaste gri l l ister.
Engde Eggerz
Ett rangl igt vrakbygge dr den instllsamt pladdrande rttmu
tanten Eggers erbjuder enkla kojplatser mot en billig peng. Fr
ngra pezos extra fr man en kista att lsa in sina pryttlar i .
Enskilda rum finns ocks. Allt r dremot i nte s o m det verkar.
Eggerz r nmligen i nte den harmlsa typ mnga tror. Lappen
fr gat och det smekande smickret r bara en fasad. Bak ytan
l u rar en lmsk pirat, fru ktat knd som kapten Krake. Lovande
byten hittas bland beskarna och plundras nr de lmnat orten
av Eggerz och hans kum paner.
Vrakmarknaden
Vrakmarknaden brer ut sig kring ett forntida kraterhl inte lngt
ifrn Tradarhamnen. En stor del av det gods vrakplu ndri ngen
kommer ver hamnar hr. Enskilda krmare fr en andel av
varorna de sljer t klanen Zork. Sdant pirater och band iter
roffat hamnar ofta hos handlarna. Ld iga fornfynd och andra
ting dyker i bland upp p vrakmarknaden, men lggradigt skrot,
halvtrasiga hemmabyggen och liknande r vanligare. Zonfarare
gr sig slunda sllan besvret att komma hit - fr dem r det
bttre att leta upp handlare som Tupak Leff eller hamstersys
konen Ringo och Salza.
Hr hittar man ocks ett antal slavhandlare, burdusa sllar
som rtt byter liv och lem p sina varor mot gods eller reda
d ukater. En viss d i skretion upprtthlls av ett ftal krmare,
l ikt M ffers frn M u ntermla, medan andra hglj utt kpslr
och kbblar om de arma krakarnas kvalite. P sistone har slav
tradare frn avlgsna Nowa Warsaza dykt u pp, buttert burdusa
typer som den vldiga bjrnen Razvedik Chop-Chop eller slav
jgaren Leffa Kng-Kng.
Ett annat udda inslag r Robothrnan, dr pltiga automat
kadaver, reservdelar och annat sljs. Mycket r fga mer n sim
pelt skrot men riktiga praktfynd dyker upp i bland. Det mesta av
handeln skts av exilulvebon Brugg Esselbru, en sm utsgul rv
 r.'
. -

Si mris
o

'5 30 45 60
, , ,

[m]

med till synes ofattbart kunnande om automateL Att han varit
en av Nekropolis kunn igaste robotologer hller han dremot
tyst om d han med rtta frukta r att Politibyrns agenter jagar
honom, U lvriket slpper i nte grna greppet om ngon i nsatt i
kriget mot Automatkejsarens robothordeL
Maddras Tyler
hopp om att f fatt p mer information infr sitt nsta tillslag,
Relevanta egenskaper: KP 20, IS 14, InAytande, Skrck, Knivfajt 56%,
Pistol 56% (gmm fornpuffra med ljuddmpare och 18 svartkrutsladdade
patroner), Undre Vrlden 39%, Undvika 28%
Arenan
I Vstra Vrakstaden ligger Arenan, ett stort ruckel bygge delvis

Fr tillfllet befinner sig en av Jrnringens soldatrekryter i Simris, bestende av en fornruin. Trapplika avsatser kan inhysa hund
psionikern Maddras Tyler. En spenslig och alldaglig typ med blek kalufs, ratals skdare fr de evenemang som ordnas p arenans
utmrkt av ett par illande rda rr tvrs ver plytet. Maddras och ppna mittyta. Kapplpln i ngar, fajer och l i knande underhll
ngra till ansvarar fr att skaffa fram nya obrottsligt lojala soldater till
Jrnringen. Rekryternas gunst vinns genom att de r befriade slavar. Med ning arrangeras hr fr Sim ris skrniga och stkiga befolkni ng,
starka mentala krafter och lng erfarenhet av rder bryter sig Maddras Arenamster Abel Zapata, en prligt kldd m utant med stn
i n i fnglger och slavgalrer fr att p plats ge lmpliga kandidater ett digt svettigt anlete, vet att finna frlustelser som fr publiken
erbjudande de sllan tackar nej till: en sker dd som slav eller frihet och
tjnstgring som soldat. Maddras har inte beskt Simri s p nra ett r att tjuta i extas, De til lstllni ngar som lockar mest med fol k r
och har till sin frtret upptckt att skerheten kring bde Slavfllorna och Klospurten, spri ntertvli ngar mellan ryttare u pp Levergkar
Ezkad rillhamnen biffats upp. Han snokar drfr kring Vrakmarknaden och andra fgelbestaL Utma ningarna r a l lt annat n ofarliga,
samt hnger p olika tinnerhak som frekventeras av Federales vaktsorkar i
Bde ryttare och publik riskerar anfall frn de lmska fjder-

! .
(j.:\:"l
fna. Andra populra evenemang r gladiatorfajter. Svl frivil
l i ga kmpar som slavar och m a rodrers f ngar kan finna sin
vg till Arenan. Ti l l och frn ser Abel till att slppa i n ngot vilt
zon monstrum som kombattanterna fr tackla. Ja, det hnder
att s sregna spektakel som S u rsvailsk rvkroksfajt eller strid
mellan mekaniska missfoster arrangeras. Dessa mrkligheter
har gett stllet ett vitt rykte och det r i nte ovanligt att beskare
frn avlgsna orter kommer till S i m ris enbart fr att skda Are
nans bataljer och delta i den smtt besinni ngslsa vadslagning
som hr evenemangen ti l l .
Trandistriktet
S i m ris m ittpunkt r utan tvekan den ofantl iga fornfyren. Kring
den brer omrdet Trandistriktet ut sig. Likt vriga delar av sta
den ett trassligt myller av vrakbostder och skrotkkar, ven om
ngra bredare vgstrk ftt karva sig fram till fyren frn svl
Vstra Vrakstaden och Tradarhamnen som norra porten. M el
lan gatorna blandas bostder med al lehanda vernattn ingshak,
bordeller, krogar och spelhlor.
I Trandistriktet ges nml igen rikligt med chanser att slsa
bort sina ortt frvrvade du kater. Mindre nogrknade pi rater
kan sl sig ned p enkla stllen som den flskiga m utanten
Go-Go M a raekas pkerbod eller ngon av riettsyltorna i nr
heten av fyrku i len. Under s i m pla tak av forn plt kan en pezo
eller tv satsas p de repiga och ofta riggade riettborden. Fr
den som sker riktig spnning vid spel bordet finns det dock
bara ett stlle att vnda sig till: Kablamos. H aket dr dd och
dobbel blandas.
M e r kttsliga njen g r att fi n na i var och varannan port,
eller grnd fr den delen. Att stega in p ngon av omrdets
plyshkldda snuskhak fr ett mer kostsamt besk gr sjlvfal
let ocks. De som bara vill ha en slaf fr natten kan ska upp
simpla sovsalar dr en hngmatta kostar ett par pezos att stta
upp. R i ktiga sngar och rum erbjuds ocks, men i nte ens den
gravt lytestyngda paddherren Rodrigez Rod rigez stlle kan en
ligt pyriska mtt kallas fr ett bra hotell - trots att bde fjd
ringsfbolster och riktig madrass erbjuds.
Kablarnos
Den fl rdfulla storken G regor DaGama frestr S i m ri s mest
utmrkande spelhla, Kablamos. I en maffig tvvn i ngskk av
vraktimmer och fornplt kan havsmarodrer och banditer spela
bort sin sista pezo p pker, rlette eller chanskubers rull. Om
den nu i nte gtt t till att bestlla kruttinner. Den al ltid flrdfullt
kldda G regor hittar stnd igt p nya makabra vadslagnings
stt, helst av sdan sort att hetlevrade pirater fr stta l ivet
till. Ett av dessa phitt r att han lockar okunn iga nya nlnda
med pris penga r mot att den draktige lgger bgge tassarna
p Terrortorn-K:s repiga yta. En vansinnets spurt som hitintills
str utan vin nare.
Terrortorn-K
N ra Kablamo finns det fru ktade Terrortorn-K, en dunkels)/art
byggnad i fornstarkt pansarmateria l . Vad som dljs i dess i n re
r oknt d i ngen trngt in i tornet. Det r nmligen s att
bak den mattblanka ytan lurpassar otaliga m i ssfostervapen av
ddl igaste sort, fr forn mnni skorna knda som Terrorrobot
modell frsvarare (se Nordholmia - Kaisers Testamente) . Ja,
att bara kl iva i n nanfr tornets frsvarsperimeter triggar dessa
helsickestingestar. Det som kallas Terrortorn-K r resterna av
den superbevakade isoleri ngsavdelning KERB EROS i fngelset
HADES I I . Kontrollen ver KERBEROS ligger hos en fristende
Al, kallad Fader Tespia. Utan frstelse fr den tid som pas
serat frsker Fader Tespia stndigt kontakta modersystemet
i HADES I I . Framfrallt gllande de kryofrysta fngar som fort
farande vilar djupt inne i dess dam miga och gravtysta i n re. De
missiler och robotva pen som slog ut fngelsets centralsystem
har dremot lmnat KERBEROS l i ka isolerat som sina fngar.
Fader Tespia pejlar istllet av andra Al i omrdet, vi lket till och
frn spkar med robotars knsl igare system, bde i och om
kring Simris.
Sirnris Fyr
Den vldiga fornskrapa som utgr Simris fyr r ett hiskeligt b
tongschabrak domi nerat av stora rostiga metallstag samt vitt
rande och sprucken sten. Stora stycken visar att tornet en gng
varit mlat i dystert svart med al lehanda gula markeringar. Ett
par solkigt sm utsgula bokstver p de ga mlas sprk kan fortfa
rande synas p dess ena sida. Fornbyggnadens topp r utrus
tad med en handfull olika anord n i ngar fr att locka passerande
skutor i frdrvet. Ett sin nrikt signalsystem som brukar riktade
etanol lyktor, al lehanda forntida lysman icker och ppna eldar
anvnds fr att bli nka meddelanden mellan fyrtornet och olika
vrakplund rarutposter. Ansvarig fr att hlla a l lt i trim r den
stndigt stressade sorken Pi nta Exxo - en kvinna som vet att
hlla forngeneratorer och lystuber i tri m . I ett avskilt och ombo
nat rum huserar dessutom Katinka Po och hen nes tv sktare,
tvi l l i ngpsionikerna Enrikez. Pinta r smtt skrrad av Katinkas
nrvaro, i nte minsta d det till och frn dyker upp represen-
tanter frn de mytiska Trombmnnen: nomader frn Mozonen
som sker vidare insi kt i ps i-krafter som styr vind och vder.
Finkan
Federales behvde ngonsta ns att stoppa undan de perso
ner hans sorkar haffat av olika skl och svaret blev Finkan. En
bunkerl i knande byggnad i fornsmlt sten av oknt u rsprung.
Frstrkt med gallergl uggar och med ngra fu ktdrypande h
lor uthackade i kli ppan drunder blev det ett utmrkt stlle att
frvara Zorks fiender eller pina ngon kla nen vill klmma t.
Vakth l l n i ngen r dremot i nte den skarpaste men Federales
har haft svrt att f fatt i ngon vettigare person att skta stl
let n den slarviga s u rpu ppan Karmen Dadass - en alldaglig
mutantkvinna som hel l re pim plar kruttinner och spelar pker
n hller koll p de fngslades de.
sterbacka
Om havsmarodrhlan S i mris har ett flottare omrde r det
hr. Som alla vet stter Federales sorkar stopp fr byggandet
'av nya kkar om i nte klanen Zork ger tu mmen upp, vilket gr
att antalet ruckl iga vrakhus r m i n d re i sterbacka. Det som
kanske tyd l igast utmrker omrdet annars r kontrasten mellan
pampiga skrotbyggen och den dystermrka b-ton gen i slavbun
kern, dr arma satar sklvande vntar p sitt de. Drtill kom de. Andra, likt den karismatiska storpolzka mutanttsen Ling
mer alla hu nsade piccolos som rnner runt: att vara tjnare t
klanen Zorks fam i ljer krver mycket slit.
De i n rttningar som gr att h itta hr vnder sig ocks till
en mer d u katstinn publik. Schaskiga krutt i nnersyltor vill inte
klanen Zork ha i n p kn uten. Nej, sorkarna strvar efter att u pp
rtthlla en mer ku ltiverad fasad i den hr delen av Simris. I n
trycket rui neras dock ltt av de bullriga pi rathorder som d rar
omkring, gatufajter och kruttinerskrl samt stadens vriga larm
och stank.
Salong Rabalder
Bak de bastanta vggarna av en fornruin l igger den enda syltan
i S i m ris vrd att kallas restaurang, Salong Rabalder. G n i ster
kroner, giselau llsdukar och a llehandra and ra kostsamma ting
pryder den stora salen och en handfull avskilda smrum. D
det r klanen Zorks utvalda tillhll har red i gt med smakfu l lt
vrakgods hamnat hr genom ren. Det fr dock sorkarna igen
med rge. Krubbmaestro Pom-Pom Fernandes, en stilfull gr
hrig man med klanderfritt sylvass mustasch, vet nmligen att
servera ljuvl iga kreationer i riklig omfattni ng. Smttigt tugg av
pyrisk sort r tydligt fel fr Sim ris. Nej , hr skall rejla portio
ner ti ll, i nte m i nst sagt nr storkapon Lejfman Ch i kano ntrar
salongen. Faktum r att gourmeter finner njutning fr bde ga
och krva hr d den lttkldda serveri ngspersonalen valts ut
fr sina fagra an leten och s mckra kroppar.
Madam Morris
S i m ris rymmer otaliga bordel ler men ingen av samma klass
som Madam M orris. Det r i nte alla som ges tilltrde av de
tuffa mutantbjssarna i drren, men av dem som kom mit in
vntar otaliga frjder. M uterad eller ej, man eller kvi nna: d i n
s m a k k a n til lfredsstllas a v M a d a m Morris stal l . E l l e r s o m den
flitigt tatuerade Madam Morris glatt propagerar, " I nget nje r
fr skamligt fr att sljas" . Morris r en fre detta motorskal
Iedam som vet att instruera sina frknar och pgar i h u r ett
u nderrede skall smrjas. Och det i bekvmaste m ilj av forn
plysh, kuddar och puffade bolster. Priserna r ocks drefter
och erfarna pirater vet att ett besks hr bst avlggs tidigt s
att inte fr mycket av deras d u kater och pezos slsats bort p
annat hll.
Slavbunkern
De slavar som vrakplu ndri ngen krnger frvaras i resterna av
ett forntida ruin kom plex kallat Slavbunkern. De fu ktstinna b
tongru mmen ger f chanser till flykt d Si ngoalla Po sett till att
fylla igen vergivna korridorer och schakt. Frsedda med tunga
kedjor och ls kring fot eller hals tycks fngarna oundvikligen
fast. Slarvig registrering lmnar titt som ttt slavar permanent
fast i djupet, vi lket ftt en underjordskult av bortglmda tras
hankar att vxa fram. Mdosamt har de krafsat sig ned i ruin
resterna med matsked och brdkn iv. Sva mp, snuskkryp och
unket vatten blir deras torftiga fda, utsptt med enstaka mo
rasiter och andra styggelser.
De flesta av de blektunna typerna har trtt accepterat sitt
Ling Vladek kmpar envetet med att frska tunnia sig ut u r
ruinen, ven om ingen frstr hennes gldande brandtal. Den
nyligen anlnda Kamal Klerk har dock sporrat Ling-Ling till vi
dare anstrngningar. Kamals agenda r dock en annan. Han r i
sjlva verket r en mrdare utsnd av den gborgske magnaten
Proximus Mandrake - en sli pad typ som genom slarv kt fast
som slav och nu har brttom ut fr att fullgra sitt kontrakt: att
stta en kniv i ryggen p sjlvaste Eskobar Gasse!
Omrdet runt Simris
Trakten kri ng Simris r mestadels kargt ogstvn l ig. Ett spruck
et och sndertrasat landskap dr svarta kli ppor blandas med
lgvxande grnska. U rtidens krig har lmnat marken strssiad
av krevadhl och torpedkratrar. Att f barrber att vxa hr r
ett otacksamt jobb fr de lokala farmarna. Mnga har helt gett
upp hoppet om att gro ngot av vidare mngd och istllet valt
att fda upp knasor, d umsvin eller etterdoggar, vilket omrdet
tycks mer lmpligt fr. Van ligtvis sluter sig tminstone tv-tre
fam i ljer samman bak skyddande palissader och skrotbyggen .
Mozonens och Mkens bestar r ald rig lngt borta, o c h mo
tormarodrer och banditer hrjar l i kvl.
Kusten utanfr S i m ris visar samma krigsrrade anlete som
markerna i n rheten. Vldiga klippstycken tronar hr och var.
Pelarl i knande sten bumli ngar av dystersvart sort, flckvis tckta
av grnska. Vissa hvdar att forntidens helsickesvapen skapat
dem, andra att det r rester av himlastenar som strtat. U nder
den srjiga m i ssfosterytan fi n n s drtil l otaliga lmska rev l ik
vl som avgru ndshl. Vrakplundrarna, lokala fiskare och pirater
knner dem ngorl unda vl , tillrckl igt fr att lmskt lotsa intet
ont anande skeppare mot kli ppomrden dr kapsejsade skutor
lttare kan plockas p last och manskap.
50
Att trckla sig in i S i m ri s hamn r inte det lttaste med an
d ra ord , vil ket klanen Zork d rar nytta av. Har man inte turen
att segla med ngon som knner vattnen vl fr man frlita
sig p ngon av den trbente sorken Dudde Kalvados lotsar.
Typer som frutom den erlagda lotsaravgiften krver en extra
dukat eller tv fr att inte ge skutan ngra trnar p vgen i n .
U nder seglatsen i n i hamnomrdet passerar alla skepp ett antal
klippor dr ett tiotal rostiga skrotburar hnger. I n nehllet r an
tingen vitnande skelettrester eller arma drar som ylar mkl igt.
Det r ett tydligt budskap ti l l pi raterna som sker sig h it: reta
upp klanen Zork och dina dagar r rknade.
Mos Solo
Bosttn ing Mos Solo en bit norr om Simris r knappt mer n en
klu nga vind pi nade skjul, av vi lka knappt hlften r bebodda. De
boende r en erbarmlig skara fattiga m utanter och halvdefekta
automater. Byns sjlvutnmnde ledare r Lambada Angerman.
En stursk kvinna som ledde ett antal fam i ljers flykt frn det en
gng drpartrdshemskta Mos Mosel. Lambadas frmga att
finna goda barrbermarker var dremot smre n hennes ambi
tion, vilket ledde ti l l att den nygrundade byn strax frvandlades
till ett elndeshl av svlt och nd. En efter en flydde i nvnar
na byn och den red ucerades till en tillflyktsort fr a llehanda
skumma existenser frn Frihetens sltter. Det frn brjan tagna
nam net verfldet byttes snart av elaka tungor mot Mos Solo.
Av dem som flydde Mos Mosel finns i dagslget bara fam i ljen
Angerman kvar. Man har ngra torra tppor samt ett s i m pelt
vernattni ngshak dr tinner och etanol byts mot sim pla varor.
Att det under den sandiga myllan vilar en fantastisk fornfyndig
het av hggradigt skrot r Lam bada och vriga helt ovetande
om. Faktum r att en nosig prospektr skulle kunna f Mos
Solo att g frn obetydlig hla till beryktat centra fr en vansin
nig skrotrusch . . .
Roburs Rubber
I S i m ris nrhet har m u l lvadsklanen Robur kraffsat fram forn
rubber av hggradig sort u nder ett antal r. Utt tycks aff rerna
lysande d regelbundna leveranser dyker upp frn rubbergru-
van . I sjlva verket har dran si nat. I stllet har klanens ver
kucku Rosita Robur, en m u l lvads mamsell med enorma grv
klor, gjort upp ett avtal med rubbitri ket G rdus. Rubbitarna
gror rubberplantor i sina underjordsplantager, dr den rubber
som nu nr Pirit och M u ntermla produceras. I utbyte krver
de manufaktu rgods frn Pyri och Gborg men ven srskilda
skrotfynd fr n Rdesbult. Klan med lemmarna r rdda fr att
avsljas d repressalier r skra att komma. De r sjlva htska
grnsakstuggare dremot och har f d u bier gllande ett sam
arbete med rubbitar. Frn G rdus sida r samarbetet ypperligt.
Genom bruket av Roburs gruva har rubbitarnas tunnlar snart
ntt Simris. Det enda som nu h i ndrar dem att ta sig vidare r
det massiva u rberg S i m ris vilar p. Deras Krutmstare debatte
rar htskt om sprngtunnli ng, men fr stunden r det stopp.
Svarte Langockens jornskatt
Otaliga skrnor och fa lska kartor pekar ut kusten utanfr Sim
ris som platsen dr Den Sva rte Langockens skuta Sluka ren
gick under med fornskatt och al lt. Faktum r att det stm mer.
Skeppet gled in ver ett stim aktiva terrorrobotar modell J ug
gernaut och sn ktes. Vad f vet r att piraten Svarte La ngocken
var automat, i nte ktting. Det visste dock benknckaren Kleben
Moskito som smet nr missfostren anfll. I sin go hade han
robotens fyra externa tankekuber, i vilka den senare registrerat
Slukarens position. Av en s l u m p frdelades referenserna ku
berna emellan. Kleben mtte dock ett kladd igt de i S i m ri s och
ta nkekuberna h a mnade i en dammig vr hos skrothandlaren
Herman Kortez. Efter att denne nyligen dukat under av strup
svamp har delarna dock spritts fr zonvi nden utan att ngon
nosat rtt p dess vrdefulla i nformation. Den gborgske en
cyklopedisten Fahid Gubbesson har en, Mffers i M u ntermla
har ftt fatt i nsta och den tredje sitter i rkenskapsautomaten
Tippex, en robot i vrakgodskr maren Joman Chikanos tjnst.
Den fjrde roffades av den lytte hundm utanten Band idos P
kesson, vi lken r i stort behov av pezos. Ja, han r smtt des
perat att krnga den. Ett gng RP eller andra nykomli ngar kan
passa utmrkt som kpare. Svarte Langocken frstrdes dock
inte. Skadad och skev gnade den ett par decennier t att m
dosamt kravla sig fram p havsbotten och upp p torra land.
Automaten har bidat sin tid i pirathlan, lappande s i n trasiga
lekamen. Allt medan i nternsystem sakta pejlat tankekubernas
ungef rliga position. Det r snart dags fr den hnsynslsa ka
parautomaten att skaffa ter vad denne ser som sitt.
Skatten
Slukaren ligger p cirka femtio meters djup, prekrt vilande p kanten till
en lngt djupare snka dr evigt vakande terrorautomater nitiskt patrul
lerar. Att n ned till skeppet r med andra ord mycket krvande. Ombord
p skutan finns otaliga ldor med skrot och forngods. Allt av metall har
rostat snder men ett par fulla plasticsserviser, ett hund ratal rullar tun
naste plasticswrap samt mngder av nyttiga sm vikbara fodral av varie
rad storlek gr att rota fra m. Drtill finns tjugo ljuduppspelni ngsboxar av
smttigt format i en vl frseglad lda. Ett femtiotal silvriga fornskivor med
varierat innehll finns drtill. Allt som allt r detta vrt runt ett par tusen
krediter. Hr gms ocks en lda prima strlpuffror: fyra laserpistoler (PL
75+2TlO styck) och tv lasergevr (PL 75+2Tl O) . Totalt tjugo energi paket
(fulladdade) ligger dr ocks. Vrdet p dessa dyrgripar verstiger resten
av skatten flera gnger.
Grupper & personer
Simris r hemvist fr en u ppsj olika grupper, falanger och
srl ingar. Mngfalden tycks ondlig, stadssatens kna ppa stor
lek till trots, men det beror till stor del p frgngligheten hos
befol kningen: pirater och usli ngar som bara ti llfl l igt vistas dr.
Bland de mer permanenta i nslagen hr, frutom klanen Zork,
ett antal havsmarodrband och banditgrupper samt ett par le
gofrband. M uta ntfolk, i nflyttade frn zonma rker, finns drtill
men hller sig oftast p sin kant och bjuder snarare p ytterl iga
re mrkliga syni ntryck n att vara ngon egentlig maktfaktor.
Bland de individer som sticker ut finns sjlvfallet mnga
nra knutna till klanen Zork, Ezkadril len och den vldiga vrak
plundri n gsnringen . Ledarna fr de strre piratgngen r an
d ra personer vars namn r vida knda. Srdeles hrdnackade
ma rodrer, zonfarare och andra drar kan skaffa sig ett rykte
kvickt, ven om de ofta snabbt faller i glmska. Visst hnder det
att ngon lyckas b l i omtalad och igenknd av mnga fr mer
fredliga talanger och frmgor - mutationsmstare, skepps
byggare eller kanske ngon handelsman - men i gemen fnyser
s i m risbon mest t dyl i kt veka sysslor och dem som utver dy
likt. tminstone om man lyssnar till frna pi raters tal .
A l l a i Si m ris r dock inte sdana att de r vitt knda. H r, l i k
som annorstdes, finns det betydande personer som gmmer
sig i skuggorna. De som har lngt mer att sga till om n vad
som tycks p ytan eller en agenda f knner till. Att S i m ris r
tillhll fr bovar av alla de slag betyder i nte att fol k har mindre
att dlja, snarare tvrtom . . .
Ackbar Schld
Ett antal exil-pyrier hittas i Si m ris, bland dem en representant
fr Samfundets el it, Ackbar Schid. En smfet sprtt med flot
tiga lockar och penseltunn mustasch. Spelskulder, skaml iga
krleksaffrer och det u ppseendevckande drpet p lskarin
nan Lejla Skarps make H u m bert fick honom att fly Pyri. Rast
ls och oregerlig blev vrakplundrarhlan ett passande slutml.
Med sitt skrvlande versittarstt har Ackbar f vnner men
hans krediter har kpt honom skydd frn klanen Zork, eller rtt
tare sagt Ezekiel Topol. Ackbars fiender r honom dock hack i
hlarna. Den olycksaliga Lej la Skarp har hyrt in en av klanen
knivjunkers sladderhudade mrdare, den ldrande stilettms
taren onkel Hebron, fr att hmnas sitt skamliga livsde. Drti ll
r N i kolaj Eidelbjr i Si m ris, yngre bror till en av de kvi nnor us
lingen frgripit sig p. U ngdomligt otlig och fylld av ursinnigt
hmnd begr har den usle skytten tnkt knppa Ackbar s fort
N i kolaj fr syn p honom.
Relevanta egenskaper: K P 26. I B 7. SB +lT3. Bildning 33%. Spel 55%. Vrja
21%
Tito Stiil
Gotlands di plomat, tillika verkucku fr en trio agenter, r den
satte bvern Tito Sti i l - en umgngeskonstnr med yvig pls
som vet att komma p god fot med alla han mter. Tito styrs
hrt av sina verord nade vid underrttelsetjnsten, vilket gr
att frhandlingar han leder med klanen Zork r mi nst sagt tids
dande. M i nsta steg framt skall kol las med dem. Fr allt han
vet kan sjlvaste Presidr Suumak vara involverad! Tito r l ika
a mbitis som principfast, ven om ett ting i S i mris har ftt ho
nom att ta sig ut p tunn is. Han r nml igen mycket frtj ust i
den fagra sorkmn Karmen FideIIi, en ljusplsad sknhet som
Eskobar Gasse prompt deklarerat som sin. Den spirande kr
leksaffren mellan Tito och Karmen riskerar att haverera allt
han jobbat s hrt fr. Att han retar upp en av gutarnas star
kaste anh ngare vore katastrofalt.
Relevanta egenskaper: K P 18, I B 6, SB -lT2, Feromoner, Kontakter (2,
Simris (6, Gotla nd) ) , Frtroendeposition (4), Bildning 64%, Kpsl 80%,
Spel 1 6%
Hinke Smgensen
En pstdd d issident frn U lvri ket som egentligen r agent i
den fruktade Pol iti Byr n . H i nke anl nde till S i m ris relativt ny
ligen fr att underska om vrakplundrarstaden bl ivit ett tillhll
fr desertrer frn U lvrikets frband. H ittills har han ftt korn
p ngra av dessa u s l ingar, men uppdagandet att en av hlans
mer knda krmare skulle vara en hett efterskt ri kesfrrdare
hade han i nte vntat sig, nml igen robotologen Brugg Essel
b ru. Nu letar H i n ke efter en mj l i ghet att komm a i kontakt
med Klemens Obberkk, vilken har ersatt en viss Mogens som
ansva rig fr U lvri kets agentverksamhet p Frihetens sltter.
Denne huserar dock i M u ntermla, vilket skulle tvinga H i nke
att lmna sitt spirande kontaktnt. Drtill r han slav u nder
sin m utation, Fotosyntes. H i n ke r nmligen h u mrvxlare av
grvsta sort med ett lynne som g r upp och ned med solen:
frn att vara d rsig d rnare och s u rpuppa i peroider till ener
gisk kraftmutant. S i n hngivna plikttrogenhet till trots har han
p sistone gnat sig fr mycket t att bekvmt lapa sol.
Relevanta egenskaper: K P 28, S B 10, IB +lT3, Fotosyntes, Su perbt sinne
(syn), Syras pott 30%, Bildning 24%, Fi ngerfrdighet 50%, Pistol 40%
(Derringer med tio skott) , Spel 50%, Undre Vrlden 36%
Larsvald Burro
Den glasgonprydde getmutanten Larsvald B urro r mun
termli ngen Loka M ffers man i S i m ris. M ed stor diskretion
skter han Lokas affrer, framfra l lt i n kpen av dugliga slavar.
Larsvald str p srdeles god fot med Ruldolfo Po, en slipad
vrakplundra re och drtil l storkapon Baltazar Pos nrmaste
sork. En nagel i gat p B urro r de storpolzka slavtradarna.
Sedan ngot r har de roffat t sig allt fler av krakarna som
sljs. Tidiga re har M ffers domi nerat handeln och att ett gng
u ppstickare nu blir a l lt svrare att tam pas med retar Larsvald
stort. I nte mi nst d Lokas surt krver bttre varor. Han smrjer
drfr Baltazar friskt med pmmac och d u kater s att klanen
Zork skall klmma t Leffa Kng-Kng och andra. Resultatet r
h itti l l s klent, d de sl uga sorkarna hellre spelar ut konkurren
terna mot varandra n lter en bli herre p tppan .
Relevanta egenskaper: K P 1 8 , I B 7 , S B -l , Grsmage, Kontakter 6 (Simris),
Bildning 42%, Kpsl 70%
Frken Lovikas dilemma
Den unga frken Lovika Frankeihane var med ombord p en skuta som
lockades i sank. En frtvivlad Ofelia Frankeihane utlovar en rik belning
fr i nformation om dotterns de. Rutten skeppet tog pekar mot Simris
och snokande i staden fr R P till slavbunkern dr Lovika hittas, dock hrt
bevakad. Larsvald och Leffa Kng-Kng r lsta i en tuff budstrid kring t
sen och RP fr anti ngen frska sno henne under Larsvalds gon eller frn
ngon av slavtradarna efter kpet. I vrsta fall fortstter frden mot Nowa
Warzawa, d Leffa till sist kniper hgsta budet och reser av ditt med sin
slavlast. Npsad av konkurrent r det faktiskt mjligt att Larsvald kan vara
RP till hjlp.
Federales Eno
F sorkar r s fruktade i Simris som Federales Exxo. I nte bara
fr att den zonsvarta sorken r en baddare p att pricka med
fornpuffrorna: snarstucken, envis som en lomur och synnerl i
gen lngsint vill i ngen hamna p fel kant med honom. Att han
dessutom kommenderar ngra tjog tungt rustade sorkar gr
honom i nte m i ndre skrm mande. Federales drivs dock av ett
starkt rtts patos, om n inom de premisser som klanen Zork
och den Fria Koden d i kterar. H a n brinner fr S i m ris och pro
pagerar energiskt fr att missddare, klanfiender och kod bry
tare skall straffas. Kraftsorken r dock i nte utan en vek punkt:
hans bror, Bebop Exxo. En blek kopia av den resolute Federa
les, vilket den senare skms gruvligt ver. Om ngon kunde ta
parveln under tukt och drillning och gra kta Zork av honom
skulle Federales bli evigt tacksam .
Relevanta egenskaper: K P 25, I B 2 1 , SB + 1 , Bl ixtsnabba reflexer,
Dubbelphjrna, Robust, Status (3, Simris), Strateg (2), Bildning 39%,
Kn ivfajt 56%, Pistol 70% (tv lomm fornpistoler med 30 skott), U ndre
Vrlden 52%
Lejfman Chikano
Alla storkapos storkapo och klanen Zorks strsta sork. Lejfman
r fa natiskt lojal mot klanen och fam i ljen Chikano. Omttligt
a mbitis och utan skrupler har f saker hindrat hans vg till
Zorks topp. N ra stdd av den l i ka makthungriga Eskobar Gas
se fr han ltt vriga storkapos att sluta upp bakom hans sluga
planer. Lejfman lider dock av ett oresonligt buttert hu mr och
kort stubin. Hans vredesutbrott r fruktat knda. Det oreger
liga habegret speglas drtill i vrigt Lejfman gr. Vad som n
glittrar eller kittlar hans i ntresse krver han rtt till, vilket syns
i vldsamt skrikig kldsel, otaliga mer eller m i nd re til ltvinga
de krleksaffrer samt en aptit utan slut. Ja, mngden flottigt
krubb han stoppar i sig r nog fr att f en snauzers kttfrossa
att verka tam i jmfrelse.
Relevanta egenskaper: K P 23, IB 10, Stryktlig, Robust, Status 8 (Simris),
Bildning 51%, Nrstrid 60% (fornbaseballtr), Spel 68%
Paco Kravatt
Srdeles mnga zonfarare har Simris i nte att stoltsera med.
Bland undantagen finns Paco Kravatt, en fyrtiorig man med
enorma polisonger vars de tycks lika pampigt som pa rod iskt.
Besatt av tanken p att finna ett stt att trnga fra m till den my
tiska automatn Apparaticus har han spenderat strre delen av
sitt vuxna l iv ute p sterhavets missfosterbljor. Enstaka ex-
ped itioner till zondjup, ven in p Den Brnda Jordens vansin
nesma rker, har genomfrts men fra mfra l lt fr att finansiera
ytterligare anstrngni ngar att n Apparaticus i n re. Faktum r
att urtida frsvarssystem och krigs robotar till trots tycks dr fin
nas en ngorlunda sker vg i n . Paco vndas nu ver hur trygga
hans u pplysn i ngar r in nan han har hela lsni ngen, och det
med rtta, d den mordiske robotkaparen Texas-2, mer knd
som kapten Rackare, r hans nosande p spren. En automat
som d riven av forn kraftiga order r besatt av tanken p att be
kmpa Apparaticus maskinfrsvar.
Relevanta egenskaper: K P 22, 16 '3, Teleskopgon, Resistent (Gift &
Strlning). Fllor 72%. Gevr 52% (Mi.i llersk hagelbssa med 35 patroner
till). Vildmarksvana 60%. Zonkunskap 72%
jan-:)an Tortuga
ventyrare, kapare och legosoldat. Den stndigt smilande rot
wei lern J a n-J an har mnga titlar att svnga sig med. Han har
en stor svaghet fr sin hemstad S i m ris och r obrottsligt tro
gen klanen Zork. Det har i nte h i n d rat honom frn att flnga
Skandien runt, svl p plund ring som p si mpla resor d rivna
av i ntresse fr vad som dljs bortom horisonten. Sedan ngot
r til l baka har han varit i nvolverad med Federales Exxo i frsk
att strka bestyckni ngen p stadens forn m u rar. Tristessen i ett
fga varierat liv tynger honom dock a l lt mer och han nr allt
l ivl igare drmmar - fra mfrallt lngtan att bekmpa den vldiga
zonstyggelsen Raswerk, vars fruktade framfart i Mozonens ut
kanter lett till otaliga blod iga rykten.
Relevanta egenskaper: K P 27. 16 '4. S 6 +lT2. Naturligt vapen
(Huggtnder). Nattsyn, Gevr 70% (Skarprttarkarbin med 29 skott) .
N rstrid 70% (ett schysst jrnrr och sina huggtnder). Undvika 42%.
Vild marksvana 48%. Zonkunskap 36%
Ezekiel Topol
S i m ris lagar d i kteras nyckfullt i Den Fria Koden efter vad som
passar klanen Zorks i ntressen fr stunden. Lagskiparen Ezekiel
Topol, en blek och undernrd sork verkar som frontfigur nr
nya lagar frkunnas, domar skall utfrdas och straff utmtas.
Utan att darra p morrhren dmer han glatt veka stackare l ik
vl som frhrdade mrdare. Ezekiel bryr sig annars fga om
vad som sker i Si mris: den smtt korkade sorken vet att han r
klanens galjonsfigur men r fullt njd med det. Han har klanen
i ryggen och kan klmma t dem som misshagar honom, en
makt den femtioriga sorken alltjmnt berusas av. Att han fr
fretrda klanen i andra sammanhang, fra mfrallt i segdragna
handelsfrdrag med utblingar r visserligen en pina. Men d
i nget resultat egentligen krvs, annat n att han skall se till att
de fr kontakt med rtt person inom vrakplundri ngen , r det ett
pris han r beredd att betala.
Relevanta egenskaper: K P 1 8. 1 6 5. 56 -lT2. Energikropp. Bildning 21%.
Spel 28%
Bejrn Tapas
Bejrn Ta pas heter egentligen Merkert Bajonett och r s pion i
Pyris tjnst. Fram tills fr ett r sedan var han i botten av Sam
fu ndets agentstege, vil ket stationeringen i den avlgsna pi rat
hian Simris vittnar om. De frsta rapporterna frn Merkert var
av fga vrde men pltsligt kom u ppgifter av allt smaskiga re
sort: gutars nrvaro, sorkiedda expeditioner in i Mozonen, Ez
kadrillens u pprustning och mycket an nat. Faktum r att den
late och smtt korkade oduglingen M erkert helt sonika ljg
ihop maffigt stoff fr att s l i ppa sl ita. Till hans frvn i ng har
hans ph itt senare visat sig stmma. Gutens hus blev verklig
het, rykten om Zorks jakt p fornfynd har brjat florera och Es
kobar Gasses frsk att strka Ezkadril len r tydliga. Belning
en frn H i ndenburg blev dock annan n han hoppats p. N u
stlls krav p allt mer information och drtill har e n viss M i lla
Nder dykt upp fr att assistera honom. Merkert svettas ymn igt
allt eftersom han snrjs in djupare i sitt phitt, a llt medan han
frsker hlla u ppe fasaden fr M i l la och frsker jaga fatt p
mer uppgifter kring S i m ri s agenda. Det blir inte lttare av att
M il l a har en d u bbel agenda, vil ket Merkert m isstnker. Enl igt
order skall agent Bajonett stdjas och uppmuntras men ven
noggrant synas fr falskspel. Drtill har klanen Zork brjat ana
samfundets nrvaro, vil ket kan stlla till det ordentl igt fr den
lgnaktige herr Tapas.
Relevanta egenskaper: K P 23, I B 8, S B +1, Bildning 27%, Nrstrid 24%
(nvarna), Pistol 32% (Nlpistol med sex s kott svande gift och pAl 74),
Undre Vrlden 27%
Domare Drp
Domare Drp r en av de srlingar som drar runt p Frihetens
s ltter. En sjlvutnmnd rttsvktare som sger sig vara lagen
p slttma rkerna . Den vldiga m utantbjssen f ngar, dmer
och straffa r de som hamnar i hans vg utan pardon. Otaliga
h istorier om oskyldigas brutala de efter mten med honom
c i rkulerar. De som verlevt en konfrontation pratar om en
m i ssfostermutant av ohygglig storlek, tyngd av otaliga skjut
jrn och ridande upp ett tvhj u l igt forntida vrlk. Bak fasaden
som Domare Dr p dljer sig en tragisk figur. En prisjgare frn
Pyrisamfundet vid namn ja noz Karkov som under strid med en
psioniker fick sans och s i n n e al lvarl igt rubbat. H a n frlorade
allt utom vetskapen om att han jagar de som lagen sker. Dri
ven av ett vansin nets rtts patos r han vertygad om att alla r
skyld iga till ngot och drav skall straffas . . .
Relevanta egenskaper: K P 29, I B 1 4 , S B +lT3, Fordon 42%, Fllor 44%,
Gevr 56% (7,62mm repetergevr med 12 skott, pA l 65) , Pistol 70%/56%
(hger/vnster, tv hemmabyggda 10mm fornpistoler med 40 skott till
och pAl 82/79), U ndvika 56%, Vildmarksvana 55%
Miasmaterna
M utanterna frn zonsta m men M iasmaterna har lnge varit en
del av stads bilden. Bjssarna knns ltt igen p sin ofantl iga
storlek, s i n hrlshet och skrovligt grnfrgade hud. Fr utom
stende sku l le deras fyrkantiga an leten gra dem svra att skilja
t om i nte olikformade taggutskott prydde deras kroppar och
gjorde dem lttare att hlla isr. Envetet tystltna tar de kneg
f andra klarar. En vanlig syn r att se dem knka enorma lass
nere i tradarhamnen. N gra kvarter i utkanten av Vstra Vrak
staden r deras revir, ett omrde av ruckliga s kj u l och mrkligt
prunkande vxtlighet. G rnskan skts l i ka mt av mutanterna
som frm l i ngar bryskt knuffas bort. Hit r i nga utbli ngar vl
komna annat n p verkuckun Keba Ku ngs order. Till och med
klanen Zork hller sig borta d storkapos komm it till slutsatsen
att mutanterna r harm lsa men utmrkt arbetskraft. Det hn
der att enstaka frmlingar accepteras och till synes behandlas
l i kt en del av det udda m utantfol ket. Rykten om forn riter, sr
egna d roger och annat florerar stndigt men f vet vad som
fregr i dju pet av kvarteren och de som gr det hller tyst om
saken.
Blodplen
Bland Sim ris piratgng finns den beryktade Blodplen. Den vilt
svartskggade ulvebon Horst Piggelin leder dem. En rbarkad
slle med omttlig aptit p plundring som gjort sig knd som
Kapten S nauzer bland Skandiska bu ktens skeppare. Horst r
en gammal soldat frn ett bunkergods i U lvri ket, men har ge
nom otaliga den kommit att hrja sig fram ver sterhavet
i en ha ndfu l l r. Sedan en tid tillbaka har hans skara havsma
rodrer fu nnit en mer permanent hamn i S i m ris, vilket passar
den hetlevrade Horst ypperl igt. Hr bj uds p frlustelser i till
rcklig mngd ven fr honom. Drti l l lockas han att ta del av
den synnerl igen vi nstdrivande vrakplundringen ven om hans
frsk att frhand la med Cia Chikano hitinti lls har gett knappa
resultat. Blodplens tv snabbseglade trimaraner, Fulblsten
och Havsmaran, skulle dock gra ett vlkom met tillskott i Ez
kadrillen, vilket ftt Eskobar Gasse att prata i Horst favr. Att
han drtil l tycks ha god kontakt med legotroppen Fornkuras
sirerna, en skara gravt lytestyngda mutanter ledda av den be
ryktade Kazpar Vattujkel, lockar drti l l . Mycket talar slunda
fr att Horst snart kom mer att finna Cia mer ppen fr samtal
kring uppgrelser.
Tngvlten
Ett av de mer udda pi ratgn g som har dykt upp i S i m ris r
Mansibass Adde och plundringshorden Tngvlten, en skara
vattendrypande d rivvedsmutanter frn kusten utanfr Gborg.
Av en slump gavs nyl igen oliktn karen M ansibass mjlighet
till frslagna verlggn i ngar med Eskobar Gasse, vil ket kan ge
d rivvedsm utanterna ett rejlt lyft u ppt i S i m ris p i rathierarki.
Faktum r att Gasse fu nderar p att lta dem ansluta sig till
Ezkadrillens mannar. Atm i nstone om de kan visa sig ngor
lunda pl itliga.
Soltan Slakt
Ett gng banditer som dyker upp i Simris titt som ttt, ledda av
den tuppka msfrsedde Nelson Otto. Soltan Slakt sku l le skilja
sig fga frn andra marodrer om det i nte vore fr deras ritu
ella levergksjakter, vansi n n iga enskottsdueller mot uppretade
fjderbestar som alla medlemmar utfr. Alla band iter i Soltan
Slakt br al lehanda utsmycknader frn detta fgel monstru m:
rr efter bett och rivarklor likvl som fjd rar, tnder och ben
bitar. P sistone har en rejl konfli kt kokat upp mellan Soltan
Slakt och hrjaiandsmarodren Sune Bristols gng, Kom man
do Kross. Anled ni ngen tycks oklar men efter att Nelsons hgra
hand, grismutanten j im-Esteban Pggz, fick en m ullersk salva
m itt i trynet spelar det i ngen roll: Bristols mannar skall knppas
eller Soltan Slakt g under p kuppen.
Silverhanden
En l iten grupp vldslystna pro-mutanter kallade Silverhanden
har skt en fristad i Si mris. I grunden mosmoselbor i exi l har
de ftt tillkning av andra frbittrade m utanter. Agendan r
simpel: att bekmpa Mos Mosels hrskare j unker Sthl. Grup
pens ledare r den vanstllde Ambar M uzk, en hetsig mutant
som ivrar efter blod. Andra, som den grntonade H ej-Hej Ka
bron, manar till mer frsiktighet och allianser med andra mot
stndare till j u nker Sth l . Kivandet i nom gruppen har mer eller
m i ndre lamslagit dem. Vad som behvs r ngra vi ljestarka
sjlar som kan f dem att enas i att kam pen fr ett j u nkerfritt
Mos Mosel.
STADEN VID FLODEN WllKY
Bortom zon och redlighet tronar den u rtida i ntighet som bland
prospektrer, tradare och zonsamiare kallas Den brnda jor
den - en s moggtckt otrakt av aska, smlt fornstl, zonmons
ter och l ivlshet. De zonstammar som kallar debygden sitt
hem utgrs av vildsinta marodrer och plundrare, samlare och
krmarstammar och givetvis mutantkosackhordar. I hjrtat av
Den Brnda Jorden, utmed den giftstinna floden Wizky, omgr
dat av ruinstder, terfi n n s ett efterkatastrofens under - Nowa
Wa rsawa. Trots den ofrlta nde omgivn ingen har staden vuxit
och frodats i rhundraden och utgjort samli ngsplats fr om
rdets m utantstam m a r. Staden r ett gigantisk gytter av sm
skrotkkar och lerhus som kl nger p varandra utmed s mala
strk. Dessa i sin tur u ppfylls av tusentals krmare med sm
vagnar och stnd, enucker och slavar, karavaner som sakta
slingrar sig fra m genom fol kmassorna, fljen av heliga zelot
ter, magistrater i flotta brstolar, ngon enstaka robotnik och
orknel iga mngder av de nrmast l ivegna mazariner som be
folkar staden. Det r de sistnmnda som utgr Nowa Warsa
was ryggrad. Det r dom som knegar som stuvare i karavandi
strikten, som frestr alla thehus p 1000 Frjders Bllevard,
som framstller den knda v rldens mest framstende tyger
och vver, som skrdar kaffertor och theblad och som sliter i
papi rbruken. Och ovanfr gyttret svvar den hel iga tempelsta
den, Pappa Zygismund IX 's hemvist Zlota Zelest, dr han frn
s i n a frkromade hallar styr staden. I detta assisteras han av
heliga zelotter som tolkar Pappans utfstelser och frkunnel
ser. Fr ven om han r bde gudomlig och allvldig s r svl frkunnade kosmos ord och steg sedan t i l l vders u p p mot
hans tal som tanke d u n kelt som svartaste smogg. Om detta
tillstnd r h im melsk trans eller en allvarligare komma r det
ingen som hgt vgar sia om, men skert r att det ppnat fr ver Nowa Warsawa och sina understar. Med tiden har M uz
en mngd intrigerande grupper som dagligen gr allt de kan fr
att befsta sin egen maktposition och med alla tnkbara medel
kullkasta konku rrenternas maktbas.
Fakta
Invnarantal: go 000
Sprk: Polzk
Folkslag: Mazariner, M utantkosacker
Valuta: Tartarer. 1 tartar = 0,5 krediter
Historia
Nowa Warsawa r ett urtida rike med snirkliga anor frn tiden
fre den katastrof som frdde vrlden. Ett bevis p detta r
naturligtvis tempelstaden Zlota Zelest som med fornstor kraft
svvar ovanfr bebyggelsen. Men lngt innan mazari nerna tog
l uftslottet i besittning sprngde deras frfder fram p smogg
stppen, uppflugna p du mdjur och vrlande motorbestar. Det
var m utantkosackhvd i ngen Chacka Khan som frst slog sig
ner i skuggan av den flygande tempelstaden. Betagna av den
storslagna omgivningen insg m utantkosackerna det frgng
liga i sitt kringflackande leverne och lade drmed grunden fr
det rike som sku l le bli Nowa Warsawa - legendarisk bland st
erhavskusternas vriga invnare fr s i n storlek och mystik.
Den vldiga ruinstaden var dock i nte obebodd. Bredvid en
ett antal mer eller mindre organiserade stammar av vansin
nesmutanter fanns den visa asketen M uzzapuffu r som ofrivil
l i gt blev den civi liserade troj kans andliga ledare. Detta trots att
han stndigt bedyrade att han blott var en tolkare av de kos m i s
ka entiterna och att han frberedde jorden fr deras ankomst.
Utver detta hyste han en stor mngd klokskap rrande svl
stort som s mtt, vi lken kom att omvandlas till mazarinernas
levnadsregler. Chacka Khans trojka utkmpade ngra smrre
slag innan de kunde d riva ut vriga stammar. Och Nowa Warsa
wa kunde frodas under kosmos beskydd . Den frsta Pappans
ankomst var sledes vntad.
Vandrande i n frn smoggma rken kom han, Krzysztof l ,
Zlota Zeleste i s i n forntida flygfarkost. Frn den dagen har det
alltid fu n n its en vervakande Pappa eller Baba som hrskat
zapuffu rs princi per konkretiserats och idag, under Pappa Zy
gismund, finns de alla sam lade i De 1 99 lagarnas lunta. Men
vgen d it var turbulent och flera gnger stod stads riket p grn
sen till undergng. Med Pappans fasta hand, lojala unders
tar och gudoml igt beskydd klarade de sig u r svl De stora
mutantkosackkrigen som den rslnga smoggstormen. Och
staden vxte sig starkare efter varje prvni ng. Idag r Nowa
Warsawa centrum fr hela Den br nda jorden, bde kulturellt
och ekonomiskt, och p mnga plan m i nst l i ka styv som rikena
i Skandien.
Styre och ledningsfunktioner
N owa Warsawa styrs alltid av en manlig Pappa eller en kvi n n l ig
Baba. Pappan , eller Baban, vlj s av zelotterna och dessa val
fregs a l ltid av en vg av lnn mord och politiskt i ntrigera nde.
Fr nrvarande r det den u nga och smtt efterblivne Pappa
Zygismund IX som hrskar ver staden, sedan hans fregng
are Leonid I I I mrdades av lnnmrdartrion Troj kan.
Enl igt pappaismen, N owa Wa rsawas troslra, har Pappan
givits sin makt av de kos miska entiterna och dyrkas som en
gudom i form av sina olika aspekter. M en ven om Zygismund
r envldig har han en begr nsad mjlighet att komm u n icera
med sina understar frn sitt stngda och mi nst sagt otillgng
l iga palats. I stllet r det prsterskapet Zelotternas uppgift att
tolka Pappans uttala nden och sedan verkstlla det som de tror
sagts eller menats. Zelotternas efterfljande rd slag blir ofta
en stkig och utdragen affr dr alla Nowa Warsawas politiska,
religisa och ekonomiska aktrer kallas i n som experter fr
att styrka ngon av zelotternas tolkni ng. M agistraterna, Nowa
Warsawas lgre mbetsmn, r den mest mantal iga av dessa
men ven representanter fr i nflytelserika kotterier eller snart
sagt vem som helst som kan tnkas ha ngot att tillgga kal las
i n . Ofta r det den enski lde zelotten ml att strka sitt pol itiska
eller ekonomiska i nflytande.
Nr ngon form av konsensus ntts, oftast genom poli
tisk ptryckning men i nte sllan genom utpressn i ng, mutor,
mordhot eller rena vldshandli ngar, genomdrivs frkun nelsen.
Ansvaret lggs p ngot av stadens kotterier. Exem pelvis r
det papirmakarkren som lggs ansvaret att trycka upp nya
lagluntor eller theblandarnas l iga att frse den stende armen
med st rkande d roppar. Kotterierna besitter allts stor makt,
men ven ett ibland ovlkommet ansvar d det frmodas att
utpekat kotteri sjlva ska st fr eventuella kostnader. Tem plets
surt frvrvade tartarer lggs istl let p dyra gvor och fldiga Dremot r det mj ligt att en hel mogu lslkt hamnar i ond
tillst l l n i ngar fr att betrygga zelotters och Pappans maktbas.
N owa Wa rsawa r allts starkt h ierarkiskt och bde i nom
prsterskap och kotterier rder fasta regler fr rank och skyl
d ighet. Prsterskapet r exempelvis u ppdelat enligt en modell
dr Pappan str som verkucku och fljs sedan av zelotterna.
Dessa r i sin tur u ppdelade efter vi lken aspekt de tillhr, dr
vissa aspekter str hgre i rang n andra. Efter zelotterna kom
mer akolyterna, vilka kan sgas vara assistenter. Lngst ner
p stegen terlinns kastrerade eunucker, som i nte r mer n
tem pelslavar. Bland kotterierna r det maestron som tronar p
toppen av hierarkin och tfljs av i nepten och lngst ner mala
jen. E n i nept r fu llvrdig utvare av sitt ha ntverk men har i nte
frrats titeln maestro, vilket f gr.
Men det r Pappans olika aspekter som r basen fr stats
maktens pol itiska i nflytande. Det finns fr nrvarande fem as
pekter, men u nder historiens lopp har denna siffra ndrats t
skill iga gnger av pragmatiska pappor och zelotter. Aspekterna
r Ervraren, Beskyddaren, Frkromaren, Maestron och Rtan.
I nom de olika aspektkulterna finns magistrater som kan sgas
vara en blandning mellan en lgre zelott och en civil m bets
man. Alla aspekter har begrnsade formel la ansvar. Beskydda
rens kult som ansvarar fr det oti l l rckliga polisvsendet med-
an Frkromarens kult str fr ritualer och pappaistisk etikett.
E rvrarens kult handhar det offensiva frsvaret, M aestrokul
ten skter kontakten med kotterier och utln n i ngar medan Det
r Rtan som skter om avfal lshantering och sdant som rr
Scha ktet. Som mrks saknas ansvar fr mnga omrden men
sdant bekymrar i nte Pappan. Det r kosmos ord n i ng och i nget
man kan gra ngot t.
Det vriga samhl let str p ngot stt i skuld till ngon
kult, zelott eller magistrat. D Nowa Warsawas pappa istiska
styre saknar heltckande rttsvsende, fungerande pol iskr och
liknande r det upp ti l l va r och en att ordna med sin egen per
sonliga trygghet. Detta system skiljer sig allts i nte s mycket
frn det som gangstrarna utvar ver befolkni ngen i Pirit. Skill
naden r att det i nte finns ngon lag i Nowa Warsawa som klas
sar detta som ett brott. Tvrtom s r den tacksamhet som fr
vntas uppvisas mot den personliga maestron betraktad som
den hgsta av dygder. P detta stt delas allts hela samhllet
i n i en outtalad h ierarki som respekteras av alla. De som har
problem med att begripa princi pen r ofta pyrier och gutar som
inte betraktar en tjnst som en del i ett avtal. Men s avrttas
ocks skandiska handelsmn p lpande band.
Andra maktfraktioner
Vid sidan av kotterier och pappaistiska frgreni ngar finns mo
gulfami ljerna. Det r ur dessa mnskl iga tter som det skopas
nr m beten ska utses. Den sociala struktu ren r rigid och av
ancemang r s gott som omjl igt. Det finns ett tiotal fa mil
jer som aspirera r p att tillhra detta absol uta toppskikt bland
vilka kan nm nas fam i ljerna Saffin, Stazia och Pinyin. Den se
nare r den nuvarande Pa ppans fam i ljenamn. Det r dessa och
ngra till som r N owa Warsawas maktelit och i princip inga
betydande poster u pptas av ngon utanfr mogulfamiljerna.
och kastas ut ur Zlota Zelest. Detta var fal let med tten Mus
tard i us som pltsligt fann sig utan allierade efter en politisk
fads rrande en skenade boshkhjord mitt u nder Babb-Gabbas
Heldag. Ett strre flje zelotter mejades ner och d hjorden var
en gva frn dvara nde fam i ljeverhuvud M i kko M ustard i us
var ttens dagar rknade. Nog hade skickl igt politiskt spel och
tolkande av kosmos kun nat avstyra fam iljens de men istllet
fr att skyl la ifrn sig tog man sitt ansvar - en dygd som sllan
lnar sig i Nowa Warsawa.
Vicentslkten M i ffl i n kan nog rknas till mogulfa m i ljerna,
men varandes mutanter anses de inte vara helt att l ita p. ven
de Skandiska tradarna har en viss maktposition i staden i och
med avancerad vapenteknologi, kanonbtar och l u krativ han
del. De pyriska handelshusen Vigg och fon Rijn, gutarna Adler
och Rauss och det U lvrikiska Tradard i rektoratet u nder H enri
etta Sh nabel var de frsta att handla med Nowa Warsawa. Men
idag ser man ven lngvga lyckskare frn svl Grborg, Sim
ris och and ra hamnar kring sterhavet. Skand ierna gr stora
krediter och tftingar p handeln och blir a l lt djrvare i sina
krav samtid igt som pappa makten s sakteligen brjar f upp
gonen fr handeln. En kraftmtning r inte lngt borta och hur
den sl utar r omj l i gt att sia om.
 Sl utligen utgr kosackerna ett mer kon kret hot. Frn och
till l ivnr de sig som boskapstjuvar, banditer och smugglare
och drar sig d pappans vrede. Men det r nr en eller flera
klaner ger sig ut p krigstg som hoten realiseras. D skickas
snabba kavallerikom mandon ut, bevpnade med ldre skarp
rttarka rbiner och spjut, fr att sl ner kosackhotet. M i nd re
samma ndrabbni ngar sker s gott som hela tiden, men lgre
krigstillstnd r ovanliga . Detta trots att en krigisk kosackhvd
ning p mycket kort tid kan samla mnga kosacker runt sig och
tga mot N owa Warsawas utposter - detta utan att scouter ens
hinner mrka att hotet existerar.

