5/17/2017 Broskskador

Broskskador
Frfattare: Professor, verlkare Mats Brittberg, Region Hallands Ortopedi
Granskare: Professor Urban Lindgren, Ortopedi
Uppdaterad: 2017-04-19
Specialitet: Ortopedi

BAKGRUND

En led r en enhet fr att verfra rrelser och frdela belastning p ett smidigt stt. Leden bestr av en
kombination av ett tunt skikt broskvvnad ovan en frhllandevis elastisk benvvnad. Till leden hr
ocks belastningsfrdelande menisker och stabiliserande ligament. Omgivande muskulatur rknas
ocks in i ledens funktionsenhet.1,2

Denna behandlingsversikt handlar om ledbrosk men brosk finns ven i andra delar av kroppen och
beroende p typ kan brosk ibland mineraliseras.

Brosk kan vidare upptrda ektopiskt utanfr skelettet som i bindvv, muskulatur och i hjrtat.
Vanligtvis indelas brosk i tre olika typer1,2:

Hyalint brosk (t ex ledbrosk)

Fibrst brosk (t ex brosk i ryggradsdiskar)
Elastiskt brosk (t ex brosk i ronmussla)

Brosket skiljer sig vsentligt ifrn andra vvnader i kroppen d det saknar nerver, krl och lymfatisk
vvnad. Avsaknaden av dessa fr en vvnads lkningsfrmga viktiga komponenter gr brosket
skadeknsligt. Bristen p innervering leder till att skadat brosk inte kliniskt kan visa p att det skett en
skada i broskvvnaden direkt efter skadetillfllet. Istllet sker det s smningom reaktioner i brosket
som indirekt kan peka p ett fel i vvnaden genom uppkomst av ledkapselinflammation (synovit)
och/eller mekaniska problem p grund av ojmnheter i ledytan samt frsmrad elasticitet.

Brosket har vidare en lg cell/matrix-kvot vilket innebr att det finns fr f celler i broskvvnaden som
skulle kunna vandra in till skadeomrdet fr att bidra till lkning2. Avsaknaden av blodkrl leder till att
stamceller fr svrt att komma till skadeomrdet antingen som pericyter p krlens yta eller i blodet
som perifera blodcellsstamceller.

SYMTOM och KLINISKA FYND

Ett initialt vld mot en led kan ge upphov till tillfllig smrta d omgivande innerverade vvnader
reagerar med smrtfrnimmelser. ven om brosket skadats sker ingen direkt smrtreaktion hrifrn p
grund av avsaknaden av nerver. Det kan drfr ta flera mnader innan symtom frn en skadad
broskvvnad ger sig till knna, d som:

Upphakningar
Lsningar
Svullnad
Lokal ledkapsel svullnad/synovit

Uppgifter om hur leden skadats kan ge misstanke om broskskada men oftast tar det lng tid innan
skadan upptcks. Dessa symtom kan dock ocks komma frn en skadad menisk och med en samtidig
instabilitet ifrn skadade korsband.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Meniskskada

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 1/13
5/17/2017 Broskskador
Ligamentskada

UTREDNING

Anamnes

Lokal smrta?
Svullnad?
Stelhet med rrelseinskrnkning?
Upphakningar eller kta lsningar?

Status

Kapselsvullnad
Hydrops (vtska i leden)
Aktiva och passiva rrelser kan vara smrtsamma
Krepitationer
Lokal mhet vid tryck lokaliserat eller diffust.

Ofta r det dock vanligt att ledstatus r blankt och d r anamnesen extra viktig.

Bilddiagnostik

Brosket syns inte p en konventionell rntgen frrn omkring 50 % av broskskiktet frsvunnit

(motsvarar en Ahlbck grad 1-snkning vid en belastad rntgen). Med datortomografi och
kontrastinjektion kan man visualisera broskskiktet och defekter i brosket samt visa p reaktioner i det
underliggande benet i form av cystbildningar3.

Magnetkameran r det hittills bsta sttet att bedma brosket3. Med olika sekvenser kan broskets
tjocklek och attenuering bedmas, defekter i broskskiktet och samtidig frekomst av underliggande
benmrgsdem noteras. Vidare kan man med kontrastmetoder som gadoliniumfrstrkt MR
(dGEMRIC) bedma proteoglukanfrdelningen medan kollagenstrukturen kan bedmas med T2
Mapping MRI3.

BEHANDLING

Vid flera skadade strukturer i leden (menisk, ledband och brosk) kan det vara svrt att f fram vilken av
skadorna som orsakar patientens besvr. Ofta behandlas d alla skadorna samtidigt. Vid upptckt av en
lokal broskskada i leden utan andra skador indikerar lokal palpationsmhet motsvarande regionen fr
smrta, samt direkt under broskskadan frekommande benmrgsdem, att broskskadan sannolikt
orsakar patientens besvr.

Naturalfrloppet fr en broskskadas utveckling r dligt knd och sllan studerad. I en studie p getter
dr man stadkommit 6 mm stora skador osteokondralt p femurkondylen fann man att obehandlade
utvecklades dessa skador till betydligt strre skador framfr allt i underliggande ben med kollaps av
benet och bildning av stora hlrum4. I en klinisk studie p 115 patienter med lokala djupa broskskador
p mediala femurkondylen fann man 10 r senare att 30 % av dessa 115 patienter opererats med en
knprotes5. Riskfaktorer var lder, kvinnligt kn och obesitas. Av extra intresse var att broskskador p
tibiaplatn och grad av meniskfrlust kraftigt kade risken fr artrosutveckling. Viktigt r dock att
frst att en lokal brosklagning grs p smrtindikation och inte fr att frhindra en vidarutveckling till
artros. Om reparation skulle kunna frhindra en sdan utveckling r nnu inte knd eftersom inga
studier r gjorda dr broskreparation fullt ut kliniskt jmfrs med obehandlade skadors naturalfrlopp5.

