INTRODUKTION 3

PRODUKTION JRNRINGEN HB
Joakim Bergstrm
Martin Bergstrm
Mattias Johnsson
Mattias Lilja
Fredrik Lindgren
Andreas Marklund
Johan Normark

FORMGIVNING
Christian Sabe

OMSLAG
Anders Muammar

TACK TILL
Simon Renstrm fr allt slit med trilskande stordatorer, Joachim
Burman fr ovrdelig hjlp med korrekturlsning, Jonas Bergstrm
med spelgrupp fr korrektur och speltestning, Jocke Johansson och
Mattias Lundstrm fr nyttiga tips och regelfrslag, Magnus Fallgren
fr en viktig illustration nr vi verkligen behvde den, alla deltagare
p webbforumet fr ider, uppslag och kritik, Gunilla Jonsson och
Michael Petersn fr att ursprungligen ha vckt liv i Mutantvrlden.
Ett stort tack ocks till Fredrik Malmberg och Theodore Bergquist fr
att vi fick chansen att ge ut Mutant igen.

TRYCK
Edita Vstra Aros AB, Vsters, 2002

Jrnringen nr du p:
www.mutant.nu
info@mutant.nu

Mutant, all characters and likenesses thereof are 2002

Paradox entertainment AB. All rights reserved.
Published under licence byjrnringen HB.

19 r tidigare...
"Ett efter katastrofen-rollspel, lite samma stuk som TSR:s Gamma World"
ld bestllningen frn ventyrsspel. ret var 1983 och vi brjade skissa p
ett rent Mad Max-spel. Men det ville inte lyfta. Kamandi tnkte vi sedan.
Stammar av talande lgar och krig mellan vargar och bjrnar. Kamandi r
en knasig tecknad serie av Jack Kirby, dr talande djur hrskar ver vrlden
i en nra framtid. Lite av en fabel, men nd inte. Drifrn tog vi idn
till de muterade djuren och skapade sedan ett samhlle som har rest sig
ur spillrorna och ntt fram till en ijoo-talsteknik med flintlspistoler och
enkla ngmaskiner.
S fick det bli och vi knpade ihop den frsta versionen av Mutant. Den
fljdes av version tv, och version 2090, och version Chronicles, som gick
allt lngre frn originalet. Nu har utgivningen gtt varvet runt. De talande
lgarna r tillbaka i ett nytt spel baserat p vra frsta ider. S snart vi har
ftt vrt exemplar av spelet ska vi sl fram en pacifistisk stridsrobot och en
psimutant fr att ter igen dra ut p Hindenburgs gator.
Vi nskar er lycka till!

Michael och Gunilla

4 KAPITEL 1
" NI VILL HRA OM UNDERGNGEN ? Visst, men ett varningens
ord, mina damer och herrar, det r ingenting fr veklingar. Be-
stll en halva tokjos och nnting t er sjlva. Det hr krver en och askmoln. Dom bar med sig en rd pest som spreds p
duktig starkare!"
Den hrdhudade mannen tystnade och tnde en sndertug-
gad rkstump. Han var en sliten figur - en muterad grvling
med dimmig blick och dlig attityd. Den raspiga stmman
vittnade om en heltidstjnst som professionell drickare och en
tung doft av tokjos indikerade att kvllens arbetspass redan var
lngt framskridet. Hans vnstra underarm saknade pls och
tcktes istllet av ett otckt rr. DELTA MAX hade som vanligt
svrt att dlja sin nyfikenhet och bjde sig ver bordet fr att
spana in rrvvnaden. Bde Rhea och Errol ryggade tillbaka
och frberedde sig p brk, men grvlingen hade ingenting
emot uppmrksamheten. Snarare tvrtom.
"Jajabox, min gode Pltniklas, det hr r ett litet minne
frn Muskzonen. Ett minne frn min tid som professionell
zonfarare", sa han med stolthet i rsten. "Belugiska trdiglar.
Vrsta sortens blodsugare. Tmmer en fullvuxen bjrn p
ngra gonblick."
Nr den fyrarmade barflickan kom in med bestllningen
tmde zonfararen halva flaskan utan en blinkning. Ett drmskt
uttryck spreds ver ansiktet och han sonderade Bunkerns
klientel med en svepande blick. Denna kvll var krogen full-
packad med gster. Han lt hra en djup suck och brjade
sedan bertta:
"Fr det frsta, mina damer och herrar: det finns inte en
svans som knner till vad som egentligen hnde. De kejserliga
exploratorerna har naturligtvis en massa teorier, men dom r i
grund och botten lika nollstllda som oss andra. Vet ni varfr?
Vi har glmt sprket som man snackade p den gamla tiden!
Zonerna och spkstderna r fulla av spr frn tiden fre kata-
strofen, men det hjlper inte ett mk, fr vi fattar inte tugget.
Skyltar, bcker, ruiner - allt r tckt av obegripliga krumelurer
och fluglortar!"
"Okej, vi fattar, men hur hade du i sna fall tnkt bertta om
undergngen?" Rhea var redan less p mannens attityd. Hon
hade inte varit i Hindenburg mnga dagar, men redan trffat
alltfr mnga av hans typ.
"Tare lugnt, fr mken!" grymtade zonfararen och svepte
resten av tokjosen. "Jag knner en av de f som faktiskt vet vad
hon snackar om: Adelia von Hartman, ni vet utterbruden som
hittade den dr Urfadervggen under Aros. Hon har underskt
hela skiten - bilderna, klottret: rubbet! Vet ni vad hon sger?
Det var ett frmkat stenregn! Mars, nn slags monster, kas-
tade brinnande stenar frn himlen och nu snackar vi allts inga
sm grejor. Gamla Muskzonen skapades av en enda rymd-
sten! Tnk er det - en ensam sten och bom! Sen hade man en
hel frbjuden zon! Vrlden stod i brand..."
Zonfararen lt de sista orden frsvinna i barsorlet och be-
stllde in mer tokjos. En helflaska den hr gngen. Errol och
DELTA MAX sg p sina groggar medan de andlst invntade
fortsttningen, men Rhea hade svrt fr konstpauserna:
"Menar du allts att den gamla civilisationen frstrdes av
ngra stenbumlingar?" frgade hon misstroget. Zonfararen
blste ett stinkande tobaksmoln ver de tre
vnnerna. Dold bakom rksljorna svarade han torrt: "Folk
dog som flugor, syster. Stenarna var inte bara explosioner
nolltid. Hela stammar utplnades! Dessutom blev jordytan
fullstndigt nedsmittad av pesten och all annan skit som fll
frn himlen, s dom verlevande flydde ner i underjordsstder:
enklaver, biobunkrar och allt vad dom nu kallades."
"Stjrnvandrarna d? Var det inte ngra flydde ut bland stjr-
norna?" Errol hade ofta hrt sin farmor tala om frfder som
seglade genom luften i enorma maskiner.
"Drmmer du ocks om generationsarkerna, kra mnnisko-
valp?" log zonfararen. Det var svrt att avgra om tonfallet var
vnligt eller hnfullt. "Som ung grvling trodde jag stenhrt p
dom dr sakerna: jttelika luftskepp, fyllda av djur och mnnis-
kor. I mina gamla hemtrakter brukade man sga att dom lyfte
frn en plats i bergen som hette Elysium 4. Gosse, gissa om
jag skte efter den platsen..."
DELTA MAX var sker p att ngonting vtt blnkte till i de
gamla grvlingsgonen. S kom tokjosen in p bordet. Zonfa-
raren fumlade upp emballaget med skakig tass och efter ngra
djupa klunkar tog han ter till orda:
"Tyvrr, min unge knekt, det dr r inget annat n sagor.
Jag har rest genom bergen och zonerna i en halv manslder
och fortfarande inte sett ett sketet spr av generationsarkerna.
Dremot har jag upplevt en hel del underjordiska bosttningar.
Har ni hrt talas om rubbitar, drpartrd och kolkmalar? Okej,
det var ett sidospr. I alla fall, som erfaren zonfarare frskrar
jag er: mnniskofrfderna gmde sig i underjorden nr vrl-
den brjade brinna."
"S summa summarum r allts att dom dr stenbumling-
arna knckte civilisationen?" Rhea tyckte fortfarande att zonfa-
rarens berttelse innehll mnga svaga punkter.
"Allts civilisationen tog skada, allvarlig skada, men jag har
aldrig sagt att den gick under. Inte n. Mnniskan blev tun-
nelbyggare, precis som forntidens grvlingar sgs ha varit.
Och man anpassade sig snabbt. Frmka mig om inte mn-
niskofrfdernas tekniska snille ndde sin fullndning drnere
i underjorden. Som zonfarare vet man att de finaste pjserna
kommer frn biobunkrarna."
"Vilka d, till exempel?" undrade DELTA MAX som anade en
naturlig ppning i samtalet.
"Ta konservburkarna och lkeampullerna. Givna fullpong-
are i varje affrsuppgrelse, oavsett om du befinner dig i Hin-
denburg eller bland motorkultisterna p Frihetens sltter. Den
typen av verlevnadsprylar utvecklades i underjordsstderna.
Men det krvs inte mnga dagar i zonerna fr att fatta vilken
slags grunkor som prioriterades: vapnen! Mnniskostammar-
na krigade oavbrutet och man tillverkade allt mer genialiska
stridsgrejor: bomber, gifter och sna som dig!"
Zonfararen strckte ut den skadade vnstertassen och pe-
kade p DELTA MAX.
"Allts du fr inte missfrst mig, kra Pltniklas", fortsatte
zonfararen, nu mrkbart berusad. "Ngra av mina bsta kom-
pisar r robotar. Men det finns ju robotar och robotar. Mnga
av din sort var riktiga prlor, mnniskans bsta vn och allt det
dr, men vissa modeller var bland det vrsta otyg som nnsin
 INTRODUKTION 5

satt sin fot p jorden. Vi snackar soldatrobotar med skjutjrn "Mnniskans bsta vn..." mumlade den slokaxlade roboten
istllet fr armar och jtterobotar med pansarnvar som kunde och stirrade ner i oljemuggen.
pulverisera exakt allt! Underjordsstderna snde hela armer "Okej, vi fr inte ut nnting vettigt av honom idag. Vad tror
av sna robotmonster mot varandra. Om ni frgar mig var ro- du, ska vi hra med den dr bruden?" Rhea pekade p en rrad
botkrigen den vrsta fasen av undergngen. Tveklst!" blondin med sjlvlysande gon, som hngde ver en kompli-
DELTA MAX satt tyst och smuttade p sin oljegrogg, men cerad patiens vid grannbordet. Framfr henne kunde man ana
bde Rhea och Errol visste att det skulle bli en jobbig kvll och en tung skarprttarpistol bredvid ett helrr tinner.
en nnu jobbigare morgondag, DELTA MAX var en knslig ka- "Hon ser fr farlig ut. Kortspelet r ett dligt tecken och
raktr och det finns, som bekant, ingenting vrre n en robot- dessutom r hon bevpnad. Vad tror du om den dr typen?"
baksmlla. Det krvs tv till tre dygn fr att tmma kroppen p Errol pekade p en bredkftad padda i rutig kostym, som satt
all verfldig spillolja - ett skitigt arbete fr alla inblandade. uppflugen p en stol vid bardisken. Paddmannen baddade
"Gick frfderna under i robotkrigen?" undrade Errol. sin svettiga panna med en solkig nsduk, samtidigt som han
"Allts, faktum att du sitter hr och stller dumma frgor r smuttade p ett glas lmust och nervst lt blicken vandra
vl ett tecken p att ngra plslsingar verlevde!" Zonfararen runt i den skumma lokalen.
kacklade t sitt eget skmt. Sen fortsatte han, sluddrande, "Perfekt, han har bde problem och krediter. Paddan r vr
hest och otydligt: "Spillror av mnniskofrfderna tervnde man", svarade Rhea. Sllskapet reste sig frn bordet och gick
till jordytan. Varken jag eller bruden von Hartman vet varfr. mot den nervsa paddan. Mot sin frsta uppdragsgivare.
Inbrdeskrig kanske? I alla fall, efter en massa frmkade r, Mot sitt frsta ventyr.
frmodligen flera hundra, kom mnniskan tillbaka, men dom
knde inte igen ett jota frn sina frfders berttelser. Det var
bara ruiner kvar av den gamla civilisationen och jordytan domi-
nerades av oss mutanter. Vr vrld allts..."
Zonfararen tog ett djupt bloss p sin rkstump och lutade
sig tillbaka. Tokjosen hade helt tydligt brjat krva sin
tribut. Snart var den gamla grvlingen helt frsvun-
nen i ett ogenomtrngligt dis av tobak, svett och
josngor.
"Vad ska vi gra nu?" viskade Errol.
"Gubben har somnat." snste Rhea till-
baka. "Och jag orkar inte hra ntt mer av
hans dravel. Dessutom r det dags att vi
skaffar ett jobb."
"Ngra ider?" frgade Errol samti
digt som han drog p sig de tunga
verlevnadskngorna.
"Vi behver ett uppdrag och en
uppdragsgivare", konstaterade
Rhea. "Vad tror du, DELTA?"
6 KAPITEL 1
VLKOMMEN TILL MUTANT , det postapokalyptiska rollspelet.
MUTANT utspelar sig i en farofylld framtidsvrld befolkad av
mnniskor, mutanter och robotar. Den civilisation vi knner
idag har delagts av en oknd katastrof och jordytan hrjas
av syrastormar, banditklaner och mardrmslika monster. Till-
varon r hrd och barbarisk. I askknarna, ruinstderna och
de frbjudna zonerna gller bara en lag: att verleva! Men det
finns hopp. P spridda platser har ordda pionjrer lyckats
teruppbygga civiliserade samhllsformationer - sm stads-
stater som spjrnar emot snderfallet bakom bepansrade
palissader.
Det r du och dina vnner som r hjltarna i Mutant. Spel-
vrlden liknar inte ngonting ni upplevt frr. Stora delar av
mnskligheten har muterats till oigenknnlighet och mnga
djurarter har blivit intelligenta och gr p bakbenen. Frutom
mnniska kan du bland annat spela slipad rv i trenchcoat
och solbrillor, hrdfr mnniskomutant med bl hud och fyra
armar eller frvirrad stdrobot med infrasyn och inbyggd gei-
germtare.
Tillsammans med dina kamrater frdas du genom mu-
tantvrldens lmska stadsstater och livsfarliga demarker.
Ni r ventyrare och fruktar absolut ingenting. Ni trotsar de
frbjudna zonernas faror fr att finna teknologiska antikviteter
t vlbrgade samlare frn Hindenburg; beskyddar Pyrisam-
fundets postryttare mot odjur och banditverfall; sonderar de
mrkaste ruinstderna efter kunskaper frn tiden fre katastro-
fen; tampas med krva trappers och kallhamrade robotjgare i
Nordholmias vidstrckta skogsdistrikt. Men viktigast av allt, ni
kmpar fr att ta er fram i en vrld som just brjat resa sig frn
rhundraden av frfall, krig och svra katastrofer.
Vad r ett rollspel?
I ett rollspel finns varken vinnare eller frlorare. Spelets del-
tagare upplever ventyr i en annan vrld, som styrs av regel-
bckerna och spelledaren. Spelarna mste samarbeta fr lsa
gemensamma problem och vervinna ovntade faror. Det
Ordlista
I Mutant kommer du att stta p mnga olika termer. Hr r de viktigaste:
ERF: Erfarenhetspong. Din rollperson blir bttre ju lngre han ventyrar.
FV: Frdighetsvrde. Anger hur skicklig din rollperson r p en viss
frdighet. Ett frdighetsslag sls med ITIOO. Fr att lyckas mste du sl
under ditt FV.
GE: Grundegenskap. Anger hur din rollperson r beskaffad bde fysiskt och
mentalt. I Mutant finns 7 grundegenskaper. Trningsslag eller frdigheter
som betecknas med XCE innebr att du multiplicerar vrdet med siffran du
har i den aktuella grundegenskapen.
SEKUNDRA EGENSKAPER: Sekundra egenskaper: Egenskaper din
rollperson har som pverkas av grundegenskaperna. Kroppspong,
Traumatrskel, Initiativbonus, Styrkebonus, Frflyttning och Brfrmga
r alla Sekundra egenskaper.
IMM: Icke muterad mnniska. En av spelets fyra klasser.
MD: Muterat djur. En av de klasser du kan spela. Finns ocks som MMD
vilket betyder Mentalt muterat djur.
MM: Muterad mnniska. En klass.
finns ingen egentlig spelplan. Det mesta frsiggr i deltagar-
nas huvuden s det r bara din fantasi som stter grnserna.
Men det finns naturligtvis bde regler och tillbehr. Rollfor-
mulr, trningar och kartor r exempel p viktiga hjlpmedel
som hjlper dig att frst och hitta runt i den frmmande
rollspelsvrlden.
Ett spelmte r nr en grupp mnniskor trffas fr att spela
rollspel. Spelmtet bestr normalt av 3-6 spelare och 1 spel-
ledare. Varje spelare har en s kallad rollperson: en fantasifigur
som spelaren skapar med hjlp av regelboken. Hemligheten
r att leva sig in i rollpersonen och frska uppleva ventyren
med fantasifigurens gon. Ett bra spelmte r drfr som att
uppleva en film, en bok eller ett dataspel frn insidan, med sig
sjlv som en av huvudpersonerna!
En av speldeltagarna r allts spelledare (SL). Det r SL som
styr ventyren och befolkar spelvrlden med mutanter, frbjud-
na zoner, hgteknologiska fynd och andra ingredienser. SL ritar
kartor till ventyren, bestmmer hur olika samhllen fungerar
och hittar p de situationer som de vriga spelarna stlls infr.
Dessutom r det SL som ansvarar fr reglerna och ser till s
att spelet frlper smidigt. SL har ingen egen rollperson, men
gestaltar alla figurer, varelser och monster som spelargruppen
mter under ventyren.
Spelmtets centrum r spelbordet: ett stort bord fyllt av
trningar, pennor, rollformulr och regelbcker. Vid ena bords-
kanten sitter SL och dirigerar spelargruppen genom Mutant-
ventyren. Det r vanligt att SL sitter dold bakom ngon slags
skrm, eftersom han har mnga viktiga papper att hlla reda
p och dessutom sr en massa hemliga trningsslag. Spelarna
r utspridda runt resten av bordet, utrustade med rollformulr
som beskriver deras fantasifigurer.
P mnga stt pminner rollspelsventyr om bde bcker,
filmer och dataspel, men egentligen r rollspel nnu bttre.
Dina upplevelser i rollspelsvrlden begrnsas inte av regiss-
rer eller frfattare, de fortstter s lnge du och din spelgrupp
vill ventyra!
PSI: Psi-mutant. En av klasserna i Mutant.
RBT: Robot. En av Mutants fyra klasser.
RP: Frkortning fr Rollperson. Den figur du skapar och spelar i Mutant.
SL: Str fr Spelledare. Det r SL som bestmmer vad som hnder i spelet
och beskriver vrlden fr spelarna.
SLP: Spelledarperson. En varelse som befolkar vrlden som styrs av SL.
Spelare: Du som skapar en Rollperson kallas Spelare.
SR: Stridsrunda. En tidsenhet, cirka 5 sekunder, som anvnds nr du slss.
TIOO: Str fr Trning 100. Detta innebr att du slr en tiosidig trning
tv gnger. Det frsta talet markerar tiotal och det andra ental. Exempel:
Tv slag ger 6 och 4. Detta lses som 64. TIOO anvnds fr att sl alla
procentslag i Mutant.
T4, T6 OCH T8: Trningsslag med antingen en fyrsidig, sexsidig eller
ttasidig trning. Alla trningar finns att kpa i nrmaste rollspelsbutik.
T2 OCH T3: Dessa trningsslag sls med IT6. Fr 1T2 slr du en sexsidig
trning. Resultatet 1-3=1 och 4-6=2. Fr 1T3 rknas 1-2=1, 3-4=2 och 5-6 blir
resultatet 3.
8 KAPITEL 2

NR DU SKAPAR en rollperson (frkortas RP) i Mutant krvs att tv riktigt bra slag, 15 och 16 men slr ocks fram tv mindre
du gr igenom flera steg fr att utveckla den person eller var- bra grundegenskaper. Mattias prioriterar SMI och INT som fr
else du ska spela i mutantvrlden. Frst mste du vlja vilken de hgsta vrdena. Efter att ha funderat en stund bestm-
klass du ska spela, om du ska vara icke muterad mnniska, mer sig Mattias fr att Zed ska vara en katt utan manr och
robot eller en mutant av ngot slag. Drefter slr du fram uppfostran med ett fult rr ver nosen. PER och VIL fr bli den
din rollpersons grundegenskaper som bland annat avgr hur muterade kattens smsta egenskaper. Efter att ha placerat ut
stark, snabb och uthllig rollpersonen r. Efter detta utrustas vriga grundegenskaper ser Zed nu ut som fljer: STY 12, FYS
karaktren med en bakgrund, ett tidigare yrke och de frdig- 1O, STO 11, SMI 16, INT 15, V I L 8, P E R 6
heter och eventuella frmgor rollpersonen begvats med nr
spelet startar. Till sist kper du karaktrens utrustning och 3. Frmgor
eventuella vapen. I spelgruppen har man bestmt att spelarna fr vlja om de
I Mutant finns tv system fr att skapa en RP. Det ena bygger vill kpa eller slumpmssigt sl fram rollpersonens frmgor.
p ett stort slumpmssigt inslag och det andra r pongba- Mattias bestmmer sig fr att Zed ska f frmgan Dubbel-
serat. I det slumpmssiga skapandet lter du trningen styra hjrna. Han kan redan fr sin inre syn se Zed skickligt hantera
dina grundegenskaper, mutationer och frmgor, medan du i tv pistoler nr trubbel krver det. Mattias vljer ocks Natt-
det pongbaserade systemet sjlv bestmmer vilka frmgor syn, logiskt fr en katt, samt Resistens mot gifter, bara fr att
din RP ska ha. Kombinationer av de bda systemen r ocks det kan vara bra att ha. Han vervger att ta Eldkastare ocks,
mjliga. Man kan exempelvis bestmma att alla slr fram av samma anledning. Han slr till p det och fr d mj-
sina grundegenskaper slumpmssigt, men kper frmgor
och frdigheter eller tvrt om. Det r lmpligt att alla RP i
gruppen genereras p samma
stt, annars finns risken fr
obalanser som kan stra spelet.
Rollpersonens alla egen-
skaper skriver du ned p ett
rollformulr. Nedan kan du flja
skapandet av rollpersonen Zed.
Mattias, som ska spela Zed,
brjar med att snabbt lsa igenom
texterna om klasser, uppvxtbak-
grund och tidigare sysselsttningar
som RP i Mutantvrlden kan ha.
Efter att ha gjort detta bestmmer
sig Mattias fr att hans RP , som
han dpt till Zed ska vara en mu-
terad katt som vxt upp i ngon av
Pyrisamfundets strre stder. Mat-
tias bestmmer att Zed har levt ett
hrt liv p stadens gator och drfr
ska vara en smidig och snabbfingrad
person.

1. Klass
Zed r en muterad katt. Det har Mat-
tias bestmt. I rutan klass p rollfol-
mulret skriver Mattias in Muterat
Djur - Katt. Detta kommer att pverka
mnga av Zeds fr- och nackdelar.

2. Grundegenskaper
Spelgruppen anvnder det slumpms-
siga systemet fr att sl fram grund-
egenskaper och drfr slr Mattias 3T6
sju gnger och placerar ut Zeds grund-
egenskaper p rollformulret. Han slr
 ROLLPERSONEN 9

ligheten att lta Zed klaga p konstant halsbrnna,

vilket knns som ett roligt karaktrsdrag. Dubbel-
hjrna kostar 5 Skapelsepong (SP), Nattsyn 1 SP,
Resistens mot gifter 1 SP samt Eldkastare 2 SP. To-
talt kostar Zeds mutationer 9 SP. Alla rollpersoner i
Mutant brjar med 30 SP, vilket lmnar 21 SP till
frdigheter.

4. Uppvxtmilj och tidigare

sysselsttning
Mattias har redan tidigare bestmt att Zed ska
vara en stadskatt. Tillsammans med spelledaren
bestmmer han att Zed ska komma frn staden
Hindenburg. Mattias fyller i det p rollfolmulret
och som tidigare sysselsttning har Zed varit en
tjuv. Nr han tnker ver de sakerna s fr han
ocks en bild av sin rollperson: Zed r en katt,
en riktig strykarkatt, rrad av livet i skuggan av
Hindenburgs manufakturer med en lngtan
bort, till de stora ventyren. Mattias vljer
ocks att Zed ska vara ung, 21 r gammal, och
att Zed (med STO 11) ska vara 1.68 meter lng
och vga 66 kilo.

5. Frdigheter
Tjuvens freslagna frdigheter r Finger-
frdighet, Undre vrlden, Lsdyrkning och
Undvika. Utver detta kan han ocks vlja alla
naturliga frdigheter. Mattias satsar p
Undvika, Smyga/Gmma sig samt Pistol och
kper maximalt vrde i dem. Vissa av frdig-
heterna r Naturliga frdigheter och andra r
Trnade frdigheter som kostar dubbelt s
mnga SP att kpa. Totalt blir kostnaden 8
SP fr de tre frsta frdigheterna. Drtill
lgger han 2 SP var p Fingerfrdighet, Ls-
dyrkning och Undre vrlden. D terstr 7 SP. Det blir 2 SP var-
dera fr Akrobatik och lakttagelsefrmga. Som sista frdighet
utrustas rollpersonen Zed med Nrstrid dr Mattias vljer att SKADEBONUS : Zeds STY + STO r 23 vilket
hja frdigheten med 2T4+1 procent (han slr 4+1) frsitt sista enligt tabellen ger o i SB. Han varken lgger till eller drar ifrn
SP . Han m vara ful som stryk, men ingen stter sig ostraffat skada som vapen samkar i nrstrid.
p den vildkatten!
FRFLYTTNING : SMI + STO blir 27, vilket ger Zed en frflyttning
6. Sekundra egenskaper i strid p 5,5 m/sR.
Nu r Zed nstan frdig. Eftersom Mattias nu placerat ut bde
grundegenskaper och Zeds mutationer kan han rkna ut Zeds KROPPSPONG : FYS + STO ger Zed 21 Kroppspong ( KP ).
vrden i de sekundra egenskaperna.
TRAUMATRSKEL : Med 21 KP fr Zed en Traumatrskel (TT ) p
INITIATIVBONUS :
Eftersom Zed inte valt ngra mutationer som 10 (21/2 avrundat nedt). Om Zed fr mer n 10 KP i skada
pverkar grundegenskapen SMI eller Initiativ blir Zeds Initiativ- av en trff blir det en kritisk skada. Zed tl allts inte speciellt
bonus samma som hans S MI , det vill sga 16. mycket men rknar med att frdigheten Undvika ska ta honom
ur de flesta stridssituationer med svansen i behll.
REAKTIONSVRDE: Zeds PER r 6 s han har 30% (6x5) att gra
ett gott intryck p frmlingar. Inget charmtoll direkt. 7. Startkapital och utrustning
Mattias valde tjuv som tidigare sysslesttning t Zed. Startka-
BRFRMGA : Med en STY p 12 orkar Zed bra 12 kg innan pital r i Zeds fall 50 Krediter eller 5T10+20 Kr. Spelgruppen har
han fr avdrag p sina SM I-baserade frdigheter. Fr Zed bestmt att alla ska sl fram startkapitalet och Mattias fr 42
innebr det att Akrobatik, Smyga/Gmma sig och Undvika Kr fr att kpa utrustning t Zed. Nr Zed ftt sin utrustning r
pverkas negativt om han br mer n 12 kg. Mattias redo att kasta in den unga och ventyrslystna katten i
den spnnande mutantvrlden.
10 KAPITEL 2

DET FRSTA STEGET i skapandet av en rollperson r att bestm-

ma vilken klass figuren ska tillhra. Mutantvrlden befolkas
av fyra olika klasser som alla har fr- och nackdelar. Dessa r:
icke-muterade mnniskor ( IMM ), mutanter ( MM och MD ), psi-
mutanter ( PSI och MMD ) och robotar ( RBT ).

Icke-muterad mnniska (IMM)

De icke-muterade mnniskorna ser sig sjlva som ttlingar till
katastrofens verlevare, hrdade genom ett grymt urval i un-
dergngens skugga. De pminner i stort om dagens mnnis-
kor och kommer i alla storlekar och hudfrger. I Pyrisamfundet
kallas icke-muterade mnniskor normalt bara fr mnniskor.
De utgr kejsardmets hrskande klass och besitter nstan
alla betydelsefulla samhllspositioner. Drfr har mnga mn-
niskor en nedltande attityd till de andra klasserna. Detta gller
srskilt mutanterna, som ofta betraktas som en slags tjnar-
folk. I frhllande till robotarna r man mer tvehgsen: mnga
ser dem som oplitliga slavvarelser frn den gamla tiden, men
vissa mnniskor uppfattar roboten som den perfekta livsfor-
men. Mnniskorna r, beroende p deras hga samhllsstll-
ning den mest vlutbildade av mutantvrldens fyra klasser
och r drfr ofta de skickligaste kunskaparna, politikerna och
handelsmnnen.
I M M lgger till +2 p alla grundegenskaper vilket innebr
att de slr 3T6+2 p alla grundegenskaper. I det pongbase
rade systemet fr I M M 91 grundegenskapspong.
IMM har ocks som enda klass tillgng till frmgor som
kallas Talanger.
I M M fr vlja tv valfria Naturliga frdigheter som de kan
kpa till 4 XGE istllet fr normala 3XGE. En I M M kan allts
vara betydligt skickligare n vriga klasser p tv Naturliga
frdigheter.
Mutant (MM&MD)
Mutanterna utgr en vid och brokig klass, men tv huvudgrup-
per kan urskiljas: mnniskomutanter ( MM ) och muterade djur
( MD ). Mutanternas ursprung r oklart men den frhrskande
uppfattningen i Pyrisamfundet r att de skapades som en bi-
effekt av katastrofen. Man sger att pesten och krigen gjorde
naturen osund och att djur och mnniskor som levde i srskilt
frpestade omrden frvreds till mutanter.
De muterade mnniskorna r en heterogen grupp som lever
verallt och p alla tnkbara stt. Vissa mnniskomutanter kan
vara svra att skilja frn IMM, men hos mnga r mutationerna
s igonfallande att de omjligen kan dljas. I Pyrisamfundet
lider mnga mnniskomutanter av mindervrdeskomplex i
frhllande till sina icke-muterade slktingar, men en del br
sina mutationer med stolthet och uppfattar sig sjlva som
frdlade versioner av mnniskofrfderna.
De muterade djuren har utrustats med mnniskolik intel-
ligens, dessutom gr de upprtt p baktassarna och har
framtassar som omformats till hnder. En del har behllit
fragment av det ursprungliga sinnelaget och levnadssttet,
till exempel mnga lgar och vargar, som strvar omkring i
MUTANT-vrldens vidstrckta demarker. Andra dras till mn-
niskodominerade bosttningar och vissa djur pstr till och
med att de str mnniskan nrmare n mnniskomutanterna.
I Pyrisamfundets huvudstad Hindenburg lever exempelvis ett
stort antal hund- och grisfamiljer som etablerat sig i rollen av
respektabla smborgare.

Muterade djur ( MD ) och Muterade mnniskor ( MM ) slr

3T6 fr sina grundegenskaper. I pongsystemet frdelas 77
grundegenskapspong.
MM och MD har som enda klass frmgor som kallas
mutationer.
 ROLLPERSONEN 11

Psi-mutant (PSI & MMD)
Psi-mutanterna har muterats mentalt
och drigenom utvecklat avsevrda
psykiska krafter ssom telepati och
frmgan att flytta freml med tanke-
kraft. De r vanligtvis av mnskligt ur-
sprung, men det finns ven mentalt
muterade djur ( MMD ). A V Mutants
fyra klasser r psi-mutanterna den
mest hemlighetsfulla. En del lever i
vanliga stder och byar, men de
frsker ofta dlja sina krafter.
Det finns visserligen ett ftal
psi-mutanter som verkar ppet,
bland annat som helare, siare eller
regnmakare men nstan alla som
utrustats med psi-mutationer r
plgsamt medvetna om att deras
krafter skapar lika mycket rdsla
som beundran. Knda psi-mutanter
gr sllan skra i Pyrisamfundet och det r lngt ifrn ovanligt
med verfall och mord. Drfr har mnga psi-mutanter slutit
sig samman i hemliga grupper, ofta p avskilda platser i de-
markerna, dr de kan leva i ppenhet bland frstende likar.
Stereotypen av en psi-mutant r en spenslig mnniska med
intrngande blick och hgt hrfste. ven om det finns mnga
undantag innehller klichn ett uns av sanning: varelser med
psi-mutationer har ofta ftt sina krafter till priset av fysisk
styrka. Svl psi-mutanter som mentalt muterade djur r ofta
sm och klena.
Psi-mutanter och Mentalt muterade djur slr 3T6 fr alla
grundegenskaper. I pongsystemet fr de 77 grundegen
skapspong. Till skillnad frn vriga klasser kan de dock
genom att offra Skapelsepong ( SP ) ka VIL till maximalt
20. Fr varje tv SP som offras kan VIL kas med 1.
PSI och MMD har frmgor som kallas psi-mutationer.
PSI och MMD kan byta ut STY samt FYS-pong mot extra
Skapelsepong ( SP ) vilka d endast fr anvndas fr att
kpa eller sl fram extra psi-mutationer. Fr varje STY, STO
eller FYS som offras fr Psi-mutanten 1 extra SP att lgga p
psi-mutationer.
De robotar spelarna kan gestalta i MUTANT har tjnat som
allt frn avancerade stdmaskiner och butlers till protokol-
landrioder och forskarassistenter. Modellerna r konstruerade
fr att vara hjlpsamma och artiga, ofta p grnsen till det
uthrdliga. De r normalt mycket kompetenta inom ett spe-
cifikt flt, men det finns mnga omrden dr robotar r totalt
okunniga. Till exempel gr det sociala spelets finare nyanser
frbi alla robotar utom de mest avancerade njesmodellerna.
Robotens minneskretsar kan inte heller lagra obegrnsat
med information. Riktigt gamla minnen raderas och byts ut
till frmn fr nya vilket frklarar varfr f eller inga robotar
minns den stora katastrofen och vad som egentligen hnde
under den tiden.
Robotar kan p grund av inbyggda skerhetskretsar inte
attackera mnniskor. Detta inkluderar I M M samt PSI och MM
med dolda mutationer. De frsvarar sig i ndvrn, men bara
om det kan genomfras utan att den attackerande mnniskan
samkas allvarlig skada.
Robotar ( RBT ) slr 3T6 fr alla grundegenskaper eller
anvnder 77 pong i det pongbaserade systemet.
Robotar har som enda klass tillgng till frmgor som
kallas Option-er.
Robotar r immuna mot alla psi-mutationer som inbegri
per VIL eller knslor.
Robotar har ett naturligt skydd som absorberar 4 pong i
skada. Det hrda skalet ger inga avdrag p frdigheter.
En Robot har tillgng till ett antal reservdelar frn start.
Anvnds pongmodellen fr att skapa rollpersonen har
roboten 5 reservdelar och anvnds slumpsystemet sls
1T6+2
Robotar fr alltid vlja frdigheten Reparera oavsett yrke.
Den rknas som en Naturlig frdighet fr robotar.

Robot (RBT)
Robotarna r mnniskotillverkade varelser med artificiell intel-
ligens. De kommer frn tiden fre katastrofen, frambringade i
syfte att lyda och tjna mnniskofrfderna. Mnga modeller
har skapats i mnniskans avbild och de mest raffinerade r
nst intill omjliga att skilja frn IMM . Andra robotar ser ut
som maskiner med humanoid design: mnniskoformade ma-
skinkroppar i metall och plast.
Robotarna utgr den minsta av de fyra klasserna. Alla har
hrt talas om robotar - ofta kallade "automater" - och de
flesta har mtt en robot ngon gng under sin livstid. Inte
desto mindre r robotarna frhllandevis ovanliga inslag i
vardagen. Det finns dock en viktig reservation: ingen vet hur
mnga robotar som lever i djupet av ruinstderna och de fr-
bjudna zonerna.
12 KAPITEL 2
NR DU VALT vilken klass din rollperson ( RP) ska vara r det
dags att utrusta din RP med grundegenskaper. Varje varelse i
Mutant har sju grundegenskaper och utifrn dessa berknas
karaktrens grundlggande frdighetsvrden och sekundra
egenskaper. Bde grundegenskaper och sekundra egenskaper
kan vidare pverkas positivt eller negativt av olika frmgor.
Grundegenskaperna r viktiga fr rollpersonen eftersom de
stter tydliga ramar fr vad rollpersonen r lmpad att lra sig
och klara av. Tillsammans utgr de ett mtt p hur din rollper-
son r beskaffad bde fysiskt och mentalt. De r ocks tmli-
gen statiska nr de vl r utplacerade. Vlj dem med omsorg
utifrn hur du vill att din rollperson ska vara.
En rollperson som gjort sig knd som en riktig buse och
som drmmer om att bli en stor arenakmpe i Hindenburg
br allts satsa p hg Styrka, Smidighet, Fysik och i viss mn
Storlek. Om din rollperson har som ml att bli en riktig Casa-
nova r kanske Personlighet och Viljestyrka bttre egenskaper
att satsa dina pong p.
Grundegenskaper
STYRKA (STY): Egenskapen str fr rstyrka och explosivitet. Styr-
ka ligger till grund fr hur mycket vikt RP kan bra utan att f av-
drag p frflyttning och rollpersonens chans att lyckas med vissa
frdigheter. Styrka r viktigt i nrstrid, eftersom det pverkar hur
mycket skada du gr med dina attacker. Vissa tunga nrstrids-
vapen krver dessutom avsevrd styrka fr att kunna anvndas
effektivt.
FYSIK (FYS): Den hr egenskapen motsvarar rollpersonens
stryktlighet och allmn hlsa. Den r viktig fr hur mycket
skada RP tl, avgrande fr motstndskraft mot sjukdomar,
gifter och strlning.
STORLEK (STO): Storlek str fr varelsens vikt och lngd. Stora
varelser har frdelen att kunna lgga mycket tyngd bakom sina
slag och skakar av sig trffar som skulle flla en mindre person.
Nackdelen r att man blir en strre mltavla och inte har lika
ltt kan smyga eller gmma sig. En person med STO II r cirka
170 cm lng och vger 70 kilo. Fr varje STO ver 11 lggs 5 kg
NU SKA ROLLPERSONEN utrustas med en bakgrund. Du mste
bestmma var rollpersonen kommer ifrn och gna ngra tan-
kar t det liv han levde innan Det stora ventyret. Det r inte
ndvndigt att konstruera detaljerade bakgrundshistorier med
familjetrd och slktkrnikor. Koncentrera dig istllet i frsta
hand p rollpersonens uppvxtmilj och fundera p hur denna
pverkat figurens personlighet och livsml. Hr presenteras
tre uppvxtmiljer som ger rollpersonen ktt p benen och en
plats i mutantvrlden.
Vildmark
Vrlden efter katastrofen bestr huvudsak av outforskade
(eller IT6) till vikten. Lngden bestms utifrn vikten beroende
p om RP ska vara lng, smal, fet eller normalbyggd.
SMIDIGHET ( SMI ): Grundegenskapen representerar rollperso-
nens koordination och reflexer. Smidighet r viktigt fr en rad
olika praktiska frdigheter och pverkar ocks rollpersonens
initiativslag nr det drar ihop sig till strid.
INTELLIGENS ( INT ): Grundegenskapen representerar minne,
iakttagelse- och problemlsningsfrmga. Grundegenskapen
pverkar en rad frdigheter och inte minst rollpersonens
frmga att frst sig p den gamla tidens eftertraktade och
svrbegripliga artefakter.
VILJA (VIL): Viljestyrka anger rollpersonens mentala styrka,
envishet och inre drivkraft. Detta r en viktig egenskap fr de
flesta psi-mutationerna. VIL utgr tillsammans med FYS grun-
den fr varelsens uthllighet.
PERSONLIGHET ( PER ): Personlighet r ett mtt p utstrlning,
charm och utseende. Detta r viktigt nr du exempelvis vill
vinna frmlingars frtroende, leda grupper eller ljuga verty-
gande.
Att bestmma grundegenskaper
Nr du skapar din RP: S grundegenskaper kan du anvnda dig
av tv olika system. Frslagsvis anvnder alla spelare i spel-
gruppen samma system nr rollpersonerna skapas.
SLUMPMSSIG KARAKTRSGENERERING : Systemet innebr att
du sl fram sju vrden (se Klass ovan) som du sedan valfritt
placerar ut p grundegenskaperna beroende p hur du har
tnkt dig att din RP ska vara.
PONGBASERAD KARAKTRSCENERERING : Rollpersonen fr ett
antal pong att placera ut p grundegenskaperna. Fr RP som
spelar MM, MD, PSI eller RBT mste egenskaperna vara mellan
3-18. IMM placerar ut grundegenskaper mellan 5-20. Psi-mu-
tanter kan med SP hja sin VIL till 20. Se Klass ovan.
territorier. Stder och byar omges av en fullkomligt livsfarlig
vildmark dr livet r mycket hrt och ventyrligt. Klimatet r
frrdiskt, debygderna hemsks av fasansfulla rovdjur och
vxtligheten har blivit blodtrstig. Icke desto mindre lever
bde mnniskor, mutanter och robotar drute. Rollpersoner
med vildmarksbakgrund kan vara nomadiserade existenser
som knner samhrighet med den otmjda naturen. De kan
ocks vara soldater eller andra representanter fr den pyriska
kejsarmakten som motvilligt posterats i obygden. Eller s r de
kanske laglsa p flykt undan den pyriska rttvisan. Gemen-
samt fr alla r att de kommer frn omrden lngt utanfr de
stora stderna.

Vanliga yrken: Jgare, upptcktsresande, soldat, tjuv, bonde
eller postiljon.
Mutanter och psi-mutanter
Mnga vildmarkstyper r mutanter som hller sig undan
mnniskornas sllskap. Av samma anledning har mnga PSI
vildmarksbakgrund. Men till skillnad frn MM och MD lever PSI
sllan kringflackande vildmarksliv. De terfinns normalt i sm
men vlbefsta demarksbosttningar dr de gmmer sig un-
dan vrldens enfald och orttvisa.
Om man vill spela MD frn demarkerna kan det vara lmp-
ligt att vlja en art ur dagens vildmarksfauna, till exempel bjrn
eller lg. Tnk dig en vresig bjrn i utntt armjacka och base-
ballkeps, eller en svlig lgtjur som strvar genom de nordliga
territorierna med en bastant muskt ver axeln.
Vildmarkstypens mutationer kan med frdel vara sdana
som hjlper RP att verleva i demarkerna. Ngra exempel
r Jaktinstinkt, Kameleont, Riktningsknl, Sonar, Fotosyntes,
Grsmage, Glar och Simhud och Teleskopgon. Drtill r
Brsrk och Naturliga vapen lmpade som "karaktrsmuta-
tioner", srskilt om man spelar rskinn. PSI och MMD frn
vildmarken kan exempelvis utrustas med Djurmstare, Astral
Projektion, Vderkontroll och Levitera.
Robotar
RBT med vildmarksbakgrund r ofta maskiner som dragit sig
undan en vrld de inte lngre frstr. De kan ocks komma frn
isolerade bunkrar som legat vergivna i rhundraden eller helt
enkelt vara specialtillverkade fr vildmarksbaserade uppdrag,
exempelvis militr rekognoscering eller gruvprospektering.
Ngra Optioner som passar en vildmarksbaserad robotmo-
dell r Analysenhet, EMP-skydd, Extra reservdelar, Pansar och
gonlaser.
Landsbygd
Landsbygden i Mutant utgrs av omrden som uppodlats
av intelligenta varelser. Trots tuffa frhllanden r inte lands-
bygdsfolket lika prglat av verlevnadskampen som vildmar-
kens fribyggare. De r visserligen p sin vakt mot landstrykare
och ser en potentiell hnstjuv i varje utbling, men r frhl-
landevis vana vid folk och socialt umgnge. Den inre samh-
righeten r ofta stark - i alla fall p ytan - och i mnga bostt-
ningar tror man sig utgra "det utvalda folket". Till exempel
kan man vara vertygade om att frfderna utvalt byn som den
nya civilisationens vagga. Samtidigt fantiserar mnga lands-
bygdspersoner om ngonting strre och frnmare bortom
hembyn - drmmande figurer med blickarna mot horisonten,
ventyren och stderna.
Rollpersoner med landsbygdsbakgrund kan vara bnder
eller bondbarn frn etablerade nybyggarbyar och strre
fribyggarbosttningar. De kan ocks vara lantarbetare frn
bolagens eller aristokratins gor kring Hindenburg, Pirit eller
Nordholmia. En variant r naturligtvis att de tillhr verheten:
bolagsinspektrer, kejserliga skatteskrivare och godsaristokra-
ter. Om de kommer frn en strre by kan de dessutom ha varit
verksamma inom Pyrisamfundets omfattande mbetsman-
naorganisation.
Vanliga yrken: Bonde, hantverkare, postiljon, lkare, polis
eller tjuv.
ROLLPERSONEN 13
Mutanter och psi-mutanter
Pyriska nybyggarsamhllen brukar ha en blandad population
av IMM , MM och MD , men bland fribyggarna finns mnga byar
som enbart bestr av mutanter. PSI undviker dremot ofta
landsbygden, eftersom det r frhllandevis svrt att dlja sina
krafter i sm bysamhllen. Det hnder naturligtvis att PSI vxer
upp p landsbygden, men de brukar fly till stderna eller vild-
markerna s fort de blivit stora nog att st p egna ben.
Fr den som vill spela MD frn landsbygden kan hsten och
geten vara attraktiva alternativ. Du kan exempelvis gestalta en
piprkande get som inspekterar sina vidstrckta nybyggargor
frn ryggen av en sydpyrisk dlehund. Eller vad sgs om en
atletisk kuse i uppknppt blstll som pausar utanfr bykrogen
med en rejl mugg tokgrning?
Det r ingen tjugohundratalsmark som Mutant-lantisen
arbetar i. Efter katastrofen har naturen terigen blivit tvr och
hotfull. Passande mutationer fr en lantis kan exempelvis vara
Dubbelhjrna, Flerdubbla kroppsdelar, Infrasyn, Pansar, Resis-
tens, Robust och Silverskinn.
Robotar
RBT med landsbygdsbakgrund r ibland frvirrade maskiner
som funnit nya nischer genom att hyra ut sina tjnster till
bnder, bland annat som palissadvakter, dikesgrvare eller
sikbaggeskrmmor. Andra r specialiserade lantbruksrobotar
med inriktning p exempelvis skadedjursbekmpning eller
trdgrdssktsel. Ngra optioner som passar en RBT med
agronomisk inriktning r Analysenhet, IR-detektor, Mikro-
skopga, Sensorer och Verktyg.
Stad
Staden r en frhllandevis trygg uppvxtmilj. Normalt utgr
stadens frsvarsverk ett effektivt skydd mot banditer och odjur,
dessutom r stadslivet relativt opverkat av klimatets nycker.
Oavsett storlek brukar stderna vara knutpunkter fr affrer
och visioner. De r platser dr man utbyter varor och tjnster,
sluter hemliga avtal och hr rykten frn fjrran hamnar. Men
dr finns ocks mnga krossade drmmar och brustna hjr-
tan. Alla stder har en undre vrld och mnga beskare frn
14 KAPITEL 2
landsbygden eller vildmarken faller offer fr stadslivets frr-
diska dimensioner.
Spelare som vljer staden som uppvxtmilj mste be-
stmma om de vill gestalta vlanpassade stadsbor eller mer
ljusskygga figurer.
Vanliga yrken: Vlanpassade rollpersoner har varit syssel-
satta som administratrer, aristokrater, arbetare, kunskapare,
handelsman, postiljon, lkare eller polis. Suspekta rollperso-
ner kan ha respektabla fasader som poliser (givetvis korrumpe-
rade), men de kan ocks komma frn de skummare kvarteren
med bakgrunder som tjuvar, soldater eller sjmn.
Mutanter & psi-mutanter
Stadsmiljn r en smltdegel dr alla Mutantvrldens intel-
ligenta livsformer blandas. De pyriska stderna styrs normalt
av IMM , men bde MM och MD r vanliga inslag i gatubilden.
Frhllandet mellan mnniskor och mutanter r emellertid
inte konfliktfritt och mnga stder plgas av mord och kra-
valler som ofta uppkommer d de undertryckta mutanterna
revolterar mot verklassens (allts mnniskornas) frtryck.
I Mutantskandinavien kallas den hr klasskampen i folkmun
fr "mutantfrgan". andra sidan erbjuder de strre stderna
mnga mjligheter fr mutanter som vill hlla sig undan.
Drfr lever mnga PSI i de pyriska storstderna. PSI med
stadsbakgrund har vanligen frskt dlja sina krafter genom
att leva osedvanligt normala liv. Men spelarna kan naturligtvis
gestalta djrva PSI som verkat ppet, exempelvis som variet-
artister, eller utnyttjat sina krafter fr att vinna inflytande i den
undre vrlden.
ROLLPERSONENS FRDIGHETER OCH frmgor kps fr
Skapelse-pong (SP). Varje RP startar med 30 SP som enligt
tycke fr-delas p frdigheter och frmgor. Frdigheterna
vljs utifrn det yrke du vljer t din RP och urvalet av
frmgor beror p vilken klass din RP tillhr.
Frdigheter
Det finns tv olika typer av frdigheter: naturliga och trnade.
De naturliga frdigheterna representerar sdant som alla RP
har en grundchans i. Drfr startar alla RP med 1x GE i alla
naturliga frdigheter och kostnaden att hja dessa ytterligare
r 1 SP per XGE. Normalt kan en RP ha maximalt 3X GE plus ett
Varierat frdighetsvrde (se sid 21) nr han skapas. Undantaget
r I M M som i vissa fall kan brja med 4X GE. Trnade frdigheter
r svrare att lra sig och kostar 2 SP per GE. Rollpersonen har
inte heller ngon grundchans i sdana frdigheter. Trnade
frdigheter kan maximalt hjas till 2 XCE frn start ( I M M kan i
vissa fall ha 3X GE). Ls mer om frdigheter i Kapitel 3, sidan 20.
EXEMPEL: Den muterade illern Tom med SMI 15 kan frn start kpa 3X GE i fr-
digheten Pistol. Eftersom det r en naturlig frdighet behver han bara
betala 2 SP fr att f 3x GE (45%) att anvnda Pistol. Fr ytterligare 2 SP kan
RP hja frdigheten ytterligare 214+1%. Vill Tom kpa en trnad frdighet
betalar han 2 SP fr varje CE och fr maximalt hja den med 2XGE plus
2T4+1%.
Hundar, grisar och rvar r mycket lmpliga arter om man
vill spela MD frn ngon av de pyriska stderna. Du kan ex-
empelvis spela smskum rv i smoking och flygarluva som
krnger bisarra zonfararfynd p Bazaren i Hindenburg; en
omsvrmad cockerspanieldam som dljer tre inbrottsplaner
och en tung hagelbssa under sina svepande krinolinkjolar;
en fryntlig gris i lderfrklde som frestr den lokala delika-
tessbutiken. En vlanpassad stadsbo utrustas frslagsvis med
ngra av mutationerna Blixtsnabb, Dubbelhjrna, Flerdubbla
kroppsdelar, Infrasyn, Kroppskontroll, Magnetism, Superbt
sinne eller Vidgat synflt. Skumraskfigurens mutationer kan
frslagsvis vljas med tanke p frbrytarlivets risker och vx-
lingar. Ngra frslag r Eldkastare, Krypare, Liten, Magnetism,
Kameleont, Nattsyn, Resistens och Sugkoppar. Fr PSI eller
MMD med stadsbakgrund kan det vara passande med Domi-
nera, Empati, Astral Projektion, Frvirring, Intuition, Telepati
eller Osynlighet.
Robot
Robotar som dras till stderna r ofta anpassade fr ett yrke
som baseras p mnskligt umgnge. De kan exempelvis vara
njesrobotar, protokollandroider eller militra underrttelse-
modeller. Mnga stadsrobotar r av den mnniskoliknande
typen och passerar ofta fr att vara IMM. Vissa terfinns som
bartendrar eller gldjeflickor p barer och bordeller, andra job-
bar med pryltolkning och textversttning t handelshusen
eller den kejserliga frvaltningen. D en Robot med stadsbak-
grund normalt har sociala funktioner r det lmpligt att vlja
Betapersonlighet, Gastronom eller Tolkenhet som optioner.
Frmgor
Precis som med frdigheter betalar du SP fr att kpa eller
slumpmssigt sl fram rollpersonens frmgor. Varje slump-
mssigt slag kostar 2 SP och vljer du att kpa frmgor t
din RP betalar du den kostnad som str angiven vid respektive
frmga. Mnga frmgor innebr att din RP nr han kper
frmgan ocks fr en ny frdighet som han sedan fr ytter-
ligare SP kan hja sitt frdighetsvrde i. Nr en RP vljer en
frmga som ocks innebr att han fr en frdighet fr han
1x GE i frdigheten. Fr ytterligare SP kan RP sedan hja den
nya frdigheten ytterligare. Sdana frdigheter rknas som na-
turliga avseende kostnad. Undantaget r Psi-mutationer som
rknas som trnade frdigheter. Ls mer om hur du ger din RP
frmgor i Kapitel 4 som du hittar p sidan 28.
EXEMPEL: Illern Tom tnker vlja tv frmgor och betala fr dessa och sedan
slumpmssigt sl fram ytterligare tv. Han vljer Jaktinstinkt och Blixtsnabba
reflexer. Tillsammans kostar de 7 SP. Att slumpmssigt sl fram mutationer
kostar 2 sp per slag och Krille, som ska spela illern Tom hoppas att han slr
fram mutationer som normalt skulle kosta mer att kpa. Han slr tv slag,
94 och 23. Genom att lsa i tabellen fr mutationer ser Krille att Tom ftt Te-
leskopgon och Glar och simhud. Kanske inte vad Krille hoppades p men
Tom kommer med all skerhet att vcka uppmrksamhet med sina spn-
nande mutationer. Och den dag Tom och hans ventyrarkamrater befinner
sig p ett sjunkande skepp lr Tom skratta gott t sina finfina glar.
 ROLLPERSONEN 15

INNAN ROLLPERSONEN BLEV ventyrare hade han eller hon en
sysselsttning, ett jobb eller en samhllsposition dr figuren
lrde sig ett antal frdigheter. Hr presenteras ngra frslag
p tidigare sysslor i Mutant. De frdigheter som presenteras
fr varje yrke r de trnade frdigheter RP kan kpa frn start.
Varje RP har ocks tillgng till alla naturliga frdigheter. Listan
r ingalunda heltckande och varje spelare kan i samrd med
SL konstruera egna sysselsttningar som passar rollpersonens
uppvxtmilj och egenskaper. Fr dig som inte slaviskt vill flja
riktlinjerna kan du i samrd med din SL lta rollpersonen vlja
frdigheter som inte str upprknade i det aktuella yrket.
Administratr
De som frvaltar och organiserar Mutantvrldens samhl-
len kallas byrkrater eller administratrer. Pyrisamfundets
administratrer r normalt anstllda vid den kejserliga fr-
valtningen i Hindenburg, Pirit eller Nordholmia och de flesta
innehar tmligen oansenliga mbeten som notarier eller skat-
teskrivare. Vissa lyckas dock uppn inflytelserika positioner
som till exempel domare eller guvernr. En annan grupp r
bolagens administratrer: skrivare och kassrer som hller
ordning p handelsmogulernas affrer. Ocks i mer vlorga-
niserade landsbygdssamhllen brukar det finnas en form av
administration och en rollperson med lantlig bakgrund kan ha
fungerat som kejserlig rttsvktare eller folkvald borgmstare.
Mnga administratrer styrs av visioner om en skn ny vrld.
Dessvrre mter de ofta motstnd och administratrer som
byter bana till ventyrare brukar vara relativt desillusionerade
figurer.
FRDIGHETER: Bildning, Rida, Teknologi, Undvika, Vagn
STARTKAPITAL: 80 kr eller 5T10+50 kr
dyr i drift och mnga yngre aristokrater ger sig ut p ventyr fr
att finansiera familjens dyra vanor. FRDIGHETER: Bildning,
Rida, Spel, Teknologi, Undvika STARTKAPITAL : 400 kr eller
6 T 100+200 kr
Bonde
Bonden livnr sig p ett stycke mark som han uppodlar till-
sammans med sin familj. Bnder som arrenderar kejserlig jord
gr under beteckningen krontorpare, medan sjlvgande bn-
der brukar kallas gumseodlare. Livet som bonde r ofta hrt
och farligt, inte minst p grund av de blodtrstiga odjur som
hemsker demarkerna. Bnder som byter bana till ventyrare
r ofta ventyrslystna bonddttrar och bondsner. En annan
variant r att gorna frstrts av ekoxar, syrastormar eller n-
gon dylik lokal katastrof.
FRDIGHETER: Reparera, Spel, Undvika, Vagn, Vildmarksvana
STARTKAPITAL: 50 kr eller 5T10+20 kr
Handelsman
Personer som bedriver kommersiell affrsverksamhet kallas
handelsmn eller nringsidkare. Yrkeskategorin r vid och
innefattar alltifrn handelsbodsfrestndare och marknads-
krmare till stormogulerna i de pyriska handelshusen. Oavsett
rrelsens storlek drivs handelsmnnen av ett vergripande

Arbetare
Arbetaren r anstlld av ngon slags arbetsgivare fr att utfra
trista, slitsamma och oftast underbetalda jobb. Denna kategori
inbegriper svl stdernas manufakturarbetare och daglnare
som lantarbetarna p de aristokratiska storjordbruken. Arbets-
villkoren r ofta tuffa med lnga pass, riskfulla uppgifter och
hrda frmn. Mnga arbetare upplever sina frhllanden som
orimliga och de hyser ofta planer om stora frndringar. Vissa
organiserar upplopp och strejker, andra vljer helt enkelt att fly
ut i den stora och oknda vrlden. FRDIGHETER: Lsdyrkning,
Rida, Spel, Undvika STARTKAPITAL: 50 kr eller 5T10+20 kr