Den brnda jorden

Den brnda jorden r ett ofantligt stort smoggtckt omrde.
Strre n ngon knner till. Orsaken r att det r ett samli ngs
namn p hela den otrakt som omger Nowa Wa rsawa, frn den
ispinande G ruznan i nordvst och baltmarkerna i st och ned
till lavasjarna i sder. Omrdet utpekas ofta som den vid rigas
te av trakter - m i ssfoster, monster och vansinnesmutanter av
grvsta slag hrjar hr i ett evighetens frintande kretslopp.
Vittbereste och erknt styve zonfa raren Zigge Zmolk har vid
ngot til lflle stllt frgan om man kan gradera livsfara, och
frgan r helt klart befogad. Men om Zmolk hade beskt Den
brnda jorden hade frgan fastnat i hans torra svalg nr han
sett veritabla storhjordar av levergkar, strre n hela fgel
popu lationen p Frihetens sltter; ekoxar med pansar tjockare
n forntidens enklavportar och mandibler som kan klyva en
damper p m itten; rasande radonbaggar som fr skogarnas
svarta svin att framst som ynkliga d u m svin; och i nte m i nst
vrldsmaskar. Flera historiografer hvdar att den brnda jor
den r maskarnas u rhem, fr bara den trakten r giftig nog att
framalstra styggelser av den magnituden. Ti l l detta ska lggas
flera a rter av sm men oerhrt besvrliga insekter som mantiz
ter, d u stgnagare och en hel massa andra fasettgnade flerfo
tingar som idel igen svrmar ver bosttni ngar och gnager ner
bde boskap och ofrsi ktiga mutanter till bara skelettet. D och
d sveper de ven ver Nowa Wa rsawa men jagas d ivg av
sturska baggjgare.
Som om detta i nte var nog har Den brnda jorden dessutom
frbannats med en mord isk fauna. J ttel ika ktttande betor
gmmer sig i den lsa sanden och l u rar nomader ner i sitt
svalg med frfriska ngor; smttigt grs med fantastiskt gif
tiga taggar dr bara ett stick frn det tusentaggiga strt r nog
fr att nedlgga en d rabantodont; giftpollen som sveper ner i
oskyddade halsar fr att dr sl rot och vxa i s i n a skri kande
vrd kroppar. Snart sagt allt som vxer och frodas i Skand ien
terfinns i raffinerad modell i Den brnda jorden.
H u r kan d ngon verleva i detta veritabla helsickeshl? De
zonmutanter som kallar trakten sitt hem r alla s vl an pas
sade till sin omgivni ng att de bryr sig fga om de s l utar som
m iddag t ngon glupsk manzard , ty zonen ger och zonen tar.
I nte heller besvras de p samma stt som beskare av smogg,
giftfauna och annat elndigt. Den kejserliga exploratorn Nero
Wolff bedrev under en vldigt kort tid i nventeri ng av omrdet
kring sterhavets syd kust fr att avgra huruvida Den brnda
jorden var en zon eller i nte, och resultatet var mi nst sagt fr
bluffande. I nte bara i nfriade Den brnda jorden samtliga, utom
en, kriterier, den vertrffade och smulade dem till damm! D
remot kunde Wolff inte med skerhet faststlla traktens even
tuella cirkulra form varfr han beslt att ta det skra fre det
oskra och kalla Den brnda jorden "zonlik trakt, med vissa
dokumenterade faroml." Bland mer i ns i ktsfulla exploratorer
har detta kallats den vrsta underdriften sedan General Oktavio
Frankeihane avfrdade rubbithotet med orden "det r bara en
bunt sm bu sfrn". Men faktu m kvarstr, Den brnda jorden
r til lflyktsort fr l ivstrtta och vansinniga, vriga frgs redan
p vgen dit!
Fort N ixdorff
Fr tjugo r sedan anlnde den ulvrikiske fltspejaren Reiss Drvels till
Nowa Warsawa p order frn sin kapitn. Som en god fdersknekt skred
Reiss till verket och kartlade Nowa Warsawas krigsmakt, styre, produk
tion och terrng, allt i syfte att underltta ett infrlivande i Ulvriket nr
den dagen kom. Under sin frsta tid utfrde han nitiskt sina uppgifter och
bokfrde all i nformation han kom ver. Med ren sinade hans krafter och
efter tio r utan avlsning brjade Reiss misstrsta. Men efter en kort de
pression tog han sig i den strkta kragen och frstod vad hans uppgift var
- han skulle grundlgga ett bunkerfort, en magnifik befstning som skulle
utgra Ulvrikets mest avlgsna, och p s vis ven viktigaste, utpost. Med
en iver som bara skdas hos lojala ulvebor pbrjade Drvels sitt a rbete.
Han gav sig ut i Den brnda jorden och fann snart ett idealiskt lge fr bun
kerfortet. Sedan den dagen har Reiss ofrtrutet a rbetat med att frdigstlla
fortet och han brjar nrma sig resans slut. S fort han frdig mnar han
skicka bud till Nekropolis och om allt gr som planerat kommer Reiss att
befodras, frras medaljer och bli verschffer fr Fort Nixdorff med en
hel tropp under sig!
Handel och diplomatiska frbindelser
Nowa Warsawas l ivsnerv r handeln. ven om zelotterna sjlva
hvdar att det r de kosm iska entiterna som l igger till gru nd
fr stadens ekonomi och storlek r det al l mnt knt bland de
styrande att utan handeln vore Nowa Warsawa ett damm igt tlt
lger. Dessvrre r bde ekonomisk kunskap och d rivkraft att
utnyttja situationen bortom magistrater och zelotters frstnd.
Fr de pappaistiska mbetsmnnen r handel ett naturligt re
su ltat av Pappans kosmiska kraft och mazarinernas verlgsen
het. Att sjlva beblanda sig med krmare skulle vara att snka
sig till kosackers enkla n iv med byteshandel och d r i nte
barbariet l ngt borta. Ha ndel r allts ngot fr de lgkastade
kpmnnen och marknadskrmarna och ven de beskande
handelsmnnnen anses ha lg status.
Det r den hr situationen som pyrier, men framfrallt gutar,
bestmt sig fr att kontrollera och ven om den storpolska tra
den r lgfrekvent och ytterst farlig har de f lyckosamma turer
na i n bringat magnifika avkastningar, mngfalt ver frvntan.
Handelsvarorna r framf r allt keramik, tyger, the, kaffertor
och and ra varor av lyxkaraktr - varor som den pyriska aris
tokratin, de gotlnd s ka handels mogulerna och den u lvrikiska
beflsel iten r svltfdda p. I utbyte mot detta f r man stora
mngder avlagda skarprttarvapen, timmer och en del varor
av exotisk karaktr. I staden finns det en gru pp som har begri
pit vrdet av handeln och det r Jabbc1r. J a bbc1r r den undre
vrldens okrnte knug och den som kontrollerar all handel i
Wizkyton. Pappans hov har hittills ltit detta passera d de i nte
begri pit att det p ngot stt skulle kunna utgra ett hot mot
pappamakten, men har till slut tvingats se sig verbevisade.
Frgan r bara vad man ska kunna gra t det utan att bryta de
kos m i ska konventionerna?
En betyd ligt mer omfngsrik handel r den med m utantko
sackerna och Den brnda jordens zonstammar. Hr rr det sig
till stor del om byteshandel. Tack vare sina sattelitod l i ngar ut
med Wizky har N owa Warsawa en stadi g instrm ning av spann
ml som med nd och n ppe rcker till fr att fda den tusen
PERSONER & PLATSER
Til l skillnad frn pyriska och framfrallt u lvrikiska stder sak
nar N owa Warsawa all form av stadspla neri ng. Staden r ett
enda gytter smkkar u ppfrda av allskns zonmateriel som
jrnskrot, plastic och sten men fra mfra l lt lera. N gon yttre
frsvarsgrns saknas och stadens random rden utmynnar i
lngstrckta tltlger dr svl beskande kosacktrojkor som tunga stam p och brlande; zelotters bneutrop och det alltid
elndiga zonmutanter h usera r. Fr den nyanlnde r det ns
tan omj l i gt att navigera i den myll rande metropolen men lyck
ligtvis s fi n n s det ngra omissk n n l iga landmrken. Frmst
r naturligtvis Zlota Zelest, den svvande tempelstad som fast
frankrad med grova tampar tronar ver staden. Floden Wizky
utgr ett annat. Den vstra delen av staden utgrs av en kaotisk
hamnstrcka, Wizkyton. Nr smoggen ligger tunn kan beskare
ven orientera sig efter papirbrukens hga skorstenar eller n
got kulttempels tinnar.
och ter tusen hvdade befolkningen.
Nowa Warsawa har allts tt kontakt med omkringlevande
zonstammar och banditklaner. Eller s tt som r mjligt. Den
brnda jorden r som bekant i nget man korsar lttvindl igt var
fr nstan samtliga resor dr fretas i bevpnade konvojer och
ha ndelskarava ner. Det fi n n s tre huvudleder som kan nyttjas,
U banleden, Berg-o-dalbanan och floden Wizky. U banleden gr
p ett dtida monorailspr, hgt ovan pestmarken. Enda pro
blemet r att den i nte r speciellt bred varfr tyngre packdj u r
och bredare vagnar och krror i nte kan nyttja den. En viss ras
risk freligger ocks och p sina hll har bron lagats med hng
broar. Trots det anvnds U banleden ret runt, frmst av m i n d re
sllskap och karavaner.
Strre karavaner tvingas istllet anvnda Berg-o-da l banan,
en lngsam, men relativt sker led, som snirklar sig fram bland
djupa klyftor och klippiga bergstoppar. Men den skraste frd
vgen r floden Wizky ven om floden r hemskt av bde hls
timm, lngmal (bde skggad och oskggad) , glupska lobob
sters och gigantiska oktopider. De landgende lederna anvnds
fr mst av kosacker och zonklaner dr de fraktar hudar, fynd,
boskap och sdant. Wizky anvnds bland annat av de skandiska
tradarna. Handelsvgen har ftt nam net Den storpolska traden
av oknd anled n i ng. Begreppet Storpolen r en myt och det r
oknt vem som skapade den och i vil ket syfte.
Nowa Warsawas d i plomatiska frbindelser r mi nst sagt be
grnsade och sker uteslutande nr skandiska d i plomater och
sndebud sker audiens med Pappan eller ngon zelott. Dessa
aud ienser brukar i nte ge ngra bestende effekter, frutom i
de fall nr sndebuden avrttas som i fallet med de gborgska
handelsmnnen utsnda frn handelsbolaget Dryckjomsgross.
I syfte att frbttra relationerna med Pappaismen sknktes sex
tun nor med flottaste sikmust varp nrvarande magistrat om
gende beordrade deras avrttning an klagade fr att frskt
fra in gifttu nnor i det pappaistiska palatset. I ncidenten har
i nte frbttrat synen p handelsmn, och i synnerhet inte skan
diska sdana.
Men det mest slende med den vld iga staden r det in
tensiva myl l ret. I Nowa Warsawa r du aldri g ensam. verallt
finner man tiggare och malajer, krmare och nomader, magi
strater och zelotter. Till detta kommer ovsendet - tjattret frn
frsljarna; karavanernas vldiga drabanters och velodronters
nrvarande dova surrandet frn Zlota Zelest. Som om i nte detta
vore nog til lkommer en myriad av dofter som bokstavligen kan
sl nosknsliga mutanter till den avfal lssti nna marken: i sm
gatucafen kokas vldofta nde krysantier, spetznassar utfr sitt
tarv dr de kommer t, papirbruk s pyr ut illaluktande ful rk
och beskande kosacker puffar p giftpinnar av stygg kvalisort.
Kort sagt, Nowa Warsawa r den knda vrldens mest exotiska
plats och i ntrycken frn en brkdel av den kan dcka en l uttrad
zonfarare.
BD
Men trots att skil lnaderna till en brjan verkar overkom
l igt besvrliga i nser snart beskare att staden r som de Aesta
andra boplatser, bara mngfalt strre. H a ntverkarna har sitt
kvarter, zelotterna sitt, de skandiska handelsmnnen hller sig
fr sig sjlva i hamnen och beskande kosacker kamperar i
stora tltlger i stadens utkant. Precis som i andra stder finns
hr restau ranger, hotell och butiker, och ven om utbudet r
ngot annorl unda s knner de flesta igen sig. Det r omjligt
att beskriva stadens vi rrvarr men det r dremot mj l i gt att
grovt dela in Nowa Wa rsawa i strre stadsdelar. N edan be
skrivs ngra av dessa tillsammans med i ntressanta platser,
personer eller grupperi ngar som gr att finna dr. Gemensamt
fr dessa kvarter r avsaknad av orga n i serad stadsplanering
- sm skrotkkar l utar sig fa rligt mot varandra, i bland i upp
till fyra plan hga, och kantiga lerhus trngs i de labyri ntartade
stadsdelarna. Gatubelysning r i nskrnkt till kulrta lyktor och
sm eldar.
Smogg
Den terkommande giftgasen som strmmar ur sjlva Den brnda jorden
gr rligen dussinet ovlkomna phlsningar i sin styggaste form. De no
witer som vid ti llfallet inte br gasmask eller annat skydd drabbas osvikligt
av rtiunga eller ngon annan otck sjukdom. Regel mssigt delas smog
gen i n i tre styrkor, lg, mttlig och stark. Skillnaden r hur koncentrerad
smoggen r. Smoggfria dagar r oerhrt sllsynta i Nowa Warsawa och fr
att avgra vilken grad som r den aktuella anvnds tabell s.l . Smogg r ett
skadande gift.
Tabell s.l. Smogg
Smoggniv lT10 TOX
Ingen
lg 2-7 _______0______-1
M ttlig 8 -9
------------------------------
Stark 10 10
Karavanditrikten
P vriga hll i Nowa Warsawa finns en slags rytm, ven om
den kan tyckas vara hektisk, men i Karavand i strikten frngs
ven detta sista spr av ordning. Rran r fu llstnd ig, p grn
sen till outhrdlig fr ovana beskare. Dag som natt pgr hek
tisk och i bland rent av aggressiv kommers . Vildmarksgende
karvaner organiseras, utrustas, anlnder och bryter u pp. En
karavan kan sgas utgra en m i nityrmodell av Nowa Warsawa
s med p varje frd finns thblandare, eun ucker, zelotter, mu
tantkosackvakter och allt annat man hittar i vriga staden. Av
den a n ledni ngen finns det naturligtvis lokaler och verksamhe
ter som erbjuder dessa tjnster, tillsammans med proviant
rer, hotel, thhus, stallar och annat som karavan kuskar och
nomader kan tnkas nska eller behva efter mnader i Den
Brnda J orde n . De bosatta i kvarteret r nstan utesl utande
p ngot stt i n blandade i karavanrrelsen men ven hr finns
sm hantverksbodar, mindre bruk, ngot tempel och den vl
renom merade robotnikreperatren Meka- N i kke. Bebyggelsen
r ti l l stor del u ppfrd i lera.
. -"- '
raj Hotel
Dammiga resenrer med gott om tartarer sker sig lmpligtvis
ti l l Taj Hotell; en tem pelliknande oas med prunkande trdgrd
och sm porlande fontner. Det r Ku negu nda Pozwald som
frestr i n rttningen och hon hller sina zonslavar sysselsatta
dygnet runt med std n i ng, tvagn ing och matkok. Om ngon
gst klagar p ngon del av Ku negundas oftast oklanderl iga
service leder detta till att ansvarig slav piskas, fls och sljs.
Exekutionsbetjnten "Schlacktarn" Melkior str fr de a l lt an
nat n mjkm ilda bestraffni ngarna och r drtill hela kvarterets
sjlvutnmnda skarprttare.
Sovsal: 2 tar
Dubbel: 4 tar
Enkelrum: 6 tar
Inkl. mat: +2 tar
Kommerzen
Nr Chaka Khans mutantkosacker frst slog sig ner i rui nsta
den var det i de delarna som senare sku l le bli Nowa Warsawas
handelscentra. O m rdet var relativt tomt p rui ner och lm
n ingar och sledes ven tomt p hotande monster och tokmu
tanter. D rfr r arkitekturen u n i k i den hr delen av staden.
M utantkosackerna byggde till en brjan skrotbivacker men
med tiden utvecklades dessa ti ll en samman lnkand stad av
tunn lar, korridorer och skrotgallerier, alla kantade av bostder
och mindre i n rttningar. Idag r kvarteret spckat med krmare
och peddlare som salufr allt frn Iymmel-p-pi nne till pyriska
skarprttare. En s l i pad frhandlare kan fynda ordentligt men
en ovan prutare blir ltt l u rad. Ju nrm re Kosackstaden man
kommer desto strre r risken att stta p skumraskidkare el
ler rnarI igor.
Typisk krmare
De krmare som terfinns bakom Kommer2ens stnd och i bodar r ofta
skickliga frhandlare som ofta vet vad de gr. Det r enkla mazariner som
tar varje tillflle att dryga ut kassan med ngon ndlgn eller ren bluff.
Den vanliga kldseln utgrs av fotsida enkla kaftaner och huvudknoppen
krnts av en liten rund hatt.
Relevanta egenskaper: KP 24, IB 10, Brare eller Feromoner,
I akttagelsefrmga 40%, Kpsl 50%, Teknologi 29%, Undre Varlden 35%
Slavmarknaden
M itt i Komerzen p ett ppet torg med omgivande skrotgal
lerier h ittar man Nowa Warsawas slavmarknad. Slavhandel r
i hgsta grad sanktionerad av Pappans regim och mnga slav
handlare agerar med en tartartrstande zelott som boss. Sla
varna utgrs oftast av m utantkosacker eller zonmutanter men
i sllsynta fall r det skandier som fallit offer fr slavjgare som
Leffa Kng-Kng, den frmsta i branschen. Slavhandeln sker
mer eller m indre oavbrutet men de flesta kpare har koll p nr
ngon av Kng-Kngs, eller annan slavjgares, karavaner r p
vg in och ser till att hlla sig framme och kanske lgga barr
ber p en fin slav innan budgivningen brjar. Detta r sklart
bara frbehl let de mktiga medan vriga fr nja sig med att
trngas bland massorna p slavtorget.
 o
() . .

o
I ;
100
;
200 300
&2
Tabell 5.1. Priser p slavmarknaden
Slavtyp Pris
Undermlig (ca 10% p vsentliga lootar
frdigheter)
MAttlig (ca 30% p vsentliga 140tar
frdigheter)
Duglig (ca 60% p vsentliga 1 80tar
frdigheter)
Skrotmanzarden
Frihetskmpen Skrotmanzarden har p sistone gett sig p flera slavkara
vaner med sabotage och fritagningar. Detta har lett till en kad spnning i
Kommerzen. Fler karavanvakter hyrs in, vaktposter placeras ut, frbipasse
rande antastas och misshandlas. Men Skrotmanzarden fortstter att gcka
slavjgarna. R P hyrs i n av den oroliga stallgaren Hiacyntia som vakter d
mnga av karavanernas drabantodonter och flar finns hr. Och mycket
riktigt utstts stallet fr sabotage, men Skrotmanzarden underkommer. RP
lyckas spra den frkldde hjlten till en liten lerkk. Det visar sig att Skrot
manzarden r en ung kvinna vid namn Mejja, kunnig i kampkonst, med
ett brinnande politiskt engagemang, som p dagarna driver ett gatucafe.
RP stlls infr ett dilemma. Snart visar det sig att R P inte r de enda som
sprat Mejja. En grupp stygga slavjgare frn Leffa Kng-Kngs karavan
spanar p henne. RP mste vlja sida. Ska de hjlpa Mejja eller utfra sitt
uppdrag? Och ska de i sfall samarbeta med Kng-Kng eller rja hejdu
karna u r vgen? Oavsett vil ket r Skrotmanzarden en formidabel fiende
och kan mycket vl spela ut forfljarna mot varandra. Det drjer nmligen
inte lnge innan hon upptcker RP.
Schaktet
Fr Nowa Warsawa absoluta underklass - frrymda eunucker,
vanhedrade soldater, stympade slavar, klanisa mutantkosack
er - finns, frutom flykt ut i Brnda jorden, i nga andra alternativ
n ett elndigt liv i Schaktet. Schaktet r ett avgrundsdju pt hl
rakt ner i urberget som av De gamle anvndes som avfa llssilo
eller ngot an nat hlsovdligt . Exakt vad r i nte fastslaget. I ro
niskt nog r Schaktet ocks Zlota Zelests geografiska motpol d
det r belaget rakt under tempelstaden som d och d tmmer
sina sopor rakt ner p sina mest elndiga understar. En bild
som tydlig avspeglar om rdets plats p den sociala stegen.
Stadsdelen i sig r visserl igen i nte s pjkig som man fr
anleds att tro eftersom nstan samtl iga bostder r in mejslade
anti ngen i sjlva berget eller i forn bun krar och hller sledes
en ganska god standard - det vill sga om man inte tillhr de
stackare som tvingas bo i ngon fal lfrd ig hydda som klnger
utmed vggarna eller p ngon av de broar som korsar schak
tet, eftersom man d med strsta skerhet frr eller senare
kommer att strta till sin dd nr de fal lande soporna d rar med
sig bostaden i dju pet. Lngst ner kan mycket svag str l n i ng
sknjas. Sjukdomar r vanl iga hr och l ivslngden kort. Det
enda positiva som kan 'sgas om Schaktet r att Smoggen ald
rig trnger ner hr och att som marens vrsta hetta frskonar
h i n hlet.
Typrisk slumi nvnare
Schaktets invnare utgrs av en samling sorgliga existenser som frlorat
allt som ngonsin betytt ngot fr dom. Trots detta har de skapat sig en
ngorlunda drglig tillvaro under marken. De r vulgra i sitt sprk, hrda
i sitt stt och grova till sitt yttre.
Relevanta egenskaper: KP 20, IB 19, Ensamvarg, Liten, Akrobatik 44%,
Fingerfrdighet 48%, Iakttagelsefrmga 40%, Nrstrid 41%, Smyga/
Gmma sig 56%, Undre Vrlden 37%, Undvika 46%
Drmkdken
Ett av de f gldje m nen som bj uds hr nere r Drmkkens
frtrffliga DD-The som byggs av fre detta theblandarmaes
tron Belladonna, en magnifik stenget med oklanderligt maner.
Ryktet gr gllande att Belladonna, vars fam i ljenamn r oknt,
brygger sitt the p en sl lsynt potent fornsubstans som hon
tappar frn en gmd kran ngonstans i Schaktets avlgna bot
ten. Alternativt har hon kommit ver en last med vllagrad g
borgsk sikm u st som hon blandar ut med skna theblad och
kafferter.
Kosackstaden
Som en krans runt Nowa Warsawa har anlndande mutant
kosacker s mlt upp ett mer eller m indre permanent tltlger
som tjnar som en frsta, och oftast enda, anhalt p vg i n till
Kommerzen fr att avyttrandet av plsar och an nat handels
gods. Mnga r ocks de m utantkosacker som blir kvar hr.
Men trots stadsdelens namn r det frmst andra zonmutanter
frn Den brnda jorden som har bosatt sig hr. Kosackstaden
r nmligen ett bde bill igt och relativt skert alternativ till den
s moggpi nade och monstertta obygden. Vill man h itta vild
marksguider, skrotfinnare, jgarmaestron och l iknande som
kallar zonen sitt andra hem r det till Kosackstaden man ska
ska sig. Li kaledes r det h it man ska ska sig om man sjlv
vill hitta zonkneg att gna sig t. Ytterligare en anled n i ng att
beska kosackerna r att kpa dumdjur som boshk, u l k, fle
och spetznasse.
 Typisk zonguide
Att ge sig ut i Den brnda jorden utan guide r sjlvmord. Lyckligtvis finns
det gott om avdankade kosacker eller spejare i Kosackstaden som hyr ut
sina tjnster som guide. Den typiske zonguiden r en ruffig typ med grova
skinnklder och en duglig lngbssa.
Relevanta egenskaper: kp 22, 1 8 10, S 8 +1, Flerdubbla kroppsdelar (armar),
Fotosyntes eller Kameleont, Drogberoende (DD-The), Bge 49%, Fllor
37%, Iakttagelsefrmga 4S%, Reparera 21%, Rida 33%, Smyga/Gmma
sig S7%, Undvika 43%, Vildmarksvana 61%, Zonkunskap 22%
Kameluckernas Hord
ven om mutantkosacker knappast r verrepresenterade i Ko
sackstaden fi n n s det de hordar som kallar tltlgret s itt hem.
En av dessa r Kamel uckernas hord . Kamel uckernas Khan, She
re, fick u nder en svr smoggstorm en kosmisk syn och kunde
inte tolka tecknen p annat stt n att han och hans hord var
mnad att efter bsta frmga plundra vilsna m utantkosack
brder p deras sista godelar. Och det r precis vad man gr.
Sanktionerad av mktiga zelotter r det Shere Khans uppgift
att hlla m utantkosackerna p mattan och som belning f r
han och hans underlydande behlla allt plunderbyte de kom
mer ver. I bland gr de ver grnsen fr vad deras mandat
tillter, men det r egentligen ingen som bryr sig_ Det r bara
Khanen sjlv som vid nyktert tillstnd ngrar eventuella illgr
n i ngar och spenderar fljande vecka med bot och bjuder p
party och prylar t de som rkar ha vgarna frbi. H a r brotten
varit riktigt svra ger sig hela ledtrojkan ut i zonen fr att hitta
ti l l baka till den rtta vgen, men snart tar fin keltrsten ut s i n
rtt och de tervnder till enklare j a ktmarker. Trots, e l l e r kan
ske tack vare, Kemeluckernas stndiga s nedsteg hl ler de de
vrsta skurkarna borta, och Kosackstaden r drfr en relativt
trygg plats. Frutsatt att du betalat d i n tribut och att Shere i nte
ftt i sig a l lt fr mycket fu lfinkel. Av alla brutala och vlrustade
maktfigurer i Nowa Warsawa r det nog Kameluckernas Khan
som man al lra helst hl ler sig p god fot med_
Wizkyton
Som i s mnga andra stder r hamnkvarteren ett av de mer
ruffiga omrdena med en mngd thh us, bordeller och pubar_
Farsegels sjmn och lokala flottister p permis slsar upp sin
lning p enkla och i nte sllan bu rleska njen som vadslagning
p schoga n matcher, bordellbesk och bevistande av oanstn
diga skdespel. Det r ven bara hr som skandier har rtt att
hyra kontor, lager och bostder varfr sm kvarter med en lud
dig men nd nrvarande skandisk prgel har dykt u pp_ Det
finns i nte mer n en handfu l l bosatta skandier, som Valentino
Vigg, i stadsdelen, men antalet temporra i nvnare kan u pp
stiga till ngot ver hundra om tv konvojer rkat anlnda sam
tidigt_ Detta hnder oerhrt sllan, men det hnder. Det vanliga
r att det finns ett tjog skandier i staden vid ngot givet til lflle_
Nr smoggen ligger p som vrst frn vst r det Wizkyton som
drabbas hrdast Gasmask r var mans egendom och ven om
man i vriga staden r noga med att bra med sig andni ngs
skydd s r man nstan paniskt noggrann hr_ Speciellt bes
kande skand ier som grna d ra r p sig gasmasken redan vid
i n loppet till floden, mnga mil norrut
Gasmask
Vikt: 2kg Vrde: 200tar
P L i nyskick: 00
En ansiktsmask med andni ngsfilter som skyddar mot giftiga gaser. Mas
ken ger inget skydd mot strlning och vissa biologiska stridsmedel. En b
rare av gasmasken har -2S% p Iakttagelsefrmga. Djurmutanter och de
formerade mnnsikomutanter kan ha problem att anvnda masken, men
rustningsmakare kan verkomma detta genom att skrddarsy masken fr
mutanten. Maskens filter har inte obegrnsad livslngd utan mste bytas
ut varje r. Filter kostar vanligtvis sotar.
Skyddsmask
Vi kt: l kg Vrde: 600tar
P L i nys kick: 00 Teknologisk niv: l
En betydlig mer avancerad mask med ett avancerat andningsfilter som
skyddar mot alla knda nervgaser, bakterier, biologiska stridsmedel och
radiokativitet . Maskens visir r ljusfrstrkande och skyddsmasken r
utrustad med talmembran. Maskens filter har betydligt lngre livslngd
men r bde dyrare och svrare att komma ver. Ett filter hller i fem r
och kostar 4ootar.
Tuk-Tuks Rally
verallt I Nowa Warsawa opererar sm snabba rickshaws,
framd rivna av flar, slavar, etanol motorer eller an nat mer el
ler m i n d re praktiskt d rivmedel. Rickshaws r stadens taxiser
vice och det r en vedertagen sanning att det r Ockermogulen
J abbr som kontrollerar strre delen av marknaden. Tu k-Tu ks
Rally r ett av de strre taxi bolagen och de frvaltar ett tjugotal
rickshaws_ Tuk-Tuks har sitt h uvudkontor i Wizkyton och ope
rerar huvudsakl igen i om rdet Det r en illa dold san ning att
Jabbr anvnder Tu k-Tu ks rickshaws till kurirverksamhet och
mnga taxis r utrustade med ln nfack. Oftast r det viktiga
depescher som ska levereras eller l itet men deli kat smuggel
gods som s nabbt mste avyttras. Aleksy Tu k-Tu k r en djupt
olycklig msherre som har svrt att hantera saknaden av s i n
kraste, Petronella, s o m upptrder m e d Sh ivabaletten i fjrran
H indenburg.
Typisk taxi kusk
Utan taxis stannar Nowa Warsawa. Och f kneg r s krvande som att
kryssa mellan karavaner och brstolar samtidigt som man ska se till att
hlla sig p rtt sida av gnggrnserna. Taxikuskerna r ofta hrdade och
kan stan som sin egen kaftanficka_ Ofta har de ett litet vapen gmt nra
till hands fr att undvika att bli rnad eller lynchad.
Relevanta egenskaper: K P 23, 1 8 1 1 , Kpsl 40%, Reparera 40%, Vagn so%
Dden p cykelhjul
Men lika jmna som ovlkomna mellanrum blossar taxikrig upp i Wizky
ton. Upprinnelsen r alltid att ngot konkurrerande kuskfirma opererat
utanfr sitt omrde och det slutar alltid med blodspillan. Denna gng r
inget undantag. Taxifirman Rapidos h a r under en lngre t i d tagit krningar
p Pinn-jinns Eskortservice omrde. Men det r inte allt. Som s mnga
andra taxikuskar r Rapidos ett kriminellt gng som skor sig p Pinn-jinns
kunder. Som en tredje part beslutar sig jabbr fr att ta tillfllet i akt och sno
t sig en strre del av taxikakan. RP, som s mnga andra utblingar, hller
framfrallt till i Wizkyton, och blir indragna nr deras rickshaws utstts fr
 'o
4-,..,....
1. .;
- 'o
.
:;:!
..'