Frekommer en broskskada dr man upplever att den r orsaken till patientens besvr kan man frska
laga skadan operativt. Skador som har ett djup mindre n ca 50 % av broskskiktet kan behandlas med
debridering dr man tar bort flikar och jmnar till brosket fr att minska risken fr att skadan blir strre
eller djupare2. Om skador gr ner i mer n 50 % av brosket, ned till ben eller genom benet, rcker inte
debridering utan d behvs en operation som kan fylla ut defekten6,7. Det finns olika metoder fr att

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 2/13
5/17/2017 Broskskador
utfra en sdan lagning av broskdefekten och hr nedan beskrivs olika aktuella operationsalternativ.

Benmrgsstimulering
Implantation av vvnader som kan bilda broskvvnad
Implantation av fullt utvecklad broskvvnad
Implantation av celler med broskbildande frmga
Implantation av artificiell plugg utfyllande broskdefekten

Oavsett metod mste skadan frst debrideras. Det r viktigt att vggarna i broskskadan blir s vertikala
som mjligt.

En relativt liten brosklesion kan efter radikal debridering bli mycket stor. Man br drfr vara
medveten om detta s att man har beredskap fr lmplig kirurgisk metod att ta till fr att behandla
broskskadan efter debrideringen8.

Efter debridering vljer man den teknik fr reparation som man tycker passar skadans storlek, lge och
i relation till om skadan tidigare opererats med ngon teknik.

Det finns idag inga riktigt skra studier som anger att en metod r bttre n ngon annan. En del
metoder passar till behandling av sm skador medan andra metoder fungerar bttre vid strre skador
och de som gr ner i det subkondrala benet. Hur och med vilken teknik broskskador kan behandlas r
drfr fortfarande kontroversiellt men det finns idag flera randomiserade studier som jmfr olika
metoder med varandra. Dremot finns inga studier som jmfr metod mot debridering eller enbart
sjukgymnastik9-31.

I en randomiserad studie13 debriderades skadorna i ett frsta steg fr att sedan behandlas med tv olika
metoder efter en 6 mnadersperiod av enbart sjukgymnastik. En tredjedel av dessa parienter blev d s
pass frbttrade att de inte kunde randomiseras13. Studien frtljer emellertid inte hur lngvarig
effekten av denna konservativa behandling blev. En uppfljning av resultat efter behandling p minst
tv r behvs fr att bedma effektens varaktighet33.

Mest studerad broskreparation i randomiserade studier r autolog broskcellsimplantation (ACI). Hr

finns (2016) sjutton olika randomiserade studier dr ACI jmfrs antingen med andra metoder eller
med olika generationer av ACI<9-23,27,30 . I tretton av dessa studier jmfrdes ACI mot annan metod
och i 8 av dessa tretton studier var jmfrelsen mikrofraktur. I 5 av dessa 8 studier var det kliniska
ACI-resultatet signifikant bttre n resultatet efter mikrofraktur i olika parametrar studerade18,20,
21,23,27 . I den senaste publicerade randomiserade studien27 hade man signifikant bttre resultat kliniskt
med ACI jmfrt med mikrofraktur vid 2 rsuppfljning men ingen skillnad av reparationsvvnaden
(MR + histologi)27.

Av intresse att knna till r att en studie startats i Norge (2016) dr patienter med symtomatiska
broskskador strre n 2 cm2 randomiseras till antingen artroskopisk debridering + sjukgymnastik eller
till autolog broskcellsimplantation plus sjukgymnastik32.

Olika typer av broskskadebehandlingar

Mindre skador (< 2 cm2) har bra resultat med flera metoder medan strre skador oftast fordrar mer
avancerad operationsmetod fr att fylla upp och tcka skadan5.

Benmrgsstimulering (BMS)

Genom att borra eller pressa in ett spetsigt instrument i underliggande ben framkallar man en bldning
i skadeomrdet, vilket stimulerar benmrgen att lka skadan genom invxt av celler.

Fr att bttra styra invxten av celler frn benmrgen anvnds idag olika porsa matrismaterial som
tillgg i skadeomrden . Dessa material har olika resorptionsfrmga vilket pverkar rehabiliteringen
d mognaden av den reparerade vvnaden r beroende p stdmaterialets egenskaper.

Frdelarna med olika typer av benmrgsstimulering r att de i allmnhet r billiga metoder som kan
utfras av de flesta ortopeder. Passar bst p sm skador, upp till 1,5-2 cm. Tendens r dock att

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 3/13
5/17/2017 Broskskador

reparationsvvnaden tappar sin funktion gradvis efter 18-24 mnader.34,35

Benmrgsstimulering i form av subkondral borrning eller mikrofrakturering r en vl etablerad metod

och den som anvnts som jmfrande behandling till andra metoder. I de randomiserade studierna str
tekniken sig lika bra som andra metoder i mnga studier, tminstone fr skador mindre n 3 cm2.
16,22,26,27,28,31 Metoden r dock som vriga metoder inte jmfrd med enbart debridering eller
naturalfrloppet av broskskada. Man ser idag ett kat anvndande av olika matrismaterial i
kombination med benmrgsstimulering30,36 likas kombinationer med tillvxtfaktorer25. Det finns
studier som talar fr att sdan frstrkt benmrgsstimulering kan resultera i en frbttrad
reparationsvvnadskvalitet25,30.