Aristokrat
I Pyrisamfundet tillhr aristokraten samhllets absoluta topp-
skikt. Stllningen baseras p blodets rtt: man r aristokrat
om man fds i en aristokratisk familj. Kejsaren har visserligen
rtt att utdela aristokrattitlar till srskilt frtjnstfulla personer,
men det sker ytterst sllan. Nstan alla aristokratfamiljer i
Pyrisamfundet bestr av IMM. De r ofta sjlvmedvetna typer
som markerar avstndet mot mutanterna genom att beropa
slingriga slkttrd som strcker sig till tiden fre katastrofen.
En aristokrat r framfrallt mn om att leva upp till sin status,
genom kldstil, matvanor och fritidssysslor. Denna livsstil r
16 KAPITEL 2
ml: att g med vinst och utvidga verksamheten. En handels-
man som ger sig ut i vrlden kan vara p jakt efter nya varor
och marknader. Men det r ocks mjligt att handelsmannen
gjort konkurs och befinner sig p flykt undan svikna kunder
och giriga fordringsgare.
FRDIGHETER: Bildning, Teknologi, Vagn, Undre Vrlden, Undvika
STARTKAPITAL : 1 OO kr eller 5T10+70 kr
Hantverkare
Hantverkaren r en egenfretagare som specialiserat sig inom
ngon form av manuellt arbete. En handfull exempel p py-
riska hantverkarspecialiseringar r lssmed, skorstensfejare,
ngkraftsmster och hattmakare. Likt handelsmannen driver
hantverkaren en liten affrsrrelse, men den senare r frhl-
landevis ointresserad av vinst och baserar sin yrkesstolthet p
teknisk konstfrdighet. Yrket och dess mnga hemligheter gr
ofta i arv mellan frldrar och barn, och mnga hantverkarfa-
miljer r lika sjlvmedvetna som de hindenburgska aristokra-
terna. En del yngre hantverkare ger sig ut p ventyr fr att
insamla erfarenhet innan de genomgr det stora gesllprovet.
Andra utesluts frn familjerrelsen p grund av bristande in-
tresse och flyr ut i vrlden fr att prva lyckan p annat hll.
FRDIGHETER: Bildning, Reparera, Spel, Teknologi, Undvika
STARTKAPITAL: 80 kr eller 5T10+50 kr
Jgare
De ensamma existenser som strvar omkring i Pyrisamfundets
vidstrckta demarker kallas jgare. Mnga jgare r buttra en-
stringar som av olika anledningar valt att vnda vrlden ryg-
gen. De allra mest asociala jgarna undviker all kontakt med
Kunskapare
befolkade omrden och lever ett sjlvfrsrjande liv baserade
p jakt och fiske. Andra r mer kommersiellt inriktade och hyr
ut sina vildmarkstjnster t aristokrater och bnder, exempel-
vis som vgvisare, skadedjursutrotare eller storviltjgare. P
marknadsplatserna brukar man ocks kunna stta p s kal-
lade trappers: jgare som livnr sig p plshandel. Fr mnga
jgare r ventyrliga uppdrag en vanlig inkomstklla. Sen finns
det jgare som ansluter sig till ventyrargrupper fr att lsa de
problem som en gng tvingade dem att fly till demarkerna.
FRDIGHETER: Bt, Fllor, Vildmarksvana, Undvika, Zonkunskap
STARTKAPITAL: 50 kr eller 5T10+20 kr
Kunskapare
De s kallade kunskaparna eller uppfinnarna r excentriska
typer som ser sig kallade att teruppbygga frfdernas stolta
civilisation. Kunskaparna r normalt inriktade p tillvarons
teknologiska aspekter och pminner ofta om skrotsamlare.
Nstan alla kunskapare har ett passionerat frhllande till
hgteknologi och drmmer om att sjlva kunna konstruera
ngonting riktigt avancerat som en konservburk eller en robot.
Fr att genomfra sina storslagna projekt arbetar kunskaparna
ofta i team. En del kunskapare fr anstllning hos Kejsaren
som s kallade historiografer och exploratorer, men de allra
flesta frblir missfrstdda outsiders livet ut. En kunskapare
beger sig ofta p ventyr fr att ta reda p mer om det frflutna
och det r lngt ifrn ovanligt att kunskaparteamen organise-
rar farliga expeditioner till frbjudna zoner. FRDIGHETER:
Bildning, Teknologi, Naturvetenskap, Reparera, Undvika,
Zonkunskap, Vildmarksvana. STARTKAPITAL: 80 kr eller
5T10+50 kr
 ROLLPERSONEN 17

Lkare
Lkaren har specialiserat sig p att ge vrd t sjuka och srade.
Det finns ingen skolmedicin i Pyrisamfundet och lkekonsten
uppfattas som ett hantverk snarare n en vetenskap. Inte de-
sto mindre brukar lkarna vara hngivna personer som str
till tjnst under dygnets alla timmar och villigt frdas genom
olndiga omrden fr att spjlka brutna ben och assistera vid
frlossningar. Lkekonsten r i hg grad baserad p lkande
rter, men yrkets utvare r ofta trnade i begrnsade kirur-
giska ingrepp ssom amputationer.
Rollpersoner med lkarbakgrund kan exempelvis vara
utbrnda yrkesmn som plgas av knslan att alla anstrng-
ningar r frgves - folk bara fortstter att d! En annan lkar-
karaktr med motiv att ge sig ut p vgarna r lkaren som r
p jakt efter den gamla tidens lkekonster. FRDIGHETER :
Bildning, Medicin, Teknologi, Undvika, Vagn STARTKAPITAL: 80
kr eller 5T10+50 kr
Polis
I pyriska stder och strre byar finns ett slags polisvsende
som upprtthller den kejserliga ordningen. Hindenburg och
Pirit har frhllandevis omfattande polisstyrkor: de s kallade
konstaplarna som patrullerar stdernas gator med ansvar fr
det inre frsvaret. I Nordholmia och landsbygdsbosttning-
arna kallas poliserna fr milismn och deras uppgifter verlap-
par ofta med armns.
Den pyriska polisen r utrustad med ett genomgripande
maktmandat och har rtt att bruka "alla ndvndiga medel"
fr att garantera skattebetalarnas trygghet och ett stabilt in-
flde av skattekrediter till Kejsaren. Poliser som blir ventyrare
r frslagsvis p flykt undan korrumperade kollegor eller s
bedriver de privata hmndjakter p kriminella rkefiender.
Dessutom finns typen som ftt sparken p grund av omttlig
polisbrutalitet.
FRDIGHETER: Bildning, Rida, Spel, Undre vrlden, Undvika
STARTKAPITAL: 60 kr eller 5T10+30 kr
Sjman
Sjmannen arbetar som kapten eller matros p ett fartyg.
Mnga pyriska sjmn r ventyrliga sjlar som mnstrat
ombord p ngot av de havsgende handelsskeppen: stora
ngbtar och segelfartyg som frdas mellan sterhavets ham-
nar, frn laglsa Ume i norr till storslagna Nekropolis i sder.
Andra knegar p ngon av fraktprmarna eller passagerarfr-
jorna som trafikerar Pyrisamfundets floder. En sjman som
byter yrke till ventyrare kan exempelvis vara fartygsmyterist p
flykt undan rttvisan. Ett annat alternativ r att rollpersonen r
enda verlevande frn ett svrt skeppsbrott. FRDIGHETER:
Bildning, Bt, Reparera, Spel, Undvika STARTKAPITAL: 50 kr
eller 5T10+20 kr
Soldat
Soldater p pyriskt territorium r normalt i den kejserliga
armns sold, men det finns fortfarande ett svrkontrollerat
element av kringstrykande legoknektar. Dessa herrelsa hyrkri-
gare r illa sedda av kejsarmakten, men n s lnge har det inte
gjorts ngra systematiska insatser mot legoknektsproblemet.
Vissa legoknektar anvnder den kejserliga ordningen som
hederskodex och hyr enbart ut sina tjnster till "respektabla"
uppdragsgivare, till exempel fraktprmar och fribyggarbostt-
ningar. Men branschen vimlar av skamlsa typer som villigt
sljer sina tjnster till hgstbjudande. De kejserliga soldaterna
har svurit att frsvara Kejsarens ra och Pyrisamfundets stor-
het. Deras uppgifter inbegriper bland annat bevakning av ri-
kets grnser, bekmpning av inre fiender, frsvar av stder och
nybyggarbosttningar samt eskort av postryttare med knsliga

Postiljon
Postiljon r en samlingsbeteckning fr yrken som handhar
kommunikation och korrespondens mellan Pyrisamfundets
utposter. De finns tv huvudtyper: postryttare och helio-
grafvaktare. Postryttarna representerar den traditionella kom-
munikationsformen och deras ofrtrutliga distribution av
kurirbrev och depescher har haft en avgrande betydelse fr
kejsarmaktens etablering.
Den senaste tiden har postryttarna upplevt en vxande
konkurrens frn heliograferna: en optisk telegraf som snder
morseliknande meddelanden. Heliografvaktarna ska frst och
frmst vara extremt alerta och behrska det avancerade signal-
sprket. Dessutom ansvarar de fr bevakning och sktsel av
det dyrbara maskineriet. Den tilltagande konkurrensen inom
kommunikationsbranschen har ocks orsakat ett nst intill ha-
tiskt frhllande mellan heliografvaktare och postryttare. Mnga
av de senare uppfattar heliografen som en ddsdmd mode-
nyck. Rollpersoner med postryttarbakgrund kan mycket vl ha
bytt karrir p grund av "heliografelndet". FRDIGHETER:
Bildning, Rida, Teknologi, Undvika, Vildmarksvana
STARTKAPITAL: 60 kr eller 5T10+30 kr
Soldat
18 KAPITEL 2
leveranser. Soldater som blir ventyrare har antingen deserte-
rat, sparkats eller begrt avsked. Det finns mnga tnkbara
orsaker till detta: soldaten lngtar hem till sin barndomsfrls-
kelse, lider av auktoritetsproblem eller har helt enkelt trttnat
p krigandets blodiga syssla.
FRDIGHETER : Reparera, Spel, Sprngmnen, Stridskonster,
Undvika STARTKAPITAL: 60 kr eller 5T10+30 kr
Tjuv
Tjuven r en person som livnr sig p stlder, rn och andra
olagliga handlingar. Tjuvyrket r brokigt och innefattar allt
ifrn landsbygdens hnstjuvar och marknadsplatsernas fick-
tjuvar till demarkernas banditband och Pirits gangsterklaner.
Vissa tjuvar drivs av en mrklig hederskodex som brukar kallas
tjuvaheder: endast de rika och mktiga utgr legitima stldof-
fer och vld fr endast anvndas i sjlvfrsvar. Det finns dock
mnga tjuvar som fnyser t tjuvahedern som en romantisk men
naiv kvarleva frn lyckligare tider. Detta gller srskilt i strre tjuv-
verksamheter, till exempel i gangsterklaner, dr hedern nstan
alltid verskuggas av de snabba krediterna. En rollperson med
tjuvbakgrund kan ha ngra efterlysningar p nacken och drfr
valt att g under jorden. Eller s har han bestmt sig fr att bli rlig
och ser ventyrarlivet som ett medel att sona sina gamla brott.
Tjuv
FRDIGHETER: Fingerfrdighet, Fllor, Lsdyrkning, Undre
vrlden, Undvika
STARTKAPITAL: 50 kr eller 5T10+20 kr
Upptcktsresande
Kartorna ver Pyrisamfundet r nnu fulla av vita flckar - en
otillfredsstllande situation som blir n mer bekymmersam
nr blicken riktas mot de angrnsande territorierna. Upp-
tcktsresande gnar sig t att underska dessa oknda delar av
vrlden. Ibland r de sjlvstndiga entreprenrer som drivs av
ett brinnande intresse fr det exotiska, men oftast arbetar de
fr finansirer som frvntar sig teknologiska skatter och an-
dra vinster. En srskild inriktning representeras av zonfararna:
osedvanligt djrva upptcktsresande som specialiserat sig p
de frbjudna zonerna.
En del zonfarare och upptcktsresande anstlls av Kejsaren
som s kallade exploratorer. Positionen som explorator r
mycket eftertraktad och den inbringar svl anseende som en
ofta fatal avundsjuka frn kollegorna. Upptcktsresande kan
ansluta sig till ventyrargrupper fr att insamla krediter till ett
planerat reseprojekt.
FRDIGHETER: Rida, Teknologi, Undvika, Vildmarksvana, Zon-
kunskap STARTKAPITAL: 50 kr eller 5T10+20 kr

NR DU GETT rollpersonen grundegenskaper och valt/slagit
fram eventuella frmgor r det dags att rkna ut personens
sekundra egenskaper. Flera av dessa r direkt beroende av
rollpersonens grundegenskaper men kan ocks pverkas av
olika frmgor. De sekundra egenskaperna i Mutant r:
INITIATIVBONUS ( IB ):
En hg IB gr rollpersonen reaktions-
snabb och innebr att RP agerar tidigt jmfrt med lngsam-
mare varelser. IB r vanligtvis densamma som RP:S SMI men
kan ocks pverkas av vissa frmgor som exempelvis muta-
tionerna Blixtsnabb, Liten och Stor.
SKADEBONUS (SB): En stark och stor rollperson tenderar, tack
vare sin styrka och tyngd, att gra mer skada nr han anvnder
nrstridsvapen. Skadebonusen berknas genom att lgga ihop
STY+STO och lsa av summan i tabellen nedan.
Tabell 2.1 Skadebonus
REAKTIONSVRDE (REA): Vissa varelser har frmgan att snabbt
inge frtroende medan andra vcker misstnksamhet med sin
blotta uppsyn. REA rknas ut genom att multiplicera rollper-
sonens PER med 5. Detta grundvrde kan ocks pverkas av
rollpersonens RYKTE samt dennes STATUS (se nedan).
STATUS (STA): En rollperson startar med Status o. Precis som
den sekundra egenskapen RYKTE kan dock Icke muterade
mnniskor via Talanger redan nr spelet startar erhlla viss
status i samhllet. Se sidan 51.
RYKTE (RYK): Alla rollpersoner brjar med Rykte o. Detta kan
dock pverkas av exempelvis Talangen Rykte som redan frn
start ger RP viss bermmelse. Se sidan 50.
EXEMPEL: Mnniskan Rocky Spjut r brdig frn en rik familj i Nordholmia
och startar spelet med talangen Status 2(+10%). Han har ocks gjort sig
ett rykte som prisjgare i Pyri, Rocky har Rykte 3 (Prisjgare, +/-15%). Med
en PER p 11 har han ett grundvrde i rea p 55%. Om han presenterar sig
med namn s har han ett REA p 80% (55+10+15) om omgivningen r
neutral eller positiv till hans grning som prisjgare. r de avogt instllda
till personer som lever p att fnga in brottslingar dda eller levande s har
Rocky istllet REA 5O%(55+10+-15).
BRFRMGA (BF): Denna sekundra egenskap anger det antal
ROLLPERSONEN 19
kilo en RP kan bra p utan att f avdrag p frflyttning och
vissa frdigheter. Brfrmgan r densamma som STY. Fr
varje kilo utver rollpersonens STY fr rollpersonen 1% avdrag
p alla frdigheter som krver smidighet. ven frflyttningen
pverkas p samma stt.
FRFLYTTNING ( FF ): Anger det antal meter RP rr sig under en
Stridsrunda. I strid kan rollpersonen rra sig sin Gng antal
meter utan att f avdrag p sina stridsfrdigheter.
Tabell 2.2 Frflyttning
(Alla vrden avrundas nedt till nrmaste hel- eller halvmeter)
KROPPSPONG(KP): Egenskapen str fr det totala antal skade-
pong en RP tl innan han r helt utslagen, dende eller dd.
Kroppspong rknas ut genom att du slr ihop grundegenska-
perna FYS och STO.
TRAUMATRSKEL ( TT ): Traumatrskel beskriver det antal KP en
RP kan ta i en enskild trff. verskrider skadan TT fr RP en kri-
tisk skada och tar RP 2X TT i skada av en trff fr han en ddlig
skada (se sid. 56). Rollpersonens Traumatrskel r lika med
dennes KP /2, avrundat nedt. En rollperson med 23 KP har
allts ettTT-vrde p 11.
LDER: Rollpersonens lder. Du kan sjlv vlja hur gammal din
rollperson ska vara nr spelet startar eller sl 1T10+15. Nr
din RP ldras fr han avdrag p sina grundegenskaper enligt
tabellen nedan. Vrdena i tabellen r inte kumulativa.
Tabell 2.3 lder och grundegenskaper
Finslipa rollpersonen
Nu har du fyllt i rollfolmulret. Det terstr dock att ge din RP
utrustning. Varje spelare rekommenderas att i samrd med SL
bestmma vilken utrustning RP ska f tillgng till nr spelet
startar. Kom ihg att inga hgteknologiska vapen eller rust-
ningar gr att kpa frn start.
Det kan ocks vara p sin plats att snabbt skissa upp en
bakgrundshistoria till din RP. Med hjlp av hans tidigare syssla
och yrkesval kan du skissera hans familj, vnner och ovnner.
Ju mer bakgrund du skapar t din RP innan spelet brjar, desto
lttare blir det att gestalta personen.

i MUTANT HAR varje rollperson har ett antal frdigheter: saker
han lrt sig under sin uppvxt och genom sina tidigare sysslor.
Frdigheterna representerar rollpersonens (RP) skicklighet i
olika sysslor, som att skjuta med vapen, frst ting frn den
gamla vrlden eller kanske utfra livsfarliga kltteruppdrag
bland fasaderna i Hindenburg. Nr en rollperson anvnder
sina frdigheter kan han bli skickligare i dessa. Detta represen-
teras av Erfarenhetspong som rollpersonen fr efter ett lyckat
ventyr. Riktigt erfarna ventyrare kan vara s skickliga p sina
frdigheter s att de i princip aldrig misslyckas med vad de f-
retar sig, medan unga och oerfarna personer (som exempelvis
nyskapade rollpersoner) har en tendens att misslyckas med
det mesta.
I kapitlet Rollpersonen finns ett flertal yrken beskrivna med
tillhrande frdigheter. Fr dig som r nybrjare kan det vara
lmpligt att utg frn de freslagna frdigheterna som varje
yrke startar med. Det gr naturligtvis lika bra att vlja start-
frdigheter utifrn hur du vill att just din rollperson ska vara.
Prata med SL och bestm tillsammans vilka frdigheter din RP
kan vara skolad inom nr spelet startar.
Mnga av de frmgor som varelser i Mutantvrlden kan
besitta innebr att personen fr en ny frdighet som represen-
terar frmgan. Dessa anvnds precis som vanliga frdigheter.
Observera dock att alla Psi-mutationer rknas som Trnade fr-
digheter medan mutationer rknas som Naturliga frdigheter.
Precis som frmgor kps frdigheter fr skapelsepong
(SP). Nr du skapar en RP fr du 30 SP som sedan ska frdelas
p frdigheter och eventuella frmgor. Frdigheterna i Mutant
indelas i tv kategorier: naturliga och trnade. Alla frdigheter
r ocks beroende av en Grundegenskap (GE). Nr du kper en
frdighet r det den aktuella grundegenskapen som ligger till
grund fr ditt frdighetsvrde.
Naturliga frdigheter
De naturliga frdigheterna omfattar sdant som alla har en
chans att klara av utan speciell trning. Drfr har alla RP en
grundchans i de naturliga frdigheterna, motsvarande 1X GE,
utan att det kostar ngra Skapelsepong. Nr du skapar en
rollperson kan han maximalt kpa ett frdighetsvrde (FV)
motsvarande 3X GE.
Eftersom alla har ett gratis grundvrde p 1x GE i Naturliga
frdigheter kostar det sledes 2 SP att erhlla 3X GE i en Natur-
lig frdighet. Icke muterade mnniskor (IMM) kan dock utka
detta till 4X GE.
Trnade frdigheter
De trnade frdigheterna r sdana frdigheter som krver tr-
ning och yrkeskunnande fr att kunna anvndas. Vilka Trnade
frdigheter din RP kan beror p hans tidigare syssla. De kan
ven infrskaffas via talangen Mentor om din RP r en IMM.
Om du skapar din RP helt fritt kan du och SL tillsammans be-
stmma vad som r rimligt att din RP lrt sig i sitt tidigare yrke.
Trnade frdigheter r svra att lra sig och r drfr dubbelt brukningsprodukterna. Fr attacker gr vapnen + 1T 6 i skada.
s dyra som Naturliga frdigheter.
Fr att f 1x GE i en Trnad frdighet fr man allts betala
2 skapelsepong och fr att hja till 2x CE kostar det 4 SP. En
rollperson kan maximalt brja med 2x GE i Trnade frdigheter.
Undantaget r I M M som via Talangen Mentor kan hja detta
till 3X GE.
FRDIGHETER 21
Varierade frdighetsvrden.
Nr du kpt en frdighet till dess maximala vrde, kan du
genom att betala extra Skapelsepong, hja frdigheten yt-
terligare. Utver det normala hgsta vrdet kan du betala 2 SP
fr att hja den aktuella frdigheten med ytterligare 2T4+1%.
Observera att du fr 2 SP endast hjer en frdighet. Vill du hja
fler frdigheter kostar det ytterligare 2 SP per frdighet. Det gr
ocks bara att kpa dessa extra procent en gng per frdighet.
Att anvnda frdigheter
Alla frdighetsslag i Mutant sls med ITIOO. Fr att lyckas med
ett frdighetsslag ska du sl lika med eller lgre n det vrde
din RP har i den aktuella frdigheten. Det hnder ibland att det
krvs speciella slag fr att avgra om en frdighet har lyckats
eller inte. Drfr finns det i Mutant ett flertal olika typer av slag.
Dessa r:
Enkla slag
Ett vanligt frdighetsslag kallas ett Enkelt slag. Om slaget r
under eller lika med frdighetens procentvrde lyckas rollper-
sonen med det han frsker gra. Ett enkelt slag kan motver-
kas av andra slag, exempelvis i strid dr ett lyckat angrepp kan
pareras eller undvikas. Enkla slag pverkar dock inte varandra,
vilket skiljer dem frn motstndsslagen.
Motstndsslag
Ibland beror chansen att lyckas med en frdighet p annat n
den egna frmgan. D anvnds i Mutant ngot som kallas
motstndsslag. Vid ett motstndsslag stlls tv trningsslag
mot varandra - en aktiv aktrs frdighetsslag jmfrs med en
passiv aktrs motslag. Dessutom dras skillnaden mellan den
aktiva partens FV och trningsslag, frn den passivas chans att
lyckas. Precis som med enkla slag misslyckas den frra med
frdigheten om han slr ver sitt frdighetsvrde. Men vid
motstndslag gller detsamma ocks om den passiva aktren
lyckas med sitt motslag. Misslyckas bgge parter vinner den
som slog nrmast ett lyckat frdighetsslag.
EXEMPEL: Rollpersonen Rhea frsker smyga sig frbi en vaksam konstapel.
Rhea slr ett frdighetsslag fr Smyga/Gmma sig (hon har 65% p
frdigheten). Hon slr 30 och lyckas. Fr att avgra om konstapeln upptcker
Rhea slr SL ett motslag i frdigheten lakttagelsefrmga. Eftersom Rheas
trningslag gav en differens p 35%(65-3O) mste konstapeln, som har
40% p lakttagelsefrmga, sl 05 eller lgre fr att upptcka vr smygande
hjltinna.
Perfekta slag
Rollpersonen lyckas extremt bra med sin frdighet om tr-
ningsslaget r lgre n 1/10 av vad han har i FV . Utfrandet
r extraordinrt och ger ngon form av bonus. Frdigheter
som krver anvndning av olika material, exempelvis Reparera
och Medicin, frbrukar bara hlften av reservdelarna eller fr-
Perfekta attacker kan inte pareras eller undvikas annat n om
frsvararen ocks slr ett perfekt slag i Parera eller Undvika. Ett
perfekt Parera avvpnar dessutom den attackerande om denna
anfaller med nrstridsvapen. Ett perfekt Undvika ignorerar all
skada frn areaattacker (till exempel granater) istllet fr att
bara halvera skadan.
22 KAPITEL 3
EXEMPEL: Rollpersonen Rhea skjuter med sin Skarprttarpistol. Hon har
FV 55% och slr 05 med ITIOO. Detta innebr att hon ftt in en perfekt trff
och drmed lgger till ytterligare 1T6 p vapnets skada fr den osedvanligt
lyckade trffen.
Fummel
Ingen r perfekt. Det finns alltid en chans att din RP misslyckas
med en frdighet. Varje gng du slr 00 misslyckas frdighets-
slaget automatiskt, ven om du har ver 100% chans att lyck-
as. Skjutvapen har dessutom speciella regler fr misslyckande,
eftersom slitna och modifierade vapen riskerar eldavbrott. Se
Plitlighet i vapenkapitlet.
Modifiering av frdighetsvrden
Begrnsning
Under vissa omstndigheter begrnsas en frdighet av en
annan. Exempelvis kan frdighetsvrdet fr Fllor aldrig vara
Tabell 3.1 Modifikation av frdighetsvrden
Tabell 3.2 Kvalitet p verktyg
hgre n frdighetsvrdet fr Sprngmnen nr det gller att
desarmera eller placera ut frstmineringar. Se aktuell frdig-
het fr att lsa i vilka fall en frdighet begrnsas av en annan.
Ersttning
En frdighet kan under vissa omstndigheter erstta en annan.
Exempelvis kan frdigheten Fordon erstta Teknologi nr det
gller att begripa sig p ett upphittat markfordon.
Kvalitet och svrighetsgrad
Ibland gr omstndigheterna att det r svrare eller lttare
att lyckas med en frdighet. Nedan fljer en tabell p vanliga
modifikationer p frdighetsslag samt en tabell som beskriver
kvaliteten p verktyg. Utifrn tabellerna kan SL avgra om och
nr en frdighet modifieras. Samma sak gller fr verktyg som
anvnds vid vissa frdighetsslag. Bra dyrkar gr det lttare att
lsa upp en drr och ger drfr bonus p frdighetsslaget.

Akrobatik (SMI)
Frdigheten Akrobatik inbegriper sdant som att hoppa,
klttra, balansera och simma. En RP kan hoppa tv gnger
sin lngd horisontellt och halva sin lngd vertikalt. Fr detta
behver du inte sl ngra trningar, men fr alla lngre eller
hgre distanser krvs ett lyckat frdighetsslag i Akrobatik.
Maximala hopplngden r 4x lngd i meter, fr hjdhopp 1,5x
hjd i meter.
Bge (SMI)
Frdigheten innefattar anvndande och underhll av olika
slags pilbgar. Hit rknas ocks de mnga olika typer av slang-
bellor som r vanliga i Mutantskandinavien.
Frsta hjlpen (INT)
Med Frsta hjlpen kan du lgga om enklare sr och stoppa
bldningar. Dessutom ingr hjrt- och lungrddning samt
andra tekniker fr att hlla vnner och bekanta vid liv. Fr
mer avancerad medicinsk vrd krvs frdigheten Medicin,
se nedan. Frdighetsvrdet i Frsta hjlpen frutstter att RP
har tillgng till enkla frband och grundlggande utrustning
fr att lgga om sr. Om RP inte har ngon utrustning blir det
snabbt svrare att lyckas med Frsta hjlpen och RP fr -25%
p frdighetsslaget.
Gevr (SMI)
Frdigheten omfattar alla gevr, svl enkelskottsbssor som
mausergevr, hagelgevr, automatkarbiner och k-pistar. ven
anvndandet av amborst innefattas i denna frdighet. Frdig-
heten Gevr innebr ocks att RP har kunskaper i hur vapnet
ska sktas. Frdigheten begrnsar ocks den trnade frdighe-
ten Reparera om en RP frsker sig p att konstruera ett hem-
mabyggt gevr. Detta innebr allts att en RP aldrig har strre
chans att bygga ett hemmabyggt gevr n han har FV i Gevr.
lakttagelsefrmga (INT)
Uppmrksamhet p omgivningen och ett trnat ga fr de-
taljer utmrker dem med hgt vrde i lakttagelsefrmga.
Frdigheten sls fr att upptcka varelser som utnyttjar
Smyga/Gmma sig och slaget modifieras av differensen fr
Smyga/Gmma sig. lakttagelsefrmga pverkas ocks om RP
br hjlm, p samma stt som Undvika pverkas av rustning
(se kapitlet Strid), lakttagelsefrmga kan ocks modifieras
av yttre omstndigheter som vder- och ljusfrhllanden. Se
Svrighetsgrad ovan.
Kasta (SMI)
Kastvapen som kniv, yxa och spjut krver den hr frdigheten.
Kasta anvnds ocks fr att hantera handgranater, Molotov-
cocktails samt mindre ddliga ting som nterhakar.
Kpsl (PER)
Med Kpsl kan RP korrekt vrdera och schackra om priset p
varor. Kpsl innefattar all typ av handel oavsett om det hand-
lar om bytesvaror eller att bara frhandla till sig ett bttre pris
p en vara. Ett lyckat slag i Kpsl ger RP en god fingervisning
FRDIGHETER 23
om en varas vrde (+/-10%). Om en RP frhandlar om en varas
pris slr bda parter ett slag i Kpsl. Vinnaren i frhandlingen
blir den person som fr bst differens p sitt frdighetsslag. Se
exemplet nedan. Fr handel med hgteknologiska vapen och
rustningar, se Kapitel 6 sidan 78.
EXEMPEL: Arvid (Kpsl 50%) ska kpa en Skarprttarpistol av Birger (Kps
65%). Pistolen kostar 10 kr. och fr att avgra vem som lyckas frhandla
bst slr bda parter ett Kpsl. Bda lyckas med sitt slag. Arvid slr 25 p
ITIOO och Birger slr 50. Arvid fr allts en differens p 25 (50-25) och Birgers
differens blir 15 (65-50). I det hr fallet vinner allts Arvid prisfrhandlingen
och fr kpa pistol fr 10% lgre pris. (Arvids differens p 25 minus Birgers
differens p 15).
Hade ngon av parterna misslyckats med sitt Kpsl rknas
endast skillnaden fr den part som lyckades. Misslyckas bda
sljs varan fr listpriset.
Nrstrid (SMI)
Konsten att bruka allt frn knivar via kttingar till lngsvrd.
Skldar ingr ocks i Nrstrid. Frdigheten innefattar ocks
osystematisk trning och erfarenhet i kamp utan vapen. Detta
skiljer Nrstrid frn Stridskonster (Trnad frdighet), som str
fr det mer systematiska och disciplinerade studiet av kroppen
som vapen. Precis som med frdigheten Pistol krvs att en RP
som vill anvnda tv nrstridsvapen var upp frdighet ven i
sin andra hand. I Mutant kper du en extra frdighet fr denna
hand. Se Pistol nedan.
Pistol (SMI)
Alla sorters pistoler innefattas, svl revolvrar, automatpistoler
och armborstpistoler. Liksom vriga vapenfrdigheter innefat-
tar Pistol ocks normalt underhll av vapnet, men fr repara-
tion av en trasig pistol krvs frdigheten Reparera. Precis som
med frdigheten Gevr begrnsas ocks en RP: S mjligheter
att bygga en hemmabyggd pistol av FV i Pistol. En RP som vill
anvnda tv vapen samtidigt mste kpa frdigheten Pistol yt-
terligare en gng utver den frsta fr att inte f stora avdrag.
Frdigheten heter d Pistol (sekundr) och RP anvnder den
nya Pistol-frdigheten nr han skjuter med vapen i fel hand.
Frdighet fr pistol i fel hand rknas som en Trnad frdig-
het vilket gr att den kostar mer att kpa om en RP vljer att
kunna hantera tv pistoler redan frn start. Frdighetsvrdet i
den andra pistolfrdigheten kan ocks maximalt kpas till 2x
CE frn start, med undantag fr I M M som kan vlja att hja
detta till 3X CE (se IMM , sid 10).
Smyga/Cmma sig (SMI)
Att hlla sig gmd och ta sig fram ljudlst krver trning i
Smyga/Gmma sig. Den person som RP smyger sig p eller
gmmer sig fr anvnder lakttagelsefrmga fr att upptcka
RP. (Se lakttagelsefrmga.) Att ha en vldig kroppshydda r
ingen frdel nr man ska smyga eller gmma sig. Frdighets-
vrdet minskas drfr med STO -11 %. ven rustningar frsv-
rar chansen att lyckas och deras Begrnsningsvrde (BEG) dras
frn frdighetsvrdet.
24 KAPITEL 3
Bildning (INT)
Frdigheten omfattar tre omrden: lsa och skriva, administra-
tion och konsten att umgs i samhllets hgre skikt. En person
med 10% i Bildning klarar av att lsa Polisgazetten, med 40%
kan man arbeta som journalist p samma blaska. 50% och
uppt krvs om man vill framst som en allmnbildad var-
else med goda manr. Drmmer man om en framskjuten roll
i statsapparaten krvs vanligtvis 60% och drutver. Bildning
kan ocks nyttjas till att ta f reda p skvaller inom verklassen
eller fr att hitta ngon som kan ngot om ett visst akademiskt
eller politiskt omrde. Ett lyckat frdighetsslag ger namnet p
en person som kan ge hjlp samt var denne vanligen terfinns.
Detta betyder dock inte att personen vill hjlpa till eller att denne
r att lita p.
Bt (INT)
Frdigheten anvnds fr att kunna hantera olika typer av sjfor-
don, allt frn flottar till ngbtar. Hgteknologiska skepp ingr
ocks i frdigheten. Bt kan d erstta Teknologi. Frdigheten
inkluderar bde framfrandet av bten och den generella kun-
skap som krvs fr att kunna navigera och skta det dagliga
underhllet p en bt.
Energivapen (SMI)
Fr att kunna anvnda den gamla tidens mktiga energivapen
krvs kunskap. Denna erhller RP genom frdigheten Ener-
givapen. Frdigheten anvnds fr vapenbruk och underhll,
dessutom kan den erstta frdigheten Teknologi nr det gller
frstelse av energivapnen. Energivapen r mycket komplice-
rade att bruka, vilket gr att ven om en RP har frdighet i att
hantera vanliga gevr och pistoler s kan denne inte anvnda
energivapen om han inte har denna frdighet.
Fingerfrdighet (SMI)
Frdigheten anvnds fr att stjla freml ur ngons ficka,
fuska i kortspel eller fr att lyckas med ett upptrdande som il-
lusionist. Differensen fr Fingerfrdighet dras frn motpartens
lakttagelsefrmga.
Fordon (SMI)
Frdigheten behvs fr att klara olika manvrar med markfor-
don. Fordon kan erstta Teknologi nr det gller att frst sig
p markfordon av olika slag.
Fllor (INT)
Omfattar upptckandet, desarmeringen och konstruktionen av
fllor. Frdigheten kan till exempel anvndas fr att upptcka
frstmineringar. D erstter Fllor frdigheten lakttagelse-
frmga, frutsatt att frdighetsvrdet r hgre i Fllor. Om
man frsker desarmera eller konstruera frstmineringar
begrnsas Fllor av Sprngmnen. Avancerade fllor, exem-
pelvis el- och neutronfllor, begrnsas av Naturvetenskap om
de verhuvudtaget gr att desarmera i vanlig mening. Sdana
skyddssystem upprttades inte sllan i de allt mer paranoida
stmningar som rdde under de sista ren innan katastrofen.
De mest avancerade fllorna krver extrema tgrder fr att
sttas ur spel, exempelvis kortslutning eller sprngning. I
sdana fall kan Fllor (begrnsat av Naturvetenskap och/eller
Sprngmnen) anvndas fr att rkna ut hur detta skulle kun-
na g till, men utfrandet kan krva speciell utrustning. Vad
som krvs specificeras d i beskrivningen av fllan.
Lsdyrkning (SMI)
Att ppna ls krver bde Lsdyrkning och tillgng till ngon
slags dyrkar. Elektroniska ls kan ocks dyrkas upp, men fr
detta krvs elektronisk dyrkutrustning. Alla vanliga ls dyrkas
upp utan modifikation men fr mer avancerade ls ges ofta ett
avdrag p frdigheten beroende p lsets kvalitet och art. Varje
frsk att dyrka upp ett ls tar 1 SR och en rollperson fr gra
lika mnga frsk som 1/10 av personens frdighetsvrde. En
RP med FV 55% fr allts gra fem frsk att dyrka upp ett ls.
Misslyckas han fr han inte frska dyrka just det lset igen.
Naturvetenskap (INT)
En sammanslagning av en rad discipliner som var vanliga och
vsentliga fre katastrofen. Frdigheten omfattar grunderna i
medicin, datorer, elektronik, fysik och kemi. Frdigheten om-
fattar ocks ett visst kunnande i de gamlas sprk, eftersom
ingen egentlig naturvetenskaplig kunskap existerar p de
nya sprken i Mutantvrlden. Detta betyder inte att man kan
konversera p det gamla sprket eller ens lsa en dagstidning,
men man behrskar s pass mycket att man kan frst en mer
omfattande teknisk bruksanvisning. Frdigheten Naturveten-
skap anvnds frmst fr att anvnda avancerad teknisk utrust-
ning, genomfra analyser av kemiska och fysikaliska frlopp
samt programmera datorer. Naturvetenskap krvs ocks fr
att kunna Reparera robotar, datorer och energivapen. I sdana
fall begrnsas frdighetsvrdet i Reparera av bde Teknologi
och Naturvetenskap. Detta innebr med andra ord att en per-
son med Reparera endast kan fixa sin robotkompis om han har
alla de tre ovan nmnda frdigheterna och d sls Reparera-

slaget med det smsta av de tre frdighetsvrdena.
Medicin (INT)
Medicin mjliggr ett mer omfattande omhndertagande av
sjuka och skadade n Frsta hjlpen. Dessutom r frdigheten
mer teknikkrvande och krver tillgng till en doktorsvska,
medikit eller liknande fr att verhuvudtaget kunna anvndas.
Motgifter kan framstllas med Medicin och frdigheten krvs
fr anvndande av antistrlningsteknologier. Se avsnittet om
skador och lkning fr detaljerad information om hur frdighe-
ten anvnds. Medicin r ocks viktig fr att frst och anvnda
hgteknologisk medicinsk utrustning som Robodoc. I frhl-
lande till dylik hgteknologi kan Medicin erstta frdigheten
Teknologi.
Reparera (INT)
Frdigheten krvs fr att reparera eller modifiera tekniska sys-
tem. ngmaskiner, svartkrutsvapen och annat som vanligen
produceras i Mutantskandinavien kan lagas genom ett lyckat
frdighetsslag i Reparera. Fr hgteknologiska freml krvs
dremot kompletterande specialkunskaper. Nr det gller me-
kanisk hgteknologi, exempelvis frbrnningsmotorer, begrn-
sas Reparera av Teknologi. Fr att kunna reparera avancerad
hgteknologi som energivapen och robotar mste man dess-
utom ha frdigheten Naturvetenskap. I dylika fall begrnsas
allts Reparera av bde Teknologi och Naturvetenskap.
Rida (SMI)
Konsten att styra riddjur av olika slag och att hlla sig kvar i sa-
deln nr man gr det. De allra flesta kan skumpa fram i sadeln
p ett tamt riddjur. Fr att utfra mer avancerade manvrar
krvs ett lyckat frdighetsslag i Rida. Vill man skjuta frn ri-
dande position krvs ett lyckat Rida fr att skytten inte ska f -
25 % p sitt anfallsslag. Ett misslyckat frdighetsslag betyder
att RP faller av eller att riddjuret helt enkelt vgrar g vidare.
Spel (INT)
Spel av olika slag r vanliga inslag i Mutantvrlden. Frdig-
heten Spel innefattar sdan spel som baseras p skicklighet,
som till exempel kort och schack. Vinnaren i ett spel avgrs
genom att bda parter slr varsitt Frdighetsslag och den part
som lyckas bst (fr hgst differens p trningsslaget) tar hem
spelet. Misslyckas alla ligger potten kvar till nsta omgng. Fr
enkelhetens skull rknas vinsten som insatsen multiplicerat
med antalet spelare (med undantag av vinnaren). En frlust
kostar RP den aktuella insatsen.
EXEMPEL: Abbe och Toorleif spelar ett parti kort. Abbe (med FV 35%) slr 19
p ITIOO medan msterspelaren Toorleif (med FV 88%) slr 50. Abbe fr en
differens p 16 (35-19) och Toorleif en differens p 38 (88-50). Toorleif vinner
omgngen enkelt och Abbe fr terg till det kmpiga arbetet p manufaktu-
ren med tomma fickor.
Sprngmnen (INT)
Frdigheten innebr att RP har kunskap i hantering och apte-
ring av sprngmnen. Omfattar allt frn tjrstubin och dyna-
mit till kvicksilverbrytare och flytande sprngmnen. Frutst-
ter givetvis att man begriper sig p teknologin. Sprngmnen
FRDIGHETER 21
kan d erstta Teknologi. Begrnsar Fllor nr det gller frst-
mineringar.
Stridskonster (SMI)
Genom studier och disciplinerad trning sker RP optimera
kroppens prestanda som vapen. Frdigheten inbegriper svl
offensiva som defensiva manvrer. Finns i mnga varianter,
men alla ger skada 1T4 + 1/10 Stridskonst plus eventuell skade-
bonus. Frdigheten kan ocks anvndas till att obevpnat pa-
rera nrstridsvapen. D blockeras 1T4 + 1/10 Stridskonst KP.
Teknologi (INT)
I mutantvrlden r kunskapen om och frstelsen av den gam-
la vrldens teknologi ofta skillnaden mellan rik och fattig. Fr-
digheten Teknologi representerar den generella kunskapen om
hgteknologi. Frdigheten inbegriper ven vanan att anvnda
olika former av hgteknologisk utrustning. Teknologi anvnds
fr att frst vad ett freml r och hur det anvnds. Dess-
utom inkluderar frdigheten ett mycket begrnsat kunnande i
den gamla tidens sprk. Enkla termer p freml och vanligen
terkommande ord i bruksanvisningar till hgteknologi omfat-
tas. Detta betyder inte att man automatiskt kan anvnda ett
upphittat freml efter att anvndningsomrdet uppdagats.
Energivapen anvnds exempelvis med hjlp frdigheten En-
ergivapen, men med Teknologi kan man luska ut att rr sig
om ett dylikt vapen och utrna ungefr vad det skulle kunna
stadkomma i hnderna p en person som kan hantera det. Ett
medicinskt freml kan allts frsts med hjlp av frdigheten
Medicin om varelsens frdighetsvrde i Medicin r hgre n
Teknologi. Teknologi begrnsar dock alltid Reparera nr det
gller hgteknologiska freml.
EXEMPEL: Rollpersonen Theofil hittar en mycket konstig apparat i ruinerna av
en gammal byggnad. Prylen ser ut som en silverglnsande lda med ngon
form av lucka monterad i dess mittenparti. En piskliknande repstump sitter
ocks fst i maskinen. Dolt fr Theofil slr SL ett slag i frdigheten Teknologi
(Theofil har 40% och SL slr 38). Theofil frstr att prylen verkar varit ngon
form av uppspelningsapparat fr den gamla tidens s kallade filmer. Han
frstr ocks att den inte r till ngon nytta fr honom d han inte har tillgng
till ngra filmer. Men sjlvklart kan han lura p ngon prylgirig filur apparaten
nr han tervnder till Hindenburg.
EXEMPEL 2: Om vi spolar tillbaka fregende exempel och SL istllet slr det
dolda slaget och resultatet blir 88 frstr Theofil inte alls vad den hr prylen
r fr ngot. Theofil undersker manicken noga och bestmmer sig fr att
det r ett vapen frn forntiden. Han laddar luckan full med smgrus och
beger sig vidare in i det gamla ruinkomplexet. Theofil, som inte vgar trycka
p ngon av knapparna p apparaten bestmmer sig fr att anvnda det nya
vapnet nr alla andra alternativ tryter. Han kommer att bli verraskad...
Tunga vapen (SMI)
Kulsprutor och andra understdsvapen tcks av den hr
frdigheten. Tunga vapen kan vara brbara (exempelvis ltt
kulspruta), monterade p lavett eller fordon (tung kulspruta).
Andra vapensystem som anvnds fr att bekmpa trupp och
hanteras av en person, exempelvis Granatgevr, rknas ocks
in i frdigheten. Frdigheten Teknologi kan ersttas av Tunga
vapenfr att frst sig p vapen ur denna kategori. Rollper-
soner som frstr att det rr sig om ett vapen, men inte har
26 KAPITEL 3
frdigheten Tunga vapen, utgr ett lika stort hot mot vn likvl
som mot fiende.
Undre vrlden (PER)
Gatornas och grndernas bildning. Nr det gller att hitta h-
lare, bookmakers eller fnga upp rykten om stadens skumma
affrer r det Undre vrlden som gller. Fr att stlla knsliga
frgor p sjaskiga hak krvs Undre vrlden, annars gr man
miste om den efterfrgade informationen och riskerar starta
rykten som nr "fel personer".
Undvika (SMI)
Att inte vara kvar framfr ett vapen r det bsta sttet att leva
lngre. Undvika r konsten att utnyttja terrngen maximalt fr
skydd: att veta nr man ska st p kn, la, kasta sig omkull,
springa sicksack eller bara rusa som en vettvilling. Det gr inte
att Undvika attacker som man inte r medveten om. Lyckas
en RP Undvika en attack ignorerar han all skada frn attacken.
ven handgranater kan Undvikas, med fljden att skadan halv-
eras. Fr varje attack en RP frsker Undvika under en SR fr
han ocks -25% p chansen att lyckas. Det frsta slaget sls p
fullt FV, det andra p -25%, det tredje p -50% och s vidare.
Fr att utfra frdigheten krvs ett visst mtt av rrlighet.
Rustningar kan drfr inverka negativt p en varelses chanser
att Undvika attacker. Se tabellen ver rustningar fr de olika va-
rianternas begrnsningsvrde ( BEG ). Detta dras frn Undvika
nr rustningen brs. STO -11% rknas ocks bort frn frdig-
hetsslaget: att vara stor har sina frdelar, men man blir sam-
tidigt en strre mltavla. Varelser med STO under 11 fr med
andra ord en vlbehvlig bonus p Undvika med +1% fr varje
STO under 11. Fr att kunna Undvika en Perfekt attack krvs ett
Perfekt slag i Undvika (1/10 av frdighetsvrdet).
Vagn (SMI)
Framfrandet av vagn, slde och andra landfordon som dras
av djur. Sktsel av dragdjuren ingr, liksom enklare reparatio-
ner av fordonet. En trasig hjulaxel mste tas till en vagnmakare
fr att fungera brukligt igen.
Vildmarksvana (INT)
Stora delar av Mutantvrlden bestr av outforskad vildmark.
Vildmarksvana ger RP kunskap i hur han verlever i denna
ogstvnliga natur. Frdigheten innefattar sdant som att
spra, finna tliga vxter, bygga dugliga skydd samt hitta
fram och orientera sig i svrforcerad terrng. Vildmarksvana
anvnds ocks fr att knna igen spr efter specifika bestar
samt att pminna sig om dessa bestars styrkor och svagheter.
Kan erstta lakttagelsefrmga nr det gller att upptcka na-
turens fllor och fallgropar, eller undvika att klampa rakt in i en
monsterhla.
Zonkunskap (INT)
Zonkunskap fungerar som Vildmarksvana ovan men r anpas-
sad till frbjudna zoner och andra omrden dr katastrofens
spr r extra tydliga. Zonkunskap omfattar ocks kunskaper i
hur man upptcker omrden med strlning eller vanliga gifter.
Erstter vid behov lakttagelsefrmga p samma stt som
Vildmarksvana.

I TAKT MED att RP utforskar vrlden och upplever allehanda
ventyr blir de bttre. De fr erfarenhet. Vid slutet av ett spel-
mte, delventyr eller fullngdsventyr delar SL ut erfarenhets-
pong (Erf) till spelarna. Erf verstts direkt till procent p
karaktrsbladet. Alla naturliga frdigheter kan hjas med en
kostnad av ett Erf fr en procents hjning. Detsamma gller
fr trnade frdigheter som RP redan har ett vrde i.
Trnade frdigheter som RP saknar mste trnas upp med
hjlp av en kunnig lrare. Andra varianter r en manual,
Mmokub eller liknande kunskapsbank som r inriktad p den
aktuella frdigheten. Lraren mste ha minst 50% i frdigheten
fr att kunna lra ut den. Det kostar eleven 14-INT Erf (dock
minst 2) att f 1 X GE % i den aktuella trnade frdigheten och
trningen mste pg i minst 60-GE timmar. Drefter kan Erf
spenderas p den nyvunna frdigheten p samma stt som fr
andra frdigheter.
Att hitta en lrare kan vara ett ventyr i sig, dessutom bru-
kar lrartyperna vara ganska dyra. Rkna med att en lrare tar
minst 2 krediter per timme plus omkostnader i form av under-
visningsmaterial, ammunition och lokaler.
Extrema vrden
Nr ett frdighetsvrde nr ver 85 % kostar den aktuella
frdigheten dubbelt s mycket att hja, allts 2 Erf/procent.
Om frdighetsvrdet gr ver 100 % stiger kostnaden till
3 Erf/procent.
Erfarenhetspong
SL bestmmer hur mycket erfarenhet RP ska tilldelas. Nedan
presenteras en tabell med riktlinjer ver rimliga niver. Erf ges
fr varje kategori. En kort och fattig session ger d minimum
5% att frdela, ett maxat och fullproppat ventyr upp till 20%.
Tabell 3.3 Erfarenhet
Framgng
Anger hur vl rollpersonerna klarade ventyret.
Misslyckat: Rollpersonerna misslyckades helt med vad de
gav sig ut fr att gra. Inte bra fr sjlvfrtroendet.
Lyckat: Rollpersonerna stadkom i stort vad de avsg att gra.
Total seger: Rollpersonerna triumferade i allt vsentligt. En
riktig egokick.
Lngd.
Anger tiden som frflutit sedan rollpersonerna sist fick Erf.
Session: Motsvarande en helkvlls spelande. Delventyr:
Ungefr hlften av ett medellngt ventyr. ventyr:
Medellngt ventyr frn prm till prm.
FRDIGHETER
27
Komplexitet
Beskriver intrigtthet och krav p problemlsning som inte
innefattar strid.
Rd.trd: ventyrets intrig r uppenbar frn start till ml.
Skalad lk: ventyret tar olika vndningar allt eftersom roll-
personerna tar sig igenom det. Krver en viss vakenhet fr att
inte gra bort sig.
Spindelnt: ventyret dryper av komplotter, frrderier och
missfrstnd. Brister i spelarnas koncentration gr direkt livet
mindre enkelt att leva.
Risk
ventyrets farlighet, avseende risk fr liv och lem.
Promenad: Ett par slagsml eller en lindrig strid p sin hjd,
kanske en flla.
Hrda bud: Ngot allvarligt hot mot rollpersonernas liv
uppblandas med ett par mindre livshotande situationer. r
striderna hrda kan rollpersonerna oftast vlja nr och i s fall
hur striderna ska starta.
Kris och panik: Allvarliga och upprepade hot mot livet, in-
kluderat serisa bakhll, massiva fllor och andra situationer
dr rollpersonerna inte kan vlja nr eller hur striderna ska
utkmpas.
Rollspelande
Anger hur vl spelarna gestaltar sina rollpersoner under spelet.
Sorgligt: Spelarna vljer konsekvent det som r bst fr sina
rollpersoner, oavsett hur de tidigare portrtterat eller beskrivit
figurernas karaktrer och drivkrafter.
Adekvat: Spelarna hller rollerna i stort sett och utvecklar
dem kanske en smula.
Superbt: Rollspelande gr fre taktiska vervganden frn
spelarna. Karaktrerna riktigt lyser under spelets gng och fr
nya finurliga nyanser.
Specifik erfarenhet
Vissa spelgrupper uppskattar en mer specifik erfarenhet, knu-
ten direkt till de frdigheter som rollpersonerna anvnt under
ett ventyr. Vill spelgruppen anvnda ett sdant system gr det
naturligtvis bra. Detta system kan ocks fungera som tillgg
till den mer generella erfarenheten som terfinns i tabellen
ovan. Anvnds bda systemen rekommenderas en halvering
av den generella erfarenheten vilket ger en god balans mellan
formerna.
Specifik erfarenhet fs som fljer:
Varje gng en RP lyckas med anvndandet av en frdighet
under en session markerar spelaren frdigheten. Varje perfekt
utfrande ger ytterligare en markering. Nr ventyret r slut,
eller SL bedmer det lmpligt fr spelaren sl ITIOO fr varje
markering. r slaget lika med eller hgre n RP:S nuvarande
frdighetsvrde hjs frdigheten med 1 T 6 %. Misslyckas sla-
get, det vill sga om det r under det nuvarande frdighetsvr-
det, hjs frdigheten med 1%. Om frdighetsvrdet nr 100%
mste spelaren sl 00 fr att hja mer n 1% t gngen.
 FRMGOR 29

FRMGOR R ETT samlingsbegrepp fr mutationer, psi-muta-
tioner, talanger och optioner. Varje klass har endast tillgng till
en typ av frmga: muterade djur och mutanter har mutatio-
ner; psi-mutanterna och mentalt muterade djur har speciella
psifrmgor. Robotar har tillgng till modifikationer och spe-
cialanpassningar som kallas optioner och de icke muterade
mnniskorna tnjuter ett slags privilegier som kallas talanger.
Frmgor kps precis som -frdigheter fr skapelsepong
(SP). Nr du skapar en RP finns en pott om 30 SP att frdela p
frdigheter och frmgor. Det betyder att om du vljer mnga
mutationer s fr du mindre pong att spendera p frdigheter
och vice versa.
Frmgor kan infrskaffas p tv olika stt: genom att sl
fram dem slumpmssigt eller genom att betala en faststlld
kostnad. Frdelen med att sl fram sina frmgor r att det
kan bli mycket billigare och frdelen med att vlja frmgor
r att du fr precis de du vill ha. Du kan ocks vlja att blanda
de tv alternativen och slumpmssigt sl fram en del av dina
frmgor och kpa resten. Nr en RP skapas br spelaren till-
sammans med SL komma verens om vilken metod som ska
anvndas.
Om en frmga mste aktiveras fr att ha effekt rknas akti-
veringen som en offensiv handling om inget annat anges.
Tabell 4.1 Maximalt antal frmgor/klass
Telepati: Gller endast fr psi-mutationer som i vissa fall gr
att anvnda med hjlp av mutationen Telepati.
Effekt
Hr ges en kortfattad beskrivning av frmgans effekt. Ofta
anges ett trningsslag med en bonus p 1/10 aktuell mutation.
Det innebr att 1/10 av procentvrdet i frmgans frdighet
lggs till trningsslaget. Mnga frmgor blir allts bttre i
takt med att RP blir mer erfaren. Alla effektslag avrundas nedt.
36% i en frmga avrundas allts till +3.
Vanliga effekter r fljande:
Skada: ett antal trningsslag + 1/10 av frdighetsvrdet i
frmgan.
Effektslag: 2T10 + 1/10 av frdighetsvrdet i frmgan. Vid
ett effektslag ska ofta en av motstndarens GE vervinnas med
slaget fr att frmgan ska ta effekt.
Varaktighet
Varaktigheten beskriver hur lnge frmgan varar.
Koncentration: Mutanten mste koncentrera sig p att hlla
frmgan aktiv. Tappar mutanten koncentrationen genom att
exempelvis ta skada, mste frmgan aktiveras igen. Koncen-
tration kombineras ofta med en maximal tidsgrns, till exem-
pel FYS + VIL SR eller VIL X2 SR, som anger den maximala tiden
mutanten kan hlla koncentrationen.
Omedelbar: Frmgan verkar bara under den SR den aktiveras.

Frklaring av termer
Aktivering
Under aktivering beskrivs hur frmgan aktiveras. Det finns
tv alternativ: antingen aktiveras den automatiskt eller s
krvs det ett frdighetsslag. Frmgor med automatisk akti-
vering ger ofta permanenta frdelar, som t ex mutationen fler-
dubbla kroppsdelar. Andra frmgor (till exempel mutationen
jaktinstinkt) har en korresponderande frdighet, i det hr fallet
frdigheten Jaktinstinkt som man mste sl ett
frdighetsslag i fr att den ska aktiveras. Nr en RP fr tillgng
till en sdan frmga fr man ocks gratis 1 x
korresponderande GE i frdighetsvrde. Naturligtvis kan man
kpa hgre frdighetsvrde i sdana frdigheter nr man
skapar sin RP och de kan precis som alla andra frdigheter
frbttras genom erfarenhet.

Rckvidd
Rckvidden talar om p hur lngt avstnd en frmga kan
anvndas.
Berring: Krver att RP berr den eller det som ska pverkas
av frmgan. Under strid rknas rckvidd berring som av-
stndskategori Nrstrid/5 m d frmgan anvnds fr attack.
Kategori/meter: Rckvidden r densamma som grundrck-
vidd fr vapen (se sid. 62).
Personlig: Bara mutanten sjlv pverkas.
Sinnen: Frmgan verkar inom samma omrde som ngot
av mutantens sinnen. Om rckvidden r till exempel syn kan
RP anvnda frmgan p allt inom synhll.
30 KAPITEL 4
DE FRMGOR SOM r specifika fr MM och MD kallas mutatio-
ner. Mnga av dessa mutationer r stndigt aktiva. Du behver
allts inte sl ngot trningsslag fr att aktivera dem. Andra mu-
tationer skapar en helt ny frdighet och vanligtvis krvs d ett fr-
dighetsslag fr att mutationen ska ha effekt. Nr man fr tillgng
till en sdan mutation fr man ocks gratis 1x korresponderande
GE i frdighetsvrde. Dessa frdigheter rknas som Naturliga
och det maximala antalet SP som kan lggas p dem frn start r
allts 2, vilket ger ett frdighetsvrde p 3x GE %.
Tabell 4.2 Mutationer
Blixtsnabba reflexer
KOSTNAD: 3
AKTIVERING : Automatiskt.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: 1,5 x SMI fr initiativslag och Undvika.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNING : Mutanten kan agera med stor hastighet utan att
tappa precision. Mutantens SMI multipliceras med 1,5 nr man
berknar initiativslag och baschans fr Undvika. Mutationen
pverkar inte andra SMi-baserade frdigheter.
Brsrk
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Ny frdighet, Brsrk (1 X V I L ).
RCKVIDD: Personlig. EFFEKT: Mutanten kan
g brsrk. VARAKTIGHET : Maximalt FYS +
VIL SR .
BESKRIVNING: Mutanten kan arbeta upp ett fruktansvrt raseri.
Detta kan man gra frivilligt genom att lyckas med ett frdig-
hetsslag i Brsrk. Att g ur brsrkaraseriet krver ocks ett
Nr du skapar din RP finns olika stt att bestmma vilka muta-
tioner figuren har. Du kan vlja att kpa mutationer med skapel-
sepong (SP) enligt de kostnader som anges i tabellen nedan.
Du kan ocks slumpmssigt sl fram mutationerna vilket kostar
2 SP per slag. Till sist kan du ocks vlja att kombinera kp med
slump, och d fr varje mutation bestmma om du ska lta tr-
ningen bestmma eller inte. Alla MM och MD mste ha minst
en mutation. Det maximala antalet mutationer som MM och MD
kan ha r fyra, oavsett hur mnga SP de kostar tillsammans.
frdighetsslag om mutanten inte vill vnta FYS + VIL SR d ra-
seriet automatiskt ebbar ut. Att g in och ur ett brsrkaraseri
rknas inte som en handling och kan allts gras nr som
helst i en SR. Bara ett frsk per SR r tilltet.
Att g brsrk ger fljande frdelar:
1. +1 attack utan avdrag fr den extra handlingen. 2.1,5 x STY
fr berkning av skadebonus. 3. Under brsrkaraseriet
ignorerar mutanten alla skador som inte verstiger dess
Traumatrskel. Brsrken kan allts uthrda skador som
normalt skulle leda till dden. Vid dylika tillfllen skjuts dden
upp tills mutationens varaktighet gtt ut.
Brsrk ger ocks fljande nackdelar:
1. Mutanten undviker eller parerar inte.
2. Brsrken tvekar inte att anfalla motstndare, oavsett om
det r taktiskt riktigt eller inte. Det betyder inte att brsrken
anfaller helt utan tanke, bara att den anfaller direkt.
3. Mutanten mst lyckas med et FV i Brsrk varje gng den tar
mer n 2 KP i skada fr att undvika att g Brsrk.