en kr-om-skjutning! Kusken skjuts till dds och det r mjligt att RP sras
eller blandar sig i striden. terg ldar de skottlossningen har de satt sig i
en hal position, och enda vgen ut r att liera sig med ngon av de andra
tv aktrerna. En frhandlingsskicklig R P spelar ut grupperna mot varan
dra och kan i slutndan sjlv bli en mindre rickshawaktr, medan de mer
skjutglada grupperna tar tillfllet i akt och gr upp med sina kombattanter!
Oavsett hur, eller om alls, RP tacklar situationen pverkas de och deras
omgivning. Godstransport till och frn hamnen omjliggrs och mnga
kaptener riskerar tervnda tomhnta eller utan att kunna slja sina varor.
Om RP istllet blandas in i konfli kten den hr vgen r det skerligen med
en skandisk kapten i ryggen som frsker hitta en vg att fortstta sina
affrer. Men tyvrr fr R P bli resultatet detsamma. Oavsett vilken falang de
nrmar sig s r priset fr fri lejd hjlp i kampen mot de andra. Om de inte
vnder sig till ngon mktig zelott vill sga, men d r risken att gentjns
ten blir strre n de rknat med . . .
1 000 Frjders boulevard
I ngen vet om 1 000 frjders boulevard l igger i Wizkyton, eller
om det r Wizkyton som ligger p 1 000 frjders boulevard.
Boulevarden r al lts i nte en enskild gata utan snara re ett sam
li ngsnamn fr de delar av hamnkvarteret som orienterat sig t
det mer ekivoka hl let. Vanligtvis r gatorna sprngfyllda med
beskare d boulevarden p mnga stt r att betrakta som
stadens partycentra och ven de som inte mnar beska bor
deller eller bevista perversa skdespel sker sig h it till ngot
av de mnga thehusen, pubarna eller spelhlorna. I n rttni ngar
som Cafe M int, Castor Club och M ilos Silo r popu lra st l len
fr festglada Nowa Warsawabor.
Zlota Zelest
Fr svl beskare som i nfdda utgr den svva nde tempelsta
den freml fr fru ndran. Fastnitad med forngrova ktti ngar i
sjlva jordens krna hindras den frn att svva bort med pap
pa och a l lt. Sjlva fu ndamentet bestr av ngot b-tongliknande
material, av kloke robot n i ken S U M -o kallat terracit, p vil ket
glnsande byggnader sml lts u pp, den ena mer storslagen n
den andra. Fundamentet mter flera h undra meter tvrs ver
och sledes r det en m i n d re stad som tronar dr u ppe. Det
r hr, i De frkromade hal larna, som Pappan hl ler hov. Eller
skulle ha gjort om han haft frstnd till det. I stllet r Zlotan
ett levergksbo av i ntrigerande magistrater, zelotter, eunucker
och alla som kan tnkas ha ngot intresse av att strka sin el
ler sin grupps makt, ekonom iskt eller p an nat stt. Och detta
frhlla nde terspeglas tyd ligt nr man synar Zlota Zelest p
nra hll. De hngande trdgrdarna r vildvuxna och hemvist
sarna r enkla plattformar, med hgt rcke. Alla hissar vaktas
av knektar ur Pappans livgarde.
Shil/aba/etten
Som ett exempel p Nowa Warsawas, och framfrallt Zlota Ze
lests, rika kulturl iv str den magnefika och besljat exotiska Shi
vabaletten. Belgen i den prunkande Park S i bylIi tronar den fem
vni ngar hga teatern. Sjlva scenen r ett under av utsmyck
n i ngar och dess glimmer vertrffar det som u ppstr nr strl
sm ittade solstrlar trffar Wizkys olj iga vattenyta - allts ett i
sanning undersknt spektakel! Ensem blen bestr uteslutande
av bedrande mnni skom utanter med stmningshjande fr
mgor. En delegation gav sig fr tre r sedan av mot H i ndeburg
som en del i ett avtal med pyriska aristokrater. Men sluga ze
lotter visste bttre n att bara skicka ivg ngra dansare utan
planterade den sknsjungande och gracefulla gontjnaren
M ata- H ariette och ngra av hennes betrodda eunucker i den
avlgsna huvudstaden. Nu har i och fr sig avstndet stderna
mellan stderna omjliggjort ngon ttare korrespondens men
trots det kan hovet hlla sig ganska u ppdaterade med vad som
hnder dr borta i Pyrisamfu ndet.
Kosmopo/aski gl/osa/
Vid Zlota Zelests stra flygel, i nte lngt frn Kastratbassngen,
svller ett tilltaget och glnsigt utsmyckat tempel ver av offer
gvor, allmosor, plunderbyte och skattekollekt. Templet r rigo
rst bevakat av Pappans kosackgarde och ingen, utom skatt
meastron, Pappan och ngra obrottsligt lojala zelotter, slpps
in i n na nfr de titanfrstrkta portarna. Trots den verd rivna
bevakni ngen gr det stndigt rykten i staden att ngot s n i lle
till fasadklttrare tagit sig upp, i n och ut, med mer dyrbarheter
n vad man kan rkna till - i templet sgs man kunna finna
M uzzapuffu rs roterande betongkeps, Lilo- Li ls transprojektor
med vi lken man kan rra sig i tid och rum, roboten Omega
KAI med vibrohlje och allt och i nte m i nst den flygfarkost med
vilket den frste Pappan anlnde till Nowa Warsawa och Zlota
Zelest. Om dessa rykten talar sant r det fullt mj l igt att Kos
mopolaski gvosal till och med vertrffar Kuriosakabi nettet i
H inden burg i frga om rikedomar och artefakter. Och ven om
bara en brkdel r sant fi n n s dr tartarer nog att frsrja en
m i n d re by i decennier.
Foreml Antal PA l
Fungerande flygplan, modell Vorga-T:1339 1 45
Smycken, mynt, skrot och smfynd till ett -

fr raggiga rovfglar och reptiler, templen r nedgngna och vrde av 100 oootar
frfallna och bostderna liknar p mnga stt slu mmens kk ID Kort VII 4 40+3TlO
stder. Enda undantaget r de mktigas egna hallar dr rike
Mmokub 15 30+2TlO
domen och prakten snarbarast r total : utsmyckni ngar i titan,
Stasislt 9 30+2TlO
frfder i nslutna i karbonit, frkromade korridorer och tjnstvil
I naktiverad Skyarnas Straffare 2
l iga eunucker. Zlota Zelest r al lts hem fr mogulfamiljerna,
aspektkulternas verzelotter och viktiga magistrater. Utver Psiscanner l 79

dessa befolkas den flygande n av tusentals tjnare, alla med Skarprttarkanoner, 5 tums 14 97

u n i ka u ppgifter. Fr att komma upp till Zlota Zelest fr man Stridsrustning, tung l 88

nyttja ngon av de hissar som slavar vevar upp och ned. His-
BB
Typisk Zelott
Med sina frgglada srker, bjllror, utsmyckade hattar och glaserade
vandringsstavar str Zelotterna i skarp kontrast till stadens geggiga gator
och lerkkar. Zelotterna vet sin makt och frvntar sig respekt. Att stta
sig upp mot Nowa Warsawas heliga tolkare av Pappan r att stta sig upp
mot Kosmos, och det gr man inte ostraffat!
Relevanta egenskaper: KP 24, IB 1 1 , Bildning 3 8% , Undre Vrlden 43% ,
Frtroendeposition 4, Tjnare*
Tempelkvarteren
Som en helig krans kring avgru nden Schaktet ligger Tem pel
kvarteren och dess pampiga tempel. Hr finner man knda och
vlbeskta tempel som Den Kosm iska I ngivelsens Tem pel, Kr
omkastratens Kapell, Den Ofrskmt H alogena Pappans Pa
goda och mnga fler. Tem plen r oftast u ppfrda i lera med
vlputsade fornbitar av olika material som pryder fasader och
tak. H uvuddelen av Nowa Warsawas magistrater har sina bo
stder i kvarteret och lter ofta smycka dessa l i kt enklare kopior
av de pam piga templen. Ti l l skil lnad frn vriga kvarter r Tem
pel kvarteren hyfsat segregerade och man h ittar i nte s mnga
hantverkare, gstgiverier eller li knande hr. Dremot l igger det
fr n Pappan san ktionerade spelh u set hr, eller snarare spel
templet - Evighetens cirkulerade sal ighets tem pel. Tem plet r
egentligen en gladiatorarena som dagligen visar olika blodiga
och makabra skdespel, tvekam per, kapplpni ngar och annat
som kan stilla begren hos en blodkrvande folkmassa.
Maestro Kongs Kurhus
Till skillnad fr n sina skandiska yrkesbrder - den u lvrikiske
faltskren, den pyriske barberaren, den sim riske benkncka ren
- r mazarinernas lkekun n iga sofistikerade rtknnare, nl
massrer och kostexperter. De delar i nte alls den vertro till
skalpell och bensg som prisas annorstdes utan ger sina pa
tienter en lngsiktig kur som ven syftar till att hja patientens
allmnna hlsotillstnd, istllet fr att bara kapa av det onda.
M aestro Kong u ppfattas av mnga nowiter som den frmsta av
stadens lkeku nn iga och har genom sin jakt p de perfekta r
terna, kurerna, dekokterna och fornam puller hjlpt hundratals
mazariner till ett bttre liv. Men som genom en kosm isk nyck
tycks han i nte kunna r p sin egen sjuka. Sedan ngra veckor
ti l l baka har han knt en seg klda i svalg och nsrot. H a n har
tvingats avboka samtliga tider och lever i n stngd i laboratoriet,
febrilt skande efter ett botemedel. Bde bokstavligt och bild
l i gt str strupsvampen honom upp i halsen!
"Gabba, O Pappa, de t dden vigda hlsar dig!"
Den senaste Hugan p Evighetens cirkulerade salighets tempel r strider
mellan skandier. Pappamakten blundar fr detta d striderna r omttligt
populra. G ivetvis rkar R P illa ut en sen natt och d rogas och frs till ma
estro Man-ji Radomsko gladiatorstall. Mhnda r det Aykttankar som till
en brjan upptar R P ' s tid men snart tvingas de ut p arenan fr att slss
fr sina liv! Det finns en mikroskopisk chans fr en slav att antingen kpas
fri eller frtjna sin frihet genom att segra i Frihetsspelen. Det r dock inte
skert att RP njer sig med de oddsen. Andra vgar till frihet r att hetsa
vriga slavar till ett gemensamt Hyktfrsk. Detta kan leda till en nrmast
episk kampanj dr RP ver tid tvingas att bde verleva gladiatorstrider
samtidigt som de mste hlla sina sanna intentioner dolda fr Rama. Fr
den sluga maestron har planterat spioner bland gladiatorerna fr att fr
hindra dylikt tissel. En ovntad Hyktmjlighet dyker upp nr R P ' s stall ska
frAyttas men istllet visar det sig att de ska ing i en populr ddsrit fr
att hylla Pappans oddlighet. Striden kommer att ga rum p en skranglig
hngbro ovan Schaktet och en skock rasande manzarder st fr motstn
det. Manzarderna r med sina kltterklor, bitkkar och snabbhet formida
bla motstndare. Har R P ett ess i kaftanrmen?
Typisk M agistrat
Den typiske magistraten r en stram och korrekt individ med sin svarta
mbetsrock ordentligt knppt och magistratmssan klanderfritt vilande p
huvudet. En del har lagt sig till med skandiska later som monokel fr att
ytterligare visa p sin formella status som kloka tjnare.
Relevanta egenskaper: K P 20, IB 10, S B +lt2 Bildning 45%, Iakttagelse
frmga 22% , Kpsl 34%, Teknologi 2 6% , Frtroendeposition 2
Brukskvarteren
M nga av Nowa Warsawas bruk r utspridda ver staden men
de strre, som Kraznypol Papi rbruk, Theblandarnas Liga och
Kaskadas Patroneri har frvisats ti l l det omrde sder om Wiz
kyton som avskiljs av Wizkys biflod, Schaktforsen. En mngd
verkstder och anlggnigar trngs sledes mellan Wizky och
Tempelkvarteren. M ellan alla bruk ligger bostder t de tusen
tals mazariner som knegar hr. Precis som i resten av staden r
det framfrallt lerkkar men vissa av de mer nyupprttade bru
ken har, efter bygghjlp frn Skandiska handelsfu rstar, u ppfrst
i tegel med m u romgrdade manufaktu rer. n s lnge r det
enskilda hantverket och de m i nd re bruken i klar majoritet, men
avkastni ngen talar sitt tydliga sprk. nnu har visserligen i nte
Pappamakten sagt sitt och siare tror sig veta att detta bara spr
p den kade misstnksamheten om frmlingarnas avsi kter.
Kaskada patroneri
Patroneriet r en traditionell an lggning med en handfu l l ma
estros, ett dussin i nepter och ngot tjog malajer. Det man till
verkar r inget !TI i ndre n patroner av kali ber .38. Ngra vapen
tillverkas i nte hr utan de grs fortfarande av oberoende ma
estros utspridda i staden . . 38 r en forn kraftig ka l i ber och p
sikt hoppas zelotten J ung-J ung M iffl i n kunna skra ner p, eller
kanske helt s luta med, i m porten av avlagda skarprttare frn
Pyrisamfundet. Anastazya Kaskada r dotter till en framstende
magistrat och kunde drfr gra verklighet av sin d rm att gra
bomber och patroner. Det gr inte en dag utan att Anastazya
testsprnger granater p brukets bakgrd, med uppenbar risk
att frlora de f lemmar hon har kvar.
Centralgestalter
Pappa Zygismund IX
H ade det i nte varit fr en slug sammansvrjning av zelotter
hade Zygismund aldrig bl ivit Pappa. Med s i n slappa tanke an
sg flera att han skulle utgra en lttduperad hrskare. Och
utan att verdriva hade de rtt. Zygismund r ett i navlat u nder
av trghet och det kommer inte en sikt ur honom som i nte r
totalt grundls. Eller som Zelott J u ng-J ung M iffli n s trffande

uttryckte det " Pappan r en man uta n sikt, insi kt eller avsikt".
Zygismund r i trettiorsldern och stammar frn en av Nowa
Warsawas frmsta mogu lfamiljer. Pappan sjlv trivs frtrffligt
i s i n rol l d han utan en tanke p an nat kan gna sig t att jaga
flugor och fl abba t perversa skdespel.
Relevanta egenskaper. Frtroendeposition 1 0
Jung-jung Mifflin
Den vldige visentzelotten j u ng-j ung r utan tvivel en av N owa
Warsawas m ktigaste. Trots sin ofantl iga styrka och storlek
gmmer det sig bakom den nattsvarta nosen ett skrmmande
logiskt i ntel lekt. M iffl i n r dj u pt troende men han har med ren
kom m it att u pptcka flera stt att frena sin regirighet med
pappaismens vrderinga r. j u ng-j u n g r maestro ver Ervra
rens kult och som sdan ven informell boss ver N owa Warsa
was stende hr. Men M iffl ins inflytande stannar i nte dr. Tack
vare kontakter, spioner och indrivande av gentjnster har ma
estron en klv med i spelet i allt som sker i staden. Endast inom
ett o m rde saknar han i nflytande och det rr den skandiska
nrvaron. n s lnge har detta i nte bekymrat j u ng-j ung men
med trad a rnas allt mer frekventa besk och dokumenterade
hga teknologi r det nu j u ng-j ungs frmsta ml. Det enda
som ligger M iffl i n i fatet r det faktum att han r mutant.
Relevanta egenskaper: K P 32, 1 8 1 2 . 58 +l T6 . Bildning 6 0%. Undre vrlden
50% .Intrigmakare 5. Strateg 4
Mali Stazia
Den kallt berknade M a l i r en av Pappan s gontjnare. Den
sluga mnniskokvi nnan hller koll p a llt som kan tnkas hota
Pappans maktposition, och faktu m r att hon genomdrivit sitt
vrv s gru ndligt att en stor del av de sammansvurna som
satte Pappan p tronen har kt d it, fr hgfrrderi. Fr ven
om mnga frskt kpa Mali r hon Pappan trogen. Varfr vet
ingen men klart r att hen nes lojalitet r starkare n bde tarta
rer och ddshot. Sdant frfarande leder s klart till viskni ngar
om svl romans med den unge i m becillen som att det r Mali
Stazia som r N owa Warsawas verkliga hrskare. Sanni ngen r
snara re att Stazia d rivs av ngot s ovanligt som heder.
Relevanta egenskaper: KP 2 8 . 1 8 1 5. 5 8 +l T3. Stridskonster 71 %. Pistol
64% .Undvika 68%. Alternativ Identitet 2
Jabbdr
Den organ iserade brottsligheten i staden r p grund av av
saknad av fu ngerande rttsvsende hgst ptaglig och fr
kroppsligas i den vld i ge mnniskomutanten j abbar. j abbar
r Wizkytons obestridl iga ockermogul och har sina isterfingrar
spretande ver hela N owa Warsawa, nda upp i Zlota Zelest.
Frmst gnar sig j abbar t ha ndel, som av den hrskande el iten
anses vara en syssla fr lgkastade kpmn och marknadskr
mare. En stor del av verksamheten r allts p mnga stt laglig
men j abbar tvekar i nte att anvnde de metoder som krvs fr
att d riva sitt synd i kat p bsta stt. jabbars position har satt
honom i en sits som r bde ytterst avundsvrt som ful l komligt
livsfarlig. j abbar har nmligen kommit att bli skand iska trada
res frmsta handelsparter och ven om detta genererar hg-
w ......,
#..\,.;C4
:k:
vis med tartarer s har slutligen Pappans hov ftt upp gonen
fr verksamheten. En besvrlig tid vntar, som mycket vl kan
kom ma att frndra Nowa Warsawa fr alltid! j abbar sjlv ver
kar vara i femtiorsldern, med lngt stri pigt skgg och skallig
hjssa. Men hans mest fram stende yttre egenskap r hans
fu l l koml iga fetma; j abbar mter tre bjrnar p bredden!
Relevanta egenskaper: K P 40. 1 8 6 . 5 8 +l T3. Bildning 46% . Undre vrlden
73 %.Stor. Fetma. Rovdrift
Valentino Vigg
Av alla skandiska potentater som driver runt i Nowa Warsawa
i jakt p en het affr r Valentino Vigg den mest framstende.
Han var en av de frsta att brja handla med riket och kom med
tiden att frlska sig i staden, dess kultur och dess befolkni ng.
Valentino har varit bosatt i Karavandistrikten i tio r och r med
sin erfarenhet en ofta rdfrgad kpman. H ade det i nte varit
fr Valentinos un i ka frstelse hade n fler kulturkrockar med
tragisk fljd gt rum. Valentino r en vderbiten och krullhrig
man runt de femtio som efter en svr fajt med ett halvdussin
manzarder haltar svrt. Han klr sig fortfarande efter det maxi
m i l ianska modet men tillter sig vissa nowitiska attiraljer.
Relevanta egenskaper: KP 2 6 . 1 8 1 3 . 5 8 +l T3. Bildning 52 %. Kpsl 74% .
Vrja 6 2% . Status 7 (tten Vigg)
Khali Khan
Khali Khan frn U h u rernas klan r verbeflhavare fr pap
pans livgarde. Kha l i , en reslig rend rott, besitter vertrffad va
penkonst - hennes sabelfajt r elegant men livsfarlig, hen nes
grace vid ritt r hypnotisk och hennes lansfring dd ligt pre
cis! Dremot r det oskert var hen nes lojal itet l i gger. Det r
al lmnt knt att Khali fraktar svaghet och Pappan r som be
kant svagheten personifierad. Trots det skter hon sitt u ppdrag
oklanderligt. Ett rykte gr gllande att Khali r i maskopi med
krigarhvd i ngen Kavorka Kahn och att en kosackinvasion str
fr drren. Ett sdant svek skulle lamsl hela staden och blodet
skulle flyta tjockt p grnder och strk!
Relevanta egenskaper: K P 24. 1 8 14. Rida 77% . Nrstrid. 79% . Undvika
6 9% . Psiknslig
Zelott Krystjoff
Med en sdan Pappa som Zygismund r det i nte konstigt att
den myl l rande gryta som utgr Nowa Warsawa formligen kokar
av intriger. Mest tyd l ig av dessa r den som rr Pappans efter
trdade. Fr ven om mnga r jttenjda med Zygismunds
avsaknad av allt som krvs av en duglig Pappa finns det rttro
ende, och fr all del ven makthungriga, som tycker sig vara ett
bttre val. Zelott Krystjoff av Rtans kult r populr bland fol ket
och bedriver en smhemlig kam panj fr att stta sig sjlv i de
frkromade hal larna. Han har relativt stort std bland kotterier
och dagen d hans plan stts i verket nalkas. Han r dock med
veten om hans falang i nte r starkt nog varfr i ntensiva vrv
n ingskampanjer frs. Nstan dagligen anordnas gladiatorspel,
gvor ses ver kotterimaestros och dissidenter avlgnas.
Relevanta egenskaper: K P 1 8 . 1 8 1 7. Bildning 78%. Undre Vrlden 43%.
Hllhake 3. Ledare 4. Drogberoende
;" .
I nklmt mellan Den brnda jorden, sterhavet och Dam mvid
derna l igger en smal remsa l u m m ig skog och flodsump. Det r
de snriga Baltmarkerna, vars i nvnare bestr av ngra f och
ensl iga sta m m a r m utantvi ldar och dj u rm utanter. M itt i gles
boddheten och laglsheten l igger den halvsju nkna ruinstaden
Rig, och dess trskby p plar - en ficka av civilisation i det
BALTMARKERNA
Bortom sterhavets stra strnder l i gger de vidstrckta Damm
vidderna, ett utbrnt och nsta n obefolkat omrde. Frn dessa
dam mvidder kommer mutantkosackerna, ett nomadiskt fol k
slag med rovlystet sinnelag. Sedan tio r tillbaka har de brjat
rra sig vsterut, a l lt i hopp om att hitta bttre betesmarker fr
boskapen, ngot som franlett mnga konflikter med kustbyg
dernas bosttare. Baltmarkens enda strre bosttning, ham
norten Rig, r belgrad av en srskilt stridslysten kosackhord
och l uften i nt land r p mnga hll tjock av de dammoln
kosackerna river upp. Regionen prglas av konfli kter, men dr
finns ocks lukrativa handelskontrakt att vinna fr den som
i nte rds kontakt med kosackhordernas ledare, de beryktade
kha nerna.
Geografi
De grnslsa Dam mvidderna omfattar huvudsakl igen vida,
bleka gruslandskap dr magra och taggiga buskar utgr den
enda, gulnade vxtligheten. Forntidens Katastrof verkar ha gtt
skoni ngslst fra m i detta guldystra landskap; stora omrden r
fortfarande s svrt frdda av u rgifter och strl ning att bara de
a l l ra mest seglivade varelser verlever. dsliga, frkolnade ru
instder och sltter fulla av sndersprngda robotkadaver tyder
p att katastrofens fu lla vrede ftt utlopp i dessa trakter. Dum
dj u r finns knappt, frutom de seglivade och lnghriga bos
h koxa rna: grusstppernas kejsare. Ddsgiftiga krypfn, som
zezed la, gaddsyrsa eller skallermunk, r ocks vanliga.
Vad som dljer sig i Dam mviddernas djup r en gta. I den
avlgsna stern finns enl igt m utantkosackerna ett ddligt infer
no av flygande automatfasor och mystiska ljus i hi mlen, ett om
rde kallat Perimetern. Nrmare vsterut finns skrneomspun
na folk och platser, som tem pellgret M ul u k och psikosackerna
i den G r horden. Dessa mrdande strlvidders mnga farorna
gr varje resa ster om Rig till ett veritabelt sjlvmord. Bara
snrj i ga skogsmrkret. Till Baltmarkens trakter av skogsbru
kare och enkla stammutanter kommer de fruktade m utantko
sackerna rullande i sina vldiga vagnhorder. De kommer frn
den blod rda soluppgngens land i den dammiga stern och
frn Den brnda jorden i sder - h ungriga, trstiga och full
stndigt obevekliga.
mutantkosackerna sjlva kan verleva p vad som brukar kallas
"svltens, trstens och den vidriga ddens vidder".
Baltmarkernas snrjskog r inte mycket mer gstvnl ig,
utan fu l l av ddliga kryp och l u rande faror. M arkerna kring sko
gen r dremot mer hlsosamma, vilket mjl iggr jordbruk och
boskapsuppfd n i ng. ven sjlva skogen br frukt. De enkla
baltlnni ngarna r primitiva trsk- och skogsmutanter av olika
slag. De lever av snrdjupens drypande frukter och savfulla rt
ter, men ocks av jakt. Bland annat jagas det ovanligt mra
hngsvi net, som loka l i nvnarna slr ur skogens hga skgge
kskronor. M utantkosackernas ankomst hotar dock svl odlare
som jgare. Jordbrukarna p skogens stra sida har jagats p
flykten en efter en, nr kosackernas vld iga boshkhjordar tagit
ver deras mark. Fr att ytterligare utka betesmarkerna har ko
sackerna p vissa hll brjat avverka Baltskogen. Om lget fr
vrras, och fler m utantkosacker anlnder ti ll kusten, r risken
verhngande att Baltmarkens skogar kom mer att frsvinna.
Historia
Den mktiga floden Daga har alltid varit en huvuddra fr han
del och utbyte mellan sterns primitiva stammar, kosackhorder
och sterhavets stater. Sm stder som vervakar och lever av
handelsflottars och packade smbtars resor mot kusten har
avlst varandra, allt eftersom den enes fal l fr monster, m iss
foster och fiender har givit den andre en chans att vxa fritt.
De spridda stammarna i om rdet, baltlnni ngarna, har aldrig
komm it att l ita p de skra stadsbildningarna, utan lever fort
farande som enkla zon m utanter eller demarksvildar. Samhl
lena har alltid hotats av rastlsa mutantkosackerna i ster, men
nyligen vergick oron i panik nr Tangs hord under Tulsa Khan
invaderade de skogiga trskmarkerna.
Tangs hord har stllt de stackars baltlnningarnas til lvaro p
huvudet. Khanen d river kors och tvrs, mycket snabbare n de

vagn lsa baltl n n i ngarna, och betvi ngar lokal borna vart han n
kommer. H a n hugger ned deras hngsvinsdungar och skjuter
deras vil lebrd. Baltlnni ngarna hl ler i rask takt p att frvand
las frn stadgade skogsbor ti ll en svltande fol kspi l l ra. Och det
kommer hela tiden frre matsnd n i ngar till Rig eftersom de
av m utantkosackerna plgade baltinfdingarna gmmer sig
och kmpar fr att verleva istl let fr att odla och jaga. N u
str dessutom Kavorka Khan och hans motorkosacker utanfr
Rig. Tangs hord och motorkosackernas "stljvlar" str i nte
p god fot med varandra: fr tanguskerna r stljvlarna sm ut
siga skrotkttare. Trots detta har de tv rival iserande trojkorna
i ngtt en skr konvenansallians mot baltlnningarna.
Mutantkosackerna
M ed vld iga horder av boskap, beridna krigare och stridsrus
tade skrotvagnar trnger m utantkosackerna nstan ohindrat
a l lt nrmare havskusten. Boshkoxarna, kosackernas boskap,
betar stpperna rena frn all vxtlighet och skrare skrot. Frn
de giftgrnskande betes markerna Karelistan vid N evazonens
krrsrja i norr till den Brnda Jordens gassltter i sder leder
hund ratals khaner sina rullande och ridande folkspil l ror p evig
vandring undan torka, zonstormar och hrjande terrorrobotar.
Mutantkosackernas livsstil
M utantkosackerna reser i stora vagnhorder, som vallar bos h
koxarna i det eviga skandet efter grnbete. Ofta bestr hor
derna av flera trojkor. En trojka kan l iknas vid en storfamilj eller
en slkt, bestende av allt mellan ngot dussin och hundratals
ind ivider. Det vanliga r att flera trojkor reser tillsammans i en
hord, vi lken bestr av en h uvudtrojka och flera lydtroj kor. Lyd
trojkorna, ervrade stammar och enskilda personer i h uvud
troj kans vld r dess gisslan - fngar eller gster beroende p
hur de u ppfr sig under huvudtroj kans led ni ng. En kosack utan
hord r dmd, och ven den fattigaste lydmutanten r hel l re hu
vudtroj kans trl n ensam och utsttt. Horderna mul lrar fra m
ver de tomma vidderna i m o l n a v damm och till brlandet av
boskap och d ragkreatur. Trots de gistna stockkrrorna och de
bkiga skrotvagnarna r mutantkosackernas vagnfrare fl i nka
med tm marna, och vagnkolonnen kan s nabbt frvandlas till
en anfa l lande solfjder, en kompakt frsvarsring eller en spridd
hjord av flyende vagnar.
H ordens huvudtrojka rider naturligtvis frst, med den hrs
kande khanen i spetsen. D refter rider underkuvade, lydfolk,
fngar och politisk gisslan. Sist myll ra r boshkoxar eller annan
boskap i nd lsa kolonner. Bakom trojkan och p flan kerna
rider oxfsarna, fl i n ka fl ryttare med prickskra puffror, vilka
skyddar vagn horden och boskapen. En hord kan resa i dagar
och veckor fr att h itta en plats dr det vxer ti llrckl igt grs fr
boshkoxarna. Det r en kri ngflackande l ivsstil med eviga dispy
ter och stridigheter ver vattenhl och ngar och de andra f
grnflckar som Dam mviddernas dda destpp erbjuder.
Boshk
Boshkoxen r en vanlig syn i den Brnda Jordens demarker och nnu
mer p Dammvidderna i nordost. Med sina hga mankar, lurviga puck-
.-;;..j,
.v
:A'
lar, och skggprydda. lgt betande idisslarskallar myllrar de i tusental i de
strsta hordarnas slptg, likt ett vandrande hav av hriga bulor vars hovar
slr upp en stormby av damm. Boshkoxen har okrsna matvanor, stinker
skapt av zon och dd och har en dumt glasartad blick. Storleksmssigt
mter boshkoxen tv meter ver manken, och nra tre meter frn mule till
svans. Den r sprcklig eller gulblek i plsen och har ett kraftigt bett. Bos
hkkttet r segt och smakar mysk och krydda. Om man lyckas lyfta fram
kttsafterna s kan en boshstek bli underbart vlsmakande. Men den som
frsker utan att veta exakt vad han gr riskerar att gra ett trdigt och segt
misslyckande av oxsteken.
Mellan reviren str kusliga plar med benknotor och skallar,
eller andra varni ngsmrken. Nr horden stannar vid en sdan
plats markerar khanen trojkans revir genom att stta sin doft
med urin, blod eller spott. Att bege sig i n p ngon annans revir
r det samma som att frklara krig. Det r typiskt fr m utant
kosackerna att en sdan vertrdelse kan fljas av mnader av
massakrer och vendettor, vilka genom grym blodshmd kan
utplna hela slktled. Samtidigt kan en gasstorm eller en fam ilj
hrjande vrldsmaskar i ett slag ena forna fiender i kamp mot
ett gemensamt hot.
Mutantkosackernas kultur
M utantkosackerna gillar att id rotta. Det r i nte bara ett stt att
roa sig, det r ocks ett stt att visa vem som r p toppen av
hackordningen. De gnar sig t vagnkappkrning, bosh kfkt
n i ng och flsporten Schogan, vilken spelas mellan tv fI be
ridna lag bevpnade med hrda slagtrn. De tv lagen frsker
gra ml med ett knyte av boshkskinn.
Vin naren i mutantkosackernas kappkrn ing r den som r
frst i ml efter ett frutbestmt antal varv runt lgret. Efter
som vagnarna r s olika stora och snabba anvnder man sig
av ett handi kappsystem. J u lgre handikapp en stppkrra har,
desto stoltare r fraren. Denne spenderar sin lediga tid med
att meka och experimentera med sin krra. M nga bygger ven
in dolda vapen som spikmattor, istertunnor och rkugnar i sina
vagnar, vapen som de sedan ven kan anvndas i strid.
Fr att koppla av spelar kosackerna det klassiska brdspelet
Gong. Det r ett enkelt spel som man kan gra i ordning med
bara ngra streck i dammet och olikfrgade stenar. De roar sig
ocks med att sl vad om kappkrn ingarna, leka blindboshk
eller dricka den jsta mjlkdrycken yurt i tltskuggan. Strngin
strumentet mandalajka spelar kosackerna fr att ackompanjera
sina svrmodiga snger och stru phymner. De spelar ocks p
stpptru mma och gnllande boshkviol. Vanliga da nser r den
virvlande ballorkan, och den snabba mazarin kan.
De flesta kosackhorder lskar att festa och nr tid s medger
r festdrycken al ltid den starka yurten, jst o!<mjlk. Egentl i
gen r det i n gen strre skillnad p vardag och festdag - bara
att man verlevt en natt ti l l p Dammvidderna r skl nog att
ta sig ngra koppar starkd ricka. M en det finns ocks speciella
festhgtider.. Det vi ktigaste med en fest r att man slaktar ngra
boshkoxar, s att man kan grilla. G rillmaestron r en aktad man
i mnga horder: han kan konsten att f stekarna perfekt mra
och sterligt kryddade.
7D
Utrustning och kldsel
Fria kosacker, vilka r medlemmar av de trojkor som styr Balt
markernas hordar, r i det nrmaste maktfullkomlig och r i nte
rdda att visa det. Kosackrocken r bj rt i frgen, och har ofta
blanka mssingsknappar eller knappar av fornplastics. Pls
mssan r i lomurpls eller ngot an nat, mer exotiskt material,
och eventuell bredbrttad solhatt eller lderluva r pyntad och
frgad. ver axlarna hnger de riktiga hgmutanterna prliga
plsmantlar.
Den frie kosacken r bev pnad med en vlsnidad prickbs
sa eller rentav ett forn gevr, vilket, l i ksom hans bredsabel, r
prytt med vackra djursniderier. Mustasch och eventuellt skgg
r vlansat och i bland fltat, och frisyren ofta fantasifull. Men
rikedomen till trots r inte den frie kosackens livsfring srskilt
ren lig. De bjrta och glittrande klderna r ofta solkiga, och bo
skapsstanken r omissknnlig. Kosackens mutationer, om de r
DET BELIGRADE RIGii
Detta avsnitt skildrar Rig. Frst ges en allmn beskrivn ing av
staden, drefter fljer en beskrivning av motorkosackernas l
ger. Avsl utni ngsvis ges en frdj u pad inblick i den maktka m p
s o m prglar livet i o c h k r i n g Rig.
Allmnt om Rig
Redan ute till havs ser man att det i Rigbuktens sdra delar lig
ger en ruinstad av ansenlig storlek. Ur det brungrna och stin
kande trskdeltat reser sig flera delvis kol lapsade fornskrapor
och andra hgresta ruiner som i rhundraden utgjort vlknda
landmrken fr frbi passerande. Fortstter man lngs Daga yt och under vattenytan fungerar ocks som ett hjlpl igt skydd
terligare ngon m i l i nt land u pptcker man strax ocks att de
strre ruinerna omges av ett till synes ondligt marskland av
ruinar; s lngt man kan se finns kvarter efter kvarter av fallna
och av vatten och vxtlighet halvt dolda byggnader.
Snart ser man ven p flodens sdra sida en hgrest, kub
formad skrotfstni ng. Fstn i ngen kallas Autodromen och r en
vldig, sammanhngande konstruktion av tusentals mer eller
m i ndre snderrostade fordonsvrak. Sinnrikt staplade och sam
mansvetsade bildar vraken smala gr nder och flera vningar
hga hus dr metallurgerna, en urldrig och egensinnig kunska
parsekt av skandiskt u rspru ng, lever vl skyddade mot omvrl
den. I Autodromens i n re finns en hamn fr sektens fiskebtar
och and ra, gstande havsfarkoster. Runt 300 sektmedlemmar,
ledda av den senile rosttolkaren Fader Aurel ium, lever i Auto
d romens mnga d u n kla hlrum.
I anslutning ti l l metallurgernas skrotfstn ing lever traktens
u ri nvnare, baltl n n i ngarna, i en handfu l l enkla men fu n ktio
nella tvvningshus av d rivved. Bebyggelsen vilar p hga plar,
som hl ler boplatserna p lmpligt avstnd frn den underlig
gande flodsrjan. De baltlndska mutanternas kultur bygger
p u rldriga traditioner, som kretsar kring trhantverk, jakt och
fiske. M ed jmna mellanrum har plhusens i nvnare kontakt
med sina slktingar som lever i m i n d re, l i knade plh usbya r i
baltmarkens skogar.
syn l iga, fram hvs grna av kldsel n. Exempelvis r det vanligt
att mutantkosacker med mutationen pansarhud lter mnstret
frn huden verg i fantasifulla tygrutmnster.
Fattigt barn av en u nderlydande trojka gre sig inte besvr
med prl. Li ksom den frie kosacken br den arme kosacken
den viktiga kosackrocken, men en brungr, sl iten arvrock med
sm utsen inten i generation efter generation. Vissa trojkor
tvingar de u nderlydande att frga sina rockar i rtt, bltt eller
ngon annan tydlig frg fr att de ska g att knna igen p slag
fltet. Den arme kosacken br ofta lnga halsdukar mot kylan,
och fredrar plskantad kapuschong framfr mssa eller hatt.
Hans vapen r grova muskter, klubbor och improviserade hug
gare. M u stasch och yvig frisyr odlas ofta ivrigt, till stor lngd
och ovrdad yvighet. Vissa rare trojkor fredrar rentav det pri
mitiva helskgget. Den Arme Kosacken r brunsolkig, smutsig
och luktar boskap och skulor.
P senare r har Rig ocks kommit att befolkas av en min
d re grupp gutar, vars liv kretsar kring fam i ljen Goudings han
delsstation. Den na bestr av en lng trbrygga samt ett bastant
och elegant trev n i ngshus av tr. Hrifrn d i rigerar Stella Gou
d i ng sin fa m i ljs handel med omrdets vriga i nvnare. Han
delsstationen har ett trettiotal i nvnare, ibland fler, beroende
p vilken tid p ret det r. De flesta r gutar, men bland han
delsmn nen p bryggan kan man ocks trffa p gster frn
mer avlgsna platser. Fr til lfl let verva kas handeln av tjugo
vlutrustade gotlndska hyrknektar. N gra spetsade plar ovan
mot btburna i nkrktare.
Sedan en tid tillbaka r Rig svrt plgat av en belgring: den
mktige Kavorka Khan och hans motorkosacker har slagit lger
vid flodstranden bara ett h u nd ratal meter frn baltlnningar
nas plhus. Khanen tvingar under hot till sig tributer i form av
mat, skrot och kvi n nor. Situationen r frsts ohllbar i lngden
- om inte kosackerna snart d rivs p flykten r risken verhng
ande att Rigs i nvnare kom mer att d svltdden.
Aventyrsfllrslag: Skrotletning lngs Daga
Rig r en samlingsplats fr alla som snabbt vill gra sig en hacka p han
del med fornfynd av olika slag. Trots motorkosackernas nrvaro fortgr fl
det av varor frn de relativt oexploaterade ruinomrden som ligger lngre
in i landet. Grupper av skrotletare frn nr och fjrran beger sig med jmna
mellanrum ivg p expeditioner lngs Daga. Expeditionerna r krvande
och farliga men ofta brgas vrdefull last. Eftersom det inte finns ngon
centralmakt i omrdet finns det inte heller ngon som kan ta sig rtten att
muta in fyndigheter - det r bara att roffa t sig efter bsta frmga. De
mest lyckosamma skrotletarna kan efter ett tag lmna Rig med handels
konvojer och slja sina fynd dyrt p marknader i metropoler som Visby och
H indenburg.
RP kan frsts sjlva starta skrotletarexped itioner med Rig som utgngs
punkt, men mer sannolikt r att de blir anlitade av en person eller orga n i
sation med rejla resurser - exempelvis ett gotlndskt handelshus eller

en pyrisk adelsman. Ganska ofta r dessa uppdragsgivare intresserade av
ngon srskild sorts vara. Ruinom rdena vid Dagas strnder r bland an
nat knda fr sitt rikliga utbud av robotkadaver - den duglige skrotletaren
kan p rtt stllen brga en mngd fungerande robotdelar. ven den som
specialiserat sig p ren robotjakt kan ha en del att hmta. Dolda i den tta
snrvegetationen vandrar fortfarande en och annan frvirrad automat i
vntan p nya instruktioner.
Platser & personer
Autodromen
M ajoriteten av meta l l u rgsekten utgrs av enkla skrotbrder
och skrotsystrar som lever sina fromma liv i de sm och mr
ka kam m a re som finns utspridda i den kubiska Autodromen.
Sektens m edlemmar sker kontakt med metallernas i nnersta
vsen. U nder sina lnga metall kontemplationer balanserar br
derna och systrarna m i nd re skrothgar p sina hjssor.
En del av sektmedlemmarna r bevandrade i olika kunskap
l iga sprsml, andra r till synes a patiskt frsj unkna i sina me
tal ltan kar. Varje vecka kommer fol k frn nr och fjrran fr att
be metallurgerna om rd. Gster i Autodromen vlkomnas om
de bidrar med en en kel metallgva. P sistone har dock me
tal l u rgerna bl ivit m i sstnksamma mot frmlingar. De flesta r
livrdda fr Kavorka Khan och hans motorkosacker. Faktum r
att en samling tekn ikku n n i ga skrotmunkar i hemlighet har br
jat reparera Hel iokopetern - en u rldrig flygfa rkost som de p
ngot vis hoppas kunna anvnda mot motorkosackerna.
Autodromen r en ytterst svrintagen byggnad. Skrotmu
rarna r bastanta och branta och frbinds med baltlnningar
nas plhusby endast genom en smal landbrygga som i oros
tider en kelt kan vevas u pp. Ocks den lilla s mbtshamnen
kan raskt skyddas med sina skjutbara skrotmu rar. Dock saknar
meta l l u rgerna tyngre bevpning - hackor, knivar och spadar
r allt de har.
jrntemplet
P grd s planen i m itten av Autodromen l igger metallu rgernas
hel igaste plats: ) rntemplet, en kubli knande byggnad av sotigt
forntegel och gamla bildelar. Hr, i en enda dunkel och fu ktig
sal, hittar man oftast sektens mktigaste medlemmar - Fader
Aure l i u m sjlv, de sju stndigt trtande jrn brderna och de
ras allt skrpligare robotrdgivare. Tillsammans sysselstter
de sig med monotont m u m lande recitationer, veckolnga rost
tolkningar samt vgledning av vriga sektmedlemmar. M i tt i
) rntemplet ligger en stor hg av allehanda helig forntidsbrte,
som den ldrade sektledaren och hans jrnbrder anvnder i
sina meditationer och spdomar. Fr tillfllet r man fullt upp
tagen med att utlsa den kom mande mnadens havsvi ndar i
en rostanfrtt bildrr.
Audiens hos Fader Aurelium beviljas av den frsynta skrot
n u nnan Syster Skoda. And liga, det vill sga meta l l relaterade,
sprsml prioriteras framfr mer vrldsliga frgor. Srskilt ro
botrd givarna har en del tekniska kunskaper och kan emellant
reparera trasig hgteknologi - men l i ka ofta beter de sig frvir
rat och frstr saker.
,.
"':
>" '
..,,)t.
Fader Aurel i u m
Fader Aurelium var redan som u n g en a v metallurgernas mest hngivna
uttolkare av rostens gtfulla sanningar. Vid arton rs lder var han en
auktoritet i svl rostlra som galvanism och frutspddes en lysande
framtid av sektens dvarande ledare, Fader Pl umbum. Genom ren
har han rddat sekten u r mnga kri ser. P sistone har han dock blivit
alltmer senil och drmed ocks frvirrad och lttmanipulerad. I sina f
stunder av klarsyn (1O% av tiden) drabbas han av frtvivlan och ber sina
rdgivarautomater om rd, innan han ter faller i djup dvala.
Utseende: Aldrad, senig och hopsjunken. Nstan helt orrlig eftersom han
mste bra en lng och tung srk av gamla konservburkar. Har en hg,
trattformad pltmssa, smyckad av glittrande fornting.
Relevanta egenskaper: KP: 1 9, 1 8 7, S8: - l , Dubbelhjrna, Magnetism
(54%) , Bildning 56%, Teknologi 34%.
Plhusbyn
P tjocka plar av tr och balkar av fornmetall vilar den gamla
plhusbyns brokiga samling av byggnader. Hr, ett tiotal meter
ver den stinkande flodsrjan, finns allt frn enkla, fallfrdiga
tr ruckel ti l l mer bastanta flervningsbyggnader av blandat ma
terial. De flesta husen r fantasifullt utsmyckade med detaljer
av vackert sn idat tr. Srskilt vanl igt r det med reliefer som
frestller ngot av de monster som sgs dvljas lngre i n i
landet.
Plhusbyn befolkas huvudsakligen av olika baltlndska mu
tanter, frmst storvuxna mnn iskom utanter. Baltlnni ngarna
r i regel krva och talar endast sitt eget, korthuggna tungo
ml. Dessa m utanter har fu nn its i trakten s lnge man kan
m i nnas och r vl an passade till ett liv i snrskogen. De flesta
ser och hr bra (Superbt sin ne: syn och hrsel) och lever lnge
(mutationen Lngl ivad ) . En del av baltlnni ngarna (25%) , fre
trdelsevis de utan pls, lider dock av en mrklig defekt: stora
flckar av grnt mgel breder ut sig ver huden. Detta bekym
rar dem dock fga. Mrkl igt nog sm ittar inte mgelsjukdomen
utomstende.
Det gr att f husru m p det grovhyvlade golvet i en av
plh usbyns strre byggnader, M athallen. Detta fltade bke
hnger l i kt en kokong p strar mitt bland de andra skeva hyd
dorna. Man fr rkna med att dela baltlnningarnas enkla mat,
och att vckas tidigt p morgonen nr bosttn ingen samlas hr
fr att ta sin fru kost.
Sovplats (per natt) : 3 jyckar
Frukost (Larvsoppa eller hertzgrt med luslinser): l jycke
Middag (H ngsvinsgryta eller kolkmalsragu): 2 jyckar
Handelsstationen
M itt i plhusbyn l igger Goudi ngs handelsstation, ett sttl igt
grnmlat trevn ingshus av i m porterat krnvirke frn Vasa.
P den stora bottenvningen, stndigt bevakad av en grupp
hyrknektar, finns ett omfattande lager dr man frvarar d iverse
noggrant bokfrda fornfynd som brgats i trakten. Dessutom
hller man ett stort frrd av kol och stvatten, frmst m nat
fr frbi passerande handel skonvojer - allt enligt de kontrakt
som Goudi ngs har med bde den gotlndska flottan och flera
mktiga handelshus i Visby.
 P handelsstationens andra vn i ng ligger ett pam pigt kon
tor med utsikt ver stora delar av Rig. Frsju nken i ett gam
malt bilste begru ndar den alltid lika stramt eleganta Stella
Gouding belgringen som plgar henne svrt. Vid Stellas sida
finns nstan stndigt fam i ljen Goudi ngs slktklenod och ivrige
tjnare, den vlputsade sekreterarroboten Remi ngton, som nr
som helst r redo att ta fra m den senaste handelsrapporten el
ler tappa upp en kopp the frn den exklusiva si lversamovaren
i rummets m itt.
P den tredje, versta vni ngen ligger Stella Godings luxu-
st i n redda bostad, fu l l av diverse forntida ting. Bostaden lm
nas aldrig olst och endast personer som Stella har stort fr
troende fr beviljas tilltrde. Mten av det mer formella slaget
ger i regel rum i kontoret p andra vni ngen.
Stella Gouding
Med vl dolda mutationer och anpasslig moral har familjen Gouding
utmrkt sig p ett flertal maktposter i det gotlndska riket. Stella,
familjens ldsta dotter, r en arrogant och dekadent sknhet. I tre r
har hon. ngot motvill igt, vistats i Rig. Fr att st ut har Stella brjat
 ...J
. :.,.;..;
i
.

verdosera ett forntida smnmedel, som till hennes frfran dock brjar
ta slut. Hon vill s snart som mjligt terv nda till Visby, men frst mnar
hon, till nstan vilket pris som helst, gra sig av med motorkosackerna.
Relevanta egenskaper: KP: 1 9, l e: 1 5, se: -lT2, Feromoner* (86%) , Superbt
sinne (knsel), Bildning 65%, Iakttagelsefrmga 45%, Kpsl 65%,
Teknologi 65%, Pistol 35% (9mm), Undvika 36%, Diamantring med
giftampull (fyra ddande doser TOX 8) .
I anslutning till handelsstationen ligger en lng och ganska
bred brygga. Hr lgger diverse gstande btar och fartyg till.
Dessutom har fam iljen Gouding en l iten d a m perprm, som
nr som helst kan anvndas fr resor lngs Daga eller ver
sterhavet. Bryggan fungerar ven som handelsplats; nr ett
handelsskepp j ust har anlnt r handeln p bryggan ofta l ivlig.
Gstande handelsmn kper trhantverk, plsar och fornfynd
av Rigs i nvnare fr att sedan fa ra vidare till andra hamnar.
I
Ngra varor p Coudings handelsstation I
Baltlndsk trskulptur (liten) 3 kr
och m u l l rande motorer gr dem bde fruktade och fraktade.
De kallas av andra, mer teknologifientliga mutantkosacker fr
skrotkttare eller stlskurkar. Efter r av lngdragna strider har
mer talrika horder sakta d rivit motorkosackerna allt lngre vs
terut, mot den kalla och stinkande vta som bland mer vstliga
folkslag kallas sterhavet.
Fr fyra mnader sedan trngde Kavorka Khan och hans troj
kor igenom den snriga Baltskogen vid floden Dagas strnder.
Khanen hade i flera mnader pressat sina krigare till sl itsamt
rj n i n gsarbete fr att n traktens mest trvrda bosttni ng:
Rig. Lockad av de rikedomar som sgs finnas dr har khanen
bestmt sig fr att vnta ut bosttn ingens invnare. En d i rekt
i nvasion avskrckte d de flesta av Rigs rikedomar enligt kha
nens spioner ska finnas dolda i Autodromen, d it motorkosack
ernas ngot klum piga stppkrror svrligen kan n. Khanen
bestmde sig drfr fr att satsa p en utdragen belgring, allt
i hopp om att f Rigs invnare mer medgrliga.