Implantation av vvnader som kan bilda broskvvnad

Benhinna (periost) och revbensbrosk (perikondrium) innehller hos unga individer rikligt med celler
som har broskbildande frmga. I ledvtskans milj kan dessa celler bilda en broskliknande vvnad
men i krlrik vvnad bildas istllet ben.

Frdelen r att metoden kan kombineras med benmrgsstimulering och relativt stora skador kan tckas
med perikondrium eller benhinna (upp till 3-4 cm2).34, 35 Vvnaderna, frmst perikondrium, har dock
en tendens att framkalla frkalkningar i vvnaderna vilket frsmrar resultatet efter broskkirurgin.
Vidare har benhinnan (periostet) en tendens till att vxa fr kraftigt i leden vilket ger besvr i form av
upphakningar. Metoderna anvnds idag allt mindre35.

Inga randomiserade studier finns fr dessa tv typer av ingrepp. Det finns dock studier som jmfr
effekt av periost som tckning av broskskada i kombination med broskceller (frsta generationen ACI)
med andra generationen ACI (broskceller + kollagenmembran) och man har inte funnit ngon skillnad
mellan tckningsmetod15,17.

Implantation av fullt utvecklad broskvvnad

Autologa osteokondrala multipla implantat2,35

Broskskador kan lagas med multipla cylindriska pluggar av brosk och ben som man skrdar autologt
frn patientens skadade led efter att man debriderat broskskadan. Pluggarna tas frn omrden med
mindre belastad ledyta som den vre inre och yttre delen av femurkondylen, samt frn det s kallade
notchomrdet. Dessa brosk-ben-pluggar implanteras sedan i broskomrdet i ett mosaikmnster.

Tekniken har mest anvnts som ppen kirurgi men idag anvnds tekniken mer och mer
transartroskopiskt. Begrnsningen r antal pluggar som man kan skrda frn leden och den morbiditet
som tagstllet kan ge upphov till.

Frdelen r att man direkt fr en helt riktig broskvvnad implanterad och att man har en
frdigutvecklad zon mellan brosk och ben. Inlkningen mellan det implanterade broskskiktet uteblir
dock oftast och zonen fylls med bindvv.

Vid behandling av idrottare r tekniken vrdefull fr behandling av sm till medelstora skador dr man
som mest behver ett par pluggar. terhmtningstiden r snabb och idrottaren kan terg till sin idrott
betydligt snabbare n vid anvndandet av andra reparationsmetoder dr mognaden av
reparationsvvnaden r mycket lngsammare.

Det finns 5 randomiserade studier med mosaikplastik, dr mosaikplastik i tre studier uppvisade samma
resultat som ACI 9,14,22 och i en studie uppvisade signifikant bttre resultat n mikrofraktur24. I en
studie var ACI signifikant bttre n mosaikplastik11.

Osteokondrala allograft2,35,36

Strre ben- och ben-broskskador kan behandlas med brosk- och benimplantat frn avlidna individer, s k
allograft. Bst resultat har man av frska allograft36

Frdelen r att man kan behandla stora bendefekter efter intraartikulra frakturer och f en samtidig
http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 4/13
5/17/2017 Broskskador
brosktckning. Vid mycket stora defekter hos unga individer kan man gra transplantation med stora
resektionsblock av broskben p femurkondyl och broskben p tibiakondyl med tillhrande menisk;
biologisk unikompartmentell rekonstruktion.

Nackdelen r risk med verfrande av sjukdomar och immunreaktioner samt ocks bristen p
tkomsten av allograft.

Det finns inga randomiserade studier med jmfrelse mot andra broskreparationsmetoder. Allograft
anvnds oftast fr mycket stora brosk-bendefekter och dr finns ingen plats fr de andra biologiska
metoderna. Nrmast metod fr en jmfrelse blir proteskirurgi. Man har emellertid flera rapporter med
goda lngtids uppfljnings resultat36.

Autologt eller allograft broskfragmentsimplantat2,35,37

Innebr att man skrdar brosk frn en led autologt fr att sedan fragmentera broskbitarna och sprida ut
dem p ett klisterfrsett membran som sedan implanteras i broskskadan. Studier har visat att celler kan
vandra ut frn fragmenten fr att bidra till broskreparationen.

Det finns tv randomiserade studier dr fragmenttekniken uppvisade signifikant bttre kliniska resultat
jmfrt med mikrofraktur vid 2 rsuppfljningen20,21. Metoden finns nu ven som ett
allograftalternativ med fragmenten implanterade under ett membran eller i en pasta37.
Allograftvarianten r nnu inte studerad i ngon randomiserad studie.

Implantation av celler med broskbildande frmga2,35,38

En liten broskbiopsi tas via artroskopi, broskcellerna isoleras frn deras grundsubstans och expanderas
sedan in vitro. De odlade cellerna implanteras sedan i det broskskade omrdet under ett membran.

Fig. 1. Broskskada p knsklens ledyta.

Fig. 2. Broskskadan p knsklen har behandlats med andra generationens broskcellsimplantation;

patientens egna broskceller har implanterats in under ett kollagenmembran som sytts ver defekten.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 5/13
5/17/2017 Broskskador

Frsta patienten i vrlden med denna teknik opererades i Gteborg 198736. Idag implanteras
broskcellerna oftast som tredje generationens implantat med celler odlade i olika resorberbara
matrismaterial. Med tredje generationen broskcellsimplantation kan flertalet patienter behandlas
transartoskopiskt.