Dubbelhjrna
KOSTNAD: 5 KOSTNAD :
AKTIVERING: Automatisk
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT:+1 handling.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING: Mutanten har tv separata hjrnor vilket ger den
en nstan osannolik simultanfrmga. Den kan problemfritt
syssla med tv helt olika saker samtidigt om det finns fysiska
frutsttningar fr detta. Handlingar som krver tv hnder
gr till exempel inte att kombinera om inte mutanten ocks
har extra armar att dela upp sysslorna mellan. En fyrarmad
mutant kan bde kra ett fordon och skjuta med ett gevr. En
tvarmad mutant kan kra bil med en hand och avfyra ett skott
med en pistol med den andra utan avdrag p ngon av frdig-
heterna. Mutanten fr med andra ord en ytterligare handling
utan avdrag per SR i de flesta situationer. Det maximala antalet
offensiva handlingar mutanten kan utfra under en SR utkas
drmed ocks med ett, frn fyra till fem.
Eldkastare
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Eldkastare (1 X S M I ) .
RCKVIDD: Nrstrid/5 m.
EFFEKT: Eldmoln som gr 2T6 + 1/10 Eldkastare i skada.
VARAKTIGHET: Omedelbar.
BESKRIVNING: Mutanten har en minst sagt intressant mat-
smltning och kan STO/4 gnger per dag frusta fram ett moln
av brinnande gas. Eldmolnet stter eld p lttantndliga mate-
rial, se reglerna fr skada av eld (se sid. 59) samt ger en direkt
skada p 2T6+1/10.
FRMGOR 31
Energikropp
3
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Ignorerar 10 skadepong frn olika energiformer.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNING : Mutantens kan ndra sin mnesomsttning s
att den tar mindre skada av eld, elektricitet och strlning. De
frsta 10 skadepongen frn varje sdan attack dras av frn
skadan. Energikropp skyddar endast mot energivapen, eld- och
ljusvapen samt radioaktiv strlning. Alla andra typer av skador
tar mutanten som vanligt.
EXEMPEL: Lubor har mutationen energikropp. Under en strid med en grupp
vktare blir han beskjuten av deras laserpistoler som gr 3T6 i skada. Den
frste av dem har tur och trffar och gr 13 i skada. Efter att Lubor dragit av 10
pong fr sin energikropp terstr endast tre skadepong som Lubor stryker
frn sitt rollformulr. Puh, Lubor drar en lttnadens suck och skjuter tillbaka
med sin skarprttarpistol...
Flerdubbla kroppsdelar
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKTER : Mutanten har fler n fyra extremiteter eller ngon
ytterligare kroppsdel.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNING: Mutanten har en extra uppsttning kroppsdelar.
Man kan vlja mellan:
+ tv ben. Mutantens frflyttningsfrmga kar med 1,5
gnger.
+ tv armar. Mutanten kan anvnda tv tvhandsvapen el-
ler fyra enhandsvapen samtidigt med samma modifikationer
som en tvarmad varelse skulle ha om han anvnde ett vapen
i varje hand.
+ svans. Svansen fungerar som en extra extremitet. Den kan
gripa om saker och ven fungera som ett naturligt vapen (114
skada). Den ger ocks en +25% p frdigheten Akrobatik.
En mutant med fler n sex kroppsdelar/trffomrden fr an-
vnda en annan trning fr att se var attacker trffar. Se vidare
kapitlet om strid och skador (se sid 56).
Fotosyntes
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Mutanten kan leva p enbart vatten och ljus.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNING : Likt en grn vxt har mutanten frmgan att
utvinna energi ur solljus. Mutanten behver vanligtvis bara
dricka or den vistas utomhus minst tre timmar per dag. En
bieffekt av klorofyllen i huden/plsen r att mutanten r grn.
Giftig
KOSTNAD: 1
AKTIVERING :Automatisk.
RCKVIDD :Berring.
EFFEKT: Mutanten producerar ett kroppseget gift med TOX mot-
svarande mutantens FYS. Antalet doser uppgr till STO/4 per dag.
32 KAPITEL
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING: Mutanten har frmgan att producera ett gift.
Vanligtvis levereras giftet tillsammans med bettet, men klor,
ryggens borst, en svanstagg eller fingertopparna (handskar
rekommenderas!) r tnkbara alternativ. Giftet verkar om mu-
tanten samkar sin fiende minst ett KP i skada med det natur-
liga vapnet. Giftets TOX r lika med mutantens FYS och totalt
kan mutanten producera ST0/4 doser per dag. Om mutanten
utvinner giftet kan det anvndas p andra vapen eller i fllor,
men hllbarheten r begrnsad. Giftet tappar 1 TOX per dag
efter att det utvunnits ur mutanten. Mutantens gift rknas som
ett Skadligt gift. Se vidare avsnittet om Gifter (se sid. 59).
Glar och simhud
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Mutanten kan andas under vatten och har +50% p
alla manvrer i vatten. VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING: Mutanten r anpassad till ett liv som amfibie.
Den kan leva lika bra under vatten som p land och kan andas
helt obehindrat under vatten. Mutationen ger+50% p alla fr-
dighetsslag under vatten, till exempel Akrobatik. Frflyttnings-
frmgan i vatten multipliceras ocks med 1,5.
Grsmage
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Mutanten kan leva p vxter.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING: Mutantens matsmltning kan bryta ner cel-
lulosa och tillgodogra sig nring frn grs, blad och lavar.
Mutanten kan leva uteslutande p vxtdelar men mste d
spendera tskilliga timmar (ST0/4) varje dag p att ta efter-
som det r en energifattig kost. andra sidan r hela vrlden
att betrakta som ett enda stort smrgsbord s ngon brist p
mat blir det knappast.
Hoppfrmga
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Automatisk. Precision krver ett Akrobatik-slag.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Mutanten kan hoppa mycket hgre och lngre n van-
liga mnniskor och djur. VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING: Mutanten har extra kraftiga muskler i benen
och hoppar dubbelt s lngt och hgt som en lika lng varelse
utan mutationen. Fr att hoppa lngre eller hgre n standard-
hoppet sls ett frdighetsslag i Akrobatik som vanligt, men
de maximala distanserna r ocks frdubblade. Allts - en
mutant med Hoppfrmga hoppar 8 x kroppslngd i meter
horisontellt och 3 x kroppslngd i meter vertikalt. Se frdighe-
ten Akrobatik (se sid. 23).
Jaktinstinkt
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Ny frdighet Jaktinstinkt (1 x VIL).
RCKVIDD: Personlig. EFFEKT: Bonus/avdrag i
vissa situationer. VARAKTIGHET: Maximalt FYS +
VIL SR.
BESKRIVNING: Mutanten har en hgt utvecklad jaktinstinkt.
Nr denna aktiveras fokuseras mutantens sinnen och frdig-
heter mot ett visst byte. Samtidigt skrmas omgivningen av
och mutanten blir mindre mottaglig fr intryck som inte rr
jakten. Normalt r det mutanten sjlv som aktiverar jaktin-
stinkten genom ett lyckat frdighetsslag och drefter avbryter
den p samma stt. Aktivering och deaktivering rknas som
en offensiv handling. Fr att kunna aktivera instinkten mste
mutanten ha ngot att g p, till exempel ha sett bytet eller
hittat dess spr.
Frdelar:
1,5 x frdighetsslag som relaterar till bytet, dess spr eller hand-
gripliga nedlggande. Exempel r bonus p iakttagelsefrmga
fr att hitta dess gmstlle, Vildmarksvana fr att spra bytet
eller Nrstridsfrdigheter fr att attackera bytet. Avstndsva-
pen pverkas inte, svida det inte rr sig om naturliga vapen
eller andra mutationer.
Nackdelar:
0,5 x frdighetsslag som inte direkt berr jakten eller nedlg-
gandet av bytet. Exempelvis lakttagelsefrmga fr att upp-
tcka andra fiender som ligger i bakhll samt Vildmarksvana
fr att upptcka korsande spr. Stridsfrdigheter pverkas inte
negativt av jaktinstinkten.
SL kan tvinga en mutant med jaktinstinkt att sl ett fr-
dighetsslag fr att undvika att ofrivilligt aktivera mutationen
under vissa omstndigheter, exempelvis nr mutanten under

en lngre tid jagat eller spejat p en varelse eller grupp av
varelser.
Kameleont
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Automatisk, samt ny frdighet, Kameleont (1 x VIL)
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT : ndrar mnstring och ytstruktur efter omgivningen
vilket ger bonus p att gmma sig. VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING : Mutantens hud eller pls ndrar automatiskt
frg, mnstring och i viss mn ytstruktur efter omgivningen.
En naken mutant lgger till sitt vrde i Kameleont p frdighe-
ten Gmma sig. Drefter avtar bonusen i takt med att mutan-
ten tcker sig med klder. Dela vrdet i Kameleont med mutan-
tens kroppsdelar s fr du ut hur mycket varje kroppsdel bidrar
med. Tcks en eller flera kroppsdelar med klder eller rustning
avtar bonusen med kroppsdelarnas procentvrde. Mindre de-
taljer, som vapenblte eller enstaka tekniskt hjlpmedel, kan
ignoreras. Om mutanten smyger rknas bara hlften av bonu-
sen p grund av en viss frdrjning i kameleonteffekten.
Kroppskontroll
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Kroppskontroll (1 X S M I ) .
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Anvndaren kan ndra kroppsform och delvis imitera
andra individer.
VARAKTIGHET : FYS + VIL minuter eller koncentration.
BESKRIVNING : Mutanten har en osannolik kontroll ver sin
kropps strukturer och kan tillflligt omforma kroppen fr att
lsa nya uppgifter. Mutanten kan exempelvis frndra sina
leder s att den kan ta sig genom trnga passager eller slinka
ur bojor.
Kroppskontroll kan ocks anvndas fr att gmma sig ge-
nom att anpassa kroppen till omgivningen. Det ger en bonus i
frdigheten Gmma sig p 0,5 x Kroppskontroll. Frndringen
pverkar inte Smyga.
Skelettet r mindre formbart n resten av kroppen, men i
stort sett alla mutantens strukturer kan omformas. Omfor-
mandet gr dock inte s fort. Det tar STO/6SR (dock minst en)
att stadkomma en meningsfull frndring och lika lng tid
att terta sin ursprungsform. Detta medfr att mutationens
anvndning i strid r mycket begrnsad.
Mutationen kan ocks anvndas fr att imitera en annan
varelse. D sls Kroppskontroll varje minut fr att se om mu-
tanten klarar av att hlla formen. Frndringen pverkar dock
inte mutantens grundegenskaper, vilket gr att det inte gr att
trovrdigt imitera en varelse som r mycket strre eller mindre
n mutanten sjlv. +/- 3 STO (ca 20 kg) r den maximala stor-
leksfrndring mutanten kan simulera.
Krypare
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Mutanten kryper/lar lika snabbt som han rr sig upprtt.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNING : Mutantens frmga att rra sig nra marken
FRMGOR 33
Kroppskontroll
r extremt vlutvecklad. Det kan till exempel vara p alla fyra
eller lande fram lngs marken som en orm. Mutanten rr sig
snabbt i trnga utrymmen och blir svrare att trffa i strid (-25
% i trffchans fr fienden med avstndsvapen samt +25% p att
Undvika granater och andra area-attacker).
Liten
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Mutantens STO halveras. Initiativbonus +5.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNING : Mutanten r extremt liten men det uppvgs av
exceptionell snabbhet. STO halveras, vilket leder till frre KP och
drmed strre chans att rka ut fr en kritisk trff. Mutationen
pverkar ocks frdigheterna Smyga, Gmma sig och Undvika,
eftersom dessa modifieras med (STO -11)% - en vlbehvlig
bonus fr en Liten mutant. Dessutom kar Initiativbonusen
med +5. Genom att rollpersonen lrt sig utveckla sin litenhet
till en fysisk frdel fr rollpersonen ocks en extra grundchans
p SMI x 1 inom den naturliga frdigheten Akrobatik samt de
trnade frdigheterna Fingerfrdighet och Undvika (om dessa
valts). Detta innebr att rollpersonen redan frn brjan kan ha
Akrobatik 4 x SMI samt de ovan nmnda trnade frdigheterna
till ett vrde av 3 x S M I .
Magnetism
KOSTNAD: 3
AKTIVERING : Ny frdighet, Magnetism (1 X
V I L ). RCKVIDD :
Medium/25 m.
EFFEKT : Mutanten kan skapa magnetflt som drar till sig me-
tallfreml. En motstndares STY + fremlets vikt i kg mste
vervinnas med 2T10 + 1/10 Magnetism. VARAKTIGHET :
Omedelbart.
BESKRIVNING : Mutanten kan pverka metallfreml inom
rckvidden. Med en lyckad Magneism kan mutanten slita en
34 KAPITEL 4
motstndares metallvapen ur hnderna p denne. Fr att gra
det behver mutanten frst lyckas med ett frdighetsslag i
Magnetism per freml och sedan vervinna motstndarens
STY + fremlets vikt i kilo med 2T10 + 1/10 av Magnetism. Fr
att dra till sig lsa metallfreml behver endast fremlets
vikt i kg vervinnas.
Snitsiga manvrar som att slita t sig motstndares vapen
och fnga det i handen riktat mot motstndaren krver ytter-
ligare ett lyckat frdighetsslag. I annat fall landar fremlen
nra mutantens ftter eller fastnar p kroppen, beroende p
vad mutanten vljer.
Naturligt vapen
KOSTNAD: 1-2
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Frbttrat naturligt vapen.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Mutanten har utvecklat (eller som djur behllit)
ett naturligt vapen. Mutanten kan vlja mellan fljande:
1. Klor.
2. Huggtnder.
3. Svanstagg (krver svans!).
4. Ryggtaggar
5. Horn
Man kan vlja att spendera 1-2 SP p mutationen. Spenderas
1 SP gr det naturliga vapnet 1T6 i skada och spenderas 2
SP 1T8, istllet fr vanliga 1T4. Om mutationen slagits fram
slumpmssigt sls 1T2 fr att avgra hur mycket skada det
naturliga vapnet gr (1=1T6, 2=1T8). Om mutanten har fr-
digheten Stridskonst frutstts att mutanten trnat in sitt
naturliga vapen i kamptekniken. D gr Stridskonsten
1T6/1T8 i grundskada och 1/10 av Stridskonst lggs till
skadan.
Nattsyn
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Ljusfrstrkande gon, inga avdrag i dligt ljus. Ingen
nytta i kolmrker. gonen ger reflexer. VARAKTIGHET :
Permanent.
BESKRIVNING : Mutantens synorgan har frmgan att utnyttja
mycket svagt ljus. Effekten blir att mutanten inte fr ngra av-
drag fr att agera i svagt ljus. Mutationen har dock ingen
effekt i kolmrker. Rkna med att det alltid finns ljus s det
rcker s lnge mutanten r utomhus. Mutantens gon
reflekterar dock starkare riktat ljus. Det innebr att mutanten
fr halverat FV i Gmma sig nr denna befinner sig i starkt ljus
om den samtidigt sjlv frsker speja omkring sig.
Pansar
KOSTNAD : i/pong, max 5
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Huden absorberar skada som en rustning utan att
Undvika pverkas. VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Mutantens hud r seg och stryktlig. Kanske
tcks den av mnga sm fjll eller rejla benskldar. Vlj en ab-
sorptionsfrmga p mellan 1 och 5 och betala drefter. Har du
slumpmssigt slagit fram mutationen slr du 1T4+1 fr tjock-
leken p mutantens pansar. Pansaret pverkar inte frmgan
att Undvika eller Smyga/Gmma sig som vanliga rustningar
och den hindrar inte att ytterligare rustning anvnds. Varje
absorptionspong ger dock avdrag med -1 p mutantens PER-
vrde p grund av dennes lderartade och fga tilltalande hud.
Djurarter som normalt har skal eller kraftig hud kan om SL s
nskar slippa PER-avdrget.
Regenerera
KOSTNAD: 1-3 beroende p grad.
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Skador lks snabbt.
VARAKTIGHET: Maximalt FYS timmar/dygn eller till skadan lkt.
BESKRIVNING : Mutantens metabolism r mycket snabb och
skador lker snabbare n normalt. Nackdelen r att gifter och
strlning skadar mutanten mer n vanligt. Regenerera finns i
tre olika varianter:
1. Mutanten regenererar FYS antal kp/dygn. Ingen extra
skada av gift eller strlning. Kostar 1 SP.
2. FYS antal kp/timme. Skador frn strlning och gifter gr
1,5X skada. Kostar 2 SP.
3. FYS antal kp/minut. Strlning och gifter ger dubbel skada.
Kostar 3 SP.
Har du slumpmssigt slagit fram mutationen slr du 1T3
fr att se vilken typ av Regenerering mutanten har.
Om mutanten ocks har Resistens mot frtande mnen, gift
eller strlning s tar effekterna ut varandra p det omrdet.
Resistens
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Automatisk.
 FRMGOR 35

RCKVIDD: Personlig.
Riktningsknl
EFFEKT :Reducerar skador av antingen strlning, gifter, fr- KOSTNAD: 1
tande mnen, sjukdomar med 10. VARAKTIGHET: Permanent.
AKTIVERING: Automatisk.
BESKRIVNINC : Mutationen gr mutanten srskilt tlig och re- RCKVIDD: Personlig.
ducerar skador frn ngot av fljande:
EFFEKT: Mutanten kan orientera sig efter jordens magnetflt.
1. Frtande mnen. Mutanten r otroligt tlig mot bde syror
VARAKTIGHET: Permanent.
och baser. Skadan som dessa ger minskas med no per attack.
BESKRIVNINC: Mutanten har en intern kompass som fljer
Det gller oavsett hur det frtande mnet kommer i kontakt
jordens magnetflt. Det gr att mutanten alltid kan ange
med mutanten (kontakt, intag med mat eller dryck, inandas).
vderstrcken. Mutanten gr inte vilse s ltt ven om mu-
2. Gifter. Alla gifter som mutanten exponeras fr fr sin TOX
tationen inte innebr ett perfekt lokalsinne. Nr det gller att
reducerad med 10.
begripa sig p vart man r ngonstans samt att hitta rtt fr
3. Sjukdomar. Mutantens immunfrsvar r effektivt mot alla
mutanten rkna Vildmarksvana eller Zonkunskap som x1,5.
sjukdomsalstrande mikroorganismer. Sjukdomars V I R mins
kas med 10.
Riktningsknlen r ett finstmt instrument och fungerar ocks
som gyrokompass, exempelvis i oG-miljer (tyngdlshet). Om
4. Strlning. Mutantens kropp tar enkelt hand om skadorna
mutanten befinner sig i kraftiga magnetflt som nra kraftled-
som joniserande strlning ger upphov till. Alla skador frn
ningar strs riktningsknlen s allvarligt att den tillflligt sls
strlning halveras och i de fall mutanten riskerar att f perma
ut. Fr att terf bringen mste mutanten lmna det kraftiga
nenta skador har RP 50% chans att inte utsttas fr skadorna.
magnetfltet. Mutanten knner ocks av om ngon i den nr-
Observera att mutanten vid lng exponering mste sl nya
maste omgivningen anvnder mutationen magnetism. De
slag varje dag, precis som alla andra, fr att inte skadas av
strlningen.
svaga magnetflt som genereras av alla elektriska apparater
har dock ingen effekt p mutationen.
Vid slumpmssig framslagning sls 1T4 fr att bestmma
vilken form av skydd mutanten begvats med.
Robust
KOSTNAD: 4
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Traumatrskeln multipliceras med x 1,5, ingen speciell
effekt p KP.
VARAKTIGHET: permanent.
BESKRIVNINC: Mutanten har en frmga att tla kraftiga sml-
lar. Traumatrskeln multipliceras med 1,5. Detta pverkar dock
inte rollpersonens totala KP.

Gossen August Skavnes veckoln gick t snabbt nr

den robuste grisen Taage visade "gamla bettan".
36 KAPITEL

Silverskinn
KOSTNAD : 1
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Hud eller pls reflekterar ljus och vrmestrlning, xo,5
skada.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Mutantens hud eller pls reflekterar en stor
del av det ljus och den vrmestrlning som trffar denna. All
skada frn attacker som baseras p sdan strlning halveras.
Det gller laser, maser och plasma samt energivgen frn
energigranater. Mutanten r dock extra ltt att hitta med iR-de-
tektorer, eftersom den reflekterar en relativt stor mngd av den
inkommande iR-strlningen och alla iR-anvndande varelser
fr drfr en +50% p lakttagelsefrmga nr det gller att
upptcka mutanten.

Sonar aning klumpig och orrlig. andra sidan dubbleras mutantens

KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Automatisk, ny frdighet Sonar ( INT X 1).
RCKVIDD: Syn.
EFFEKT : Ljudvgor snds ut och tas emot, ger bild av omgiv-
ningen.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Mutanten har organ som snder ut och tar
emot ljudvgor. Nr de studsar p objekt i omgivningen ger de
en bild av terrngen framfr mutanten. Sonar sker hela tiden
av ungefr samma omrde som synfltet, men uppfattar ocks
hgfrekventa ljud frn kllor utanfr det. Mutanten kan se
obehindrat i kolmrker och Sonar anvnds istllet fr laktagel-
sefrmga, Vildmarksvana eller Zonkunskap fr att upptcka
saker i kolmrker. Dessutom kan Sonar erstta de frdighe-
terna nr en RP spanar efter exempelvis bakhll eller dolda
bunkeringngar om Sonar r bttre. Sonar r en aktiv sensor
och dess ljud kan uppfattas av andra sonarsensorer. Mutanten
kan frska att stnga av sin Sonar, men det krver ett lyckas
frdighetsslag varje minut. Varje mutants sonarfrekvens r
unik och andra mutanter kan lra sig knna igen varandras
sonarmnster, ungefr som rster. Fr att lyckas identifiera en
annan sonarfrekvens krvs ett frdighetsslag.
Sprinter
KOSTNAD: 1 ftter dubbleras alla frdighetsvrden i Akrobatik som har med
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Dubbel frflyttning under varaktigheten. Hoppar dub-
belt s lngt med sats. VARAKTIGHET : FYS + VIL SR.
BESKRIVNINC : Mutanten kan rusa korta strckor med oerhrd
hastighet. Frflyttningen frdubblas och hopplngd likas, fr-
utsatt att mutanten kan ta ordentlig sats.
Stor
KOSTNAD: 3 BESKRIVNINC: Ett av mutantens sinnen r ovanligt vlutveck-
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD :Personlig.
EFFEKT: Strre kroppshydda med bde fr och nackdelar.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Mutanten r extremt stor och drmed ocks en
STO vilket ger kade KP, bttre Traumatrskel och hgre Ska-
debonus. Nackdelarna blir lgre effektiva vrden i Undvika och
Smyga/Gmma sig. Initiativbonusen snks ocks med -5.
Stryktlig
KOSTNAD : 3
AKTIVERING :Automatiskt.
RCKVIDD :Personlig.
EFFEKT: Frhjt KP-vrde.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC: Mutanten tl extremt mycket stryk. KP multipli-
ceras med 1,5. TT pverkas inte frn ursprungsvrdet.
Sugkoppar
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Sugkoppar ger kad klttringskapacitet.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC: Mutanten har Sugkoppar p hand- och fotsulor
vilket ger bttre grepp och mjlighet till klttring p helt slta
ytor. Mutanten kan i viss mn pverka hur mycket sugkop-
parna ska fsta och drfr anpassa dem till underlag och
aktivitet. Om mutanten klttrar och anvnder bde hnder och
klttrandet att gra. Om mutanten endast anvnder sugkop-
parna p antingen hnder eller ftter (till exempel genom att
anvnda handskar eller skor) multipliceras Akrobatik med 1,5.
Superbt sinne
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Automatisk. RCKVIDD :
Personlig. EFFEKT : Ett sinne r ypperligt
utvecklat. VARAKTIGHET : Permanent.
lat. Om mutanten hamnar i en situation dr det aktuella sin-
net r avgrande fr att upptcka ngot har mutanten dubbla
chansen att lyckas med lakttagelsefrmga. Om det frstrkta
sinnet inte r avgrande fr situationen men spelar en viss
roll multipliceras lakttagelsefrmga med 1,5. Ibland ges al-

ternativ till att anvnda lakttagelsefrmga fr att upptcka
ngonting. Exempelvis kan det handla om att flja ett spr
(Vildmarksvana), eller upptcka ett omrde med strlning i en
zon (Zonkunskap). Om det superba sinnet r essentiellt fr
att lsa uppgiften kan SL lgga till samma modifikationer fr
de frdigheterna.
Sinnen som mutanten kan vlja eller sl fram (1T4) som su-
perbt sinne r fljande: 1. Hrsel, 2. Knsel, 3. Lukt, 4. Syn.
Syraspott
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny stridsfrdighet, Syraspott (1 x SMI).
RCKVIDD: Nrstrid/5 m.
EFFEKT: En strle syra kan spottas, skada 1T4/SR i FYS/4 SR.
Mutationen genererar ST0/4 doser per dag. VARAKTIGHET:
Omedelbar, verkar sedan i FYS/4 SR. BESKRIVNINC : Mutanten
kan spotta ivg hgkoncentrerad magsyra mot en
motstndare. Syran ger 1T4 i skada per SR och verkar i FYS/4
SR . Syran frter vidare snder rustningar med en takt p 1
ABS / SR . Nr rustningen nr o ABS r den delen av rustningen
frstrd och varelsen under brjar ta skada om syran har SR
kvar att verka.
En RP som attackeras av Syraspott kan stoppa skadorna ge-
nom att tvtta av sig den frtande syran. Detta tar minst 2 SR
om vatten eller ngon annan typ av tvttutrustning finns nra
till hands.
Teleskopgon
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Synflt.
EFFEKT: gonen fungerar som kikare med x 4 frstoring.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Nr mutanten nskar kan gonen frstora och
fokusera objekt i fjrran upp till fyra gnger. Ett objekt p 100
m avstnd ses som p 25 m. Med bra utsikt blir mutanten en
utmrkt utkik. I strid rknas teleskopgon som ett skarpskyt-
tesikte, se vidare vapensektionen.
Vidgat synflt
KOSTNAD: 1-2
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personligt.
EFFEKT: Utkat synflt.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Mutanten har ett utkat synflt tack vare ovanlig
gonplacering. Det gr det svrare att smyga sig p mutanten
bakifrn, men bidrar hgst menligt till mutantens utseende.
Vlj frn nedanstende alternativ eller hitta p en egen fr-
klaring.
1. Kameleontgon. Kan rra sig oberoende av varandra el
ler gon placerde p sidan av huvudet som en sill. Synflt 225
grader. +50% i lakttagelsefrmga i situationer d synfltets
bredd har betydelse. -2 PER. Kostnad 1 SP.
2. Fler n tv gon. Exempelvis stora facettgon, ett halvdus
sin gon spridda p huvudet (grna p skaft). Synflt 360 gra
der. lakttagelsefrmga +75%. -4 PER. Kostnad 2 SP.
Vid slumpmssig framslagning sls 1T2 fr att se vilken typ
av gon mutanten utrustats med.
FRMGOR 37
Vingar
KOSTNAD: 1-2
AKTIVERING: Automatisk samt ny frdighet, Glidflyga/Flyga
(1X SMI).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Vingar som duger att glida p eller flyga med.
VARAKTIGHET: FYS + VIL SR/minuter, glidflygning eller termik,
se beskrivning.
BESKRIVNINC: Mutanten har vingar. Beroende p storlek och
design kan de antingen lta mutanten glidflyga kortare strck-
or eller flyga fr egen kraft. I det senare fallet finns ocks mj-
ligheten att glidflyga lnga strckor genom att utnyttja termik
(upptgende varma luftstrmmar) om de finns tillgngliga.
D kan flygstrckan utkas betydligt. Nackdelen med stora
vingar r att de tar plats och gr mutanten lngsammare p
marken. En mutant med vingar fr tv extra kroppsdelar/trff-
omrden, se kapitlet om strid och skador.
1. Glidflygare. Vingbredden r ca 2 gnger kroppslngden.
Mutanten kan utnyttja hjder fr att glida kortare strckor och
bryta fall. Kostar SP.
Mutanten kan glidflyga frn en hg hjd med dubbla has-
tigheten den rr sig p marken. Lufttiden r maximalt FYS +
VIL minuter.
Mutanten fr inte fallskador frn hgre hjd n 10 m, efter-
som vingarna d hunnit vecklas ut.
2. Flygare. Vingbredden r 3 gnger kroppslngden. Kostar 2 SP
Mutanten kan glida som ovan, men hastigheten r 4x mark
frflyttningen och glidtiden FYS + VIL min.
Mutanten kan starta frn marken och flyga sjlv. Flygtiden r
begrnsad till FYS + VIL SR med en hastighet av 2x markfrflytt-
ningen. Sedan mste mutanten landa och vila eller ha kommit
upp till en vettig glidhjd. Under normala omstndigheter och
bra vderfrhllanden r det sistnmnda inget problem. Om
termik finns tillgnglig kan glidstrckan bli mycket lng, hur
lng avgr SL.
En mutant med s pass stora vingar ska rkna 1,5 x STO nr
avdrag fr Undvika och Smyga/Gmma sig berknas.
Alla typer av vingar snker mutantens landfrflyttning med
1/5 av ursprungsfrflyttningen.
38 KAPITEL 4
PSI - MUTATIONER R DE frmgor som r specifika fr PSI
och MMD . Ordet psi-mutant anvnds i detta avsnitt fr bde
psi-mutanter och MMD . Samtliga psi-mutationer har en kor-
responderande frdighet som du kan kpa frdighetsvrde i
nr RP skapas. Nr man fr tillgng till en psi-mutation fr man
ocks gratis 1 x CE i frdighetsvrde. Psi-mutationer r delikata
frmgor som krver trning fr att utvecklas och rknas dr-
fr som trnade frdigheter. Det maximala antalet SP som kan
lggas p dem frn start r allts 2, vilket ger ett frdighets-
vrde p 2 x G E % (eftersom trnade frdigheter kostar dubbelt
s mycket som naturliga).
Psi-mutanter kan vxla in grundegenskapspong (i slump-
modellen frn STY och FYS) mot SP som endast kan spenderas
p att kpa psi-mutationer. En nackdel med Psi-mutationer r
att de r vldigt mentalt pfrestande att anvnda. Drfr riske-
rar alla som anvnder frmgorna att drabbas av ngot som
kallas resonans (se nedan).
Psi-mutationer kan kpas fr Skapelsepong ( SP ) enligt
tabellen eller slumpmssigt sls fram till en kostnad av 2 SP
per slag. En kombination av bda kan ocks anvndas. Alla psi-
mutanter mste ha tminstone en psi-mutation. Det maximala
antalet mutationer en psi-mutant kan ha r fem, oavsett hur
mnga SP de kostar tillsammans.
Resonans
Varje gng en psi-mutant anvnder sin speciella frmga
belastas det centrala nervsystemet. I vrsta fall verbelastas
det och psi-mutanten drabbas av en resonanseffekt som kan
f mycket obehagliga fljder. Mutanten kan till och med avlida
av effekten.
Om en mutant frsker aktivera en psi-mutation och miss-
lyckas slr spelaren 1 T 10. Resultatet dras frn mutantens
VIL och effekten avlses i tabellen
nedan. Fr varje gng under
samma dag som mutanten
misslyckas med att aktivera
en psi-mutation lggs +1 till
trningsslaget. Efter en hel
natts vila sls bara VIL - 1T10
utan modifikationer igen.
En spelare kan allts ltt
rkna ut hur mnga miss-
lyckanden hans rollperson har
rd med under en dag genom
att dra 10 frn sin VIL. Drefter
blir varje ytterligare frska att
aktivera sina krafter ett farligt
spel med det.
Observera att resonans bara
sls nr en mutation
aktiveras, och allts inte om
mutanten gr ngot som krver
ytterligare frdighetsslag nr
mutationen vl r igng.
EXEMPEL:
Psi-mutanten Rutger (med VIL 14) har anvnt sina psifrmgor sju gnger
under en dag. Han har misslyckats fem gnger men lyckligtvis klarat sig
utan resonanseffekter. Nr han sent p kvllen bestmmer sig fr att
frska skapa en illusion i frhoppningen att villa bort tv huliganer i
Hindenburgs hamn misslyckas han med illusionen och slr d 1T10. Till
slaget lgger han 6 (d han misslyckats fem gnger tidigare under samma
dag). Rutger slr 8 och lgger till 6 vilket ger 14. Drefter drar han 14 frn
sin VIL som r 14 vilket ger ett resonansvrde p o. Rutger drabbas av
migrn under de nstkommmande 1T4 timmarna. Chansen att han ska
undkomma BPM-huliganerna minskar dramatiskt.
Resonanseffekt
V I L - (1T10 + 1 fr varje misslyckat anvndande av psi-
mutation samma dag)
SUMMA/EFFEKT:
o. MIGRN. Mutanten drabbas av fruktansvrd huvudvrk, vilket gr
honom illamende under 1T4 timmar. Alla frdigheter halveras under den
tiden. Vissa mediciner frn den gamla tiden sgs kunna hjlpa.
-1. KONFLIKT. Mutantens verlevnadsinstinkt tar ver och alla andra
saknar pltsligt vrde. S fort mutanten hamnar i fara under de 1T4
timmar som effekten kvarstr r det bara mutantens egen skerhet som
rknas
-2. verknslighet. Ett av mutantens sinnen blir s hyperknsligt att
stimulering av det framkallar smrta. Effekten kvarstr 1T4 timmar, sl 1T6
fr att se vilket/vilka sinnen som omfattas:
1. Synen. Klarar inte ljus verhuvudtaget, mste blunda eller ha bindel
fr gonen. Blotta tanken p solen gr ont.
2. Alla ljud r outhrdliga, ven sm ljud frn den egna kroppen. Att tala
r uteslutet.
3. Knseln. Klder, rustning och utrustning river som klor. Att bara
ligga ned r en nstan outhrdlig plga. Rrelser utlser smrta nr
kroppens knselorgan stimuleras.
4. Lukt. Alla starka dofter cklar mutanten till den grad att han krks och
blir svimfrdig.
5. Smak. Att ta eller dricka r otnkbart, bara tanken gr mutanten
illamende. 6. Alla ovanstende.
-3. Minnesfrlust. Mutanten tappar minnet frn de nyss passerade
1T4 timmarna. Det innefattar ocks erfarenhetspong som erhllits
under den tiden
-4. Sammanbrott. Inga mutationer kan anvndas under
varaktigheten, som r 1T4 timmar.
-5. Bakslag. Den mutation psi-mutanten frskte anvnda drabbar
mutanten sjlv. Om det inte gr eller om effekten redan var avsedd
fr mutanten sjlv hnder ingenting.
-6. Blockering. Psi-mutanten vgrar tro p att ngot fenomen eller
faktum existerar, t ex robotar, ambassadrer, IMM, lgner, mn eller
elektricitet. Det r dock alltid ngot som finns i nrheten av mutanten

nr blockeringen trder i kraft. Mutanten kommunicerar inte med eller om
det den inte tror p; uppfattar inte heller skador frn fenomenet men blir
givetvis skadad; psi-mutanten kan inte heller ta med det negligerade
fenomenet i planeringen infr kommande handlingar, den bortser t ex helt
frn en elflla den nyss hittade om det r elektricitet som den tillflligt r
blockerad mot. Varar i 1T4 timmar.
-7.Stupiditet. Psi-mutantens INT, VIL och alla frdigheter baserade p de
grundegenskaperna delas med 4 under 1T4 timmar.
-8. verbelastning. Psi-mutanten drabbas av telepatisk kontakt med alla
varelser i nrheten, utan att kunna skydda sig frn knslorna och bilderna.
Om inte mutanten kan dra sig undan till en de plats hundratals meter
frn nrmaste varelse s kan den inte gra annat n vila i 1T4 timmar.
-9. Katatoni. Mutanten blir okontaktbar, sitter mumlande och vaggar fr
sig sjlv i 1T4 timmar.
-10. Vansinne. Psi-mutanten tappar fullstndigt verklighetsuppfattningen,
han hr rster och ser skrckinjagande figurer som krver att mutanten
Psi-Mutationer
Tabell 4.3 Psi-mutationer
Astral projektion
KOSTNAD: 3
AKTIVERA: Ny frdighet, Astral projektion (1 x VIL).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Kan lmna kroppen fr en begrnsad tid.
VARAKTIGHET: V I L X 2 min samt koncentration. Nr varaktighe-
ten lper ut eller koncentrationen bryts tervnder astralkrop-
pen direkt till den fysiska kroppen.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten besitter den extraordinra frm-
gan att kunna lmna sin fysiska kropp. Astralkroppen r im-
materiell och kan frdas genom alla knda och material med
en hastighet av upp till 10 x VIL m/SR. Undantaget r kraftflt
eller starka magnetflt. Astralkroppen kan inte anvnda ngra
frdigheter eller mutationer och kan inte heller kommunicera
med omvrlden. Den uppfattar vrlden som ett fotonegativ dr
FRMGOR 35
gr diverse frbjudna saker. Vansinnet varar 1T4 timmar och under den
tider r mutanten ofrmgen att freta sig ngra konstruktiva handlingar.
n. Epilepsi. Psi-mutanten rasar ihop i kramper som varar 30 - FYS SR .
Efter detta kan mutanten inte freta sig ngot som krver anstrngning
under 1T4 timmar: allt som krver minsta koncentration eller ett
frdighetsslag misslyckas.
-12. Termodynamisk chock. En exoterm reaktion startar i psi-mutantens
hjrna som blir s upphettad att den brjar ta skada, Psi-mutanten tar TT
KP i skada och huvudet rknas som kritiskt skadat.
-13. Paradoxalt cellsnderfall. Delar av psi-mutantens centrala nervsystem
tar skada av psykisk energi vilket leder till massivt cellsnderfall i hjrnan.
Psi-mutanten fr en kritisk skada i huvudet och gr ned p o i KP . Om
mutanten verlever kvarstr en permanent resonanseffekt. Sl 1T10 direkt
p tabellen och ignorera 1 - 3. Resonanseffekten gr inte att bota.
-14. Psi-mutanten drabbas av en massiv hjrnbldning och dr
omedelbart.
levande varelser r vita (mer skinande ju hgre VIL de har).
Dda objekt ser ut som mrka skuggor och elektriska kretsar
lyser svagt. Robotar uppfattas som ett ltt glitter; kraft- och
magnetflt som inte kan genomkorsas uppfattas som bln-
dande geometriska former, vggar eller sfrer. Astralkroppen
uppfattar alla kraftflt inom VIL X 10 m som inte dljs av dda
objekt eller drnks i ljuset av ett mycket kraftigt flt.
Astral projektion har mnga anvndningsomrden, ngra
exempel r:
Att bedma viljestyrkan hos en levande varelse. Mutationen
ger automatiskt en uppfattning om rangordningen av VIL i en
grupp. Fr att f exakta siffror krvs ytterligare ett lyckat frdig-
hetsslag i Astral projektion.
Att ska efter en viss person. Detta krver att psi-mutanten
vl knner till varelsens mentala signatur. Psi-mutanten mste
40 KAPITEL 4
veta ungefr var varelsen befinner sig, som till exempel vilken
stadsdel eller ett motsvarande begrnsat omrde.
Under tiden astral projektion r aktiverad r psi-mutantens
fysiska kropp helt frsvarsls och mutanten uppfattas av om-
givningen som sovande. Om psi-mutantens kropp strs eller
skadas tervnder astralkroppen direkt till kroppen.
Djurmstare
KOSTNAD : 2 attacken krvs en obevpnad attack mot ngon kroppsdel som
AKTIVERING : Ny frdighet, Djurmstare (1 X
V I L ). RCKVIDD:Syn.
EFFEKT : VIL /4 djur lyder i lika mnga timmar eller 1 djur fr-
slavas permanent om dess VIL vervinns med 2T10 + 1/10
Djurmstare.
VARAKTIGHET : VIL /4 h eller permanent.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten bnder djur efter sin vilja. Upp till
VIL /4 djur kan kontrolleras under lika mnga timmar utan att
ngot effektslag behvs. Djur definieras som varelser med INT
3 eller lgre. Ett djur som kontrollerats lyder blint psi-mutan-
tens order. Dock mste ordern kunna n djuret via synen (som
tecken), via rsten eller via telepati. Djuren blir inte smartare
av att kontrolleras utan lyder order s som de uppfattat dem.
Korta, tydliga uppgifter missfrsts inte, till exempel "vakta
drren, skll nr ngon nrmar sig", "flj det hr spret",
"anfall alla i huset".
Psi-mutanten kan ocks vlja att p ett mer kraftfullt stt
dominera ett enskilt djur. D krvs ett effektslag mot djurets
VIL , men effekten r permanent eller tills psi-mutanten vljer
att slppa kontrollen. Mutanten kan bara ha ett sdant perma-
nent kontrollerat djur och kan s lnge djuret domineras inte
anvnda mutationen djurmstare igen.
Dominera
KOSTNAD : 4 valfritt frdighetsslag under samma eller nstkommande SR .
AKTIVERA : Ny frdighet, Dominera (1 X V I L ) .
RCKVIDD: Syn, telepati.
EFFEKT: Offret lyder mutantens befallningar. Offrets VIL mste
vervinnas med 2T10 + 1/10 Dominera. VARAKTIGHET :
Maximalt VIL x 2 SR eller koncentration. BESKRIVNINC : Psi-
mutanten kan ta kontroll ver andra varelsers vilja. Offret gr
allt psi-mutanten vill under varaktigheten utan hnsyn till sina
kamraters verlevnad. Psi-mutanten behver ha ngot stt att
kommunicera med offret fr att kunna styra det, genom
tecken, tal eller telepati. Bilder frn en vervakningskamera
eller en komlnk r ocks tillrckligt. Fr varje order som armborstpistol. Frst slr han ett frdighetsslag i Fokusera med -25%. Han
innebr direkt livsfara fr offret mste psi-mutanten vervinna
offrets VIL med ett effektslag fr att inte lnken ska brytas.
Ddsknpp
KOSTNAD: 3
AKTIVERA :Ny frdighet, Ddsknpp (1 X V I L ) .
RCKVIDD : Berring.
EFFEKT: Fr full effekt mste offrets VIL vervinnas med 2T 10 +
1/10 Ddsknpp. Om psi-mutanten lyckas dr offret, om inte
fr det 1T10 KP kvar.
VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC : Psi-mutantens berring kan skada eller till och
med dda levande varelser. Berringen skapar en kedjeprocess
av resonanskrafter vilket leder till omfattande inre bldningar
hos offret. Fr att stadkomma detta krvs det att psi-mutan-
ten fr fysisk kontakt med offret, det vill sga psi-mutantens
hud mste st i kontakt med offrets. Klder rcker inte som
skydd men rustningar r tillrckligt tjocka fr att hindra pro-
cessen. Om offrets VIL vervinns med ett effektslag dr offret
omedelbart. Om psi-mutanten misslyckas med att vervinna
offrets VIL frlorar det alla KP utom 1T10. r offret medvetet om
inte r tckt av rustning fr att Ddsknppen ska fungera.
Empati
KOSTNAD: 1
AKTIVERA : Ny frdighet, Empati (1 x INT ).
RCKVIDD : Syn, telepati.
EFFEKT: Psi-mutanten fr tillgng till en varelses sinnesstmning.
VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten kan knna av andra varelsers sin-
nesstmningar, srskilt med avseende p deras instllning till
mutanten sjlv. En frutsttning r att ngot av psi-mutantens
sinnen kan uppfatta varelsens lten, kroppssprk, doft, etc.
Observera att varelsers sinnesstmningar r frskvara och
ndras nr nya saker intrffar eller ny information tillkommer.
Fokus
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Ny frdighet, Fokus (1 X V I L ).
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Dubblar chansen att lyckas med en frdighet. Gller
endast en handling. VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan med hjlp av sina krafter
frammana en otrolig koncentration. Med ett lyckat frdighets-
slag fr psi-mutanten dubblera sina chanser att lyckas med ett
Detta rknas som en offensiv handling (vilket ger sedvanliga
modifikationer om flera handlingar utfrs under samma SR ).
Dubbleringer sker fre eventuella avdrag fr flera handlingar
under samma SR.
EXEMPEL: Psi-mutanten Rutger r terigen i blsvder. Han attackeras av
ett gng rubbitar bevpnade till tnderna och deras ledare. Rutger tnker
att om han lyckas ta ut ledaren kanske resten av dem flyr. Han har dock
bara 46% chans att trffa med sin armborstpistol. Han har dock hela 82% i
Fokus. Han beslutar sig fr att fokusera p att trffa rubbitledaren med sin
slr 56, puh det var nra. Hans frdighetsvrde i Pistol r nu dubblerat till
92%. Efter avdraget fr flera handlingar per SR ska han nu sl under 67.
Oddsen r nu mera i Rutgers favr.
Frbrnning
KOSTNAD : 3
AKTIVERA: Ny frdighet, Frbrnning (1 X V I L ).
RCKVIDD : Kort/25 m.
EFFEKT : Offret sjlvantnder inifrn, skada 2 T 6 + 1/10 av Fr-
brnning. Rustningar skyddar inte och skadan tar alltid i blen.
Offrets VIL mste vervinnas med 2T 10 + 1/10 av Frbrnning
fr att mutationen ska ha ngon effekt. VARAKTIGHET :
Omedelbar.

BESKRIVNING: Psi-mutanten kan starta destruktiva processer i
en varelses hjrt- och lungregion. Skadan gr direkt p blen
och rustningar skyddar inte mot attacken. Fr att Frbrn-
ningen ska lyckas mste psi-mutanten frst lyckas med mu-
tationen och sedan vervinna offrets VIL. Om frdighetsslaget
lyckas men psi-mutanten inte klarar av att vervinna offrets VIL
tar offret nd 1T6 KP i skada. Om skadan verskrider offrets TT
rknas blen som utslagen (se sid. 56).
FRMGOR 41
Frvirring
KOSTNAD : 2
AKTIVERA : Ny frdighet, Frvirra (1 X V I L ).
RCKVIDD : Syn, telepati.
EFFEKT: Upp till VI L/4 offer fr sina frdigheter halverade under
varaktigheten. Varje tilltnkt offers VIL mste vervinnas med
2T10 + 1/10 av Frvirra.
VARAKTIGHET : V I L X 2 SR .
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan genom mutationen skapa
slumpmssiga sinnesintryck i andra varelser. Dessa intryck
frvirrar offren och alla som blir pverkade fr sina frdigheter
halverade under varaktigheten. Upp till VIL/4 motstndare kan
pverkas av en anvndning av Frvirra. Varje offers VIL mste
vervinnas fr att just den varelsen ska bli pverkad.
Illusion
KOSTNAD : 4
AKTIVERING : Ny frdighet, Illusion (1 X VIL ).
RCKVIDD : Syn, telepati.
EFFEKT : Illusioner drabbar upp till VIL/4 offer vars VIL ver-
vinns med 2T10 + 1/10 av Illusion. VARAKTIGHET : Maximalt
V I L X 2 SR eller koncentration. BESKRIVNINC : Psi-mutanten
kan framkalla illusioner som upplevs som verkliga av VIL/4
offer om deras VIL vervinns med ett effektslag. Om ett
tilltnkt offers VIL inte vervinns lyckas offret genomskda
illusionen och pverkas inte. En aggressiv illusion har 1
attack/sR, trffar automatiskt, ignorerar rustningar och ger
effektslaget i skada. Skadan r dock illusorisk och har ingen
egentlig effekt p kroppen, den bara upplevs s av offret. Om
offret fr tillrckligt med skada fr att d blir det medvetslst i
stllet. Om en illusion frsker skada ngon fr offret genast
ett nytt frsk att genomskda illusionen. Misslyckas det tror
offret att det tar skada, sl effektslag igen och rkna skador
som tidigare. Nr varaktigheten gr ut sansar sig offret eller
vaknar till liv igen om det "avlidit" av skadorna.
Intuition
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Ny frdighet, Intuition (1 x INT ).
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT : Psi-mutanten vljer intuitivt rtt i valsituation.
VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten har utvecklat en extraordinr
frmga att frutse slumpmssiga utfall och vlja rtt i fl er-
valssituationer. Om psi-mutanten lyckas anvnda mutationen
lggs frdighetsvrdet till den ursprungliga chansen att lyckas.
SL slr alltid frdighetsslaget dolt fr spelarna. Vanligtvis slr
SL sedan ett till dolt slag fr att se om psi-mutanten lyckas
gissa rtt.
EXEMPEL: Psi-mutanten Cloe spelar roulette och satsar p frg (50% chans
att gissa rtt eftersom det kan bli rtt eller svart). Hon beslutar sig fr att
frska anvnda sin Intuition som hon har ett frdighetsvrde p 56% i
fr att gissa vilken frg som ska komma upp hrnst. SL slr 26 utan att
spelarna fr se ngot, Cloe lyckas. SL lgger 56% till Cloes ursprungliga
chans 50 % vilket ger 106%. Cloe lyckas allts automatiskt svida hon inte
fumlar. SL slr igen ett dolt slag, 64 - det vill sga inget fummel. "Du tror
det blir rtt" sger SL. Cloe satsar ett par krediter och fr tillbaka dubbla
insatsen.
42 KAPITEL 4
Om SL i stllet hade slagit ver 56 p Cloes frdighetsslag och sedan 64
som tidigare hade han sagt "Du tror det bli svart". Om Cloe hade gjort som
i det fregende fallet hade hon nu frlorat sina krediter.
Ngot senare befinner sig Cloe i ruinerna av ett tunnelbanent i jakten
p en mrdare och kommer fram till en delagd perrong frn vilken tta
andra tunnlar gr ut. Cloe beslutar sig fr att anvnda Intuition igen.
slr nyo ett dolt slag, Cloe lyckas igen. Chansen att gissa p rtt tunnel r
1/8 vilket avrundas till 13%. Allts lgger SL till Cloes frdighetsvrde som
r 56% p 13% och fr summan 69%. Cloe har 69% chans att lyckas gissa
vilken tunnel mrdaren tog. SL slr ett till dolt slag fr att se om Cloe gissar
rtt. Den hr gngen slr SL 87. Trots goda odds misslyckas Cloe med att
gissa rtt och SL sger "Du tror han sprang t hger" nr mrdaren i sjlva
verket sprang t vnster.
Kraftflt
KOSTNAD: 2 mste vervinnas med 2T10 + 1/10 Livslnk. VARAKTIGHET :
AKTIVERING: Ny frdighet, Kraftflt (1 X V I L ).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Kraftflt skyddar mot skada. Absorberar 2T10 + 1/10
Kraftflt per SR. Brnns ut om det tar mer n s i skada under
samma SR.
VARAKTIGHET : V I L X 2 SR , koncentration samt kan brnnas ut.
BESKRIVNING : Psi-mutanten kan skydda sin kropp genom att
skapa ett kraftlt som absorberar effekten antal KP/SR. Kraftfl-
tet brnns ut om det tar mer n effekten under en SR. Kraftfl-
tet absorberar all skada som psi-mutanten fr innan eventuellt
andra avdrag sker (till exempel fr rustning). Att aktivera och
upprtthlla ett kraftflt rknas som en defensiv handling, men
psi-mutanten kan endast hlla igng ett kraftflt i taget.
EXEMPEL : Rutger r i strid med ngra trskmutanter och har alldeles
nyss aktiverat sitt kraftflt. Rutger har 36% i Kraftflt och slog 12+3
(1/10 av Kraftflt) p sitt effektslag s hans kraftflt absorberar 15 pong.
Den frsta mutanten lyckas trffa honom med en yxa och ger 8 pong i
skada. Kraftfltet kan absorbera ytterligare 15-8, det vill sga 7 pong under
denna SR. Ytterliggare en trskmutant gr ls p honom med sin yxa och
gr 9 pong i skada. Kraftfltet absorberar 7 av skadepongen. Det
terstr d
2 skadepong och kraftfltet r utbrnt. Rutger har ingen rustning som
kan absorbera skada, men han fr frska Undvika med ett 25% avdrag
(fr att han redan har gjort en defensiv handling den hr SR). Rutger har i
grunden 55% i Undvika s han mste sl 30 eller lgre fr att lyckas. Han
slr 43 och misslyckas allts. Rutger stryker 2 KP frn sitt rollformulr och
fortstter striden.
Kraftprov
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Ny frdighet, Kraftprov (1 X V I L ).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: kar STY med 2T10 + 1/10 Kraftprov under VIL SR.
VARAKTIGHET : VIL SR .
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan hmta oerhrd fysisk styrka
ur sin viljekraft. STY kar med effekten i VIL antal SR . Det nya
STY-vrdet ger kad SB och strre frmga att lyfta, kasta och
bra saker. Effekten av kraftprov r inte kumulativ med sig
sjlv.
Levitera
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Ny frdighet, Levitera (1 X V I L ).
RCKVIDD : Personlig. EFFEKT: Flyga 0,5 x VIL m/ SR.
VARAKTIGHET : V I L X 2 SR eller koncentration. BESKRIVNINC :
Psi-mutanten kan anvnda tankekraft fr att ltta frn
marken och svva omkring med en hastighet av 0,5x VIL m/sR.
Om psi-mutanten tappar koncentrationen eller om
SL varaktigheten gr ut brjar den falla mot marken och kan ta
skada om den befinner sig tillrckligt hgt upp. Psi-mutanten
fr d sl ett frdighetsslag fr att bromsa fallet och halvera
skadan.
Livslnk
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Ny frdighet, Livslnk (1 X V I L ) . RCKVIDD :
Initialt berring, sedan syn eller telepati. EFFEKT: Psi-mutant
och en annan varelse delar p all skada de fr. Varelsens VIL
Koncentration.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan upprtta en lnk mellan sig
sjlv och en annan varelse. Lnken innebr att mutanten och
varelsen delar p alla skada de fr. Livslnk kan anvndas fr
att skydda en vn eller fr att hindra en fiende frn att attackera
psi-mutanten. Om endera personen i lnken tar skada delas
den med tv och drabbar bda de lnkade. Skada som trffar
en viss kroppsdel hamnar i samma kroppsdel i de lnkade var-
elserna. En varelse kan endast ha en livslnk igng samtidigt.
Lokalisera
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Ny frdighet, Lokalisera (1 x INT ).
RCKVIDD : Speciell, se beskrivning.
EFFEKT : Psi-mutanten fr ledtrdar till var ett objekt eller en
person finns.
VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan finna objekt och personer
genom att koncentrera sig p dem. Mutanten kan endast
ska efter ett specifikt freml eller en person, inte grupper av
personer eller saker och inte heller efter mer generella begrepp
som till exempel en viss metall eller laservapen i allmnhet.
Om psi-mutanten inte har sett fremlet eller personen med
egna gon kan den utg frn en beskrivning som ges av en
annan person, men fr d -25% p sitt frdighetsslag. Lnga
avstnd gr det ocks svrare fr psi-mutanten att Lokalisera
mlet.
Genom ett lyckat frdighetsslag fr psi-mutanten en bild av
platsen dr det skta finns just i den stunden. Det innefattar
bild, ljud, lukt och rrelser. Om det gller en person fr mutan-
ten en gonblicksbild av den skta varelsens sinnesintryck.
r det skta ett objekt ges istllet intryck som om psi-mutan-
ten ett kort gonblick befann sig i objektets stlle.
Modifikationer fr Lokalisera:
- 25% om mutanten sker utifrn ngon annans beskrivning.
- 50% om mutanten aldrig har sett typen av freml han
frsker Lokalisera.
-1% per 10 mil mellan mutanten och objektet. Om avstndet
r nrmare n 10 mil rknas inte avdraget.
+15% om mutanten r vl frtrogen med objektet eller per-
sonen han frsker Lokalisera.

Lkande hnder
KOSTNAD: 4
AKTIVERING: Ny frdighet, Lkande hnder (1 X V I L ).
RCKVIDD: Berring.
EFFEKT: Levande varelsers skador lks snabbare n normalt.
terger 2T10 + 1/10 av Lkande hnder antal KP, terstller
kritiskt och ddligt skadade kroppsdelar om effektslaget ver-
vinner det antal KP som slog ut kroppsdelen. VARAKTIGHET: 1
SR/ KP.
BESKRIVNING : Psi-mutantens berring kan pskynda den
naturliga lkeprocessen. Ett lyckat frdighetsslag lker lika
mnga KP som effektslaget med en hastighet av 1 KP/SR. L-
kande hnder kan dessutom terstlla bde kritiska och dd-
ligt skadade kroppsdelar om effektslaget vervinner det antal
skadepong som orsakade skadan. D rknas kroppsdelen
inte som kritiskt skadad/ddligt skadad lngre. Om effektsla-
get lyckas vervinna den totala skadan blir en ddligt skadad
kroppsdel kritiskt skadad. Inga KP terfs om psi-mutanten l-
ker kritiska eller ddliga skador svida inte effektslaget vervin-
ner den totala skadan. De verskjutande pongen terfs d
hos den skadade varelsen. Om effektslaget r lgre n skadan
misslyckas frsket och inga KP terges heller.
EXEMPEL: En strid har precis avslutats och psi-mutanten Saare vill frska
hela en av de andra rollpersonerna: den muterade uttern Nix, som har ett
utslaget ben efter att ett hagelskott gav 14 KP i skada. Hon mste frst
lyckas med ett frdighetsslag fr Lkande hnder. Saare har 63% i Lkande
hnder och slr 44 - hon lyckas. Fr att se om hon lyckas lka de vrsta
skadorna i Nix ben slr hon ett effektslag. Resultatet blir 16, tv hgre n
skadan p 14 pong. Nix ben r inte kritiskt skadat lngre. Nix har dock
fortfarande 14 pong i skada och mr lngt ifrn bra. Saare vill frska
hela den terstende skadan och slr ett nytt frdighetsslag. Hon slr 28
och lyckas drmed igen. Effektslaget blir 12 den hr gngen och under de
nrmaste 12 SR terfr Nix 12 KP.
Mental skld
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Mental skld (1 X V I L ) . RCKVIDD:
Personlig och/eller andra inom syn eller telepati. EFFEKT:
Motverkar frsk att pverka psyket p upp till 1/10 av Mental
skld antal individer. VARAKTIGHET: Koncentration.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten kan skydda sig sjlv och andra
varelser mot ingrepp i psyket. Detta inkluderar alla attacker
som riktar sig mot ett offers VIL. Att aktivera och underhlla
psi-mutationen rknas som en defensiv handling. Frdighets-
slaget anvnds p samma stt som frdigheten Undvika (se
sid. 26) och modifieras av antalet defensiva handlingar mutan-
ten utfr under den aktuella SR. Mutanten mste inte inkludera
sig sjlv bland dem som skyddas. Den som skyddas behver
inte vara medveten om eller godknna skyddet.
Osynlighet
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Ny frdighet, Osynlighet (1 X VIL ).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT : Psi-mutanten blir osynlig fr alla vars VIL vervinns
med 2T10 + 1/10 Osynlighet.
VAR AKTIGHET : V I L X 2 SR .
FRMGOR 43
BESKRIVNINC : Psi-mutanten blir genom mutationen osynlig
fr omvrlden p s stt att varelser i hans omgivning inte
lgger mrke till hans nrvaro. Psi-mutanten kan frivilligt ge
sig till knna genom att aktivt pkalla offrets uppmrksamhet
genom till exempel ett skarpt ljud. Osynlighet fungerar ven
genom bevakningskamror, men pverkar inte robotar och
elektroniska bevakningssystem. Fr att framgngsrikt kunna
anvnda mutationen mste psi-mutanten frst lyckas med ett
frdighetsslag och sedan vervinna offrens VIL med ett
effektslag. Om man lyckas vervinna ett offers VIL r man
osynlig fr honom under varaktigheten.
Paralysera
KOSTNAD: 3
AKTIVERING : Ny frdighet, Paralysera (1 X VIL ).
RCKVIDD : Syn.
EFFEKT : Offret blir handlingsfrlamat om dess VIL vervinns
med 2T10 + 1/10 Paralysera.
VARAKTIGHET: Psi-mutantens V I L X 2 - offrets VIL antal SR, dock
alltid minst 1 SR .
BESKRIVNINC : Psi-mutanten har frmgan att snda ut vgor
av psykisk energi som tillflligt handlingsfrlamar en eller flera
motstndare. Om psi-mutanten lyckas vervinna offrets VIL
med ett effektslag sls offrets centrala nervsystem ut och offret
faller ihop i en hg p marken.
Parasit
KOSTNAD : 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Parasit (1 X V I L ).
RCKVIDD : Berring.
EFFEKT : Suger frdigheter ur offren om deras VIL vervinns
med 2T10 + 1/10 Parasit. VARAKTIGHET : VIL /4 h.
BESKRIVNINC : Psi-mutantens berring kan stjla andra var-
elsers livskraft eller erfarenheter genom berring. Rustningar
hjlper mot angreppet men bara med 5X ABS % chans. Fr att
kunna stjla erfarenhet mste frst offrets VIL vervinnas med
ett effektslag. Mutanten kan sedan vlja att stjla 5 x skillnaden
mellan effektslaget och offrets VIL frn valfri frdighet. Det
mste vara en frdighet som offret har och mutanten kan inte
stjla fler procent n varelsen har i frdigheten. Om offret r
medvetet om attacken krvs en lyckad nrstridsattack frn psi-
mutanten fr att Parasit ska fungera. Ett offer kan ocks vlja
att frivilligt bli parasiterad, men man mste vervinna offrets
VIL fr att framgngsrikt kunna anvnda Parasit.
Psistt
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Ny frdighet, Psistt (1 X V I L ) .
RCKVIDD : Nra/10 m.
EFFEKT : 1T6 + 1/10 Psistt KP i skada mot upp till tv fiender.
Slr omkull de vars STO vervinns med 2T10 + 1/10 Psistt.
VARAKTIGHET : Omedelbar.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan sl till motstndare mentalt.
Psistten utfrs som en vanlig attack och kan riktas mot flera
motstndare. Rustningar skyddar mot attacken, som alltid
fljer en rak linje frn psi-mutanten. Attacken kan inte pareras
men frmgan Mental Skld motverkar att man sls omkull
av en psistt. Sttvgen kan samka en mindre mngd skada,
44 KAPITEL 4

men ocks sl omkull offret. Om psi-mutanten lyckas ver-
vinna offrets STO med ett effektslag kastas offret omkull och
flyger (effektslaget - STO) meter bakt.
Psykometri
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Ny frdighet, Psykometri (1 x INT).
RCKVIDD: Berring.
EFFEKT: Intryck frn ett freml eller en plats psykiska historia.
2T10 + 1/10 Psykometri bonus till Teknologi. VARAKTIGHET:
VIL SR.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten kan f information genom att
hlla i ett freml eller berra en viss plats. Mutanten fr en
kaotisk strm av sinnesintryck frn de varelser som tidigare
anvnt fremlet eller befunnit sig vid platsen. Psi-mutationen
kan anvndas fr att ta reda p vem som haft ett visst freml
tidigare eller vem som varit p en viss plats tidigare. Den ger
ocks effektslaget i bonus till frdigheten Teknologi nr det gl-
ler att frst sig p fynd.
Sannolikhetsfrndring
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Sannolikhetsfrndring (1 x VIL).
RCKVIDD: Syn.
EFFEKT: ndrar chansen att ngot hnder/inte hnder med
2T10 + 1/10 Sannolikhetsfrndring. VARAKTIGHET:
Omedelbar.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten kan frvrnga sannolikhets-
flten runtomkring sig. P s stt kan den kraftigt pverka
sannolikheten att hndelser i omgivningen intrffar eller inte
intrffar. Sannolikhetsfrndring kan anvndas till att pverka
frdighetsslag, vare sig de r mutantens egna, andra RP:S eller
fienders. Endast frdighetsslag kan pverkas, inte skador eller
mutationers effektslag. Ett lyckat frdighetsslag i Sannolikhets-
frndring pverkar ett effektslag antal procent p ett trnings-
slag under innevarande SR. Att anvnda sig av Sannolikhetsfr-
ndring rknas som en defensiv handling.
Simultankapacitet
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Ny frdighet, Simultankapacitet (1 x INT).
RCKVIDD: Personlig. EFFEKT: En fri handling/SR.
VARAKTIGHET: VIL X 2 SR.
BESKRIVNINC: Psi-mutanten kan mobilisera en extraordinr
simultanfrmga under VIL x 2 SR . Under varaktigheten kan
psi-mutanten utfra en extra handling utan ngra avdrag varje
SR. Det maximala antalet handlingar/sR kas frn fyra till fem.