Baltlndsk trskulptur (stor) 8 kr

Kavorka Khan
Tunna torskofantrom So kr
Som den ldste sonen i motorkosackernas mest framstende tt
Tunna torkat hajjktt 12 kr stod det tidigt klart fr Kavorka vad han var mnad fr: att leda sin
Tunna torkat hngsvinsktt 10 kr motortrojka mot nya, grnskande betesmarker och rofulla segrar.
Redan som femtonring tog han ver som hordens khan. I takt med att
Tunna kosackkaffe 12 kr hans rykte som ervrare vuxit har ocks fljet omkring honom blivit allt
Tunna saltat torskofantktt 8 kr strre. Det omfattar numera en mngd hustrur, bihustrur, konkubiner,
diplomater, kunskapare och lyckskare frn nr och fjrran. Frn sin
Tunna kosackyurt 18 kr lyxiga trevningskrra Kabina Kremlin beskdar Kavorka vrlden med sitt
Tunna gotlndskt kryddvin 40 kr guldtandade leende. 'F r de som kan undg att p en gng charmas och
skrmmas av denne bildade barbar och hans mullrande skratt.
Tunna pyrisk lmust 30 kr
Relevanta egenskaper: K P: 43, l e: 10, se: +2T4, cybernetisk gonlaser
Fornkonserv (fruktdesert) 45 kr (fungerar som robotoptionen med samma namn), Kpsl 70%, Bildning
56%, Nrstrid 34%.
Fornkonserv (kttrtt i tomatss) 40 kr
Kosackbssa (mstersmide) 100 kr
Bredsabei (kosackdekorerad) 8 kr Det gr knappast att undg motorhordens framfart. Redan p
lngt hll syns de vldiga, grgula dammoln som de kraftfulla
Kosackbssa motorvagnarna virvlar upp i det dsliga stppiandskapet. Strax
ven om mnga fattigare mutantkosacker fr klara sig med omoderna
hrs ocks m u l l ret av trim made motorer och tusentals boshk
muskter och svartkrutsbssor har de rikare mutantkosackerna hovar. Till skil lnad frn de flesta andra mutantkosacker anvn
konstnrligt utsmyckade bssor som inte str skarprttarvapnen lngt der sig motorkosackerna av mktiga fynd frn forntiden; i de
efter. Srskilt deras trffskerhet p lngt avstnd r ddlig. Mnga
kosackbssor br kikarsikten fr att ytterligare ka trffskerheten.
i m posanta vagntgen finns svl zonhrdade robotslavar som
motorfordon.
Init Mag P L Rckv Skada Tl Vikt Vrde Trojkornas krror r en brokig blandning av boshkfrspn
+1 95 lng/100 M 3T6 9 5,5 20 da fornlastbilar, egenhndigt sammanfogade skrotbken,
halvt snderrostade fornfordon och bussvrak med fantasiful lt
mnstrade tygtak. ven stten att d riva vagnarna framt varie
Bredsabei
rar kraftigt. De stolta vagnfrarna frn Trojka Tu rbi nov anvnder
Bredsabein, eller tulben som den ocks kallas, r de fria kosackernas sig nstan uteslutande av oljetrstande motorer, medan Trojka
srskilda huggvapen. Dessa enormt breda, men tunna ryttarsablar kan
greppas med en eller tv hnder och r ofta snidade runt greppet med Semyons rikligt smyckade bussvrak slpas fram ver stppen
monstermnster och automatsnirklar i relief. Den breda skidan tcks av av tliga baltlndska slavar. Ater andra troj kor, som Trojka Tjer
lomurpls eller storpolsk vv. no Bill och Trojka Kavorka, lter sina flera vningar hga forn
Fattn Init Skada STY-krav Tl Vikt Vrde huskrror d ras fram av till synes outtrttliga spann lydkosacker.
Annars r robotslavar en statussymbol bland motorkosackerna
1H +3 2T8 8 13 3. S 9
- ju fler och strre, desto bttre. Exempelvis har Kavorka Khan,
motorkosackernas envldige ledare, ett tiospann av dragstarka
Motorhorden gruvrobotar som kan slpa hrskaren och hans vld iga vagn
Kavorka Khan och hans motorhord betraktas sedan lnge med framt i flera veckor utan vila.
dj u p skepsis av andra mutantkosacker. Deras dyrkan av robotar Faktum r att robotarna utgr en central del av motorko-
sackernas srartade kultur. De r p en gng lydiga tjnare och
sllsamma gudavarelser frn den heliga forntidsvrlden. Enligt
motortrojkornas egna kunska pare - som kallas oktangu ruer
- r robotarna den enda kvarvarande lnken till de heliga bu n
kerstder i ster som alla motorkosacker sgs hrstamma frn.
Fr att hylla dessa mrkliga metalltjnare ropar oktanguruerna
frn Trojka G azolov dagl igen ut s i na lnga, monotona bne
ramsor frn troj kans rullande skrotminaret.
Trojka Kavorka, vars storvuxna och fetlagda mutantkrigare
i generationer varit domi nerande bland motorkosackerna, har
genom s i n a mystiska pilgrimsresor sterut srskilda band till
forntiden. Efter mnader av bortavaro kom mer troj kans krigare
till baka med de mest frunderl iga forntidsgvor. Kavorka Khan
r sjlv brare av ett kraftfullt cybernetiskt ga - enligt ttens
egna myter en gva frn den gudom l i ge u rkosacken Zyborka
sjlv. Flera andra av hordens mktiga krigare br liknande, men
m indre kraftfulla cybernetiska gvor. Dessa heliga til lbehr till
mts stor status bland motorkosackerna. Fr att hylla den store
Zyborka br det enklare fotfolket i ntrikata, cybernetikhrmande
tatueringar i bde a n s i ktet och p kroppen. Dessutom r det
vanl igt med s mycken av muttrar och skruvar.
AAotorkosackernas lger
O m rdet dr motorkosackerna i motorhorden har slagit upp
sitt lger r fullt av fornruiner. H r och var fi n n s fortfarande
mer eller m i n d re intakta byggnader. N gra av hghusen i ntill
lgret anvnds som bevakni ngstorn. Frn balkongerna i de
gamla, gr tiovni ngshusen kan man vid klart vder bl icka ut
ver bde floden och Rigbukten. Det r nstan omjl igt att
med bt nrma sig Rig utan att bli u pptckt av vaksamma ko
sackspejare. Frutom att spana efter eventuella fiender hller
de ocks uppsikt ver sina mnghvdade boshkhjordar, som
glupskt tuggar i sig av den frodiga grnska som breder ut sig
mellan ruinerna.
Sjlva lgret ligger l iksom mnga andra m utantkosack
Iger skyddat av en cirkel av krror. Skill naden r att ci rkeln
bestr av skrotkrror och dessutom en stor andel fu ngerande
motorfordon. I n nanfr cirkeln h ittar man Kavorka Khans gran
d iosa mottagn ingsvagn, den tre vni ngar hga och med lk
ku pol utsmyckade Kabina Kreml i n , samt den luxust i n redda
haremskrran, den tv vningar hga och rosaf rgade Kabina
H i lton , dr khanen frvarar sina hustrur, bihustrur och konku
bi ner. Samman lagt hyser khanen ett tjugotal kvi nnor frn plat
ser som horden har plundrat genom ren. I ntill Kabina H i lton
str en rad mindre krror dr diverse gster och sndebud frn
nr och fjrran njuter av khanens gstfrihet. I ci rkelns mitt finns
lgrets vrmande bl, som gruvrobotarna frn Trojka Kavorka
hller vid liv med hjlp av allehanda b r n n ba r brte som de
med stor flit samlar in. P kvllarna samlas de flesta av de totalt
300 motorkosackerna runt blet fr att vrma sig, grilla boshk
stekar och hlla i sig stora mngder yu rtdryck.
Runt lgret har de enklare lydkosackerna slpat ihop hgar
av skrot som de hittat i de omgivande rui nerna. En del kastas
d i rekt p lgerblet, annat u ndersks noga av de kunskapligt
bevandrade okta ngu ruerna frn Trojka Tjerno B i l l . Nere vid f1o-
den har ett trettiotal kosackkrigare slagit upp sina tlt p en
gammal rostig lvsugga, frn vi lken de rovgi rigt bevakar de b
tar som passerar p vg till och frn Rig. Med jmna mellan
rum tvingas de skrotletare, f10dfiskare och andra som r p ge
nomresa att betala "tullavgift". Kavorka Khan har en medveten
strategi bakom sin tul lverksamhet: han vill inte strypa handeln
helt, utan lter de flesta passera med huvuddelen av sin last i
behll. P s vis kan han frskra sig om att den i n komstbring
ande handeln fortgr. Tull kosackerna nere vid floden r dock
nyckfulla och det r svrt att p frhand veta vad de kan tnkas
vilja lgga vantarna p, men generellt sett r de mest i ntresse
rade av vapen, fornskrot och robotar.
Konfliktens krna
RP kommer i nte att kunna vistas lnge i Rig innan de, mer
eller mi ndre frivill igt, d ras i n i lokala intriger och maktkamper.
Vem eller vilka R P vljer att l iera sig med r i nte p frhand givet
- det finns en lng rad mjliga scenarion och valmj l igheter.
Nedan presenteras de olika falangerna samt hur de kan tnkas
frhlla sig till R P.
AAjliga allianser
De som kan erbjuda den strsta ekonomiska belningen r fa
m i ljen Gouding, som till varje pris vill rdda sin i n komstbring
ande handelsstation. Stella Gouding kommer att gra vad hon
kan fr att f RP att p ett eller annat stt - exem pelvis genom
infiltration, sabotage eller lnnmord - gra sig kvitt Kavorka
Khan och motorhorden fr gott. Till sitt frfogande har hon en
ansenlig mngd pengar, utrustn ing och vapen. I frsta hand
kommer Stella att tnka p sig sjlv och sin familj - stormar
khanen Rig flyr hon utan att ta RP med sig. Handelsstationen
r n s lnge alltfr l iten och ekonomiskt obetydlig fr att de
mktiga i Visby ska bry sig om att skicka den gotlndska flot
tan ti l l familjen Goudings undsttning. Stella r allts helt ute
lm nad t den eventuella hjlp hon kan f av dem som finns
p plats i Rig.
En annan fr RP trolig samarbetspartner r metallu rgerna.
M nga av sektens medlemmar r beredda att kmpa hrt fr
att gra ngot t belgringen. Metallurgerna plgas dock av
svagt ledarskap och inre stridigheter: en grupp yngre skrotmun
kar utgr en tystad opposition. Kanske kontaktar de RP som fr
frska frhandla med den oftast virrige Fader Aureli u m . Sek
ten har en mktig u ppfinning som kan komma ti l l anvndning
i kampen mot motorkosackerna: Heliokopetern (se nedan) , en
snart fullt brukbar flygfarkost. Donny B18, en av de skrpliga
rdgivarrobotarna, kan (med hjlp av optionen Holoprojektor)
lra ut hur man styr den fantastiska farkosten.
En annan falang som RP kan tnkas l iera sig med r de balt
lndska mutanterna. Den krve byidsten Gorsk, en vldig,
kutryggig mutant med yvigt grtt skgg, har ett femtiotal mus
ktbev pnade kmpar vid s i n sida. Dessa r, efter vissa fr
handli ngar, redo att samarbeta med alla som med vapenmakt
vi l l driva ut motorkosackerna. Gorsk och hans mannar r dock
tjuriga, svrpratade och misst nksamma mot frm l i ngar. Fred
liga lsningar uppfattar de som meningslst daltande.

Metallurgernas heliokopeter
Nr metallu rgsektens grundare kom till Rig fr flera sekler sedan kon
struerade de ett flertal fantastiska maskiner. En av dem, den vidunderliga
heliokopetern, kunde med hjlp av sin vldiga, roterande propeller lyfta
och landa utan landningsbana. Sektens urfder flg kors och tvrs ver de
katastrofhrjade Baltmarkerna. Men efter ett par generationer fll kunska
pen om hur man underhll den flygande farkosten i glmska. Dessutom
var nstan allt flygbrnsle slut. Heliokopetern blev stende som ett monu
ment ver forna tiders storhet.
Farkosten r ett mycket klumpigt, brnsleslukande och brckligt flygfor
don. Den krver en hel del underhll och reparationer. Dessutom ger
den ifrn sig ett ronbedvande motorbuller, kraftfullt nog att hras p
flera kilometers avstnd. Metallurgerna slpper naturligtvis ogrna ifrn
sig denna flygande dyrgrip, srskilt nr de efter s lng tid ter lyckas f
den funktionsduglig, men krisen med motorkosackerna har gjort dem
desperata. Efter vissa diskussioner kan RP, till exempel vid en attack mot
kosacklgret, f tilltelse att lna heliokopetern. Som tur r har metallur
gerna lyckats spara brnsle nog fr tv fulla tankar, men det r allt som
finns. Kanske slutar R P:S ventyr i Baltmarkerna med att de lmnar Rig
i heliokopetern, visserligen i akut behov av brnsle, men nd: flygande!
Fr enkelhetens skull anvnds frdigheten Fordon (-30%) fr den som vill
flyga farkosten.
ABS: 3 ACC: 80 MAN: -30 TANK: 250/10
RAM:TlO STR: 70 UTS: 20 BES/LAST: 8/400
Trygg/Max/Eko: 90/160/150 m/sr
Brnsle: Specialbrnsle
Bemanning: Pilot, andrepilot samt sex passagerare
Vapen: Saknas
.' .
'
1'
- "
Stategier i Rig
U nder tiden som RP vistas i Rig kom mer belgringen att bli
allt mer ptaglig_ I lngden r situationen ohllbar. Det r san
nolikt att RP frsker gra ngot t problemet. De mj liga stra
tegierna r mnga_ Ett vpnat anfall r ett a lternativ_ En vl
samord nad och planerad verraskningsattack - lmpligen mitt
i natten, kanske under ngon av motorkosackernas yurtosande
fester - kan mycket vl d riva khanen och hans trojkor p flyk
ten_ Ett misslyckat anfall kan andra sidan i nnebra motsat
sen: att Rig ppnas fr en slutlig i nvasion och plundring_
Ett annat stt att ta sig an motorhorden r genom olika for
mer av infiltration. RP kan efter vissa prvni ngar tas upp som
medlemmar i Trojka Oktanov och i n ifrn frska sabotera be
lgringen, kanske genom lnn mord. Skickliga RP kan ocks tn
kas f en del av lydtrojkorna att vnda sig mot sin khan - en
lsning som dock krver en hel del intriger och frarbete.
Ytterligare ett alternativ r att samarbeta med ngon av de
gster som finns i kretsen kring khanen. Hr finns bland andra
den lutspelande herr M ustafar M u stackbar, d i plomatiskt sn
debud frn Volgariska Sultanatet. Han ogi llar khanen och bistr
grna tillmtesgende RP p en viktig punkt: han vet var den
grymme hrskaren frvarar det I D-kort (typ I I I ) med vil ket han
styr sina gruvrobotar (som har optionerna Skerhetsbunden
lydnad och Modifierad beteendesprr) . Lyckas RP komma ver
I D-kortet kan de istllet styra robotarna fr sina egna syften_
Sluti igen ska det ocks sgas att RP kan ge sig in i d i rekta
frhandli ngar med khanen. Det r mjligt att betala honom fr
att lmna Rig - men priset r d oerhrt hgt_ H a r RP gjort
ett gott i ntryck p khanen r den omvnda situationen mjl ig:
att det istllet r han som kommer med ett lockande anbud.
 : c'

":..; '.

ventyrsuppslag: Den sista pansarkrabban
De pyriska aristokraterna Styvert Stekarmo och Sylvester Eidelbjr, bda
nyligen anlnda i Rig, har ingtt ett vghalsigt vad: den av de tv adels
mnnen som frst nedlgger ett exemplar av den sllsynta pansarkrabban
vinner en stor summa pengar samt en hel del prestige. Vadslagningen har
blivit mnadens skvaller i Hindenburg och flera tidningar har skrivit artiklar
i mnet. tterna Stekarmo och Eidelbjr str pltsligt mot varandra i en
laddad situation - tminstone en av fam i ljerna kommer att f st ut med
ett pinsamt nederlag. Polisgazetten och I m periets rst kommer att hylla
vinnaren och svartmla den frlorande ttens alla granden i mnader!
I vadet ingr att Styvert Stekarmo och Sylvester Eidelbjr sjlva ska anlita
folk till varsin jaktexpedition - bde Stekarmo och Eidelbjr fastnar fr RP.
De tv adelsmnnen frsker bjuda ver varandra, s RP kan bara vlja
och vraka.
Det visar sig snart att pansarkrabban r en svrfunnen best. Faktum r
att denna klumpiga och klent begvade varelse r nstintill utrotad - bara
ett enda urld rigt exemplar finns kvar. Kunskapliga ledtrdar om den sista
pansarkrabban gr att f hos den buttre metallurgen Fader Aluminium,
som motvilligt drar sig till minnes att ett ovanligt storvuxet exemplar fort
farande lr finnas i ett ruinomrde ngon dags frd sterut lngs Daga.
Platsen gr dock svrligen att n utan att passera Kavorka Khans lger. RP
mste nu ta sig frbi kosacklgret - kanske genom mutor, frhandlingar
eller rentav vapenmakt?
Efter diverse u m branden - kosackverfall, flodhajar och dammstormar
- lyckas R P till slut hitta den sista pansarkrabban, en svlig flodlevande best
som p sitt arttypiska vis gmt sig i ett skal av en gammal rostig fornkrra.
Naturligtvis infinner sig den rivaliserande exped itionen (under ledning av
den adelsman som R p valde att rata) ungefr samtidigt ...

EXEMPLET TANGUSKERNA
En av de horder som d rar omkring i Baltmarkerna leds av Trojka
Tang, och kallas drfr Tangs hord. P mutantkosackers vis dk
de pltsligt en d ag upp frn ster, bevpnade, hu ngriga och
desperata. De lever enl igt hvdvu nna kosacktrad itioner, som
har hjlpt deras frfder att verleva den mrdande tillvaron
nrmare kan se stppvisdomen i hans blick och vet vilken principfast och
strng herre han kan vara nr det behvs. Man hittar honom allt som
oftast frsjunken i ett parti gong framfr sitt tlt, eller lojt tillbakal utad i
sin vldiga divan.
Relevanta egenskaper: K P: 36, 18: 7, S8: +2T4, Naturligt Vapen: Bett (lT6).
Nrstrid 43%, Zonkunskap 64 %,

p Dam mvidderna. De r drfr ett utmrkt exempel p hur en

typisk kosackhord fungerar - och kan drfr ocks fu ngera som Den baltiska skogsmarken r vrdels fr m utantkosackerna,
frebild om SL snabbt nskar konstruera andra kosackhorder. srskilt som deras boshkoxar r s kygga fr de faror som dljer
sig i lvverken. Drfr hugger och sgar tanguskerna ned trd,
TabeI 6.1: Tanguskernas hord
sly och rankor dr de drar fram . Och den ppna betesmark som
Trojka Antal Rang Overhuvud
de skapar t sina hjordar vittrar snabbt u nder nordanvindar
Tang 426 Ledartrojka Tulsa Khan nas och dam mstormarnas raseri. Fr m utantkosackerna r det
Mox 2 Gisslan, Guru laga enda som rknas att hitta nya marker fr sin boskap, och kunna
allierade
se boshkflockarna vxa.
Balmuk 112 Gisslan, Hetman l I ij Tanguskerna fr ett ervringskrig mot de lokala baltlnning
allierade
arna. De frslavar dem som stter sig till motvrn, och d river
Gogolov 53 Gisslan, M aestro
bort dem som fogar sig. En seglivad motstndsrrelse har tagit
allierade Timurg
sin tillflykt till skogsbrynets gmslen och trdkronor, och de
Zubrovkah 33 Gisslan, Hetman
inhyrda Maximov
slss med nbbar och klor mot kosackervrarna. Drfr reser
tanguskerna alltid i tta grupper. De r nervsa, bevpnade och
Stormoviki 24 Gisslan, fngar Igul
p helspnn. Baltmarkerna har blivit en kam pens och den ru
Vlasov 145 Gisslan, fngar Hetman Hiwi
vande ddens plats.
Valga 39 Gisslan, fngar M iiku Tang r nam net p sjlva den trojka som ger och leder hor
M anovar 18 Gisslan, fngar Grigori den, tanguskerna r hordens elit p ngra h undra slkti ngar.
Sanna tangusker knns ltt igen. De. r storvxta, rn nsta och
H ordens verh uvud r Tu lsa Khan, en storvxt och eftertnk ragghriga, har ett djupt dovt skratt och djupt l iggande, kisande
sam ledare. Han har frt sina underh uggare allt lngre vsterut gon. M utationerna N aturl igt Va pen: Bett, Revir, Nattsyn och
i flera rs tid. De har flyttat frn sina gamla betesmarker lngt Flockvarelse gr i arv i trojkan, och de filar sina huggtnder fr
i ster till trakterna dr Dammvidderna nu fr tiden mter den att frbttra sitt bett. Deras fascination fr sprngverkan gr
baltiska skogen. De flyr u ndan svlt, farsot, dd och fasansfulla dessutom att svedda ansiktshr och ltt brnd doft r knne
mrdarrobotar. Al lt eftersom de kom mer till platser dr grset mrken fr trojkan.
r grnare, tar de dammet och torkan med sig. Alla som reser i horden, men i nte tillhr trojka Tang, reser
som gisslan. Till gisslan hr samtl iga krigsfngar och slavar.
Tulsa Khan Dit hr ocks lydstammar och lydtrojkor som besegrats i krig
Stor, tyst och sjlvsker, Tanguskernas Khan ger inte intryck a v att vara eller som har slutit fredsavtal med tanguskerna. Ofta i nnebr
en stor ledare nr man trffa r honom frsta gngen. Han r den frsta sdana avtal att ett antal ynglingar tas upp i gisslan och fr resa
att ppna yurtflaskan i goda vnners lag. Men den som knner honom med horden som en garant fr stam mens goda uppfrande. I
tanguskernas gisslan finns tystltna mnniskofngar frn Ma
novarernas asketstam , vrdiga eldgurus frn den vederstygg
ligt muterade trojka Mox och vildsinta krigare frn stppfol ket
stormovi ki.
Typisk tangusk
Den typiske tangusken r en storvuxen mutant med slokande mustacher.
Han r medveten om att han r priviligerad och klr sig som en fri kosack.
Han r uppvxt med Dammviddernas faror och stndiga fasa, och har
ngot fjrran i den kisande blicken.
Relevanta egenskaper: KP: 28, I B: 8, S B : +1T3, Naturligt Vapen Bett (1T6),
Iakttagelsefrmga 37%, Gevr 40% (skarprttarbssa). Nrstrid 40%
(bredsabel), Vildmarksvana 70%, Zonkunskap 55%, Undvika 1 6%
Tanguskernas lger
Ta nguskerna reser frn vattenhl till vattenhl i stora cirklar
som stndigt skiftas t vster. Nr de vl stannar fr kosack
erna samman s i na vagnar i en ci rkel och slr upp sitt lger.
Vagnarna bildar en en kel m u r som skyddar mot anfall och mot
de vrsta vi ntersnbyarna ochgrusstorma:rna. Lgrets hjrta r
ett stndigt brinnande bl, som skts av guruerna frn trojka
Mox. Flarna betar inne i vagncirkeln, men resten av boskapen
burkar g p bete dr det finns grnt. Drfr rider det stndigt
oxfsare och spejare som hller gonen ppna fr eventuella
i n krktare runt lgret. De spanar ocks orol igt mot h i m len, d
tanguskerna har tagit med sig en huvud ls fru ktan fr flygande
terrorrobotar frn sina stliga hemtrakter.
N r tanguskerna markerar sina revir och vattenhl anvnder
de sig av olika s lags dockor. Speciellt r de i l la grinande auto-
matdockor, som kallas Robotnyk, riktiga sm konstverk. De r
varningsmrken som ska frstlla ngon namnls automatfasa
frn halvt glmda kosackvidder i ster. Varje gng trojkan slr
upp lger p en gammal lgerplats rider khanen runt och in
spekterar de platser som mrkts ut sedan tidigare. Genom att
lmna dockor vid vattenhll och bergspass vid de hr rundorna
varnar tanguskerna i nkrktare att fr den som ger sig i n p de
ras revir vntar ett de vrre n automatdden.
1. Huvudblet. En stndigt brinnande eld som vervakas av eld
gureruer. Fr kosackerna r denna varma punkt lgrets hjrta.
All mat lagas gemensamt runt den. Festligheter, danser och
mten sker p den ppna platsen runt blet. Den viktigaste fes
ten firas vid gasstormarnas slut varje hst. Veckor i frvg sam
las ved och brnnbart, men ocks fornskrot och metall rester.
Forntiden ska nmligen frdrivas, Eldfestivalen firar morgonda
gen och framtiden. Tanguskerna avskyr allt vad automater och
fornteknologi heter, och kastar sdant p blet. Mnga vd l iga
knallar och explosioner har blivit resultatet genom ren, sml
lar som kosackerna ftt smak fr. N umera r det tradition att
samla sprngbara fornfynd och avstta kruttun nor fr att kun
na fira en natt under stndiga detonationer. Att bli av med en
hand, en arm eller rentav livha nken betraktas som en heder.
2.Tabernaklet och divanen. Tulsa Khan bor i det strsta tltet
av alla, det prliga tabernaklet. Utanfr tabernaklet str en lux
us soffmbel: divanen. Till bakal utad i den fller Khanen sina
domar, och talar till trojkan. En medlem i troj kan, eller kam rat,
 kan fritt g in i tabernaklet eller ta sig en tupplur i d iva nen, men
icke-med lemm a r mste nrma sig khanens boni n g p mage,
utsttande ynk och jm mer.
I en l iten , bepansrad skrotkrra - lsbar och till formen l i k
nande en rullande kista - frvarar Tu lsa Khan en udda skatt: en
mngd tunnor, flaskor och krus, som alla i n nehller olika slags
alkoholhaltiga d rycker. Khanen r en finsmakare av stora mtt
och r stndigt p jakt efter nya, grna exotiska d rycker. I sam
l i ngen finns bland annat: tre sm tunnor Birnstiernas Bsti ng
(vrde 25 kr/tun na) , fem stora tunnor albionsk albis (vrde 300
kr/tun na) , tta flaskor gotlndskt kryddvin (vrde 1 5 kr/flaska) ,
fem stora krus karamellsprit frn Karlelistan (vrde 1 2 kr/krus)
samt en back G rn Tuborg i stasis (vrde 500 kr) .
Aventyrsuppslag: Tenoren som fllrsvann
RP kan f hra talas om Tulsa Khans skattvagn under sitt besk i Rig.
Kanske som en skrna, men det kan ocks vara s att ngon lokal skojare
faktiskt anstller RP fr att stjla vagnen. Hur det n r kan R P vnta sig en
stor verraskning nr de gr igenom bytet. I en av Tulsas fem albistunnor,
som fr ngra r sedan stod i ett lastrum i H i ndenburgs hamn, vntar ett
makabert fynd: det ngot uppsvllda men konserverade och fullt identifier
bara liket efter den pyriske tenoren Bertram Aftonbloss. Denne hamnade
i tunnan efter att ha giftmrdats av en avundsjuk rival fr ngra r sedan.
Den gamle operadivan, en ytterst korpulent herre, r fortfarande ikldd sin
vindrda algsilkespyjamas. Familjen Aftonbloss emblem - elegant i nsytt
i brstfickan - ger den i hindenburgskt skvaller insatte (Bildning - 20%)
en vink om vem liket i tunnan r. Om herr Aftonbloss kvarlevor terfrs
till hans rika slktingar i Hindenburg kommer dessa att ge RP en geners
belning (de vill fr anstnd ighetens skull begrava s i n gamle onkel). Det
makabra fyndet resulterar dessutom i spekulativa tidningsartiklar och en
allt htskare jakt p mrdaren. Kanske vill familjen Aftonbloss att R P hjl
per dem i jakten p den skyldige?
3. Trojkans Kvarter. P den trtbit av tanguskernas lger som
l igger t ster bor khanen och hans trojka. Tlten r strre och
pampigare n i gisslans kvarter, men alltid grova och funktions
dugl iga, och strcker sig mot h i mlen i ett vi rrvarr av tltsar och
vimplar. Bara fu llvrdiga medlemmar f r vistas hr.
4. Gisslans Kvarter. I sydvst bor fngar, legosoldater och gs
ter. Tlten r sm och ynkl iga, och blandas med hyddor och
otympl igt brte. I gyttret i mitten bor frslavade stackare och
lsdrivare, ofta under en usel filt. Nrmast Troj kans Kvarter bor
priviligerade gster, som de aktade eldguruerna.
5.Beteskvarteren. I de tv kvarteren i norr betar flarna och bo
skapen, om de inte gr p lsbete utanfr vagnlgret. Det stora
omrdet anvnds ocks fr vn i ng, lekar och massmten.
6. Grindvagn. En vagn str posterad fr att snabbt kunna dras
fr ppningen i vagnringen. Den r bestyckad med en bredsida
av smkalibriga kanonpipor.
I
Grindkanoner
Init Mag pAL RlIckv Skada ni
-5 l 95 Lng/100m 4T6+6 20
7.Vattenhl. Trojkan frsker alltid sl upp sitt lger runt n
gon typ av brunn, klla eller bck. Ett par dockor u ppsatta runt
vattenhlet meddelar h u r hlsosamt det r att d ricka, och att
det tillhr trojka Tang.
8. Manovarernas tlt. I ett enkelt vitt tlt bor tolv sextonriga
manovarpojkar som r motvil liga gisslan frn sin stam. De har
fjuniga helskgg, rakade skallar och enkla kpor.
G ri gori
Den sextonrige Grigori r informell ledare ver de stackars pojkar
som tagits som gisslan u r manovarernas stam. Som icke-muterade
utstts de ofta fr tanguskernas handgripliga skmtsamheter, och
eftersom manovarerna r ett folkslag som tar allvarligt p den personliga
i ntegriteten s lngtar ynglingarna hem ngot fruktansvrt. Grigori r en
frslagen och uppslagsrik ung man som letar efter allierade i alla lger och
fortfarande hoppas kunna komma undan de grymma mutantkosackerna.
Relevanta egenskaper: KP: 20, 18: 7, S8: -l, Vildmarksvana 66%,
Zonkunskap 75% Undvika 14%
9. Trojkan Mox visdomspaviljon g. Frutom att ha ansvaret fr
lgrets bl, tar gu ruerna frn trojkan Mox emot alla som vill
lyssna till deras pred i kan om sanni ng, makt och styrka. De r
utsnda av en mktig gu rutrojka lngt upp i norr, i Karel istan,
och deras paviljong bgnar under mystiska masker, stdoftan
de zon blommor och bronsfacklor och annan parafernaIia fr
deras trol l bi ndande eldfester.
l aga, de tv gurusystrarnas ledare, frklarar fr alla som vill
lyssna om en kommande eldstorm som skall rensa allt forn
skrot, alla automater och alla dekadenta icke-mutanter frn vrl
dens yta. Och mutantkosackerna r eldstormens frelpare och
frgrelsens vagnryttare.
10. Krutkrra. Allt krut r trojkans egendom och vaktas nog
grant. N r det r fest frsker berusade tangusker sm ita in i
kruttltet fr att roa sig med att hysta sprngmnen p huvud
blet.
Ta nguskernas krutkrra r en veritabel skattgmma av far
liga m nen. Flera ldor med sprngmnen frn forntiden ligger
skyddade av tjocka filtar, som om tanguskerna skms fr sda
na reliker frn en tid de fraktar. Det rr sig om tio kilo sprng
deg, tv stora laddn i ngar trotyl och en desarmerad stridsspets.
Tanguskerna har ocks lrt sig att destillera sin mjlksprit; yurt,
s vl att den blir lttantnd lig och explosiv. Fyra tioliterstun
nor med sdan sprngmjlke str stapplade i tltets ena hrn.
Dessutom r tltet fu l lt med krutdu rkar och laddninga r i tun
nor, till krrorna och till deras skjutvapen. Ena vggen tcks av
vlstuvade ldor ful l a med sm npna dockor varsamt i n l i n
dade i stoppni ng. Varje sdan docka r en ddlig mina som kan
apteras och lmnas runt vattenhl eller lngs revirgrnserna.
REGLER
Detta avsnitt innehller regler framfr allt riktade till den som
vill skapa en rol l person som r m utantkosack. Dock kan ven
SL nyttja materialet som bakgrund nr denne konstruerar egna
kosackhorder och ventyr i Baltmarken.
En stjrna (*) i n nebr att den regeldetalj som refereras str
att finna i Spelarboken.
Mutantkosack
N stan alla mutantkosacker r fysiskt m uterade mnniskor.
Det finns mnga helt ol ika uppsttningar av fysiska mutatio
ner bland kosackerna, men Revir, olika typer av Resistens, J a kt-
ventyrsuppslag: En khans gunst
Medan RP r i Rig kan de bli kontaktade av Kavorka Khan. Den store le
daren har frlorat sin dugligaste krutblandare, Maestro Trotylsk. Kavorka
misstnker sina allierade i Tangs Hord, men vgar inte anklaga dem ppet.
Att hitta tanguskernas hord utan att sjlva snappas upp av de kringridande
oxfsarspanarna r inte det lttaste. Frst mste man dessutom frdas
bde genom baltvildarnas blta snrskogar och de dda dammstpperna.
Maestron, Tavlastoman Trotylsk, sitter i nsprrad i tanguskernas krutkrra.
I krrans inre kammare bubblar krutsser och frtande vtskor i kar och
kittlar. Intill vggen sitter den olycklige Tavlastoman fastkedjad. Ett ut
mrkt tillflle att frita den olycklige motorkosacken r under eldfestivalen,
nr hela krran vnds ut och i n i jakt efter sprngmnen.
11.Vattenlagret. Vatten i stora fat r l ivsviktiga fr att kunna ta
sig frn vattenhl till vattenhl. N r vattnet tar slut dr frst
boshkoxarna, sedan gisslan och ti l l sist ven trojkan. Drfor r
vattenlagret alltid vl bevakat av en utsedd kosack.
12. Pinoplarna. Fem kraftiga plar att binda fngar, offer el
ler sjlvspkare vid. De anvnds mest av de som vill genomg
manbarhetsprov, som att fsta krokar i skin net eller fasta.
13. Kabina Galilj. Gal i lj Tang r en oansen lig och ford i g
tanguskmaestro vars hela vagn ar ombyggd t i l l en klensmedja.
Han kper i n frmmande handeldvapen nr han kan, och sitter
sedan med sin lup och sina verktyg och frbttrar hantverket
vad gal ler prickskerhet och sknhet.
14. Topolinovs tlt. Det mest dekorerade tltet i trojkan. Ma
estro Topol inov r en dockmakare, och hela tltet r fu llt av
halvfrdiga och u ppsprttade underbart detaljerade sm dock
or. Tltet ger intrycket av en verbelamrad obduktionssal i tyg
och stoppning. Tltet innehller ven balar med vv frn Nowa
Warsawa vrda mnga oxar.
1 5. Kabina Kalasjnik. Kalasj n i k Tang r trojkans yurtbryggare.
Vagnen stin ker av jsande boshkmjlk som r basen fr den
starka mjlks priten. H r ligger ocks sckar med kaffebnor,
fr den som vill blanda sin yurt med kaffe.
instinkt och Flockvarelse r srskilt vanl iga. M utantkosackerna
r ett undantag frn de vanliga reglerna fr karaktrsklassen
m utant eftersom de kan ha upp till fem mutationer, i stllet fr
de vanliga fyra.
De flesta m utantkosacker som lmnar sin trojka blir hyr
soldater eller karavanvakter hos ngon frm mande makt. Det
finns ven reslystna, utsttta och handelsmn som sker sig
ut i vrlden fr profit eller bara fr att finna en plats dr de kan
verleva. En mutantkosack som kom mer till den civi l iserade
vrlden betraktas i bsta fal l som en kuris utbling och i vrsta
fal l som en otillrknelig vilde.