Fig. 3. Hyalyronsyremembran med odlade broskceller klipps till fr att trans-artroskopiskt implanteras
i knled fr att behandla en broskskada p femurkondylen

Fig. 4. Broskskada p femurkondylen behandlad med transartroskopiskt implanterat odlat brosk i

hyalyronsyrematris

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 6/13
5/17/2017 Broskskador

Cellteknologin r dyr och metoden anvnds drfr nr andra metoder efter 1-3 frsk inte fungerat fr
att lka en signifikant broskskada. Cellerna r framfr allt autologa men ngra f center i Europa
anvnder ven allograftceller i skyddande matrismaterial.

ACI har funnits i snart 30 r och r en vl studerad metod svl djurexperimentellt som i en mngfald
prospektiva uppfljningar och flera randomiserade studier. Som nmnts ovan finns det idag 17 sdana
studier dr ACI av framfr allt frsta generationen jmfrs med andra metoder, dr ACI i 13 av de 17
studierna jmfrts mot annan teknik och dr ACI i 7 av dessa uppvisade signifikant bttre resultat i
olika parametrar studerade11,12,18,20,21.23,27 .

Implantation av artifiell plugg utfyllande broskdefekten2,39-43

Porsa cylindrar av syntetiska material i olika storlekar implanteras i broskdefekten, i syfte att slippa
skrda brosk-/benpluggar frn led. Dessa syftar till att guida invxten av celler frn benmrgen medan
de samtidigt sakta resorberas. Det finns ocks helt solida syntetiska implantat och metallimplantat som
fyller ut defekten som en miniprotes.

Man har haft en del problem med lngsam beninlkning vid anvndande av dessa porsa materail men
samtidigt kliniskt bra resultat39-44. Det finns en randomiserad studie med denna metod och dr sg man
ingen skillnad med matrisimplantatet jmfrt med mikrofraktur26. Det finns varken lngtidsresultat
eller randomiserade studier nr det gller anvndadet av mini-metalimplantat45,46. Kan vara aktuella att
anvnda vid stora osteonekroser men mer studier fordras innan deras plats i behandlingen kan
fresls45.

Artros

Vid artros r ofta brosket redan sjukt, men kan skadas akut, med lsningar och smrta som fljd.
Sdana skador kan lagas med metoder ssom enligt ovan. Har patienten en samtidig hjul- eller
kobenhet kan ett sdant ingrepp behva kombineras med en avlastande kiloperation d v s en
osteotomi47. En avlastande ortos kan underltta lkningen om patientens skada r stor men ingen
vinkelfelstllning freligger48.

En multicenter-randomiseringsstudie fr att studera avlastning av broskreparation med ortos kommer

att starta 2016-2017.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 7/13
5/17/2017 Broskskador

REHABILITERING

Svl efter en skada dr broskskada misstnks freligga som nr en skada pvisats br patienten snabbt
brja med en trning hos fysioterapeut. Om patienten trots idog trning inte frbttras kan remiss till
ortoped ske. Efter en operation r fysioterapin av hgsta vrde och rehabiliteringen r lngvarig d
broskreparation r en lngsam process.

Reparationscellerna i skadeomrdet behver bli belastade fr att producera en belastningsduglig

reparationsvvnad49,50,51 . Belastningen br ske i form av axialkompression medan sidokommande,
sjuvande, krafter eller vld skall undvikas. Broskskador kan drfr efter en operation behandlas med t
ex en ortos som lser extremiteten i rakt lge under tv veckor med samtidig axial belastning. Efter den
initiala lsta perioden kan successivt kad bjning tilltas medan man fortfarande frsker undvika
rotationsrrelser. Muskulaturen trnas fr att frbttra styrkan, balansen och koordinationen i ett
successivt stegrat program.

Synpunkterna p graden av belastning efter broskreparation varierar men tv randomiserade studier

visar p att tidig belastning kan anvndas utan negativ effekt p lngtidsresultaten49,51.

UPPFLJNING

I allmnhet rekommenderas att patienter fljs regelbundet efter behandling av en broskskada. Man kan
som exempel flja patienter efter en operation enligt fljande schema:

6 veckor
3 mnader
12 mnader

Om bra funktion efter ett r kan patienten hra av sig vid behov. Patienten uppmanas till regelbunden
trning.

Om ej tillrcklig bra vid ettrskontrollen fortstter man uppfljningen i intervall.

Oftast r de patienter som fungerar bra vid 2-rskontrollen fortsatt stabila frutsatt att de inte drabbas
av nya skador. Man br ocks knna till att reparationsvvnadens utseende varierar efter operationsstt
och att man kan flja mognadsgraden med magnetkameraunderskningar. Det kan ta mellan 1-3 r
innan vvnaden nr sin maximala mognadsgrad med ett utseende som i en del fall pminner om det
omgivande brosket52,53.

PROGNOS

Broskskador r svrbehandlade och krver stort engagemang frn svl den som behandlar som patient.
Om patienten fljer instruktioner om regelbunden trning samt viktreduktion om vervikt freligger s
r prognosen i allmnhet god.