Sjtte sinne
KOSTNAD: 1
AKTIVERING : Ny frdighet, Sjtte sinne (1 x INT ).
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Bonus p lakttagelsefrmga och alla defensiva slag
under varaktigheten motsvarande 2 T 10 + 1/10 Sjtte sinne.
VARAKTIGHET: V I L X 2 SR.
BESKRIVNING: Psi-mutanten har ett sjtte sinne och fr subli-
miniala aningar om vad som ska hnda den under de nrmas-
te VIL x 2 SR. Psi-mutanten fr p grund av detta en bonus p
lakttagelsefrmga och alla defensiva slag (inklusive Undvika)
under den tidsrymden motsvarande ett effektslag.
EXEMPEL: Rutger aktiverar Sjtte sinne. Han har 54% i frmgan och lyckas
aktivera den. Han slr d 2T10 och lgger till 5 (54/10 avrundat nedt).
Totalt slr Rutger 13. Under VILX2 SR (i Rutgers fall 26) lgger allts Rutger
till 13% p alla slag nr det gller lakttagelsefrmga, Undvika och Parera.
Skrck
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Skrck (1 x VIL).
RCKVIDD: Syn, telepati.
EFFEKT : Skrmmer en motstndare om dess VIL vervinns
med 2T10 + 1/10 Skrck.
VARAKTIGHET : Mutantens VIL x 2 - offrets VIL SR , minst 1.
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan vcka avgrundsdjup fruktan
hos sin fiende som flyr frn psi-mutanten under hela varaktig-
heten. Kan de inte fly gmmer de sig och kan de inte gmma
sig kurar de ihop sig och gnyr.
Telekinesi
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Ny frdighet, Telekinesi (1 X VIL).
RCKVIDD: Syn.
EFFEKT: Kan frflytta freml med tanken. Maximal vikt 2T10 +
1/10 Telekinesi antal kg. Kan kasta lsa freml som attacker,
skada 1T6 + 1/10 Telekinesi. VARAKTIGHET : VIL SR eller
koncentration. BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan pverka
materia med sitt psyke och flytta objekt med tanken. Han kan
slita saker ur hnderna p en varelse, men det krver att
varelsens STY + fremlets vikt i kg vervinns med ett
effektslag. Psi-mutanten kan sedan om han vill flytta fremlet
till sig sjlv eller vilken annan plats som helst inom
rckvidden. Mindre lsa objekt kan lyftas och kastas. D
anvnds Telekinesi fr att trffa mlet som en vanliga attack.
Projektilerna kan pareras som kastvapen, frutsatt att de
kommer farande inom mlets synflt. S lnge det finns
projektiler och de ligger inom rckvidden kan mutanten lta
dem trffa mlet frn vilket hll som helst vilket kan
omjliggra eller frsvra parader och undvikande.
Telepati
KOSTNAD: 2
AKTIVERING :Ny frdighet, Telepati (1 x VIL ). RCKVIDD: Syn,
berring samt speciell, se beskrivning. EFFEKT: Lsa och
snda tankar. Ovilliga offers VIL mste vervinnas med 2T10 +
1/10 Telepati.
VARAKTIGHET : Koncentration, minst 1 SR per frga eller med-
delande.
FRMGOR
BESKRIVNINC : Psi-mutanten kan fnga upp ytliga tankar hos
intelligenta varelser och snda telepatiska meddelanden direkt
till deras medvetande. Varelser man tidigare haft telepatisk
kontakt med kan ns ven nr de r utom synhll. D fr mu-
tanten dock -25% p sitt frdighetsslag. P det sttet kan vissa
andra mutationer utnyttjas p varelser som r lngt borta.
Man kan ocks frska lsa ytliga tankar i ett motvilligt offer
genom att vervinna offrets VIL med ett effektslag. Man fr d
en uppfattning om vad offret tnker p just d och i vilken sin-
nesstmning offret befinner sig i. Varelser uppfattar att ngon
frsker lsa deras tankar om ett effektslag misslyckas. Detta
upplevs d som en ltt yrsel under ett par sekunder.
Varje meddelande tar 1 SR i ansprk men rknas inte som
ett ytterligare anvndande av frdigheten. Psi-mutanter som
sjlva har Telepati uppfattar ett frsk att lsa deras tankar
direkt och kan frska blockera det genom att lyckas med ett
eget frdighetsslag.
Vderkontroll
KOSTNAD : 3
AKTIVERING : Ny frdighet, Vderkontroll (1 X VIL ). RCKVIDD :
Syn eller nra/10 m (urladdning). EFFEKT : Kastaren kan
ndra vdret och kalla ned blixtar frn skmoln. Drtill avfyra
en blixt mot ett ml p nra hll. sk-viggen ger 7T6 + 1/10
Vderkontroll i skada, rustningar skyddar som vanligt. En
mindre kraftfull urladdning ger 2T6+1/10 Vderkontroll i
skada. Psi-mutanten tar ocks sjlv skada av skviggen.
VARAKTIGHET : VIL x 2 timmar eller omedelbar. BESKRIVNINC :
Psi-mutanten kan ndra vdret med ett lyckat
frdighetsslag. Vdret ndas snabbt, men inte onaturligt
snabbt. Rkna med att smrre ndringar (molnigt till regn) tar
en timme, radikalare frndringar (klart till regn) tar 6 timmar
och helt vderomslag (vackert till storm) ett helt dygn. Effekten
kvarstr i VIL x 2 timmar.
Psi-mutanten kan ocks dra ner blixtar frn ett ovder
(observera att det mste rda storm fr att psi-mutanten ska
kunna avfyra en skvigg) mot stora stillastende ml. Mlet
mste vara inom synhll fr mutanten. Mlet skadas om det
skulle skadas av ett vanligt nedslag. Trd och hus kan brja
brinna, men bilar r isolerade om de har gummidck.
Att dra ned en blixt frn en storm man sjlv skapat rkna
som ytterligare en anvndning av mutationen och krver
allts ytterligare ett frdighetsslag. Om psi-mutanten vljer att
behlla samma vder efter VIL x 2 timmar sls ett nytt frdig-
hetsslag. Fr varje nytt frdighetsslag av samma psi-mutant
halveras dock effekten.
I strid kan psi-mutanten bygga upp en laddning mellan sig
och en annan varelse. Ljusbgen som slr ut mellan mutant
och offer hanteras som en vanlig avstndsattack. Psi-mutanten
mste sl ett Vderkontroll fr att trffa. Ljusbgen r betydligt
mindre kraftig n en skvigg och ger 2 T 6+1/10 Vderkontroll
i skada. Rustningar skyddar.
P grund av de kraftiga energier psi-mutanten samlar p
sig tar han sjlv skada nr han slungar skviggar med hjlp
av Vderkontroll. Kastar psi-mutanten en ljusbge (2T6+1/
10) tar han sjlv halva skadan, och nedkallar han en skvigg
(7T6+1/10) tar mutanten 3T6+1/10 i skada av de vldsamma
energierna.
46 KAPITEL 4
ROBOTAR R VARELSER av plast och metall. Av naturliga skl har
de inga mutationer. Robotar har heller aldrig varit srskilt fram-
gngsrika socialt. Vad som definitivt skiljer dem frn de andra
klasserna r deras tillgng till och frstelse av hgteknologi.
De flesta robotar r specialutrustade fr de syfte de skapades
fr. I mnga fall har ven senare tillgg och modifikationer
gjorts. Dessa specialutrustningar och modifikationer kallas
med ett gemensamt namn fr optioner.
Optioner infrskaffas som andra frmgor: man kan vlja
att kpa optioner med skapelsepong (SP) enligt de kostnader
som anges i tabellen nedan; de kan ocks slumpmssigt sls
fram (kostar 2 SP per slag); till sist kan man ocks vlja att
kombinera kp med slump. En robot kan ha maximalt fyra
optioner, oavsett vad deras totala kostnad blir.
Optioner
Analysenhet
KOSTNAD : 1 Mjukvaran r s pass komplex att en hel del ofrutsedda
AKTIVERING: Vid behov.
RCKVIDD : Nra/25 m.
EFFEKT: Roboten r utrustad med knsliga analysinstrument.
VARAKTIGHET : Koncentration.
BESKRIVNINC : Roboten r utrustad med en rad olika sensorer
och analysinstrument. Roboten kan anvnda dessa fr att gra
mer grundlggande frutsgelser och med hjlp av frdighe-
ten Naturvetenskap ven dra mer lngtgende slutsatser. I
grundversionen innehller en analysenhet termometer och
barometer som den kan gra vderfrutsgelser med; toxiko-
meter som kan pvisa och analysera gifter; en geigermtare
som mter strlning, dess typ och styrka; magnetsensorer
som mter fltstyrka och registrerar EMP-vgor. I spelet kan
roboten alltid avgra om en plats r giftig, strlskadad eller
liknande, fr djupare analyser krvs ett lyckat frdighetsslag i
Naturvetenskap.
Batteriladdare
KOSTNAD: 3
AKTIVERING : Vid behov.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Laddar e-pack direkt frn robotens egen energiklla.
VARAKTIGHET : Vid behov, laddningstider se beskrivning.
BESKRIVNINC : Roboten har speciella uttag fr laddning av e-
pack. Roboten kan ladda alla typer av e-pack, men laddnings-
tiderna varierar.
Tabell 4.5 Batteriladdare
Betapersonlighet
KOSTNAD : 2
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Roboten har en mer mnniskoliknande personlighet.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Roboten har utrustats med experimentell
mjukvara till sitt personlighetschip. Mjukvaran emulerar mn-
niskans mindre rationella aspekter. En fljd av detta r att ro-
botens personlighet kan frndras genom erfarenheter.
Robotar med betamjukvara kan ha en mycket srprglad
personlighet. Ngra av de vanligaste sakerna som frskte
emuleras var ddsngest, rdsla fr misslyckanden, stor
frstrkning vid framgng och socialt erknnande. Mer irra-
tionella inslag som "lga" impulser - till exempel avundsjuka
och kriminellt beteende - finns ocks med. Givetvis lmnade
programutvecklarna kvar beteendesprrarna som hindrar vld
mot mnniskor, men om roboten ocks har optionen modifie-
rad beteendesprr kan roboten bete sig hur som helst, till och
med som en ylande fullblodspsykopat.
resultat har uppsttt. Robotar med betamjukvara kan drfr
ha utvecklat drag som inte vanligen finns hos mnniskor eller
mutanter. Som en konsekvens av detta vljer spelaren rtt fritt
hur RP:S personlighet har utvecklats sedan den aktiverades.
Trots att roboten utvecklat sin personligt r det dock viktigt att
komma ihg att roboten fortfarande styrs av en uppsttning
kretsar. Helt mnniskolika lyckades den gamla tiden forskare
inte gra robotarna.
 FRMGOR 47

Cyberdeck
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Vid behov. Speciella handlingar krver frdighe-
ten Naturvetenskap. RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Interface tillsammans med cyberjack ger tillgng till
resterna av cyberntet. VARAKTIGHET: Koncentration.
BESKRIVNING: Roboten r utrustad med interface och fiberop-
tisk anslutningskabel och kan surfa i de rester som terstr
av det en gng vrldsomfattande ntet av servrar, fiberoptik
och satelliter som kallades cyberrymden. Frutsttningen r
att roboten hittar ett fungerande cyberjack - en port till ntet.
Numera r det endast fragmentariska delar av ntet som nnu
fungerar, isolerat till enstaka forskningsstationer och militrba-
ser. Nr roboten har tillgng till fungerande portar till en sdan
rest av cyberrymden kan den anvnda frdigheten Naturveten-
skap fr en rad saker: hitta information, lsa/lsa upp drrar,
aktivera eller deaktivera frsvarssystem och kanske till och
med omprogrammera skydds- och stridsrobotar.
Tabell 4.6 Cyberdeck
EMP-skydd
KOSTNAD : 1
AKTIVERING : Automatisk.
RCKVIDD : Personlig.
EFFEKT: Tar ej skada av EMP-strlning och Robdes-vapen.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Roboten har utrustats med skydd mot de
elektromagnetiska pulsar som bildas bland annat vid ter-
monuklera explosioner. EMP-vapen producerades ocks fr
frstrelse av elektroniska kretsar och robotar. EMP-skyddet
gr roboten oknslig fr svagare EMP-attacker som Robdes-
gevr och EMP-granater. Det ger ett mer begrnsat skydd mot
kraftigare attacker, till exempel frn satellitburna EMP-system
och frn atomvapen. Om roboten utstts fr en sdan attack
krvs ett krvs ett lyckat FYS X 5-slag fr att vsentliga kretsar
i roboten inte ska brnnas ut. Robotar utan denna option fr-
strs omedelbart.

Extra reservdelar
KOSTNAD: 1 fr 2 reservdelar, max 10 reservdelar.
Databank AKTIVERING : Automatisk.
KOSTNAD: i/mne, max 5 mnen. RCKVIDD : Personlig.
AKTIVERING: Automatisk. EFFEKT: Ytterligare reservdelar i interna behllare.
RCKVIDD: Personlig. VARAKTIGHET : Permanent.
EFFEKT: Tillgng till omfattande databank ver ett eller flera BESKRIVNINC : Roboten r utrustad fr lngre tider mellan
mnen. serviceomgngarna och har frsetts med extra reservdelar
VARAKTIGHET: Permanent. utver de som alla robotar har med sig frn start. Om du
BESKRIVNINC: Roboten r frsedd med en databank vilket ger slumpmssigt slagit fram optionen fr roboten ytterligare
den specialistkunskaper inom ett naturvetenskapligt omrde, 1 T 10
Medicin, Naturvetenskap eller Reparation. Varje SP ger robo- reservdelar.
ten tillgng till ett specialomrde inom vilket roboten anses ha
1,5 x Medicin/Naturvetenskap/Reparera. Ngra exempel ges i Gastronom
tabellen nedan. Om frmgan slagits fram slumpmssigt slr KOSTNAD: 1
du 1T3 fr att avgra vilket omrde roboten r extra kunnig AKTIVERING :
Automatisk.
RCKVIDD :Personlig.
EFFEKT : Roboten kan ta och dricka som en

Tabell 4.7 Databankspecialisering

mnniska.
48 KAPITEL 4
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Roboten r frsedd med en artificiell mag-tarm-
kanal och kan ta och dricka som levande varelser. Bara oljor
tas upp av det som ts, resten komprimeras i interna behllare
som tms vid lmpliga tidpunkter.
Intercom
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Vid behov.
RCKVIDD: 10 mil.
EFFEKT: Inbyggd komradio.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC:Roboten kan kommunicera med andra radio-
sndare inom rckvidden om rtt band och frekvens stlls in.
Integralenhet
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Bonus till motoriska frdigheter nr timing krvs. P-
verkar en frdighet t gngen. VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Roboten r utrustad med mjukvara som kar
dess kapacitet i motoriska frdigheter som innefattar timing,
till exempel vapenfrdigheter, fordon och akrobatik nr timing
r en faktor. Att i lugn och ro skjuta p ett stillastende ml
pverkas inte av optionen, men att avfyra ett vapen mot ett
rrligt ml gr det. Endast en frdighet pverkas under en och
samma SR och roboten fr d en +25% p att lyckas. Frst
nsta SR kan en annan frdighet kas.
Interface
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Vid behov.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Kan koppla upp sig mot cyberntet fr att hmta/
skicka information. VARAKTIGHET: Koncentration.
BESKRIVNINC: En enklare modell n cyberdeck (se ovan). Infor-
mation kan sndas in och ut frn ett ntverk. Roboten kan inte
pverka ntverket i ngon strre utstrckning, men kan hmta
ned information som finns tkomlig fr allmnheten.
Internbehllare
(utver reservdelslda och frsta-hjlpenkit)
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Behllare i kroppen.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Roboten har ett eller flera hlrum i kroppen
som kan anvndas som frvaringsutrymme. Dimensionerna
och placeringen av behllarna kan variera, men har en sam-
manlagd volym p 1 dm3 vilket motsvarar 1 liter.
Behllaren r stor nog att frvara till exempel en mindre pi-
stol eller en kniv. Behllaren r dessutom vl gmd p roboten
och om roboten genomsks krvs ett lyckat frdighetsslag i
lakttagelsefrmga med ett avdrag p -75% fr att hitta den
dolda behllaren.
Kemotermisk barrir
KOSTNAD: 2
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Roboten tar halv skada av eld energirikt ljus och fr-
tande mnen. VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Robotens yta eller hud r specialbehandlad och
roboten tar bara halv skada av eld, energirikt ljus (till exempel
laser) och syra. Halvera skadan efter att eventuell rustning
roboten br dras, men fre dess interna pansar. En robot med
denna option kan inte bra syntetiskt skinn d detta frstr
den speciella legering som metallen behandlats med.
Medikit
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Frdigheten Medicin anvnds.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Roboten har tillgng till och kan anvnda sig av hg-
teknologisk medicin. VARAKTIGHET: Se beskrivning.
BESKRIVNINC: Roboten r utrustad med bioscanner, ultraljud,
fltrntgen och kirurgiska laserinstrument. En autoinjektor
som kan fyllas p med Lkedroger och Regen ingr ocks. Se
vidare Robodoc och avsnittet om skador och lkning (sid. 56).
Medikit ger roboten extraordinr mjligheter till att stlla diag-
noser och administrera korrekt behandling. Roboten fr drfr
en 25%-bonus p frdigheten Medicin.
Mikroskopga
KOSTNAD: 1
AKTIVERING: Vid behov.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Nrliggande objekt kan frstoras upp till 1000 gnger.
VARAKTIGHET: Koncentration.
BESKRIVNINC: Robotens gon fungerar som ett mikroskop.
Om frdigheterna Medicin eller Naturvetenskap anvnds
fr att studera ngot i detalj lggs +25 procent till slaget om
mikroskopga finns tillgngligt. Det samma gller fr Repa-
rera nr finelektronik ska lagas, till exempel energivapen eller
energirustningar.
Modifierad beteendesprr
KOSTNAD: 3
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Beteendesprren r modifierad eller bortplockad.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC: Ngon har modifierat eller tagit bort robotens
beteendesprr, alternativt har kretsen gtt snder. Det gr att
spelaren kan vlja vilka delar av robotars normala beteende-
sprr som finns kvar, om delar har gjorts om eller om roboten
helt enkelt saknar beteendesprrar. Modifierad beteendesprr
skiljer sig frn optionen betapersonlighet genom att robotens
beteende fortfarande r logiskt och bokstavligt. Det som har
modifierats eller tagits bort r bengenheten att lyda order frn
mnniskor, att alltid stta mnniskors skerhet fre sin egen,
att inte genom handling eller underltenhet att handla tillta
att mnniskor skadas.
 FRMGOR 49

Pansar knda sprk.

KOSTNAD: 2/pong, max 3 pong.
AKTIVERING: Automatisk. RCKVIDD:
Personligt.
EFFEKT: Frstrkt pansar skyddar och ger avdrag p vissa fr-
digheter.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC : Robotens pansar r frstrkt. Pansaret antas
vara frstrkt i hela kroppen. Varje ytterligare pong som
tillfrs ger 5 procent i BEG (se avsnitt om rustningar) p Akro-
batisk, Smyga, Undvika. lakttagelsefrmga pverkas inte trots
att pansaret ocks skyddar huvudet. Har du slumpmssigt sla-
git fram optionen sls 1T3 fr extra pansar. Detta extra pansar
byggs utanp robotens standardrustning p 4 ABS.
Sekundrsystem
KOSTNAD: 4 liga modellerna, med undantag frn magasinet som r kopplat
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT: Sekundrsystem gr roboten tligare men mer svr-
lagad.
VARAKTIGHET: Permanent.
BESKRIVNINC : Robotens olika kretsar r frsedda med back-
up system. Det gr roboten mindre knslig fr skador, men
samtidigt mer komplicerad att laga. Robotens fr 1,5 x KP vilket
ocks pverkar TT. Samtidigt fr alla frsk att Reparera robo- RCKVIDD : Personlig.
ten -25 % p trningsslaget. Roboten kan ocks laga sig sjlv
nr huvudet slagits ut, frutsatt att robotens armar fortfarande
r intakta och fungerande.
Sensorer
KOSTNAD: 1/variant.
AKTIVERING: Vid behov.
RCKVIDD: Syn eller max 1000 m.
EFFEKT: Aktiva sensorer av olika slag ger frdelar, men kan ofta
rja roboten fr andra med sensorer eller detektorer.
VARAKTIGHET: Valfritt.
BESKRIVNINC: Roboten har tillgng till en vgklla som snder
ut vgor av ngot slag som sedan fngas upp av detektorer
p roboten. Roboten kan bara ha en sensor igng samtidigt.
Andra detektorer som opererar med samma form av vgor
kan ltt uppfatta roboten. En mutant med mutationen sonar
upptcker direkt en annan sonarsndare om vgorna frn
robotens vgklla trffar mutanten. Roboten kan vlja att vara
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Roboten har en inbyggd tolkenhet som gr att
roboten kan tala och lsa alla de strre sprken som anvndes
fre katastrofen.
Vapen
KOSTNAD : 2 per vapen.
AKTIVERING : Nrstrid eller Pistol anvnds.
RCKVIDD: Se respektive vapen.
EFFEKT : Inbyggd chockbatong och/eller bedvningspistol.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Roboten har inbyggda vapen. Eftersom robotar
i allmnhet r programmerade fr att inte skada mnniskor r
vapnen antingen chockbatong eller bedvningspistol. Fr en
kostnad av 4 SP fs bde och. Vapnen r identiska med de van-
till robotens eget lilla fusionskraftverk och allts inte tar slut
frrn roboten frstrts. Om optionen slagits fram slumpvis
sls 1T6. 1-2 ger chockbatong, 3-4 ger bedvningspistol och 5-6
ger bda tv.
Verktyg
KOSTNAD : 1 fr verktygsset, ytterligare 2 fr verkstad.
AKTIVERING : Frdigheten Reparera, i strid anvnds Nrstrid.
EFFEKT : Roboten kan alltid reparera hgteknologisk utrustning
eller 1T 6 + SB skada.
VARAKTIGHET : Permanent.
BESKRIVNINC : Roboten r frsedd med en rad verktyg som r
inbyggda i fingrar och underarmar. Om roboten r utrustad
med ett verktygsset kan den alltid anvnda Reparera om re-
servdelar finns att tillg. Om roboten dessutom har tillgget
verkstad kan den ocks utfra konstruktioner, hemmabyggen
och andra mer omfattande processer. Verktygen kan ocks
anvndas som vapen och rknas d som naturliga vapen som
gr 1 T 6 + SB skada. Om optionen slagits fram slumpmssigt
sls 1T3. 1-2 ger verktygsset, 3 ger verktygsset + verkstad.
gonlaser
KOSTNAD: 3
AKTIVERING : Frdigheten Pistol eller Gevr anvnds i strid,
Reparera anvnds vid svetsning.
RCKVIDD : Extrem/200 m

utrustad med fljande sensorer: EFFEKT : Roboten har mjlighet att skjuta laser ur ett ga, som

1. IR. Snder ut infrartt ljus och fngar upp det igen, ger en vapen eller svets.
bild av omgivningen. VARAKTIGHET : Koncentration.

2. Radar. Snder ut radarvgor och skapar en bild utifrn det. BESKRIVNINC : Robotens ena ga r en lasersvets som ver tid

3. Sonar. Ljudvgor skickas ivg och "ekas" tillbaka vilket ger
roboten en bild av omgivningen.
Om optionerna slumpas fram s sl 1T3 fr antalet varianter
och sl sedan 1T3 en eller tv gnger p tabellen nedan om
frsta slaget blev lgre n 3.
kan skra igenom de flesta material. gonlasern kan anvndas
som ett laservapen i strid om robotens beteendesprr tillter
detta. Den bsta frdigheten av Pistol eller Gevr anvnds d.
Magasinet r kopplat till robotens egen kraftklla och tar inte
slut s lnge som roboten fungerar.

Tolkenhet
Tabell 4.8 gonlaser
KOSTNAD: 5
AKTIVERING: Automatisk.
RCKVIDD: Personlig.
EFFEKT : Roboten talar och frstr alla gamla vrldens mer
50 KAPITEL 4
DE ICKE MUTERADE mnniskorna ( IMM ) har inga mutationer
som frbttrar dem; inte heller har de tillgng till robotarnas
optioner. De tillhr en privilegierad klass och har av hvd
frdelar p det monetra och sociala planet. Dessa frdelar
representaras i spelet Mutant av frmgor som kallas talanger.
Alla I M M har inte talanger: en del tillhr familjer som inte r
s framstende som de en gng var; andra har gjort bort sig
tidigare i livet och r familjens svarta fr; etc. Man kan vlja
att kpa talanger med skapelsepong fr tv skapelsepong
styck; de kan ocks slumpmssigt sls fram vilket kostar 1 SP
per slag; till sist kan man ocks vlja att kombinera kp med
slump. Till skillnad frn mutationer, psi-mutationer och optio-
ner kan en talang sls fram eller kpas flera gnger, i mnga
fall blir talangen d bttre.
Tabell 4.9 Talanger
Arvegods
Rollpersonen har rvt en eller flera vrdefulla saker som kom-
mer frn den gamla tiden. Sl en gng p tabellen nedan (ven
om du kpt talangen).
1. Kniv modell Rambo iv
2. Autoinjektor med 1T4 ampuller Lkedrog ii
3. Mmo-kub
4. Mini e-pack, 1T4 st
5. ID-kort typ 1
6. Komlnk, inget e-pack
7. Lkedrog 1, 1T8 ampuller
8. Bildfrstrkare utan e-pack.
9. Pistol 7.65 mm/revolver .32 med 1 T 8 skott
10. Vibrokniv utan e-pack
Egendom
Rollpersonen har rvt, tjnat ihop till eller str i begrepp att
rva en ansenlig egendom. Det kan vara en affrsrrelse, en
bt eller ett mindre gods. Ju fler gnger som talangen erhlls,
desto mer vrdefull r egendomen. Ngra frslag p lmpliga
objekt i varje prisklass presenteras nedan, men ska inte ses
som en begrnsning.
En gng: Ett hus vrt 2T6 X50 krediter, eller motsvarande
affrslokal.
Tv gnger: En mindre grd med tillhrande jordbruk. Vrde
4T6x50 krediter.
Tre gnger: En strre grd, med tillhrande jordbruksmarker
vrde 6T6 X50 krediter.
Fyra gnger: En affrslokal i centrala Hindenburg eller ett
fraktfartyg vrt 8T6 X50 krediter.
Gammal vn
Rollpersonen har en gammal vn som kan rdda honom ur
potentiellt livsfarliga situationer. Fr varje gng som talangen
vljs/sls fram fr RP en anvndning av talangen. Varje gng
talangen anvnds frsvinner en anvndning permanent. Det
r i allmnhet inte ndvndigt att sl fram den gamle vnnen
i detalj, utan det r tnkt att han ska vara tillrckligt bra fr att
kunna klara livhanken p RP. Befinner sig RP i en situation dr
gammal vn inte under ngra som helst omstndigheter kan
utnyttjas, till exempel djupt nere i en tidigare outforskad en-
klav, kan RP istllet fr att f den gamla vnnens hjlp vxla in
en anvndning av talangen mot att ett procentslag automatiskt
lyckas eller misslyckas.
EXEMPEL: Tuva r omringad av tre uppretade ekoxar och hennes liv och lem
brjar hnga ganska lst. Tuva tittar ner p sitt rollformulr och upptcker
talangen gammal vn. - Vnta..., sger hon, ...jag anvnder mig av onkel
Banjo - en gammal vn. SL funderar ett tag och brjar sedan bertta: - Du
kan hra ett surrande p avstnd och nr du tittar upp p himlen ser du
en svart prick som blir allt strre. Det r en illa hoplappad luftballong som
slpper ut ngot slags orange pulver. Ekoxarna verkar inte gilla pulvret och
ger sig av. Ballongen gr en landning p sltten och onkel Banjo kliver ut.
- Ah, smulan sger han. - Jag fick hra av ngra zonfarare att du hade
begett dig hitt. Jag tnkte bara kolla att allt stod rtt till. Tuva hoppar in
ballongen. - Bussiga gamla onkel Banjo tnker hon samtidigt som hon
stryker en anvndning av gammal vn frn rollformulret.
Mentor
Mnniskan har haft en framstende person (ej ndvndigtvis
en mnniska) som lrare i ngot mne. Varje SP som inves-
teras i den hr talangen ger antingen tillgng till en frdighet
(allts 1 x CE) som inte str upptagen p rollpersonens yrke el-
ler hjer taket fr en naturlig eller trnad frdighet. Frdigheter
som inte annars r allmnt tillgngliga kan vljas, exempelvis
Naturvetenskap eller Energivapen. Fr frdigheter mnniskan
redan har kas det maximala antalet SP som kan investeras
frn start med ett. Det ger max 4 x CE fr naturliga och 3 x CE
fr trnade frdigheter.
Inkomst
Rollpersonen har en stadig inkomst. Det kan rra sig om
rnta p egendom, ett mnatligt bidrag frn frldrar eller
annan slkt, vinstdelning frn andel i affrsrrelse, etc. Varje
mnad fr RP en summa krediter, motsvarande (antal gnger
talangen valts x 20). RP kan ta ut ett strre belopp vid ett enda
tillflle motsvarande 10 gnger den mnatliga summan, men
inkomstkllan frbrukas d fr alltid.
Kontakter
Rollpersonen har ett vl utbyggt kontaktnt och det finns en el-
ler flera personer som r skyldiga honom en tjnst. Varje gng
talangen erhlls fr RP en kontakt. Hur dessa kontakter han-
 FRMGOR 51

teras under spelets gng r upp till SL och tillfllet, men kon-
takten ska ge direkta frdelar. Ngra exempel p bra kontakter
r: polisman - kontakten kan ge RP information om pgende
utredningar eller hjlpa dem nr de hamnar i klammer med
lagens lnga arm; tjallare - kontakten har en viss uppfattning
om vad som r p gng i undre vrlden.

Rykte
Rollpersonen har gjort sig ett rykte av en eller annan anledning.
Sannolikt rr sig personen i de finare salongerna, han kan ock-
s vara en idrottsstjrna, musiker eller ngot annat som till-
drar sig allmnhetens uppmrksamhet. Personen behver inte
sjlv tillhra samhllets grdda, det rcker att synas med dem,
festa med dem och ha frhllanden med dessa. Varje gng
talangen erhlls fs ett pong i rykte (se reglerna fr rykte, sid.
115). Detta rykte kan senare under spelets gng bde ka och
minska beroende p RP:S handlingar. Nr man fr talangen ska
man ocks nrmare specificera vad man r knd fr. Ngra
exempel r: prisjgare, plggskalv, kndisfotograf, artist, etc.

Hemligt sllskap
Rollpersonen r medlem i ett hemligt sllskap och kan rkna
med organisationens std i flera frgor. I gengld frvntar sig
sllskapet lydnad och att RP ska stlla upp nr han blir kallad.
Sllskapet kan vara mer eller mindre knt fr allmnheten,
men vilka som r medlemmar och sllskapets agenda r i
regel hemliga. Fr varje gng talangen erhlles fr RP en hgre
rang i sllskapet.
1. Novis. RP r medlem i sllskapet men har mycket lite
makt. Han knner till de grundlggande reglerna som gller i
sllskapet. RP kan rkna med mycket begrnsad hjlp (till ex
empel 10 krediter som en engngssumma eller hjlp med ett
rende av liten betydelse).
2. Invigd. RP r ngon i sllskapet. En del knner till honom
och han har viss insikt i de regler som gller. RP kan rkna med
begrnsat std frn sllskapet (till exempel 25 krediter som en
engngssumma eller mer aktivt std frn en medlem av lgre
rang).
3. Adept. RP brjar nu f mer insikt i sllskapets hemliga
agenda. Han behrskar de flesta regler och de vanligaste ri
tualerna som frekommer. Han kan rkna med flera personers
std i frgor som frmjar sllskapets agenda.
Naturligtvis kan RP stiga ytterligare i graderna under spelets
gng. Om SL s tillter kanske han till och med kan bli stor-
mstare en dag.

Status
Rollpersonen r av god brd och kan luta sig tillbaka p ett
knt namn och vlrenommerade slktingar. Det gr att de
flesta personer ser upp till RP. RP fr en pong i status fr varje
gng som talangen vljs; antalet pong i status multipliceras
med 5 och detta lggs till reaktionsslaget.
En nackdel med talangen r att RP lttare knns igen av
oknda vilket i vissa situationer kan vara direkt dligt, till exem-
pel nr man anvnder frdigheten Undre vrlden fr att frkl
sig. Drtill brukar slktingar ha svrt fr att lta bli att lgga
sig i mnniskans levnadsvanor, val av vnner och eventuella
krleksaffrer. Men det r snt man fr rkna med om man
tillhr det fina folket.
 STRID 53

I EN VRLD efter katastrofen, dr rttsystem och samhllen sla- Till skillnad frn det enkla systemet pverkar ocks avstndet
gits snder av en forntida katastrof, r vapen och r stryka ofta till det planerade mlet frdighetsvrdet fr attacken och olika
de medel som avgr vem som har rtt och vem som har fel. former av skydd kan avgra mjligheten att trffa eller gra
Drfr r det inte ovanligt att strider utbryter mellan enskilda skada. Varje SR inleds med att bde RP och fienderna slr
personer, strre grupper och mindre statsbildningar. I Mutant varsitt initiativslag. SL faststller sedan en initiativordning fr
r strid frenat med livsfara - oavsett om du rkar i handge- bde RP och fiender. I nsta steg bestmmer alla stridande
mng med en fyrarmad zorkherre p en hamnkrog i Hinden- hur mnga offensiva handlingar de vill utfra. Fr varje extra
burg eller om du mter en fruktad Ekoxe lngt ute i Muskzo- handling utver den frsta (mutationer kan pverka antalet
nen. Det finns tv olika system fr att avgra utgngen av en handlingar en person kan utfra utan modifikation) pverkas
strid. Bda varianterna bygger p samma grundsystem. Det samtliga handlingar negativt. Nr alla inblandade valt hur
frsta, Enkelt stridssystem, r snabbare och lttare att lra sig mnga offensiva handlingar de vill utfra pbrjas SR.
men saknar samtidigt de mer omfattande och detaljrika regler Personen med hgst Initiativvrde brjar med sin frsta attack.
som terfinns under rubriken Avancerat stridssystem. Vilket Den utvalde motstndaren fr sedan Undvika eller parera
system som vljs r upp till varje spelgrupp. Ett alternativ r den attacken. Drefter fortstter nsta person i ini-
att utg frn det lttare stridssystemet och utka detta med de tiativordningen med sin attack och motstndaren fr Undvika
avancerade regler som just din spelgrupp gillar. Observera att eller parera. Vid varje attack avgr ocks SL p vilket avstnd
regler och frklaringar i denna bok utgr frn att du anvnder fienden befinner sig. Beroende p hur lngt borta mlet r kan
det avancerade stridssystemet. Nedan fljer en kort beskriv- ytterligare avdrag gras frn chansen att trffa.
ning av bde det enkla och det avancerade stridssystemet.
Efter detta fljer en mer ingende regelgenomgng fr delmo-
menten i en strid.
Frdelar och nackdelar med avancerat stridssystem
+ Skickliga personer kan utnyttja sina frdelar genom flera attacker
Enkelt stridssystem
+ Systemet mjliggr betydligt hgre niv av realism
En strid delas in i Stridsrundor (SR). Under varje SR hinner en
- I strider med mnga deltagare kan systemet bli lngsamt
person genomfra tv handlingar. Han hinner attackera en
- Bde SL och RP mste hlla reda p betydligt fler siffror och
gng (offensiv handling) och frsvara sig mot inkommande
modifikationer n i det Enkla stridssystemet.
attacker en gng (defensiv handling). I det enkla systemet
inleds varje strid med att bde spelare och fiender slr sina
initiativslag fr att bestmma i vilken turordning alla ska agera.
Initiativslag sls bara den frsta SR i en strid. Initiativslaget gl-
Kombination av systemen
ler sedan hela den aktuella striden.
De tv varianter av stridssystemet som presenterats ovan r
Personen med hgst Initiativvrde brjar med att vlja vem
anpassade fr tv helt olika typer av spelgrupper: de som vill
han vill anfalla. Han slr ett frdighetsslag fr sitt aktuella
ha ett mycket enkelt och snabbt system och de som vill ha
vapen och om han trffar fr motstndaren vlja om han vill
ett mer realistiskt och mer detaljerat system. Varje spelgrupp
frska Undvika eller Parera attacken. Striden fortstter sedan
kan dock anpassa systemet efter hur just de vill spela. Om din
med nsta person i den fallande initiativordningen till dess att
spelgrupp tycker att det blir fr krngligt att anvnda modifika-
SR r ver. Drefter brjar nsta SR. Kvarvarande personer el-
tioner fr avstnd p vapen br ni helt enkelt plocka bort den
ler varelser fortstter striden, med varsin offensiv och defensiv
regeln. Och vill ni att RP och fiender ska kunna utfra mnga
handling. Striden avslutas nr ngon av parterna vunnit.
offensiva handlingar varje SR kan ni enkelt anpassa ert system
Om ngon under en SR drar sig en Kritisk eller Ddlig
efter det.
skada blir personen slagen till marken och r ofrmgen att
slss vidare under innevarande SR. Beroende p var offret
dragit sig den kritiska skadan kan han dock kanske fortstta
striden under nsta SR, eller s r han utslagen och behver
akut medicinsk hjlp.

Frdelar och nackdelar med enkelt stridssystem:

+ Striderna gr snabbt
+ Stora strider blir lttare att verskda fr bde RP och SL.
- Striderna blir mindre realistiska
- Varje RP eller Spelledarperson (SLP) har frre mjligheter
att styra stridens frlopp

Avancerat stridssystem
I det avancerade stridssystemet tas hnsyn till ett flertal fakto-
rer som pverkar en strid, ssom mjligheten att skjuta flera
gnger och mot flera fiender, samt att Undvika eller parera
flera inkommande attacker.
54 KAPITEL 5
OAVSETT VILKET SYSTEM din spelgrupp anvnder fr att genom-
fra strider i Mutantvrlden finns en rad regler som bestm-
mer exakt hur striden ska g till, i vilken ordning alla stridande
ska slss, och hur skador hanteras. Hr fljer en beskrivning
av stridens alla delmoment, med specialregler fr exempelvis
bakhll, strid med vapen i fel hand och s vidare. Observera att
nedanstende regler antar att avancerat stridssystem anvnds.
Har ni valt att spela med enkelt system kan ni allts bortse frn
flera av specialreglerna.
Stridsrundan
Nr det drar ihop sig till strid mellan tv eller flera varelser
vergr spelet frn att spelas med flytande tid till ngot som
kallas Stridsrundor (SR). En Stridsrunda r ett stt att dela in
dramatiska skeenden i sekvenser s att de kan spelas p ett
strukturerat stt.
Under en SR kan alla inblandade frska sig p att utfra oli-
ka handlingar. Ordningen bestms av ett Initiativvrde. Varje
person som r inblandad i en strid har minst en offensiv och
en defensiv handling. Det gr att utfra flera offensiva och de-
fensiva handlingar, men det blir snabbt svrare att lyckas med
det man nskar freta sig. En SR r ingen egentlig tidsenhet
utan ett relativt mtt. Rkna med att en SR r ungefr 5 sek-
under lng om det r viktigt att hlla redan p den faktiska tid
som frflyter. 12 SR motsvarar allts en minut.
Initiativvrde
Frst av allt i en strid bestms i vilken ordning alla inblandade
ska agera. Detta grs genom att bestmma ett Initiativvrde
(iv). iv sls fram som 1 T 10 + Initiativbonus. Bonusen r vanli-
gen detsamma som en varelses SMI, men kan vara modifierad
av vissa frmgor. Olika vapen har dessutom olika initiativmo-
difikationer som lggs till iv. Den varelse med hgst iv brjar
med att deklarera vad han tnker gra under kommande SR,
sedan fljer vriga i fallande ordning. Om en varelse utfr fler
handlingar sjunker iv fr varje handling utver den frsta med
5. Den frsta handlingen sker p fullt iv, den andra p -5, den
tredje p -10 och s vidare.
Beroende p vad en RP tnker gra under en SR modifieras
ocks iv utifrn personens handlingar. Om en RP med iv 25
anvnder en Revolver .32 som frsta handling lgger han till
8 och fr drmed ett initiativvrde p 33 p sin frsta attack.
Om han sedan anvnder en mutation (som alltid har +0 i
Initiativmodifikation) gr han sin andra attack p iv 20 (25 i
grund som sedan modifieras med -5 eftersom personen gr
sin andra attack).
Om RP utfr flera handlingar kan en andra, tredje eller fjrde
handling aldrig g snabbare n den frsta oavsett om ett va-
pens Initiativmodifikation r hgre n +5. I sdana fall slr RP
tv slag p sitt frsta Initiativvrde.
Initiativordningen behlls s lnge aktiva stridshandlingar
utfrs. Blir det paus i striderna under minst en SR sls ett nytt
initiativslag.
EXEMPEL: Rollpersonen August Spnk har SMI 16 och br en revolver .32
(Init +8) i sin hgerhand. I den vnstra hller August ett jrnrr (Init +1).
August har allts en Initiativbonus p 16 (hans SMI). Drefter slr han
1T10 och i den aktuella striden blir slr han 7. August fr drmed ett iv
p 16+7=23. Eftersom hans revolver r snabb (+8) blir Augusts totala iv
med det vapnet 23+8=31. Vljer han dremot att slss med sitt jrnrr
frst frlorar han revolverns Initiativmodifikation och slr sitt frst slag
med jrnrret p 24(23+1). I det hr fallet innebr det att om August frst
slr med sitt jrnrr s gr han det p iv 24. Vljer han att gra sin andra
attack med sin revolver gr han det p samma iv som med jrnrret. Trots
att han br en revolver som normalt skulle ge August ett iv p 26 (23 i
grundlggande iv, -5 fr att det r hans andra attack och +8 fr vapnets
snabbhet) kan han aldrig gra en andra attack p et hgre iv n den frsta
handlingen vilket innebr att bda attackerna sker samtidigt.
Vljer August att under nsta SR frst attackera med sin revolver gr han
det p iv 31 och en eventuell andra attack med jrnrret sker p iv 19 (23
som r hans grundlggande iv modifieras med -5 fr att det r hans andra
attack och sedan lggs +1 till fr jrnrrets Initiativmodifikation). Sjlvklart
kan August ocks vlja att endast attackera med sin revolver. D skjuter
han sitt frsta skott p iv 31, sitt andra p 26 och det tredje skottet avfyras
p iv 21.
Modifikationer p Initiativvrde
Nr du ska rkna fram ett iv kommer det i mnga fall att vara
beroende av vilket vapen en RP anvnder. Alla vapen i Mutant
har en initiativmodifikation som framgr vid varje vapenbe-
skrivning i tabellerna p fljande sidor. Att aktivera en frmga
rknas ofta ocks som en offensiv handling om inte frmgan
sger annorlunda och alla frmgor i Mutant har en initiativ-
modifikation p +0. I de flesta fall kommer allts en person
med en liten revolver att agera snabbare n en mutant som
aktiverar en frmga.
Handlingar
I en strid kan de medverkande freta sig olika typer av hand-
lingar. De kan dra ett vapen, skjuta eller slss med sitt nr-
stridsvapen, frska frsvara sig eller kanske febrilt frska
ppna en skerhetsdrr medan illasinnade muterade kaniner
beskjuter dem. Under varje Stridsrunda kan en Rollperson
frska sig p olika typer av handlingar. I Mutant delas dessa
in i Oberoende handlingar, Lnga handlingar, Offensiva och
Defensiva handlingar.
Oberoende handlingar
Oberoende handlingar r sdana som saknar direkta konse-
kvenser fr spelet. Det kan rra sig om korta utrop, kommen-
tarer eller snabba dialoger de r kryddor i spelet. Diskussioner,
tjafs eller utdragen tvekan skall inte uppfattas som oberoende!
SL kan i sdant fall upplysa spelarna att de br agera omedel-
bart, annars fr de st ver sina handlingar under innevarande
SR. Stress och brdska r vitala delar av spelets action- och
spnningsatmosfr!

Lnga handlingar
Handlingar som tar en hel SR i ansprk kallas lnga handlingar.
Om en RP frsker sig p ngot som krver en lng handling
kan hon inte gra ngot annat under samma SR. Exempel p
lnga handlingar r att ladda om ett vapen eller aktivera en
skerhetsdrr.
Exempel p lnga handlingar
Ladda om ett vapen
Ladda en autoinjektor med en ampull Lkedrog I
Sparka in en lst drr och dyka i skydd
Aktivera en skerhetsdrr via en dator
Plocka fram och anvnda en autoinjektor p en srad kamrat
Byta frn ett vapen till ett annat
Plocka fram ett vapen ur packningen
Offensiva handlingar
En gng per SR kan RP utfra en offensiv handling med fullt
frdighetsvrde. Att avfyra ett vapen rknas som en offensiv
handling, likas att sl ett slag med ett nrstridsvapen eller
aktivera en frmga. Om en RP vill kan han dock i brjan av en
SR vlja att utfra fler n en handling. Alla offensiva handlingar
under den aktuella SR pverkas d negativt. Fr varje extra
handling fr RP -25% p samtliga offensiva handlingar.
EXEMPEL: Rutger hotas av tv galna muterade pudlar. Han bestmmer sig
fr att dra sin Revolver .38 och skjuta tv skott under samma SR.
frsker nu allts gra tre standardhandlingar under en SR och fr drfr
STRID 55
-50% p samtliga offensiva slag. Efter som han har 66% i frdigheten Pistol
innebr det att han hinner dra sin pistol och slnga ivg tv skott med
vardera 16% chans att trffa. Rutger drar vapnet p sitt fulla initiativ, skjuter
frsta skottet med -5, och det andra med -10.
Det maximala antalet offensiva handlingar en varelse kan vlja
r fyra. Varelser med vissa frmgor fr extra handlingar som
inte rknas nr du berknar avdrag.
Defensiva handlingar
En RP:S frsvarsfrsk hanteras inte p samma stt som nr han
attackerar. Defensiva handlingar bestr i att en person frsker
undvika eller parera en motstndares anfall. ven vissa frm-
gor rknas som defensiva handlingar. I motsats till attacker
behver man inte bestmma hur mnga gnger man tnker fr-
svara sig under en SR. Varje gng ngon trffas av en attack kan
han frska vrja sig mot den, frutsatt att han r medveten om
attacken. Den frsta defensiva handlingen i en SR utfrs med
full chans att lyckas, drefter fr man -25% p varje ytterligare
trff man frsvarar sig mot. Nr frdighetsvrdet ntt lika med
eller under o kan en varelse inte lngre frsvara sig. Det finns
vanligen tv stt att undvika att ta skada i strid:
UNDVIKA: Fr att kunna Undvika en attack mste frsvararen
vara medveten om att han attackeras. Fr att undvika en attack
anvnds den trnade frdigheten Undvika.
EXEMPEL : Rudolf blir beskjuten under samma SR som han hugger vilt
med sin sabel. Han har Undvika 52% (efter avdrag fr STO och Rustning)
och fienden lyckas med fyra attacker mot honom. Det ger Rudolf 52% att
Rutger
56 KAPITEL 5
Undvika frsta attacken, 27% att Undvika den andra och endast 2% chans
att Undvika den tredje. Den fjrde lyckade attacken kan inte Undvikas
eftersom Rudolf inte har ngon chans att Undvika den.
PARERA: I nrstrid kan en person frska parera ett slag frn ett
annat nrstridsvapen med sitt eget vapen eller en skld. Nr
en fiende har trffat RP med ett nrstridsvapen kan RP gra en
parad. Den frsta attacken varje SR kan pareras med fullt fr-
dighetsvrde. Alla attacker efter den frsta ger -25% p chan-
sen att lyckas. Vid parader dras den parerands TL frn skadan
och parerar du med skld drar du av skldens ABS.
Trffomrden
Nr en varelse trffas av en attack sls en trning fr att av-
gra vilken kroppsdel som trffats. Fr mnniskor, robotar och
nstan alla muterade djur anvnds 1T 6. I Mutantvrlden finns
dock mnga varelser vars kroppsbyggnad skiljer sig frn den
mnskliga. Drfr kan det behvas modifierade slag fr att
bestmma trffomrde. D kombinationerna r vldigt mnga
r det upp till varje SL att sjlv skapa trfftabeller fr de RP eller
varelser som figurerar i hans ventyr.
Trfftabell humanoida varelser
1. Hger ben
2. Vnster ben
3. Bl
4. Hger arm
5. Vnster arm
6. Huvud
Sikta p en specifik kroppsdel
Ibland kan det vara viktigt att trffa en fiende i en specifik
kroppsdel. Nr en RP bestmmer sig fr att sikta mot en
specifik kroppsdel p sin motstndare mste spelaren med-
dela detta innan frdighetsslaget sls. Att sikta p en specifik
kroppsdel r vldigt svrt och medfr en modifikation p -50%
p attacken. En person som utfr flera offensiva handlingar,
exempelvis avfyrar tre salvor (-50% p alla tre slag eftersom
SKADA & LKNING
NR EN PERSON blir trffad i strid frlorar han Kroppspong
(KP). Dessa pong avspeglar hur mycket stryk en varelse tl
innan han blir medvetsls alternativt dr.
Nr en varelse trffats sls en trning fr att avgra var varel-
sen blivit trffad. Drefter dras eventuell rustning frn det antal
skadepong som personen tillfogats. vriga skadepong gr
igenom rustningen och om skadan verstiger varelsens Trau-
matrskel (TT) sls den trffade kroppsdelen ut (se nedan). r
skadan lindrigare dras skadan endast frn varelsens totala KP.
Nedan fljer de olika typer av skador en RP eller SLP kan dra
sig i en strid:
personen gr tv extra offensiva handlingar) med en automat-
karbin, kan vlja att avfyra tv salvor mot offret fr att med en
tredje salva sikta specifikt mot huvudet. Det tredje frdighets- i
slaget grs d med -100% (-50% fr de tv extra handlingarna
och ytterligare -50% fr att han siktar mot huvudet). Ett nstan
omjligt lge som endast zonhjltar som Sigge Zmolk skulle ha
en rimlig chans att klara av.
Vapen i fel hand
Alla varelser antas vara hger- eller vnsterhnta. Tvingas man
anvnda ett vapen i den icke-dominanta handen fr man -25%
p att lyckas och -5 p initiativet. Om man permanent mste
byta hand, exempelvis efter att huvudarmen frstrts i strid,
kan man kpa nya stridsfrdigheter fr den handen - frdig-
heter som d inte drabbas av ngra avdrag. Grundchansen i
den nya frdigheten blir det gamla frdighetsvrdet -25% eller 1
X SMI (om det senare vrdet r hgre n det frra). Nr den nya
frdigheten infrskaffats frsvinner avdraget p Initiativvrdet.
EXEMPEL: joffe har ftt sin hgra arm frstrd och mste permanent byta
vapenhand. Han har Pistol 55%, vilket ger 30% och -5 initiativ med fel hand.
Han investerar fyra erfarenhetspong i en ny frdighet Pistol/vnster. Det
ger honom 34% i Pistol och dessutom frsvinner avdraget p initiativ. Nu
r han lika snabb som frr om n inte lika pricksker.
Att slss med tv vapen
Alla stridsfrdigheter antas glla huvudhanden. Om man an-
vnder ett vapen i varje hand fr man en extra handling, men p
grund av svrigheten att hantera tv vapen samtidigt fr bgge
vapnen -50% p trffchansen och -5 p initiativet. Frmgor
som exempelvis Dubbelhjrna lter RP anvnda bda hnderna
samtidigt utan avdrag. Man kan ocks trna upp en andra
stridsfrdighet i icke-huvudhanden, och d fr man inga avdrag
p FV fr den andra attacken. -5 i initiativ kvarstr dock.
EXEMPEL: Den vnsterhnte rven Roy Robur r knd i Hindenburg fr sin
frkrlek till att anvnda tv revolvrar. Fr att slippa avdrag fr tv vapen
har hans spelare investerat i frdigheten Pistol tv gnger: frst Pistol som
vanligt och sedan som Pistol/hger. Roy avfyrar allts respektive revolver
med respektive frdighet. Tidigare avdrag att trffa r ocks borta.
Olika typer av skador p levande varelser
1. KP-skada
2. Kritisk skada (skadan verstiger TT)
3. Ddlig skada (skada som verstiger 2XTT)
KP-skada
Varelsen tar ett antal KP i skada men gr inte ned p o KP och
fr inte heller ngon kroppsdel utslagen. Skadorna r inte s
svra att de ger ngra modifikationer p frdigheter och lker

spontant med en hastighet av FYS X1/2 KP/vecka. Olika former
av lkemedel kan ka lkehastigheten n mer.
Kritisk skada
Nr en trff ger mer skada n varelsens TT rknas den trffade
kroppsdelen som kritiskt skadad. En kritiskt skadad kroppsdel
kan inte anvndas igen frrn den ftt ordentlig vrd. Kritiska
skador lker inte spontant utan krver behandling, allts fr-
digheten Medicin, mutationen Lkande hnder eller lkedro-
ger. Kritiska skador som inte kommit under professionell vrd
(frdigheten Medicin) eller behandlats med lkemedel inom
FYS x1 dygn medfr permanenta varianter av de nedanstende
effekterna. En varelse med en kritiskt skadad kroppsdel frbl-
der dessutom med en hastighet av 1 Kp/minut. Bldningen
kan stoppas med ett lyckat Frsta hjlpen. Kritiska skador i bl
eller huvud r drtill potentiellt livshotande. Beroende p vil-
ken kroppsdel som slagits ut fr skadorna olika konsekvenser.
BEN: Offret kan bara hoppa p ett ben eller krypa. Frflyttnings-
frmgan halveras om inte ngon hjlper den skadade. Oav-
sett hjlp r den skadade ofrmgen att springa och sprinta.
Alla frdighetsslag modifieras med -25% tills skadan lkt.
ARM: Armen r obrukbar och kan inte anvndas konstruktivt.
SL ger avdrag efter omstndigheterna. Att anvnda tvhandade
nrstridsvapen r mycket svrt och att sikta med tvhandade
eldvapen innebr -50% p chansen att lyckas. Alla andra hand-
lingar fr-25% p frdighetsvrdet tills skadan lkt.
BL: Varelsen har -50% p allt den frsker freta sig tills ska-
dan lkt. Om inte ngon lyckas med Medicin p varelsen inom
FYS x1 timmar mste denna sl under FYS X5 eller avlida inom
48 timmar till fljd av infektion i bukhlan. ven lkedroger
och Regen hjlper i sammanhanget (se tabell 5.2).
STRID 57
HUVUD : Varelsen blir medvetsls i 30-FYS SR , dock minst 1
SR . Under den tiden kan varelsen inte gra ngot som helst
fr att frbttra sin situation. Drefter har varelsen -50% p
allt den fretar sig tills skadan lkt. Varelsen mste dessutom
sl under FYS X5 eller avlida inom 24 timmar, om inte ngon
behandlar skadan med Medicin eller ger varelsen en Lkedrog
eller Regen.
Ddlig skada
Varelsen trffas s illa att skadan som gr genom rustningen
verstiger varelsens dubbla TT. Fr de flesta varelser gr at-
tacken allts lika mycket i skada som varelsen har KP. Bero-
ende p vilken kroppsdel som skadas r varelsen antingen dd
eller dende.
BEN ELLER ARM : Varelsen dr inom FYS X1 minuter om inte Fr-
sta hjlpen administreras inom denna tidsrymd. Drtill krvs
frdigheten Medicin eller lkedroger inom FYS X 1 timmar,
annars avlider varelsen i alla fall. Kroppsdelen r dessutom
ohjlpligt frstrd om inte Regen finns tillgngligt. Regen I kla-
rar av att rdda kroppsdelens funktion upp till FYS X 1 timmar
efter skadan, Regen II gr detta upp till FYS X1 dygn. Drefter
mste kroppsdelen amputeras, annars dr varelsen av de
svra skadorna.
BL: Varelsen r dende och frblder inom FYS X1 SR om inte
frdigheten Medicin hinner administreras. ven lkedroger
och Regen rddar livet p varelsen om dessa appliceras innan
tiden lpt ut.
HUVUD :Tar den ddliga skadan i huvudet dr varelsen direkt.
Ingen existerande medicinsk insats kan frhindra detta. Mjli-
gen kan ngra lakoniska sista ord tilltas.
Medvetslshet och dd
Nr en varelse nr o KP r den s svrt skadad att den r ofr-
mgen att agera. Den kan bara ligga ned och gny, eventuellt
la ngon meter fr att ta skydd och sl en autoinjektor i lret.
Rollpersonen riskerar att g in i medvetslshet om KP under-
stiger o. Varje SR en rollperson med mindre n o KP frsker
rra sig eller kommunicera med omvrlden mste han lyckas
med ett FYS X5-slag eller bli medvetsls. Fr att vakna ur med-
vetslsheten krvs att ngon av RP'S kamrater aktivt frsker
vcka den medvetslsa personen. Sl d FYS X5 dr ett lyckat
slag innebr att personen tillflligt vaknar ur sin medvetsls-
het. Observera att om han inte terftt ngra KP r risken stor
att han terigen glider in i medvetslshetens dimmor s fort
han frsker agera. En rollperson eller varelse r dd nr han
eller hon fr s mycket skador att vrdet verstiger personens
KP+FYS. En RP med 22 KP och FYS 11 dr allts nr han sam-
manlagt tagit 33 KP i skada.
Infektioner vid skador
Nr RP eller SLP skadas i strid finns risken att sren blir infek-
terade. Om en varelse tagit mer n 4 KP i skada sls ett FYS X5-
slag (dolt om SL inte vill avslja den kommande infektionen).
Misslyckas slaget utbryter en srinfektion om inte skadan
behandlas inom FYS/2 timmar, med Frsta hjlpen, Medicin
eller ngon typ av lkedrog. Om sret frblir obehandlat bryter
58 KAPITEL 5
infektionen ut inom 1T3 dagar och samkar extra skada. Fr
varje dag fr varelsen sl FYS X5 fr att stoppa infektionen. Un-
der tiden infektionen r aktiv snks handlingskraften p grund
av feber och yrsel. Alla frdigheter snks med 1T10% per
dag, dessutom snks FYS med 1T2 per dag. Nr FYS O blir
personen medvetsls tills infektionen lkt.
Fr varje dag kar ven risken att d i blodfrgiftning.
Efter FYS/4 dagar slr varelsen ytterligare ett FYS x5-slag och
misslyckas detta avlider den inom 1T3 dagar, om den inte fr
avancerad medicinsk behandling (behandlas med Medicin och
antibiotika eller ges en Lkedrog II eller starkare).
Lkning av skador p levande varelser
Den explosionsartade utvecklingen inom medicinens flt
innan katastrofen ledde till utvecklingen av en rad banbrytande
droger, som med enastende effektivitet kade levande varel-
sers lkefrmga. Lkedrogerna kom frst och fljdes av de
betydligt mindre vanliga Regen I och II. Bde Lkedroger och
Regen laddas i en slags stryktliga sprutor som kallas autoin-
jektoreroch injiceras i kroppens muskler. Drefter tar de effekt
fljande SR.
verdosering av Lkedrog I till III r relativt ofarlig. Nr
kroppen mttats med lkedroger fljer i vrsta fall en lg feber
och en mktig hunger. Lng tids anvndande ger avmagring
och undernringssymtom samt en avtagande frmga att lka
skador utan drogers hjlp. Regen r farligare och fr varje dos
utver en som intas under ett och samma dygn krvs ett slag
under FYS X 3 fr att inte utveckla akuta symtom med feber,
kramper och svra muskelsmrtor. Varje misslyckat slag ger -
1T 6 p alla grundegenskaper utom STO. Symtomen hller i sig
en vecka.
Svl Lkedroger som Regen helr KP i varierande takt samt
fungerar blodstoppande och antiinflammatoriskt. Det r dock
bara Regen som kan hjlpa en person som hller p att frlora
ngon kroppsdel.
Skador och reparationer p robotar
Robotar tl skador bttre n levande varelser, men saknar
andra sidan alla former av spontan lkefrmga. En skadad
robot mste i stllet repareras, vilket krver frdigheten Repa-
rera samt tillgng till reservdelar. S lnge robotens huvud och
ena arm r i funktion kan den utfra sjlvreparationer men om
bda armarna blivit utslagna behver den hjlp. En robot som
dragit sig s svra skador kan dock verbalt guida en annan
varelse med minst 20% i frdigheten Reparera. Assistenten fr
Tabell 5.2 Medicinska insatser och lkedroger.
i dylika fall tillgodorkna sig 1/5 av robotens frdighetsvrde
i Reparera. Sls robotens huvud ut kan den inte gra ngon-
ting fr att hjlpa till. Om ingen d kan laga roboten r den i
princip att betrakta som dd. En person som hittar roboten
kan givetvis ta den med sig och reparera den p annan plats.
Robotar frblder inte och s lnge den omgivande miljn inte
r extrem tar det ratal fr dem att frstras totalt.
Utslagna robotar
En robot som nr o KP fr -25% p allt den fretar sig, eftersom
flera system brjar bli veranstrngda. Roboten r inte satt ur
funktion, men fr varje gng dess KP passeras av skador dras
ytterligare -25%: vid 2x KP -50%, 3X KP -75% och s vidare tills
roboten inte kan utfra fler handlingar verhuvudtaget. Allt
roboten d kan gra r att rycka, gnistra och lta besynnerligt.
Robotens totala KP r vrt en reservdel. Har den ftt 2 x KP
i skada kostar det tv reservdelar att terstlla den i fullgott
skick.
Kritiska och ddliga skador
Nr en robot drar sig en skada som verstiger dess Trauma-
trskel (TT) sls kroppsdelen ut. Vsentliga delar p den aktu-
ella kroppsdelen har d skadats kritiskt och fr att roboten ska
kunna anvnda den kroppsdelen igen krvs att roboten, eller
ngon annan, lyckas reparera denne. Varje kritisk skada kostar
1 reservdel att reparera. Om roboten trffas s illa att den fr
en ddlig skada (2x TT i en trff) krvs 1T3 reservdelar fr att
terstlla robotens kroppsdel till anvndbart skick.
Kritiska skador
BEN OCH ARM: Den utslagna kroppsdelen gr inte att anvnda
frrn den lagats. Inga avdrag p vriga frdigheter.
BL: Roboten kan ej g, men klarar av att anvnda armarna.
HUVUD : Roboten kan inte gra ngonting och behver hjlp
att repareras.
Ddliga skador
BEN OCH ARMAR : Kroppsdelens alla viktiga funktioner r fr-
strda. De gr att terstlla till ursprungligt skick, men priset
r 1T3 reservdelar.
BL OCH HUVUD : Roboten r permanent och slutgiltigt fr-
strd. Allt som terstr r att plocka snder den i reservdelar.
 STRID 59

Att slakta en robot

Under de r som frflutit sedan katastrofens tidslder har
mnga robotar helt eller delvis frstrts. Drfr finns "robotlik"
utspridda runtomkring i vrlden. Om RP lyckas hitta en sdan
trasig robot kan de med frdigheten Reparera frska utvinna
reservdelar ur denna. Maximalt antal reservdelar r 12. Lyckas
RP med ett Reparera-slag utvinns 2T6 reservdelar ur roboten.
Eftersom det ofta r mycket komplicerat att utvinna reservde-
lar fr bara ett frsk gras. Efter detta r roboten frstrd och
inga ytterligare reservdelar kan terfs frn metallskrotet.