Kunskap om mutantkosacken:
Bildning: M utantkosackerna utgr ett hot mot fred, handel och
gryn i ngsanda i lnderna bortom sterhavet. De r ett hrjande
barbarfol k utan vare sig rim eller reson. M nga av dem saknar
ocks vett och etikett. Men de r rika - kan man hamna p god
fot med dem r de utmrkta all ierade, s lnge det passar dem.
M utantkosackens liv r fritt, kort och ventyrligt.
Vildmarksvana: M utantkosackerna r mstare p verlevnad i
de dda landskapen i ster. De r bi stra och sega och har en
enastende frmga att verleva i trakter dr allt r dtt. De r
ett strvande vildmarksfolk som s mnga andra, men ovanligt
vl rustade fr verlevnad.
STY: 3T6/1 1 FYS: 3T6+2/13 STO: 3T6/1 1 I NT :
VIL: 3T6+2/1 3 PER: 2T6+3/1O KP: 2 3 TT: 11 S8: o FF:
Antal: E n hord kan best av mellan 30 och 1 000 ind ivider.
Pansar: o
Frmgor: 1T4+1 av nedanstende m utationer.
1 . Pansar, 2. I nfrasyn, 3. Eldkastare, 4. G rsmage
5. Kli matanpassad*, 6. Resistens, 7. Revir*, 8. Flockvarelse*
9. Robust, 1 0. Kameleont, 1 1 . Uthllig*, 1 2. N attsyn
Frdigheter: sp som inte lggs p mutationer anvnds till fr
d igheter frn yrkena Oxfsare, Vagnfrare, G u ru eller M aestro
(se nedan) . Soldat och H andelsman frekom mer ocks. M u
tantkosacker r ofta skickl iga i frdigheten Gevr.
Nya tidigare sysselsttningar
En mutantkosack kan brja spelet med ngon av de nya tidigare
sysselsttni ngar som beskrivs nedan. Soldat eller H andelsman
r andra tnkba ra sysselsttningar, ven om de r ova nl iga i de
flesta horder. M utantkosacker som lmnat sin hord kan brja
som Tjuv, Lnnmrdare, Prisjgare eller Skrotletare.
Vagnforare
De flesta m utantkosacker r j ust vagnfrare, anti ngen vid tm
marna p sin egen vagn, eller vid tm marna p ngon annans.
Det hrda l ivet i demarken har gjort vagnfrararna krva, ord
knappa och uthlliga. De har redan som sm ftt lra sig stp
pens strnga lag: endast de starkaste verlever. Fr m utantko
sackerna leder detta ti l l en fa natisk lojalitet gentemot den egna
horden, trojkan och khanen.
En rol lperson som r vagnfrare r bunden till sin stppkrra
och sina d ragdj ur. Til lvaron kretsar kring sktsel av dessa, men
ocks kring det sociala l ivet i den egna troj kan. Den som inte
fu ngerar i kollektivet kan i vrsta fal l frdrivas frn trojkan.
Lmpliga mutationer: Resistens, Revir*, Flockvarelse*, Kli ma
tanpassad*.
Frdigheter: Reparera, Rida, Undvika, Vildmarksvana, Vagn
Guru
En guru r en person som har i nvigts i tillvarons hemligheter,
oavsett om dessa kunskaper handlar om eld, vind och vatten el
ler forntida freteelser. G u run betraktas ofta som udda, kanske
p grund av igonfallande lyte eller egensinnig kldsel. Exem-
'?":>.. ' .
".-,
pelvis r det vanl igt med fantasifulla kreationer dr delar frn
boshkoxen, framfr allt horn och svans, blandas med skrot
smycken eller masker och fjderskrudar. G u ruernas krror r
alltid rikligt utsmyckade, och deras i n re dljs ofta bakom prl
gard i ner och frlter. Bland motorkosackerna fi n ner man s
kallade oktanguruer, vi lka ofta til ldelas mrkl iga motorfordon.
En rollperson som r guru fruktas och respekteras av andra
m utantkosacker. Hans eller hennes inflytande gr rollen utsatt,
varfr det emel lant hnder att en guru frdrivs frn sin trojka.
Det kan vara en anledning att bege sig ut p lngvga ventyr.
Lmpliga mutationer: M agnetism, Riktni ngsknl, Silverskinn,
Ensamvarg*, Lnglivad*
Frdigheter: Zonkunskap, Vildmarksvana, Vagn (fr oktangu
3T6/11 SM" 3T6/1 1
ruer ven Teknologi och Reparera, fr andra guruer ofta Bild
4/10/21 m/SR
ning och Medicin)
Oxfosare
Kosackernas strvliv skulle vara omjl igt utan den seglivade
kosackflen. Fl ryttare r viga kosacker som grna visar u pp
sin skicklighet i sadeln. Deras frmsta u ppgift r att rida runt
boskapsflockarna och hlla efter dem, och drfr kal las de Ox
fsare. De lr sig snabbt olika trick fr att fnga in bngstyriga
boshkoxar i lpsnaror eller flla dem vid hornen. Men de r
ocks krigare och skickliga prickskyttar frn fl ryggen.
Hgst status bland Oxfsarna har de som utfr den sl itsam
ma uppgiften att rida ut i viddernas dammdis och spana efter
vattenhl, fiender och grnbete. Lngspanarna r Oxfsarnas
veteraner, och har en l ika stark stlln ing i trojkan som den som
r vagnfrare ver flera vagnar. M nga vemodiga mandalajka
snger handlar om den ensamme oxfsaren och hans fle.
En oxfsare d rabbas emellant av en oemotstndlig reslusta,
och srskilt de som gnar sig t lngspaning kan tnkas lmna
horden fr att ska sin lycka bortom den disiga horisonten.
Lmpliga mutationer: Ensamvarg*, Jaktinstinkt, Riktningskni
Frdigheter: Zonkunskap, Vildmarksvana, Rida, U ndvika, Spel
Maestro
Vissa uppgifter hos horden och kol lektivet krver expertkun
skap. Sdant som m utantkosackerna r srskilt krsna med
utfrs av maestron. Den mest spridda av dessa kosackmstare
r gri l l maestron, ett mste i varje hord som vill kunna njuta av
mra boshkstekar. De trojkor som r lyckliga nog att kunna
smida sina egna skjutvapen kan ha en gevrsmaestro eller en
musktmaestro. Maestron frvntas leva fr sin konst, och det
stlls hga krav p hans renlevnad och renlrighet. En sann
maestros hgsta d rm sgs vara att lra sig allt som finns att
veta om hans i n riktning, och sedan d ra sin sista suck.
ven om en rollperson som spelar maestro givetvis kan st
tas ut ur trojkan r det troligare att en s aktad och respektabel
figur beger sig ut i vrlden sjlvmant fr att finslipa sina expert
kunskaper. En maestro vill alltid i n hmta nya kunskaper.
Lmpliga mutationer: varierar
Frdigheter: Zonkunskap, Vild marksvana, Vagn, Bildning eller
Reparera beroende p i n riktni ng.
DM IHLBDGRAD
Stadsstaten Ahlbograd ligger bland stenar och skr i de fruk
tade hlamandrarnas rike, vid sterhavets strand. Bland det tu
sental ar som ligger vid kustom rdet r Ahl bograd, med sina
nra 7000 i nvnare, marknadsplatsen som enar hela regionen.
N rheten till skrgrdsbefolkningen och Aland har resulterat
i en l ivskraftig stad, hlamanderfaran till trots. Dagligen kan
man rkna med att antalet beskare bland ma rknadsstnden
och bodarna nrmare sig 2000 personer. Merparten kom mer
frn skrgrden, och d srskilt de strre Tendr, H ng och trafiken till och frn Ahl bograd vxte kom det ven att st l las
Sorp.
Ahl bograd styrs av en d rottning som under sin mandatpe
riod ansvarar fr stadens finanser och skerhet - en lsning
som visat sig vara fra mgngsrik i den unga stadsstaten. Sta
den befolkas av mnn iskor och m utanter som lever sida vid
sida och samhllet har i nfluerats kraftigt av pyrisk kultur och
administration.
Historia
Ahl bograd r en relativt u n g stadsstat. Kustomrdet och den
nrl i ggande skrgrden har sedan urminnes tider utgjort lek
plats fr hlamonst rena som p denna sida av sterhavet
vandrar p torra land. G ru nden till stadsstaten lades p 1 0-
talet pt. nr h lajgaren Raimor, en ung men stark kvi nna frn
Poirot, reste ver sterhavet med fam i lj och nra vnner. Ef tankarna till de vildsi nta hlamandrarna, ven om Raimor frn
ter en tid p Aland, och efter mten med d iverse pi rater och
sk rgrdsm uta nter, ndde sllskapet till slut fastlandet och
den plats som idag r Ahlbograd. I en vik omgrdad av skr
och sten hllar fan n sllskapet resterna av en borglik konstruk
tion - ngon som antagl igen fu ngerat som ett skydd mot de
landhlar som terroriserat bygden sedan u rm i n nes tider. Rai
mors sllskap rddes i nte hlarna utan startade en vldsam
och utdragen jakt p hl. Samtidigt pgick restau reri ngen av
den gamla m u ren som kom att skydda gruppens lgerplats. D
Rai mor blev lngvarig i det farliga landskapet pbrjades ven
husbyggen i n na nfr m u ren och i nom ngra mnader hade den
de ruinen frvandlats till en gles samling boni ngsh us. Ryktet
om h ljgarbyn spreds snabbt och det d rjde inte lnge innan
skrgrdsm utanter tog med sig pick och pack fr att ta del av
den vxande byn. Raimor blev knd som Ahladrottningen - en
titel som fortfarande anvnds i Ahlbograd.
I n nan Ahl bograd restes utgjordes bebyggelsen ster om
Aland frmst av homogena smbyar av skrgrdsmutanter p
det tusentalet mindre ar som finns mellan Aland och fast
landet. Medan de strre arna var stora nog att i n hysa byar
med befolkningar uppemot 250 i nvnare, kunde de mindre ltt
misstas fr strre stenar eller klipphllar. M utanterna p arna
var ofta till freds med til lvaron och hll sig till sitt och de sina,
vilket i bland ledde till evighetslnga slktfejder. I takt med att
krav p sjvett och btskerhet och fr att lttare lotsa btar
frbi kobbar och skr byggdes eldtorn p arna Tendr, H ng
och Sorp. Dessa ar skiljer sig frn de andra arna genom
en fr omrdet ovanlig ppenhet och en knsla av gemenskap
med h l bogradborna. ven om arna lg lngt frn Ahlbograd
sg borna sig som med borgare i stadsstaten.
Fisket var lnge den viktigaste nri ngen och den skyddade
hamnen gjorde byn till en viktig handels plats. De oplitliga
hlamandrarna p land och det svra l ivet till havs enade byn
vilket krvde samarbete, tlamod och frstelse p ett stt som
gynnade det sociala kli matet. Trots att byn egentligen saknade
formellt styre fra mstod a l lt som vlorganiserat och vlplanerat,
vilket i sin tur lockade n fler att flytta till Ahladrottni ngens l
ger. Samhl let fick nam net Alhbograd - ett namn som idag fr
brjan snarare hade hlajgarna i tanke nr hon namngav s i n
nya hem by.
Rai mor var en grubblare och gnade mycket tid t Ahl
bograds fra mtid, bde hur man skulle hlla stnd mot hla
mandrarna och hur man skulle hlla sams in brdes. I nvnar
na hade j u fu nnit tyd l iga bevis p att civi l isationer gtt under
tidigare p samma plats. Fr att skra regionens verlevnad
ville Rai mor att hen nes ansvarsomrden skulle g i arv och
allts ven efter hen nes bortgng vila i hnderna p en ord
n i ngsam och ansvarsfull invnare. Hen nes sista projekt blev
bygget av residenset som dock blev frd igt efter hen nes dd,
och som u nder byggandet vxte s mycket att flera om kringl ig
gande byggnader fick rivas och ett antal vningar fick lggas
till Raimors u rsprungliga ritning. I stllet fr ett hus blev det
ett mi ndre slott.
Slottets hgsta torn utrustades med ett finurligt vatten u pp-
samli ngssystem som samlade delar av regnvattnet i en stor
tank. Raimor var vertygad om att det bsta vore att Ahlbograds
ledare valdes p obestmd tid - istl let fr solens gng var det
mngden vatten i tanken som skulle avgra nr det var dags
att vlja en ny ledare. P s stt skulle i nte den sittande ledaren
kunna gna sin sista tid vid makten t maktmissbruk. Vatten
tan ken s myckades med en graderin g som talade om nr det
var dags att utse en eftertrdare, s att nsta ledare skulle vara
utsedd och redo den dag d vattennivn indikerade maktskifte.
Raimor hade ven bestmt att ledaren bara fick sitta en period.
Efter hennes dd gjordes tol kni ngen att endast en kvinna skulle
kunna verta led a rskapet och sedan dess har Ahlbograd haft
sex d rottni ngar. Ahlbograds sjunde d rottning heter Katla.
Ahlbograds frsta befolkning var hopsamlad frn nrliggan
de ar men snart kom exil-pyrier att utgra en stor del av Ah I bo
grads snabba folkkn i ng. Det lilla Ahl bograd var fr mnga py
rier ett charmigt samhlle som l i ka grna kunde ha varit en del
av M usk eller ett kvarter i Logsta Bro. Och med pyrierna kom
ven pyriskt tnkande, pyrisk organisation och pyrisk adminis
tration, ngot som var viktigt fr den d ganska lst organise
rade byn och som var ndvndigt fr att hladrottningen skulle
kunna bibehlla kontrollen ver Ahlbograd. Resultatet blev ett
fritt samhlle med sm i nslag av verstatlighet - ven om mak
ten formellt fanns hos hladrottni ngen terfanns mycket av den
egentliga makten hos olika sjlvstndiga enheter med srskilt
ansvar fr olika o m rden. De svarade infr hladrottn i ngen
men hade i vrigt f skyldigheter sinsemellan. Ett exempel p
detta r ord n i n gsmakten som representeras av garnisonen och
hktet, tv enheter som bda r understllda hladrottningen
men som i vrigt d rivs som tv olika organisationer med helt
olika a rbetsu ppgifter. Bde valuta och tiderkning har lnats
frn Pyrisamfu ndet i vster, ven om man i det vardagliga talet
sllan r srskilt precis nr det gller tid - istllet hnvisas det
grna till olika d rottni ngar.
Handel i Ahlbograd
A hlbograd saknar fortfarande en egen valuta och anvnder drfr pyriska
krediter. Bde krediter och jyckar r gngbara medan kronkrediter r ovan
ligare. Drottning Ambrosa lt prgla egna krediter (med hennes storkhu
vud i profil p den ena sidan) som i folkmun r knda som ambrosier. De
finns fortfarande i omlopp ven om de numer r rtt ovanliga. Ambrosier
krediterna r inte giltiga i Pyrisamfundet.
Stadsstaten Ahl bograd utropades av d rottning Anja r 62 pt
nr staden fi rade fdelsen av i nvnare nu mmer 4000. Den lille
igelkottpojken kom sedan att vxa upp till en av Ahlbograds
med knda frbrytare. Sprngaren Svart-I n go valde till slut att
utvandra till Rig fr att sl i ppa bli en fljetng i Ahlbo Avisa
- tid n i ngen som fljt varje steg han tagit sedan den dag han
mtte fol kets j u bel tillsammans med d rott n ingen. Ahlbograd
r en jmstlld stadsstat dr ingen befolkningsgrupp utmrker
sig som mer framstende eller mer betydelsefull n ngon an
nan. Icke-muterade mnniskor arbetar sida vid sida med mu
tanter och automater och Ahlbograds sju d rottningar har alla
varit muterade djur. E n frklaring till de icke-muterades relativt
lga stllning jmfrt med icke-muterade p andra sidan st
erhavet r att de mnniskor som h rsta mmar frn den stra
sidan av sterhavet har en kortare historia och att de d rmed
i nte h u n n it avancera till hgre positioner i nom hierarkin. Ahl
bograds ppna i nstllning till bde mnniskor och m utanter
samt andra stadsstater har gjort att staden kom m it att kallas
"sterhavets famn".
stskandi
Skandin som talas i A hlbograd r inte ett eget sprk utan mer en dialekt av
pyriskandin. Uttal skiljer sig inte mrkvrt men hlbogradborna tenderar
att anvnda frre ord, eller i alla fall sllan Aer ord n nden krver. I skrift
tar sig denna mentalitet i uttryck av ett mer fonetiskt skriftsprk. Det inne
br bland annat att sjljud markeras med " " . Den pyriska tten Schld
skulle stavas ld medan uttalet frblir ofrndrat.
Staden Ahlbograd
Ahlbograd vxte fram bland husrui nerna i n nanfr den mur som
Raimor upptckt. I takt med att staden vxte u ppstod nya be
hov och nya administrativa byggnader byggdes i n na nfr mu
ren p tomter dr enklare boningshus tid iga re sttt. Ahl bograd
i nnanfr m u ren kom senare att bli uppkallad efter Ahlbograds
tredje d rottning U rzala. Stadsdelen U rza r idag Ahlbograds
admin istrativa centrum.
Ahlbograds egentliga centrum strcker sig frn U rza till
hamnen. De viktigaste gatorna ligger i anslutning till Storstena
torg och stadsdelen gr i folkmun u nder nam net Storstena,
efter den breda gata som gr frn hamnen till torget. Hr finns
ett flertal butiker och gatorna r sllan fol ktomma.
Norr om Storstena torg ligger det pyriska kvarteret. U nder
rens lopp har pyriska utvandrare bosatt sig i denna del av Ahl
bograd och bildat en sorts gemenskap. Lngt ifrn alla r py
riska ttli ngar men det r mindre vi ktigt - i folkmun har istllet
"pyrier" kommit att anvndas som namn p de i nvnare som
r bosatta i det pyriska kvarteret. Denna del av staden utmr
ker sig genom att mnniskor ofta sitter p alla viktiga posi
tioner, det vi l l sga ven om mnniskorna i nte i n nehar ngon
srstllning i Ahlbograd s tycks de styra i stadsdelen. Och om
man stter p en u ppassare, ett bud eller en brare i pyriska
kvarteret r det sannolikt en mutant. Mnga av de pyrier som
utvandrat frn Pyrisamfundet r lyckskare eller r helt enkelt
bara missnjda med hur hemlandet styrs idag. M nga ser Ahl
bograd som en andra chans eller som en mjlighet att uppn
allt det som fanns utom rckhll hemma i Pyrisamfu ndet. Pa
radoxalt nog r denna pyriska elit ga nska ofta avogt i n stlld
till Pyrisamfundet - det vill sga pyrierna slr vakt om det py
riska och den pyriska kulturen i Ahlbograd men vill i nte ha att
gra med Pyrisamfundet eller kejsaren. En bidragande orsak
till denna attityd r att mnga har flytt frn sina tidigare liv och
ogrna konfronteras med den verklighet eller de personer de
lmnat bakom sig.
I norra delen av Ahl bograd finns ett ftal manufakturer sam
lade i en manufakturpark och i anslutning till den finns ett arbe
tarkvarter dr en stor del av stadens arbetare lever. Ahl bograd
har med tanke p folkmngd relativt sm man ufakturer. Bland

Ahlbograd
de varor som produceras finns bland an nat textil ier och livs
medel.
I stadsdelen Iatten, Ahlbograds slumkvarter, lever de som
nnu i nte lyckats f ti l l ett ordnat liv. Hr finns bde fattiga och
utsttta men en stor del r ven tillfll iga i nvnare som valt
ett enklare boende. Bland skrgrdsmutanter som r vana vid
spartanskt boende och svra vderfrhllanden r Iatten ett
populrt tillhll.
Ahlbograds slott
Drottn i ngen s slott r Ahl bograds gonsten och den byggnad
som syns p hll redan lngt ute till havs. Sjlva slottet r en
komplicerad rra av pam piga byggnader och torn som sam
manlnkats och sedan omgrdas av en mur med en port som
vetter mot U rza marknad. H uvudbyggnaden r fyra vninga r
hg och centrumtornet med det i m ponera nde ku poltaket reser
sig ytterl igare tre vningar mot skyn . Slottet fu ngerar bde som
83
bostad och arbetsplats fr d rottningen och dr finns stadens
administrativa hgkvarter. Drottning Katla har drtill verltit
en av byggnaderna ti l l sin kunskaparstab. Slottets vaktstyrka r
vldri l lad men l iten och duger utmrkt som drr- eller livvakt
men r fr l iten fr att kunna frsvara hela slottet. Befl fr vakt
styrkan r G isli H u bersvitS, en lojal vildsvinsman frn n Sorp
som hunnit med att tjna tre olika d rottningar.
Garnisonen
Ahlbograds garnison r belgen p en hjd vster om sta
den. Garn isonen i n rymmer det manskap som har till uppgift
att skydda staden frn yttre hot och fa ror av andra slag. Allt
som oftast i n nebr det att m i l i skren rycker ut fr att ta hand
om vilda hlamand rar eller andra bestar som i rrat sig a l lt fr
nra bebyggelsen. M i l i sen rycker ocks ut nr lokala brkstakar
mste avvpnas eller omhndertas, men de svarar i nte fr fr
varing av dessa utan det skts istllet av personalen p hktet.
Garnisonen ansvarar ven fr trningen av tama hlamand rar
som sedan ska tjna som riddj u r t m i lisens hlamanderka
valleri. Av skerhetsskl anvnds aldrig hlamand rarna inne i
Ahlbograd utan endast utanfr staden. I garnisonen finns ka
noner som ri ktats mot ham nen och ut mot sterhavet. De har
nnu i nte kom m it till anvndning men frestl l n ingen om att
en frm mande flotta ska vara det strsta hotet mot Ahlbograds
framtid r fortfarande frhrskande.
Storstena Hotell
N r man pratar om hotell i Ahlbograd s menar de flesta Stor
stena Hotell vid Storstena torg. Hotellet r ett av sterhavets
strsta, vil ket frklarar varfr det i nte finns s mnga andra
hotell i Ahl bograd . Frdelat p tre byggnader vid torget finns
ver ttio rum i varierande storlek. Reception och frukostres
taurang finns i huvudbyggnaden och dr finns ven de extra
utrustade bekv m lighetsrum men som kan hyras fr en extra
pen n i ng. Hotellet grundades av h l bogradfamiljen Svarts och
officiellt finns hotellet fortfarande kvar i fa mi ljens go ven om
det sedan ett rtionde tillbaka r fam i ljen Rafter som str som
gare fr hotellet. Den stndigt leende haren Therny Svarts r
hotellchef och brukar personligen vlkomna alla d igniteter och
storfrsare.
Fyrabddarsrum: 5 kr/natt.
Dubbelrum: 3 kr/natt
Enkelrum: 2 kr/natt
Frukost +0,5 kr
Extratillgg: +2 kr/natt.
Ra;mors Vii/a
Restau rang Rai mors Villa r i nte Ahlbograds ldsta restau
rang men gr i alla fall ansprk p att hlla till i stadens ldsta
byggnad - enligt jolmsch mcker Mnz Zta r det j ust i villan
som den legendariska hlajgaren Raimor sov sin frsta natt i
Ahlbograd. Restaurangens specialitet r naturligtvis hlaman
der - ett inte helt okompl icerat djur att bygga sin verksamhet
kring. ven om en stor del av Ahl bograds befolkning har levt p
hlamanderktt ngon gng, ses hlamandern av mnga som
en symbol fr stadsstaten Ahl bograd och dess historia och fr
dem r det naturligtvis otnkbart att sknda staden genom att
bestlla in Ztas hla manderrtter. Byggnaden har renoverats
i etapper och en vervning har byggts till men grunden utgrs
ti ll stor del av den gamla ruinen.
Raimors Villa
A hlfrsknyten med kl 0,2 kr
A ngad hlamanderbog 0,3 kr
Ahlaburgare 0,1 kr
A hladrank (litet glas) 0,2 kr
Lilla Pyr;
Fr h l bogradborna r Lilla Pyri en krog i mngden som erbju
der vissa i m porterade varor frn Pyrisamfundet. Fr pyrier i exil
r Lilla Pyri ett Pyri samfund i m i niatyr - en l iten del av hemlan-
det mitt i Ahl bograd. Krogen gs av brderna M a rti ness vars
frldrar utvandrade frn Skjutskr till Ahlbograd fr att brja
om p ny kula. P vinden finns fyra skrubbar som kan hyras ut
u nder kortare perioder t pyrier som behver tak fr natten.
Krogen r ett givet stopp fr alla pyrier p besk och en bra
plats att knyta kontakter p om man r ny i staden.
Lilla Pyri
Helstekt knasabiff 0.5 kr
U Ikbri nga 2 kr
vernattn i ng 2 kr/natt
Rkgrytet
Snabeljazzen togs emot med stor skepsis av hlbogradborna
och det var frst nr de gnlliga blsinstru menten ersattes av
en mer ltti llgngli g stil med utdragna vokala i nslag som den
form av snabeljazzen som hr r knd som yl rock fick fste i
Ahlbograd. I Rkgrytets enorma kllarvning, som alltid tycks
vara rkfylld, framfr band som Dingo, Hyena Rocks och U rza
Spel mn sina senaste och mest hglj udda alster. Rkgrytet gs
av varghannen Fi ngon Valejjo som i nviger varje kvll med sitt
klassiska vrl: " Rkgrytet, ni vill yla - hr r ylrock!". Drottning
en har en stende i n bjudan men har hittills lyckats undvika ett
besk i den stkiga kl laren. Ahlbo Avisa menar att drottningen
i sklva verket avskyr ylrock och att hon i heml ighet fredrar
pyrisk snabeljazz.
jonkens pappersbod
H os den m uterade bjrnen Jonken DittS kan man finna allt
frn besynnerliga dokument och personl iga brev till snas kiga
romaner och kunskapliga redogrelser. mnena r otaliga och
pappersvarorna r bde nya och riktigt gamla. De hrstammar
bde frn Ahlbogradtrakten och avlgsna Nowa Warsawa och
i kllarvalvet frvaras riktiga dyrgripar frn De Gam las tid som
kostar ett par rslner fr en vanlig knegare. Lttsam romantisk
lektyr som "Alma-Cilias sjukstuga" samt det ani ngen frckare
d itot "I snghalmen med fru Mckel" trngs i verfulla bokl
dor lngs vggarna.
Kunskapens pris
En vanlig roman kostar 5-12 kr beroende p frfattare, utfrandet (tjocklek,
omslag) och skick. En vetenskaplig bok r ofta tv till tre gnger dyrare n
en roman. Utver det finns det ett antal faktorer som pverkar priset p de
vetenskapliga skrifterna. Se multiplar nedan fr hur priset pverkas.
Upplaga: Begrnsad upplaga x2-3. Unik (handskrift) x5.
Ursprung: Ahlbograd Xl , sterhavet x2, Albion x3.
De Gamles bcker: Oknt sprk xo,5. Gamlas sprk X4. ldstas sprk x6,
Bilder eller kartor X25.
ventyrskontoret
Fr den ventyrslystne r ventyrskontoret ett mste. H r kan
zonfa rare och kunskapare handla utrustning och ndvndig
heter och hr finns ven guider och erfarna vgvisare att hyra.
ventyrskontoret kan till och med arrangera hela resor till M u s
ten och Hel. Trots att kontoret drivs i privat regi str Ahlbograds
stad fr en stor del av budgeten och flertalet bestllda u ppdrag.
Det r bland an nat genom d rottn ing Katlas frsorg som ett
antal expeditioner till M usten har genomfrts l i ksom kartlgg
n i ngen av arna i Ahl bograds skrgrd. Den h i storiografiskt
skolade Luddovig H ansemann styr kontoret med jrnhand och
lgger ned stor mda p att planera m i nsta l i lla tripp. Han r
mn om att absolut inget fr g fel och han lgger stor vikt vid
skerheten. Sjlv r han sker p handen och har i sin ungdom
vunnit flertalet s kyttetvlingar - ngot som i regel brukar lugna
nervsa kunder som r rdda fr mten med hlamandrar.
Ahlbograds bestiarium
Den som nskar uppleva eller studera vildmarkens vidunder
eller zonens zoologi behver i nte lmna Ahlbograd utan kan
istllet avlgga ett besk p Ahlbograds magnifika bestia rium.
Efter att ha erlagt grindavgift slpps man in p omrdet och kan
strva fritt bland de i n bu rade odjuren. Frutom lom u rer och
bautarafider kan man ven beskda, och till och med klappa,
bedrande hlamanderu ngar. P den stora scenen upptrder
de bda u nderhllarna herr Abgel och-t1@rr Saller som i sina
skinande vita ulkullskostymer och fjderkraga r trollbinder pu
b l i ken med d iverse tricks och ljuseffekter. De bda vlkldda
herra rna brukar ofta gra varandra sllskap till Nya Drottning
teatern och hr definitivt till stadens kulturel it.
Rafters smmelbageri
Det sgs att det var Rai mor som gru ndade Ahl bograd men
att det var Rafter som utspisade hlbogradsborna. Det finns
kna ppt ngon i Ahlbograd som i nte tit Rafters klassiska sm
mel brd till fisken eller till den gril lade hlamandern. Bageriet
levererar sitt brd till hela staden samt som proviant till alla
btar som lgger till i hamnen. Som gst i Ahlbograd r det
omj l igt att u ndvika sm mel brden. Bageriet r en av AhI bo
grads strsta a rbetsgivare och bidrar till en sagolik doft ver
hela manufakturparken. Chef fr Rafters brdavdelning r sor
ken I sang Rafter.
Nya Drottningteatern
Stadens present ti ll drottning Katla blev en ny teater. Egentligen
var teatern planerad till hennes fregngare, d som Drottning
teatern, men bygget d rog ut p tiden och drfr dptes teatern
om till Nya Drottningteatern lagom till i nvigningen. P teaterns
stora scen spelas a l lt frn farser och skdespel till revyer och
melod iskdespel. Till teaterns lngkrare hr det m u ntra me
lod iskdespelet " K li pphllarna lever" och pjsen " E poset )0",
som handlar om livet i det ga mla Ahl bograd, samt uppfljaren
och d rottning Katlas personliga favorit - "Tragedi fr )0".
N u tar vi dom!
Ahlbograd r p vg att drabbas av sockerchock. Det r ter dags fr ster
havets strsta sockermsterskap dr hemmahoppen A hljox och Gngget
vntas ta sig an lngvga gster som Masugn VII frn Vasa och SK Garniso
nen nda fr n Gborg. Det rder feststmning och staden vntar tusentals
nya gster. Detta innebr ven att staden bokstavligen ppnar sig fr all
tnkbar kriminalitet som fljer med de btlaster av sockersupporterts som
anlnder till Ahlbograd. Ett rvarband frn Sursvall gr smsttar mot
vlbrgade hem fr att sprida skrck i staden infr storstten mot Nya
Drottningteatern. RP kommer med in i bilden som extra hjlp till mil isen
eller som inhyrda vakter t ngon orolig privatperson som inte vill oroa
sig medan han njuter av sockerspel. Tjuvarnas plan r att montera ned
teaterns pkostade juvelIjuskronor och sedan sm uggla dem ut ur staden
fr att slja vidare dem i delar.
Maktstruktur i hibograd
Drottn i ngen s makt r ofrnkomlig. ven om hon egentligen
i nte r en tota l itr hrskare s r hon nd en stadens allsmk genom att alla mnniskor utrotas. Den stora rrelsen har ven inneburit
tiga ordfrande som har stort inflytande ver Ahlbograds resur
ser. Det r d rottni ngen som mste godknna alla stadens ut
gifter och drfr har hon en hel enhet som arbetar med denna
typ av renden. Stadens avdelningar av officiell karaktr jobbar
efter tidsbestmda kontrakt dr den skande mste precisera
vilka arbeten som ska utfras fr ersttni ngen. Till exempel
mste m il isen med jmna mellanrum lmna in en anskan om
medel tillsammans med en utfrlig redovisning av den tidigare
anskan. P s stt finns det hela tiden dokument som faststl
ler vad olika en heter tagit p sig att skta. Detta upplgg gller
m i l i s och ord n i ngsmakt samt sjukvrd och stadshus.
Den strsta utmanaren till makten i Ahl bograd r fa miljen
Rafter som med sina industrier och pengareserver sitter i en
guldsits. Trots att fam iljen inte har ngon formell makt i sta
den har M io Rafter stort inflytande ver beslutsprocesser. ven
om d rottning Katla egentligen i nte skulle behva bry sig om
den bortskmda sorkspol ingen har det visat sig vara enklast
att hlla sig p god fot med Rafters. S lnge Rafter r njd
med Ahlbograd kan drottningen d ra frdel av slktens koncern.
Rafter r stadens strsta enskilda arbetsgivare och har en fr
mgenhet stor nog att a n l ita en hr legosoldater stor nog att
utk m pa ett m i nd re i n brdeskrig. M atriarken Karen Rafters
dd i n nebar dock ett avbrck som ftt fam iljen att inta en mer
frsi ktig position ven om sonen M i o Rafter gjort sitt yttersta
fr att snabbt itrda rollen som fam i ljens verhuvud.
En maktfaktor som i nte r l ika uttalad r den pyriska m i no
riteten och de icke-muterade i Ahlbograd. Det pyriska kvarteret
utgr en slags i nverterad stadsdel dr andra sociala regler och
seder r i bruk. Det r en bart i den stadsdelen som de icke-mu
terade pyrittli ngarna utgr elit med mutanter som tjnare. Sett
i ett sterhavsperspektiv har m utanterna i Ahlbograd en fr
hllandevis stark stllning undantaget det pyriska kvarteret dr
m utanternas stlln ing pmin ner deras st l l n i ng i H indenburg.
De pyrier som kmpar fr att f behlla sina rttigheter utgr en
liten men i nte betydelsels maktfaktor i staden och samtidigt
utmlas de till en maktfaktor av rrelser som frsker begrnsa
mnniskornas inflytande. De Nyas Brdraskap hr till de som
aktivt motarbetar icke-mutanterna.
De Nyas Brdraskap
De Nyas Brdraskap r en sekt som lever som lrjungar till mutanternas
bevingade beskyddare - den store Tuul. Enligt brdraskapets lra levde
mutanter och mnniskor sida vid sida fre katastrofen tills h i m melen var
ndgad att straffa de exploaterande mnniskorna. Mnniskorna undkom
dock utplningen genom att gmma sig under jord medan mutanterna
fick ensam vrdnad om vrlden. Till slut tervnde mnniskorna fr att
frsvaga Tuul i skyn och nu r det upp till mutanterna att skydda den
vrld som de skapat tillsammans. Rrelsen har omkring 5000 medlemmar
varav en majoritet bor i skogarna kring A hlbograd eller p ar utanfr Ahl
bograds kust. I stadsstaten Ahlbograd har sekten nra 400 medlemmar.
Sektens storlek och spridning har i kombination med en svag ledning re
sulterat i lokala awikelser och ett spl ittrat i ntryck. I nom brdraskapet finns
allt frn mutanter med demokratiska och jmstllda vrderingar till hrd
hudade mutanter som r vertygade om att Tu uls vrld bara kan rddas
svrigheter att enas kring hur skyarna skall tolkas - mnga menar att de
sett bevis fr Tuuls dd medan andra hvdar att Tuul fortfarande vakar
ver dem. Bland de som hvdar att Tuul r dd terfinns de mer militanta
sektmedlemmarna som menar att de genom dennes frnvaro ftt rtten
att agera som himmelens bdlar.
Centralgestalter
Drottning Kat1a
Drottningen Katla r Ahlbograds sjunde d rottning i ordni ngen.
Hon har tagit sin u ppgift p stort allvar och lgger ned mycket
tid p att skta stadsstaten. Egentligen r hon bde nyfiken och
belst och om det inte vore fr hennes ansvarstyngda arbets
u ppgifter skulle hon frmodligen gna sig ut studier eller lnga
upptcksresor. Drfr prioriterar hon utbildning och har ven
samlat en stab av kunskapare som har till uppgift att utforska
och kartlgga demarkerna kring Ahlbograd.
Relevanta egenskaper: M O (wisent) , K P 36, Bildning 46%, Kpsl 35%,
Stor.
Trent Vattimo
ven fr en Vattimo kan det vara svrt att ta sig fram . Trent
Vattimo, son ti l l Herbhert Vattimo, i nsg tidigt att han i nte rik
tigt var beredd att kmpa sig till en plats i nom H i ndenburgs
maktelit. I stllet sg ha sin chans i Ahl bograd och flyttade dit
i brjan av go-talet. H a n blev genast en av centralgestalterna i
det pyriska kvarteret och kom snabbt att klttra i den informella
h ierarki n. ven om Trent Vattimo saknar makt r det onekligen
s att kontakter, krediter och blotta efternamnet givit honom ett

visst i nflytande. Trent r ganska njd med til lvaron i Ahlbograd
och han har inga planer p att tervnda till Pyrisamfu ndet
Relevanta egenskaper: I M M , K P 27, Bildning 32%, Pistol 41% (10 mm),
Kpsl 45%, Egendom 2.
Mio Rafter
Efter att Karen Rafter mrdades av den beryktade Trojkan har
det u ppsttt l ite av en m a ktkamp mellan hennes tre sner.
ldste sonen M io Rafter r formellt sett fam i ljen Rafters ledare
men varken H a l l m a r eller I sang har givit upp kampen. M io har
sedan han var en l iten sorkunge varit frberedd att ta ver an
svaret fr fam i ljefretaget men han var i nte beredd p att det
skulle ske s snart och utan att han hun nit vertyga de bda
yngre brderna om hur fretaget ska styras. M io r bestmd
och buffl i g samt barnsligt frtj ust i smmelbrd. M io hr ven
till den exklusiva skara som har frikort p gentlemannaklubben
Kabare Morran dr han har ett eget specialinrett bs. Det ryktas
till och med att han betalar lnen till de dansanta kani nsyst
ra rna M olly och H olly Dyver ur egen ficka. M io verlter alla
uppdrag av knsliga re karaktr till fam i ljens hgra hand - den
totalt hmni ngslse och knslokalle u nderh uggaren lor Liba.
Relevanta egenskaper: M O (sork), K P 25, 1 8 1 1 , Dubbelhjrna, Egendom 5,
Bildning 36%, Kpsl 77%, Pistol 42% (revolver .32) , Undre vrlden 51% .
Benedikt Grnno"
Bened i kt hr till Ahl bograds ivriga m utantsaksm utanter. H a n
levde ett tag i H i ndenburg och kom dr i kontakt med d e n py
riska Peckwickklubben. Fylld av inspiration tervnde han hem
fr samla likasinnade som var beredda att arbeta fr m utanters
sak, st l l n i ng och kultu r, och utan att, i sann hlbogradanda,
stta sig med vare sig mnniskor eller automater. N u har det
i nte resulterat i ngon rrelse - det r mer frgan om ett min
d re sllskap som brukar trffas ett par gnger i mnaden p
Rai mors Villa fr att d i s kutera m utantfrgor. I folkmun kallas
. "
. .:::
de i bland bened iktinerna, ngot som herr G rnstarr i nte alls
u ppskattar. Benedi kt bekymras av De Nyas Brdraskap och tar
ppet avstnd frn sekten.
Relevanta egenskaper: MO (mullvad) , K P 22, 1 8 8, Bildning 38%, N rstrid
25% (vrja), Superbt sinne (hrsel).
Vilda Lara
Lara Aila frn S i kker, ven knd som Vilda Lara, har blivit n
got av skrg rdsmutanternas ambassadr i Ahlbograd. Hon
kom till Ahl bograd fr att leta rtt p tv smsyskon p rym
men och blev sedan kvar dr som en skrgrdsbo p torra land.
Hennes engagemang fr mutanterna har gjort henne populr
i Slatten och hennes hus fr ofta besk av skrgrdsmutanter
som r i behov av hjlp. Sitt epitet har hon ftt tack vare sin
tuffa stil och ovilja att kom promissa men trots det respekterar
hon Ahlbograds lagar. Hon har supit bde en och annan std
d i g brkstake under bordet och de som saknat vett att u ndvika
att reta upp henne har oftast ftt fly med svansen mellan benen
och dubbla bltiror. Bland mutanter i Slatten r Lara en vatten
delare - anti ngen r man med henne eller s r man hen nes
fiende, det finns inga mellanting.
Relevanta egenskaper: MM, K P 28, 1 8 24, Stridskonst 56%, Bl ixtsnabba
reflexer, Explosiv*.
Till skingehuk och tillbaka
Lngt ifrn alla skrgrdsmutanter kan hlla sams. skingehuks muterade
bvrar har helt klippt banden med omvrlden. En hg palissad har byggts
runt n och de vgrar att slppa in frmlingar. skingehukingarna r inte
de frsta som valt att envist g sin egen vg men skillnaden r hr att
mnga har intresse i att handla med bvrarna. Till skillnad frn mnga
andra skrgrdsmutanter frfogar bvrarna ver en mindre fordonspark
av motordrivna vattenfordon (mest snabba enmansvattenfordon) som
naturligtvis hr till ovanligheterna. RPna fr i uppdrag av ngon strre
eller milisen i hlbograd att infiltrera de misstnksamma bvrarna fr att
frbereda en affr eller i vrsta fall fly med s mnga fordon i bagaget som
mjligt (en lsning som lr resultera i en farlig och action laddad jakt ver
starhavet) . skingehukarnas gamle man, skar Elsass, vljer som van
ligt att st p sig i alla vder och manar de sina till att bjuda p maximalt
motstnd.
Josephin Roisse
G otlnni ngen J osephin Roisse r handelssereterare vid Visby
kam mare. Hon agerar som ombud fr de gotlndska handels
h usen och lgger ned stor mda p att etablera nya handels
kontakter i Ah l bograd. I Visby betraktas stadsstaten som en
mycket i ntressant marknad och bakom denna satsnings finns
ven en frsiktig frhoppning om att knyta vnskapl iga band
som p s i kt kan verskugga al ltfr lngtgende samarbeten
mellan Ahl bograd och Pyrisamfundet ven om Roisse fljer
rykten och skvaller rrande l ivet i det pyriska kvarteret s aktar
hon sig fr att visats dr eller att ens frkni ppas med bevak
n i ngen av kvarteret Det hnder dock att G R U skickar agenter
som utger sig fr att vara representanter fr handelshusen och
som sen tas omhand av Roisse. Hon var nra att avsljas fr ett
antal r sedan nr G RU-agenten Edmund Douglas smugglade
BB

vapen till kontorets kllare men som tur var lyckade hon stta
honom p en bt ti l l H i ndenburg innan mil isen hann ingripa.
N u mer r Roisse frsiktigare och undvi ker den typen av risk
fyllda aktioner.
Relevanta egenskaper: I M M . K P 25. Iakttagelsefrmga 36%. Pistol 46%
(revolver .32). I nkomst 3. Kontakter (G RU).

hibograds grannar
Relationen till skrgrdsm utanterna har alltid varit viktig. Ahl
bograd r regionens strsta marknadsplats och det r mycket
tack vare smbyarna p arna som staden verlevt p handeln
ret runt. arna Tendr. H ng och Sorp i n nehar srstll
ningar men drottningen har alltid varit noggrann med att po
ngtera att samarbeten med alla ar vrderas lika. Denna vilja
att vrda stadens relation till arna har ven att gra med att
hlla Slatten i skick. Problem med skrgrdsmutanterna brukar
ven resultera i stk och oroligheter i Slatten. Mnga byar r
dock frsiktiga i samarbetet med stadsstaten vil ket har att gra
med en rdsla att de en dag ska annekteras.
Det frekommer viss kontakt med Aland. Trafiken mellan
Ahl bograd och Skrmstavik brukar komma igng under de var
ma sommarmnaderna fr att sedan stanna til lf lligt nr kylan
tervnder. Nrheten till lokalien ste Kumling har ven inne
burit sporadisk kontakt med gnagarna i Lakaskr. Det ryktas till
och med att ledare som jagats bort frn Lakaskr har Aytt till
Ahl bograd fr att starta nya l iv. Bland diskarna p Storstena Ho
tell har det alltid fun nits A i nka skogsmss frn ste Kumling.
Pyrisamfundet har varit en naturlig handelspartner och b
tar gda av fami ljen Rafter trafikerar strckan Ahl bograd-Skjut
skr. Likas frekommer handel med Vasa och Rig. P senare
tid har handeln med Gotland kat kraftigt och d rottn ingen var
sjlv med och invigde Visby kammare vilket var en tydlig signal
att Ahl bograd vrderar handeln med Gotland hgt. Frhopp
n ingen var att st l l n i ngstagandet skulle tvinga Pyrisamfundet
och stads stater att satsa mer p handel med Ahlbograd.

Ahlamander
A hlamandern har funnits i trakterna kring Ahlbograd sedan urminnes
tider och alla hlbogradsbor har ngon relation till de hala bestarna.
A hlamandern r en avlgsen slkting till hlen p Frihets sltter.
Ahlamandern har samma svarta oljiga skinn och ven det karaktristiska
hlahuvudet men r ngot strre n kusinen p andra sidan sterhavet
och har ven fyra ben. A hlamandern lever helt ovan jord och trivs bde i
vatten och p land. Ngon motsvarighet till den jttelika kejsarhlen finns
inte. A hlamandern blir 2-4 meter lng och kan ven anvndas som riddjur.
Aggressiva hlamandrar anfaller grna med klorna fr att sedan avsluta
striden med ett bett mot det svrt skadade bytet. Ahlamandern r alltare
och r vanligtvis ganska skygg nr den r ensam. I grupp kan de dremot
vara aggressiva och det hnder att de anfaller ensamma fiskare eller
mindre sllskap som reser runt i vildmarken. Rder in i bebyggelse hr till
ovanligheterna men det hnder att hlamandrar ger sig p tamboskap och
snaskar i sig mat frn obevakade frrd.
Regler. lrots det uppenbara slktskapet med MIlen s saknar Mllamandern
hlens elektriska egenskaper. I det fyrbenta livet ovan jord finns Inte
samma behov av navigationshjlp eller chockvapen.
Kulinarisk kommentar: Alla som bor i Ahlbograd med omnejd har en
eller annan gng smakat p hlamanderns magra men smakrika ktt.
Ahlamanderktt tillhr knegarnas vardagsmat och r inget som den
sofistikerade gourmanden skulle ta i sin mun. Inte heller de mest extrema

A hlbogradvnnerna serverar hlamanderktt d de ser hlamandern som
en viktig symbol fr den sjlvstndiga stadsstaten .
STO: 3TlO/18 ..,,: 3T6/11 INT: 1T4/3 VIL:
58: +1T6 TT: 18
Frflyttning: 1 0 m/sR.
Antal: lTlO.
Pansar: Pansarartat skinn ABS 4.
Frdigheter: Smyga/Gmma sig S M I x5/55%, Iakttagelsefrmga INT x
5/1 5%
Vapen I N IT % Skada
Bett 13 SMI X5/55%
Klor SMI x5/55%
HEL
Hel r platsen d r solen ald rig skiner. Luften r s fylld av
sm uts partiklar och sotflagor att det knappt gr att se och ven
dagtid krvs det starka ljuskllor fr att ver huvud taget sknja
vgen fra mf r s ig. Lngt inne i det kom pakta mrkret finns
rester av en civilisation. Till skillnad frn andra zoner, dr fa
rorna utgrs av dd lig s mitta eller livsfarliga zon bestar, r H el
ganska beskedlig men fortfarande l ika ddlig - fr att verleva
Hel mste man helt enkelt hitta vgen ut.
Zonen Hel l igger ungefr en veckas resa med bt frn Ahl
bograd. Zonen l i gger ster om Ahlbograd och det r ven mj
ligt att resa till Hel landvgen, men frdelen med att anvnda
bt r att det r enklare att frakta med sig stora mngder frn
denheter och dessutom r det mjligt att segla in ganska lngt i
zonen i n nan man nr land. Reser man istllet landvgen mste
man frst ordna med transport och sedan tvingas man resa
lnge p oskra vgar innan man nr zonens krna.
M edan a nd ra zoner kring sterhavet kan fu ngera som en
fristad och till och med gmma hela fri byggarsamh l len r Hel
ett de landskap med nattsvarta dagar och total tystnad. J u
lngre m a n trnger i n i zonen desto svrare b l i r resandet - i
zonens centrum r mrkret s ptagligt att det krvs starka
ljuskl lor eller sonar fr att kunna frflytta sig ngorl unda nor
malt. Redan i utkanten av zonen begrnsas sikten ti ll ungefr
1 00 m och j u lngre i n man reser desto svrare blir det att se.
Nr man nr de gamla ruinkom plexen i m itten av Hel r det
svrt att se lngre n 2 m. Det finns ingen vxtlighet i Hel och
bortsett frn smkryp som lever under jord finns det knappt
ngot liv i zonen.
Lngst i n ne i Hel finns ruiner och ter ruiner. Ku nskaparna
i Ahl bograd r verens om att det har fu nn its en civil isation
dr fr lnge sedan men det finns olika teorier om nr denna
civilisation gtt u nder. Den hrskande teorin r dock att den jt
tel i ka ruinstaden r ldre n ruinerna i Ahlbograd. Dremot r
det fortfarande oklart vi l ka som har levt dr och hur de lyckats
verleva i mrkret. Framgngsrika zonresor har dock frt med
sig stora skatter vil ket lockat fram nya expeditioner till zonen.
Men f zonfarare har tagit sig lngre i n n ett par kilometer
innan de tvingats vnda om till ljusare trakter.
-7 ....t.
,:},...!',
"".
lT6/4
lT6
ventyrande i Hel
Att vistas i Hel r problematiskt. Eftersom det varken vxer n
got dr eller finns ngot levande att dda, finns det heller i ngen
mat att finna om man inte skulle ha sdan tur att man kom
mer ver ett bortglmt frrd av konserver. Den begrnsade
sikten r svr att handskas med. Rkna med att man frflyttar
sig ungefr 10 km per dag till fots. I de flesta fal l krvs mycket
svra frdighetsslag (-50%) och i strid r det omjligt att se
ml lngre bort n 10 meter. Fr att kunna orientera sig i zonen
krvs tillgng till kompass eller att ngon i expeditionen har
mutationen Riktni ngsknl. Ljuskllor som oljelyktor och facklor
r ndvnd iga och det r fu l lkomligt omjligt att resa under
nattetid. U nder vintermnaderna r det mycket svrt att resa i
zonen eftersom dagarna r s korta. Snn som nr marken r
s gr av allt sot att den inte frbttrar sikten nm nvrt. Mu
tationer som Nattsyn och Sonar r mycket frdelaktiga i Hel.
Optionen Lj usramp (se Spelarbok, rckvidd 2 5 m i Hel) r likas
anvndbar.
Transportdj u r som flar eller pansarer r i nte till mycket
hjlp i Hel. ven stridstrnade riddju r har svrt att rra sig na
turligt inne i den nattsvarta zonen . Olika typer av motorfordon
med stark belysning r att fredra men samtid igt r det vansk
l igt att kra p oknda vgar i det eviga mrkret. Att segla i n i
zonen frn sterhavet r ven det frenat med livsfara men det
r mjligt att ta sig relativt lngt in i zonen innan man stter p
faror i form av ar och rev. Frdelen med btar r att de gr att
lasta tungt och att man drmed kan frakta in ett baslger in i
zonen varifrn man sen kan gra resor lngre in. Fr den som
har tillgng till luftfordon r det betyd l igt enklare att snabbt ta
sig i n i zonens hjrta eftersom risken att krocka med ngot r
liten s lnge man hller fordonet p sker hjd, men j u lngre
i n i zonen man kom mer desto hgre blir ruinerna som kan st
i vgen.
Luminalerna
Trots att Hel r de s finns det intel ligenta livsformer dr. Lu
mi nalerna r semiastrala mnni skomutanter som saknar fysisk
kropp och som istl let lever som spklika skuggor i skepnad
 :r..:;.,_.
.
,,"0;1:';-: r
t::I_
.... .
av svaga ljuskllor. De fra mstr som svaga ljussken och sak
nar helt anletsdrag eller mnsklig form. Lumi nalerna leviterar
ungef r en meter frn marken och kan frflytta sig med relativt
hg hastighet men utan att passera fast materia. De konsu
merar mrker och kan sledes i nte lmna Hel eftersom de d
skulle frtvi na och slockna. ven fast lumi nalerna sjlva till viss
del bestr av ljus r de oerhrt ljusknsliga och sker skydd i
mrker om ljuskllor ri ktas mot dem. I d i rekt sollj us tar de 1 T6
KP i skada per minut och de kan endast skadas av Ijus- eller vr
mebaserade vapen och frmgor som laservapen, fosfor- och
lys granater (granaterna ger samma skada) och Eldkastare. Alla
dessa vapen ger d u bbel skada mot luminaler. Optionen Ljus
ramp ger samma skada som m utationen Eldkastare. vriga
vapen pverkar i nte l u m i naler (kulor passerar lumi nalen utan
att gra skada) och de r ven helt i m m u na mot alla psi-muta
tioner. Lumi nalerna kom m u nicerar med hjlp av en sparsma
kad form av telepati som fungerar i en riktn ing (de kan snda
men i nte fnga upp tankar) och med en rckvidd p S m. De ser
obeh indrat i mrker och har normal hrsel. Lumi nalerna lever
i ensam het men det r vanligt att m i nd re gru pper l u mi naler
kan leva i nom ett begrnsat omrde under kollektivl ika former.
Reproduktion frekommer men unga m utanter saknar ljussken
och r drfr i princip omj l iga att u pptcka.
Det frefaller otroligt att zonfarare som rest flera dagar i zo
nen skulle undg ett mte med l u m i nalerna. Frn brjan fram
str de som mystiska ljussken som kan m isstas fr att vara
andra zonfarare eller zon pirater. J a kten p mystiska ljussken
kan pg i flera dagar innan zonens gster i nser att det r fr
gan om ngot helt an nat n vanl iga oljelyktor. N sta utmaning
blir sedan att faststlla vad ljusskenet egentligen r, ngot som
brukar frsvras av att l u m i nalens ljus ltt m isstas fr ett blin
kande snuskkryp. Om i nte zonresenren sjlv inser att det r
frgan om en i ntell igent livsform krvs att l u m inalen befinner
sig inom telepati ns rckvidd fr att de ska kunna kommunicera.
ven om lum i nalen kan tyckas ha lite att vinna p kontakt med
fysiska varelser representerar zonvisitrerna en fr luminalerna
ny och outforskad vrld. Om dessa tmligen u n i ka m utanter
skulle anfallas s flyr de d i rekt i skydd i mrkret.
Fr ett ftal lumi naler finns det dock en lng och komplice
rad vg ut ur Hel. Med hjlp av en vrdkropp r det mjligt fr
l u m i nalen att ing ett symbiotiskt partnerskap som lter lumi
nalen vistas i solljus i skydd av sin kroppsl iga vrd. Ritualen
frutstter frtroende och i alla fal l platonisk krlek individerna
emellan. Nr sedan symbiosen r ett faktum r samarbetet o
terkallelig och de bda r dmda att d i frtid. Vrdkroppen
frlorar snart sin sjl fr att enbart bli ett skal t den parasite
rande l u m inalen, som i sin tur brjar tyna bort tills en ny vrd
kropp kan ing i en ny symbios som ter kan frlnga l u m ina
len s liv. Om vrdkroppen dr, dr ven lumi nalen. Luminalen
behller I N T och PER, samt frd igheter baserade p dessa, och
erhller vriga grundegenskaper (ven VI L) frn vrd kroppen.
Symbiosvarelsen r precis som lum i nalen i m m u n mot psi-mu
tationer och V I L snks med 1 varje r tills V I L r o och kroppen
dr en naturlig men tidig dd. Luminalen saknar kn men antar
det kn som vrd kroppen har.
Lu m inal
Luminalen upptrder i skepnad av en gldande ljusklla, ungefr
stor som ett hjrta, som svvar i mrkret. Ibland kan ven en spklik,
genomskinlig kropp sknjas runt ljuskllan. Luminalen r nyfiken och
kunskapstrstande och r ofta beredd att frhandla och frleda fr att
vinna kunskap om omvrlden. Luminalen r fnge i Hel och ven om
mnga av dem funnit sig i tillvaron i zonen finns det alltid ngra som
desperat sker en permanent vg ut till ett nytt liv.
Relevanta egenskaper: MM (Iuminal) . KP 22. STO 1. I N T 1 1 . P E R 7. 1 8 1 1 ,
Iakttagelsefrmga 55%. Zonkunskap 55%, Nattsyn.
Lu m i nalen kan anvndas p tv stt i ventyr. Antingen som en
mystisk vgvisare eller kunska psklla inne i mrkaste Hel eller
som en helt vanlig SLP en slkting eller en kollega som har
-
varit borta ett tag tervnder hem med en l u m inal i bagaget.
Det r dock svrt fr en lumi nal att helt l u ra sin omgi n i ng ef
tersom gemensamma m innen saknas och dessutom kan u pp
fattas som ovanligt knslokal l och frsiktig.
Lumina!en som roI/person
Fr den som nskar kan lum inalen anvndas p tv stt. An
tingen lter sig rol lpersonen vertalas till att bli ett med en lu
minal, eller med en luminal i en dende vrdkropp. Spelledaren
kan lta spelaren fortstta spela samma rollperson men bara
om de r verens om att det egentligen r en ny rollperson i en
gammal rol l person s kropp. Lum i nalens I NT och PER erstter
vrdkroppens grundegenskaper och det samma gl ler frdig
heter som r baserade p dessa grundegenskaper. Lum i nalen
kan ven anvnda vrdkroppens mutationer men I NT-baserade
mutattioner (t.ex Sonar) mste vas upp igen (frdighetsvr
det " brjar om", baserat p lumi nalens I NT) . Om vrd kroppen
skulle vara en psi-mutant r alla psi-mutationer blockerade och
kan ald rig med anvndas. Nr det gl ler den nya roll personens
m i n nen br spelaren stta sig ned med spelledaren och g ige
nom vilka m i n nen som r i ntakta. Lumi nalens tidigare mi nnen
br dominera ven fast luminalen i nte tar med sig alla minnen
frn tidigare vrdkroppar. Detta kan vara ett til lflle fr spelle
daren att " plantera" nya kontakter och kunskaper i rollpersonen
infr kommande ventyr och kampanjspel.
Den andra mjligheten r att lta en spelare skapa en roll
person som redan r i symbios med en luminal. Rol l personen
eller spelaren vet i nte h u r mnga vrdkroppar som l u m i na
len redan awerkat. E n roll person som brjar p detta stt r
antingen I M M , M M eller M D och vljer tv tid igare sysselstt
ningar att kpa frdigheter ifrn . Rol l personen slr 3T6 fr alla
grundegenskaper utom PER (2T6) eller anvnder 73 pong i
det pongbaserade systemet. Rollpersonen har 38 SP att kpa
frdigheter och frmgor (mutationer och talanger) fr. RolI
personen pverkas inte av ps i-mutationer och fr -1 V I L/r tills
V I L nr o och rollpersonen dr. Fr att verleva mste roI Iper
sonen finna en ny vrd kropp som r villig att ing i symbiosen
(se ovan) . Luminalen kan aldrig tvinga sig p en vrdkropp utan
en msesidig nskan frutstts.
Alla lumi naler har automatiskt mutationen Nattsyn (kostar
inga s p) , oavsett om vrdkroppen r m utant eller I M M . N attsyn
r den enda mutationen som fljer med lumi nalen vid byte av
vrd kropp.