Nr man ser p olika broskskadebehandlingar bland idrottande personer finner man att det r minst
sannolikhet att terg till sportaktivitet efter mikrofrakturbehandling jmfrt med
broskcellstransplantation, mosaikplastik och allograftbehandling. Bst chans att efter en
broskskadebehandling kunna terg till sin sportaktiviet har unga patienter, de med kort symtomtid och
de med sm skador. Man har ocks sett bttre resultat bland dem som varit freml fr f ingrepp och
som r duktiga p att flja rehabiliteringsprogrammen54.

Det finns ven en randomiserad studie dr man jmfrde mosaikplastikbehandling med

mikrofrakturbehandling p idrottsmn med broskskador. Mosaikplastik behandlade patienter tergick i
signifikant strre utstrckning till sin tidigare sportaktivitet jmfrt med mikrofrakturbehandlade
patienter55.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 8/13
5/17/2017 Broskskador

SLUTKOMMENTARER

Broskskador ger upphov till mycket besvr fr mnga mnniskor och besvren frn skadorna kan inte
underskattas. Heir och medarbetare (2010)56 fann att patienter med broskskador hade mer bekymmer
med sina broskskadade knn n patienter med korsbandsinsufficienta knn och svrighetsgraden var
jmfrbar med dem som planerats fr knprotesoperationer47.

Det finns idag ett flertal randomiserade studier som omfattar brokskadebehandling. Variationen i
skadetyp, omfattning och mngfalden av metoder gr att resultaten av dessa studier i mnga fall r
svrtolkade. Svrigheten demonstreras av Engen och medarbetares studie frn 201057 dr man
ifrgastter om de patienter som med strnga inklusionskriterier inkluderats i de frekommande
randomiserade studierna r representativa fr de patienter som generellt ver vrlden behandlas fr
broskskador57. I framtiden kommer vi drfr sannolikt att bst flja de olika broskbehandlingarnas
effekter med hjlp av registeruppfljningar p samma stt som man gr i korsbands- och
ledprotesregistren. I de skandinaviska korsbandsregistret kan man redan idag fr kontinuerlig
information om de broskskador som frekommer vid samtidig korsbandsskada58.

ICD-10

Ruptur av ledbrosk i kn, aktuell S83.3

Lateral broskskada i knled S83.3L
Medial broskskada i knled S83.3M
Patellr broskskada i knled S83.3Q
Andra sjukdomar i ledbrosk M24.1
Annan posttraumatisk gonartros M17.3

Fr knleden anvnds diagnosnummer S83.3 fr broskskador som r akuta. Som akut definieras en
skada som upptckts inom 3 mnader. De flesta skador upptcks och/eller behandlas betydligt senare
och d skall diagnosnummer M24.1 anvndas. Detta nummer erstter M17.3 som anvnts lnge fr
ldre broskskador. Detta diagnosnummer str emellertid fr s kallad posttraumatisk artros vilket r en
mer utbredd skada med degenerativt brosk. Det r viktigt att dokumentera broskskador ven om dessa
inte aktivt behandlas.

Referenser

1. Hall BK. Bones and cartilage. Developmental and evolutionary skeletal biology. Elsevier. San
Diego, USA. 2005 33-45.

2. Brittberg M, Cartilage morphology. In : Cartilage surgery. An operative manual. Brittberg M,

Gersoff W. (eds). Elsevier Philadelphia. 2011, 1-8.

3. Brittberg M, Dahlberg L. Bilddiagnostik av broskador. I Broskskador och artros. Diagnostik,

behandling och rehabilitering. Brittberg M (red). StudentlitteraturLund 2014, 31-47.

4. Jackson DW, Lalor PA, Aberman HM, Simon TM. Spontaneous repair of full-thickness defects
of articular cartilage in a goat model. A preliminary study. J Bone Joint Surg Am. 2001 Jan;83-
A(1):53-64. Lnk.

5. Spahn G, Hofmann GO. [Focal cartilage defects within the medial knee compartment.
predictors for osteoarthritis progression]. [Article in German] Z Orthop Unfall. 2014
Oct;152(5):480-8. Lnk.

6. Dzioba RB. The classification and treatment of acute articular cartilage lesions. Arthroscopy.
1988;4(2):72-80. Lnk.

7. Fu FH, Zurakowski D, Browne JE, Mandelbaum B, Erggelet C, Moseley JB Jr, Anderson AF,
Micheli LJ. Autologous chondrocyte implantation versus debridement for treatment of full-

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 9/13
5/17/2017 Broskskador
thickness chondral defects of the knee: an observational cohort study with 3-year follow-up.
Am J Sports Med. 2005 Nov;33(11):1658-66. Lnk.

8. Brittberg M. Debridement of the injured cartilage. In: Brittberg M, Gersoff W (eds).Cartilage

surgery ;An operative manual. Elsevier Saunders Philadelphia 2011. 19-25.

9. Horas U, Pelinkovic D, Herr G, Aigner T, Schnettler R. Autologous chondrocyte implantation

and osteochondral cylinder transplantation in cartilage repair of the knee joint. A prospective,
comparative trial.J Bone Joint Surg Am. 2003 Feb;85-A(2):185-92. Lnk.

10. Schneider U, Andereya S. First results of a prospective randomized clinical trial on traditional
chondrocyte transplantation vs CaReS-Technology. Z Orthop Ihre Grenzgeb. 2003 Sep-
Oct;141(5):496-7. In german language. Lnk.

11. Bentley G1, Biant LC, Carrington RW, Akmal M, Goldberg A, Williams AM, Skinner JA,
Pringle J. A prospective, randomised comparison of autologous chondrocyte implantation
versus mosaicplasty for osteochondral defects in the knee. J Bone Joint Surg Br. 2003
Mar;85(2):223-30. Lnk.