Eld och frtande mnen
Eld och kemikalier som ger kemiska brnnskador fungerar p
samma stt. Nr en varelse utstts fr direktkontakt med det
skadliga mnet tar den en trning i skada per SR, tills den skad-
liga agenten avlgsnas eller slutar verka.
Svaga frtande mnen eller mindre eldar ger skador med T4:
or, strre brasor och starkare kemikalier T6:or, medan intensiv
eld samt riktigt starka kemikalier anvnder T10:or. Varje SR sls
skadeslag fr en kroppsdel som blivit extra utsatt (rustning an-
tas skydda). Effekten kvarstr i aktuell trning antal SR (T4,T6,
1T10), trots att varelsen avlgsnat sig frn exponeringen. En
brinnande varelse kan slcka elden genom att rulla p marken
och lyckas med Undvika, alternativt hoppa i vattnet. Syror och
baser r inte lika ltta att bli av med. Om man inte har rikligt
med vatten eller andra kemikalier kan man bara hoppas att
man hinner ur det som terstr av rustningen innan man blivit
helt frdrvad.
Nr en person faller frn hga hjder tar han skada. Fr var-
annan meters fall utver de tv frsta tar personen 1T6 KP i
skada. Allts tar man 1T6 fr ett 3 m fall, 2T 6 fr ett p 4 m,
3T6 fr 6 m osv. Precis som med vriga skador kan personen
dra sig Kritiska eller Ddliga skador vid fall om fallskadan blir
tillrckligt hg.
Gifter
En rad olika mnen verkar som gifter. De har olika effekter och
kan administreras p olika stt. Gemensamt fr alla gifter i
Mutant r toxicitetsvrdet ( TOX ). TOX +2 T 10 stlls mot den
utsatta varelsens FYS. Om resultatet r hgre n varelsens FYS
fr giftet full effekt. Vinner varelsens vrde fr det bara halv
effekt.
Gift rknas i doser. Varje dos r tillrckligt stor fr att ha effekt
p en levande varelse. Om en varelse fr tv doser av ett gift
adderas en pong till TOX, fr den tre blir TOX +2 osv. En frgif-
tad varelse drabbas av halva effekten efter en SR och den fulla
effekten inom 1 minut (12 SR), frutsatt att TOX vervinner FYS.
Ett TOX p o r ett svagt mne, medan TOX 10 r bland det star-
kaste som kan utvinnas efter katastrofen. De starkaste gifterna
frn den gamla tiden har ett TOX p 20 och drver.
Tabell 5.2 Gifter
Motgift
Motgifter reducerar ett gifts TOX med sitt MTOX-vrde. De upp-
hver inte effekter som redan intrtt, men ger mjlighet till ett
ytterligare frsk att sl ver TOX(-MTOX)+ 2T10 mot FYS fr
att undvika full effekt. Motgifter r dessutom typspecifika -
vissa inriktar sig p smngifter och andra p ddliga gifter.
Sjukdomar
Sjukdomar hanteras ungefr p samma stt som gifter. Varje
smitta tillskrivs en virulens ( VIR ). VIR +2 T 10 stlls mot den
utsatta varelsens FYS. Om sjukdomen vinner drabbas den
smittade av sjukdomens fulla effekt. Str immunfrsvaret
emot drabbas varelsen endast av halva effekten. Sjukdomar
har ocks en inkubationstid, det vill sga tiden mellan smitto-
tillfllet och de frsta symtomen (halv effekt). Efter ytterligare
en tidslngd bryter den fulla effekten ut. Om immunfrsvaret
segrar pbrjas tillfrisknandet efter de frsta symtomen.
Vaccin
Mot vissa sjukdomar finns vaccin. De har ett motvrde kal-

Tabell 5.3 Sjukdomar

60 KAPITEL 5
lat MVIR och reducerar den aktuella smittan med detta vrde.
Vaccinet mste tas innan man utstts fr smittan fr att im-
munfrsvaret ska hinna bygga upp ett frsvar mot den aktuella
sjukdomen.
Medicin
Vrd av sjuka kan utfras av ngon med frdigheten Medicin.
Ett lyckat frdighetsslag snker V I R med 1/10 av frdighetsvr-
det i Medicin. Endast ett frsk fr gras per patient.
Lkedroger och regen
Dessa halverar en sjukdoms VIR. Regen botar alla sjukdomar
om beskrivningen inte sger annat. KP som frlorats p grund
av sjukdom terstlls p samma stt som vid stridsskador.
Strlning
Frdelsen var stor nr katastrofen drabbade vrlden. Stder
och stater frstrdes och naturen frvreds p mnga platser
till oigenknnlighet. Men frdelsen var inte allt katastrofen
lmnade efter sig. Ett arv som den nya tidens varelser lever
med n i dag r strlning. Trots att nstan ingen vet vad strl-
ning egentligen r - de flesta kallar symtomen fr zonrta eller
zonsmitta - r det mnga att drabbas av den under sin livstid.
I Mutant finns fyra olika grader av strlning.
1. Mycket svag strlning - Omrden i zonernas absoluta
ytterkanter. Mnniskor och mutanter kan ofta leva hr men
sjukdomar r vanliga och livslngden kort.
2. Svag strlning - Territorier som nnu i dag r obeboeliga.
Enstaka ventyrare drar omkring i omrdena.
3. Stark strlning - Zonomrden i nrheten av zonernas
centrum. Hit vgar sig f d riskerna fr permanenta skador r
stora, ven under en kort tids strlningsexponering.
4. Ddlig strlning - Zonens absoluta krna. Strlningen r
hr s stark att den omgende framkallar sjukdomsymptom
hos oskyddade individer och ven korta besk i dessa om
rden lmnar livslnga rr i form av sjukdomar och fysiska
defekter. Endast de mest rrade och vlutrustade zonfararna
vgar sig in i dessa omrden.
Mycket svag strlning
I dessa omrden r strlningsdoserna s pass lga att de till
och med bebos av dristiga nybyggare. RP som rr sig i omr-
dena tar ingen direkt skada av strlningen men varje mnad
som RP befinner sig i omrdet fr han sl FYS X5. Ett misslyckat
slag innebr att alla FV snks med 5% samt att RP drabbas av
hudutslag och Slemhosta, se Sjukdomar ovan.
Svag strlning
Strlningen i dessa omrden r inte s stark att den omedel-
bart pverkar RP. Varje dag som RP befinner sig i ett svagt strl-
skadat omrde slr RP FYS X5. Ett misslyckat slag innebr att RP
tar 1T3 KP i skada samtidigt som alla FV snks med 5% under
den tid RP befinner sig i det strlskadade omrdet. Irriterad hy
och vattenblsor kan ocks uppkomma. Lyckas FYS-slaget kan
RP rra sig obehindrat i omrdet.
Stark strlning
I nrheten av de frbjuda zonernas centrum r strlningen
stark och pverkar RP omgende. Varje dygn som en RP befin-
ner sig i ett starkt strlskadat omrde tar han 1T4 KP i skada
och drabbas av utslag, rinnande gon och slemhosta. Dessut-
om krvs ett lyckat FYS x5-slag fr att inte ta ytterligare 1T4 KP i
skada och f alla sina FV snkta med 10% undertiden RP befin-
ner sig i strlningsomrdet. Misslyckas FYS-slaget tv gnger i
rad drar sig RP dessutom permanenta skador. RP frlorar d
permanent 1 pong i ngon av sina Grundegenskaper (CE). Sl
1T6 fr att avgra vilken GE som pverkas: 1: STY, 2:FYS, 3: PER,
4: VIL , 5: INT , 6: SMI
Ddlig strlning
I dag finns endast ett ftal omrden som fortfarande har s
stark strlning att de r direkt livsfarliga. Men de som existerar
gmmer de mest vrdefulla fynden frn den gamla tiden. De
ddliga omrdena r ofta anledningen till att karriren som
Zonfarare blir kort. Om inte Ekoxar eller andra muterade
bestar stter klorna i zonbeskaren lr strlningen snabbt ta
dd p honom. Varje dag som en RP befinner sig i ett sdant
omrde tar han 1T6 KP i skada och drabbas av utslag, rinnande
gon och slemhosta. Han fr dessutom sl FYS X3 och miss-
lyckas slaget tar han ytterligare 1T6 i skada samt frlorar 15% i
alla sina frdigheter s lnge personen befinner sig i omrdet.
Misslyckas RP med tv FYS-slag i rad frlorar han 1T3 pong
(permanent) i ngon av sina grundegenskaper. Sl 1 T 6 (se
Stark strlning) fr att avgra vilken GE pverkas.

I RESTERNA AV den gamla vrlden bestr bde vapen och rust-
ningar av en salig blandning av extrem hgteknologi och pri-
mitiva handelds- och nrstridsvapen. Eftersom stora delar av
den gamla tidens vapenarsenaler frstrdes under katastrofen
r hgteknologiska vapen mycket ovanliga, samtidigt som de
r hett eftertraktade av bde ventyrare och statsmakter. Dess-
utom har mnga av de hgteknologiska vapnen farit illa av
att ligga ute i naturen under otaliga r. Detta representeras i
Mutant av ngot som kallas Plitlighet (PL). Vapen med lg
PL har betydligt smre chans att fungera medan nytillverkade
svartkrutsvapen, hmtade direkt frn manufakturerna i Hin-
denburg, nstan aldrig sviker RP nr de str ga mot ga med
fienden.
Vapen
Alla verktyg som kan anvndas fr att skada andra rknas
som vapen. Och alla vapen har fr- och nackdelar. Vanliga
nrstrids- och projektilvapen samt svartkrutsvapen r allmnt
tillgngliga och gr att kpa eller byta till sig tmligen enkelt.
RP kan brja spelet med sdana vapen. Hgteknologiska nr-
strids- och projektilvapen r ovanliga, men har frdelen att
de kan anvndas relativt ofta. De hgteknologiska nrstrids-
vapnen drivs normalt av e-pack A, ett frhllandevis vanligt
frekommande zonfynd, medan projektiler frn projektilva-
pen ofta gr att hmta tillbaka efter anvndning. Nstan alla
ventyrare strvar emellertid efter att finna ett hgteknologiskt
skjutvapen.
Det r inte omjligt att hitta eller byta till sig sdana vapen
mot annan hgteknologi, problemet r tillgngen p am-
munition, d tillverkningen av hgteknologisk ammunition
upphrde i samband med katastrofen. Vissa modeller kan an-
vnda pyriskt framstllda svartkrutspatroner, vanligen i form
av ammunition som laddats om fr hand med svartkrut istl-
let fr nitrocellulosakrut (nckrut). Detta gr vapnen mindre
effektiva, d svartkrut inte producerar lika hgt gastryck som
nc-krut. Dessutom kar chansen fr vapenkrngel nr hgtek-
nologiska vapnen laddas med svartkrutspatroner. Caseless-
vapen (cL-vapen), allts vapen dr ammunitionen bestr av
en kula som direkt bakats in i sprngmedel, saknar hylsor till
STRID
61
sin ammunition och gr inte att ladda p det sttet. Inte heller
gyrojet- eller gaussvapen kan laddas med svartkrutspatroner.
Enklavernas vapenlaboratorier efterlmnade dessutom mytiska
energivapen - fruktade pjser som r frskrckligt effektiva om
n svrhanterliga och extremt sllsynta i Pyrisamfundet. Ener-
givapnen r allts mycket ovanliga, men har frdelen att deras
energipaket kan laddas upp i batteriladdare. Dylika batterilad-
dare r lngt ifrn omjliga att komma ver, drtill har mnga
robotar utrustats med inbyggda batteriladdare. Dessutom kan
hndiga tekniker med tillgng till rtt utrustning konstruera
batteriladdare utifrn de etanoldrivna generatorer som uppen-
barligen hade relativt stor spridning inom forntidens hgkultu-
rer. Nackdelen med energivapen r att mycket f varelser eller
ens robotar kan laga vapnen nr de brjar krngla, och d de
flesta modellerna r hmtade ur sm serier av prototypvapen
krnglar de ganska ofta ven nr de r oanvnda. Alla vapen
har ett flertal vrden som beskriver vapnet. Dessa r:
TYP: Namn p vapnet. Om ett efterskt vapen inte finns i listan
vljs vrden frn ett med liknande funktion och storlek.
ELDHASTIGHET ( ELDH ): vapen skjuter enkelskott (e), salva (s)
eller kan stllas in fr antingen enkelskott eller salva (e/s). Ett
enkelskott innebr att vapnet avfyrar ett skott per handling,
salva att fyra skott avfyras mot mlet under samma handling.
Bda lgena tar en handling att utfra och bara ett trningsslag
sls. Salva gr mer skada, men fr dubbla modifikationer fr
avstnd, se tabell fr avstndsmodifikationer.
FATTNING ( FATTN ): Beskriver om vapnet hanteras med en
hand (1 H ), tv hnder (2 H ) eller om bgge varianterna fung-
erar (1H/2H).
INITIATIV ( INIT ): Vrdet lggs till SMI -1T10 fr berkning av
initiativ. Om en varelse hanterar flera vapen samtidigt rknas
vrdena separat fr de olika vapnen.
MAGASIN (MAG ): Det antal skott eller projektiler som ett vapen
har i magasinet och sledes kan avlossa i en fljd utan om-
62 KAPITEL 5
laddning. Hgteknologiska nrstridsvapen fungerar lite annor-
lunda. De har ett e-pack A som magasin, vilket rcker fr det
antal strider som anges under vapnets magasin. Energivapen
har tv vrden. Det frsta r med ett e-pack typ A som maga-
sin, det andra r nr vapnet istllet r kopplat med fiberoptik
till ett e-pack typ B (vilket normalt brs i en avancerad anord-
ning p ryggen). Om vapnet kopplas till en robots e-uttag har
det obegrnsat med ammunition. Det tar en hel SR att ladda
om ett vapen, oavsett magasinets storlek.
PENETRATION (PEN): Det antal ABS-pong som vapnets attack
ignorerar. Rustningar med ett ABS lika med Pen eller lgre ger
inget skydd mot attackens skada. Rustningar med ABS hgre
n Pen drar av Pen frn ABS fr att se hur stor del av rustning-
ens ABS som fr rknas. Hagelvapen som skjuter svartkruts-
laddade hagelpatroner har Penx2 vilket betyder att rustningars
ABS rknas dubbelt mot hagelsvrmar. Slugs och hgteknolo-
giska flechetter fungerar dock som annan ammunition.
PLITLIGHET (PL ): Vrdet anger hur plitligt vapnet r. Om
man slr hgre n PL nr vapnet anvnds intrffar ett eldav-
brott. Det kan handla om hylsor som sitter snett, krokiga
slagstift, defekt ammunition, glapp i de elektriska kretsarna
eller en strng som gr av. Det spelar ingen roll om skytten
har ett hgre vrde i vapenfrdigheten n vrdet fr Plitlig-
het. Eldavbrottet r en teknisk effekt eller en inneboende risk
i vapnet, inte ett slarv hos skytten. Ett eldavbrott tar resten av
innevarande SR att tgrda. Dessutom ska ytterligare ett slag
sls. Om det slaget ocks r hgre n Plitligheten har vapnet
tagit skada av eldavbrottet. Sl 1T10. r slaget mellan 1-9
minskas Plitligheten med det vrdet, sls o gr vapnet snder
helt. I det frsta fallet kan Plitligheten hjas till
ursprungsvrdet med ett lyckat Reparera, men i det senare
fallet gr det inte att terstlla vapnet till ursprungligt skick: Pl
minskas permanent med 1. Dessutom kostar det en reservdel
att laga ett trasigt vapen. Pl som anges i listorna gller fr
vapen i nyskick. Vapen som varit i cirkulation har i allmnhet ett
lgre Pl-vrde n det som anges i vapentabellerna nedan.
RCKVIDD (RCKV): Det avstnd vapnet kan anvndas p utan
frdighetsavdrag. Fr varje avstnd utver vapnets grundrck-
vidd fr skytten -25% p slaget, det dubbla om hon avfyrar
salvor med ett automatvapen, allts -50% per avstnd.
Tabell 5.4 Vapens grundrckvidd och avstnd.
SKADA: Det antal trningar vapnet gr i skada. Om nrstrids-
vapen har tv vrden gller det frsta nr vapnet hanteras med
en hand, det andra om det hlls med tv. Kom ihg att lgga
till eller dra ifrn anvndarens Skadebonus (SB) om attacken
sker med nrstridsvapen. Om ett avstndsvapen har tv vr-
den r det ett automatvapen: det frsta vrdet gller fr enkel-
skott och det andra fr en salva (fyra skott).
STY-KRAV: Det STY-vrde som krvs fr att problemfritt hantera
vapnet. Om en varelse har lgre STY n ett vapens STY-krav fr
den -25% p trffchansen. Hller man ett enhandsvapen i tv
hnder minskar emellertid STY-kravet med 5.
TLIGHET (TL): Om man parerar en attack med vapnet dras
Tligheten frn skadan. verskjutande skada trffar den at-
tackerade som vanligt. Om skadan verstiger 2x TL tar vapnet
dessutom skada av paraden. 1T6 TL dras d frn vapnets
permanenta TL . Nr TL nr o r vapnet trasigt. Undantag
frn regeln r utprglade stickvapen som inte kan skada andra
vapen, till exempel kniv, spjut och vrja. Ett lyckat frdighets-
slag i Reparera krvs fr att terstlla vapnets ursprungliga Tl.
Fr projektil- och skjutvapen snks Plitlighet med lika mnga
pong som Tligheten. Och om Tl nr o fungerar de inte fr-
rn de reparerats.
VIKT: Vapnets vikt i kg.
VRDE: Vapnets vrde i krediter. Hgteknologiska vapen har ett
vrde men gr inte att kpa fr krediter. Vrdet anvnds istl-
let vid byteshandel, vilket r det gngse sttet att handla med
hgteknologi. Om hgteknologiska vapen ngon gng r till
salu fr krediter rknas priset i krediter som minst 5X det vrde
som anges i tabellen.
Nrstridsvapen
Chockbatong
Teleskopbatong i metall som ger en rejl stt om den nr ge-
nom rustningen. Sl 1T4+SB. Om skadan r hgre n offrets
ABS sls 2T10 som jmfrs med offrets FYS . r effektslaget
hgre n offrets FYS sls offret ut i 2T10 SR. Liksom alla hgtek-
nologiska nrstridsvapen laddas den med ett e-pack typ A som
rcker till 30 strider.
Laserkniv
Handhllen svets som ocks r tjnlig som kniv. Liksom annan
laser skr den frr eller senare genom alla knda material om
inte energin tar slut.
Monofilamentpiska
Denna bisarra piska bestr endast av en lng molekyl, drav
namnet. Ett magnetflt anvnds fr att hlla ihop vapnet. Yt-
tersta nden utgrs av en liten tyngd som gr sjlva snrten
lttare att kontrollera. P nra hll rcker det att svepa piskan
ver mlet, d den molekyltunna strngen ltt skr genom de
flesta material. Piskan fungerar ungefr som en jojo: den som
attackerar snrtar ut med piskan som sedan dras tillbaka in i
handtaget.

Tabell 5.5 Vanliga nrstridsvapen
Tabell 5.6 Hgteknologiska nrstridsvapen
Stridssg
En vibrosg som fsts p underarmens baksida s att ca 20
cm sticker ut under handen. Resten ligger mot armen. Vapnet
aktiveras genom att lillfingersidan av handen trycks mot sgen.
Monterades ofta p energirustningar och stridsrobotar som
nrstridsredskap.
Vibrovrja
En vrja vars egg och spets frsetts med vibrofilament. De
teknologiska tillggen frlnar klingan en verlgsen skrpa
och slagkraft.
Dynamitspjut
Spjut som frsetts med en liten sprngladdning, tndhatt och
STRID 63
slagstift istllet fr en vass spets. Det r ett vanligt vapen i de
monstertta trakterna kring Nordholmia.
Om spjutet trffar rent slr slagstiftet mot tndhatten och
sprngmnet detonerar. Vapnet har lg Pl, vilket ska tolkas
som att det ofta klickar nr det trffar mlet. Om Tl nr o
vid en parad sprngs vapnet i hnderna p spjutbraren. Sl
i sdana fall 2T 6 i skada fr den som parerar. Hrrr explo-
sionen frn en parerad nrstridsattack sls ven 2T 6 fr den
attackerande parten.
Spjutslunga
Ett kastspjut slungas ivg med hjlp av en meterlng mekanisk
hvarm. Detta ger spjutet bde kad kraft och betydligt lngre
rckvidd.
64 KAPITEL 5
Tabell 5.7 Vanliga kast- och projektilvapen
Tabell 5.8 Hgteknologiska projektilvapen
Spjutslunga, dynamitspjut
Ett dynamitspjut kastas ivg med hjlp av en meterlng h-
varm, vilket kar rckvidden.
Armborst, automatladdat
Armborstet drivs av ett minipack och laddas om automatiskt
nr det avfyrats. Magasinet rymmer fem lod och ett minipack
rcker fr fem omladdningar, det vill sga 25 pilar.
Compoundbge
Ett system med en lng strng som lper tre varv lngs bgen,
riggad i block och taljor, gr att pilarna accelererar effektivare
n frn konventionella pilbgar. Pilarna nr hgre hastighet
och lmnar bgen p ett mjukare stt, vilket ven kar dess
precision.
Glasfiberbge
Ofta pastellfrgad och frsedd med motiv av halvnakna mn-
niskor. Lttspnd men med samma anslag som en vanlig
trbge.
terfinns ofta i nyskick i plast med tre pilar (rd, bl, grn)
och en mycket sllsam huvudbonad bestende av ett flertal
olikfrgade fjdrar.
Tvlingsbge
Bge av glasfiberlaminat. Inte sllan utrustad med olika sikten
och lod fr rtt balans.
Tryckluftsharpun
Gasdrivet harpungevr. Laddas med enstaka harpuner. Gaspa-
ketet rcker till tio avfyrningar.
Slangbella
Greppvnlig och frsedd med handledsstd, fr att skytten
ska kunna hlla emot ordentligt nr gummislangen spanns.
Avfyrar stldankar med avsevrd kraft.
Svartkrutsvapen
Svartkrutsvapnen utgr den hgsta niv av vapenteknologi
som r allmnt tillgnglig i Pyrisamfundet. Tillverkningen av
svartkrut r knd sedan lnge. Redan den pyriske urfadern,
Maximilian Skarprttare, smidde mynningsladdade skjutjrn
t sig sjlv och sitt folk. Sedan dess har tekniken frfinats
ytterligare och hylsor har infrts. Detta har medfrt snabbare
omladdningar, vdertliga vapen och strre anslagsenergi hos
blykulorna. Alla svartkrutsvapen r sltborrade - de saknar den
rffling i loppet som terfinns i skjutvapen frn den gamla ti-
den. De r ocks mycket tunga, eftersom metallkropparna ges
en avsevrd tjocklek fr att tla pfrestningarna.
Skarprttarvapnen r en serie vapen som tillverkas i kejsa-
rens egen vapenmanufaktur. Alla har kalibern .45 Skarprttare
och samma patron brukas fr samtliga modeller. Skarprt-
tarvapen r bakladdare: en lucka fst lngst bak p pipan flls
bakt och en patron petas in i loppet. Hanen fljer med luckan
och spanns upp i samma rrelse. Nr luckan fllts tillbaka r
vapnet redo fr avfyrning. Om frsiktighet iakttas kan hanen
fllas ner trots att vapnet har en patron i loppet, vilket gr att
skarprttarna kan bras runt laddade. Alla skarprttarvapen
klarar .45 ammunition frn den gamla tiden, men i sdana fall
dubbleras chansen fr vapenkrngel.
Under lnga tider var skarprttarvapnen endast tillgngliga
fr pyrisk polis och militr (den svarta marknaden undanta-
 STRID 65

gen!), men under senare r har flera krmare lst licens att
ven slja till civilpersoner. Som en fljd av detta kan skarprt-
tarvapnen nu ses ver hela kejsardmet och de gr att kpa
ver disk i de flesta strre samhllen. Hagelbssor r ocks
varliga, tillverkade och signerade av Mullers vapenmanufaktur
i Nordholmia. Hagelbssan r tvpipig och laddas med bryt-
lsmekanism. Ammunitionen r 12 gauge, precis som hagel-
gevren fre katastrofen. Muller tillverkar bde konventionell
hagelammunition (kapslar som innehller en strre mngd Derringer, Skarprttare
hagelkon) och slug (solida blykulor). Slug r effektivare n ha- 20 cm lng och knubbig har derringern blivit ngot av en favo-
gel p lngre avstnd, men dubblerar risken fr vapenkrngel rit bland poliser, spelare och nervsa privatpersoner som har
i frhllande till vapnets maximala PL 95 - ett vapen med PL behov av diskret bevpning. Derringern dljs ltt i ett axelhl-
75 fr allts sin PL snkt med ytterligare 95-75=20 nr slugg ster. ven ankelhlster och hlster i korsryggen r fullt tnk-
anvnds och har d PL 55. En variant av hagel som r populr bara. Ammunitionen r .45 Skarprttare och derringern r en
bland Pirits gangstrar r "Krutovs tolva": en hagelpatron dr bakladdare precis som de vriga vapnen i skarprttarserien.
haglen bytts ut mot 12 pyriska smmynt. "Krutovs tolva" anses
dr vara en passande belning fr frrdare. Den fungerar
regelmssigt som vanligt Mllerskt hagel. Mullers hagelbssa
klarar 12 gauge ammunition frn tiden fre katastrofen, bde
flechette och slug, men med dubblerad chans fr vapenkrng-
el. Fr hgteknologiska slug r allts chansen fr vapenkrngel
fyrdubblad nr de avfyras med en Mllersk hagelbssa.
Under perioden d skarprttarvapen endast fick sljas till Gevr, Skarprttare
militr och polis slde Muller stora kvantiteter till civilpersoner nnu ett vapen i skarprttarserien, som emellertid inte vunnit
och paramilitra sammanslutningar. Mller lyckades nmligen samma popularitet som karbinen. Det r lngt och tungt, utan
frm den kejserliga frvaltningen att klassa hagelbssan som att detta tillfr srskilt mycket eldkraft eller rckvidd. Dess-
jaktvapen - ett faktum som inte hindrade miliser och krimi- utom r pipan bengen att bli krokig om vapnet anvnds som
nella runt om i kejsardmet att bevpna sina soldater med tvhandad knlpk i nrstrid. Gevret anvnds frmst bland
Mullers hagelspridare. jgare och skogsmn, men vissa pyriska frband har ocks
Slaglsvapen anvnds fortfarande i Pyrisamfundet, men blir utrustat srskilt skickliga skarpskyttar med skarprttargevret.
allt mindre vanliga. Ammunitionen bestr av en tyghylsa som D brukar ocks smala tubkikarsikten fstas p vapnet, vilket
innesluter drivladdning och blykula. Extra fnkrut mste tillf- ger kad precision p lngre hll.
ras vid tandningen. Detta gr vapnen lngsamma att ladda
och knsliga fr vta. Trots detta finns den mynningsladdade
muskten kvar p mnga platser, srskilt bland pyriska nybyg-
gare, d stora armlager sldes billigt nr militren gick ver
till skarprttarvapen. Slaglspistoler r mindre vanliga n mus-
kterna, men ven de terfinns i kejsardmets grnstrakter.
Hagelbssa, Mullers:
Den tvpipiga mullerska hagelbssan tillverkas i Nordholmia
Differentierad omladdningstid
och har ftt stor spridning i det norra territorierna samt i
Om SL s nskar kan omladdningstiden fr vissa vapen - exempelvis Pirit. I stderna r srskilt de avkapade modellerna populra,
slaglsvapen och armborst hjas till 2 SR. d de r frhllandevis ltta att dlja och tmligen effektiva p
korta avstnd. Hagelpistolen, med bde avkapad pipa och
stock, r

Tabell 5.9 Svartkrutsvapen

66 KAPITEL 5

mindre populr d den har en ryslig rekyl. Hagelammunition Bedvningspistol

gr stor skada p kort hll, men rustningars ABS rknas dub-
belt mot hagel. Mot slug och hgteknologiska flechetter rknas
rustningar som normalt.
Karbin, Skarprttare
Skarprttarkarbinen r standardvapnet inom den kejserliga
armn. Vapnet r relativt kort och mycket robust, med bra
slagkraft fr ett svartkrutsvapen. En frdel r att den ocks kan
anvndas som en tvhandad knlpk i nrstrid, vilket uppskat-
tas av soldaterna.
Muskt
En gammal slitvarg som en gng utgjorde standardbevpning-
en inom Pyrisamfundets militra styrkor. Fortfarande mycket
populr i kejsardmets glesbefolkade utkanter.
Avfyrar ett litet energipaket med hullingfrsedda elektroder
som slr in i offret och ger det elektriska sttar. Vapnet ger
1T6 i skada och om rustningen penetreras fr offret en
elchock. Denna rknas som TOX 10 och ett misslyckat
motstndsslag innebr att offret r ofrmget att agera
under 1T 6 SR. Om slaget lyckas har offret istllet -25% p alla
frdigheter under denna tid. Elektroderna kan slitas ut fr att
avbryta effekten, men detta ger ytterligare 1T6 i skada. Om
man tar det frsiktigt och anvnder en kniv ger avlgsnandet
endast 1 KP i skada, men ingreppet tar cirka en minut att
utfra.
Engngspistol, flechette
Treskottsflechette i keramik fr engngsbruk. Skala av den
hermetiska frpackningen, oskra och skjut. Pistolen r obruk-
bar nr de tre laddningarna avlossats. Rknas i vrigt som en
hagelpistol med flechette-ammunition.

Nlpistol
Skjuter ivg en specialdesignad injektionsspruta, som en liten
autoinjektor. Nlen penetrerar 2T6 ABS och om ngon skada
gr in i offret kan giftet f effekt. Nlen kan innehlla svande,
skadligt eller ddligt gift och TOX r vanligen 10.

Pistol, Skarprttare
En ca 40 cm lng och mycket tung pistol som gr utmrkt att
greppa runt pipan och anvnda som en redig klubba i handge-
mng. Pistolen rknas d som ett 1H-jrnrr. Vanlig
bevpning fr kejserliga officerare och uniformerad polis.
Vissa exemplar specialbestlls av frmgna personer och
dessa pjser r vanligen rikligt utsmyckade.

Pistol, slagls
En mynnigsladdad pistol som gtt samma de till mtes som
muskten. Brukas i samma trakter, men i mindre omfattning.

Skjutvapen
Skjutvapen frn tiden fre katastrofen r normalt tliga och
lttsktta. Svrigheten r att hitta ammunition. En del gmdes
uppenbarligen undan i vldiga frrd. Upptckten av dylika fr-
varingsplatser bidrar till att sm vgor av eftertraktad ammuni-
tion d och d skljer ver de pyriska marknaderna. Mnga av
de skjutvapen rollpersonerna kan hitta i de frbjudna zonerna
eller p stora marknadsplatser r av vldigt dlig kvalitet vilket
br terspeglas av en relativt lg PL.

Kikarsikten
Kikarsikten monteras p vapen och kar deras grundrckvidd.
Nackdelen r att det tar lngre tid att sikta in sig p mlet - initiativet
modifieras med -5 fr skarpskyttesikten och -10 fr kikarsikten. Blir
initiativet o eller lgre agerar skytten sist i SR. Kikarsikten delas in i
skarpskyttesikten (frstorar mlet ca 4 ggr) och kikarsikten (ca 10 ggr
frstoring). Grundrckvidden kas med en respektive tv kategorier,
om denna inte redan r extremt lng (400 m). D dubbleras respektive
fyrdubblas istllet rckvidden i meter.
Tabell 5.10 Skjutvapen
STRID 67
68 KAPITEL 5

Tabell 5.11 Hagelvapens rckvidd och skada.

Hagelvapen
Hagelvapnen kan avfyras med olika typer av ammunition.
Det vanligaste r en svrm av kulor som hller samman nra
vapenmynningen och sedan sprider sig allt mer. Detta gr att
en strre yta av mlet trffas med kande avstnd, vilket har
till effekt att den direkta skadan avtar. Rustningars ABS rknas
dessutom X2 mot hagelsvrmar. En annan typ av hagelammu-
nition r slug: en helgjuten blykula som hller sin skadeeffekt
bttre ver lngre avstnd. Rustningar skyddar som vanligt
mot dessa.
Flechetter r en hgteknologisk utveckling av den vanliga
hagelsvrmen. En flechette-patron bestr av ett knippe pansar-
genomtrngande nlar. Flechetter har haglets frdelar utan att
rustningarnas ABS dubbleras. Eftersom hagelvapen ofta kapas
av fr att kunna dljas bttre krvs en mer utfrlig tabell ver
hagelvapnens effekter.

TYP: Anger vilken sorts ammunition och piplngd som avses.

Avkapad pipa omfattar bde avkapat hagelgevr och hagelpi-
stol. Skillnaden mellan ett avkapat hagelgevr och en hagelpi-
stol r att kolven sgats av i det senare fallet, ngot som inte
inverkar p piplngden.

PENETRATION (PEN): Vid attack med hagelsvrmar rknars alla

rustningars ABS X2, slugs och flechetter pverkar inte ABS p
detta stt.

AVSTND/ SKADA: Talar om vilken effekt vapnet och ammuni-

tionen har p ett visst avstnd. Avstnd talar om vilket avstnd
som avses, Skada r antal trningar som vapnet ger i skada
p det aktuella avstndet. Hagelvapen kan inte anvndas p
avstnd som verstiger sista avstndskategorin. De har ingen
effekt p ml som befinner sig lngre bort.

Hemmabyggen
Det r fullt mjligt att konstruera egna vapen utifrn delar som
hittas eller kps in. Kring de frbjudna zonerna r det inte allt-
fr ovanligt med enkelskottsvapen som tillverkats av metallrr,
trstycken och buntband. Simpla fjderanordningar anvnds
som avtryckare och slagstift. Resultatet r knappast ngra
precisionsvapen. Dessutom har provisoriska skjutjrn en be-
ngenhet att drabbas av eldavbrott och nnu vrre missden.
Hemmabyggen utgr dock ett vettigt alternativ fr ventyrare
som kommer ver omaka patroner - istllet fr att slja dem
kan man helt enkelt konstruera specialdesignade enkelskotts-
vapen. Det gr att tillverka enkelskottsvapen fr alla kalibrar,
men detta krver patroner. Caseless (CL i vapenlistan) duger
inte, eftersom de krver en mycket stabil och precis konstruk-

tion. Gyrojet-projektiler fungerar inte heller, d de antnds med
elektricitet istllet fr mekaniska slagstift.
Att konstruera ett hemmabygge
Krver frdigheten Reparera, minst en patron av den aktuella
ammunitionen, minst en mekanisk reservdel samt adekvata verktyg
fr tillverkning, det vill sga en verkstad. Ett vanligt reparationsset r
inte tillrckligt. Om Reparera misslyckas r det uppenbart att vapnet
inte kommer att fungera. Reservdelen rknas d som frbrukad. Lyckas
frdighetsslaget fungerar vapnet. Fr plitlighet se Frklaring till listan
fr hemmabyggen.
TYP: Namnet p enkelskottsvapnet, det vill sga huruvida det
rr sig om en pistol, karbin eller ett gevr. Dessutom anges
kaliber (Kal). Denna r vsentlig fr ett flertal av hemmabyg-
gets vrden.
ELDHASTIGHET (ELDH): Alltid "e" fr hemmabyggen.
FATTNING (FATTN): Enhands (1H eller tvhands (2H).
INITIATIV (INIT ): Hemmabyggen r klumpigare n ett hg-
teknologiskt vapen av motsvarande kaliber. Dra ett frn ur-
sprungsvapnets initiativvrde.
MAGASIN (MAG): Alltid ett fr hemmabyggen.
PLITLIGHET (PL): 95% eller 100 - (50 - differens Reparera).
Att konstruera ett vapen p detta stt ger allts som bst en
Plitlighet p 95.
EXEMPEL: Rttan Jeens stter ihop en enkelskottspistol kaliber 9 mm i
sin verkstad. Han har Reparera 77% och slr 44. Vapnet fungerar och
Tabell 5.12 Gyrojet och Gaussvapen
STRID 69
med differensen 33 blir chansen fr eldavbrott 17 (50 - 33). Jeens 9 mm
enkelskottspistol fr allts en Plitlighet p 83 (100-17). Om Jeens slr 83
eller hgre nr han skjuter fr han eldavbrott och chansen finns att vapnet
skadas som vid vanligt eldavbrott. ven om Jeens ftt en hgre differens
n 50 hade Plitligheten fr hemmabygget bara varit 95, eftersom detta r
vapentypens optimala Plitlighet.
RCKVIDD ( RCKV ): (kal-1) Lses som ursprungsmodellens
rckvidd minus en kategori. En pistol med rckvidd kort/25 m
fr allts rckvidden nra/10 m nr dess ammunition anvnds
vid ett hemmabygge.
SKADA: (kal-2) Lses som ursprungsmodellens skada minus 2.
En 9 mm enkelskottspistol gr allts 3T6-2 i skada.
TLIGHET (TL ): Hemmabyggen har en Tl p ursprungsmo-
dellens -3.
VIKT: Hemmabyggets vikt blir ursprungsmodellen x 1,5 kg.
V RDE : Hemmabyggda vapen r vrda ursprungsmodellen/5
krediter.
Gyrojetvapen
Sm raketer antnds p elektronisk vg och detonerar med
pansarbrytande effekt mot mlet. Tillsammans med gaussge-
vret utgr gyrojetvapnen de enda brbara icke-energivapen
som har knnbar effekt p energirustningar. Frutom ammu-
nition krver de ett e-pack typ mini fr att fungera och varje
minipack rcker till ett magasin.
Gaussgevr
Gaussgevret anvnder sig av sm koboltprojektiler som ac-
celereras till extrem hastighet i en magnetaccelerator. Gevret
Drivs av ett e-pack typ A, vilket rcker till avfyrandet av ett
magasin.
7D KAPITEL 5

Energivapen
Genom bemstrandet av supraledare och hittills oanade stt
att lagra energi i kraftfulla energipaket (e-pack) mjliggjordes
utvecklingen av en rad nya vapen. Alla energivapen produce-
rar energirik strlning eller vgor i sttar, som r tillrckligt
kraftfulla fr att sl igenom alla knda kroppspansar. Inte
ens energirustningarna frmr att effektivt stoppa attackerna.
Alla energivapen har tv vrden p magasin. Det frsta avser
antalet skott som kan avlossas nr vapnet drar sin energi frn
ett energipack typ A. Det andra vrdet avser en situation dr
vapnet via adapter r kopplat till ett strre portabelt energipack
(typ B), som vanligen brs p ryggen i en brsele. Energivapen
som kopplas till robotars egen kraftklla (krver optionen E-ut-
tag) har obegrnsat med ammunition.

Laser
Laservapnen snder ut en strle koncentrerat ljus som frr el-
ler senare brnner igenom alla knda material. Vapnen arbetar
med pulslaser, dr varje tryck p avtryckaren avfyrar en kort
men intensiv puls. Laser syns inte, annat n dr det trffar och
brnner.
Det r dessutom ljudlst. Allt som hrs r ett lgt vinande
frn vapnets kylaggregat, vilket tillsammans med den avse-
vrda rckvidden hos lasergevret gr det till ett idealiskt
prickskyttevapen.

Maser
En intensiv puls av mikrovgor skadar levande material genom
kraftig upphettning. Kan inte anvndas fr att skra igenom
fasta material.

Neutron
En sttvg joniserande strlning bestende av neutroner
snds mot mlet. Neutronerna ignorerar i princip all rustning,
men uppbromsas av strlskydd och mutationer som Resistens
mot strlning och Energikropp.

Plasma
En liten prla av plasma (supraledande gas) slungas ivg med
hjlp av en magnetisk accelerator och frdas mot mlet i en
guidande laserstrle. Den heta plasman detonerar vid mlet
med en knall. Vid anvndning avges ett ronskrande vinande
frn vapnets kylaggregat och accelerator.

Robdes
EMP-strlning fokuseras och skadar robotar och teknologi som
inte har skydd mot EMP-strlning.

Ultraljud
Hgfrekvent ljud fokuseras till en sttvg som bde sprnger
celler, kristallina material och keramer.

Granater
En rad olika granater och vapensystem fr att leverera dem
ligger dolda bland ruinerna. Men som all annan ammunition
utgr granater frhllandevis sllsynt hgteknologi. Mnga au-
tomatkarbiner och en del energivapen har fastmonterade eller
inbyggda granattillsatser. Granattillsatser och andra granatva-
pen rknas frdighetsmssigt som Tunga vapen.

Tabell 5.13 Energivapen.
Tabell 5.14 Granater.
Handgranater
Dessa finns i mnga olika modeller, men anvnds p samma
stt. De kastas fr hand mot ett specifikt ml och skadar allt
som inte har fullt skydd inom en vissa area. Ett lyckat Undvika
halverar granatskadan, men krver som vanligt att man ser
granaten avfyras eller kastas. Frdigheten Kasta anvnds fr
att trffa med en granat. Om ngon frsker slunga in grana- EMP: Genererar en kraftig sttvg av EMP-strlning som brn-
ten i en ppning innebr ett lyckat frdighetsslag att granaten
trffar rtt, ett misslyckande att den detonerar utanfr. Kastas
granaten i ppen terrng mot fiender utan vettigt skydd bety-
der ett lyckat Kasta att granaten ger full skada p varelser som
misslyckas med Undvika, och hlften p varelser som lyckas. Ett
misslyckat Kasta halverar skadan p alla som befinner sig innan-
fr radien och ett lyckat Undvika ger sledes 1/4 av skadan.
Alla granatvapen antas ge samma effekter och alla vapen-
modeller har tillgng till alla typer av granater. Dremot kan
inte granater frn en vapenmodell laddas i en annan och andra
granater n handgranater kan inte anvndas som handgrana-
ter utan att de frst modifieras med Reparera begrnsat av
Naturvetenskap.
EFFEKT/SKADA: Granatens skada eller annan effekt.
RADIE: Hur lngt frn nedslagsplatsen granatens effekt nr.
CHOCK: Granaten detonerar med en kraftig ljus- och ljudbang
STRID 71
som ger -50% p lakttagelsefrmga samt alla SMI - och
INT - frdigheter under chocken (varar i 1 T 6 SR ). Effekten gr
att Undvika och i hndelse av ett lyckat frdighetsslag snks
chockeffekten till TOX O (allts 2T10+0). Om motstndsslaget
lyckas snks varaktigheten till 1 SR.
ner ut oskyddade elektriska kretsar. EMP-skyddad utrustning
och EMP-skyddade robotar tar ingen skada.
ENERGI :Bygger p energivapenteknologi och detonerar nr-
mast ljudlst med ett intensivt ljussken.
FOSFOR : Brinnande fosforbitar sprids inom rckvidden och
kletar sig fast p det som trffas. Brinner 1T10 SR efter deto-
nationen och ger 1T10/SR i skada p den trffade
kroppsdelen. Fosforn slocknar temporrt om dess
syretillfrsel stryps, men brjar brinna igen s snart syre finns
tillgngligt. Som lsning kan fosforn exempelvis hllas under
vatten och skrapas bort innan kroppsdelen tas upp. Se vidare
avsnittet om Eld.
LYS: En lysmassa fst i en fallskrm brinner och ger ett starkt
sken medan granaten dalar mot marken. Det tar 1 T 6 SR fr
en handkastad lysgranat att n marken, 1 T 6+6 SR fr ljus som
skjuts upp. Lysmassan antnder brnnbara material och stter
eld p motstndare om de trffas direkt av granaten. Elden
72 KAPITEL 5

Tabell 5.15 Tunga vapen

Tabell 5.16 Kulsprutor

Tabell 5.17 Pansarvaprn

brinner d i 1T 6 SR och gr 1T 6/ SR i skada. Fr detaljer se av-

snittet om Eld.

NEUTRON : En neutronvg slr ljudlst ut frn granaten.

MARKR : Markrer skjuts fr att markera ett visst ml fr an-

dra trupper, eller fr att sjlv skjuta in sig p ett ml utan att
behva slsa med skarpa granater.
Markren har ingen annan effekt n att den slr ned, fastnar
p mlet och brinner skarpt i 1T10+10 SR . Fre katastrofen
anvndes markrer fr att "mla" iR-skyddade ml, exempel-
vis ett fordon, som sedan kunde bekmpas med iR-skande
missiler.

OFFENSIV SPLITTERGRANAT: En mindre och lttare laddad split-

tergranat, avsedd att anvndas vid framryckning mot fiender
som befinner sig nra den kastande.

PANSARBRYTANDE SPLITTER : En splittergranat som designats

fr att sl igenom kroppsskydd.

RK: Tjock rk blockerar synfltet och ger rkfrgiftning. TOX 3,

halvera alla frdigheter i 3T6 SR efter att varelsen lmnat mol-
net. Rkfrgiftningen kan inte undvikas.

SENSORBLOCKERANDE RK : Som Rk, med tillgget att mnga

sensorer blockeras. Det gller alla passiva och aktiva varianter
av IR, uv, Sonar och Radar.

SPLITTER:Sm metallfragment slungas ivg frn granaten nr

den detonerar.

TRGAS: Granatens gas brnner illa i gon och luftvgar och

sprids snabbt inom radien. Trgasen har TOX 8 och ger -35%
p alla frdigheter under 3T10 SR om RP misslyckas med sitt
motstndsslag. Annars ger trgasen med -15%.

Tunga vapen
Tunga vapen innefattar kulsprutor och granatvapen. Alla gra-
natvapnen anvnder olika granatmodeller, men effekterna r
likartade fr de olika modellerna.
GRANATKARBIN: Ett gevr som endast skjuter granater.
GRANATKASTARE, LTT: Anpassad fr infanteriunderstd. Kr-
ver ett lyckat Tunga vapen fr att skjuta in sig p ett nytt ml,
sedan trffar alla fljande granater automatiskt.
Om eldledaren har tillgng till kikare eller kikare med la-
seravstndsmtare utkas granatkastarens rckvidd som om
ett prickskyttevapen hade tillgng till skarpskyttesikte respek-
tive kikarsikte.
GRANATTILLSATS: En mindre variant av granatkarbinen som
monteras eller byggs in i ett annat vapen, oftast en karbin
eller ett gevr. Kan med ett lyckat Reparera monteras p alla
karbiner och gevr.
Kulsprutor
Anvndes som understdsvapen vid bde framryckningar och
STRID 73
fasta positioner. Med gott om ammunition r de frdande
effektiva. Bruket av kulsprutor krver frdigheten Tunga va-
pen. Varelser med STY 15 kan avfyra dem frn hften med -25
p trffchansen. Varelser med STY 25 kan anvnda dem som
handledvapen utan avdrag.
Pansarvapen
Pansarvapen r avsedda fr bekmpning av bepansrade for-
don. Alla pansarvapen r rekylfria och behver ett ppet omr-
de bakt fr eldsflamman frn den pansarbrytande granaten.
GRANATGEVR : Omladdningsbart och rekylfritt. Oftast utrustat
med optiska sikten fr lngre effektiv rckvidd, rknas som
skarpskyttesikten.
PANSARSKOTT : Ett engngsvapen som r perfekt fr bunkrar
och med klar frmga att stoppa lttare stridsvagnar. Nr det
vl avfyrats kan det inte laddas om.
RPG (ROCKET PROPELLED GRENADE): En vekare version av gra-
natgevret, men fullt tillrckligt fr sl ut de flesta vrn samt
fordon med lttare bepansring ssom pansarskyttefordon.
74 KAPITEL 5
RUSTNINGAR BRS SOM skydd mot attacker. De stoppar inte
ndvndigtvis attacken, men frhoppningsvis tar de udden av
den s att den trffade kroppsdelen inte sls ut. En varelse br
sllan samma rustning ver hela kroppen. De mer avancerade
modellerna skyddar ofta bara delar av kroppen. Namnen p
rustningen anger alltid vad som skyddas. En overall skyddar
hela kroppen, en vst tcker endast blen och en hjlm begrn-
sas till huvudet. De mytomspunna energirustningarna r inte-
grerade system och skyddar hela kroppen inklusive huvudet.
Eftersom alla rustningar frn den gamla tiden skapades fr d-
tidens soldater kan mutanter ibland f stora problem att bra
rustningar frn den gamla tiden. Flera armar gr exempelvis
energirustningar omjliga att anvnda och muterade bjrnar
med STO 22 lr ha uppenbara problem att krypa in i en gam-
mal skottsker vst. Alla rustningar har en uppsttning vrden
som beskriver den aktuella rustningen. De r:
ABSORPTION (ABS): Anger det antal skadepong som rustning-
en skyddar mot vid varje trff. verskjutande skadepong dras
frn brarens kroppspong (KP), se avsnittet om skador.
BEGRNSNING ( BEG ): Vrdet anger hur mycket brarens
rrelser hindras av rustningen. Rustningars BEG dras frn
frdighetsvrdet i Akrobatik, Smyga/Gmma sig och Undvika.
Hjlmars BEG dras frn lakttagelsefrmga. BEG anges ibland i
delar. Fr att tcka hela kroppen innebr det fem delar plus en
hjlm. En RP som br en hel rustning fr allts 5X BEG i avdrag
p ovan nmnda frdigheter s lnge rustningen brs.
EXEMPEL: Zonvandraren Kasper Svarthane, med Akrobatik 67%, har fr
vana att bra en medeltung biandrustning. Nr han frdas i vildmarken br
han bara de delar som tcker blen och har d 63% (67- 1x BEG) i Akrobatik.
Nr han nrmar sig ett zonomrde tar han dock p sig hela rustningen fr
han svrare att rra sig och har d endast 47% (67- 5X BEG) i Akrobatik.
Drtill stter han p sig en lderhuva varp hans laktagelsefrmga
minskar frn 55% till 50%.
VIKT:Rustningsdelens vikt i kilo. En rustning som brs kldd p
kroppen rknas inte som en viktmssig belastning p RP:S br-
frmga. Dess otymplighet visas d i stllet av dess BEG-vrde.
Vikten r endast relevant om rustningen brs i packningen.
 STRID 75

VRDE: Det antal krediter rustningen kostar att kpa. Hgtek-
nologiska rustningar har ett vrde men gr inte att kpa fr
krediter. Vrdet anvnds istllet vid byteshandel, vilket r det
gngse sttet att handla med hgteknologi.
Om hgteknologiska rustningar ngon gng r till salu fr
krediter rknas priset i krediter som minst 5X det vrde som
anges i tabellen
KNIVVST : Diskret och ltt, dljs enkelt under vanliga klder.
S KYDDSVST , LTT : Tjockare portioner av kevlar varvat med
tunnare stycken dr rrligheten tas ut.
S KYDDSVST , TUNG : En ltt vst som kompletterats med hg-
hastighetsskydd - plattor av hgtryckskeramer eller stl i fickor
p vstens utsida.

Primitiva rustningar SKYDDSOVERALL: tsittande overall i kevlar som lagts i tjockare

Primitiva rustningar r sdana som kan kpas i Pyrisamfundet
eller tillverkas av lttillgngligt restmaterial frn ruinerna. En
RP kan kpa en primitiv rustning fr sitt startkapital. De pri-
mitiva rustningarna anges i delar. Rustningar fr hela kroppen
bestr allts av fem delar plus en hjlm.
lager p utsatta platser och behllits tunnare i bjvecken.
S TRIDSDRKT : Skyddsoverall med hghastighetsskydd p
svaga punkter. Remmas fast ver armar och ben fr att sitta
stadigt.

LDER: Inkluderar skinnstll och jackor, plsar och andra tjocka I MPACTVST: Celfylld kevlarvst.
kldesplagg som vadmalsrockar.
I MPACTOVERALL : Kevlaroverall med gelkuddar insydda i hela
FLYTVST: En vst i cellplast, tckt av skrikigt syntetmaterial. drkten.
Inte den bsta rustningen p marknaden, men en prktig bo-
nus r att braren flyter obehindrat i vatten. Frsedd med A RMHJLM: En vanlig stlhjlm. Bars av de konventionella
visselpipa i behndig brstficka samt en redig krage som styrkorna fre enklavernas tid.
frhindrar att huvudet hamnar under vatten i hndelse av
medvetslshet.
Tabell 5.18 Primitiva rustningar

HRDAT LDER: En starkare form av lder som kokats i olja och

eventuellt frstrkts med nitar fr extra skydd och stil.

BLANDRUSTNINGAR : Hopplockade av plastsjok, pltburkar,

uppklippta bildck, fltade kablar och dylika prylar som ter-
finns i zonernas utkanter. Den tunga varianten har vanligen
frstrkts med rediga stlpltar och ibland kevlarstycken. Inte
sllan har bitar av hgtryckskeramer nitats fast p extra utsatta
platser.

HRDAD LDERHUVA: En tsittande huva av polstrat och ol-

jekokat lder. ven den gamla tidens s kallade flygarmssor
innefattas.

CYKELHJLM: Ltt hjlm i cellplast, tillverkad i forntiden fr att

ta upp sttarna frn vardagslivets faror. Finns inte i nytillverk-
ning, men r ndock relativt spridd i Mutantvrlden. Tabell 5.1g Kevlar och Impact-rustingar

STLKASK : En tillhamrad stlplt, en plthink och en lagom

stor kastrull utgr bra exempel p stlkaskar.

HOCKEYHJLM: Grdagens rekreation r nuets livfrskring.

Inte sllan frsedd med galler eller plexiglasvisir fr ansiktet.

MC - HJLM : Integralhjlm som skyddar bra, men samtidigt

kraftigt avskrmar braren frn omvrden.

Kevlar och Impact-rustningar

Kevlarskydden utvecklades fr att bromsa projektiler och
stickvapen, dessutom r de polstrade fr att vara effektiva mot
krossvapen. De r tunga och varma, men fljsamma med b-
rarens rrelser. Impact-teknologin bestr av kevlarskydd med
insydda kuddar av energiabsorberande geler som frdelar ett
vapens anslagsenergi ver strre ytor.
76 KAPITEL 5
KEVLARHJLM : Ersttaren till armhjlmen. Lttare och tl mer
stryk. Fsts med rem under hakan och har ofta infstningar fr
bildfrstrkare.
KRAVALLHJLM : En helomslutande hjlm av tunnare kevlar.
Skyddar hela huvudet, men begrnsar synflt och hrsel.
P ILOTHJLM : Heltckande kevlarhjlm som utrustats med
bildvisir, laseravstndsmtare och ljudfrstrkare. De hgtek-
nologiska funktionerna krver ett minipaket fr att fungera,
men d ger hjlmen inga avdrag p lakttagelsefrmga.
STRIDSHJLM : Heltckande kevlarhjlm med inbyggt bildvisir,
laseravstndsmtare och ljudfrstrkare som opererar p ett
minipaket.
Energirustningar och reflecskydd
Nr energivapnen introducerades, ngon gng under kata-
strofens tidslder, skapades ett behov av nya rustningar. Re-
flecoverallen och glashjlmen var de frsta frsken. De gav
enskilda soldater ett utkat skydd, men sllan tillrckligt fr
att gra ngon ptaglig skillnad i strid. Forskarnas svar blev de
mekaniserade stridsrustningarna, som inte bara gav ett dug-
ligt skydd mot energivapnen utan ocks frsgs med mnga
andra finesser. Rustningarna var oerhrt dyra och de flesta
anvndes dessutom i strid, vilket gr att de f som str att
finna har skavanker frn bataljerna. En energirustning kopplas
till brarens kropp med hjlp av elektroder och rustningens
inbyggda servoenheter frstrker drfr brarens rrelser. Ef-
fekten blir att rustningen inte har ngot BEG vrde, dessutom
ger stridsrustningarna bonus p STY. Kroppsfunktionerna
skts vid behov i rustningen och lagras i srskida behllare
tills tillflle finns att tmma dem. Alla energirustningar har
 STRID 77

ett strlskydd som snker strlningseffekten p braren med Tabell 5.21 Skldar.

tv. Skyddsrustningarna snker effekten tv niver. De r alla

frsedda med passiva IR- och uv-sensorer, liksom Ijusfrstr-
kande visir och ljudfrstrkande hjlmar. Deras luftfilter rensar
bort de flesta giftgaserna och de som inte kan neutraliseras
aktiverar rustningens interna lufttank, vilken rcker fr 72 tim-
mars aktiv tjnst.
Alla stridsrustningar drivs av ett e-pack typ B. Rekrustningen
krver dessutom ett extra B-pack fr sin jetdrift.