DJUPESKR
Djupeskr r namnet p tritonernas undervattenslger. Dessa
u ndervattensm utanter r anpassade fr ett liv p mycket stort
dj u p men kan ven, med visst obehag, vistas ovanfr ytan.
Dj u peskr l igger p omkring 300 meters dj up i anslutning till
vattenvxtl ighet, stenpartier eller vrakdelar som kan tjna som
sovplats. Tritonerna r nomader och vistas p sterhavets bot
ten i nrheten av Ahlbograd och Hel. Dj upeskr r mycket svrt
att hitta - det krvs ngon form av underskande verksamhet
(med hjlp av frmgor eller teknologi) fr att lokalisera dem.
Det enklaste sttet r att signalera vid vattenytan och sedan
hoppas p att tritonerna sjlva tar kontakt. Fr att landfol k ska
ta sig ned p 300 meters dj up krvs ngon typ av farkost.
Tritonerna saknar slktskap med de androgyna amfibier
som lever i vissa insjar. De r mer mnskl iga i bemrkelsen
att de fd s med ett kn (ti l l skillnad frn amfibierna som r
knsvxlare) . De saknar behring men har tunna fiskfjll ver
hela kroppen. De har stora gon och simhud mellan trna. De-
. F.
' ';"
ras hud r tjock och skyddar vl mot kyla men trots det brukar
de i bland bra enkla kldesplagg, i synnerhet om de vet med
sig att de kan stta p landfolk. Tritonerna komm u n icerar ge
nom ett avancerat teckensprk dr bde fingrar, s i m h ud och
hnder anvnds fr att forma meni ngarna. De anvnder ven
teckensprket p land men det finns tritoner som ven lrt sig
tala skandi hjl pligt. Det r ovanligt att landfolk lr sig tritoner
nas sprk men det r fu llt mjligt (sl fr Bildning begrnsat av
Fingerfrd ighet) . Tritonerna kan se i mrket och vuxna tritoner
har ven utvecklat en sorts ekolod som anvnds vid jakt.
Sta m men Djupeskr utgrs av 80 vuxna med 35 barn och
de l ivnr sig uteslutande p fiske. U nder vintrarna bor de u n
der isen och lever ett sti llsamt liv. De brukar frbereda sig infr
vintrarna genom att ta upp sig ett par kilon. Tritonerna r goda
simmare och kan frflytta sig snabbt u nder vatten. Det finns
fler tritonstammar i sterhavet men Dj u peskrttritonerna r
de enda som finns i omrdet kri ng Ahlbograd.
Den frmsta andled n i ngen ti l l att ta kontakt med tritonerna
r fr att utnyttja dem som vgvisare - ingen annan kan ster
havets botten s bra som dem. De r bekanta med vattnet mel
lan Aland och Nevazonen, och kan ven vertalas att utforska
andra delar av bottnen. Tritonerna har mycket god koll p vad
som gmmer sig i dyn, vilka vrakplatser som finns och var det
finns kvarlmnade fyndigheter. Frgan r sllan vad tritoner kan
erbjuda land bor utan snara re vad landbor kan erbj uda trito
nerna i utbyte fr deras tjnster. Tritonerna betraktar sterha
vet som deras rike och de kommer aldrig att lta ngon skada
havet. I bland nr hela havsexpeditioner rapporterats frsvunna
eller upptna av havsvidu nder har de i sjlva verket rkat ut fr
tritonernas vrede efter att de struntat i deras varningar.
Triton
Tritonerna r sjlvskra till sttet och ser ofta landbor som lgre stende
varelser. De betraktar sig sjlva som sterhavets vktare och ser
landomrdena runt om havet som dtt hav vilket ven fr till fljd att
de ser allt liv i havet som hgre livsformer. Landbor kan ofta uppfatta
tritonerna som knslokalla, kompromisslsa och verlgsna.
Relevanta egenskaper: M M , KP 28, I B ' 5, FF 10 m/SR, Akrobatik 67%,
Iakttagelsefrmga 72%, Nrstrid 46% (treudd), Undvika 53%, Glar och
simhud, Nattsyn, Sonar.
Sndebudet som flirsvann
Det pyriska sndebudet Ander Nedomberg vntades till Ahlbograd fr
verlggningar kring frjetrafik med dk aldrig upp. I det pyriska kvarteret
stlls krav att sndebudet mste terfinnas och p hgre ort brjar man
frukta att frsvinnandet ven kan f betydelsefulla resenrer att avst frn
att beska Ahlbograd. Det finns inga som helst spr efter den frsvunna
bten och nr det ser som mrkast ut dyker en ensam triton upp i A hlbo
grads hamn med ett meddelande - en bt har gtt p grund och bestt
ningen mste rddas frn den nakna kobbe dr de tagit sig i land. Mycket
riktigt visar det sig vara Nedombergs sllskap som vntar p kobben men
istllet fr att visa tacksamhet mot tritonen s tar Nedomberg tritonen
som gisslan fr att tvinga denne att visa dem till vrdefulla vrakplatser.
DM VASA
Genom Vasalandets vld iga skogar slingrar sig Vasaloppet - en
av Skandiens lngsta lvar - och vid dess utlopp i sterhavet
r Vasa belgen. Vasalandets enorma arealer med tt och mrk
barrskog omger lven och det finns i princi p bara tre undantag
frn denna domi nerande trdflora. Strax nordost om Vasa finns
ppen mark som visat sig vara ypperl ig fr jordbruk och dessa
trakter kring Sanne Hag har blivit knt fr sina bljande flt av
kladd ra psodl i ngar. Norr om Vasala ndet, dr Vasaloppet spri ng
er fra m , fi n ns trsk- och myrmark dr det utvin n s myrmalm.
Den sista egentliga utposten norrver r trskbyn Krrpt som
ven svarar fr mal mtransporterna till Vasa. I ster, egentligen
lngt bortom Vasalandets grnser finns M u sten, ett svart och
uttorkat katastrofom rde. Vasaloppet passerar genom byarna
Lugria och Brai nge innan lven rin ner ut i sterhavet. Krrpt
och Sanne Hag saknar d i rekt frbindelse med Vasaloppet annat
n genom bryggor i anslutning till vgar som leder till samhl
lena. Vasaloppet r en viktig transportled genom Vasa la ndet
och p grund av grundet vid Vasa mste alla tyngre transporter
lastas om, frn lastbryggan p den .ena sidan av grundet via
den korta rlsvgen p land ver till btarna vid kajen p den
andra sidan.
Vasa r en blomstrande handelsplats som domineras av vl
d iga stl manufaktu rer som sysselstter en stor del av befolk
ni ngen. Den u nga stadsstaten styrs av ett femman nard som
sa mtid igt arbetar utifrn manufakturernas bsta. Karaktrise
ra nde fr staden r dess u ppdel n i ng i klanlika gemenskaper
vars u rsprung kan spras till olika byar i Vasalandet.
Invnarantal
Antal registrerade invnare i Vasa inklusive Olbola: 3 800
Antal tillflliga beskare i Vasa: 400
Antal invnare i Vasalandet exklusive Vasa: 1300
Historia
Frn brjan var tanken att Vasa bara skulle bli en lastplats vid
Vasaloppets mynn i ng. De fyra inlandsbyarna Krrpt, Brai nge,
Sanne Hag och Lugria enades av Vasaloppets vatten men de
saknade alla den djuphamn vid sterhavet som skulle kunna
utgra Vasalandets lnk till omvrlden. Byarna var tidigt ver
ens om att de skulle vlja att f rdas p vattnet eftersom de,
och i synnerhet Lugria, redan hade erfa renheter av vad som
gmdes lngt inne i skogarna.
De som var mest i behov av en gemensam hamn var onek
ligen trskbyn Krrpt lngt norr om Vasalandets djupa sko
ga r. Populationen av vesslor arbetade anti ngen i trskbruket,
dr al lskns tliga vxter och rter odlades i krren, eller i nom
myrvaskningen. Det hade visat sig att trskomrdena i norr var
ovanligt rika p myrmalm som efter utvin n i ng kunde anvndas
i framstl l n i ngen av jrn - en ind ustri som senare skulle bli Va
sas stomme. Fr Krrpts del skulle en brygga vid sterhavet
vara en frutsttn ing fr lngvga handel och f hade vntat sig
att de tystltna och ofta buttra i l l rarna i norr skulle bli de mest
ivriga fresprkarna fr en gemensam hamn.
Skrotletarbyn Lugria hade lnge strts av m utanterna frn
M usten. Det var lodjuret Gebrir- Lassi, borgmstare i Lugria
som ett decennium senare fl l offer fr M u stens bestar, som
frst freslog en gemensam hamn fr byarna lngs Vasaloppet.
Fr lodjursfamiljerna i Lugria, dr mnga gnade sig t lnga
och farliga skrotletarexpeditioner in i M u sten, var det viktigt att
snabbt kunna frakta bort fynden frn Mustenomrdet, fr ven
om de hmtats frn M u stens innersta fan n s a l ltid risken fr
plund ringsrder in i byn kvar.
Vid kustla ndet strax norr om Vasaloppet ligger byn Sanne
Hag som framstr som en gyl lengul oas i de mrka skogar
som omger Vasaloppet. Byn r knd fr sina kladdrapsodl i ngar
som i stort sett frsrjer rvarna i Sanne H ag. Kladdrapsen an
vnds bde i matlagning och vxtfrgning men anvnds frst
och frmst som d rivmedel och olja fr uppvrmning av bygg
nader. Det fanns ett sdant verskott p kladdra ps att Sanne
Hag var tvunget att brja handla med oljan fr att genom by
teshandel frse byn med andra varor. Nr det blev aktuellt med
handel med Ume p andra sidan sterhavet u ppstod behovet
av en ordentlig hamn vid kusten, ngot som n s lnge hade
saknats.
Fiskebyn Brai nge var frmodl i gen den av de fyra byarna som
hade mest erfarenhet av Vasaloppets vatten. Byn r belgen un
gefr m itt mellan kusten och Lugria och kom att spela en viktig
roll i hur det framtida Vasa senare skulle organiseras. Brainge
hade sedan u rm i n nes tider styrts av tre familjer som tillsam
mans sktt fisket i lven. Medan den ena fam i ljen byggde btar-

na s sktte den andra fam iljen sjlva fisket medan den tredje
fam i ljen tog hand om, konserverade och tillagade fngsten. Ti l l
de vanl iga fiskarna h r fortfarande s i i iverfisken, relaxen och den
knappt tbara kvastsimpan.
Efter ett halvr av frberedelser, mten och frhand l i ngar
enades de fyra byarna om att en btbrygga skulle byggas sder
om Vasaloppets mynni ng. De fyra byarna skulle dela p an
sva ret fr hamnen och samverka fr btplatsens bsta p ett
liknande stt som fisket bedrevs i Brai nge, det vi l l sga de olika
samhl lenas u n i ka d rag och specialiteter sku l le tas till vara fr
Vasa bryggas bsta. Eftersom det steniga utloppet var fyllt av
farliga rev och gru nd byggdes ven en brygga uppstrms s
ter om grundet s att varor frn Vasaloppet kunde lastas om
vid Vasa brygga fr fortsatt trafik ut p sterhavet. Varje by
utsg en edsman som ingick i lngedsmannardet, i folkmun
lngeden, som bar det yttersta ansvaret fr hamnen. Frutom
grundandet av hamnen och organ iseringen av verksamheten
i n nebar lngeden ven att en i nformell tiderkn ing instiftades.
Frn och med lngedens infrande beropas lngedens r, som
en hnvisning till rdets verksamhetsr. Lngedens frsta r
infll r 28 pt vilket i n nebr att r 1 00 pt motsvarar lngedens
73:e r.
Vasa brygga vxte snabbt och snart blev hamnen en levande
marknad splats dr byarna frn Vasalandet kunde gna sig t
bde byteshandel s insemellan samt byteshandel med fj rran
hamnar ssom U me, S u rsvall och Ahl bograd. Avstnden till
samhllena lngs Vasaloppet tvingade fram bostadskvarter vid
Vasa brygga vilket u p p m u ntrade till ett ssongsboende som
med tiden vergick till permanenta boenden. Drmed var det
bara en tidsfrga innan Vasa brygga skulle vxa till en livskraftig
by av samma kal i ber som de fyra ursprungliga byarna.
Under brjan av lngedens 1 9:e r kom I nd iana Olbola,
knd som Tr-I ndiana i U me, till Vasa. Hon hade ett frfl utet
inom timmerindustrin och frde med sig automatkollektivet
U S B NT - automater srskilt lm pade fr arbete och ad minis
tration vid manufa kturer. I ndiana grundade ett manufakturom
rde p norrsidan av Vasaloppets myn n i ng, det vill sga invid
Vasa men p motsatt sida. Man ufakturomrdet Olbola expan
derade snabbt, det byggdes bryggor och lastkajer och det bygg
des till och med en kort rlsvg mellan de olika hamnplatserna
p nordsidan. I ndiana handlade med bde Krrpt och Lugria
och kunde p s stt f rvaror till den stlmanufaktur som
kom att domi nera hela Olbola. Olbola kom allt mer att framst
som en egen by vid sidan av Vasa och snart hjdes rster om
att Olbola skulle bli en del av Vasa p samma stt som de fyra
inlandsbyarna. I och med att broarna ver Vasaloppet byggdes
u nder lngedens 33:e r kom Olbola a l lt mer att bli en fysisk
del av Vasa och ret drp bestmdes det att lngeden skulle
utkas med en femte edsman som representerade Olbola.
Guldldern inleds
Samarbetet med Ol bola kom att i n nebra en ny guldlder fr
Vasa och inom kort hade m a rknadsplatsen Vasa bl ivit stor
m a n ufa kt u ren Vasa, d r majoriteten av den bofasta befolk
n i ngen blev frv rvsarbetande inom stl manufaktu ren. Den
:.
... ...,
,.. -.:f_
tid igare u ppdelni ngen i byagemens kaper kom ven att ver
leva vergngen till man ufakturen. Till exempel kom m n n is
korna fr n B ra i nge att a rbeta i manufaktu rhamnen och varvet
medan det blev vanligt att vesslor fr n Krrpt a rbetade vid
smltugnarna.
ven om stlmanufakturen var Vasas huvudsakliga nring
kom ven fisket att frbli ett viktigt i nslag i Vasas vardag. Som
maren under lngedens 51:a r stl ldes fisket i sterhavet p
sin spets nr torskofantfisket rrde upp heta knslor i bde Vasa
och U me. Det var gamle Hallmar Baard, edsman fr B rainge,
som frn ingenstans lyckades piska upp en stark anti-Umeanda
i Vasa och brket om torskofanterna gick s lngt att all kontakt
samhllena emellan brts och u mebor i Vasa fick lov att segla
hem. E n mnad senare omkom I ndiana Olbola i en olycka i
stlman ufakturen och snabbt spreds det rykten om att olyckan
skulle ha varit arrangerad av U m egnget Bazokaz. Konflikten
eskalerade snabbt och vasaborna tog fr frsta gngen ti ll va
pen och det s kallade torskofantkriget var ett faktu m . Vasa
flottan kunde tack vare ett snabbt anfall mot Ume och pyriska
skarprttarkanoner tvinga Ume till en snabb kapitulation och
en frdmjukande fred dr Ume avsade sig a l lt toskofantfiske
norr om U me. Trots det d ramatiska namnet var det knappt fr
gan om ett regelrtt krig. N gon formell krigsfrklaring var det
aldrig tal om och ngra fler slag n verraskningsanfallet mot
Ume gde aldrig rum. U mes eftergifter kom ven att betraktas
som ringa p den vstra sidan av sterhavet eftersom Ume
nd aldrig gjort ansprk p fisket i den norra delen av sterha
vet. ven fast Vasa nnu inte var en stad sstat vid undertecknan
det av freden, vilket skedde p manufaktu rgolvet vid den smlt
degel dr Indiana frolyckats, var det en viktig symbolhand ling
fr byn Vasa som drmed ftt sitt erknnande.
Det korta kriget mot Ume kom att bli viktigt fr Vasa och
p stt och vis den hndelse som fick Vasa att ytterligare glida
ifrn byarna lngs Vasaloppet. Vasa hade d en befolkning som
versteg de fyra urbyarnas sammanlagda befolkning och Vasas
tillf l liga framgng vckte nya d rmmar och ideer. U nder lng
edens 53:e r konstaterades att Vasas befolkning hade verstigit
2000 registrerade invnare och d bestmdes det att det var tid
fr utropandet av stadsstaten Vasa. Frslaget fick snabbt gehr
vilket samtidigt i nnebar spiken i kistan fr Vasas tid igare stll
ning ti l l urbyarna - nu var situationen pltsligt den omvnda
och byarna hade istllet bl ivit beroende av Vasa.
De senaste fem ren har arbetet i lngeden kantats av stora
problem. Periodvis har det varit frgan om djupa motsttn ingar
mellan edsmn och i en del fall har det varit frgan om byge
menskaper som frlorat frtroendet fr sin valda edsman. Ti l l
exempel h a r i n gen edsman frn Sanne H a g suttit lngre n ett
r och Lugria har under lnga perioder helt saknat representant
i lngeden. N r edsmannen frn Krrpt fick nog av kbblet
och lmnade bde lngeden och Vasa prvades en ny lsning
- en andra edsman frn Olbola, det vi l l sga ytterligare en au
tomat, valdes som tillfllig ersttare fr Krrpts edsman och
det visade sig vara en lyckad chansni ng. N r de i n re orolighe
terna ter tog vid freslogs att hela Vasas lnged skulle erst
tas av edsmn frn en och samma by under en begrnsad tid
 1'....
94 y., ' .
../:
s fl l lotten ter p Olbola. Sedan dess har Vasa styrts av fem
representanter fr Olbola, allts av fem automater. Detta har
i n nebu rit att Vasa fr frsta gngen p lnge styrs av en enig
lnged som stter manufakturerna i frsta hand, vil ket sedan
sm ittat av sig p den vriga verksamheten i staden. Det r med
blandade knslor som i nvnarna konstaterar att den tillf l l iga
lsningen tycks ha burit fru kt.
Staden Vasa
Vasa r u ppdelat p bda sidorna av Vasaloppet. P den sdra
sidan av lven l i gger det u rspungliga Vasa och p den norra
sidan ligger manufakturstadsdelen Olbola, i bland kallad Skor
stensnset, vars i nvnare beskylls fr att vara bde trgtnkta
och illaluktande. Bryggorna har alltid varit en viktig del av Vasa
och r det fortfa rande. De frsta bryggorna byggdes p den
sdra sidan av lven, medan det a l lt sedan Olbolas tillkomst
varit hamnen p norrsidan som varit den huvudsakl iga fr trafik
upp lngs Vasaloppet och till fjrran hamnar.
Lngedshem
Lngedshem r lngedens officiella byggnad i centrala Vasa.
Dr hlls lngedsmannardets mten och dr finns ven det
arkiv som frts sedan lngedens l :a r ver Vasas verksamhet.
Lngedshem r en bastant stenbyggnad i tv vni ngar och frn
det fem vninga r hga tornet, kallat lngedsfyren, har man ut
s i kt ver hela Vasa och det nrliggande Vasala ndet. En ligt ryk
ten ska man under gyn nsamma vderfrhllanden kunna se
nda till Ume - ngot som sedan r tillbaka l ugnat de vasabor
som fortfa rande fruktar att grannen i vst ska ge igen fr gam
mal ost. Vid bda sidorna av den j rn beslagna dubbeldrren
str tv manshga statyer, en rv med ett bredbladigt svrd
tryckt mot brstet och ett lodj u r med en hammare vi landes
mot axeln.
Vxelverket
Vid Vasa torg str Vxelverkets rejla timmerbyggnad. Vxel
verket har i u ppgift att fu ngera som bde vxelkontor och bank
och den ytterst ansvarige r vervxel Amend Baard . Att vxla
eller registrera val uta vid Vxelverket sker noggrant och varje
siffra kontrolleras av flera vxelkontorister vilket i nnebr att va
lutahandlandet ofta d rar ut p tiden - m i nsta l i l l a rende tar
vanligtvis ett par timmar. Eftersom valutor frn fjrran hamnar
brukar vxlas i n vid Vxelverket s finns dr stora frrd av mynt
frn Pyrisa mfu ndet, Gotland och U lvri ket.
Om (s)tl
I Vasa vrderas freml och tjnster i stl (s) , en teoretisk valuta som base
ras p vrdet av stl. Det existerar inga fYsiska mynt. Vrdet av en hundra
dels stltacka motsvarar 1 s. ven om det r mjligt att dela upp s i snudd
p ondligt sm delar s fljs ofta den oskrivna regeln om en decimal, det
vill sga att priser brukar avrundas till nrmaste tiondel. versatt till den
pyriska valutan motsvarar 1 s ca 3 kr. Fr utblingar kan handeln med stl
tyckas omstndlig eftersom den krver en viss planering. I praktiken gr
det till s att man kper stl i frvg hos specifika sljare och sedan handlar
med tillgodokvitton, vilket registreras av i n rttningens egen vxlare (alla
vxlare har befogenheter att notera kp oavsett sljare). Den som har tnkt
sig en helkvll p Kajutan gr drfr klokt i att frst beska Vxelverket
och investera i stl hos Kajutan i frvg. Vl p plats r det sedan bara att
redovisa kpen fr Kajutans egen vxlare.
Garnisonen
Vasa garnison 'r i n rymd i det gamla bryggeriets lokaler. Bryg
geriet var de magasinsbyggnader som byggdes vid ham nen nr
Vasa brygga uppfrdes och fungerade d som lagerutrymme.
Idag har lokalerna byggts om till logement och utrustnings
frrd och utgr en viktig del i det organiserade frsvaret av
Vasa, ven om det var lnge sedan som stadsstaten behvde
frsvaras med kulor och krut. Garnisonen r ven navet i den
lokala ord n i ngsmakten. Garn isonstrupperna har ftt befogen
heter av lngeden att upprtthlla lag och ordn ing i Vasa och
det r allmnt knt att Olbola hr till de delar av Vasa som
bevakas hrdast.
Vasabladet
Vasa saknar tidning i vanlig mening men har istllet en vggtid
ni ng, Vasabladet. Tid ningen publiceras i tidningsskp runt om i
staden fr allmn beskdan. Det blygsamma sidantalet tillter
en hg utgivningstakt med ett num mer varannan dag och ett
nummer varje dag vid srskilda hndelser. U pp till tv veckor
gamla nummer finns uppsatta p utsidan av redaktionshuset
i centrala Vasa. Redaktr sedan tv decen nier til lbaka r den
muterade tranan Dagny Duraan.
Hotell Nordanhov
Fr beskare som grna betalar extra fr komfort finns det i nga
andra val n det prydliga Hotell Nordanhov. Hotellet gs av den
stndigt vlkldde Rops Repson, en enkel renherre frn Nord
anvidderna. Han brjade med fyra tom ma hnder och r nu en
av Vasas rikaste. Nordanhov bjuder ofta p i nhyrd underhll
ning och erbjuder Vasas mest exklusiva fru kost.
Dubbelrum 1 ,7 s/natt
Enkelrum 1 s/natt
Hotellfrukost (p rummet) 0,6 s
Vasa Storstuga
Beskare som i frsta hand r ute efter en tillfllig sovplats
utan krav p standard eller sovro kan gott och vl ta in p Vasa
Storstuga. Vasa Storstuga hrstammar frn tiden innan Vasa
blev en stadsstat och var ett populrt krypin fr mnga av de
inlandsbor som til lflligt bodde i Vasa. P Vasa Storstuga finns
i nga enkelrum utan man hyr helt enkelt en bdd i ett sovrum
som rymmer fyra till tta bddar. I regel har man tur om man
lyckas f tag i en sngplats u nder kvl len och som tur r har
vrd i nnan Rakel M aasda verseende med lngvga gster som
inte r infrstdda i Vxelsverkets ruti ner och ppettider - mer
n en pyrier har ftt arbeta av login genom att stda ur sovrum
men eller hugga ved.
II Sngplats 0,3 s/natt

Hemma hos Midith
Fr den hungrige som stller krav p menyn r Hemma hos M i
d ith det sjlvklara alternativet. I denna fashionabla och pkos
tade gou rmetrestau rang trngs stadens d ign iteter med inv
nare som lyckats tillskapa sig feta konton hos Vxelverket. Som
om i nte den pkostade menyn och den mktiga interiren vore
nog finns det ven en m i nd re restaurangdel p vervningen
vi lken endast r ppen fr srskilt utva lda m iddagsgster som
vill s l i ppa ta bland fol k och f i den stora matsalen p botten
vni ngen. Drrarna vaktas av tv bastanta tvi l l i n gbjrnar frn
Nordanvidderna som i nte slpper i n ngon som i nte frst visat
upp ett kvitto frn Vxelverket p m i nst 5 s. Den som i ngen ko
sing har fr vackert ta ngon annanstans.
. . .'
,t
, ..::; .
Gri ljerad knasafile i kladdrapsbad med ngade ungrtter 2 s
Barrberrkrm (importerad) 2 s
Husets vin, kanna 2 s
Kaffe, konjack och rkkorv 4,5 s
Kajutan
Den gemytliga krogen Kajutan r Vasas mest populra i nrtt
n i ng. Fr ett verkomlig pris kan matgsterna ta del av me
nyn som utgrs av al lehanda fiskrtter. I bland erbjuds enklare
kvllsunderhllning av lokala frmgor och oftast r det ganska
fullt i den matsal som utgr hela nedervn i ngen i byggnaden.
P vervn i ngen finns bde kk och skafferier dit fiskldor och
annat hissas upp med en liten vinsch.
 Stekt sillvemsk med prbank 0,3 s
Grillspett med krabbhalva 0,4 s
Plattbrd med torskofantfyl lning 0,4 s
Sejdel lmust 0,1 s
Flaska tokjos 0,7 s
Fiskis
Fr de som nskar sig snabb mat till en billig penning r Fiskis,
med jolmschmcker Perris Haanso vid spisen, det bsta alter
nativet, i alla fall om man i nte har ngot emot fisk och annat
som fastnat i nten lngs Vasaloppet. Fi losfin r simpel - "en
god kock kan gra u nderverk med knappa resurser och bristan
de rvaror" - och tycks ha gtt hem bland knegarna p manu
fakturerna. Det ryktas att Perris brukar gmma kta torskofant
istl let fr kvastsi m pa i vissa strutar vilket naturligtvis lockar
kunder.
I
I
Kvastsim prra i pappersstrut 0,1 s
Sejdel l must 0,1 s
Sockerplanen
Socker fljs med stort intresse i Vasa och r ett riktigt folk
spektakel. Sockermatcherna spelas p en en kel grsplan i stra
Vasa och om sndaga rna nr det bjuds till kamp r det i nte
lngt frn att sjlva Vasa r folktomt. , alla fal l brukar det upp
levas s vid sidan av planen. Det finns flera mindre sockerlag
i Vasa men strst publik d rar de vldsam m a matcherna mel
lan M asugn V I I frn Olbola och Lomurerna frn Lugria - arga
konkurrenter som brukar bjuda p fartfyllda och i bland blod
skvtta nde fajter.
Vasa Spelhall
Vasa S pelhall r Vasas strsta teaterlokal och scen fr svl
sknsng som skdespel. ven om Vasa inte r knd som en
kultu rstad har teater och konserter ofta betraktats som nd
vndiga i nslag i vardagen av bde lngeden och manufaktur
garna. De hrt arbetande knegarna behver lttsam variete fr
s i nnesfridens skull och det r ingen s l u m p att komedier och
folkliga lustspel hr till de vanliga re inslagen. U nder de senaste
ren har Vasa Spelhall satt upp succeer som '" huvudet p Lo
ranga M asari n " och " Fnge i frknarnas kam mare". En bi ljett
kostar vanligtvis 0,5 s men priset kan variera.
Olbolamanufakturen
Det enorma manufakturskomplex som utgr Olbolamanufak
turens stlverk tar upp den strre delen av Olbolas yta. Proces
sen r lng och det finns olika hallar fr olika uppgifter - i s
ter finns skrotsorteri ngen medan det frdiga stlet lagras i den
vstra delen av O l bola, i nrheten av den yttre hamn platsen.
M a nufakturens skorstenar bildar enorma pelare som ser ut n
nda upp till himlen. E n stor del av Vasas i nvnare arbetar vid
manufakturen - med tillf l l ig arbetskraft i n rknad brukar det
som mest finnas kri ng 800 knegare i lokalerna. Chefen Braant
skter manufakturen tillsammans med en stab av ferrokrater
frn Krrpt.
Vasa Olj
, den vstra delen av Olbola finns manufakturen Vasa Olj som
ser till att kladdrapsen frn Sanna Hag omvandlas till kladd
rapsolja. , den vl bevakade keggen , en gigantisk trtunna, fr
varas kladdrapsoljan. Chef fr Vasa Olj r den stndigt rd
rosige och skratta nde Ross Sinder.
Maktstruktur i Vasa
M a kten i Vasa vilar p tre ben; lngeden, manufakturen och
vxelverket. Lngeden har den formella makten i Vasa och dess
representanter, de fem edsmnnen, representerar varsin hem
by men ska verka fr Vasas bsta Detta frstr jag i nte. Var det
i nte fem representanter frn Olbola som satt i Lngeden ? ! ?
Olbolaman ufakturen r Vasas strsta arbetsgivare och hela
stadsstatens hjrta. Utan stlet skulle Vasa aldrig klara av att
bde verleva och expandera. Vxelverket kontrollerar all han
del i Vasa och skter ven handeln med fjrran hamnar. Dessa
maktfaktorer existerar samtidigt i en sorts symbios dr alla r
beroende av varandra och tvingade till samarbete fr stads
statens verlevnad.
Utver denna maktfrdelning i ndelas Vasas befolkning efter
bytill hrighet - gemenskaper som verlevt frn inlandsbyarna
till att bli kvarter, a rbetslag eller sociala sammanslutningar i
Vasa. , folkmun talas det om att man tillhr sin by, ven om
i princip alla i sjlva verket aldrig varit bosatta utanfr Vasa.
Det r i nget absolut krav att man mste tillhra ngon by men
det vore otnkbart att en " byals" skulle tilltas u ppn ngon
frtroendeposition i nom lngeden, man ufakturen eller vxel
verket.
De fyra byarna har egna byh us i Vasas krna dr byarna hl
ler mten och umgs. Mnga beslut fattas dr och ven om
drrar och fnster hlls stngda finns det a l ltid spioner som
rapporterar till de andra byarna. Nu nr lngeden bestr av au
tomater har samarbetet byarna emellan frbttrats - alla vet att
de mste hlla sams om de ska kunna ta tillbaka sina delar av
makten i Vasa. Undantaget r mjl igen Krrpt och Sanne Hag
som alltid legat i luven p varandra.
Hll grytorna kokande
P nordsidan av Vasaloppet finns fem stora tunnor som under vintern
fylls med kokande vatten fr att hlla isen borta frn btbryggorna. Det r
braingefolket som skter dessa storkok och det vore en katastrof om ham
nen skulle frysa igen. Detta r ingen hemlighet och det finns flera tnkbara
aktrer som skulle kunna nska att hamnen stngdes och att btarna frs
snder. Ume genom Ivan Lundark, skulingarna genom Marella Tikkatoo
eller Vasafienden Elila Maargo r alla tnkbara i n itiativtagare. Nr klden
r som hrdast och dagarna som kortast skrider den mystiske Jo till verket
ikldd vit mask. Den anonyme stter skrck i Vasa frvirringen r total
bde i Brainge byhus och i bryggeriet dr lagens vktare hller till. M isstan
kar riktas mot samtliga byh us men ven mot yttre fiender. Rollpersonerna
anlitas fr att spra denne hemlighetsfulle Jo som hotar med att frstra
hamnens vrmeelement. Om rollpersonerna inte hr till ngon by r det
ven mjligt att de redan kan ha kontakt med en eller flera av de mjliga
aktrerna som omnmnts ovan. Jo kan allts vara ngon som de knner,
eller snarare, tror sig knna.