12. Visna P, Pasa L, Cizmr I, Hart R, Hoch J. Treatment of deep cartilage defects of the knee using
autologous chondrograft transplantation and by abrasive techniques--a randomized controlled
study.Acta Chir Belg. 2004 Nov-Dec;104(6):709-14. Lnk.

13. Bartlett W, Skinner JA, Gooding CR, Carrington RW, Flanagan AM, Briggs TW, Bentley G.
Autologous chondrocyte implantation versus matrix-induced autologous chondrocyte
implantation for osteochondral defects of the knee: a prospective, randomised study.J Bone
Joint Surg Br. 2005 May;87(5):640-5.

14. Dozin B, Malpeli M, Cancedda R, Bruzzi P, Calcagno S, Molfetta L, Priano F, Kon E, Marcacci
M.Comparative evaluation of autologous chondrocyte implantation and mosaicplasty: a
multicentered randomized clinical trial. Clin J Sport Med. 2005 Jul;15(4):220-6.

15. Gooding CR, Bartlett W, Bentley G, Skinner JA, Carrington R, Flanagan A.A prospective,
randomised study comparing two techniques of autologous chondrocyte implantation for
osteochondral defects in the knee: Periosteum covered versus type I/III collagen covered. Knee.
2006 Jun;13(3):203-10

16. Knutsen G, Drogset JO, Engebretsen L, Grntvedt T, Isaksen V, Ludvigsen TC, Roberts S,
Solheim E, Strand T, Johansen O. A randomized trial comparing autologous chondrocyte
implantation with microfracture. Findings at five years.J Bone Joint Surg Am. 2007
Oct;89(10):2105-12.

17. Zeifang F, Oberle D, Nierhoff C, Richter W, Moradi B, Schmitt H. Autologous chondrocyte

implantation using the original periosteum-cover technique versus matrix-associated autologous
chondrocyte implantation: a randomized clinical trial.Am J Sports Med. 2010 May;38(5):924-
33

18. Basad E, Ishaque B, Bachmann G, Strz H, Steinmeyer J.Matrix-induced autologous

chondrocyte implantation versus microfracture in the treatment of cartilage defects of the knee:
a 2-year randomised study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2010 Apr;18(4):519-27.

19. Vanlauwe J1, Saris DB, Victor J, Almqvist KF, Bellemans J, Luyten FP;
TIG/ACT/01/2000&EXT Study Group.Five-year outcome of characterized chondrocyte
implantation versus microfracture for symptomatic cartilage defects of the knee: early treatment
matters. Am J Sports Med. 2011 Dec;39(12):2566-74.

20. T. Spalding, F. Almqvist, M. Brittberg, B. Cole, J. Farr, T. Hosea, A. Imhoff, B. Mandelbaum,

S. Nehrer, J. Richmond.The CAIS project ;European multicentre randomised controlled pilot
study of a one stage procedure for cell based cartilage repair. Proceedings. JBJS (Br) 2011 vol.
93-B no. SUPP III 292

21. Cole BJ, Farr J, Winalski CS, Hosea T, Richmond J, Mandelbaum B, De Deyne PG. Outcomes
after a single-stage procedure for cell-based cartilage repair: a prospective clinical safety trial
with 2-year follow-up. Am J Sports Med. 2011 Jun;39(6):1170-9

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 10/13
5/17/2017 Broskskador
22. Lim HC, Bae JH, Song SH, Park YE, Kim SJ. Current treatments of isolated articular cartilage
lesions of the knee achieve similar outcomes.Clin Orthop Relat Res. 2012 Aug;470(8):2261-7.

23. Crawford DC1, DeBerardino TM, Williams RJ 3rd. NeoCart, an autologous cartilage tissue
implant, compared with microfracture for treatment of distal femoral cartilage lesions: an FDA
phase-II prospective, randomized clinical trial after two years. J Bone Joint Surg Am. 2012 Jun
6;94(11):979-89

24. Gudas R, Gudaite A, Pocius A, Gudiene A, Cekanauskas E, Monastyreckiene E, Basevicius

A.Ten-year follow-up of a prospective, randomized clinical study of mosaic osteochondral
autologous transplantation versus microfracture for the treatment of osteochondral defects in
the knee joint of athletes. Am J Sports Med. 2012 Nov;40(11):2499-508.

25. Saw KY, Anz A, Siew-Yoke Jee C, Merican S, Ching-Soong Ng R, Roohi SA, Ragavanaidu
K.Articular cartilage regeneration with autologous peripheral blood stem cells versus
hyaluronic acid: a randomized controlled trial.Arthroscopy. 2013 Apr;29(4):684-94.

26. Anders S, Volz M, Frick H, Gellissen J.A Randomized, Controlled Trial Comparing
Autologous Matrix-Induced Chondrogenesis (AMIC) to Microfracture: Analysis of 1- and 2-
Year Follow-Up Data of 2 Centers. Open Orthop J. 2013 May 3;7:133-43.