Tabell 5.20 Energirustningar och reflecskydd

ABS: Som fr rustningar, men krver att braren lyckas parera

attacken eller att attacken trffar braren i en del som tcks av
sklden. Se skydd.

BEC: Skldens inverkan p Akrobatik, Smyga och Undvika. Full

trskld ger ocks BEG p lakttagelsefrmga.

REFLECOVERALL: Reflecmaterialet togs fram som ett skydd mot
energivapen. Det absorberar bara skada frn energivapen,
inget annat. Overallen anvndes ofta utanp stridsdrkter och
motsvarande rustningar.
REKRUSTNING: En mekaniserad rustning fr spaning och spe-
ciella insatsstyrkor. Har en jetenhet p ryggen som ger begrn-
sad flygfrmga. Ett e-pack typ B ger en topphastighet p 150
km/h och en flygtid p 1 timme. Rustningens vriga funktioner
uppehlls av ett annat B-pack som rcker i 72 timmar.
SKYDDSRUSTNING: Utvecklad fr verlevnad i extremt skadliga
miljer, exempelvis strid i tungt kontaminerade omrden. Har
ett strlskydd som snker strlningseffekten med tv niver.
STRIDSRUSTNINGAR : Mekaniserade rustningar som inte bara
kompenserar fr rustningens vikt och otymplighet, utan dess-
utom kar brarens STY med +10 (ltt) och +20 (tung). Den
tunga rustningens mldator ger braren en fri handling varje
SR.
Bde den tunga och ltta stridsrustningen har stridssgar
fsta p ena underarmen.
SKYDD: Avser den del av braren som ges passivt skydd av skl-
den. Fr att parera en inkommande attack krvs ett lyckat
slag i Nrstrid. Misslyckas detta ger sklden inte heller ngot
passivt skydd. Det passiva skyddet rknas endast om braren
str vnd mot skytten och varken frsker eller fr parera -
skott frn skjutvapen, armborst och pilbgar r alltfr snabba.
Om braren vill kan den krypa ihop bakom sklden och
anvnda denna som ett stationrt skydd fr strre delen av
kroppen. Frsker varelsen kika eller skjuta ver skyddet
rknas inte skldens passiva skydd fr huvudet respektive
vapenarmen.
VIKT : Skldens vikt i kilo. Rknas endast in i buren vikt fr att
utrna om braren fr avdrag fr belastning vid tillfllen d
sklden inte anvnds aktivt. D sklden brukas i strid anvnds
istllet BEC.
VRDE: Skldens pris i krediter. Endast de fem frsta skldarna
kan kpas frn start, de senare rknas som hgteknologi och
kan bara hittas eller bytas mot annan teknologi.

GLASHJLM : En genomskinlig glob som absorberar attacker

frn svl energivapen som mer konventionella vapen. Fr-
sedd med bde ljus- och ljudfrstrkning. Energin till detta
kommer genom en inbyggd generator som drivs av ett lng-
samt och svagt radioaktivt snderfall i hjlmens halsring. Inget
e-pack behvs.

Skldar
Skldar anvnds fr att parera nrstridsattacker och kastva-
pen. De har ocks en viss chans att vara i vgen fr projektil-
och skjutvapen, frutsatt att angreppet sker frn det hll som
sklden r riktad mot. Skldar finns i tre storlekar: liten, stor
och full.
Vid passivt anvndande skyddar en liten skld bara skldar-
men, medan den stora bde skyddar skldarmen och blen. En
full skld skyddar dremot hela kroppen.
 TEKNOLOGI 79

i MUTANT R fynd frn den gamla tiden ngonting ovanligt,
mrkligt och eftertraktat. En del artefakter r uppenbart an-
vndbara, andra mer svrbegripliga, men alla r dyra. Bruks-
och prydnadsfreml r dyrgripar p marknaderna i de stora
stderna, dr vurmen fr tiden fre katastrofen paras med
avsevrda resurser. Direkt anvndbara freml - de m vara
lkande, skyddande eller destruktiva - r ovrderliga. Dylik
teknologi kan man normalt bara komma ver genom bytes-
handel, om man inte grver fram den sjlv i zonernas djup.
Det r hgst ovanligt att hgteknologi kan kpas fr krediter.
Undantagen gller endast externa omstndigheter, fr bara
desperata varelser sljer bort hgteknologiska artefakter fr
simpla krediter.
Alla med det minsta vett och sans anvnder ting frn den
gamla tiden till att byta till sig hrdvaluta frn fornstora dagar,
det vill sga andra freml som de har praktisk nytta av. Dre-
mot r det inga problem om RP frsker slja hgteknologi fr
krediter- kpare saknas knappast!
Det frsta man gr nr man hittat ett hgteknologiskt fynd
r att frska frst vad det r och hur det i sdana fall an-
vnds. Drefter gller det att f fremlet att fungera. Fynden
r ofta illa tgngna och mste drfr servas eller repareras fr
att fungera tillfredstllande. Fortlpande reparationer r ofta
av nden och d mste sannolikt ven reservdelar infrskaffas
p ngot stt.
Slutligen kanske man vljer att slja fyndet, eller byta det
mot ngot annat som man behver bttre, p ngon av de
strre stdernas marknader.
Tabell 6.1 Teknologi och frdigheter
Att frst sig p fynd
Frdigheten Teknologi speglar en varelses frtrogenhet med
den gamla tidens teknik samt varelsens vana att hantera all-
skns bruksfreml. I vissa fall kan andra frdigheter erstta
Teknologi. Exempelvis kan Energivapen anvndas fr att be-
gripa sig p en laserpistol. Normalt krvs emellertid ett lyckat
Teknologi-slag fr att frst vad ett freml r och hur det
fungerar. Man fr fem frsk att lyckas med frdigheten: fem
trningsslag som modifieras av fyndets svrighetsgrad. Lyckas
man inte efter femte frsket r fremlets funktion bortom
ens horisont. I sdana fall kan man inte genomfra ytterligare
analyser frrn frdighetsvrdet i Teknologi eller den aktu-
ella ersttningsfrdigheten hjts. Dessutom kar tidstgngen
mellan fyndslagen. Fr att erhlla ytterligare fyndslag mste
man gna sin fulla uppmrksamhet t fyndanalys under den
tid som anges i tabellen nedan. I stderna finns ofta personer
som livnr sig p att analysera hgteknologiska artefakter, an-
tingen mot en andel av fyndets vrde eller fr ett fast pris.
Tabell 6.2 Fyndslag

De Gamlas kunskaper
I MUTANT betraktas den gamla tidens teknologi och kunskaper
med lika delar vrdnad och fasa. Den fragmentariska kunskap
om det gamla som bevarats eller terfunnits r ondligt
vrdefull och den omgrdas av mystiska frestllningar av
gemene varelse. Speltekniskt delas kunskapen om vrlden in i Tabell 6.3 Fyndens svrighetsgrader
tv delar. Rr det sig om kunskap om vrlden efter katastrofen,
om ny geografi, sprk, folk eller stater, anvnds frdigheten
Bildning. Hr det den gamla tiden till kommer flera frdigheter
ssom Teknologi och Naturvetenskap in i spelet.

Fr en praktiskt baserad frtrogenhet med olika typer av tekno-

logi, det vill sga att begripa hur hgteknologiska artefakter r
tnkta att anvndas, anvnds alltid frdigheten Teknologi. Men
ven om RP frstr vad en hgteknologisk pryl r kan de sllan
anvnda denna.
Plitlighet och reparationer
Fr en djupare frstelse av hur fremlen fungerar, vilka
Fynd frn den gamla tiden r ofta i dligt skick nr de ptrffas.
principer som ligger bakom dem, anvnds Naturvetenskap.
Dessutom utstts de fr ytterligare frslitningsskador genom
Nr det gller teknik som produceras i mutantvrlden,
intensivt och ofrsiktigt anvndande. Fr att bevara funktions-
exempelvis ngteknik, svartkrutsvapen och heliografer, har
dugligheten mste de servas och lagas, vilket krver frdighe-
Reparera ingen begrnsning. S fort det handlar om gammal
ten Reparera samt tillgng till verktygsset och reservdelar. Ett
teknik, till exempel frbrnningsmotorer, begrnsas Reparera
objekts funktionsduglighet motsvaras av dess Plitlighet (Pl).
av Teknologi. Rr det sig om avancerad hgteknologi, ssom
Pl avgr nr tekniska saker fr tillflliga avbrott och drige-
datorer, energivapen och robotar, begrnsas Reparera av bde
nom riskerar att sttas ur funktion.
Teknologi och Naturvetenskap.
Se frdighetskapitlet p sid. 24 fr en nrmare beskrivning
av hur dessa frdigheter fungerar.
80 KAPITEL 6
Plitlighet (Pl)
Varje gng en hgteknologisk artefakt anvnds tillsammans med
en frdighet - till exempel nr ett skjutvapen avfyras i strid - f-
religger en risk att ngot gr snett p grund av att artefakten
inte fungerar som den ska. Fr vapen kallas detta eldavbrott
och fr andra tekniska freml tillflligt avbrott. Avbrottet sker
om trningsslaget fr frdigheten r lika med eller hgre n
Pl och det spelar ingen roll om anvndaren har ett hgre fr-
dighetsvrde n fremlets Pl-faktor. Pl representeras av tv
vrden: temporr Pl och maximal Pl. Har fremlet bara ett
vrde betyder detta att fremlets temporra Pl r lika hgt
som dess maximala Pl. Det r framfrallt slitna freml som
har tv vrden. Det frsta talar om vilken temporr Pl fre-
mlet har, allts nr det fr tillflligt avbrott. Det andra vrdet
anger dess maximala Pl: hur hgt Pl kan terstllas med
hjlp av frdigheten Reparera, ett verktygsset och tillrckligt
mnga reservdelar.
Tillflligt avbrott
Fremlet klickar, glappar, fr eldavbrott eller ngot motsva-
rande ltttgrdat problem. Ett tillflligt avbrott r enkelt t-
grdat. Det tar resten av innevarande SR att fixa felet, frutsatt
att den som frsker tgrda det vet hur fremlet anvnds.
(Se Fyndslag ovan.) Nsta gng objektet anvnds finns en viss
risk att det stts ur funktion. Slr man terigen ver Pl skadas
objektet s allvarligt att det inte lngre kan anvndas. (Se Ur
funktion nedan.) r trningsslaget under Pl fungerar frem-
let som vanligt och riskerar inte att sttas ur funktion frrn
efter nsta tillflliga avbrott.
Ur funktion
Om man tv gnger i rad slr ver artefaktens Pl anses den
vara ur funktion. En dylik artefakt kan inte anvndas, men den
kan terstllas till funktionsdugligt skick genom frdigheten
Reparera. Detta krver ett lyckat frdighetsslag samt tillgng
till verktyg och minst en reservdel. Ett freml som stts ur
funktion fr sin Pl snkt med 1T10, varav ett pong r
permanent. Fremlet fr tv vrden fr Pl: 1T10 dras frn
temporr Pl och en pong frn maximal Pl. Temporr Pl gr
att laga med reservdelar och i sdana situationer ger varje
reservdel utver den frsta +1T10 temporr Pl. Fremlet
fr allts inte tillbaka ngon Pl fr den frsta reservdelen
som offras - denna medfr endast att fremlet ter gr att
anvnda. Ytterligare reservdelar ger emellertid tillbaka 1T10
Pl/reservdel. Maximalvrdet gr dremot inte att pverka.
Oavsett hur mnga reservdelar som lggs p reparationen
frblir maximal Pl-1 det hgsta plitlighetsvrdet fr
artefakten.
EXEMPEL: Rttan Luger har hittat en bildfrstrkare i en ruin. Med hjlp
av frdigheten Teknologi har hon lyckats rkna ut hur artefakten fungerar.
Bildfrstrkaren fungerar och har Pl 75/98, allts 75 i temporr Pl och 98 i
maximal Pl. Luger misstnker att ett antal reptilmn smyger omkring henne
i zonens mrker och anvnder drfr bildfrstrkaren fr att speja efter dem.
Hon slr ett frdighetsslag i lakttagelsefrmga fr att se om hon upptcker
ngot hot i terrngen. Tyvrr slr hon 78 p frdighetsslaget, vilket r ver
bildfrstrkarens temporra Pl. Drfr slocknar den. Luger skakar ltt p
apparaten och drefter vaknar bildfrstrkaren till liv igen. Luger frsker n
en gng speja efter fjlliga fiender och slr lakttagelsefrmga. Det gr inte
bttre den hr gngen. Hon slr 91 och bildfrstrkaren slocknar med ett
sprakande. Den r urfunktion. Lugers spelare slr 1T10 och fr resultatet
8. Temporr Pl snks allts till 67 (75-8). Maximal Pl snks automatiskt
med ett, till 97 (98-1). Bildfrstrkarens nya Pl blir sledes 67/97.
Reparation
Fr att reparera ett freml mste man lyckas med ett frdig-
hetsslag i Reparera, dessutom krvs tillgng till verktyg och
minst en reservdel. Kom ihg att Reparera begrnsas av Tekno-
logi i frhllande till gammal teknologi och av bde Teknologi
och Naturvetenskap ifall reparationen rr avancerad hgtek-
nologi. Misslyckas frdighetsslaget fr man frska igen, men
det tar lngre och lngre tid att komma fram till en fungerande
lsning. Har man vl lyckats med frdigheten r det tilltet att
satsa extra reservdelar p reparationen. I sdana fall tervinns
1T10 temporr Pl fr varje reservdel utver den frsta: -
1T10 temporr Pl/(reservdel - 1). Maximal Pl pverkas inte.
Temporr Pl kan aldrig gras hgre n maximal Pl, oavsett
hur mnga reservdelar som investeras. Nr maximal Pl
uppntts gr alla ytterligare pong frlorade. Lyckas man inte
laga fremlet efter fem frsk gr man bet p uppgiften och
mste lta ngon annan ta hand om problemet. D har man
ocks frlorat en reservdel fr varje misslyckat
lagningsfrsk.
Tabell 6.4 Reparation

EXEMPEL: Rttan Lugers bildfrstrkare r som bekant ur funktion, men
den tycks inte vara omjlig att laga. Bildfrstrkaren har Pl 67/97, allts
temporr Pl 67 och maximal Pl 97. Luger har Reparera 53% samt Tek-
nologi 53% och Naturvetenskap 53%, vilket krvs d de sistnmnda fr-
digheterna begrnsar Reparera i frhllande till avancerad hgteknologi.
Hon har dessutom tillgng till en verkstad och 3 reservdelar. Luger vill hja
bildfrstrkarens Pl s mycket det gr och satsar alla sina tre reservdelar p
projektet. Hon slr ett frdighetsslag efter en timme, fr 59 och misslyckas.
Efter ytterligare tid, nr hon slitit sammanlagt sex timmar i verkstaden, slr
hon 44 och lyckas. Bildfrstrkaren blinkar till och fungerar igen! Den frsta
av Lugers tre reservdelar frbrukas till att f igng bildfrstrkaren, men de
tv andra hjer fremlets temporra Pl med 2T10. I Lugers fall frn 67 i utrustningslistorna under Verktyg.
till 83. Nsta gng Luger anvnder bildfrstrkaren fr att speja efter
monster i zonen mste hon sl ver 83 i lakttagelsefrmga fr att
bildfrstrkaren ska brja krngla igen. Bildfrstrkarens maximala Pl
pverkas inte. Denna kan bara g nedt av slitage, inte uppt av lagning. Nr
vi lmnar Luger ligger bildfrstrkarens Pl allts p 83/97.
Reservdelar
Fr enkelhets skull anvnds endast en enhet fr reservdelar.
Denna enhet innefattar massor av delar och komponenter som
kan anpassas till en rad olika system och modeller. En del spe-
HANDEL MED HCTEKNOLOGI sker p samma stt som med
vanliga freml. Men det r ytterst ovanligt att handeln inne-
fattar krediter. Om krediter finns med i bilden r det vanligen
fr att jmna ut en smrre skillnad mellan parternas erbjudan-
den. I normala fall brukar mellanskillnaden emellertid utgras
av ammunition, cigaretter, minipack och andra lite vanligare
rester frn den gamla tiden. Fremlets Plitlighet r avg-
rande vid prissttningen. Priset rknas ut med utgngspunkt i
fremlets Pl i nyskick (se tabellerna), jmfrt med dess
nuvarande vrden i temporr och maximal Pl. Temporr Pl
snker priset med 1% fr varje saknad Pl, medan maximal Pl
snker priset med 3% per saknad Pl.
EXEMPEL: Frsljning av ett defekt objekt. Rttan Luger har trttnat p sin
bildfrstrkare. Hon tnker byta bort den mot mer ammunition till sin k-pist
Lugers bildfrstrkare har Pl 83/97. En helt ny bildfrstrkare har Pl 00.
Lugers exemplar saknar allts 17 temporra Pl och 3 maximala Pl. Bildfr-
strkarens pris blir drmed 74% (100-17-3x3) av nypriset.
Diverse fynd
Adapter, energivapen /e-uttag eller e-pack typ B
VIKT: Frsumbar
VRDE: 10
Kabel som ansluter ett energivapen till ett e-pack typ B eller till
en robots e-uttag (option).
Aquadrkt
VIKT: 8 kilo
ENERGIPAKET: typ A, 12 tim.
PL 1 NYSKICK: 00
VRDE: 30
En heltckande dykardrkt av kraftigt syntetmaterial. En liten
TEKNOLOGI 81
largrupper upplever sannolikt systemet som aningen torftigt.
I sdana fall finns mjligheten att infra ett mer diversifierat
system, med olika reservdelar fr olika teknologier. I ett dylikt
system mste SL bestmma vilken sorts reservdel som krvs
fr att laga ett visst freml samt vilken sorts reservdelar RP
hittar under ventyrens gng. Vid kp och frsljning antas
olika reservdelar vara lika mycket vrda. En del varianter r
naturligtvis mindre vanliga, men detta svarar normalt mot en
mindre efterfrgan och drfr pverkas inte priset nmnvrt.
Reservdelar fr ngteknik r inte artefakter frn den gamla
tiden. De tillverkas av samtida ingenjrer och terfinns sledes
Tabell 6.5 Reservdelar
lda p ryggen utvinner syre ur vattnet och befriar drigenom
dykaren frn skrymmande lufttuber. Drkten har vrmeslingor
som skyddar mot kyla ner till -30, dessutom har drkten ABS 2.
Autoinjektor VIKT:
Frsumbar. PL 1
NYSKICK: 00 VRDE: 12
En fjderladdad nl som anbringas mot en kttig del av krop-
pen och drefter avfyras. Laddas med en ampull som innehl-
ler den nskade drogen. Omladdning efter varje injektion.
Sjlvdesinficerande.
Batteriladdare, solcell
VIKT : 3 kg + e-pack PL 1
NYSKICK: 00 VRDE: 105
En 15 kvm solpanel som flls upp och laddar anslutna e-pack.
Antalet avser hur mnga kopplingar som kan gras till ladda-
ren. Om en blandning av e-pack kopplas in r maxantalet 8 och
laddningstiden fr samtliga sammanfaller med vrdet fr den
hgsta modellen. Laddningstiderna gller fr ordinrt soliga
dagar. justera vid behov.
Tabell 6.6 Energipaket
82 KAPITEL B

Bildfrstrkare PL 1 NYSKICK: 99
VIKT: 0,5 kg VRDE: 105
ENERGIPAKET : Minipaket, 72 tim. Denna kamouflagedator ser ut som en kompakt ryggsck. Den
PL 1 NYSKICK: 00 VRDE: 75 tar in information frn omgivningen och skapar ett avancerat
Bildfrstrkaren r en kikare som gr det mjligt att se i mr- hologram som gr att braren smlter in i miljn. Dubblerar
ker. Den har inbyggd laseravstndsmtare som visar avstnd i anvndarens vrde i Gmma sig. Befinner sig braren i rrelse
meter i synfltets nedre del. kan han upptckas om en person som aktivt sker igenom
platsen lyckas med lakttagelsefrmga. Ligger holoflagebra-
Brbar radio ren stilla kan han bara upptckas med ett perfekt frdighets-
VIKT: 2,5 kilo. slag. Sensorer som lser av omgivningens form, exempelvis
ENERGIFRBRUKNING : Minipaket, 12 tim. eller handkraft. sonar, genomskdar holoflaget direkt. IR-stlning pverkas inte
PL 1 NYSKICK: 00 av holoflaget, drfr kan braren ven ses med IR-detektorer.
VRDE: 35
En kompakt kortvgsradio med handvevad generator. Den r
mycket stryktlig och klarar exempelvis fordonsolyckor och hga
fall utan strre problem. Rckvidden r cirka 250 kilometer.

Brbar siren
VIKT : 4 kilo
ENERGIPAKET : Minipaket 72 tim. eller handvevad.
PL 1 NYSKICK: 00
VRDE: 10
Ett portabelt flyglarm som frvaras i axelremsvska. Sirenen
har tv lgen: eldriven (minipaket) samt handvevad. Under
gynnsamma frhllanden hrs signalen upp till 1500 meter.

Energipaket, mini samt typ A, B och C

VIKT: frsumbar, 0,1 kg (A), 1 kg (B) samt 10 kg (C).

VRDE: 5(mini), 10 (A), 50 (B), 100 (C)
Effektiva batterier med olika kapacitet och anvndningsomr-
den. Minipaket anvnds i de flesta mindre elektriska apparater,
typ A frmst i energivapen. Typ B nyttjas frmst fr strre appa-
rater och datorer, medan typ C tjnar som reservenergi fr vissa
fordon och datasystem.
Generator, etanoldriven
VIKT: 10 kg. PL 1
NYSKICK: 00 VRDE: 100
Etanoldriven frbrnningsmotor som driver en energiprodu-
cerande generator. P 10 liter etanol/timme motsvarar energin
ett e-pack typ A, medan 50 liter etanol/timme uppnr samma
energimngd som ett e-pack typ B. Finns adapter tillgnglig
kan generatorn kopplas direkt till apparater och i sdana fall
motsvarar etanolfrbruket e-packens varaktighet.
Handstrlkastare
VIKT : 1 kilo
ENERGIPAKET : Minipaket, 72 tim.
PL 1 NYSKICK: 00
VRDE: 7
Ett vattentt och mycket stryktlig strlkastare. Ljuskglan har
300 meters rckvidd och en spridning p 10 meter. Flyter om
den hamnar i vatten och tl 4 KP innan den gr snder.
ID-kort
VIKT: O
PL 1 NYSKICK: 00
VRDE : O (10), I (30), II (60), III (100), IV (150), V (210), VI
(280), VII (360)
Ngon gng fre katastrofen infrde den eller de regimer
som behrskade dagens Mutantskandinavien ett omfattande
system av skerhetsniver fr statsanstllda, tjnstemn och
medborgare. Olika institutioner gavs olika skerhetsgrader
och srskilda ID-kort knts till respektive niv. Alla ID-kort var
utstllda p enskilda personer och skerhetssystemen regist-
rerade vem som passerade var. Vid srskilda skerhetsobjekt
kombinerades ID-korten med personliga koder samt lsare fr
fingeravtryck, rstigenknning eller retinakontroll. Sledes ger
ett ensamt ID-korten frmst tilltrde till mer allmnna delar av
frflutenhetens ruiner. Fr en teknologihungrande ventyrare
kan detta vara nog s anvndbart.
Tabell 6.7 ID-kort

Holoflage
VIKT: 4 kilo
ENERGIPAKET: typ A, 12 tim.
 TEKNOLOGI 83

Ljuddmpare, kaliberspecifik canners kan den utfra en rad snabba prover fr de

VIKT: 0,1 kg vanligaste sjukdomarna. Lyckas den identifiera
PL i NYSKICK: 00 kommorna stter Robodoc omedelbart igng
VRDE: 10 initial behandling. Om den finner avvikelser som inte
P vissa vapen kan man anvnda kan tgrdas ges frslag p troliga differen-
ljuddmpare fr att minska krutexplo- tialdiagnoser, tillsammans med en lista ver
sionens ljudeffekt. Apparaten r verk- lmpliga uppfljningsprover. Robodoc har
ningsls p revolvrar, men fungerar Medicin 90% och r i nyskick utrustad med en
p automatpistoler, kulsprutepistoler rad lkedroger och mediciner. Rkna med att
och vissa gevr. Ljud-dmparmodeller passar bara till en viss en anvnd Robodoc har 3T10 lkedrog I samt
sorts kaliber. 1T10 av vriga. (Vid detta slag r o lika med o och inte 10.)

Ljusfrstrkande solglasgon Sjlvuppblsande tlt, 2, 4 resp 6-

VIKT: frsumbar.
ENERGIPAKET: minipaket, 12 tim.
PL I NYSKICK: 00 VRDE: 25
Solglasgon i kaxig pilotmodell som automatiskt frstrker
ljuset precis som bildfrstrkare.
Mmokub
VIKT: 0, 5 kilo
ENERGIPAKET: typ A, 72 tim. aktiv tid, obegrnsad lagringstid.
PL I NYSKICK: 00
VRDE: 200
Mmokuben r en avancerad mnemoteknisk dator i formen av
en liten svart plastkub. Om dokumenteringsfunktionen
aktiveras spelar den in tankarna frn personen som hller i
den. Datorn har en enorm minneskapacitet men saknar
raderingsmjligheter. Lyckas man identifiera play kan den allts
spela upp tankarna frn alla som ngonsin anvnt kuben. r
ibland programmerade fr att lra ut frdigheter och fungerar
d som en kompetent lrare, se Erfarenhet och trning. Oftast
r det dock frga om avancerade dagbcker.
Omladdningsskit, kaliberspecifikt
VIKT: 3 kg
PL I NYSKICK: 00
VRDE: 50
En omladdare med krut och kulor fr 50 omladdningar. Tom-
hylsor mste samlas ihop. Varje modell r kaliberspecifik och
fungerar bara fr en sorts Nc-patroner.
personers
VIKT: 1, 2 resp 3 kg.
ENERGIPAKET : minipaket, 20, 15 och 10 uppresningar PL
I NYSKICK: 00
VRDE: 15 (2 pers.), 20 (4 pers), 25 (6 pers) Ett
sjlvuppblsande tlt som istllet fr stagande pinnar an-
vnder lyftfyllda kanaler insydda i tltduken. Tltet r extremt
ltt, men kompressorn vger drygt ett halvt kilo. Finns i mnga
modeller, bde civila och militra.
Sonarglasgon
VIKT :0,25 kilo ENERCIPAKET:
typ A, 12 tim. PL I NYSKICK:
00 VRDE: 50
Bastanta goggles som tcker halva ansiktet. Ett antal manver-
knappar och lysdioder trngs p det gummiaktiga hljet. Om
sonarfunktionen aktiveras snder brillorna ut korta ultraljuds-
pulser som terskapar en tredimensionell bild av omgivning-
en. Avbildningen r tredimensionell, svartvitt och dessvrre
inte srskilt detaljerad - varelser och freml framstr som gr
skepnader. Rckvidden r cirka 50 meter.

Reservdelssats
VIKT: O,I kg
PL I NYSKICK: 00
VRDE: 80
En liten sats med det vsentligaste fr mekaniska och elektriska
reparationer. Anvnds tillggsregeln om olika sorters reservde-
lar vljs en viss typ, dock ej ngteknik. Reservdelar fr ngteknik
kan kpas, se utrustningslistorna i Kampanjavsnittet.

Robodoc
VIKT: 2,5 kg
PL I NYSKICK: 99
VRDE: 200 +10/lkedrog I, +20/Lkedrog II, +3o/lkedrog III,
+4O/Ikedrog IV, +50/regen II
Robodoc r en spindelliknande robot som diagnosticerar och
behandlar sjukdomar och skador. Den placeras ver patienten
och aktiveras d automatiskt. Med hjlp av avancerade bios-
84 KAPITEL B
Stasisflt
VIKT: Varierar PL
i NYSKICK: 99
VRDE: O
Stasisfenomenet upptcktes av en slump, vid ett experiment
med supraledare och kallfusion. Nr katastrofen fll ver jor-
den saknade fenomenet fortfarande en hllbar vetenskaplig
frklaring, men detta frhindrade inte ett flitigt stasisbruk i
forntidens hgkulturer. Stasisfenomenet tillhandahll nmli-
gen den optimala frvaringstekniken. Materia som fngades i
stasisflten fngades i tiden p ett stt som vida vertrffade Uppsttning verktyg fr allahanda vanliga reparationer.
den gamla kryotekniken. Dessutom krvdes ingen energi utver
den energistt som aktiverade fltet. Objekt i stasis r vanligen
knsliga lkemedel, livsmedel, delikata eller misslyckade experi-
ment, obotligt sjuka miljonrer eller fngar i vntan p dom.
Ett stasisflt kan variera i storlek, men formen r alltid en
symmetriskt perfekt sfr som skimrar i silver. P sfren sitter
oftast en deaktivator som r fst mot ett magnetiskt ankare
p sfrens insida. Sjlva stasiskretsen r en obetydlig svart
frlngning av ankaret. Fr att deaktivera stasisfltet krvs
ett lyckat frdighetsslag i Naturvetenskap. Frnsett ett oerhrt
starkt och vlriktat yttre magnetflt finns det ingenting som
kan skada ett stasisflt. Dessutom krvs en avsevrd mngd
energi fr att re-aktivera stasis. Har man inte tillgng till ett
medelstort fusionskraftverk r ett deaktiverat stasisflt borta
fr alltid.
Strlskyddsdrkt
VIKT : 6 kilo, BEC 10%.
ENERGIPAKET : minipaket, 72 tim.
PL I NYSKICK: 00 VRDE: 250
En heltckande drkt som skyddar braren mot strlning. An-
siktet tcks av ett gasmasksliknande visir med ett avancerat
andningsfilter. Drkten r utrustad med en geigermtare som
visar omgivningens strlningsniv p ett teckenfnster vid
vnster handled. Drkten minskar strlningsskadan med 20
Kp/timme och har ABS 2.
Toxyrad
VIKT: Frsumbar. ENERGIPAKET :
Minipaket 72 tim. PL I NYSKICK:
00 VRDE: 15
Ett avancerat varningsinstrument som liknar ett robust arm-
bandsur. P ovansidan sitter tre frgade lysdioder som varnar
fr olika slags faror. Den rda blinkar om syrehalten sjunker till
en farligt lg niv; den bl om strlningsnivn brjar bli osund;
den gula om luften innehller skadlig gas. Fr varje fara finns
en srskild ljudsignal som aktiveras parallellt med lysdio-
den. Ett litet teckenfnster presenterar farans beskaffenhet i
formen av fysikaliska data, dessutom tillhandahlls en
matematisk kalkyl ver brarens verlevnadschanser uttryckt
i procent.
Vattendetektor
VIKT: 2,5 kg
ENERGIPAKET: Minipaket,12 tim.
PL I NYSKICK: 00
VRDE: 10
Ett elektroniskt mtinstrument som sker efter vatten. Appa-
raten liknar en walkie-talkie med en lng och grov teleskopan-
tenn. P ett litet teckenfnster visas riktning och avstnd till
den nrmaste vattensamlingen inom en radie p 100 meter.
Verktygsset
VIKT :4
kg PL I
NYSKICK:00 VRDE: 5
Vibrokniv modell Rambo IV
VIKT : 0,5 kilo PL I NYSKICK: 00
VRDE: 7
En bastant vibrokniv med totallngd p 45 cm. Vapnet frvaras
i en svart syntetlderskida som ven innehller ett stlbryne.
Denna sistnmnda artikeln fyller primrt en estetisk funktion
- vibroteknologi blir inte sl, den gr snder. Brynstenen kan
dock anvndas som ett enkelt eldstl. I handtagets topp finns
kompass och tv lstagbara nyckelringar. (Fr trdsg och
tndstl - om metallringen dras mot brynstenen uppstr
gnistor som tnder eldfngda material.) Toppen kan skruvas
av och det ihliga skaftet rymmer en vattentt plastkapsel med
fljande innehll: 1 trdsg (25 cm), 2 synlar, 4 metkrokar, 3
meter fiskelina, 1 lkedrog typ I med engngsinjektor, 1 sig-
nerat miniportrtt av en svettig man med mrklig mun och 2
kamouflagemnstrade kondomer.
verlevnadsdrkt
VIKT : 6 kg, BEC 10%.
ENERGIPAKET : minpaket, 7 dygn.
PL I NYSKICK: 00 VRDE: 30
verlevnadsdrkten r en heltckande skyddsdrkt som skyd-
dar braren mot extrema temperaturer. Drkten klarar kyla
ner till -80 och vrme upp till +90. Den r helt vattentt och
innehller ett mellanskikt som kan blsas upp man hamnar i
vatten. I sdana fall kan drkten bra upp till 100 kilo. Drkten
har ABS 2.
 TEKNOLOGI 85

Mutantvrlden r fylld av rester frn den gamla civilisationen. vildmarksomrden. Fr varje dag en ventyrare befinner sig i
Trots att de mer vlbefolkade omrdena nu i princip plockats ett vildmarksomrde och aktivt letar fynd fr han efter ett lyckat
helt rena p gamla fynd finns det fortfarande stora outforskade lakttagelsefrmga sl 1T2 slag p tabellen nedan.
 S K A R P R A T T A R E N S S E G E R

"Ur apokalypsens mrker framtrdde Maximilian Skarprttare. Om hans bakgrund vet vi inte mycket.
,Han var sonson till en hvdingadotter frn enklaven Elysium IV och knde till konsten att tillverka
skjutjrn. J kllorna beskrivs han som en aristokratisk skickelse, reslig och finlemmad, som skyddade sitt
skottskadade vnsterga med monokel och aldrig sgs utan hatt och halsduk. Idag minns vi framfrallt
det dubbelhlstrade vapenbltet och dess celebra innehll: tv praktfulla bakladdare i gjutjrn, av den typ
som n i vra dagar br sin skapares namn Skarprttare.
I sin ungdom var Maximilian zonfarare. Tillsammans med en grupp trogna
medventyrare reste han vitt och brett i sin jakt p kunskaper och teknologiska under frn den gamla
tiden. Efter mnga rs zonvandrande valde gruppen att sl sig ner i utkanterna av den ddande
ruinstaden Pyri, vid den stora Malsjns strnder, som redan gav plats t ett antal mnniska dominerade
bosttningar. Likt de omgivande nybyggena br Maximilans bosttning ha varit av det oansenliga slaget
en klunga familjer som hll sig samman mot vder, odjur och banditer.
Vid den hr tiden enades ett strre antal banditstammar under mutanthvdingen Hydran: ett
fruktat vidunder som enligt sgnen bestod av de blodsfrpestade brderna Zigge,Biff och Rhadamantys.
Banditalliansen utvecklades hastigt till en veritabel plundringsmaskin. Ett allt vidare omrde kring
Musk-zonen brandskattades av Hydrans horder, som efterlmnade rykande ruinhgar i sina hjulspr.
Snart insg Maximilan Skarprttare och hans folk att Malsjns bosttningar mste organisera ett
gemensamt frsvar. Genomfrandet av detta vldiga arbete var Maximilans frtjnst. Det var hans
diplomatiska frdigheter som knt samman de olika nyhyggargrupperna och hans ddkraft som gav dem
stridsmoral. Dessutom lrde han ut skjutjrnsmidets konst. Nr Hydrans horder slutligen uppenbarade
sig som ett rykande dammoln vid horisonten formerade sig Malsjns nybyggare i ett vldrillat och
vlrustat frsvar.
Det blev en fruktansvrd strid. Urkunderna berttar hur mutanthorden vlde ut ver
sltterna och konfronterade Maximilians nybyggarsoldater med en massiv vermakt av vldiga
skjutjrn, vrlande maskiner och mordiska odjur frn zonernas djup. Frmsta stridslinjen utgjordes
av Hydran sjlv. Mutanthrderna stred i tt formation och mnga gonvittnesskildringar talar om ett
vidunder med tre verkroppar. P varsin flank kokade de mngarmade giganterna Zigge och Biff, som
massakrerade allt inom en radie p tio meter med en barbarisk arsenal av kedjor koftter och slagtrn. I
Hydrans mitt tornade den klotskallade Rhadamantys, psimutant och hela hordens moderhjrna, som
mngdubblade brdernas slagkraft med sina vldiga mentala krafter.
Mnga tappra nybyggarsoldater stupade under slaget. Frn det pyriska segermonumentet i
Hindenburg knner vi ngra av hjltarna: arbetskarlarna Rhinos och Walter som slog ut Hydrans
livvakt; bjrnkvinnan Aurora med den enorma kavallerisabeln, som ensam betvingade Hydrans
kolkmalar; fltskrsroboten VAX 1O som frsg de fallna nybyggarna med regenereringsampuller
och frfdernas lkekonster. Hjltarna var mnga, men de leddes av Maximilian Skarprttare, som
stndigt virvlade runt i stridens epicentrum, med sin egen kropp som skld och stridsbaner. 'Det var
Maximilians krigarsjl som bar upp hela nybyggarfrsvaret och det var Maximilians Skarprttare som
slutligen drpte Hydran.
Nr maskinvrlen tystnade och krutrken skingrades var Hydrans horder besegrade. Marken
var tckt av dda kroppar, bland dem Maximilian Skarprttare. Nybyggarnas ledare hade fallit, men
hans ande levde vidare i det samfund som byggdes p axlarna av den gamla frvarsalliansen, under
ledning av Maximilians ldste son Otto. Slaget vid Pyris sltter markerar drmed Pyrisamfundets
grundande och instiftandet av kejsarhuset Skarprttare. Den store krigaren Maximilian Skarprttare
var dd, men hans handlingskraft hade besegrat apokalypsen. Nu inleddes den stora teruppbyggnadens
tid. Gryningsvrldens tid. Vr tid."

Ur Den pyriska segern av Jeremias Silfverhjssa, verhistoriograf, Kejserliga palatset, Hindenburg.

88 KAPITEL 7

Historik
Pyrisamfundets historia r inte fullt klarlagd. Man vet att sta-
den Hindenburg grundades av Otto Skarprttare fr drygt 200
r sedan, och att idn om ett sammanhllet rike uppstod kort
drefter. P den tiden var det skrivna sprket mycket ovanligt
och det finns inga direkta referat som berttar hur det hela gick
till. Men de flesta som bryr sig om att formulera teorier i frgan
tycks ense om att Pyrisamfundets nuvarande utbredning, frn
sterhavet till Skandiska bukten, etablerades fr knappt 100
r sedan.
Orsaken till rikets uppkomst frmodas vara den relativa
trygghet och vlmga som de diplomatiska och rttrdiga kej-
sarna av tten Skarprttare lyckades stadkomma i de omr-
den dr de regerade. Allt fler fria byar och samhllen kom med
tiden att ansluta sig till Pyris ideal om gemensam handel och
skerhet, tills riket ndde sina naturliga, om n ngot opre-
cisa, grnser mot de s kallade Frihetens sltter i sder och
de kaotiska demarkerna i norr. Sjlva samfundet r numera
koncentrerat till trakterna kring stderna Hindenburg, Pirit och
Nordholmia samt det ntverk av vgfararleder och btrutter
som sammanbinder dem. Den som lmnar dessa delar vand-
rar stadigt lngre och lngre in i en otyglad och av farligheter
genomkorsad vildmark, dr tskillig styrka och en vlutvecklad
frslagenhet krvs fr att verleva.
Styre
r 96 pt. regeras Pyrisamfundet av den hrdfre och tillbaka-
dragne kejsar Thorulf Skarprttare, som i princip r envldig i
sitt styre. Runt omkring honom finns visserligen en adminis-
trativ apparat, bestende av aristokrater och mbetsmn, men
dessas uppgift r mestadels att genomdriva de beslut som tas
av kejsaren och dennes rdgivare. Vad samfundets invnare
tycker r inte ointressant fr det styrande ftalet - de hller
sig relativt vlinformerade om detta genom sitt sprkrr bland
folket, Eugen Dufva. Men filosofin r sedan lnge att tten
Skarprttare har en god knsla fr sitt folk, varfr kejsaren kan
regera utan att stndigt efterfrga medborgarnas nskeml. I
gengld r de regler och frordningar som begrnsar pyriernas
tankar och handlingar ganska f. Utan en geners hllning i
Hindenburg
Hindenburg r Pyrisamfundets huvudstad och ligger belgen
p en sluttning vid den lngstrckta Malsjns norra strand.
Kring staden utbreder sig stora jordbruksomrden, dr herr-
skapsfolkets understar odlar spannml och rotfrukt som
sljs i Hindenburgs butiker med god frtjnst. P sjn trngs
fiskeskutor, handelsfartyg och enstaka hjulngare med de
krigsskepp som patrullerar omrdet mellan staden och
Malsjns utlopp i havet.
Cirka 16 000 skattepliktiga personer r bofasta i Hinden-
burg, varav en knapp tredjedel r mnniskor. Men det r alltid
mer folk n s i huvudstaden. Dels bor flera tusen personer i
KAMPANJ 89
stadgor och reglementen skulle Pyrisamfundet frmodligen
genast falla samman, eftersom det bland befolkningen finns
mycket stora skillnader i livsstilar, trosuppfattningar och mo-
raliska riktlinjer.
Utrikesaffrer
Kontakten mellan olika omrden runt sterhavet r tmligen
begrnsad. De ftaliga riken som finns har i allmnhet fullt upp
med sina interna frhllanden, varfr de gnar ganska lite tid
t yttre relationer. Undantaget frn denna regel r de gnger
d konflikter om landomrden uppstr, men dessa r sllsynta
och brukar med ngra f undantag f en snabb lsning efter-
som de trtandes styrkefrhllandena ofta r ojmna. Riken
som exempelvis Pyrisamfundet, Gotland och Ulvriket har ett
massivt vertag mot sina nrmaste grannar nr det gller
vlds- och tvngsmakt.
Ngra allvarliga tillstnd av ofred mellan sterhavslnderna
har folket hittills varit frskonat frn. Men det finns tecken som
tyder p att kejsar Thorulf rustar fr krig. P Hindenburgs kro-
gar och torg pratas det dagligen om hur svl krigsskeppen
som soldaterna i garnisonsomrdet tycks ha blivit fler. Och
ngra anar ett samband mellan dessa frebud och det faktum
att kejsaren gradvis kat handelsskatten under de senaste
ren. Tnkbara ml anses vara det blomstrande och snabbt
vxande riket Gotland, nordmarkernas mutantklaner med
deras sjlvutnmnde baron i spetsen samt marodrbanden p
Frihetens sltter, som hotar att jmna Pirit med marken. Men
n s lnge r allt bara spekulationer och gissningar.
De som har mest kontakt med frmmande lnder r Pyri-
samfundets handelshus och bolag. Fraktskepp lastade med
varor frn Hindenburgs hamn avreser dagligen mot Visby,
Nekropolis, Sursvall och kuststder p kontinenten. Ngra
ftaliga passagerare brukar de ocks ha med sig - oftast ven-
tyrare och upptcktsresande p vg mot ngon fjrran zon dr
de tror sig finna gmda skatter i form av hgteknologiska un-
derverk frn de gamlas tid. Diplomater och mbetsmn i rikets
tjnst r sllsynta medpassagerare, men tycks ha blivit ngot
vanligare under det senaste decenniet.
stadens fattigkvarter eller som oregistrerad inneboende. Och
dels finns cirka 2 500 sngplatser att hyra p olika gstgive-
rier och pensionat. Dessa r nstan alltid fullbelagda. Srskilt
trngt r det under basarveckorna p vren och efter hstskr-
den d mnga beger sig till Hindenburg fr att festa.
Hindenburg har frndrats mycket under sin relativt lnga
historia. Om man fr tro vad som sgs var den i brjan inte
mycket mer n ett tltlger. Men det var flera hundra r tillbaka
i tiden och sedan dess har svl mnniskors som mutanters
kunskaper vuxit vad gller att bygga bostder och manicker,
samt i att tmja och utnyttja naturen. Tltlgret har vuxit till ett
stort samhlle, samtidigt som invnarna gtt frn att vara no-
90 KAPITEL 7
mader till att bli stadsboende Hindenburgare. Och oavsett om
de tillhr verklassen eller lever bland kkstadens fattiga och
utslagna har de ett gemensamt: en knsla, vilken sger dem att
de, som invnare i Pyrisamfundets huvudstad, dagligen bidrar
till att bygga framtidens vrld! sikterna gr dock lngt isr nr
det gller att bestmma hur denna vrld skall se ut.
Stadsdelar
Skanshaga
Norra och centrala Hindenburg utgrs av stadsdelen Skansha-
ga, dr bland annat kejsarens palats r belget. Runt palatset
lever herrskapsfolk och hgt uppsatta aristokrater, i sdan ord-
ning att de med hgst rang har sina praktfulla kkar nrmast
palatset - dribland familjerna Krger, Norring och Schld
- medan militrer och tjnstemn bor lngre ifrn. Ngra av
de allra rikaste handelsfamiljerna har ocks erhllit tilltelse
att uppfra bostder i denna stadsdel, vilket ftt till fljd att ett
ftal muterade djur str att finna bland invnarna. Namn kunni-
gast bland dessa r utan tvivel Peckwickklubbens ordfrande,
den muterade och korpulente svanen Frank-Frank Peckwick.
Fastigheterna nrmast palatset r s gott som uteslutande
vlbevakade herrgrdar med stora och lummiga trdgrdar
och berser, medan husen nrmare hamnen r enkla tvv-
ningshus byggda i rtt eller grtt tegel. I de senare lever oftast
tv familjer tillsammans - en p vardera vning. I Skanshaga
finns dessutom kontorsbyggnader fr ordningsmakt, militr
och handelskammare, tillsammans med bland annat ngra
exklusiva restauranger, kldbutiker och antikhandlare.
Invnarna i Skanshaga utgrs till stor del av herrskapsfolk
- mnniskor som genom slktskap till tten Skarprttare eller
ngon form av hjltedd frlnats markegendomar och poster
inom samfundets hgre administration. Flertalet av dessa
bor inne i Hindenburg, men reser ibland ut p landsbygden
fr att inspektera sina gor. De arbetar sllan och kan drfr
gna strsta delen av sin tid t olika typer av sociala aktivite-
ter - de jagar, bevistar bjudningar och avnjuter det kulturella
utbud som finns i huvudstaden. Vissa intresserar sig ocks fr
gammal teknologi och historia frn den tid d mnniskan sgs
ha varit ensam hrskare p jorden, varfr de kan tnka sig att
sponsra expeditioner och upptcktsfrder i vildmarken.
Marknadsdistriktet
Pyrisamfundets frmsta kpmn har slagit sig ned i Hinden-
burg och byggt upp stadens marknadsomrde. Hr kan man
kpa och slja det mesta. I marknadsdistriktets butiker och
vid Hydratorgets salustnd pgr kommersen frn morgon
till kvll.
Riktigt livat blir det under de tv marknadsveckor varje r
som gr under benmningen Bazaren, d handeln r mycket
temperamentsfull.
I denna stadsdel ligger ocks ngra av Hindenburgs mest
beskta njesinrttningar. I norr terfinns Thorulfshov: en
arena dr olika underhllningsarrangemang gr av stapeln.
Och mot hamnen till, i distriktets sdra del, ligger exempelvis
den beryktade krogen Bunkern - en samlingsplats fr zon-
vandrare, ventyrare och skummisar-samt jazzklubben Fritzz
Ceraldzz, dr stjrnor som Rosa Rmeo och Dumbo Charles
frfr sin publik.

staden
P en samling ar i Malsjn ligger vad som allmnt kallas
staden. Hr lever merparten av Hindenburgs nringsidkare
i hgsta vlmga, utom rckhll fr sina hrt arbetande an-
stllda vid manufakturer och fabriker. P arna finns villor i
olika form och format svl som riktiga kpmannapalats, dr
frmgna handelsmn som Nicolas fon Rijn, Pluto Dunder
och Silvia Dufva har sina hem. Alla ar r vlbevakade av pri-
vata vakter som ser till att inga obehriga stiger iland. Vakter
r ocks utposterade vid de broar som lper mellan flertalet
av arna. Den strsta n heter Karthllan och p den kan man
finna ngra vlsorterade butiker samt Hindenburgs mest vl-
renommerade njeskomplex, Casino Nancy.
Hindenburgs nringsidkare utgrs av bde mnniskor och
mutanter som blivit frmgna p olika former av handel.
Denna samhllsgrupp har vuxit mycket under de senaste de-
cennierna och har ftt en allt mer betydande roll i samfundets
organisation. De allra mest bemedlade har uppfrt manufaktu-
rer och fabriker i Hindenburg och Nordholmia, dr de frdlar
rvaror som tr, spannml och vxtfibrer till produkter som
efterfrgas p mnga platser runt sterhavet. P listan ver
borgarnas fritidssysslor terfinns bde sdant som verklas-
sen gnar sig t samt olika former av enklare njen, som sport,
kortspel och bongo.
Fabriksomrdet
P det sotiga och illaluktande fabriksomrdet trngs manu-
fakturer som tillverkar textilier, jordbruksredskap, matvaror,
tegel, mbler och mycket annat. Arbetarna frn Hundngen
Nattskiftet vid brnnugn fyra.
KAMPANJ 91
och Kopparberget jobbar hr fr en
ln som inte rcker till mycket mer
n mat och uppehlle. Fabrikerna gs
mestadels av Hindenburgs handels-
hus, men ngra bolag frn
Nordholmia har ocks etablerat
produktion i huvudstaden. En av de
mest lnsamma rrelser som ryms p
omrdet r den vapenfabrik som gs
av kejsaren och som tillverkar
Skarprttarvapen t den pyriska
statsmakten. Fabriken r nnu mer vlbe-
vakad n sina grannbyggnader och saknar
fnster. Konsten att smida skjutjrn
hlls mycket hemlig!
P omrdet ligger ocks cafeterian R-
bajter dr arbetare av alla slag samlas. Hr terfinns stolta
yrkesmn frn mnga arbetarkategorier och mnniskor delar
broderligt p utrymmet med allskns mutanter.
Diskussionerna handlar ofta om problematiken med de
klassmotsttningar som utmrker Hindenburg - vilka enligt
retoriken "plgar folk och hindrar utveckling".
Arbetarkvarteren
I ster ligger arbetarkvarteren Hundngen och Kopparberget,
varav det frstnmnda domineras av mutanter medan det
senare bebos av mnniskor. Rivaliteten mellan omrdena r
ptaglig och har p senare r blivit n tydligare, sedan Lejon-
orden uppkommit och Nimrodbrigadens verksamhet blivit
bttre organiserad. Smrre skrmytslingar frekommer dag-
ligen, och ibland leder dessa smbrk till regelrtta upplopp.
Kvarterskriget r 86 r ett av de blodigare exemplen p detta.
Husen bestrtill strsta delen av trevningshus i tegel, dr varje
familj trnger ihop sig i ett eller tv rum. Nedervningarna
inrymmer ofta en mindre butik eller pub, dr invnarna varvar
ned efter dagens slitsamma arbete. Pensionaten Bison och
KopparHardys terfinns ocks i varsitt kvarter och kan erbjuda
sngplatser till betydligt lgre pris n marknadsdistriktets
gstgiverier. Arbetarna r ordnade i en ganska komplicerad
hierarki. Skillnaderna r stora mellan frmn och lneslavar,
men beror ocks p var man arbetar. Med ngra lttrknade
undantag r det mnniskorna som har de bsta arbetena,
ven inom de fretag som gs och drivs av mutanter. Detta har
lett till att arbetarna splittrats, bde bildligt talat och i
bokstavlig bemrkelse genom det srskiljande boendet. Den
lilla fritid som denna samhllsgrupp har efter att ha jobbat
tio till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, brukar
de spendera p favoritpuben eller genom att gna sig t
olika idrottsaktiviteter. Sndagsmatcherna p
Thorulfshov r alltid vlfyllda, oavsett om det gller
Socker eller Bodybombing.
Kkstaden
Arbetarkvarteren vergr gradvis i en nedgngen
kkstad - bestende av tlt, vindskydd och i bsta
fall vingliga ruckel - dr stadens riktigt fattiga bor.
Den har vuxit allt mer och Hindenburgs
ordningsmakt har med tiden givit upp
hoppet om att kunna kontrollera den. Till
mngas frtret terfinns flera av stadens ldsta
byggnader
92 KAPITEL 7

insprngda bland kkstadens kyffen, och det finns en stark

grupp inom verklassen som grna skulle se att stadsdelen
rensades fr att rdda dessa kulturskatter. n s lnge har
dock ingenting sdant hnt, och den allmnna uppfattningen
r att kejsaren befarar att en sdan aktion skulle ge upphov till
oroligheter som kommer att kosta betydligt mer n byggna-
derna r vrda.
Kkstadens invnare hankar sig fram som daglnare eller
tiggare. Missnjet med den styrande regimen r vldsamt. Det
r knappt att de dagliga allmosorna frn Hindenburgs mer vl-
brgade invnare kan hlla det i schack. Vid ett par tillfllen har
kkstadens folk samlats runt ngon reslig anfrare och dragit
fram genom Hindenburg som en virvelstorm, varfr bevp-
nade konstaplar numera har order att patrullera omrdet. Och
det sgs att maskerade kejserliga agenter stndigt befinner sig
bland fattiglapparna p jakt efter tnkbara upprorsmakare.

Grupper i Hindenburg
Livet i Hindenburg ser mycket olika ut beroende p vem man
r. Skillnaden mellan rik och fattig, mnniska och mutant, r
ptaglig och inverkar p alla aspekter av vardagslivet - var man
bor och arbetar, vad man ter och hur man sysselstter sig p
vilodagen.
Stora delar av Hindenburgs sociala liv styrs av tillhrigheten
till olika freningar, klubbar och ordnar. Vissa r organiserade
runt gemensamma aktiviteter - som syjuntor, pokersllskap
och suporterklubbar - medan andra r av mer ideologisk
eller religis karaktr. I kkstaden finns dessutom lst sam-
manhllna ligistgng, som frenas av ett samfllt hat och en
gemensam hunger.
Ngra av de organisationer som har stort inflytande p den
Hindenburgska stadsbilden r Nimrodbrigaden, Lejonorden,
Peckwickklubben och PSIPO.
Nimrodbrigaden
Nimrodbrigaden r en samling skoningslsa mutanthatare
som kmpar fr ett mutantfritt Pyri. De terfinns framfr allt
bland Kopparbergets grnder eller p gngets favoritbar
Grytet, dr det ofta gr vilt till om ntterna.
Vissa rykten sger att brigaden uppgtt i en
nyligen startad organisation kallad BPM
(Bevara Pyri Mnskligt), tillsammans med
bland annat Vita Liljans Redskap, som r en
grupp likasinnade frn hgre samhllsskikt. Om
detta r sant finns stora risker att konflikterna och
stridigheterna mellan mutanter och mnniskor i
Hindenburg kommer att frvrras.
Lejonorden
Lejonorden r en religis fundamentalistisk
rrelse med revolutionra drag som hvdar att
mutanter r ttlingar till en slags himlavsen som de
kallar Urfder. Deras tempelliknande huvudkvarter, dr
ordensledaren Cassius residerar, sgs ligga p grnsen
mellan Hundngen och kkstaden, men f vet exakt var.
Medlemmarna r mycket hatiska, bde mot mnniskor och de
mutanter som gr mnniskans renden. Dagligen frekommer
strre eller mindre sammandrabbningar mellan Nimrodbriga-
den och Lejonordens anhngare, och striderna har fr vana
att intensifieras nr Kopparbergsjgarna mter Vrlarna frn
Hundngen i socker.
Peckwickklubben
Peckwickklubben r en societetsklubb avsedd fr muterade
gentlemn som kommit upp sig i det Hindenburgska samhl-
let. De flesta r framgngsrika handelsmn, men ngra har
ocks poster i samfundets administration. Klubben gnar
strsta delen av sin tid t att prata och umgs, men kan ocks
fungera som finansirer fr expeditioner och utforskningar -
srskilt om dessa tycks ha koppling till mutanternas historia.
Peckwickklubben r Lejonordens strsta hatobjekt. Man be-
traktar dess medlemmar som frrdare, eftersom de inte har
ngot emot mnniskor och mnniskans kultur. Tvrtom lever
de ett liv som i mnga stycken kan liknas vid det som levs av
den mnniskodominerade eliten. Deras midvintermaskerad
r ett exempel p detta, d deltagarna utstyr
sig i mnniskomasker och iklr sig rollen av
ngon historisk mnniskogestalt.
PSIPO
Efter en mycket blodig incident r 72 pt.
beslt kejsar Kjell Skarprttare att frbjuda
mentalt muterade varelser att vistas inom
Pyrisamfundets grnser. Drmed inrttades
ocks PSIPO - en speciell polisenhet som
hade till uppgift att uppdaga och avhysa
alla pyriska psi-mutanter. Under ledning av
den hrdhnta Vladimir Skopev tog PSIPO p
sig uppdraget med stor frenesi. De uppfrde
srskilda fngelseomrden dit misstnkta trans-
porterades fr att hras och underskas, och in-
ledde en utrensning som frvnade ven de mest
avtrubbade vildhjrnor.
Verksamheten pgick i cirka tv r, innan
kejsaren erknde sitt misstag och avvecklade PSIPO . Den
sanktione-
 KAMPANJ 93

rade jakten p psi-mutanter upphrde och fngelseomrdena Fridtjuv Bergers detektivbyr

jmnades med marken. Men vissa saker hade frndrats. De
mnskliga invnarnas oro och rdsla infr psi-mutanter hade
stegrats ytterligare, vilket frdjupade sprickorna mellan dessa
folkgrupper. Dessutom verlevde PSIPO kejsarens avveckling,
genom att ta hjlp av privata finansirer. Idag r det Vladimirs
son Konstantin som driver rrelsen frn oknd ort. Och s
lnge PSIPO finns mste alla psi-mutanter akta sig noga fr att
rja sin identitet.
Inrttningar
Grytet & Klubb Spetsnasse
De mest populra pubarna i arbetarkvarteren heter Grytet
och Klubb Spetsnasse. Den frstnmnda r belgen p Kop-
parbergets krn och besks framfr allt av Nimrodbrigadens
medlemmar och anhngare. Hr rder allt som oftast en
mycket hatisk stmning, och samtalen behandlar nstan alltid
den s kallade Mutantfrgan - dvs. frgan om mutanternas
vara eller inte vara i Pyrisamfundet. P senare tid har garen
Mertin Spinkel ocks kunnat skryta med mer frnma gster,
som kommit till puben fr att trffa Nimrodbrigadens ledare
Vincent Skoog.
Klubb Spetsnasse terfinns vid Malsjns strand i kvarteret
Hundngen. Hr samlas mutanter av alla de slag och det har
ocks lnge varit en populr plats fr ventyrare och zonfarare
p besk i huvudstaden. Klubben r speciellt knd fr en mat-
rtt som kallas Hindenburgare - vilken bestr av brd, malktt
och lkstuvning - och som serveras i hundratal varje eftermid-
dag av garen Werner "Spetsnasse" Pjutt. I kllaren serveras
andra saker. Klubb Spetsnasse r nmligen ocks knt som
det stlle i Pyrisamfundet dr man kan f tag p alla mjliga
former av rusmedel.
Fridtjuv Berger r en ldrad jycke som gnat hela sitt vuxna liv
t att bygga upp ett allomfattande register ver Pyrisamfun-
dets frbrytare, vldsmn och makthavare. Han tar sig sllan
ngra uppdrag d han grna gnar sig t att, p eget bevg,
samla information om ngot intressant objekt. I stllet r det
hans assistent, den bedvande vackra marsvinsbruden Lollo
Janko, som tar hand om de externa uppdragen. Med ren har
Fridtjuv blivit allt slarvigare med sina utkldna-der och ingen
kan lngre pst att han r diskret. Buset knner oftast igen
honom p hll och kan d lugnt prata om ngot annat eller
spela honom ett spratt genom att ljuga ihop hejd-lsa
rvarhistorier. Hur det n r med den saken kan Fridtjuv
fortfarande skryta med att ha mycken och intressant informa-
tion frn frr i tiden.
Casino Nancy
P n Karthllan ligger Casino Nancy med sina tre restau-
ranger, tv casinon och tv teaterscener. Restaurangerna
- Bigges, Nancys krog och Belugi Lustgrd - r alla av mycket
hg kvalitet, men frst-sig-parna r nd eniga om att den
sistnmnda tar priset. P matsedeln finns bland annat mster-
kocken jntz Belugas bermda "Belugakulor", som avkrver
kksmstaren en fantastisk skicklighet fr att inte dda hu-
gade matgster. Hr dinerar de riktigt vlbrgade pyrierna, till
priser som skulle kunna fda en vanlig arbetarfamilj i veckor.
Fridtjuv Berger med en god bok
"Afton vid Kluck & Fejom"

Thorulfshov
P arenan Thorulfshov ryms en rad olikartade evenemang,
som lockar publik frn hela staden. Vanligtvis anvnds den i
samband med sportarrangemang. Socker, krocket eller viktiga
bodybombingmatcher spelas nstan varje kvll, till ackom-
panjemang av hundratals skdares tillrop och visslingar.
Men ibland intas arenan av mer finkulturella arrangemang.
Den kejserliga baletten brukar exempelvis hlla vissa publika
frestllningar i Thorulfshov, och ngon gng per r visar dess-
utom Frigolinaoperan upp sig dr, fr en strre publik n den
som ryms i palatsets auditorium.