Centralgestalter
Trio-La r Kvintus
Trio-Lar r ord i narie edsman fr Olbola, det vi l l sga han r
d e n enda a v de fem edsmnnen frn Olbola som i nte r erst
tare. Trio-Lar har varit edsman i tolv r och r fr tillfllet den
edsman som suttit p sin post u nder lngst tid. Trio-Lar kom
till Vasa tillsammans med I ndiana O l bola och ses av mnga
automater i Vasa som I ndianas arvi n ge och har drfr hgt
anseende. ven om lngeden saknar en formell ordfrande
brukar Trio-Lar betraktas som den naturl ige ledaren fr rdet.
Kvintus har ven frskt skapa en egen grupptillhrighet fr de
automater som tillhr Olbola. De brukar sammanstrla ngon
gng i mnaden i I nd ianas gamla stuga.
Fr att u ppn enhetlighet skulle jag vilja att du gr ett tillgg
p centralgestalterna. Alla andra har skrivit in en rad med "rele
vanta egenskaper". Klipper in ett exempel frn Mns text:
Relevanta egenskaper: KP 28, IB 1 5, SB +1T3, Stridskonster 71%, Pistol
64%, U ndvika 68%, Alternativ Identitet 2
Amend Board
Amend r vervxel i Vasa och br det huvudsakliga ansvaret
fr att hela vxelsystemet fungerar. Amend svarar sjlv fr ut
bildni ngen av vxlar i Vasa och han r den ende i Vasa som
har til lgng till vxelboken - den heml iga frteckni ngen ver
all handel i Vasa. Arbetet vid Vxelverket har frt med sig ett
sifferminne utver det vanl iga men ven en fascination fr det
exotiska. Kv l l efter kvl l gnar Amend t att sortera och putsa
de mynt som frmli ngar fr med sig och byter in fr att kunna
handla i Vasa. Denna nit har ftt Vasas vervxel att bde lng
ta till nya vrldar och faktiskt ven fu ndera ver stlsystemets
lmplighet. Amend r inte lngre frm mande fr tanken p en
framtida mynthandel i Vasa.
Relevanta egenskaper: K P 28, I B 1 5, S B +1T3, Stridskonster 71%, Pistol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Hannes Braont
I l lern H an nes Braant r bas p stlmanufakturen i Olbola. Han
kommer ursprungl igen frn Krrpt och hr till de kandidater
som r tnkbara som eds mn den dagen nr lngeden ter
ppnas fr byarna. Det r H annes som kontrollerar jrn produk
tionen i Vasa och ansvarar drmed fr hur en stor del av staden
fungerar i praktiken - allt frn arbetsskift till export av varor.
Relevanta egenskaper: KP 28, IB 1 5, SB +lT3, Stridskonster 71%, Pistol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Marella Tikkatoo
Genom i nt resset fr skrot har vasaborna ngot gemensamt
med skulinga rna sder om U me. S snart ryktet om skuli ng
arnas skrotkatedral speds p den stra sidan av sterhavet
skickades en grupp ferrokrater frn manufakturen ver fr att
utforska rendet vidare. Kontakt knts med msesidiga fr
hoppningar om att d ra frdel av respektive sidas kunnande och
skrotupplag. Fladderfolket Marella Tikkatoo har levt till och frn
i Vasa de senaste ren och hl ler noggrann koll p den stliga
skrothandel n . Hon fljer a rbetet i Olbolas stl man ufaktur p
avstnd och fr svrtydda anteckningar fr Vishetsrdets rk
n i ng. M a rellas primra uppdrag r an nars att i god tid frvarna
skuli ngarna vid hndelse av att vasaflottan skulle stta kurs
mot Sku len fr att tmma berget p skrot. Marella r extremt
kort fr att vara skuling och hennes hy r s mrk att den sna
rare fra mstr som svart n grnbl. Hon r trots sitt u ppdrag
mycket ppen och social och u mgs grna med vasabor.
Relevanta egenskaper: KP 28, IB 1 5, SB +lT3, Stridskonster 71%, Pistol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Eli/a Maargo
Utt sett ger Vasa sken av att vara en perfekt organiserad stads
stat u ppbyggd kring manufakturerna. Rvhonan Elila Maargo
i ngr i den m i noritet som valt att stlla sig utanfr systemet
och som ven gtt s lngt att hon i ngr i ett ntverk som mot
arbetar den gemenskapsanda som genomsyrar Vasa. H on r
fdd och uppvuxen i byn Sanne Hag nr Vasa redan skilt sig
frn inlandsbyarna, och hon saknar den lojal itet som mnga
bybor knner till Vasa. Tvrt om ser hon Vasa som roten till a l lt
ont som d rabbat Sanne Hag som idag bl ivit Vasas kladdrraps
oljeklla. Elila har inte mycket kontakt med andra rvar frn
Sanne Hag i Vasa utan umgs istl let med l i kasin nade frn
andra byar eller med i n resta utbli n gar. ven om det inte finns
ngon plan fr en revolution r mlet p sikt att lngeden ska
u pplsas och att Vasa ska f ett mer modernt och flexibelt styre.
Eftersom det fr tillfl let finns ett dolt missnje i Vasa ver hur
lngeden fu ngerar r det inte svrt fr Elila att finna sympatis
rer. Eli las kritiska st l l n i ng till stadsstaten gr henne samtid igt
populr bland representanter frn andra stadsstater.
Relevanta egenskaper: KP 28, IB 1 5, SB +1T3, Stridskonster 71%, p istol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Ivan Lundark
Fiskekonflikten mellan Ume och Vasa r utagerad fr lnge se
dan men trots det finns det frn U mes sida fortfarande an led
ning att hlla Vasa u nder u ppsikt. Gngledaren Gsta Luden
strm har skickat ver agenten Lundark till Vasa fr att i nfi ltrera
samhllet och rapportera om eventuella upptg som kan ven-
tyra U mes stllning. Den storvxta och gyllen plsade katten
Lundark lever i Vasa som ett lodj u r och lyckas ofta smlta i n
v l bland skrotletarna frn Lugria.
Relevanta egenskaper: K P 28, I B 15, S B +I T3, Stridskonster 71%, p istol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Turgon Barabbas
Tu rgon Barabbas r storspelare i sockerlaget M asugn V I I och
hela Vasas hjlte. H a n har spelat tio r i laget och slagit ml re
kord i Vasa sex r i rad. Barabbas utskta sockerspel har frsatt
honom i en angenm situation - precis som alla andra spelare
i M asugn V I I r han ven knegare vid stlman ufakturen, men
till skill nad frn de vriga spelarna utgrs hans arbetspass en
dast av sockertrn i ng. Den stndigt vlkldde Barabbas bor i en
stor villa med utsi kt ver Vasaloppet och syns ofta p Hemma
hos M i d ith tillsammans med unga skn heter. ven om han d
och d u ppvaktas av agenter frn konku rrerande klubbar tycks
han i nte ha ngra planer p att lmna Vasa - dels p grund av
ett vlfyllt konto vid vxelverket men ven fr att han d rm
mer om en plats som edsman fr B rainge den dag han lgger
dobbskorna p hyllan.
Relevanta egenskaper: K P 28, I B 1 5, SB +I T3, Stridskonster 7 1 % , Pistol
64%, Undvika 68%, Alternativ Identitet 2
Handelsplatsen Vasa
Vasa r sedan urminnes tider knt som en livskraftig marknads
plats, som lockat till sig sljare frn hela Vasalandet och kpare
frn hela sterhavsomrdet. Idag gr handeln i tv rikt
n i nga r - mot Vasalandet och mot sterhavet. Sam
hllena i Vasalandets i n re r beroende av handeln
och det r i stor utstrckning tack vare samarbetet
... med Vasa som dessa specialiserade byar verlevt.
Det tydligaste exemplet r byn Krrpt i norr som lever p sin
dyrbara myrmalm. Ti l l Vasalandshandeln rknas ven handeln
med Tusskk i M usten. I M usten finns gott om skrot som kan
nyttjas av Ol bolaman ufakturen och i utbyte fr folken i Tus
skk kladd rapsolja, ndvndig fr att de ska verleva de strnga
vintrarna. Kladdrapsoljan har varit en garanti fr fred och lugn
kring M u stens ytterom rden och det r tack vare denna handel
som Lugria klarat sig undan rder frn M u stens mutanter.
Stlet utgr stommen i Vasas handel med sterhavet och
str fr nra 70% av all export. Alla hamnar runt sterhavet har
handlat stl frn Vasa och till stamku nderna hr bde Pyrisam
fundet och Gotland. Vasas stlmonopol har ku nnat anvndas
som vapen i konflikter och f stater eller stadsstater som sjlv
handlar med Vasa vgar lyfta vapen mot btar som seglar un
der Vasas flagg. Det frekommer ven viss export av kladdraps
och fisk till hamnar lngs sterhavets nordsida. Vasaloppet r
rik p fisk och skaldj ur, allt frn den vanl iga s i llverfisken till den
inte fu l lt s van liga men ack s vlsmakande krabbhalvan.
Vasas grannar
Lngvga gster anlnder vanligtvis till Vasa med bt och dessa
kom mer ofta frn Ume eller Ahlbograd och i enstaka fall frn
Sursvall (Sursvallstrafiken gr i allmn het via U me) . Frsk har
gjorts att upprtthlla ren persontrafik mellan Vasa och Ume
men det har visat sig att det finns fr f resenrer fr att hlla
sdana rutter vid liv. I stllet sker allt resande med transportb
tar som ven har viss passagerarkapacitet. Resandet sker i sto
ra hytter med gemensam bespisning och r i regel en gan
ska plgsam upplevelse fr den som krver aktiviteter
eller i nte trivs med tristess. Btar som anlnder ti l l
Vasa lgger t i l l v i d d e n yttre hamn platsen v i d 01-
bola och fr de resenrer som i nte vill promenera
lngs broarna fr att ta sig ver till Vasasidan finns det ven
d roskekor som fr en ntt penning (de accepterar vilken valuta
som helst) fraktar resenrer ver Vasaloppet. Notera att bi ljett
priserna i tabellen i n kl uderar mat under resan samt att tabellen
endast gller fr resor som tar passagerare och som gr d i rekt
ti l l Vasa utan att stanna i andra hamnar. Utver resorna i tabel
len frekommer ven passagerarfria rutter. All transport av stl
fr n Vasa sker med btar med passagerarkapacitet. Passage
rarna har visat sig avskrcka kapare och pi rater frn att anfalla
btarna. Trafik till och frn Visby gr i regel via Ahlbograd.
Tabell 8.1: Resor till Vasa
Stracka Resor per ar Kostnad
Ume-Vasa 14 1 221 k r
Ahlbograd-Vasa 10 1 6-27 kr
Sursvall-Vasa 3 2544 kr
Skjuts kr-Vasa 2 31-58 kr
Vasas n rmaste strre granne r U me p andra sidan sterha
vet. Relationen har varit anstrngd under vissa perioder men
det mesta r glmt idag, ven om fiskefrbudet norr om Ume
fortfarande gl ler. Trots Vasalandets vld iga skogar frekom
mer det knappt ngon skogsindustri vrd namnet i Vasa, varfr
det u mebaserade Timmerbolaget Sanda saknar konkurrens.
Sursval l str i nte srskilt hgt i kurs i Vasa. De bda stads
staterna konku rrerar om fisket i sterhavet men framfr allt r
det synen p m uterade dj ur som ftt vasaborna att kasta ofr
stende blickar mot S u rsval l . M edan Vasa dom ineras av m ute
rade dj ur som r jmstllda med mnniskorna r mnniskorna
i S ursvall istl let i majoritet med m uterade dj u r som slavar.
Jmli khetskmpen G roa Becker frn Lugria hr till de som gtt
lngst i kampen fr ett j m l i kt samhlle och hon fresprkar
att all handel med S u rsvall mste upphra tills borgmstare
Grums Fender r avsatt. Fru Becker har dock inte ftt mycket
till gehr och jrnhandeln pgr al ltjmt med Sursvall. Handeln
med S u rsval l lr ven frh i n d ra att fler fiskekrig uppstr - s
l nge s u rsvallsborna betalar fr jrn kommer lngeden i nte att
godknna ett krig av den typen som tidigare brt ut mot U me.
Det frekommer sporadisk handel med Ahlbograd. J rnet r
MUSTEN
Forntidssmittan M usten, som sakta sprider dd och frintelse
mot sterhavets stkust, hrstammar frn de fruktansvrda
en klavkrigen. De djupa skogarna och myrmarkerna kring en
klaven Elys i u m V I I kom att frvandlas till en enorm krigssk
deplats fylld av ondliga arealer krigsmateriel och dda sol
dater. Slaget 0!11 Elys i u m VII ansgs vara avgrande fr hela
enklavkriget och fr att frskra sig om att en klaven inte fll i
fientliga hnder sattes en i rreversi bel frsvarsplan i verket - en
aggressiv farsot som angrep naturen slpptes ut samtid igt som
enklaven frseglades. Drmed sl utade slaget om Elys i u m V I I
med e n taktisk rem i som fr a l l framtid skulle frhindra nya stri-
en gngbar handelsvara ven om Ahlbograd i nte hr ti ll de str
re kunderna. Nrheten till M u sten enar dock de bda stadssta
terna och det r brukligt att kunskapare frn Ahlbograd besker
Vasa mi nst vart tredje r fr att studera M ustens utbred n i ng
samt att utbyta skvaller om M u stens besynnerliga i nvnare.
Pyrisamfundet kper stora mngder stl av Vasa och han
deln med Pyrisamfundet var srskilt viktig fre och u nder
Torskofantkriget, d Vasa fick betalt i skarprtta rkanoner. Nr
pyrier besker Vasa brukar de skmtsamt tas fr att vara agen
ter p plats fr att bevaka Vasas stlaffrer med pyris grannsta
ter. U nder de senaste tio ren har Gotland varit Vasas strsta
kund. Stlet frn Vasa r en viktig del i kanonbtarna och fa r
tygen frn Visby. Den gotlndska kanonbten I ris hr till ett av
alla skepp som byggts med hjlp av stl frn Vasa. Att stlet
frn Vasa anvnds till vapen r i nget som lett ti l l diskussioner
eller betnkligheter i Vasa - vad ku nderna gr med stlet r
deras egen ensak. Undantaget r mjligen handeln med Ume
som stndigt hlls under uppsikt av vervxel Baard.
Norr om Vasalandet och myrmarkerna kring Krrpt fi n n s
enorma demarker s o m kallas fr Nordanvidden. Enl igt sgner
befolkas vidderna av kolossala fyrbenta automatvidunder som
marcherar runt och elim inerar allt i sin vg. De enda som lyckas
verleva i detta helvete r jttingar, ett tligt slkte av storvxta
mutanter som ska kunna bli ver 4 m hga. n s lnge har
i n gen lyckats bekrfta att dessa jttingar verkligen existerar.
Vasaloppet
Det r tid fr den rliga tvlingen upp fr Vasaloppet. Btarna startar i
Vasa och frsten som nr till bryggan vid Krrpt har vunnit. Frden gr
via Brainge och Lugria och alla medel r tilltna. Detta r har den frre
bodybombingpromotorn och numera ventyraren Lamar Bedros frn H i n
denburg gett sig a n p att vinna loppet. Ombord p skutan Margareto har
han matroser men behver ven problemlsare och dr kommer frhopp
ni ngsvis rollpersonerna med i handlingen. Han vet hur det brukar g till
och han rknar med att ingen tnker lta en pyrier vinna denna prestige
fyllda tvling. Rollpersonernas uppgift r enkel - skydda Margareto med liv
och lem. Frutom den lnga och farliga resan s har de framfr sig mten
med dussi ntalet hmningslsa skarprttarmn som ftt motsvarande
uppdrag p konkurrenternas btar. Den frsta utmaningen blir dock att
vinna spurtpriset i Brainge.
der i regionen, eller fr den delen liv ver huvud taget. Sm ittan
spreds snabbt och slog ut all vxtlighet fr att lmna efter sig
en dd och uttorkad natur - ett svart och l ivlst asklandskap.
Massgravar l mnades ppna och skadad materiel vergavs.
Frband av evakuerande el itsoldater tvingades lmna om rdet
gon blickl igen och lm nade efter sig slagflt fyllda av utrust
ni ng, vapen och srade.
Det m iljgift som senare blev knt som M u sten angrep all
vxtlighet. All vtska i natu ren frbrukades och tidigare levande
landskap ersattes av svarta, uttorkade diton som om de utsatts
fr eld lsa brnder. Allt angreps - grs, trd, myrar och alger
frva nd lades till aska och bckar, tjrnar och sjar torrlades.
Den fauna som tid igare levde i biotopen fick anti ngen fly frn
den snabbt spridande s mittan eller g under. K rigets rester
gmdes i askan och frsvann frn jordens yta. M i ljgiftet var
s fru ktansvrt kraftigt att nytt liv var otnkbart p de platser
dr M u sten d ragit fram . G iftet r fortfarande s pass potent att
till och med regnvatten snabbt frsvinner i den snabbtorkande
askan.
M u sten har sitt epicentrum vid enklaven och expanderar
sakta men skert i alla riktn ingar. Eftersom M u sten r som
mest aktiv i randomrdet och hela tiden mste angripa frisk
och l ivskraftig skog har det i ntrffat att M u sten av olika anled
n i ngar misslyckats med sin i nprogra mmerade uppgift - sm it
tan har h u nnit passera innan den gjort sitt och i sj ukdomens
bakvatten har skogspartiet lyckats terhmta sig. Drfr exis
terar det grna ar av livkraftig vxtlighet p olika platser runt
om i M u sten . En av de mer knda r M nta Dunge som r en
oas i den vstra delen av M usten. M usten har idag en diameter
p ca 300 km.
M u sten r ett vlknt fenomen fr kartografer runt om st
erhavet och teorierna kring denna svarta sm itta r mnga. Att
asklandskapet expanderar och har att gra med uttorkning r
redan faststllt och r i nget som lngre ifrgastts. Lugriaso
nen Aa m u n d Vitklo frn Vasa har u nder flera r utfrt nog
granna mtni ngar i M u stens vstra ytterkant och har drmed
kun nat pvisa en lngsam expa nsion. Gamle Aamund har talat
sig varm infr svl lngeden som lmustgu bbar p fisktorget
om det svarta mysteriet. Aamund r vertygad om att M u sten
i sjlva verket r levande och att det p ngot stt mste g att
kom mun icera med varelsen. P Kollegiet fr bttre vetande i Pi
rit har man dock en annan teori. Dr heter det att M u sten kom
mit till genom brnder som totalfrstrt skogarna. Det faktum
att M u sten fortfarande vxer frklaras med att ytterom rdena
r stadda i ett permanent gldande til lst nd.
Att resa i Musten
M a n kan n M usten bde frn Vasa och Ahlbograd. Frn Vasa
reser man lmpl igen upp fr Vasaloppet till byn Lugria, varifrn
man sedan fortstter till fots. Frn Lugria tar resan 8-14 dagar
och frn Ahlbograd tar resan 1 2-20 dagar. Avsaknaden av vatten
kan gra resandet ti l l en plga och samtid igt r det svrt att fra
med sig stora frrd av vatten. Det r att rekommendera att
man reser med tankkrror som kan frakta stora mngder vat
ten eller att de resande har frmgan Fotosyntes. Psi-mutanter
med Vderkontroll kan ven framkalla tillfll iga regnovder att
slcka trsten med.
Sjlva M u sten r ett m i ljgift som slr ut ekosystem men
som inte d i rekt tycks pverka faunan annat n att fdan dr ut.
Alla kunskapare r eniga om att fornsm ittan i nte kan hejdas
men att den r ofarlig fr bde levande och automater. San
n i ngen r dock att l ivslng exponering fr smittan faktiskt p
verkar muterade mnniskor och djur (dock ej I M M ) . Sjukdomen
yttrar sig genom att fingra r och tr, och senare a rmar och ben,
svartnar och frtvinar. M utanter som har frmgan Resistens
(gifter eller sjukdomar) r i m m u na.
Den svarta dden
I Tusskk vet alla att M usten r ofarlig fr levande varelser. Det r inte helt
sant - det har visat sig att mutanter i Tusskk rkat ut fr symptom som
pminner om den smitta som drar fram ver skog och myr. Detta r en vl
bevarad hemlighet som endast ett ftal r insatt i, dribland Jyrek, och de
r alla medvetna om att sjukdomen frr eller senare leder till en sker dd.
Fr att frhindra ryktesspridning och oroligheter brukar alla som uppvisar
minsta symptom skickas ut p skrotletaruppdrag lngt ut i M usten fr att
sen aldrig mer tervnda. J urek r ven medveten om att det bara r mu
tanter som sm ittats av Musten och det r en anledning till varfr frslavade
mnniskor fortfarande anvnds.
Rollpersonerna befinner sig lngt inne i Musten nr de av en hndelse
stter p Havella, en medellders kvinna fr n Tusskk, som r p flykt un
dan sin exekutionspatrull. Hon r beredd att stlla upp som gruppens
vgvisare mot att de tar med henne bort frn Musten. Samtidigt kommer
mutanter frn Tusskk att leta efter henne i ngra dagar innan de tervnder
hem eller fortstter med att grva efter plastics och annat i askan. I n nan
dess kommer de att gra sitt yttersta fr att verkstlla hennes ddsdom.
Havella berttar inte om sin sjukdom fr rollpersonerna (upp till Sl att
avgra hur allvarigt hennes tillstnd r) men nr allt lugnat sig kommer de
till slut p henne. Frgan r d om de trs blunda fr sjukdomen eller om
de till och med. vljer att ta med sig Havella tillbaka till Vasa fr att uppska
vrd. Och nr de vl r tillbaka i Vasa uppstr nsta problem - vem trs
underska dem, om de n u ens slpps levande in i staden?
Fynd ; Musten
Fr den uthllige och ordde r M usten en evig klla till al
lehanda forntidsfynd. Problemet r bara att kunna vistas dr
tillrckligt lnge fr att lokalisera och sedan grva fram fynden.
Den skrotletare som har tur och hittar resterna av ett slagflt
kan grva fra m allt frn vibroknivar och plasticsspadar till be
tongsuggor och svvarfordon. Omrdena i Mustens utkant har
redan genomskts ett flertal gnger och drfr r det strre
chans att exped itioner som trnger dju pare in i M u sten u pp
tcker viktiga fynd. Till de mer tragiska fynden hr tid igare ex
ped itioner som av en eller annan anled n i ng bl ivit kvar lngt
inne i Musten. Det hnder att zonfarare stter p skelettrester
efter hela sl lskap som tvingats ge upp kam pen mot hu ngern.
Givetvis har de redan plundrats i omgngar.
Faror ; Musten
M u sten r en dd zon och bortsett frn enerverande snuskkryp
som krlar i asklandska pet r omrdet i stort sett befriat frn
svl d umdjur som monster. Det har hnt att enstaka domher
ra r fri rrat sig lngt i n ver M u sten men det hr till ova nl ig
heterna. I stllet r det bristen p vatten och fda som brukar
skrda flest offer bland upptckarna som vgar ge sig i n i forn
tidssm ittans land.
J u lngre i n man reser i M u sten desto strre r risken att
man blir upptckt av m utanter frn byn Tussk i M u stens ga.
Dessa r ofta fredliga och r vanligtvis p vg till Lugria fr att
idka byteshandel. Nr mutanterna r ute p skrotjakt brukar
de vara mer misstn ksamma mot frmlingar och sllan alltfr
pratsamma. Nr de gnar sig t mer aggressiv skrotletning dr
de med vld eller hot om vld tvingar till sig skrot och utrust-
n i ng r det sllan lnt att frhandla med dem. U nder hsten
och vi ntern r det ofta strre risk att rka ut fr vldsbengna
m utanter d dessa r i stort behov av fornskrot att byta bort
mot kladdrapsolja i Vasa.
En annan typ av fara som ventyrare kan utsttas fr i Mus
ten r stridsrobotar som lyckats verleva i katastrofomrdet.
N r forntidssm ittan s preds blev tusentals stridsrobotar kvar
p myrarna dr de sedan sjnk ned och packades in i tjocka
lager aska, i nnan de av en eller annan anled n i ng vcktes upp
till ett nytt liv bland de ddl iga. Stridrobotarna r ofta ngot
defekta och r fysikt bundna till krigsskdeplatsen - de r fort
farande programmerade att teruppta striderna med fienden,
som ibland kan rka vara en annan stridsrobot av samma skrot
och korn.
Robotarna som rr sig i M u sten r av modell Calvin och dr
med av en annan typ n Terrorrobotarna. Van ligvis stter man
p V-robotarna en och en och skulle man ha oturen att stta
p flera s r det i nte sjlvklart att de kan skilja p medsoldat
och fiende - de r programmerade att anfalla all fientl ig trupp i
stridszonen och tiden i den torra askan har satt sina spr.
V-robot
Stridsrobot Combat Calvin V kom att bli den mest framgngsrika av
robotarna i Calvinserien. Efter frsk med tung bevpning till modellerna
I I I och IV gjordes frsk med en i nfanteri robot specialanpassad fr strid i
svr terrng. V-serien utrustades med en inbyggd maserpistol mot trupp
och en inbyggd lasersvets mot fordon och byggnader. Modell V byggdes i
Elysium VI I och kom att spela en viktig roll i striderna kring enklaven.
Utseende: En manshg automat i matt stl.
Karaktr: Ml medveten och lojal, frstrs hellre n att misslyckas med sin
uppgift.
STO: 15 S MI : 1 5 INT: lO VIl: lO
TT: 1 5
S 8 : +1T4 KP: 30
Frflytt n ing: 6/1 5/30 m/sr
Frmgor: Hypermotivator, I nbyggt vapen (Lasersvets, Maserpistol),
Sensorer (I R).
Frdigheter: Energivapen 75%, Iakttagelsefrmga 65%, Nrstrid 65%,
Reparera 40%
Pansar: Stlskal ABS 6.
Vapen I N IT % Skada Pen PlfTl
M aserpistol (in byggd) 23 65% 2T6+6 15 90
Lasersvets (inbyggd) 2T6 7 te agera snabbt och skicka hjlp ti l l Lugria. Egentligen borde
ventyr i Musten
Fru Fontns fantastiska flird
Den rrade zonfararen Morris Zablak har en utstakad plan hur
han ska n ra och framgng och drmed ter hamna i hetluf
ten . I s i n ungdom gnade Zablak ett decennium t att utforska
Vasaloppet och han vet till rckligt om M u sten fr att veta att
a l lt han d rmt om l igger gmt dr. Hemma i H i ndenburg lyckas
han vertyga den frmgna nkan Skarbritt Fontn att bekos
ta exped itionen (som den ventyrslystna madamen naturligtvis
ska flja med p) och det enda som behvs r en grupp des-
perata zonskare som kan tnka sig ett par mnaders anstll
n i ng mot garanterad rikedom. M let med exped itionen r att
grva fra m hgkvalitativt skrot i M u sten som sedan ska sljas
dyrt i Vasa (riktiga dyrgripar ska sljas hemma i H i ndenburg) .
Resan gr via Vasa ti l l Musten dr arbetet sedan stter igng.
N got skrot hittas i nte och det hela brjar likna ett fiasko nr
sllskapet rkar h itta en mystisk l ucka i marken. Efter hrt ar
bete lyckas de ppna luckan och finner en m i n d re bun ker som
visar sig vara fylld till bredden med allehanda plasticsvapen i
olika storlekar. Pistolerna r helt oanvnda och r monterade
p frggranna hrd pappersark. En tekniskt bevandrad roI I per
son kan konstatera att vapnen tycks fu ngera (de bde blinkar
och lter) men att de mste omprogra mmeras fr att st l las
om i "ddligt lge". N u r frgan om R P ska fortstta skandet
eller om de precis som Zablak och Fontn njer sig med fyn
det och r beredda att tervnda till civil isationen. Vl tillbaka i
Vasa tar ventyret en ny vndning nr gi rigbuken Morris Zablak
gr sitt yttersta fr att blsa dem alla.
Enhet V-91 1 6c
M usten r en farlig plats fr alla kttiga varelser. M e n vad gl ler
automater r det en annan femma - tvrt om kan Musten ha
bidragit ti ll att a l lskns robotar verlevt lngre n ndvndigt.
Aterstoden av automatgruppen Enhet V-91 1 6c gick ned sig i
ett krr utan mj l i ghet att ta sig upp. Med ren krp M usten
allt nrmare och till slut hade V-robotarna rddats frn vtan
och bddats ned i askan. Efter en tids tlmodig vntan p nya
order lmnade enheten gmstllet fr att ska kontakt med
andra enheter. Efter r av plan lst vandrande i M u sten ndde
de tillslut skrotsamlarsamhllet Lugria i nordvst. Snart fan n
de rester a v isrplockade V-robotar vil ket bara kunde betyda e n
s a k - de hade ntligen ntt den frhatliga fiendens baslger.
Frgan var bara p vilket stt de skulle ta sig in i lgret fr att sl
ut fiendens teknologi och vapensystem, samt vi lket motstnd
de sku l le stta p.
Tv lodjur anlnder till Vasa och kal lar ti l l mte i Lugria by
hus. Det rdet vild panik i Lugria - den senaste tiden har tv
gru pper skrotletare verfallits alldeles utanfr byn, totalt har
nio vuxna ddats. Skrotletare som verlevt verfallen har bert
tat om robotar som dykt upp frn ingenstans och varit mycket
aggressiva i sin framfart. Mycket talar fr att byn r omringad
och ti l l s vidare har alla resor till Musten stllts in. Byhuset ms
detta tas upp med lngeden men till dess att Vasa har mo
biliserat mste en m indre styrka sttas samman som genast
kan bege sig till Lugria fr att frsvara byborna mot robota rna.
Lodju ren r dock frsi ktiga med att bertta om vad frden till
Lugria egentligen i n nebr - officiellt anlitas livvakter ti ll de bda
lodj u ren som behver skydd u nder resan hem. Nr vl grup
pen (rollpersoner och andra) nr byn s kom mer de att f nya
uppgifter. ven om de i nte r i ntresserade av att arbeta som le
gosoldater kom mer de att tvingas samarbeta med byborna fr
att verleva. Och sku l le rollpersonerna lyckas med att stoppa
robotfaran belnas de rikligt med frstklassigt skrot och kanske
ett och annat energivapen.

Tusskk
I den grna oas som utgr sjlva M u stens ga l igger byn Tus
skk. Byn r av naturliga skl relativt isolerad fr n omvrlden och
det frekommer endast sporadi s ka kontakter med samhllen
utanfr M usten. Det r oklart hur gammal byn r eller hur den
u ppsttt men det r troligt att Tusskk r ldre n bde Vasa och
Ahlbograd. Skriftsprket r underutvecklat och byns historia be
rttas genom snger och sagor. Av de ca 600 i nvnarna r 80%
mnn iskomutanter och de vriga r frslavade ickemuterade
m n n iskor. Hela samhllet bygger p en gemenskap dr byn
r lika viktig som fam i ljen - alla som r stora nog att ta ansvar
frvntas ocks gra det fr att p s stt frtjna sin plats i
gemenska pen. Utan byn skulle i n gen verleva i M u sten och
drfr r byns vlgng viktigare n bde fam i ljens och i nd ivi
dens vlgng.
I Tusskk hyllas fysisk styrka och allas vrde. Alla former av
fysiskt a rbete har hgt anseende och j u svrare eller farligare ar
betet r desto viktigare r arbetsu ppgiften. Vld utgr en natur
lig del av uppvxten och ungdomarna trnas tidigt i strid med
svrd och yxa. De bybor som offrat sina l iv fr att skydda byn
betraktas som hjltar och denna vldskultur har i sig ftt fram
krigare som f armeer kan stoltsera med. Bde mn och kvin
nor deltar i frsvaret av Tusskk. Samtidigt finns det u ppgifter
fr de som r fr svaga eller fr gamla fr kroppsarbete. Mnga
ldre r delaktiga i barn u ppfostran, slavvrd eller den kompli
cerade u ppvrm n i ngen av byn u nder vinterhalvret. ven om
krigaren ses som den frmste invnaren r alla a rbetsuppgifter
l i ka viktiga fr att byn ska fu ngera.
Gemenskapen existerar bara fr byns invnare, slavarna le
ver i en helt annan verklighet. Slavar har alltid varit en naturlig
del av livet i Tusskk och utnyttjandet av dem skiljer sig i nte frn
nyttja ndet av dumdj u r. ven om mnga slavar r fdda i fng
enskap brukar nya slavar hmtas med jmna mellanrum frn
omrden ster om M usten. Slavarna r icke-muterade mn
n iskor som kom mer frn lst hllna och ociviliserade stammar.
De behrskar i nte skandi i s itt naturl iga tillstnd, men slavar
som r u ppvxta i Tusskk kan tala skandi hjlpl igt. Slavarna
anvnds frm st till skrotletn ing och de kan vistas flera veckor i
strck p farliga skrotletarresor.
Sanningen om slavarna
Slavarna hrstammar frn nyppnade enklaver i ster. De har nnu inte
hunnit organisera sig och r fortfarande frvirrade och frvnade av den
vrld som de mtt uppe vid ytan. Eftersom de inte talar skandi och r obil
dade med den nya vrldens mtt mtt (de saknar Bildning) betraktas de
som ociviliserade barbarer ven om de kan ha hga FV i Medicin, Natur
vetenskap och Teknologi - frdigheter som sllan r anvndbara i fngen
skapen i Tusskk. Vuxna slavar som r fdda i frihet behrskar Det gamla
sprket. Alla slavar r ickemuterade mnniskor.
Skogen kring Tusskk har en d i ameter p omkring 5 ki lometer
och dr finns ven en sj som verlevt M u sten . Tusskk omges
av en hg palissad med tv stora portar. Utanfr palissaden
finns kermark dr mat odlas och hagar finns fr du mdjuren.
Eftersom skogen r liten och timmer r en bristvara r byns
...:
_.J
.-. ......
h u s ofta byggda av tim merstommar som kom pletterats med
skrot frn M u sten. D det i nte finns nog med ved fr uppvrm
ning av husen under de kalla vintrarna har husen utrustats med
oljekaminer som d rivs med kladd rapsolja hmtad frn Lugria
vster om Musten. Varje r gr skrotkaravaner frn Tusskk till
Lugria dr skrot frn Musten byts mot kladd rapsolja till kami
nerna.
Tredje slavkriget
Tusskk har genomfrt tv lnga slavtg dr hren samlats i ett rslngt
krig mot om rden utanfr Musten. Krigen har sllan resulterat i srskilt
mnga slavar eftersom de flesta hunnit d innan de ntt Tusskk men de r
nd viktiga fr folket. Krigen hyllas i snger och hjltarna frn slavtgen
ras med stora minnesstenar. Jyrek r p mnga stt byns genom tiderna
strsta hvd ing men han saknar fortfarande det som knnetecknar den
perfekte hvdingen - han har nnu inte startat ett slavtg. Eftersom mnga
byar i ster antingen redan ligger i ruiner eller ligger fr lngt bort frn
Musten s terstr nu bara krig i vsterled. Mnta Dunge och fler av M us
tens skogspartier r givna ml och de slavar som tas kommer genast att
sttas i arbete med s kogsawerkning. Det tredje slavkriget ska inte bara ta
slavar tillbaka till Tusskk, den hr gngen ska ven timmer fraktas till byn.
Slutmlet fr kriget r Lugria, ven om det innebr en attack mot Tusskks
viktigaste handelspartner. Krigets konsekvenser r omjliga att frutsp
men Jyrek och hans siare hoppas att en seger ver Lugria ven ska innebra
stora mngder olja som krigsbyte.
Nr ventyret brjar r si avtget i full gng och r p vg mot Mnta
Dunge. En zonfarare har varnat Lugria och en frsiktig mobilisering av
Vasalandet har i n letts. Spani ngspatruller mste skickas i n i Musten, fr
svaret av Lugria mste organiseras och Vasas framtid mste diskuteras.
Det krvs dock att Lugria hotas fr att lngeden ska ta hotet p allvar. Exakt
vilka proportioner detta ventyr ska f r upp till Sl, hr finns utrymme fr
en hel kampanj med temat krig.
Mten med Mustens mutanter
Roll personer som tar sig nda till Tusskk kom mer att mtas
av en helt ny vrld. Livet i M u stens ga skiljer sig frn livet i
H i ndenburg, Vasa eller Visby. Om roll personerna tar sig ou pp
tckta fram till byn har de lyckats med en bedrift, och ven om
de mts med viss skepsis kommer de sannolikt att slppas in
innanfr den fyra meter hga tr palissad som omger Tusskk.
Om det finns mutanter i gruppen kommer de att tilltalas i frsta
hand och alla ickemuterade kom mer att ignoreras. Ledaren fr
Tusskk, den vldige Jyrek, kommer att tala med ngon ur grup
pen enskilt fr att f veta deras rende. U nder vistelsen i Tusskk
fr rol l personerna bo i en hrd bevakad timmerstuga.
Roll personerna fr u ppleva stora eldar, kampsnger, mng
der av elakartad tokjos, hrdhnta km pariekar och ett och an
nat tjuvnyp. De kom mer att betraktas som mrkliga frmlingar
och fr vnja sig vid att alla stirrar p dem. Det r i nte tilltet att
umgs med slavarna och bortsett frn skrotet som teranvnts
som byggnadsmaterial finns det inga spr av teknologi eller
tekniskt kun nande i Tusskk.
Trots den relativa gstfrihet som rollpersonerna erbjuds r
det ofrnkomligt att de mter p den hrda men rttframma
attityd som genomsyrar samhl let. Gemensamhetstanken in-
 '." .
';.. )
<

kl uderar ven godelar vilket i n nebr att roll personerna mycket hvd ingen Jyrek har sjlv kli ppt av armarna p ett trettiotal V
vl kan bli av med utrustning som kan kom ma till bttre an robotar med vapnets stlgrepp.
vndn i ng i byn (eller senare som bytesvara) . Vad roI Ipersoner
na tycker om behandlingen spelar m i ndre roll och skulle de pro Nrstridsvapen

testera kommer det att resultera i repressalier. Om strid skulle Typ Fattning Init Skada STY- krav TAL Vikt Vrde
uppst, anti ngen inne i Tusskk eller ute i M u sten, r det aldrig Kroksabel 1H +2 2T8+1 7 11 3,5 4
frgan om slagsml eller l iknande kraftmtni ngar - nr vl va
Tusskkyxa 2H +3 3T8 13 12 7
pen har dragits hr det till stridens natur att kampen avslutas
Tvillingyxa 1 H /2H +2 2T8/2T6 9 7
med blodiga vapen. Trots att krigarna frn Tusskk r bde res
l iga och vlbevpnade r det nd deras stridsmental itet som Kroksabeln r en kraftigare version av sabeln medan tusskkyxan
gr dem riktigt farliga. I stllet fr varni ngsskott och levande r en tung yxa som krver tv hnder fr att lta sig hanteras.
fngar fredrar de ddande yxhugg mot halsen och stendda Tvi l l i n gyxan r tv m i nd re yxor som lnkats samman med en
fiender i rader. Tusskk har sllan varit i krig med andra byar el kedja. Antingen kan tvi llingyxan anvndas som tv vapen (2 H ,
ler stammar men nr det har i ntrffat har det alltid sl utat med ett i varje h a n d , sl skada separat) e l l e r s k a n yxan anvndas
blodiga segrar fr Tusskk. Byarna Ornsglit och Dvada r de tv som ett ett slags stridsgissel dr den ena yxan hlls i handen
senaste byarna som frstrts. I nvnarna har anti ngen frsla medan den andra roterar runt personen med hjlp av kedjan.
vats eller ddats och husen har satts i brand.
Enklaven Elysium V I I
Typisk m utantkrigare frn Tusskk Lngt under Tusskk ligger enklaven Elysium VII gmd och glmd. Enklaven

En stor del av befolkningen i Tusskk kallas fr krigare ven om f av dem stngdes under kriget och frslts nr M usten slpptes ut vid markyta n.
r i nvolverade i frsvaret av byn. Mnga vaktar slavar eller dumdjur som En klaven bestr av tv delar: en vre del som inhyser de automater som
vallas i hagarna utanfr palissaden och mnga vapenfra mn och kvinnor ska skta enklaven samt en nedre del som utgr den egentliga enkla
arbetar med uppgifter som krver fysisk styrka, till exempel husbyggen.
ven om kulturen kan beskrivas som aggressivt manlig r samhllet ven. En klaven r uppdelad i tv separata fungerande system vilket kan f
jml ikt - en stark kvinna som r beredd att offra sitt liv fr byns fortlevnad eventuella oinbjudna gster att tro att det r det vre planet som r sjlva
r en frebild fr bde unga pojkar och flickor. enklaven. Ingngen till enklaven finns 4 meter under marken, mitt under
Utseende: Stora och robusta, ofta med kraftiga armar, vildvuxet hr och Tusskk. I den vre delen av enklaven finns tjugo automater (samtliga med
horn i pannan.
Humiform) som r programmerade att vakna upp vart tionde r fr att
Karaktr: Lugna och fordiga men har ltt fr att brusa upp och visa
missnje. Sjlvdisciplin och mod ses som viktiga dygder. se ver den nedre delen av enklaven (vilket tar u ngefr en mnad) fr att
sedan terg till energispararlge. Robotarna r av modell Calvin VII och
STY: 1 6 FYS: 1 4 STO: 14 SMI: 13 INT: 9 VIL: 9 PER: 7
de r ven programmerade att serva modell V, det vill sga de stridsrobotar
SB: +lT4 BF: 13 KP: 28 TT: 21 IB: 13 REA: 35% som numer vandrar runt i Musten. Om ngon utifrn skulle n enklaven

Frflyttning: 5,0/12,5/25,0 m/sr kommer robotarna att ltsas att det r den vre delen av enklaven som r

Klass: M M den verkliga enklaven och att det inte existerar ngra fler plan. Tack vare ro

Frmgor: Nattsyn, Naturligt vapen (Horn) , Robust, Uthllig. botarnas mnskliga utseenden r det ven mjligt fr dem att spela mn

Frdigheter: Bge 40%, Nrstrid 75%, Vildmarksvana 50%, Zonkunskap niskor. Nedgngen till den verkliga enklaven r dold och det krvs hot om
50%. vervld och total frintelse fr att automaterna ska visa resten av enkla
Utrustning: Yxa, stor trskld och hftskynke (tjocka plsklder under ven. I den nedre delen av enklaven, som finns u ngefr l km under jordytan,
vintern).
finns icke-muterade mnniskor som fortfarande ligger i dvala.
Rustning: Ingen.
Enklaver kan bokstavligen rubba kampanjvrlden och drfr r det upp till
Vapen INIT % Skada Pen PAlflll Sl att avgra hur Elysium VII ska anvndas. Exakt vad som finns i enklaven
__
Yx_
a______________1 5 __75 2T8+2+1T4 10 lmnas till Sl att avgra, likas om enklaven ska lta sig upptckas eller om

Horn 13 75 den ska frbli oupptckt. Enklaven innehller mnniskor frn tiden fre
Katastrofen men de behver inte vara levande ... och de behver inte vara
ensamma nere i djupet...
Vapen frn Tusskk
Trots alla de hgteknologiska vapen som l igger gmda i M u s
tens aska hr vlbekanta nrstridsvapen till de standardvapen
som krigare frn Tusskk vanligtvis nyttjar. Srskilt tunga yxor
och skarpsl i pade svrd r populra och stor vikt lggs vid ut
s myckning av vapen. Nstan alla vapen r tillverkade i zonbyn
Tusskk men det frekommer ven i enstaka fal l att vapen in
handlas i Vasa.
Till de mer uppseendevckande vapnen hr hvd i ngens le
gendariska stridshandske, en enorm mekanisk hgernve (ska
da ST6) som r knd som Domedagsvanten. Den n uvara nde
Det hela brjade halvvgs in i vrbanketten p Trattoria Prytz. Tillstll
ningens vrdinna, den okynnigtfinurliga Chi-Chi Bonner, hade placerat
frken Catrina Skarp vid ett bord tillsammans med sina fyra frmsta
uppvaktare - ynglingar som forde en oblodig men furis kamp om den
unga sknhetens hand. Upptakten var en diskussion om Pyrisamfundets
aristokrater och deras oerhrda betydelsefor rikets vlstnd och vitalitet.
Bara dagen innan hade nmligen knegarikonen Styve Roos dristat sig till
ett djrvt p stende i en intervju i Po/isgazetten: ':Aristokrater r pack, det
r sanningen! De lever i total avsaknad avfordigheter och kvalifikationer,
deras skallar rfulla av gas och orenat spillvatten."
Unge Pastor Silfverhjssa var denforsta att upprras av det hela.
"Den dringa Styve hade mjligen varit vrd att belyssna om han haft
ngon susning om innehllet isittprat. Men som den stoftkrlare han r kan
man forsts inte vnta sig annat n agiterat pladder utan uns till stoff.'
"Helt riktigt, min gode sprtt'; bifollAdfonsfon Dhymmel, Adde kall
lad. 'J4r man alstrad med smuts i blodet och drtill rkar vara uppfodd
p klappgrt saknar man sus om vilket ansvar och vilka kompetenser som
behvsfor att... ja ... for att vara aristokrat. Eller vad sger du Enhurst,
min gode man?"
"S sant som det r sagt. Vi aristokrater rju alla grundligt skolade i
ledandets och ansvarandets dla konster'; fastslog Enhurst Norring med
en eftertrycklig puffp rkkorven. "Som ledare och ansvarare behrskar
viforsts ocks alla de groml som utfors av de vi r satta att leda och
ansvarafor. fag tnker d srskilt p hantverkning. knegning. utforskning
och, ja... andra enklare sysslor... "
"S r det'; konstaterade Adde med ett brett leende. ':Att sga ngot
annat r bara dumt, vilket i sig bekrftas av att Styve Roos r tramsltens
moder. Knegare r dumma och sgerfoljaktligen dumma saker, vilket be
visar att herr Roos och hans sanning r skrp vrda!"
Fr en stund blev det tyst runt bordet nr de tre talarna uppfordrande
vnde sig mot Nicke Eidelbjr, den yngste och mest forsiktige i Catrinas
beundrarskara. Efter en ganska lng och ungefor lika pinsam tidsrymd
brtAdde tystnaden.
"Du d, Nicke? Hller du inte med oss?"
'70, visst gr jag det'; framhll unge herr Eidelbjrforsynt, men tillade
sedan avsevrt skarpare: "Ngon borde se till att npsa knegarpacket or
dentligt, som strafffor hans skndliga struntprat. Vi aristokrater lever san
nerligen inget bekvmt liv!fag vill se hur han sjlv skulle klara av attforvalta
en smrreformgenhet p ett ansvarsfullt ochfortplantande vis!"
De vriga tre hll hgljutt med, varp allafyrafortsatte att ondgra
sig ver knegarnas ignorans och bermma varandras handlingskraftiga
storhet. Sjlvbermmet visste inga grnser, nda till det att damen i sll
skapet hjde sin rst:
"Enligt mitt bemenande har herr Roos ingenting annat n helt och
hllet rtt!"
Ynglingarna tystnade unisont. Fyra hakor tappades som glas i backen
och dubbelt s mnga gon sprrades upp i hpen forskrckelse.
"Varfor ser ni s forvnade ut'; undrade Catrina uppriktigt. "Hur
mnga aristokrater knner ni som faktiskt behrskar ngon annan for
dighet n att lsa, skriva, rkna och orientera sig bland plaggen i herr Ma
settis senaste kollektion?Ni pratar om 'leda och ansvara; men sdantgrs
ju alltid av anstllda - avformn som leder och chefer som tar ansvar. Det
r vl knappast de aristokratiska bolagsgarna somfr sparken om ngot
gr t snuggan, det r ju de anstllda. Vad? Harjagfel, eller?"
Pastor Silfverhjssa terfann fattningenforst:
"Sjlvklart har du fel... jag r... jttebst... p massor av saker... "
"Jo, du har verkligen bautodontfe/, min skna'; fyllde Adde i. "Jag
kan... Ass, vi kan massor av saker."
"Hm. Vilka vertygande argument ni kommer med, mina herrar'; re
tades Catrina och log sitt allra mest blndande leende. "Skulle ni vilja vara
s vnliga attge mig ngra konkreta exempel pfordigheter ni behrskar?
Sjlvklart undantaget de redan nmnda."
Efter en stunds upprrd tystnad tog herr Norring till orda. Av sin fader
hade han lrt sig precis hur man grfor att tysta uppstudsigafruntimmer:
''Min kra lilla frken Skarp, det m synas for dig som om mnnen i
din nrhet endast gnar sig t latsamt njutande och behagligt lugn. Men
det beror bara p att du sjlv rkar vara kvinna, och drmed saknar insyn
i sdant som grs medan du sover sin sknhetssmn eller fikar smkakor
med vninnorna. fagforskrar dig om att vi som sitter kring detta bord r
verlgsna Styve Roos p alla upptnkliga stt och vis. Detfinns ingenting
vi inte vet eller kan eller klarar av."
Catrina Iogfortfarande nr hon vnde sig mot de vriga kring bordet:
"Stmmer detta? Skriver ni under p herr Norrings pstende, att ni
behrskar allt och lite till?"
Ynglingar nickade sjlvbeltet och klappade varandra p ryggen med
menande blickar.
"D s'; utbrast frken Skarp och stllde sig upp vid bordet. "D vet
jag precis hur vi skall avgra vem av er jag skall ta till make. Vi skall
anordna en tvling! Mt mig vid plob fyra p kajen i morgon s skall jag
presentera spelreglerna. M bste kraftkarl vinna!"
Med ett mycket beltet leende p sina lppar stegade frken Skarp
ivg mot ytterdrren. Efter sig lmnade hon fyra karska ynglingar, vilka
alla knde sig njda med hur kvllen utvecklats. Efter ett r av ddlge i
kampen om frken Catrinas hand var det nu dagsfor ett avgrande. Inte
for ett gonblick kunde de tnka sig att Catrina.s lilla tvling skulle visa sig
bli dem en utmaning. Och de var alla precis lika skra p att vinna.