27. Saris D, Price A, Widuchowski W, Bertrand-Marchand M, Caron J, Drogset JO, Emans P,

Podskubka A, Tsuchida A, Kili S, Levine D, Brittberg M; SUMMIT study group. Matrix-
Applied Characterized Autologous Cultured Chondrocytes Versus Microfracture: Two-Year
Follow-up of a Prospective Randomized Trial.Am J Sports Med. 2014 Jun;42(6):1384-94

28. Ulstein S, ren A, Rtterud JH, Lken S, Engebretsen L, Heir S.Microfracture technique
versus osteochondral autologous transplantation mosaicplasty in patients with articular chondral
lesions of the knee: a prospective randomized trial with long-term follow-up. Knee Surg Sports
Traumatol Arthrosc. 2014 Jun;22(6):1207-15

29. Cadossi M, Buda RE, Ramponi L, Sambri A, Natali S, Giannini S. Bone marrow-derived cells
and biophysical stimulation for talar osteochondral lesions: a randomized controlled study. Foot
Ankle Int. 2014 Oct;35(10):981-7.

30. Shive MS, Stanish WD, McCormack R, Forriol F, Mohtadi N, Pelet S, Desnoyers J, Mthot S,
Vehik K, Restrepo A. BST-CarGel Treatment Maintains Cartilage Repair Superiority over
Microfracture at 5 Years in a Multicenter Randomized Controlled Trial. Cartilage. 2015
Apr;6(2):62-72.

31. Wylie JD, Hartley MK, Kapron AL, Aoki SK, Maak TG.Akgun I1, Unlu MC, Erdal OA, Ogut
T, Erturk M, Ovali E, Kantarci F, Caliskan G, Akgun Y. Matrix-induced autologous
mesenchymal stem cell implantation versus matrix-induced autologous chondrocyte
implantation in the treatment of chondral defects of the knee: a 2-year randomized study. Arch
Orthop Trauma Surg. 2015 Feb;135(2):251-63

32. Randsborg PH, Brinchmann J, Lken S, Hanvold HA, Aae TF, ren A.Focal cartilage defects
in the knee -a randomized controlled trial comparing autologous chondrocyte implantation with
arthroscopic debridement. BMC Musculoskelet Disord. 2016 Mar 8;17(1):117.

33. Peterson L, Brittberg M, Kiviranta I, Akerlund EL, Lindahl A. Autologous chondrocyte

transplantation. Biomechanics and long-term durability.Am J Sports Med. 2002 Jan-
Feb;30(1):2-12.

34. Brittberg M, Gobbi A, Imhoff A, Kon E, Madry H. Cartilage repair. Clinical guidelines.DJO
Publishing London 2012.

35. Brittberg M (red). Behandling av traumatiska broskskador i knleden. I Broskskador och artros.
Diagnostik, behandling och rehabilitering. StudentlitteraturLund 2014,49-85

36. Chahal J, Gross AE, Gross C, Mall N, Dwyer T, Chahal A, Whelan DB, Cole BJ.Outcomes of
osteochondral allograft transplantation in the knee. Arthroscopy. 2013 Mar;29(3):575-88

37. Farr J, Tabet SK, Margerrison E, Cole BJ. Clinical, Radiographic, and Histological Outcomes
After Cartilage Repair With Particulated Juvenile Articular Cartilage: A 2-Year Prospective
http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 11/13
5/17/2017 Broskskador
Study.Am J Sports Med. 2014 Jun;42(6):1417-25

38. Brittberg M, Lindahl A, Nilsson A, Ohlsson C, Isaksson O, Peterson L. Treatment of deep

cartilage defects in the knee with autologous chondrocyte transplantation. New England Journal
of Medicine 1994; 331:889-895. Lnk.

39. Bark S, Piontek T, Behrens P, Mkalaluh S, Varoga D, Gille Enhanced microfracture techniques
in cartilage knee surgery: Fact or fiction? J.World J Orthop. 2014 Sep 18;5(4):444-9.

40. Gelber PE, Batista J, Millan-Billi A, Patthauer L, Vera S, Gomez-Masdeu M, Monllau JC.
Magnetic resonance evaluation of TruFit plugs for the treatment of osteochondral lesions of
the knee shows the poor characteristics of the repair tissue.Knee. 2014 Aug;21(4):827-32

41. Verhaegen J, Clockaerts S, Van Osch GJ, Somville J, Verdonk P, Mertens P. TruFit Plug for
Repair of Osteochondral Defects-Where Is the Evidence? Systematic Review of
Literature.Cartilage. 2015 Jan;6(1):12-9

42. Christensen BB, Foldager CB, Jensen J, Jensen NC, Lind M. Poor osteochondral repair by a
biomimetic collagen scaffold: 1- to 3-year clinical and radiological follow-up.Knee Surg Sports
Traumatol Arthrosc. 2015 Feb 18.

43. Brix M, Kaipel M, Kellner R, Schreiner M, Apprich S, Boszotta H, Windhager R, Domayer S,

Trattnig S. Successful osteoconduction but limited cartilage tissue quality following
osteochondral repair by a cell-free multilayered nano-composite scaffold at the knee.Int Orthop.
2016 Mar;40(3):625-32

44. Brittberg M, Faxn E, Peterson L. Carbon fiber scaffolds in the treatment of early knee
osteoarthritis . A prospective 4-year follow-up of 37 patients. Clin Orthop 1994; 307:155-164.
Lnk.