Bodybombing
Bodybombing r fribrottning i supertungvikt som pgr tills en av de tv
kombattanterna erknner sig besegrad eller avlider. Alla medel r till-
ltna varfr sporten tenderar att domineras av storvuxna muterade djur
med fruktansvrda naturliga vapen, som horn, huggtnder och klor.

Socker
Socker r en bollsport dr tv femmannalag kmpar mot varandra om
att gra s mnga "ml" som mjligt. Ett ml gr man genom att sparka
eller kasta den sockerfyllda "lderkicken" mellan motstndarlagets
"stolpar". Reglerna r avancerade och planen ganska liten vilket gr
strategi och taktik till de viktigaste ingredienserna i spelet.
94 KAPITEL 7
Inrttningens tv casinon bjuder olika typer av hasardspel
och skicklighetsspel, och omges av en rigors skerhetsappa-
rat. Frmsta skillnaden mot marknadsdistriktets spelhlor r
just skerhetsnivn men ocks klientelet, som sjlvfallet r av
mer prominent art. Annars knns mycket igen. De flesta spelar
fr att det r roligt, men varje kvll r det ocks ngon som fr- tnkbara behov av kroppsvrd fr alla slags varelser. Hr
sker vinna tillbaka de pengar denne frlorat p en dlig affr
eller liknande, vilket oftast slutar i grt eller vldsamheter.
Teaterscenerna har ett omvxlande utbud, trots att det fram-
fr allt riktar sig mot herrskapsfolk och besuttna nringsidkare.
Musikshower byter plats med balanskonstnrer och trdslu-
kare, i en intensiv varietfrestllning som pgr frn afton till - har inget emot att motta mindre frfinade gster, om de har
midnatt. P senare r har de exotiska inslagen i skdespelet
blivit allt fler - bland annat har Shivabaletten frn det avlgsna
Nowa Warszawa mottagit publikens jubel och hyllningar vid
ett flertal tillfllen. Men merparten av konstutvarna r lokala
frmgor, som den trehvdade och sknt stmsjungande Ann-
Loo-lse Karott och den svrt muterade gummimannen Stellan
Egge, vilken bokstavligen kan sl knut p sig sjlv.
Biografen
Biografen r en pub i marknadsdistriktet som specialiserat
sig p historieberttande. Vem som helst kan ntra etablisse-
mangets lilla scen och bertta ngon historia om sig sjlv eller
om den gamla tidens vrld. Men det pfund som gjort att Bio-
grafens gare kan kalla sig frmgen r idn att lta olika for-
mer av folkhjltar dela med sig av sina historier. Storheter som
historiografen Adelia von Hartman, chefsexploratorn Manfred
Lund, Sockerstjrnan Rocky Dnjeper och bolagsmannen Tore
Bonner r ngra av dem som berttat om sitt liv och leverne.
Klientelet bestr framfr allt av arbetare men varierar ocks
beroende p vem som talar. Detsamma gller gsternas antal.
Ena kvllen, nr exempelvis kejsarens stallmstare har ordet,
DET R NU 35 r sedan stadsstaten Poirot infrlivades i Py-
risamfundet och bytte namn till det mer pyriklingande Pirit.
Staden stod under hot frn marodralliansen Motorskallarna,
varfr dess ledare bad kejsar Kjell Skarprttare om hjlp i ut-
byte mot frhandlingar om en union. Ngot unionskap blev
det dock aldrig tal om. Pirit inlemmades direkt i samfundet
och str nu under hjlplig kontroll av Kejsarens guvernr; den
stilfulle men ack s lastbare Valfrid Krger.
Pirit ligger p grnsen till Frihetens sltter och utgr dr-
med ngot av Pyrisamfundets bastion mot hoten frn sder.
Krigiska marodrband, rubbitar och pyrifientliga uppror frn
slttlandets smriken har plgat staden under lng tid. Mnga
strateger hvdar bestmt att vissa upprorsgrupper sedan en
tid tillbaka understds av Gotland och Ulvriket, varfr den
militra och polisira nrvaron r mycket omfattande i Pirit.
Hr finns exempelvis bde hgkvarteret fr specialenheten
Tunnelrvarna - vilka trnats fr underjordiska anfallskrig mot
rubbitsamhllen - och fr Vita kren. De senare styrs av den
sjlvutnmnde generalen Samael Kloo, och r ett legofrband
i Kejsarens sold som specialiserat sig p riktigt smutsiga jobb
av utrotningskaraktr.
kan det vara smockfullt i lokalen, men andra kvllar kan det
vara alldeles tomt.
Musi Hermans
r du i behov av frskning? Musi Herman tillgodoser alla
finns hrfrisrer, kroppsfrisrer, massrer, baderskor samt
en finsmed som specialiserat sig p att utjmna gropig robo-
thy. Inrttningen ligger i utkanten av Skanshaga och bevistas
vanligtvis av herrskapsfolk, men musi Herman - en muterad
kersork med en vlutvecklad knsla fr mode och service
medel p fickan.
Hktet, Maximiliangatan 37
Hktet p Maximiliangatan 37 r det strsta i Hindenburg.
Hr regerar Vilgot Klang - den mest hrdfre bland stadens
polischefer, och en uttalad mutanthatare - tillsammans med
ett tiotal likasinnade konstaplar.
Byggnaden ligger p grnsen mellan Hydratorget och ham-
nen, just i det distrikt dr man kan finna krogar som Bunkern
och Kapten Jrnnves. Cellerna brukar slunda fyllas av vlds-
bengna och berusade drar, som dessutom har en tendens
att bli vansinnigt besvikna nr de arresteras. Drav uttrycket
"Hellre tungkyssa ett drpartrd, n vnslas p 37:an".
Fr att hamna p 37:an mste man ha uppvisat svrartade
vldstendenser eller vara knd som ett mycket farligt element.
Smbrottslingar, fyllbultar och tjuvar blir bortslpade till andra
finkor, s att det skall finnas gott om plats p Maximiliangatan
nr skymningen faller. Om man har otur och rkar stta sig
med ngon av Klangs konstaplar kan man dock tvngsinbju-
das till 37:an fr mindre frseelser... som till exempel uppvi-
sandet av ett "frargelsevckande tryne".
Staden r belgen vid Vttatrskets sydspets. Sommar-
mnaderna innebr drfr massiva angrepp frn mer eller
mindre blodsugna insekter, men detta uppvgs av att trsket
skyddar Pirits "rygg". Ett anfall frn norr r tmligen otnkbart,
dels p grund av den svrframkomliga terrngen och dels
eftersom Pyrisamfundet stadkommit ett samarbete med de
reptilliknande trskmutanter som lever p jttelika grsflottar i
sumpmarken. Militrens manskap kan allts inrikta sig p att
vakta sjlva staden och de odlingsland som utbreder sig i v-
riga vderstreck. Frekomsten av rvaror som tobak, hampa,
vin, potter och spannml gr Pirit till mer n en handelsplats
fr varubyten mellan Pyrisamfundet och de mer eller mindre
fredliga element som rr sig p Frihetens sltter.
Livet i Pirit
Livet i Pirit prglas mycket av nrheten till Frihetens sltter.
Eftersom merparten av Pyrisamfundets energi riktas mot att
bevaka vidderna sder och vster om staden, finns en tendens
att verse med vad som hnder inne i sjlva Pirit. Ngon
egentlig lag och ordning har drfr aldrig etablerats - korrup-
tion, utpressning och maktmissbruk tillhr vardagen och r
 KAMPANJ 95

mnga av Pirits 13.000 registrerade invnare har goda chanser

att bli frmgna. Man erhller fornfynden billigt i utbyte mot
pyriproducerade produkter och sljer dem vidare till Hinden-
burg, Nordholmia eller p export. Detta ger i frlngningen
en avsevrd marknad fr den detaljhandel som blomstrar i
staden.
Dock fr man st ut med att gangsterfamiljerna krver sin
del av kakan, hur oberttigad denna n kan tyckas vara, samt
att vissa militra enheter blandar sig i stadsbornas privat-
ekonomi, uppbackade av sin massiva eldkraft. Det r heller
inte ovanligt att oskyldiga medborgare hamnar i klm mellan
representanter frn de olika maktfraktionerna, vilket mste
betraktas som synnerligen ohlsosamt eftersom de varken r
srskilt hnsynsfulla eller milda i sitt agerande.

Gangsterfamiljerna
Al-Ralph Cappuccino ger sken av att vara en respekterad n-
ringsidkare. Han ger stora omrden kermark och driver tv
inkomstbringande manufakturer. Den ena tillverkar tobakspro-
dukter - som snusjord, rkkorv och cigaretter - vilka vunnit i
popularitet sedan de blivit omtyckta i de vre folklagren. Den
andra manufakturen producerar livsmedel. Bland dess skapel-
ser finns kttprodukter och delikatesser, men ocks det ut-
skta lingonvin som br familjens namn. Utver denna nring
r Cappuccino restaurangernas och njesinrttningarnas man.
Pirit r en farlig stad varfr den krog, pub eller varietteater
som inte str under Cappuccinos beskydd mycket vl kan rka
ut fr plundring och frstrelse.
Sonny och Sicilia Stiletto frestr det inhgnade marknads-
omrde som kallas Schackara - efter det sydpyriska ordet fr
att pruta eller kpsl. Hr bedrivs handel mellan sderns fria
folk och Pyrisamfundets handelshus, i en milj som prglas
av strng bevakning och nogsam versyn. Det r frbjudet
att medfra vapen in p omrdet om man inte tillhr den
mnghvdade vaktstyrka som patrullerar palissaden. Och vid
varje strre affrsuppgrelse mste en besiktningsman frn
samfundets militr delta i frhandlingarna, i syfte att kontrol-
lera och rapportera avtalens villkor. Envisa rykten hvdar dock
att familjen Stiletto har frdelaktiga verenskommelser med
vissa officerare som tillter dem att tnja vldsamt p regle-
mentena.
Familjen Krutov r mest knd fr sin eminenta tokjos
"Kruut", vilken pimplas p mnga platser kring sterhavet,
En bakgata i stadsdelen Knoting
men man tillverkar ocks andra sorters starkdricka som Tinner
och lmust. De strsta inkomsterna nr man dock genom sin
karavanverksamhet, som fraktar varor bde inom Pyrisamfun-
nst intill accepterat, s lnge som det inte framstr som ett
det, p Frihetens sltter och till de nordliga stadsstaterna Ume
hot mot samfundets skerhet. Familjerna Cappuccino, Stiletto
och Sursvall. Det har frkommit mnga anklagelser mot denna
och Krutov kontrollerar stadens nringar och handel fullkom-
verksamhet rrande frekomsten av smuggling - skra kllor
ligt och tillts gra s utan nmnvrd inblandning frn guver-
sger sig kunna bekrfta att Krutovs vagnar ofta medfr billiga
nren och militren. Undantaget frn detta r frsljningen av
rvaror och fabrikationer frn utlandet, som sedan ges Pyrisk
etanol. Trsprit fr endast salufras av det Hindenburgbase-
stmpel och salufrs i Pirit och Hindenburg. Men trots detta
rade handelshuset Nordrnen, eftersom man vill undvika att
fortgr verksamheten utan tal, vilket upprrt Pirits verdo-
slttlandens marodrer ges mjlighet att anvnda det i sina
mare Marcus Proctortill htska uttalanden.
fordon. Rykten sger dock att det fraktas betydligt mer etanol
I skuggan av dessa familjer rr sig ocks andra skumma
till Pirit frn Nordholmias destillerier n vad man har marknad
element. Bland annat har Nimrodbrigaden och en del andra
fr bland fredligt sinnade folkgrupper.
grupper frn Hindenburg fraktioner i staden. Dessa gr sitt
Om det inte var fr den stora ekonomiska potentialen skulle
bsta fr att sno t sig en del av kakan, vilket p senare tid givit
man knappast vilja bostta sig i Pirit. Det r framfr allt det
upphov till oroligheter och turbulens.
ideliga tillskottet p fornfynd frn Frihetens sltter som gr att
96 KAPITEL 7
FR ETT SEKEL sedan fanns bara demark p den plats dr
Nordholmia nu ligger. Ngra enstaka fribyggare levde i ensam-
het av det som omrdets infertila jord kunde frambringa och
kringdragande nomader stannade till d och d fr att sedan
snabbt resa vidare. Men s hnde ngot. Historien sger att
det var den driftige och ddkraftiga fribyggaren Tore Bonner
som upptckte vilken fantastisk vxtkraft marken besatt i den
djupa och vidstrckta snka som kallas Domsjbotten. Snart
ndde nyheten kejsar Elmer Skarprttare som r 32 pt. inlem-
made Nordholmiaomrdet i sitt rike och gav herr Bonner
gandertten till stora delar av odlingsmarken.
Frn den hndelsen har det nu vuxit fram ett livfullt nybyg-
garsamhlle, dr bolag och herrskapsfolk investerat enorma
resurser i hopp om att utvinna nnu strre rikedomar. Frut-
om odlingsmarken exploaterar man skogen, mossarna, bergen
och jaktmjligheterna till det yttersta, och som om detta inte
vore nog upptckte den tidigare medellse ventyraren Cilmer
Skerping fr ngot r sedan en klla vars vatten psts bota
sjukdomar och frdrja ldrande.
Staden Nordholmia ligger belgen p en sltt norr om Dom-
sjbotten, vilken allmnt antas vara en krater orsakad av forn-
tidens stenregn. Boningshusen liksom stadskrnans butiker
och restauranger r mestadels byggda i tr, medan bolagens
lokaler uppfrts i tegel och sten. De senare r frlagda en bit
ifrn sjlva stadskrnan, fr att undvika rken och nedfallet ur
manufakturernas skorstenar.
Livet i Nordholmia
Att leva i Nordholmia r som att delta i en kapplpningstv-
ling. Bolagen strider om att suga ut den omkringliggande
naturen s mycket som mjligt, p s kort tid det bara gr. Och
eftersom nstan alla av de drygt 12 000 bofasta nordholmierna
har band till ngot bolag r alla indragna i denna strid. n s
lnge finns dock ingen bitterhet med i spelet. Man kan gldjas
t varandras framgngar, dels eftersom bolagen r hrt nischa-
de och drfr inte konkurrerar med varandra, dels p grund av
att alla gr goda vinster och expanderar sin verksamhet. Visst
frekommer en del arga ordvxlingar och krogslagsml mellan
representanter fr de olika handelshusen, men dessa har som
regel lite att gra med sjlva verksamheten utan r i stllet or-
sakade av verfrfriskning, spelskulder eller krleksdramer.
Livet i Nordholmia r hrt och strngt. Mnga av de be-
kvmligheter och njen som finns i Hindenburg saknas nnu
hos nybyggarna, ven om man gr sitt bsta fr att efterlikna
huvudstaden. Ider finns om att bygga svl en teater som
en arena, och mnga har uttryckt nskeml om att etablera
en omfattande casinoverksamhet i ttorten. Men fr tillfllet
finns inte mycket annat n restaurangerna att gldjas t. Visst
har dessa ngon form av hasardspel inrymt i sina lokaler, och
nog kan dr frekomma ett eller annat skdespel, men den hu-
vudsakliga sysslan bestr i att dricka enorma mngder tokjos
och skryta om dagens arbete. Undantaget frn detta r Nord-
holmias finaste restaurang, Skansen. garinnan och kocken
Elvira Pschon r en av stadens viktigaste personer eftersom
det r hon som bestmmer vilka som skall inbjudas till den s
kallade Lrdagsfrjden. P lrdagarna mste man nmligen
ha en personlig inbjudan fr att f ta p Skansen och det r
mycket f frunnat att st p gstlistan.
Nordholmia r dock inte bara bolag och manufakturer.
Som Pyrisamfundets nordligaste utpost besks staden alltid
av ventyrare och lyckskare, vilka gnar all sin tid t att son-
dera de norra demarkerna efter delmetall och fornfynd. Vid
midsommar varje r r det extra trngt p ortens nio hotel och
pensionat, eftersom nordholmierna d firar sin Klang & Jubel-
festival - en vecka fylld av handel, musik, dans och tokgrning
i floder.
Bolagen
Den viktigaste mannen i dagens Nordholmia r utan tvekan
Wolfram Bonner. Han sitter som ordfrande i tre bolags-
styrelser och har dessutom rvt cirka en tredjedel av norra
Domsjbotten frn sin farfar Tore. Bolagen han basar ver
- Kolkompaniet, Etanolium och Pappersbolaget - gs av
Hindenburgska herremn och sysslar med olika former av
trfrdling. Kolkompaniet milar kol ur den halvintelligenta
och tmligen vldsamma Skggeken. Man har 130 anstllda,
varav hlften r milkarlar/lagerarbetare och hlften ingr i de
avverkningspatruller som anskaffar timmer. Etanolium fram-
stller trsprit som anvnds fr att driva vissa fordonstyper
och maskiner frn den gamla tiden, medan Pappersbolaget
tillverkar skrivpapper, kartong och en form av hygienartikel
fr underlivsbruk som blivit populr bland herrskapsfolk och
nringsidkare.
De enskilt strsta bolagen i Nordholmia r Frenade Tim-
merbolagen - som ven det gs av en Hindenburgbaserad
kartell med Silvia Dufva i spetsen - samt Nordholmias
smltverk, vilket specialiserat sig p att teranvnda jrn och
stlskrot som insamlas i demarkerna. De senare har ocks
en enhet robotjgare i sin tjnst, vilka gnar sig t att spra
upp och kortsluta robotar som sedan styckas och sljs. Dessa
bolagsjttar har dock konkurrens av sgverket Norrsgen, va-
pentillverkaren Mullers samt av den koppargruva som nyligen
upptckts, en dryg dagsritt sydst om Nordholmias ttort.
En annan lnande rrelse r frsts den spannmlsodling
som bedrivs p flten i Domsjbotten. Snkans jord r minst
fyra gnger s livskraftig som ngon annan mark i samfundet
och kan drfr producera fyra skrdar av potatis, vete, sock-
errr och raps per ssong. Enda problemet r att Domsjbot-
tens sdra delar utgr hemvist fr den blodtrstiga rovfgeln
Domherre, som med sitt vingspann p fem meter, sin sylvassa
nbb och sitt blodrda brstparti kan skrmma livet ur den
mest hrdhudade nybyggare. Mnga kerbrukare har ftt stta
livet till fr att mtta domherrens glupande hunger, trots att de
mest utsatta omrdena str under stndig bevakning av vlrus-
tade vakter. Utver detta finns ett dussintal andra verksamheter
som frodas i det sprudlande handelsklimatet. De tillverkar egna
produkter som exempelvis mlarfrg, koppartrd, torvbriketter
och plsverk eller fungerar som underleverantrer av embal-
lage, verktyg, rep och annat som de strre bolagen behver
fr sin verksamhet. Snabbast vxande av alla r den nystartade
hlsodrycksproducenten Brusa, som skeppar hundratals tunnor
vatten varje mnad till Hindenburg och p export.

Zonerna
Stora delar av Pyrisamfundet utgrs av vidstrckta omrden
med vildsint och otyglad natur. Inlandet tcks mestadels av
hotfulla skogar, fyllda med livsfarliga vxter och odjur, samt av
infertila slttland dr varken grs eller trd kan leva. Men det
finns vissa territorier som r nnu mer fruktade n skogarna
och knarna. Begreppet "zon" eller "frbjuden zon" refererar
till dessa omrden - trakter som r s farliga eller ofrukt-
samma att de inte kan bebos utan konstant och ptaglig fara
fr livet. Ingen vet exakt hur zonerna uppkommit, men vissa
ventyrare brukar hvda att de orsakats av gamla tiders fr-
strelsekrig. Andra menar att den troliga orsaken till zonernas
beskaffenhet str att finna i naturkatastrofer, som exempelvis
frtande syrastormar och ddsbringande stenregn.
Det finns vissa sjlar som av olika anledningar trotsar zoner-
nas risker. P vissa hll har frihetstrstande utbrytare, brotts-
lingar och enstaka pelarhelgon skt sin tillflykt till demar-
kerna i hopp om att f vara i fred. I och fr sig betyder detta att
de mste bereda sig p konfrontationer med ekoxar, kolkmalar,
levergkar och annat otrevligt, men de undkommer andra si-
dan den civilisation som frpestar deras existens. Vidare utgr
zonerna jaktmark fr de zonfarare, ventyrare och skattskare
som hoppas vinna rikedomar genom att hitta fynd frn den
Ville, Valle och Vector-X7 p promenad i de mest vlbevarade och strlsjuka delarna av Muskzonen.
KAMPANJ 97
civilisation som gick under i och med Katastrofen. Strre delen
av Pyrisamfundet och dess grnstrakter r nnu outforskat ter-
ritorium, varfr mnga vghalsar stter sitt liv p spel i hopp
om att trygga sin framtid. Till och med kejsaren har ett antal
zonfarare i sin tjnst, kallade Exploratorer, som stndigt befin-
ner sig p expeditioner i vildmarken. Man blir sllan lnglivad
i detta yrke, eftersom man stndigt r utlmnad t naturens
godtycke. I zonerna finns ingen som kan hra dig skrika.
andra sidan: ingen kan hra dina kadundersalvor heller!
Exemplet Musk
Muskzonen r belgen dr Malsjn gr ut i havet, dryga 5 mil
ster om Hindenburg. Det var frn Musk som Hydrans hor-
der drog fram nr de, fr cirka tvhundra r sedan, hotade de-
lgga fret till vad som nu r Pyrisamfundets huvudstad. n i
denna dag upplevs drfr Muskzonen som roten till mycket
av den ondska som drabbar pyrierna. Till exempel utpekas den
som grogrunden fr den insektssvrm som angrep prodling-
arna r 35 pt., dessutom beskylls den fr pestsjukdomen Bro-
mlla, vilken krvde femtonhundra ddsoffer sommaren 47.
Alla som varit i Muskzonen, till fots eller p ett genomre-
sande fartyg, kan vittna om att det en gng i tiden mste ha le-
gat en enorm stad dr frdelsen nu breder ut sig. Landskapet
98 KAPITEL 7
r bljande, som en effekt av att gamla byggnader rasat sam-
man och blivit vervuxna, och p vissa hll skjuter frfallna
konstruktioner fortfarande upp i ljuset. P den halv som kal-
las Varpan finns exempelvis en mast som r mer n hundra
meter hg. Vad den tjnat fr syfte r oklart, trots att mnga
vetgiriga exploratorer och historiografer underskt den grund-
ligt. Detsamma gller den rlskonstruktion som lper flertalet
kilometer genom demarken. Den r upphjd p metallplar,
varfr vissa spekulerar i att den varit ngon form av fraktled fr
varutransporter. Men ingen vet.
Ngot som dremot str fullkomligt klart r att den som
tnkt bege sig till Muskzonen br vara vl bevpnad. Trots
att Hydran r dd sedan lnge finns otaliga faror kvar i zonen.
Vrst av alla r zonmaran. Har man oturen att stta p dda
kroppar med utsugna hjrnor br man ta sig i akt, fr d r
zonmaran och hennes lojala underhuggare nra. Otaliga fr-
brytare som frvisats frn Hindenburg har ocks skt sig ut
i zonen, och kan utgra otrevliga bekantskaper fr ensamma
vandrare. Vissa hvdar med bestmdhet att dessa nidingar
har slutit sig samman och att de har kontakter i huvudstadens
fattigkvarter. Kanske drjer det inte lnge innan en ny rasande
hord sprnger ut ur Muskzonen, med siktet instllt p Hin-
denburg.
Man kan dessutom bli sjuk av att vistas i zonomrdet. Vis-
serligen sgs Uddezonen vid Skandiska bukten vara mycket
vrre p den punkten, men erfarna ventyrare har fr vana att
vara frsiktiga i alla zonomrden. Det finns exempel p perso-
ner som inte gtt att knna igen efter en zonvistelse, sedan de
drabbats av den s kallade zon- eller strlningssjukan.
Men farorna till trots kan det vara vrt att bege sig till Mus-
k. Mnga har blivit frmgna genom att upptcka mer eller
mindre funktionella fynd frn den gamla tidens civilisation.
Det berttas exempelvis att den hgt uppsatte exploratorn
Linus Drake byggde sin frmgenhet utifrn sex utskta, an-
tika glasvaser som han fann i en av Musks ruinhgar. Andra
har funnit fungerande fordon, vapen, tokjos eller guldfreml
som givit dem en betydligt ljusare framtid. I Pyrisamfundets
gryningsvrld r skymningens freml hgt eftertraktade,
och kan man finna sdana br man ta chansen. Det gller
bara att pensionera sig innan turen vnder!
Fri bygga re
Trots zonernas utbredning finns gott om land dr man
bde kan bo och frdas relativt tryggt. P mnga hll i
inlandet existerar drfr s kallade fribyggarsamhllen - byar
och hushll som befinner sig inom Pyrisamfundets grnser,
men vars invnare nnu inte registrerats som understar och
skattebetalare. Orsakerna till detta varierar. De flesta
fribyggarbosttningarna ligger fr det frsta belgna p
svrtkomliga platser i inlandet, varfr det unga
kejsardmets inflytelsesfr nnu inte omfattar dem. Men p
andra hll handlar det mer om att byarna motsatt sig pyrisk
kontroll, och att samfundets arm inte haft tid att vertala
dem.
Livet som fribyggare r mycket hrt men har ocks sina
ljusa sidor. S lnge man slipper attacker frn utsvultna
rovdjurs-flockar, rvarband, pyriska soldater, osunda
naturfenomen och expansiva grannbyar har man det i
allmnhet ganska trivsamt och behagligt. Man klarar sig p
markens och skogarnas frukter, och drygar ut matfrrdet
genom jakt och fiske.
Exemplet Trohult
Byn Trohult ligger belgen djupt inne i de Pyriska
skogarna, 13 mil sydvst om Nordholmia, och r en
bosttning med 53 invnare frdelade p tta hushll. Byns
sjlvskrivne ledare r bjrnkvinnan Barbro Baron, vars fader
grundade bosttningen i sin ungdom. Invnarna r
uteslutande just muterade bjrnar vilket skiljer Trohult frn
andra fribyggarsamhllen som exempelvis Tranbcka och
Sumpe, dr populationen r mer blandad och ven
innehller vissa inslag av mnniskor.
Invnarna lever fretrdesvis p vad skogarna har att
erbjuda. Till strsta delen jagar de med hjlp av fllor och
enklare fiskeredskap, men de har ocks ett jaktarmborst,
ngra vlbyggda pilbgar samt ett mycket speciellt fiskesp i
sin gemensamma go. Det senare r ett fornfynd frn den
gamla tiden, och r sjlvfallet byns verkliga stolthet. Vidare
har man brnt delar av den kringliggande skogen fr att
skapa utrymme t ngra odlingar som ger ett vlbehvligt
tillskott i kosten, bestende av potter och barrber.
Fr att vara ett fribyggarsamhlle r Trohult relativt stort.
Grannbyn Hoobob bestr exempelvis bara av tv grdar, dr
tvillingarna Herman och Titus Frode lever med sina familjer.
Men detta betyder inte att invnarna i Trohult kan knna sig
trygga och skra. I skogen finns bde lmska
drpartrd och glupska skggekar som varje
r tar livet av ett par bybor. Dessutom r
marken tmligen oplitlig i det omrde dr

samhllet ligger. r man inte frsiktig kan man g ned sig i
bottenlsa krr eller i kolkmalens fngstgropar.
Nybyggare
Nr nya omrden tas i besittning av Pyrisamfundet r nybyg-
garna de frsta att anlnda, tillsammans med militrt under-
std. Dessa tappra pionjrer r villiga att offra tryggheten i
samfundets mer upplysta omrden, fr en chans att skapa sig
en ny framtid i fria och okultiverade nejder. Det senaste exem-
plet p pyrisk nybyggarkolonisering r den lilla byn Cullspng,
ster om Nordholmia. Fram till r 94 pt. var den ett ensligt fri-
byggarnste, men s nddes Nordholmia av nyheten att ngon
funnit guld i bergsbckarna. Genast var invasionen ett faktum.
Gullspng inlemmades formellt i Pyrisamfundet och dess in-
vnare registrerades som samfundets understar. Byaldsten
fick gandertten till ngra smrre landomrden medan Kejsa-
ren tillgnade sig resten, fr rikets rkning.
ven om livet i zonerna och som fribyggare innehller mer
faror, r det knappast riskfritt att vara nybyggare. Det nya om-
rdet skall underskas och kartlggas vilket kan vcka bde en
och annan sovande bjrn ur sin dvala. Det berttas exempelvis
att de nybyggare som var frst p plats nr gruvbyn Styvnacka
grundades rkade stta p en irrande terrorrobot. Vad den
gjorde i bergen eller hur den hamnat dr r sjlvfallet oknt,
men fr de 64 nybyggare som omkom spelar den kunskaps-
luckan frmodligen mindre roll.
Exemplet Svedala
En dagsritt sydst om Nordholmia ligger den snabbt vxande
gruvbyn Svedala. P byns enda krog, Sveaborg, berttas dagli-
gen historien om hur bondsonen Aberman Gylling upptckte
ortens koppargruva under en flykt frn det lokala rvarbandet
Lokomotiv Tuff. Han tog sin tillflykt till vad han trodde var en
grottppning och fann till sin frvning ett intrikat tunnelsys-
tem som uppenbarligen inte var naturligt. Ngot senare begav
han sig tillbaka till tunnlarna, utrustad med en oljelykta, fr att
underska dem nrmare, och rkade d stta p en ensam
mekanisk existens frn den gamla tiden - en s kallad robot.
D de inte kunde frst varandras sprk uppstod en del kom-
plikationer, men efter en stund tog roboten tag i Abermans
arm och ledde honom till den rikhaltiga kopparder dr malm-
brytningen nu ger rum.
Denna upptckt gjordes r 92 pt. och sedan dess har mycket
hnt i byn. Det kejsargda gruvbolaget MalMet, som ocks har
viss verksamhet i Nordholmia, drog snabbt ingng brytningen
och uppfrde ett stort smltverk i nrheten av byn. Mnga nya
boningshus har tillkommit, tillsammans med vissa butiker
som tjnar goda krediter p de gruv- och manufakturarbe-
KAMPANJ
99
tare som anstllts av bolaget. Och under det senaste ret har
dessutom vissa detaljtillverkare brjat uppfra
manufakturer i Svedalas utkanter. De tillverkar exempelvis
hushllskrl och koppartrd samt en mlarfrg som delvis
innehller restprodukter frn gruvverksamheten.
Landsbygd
I stdernas nrhet kan man knna sig ganska trygg. Hr tcks
landet av vldiga odlingsflt och hagar dr boskapsdjur som
Kutbock, Knasa och Ulk ter sig feta infr slakt och mjlkning.
Jordbruket bedrivs p ngot skilda stt i olika delar av riket.
Allra nrmast stderna r det vanligt att odlingarna idkas av
bolag eller herrskapsfolk, medan jordbruket i ytteromrdena
ofta drivs av kejsarens krontorpare eller p de sjlvgande
bndernas gumsetppor.
Men odlingar terfinns inte bara kring stderna. ven lngs
frdrutterna mellan Hindenburg, Pirit och Nordholmia ligger
ett stort antal palissadomgrdade bykrnor. Marken runt dessa
gs oftast av ngon herreman i Hindenburg, som lter byborna
odla hans jord mot att de betalar en avgift p mellan tjugo
och femtio procent av rsproduktionen. De r d skrden r
fattig blir detta srskilt knnbart och det hnder med jmna
mellanrum att ngon by fr fr sig att vdja till kejsaren och
vgra lydnad. Hittills har dock Thorulf och hans fregngare
sttt orubbliga p herrskapsfolkets sida, varfr protesterna
snabbt tystnat.
Exemplet Logsta Bro
Mitt p frdrutten mellan Hindenburg och Nordholmia ligger
jordbruksorten Logsta Bro. Marken i omrdet gs av syskonen
Elof och Ebba Norring, vilka r bosatta i Hindenburg dr de
ingr i kretsen kring kejsar Thorulf. Deras starke man i byn r
frvaltaren Veegar Sturk, en bullrig typ som gnar strre delen
av sin tid t att inspektera, kontrollera och registrera hur jord-
brukarna skter sitt arbete. Den torpare som inte tar vl vara
p odlingsmjligheterna och frambringar en god avkastning
fr rkna med en dundrande utskllning och en rapport till
syskonen Norring! I och fr sig finns det mnga andra lands-
bygdsbyar som har betydligt strngare regler n Logsta Bro. I
byn Svartmla, som ligger vid Vttatrskets rand i nrheten av
Pirit, r det till exempel frbjudet att frtra rusdrycker under
stora delar av ret. Men mnga avskyr nd mster Sturk och
vid ett par tillfllen har han varit nra att hudflngas av upp-
retade bybor.
I bykrnan finns, frutom Veegars lilla kontorsbyggnad, en
detaljhandel som sljer jordbruksredskap, salt, seldon, tobak
och annat som behvs fr att hlla odlingsverksamheten i
gng. Dr finns ocks TranDicks vgkrog, vilken fungerar som
restaurang och vandrarhem fr de som reser lngs frdrutten.
100 KAPITEL 7
Gotland
Gotlands presidr, Konrad Suumak, kan stolt konstatera att
han anfr en republik p uppgng. I det gryende handelskli-
matet har Gotland en perfekt geografisk hemvist, och detta
utnyttjas p mnga stt av de ekonomiskt sinnade gutarna. De
r msterliga fartygs bygga re och har exempelvis tillverkat hela
Pyrisamfundets flotta av ngbtar och hjulngare. Dessutom
r de lngt framme nr det gller teknologiska framsteg. Inte
lngt efter att mari utvecklat ngbten brjade man konstru-
era ngdrivna lokomotiv, som nu fraktar gods p en ensam
rlsstrcka mellan Visby och ns sydspets. De har ven kon-
struerat ett telegrafiskt kommunikationssystem som skickar
meddelanden genom koppartrdar, mycket snabbare n Pyri-
samfundets heliografer.
Den sociala strukturen i riket liknar p mnga stt den
som karaktriserar Hindenburg. Klyftan mellan fattig och rik
r stor, och vxer allt mer ju bttre exporthandeln med vin,
kryddor, textilier och fiskeriprodukter gr. Risken finns drfr
att de mindre bemedlade gutarna kommer att revoltera. Vissa
sdana tendenser har redan anats. Det ryktas att ledargestalter
fr Gotlands frtryckta underklass varit i kontakt med hgt
uppsatta personer i bde Pyrisamfundet och Ulvriket. Lget
frvrras ytterligare av att de rika kpmannaslkter som utgr
Gotlands styrande elit plgas av interna intriger och konkur-
rens om landets maktpositioner.
Ulvriket
Ulvriket r en militrdiktatur som r 96 pt. regeras av en fem-
hvdad junta, med den offensivt stridslystne Preben Tfting
i spetsen. Invnarna lever under stndig vervakning frn
militrmakten, som tillser att de skter sina jobb och undviker
revolutionra tankar. De lagar som begrnsar folkets hand-
lingsutrymme r i och fr sig ganska f, men varje tendens
till olydnad mot juntan bestraffas osvikligen med dden.
Dessutom r det inte ovanligt att lokala officerare skor sig p
sina understar. De avkrver dem straffskatter fr phittade
lagbrott och tilltvingar sig deras tjnster fr likaledes uppdik-
tade frseelser.
Ulvriket r ngot mindre utvecklat n Pyrisamfundet nr det
gller handelsfrbindelser och teknologiska framsteg. Men
deras militr r mycket fruktad, d den p ngot stt lyckats
skaffa sig en frvnansvrt stor mngd fungerande stridsma-
nicker frn den gamla tiden.
Gborg
Gborg r en vlmende stadsstat vars huvudsakliga nring
bestr i att skrda havets frukter. De har en stor fiskeflotta och
kan drigenom exportera betydande mngder torkad, saltad
och rkt fisk. Kaviar, fisklevertran och det jttelika krftdjuret
lobobster str ocks p listan ver inkomstbringande handels-
produkter, tillsammans med den vidriga men hlsobringande
drycken sikmust.
P senare tid har det expansiva Ulvriket visat ett orovck-
ande intresse fr Gborg. Dess fartyg har siktats utmed
stadsstatens kuster och i Gborgs fngelse sitter flertalet spi-
onmisstnkta Ulvrikare. Stadens furste, Ejnar Brandelius, hade
fr avsikt att be Pyrisamfundet om hjlp, men det intrffade
saker och ting som gjorde att spionerna frn Ulvriket nu ftt
sllskap i cellen av kollegor frn Pyri. Det tycks allts som om
Gborgarnas frihet hotas bde frn norr och sder.
land
Det lilla riket land r ett jordbrukssamhlle som hittills stllt
sig utanfr den ekonomiska kapplpningen. P land finns
ingen privat gandertt. Landet r i stllet uppdelat mellan
fjorton jmnstora och sjlvstyrande lokalier, dr invnarna till-
sammans frfogar ver odlingarnas avkastning. Vissa grns-
strider har frekommit men har kunnat lsas p fredlig vg i
det s kallade lrdet, dr varje lokal har en representant.
lands invnare r nstan uteslutande muterade djur. En-
staka mnniskor har p senare tid funnit sin vg till arna i
hopp om att undkomma fattigdom och oroligheter p fastlan-
det, och har tilltits stanna i ngra av de stra lokalierna. l-
rdets medlemmar har frt hetsiga diskussioner om huruvida
detta r rtt och riktigt. Mnga befarar att fastlandsborna kan
komma att pverka lnningarnas kynne p ett negativt stt,
men n s lnge har dessa misstankar kommit p skam.
Ume
Ume r en lst sammanhllen stadsstat, vars invnare lnge
plgats av konflikter mellan ett tiotal vldsbengna gngbild-
ningar. Sedan ngra r tillbaka rder ett spnt lugn. I stllet fr
att strida frsker gngen samsas i uppbyggandet av ett fung-
erade samhlle. Stadens ruinspckade centrum har utropats
till neutral mark, och dr trffas representanter frn gngen fr
att hlla rdslag och byta varor.
Fredstillstndet r ett resultat av att de tv strsta gngen,
Ozzbazz och Bazokaz, har gjort upp om en vapenvila. Gsta
Ludenstrm och Jocke Mck, ledarna i respektive gng, har
enats i visionen att bygga en blomstrande handelsstat vid
Umelvens utlopp. Timmerbolaget Sanda, som exporterar bil-
ligt och hgkvalitativt virke, r redan konkurrenskraftigt men i
vrigt gr utvecklingen lngsamt. Kanske kommer det gryende
ogillandet frn stadens mindre gng att kullkasta visionrer-
nas drmmar. I sdana fall r risken stor att Ume tergr till att
bli en lagls samlingsplats fr vildmarkens huliganer.
Sursvall
Sursvall r en mindre stadsstat med cirka 1000 invnare,
belgen vid kusten norr om Pyrisamfundet. Staden r knd
fr det rika fiskbestndet i Surubukten, men ocks fr de
ovrdiga frhllanden som stora delar av dess mutantbe-
folkning tvingas leva under. Mnniskorna r i majoritet och
hller samhllets djurmutanter som tjnstefolk och slavar.
Detta gller framfr allt det grslsslkte som har sin hemvist
i omrdet, men ocks de storvuxna rvkroksgladiatorer som
mnniskofamiljerna hller sig med. De senare rekryteras bland
norra demarkernas nomadiserade mutantklaner och r ofta
omhuldade d familjernas status delvis r kopplad till hur vl
deras gladiatorer presterar.
Stadens borgmstare heter Grums Fender och denne har
innehaft sin post i nrmare trettio r. Innan han vertog

styret var Sursvall en stad med visioner och framtidstro.
Men visionerna kullkastades d merparten av invnarna ville
annorlunda. Handeln och ordningsstrvandena gjorde livet
besvrligt varfr mnga stadsbor vergav planerna p att delta
i den ekonomiska kapplpningen runt sterhavet, till frmn
fr njen och lttja.
Detta trots att staden tillverkar mnga produkter som myck-
et vl skulle kunna sljas med god frtjnst. Gotlnningarna
har sedan tidigare visat intresse fr den jttelika Torskofan-
i MUTANT BEFOLKAS vrlden av diverse varelser. De varelser
som presenteras hr r ngra av de allra vanligaste rollperso-
nerna mter p i vrlden. Men det finns fortfarande mnga
oupptckta livsformer som ruvar i demarkerna runtomkring
i Pyrisamfundet och det r inte ovanligt att det upptcks ett
halvdussin nya livsformer varje r.
Frklaringar
ANTAL: Det antal av varelsen man vanligen stter p. Om var-
elsen ofta tfljs av andra varelser anges ven dessa med typ
och antal.
EGENSKAPER: Frst anges en trningskombination och sedan
ett typvrde fr varje grundegenskap. De sekundra egenska-
perna och frdigheterna r berknade utifrn dessa typvrden.
I vissa fall skrivs endast STO istllet fr STY, STO och FYS. Detta
betyder att dessa vrden har samma trningskombination och
typvrde.
Vill SL skapa mer varierade motstndare kan STY, STO, FYS
givetvis sls fram separat. Frmgor frekommer hos mnga
varelser. Vanligen r dessa identiska med frmgor som be-
skrivs i kapitlet Frmgor, i annat fall frklaras de i den speci-
fika varelsebeskrivningen.
FRFLYTTNING ( FF ): Antal m/sR varelsen frflyttar sig. Tv-
benta varelser rr sig (SMI+STO)/5 meter per SR som standard.
Varelser med andra frflyttningsstt kan rra sig snabbare eller
lngsammare. Se ocks Frflyttning i avsnittet om Sekundra
egenskaper.
KROPPSPONG (KP): STO+FYS.
PANSAR (ABS): Varelsens naturliga skydd. Ett dylikt pansar p-
verkar inte varelsens frdighetsvrden.
SKADEBONUS (SB): Se tabell i avsnittet om Sekundra egen-
skaper.
TRAUMATRSKEL (TT): STO+FYS/2. Det r inte alla varelser som
har en traumatrskel, exempelvis sdana som saknar specifik
anatomi eller bestr av ett kollektiv identiska enheter.
ATTACKER: Initiativ % Skada
Typ av vapen, SMI+vapenmod, SP X GE/typvrde, Antal tr-
ningar inklusive SB.
KAMPANJ 101
tens mra ktt och under de r d handel idkades hann den
jsta delikatessen Surspigg bli mycket populr vid Kejsar Kjell
Skarprttares hov.
Det r dock inte omjligt att Sursvall i framtiden kan att bli en
handelsstat att rkna med. De intressen som stdde den frra
borgmstaren Sneben Lothars finns fortfarande kvar, och arbe-
tar i det tysta med viss handelsverksamhet. Bland annat smugg-
lar de mindre partier surspigg med Krutovs karavaner, vilket p
sikt kan gra att pyrierna hjlper dem att terta makten.
NATURLIGA VAPEN : Mnga monster har naturliga vapen.
INITIATIV :Utg frn nrstrids- eller projektilvapen i tabellerna
och se om ngot liknar varelsens naturliga vapen. Skada:
Vanliga klor och bett ger 1T6 + SB, men kraftigare och
effektivare vapen kan gra mer skada. Ett lmpligt stt att f
fram en grundskada fr ett naturligt vapen r att jmfra detta
med nrstrids- eller projektilvapen i vapenlistorna och frska
hitta en likvrdig modell. Lgg sedan till SB och frsk gra om
hela skadan till ett enkelt antal trningar s att skadan kan sls
snabbt och effektivt.
Nyttodjur
Kutbock
Kutbocken finns p mnga bondgrdar i Pyrisamfundet. Dess
ktt r ganska segt och tradigt, men mjlken r god att dricka
och bildar basen i mnga sorters ostar. Dessutom tar man
vara p kutbockens horn, som den fller varje hst. Hornen
r hrda, stora och vassa, varfr de lmpar sig mycket vl till
dryckeshorn, enklare vapen och manligt krlekspulver. Ytter-
ligare en av kutbockens frtjnster r att den ter nstan vad
som helst, frn grs till avfring och jrnskrot. Hindenburgs
femhvdade renhllningspatrull bestr av fyra kutbockar och
deras sktare, Aina Siklund.
Till utseendet r kutbocken en meterhg fyrbening med
brunsprcklig, slt pls. De tv konformade hornen blir cirka
Kutbock
102 KAPITEL 7
trettio centimeter lnga och mycket vassa. Hanarnas under-
lpp har med ren en tendens att hnga lngre och lngre ned,
vilket ger dem ett mycket sltt och korkat uttryck.
Knasa
Knasan uppfds framfrallt fr det fina flskkttets skull. Sr-
skilt skinkpartiet r vlutvecklat och mycket vlsmakande. Sjlv
ter den med frdel grs och rtter, men drygar ocks ut sin
kost med strre insekter, av typen slndor och fjrilar, som den
infngar med sin lnga tunga.
Knasans ansikte br vissa likheter med groddjurens, men
i vrigt r den mer lik det sydpyriska Dumsvinet - en ointel-
ligent och tmligen ilsken slkting till de muterade grisarna.
Skillnaden r det enorma bakpartiet som borgar fr stora och
vlsmakande skinkstekar nr djuren slaktas.
Ulk
Ulken r ett lnghrigt ntkreatur som uppfds fr mjlkning,
slakt och klippning. Ulkkossans dubbeljuver frambringar stora
mngder fet mjlk som bildar basen i mnga olika produkter.
ven ulkkttet anvnds i en mngd sammanhang - beroende
p hur det tillreds kan det tjna som bukfylla t arbetare likavl
som festmat fr aristokrater. Fr vrigt r det inte anrttningen
allena som avgr ulkkttets smak. Det r nmligen knt sedan
lnge att ulken r mycket knslig fr stmningar. Lever den i
ett stressigt klimat blir kttet segt och smaklst, men om den
fr vistas i lugn och ro med mycket utrymme blir aromen him-
melsk. Vissa uppfdare har drfr specialiserat sig p att upp-
fda ett ftal djur som stndigt pysslas om och daltas med.
Av ulkens ull tillverkas ett tyg som anvnds i alla sorters kld-
nader. Arbetarnas grova byxor och kjolar samt nringsidkarnas
kavajer r ofta framstllda i detta material. Det r egentligen
bara herrskapsfolket som inte anvnder ulkull. Deras klder
r i stllet tillverkade av olika vxtmaterial
Ulken r ett lnghrigt, ljusbrunt ntkreatur med s rik be-
hring att dess ansikte ibland dljs av manen. Den kan vxa
sig upp mot tv meter i mankhjd och hade drfr varit ett
fruktansvrt monster om dess temperament varit hetsigare.
Fle
Flen r ett plitligt och mycket kvickt riddjur. Den r lugn och
trygg och verkar trivas med sin uppgift. Tyvrr blir den aldrig
srdeles storvuxen, varfr riktigt tunga personer fr se sig om
efter andra ryggar att bestiga. Och den duger inte srskilt bra
som dragdjur fr vagnar och plogar. De flesta fredrar drfr
att anvnda ulken till sdana sysslor.
Den fyrbenta flen kommer i mnga frgkombinationer,
men r nstan alltid mycket spd. Den har inga problem att
bra en normalstor mnniska p sin rygg, men om ryttaren
nrmar sig hundrafemtiokilosstrcket brjar dess kapacitet
som riddjur att avta.
Grundegenskaper
STO 3T6+6/17
INT 1T6/4
SMI 3T6+6/14
VIL 2T6/7
Antal: Varierar
Frflyttning: 15 m/sR
Kroppspong: 20
Pansar: 1 pongs hud.
Skadebonus: +1T6
Traumatrskel: 10
Pansr
Pansren r egentligen ett riktigt odjur. De vilda flockar som
drar omkring i Pyrisamfundet r lika fruktade som ekoxar, efter-
som de r glupska och mycket svra att frsvara sig mot. Men
om man fder upp dessa bestar i fngenskap kan de tmjas
och trnas till frskrckliga stridsmaskiner. Alla postryttare och
strre delen av pyriska armns dragoner rider p vltrnade
pansrer. De har dessutom blivit ngot av en statussymbol,
varfr aristokrater och rika nringsidkare ibland kan ses skum-
pa fram p deras pansartckta ryggar.
Problemet med pansrer r att de kan vara ganska
nyckfulla. Om de r vldigt hungriga eller
blir retade kan de ltt f fr sig att glufsa
i sig sin ryttares ben eller kasta sig ut i
vansinniga tjur-
 KAMPANJ 10

rusningar. Som gare till en pansar krvs det allts att man vet full mansbjrn p bredden. Stammen tcks av en tjock gr-
vad man gr! grn bark och saknar grenar. Trdkronan utgrs av ett tiotal
Pansren ser till formen ut som en fle, men r betydligt lnga tentakler som stndigt vrider sig i ormliknande rrelser.
strre och alltid brunsvart till frgen. I stllet fr pls klds I mitten av tentakelbusken sitter sjlva gapet: en vt grbrun
dess kropp av sm benartade pansarfjll, som gr den mycket ppning, fullsprngd av sylvassa tnder och alltid omgiven av
stryktlig utan att dess smidighet begrnsas. I kften har den ett tjockt moln likflugor.
ett ohyggligt rovdjursgarnityr med lnga, vassa hrntnder
som kan slita bde mnniskor och mutanter i stycken. REGLER: Offerkloningen r drpartrdets absolut kusligaste va-
pen. 3T10 timmar efter frtringen kan trdet klcka en lil med
Grundegenskaper offrets yttre egenskaper och i de allra flesta fallen r lilversio-
STO 6T6+10/31 nen mycket svr att skilja frn originalet. Fr varje offerkloning
INT 1T6/4 r det emellertid 25% chans att frkapseln beflckas med sm
SMI 3T6/11 kosmetiska misstag- alltifrn fel hrfrg till barkliknande hud
VIL 1T6/4 eller tentakler. Dessutom tenderar somliga lil att ha grgrna
"gonvitor". En lil rver inga minnen eller mentala egenskaper
Antal: 1T10+10 i vilt tillstnd. frn det klonade offret. Dremot r de skickliga p att avlsa
Frflyttning: 11 m/sR reaktioner och identifierar drfr offrets bekanta utan strre
Kroppspong: 48 Pansar: 7 problem. Lil kan lra sig att kommunicera p pyriska dialekter,
pongs fjllpansar. men de har oftast begrnsade ordfrrd och hller sig normalt
Skadebonus: + 3T6 fordiga nr de rr sig bland potentiellt villebrd.
Traumatrskel: 24
Grundegenskaper
STO 4T6+2O/34
INT 3T6/11
SMI 2T6/7 VIL
3T6/11

Antal: 1 + 6T6/22 lil

demarkernas flora & fauna Frflyttning: Ingen.
Drpartrd Kroppspong: 68 fr stammen, 7 fr varje tentakel.
i Hindenburg r namnet "Drpartrd" framfrallt frknippat Pansar: Stammens bark absorberar 6 pong. Tentaklerna
med massakern i byn Mos Mosel p Frihetens sltter. De kus- har ingen bark.
liga rapporterna dryftas fortfarande - hel by bortfrd av mys- Skadebonus: + 3T6
tiska vxtvarelser som fda t ktttande trd! Hndelsen har Traumatrskel: 34 fr stammen, 7 fr varje tentakel.
naturligtvis politiserats och Nimrodbrigadens propagandister
brukar anvnda det mosmoselska drpartrdet som exempel
p vad man kallar "mutanthotet".
Fr Pyrisamfundets zonfarare r drpartrdet en skrmman-
de realitet. Den blodtrstiga vxten besitter en slughet som
kan flla den mest hrdhudade ventyrare. Modertrdets orr-
lighet uppvgs av den mobila frformen - p sydpyriska kallad
"Lil". Till det yttre r lil nst intill perfekta kopior av gamla offer
och de kan f formen av bde mnniskor, mutanter och djur.
I tanke och handling r de dremot rena avspeglingar av mo-
dertrdets vilja. Drpartrdet anvnder lil fr att insamla fda,
bde genom vld och list. Mos Mosel infiltrerades exempelvis
av mnniskoliknande lil som lurade offren till modertrdets
rotplats.
Alla rapporter tyder p att drpartrdet fredrar att sl rot i
mrka och fuktiga utrymmen, till exempel grottor, raviner och
biobunkrar. Drfr r det vanligt att ofrsiktiga fyndsamlare
faller offer fr sjlva modertrdet, och erfarna zonfarare bru-
kar vara p sin vakt nr de mter gamla "bekanta" i zonen.
Omrdet kring rotplatsen hemsks alltid av lilpatruller: dels
vakter som skyddar trdet mot ekoxar och andra faror, dels
jaktfrband som skaffar fda och sker gynnsamma rotplatser
fr nya drpartrd.
Sjlva modertrdet brukar beskrivas som robust, naket och
motbjudande. Det mter fyra till sex meter p hjden och en
104 KAPITEL 7
Lil
Lils egenskaper och frdigheter r identiska med modertr-
dets. Ett undantag r STO, som anpassas efter det klonade
offret.
Grundegenskaper
STY 3T6/11
FYS 3T6/11
STO Spec./n
SMI 3T6/11
INT 2T6/7
VIL 1T6+3/7
PER 2T 6/ 7
Frflyttning: 4,5 m/SR
Kroppspong: 22
Pansar: Ingen, kan bra rustning.
Skadebonus: 0
Traumatrskel: 11
Frdigheter: lakttagelsefrmga INT X 3/33%,
Smyga/Gmma sig SMI X 7/77%.
Ekoxe
Av alla bestar som hemsker demarkerna kring Muskzonen
tycks ekoxen vara den mest fruktade. Detta gigantiska skal-
baggemonster drivs uteslutande av hungerinstinkter. Bland
traktens nybyggare finns mnga historier om ekoxar som tit
upp hela bosttningar, inklusive pumpanordningar och grvro-
botar. Mnga menar att besten svller med ngra manslngder
per r och vlgdda exemplar lr bli upp till 10 meter lnga.
Ekoxens vldiga kroppshydda tcks av ett tjockt blsvart
pansar, men dess huvudsakliga attribut r det fasansfulla
kkpartiet: en dubbel uppsttning sgtandade mandibler, som
alltid vanpryds av halvruttna rester frn tidigare offer. Enligt
Polisgazetten har zonjgaren Zigge Zmolk fllt en ekoxe som
mtte tv fullvuxna mansbjrnar mellan de yttre kkspetsarna.
I samma bests mage lr man ha funnit ett dussin sprnggra-
nater, en halv jrnplog samt en illa tilltufsad men nnu levande
protokollrobot av typen Lingo-BOB.
REGLER: Ekoxen frkroppsligar demarkernas hnsynslsa
grundprincip: "ta eller tas". Att mta en ekoxe r drfr som
att st ga mot ga med Dden sjlv och mnga zonfarare
talar om den s kallade oxfrossan. En rollperson mste sl ett
VILx5-slag varje gng han mter en ekoxe. Ett negativt resultat
innebr att han str paralyserad i 1T6/ SR . Men har man bara
is i magen r besten egentligen inte srskilt svr att skaka av
sig, fr den har osedvanligt lg INT. Det psts exempelvis att
man kan frvirra ekoxen genom att lpa i sicksackmnster.
KULINARISK KOMMENTAR: Ingen i Hindenburg skulle drmma om att stta
tnderna i det sladdriga ekoxkttet, men det r en eftertraktad vara bland
pyriska nybyggare. Oxkost anses nmligen gra kroppen hrd och mot-
stndskraftig, dessutom kan ett stycke ekoxe fda en hel nybyggarfamilj i
flera mnader. Sledes finns det hrdhudade zonjgare som livnr sig p att
flla ekoxar t nybyggare - en bransch som man sllan blir lnglivad i!
Grundegenskaper
STO 7T10/39
INT 1T3/2
SMI 1T6/4
VIL 1T6/4
Antal: 1
Frflyttning: 16 m/SR
Kroppspong: 78
Pansar: Skal ABS 10
Skadebonus: 4T6
Traumatrskel: 39
Frdigheter: lakttagelsefrmga INT x 10/20%
Ekoxen fngar en varelse med sina ytterkkar. En lyckad trff
innebr att de inre kkarna trffar automatiskt varje SR bytet
hlls fast. Den infngade varelsen kan sl ett lyckat Undvika
med -25% fr att komma undan innerkkarna, dremot loss-
nar inte ytterkkarnas grepp frrn ekoxen alternativt bytet
dtt.
Ekoxen slr med kkarna frn sida till sida och kan trffa tv
ml/SR om de inte str mer n 3 m frn varandra. Gr utmrkt
att utfra ven om ett annat offer r fastklmt mellan ytterk-
karna.
Krver en kroppslngd i ansats. Kan trffa alla som str i
ekoxens vg (dess bredd r normalt ca 3 m). Attacken gr att
Undvika, men fasta strukturer och stillastende fordon trffas
automatiskt.
Giftgrna
Den blodsugande giftgrnan vxer verallt i de pyriska de-
markerna. Bde skogar, trskomrden och stenknar beflckas
av detta mordiska ogrs. Det r tydligt att giftgrnan dras till
platser med mycket villebrd och en del demarksfolk pstr
att vxten kan frflytta sig, om n extremt lngsamt. Bland
Pyrisamfundets postryttare gr det exempelvis historier om
vlanvnda vgstrckor som utan frvarning frvandlas till
blodtrstiga giftgrneflt.
Vxten attackerar med giftdunster som frigrs vid berring.
Dunsterna frstter offret i djup dvala, drefter tms det p
blod av giftgrnans tentakelliknande rtter. Till fljd av detta
lmska angreppstt gr giftgrnan ven under det poetiskt
klingande namnet "Ddssmnsvallmo".
Giftgrnan r en meterhg buske med lngsmala blad och
slingriga rtter. Till frgen r sjlva vxtkroppen ljusgrn och
 KAMPANJ 105

svl stjlkar som blad tcks av tjocka bllila bloddror.

REGLER: Giftgrnans smngift har TOX 12 och pverkar alla

varelser inom en radie p 5 meter.