INTRODUKTION
Frken Skarp & Skrotjakten r ett kampanj u ppslag som kan
l igga till grund fr en lng och farofylld frd runt sterhavets
vatten och kustmarker. Den tvling frken Skarp kokar ihop fr
sina kavaljerer r lngt mycket mer omfattande och kom pl ice
rad n ngon av konku rrenterna kunnat ana - det handlar om
en exped ition p sex mnader, u nder vi lken de tvlande skall
ansamla fornfynd till ett s hgt vrde som mjligt. Den som
tillslut ansamlat de strsta skatterna vinner rtten till Catrinas
hand (se vidare nedan) . RP kom mer att involveras i det hela nr
N icke Eidelbjr erbj uder dem en hutls summa krediter fr att
ing i hans exped ition.
Den som likt Styve Roos saknar insikt i den pyriska aristokra
tins leverne kan frsts frundras ver att de fyra ynglingarna
ger sig in i den lek som frken Skarp iscensatt. Men san n ingen
r faktiskt att ingen av dem tvekar fr ett endaste l itet gon
blick. Och det trots att de frsts hel l re hade spenderat det
nrm sta halvret framfr eldhrden i klubblokalen, sippande
frfi nad delsprit och puffandes dyrbara rkkorvar. Hr fljer
en upprkning av ngra orsaker till sakernas tillstnd:
Catri na Skarp r ett kap. Hon r visserligen rent obehaglig
att titta p och utsndrar stnd i gt en svag men klart mrk
bar doft av matos. Men andra sidan hon vntas rva en
mycket stor frmgenhet i jordegendomar nra huvudsta
den, varfr ingen r villig att frlora henne utan en mer eller
mindre blodig kamp.
Ryktbarhet och karrirsambitioner. Hela rikets a ristokrati
(ven u rfa m i ljerna) kom mer att flja historien med stort in
tresse. Frutsatt att det i nte gr katastrofalt dligt kom mer
alla inblandade att vinna p det hela.
Det r en hederssak! De i nblandade kmpar i nte bara fr sig
sjlva utan kommer ocks att betraktas som representanter
fr aristokrat i n i prestigekampen mot samfundets lgre st
ende i nvnare.
Bristande frstnd. Alla inbla ndade r uppblst hgfrdiga
och saknar begrepp om vad de faktiskt ger sig i n p. Det
rr sig trots a l lt om ynglingar som a ldrig gjort en enda dags
riktigt a rbete och som knappt satt sin fot utanfr huvudsta
dens grnser.
Enligt frel iggande beskrivning tar kampanjen s i n brjan i H i n
denburg, men s behver i nte vara fal let om S L vill annorlunda.
Det borde vara relativt enkelt att flytta berttelsens frgrunds
gestalter till ngon annan begynnelseort vid sterhavet. Vidare
r kampanjen tnkt att spelas med relativt nya rol lpersoner,
va rfr det behvs omarbetn i ngar ifa l l d i n spelgru pp nskar
mnstra en erfaren och beryktad besttning RPS. M i nns ocks
att det nedanstende r att betrakta som ett skelett, vi lket beh
ver kttstom me, kroppssaft och en ti l ltalande klded rkt fr att
bli en helhetl ig filur. I nspiration till frdigstllandet av historien
finns i bokens vriga kapitel, men var inte rdd att hitta p egna
frvecklingar och scenarion. Mycket nje!
.. .
' .'
r.
. :.
Spelets regler
Nedanstende punkter representerar de regler tvli n gens del
tagare har att frhlla sig till u nder exped itionens gng. I RPS
fal l r det N icke Eidelbjr som ensam besitter kunskap om
spelreglerna, och det r lngt ifrn skert att han kommer att
dela med sig av vetskapen till sitt fotfolk. tmi n stone till en
brjan kommer herr Eidelbjr att klamra sig fast vid sin u pp
blsta sjlvbild som den obestridde ledaren, hur i l la det n gr.
RP ser han i bsta fal l som dugliga tjnare. Frst nr han till
rckligt mnga gnger fattat helt fel beslut, och han brjar i nse
sitt sanna vrde, kan det tnkas att han vnder sig till ngon
RP fr hjlp och rd. Men till dess fr RP i nte veta mer n vad
N icke anser att de behver veta - det vill sga att de skall i ng
i en expedition med uppgiften att hem bri nga s stora mngder
vrdefullt fornskrot som mjligt och att deras frmsta uppgift
r att flja herr Eidelbjrs order.
Tvl ingen pgr i sex mnader
M let r att bringa hem fornfynd till ett s hgt vrde som
mjligt.
Fynden skall gras i vildmarken utanfr Pyri samfundets
grnser. De fr allts i nte kpas eller p an nat stt infr
skaffas i andra hand.
Varje kombattant fr under tvlingens gng ha maximalt tio
personer anstllda att assistera i fornfyndsjakten (inklusive
eventuell btbesttning och tjna re) . Om expeditionen re
dan har tio anstllda mste en sparkas om ny kompetens
skall rekryteras. Du mdjur r dock fritt fram att anvnda i
obegrnsat antal. M utanter rknas i detta fal l som "perso
ner".
De tio anstllda mste kunna utfra allt arbete och alla tjns
ter expeditionen behver (inkL matlagni ng, skrotbrgni ng,
navigation med mera)
De tvlande aristokraterna mste dock sjlva rekrytera och
leda respektive expedition.
En av Catrina betrodd person skall flja med varje expedition
fr att kontrollera att allt gr rtt till.
Nr ett halvr passerat ( SL bestmmer datum och tidpunkt
utifrn egna nskeml) skall de tvlande, tillsammans med
sitt fornskrot, befinna sig i de lagerlokaler vid huvudstadens
hamn som frn och med nu str till deras frfogande.
En till dess anonym expert p fornfyndsv rdering kommer
dagen drp att avgra fyndsam i ingens vrde och slu nda
frkunna vem som vunnit det hela.
Lagar och kejserliga pbud
Vl utanfr Pyrisamfundets grnser gller inte kejserlig lag, dock med ett
ftal undantag. Det r fritt fram fr en pyrier att beg stld, misshandel och
till och med mord utan att riskera pfljder vid terkomsten till sin hem
mahamn. Detta gller ven om brottsoffret sjlv r samfundsmedborgare.
Undantagen bestr av de grvsta brotten p straffskalan - spioneri och
hgfrrderi mot kejsare och rike - samt brott som begs mot aristokrater.
I
Vad gller det senare r det framf r allt vldsbrott som berrs, eftersom
det kan vara svrt fr det pyriska rttsvsendet att utreda stlder, mutbrott,
bedrgerier och dylikt, begngna i ngon fjrran hamn.
Uppdraget
Omstndigheterna kring varfr unge herr Eidelbjr vljer att
hyra in RP mste frsts anpassas till RPS yrke och specialitet.
Tv huvu d l i njer kan dock u rskiljas: antingen rekryteras de en
och en, eller s rekryteras de som grupp. Det frra kan vara
srskilt lm pligt om spelarna startar kam panjen med helt ny
gjorda karaktrer. Oavsett vil ket spelar det egentligen ingen
strre roll om RP r bra eller dliga p sina frdigheter - vare
sig det handlar om s kytte, navigation eller lkekonst. N icke Ei
delbjr tenderar att i sitt ofrstnd se alla ventyrartyper som
varande av samma skrot och korn och har d rfr svrt att ny
anserat bedma kval iteter. I stllet kommer han att gra s i n
bedm ning utifrn yttre karakt ristika, det vill sga utseende.
St r tv ventyrargng bredvid vara ndra kommer N icke helt
en kelt att vlja den grupp som enl igt honom " mest ser ut som"
blda ventyrare, ven om den andra gruppen r skickligare i
utvandet av sina frd igheter.
Styrd av sina frdomar och sin ignorans r det troligt att
u n ge herr Eidelbj r kommer att ska efter sitt manskap p
mycket trad itionella platser - frmst krogarna kri ng Hydra
torget och lngs hamnpromenaden. Med sig har han frken
Yvona Skarp, Catrinas kusin och den som ftt u ppdraget att
flja N icke p hans ventyr i syfte att kontrollera hu ruvida yng
l i n gen hller sig till reglerna eller i nte. Den u nge aristokraten
beter sig u ngefr som en modeignorant person i en kldbutik
- han spanku lerar otligt lite fram och tillbaka , kastar snabba
blickar p personerna i lokalen, varp han utan vidare omsvep
rycker tag i ngon som ser acceptabel ut. Denne erbjuds kvickt
1 000 krediter ( SL modifierar utifrn frhllanden i sin kampanj)
fr "ett halvrslngt kneg kom kommer att innebra lnga re
sor, stora fa ror och vilket krver frmgan att blint lyda order".
Pengarna betalas ut nr u ppdraget utfrts, varken frr eller se
nare. N gon frhandling vill N icke i nte veta av, men RP kan
sjlvfallet frska. I s fal l rknad herr Eidelbjrs vrde som
85% p grund av hans gru ndlggande ovi lja att frhandla med
s i m pelt fol k p gatan.
De personer, eller den grupp, som slutligen gr med p att
medverka i herr Eidelbjrs expedition ombeds att sl uta upp vid
plob 8 samma afton. Dr kommer resten av manskapet att vara
sam lat, i nvid den skuta N icke hyrt - wobblern Ferdinandetta,
sna bbt omdpt ti l l Catrinas hjrta. Frutom RP finns tre mycket
unga och synbarligt nervsa matroser p plats (rknas som un
dermliga) , redo att bege sig ut p sitt frsta stora ventyr och i
stort behov av svl andlig som frd ighetsmssig rdgivning.
Catrinas hjrta
* Gller vid propellerdrift
Catrinas hjrta
Wobblern Catrinas hjrta r knappast regionens stoltaste skepp, men hon
har frdelen att vara frsedd med turbin och propellerdrift. Detta i nver
kar frsts menligt p lastutrymmet, men gr henne betyd ligt tryggare
att framfra p havet. Kolfrrdet r bara hften s stort som p en mot
svarande damper, varfr det r tillrdligt att kaptenen vljer segeldrift s
fort vindarna gr det mjligt. Hon r frsedd med vinsch och kran fr att
mjliggra vrakdykn ing och har en vlbalanserad gotlandsrigg, vilken kar
hastigheten ngot. Bestyckningen bestr av tv ldrade s karprttarkano
ner p 5 tum samt en arbalunsanordning p styrhyttens tak, lmpad att
skjuta dynamitharpuner mot piratskepp och havsbestar.
Expeditionens strategi
N ickes grund lggande plan fr expeditionen r i nte vidare vl
genomarbetad. Han tnker sig att de skall stta segel mot fr
sta bsta zonomrde utanfr Pyrisamfu ndet, det vi l l sga Mo
zonen, och dr brja grva efter s katter. Enl igt hans skra ve
tande r det nmligen s att zonerna r proppfu l la av godsaker
som bara vntar p att brgas. Dessutom tnker han inte p
att expeditionen behver utrustning och att skutan kan behva
bestyckas ytterligare till frsvar mot havets fasor, utan ger or
der om att lgga ut i nom en timme. Om ngon frsker tala
honom till rtta vgrar han att lyssna - han ger hellre en upp
studsig person sparken n erknner sig m i n d re veta nde.
Kanske brjar RP i detta lge tveka infr deltagandet i expe
d itionen. De tusen krediterna br i och fr sig vara god motiva
tion, men rcker inte det fr N icke (ls SL) pminna RP om alla
andra frdelar med resan: tryggad frsrj ning under ett halvt
r, goda kontakter och kndisskap bland aristokratin, chansen
att resa och se sig omkring i vrlden etcetera. Rcker i nte heller
det fr att vertyga kan herr Eidelbjr slutligt strcka sig att ge
alla exped itionsdeltagare 5% av vinsten frn frslj ningen av
det fornskrot man lyckas brga (kan modifieras genom kps
lagn i ng) . Arbetsgivarens nycker till trots - arbetet om bord p
Catrinas hjrta r ett d rm kneg fr de flesta, och kan vara en
vg uppt i karriren oavsett om man r utforskare, skeppare,
kock eller hantverkskunnig knegare.
N i ppe Eidelbjr
Som yngsta son till godsgaren, tillika tobaksfabrikren, Kennarth
Eidelbjr har N ippe haft en trygg och skyddad u ppvxt. Han har skolats
i svl krigets konster som i mer konstnrliga mnen, med siktet instllt
p en uppsatt post inom rikets administration eller militren - detta
eftersom hans ldsta bror I ngve str frst att rva godset. Sorgligt nog
har den tanige och lite sla N ippe haft svrt att ta till sig det lrostoff han
presenterats fr, vilket franlett bekymrade blickar och ojande suckar
frn hans frldrars sida. Det har i sin tur inverkat menligt p den unge
aristokratens sjlvknsla och gjort att han brjat misstrsta. P senare tid
har han allt oftare tagit spritdrycker och gldjeflickor till hjlp fr att ltta
sin ngest.

Liksom mnga av sina gelikar lter N i ppe Hdande krediter kompensera
sin bristande knsla fr stil och smak. De mrka kostymer han har med
p resan r alla specialtillverkade av antingen Masetli eller Toffsing.
Som s kydd mot eventuell kyla under den strapatsrika tvlingen har han
infrskaffat en fodrad, svart skinnrock med tillhrande mssa. Den fr
honom snarare at! se ut som en PSI POagent n en utforskare, men den
skillnaden gr Nippe fu llstndigt frbi.
Relevanta egenskaper: K P 18, l a lO, s a -lT2, Status 8, Kontakter 5
(aristokrati n). Bildning 76%, Bt 1 7%, Nrstrid 48% (vrja), Pistol 33%
(.45S), Undvika 1 9%
Frslag till upplgg
M ed utg ngspunkt i det ovanstende fresls att kam panjen
brjar i mollstmda tong ngar. H err Eidelbjr beordrar d u m
d ristigt och utan frstnd en resa till M ozonen, vilken visar
sig bli fu l l av strapatser men mer eller m i nd re fruktls. Fortfa
rande envist karsk bestmmer sedan expeditionens ledare att
man skall prova ngon annan legendarisk plats (ti l l exempel ett
m i nd re skrotblte eller kanske havsbottnen utanfr den pi rat
spckade stadsstaten S i m ris). I nte heller denna gng r bytet
lOB
ngot att skryta med - ven om resan blir full av spnning och
kraftmtningar med regionens invnare.
Efter tv storslagna misslyckanden och en mnads tvlings
tid ti ll spillo bryter N icke ihop. Han annonserar fr sitt manskap
att tvlingen r avslutad fr deras del och att kosan n u styr mot
H i ndenburg. Detta r R PS chans att ta kommandot. ven om
det krvs en hel del konjack fr att f herr Eidelbjr p medgr
l i gt humr kan en tlmod ig person f honom att lyssna. Vad
som behvs r vlgru ndad i nformation om skrotfyndigheter
kring sterhavetl Fr det behvs kontakter, mutor och hrt ar
bete. Allts gr frden riml igtvis tillbaka till huvudstaden, men
i nte fr att ge upp utan fr en nystart.
Vl i h uvudstaden gller det fr RP att nyttja s i n a kontak
ter och snokarfrdigheter till det yttersta. Vad som behvs r
trovrdiga tips p rikhaltiga fornskatter, belgna i nom ett i nte
allt fr vidstrckt omrde. Frmodligen stter man ihop med
med lemmar frn en eller flera konku rrentexped itioner, som
ven de tervnt fr att samla i nformation - ngot som kan
bemtas med falsk ryktessprid ni ng, lmskt spioneri, sabotage
eller d i rekta d rabbninga r. R P br f tag p kartor eller i alla fal l
mycket goda vgbeskrivningar till m e l l a n fem och t i o troliga
skattgm mor (lmpligen m i nst en per region som beskrivs i
tidigare kapitel) .
N r R P tillsammans med sin arbetsgivare knner sig njda
med i nsam lad information br det av p havsseglats. N gra av
skattgm morna visar sig mycket riktigt vara fyllda av godsaker
medan andra terfi n n s fulla av skrp eller kanske visar sig vara
omj l iga att h itta. Sjlvfallet har en eller flera av de vriga ex
ped itionerna i m nga fal l mutat till sig samma ledtrdar som
RP har att g efter, vilket leder till kom plikationer och blodiga
d rabbni ngar p land eller till sjss. SL best mmer frsts sjlv
h u r mnga och vilka ledtrdar RP fr, l i ksom hur utdel n i ngen
i form av fornfynd ser ut, men inspiration hmtas med frdel
frn bokens tidigare avsn itt.
Vl till baka efter sex mnaders slit och slp r det dags att
utse en vinnare. Extraordi narie Fyndtaxr Estefan fon Nyphon
frn Forntidskommissionen leder arbete med vrderingen av
de tvlandes gods. Pressen r p plats, s ocks mnga spe
ciaiinbjudna dignitrer - inklusive aristokraternas och frkens
Skarps frld rar. En vinnare utses (grna herr Eidelbjr om i nte
R p och resten av sllskapet gjort bort sig totalt) och frvntar
sig naturligtvi s den beln ing som utlovats. Men s blir inte fal-
KONKURRENTERNA
Herr Eidelbjrs konkurrenter r ngot olika till sin karaktr, men
har det gemensamt att de r l i ka upplsta och naiva som N i ppe.
N edan beskrivs de tre u ngtupparna tillsammans med krnan i
de expeditioner de stter ihop. Slutligen fresls vi lken typ av
strategi respektive manskap brukar i s i n strvan att n mlet
som segrare.
Inget av det nedanstende r frsts skrivet i sten. SL har alla
mjligheter att modifiera svl manskap som strategi utifrn
egna nskeml. Har RP ngra rkefiender eller andra lmpl iga
bekanta kan frsts dessa hyras i n att bist i konku rrenternas
expeditioner.
Pastor Silfverhjssa
Pastor S i lfverhjssa r p mnga stt som vriga personer i sin
slkt - p ytan en u ppblst allvetare, men innerst inne hukande
u nder ett galopperande m i ndervrdeskom plex. Han sitter sjlv
p en ansenlig frmgenhet och kan drtill rkna med std frn
alla andra Silfverhjssor om det skulle knipa. Vad gl ler s kal lat
"rent spel" r det bara ngot som Pastor ftt hra om i sagor,
och d i den negativa betydelsen att den som hller sig till reg
lerna oftast ser sig slagen p mllinjen eller lngt dessfrinnan.
Att spela med grdassigt mjl i psen r i nte att fuska, s lnge
man kan undg u pptckt.
Catrinas vn i n na G ittan Vigg har ftt den tvivelaktiga ran
att ackompanjera herr Si lfverhjssa p hans den och ventyr.
Den robusta frken Vigg r ngot ldre n Pastor och r knd
fr att vara mycket princi pfast. Frken Ska rps frhoppning r
let. I nfr alla frsamlade frklarar Catrina Skarp att hon u nder
tvlingens gng komm it till en viktig insi kt. Hon vi l l i nte leva
resten av sitt liv med ngon oansva rig och i m pulsiv ltting,
som sjlvmant utstter sig fr smuts och jmrans elnde. Nej,
hon ser hel l re en mogen och stabil karl som i nte riskerar l ivet
p havet och i vildmarken. Drfr har hon nyligen lovat sin
hand till en annan - i ngen m i n d re n Extraord i narie Fyndtaxr
Estefan fon Nyphon!
Annorlunda kampanjspel
Ett annorlunda och frmodligen mycket underhllande stt att spela den
na kampanj r att lta spelarna gestalta var sin aristokrat, i stllet fr att
vara herr Eidelbjrs hantlangare. Man turas om att spela de olika expeditio
nerna - frsta spelmtet r det herr Si lfverhjssas den och ventyr som
spelas, nsta spel mte r det dags fr herr Norring och s vidare. Den spe
lare som har ansvar fr aktuell aristokrat spelar naturligtvis denne, medan
vriga fr gestalta olika personer i hans exped ition. P s stt kommer alla
spelare att ha lika mnga RPS som antalet tvlande aristokrater (lgg till
eller dra ifrn beroende p spelgruppens storlek). Detta upplgg passar
frmodligen inte alla grupper, d det stller stora krav p spelarna att inte
utnyttja i nformation som man ftt i en viss roll nr man spelar en annan.
Men om d u som S L tycker dig veta att dina spelare klarar av ett sdant
"dubbelspel" kan det med stor skerhet bli en mktig och p mnga stt
givande rollspelsupplevelse.
drfr att M icaela r som kli ppt och skuren fr att hlla ett ga
p den s l i pade ungaristokraten. Kanske har hon dock bedragit
sig. M icaela Vigg brjar bli till ren kommen och saknar en
fstman - ngot som kan i nnebra att hon r mer mottaglig
fr bedrgligt sm icker n Catrina tror...
Pastor Silfverhjssa
En tunn och spetsig figur som alltid tycks ha ett hnleende p sina torra
lppar. Han klr sig undantagslst i frackuniform, ver vilken han trr en
lomurplsfodrad rock nr kylan biter i. Pastor r smart och illistig, beredd
att gra nstan vad som helst fr att besegra sin motstndare. Han skyltar
inte grna med falskspel, men har ingenting emot att hyra i n ngot att
fuska hans vgnar.
Relevanta egenskaper: KP 20, IB 7, Status 7, Kontakter 5 (aristokrati n) ,
Bildning 79%, Nrstrid 62% (sabel), Pistol 47% (9mm), Kpsl 18%,
Undre vrlden 33%
Personal
Pastor S i lfverhjssa har nyttjat sina kontakter och drigenom
lyckats vrva den beryktade Abra h i m fon Rosen och den nes fl
je av utforskare. Herr fon Rosen r en mycket erfaren och vida
beryktad havs resenr, en havets Zigge Zmolk. Tillsammans
med sitt manskap om bord p ngkuttern Rosa r han stnd igt
p vg mot nya jaktmarker. Oftast gnar han sig t skattjakter
p havets botten, d riven av egensinnig nyfikenhet och relyst
nad, men i bland hyr han ut sina tjnster fr att finansiera sin
verksamhet.
Herr Abrahims underh uggare, som kallar sig sjlva Rosarna,

bestr av sex ventyrare med olika specialiteter. Alla r duktiga
sjmn och r allt som behvs fr att framd riva Rosa p ppet
hav. Drt i l l vet de alla h u r att hantera skjutjrn och kanoner,
till frsvar mot zon bestar eller havets mnga styggelser. Vad
gller s pecial iteter str herr fon Rosen sjlv fr den kunskap
l iga expertisen, med bistnd frn den h istoriografiskt skolade
teknikern Ernand Khotte. vriga fem r mutanter, vi lka framfr
allt gnar sig t s litsamt fltarbete - dribland de amfibiska
syskonen Wta och kolossen Sturskas, vars armar utgr veri
tabla grvskopor.
Utver herr fon Rosen och dennes manskap finns tre platser
att fylla med intressanta kompetenser. Vilka som bestter des
sa kan variera under tvli ngens g ng, men frslagsvis satsar
u n ge herr S i lfverhjssa hrt p sa botageverksamhet. Pastors
farbror Alf d river en framgngsrik exportfirma och har drige
nom skaffat sig vissa ljusskygga kontakter. Bland dessa fi n n s
frilansa ren Ramalgus Berry, stam mande frn skrotstaten Prj
sia - en verklig expert p s pioneri och lmska attentat. Tillsam
mans med sina tv u nderh uggare kan denne gra l ivet surt fr
vem som helst!
Ramalgus Berry
Ramalgus brjar nrma sig femtio r. Under sin tid som hyrs pion har han
kontrakterats av svl stater som fretag och besuttna privatpersoner.
Ingen har varit missnjd med hans insatser! Utseendemssigt r
herr Berry alldagligheten personifierad - en muterad mnniska med
grsprcklig hud oftast kldd i gr verrock, stickad luva och fingervantar
med avklippta fingrar. Han hller huvudet snkt men blickar stndigt upp
under sina buskiga gonbryn.
Relevanta egenskaper: KP 28, 1 8 1 5, S 8 +lT3, Jaktinstinkt 76%, Kameleont
77%, Sonar 82%, Sugkoppar, Teleskopgon, Akrobatik 91%, Fllor 41%,
Iakttagelsefrmga 88%, Lsdyrkning 65%, Nrstrid 67% (kniv) , Smyga!
Gmma sig 94%, U ndvika 73%
Strategi
P grund av den i n hyrda hjlpens status r Pastor Si lfverhjs
sa den ende av kombattanterna som redan i nitialt r villig att
lyssna till rd och uppmaningar fr n underlydande. Expeditio
nens strategi b l i r att satsa p ett ftal skattplatser, men med
mlet att hitta riktiga dyrgripar - stllen med verkligt delskrot
som exempelvis fornteknologi, i ntakta fornglasfreml, stl el
ler delmetaller. Enl igt herr fon Rosens ruti n gnas stor mda
t i nformationsinsamling och ana lys, innan sllskapet ger sig
av ut i vild marken eller ti l l ngon potentiellt rikhaltig havsfyn
d ighet. Detta gr det troligt att man stter p exped itionens
medlem m a r i strre centralorter som Ahl bograd eller Nowa
Wa rsawa, och d grna p finare i n rttni ngar bland kunska-
pare och officerare. . i bsta fall kallas "trygg och kraftfull", i smsta fall "arrogant och
Fon Rosen och Rosarna har ingenti ng emot att frsvara sitt
byte med vld. S har de i alla tider gjort i kampen mot gi riga
lokali nvnare runt otaliga utgrvningar, och eftersom tvlings
reglerna i nte frbjuder vldsamheter har de i ngenting emot att
gra det n u .
Rosa
..\,:
::'.;,.-!
Typisk Rosare
Fem mutanter som alla rest lnge med herr fon Rosen. Deras ledare
krver att de klr sig stndsmssigt, varfr de oftast klr sig i vlsydda
men tliga och smidiga kostymer i brunt eller beige. I sanning en mrklig
syn att se kostymbrande matroser hasta runt p Rosas dck! Alla r
stolta ver sitt arbete med herr Rosen men knorrar ibland ver att ledaren
behller merparten av svl ran som krediterna. Teknikern Ernand
Khotte knorrar mest av alla och skulle nog kunna lockas att frrda sin
arbetsgivare om belningen var tillrckligt hg ...
Relevanta egenskaper: K P 24, 1 8 12, Bt 53%, Nrstrid 68% (varierar),
Pistol 55% (.45S), Tunga vapen 48%, Undvika 44%, Vildmarksvana 58%,
Zonkunskap 1 7%
Skepp
Den propellerdrivna ngkuttern Rosa har varit med lnge och
r ti llbyggd i omgngar. Tack vare s i n n rikt planerad ballast har
hon ett utkat fraktutrymme och hon r frsedd med en rejl
kran- och vi nschanord n i ng p styrbord sida. Bestyckni ngen be
str av fem 2 tums skarprttarkanoner, tv vid vardera lngsi
dan samt en p vridbar lavett i fren.
Enhurst Norring
Den rakryggade m il itrsonen E n h u rst Norri ng visade redan
som sextonring prov p utm rkt grymhet och storstilat del
mod, nr han i nledde sin kadettjnstgring vid kejsarens flot
ta. S fort tvl ingsreglerna presenterats fr honom konstaterar
han sjlvskert att han har svl kunnandet som kontakterna
fr att mj l iggra en blndande storseger. Han r tillrckligt
sjvetande och van med vildmarksfrder fr att sjlv kom men
dera exped itionen och har dessutom tillgng till bde manskap
och s kutor. Nr halvret r fu llgnget kommer herr N orring
att st som segrare p H indenburgs kaj, och d ntl igen f ta
sin lskade Catri na i famn. Det r han bortom alla tramsiga
smtvivel sker p!
Det r allmnt knt att frken Nysola G ranat betraktar herr
Norring med distanserad skepsis. Sjlv ventyrligt lagd har hon
svrt att frst de damer som lockas av Enhurst stela sti l . Fr
mod l igen gr d rfr Catrina helt rtt nr hon placerar frken
G ranat vid Enhursts sida. Men man vet aldrig. Rtt vad det r
visar det sig att motsatser faktiskt kan attraheras till varandra.
Skulle Nysola frtj usa sig i unge herr Norri ng kan det mycket
vl i nnebra att hon r mottaglig fr m utor frn andra expedi
tioner, i syfte att h i nd ra sig lskling frn att vinna vninnans
hand.
Enhurst Norring
Storvuxen, stram och sjlvtillrcklig - unge herr Norring kan av damerna
knastertorr". Under tvlingens gng br han en marinbl uniform, med
vita revrer lngs rmar, slag och byxben. Slende lik den som brs av
pyriska flottister i strid, men utan gradbeteckning.
Relevanta egenskaper: K P 34, 1 8 1 2, S8 +lT4 Status 8, Kontakter 5, Bildning
69%, Bt 68%, Nrstrid 80% (vrja), Pistol 47% (.45S), Tunga vapen
29%, Undvika 55%, Vildmarksvana 37%, Zon kunskap 1 2%
Personal
Samma dag som tvlingen startar beger sig den segervisse En
h u rst ut till Vildgga Sjfot fr ett sa mtal med s i n fre detta
officer, major Saffan Visman n . Efter ett klartecken frn sjlvaste
a m i ralen til lts herr Norri ng att hyra tv bestyckade ngbtar,
inklusive matroser. Det senare mjliggrs av att tvlingen de
fin ieras som ett "skarpt vn i ngsti l lfl le, vilket kommer att ka
yngli ngarnas frd igheter p ett stt som gynnar den kejserliga
flottan " . E n h u rst sjlv fr befl ver den ena skutan medan
hans storebror Moltas tar ver den andra, sedan han ftt tjnst
led i gt frn sin post som marinljtnant om bord p slagskeppet
Domherren.
De tta matroserna bestr av mn och kvi n nor mellan sjut
ton och tj ugofem r gamla. Alla r icke-muterade mnniskor
och stammar uteslutande frn m i l itrslkter utan nm nvrd
status. De r d ugliga sjmn och kan konsten att skta svl
kanoner som sablar. Moltas r en d uglig kapten med gott om
kontakter kring sterhavet, men hans strsta til lgng i sam
manhanget r hans i ntresse fr forntidens lmningar. I ntresset
r frvisso av hgst teoretis k art, men betyder tm instone att
han behrskar den rtta term i nologi n och att han har ett hum
om o l i ka fornfremls vrde - ngot som kan visa sig mycket
betydelsefullt i kontakten med skrotletare och fristende kun
skapare i hamna rna runt havet.
M oltas Norring
En reslig och tvlfager tjugosjuring som till damernas stora frtret r
fu llstndigt uppslukad av sitt arbete och sina fritidsintressen. Slktingarna
suckar och ojar sig ver att Moltas tycks s oi ntresserad av familj och
socialt liv i vrigt, men den livsstil han valt har tminstone gjort honom
till en av de yngsta ljtnanterna i den pyriska flottans historia. I samband
med tvlingen klr han sig likt sin broder och han betraktar det hela som
ett ypperligt tillflle att va sina frdigheter och lra sig nya saker.
Relevanta egenskaper: KP 3. 1 8 14. S8 +lT3. Status 7. Kontakter S
(aristokrati n) . Bt 73%. N rstrid 55% (vrja). Pistol 42% (ASS). Reparera
33%. Teknologi 59%. U ndvika 35%. Vildmarksvana 44%. Zonkunskap 53%
Strategi
E n h u rst vill ha en flygande start p tvl i ngen. Mot sin broders
rd stter han drfr omgende kurs mot nrmsta zonom rde,
frslagsvis Mozonen. Nr strandhugget dr visar sig kosta mer
n det smakar styr de tv skutorna tillbaka mot H i ndenburg fr
att skaffa information och bttre utrustni ng. De nyttjar framfr
allt kontakter i nom mil itren.
Av tvli ngens alla inblandade r brderna Norring de mest
ren hriga. Trots den inledande fadsen r de nml igen ver
tygade om sin verlgsna frmga, och eftersom Enh urst vill
kunna bl icka i n i Catrinas djupbl gon med ett rent samvete
bestmmer de sig fr att vara s moraliskt korrekta som mj
ligt. Detta h i nd rar dock i nte att de skaffar information om mot
stndarna nr til lflle ges. De d rar sig allts inte fr att spionera
p vriga tvlande, i nte heller fr att bryta sig in i fiendens sku
tor eller frhra fiendens informanter.
Pynta & Tinja
Typisk matros
Matroserna r alla kldda i uniformer utan gradbeteckningar. De r
alla mycket spnda och frvntansfulla infr resan. vilken de ser som
ett storslaget ventyr med stora chanser till vrdefulla erfarenheter och
kanske ven goda meriter. De lyder sina beflhavare blint och kmpar som
om de verkligen befann sig i krig.
Relevanta egenskaper: KP 24. 1 8 1 2. Bt 45%. Akrobatik 35%. Nrstrid 40%
(sabel). Pistol 45% (.455). Tunga vapen 40%. Undvika 30%
Skepp
Skeppen ingende i Enhurst Norri ngs expedition r tv special
tillverkade dam pers, Pynta och Tinja. De r bda propellerdriv
na, frsedda med turboturbiner, stadigt kvasu rkskrov och med
var sin vlsvarvad ramm i fren. Bestyckni ngen bestr av sex 2
tums skarprttarkanoner per skuta, tre efter vardera lngsidan
Adfons fon Dhymmel
Den bru m migt fryntlige Adfons fon Dhymmel kallas Adde i de
kretsar dr han vanligen rr sig. Han r populr fr sin godmo
diga i nstl lning och fr sin vana att generst bjuda p mat och
d ryck. Men hur charmig och till mtesgende Adde n kan tyck
as vara finns det situationer som lockar fram helt andra sidor
av hans personlighet. Bland dessa s peciel la omst ndigheter
r spel och krlek de som pverkar honom allra mest. Adfons
hatar att frlora och om spelet gller krlek blir det tter vrre,
eftersom han har fallenhet att frlska sig djupare n bckvatt
nen i Buktegraven och mer innerligt n en svulten vrldsmask
skattar en vi lsen rubbit. Nr Adde ger sig ti l l att tvla tnker han
allts vinna till varje pris - m det kosta honom (eller andra)
liv, lem och heder!
M ed Adde har Catrina skickat sin egen l i l l asyster Zindy.
Zi ndy r blott sexton r och mycket blgd, men har insiste
rat p att vara en av tvli ngens eskorter. Att Catrina placerade
henne med Adfons beror p att hon trodde att systern skulle
vara tryggast och trivas bst med honom. Men frgan r om s
blir fallet, nr herr fon Dhymmel visar sig anstlla ett allt annat
n angenmt sllskap underhuggare. Risken r stor att Zi ndy
kom mer att lsa i n sig i sin koj och u nderlta att vervaka Ad
des granden och ltanden ...
Adfons fon Dhymmel
Skggstubbig. grgd och med ett kkparti kraftigare n en ekoxes
kan unge herr Dhymmel skrmma vem som helst, nr han stter den
sidan till. Det r dock mycket sllan han uppvisar aggressiva tendenser
i vardagen. Chansen r d betydligt strre att R P och vriga tvlande
skall f bevittna fradgande raseriutbrott nr de stter p varandra under
resans gng - ngot som i grunden beror p att Addes slkt br p
en sjlvfrnekad och snikaktigt dold hemlighet. Kldmssigt gr Adde
verkligen in fr uppgiften att se ut som en kta utforskare. Han klr sig i
en varmfodrad. beige blomullskostym frn Masettis och syns sllan utan
en forntida kikare hngande runt halsen. Huvudet krns av en rundhttad
hjlm i samma frg som kostymen.
Relevanta egenskaper: KP 38. 18 6. S8 +lT6. Brsrk 44%. Status 7.
Kontakter S (aristokratin). Bildning 62%. Bt 29%. Nrstrid 61% (sabel).
Pistol 57% (.455). Spel 72%. Undre vrlden 47%. Undvika 25%
Personal
Herr fon Dhymmel har valt sin besttning mycket noga utifrn
ett ftal enkla premisser. Fr det frsta mste manskapet vara
mycket sjdugligt och helst ga en egen skuta; fr det and ra
mste de vara stridsdugliga i bde frsvar och anfall; fr det
tredje skall de vara beredda att jobba hrt dag som natt; fr det
fjrde fr de i nte vara begvade med moral, eller andra brister
som kan stta kppar i hjulet; fr det femte mste de trots allt
vara bengna att uppvisa stor lojalitet mot s i n ledare. Slutsat
sen blev frsts att han mste hitta sig en d uglig sjrvarkap
ten med ett erfaret manskap och en vlsn ickrad skuta. Dm om
Addes frvning nr han efter vissa frfrgningar upptckte en
perfekt kandidat fr jobbet - perfekt i s mtto att han och hans
besttning stmde i n p kraven i nskelista n .
Monsterdoggen J a c k san Schack har m e d rtta ett vida spritt
och allt an nat n hningsstt rykte. Fram till al ldeles nyl igen
jagade han mest lngs havets sydkust, med gotlndska frihand
lare som special itet. Den kade trafikeringen med kanonbtar
l ngs sydrutten har dock ftt honom att ska sig mot nya jakt
marker, till stor fasa fr malsjregionens skeppare. Han an krar
oftast i den l i lla hlan Ankersns, sder om M usk, men har
alltid fol k p plats i H uvudstaden med u ppgiften att hlla go
nen ppna efter lovande rekryter och lmpliga mltavlor. Det
var en av dessa personer som Adde rkade stta p, varvid
han gav kapten san Schack ett guldkantat erbjudande han inte
kunde sga nej till.
P gru nd av tvl ingsreglernas natur tvi ngas kapten san
Schack att gra sig av med tv av sina elva pi rater. De som
b l i r kvar til lhr grddan av sterhavets sjbussar, om man
med det menar att de bde bemstrar seglandets konst och r
riktiga baddare p nterhake och sabelfktning. S vad gller
sjvana och slagkraft str herr fon Dhymmels exped ition vl
rustad. Smre r det d p den kunskapligt orienterade sidan.
Visserl igen har kapten san Schack och hans manskap mnga
kontakter kring sterhavet, men knappast sdana som sitter
inne p i nformation om rikhaltiga fornskrotsfyndigheter. Men
kanske kan sllskapets brutala rttframhet rda bot p den bris
ten. Den kunska p man sjlv saknar kan mycket vl visa sig vara
mj l i g att skaka ur konkurrenterna.
Jack san Schack
Den snart sextioriga kapten Jack san Schack har stretat runt p haven i
fYra decennier. Men piratlivet r inte ngon vald livsstil fr honom - han
r en renodlad skurk som gnar sig t sjrveri fr att skaffa rikedom
och bermmelse. Helst av allt skulle han vilja dra sig tillbaka till en liten
grd (grna utanfr Nordholmia) och utleva sitt liv badande i lyxig lttja.
Frst gller det dock att ordna situationen s att han slipper oroa sig fr
senkomna repressalier frn ordningsmakten.
Monsterdoggen san Schack har valt gult till sin kaptensfrg, vilket betyder
att svl lngrocken som de psiga byxorna och kragstvlarna gr i olika
gula nyanser med svarta brder och slag. Den ludna skallen krns av en
forntida hattkreation, ocks den gul med ett gigantiskt, hngande brtte
och pyntad med plasticsfjdrar i regnbgens alla kulrer.
Fru Monstra
Relevanta egenskaper: KP 32, 1 8 21, S8 +1T4, Blixtsnabba reflexer,
Dubbelhjrna, Teleskopgon, Bt 97%, Iakttagelsefrmga 68%, Kpsl
77%, Nrstrid 92% (sabel), Pistol 69% (.455), Tunga vapen 70%, Undre
vrlden 72%, Undvika 65%, Vildmarksvana 53%
Strategi
Faktum r att Adde knner sig ganska njd med att vara utan
skolade kunskapare p sin skuta, d det gr honom sjlv till
ohotad au ktoritet p om rdet. Hur ohotad han n r kan han
dock i nte und komma faktum att hans egen skol n i n g i h isto
riografiska och exploratoriska mnen r ganska begrnsad.
I nledni ngen p sllskapets bravader blir drmed m i n st sagt
trevande, med ett frsta besk i ngon nrbelgen zon (fr
slagsvis Mozonen) .
Efter den famlande starten brjar Jack san Schack att lgga
mer pondus bakom orden. ven han vill nmligen vinna tv
l ingen, eftersom han i fretaget ser en chans att komma upp
sig i vrlden. Kanon btar och vpnade eskorter gr sjrveriet
ti ll en allt mer riskfylld syssla, varfr det kan vara dags att tvtta
sitt rykte och byta karrir.
Ka pten san Schack r kna ppast vlavvgt fi nknslig, men
han r i nte utan effektiva metoder att skaffa i nformation. M
let blir att i samband med ett strandhugg kid nappa lm pliga
personer frn motstndarnas fartyg och tvinga dem att bertta
vad de vet om potentiella fyndtrakter. Han kan ocks tnka sig
att hota den kidnappade personens slktingar, v nner och ls
kade dumdjur till l ivet fr att drigenom tvinga stackaren att
regelbundet lmna information om resml och planer. P s
stt kan det visa sig att herr fon Dhymmels expedition har en
tendens att dyka upp ver a l lt dr RP och herr Eidelbjr bestm
mer sig fr att ska lyckan ...
Typisk pirat
N io rrade mutantpirater, alla ver fYrtio r gamla. Liksom sin kapten br
de gula klder och kring hjssan knyter de vanligtvis en blekgul huvudduk.
Alla har blivit smtt frmgna av att resa med kapten san Schack, vil ket
frsts innebr att de r ovanligt lojala fr att vara en piratbesttning.
Relevanta egenskaper: K P 26, 1 8 13, Bt 70%, Akrobatik 55%, Nrstrid 57%
(sabel), Pistol 55% (.455), Tunga vapen 49%, Undvika 50%
Skepp
Kapten san Schack kommenderar med van hand sitt segel
skepp Fru Monstra - en sjfarkost som r synonym med dd
och fasa lngs sterhavets sdra farvatten . ven om skepps
typen tvivelsutan liknar en wobbler r Fru Monstra bde strre
och tuffare n merparten av havets l i knande skutor - ngot
som beror p att hon en gng i tiden ingtt i den gotlndska
krigsflottan . Det robusta skrovet r stlfrstrkt och en skrck
i njagande ramm pryder fren. Lngs varje lngsida terfinns en
mrsare och tre skrotkanoner, och i fren sitter en ddsbring
ande forntida kulspruta p en manvrerbar lavett ( P L 92, 41
skott) . Den erfarna besttningen rknas som exceptionell och
stridstrnad.

EPISODER
Nedan ges kortfattade frslag p ol ika hndelser som kan
kom ma att utspela sig u nder resans gng. Sl har ett stort jobb
framfr sig att planera de olika kombattanternas resvgar och
plan lgga fr i ntressanta frveckli ngar, bde till havs och p
landbacken. Frmodligen r det senare det viktigaste. Ett fr
slag kan vara att dela upp resan i etapper, och planera s att
varje havsresa och varje strandh ugg fr sin egen spnnande ka
raktr. Fr att stadkomma det kan man anvnda olika former
av yttre hotbilder, svl som i ntrig- och rackarspelet mellan de
tvlande expeditionerna.
Yttre hotbilder
sterhavet r farligt, drom rder inga tvivel. Detsamma gl ler
de outforskade vild m a rker som kommer att utgra R PS jakt
marker under sex strapatsrika mnader. Nedan listas ett antal
olika faror som kan komma att korsa expeditionens vg och
som Sl kan anvnda fr att hja spnni ngsnivn under kam
panjens gng.
Pirater
Alla skepp som skjuter fram ver sterhavets bljor mste
rkna med att stta p sjrvare och kapare. De l igger oftast
och l u ra r lngs kusterna, skyddade i vikar eller bakom hgresta
skr. Fr besttni ngen o m bord p Catrinas hjrta och de an
d ra expeditionsfartygen r dock situationen vrre n fr andra
skepp. Medias rapportering och det myckna pratandet om fr
ken Skarps skrotjakt gr att bde en och annan pi ratkapten fr
upp ronen och brjar d rmma om riktiga storkap. Det r al lts
fu llt tnkbart att j ust R PS skuta blir freml fr ngon mer eller
m i nd re lyckad sjrvares efterhngsna trst p rikedom. Om
S l nskar att kampanjen skall ha en al lvarsam prgel r frsts
ngon riktig otcking som Svarta Katten att fredra, medan en
mer lttsi n nig eller kom iskt orienterad S l kokar ihop en envis
men riktigt drullig piratbesttni ng.
Loka/invdnare
I fregende kapitel beskrivs exempel p lokal i nvnare i de
otmjda trakterna kring sterhavet - infdingar som kan be
st m m a sig fr att gra livet mycket surt fr herr Eidelbjrs
expedition. Det kan rra sig om Tusskk-mutanter i M usten, mu
tantkosackerna utanfr Rig eller om piraterna i S i m ris. Det r
naturligtvis i nte bara R P och de andra expeditionernas delta
gare som r nyfikna p rykten om rikhaltiga fornfyndigheter!
Krock
Herr Eidelbjrs konkurrenter och deras manskap r frsts yt
terligare en faktor att rkna med. I och med att alla skaffar in
formation p ungefr samma stllen har man mnga li knande
ledtrdar att g efter. I bland kan det i n nebra att tv eller flera
expeditioner samlas p ett och samma stlle, kanske dessutom
med inblandning frn lokalbefolkni ngen. Fram till det att ngon
verkligen funn it en skattgmma kan grupperna skerligen kom-
115
ma verens, grvande och snokande p lite olika platser kring
en kulle, en skogsdunge eller ett krr. U nder tiden hller man
varandra under uppsi kt och gnar sig kanske t viss sabotage
verksamhet. S fort ngon h ittar ngot blir situationen frmod
ligen en annan. Reglerna frbjuder i nte att jaga ivg ngon frn
en begravd fyndighet fr att sedan sjlv grva upp den. H u r en
sdan situation utvecklas beror frsts p styrkefrhllandena
hos de i nblandade samt frmgan att i hemlighet hyra i n hjlp
frn lokal befolkni ngen ...
S l br vara frsiktig med att iscenstta krockar. Enligt texten
ovan r vrt frslag att kampanjens frsta strandhugg blir i Mo
zonen och att en eller tv andra expeditioner r dr samtid igt.
Men sedan gller det att i nte spilla a l lt krut fr tidigt. Satsa i
stllet p en ful lstndig uppslutning vid den sista plats som R P
besker i n n a n tvlingstiden r ver!
Mygel, bluff och bg
Det kan finnas mnga tillfllen att stta kppar i motstndarnas
skovelhjul undre resans gng. Det gller bde vid de til lfllen
d man tervnder till H i ndenburg fr att lasta av freml i
lagerlokalen och vid ankringsplatser i andra hamnar. Har man
tur (eller otur) visar det sig att ngon eller ngra andra rkar be
finna sig p samma plats samtidigt, vilket erbjuder mj l igheter
till svl spionage som mer aggressiva tgrder. Kom i hg att
ocks RPS motstndare med stor skerhet kommer att anvnda
sig av nedan beskrivna olater.
Spionage
Att spionera p motstndarna kan vara ett ypperl igt stt att
dels hlla sig i nformerad om deras situation, dels skaffa kun
skap om intressanta fyndplatser som man sjlv saknar kunskap
om. Att smyga ombord p fiendens fartyg, frhra personer de
samtalat med eller till och med plantera forntida avlyssni ngs
mackaprer i ngon lmplig kaptens koj. Ytterligare en variant
kan vara att ska upp ngon av motstndarnas underh uggare,
alternativt ngon av de eskorter frken Skarp utsett, och p
ngot stt framtvinga i ntressanta uppgifter. Lyckas man riktigt
bra med hot eller charm kanske man kan skaffa sig en lojal
agent ombord p ngot fiendeskepp.
Sabotage
Att sabotera motstndarnas skepp eller last kan vara ett ef
fektivt stt att vinna framgng i en tvling som denna. Ett hl
i skrovet eller ett bortsprngt roder har goda mj l igheter att
sinka fienden bde en och tv veckor. Effekten blir densamma
om man i lnndom lyckas vcka den terrorrobot som slumrar
bland lastutrym mets skatter. Hr gller dock att vara aktsam .
ven o m tvli ngsreglerna i nte frbjuder sabotage r dyli k verk
samhet olagl ig enligt de flesta lokala regelverk. Och det vore
ju i ngen hjdare om man, i stllet fr att sinka motstndarna,
sjlv blev tagen av ordningsmakten och pltsligt fann sig vara
kvarhllen flera dagar.
11&

Frdrjning
Den uppfi n n i ngsrike kan skert kom ma p flera stt att si nka
motstndarna utan d i rekta attentat. Ett anonymt ti ps om olag
l igheter i lastutrymmet eller kanske en rejl dos magsj u kebacil
ler i skeppskockens gryta kan tvinga kvar ett skepp i hamnen
under mnga dagar. Eller s visar det sig att ngon j ust kpt
upp alla skeppsskorpor i hela byn och att bda bagerierna brun
nit upp . . .

Murvlar
Bde I m periets rst och Pol isgazetten r redan frn start i ntres
serade av nyheter om frken Skarps stora S krotjakt. Ju lngre
tvl i ngen pgr och ju fler hamnar som besks av expeditioner
na, desto fler nyhetsorgan fattar i ntresse fr spektaklet. Detta
i n nebr frsts att en stor mngd fri lansande murvlar hakar p
och brjar flja de tvlande efter bsta frmga. Dessa kan an
vndas p olika stt, men frmst fr att sprida desi nformation.
Alla de tvlande ser naturl igtvis att hlla sig s informerade de
kan om sina motstnda res framfart. M u rvlarna kan d vara ett
utmrkt verktyg fr vi lseledande manvrar. Det kan g lla att
ljuga om hur bra/dligt det gr; att rka "frsga sig" rrande
en frbl uffande stor och ltttkom l ig skattgmma; eller att ut
peka agenter om bord p de andra skeppen fr att skapa split
och osmja.
o 100 200 )00
I

BORTRE KOSAC KV I D D E RNA