45. Bilge O, Doral MN, Yel M, Karalezli N, Miniaci A. Treatment of osteonecrosis of the femoral
head with focal anatomic-resurfacing implantation (HemiCAP): preliminary results of an
alternative option.J Orthop Surg Res. 2015 Apr 28;10:56

46. Martinez-Carranza N, Ryd L, Hultenby K, Hedlund H, Nurmi-Sandh H, Lagerstedt AS,

Schupbach P, Berg HE. Treatment of full thickness focal cartilage lesions with a metallic
resurfacing implant in a sheep animal model, 1 year evaluation.Osteoarthritis Cartilage. 2016
Mar;24(3):484-93

47. Harris JD, Hussey K, Wilson H, Pilz K, Gupta AK, Gomoll A, Cole BJ4.Biological knee
reconstruction for combined malalignment, meniscal deficiency, and articular cartilage disease.
Arthroscopy. 2015 Feb;31(2):275-82. Lnk.

48. Orishimo KF, Kremenic IJ, Lee SJ, McHugh MP, Nicholas SJ. Is valgus unloader bracing
effective in normally aligned individuals: implications for post-surgical protocols following
cartilage restoration procedures. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2013 Dec;21(12):2661-
6. Lnk.

49. Ebert JR, Fallon M, Zheng MH, Wood DJ, Ackland TR. A randomized trial comparing
accelerated and traditional approaches to postoperative weightbearing rehabilitation after
matrix-induced autologous chondrocyte implantation: findings at 5 years.Am J Sports Med.
2012 Jul;40(7):1527-37

50. Howard JS, Ebert JR, Hambly K. Current concepts in cartilage management and rehabilitation.
J Sport Rehabil. 2014 Aug;23(3):169-70. Lnk.

51. Wondrasch B, Risberg MA, Zak L, Marlovits S, Aldrian S.Effect of accelerated weightbearing
after matrix-associated autologous chondrocyte implantation on the femoral condyle: a
prospective, randomized controlled study presenting MRI-based and clinical outcomes after 5
years.Am J Sports Med. 2015 Jan;43(1):146-53. Lnk.

52. Niethammer TR, Safi E, Ficklscherer A, Horng A, Feist M, Feist-Pagenstert I, Jansson V,

Pietschmann MF, Mller PE. Graft maturation of autologous chondrocyte implantation:
magnetic resonance investigation with T2 mapping.Am J Sports Med. 2014 Sep;42(9):2199-

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 12/13
5/17/2017 Broskskador
204. Lnk.

53. Bedi A, Foo LF, Williams RJ 3rd, Potter HG; Cartilage Study Group. The Maturation of
Synthetic Scaffolds for Osteochondral Donor Sites of the Knee: An MRI and T2-Mapping
Analysis.Cartilage. 2010 Jan;1(1):20-8. Lnk.

54. Campbell AB, Pineda M, Harris JD, Flanigan DC. Return to Sport After Articular Cartilage
Repair in Athletes' Knees: A Systematic Review.Arthroscopy. 2015 Oct 30. pii: S0749-
8063(15)00706-9. Lnk.

55. Gudas R, Gudaite A, Pocius A, Gudiene A, Cekanauskas E, Monastyreckiene E, Basevicius

A.Ten-year follow-up of a prospective, randomized clinical study of mosaic osteochondral
autologous transplantation versus microfracture for the treatment of osteochondral defects in
the knee joint of athletes. Am J Sports Med. 2012 Nov;40(11):2499-508. Lnk.

56. Heir S, Nerhus TK, Rtterud JH, Lken S, Ekeland A, Engebretsen L, Aren A.Focal cartilage
defects in the knee impair quality of life as much as severe osteoarthritis: a comparison of knee
injury and osteoarthritis outcome score in 4 patient categories scheduled for knee surgery.Am J
Sports Med. 2010 Feb;38(2):231-7

57. Engen CN, Engebretsen L, ren A.Knee Cartilage Defect Patients Enrolled in Randomized
Controlled Trials Are Not Representative of Patients in Orthopedic Practice. Cartilage. 2010
Oct;1(4):312-9.

58. Rtterud JH, Sivertsen EA, Forssblad M, Engebretsen L, Aren A.Effect of meniscal and focal
cartilage lesions on patient-reported outcome after anterior cruciate ligament reconstruction: a
nationwide cohort study from Norway and Sweden of 8476 patients with 2-year follow-up. Am
J Sports Med. 2013 Mar;41(3):535-43

Konsensusdokument

1. Mithoefer K, Saris DB, Farr J, Kon E, Zaslav K, Cole BJ, Ranstam J, Yao J, Shive M, Levine
D, Dalemans W, Brittberg M. Guidelines for the Design and Conduct of Clinical Studies in
Knee Articular Cartilage Repair: International Cartilage Repair Society Recommendations
Based on Current Scientific Evidence and Standards of Clinical Care. Cartilage. 2011
Apr;2(2):100-21

2. Gomoll AH, Madry H, Knutsen G, van Dijk N, Seil R, Brittberg M, Kon E. The subchondral
bone in articular cartilage repair: current problems in the surgical management. Knee Surg
Sports Traumatol Arthrosc. 2010 Apr;18(4):434-47. doi: 10.1007/s00167-010-1072-x. Epub
2010 Feb 4. Review.

3. Brittberg M (red). Broskskador och artros. Diagnostik, behandling och rehabilitering.

StudentlitteraturLund 2014

4. Biant LC, McNicholas MJ, Sprowson AP, Spalding T.The surgical management of symptomatic
articular cartilage defects of the knee: Consensus statements from United Kingdom knee
surgeons.Knee. 2015 Oct;22(5):446-9

5. Guermazi A, Roemer FW, Alizai H, Winalski CS, Welsch G, Brittberg M, Trattnig S.State of
the Art: MR Imaging after Knee Cartilage Repair Surgery.Radiology. 2015 Oct;277(1):23-43

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=6043 13/13