KULINARISK KOMMENTAR: P grund av ogrsets omfattande utbredning

utgr giftgrnan stommen i klassisk nybyggarkost, exempelvis i formen av
giftgrnesoppa. Och i Malsjomrdet anvnds roten till att brygga en syn-
nerligen potent tokjos kallad "Tokgrning". Smngiftet upphvs utan svrig-
heter genom uppkokning, dessutom hvdar man att giftgrnans blodtrst
frlnar plantkttet en osedvanligt mustig arom.
Grundegenskaper
STO 1T6+2/6
INT 1T6/4
SMI 2T6/7
VIL 1T6/4

Antal: 3T6/11
Frflyttning: Dras till doften av blod med en
hastighet av 1 m/sR. Kroppspong: 12 Pansar:
o Skadebonus: -Traumatrskel: -Frdigheter:
inga.

denna period r det srskilt riskabelt att frdas genom de st-

pyriska demarkerna som kryllar av slingrande, brunstiga och
uthungrade kolkmalar.
Kolkmalen r lngsmal fisk som tcks av ett tjockt smuts-
grtt fjllpansar. Kroppen blir normalt tv till tre meter lng
och kan uppn samma viktklass som en riktigt storvxt bjr-
nakarl. Huvudet r mycket brett och utmrks framfrallt av en
enorm mun omkransad av det karakteristiska malskgget.

Kolkmal KU LINARISK KOMMENTAR:Malktt i olika former r traditionell husmanskost i

Mnga mrkliga malfiskar lever och frodas i de mrka vattnen
hela Malsjomrdet, inklusive Hindenburg. Sjlva kolkmalen r dremot
kring Pyrisamfundets huvudstad. En av traktens frgstarkaste
ingen vanlig ingrediens, p grund av den livsfara som frknippas med kolk-
arter r den ryktbara kolkmalen: en bastant rovfisk som utrus-
malfiske. Inte desto mindre anses kttet vara synnerligen vlsmakande och
tats med frmgan att bde andas luft och vatten.
svl hindenburgska krgare som enskilda familjer r ofta villiga att betala
Ordet "kolk" syftar p de djupa fngstgropar dr malfisken
goda priser fr nedlagda kolkmalar.
lurpassar p sina offer. Kolkarna r framfrallt koncentrerade
till Malsjns trskmarker, men frekommer sporadiskt i hela
Grundegenskaper
den stpyriska demarken. nda frn Muskzonen finns rap-
STO 2T10+1O/21
porter om folk som dragits ner i kolkar och i ngra fall har man
INT 1T6/4
observerat fngstgropar i utkanterna av Hindenburg.
SMI 3T6/11
En kolk r ofta kamouflerad med grenar och avskrde. Om
VIL 1T6/4
ngon trampar igenom kamouflaget glider han ner i en virvel
av ls jord och attackeras underifrn av malfisken, som skjuter
Antal: 1 malfisk/kolk, men grupper om 1 T 6 kolkmalar
upp frn fngstgropens botten. Kolken r normalt fyra till fem
under parningsfrden genom demarkerna.
meter djup och bottnar ofta i en glliknande srja dr mlen
Frflyttning: 21 m/sR i vatten, 10 m/SR p blt mark,
inrttat svl rede som skafferi. Enligt traktens jgare r mnga
5 m/sR p torr mark.
kolkar frbundna genom underjordiska tunnlar som borrats av
Kroppspong: 42
srskilt kraftfulla malfiskar. Den namnkunnige Zigge Zmolk
Pansar: seg hud ABS 4
har exempelvis utforskat en osedvanligt djup kolktunnel som
Skadebonus: 1T6
slingrade sig genom en halvdrnkt bunker innan den slutligen
Traumatrskel: 21
mynnade ut i en underjordisk sj.
Frdigheter: Smyga/Gmma sig INT X 20/80%,
En gng om ret, normalt omkring skrdetid, lmnar kolk-
lakttagelsefrmga INT x 10/40%.
malarna sina gropar fr att yngla av sig i Malsjns djup. Under
106 KAPITEL 7
Rubbit
Mnga militrer menar att rubbitarna utgr det strsta hotet
mot Pyrisamfundet. Under den senaste mansldern har detta
aggressiva kaninslkte expanderat med orovckande hastighet
och stora landomrden lr vara totalt urholkade av underjor-
diska rubbitriken. Friktionen har nnu inte resulterat i ngra
regelrtta krig, men sammansttningar mellan rubbitsoldater
och kejserliga styrkor blir allt vanligare och mnga trakter prg-
las av ett konstant ofredstillstnd. Detta gller i synnerhet ter-
ritorierna kring staden Pirit. I syfte att bekmpa det tilltagande
rubbithotet har Kejsar Thorulf stampat fram en militr enhet
kallad "Tunnelrvarna" som specialutbildats inom underjor-
disk krigfring.
Kejsarens exploratorer och historiografer r verens om att
rubbitkulturens stridslystnad bottnar i kaninartens djupa rdsla
fr ktttare. Under hela Pyrisamfundets historia har rubbitar
och andra kaninslkten jagats som fda, bde av mnniskor,
mutanter och vilda djur. Sledes har rubbitarna lrt sig att alla
ktttare r fiender och att anfall r bsta frsvar. En del pyriska
kunskapare pstr faktiskt att rubbitarna planerar ett storskaligt
frsvarskrig mot vrldens ktttare - ett blodigt storkrig som
ska undanrja dagens hot mot framtidens kaniner.
Oavsett sanningshalten i dessa teorier r det tyd ligt att rubbit-
konflikten ocks handlar om teknologiska resurser. Rubbitarna
r nmligen ptagligt teknologifixerade och varje r observeras
ett antal vlbevpnade rubbitexpeditioner i Pyrisamfundets zo-
ner och ruinstder. Detta faktum oroar bde antikvitetssamlare
och militranalytiker: rikets teknologiska skatter uppslukas av
icke-pyriska element med fientliga intentioner.
Alla underrttelserapporter tyder p att rubbitkulturen r
teknologiskt avancerad, tminstone jmbrdig med den py-
riska. Rubbitarna knner definitivt till skjutjrnssmidets konst,
dessutom verkar de behrska ngkraften. Deras underjordiska
riken rymmer stora manufakturer och rubbitsoldaten r minst
lika vlutrustad som sin pyriska motsvarighet.
Den typiska rubbiten r en vlgdd kanin med grvit pls.
Normalt blir den strax ver en meter, men p grund av de vl-
utvecklade ronen brukar den gra ett betydligt lngre intryck.
Till sttet prglas rubbiten av en extrem misstnksamhet mot
frmlingar. Det finns dock mnga historier om enskilda zonfa-
rare som lyckats komma verens med rubbitar.
REGLER: Rubbitar som rr sig ovan jord r alltid vlbevpnade.
Vanliga soldater br normalt rubbittillverkade muskedunder
som i allt vsentligt fungerar som pyriska skarprttarkarbiner,
medan befl och specialenheter utrustas med hgteknologiska
vapen som revolvrar och k-pistar.
Rubbitar p semester i Pirits utkanter
 KAMPANJ 107

KULINARISK KOMMENTAR: Frtring av rubbitktt framkallarvendettaliknan-

de hmndaktioner frn det berrda rubbitriket, som satsar enorma resurser
p att utplna frbrytaren och frbrytarens anhriga. I akt och mening att
stvja rubbitkonflikten har Kejsar Thorulf utfrdat ett generellt frbud mot
rubbitktt, bde vad gller handel, innehav och frtring. Frbudet berr
alla samhllsklasser och det utlysta straffet r femtioprocentig egendoms-
konfiskering samt en mnads fstningsstraff. En bieffekt r naturligtvis att
rubbitktt blivit en eftertraktad vara p svarta marknaden och det ryktas om
att hindenburgska aristokrater frses med stora partier via den knda gang-
sterfamiljen Cappuccino.

Grundegenskaper
STY 1T6+1/5
FYS 3T6/11
STO 1T 6+1/5
INT 2T6+1/8
SMI 4T6+6/20
VIL 2T6+6/13

Antal: varierar, men aldrig ensamma. rtta. Den plslsa kroppen r vagt rosafrgad och delvis
Frflyttning: 6 m/sR gende och krypande, tckt av ett skrovligt barkliknande pansar. Huvudet r markant
12 m/sR hoppande. Kroppspong: 16 rttformat, men den lnga knselsprtstungan fr tankarna till
Pansar: kan bra rustning. Skadebonus: 0 den sydpyriska dlehunden. Sikbaggarna blir sllan lngre n
Traumatrskel: 8 en meter, men de svller grna p bredden och ledarbaggarna
Frdigheter: varierar, frdela 20 SP p olika frdigheter. Van- r ofta runda som klot.
ligt med lakttagelsefrmga INT X 7/56%, Smyga/Gmma
sig SMI x 5/100% samt Undvika SMI x 3 + STO-bonus/65%. REGLER : Varje sikbagge som genomsker ett lger har 75%
att finna alla krutkllor, inklusive dolda vapen. Under ett nor-
malt levnadsfrlopp ackumulerar djuret stora mngder krut i
kroppen och det r 10-15% att en sikbagge exploderar om den
utstts fr stress, exempelvis om den motas bort med bryska
metoder. Attackeras den fysiskt stiger explosionsrisken till
35%. Den genomsnittliga sikbaggen gr 2T6 i sprngskada, de
Sikbagge unga 1T 6 och de riktigt vlgdda 3T6.
Den stpyriska sikbaggen r utan tvivel ett av demarkernas
fredligaste djur, nd avskys den innerligt av bde nybyggare KULINARISK KOMMENTAR: Explosionsrisken gr att i princip alla rovdjur
och zonfarare. Problemet indikeras av sjlva namnet "sikbag- undviker sikbaggen, med undantag fr ekoxen. Dremot hnder det att olika
ge": ett starkt frklenande uttryck baserat p malsjmlets figurer frsker anvnda sikbaggen som handgranat. P grund av sikbag-
"sika", som betyder snylta eller stjla. Sikbaggen r nmligen gens stressknslighet r den emellertid ett extremt oplitligt vapen.
en utprglad parasit och livnr sig uteslutande p andras till-
gngar. Dessvrre tycks baggen ta det mesta som inte rr sig Grundegenskaper
och det finns historier om zonfarare som vaknat utan en trd STO 1T3+1/3
p kroppen efter att nattlgret genomskts av sikbaggar. Utsat- INT 1T6/4
ta nybyggare tvingas ofta hyra vakter fr att skydda skrdeflt SMI 2T6/7
och frrdsbyggnader mot kringstrvande flockar. VIL 2T6/7
Det strsta problemet r sikbaggens outslckliga passion
fr krut. Doften av krut gr sikbaggen djrv och mlinriktad, Antal: 3T6+3/14
och med sina kraftiga kkar krossar den svl vapen som am- Frflyttning: 6 m/SR
munition i syfte att frtra det salta innanmtet. Som en fljd Kroppspong: 6
av detta krutbegr r mnga sikbaggar mer eller mindre explo- Pansar: skal ABS 1
siva. Drfr mste man hantera dem med strsta frsiktighet Skadebonus: -
och det kan vara mycket obehagligt att hamna i en sikbaggs- Traumatrskel: -
flock. Detta gller srskilt fr vlbevpnade zonfarare. Sikbag- Frdigheter: lakttagelsefrmga INT X 5/2 O%,
gen knner vittringen av krut p flera kilometers avstnd och Finna krut I N T X 10/40%.
ven om den aldrig skulle attackera en levande varelse kan den
bli otckt ptrngande i nrheten av strre krutpartier.
Till utseendet r sikbaggen en korsning mellan reptil och
108 KAPITEL 7
Smdare
Smdaren r en illa beryktad asfgel som dessvrre r utbredd
ver hela Pyrisamfundet. Namnet kommer frn fgelns obe-
hagliga lte: ett hnfullt kraxande som alla pyrier har lrt sig
avsky. Smdaren lever nstan uteslutande p as och avfall,
men storvxta exemplar kan ge sig p levande varelser. Bland
fribyggarna berttas det ofta om gamla och sjuka som hackats
till dds av otliga smdarflockar.
Det r i synnerhet tv omstndigheter som grundlagt smda-
rens dliga rykte. Fr det frsta sprider den en fruktad sjukdom
som i Malsjomrdet gr under benmningen "likfeber". Dr-
fr brukar man organisera stora jaktlag varje gng smdarf-
geln observeras i utkanten av stder och strre byar. Avskrdes-
platserna kring Hindenburg r konstant bevakade av srskilda
vaktfrband med uppgift att jaga bort smdarflockarna.
Den andra omstndigheten gller framfrallt zonfarare och
annat demarksfolk. Om man upptcks av smdare ute i de-
markerna r det nmligen hg risk att flockens olt attraherar
blodtrstiga rovdjur som ekoxar eller megasvin. Zigge Zmolk
hvdar att smdarflockarna faktiskt upprttar telepatisk kon-
takt med primitiva rovdjur och drigenom styr bestarna mot
det utvalda villebrdet.
Smdaren r en strre slkting till slaskkorpen och mter
ofta tv meter mellan vingspetsarna. Fjderdrkten r grsvart,
skabbig och full av ohyra, och den karakteristiska nbben r
stor, krkt och sylvass.
REGLER : Varje gng rollpersonerna upptcks av smdare r
det 55% att flocken attraherar ett strre rovdjur som attackerar
inom 3T10 minuter.
En rollperson som attackeras av smdare riskerar att smittas
av likfeber. Fr varje lyckad attack behandlas infektionsrisken
som V I R 12. Om rollpersonens motstndsslag misslyckas
insjuknar han i en hftig feber inom 1T10 timmar. Under de
kommande 3 dygnen frlorar han 12 KP, 4/dygn, om han inte
behandlas med REGEN eller om ngon med Medicin/Frsta
hjlpen lyckas med ett perfekt frdighetsslag.
Grundegenskaper
STO 3T6/11
INT 1T8/5
SMI 3T6/11
VIL 2T6/7
Antal: 2T6/7
Frflyttning: 5 m/sR p marken, 22 m/SR i luften.
Kroppspong: 22
Pausar: 0
Skadebonus: 0
Traumatrskel: 11
Frdigheter: lakttagelsefrmga INT X 10/50%,
Vildmarksvana INT X 10/50%.
Sumpvarg
Folk som frdas genom Vttatrskets vtmarker hr ofta mrk-
liga ljud frn de tunga dimmorna. Ett av dessa lten r srskilt
skrmmande: ett hest och utdraget tjutande som pminner
om ett vansinnigt skratt. ldre vttabor talar i sammanhanget
om trsklevande ttlingar till mutanthvdingen Hydran, men
erfarna jgare brukar hrleda olten till utsvultna sumpvargar.
Detta rovlystna vilddjur jagar i stora flockar som kommu-
nicerar genom hesa skrik. Drfr blir ven rbarkade jgare
oroliga nr de hr Vttatrskets vansinnesskratt. Sumpvargens
huvudsakliga fda lr best av gnagarbaggar och mindre mal-
fiskar, men den drar sig inte fr att attackera mnniskor och
mutanter. I synnerhet under lngvariga kldperioder brukar
sumpvargen utvecklas till en riktig pina fr sydpyriska bnder.
Dessutom finns mnga rapporter om utsvultna flockar som
skt villebrd i utkanterna av Pirit.
Sumpvargen r ingen vacker syn. Djuret saknar pls och
brukar ofta liknas vid en skinnfldd hund. Istllet fr hr tcks
den utdragna kroppen av ett lderartat hudpansar i mrkrda
nyanser. De kraftiga benen mynnar ut i breda tassar utrustade
med grova slitarklor och det spetsiga huvudet domineras av
gulnade huggbetar.
KULINARISK KOMMENTAR: Sumpvargens ktt belastas av en svrtuggad
konsistens och en synnerligen gyttjig eftersmak. Varken jgare eller nybyg-
gare ter sumpvarg annat n i ndsituationer. Mindre nogrknade syltor i
Hindenburg och Pirit brukar dremot servera sumpvarg, ofta kamouflerad
som "demarksgryta" eller "Dagens kttrtt".
Grundegenskaper
STY 2T6+2/9
FYS 4T6/14
STO 2 T 6 +2/ 9
INT 1T6/4
SMI 3T6+2/13
VIL 2T6/7
Antal: 2T6+6/13
Frflyttning: 10 m/SR p land, 5 m/SR i vatten.
Kroppspong: 23
Pansar: skinn ABS 3
Skadebonus: o
Traumatrskel: 11
Frdigheter: lakttagelsefrmga I N T X 20/80%,
Smyga/Gmma sig SMI X 5/65%,
Vildmarksvana I N T X 20/80%.
Terrorrobot modell "Hmnare"
Inom pyrisk militrterminologi r "Terrorrobot" en samlingsbe-
teckning fr alla robotmaskiner som anses utgra ett klart och
ptagligt hot mot rikets inre skerhet. Den s kallade hamnar-
modellen r ett av de vrre exemplaren: en fasansfull maskin
som tycks ha skapats i det enda syftet att dda och frstra.
Lyckligtvis r den inte srskilt vanlig. De flesta inrapporterade

konfrontationerna rr ensamma hmnarenheter som hrjat
fribyggarbosttningar i nrheten av de frbjudna zonerna.
Men det r ingen som vet hur mnga inaktiva hmnare som
ligger begravda i zonernas och spkstdernas djup. En av de
mest traumatiserade hndelserna i modern pyrisk historia r
"Den blodiga festivalen" r 72 d Jrnringen - en samman-
slutning stridslystna psi-mutanter - lyckades transportera in
17 hmnarenheter i Nordholmia. Hamnarna drpte ett 100-tal
stadsbor och milismn innan en militr specialenhet lyckades
deaktivera robotarna genom en vlriktad attack mot Jrnring-
ens stridskommando.
Den pyriska modellbeteckningen "Hmnare" anspelar delvis
p robotens utseende. Det r nmligen tydligt att hmnaren
formgivits fr att ingjuta skrck i fienden. Sjlva robotkroppen
r ett frkromat stlskelett som reser sig cirka tv och en halv
meter ver marken. Men maskinens kusligaste attribut r hu-
vudet: ett grinande stlkranium med sjlvlysande gon som
stirrar intensivt men hjrtlst p sina offer.
REGLER: Hmnaren r en tungt bestyckad krigsmaskin. Vardera
arm har en inbyggd plasmakarbin. P ryggen sitter tv granat-
kastare med sammanlagt 48 granater, oftast energigranater
men typen kan variera. Dessutom r stlkraniets gon utrus-
tade med bildfrstrkare. I en ordersituation lystrar hmnaren
endast till moderdatorn eller I M M med ID-kort typ vii.
Grundegenskaper
STO 40
INT 6 Pansar: Kevlar ABS 8
SMI 18
VIL 12
L ...
KAMPANJ 109
Antal: Varierar
Frflyttning: 9 m/sR
Kroppspong: 80
Pansar: Legeringar och keramer ABS 10 samt
fullt EMP-skydd
Skadebonus: 4T6
Traumatrskel: 40
Frdigheter: lakttagelsefrmga INT X 10/6 O %
Terrorrobot modell "Vktare"
Den terrorrobot som gr under modellbeteckningen "Vktare"
r mindre destruktiv n den fruktade hmnarmaskinen. an-
dra sidan r den frhllandevis vanlig. Exempelvis har nstan
alla underjordsbunkrar som upptckts i Muskzonen och de
stpyriska demarkerna varit bevakade av vktarrobotar.
Som namnet indikerar r denna terrorrobot i frsta hand en
vaktmodell. Allt tyder p att maskinen normalt r bunden till
den plats den en gng satts att bevaka. Vissa vktare verkar
dock glmma sina bevakningsorder och ger sig ut p frvir-
rade polisuppdrag i demarkerna. Dessutom har det hnt att
tekniskt begvade zonfarare manipulerat enstaka vktaren-
heter och utrustat dem med nya instruktioner. Drfr har de
kejserliga militranalytikerna blivit alltmer oroade ver mj-
ligheten att ngon med fientliga intentioner, exempelvis rub-
bitarna eller Jrnringen, lr sig styra de mnga vktarrobotar
som patrullerar de pyriska zonerna.
Vktarroboten r inte lika skrckinjagande som hmnaren,
men utgr nd en respektingivande uppenbarelse. Kroppen
mter exakt tv meter ver marken och r grovt sett konstru-
erad som en icke-muterad mnniska, om n mycket kantigare.
Huvudet har formen av en hjlm och ansiktet utgrs av ett helt
sltt visir med en smal horisontell ppning fr gonen.
REGLER: Vktaren r bevpnad med chockbatong och en stan-
dardutformad laserpistol. P ryggen sitter en granatkastare
med 12 granater, oftast chock- eller rkgranater men typen
kan variera. Dessutom r vktarens robotgon utrustade med
bildfrstrkare. I en ordersituation lystrar vktaren endast till
moderdatorn eller IMM med ID-kort typ v eller hgre.
Grundegenskaper
STO 2O
INT 1O
SMI 15
VIL 12
Antal: Varierar.
Frflyttning: 10 m/sR
Kroppspong: 40
Skadebonus: 1T6
Traumatrskel: 20
110 KAPITEL 7
Trdigel
Rutinerade zonfarare undviker buskar och trd. Beteendet
motiveras bland annat av giftgrna och annan mordisk vxtlig-
het, men i trakterna kring Malsjn riktas
frsiktighetstgrden i frsta hand mot trdigeln. Detta
obehagliga rovdjur hnger i stora klasar frn trd och strre
busksnr. Det lever p blod och attackerar genom att falla ned
p sina offer. Trdigeln r inte srskilt stor och ett ensamt
djur r ingen match fr en zonfarare, men iglarna attackerar i
klasform och kan drigenom nedlgga relativt stora offer.
Mnga ofrsiktiga pyrier har drfr slutat sina dagar som
skrynkliga skinnpsar i skuggan av igeltrden.
Trdigeln r tveklst ett av de vanligaste rovdjuren i Pyrisam-
fundet och nstan alla pyriska zonfarare brukar ha ett eller tv
igelrr att skryta med. I Malsjomrdet finns tv knda igelsor-
ter: vanlig trdigel och belugisk trdigel. Till frgen r bgge
sorterna blekgrnt transparenta och de frflyttar sig med hjlp
av sm gripklor. Den vanliga trdigeln blir ungefr lika stor
som en rejl handflata och jagar i klasar om cirka 20-30 iglar.
Den belugiska varianten r avsevrt strre och kan bli upp till
en meter lng, men jagar i betydligt mindre klasar.
Belugiern lr vara srskilt glupsk och sgs kunna tmma en
fullvuxen lgakarl p ngra gr gonblick. Namnet "beluga"
hrstammar emellertid inte frn dessa skrckberttelser, utan
frn kejsar Thorulfs egen munsknk-den store hindenburgske
krgaren jntz Beluga. Denna kulinariska konstnr har nmli-
gen upptckt att en synnerligen vlsmakande ggsubstans kan
utvinnas ur den strre igeln och under de senaste fem ren har
dessa "Belugakulor" varit hgsta matmode inom den hinden-
burgska societeten. Drfr brukar hindenburgska krgare och
enskilda adelsfamiljer utrusta rliga expeditioner som genom-
sker de pyriska demarkerna p jakt efter belugiska trdiglar.
REGLER: Nr igelklasen faller ned frn trdet har varje enskild
igel 35% att trffa offret. Drefter mste den frta sig igenom
offrets rustning. Den vanliga trdigeln frter bort 2 pongs
rustning/sR, den belugiska 4 pong/sR. Nr igeln kommit
igenom rustningen suger den vanliga trdigeln 2 KP / SR ur
offret, medan den belugiska klarar 4 KP/ SR . Om igeln fastnar
p en varelse kan den vara svr att bli av med. Sjlvklart tar
den skada som vanligt, men fr varje missad attack finns en
mjlighet att vrdkroppen sras. Efter varje misslyckad attack
krvs drfr ett nytt frdighetsslag. Om detta r framgngsrikt
trffas igelns vrd av en fullskalig attack. Trffas igeln av en
ddande attack kommer alla verskjutande skadepong att
drabba vrdkroppen.
KULINARISK KOMMENTAR: Den gourmandiska galten Jntz Beluga har fr-
lnat den strre trdigeln en status som det hindenburgska kkets prla.
Vanlig trdigel frkastas dremot som ett osmakligt skadedjur. Men under
det senaste ret har en billigare version av Belugakulor kallad "Igelguff" ntt
de hindenburgska marknaderna - en omtvistad matvara som lr stamma
frn Pirit och den mktiga gangsterfamiljen Cappuccino. I Hindenburgs
finsmakarkretsar grasserar orovckande rykten som tillskriver guffet inslag
av svl vanlig trdigel som ister frn sydpyrisk asbver. Ingen av stadens
ansedda krgare har nnu vgat salufra Igelguff, i alla fall inte officiellt, men
det r frmodligen bara en tidsfrga, fr de flesta r grsligt utleda p herr
Belugas smakmonopol.
Grundegenskaper
STO 1 fr vanlig trdigel, 1T3+1/3 fr belugisk trdigel
INT 1
SMI 1T6/3
VIL 1
Antal: 5T6/18 vanliga, 1T6/4 belugiska trdiglar.
Frflyttning: 1 m/sR
Kroppspong: 2 fr vanlig, 6 fr belugisk trdigel.
Pansar: 0 Styrkebonus: 0 Traumatrskel: -Attacker: Se
avsnittet Regler ovan.
Zonmara
Den kusliga zonmaran r den mrkligaste livsform som till
dags dato observerats i Muskzonen. Det r nnu oklart om
zonmaran r en bisarr maskin frn de gamlas tid eller ett
resultat av extrema mutationer. Zonmarans fysiska form ut-
grs framfrallt av en stor hjrna och mnga kejserliga explo-
ratorer har dragit paralleller till de avancerade rknemaskiner
som frfderna utrustade med mnskliga hjrnor. Oavsett
ursprung vet man med skerhet att zonmaran bde
besittter psikrafter och en osedvanligt hg intelligens.
Den drar

ofta till sig allskns primitiva varelser som den tycks frvandla
till viljelsa slavar. Det beryktade exemplar som zonfararen
Adelia von Hartman konfronterade under sin jakt p legend-
staden Aros anfrde exempelvis ett antal kolkmalar samt en
grupp frvildade mnniskomutanter.
Zonmaran r synnerligen rovlysten och suger hjrnsub-
stans frn andra intelligenta varelser. En del exploratorer ser
denna hunger som ett bevis fr zonmarans djuriska ursprung,
medan anhngarna av maskinteorin menar att livsformens av-
ancerade tankeapparatur behver konstant tillfrsel av extern
hjrnsubstans.
Varelsen frdas genom luften och svvar normalt ngra
meter ovanfr markytan. Dess centrum r en mktig hjrn-
liknande massa som nr ett omfng p cirka en meter. Frn
hjrnkroppen hnger fem manslnga tentakler av en halvme-
tallisk karaktr.
Zonmaran attackerar ofta med psikrafter. Bland annat lr
den snda fasansfulla drmbilder som kan gra den hrdaste
zonfarare paralyserad av skrck. Lamslagna offer infngas av
tentaklerna och frs till en liten nbbliknande snabel i hjrn-
kroppens centrum. Den sylvassa snabeln borras drefter in i
offrets huvud och suger i sig innehllet i ngra snabba drag.
REGLER : Zonmaran r alltid utrustad med 1T4+1 psikrafter
efter sus tycke. Den har normalt god frdighet i Dominera
och Djurmstare, som den anvnder fr att knyta till sig olika
primitiva zonvarelser. Som psiattacker anvnds ofta Frvirra
och Illusioner.
Sprk
I Pyrisamfundet talas Skandi, eller Skrofml som det ofta kallas
i mindre byar och samhllen. Detta tungoml inrymmer mnga
olika dialekter och r i sig en frgrening av ett strre sprk som
talas p bda sidorna av Skandiska bergen. Nr mnniskorna
lmnade sina underjordiska riken utgjorde detta sprk den
gngse kommunikationsformen i vrlden utanfr. Och eftersom
det gamla tungomlet utvecklats p skilda stt i olika enklaver,
samtidigt som det anpassats till livet i underjoden, blev ytfolkens
sprk det primra kommunikationsmedlet, svl mellan enklav-
bor och ytfolk som mellan mnniskor frn skilda enklavriken.
Ngra hvdar att Skandi r en kvarleva frn ett strre impe-
rium som hunnit fdas, blomstra och d medan mnniskan
var gmd under jord. Andra sger att sprken som talats kring
Skandiska bergen alltid varit nrbeslktade. Detta antagande
finner std i faktum att mnga ord har snarlika eller till och
med identiska motsvarigheter i enklavmnniskornas skilda
tungoml.
Tiderkning
Det pyriska ret har 365 dagar, bortsett frn vart fjrde r d
dagarna rknas till 366. ret r uppdelat i 12 mnader, frn
januari till december, och 52 veckor om sju dagar. Pyrisamfun-
dets nuvarande tiderkning infrdes fr ca. femtio r sedan,
p befallning av kejsar Elmer Skarprttare. Till r 1 Pt. valdes
det r d riket, genom slaget vid Uddevld, tros ha erhllit sin
KAMPANJ 111
Grundegenskaper
STO 3T6/11
INT 4T6/14
SMI 3T6/n
VIL 3T6 + 3/14
Antal: 1 + 1T6 dominerade zonvarelser.
Kroppspong: 22
Pansar: o
Frflyttning: 5 m/sR
Frdigheter: lakttagelsefrmga INT X
5/70%,
Smyga/Gmma sig SMI X 5/55%,
Undvika SMI X 5/55%.
Antal: 1
nuvarande strckning i st-vstlig riktning.
Omrdena kring sterhavet har olika stt att rkna tiden.
De flesta hller sig visserligen med en kalender baserad p
52 veckor, men den mnatliga indelningen kan variera liksom
rtalsrkningen. Exempelvis sammanfaller Pyris r 96 med
gutarnas r 211 och Ulvrikets r 412.
Klimat
Pyrisamfundet har i vanliga fall ett behagligt klimat, vilket
gr det mjligt att odla vxter som vin, tobak och blomull i
rikets sydliga delar. Somrarna r ofta varma, med milda vin-
dar som svalkar folk och f. Det r i och fr sig inte srdeles
ovanligt med regn, men detta mottas tacksamt av de mnga
invnare som livnr sig p jordbruk. P vintern sjunker tem-
peraturen sllan under fryspunkten, med undantag fr rikets
norra territorier dr man har sn i januari och februari. ven
rikets andra delar kan ibland drabbas av ngon kldknpp,
men dessa r aldrig srskilt ihllande.
Det skall dock sgas att Pyrisamfundet ofta drabbas av mer
eller mindre frstrelsebringande naturfenomen. Bland annat
hemsktes Hindenburg och dess omnejd r 87 pt. av ett ihl-
lande snovder mitt i juli mnad. Stora delar av skrdarna
frstrdes och hundratals mnniskor frs till dds. Ett annat
exempel r den s kallade Bckadimman som drabbar Pirit
ngra gnger per decennium, d osunda, giftiga ngor stiger
upp frn Vttatrsket och fljer den vandrande tjockan in ver
112 KAPITEL 7
land. Frtande regn, orkanbyar och hagel med en diameter p
fem centimeter r heller inte ovanligt, varfr den som reser i
Pyrisamfundet br vara lika uppmrksam p skiftningar i vd-
ret som p vildmarkernas odjur!
Frflyttning & Resor
I MUTANTS vrld frflyttar man sig vanligtvis lngsamt, med
primitiva metoder i omrden som saknar vgar. Nedanstende
tabell visar hur mnga kilometer man kan frflytta sig dagligen.
Tabellen anger olika frdstt och r berknad fr normala fr-
hllanden. Vid btfrd p lvar kan dagsmarschen modifieras
med 1-20 km, beroende p frdriktning och strmhastighet.
Tabell 7.1 Terrng
Frsndelser
Det vanligaste sttet att kommunicera med personer som
befinner sig i andra delar av Pyrisamfundet r att skicka brev
med postryttare. Varje dag avgr tminstone en posttur frn
Hindenburg, Nordholmia och Pirit till ngon ort lngs "Triang-
elrutten" - den frdvg som sammanbinder stderna i frga.
Att skicka post med ryttare r relativt billigt, men tar andra
sidan ganska lng tid och r tmligen oskert d postryttarna
har en tendens att bli rnade. Dyrbara och viktiga frsndelser
brukar drfr skickas med Krutovs vlbevakade karavaner.
Dessa avlper visserligen inte mer n en gng i veckan, frdas
lngsammare och r betydligt dyrare, men utgr ett klokt val
om man verkligen vill att frsndelsen skall n sitt ml.
Personliga brev kan ocks skickas med Heliograf. Detta r
en jttelik kommunikationsmaskin som snder meddelanden
med hjlp av tio fllbara luckor som kan formulera ord och
meningar beroende p hur de vinklas. Strckorna lngs Triang-
elrutten r frsedda med ett heliografsystem som fungerar vl
om inte vdret r mycket dligt. Heliografntet tillhandahller
det verlgset snabbaste sttet att snda meddelanden mellan
de pyriska storstderna, men s kostar det ocks en rejl slant.
De omkring 70 stationerna mste vara bemannade med svl
maskinister som vakter, fr att skerhet och tillfrlitlighet skall
kunna utlovas. Trots detta r det lite si och s med skerheten
- fr den som kan koderna r det sjlvfallet inga problem att
"avlyssna" heliografiska meddelanden. Militren och andra
organisationer brukar drfr inte anvnda sig av detta kom-
munikationsmedel. De frlitar sig i stllet p brevduvor och i
srskilt knsliga fall brukar de skicka militra postryttare som
rider i grupper om 10 dragoner.
Hindenburg-Nordholmia (ca. 20 mil fgelvgen)
Postryttare 4 dagar
Karavan 8 dagar
Heliograf 2-12 timmar
Brevduva 5-6 timmar
Rttssystem
De pyriska lagarna r framfr allt inriktade p att faststlla kej-
sarens rttigheter och befogenheter samt p att skydda enskil-
da personers gandertt och hlsa. I Hindenburg, Nordholmia
och Pirit finns domstolar dr misstnkta brottslingar fr st till
svars fr sina handlingar infr en femhvdad skara - en do-
mare och fyra s kallade rttskipare. Till dessa tribunaler frs
alla som misstnks ha begtt svra vldsbrott eller pyrifientlig
verksamhet - exempelvis spioneri, sabotageverksamhet och
uppvigling. De behandlar ocks mindre allvarliga brott som ut-
frts i respektive stad. Nr det gller smbrottsligheten i byar-
na och p landsbygden hamnar avgrandet p rttsvktarnas
bord. Rttsvktaren r en person som utnmnts till att vara
kejsarens "hand, ga och hrseltrumpet" i de strre samhl-
len och bosttningar som finns utanfr stdernas omedelbara
nrhet. Oftast r det byaldsten, borgmstaren, hvdingen el-
ler liknande som frras denna uppgift. Med uppdraget fljer
ocks rtten att envldigt besluta hur straffsatserna fr de min-
dre frseelserna skall se ut, varfr brott vrderas mycket olika
frn by till by. Det brott som i Svartmla leder till en avhuggen
hand, kan i Logsta Bro straffas med en varning.
Valuta
Som en fljd av den tilltagande handeln inom Pyrisamfundet
har kontanter blivit ett allt vanligare betalningsmedel. Tidigare
utbetalades alla lner och arvoden i livsmedel eller mojnger.
Byteshandeln dominerar fortfarande i stora delar av kejsard-
met, men i stderna har man allts brjat verg till ett valu-
tasystem bestende av kopparmynt som kallas krediter (kr).
Dessa finns i tre valrer. De minsta kallas jyckar (jkr) medan de
 KAMPANJ
113

strre benmns kronkrediter eller kejsare (kkr) och vrdesteg-
ringen fljer tiotalsprincipen - en jycke r vrd 0,1 krediter och
en kronkredit r vrd "10 krediter.
Inkomst
I ett hierarkiskt samhlle som Pyrisamfundet r inkomsten i
mycket hg grad beroende p vem du r och var du arbetar.
Nedanstende tabell innehller riktlinjer fr hur mycket olika
sysselsttningar inbringar p en genomsnittlig vecka. Siffrorna
uttrycker grova generaliseringar och tar inte hnsyn till lokala
variationer. Vidare br det ppekas att vissa gruppers inkomst-
kllor r starkt ssongsberoende. En fiskare tjnar sledes ing-
enting under stora delar av ret, medan en konstapel har full
sysselsttning ret om. Den generella kejsarskatten p 20% r
dragen frn inkomstangivelserna nedan.
der detta att det aktuella fremlet finns i mnga olika pris- och
kvalitetsvarianter. Skillnaderna kan vara mycket stora - srskilt
nr det gller livsstilsprodukter och hantverksfreml som kan
vara tillverkade med olika skicklighet och precision. SL br
ocks vara beredd att justera svl priser som vikt utifrn de
omstndigheter som kan tnkas rda nr RP nskar inhandla
ett freml. Om RP befinner sig i en liten by kan vissa saker
vara svra att f tag i, varfr priset stiger till det dubbla.
Tabell 7.3 Mat, dryck & boende

Tabell 7.2 Yrke och inkomst

Vikt
Den grundlggande viktenheten i Mutant r kilo. En RP kan
utan modifikationer bra STY kilo. Fr varje kilo ver STY fr
personen minus en (1) procent p frflyttning och SMi-base-
rade frdigheter. En ventyrare med 15 i STY kan allts obehind-
rat bra 15 kilo, men om han br 25 kilo fr han -10% p alla Tabell 7.4 Djur & Transport
SM i-frdigheter och frflyttningsfrmga. Dessutom r det
omjligt att simma eller flyga av egen kraft om man br mer
n STY kilo.
Vikten sger dock ingenting om hur utrymmeskrvande
olika freml r. P denna punkt fr spelaren och SL anvnda
frnuftet, med utgngspunkt i hur mnga volymliter olika vs-
kor och sckar rymmer. Exempelvis kan det vara problematiskt
att f ned ett tlt i en sck med en volym p 5 liter.

Varor & Tjnster

Nedanstende listor innehller ungefrliga priser p vissa av
de varor och tjnster som str till buds i Pyrisamfundet. Alla
priser r angivna i krediter (kr) och med en approximativ vikt i
kilo. Nr kostnaden anges med ett intervall (ex: 0,5-3,5 kr), bety-
Tabell 7.5 Expeditionsutrustning Tabell 7.7 Kldesplagg

Tabell 7.8 Tjnster

Tabell 7.6 Diverse utrustning

Tabell 7.9 Verktyg


Tabell 7.10 Till vapen
DET R MYCKET sannolikt att rollpersonerna skaffar sig ett
Rykte under sina odysser runt i MUTANT-vrlden. Genom
talangen Rykte - se kapitlet om Frmgor - finns ocks mj-
ligheten fr en helt frsk RP att brja spelet med ett visst mtt
av bermmelse. Att dras med ett rykte kan bde vara bra och
dligt. I vissa fall kan man tjna stort p ett knt tryne - totala
frmlingar erbjuder sin hjlp och drrar som str stngda fr
andra r pltsligt vidppna. Men ibland reagerar folk negativt
p ens blotta uppenbarelse. Allt handlar om vad man r knd
fr och vad folk man mter anser om detta.
Att skaffa sig ett rykte
Rollpersonerna kan f Rykte p en mngd olika stt. Det vikti-
gaste r att man omtalas - fr att ett dd ska leda till ryktbarhet
mste det bli knt. En RP som strvar efter Rykte kan exempel-
vis muta journalister eller skaffa sig en krnikr som skriver
skillingtryck om hennes dd och ventyr. Normalt frstrks
inte RP:S Rykte om det hela tiden r samma sorts historia som
dyker upp.
Fr att Rykte ska ka krvs strre och vrre dd alternativt
spridning i nya medier, det vill sga utbredning till en ny pu-
blik. Rykteskningen r annars kumulativ. Uppfylls flera av
kriterierna nedan sls summan ihop. En varelse som gr sitt
bsta fr undg uppmrksamhet fr automatiskt -1 p
kningen. Blir resultatet o sker allts ingen stegring. Ett lyckat
slag i Undre vrlden -Rykte x 5 ger ingen som helst kning,
oavsett hur mnga pong som egentligen skulle delas ut. I
dylika fall lyckas varelsen stvja ryktesspridningen genom att
exempelvis uppge falskt namn, anvnda frkldnader, undg
fotografering och "vertala" diverse ryktesspridare att lgga
locket p.
EXEMPEL: Roboten Civix (cv-ix) deltar i infngandet av den knde rvaren
Maser-Magnus som r efterlyst fr mord p en av Pirits generaler. Den
modifierade sanitetsroboten r inte speciellt intresserad av bermmelse,
men gr som sina kompisar och stller upp p intervjuer och fotografering.
Hndelsen fr stor uppmrksamhet i Polisgazetten och Civix figurerar flera
gnger, bde i bild och text, under en mnads tid. SL bedmer att hndelsen
r vrd 1 fr infngandet, 1 fr tidningsartiklarna och 1 fr att Civix figurerat
p bild. Summan blir allts 3 i Rykte.
KAMPANJ 115
Tabell 7.11 Att skaffa sig ett rykte
Att bli igenknd
Chansen att igenknnas i en utsatt situation r Rykte x 5. SL slr
ryktesslaget nr det knns aktuellt, ssom frsta gngen roll-
personerna ntrar en bar i en ny stad. Ytterligare slag krvs om
en RP gr ngot speciellt, exempelvis dras in i strid, tvingas fr-
klara sig infr ordningsmakten eller uppmrksammas av undre
vrldens kattgon i ngot prekrt sammanhang. Om rollperso-
nerna aktivt dljer sina identiteter - genom att anvnda falska
namn, hlla sig undan, frkl sig etc. - undgs igenknnandet
genom ett lyckat slag i Undre vrlden -Rykte x 5%
Rykte och reaktionstabellen
Rykte pverkar REA-vrdet (se sekundra egenskaper). Frut-
sttningen r att rollpersonerna presenterar sig med namn
alternativt igenknns trots att de frskt hemlighlla sina
identiteter. Huruvida omgivningen reagerar positivt eller ne-
gativt avgrs med ett REA-slag. Rollpersonernas Rykte x 5 lggs
till eller dras ifrn trningsslaget, beroende p omgivningens
instllning till de grningar som frorsakat ryktet. Neutral in-
stllning rknas i sammanhanget som att RP undgr igenkn-
nande. Detsamma gller om SL bedmer att rollpersonernas
grningar knappast pverkat den aktuella platsen eller om
denna r isolerad frn nyheter, tidningar och dylika ryktesspri-
dande medier.
116 KAPITEL 7
DETTA AVSNITT INNEHLLER en kortfattad introduktion till tv
ventyrsmiljer och presenterar den s kallade Bazaren - en
handels- och marknadsfestival som gr av stapeln en gng per
r i Hindenburg. Med detta fljer ocks ett scenario kallat "Hel-
kvll p Thermopolium", som introducerar spelarna fr Mu-
tantvrlden. Den som vill kan anvnda scenariot som prolog
till ventyret "Hindenburg, min lskade", vilket kan inhandlas
fr en billig penning via Mutants hemsida (www.mutant.nu).
Bazaren
Allmnt
Under tv veckor i april varje r frvandlas norra delarna av
marknadsdistriktet till ett storslaget basaromrde. Nringsid-
kare, bolagsrepresentanter och ombud fr diverse herrskaps-
familjer samlas fr att gra upp om framtida affrer och fr att
handla med de udda sorteringar och mrkliga ting som inte
kunnat krngas tidigare under ret. Vrakpris erbjuds p stora
kvantiteter rvaror och fabrikationer frn Pyri, sterhavsomr-
det och dr bortom. Bazarens frestndare, Nicolas fon Rijn,
brukar ocks invitera bermda zonfarare, som fr mjlighet att
visa upp och avyttra sina fynd till de penningstinna beskarna.
Under den frsta veckan r omrdet inhgnat och mycket
vl bevakat av den militra specialenheten Tunnelrvarna. Det
r nmligen bara storfrsarna som har mjlighet att delta i
frsta veckans handel. P gstlistan finns till exempel Ken-
nart Schld, Wolfram Bonner, Linus Drake, Al-Ralph Cappuc-
cino, Silvia Dufva och kejsarens handelskommissarie Herbart
Krger. Alla andra fr bida sin tid i marknadsdistriktets sdra
delar, kring Hydratorget och dess bermda njesinrttningar,
fram till dess att Bazarens stngsel rivs i brjan av vecka tv.
Nedan fljer en beskrivning av hur de tv veckorna brukar
frlpa inom och utanfr basaromrdet. De varor som str till
buds kan med frdel hmtas frn utrusningslistan (sid. 113)
och teknologiavsnittet. Den andra veckan fr man dock rkna
med att zonfynden r av ganska lg kvalitet - cirka 20-50 i PL.
Noteras br ocks att varorna under marknadsdagarna r 10-
15 procent billigare n vad som anges i utrustningslistan.
Vecka 1
Vecka 1 inleds med en muntlig genomgng dr de strsta
handelshusen deklarerar vad de vill ha ut av basarveckan. De
berttar vilka varor de har i lager och vad de nskar i utbyte.
Dessutom brukar de dra en och annan skrna om ngot som
deras "hrt arbetande men mentalt frkrympta underhuggare"
hittat p under ret. Deklarationen hlls i arenan Thorulfshov,
vilken drefter utgr skdeplats fr mnga av de diskussioner
och frhandlingar som drivs under veckans gng. Kvllarna
spenderas ofta p ngon av de restauranger och pubar som
finns i norra marknadsdistriktet. McAbers, Lilla Pirit och Kejsar
Kjell brukar vara srskilt populra. Det dricks, skojas och knyts
informella kontakter, vilka kan visa sig lika betydelsefulla som
affrsuppgrelserna i sig. Ngra har ocks fr vana lmna Ba-
zaren och bege sig till Karthllan, fr att lta sig underhllas av
danserskorna p Casino Nancy.
Utanfr basaromrdet hrskar en nrmast kaotisk stmning.
Mindre handelsmn och hantverkare trngs med allskns lyck-
skare, skummisar och ventyrare. Alla nr frhoppningar om
att s smningom sno t sig de finaste smulorna frn hgdju-
rens fat, men fram basarstngslets nedrivning fr de roa sig p
annat stt. Det spelas kort, bryts arm och uppstr spontana
bodybombingfajter mitt p Hydratorget. Och det dricks stark-
drycker. Tokjos, lmust och tinner formligen fldar ned i de
vntandes strupar, tillsammans med tilltugg i form av rostade
skrotuntter, friterade haalmandlar och trnad kutaost.
Vecka 2
Den andra veckan sls allts portarna upp fr allmnheten.
Storfrsarna drar sig tillbaka och lmnar fltet ppet fr de
som nnu har pengar p fickan. De varor som finns kvar frn
den frsta veckans handel brukar snabbt f nya gare, varp
Bazaren vergr till att vara en ganska traditionell marknad dr
hantverkare och mindre handelshus visar upp sina fabrikatio-
ner. Diverse zonfynd av smre kvalitet kan ocks finnas kvar.
Handeln flyttar nu ut frn Thorulfshov till Kejsartorget, varp
arenan blir skdeplatsen fr en lng rad idrottsevenemang. Re-
dan dag 1 startar en bodybombingturnering som pgr hela
veckan och avslutas precis innan Bazarspelens hjdpunkt:
sockermatchen mellan Pirits Pirater och Kopparbergsjgarna.
Intermezzon
Omrdet kring Bazaren r en trevlig men ganska riskabel plats
att vistas p. Det finns mnga bra skl att hlla skrpan uppe,
och hr presenteras ngra:
D Mutant - D! Ngra av Nimrodbrigadens anhngare
gr frn retorik till handling. Mnniskor som umgs med
mutantkrken frtjnar ocks en lxa, om n inte lika hrd.
Om RP frmst r mnniskor kan mtet ltt gras om. Byt ut
Nimrodbrigaden mot Lejonorden - slagskmpar som med
samma argument men en annan utgngspunkt vill lra mn-
niskorna och deras mutantfrrdare till vnner en lxa! Anvnd
s mnga rskinn (se Appendix I) som behvs fr att skapa
en dramatisk liten scen. RP br dock klara situationen utan att
dra sig ngra vrre skador. Kanske kan du till och med lta
dem briljera en smula.
Titta en naken robot! Ett gng unga mutanter drar en
klassiker: de pekar bakom RP och ropar, drefter frsker de
komma undan med alla lsa freml de kan snappa t sig. De
r tre stycken och har frdigheten Stjla freml till 33, 46 resp
56%. Varje ficktjuv fr ett frsk innan RP fattar att de blivit
vilseledda. Frstr RP att de blivit bestulna tar de frmodligen
upp jakten p slynglarna. En elak SL leder p detta stt in RP
i ett bakhll enligt "D- Mutant - D!" ovan. Om det r Nim-
rodbrigadens anhngare som ligger i bakhll r det sjlvfallet
inte mutanter som agerar lockbete, utan ett par otvttade mn-
niskoslynglar.
Blottad och fattig! En fisfrnm "handelsman" med exotisk
dialekt blir pltsligt enormt intresserad av rollpersonernas kl-
der. Det r mjligt att figuren inriktar sig p flera rollpersoner,
men om SL knner sig sadistisk utvljs den RP som verkar
minst och svagast. Handelsmannen r beredd att betala enor-
ma mngder krediter fr "de extravaganta paltorna", frutsatt
att affren sker p stende fot, mitt p ppen gata. Dessvrre

visar sig handelsmannen vara en bedragare. Han och hans
vnner skrattar sig frdrvade nr de nakna rollpersonerna
frstr att de blivit lurade. Om RP tar upp jakten p lustigkur-
rama kan SL med frdel anvnda sig av rskinnen igen, dock
utan vapen.
Slagsml fljt av en natt p 37:an. Rollpersonerna hamnar i
slagsml, kanske efter ngon av de ovanstende incidenterna.
Drefter blir de arresterade och hamnar i en av de rymliga cel-
lerna p hktet 37:an (se sid. 94). I samma cell sitter en mycket
uppretad och vlvuxen galt vid namn Larson Palle. Om de inte
lyckas lugna den nrhetstrstande och aggressive Larson kom-
mer de att f en mycket jobbig natt.
Bunkern
Vid Hydratorgets sydstra hrn ligger den beryktade njeslo-
kalen Bunkern, som frests av de subtilt muterade tvilling-
systrarna Lux och Neo. Markplanet utgrs av en ngorlunda
ordinr restaurang, dr hindenburgarna kan ta lunch och
dricka lmust i vntan p att kllartrappan skall ppnas. Det
riktigt intressanta str nmligen att finna under jord, p de
vningar som kallas Helsiket och HinHlet.
Nr man kommer ned fr den vindlande trappan hamnar
man frst i Helsiket - en krog som domineras av billigt drog-
missbruk och gldjevsen av alla de slag. Delar av planet r
inrttat i bs, varfr man ltt kan finna relativ enskildhet trots
trngseln och det hgljudda skrlevernet. Kortspel, drycken-
skap och dans till det frenetiskt ylande husbandet Rock-Box-
Lda tillhr beskarnas vanligaste sysselsttningar.
Men det r HinHlet som r skdeplatsen fr Bunkerns
verkliga attraktion: vadslagningen kring de muterade zonmon-
stren. Vissa zonfarare har specialiserat sig p den livsfarliga
sysslan att jaga och samla in odjur frn Pyrisamfundets zon-
omrden - monster som sedan stlls mot varandra i Bunkerns
lilla stridsgrop. Mnga beskare betalar intrdet till HinHlet
bara fr att se en ung ekoxe strida mot tio vanvettiga rubbitar.
Neo brukar vara den av systrarna som dirigerar vadslagningen.
Oddsen bestms p frhand varp alla hugade har mjlighet
att satsa krediter p sin favorit. I riktigt ojmna matcher fr
man hgst 1,1 gnger insatsen om man spelar p den troliga
vinnaren, medan man kan erhlla upp till 5 gnger insatsen om
man satsar p det svagare krket.
Nedan fljer ngra exempel p annat man kan gna sig t i
Helsiket:
Holoduell
Holografisk spelmaskin som gs och orkestreras av Septimus
Luker. Holodecket visar upp glittrande halvgenomskinliga figu-
rer som rr sig utifrn manvreringen av tv spakar. Figurerna
slss mot varandra i ljudlsa men grafiskt mycket uttrycksfulla
dueller. Den som klr Septimus fr tillbaka tv gnger insatsen.
Minimuminsatsen r en kredit men Septimus vljer alltid de
utmanare som lgger mest, varfr en presumtiv spelare ofta
mste punga ut med tre till fem krediter fr att f sin chans.
Rollerboxning
Fullkontaktsboxning p rullskridskor i liten ring, mot den vl-
knde sockerstjrnan Bejron Brck. Bonde, som till vardags
arbetar som timmerknkare och spelar i Kopparbergsjgarna,
r lika vlsmord i kften som han r hrd i nyporna. Han upp-
KAMPANJ
117
trder p Bunkern som ett PR-jippo, inte fr att tjna pengar.
Dremot vill han inte framst som en idiot, s han lgger inte
fingrarna emellan nr han blir utmanad.
Bomberbtytning
Armbrytning mot den vldiga tjuren Ox, en av stadens kom-
mande bodybombare. Den blyge Ox fretrds av den ag-
gressivt jovialiske Qvintus lo. Priset fr att utmana Ox kar
pyramidalt mot antalet utmanare: en utmanare kostar en
kredit, tv kostar tre, tre kostar sex. Max antal utmanare r fyra
personer, fler ryms inte p den lilla scenen. Priset blir d flj-
aktligen 10 krediter. Den eventuella vinsten r dock alltid satt
till 15 krediter: "en summa stor nog att kpa ett nytt liv" enlig
den lspande vesslan Ovintus. Fr Qvintus och Ox r Bunkern
ett stt att dryga ut en sinande kassa. Efter ett antal lovande
matcher i bodybompringen tycks nmligen den vldiga tjurens
gnista ha falnat. Inte s att Ox alltid frlorar sina matcher, men
hela spektaklet krver ett artistiskt engagemang som han inte
frmtt uppbda p senare tid.
Helkvll p Thermopolium
Rollpersonerna kommer till Hindenburg fr att delta i den
omtalade Bazaren, antingen i syfte att handla eller slja sina
frdigheter. De har nyligen anlnt eller hnger bara runt i
marknadsdistriktet i vntan p att Bazaren ska ppnas fr
allmnheten. Frutom tokjosfrtring och osedvanligt illaluk-
tande zonfararskrvel erbjuder vntetiden mnga mjligheter
fr dristiga beskare. I de hr delarna av Hindenburg myllrar
livet i all dess fantastiska och elndiga mngfald. Nrheten till
Bunkern gr att mnga frdriver tiden i de lga valven under
jord.
Intrig
Gldjeflickan Tijuana har under en tid anvnt sina nyupptckta
psi-mutationer fr att undslippa de smutsigare delarna av sitt
jobb: att rra vid kunderna. Nu har hon upptckt ett nytt an-
vndningsomrde - utpressning. Med hjlp av sina krafter har
hon vat in ett illusionsnummer som visar henne i "arbete"
med den hgborne exploratorn Linus Drake. Tillsammans
med en av sina andra kunder - den skrupelfrie skojaren Julius
Piaff - har hon gett sken av att ha krleksakten inspelad p
en filmmanick frn den gamla tiden. (En manick som egent-
ligen r en trasig hrtork.) Och med Julius som mellanhand
och "bildbevisen" till hjlp har hon frskt pressa krediter ur
nmnda herr Drake.
Dessvrre r utpressningsoffret ytterst ovilligt att betala. Vad
vrre r, han har inget emot att lgga sina krediter p hyrmr-
dare. Affren har allts resulterat i att Tijuana och Julius lever
under ddshot. I ren desperation har de bgge kompanjoner-
na snickrat ihop en medioker ndplan: de finner ngra dugliga
personer som kan vakta Tijuana medan Julius sker rtt p
herr Drake i hopp om att kunna frhandla dem fria.
Dessa dugliga personer r naturligtvis RP . De anlitas av
Julis fr att bevaka Tijuana, som hller sig gmd p det an-
rika haket Thermopolium. Under scenariots lopp intrffar ett
antal olyckliga saker. Frst och frmst misslyckas Julius i sin
frhandling med herr Drake. Faktum r att han torteras istllet
fr att bendas och rkar drfr uppge var Tijuana befinner
sig. Den ilskne exploratorn skickar bud till den kontakt som
118 KAPITEL 7
hjlpt honom med hyrmrdarna, och inom kort r anfallet mot
Thermopolium ett faktum.
Uppdraget
Ngon gng under Bazarens frsta vecka kontaktas RP av
Julius "Smilet" Piaff och fr ett enkelt och vlbetalt uppdrag.
Den leende paddan r ptagligt nervs och tacksam att kpsl
med. Smilet behver hjlp och det snabbt. Uppdraget gr ut
p att bevaka en av hans kontakter: tillsammans med flickan
Tijuana ska RP bo p Thermopoliums loft under ett antal dagar,
till dess att Smilet rett ut "ett litet missfrstnd." Han r inte
villig att bertta vad detta missfrstnd bestr i, men tillstr att
vindsvningen r ett skert stlle som han anvnt tidigare. Un-
der tiden kan RP fortstta sina affrer runt Bazaren, frutsatt
att flickan hlls under konstant bevakning.
Smilet inleder frhandlingen om RP : S ersttning med att
fresl ett pris som verkar hgst rimligt fr en grupp oerfarna,
spartanskt utrustade opportunister. Om RP har rykte om sig att
vara dugliga, eller ser mer kompetenta och vlrustade ut, lg-
ger Smilet ett hgre ingngsbud. Han betalar i krediter. Utg
frn listan med levnadsomkostnader och ln och frhandla
drifrn med hjlp av frdigheten Kpsl.
Thermopolium
Nr RP accepterat uppdraget, och Smilet grtit lite ver hur
ogina de r som skinnar en desperat padda, guidar han dem
till Thermopolium och introducerar dem fr den skinntorra
garinnan, nkan Tenerius. Skyddsobjektet, den trda gld-
jeflickan Tijuana, hlsar uttryckslst p sina beskyddare/fng-
vaktare och tergr drefter till sin tarotkortlek.
Thermopolium r en av Hindenburgs ldsta dryckesinrtt-
ningar. Verksamheten cirkulerar kring social samvaro ver to-
bak och varma drycker, ven om kalla drycker och enklare mat-
rtter kommit att serveras med tiden. Etablissemanget ligger
p en marknadsdistriktets bakgator, i nrheten av Hydratorget.
Trots det aningen avskilda lget frvandlas Thermopolium
med jmna mellanrum till ett riktigt trendhak, d affrerna gr
strlande tack vare stilmedvetna verklasslynglar och deras
ryggdunkande fljen.
I mellantiden frekventeras Thermopolium av en rad udda ex-
istenser, personer som dagligen passerar p vg till och frn
manufakturerna samt ett och annat krlekspar. Tre av stam-
kunderna har dessutom flyttat in och spenderar strre delen
av sina liv p haket. Tv av dem, Gubben Rubin och Generalen,
hjlper till med den dagliga driften. Dessa tre personer kan bli
viktiga fr RP om de tar sig tid att umgs med dem. Alla tre
r fre-detta-ngonting och besitter tillsammans en impone-
rande kunskap om Hindenburg, Pyrisamfundets styrande och
zoner i allmnhet. De tre figurerna r:
Gubben Rubin: Fre detta zonvandrare som tagit till hojten
fr att lindra smrtan frn det strlskadade skelettet. Rubin
bor i en stdskrubb under trappan och hjlper nkan att stda
stllet nr inte smrtorna r fr stora och han fljaktligen r
extra full.
"Generalen", egentligen Tobias Moll: Fre detta kapten i den
pyriska armn. Den bittra beaglen pstr sig ha ftt sparken
p grund av att byrkraterna ogillade hans stil. Andra rykten
talar om en synnerligen bisarr massaker p urinvnare un-
der en pacificeringsaktion norr om Nordholmia, men ingen i
Hindenburg vet skert. Molls slktingar verkar i varje fall ha
frskjutit den hemfrlovade kaptenen, eftersom de rligen be-
talar nkan en ansenlig summa pengar fr att han ska kunna
bo p Thermopolium. Generalen har ett rum med egen ingng
p bottenvningen och tjnar som ordningsvakt nr haussen
nyo drabbar etablissemanget.
Krringen Silfverhjssa: lderstigen adelsdam som gtt och
blivit tokig efter familjerrelsens konkurs och makens sjlv-
mord. Fr ett dussin vintrar sedan flyttade hon in i kolkllaren
och dr bor hon fortfarande, om n i en vinterbonad kammare.
Hon r alltid vnlig men inte plitlig nog fr att skta ngra
sysslor. Drfr dricker hon mest te och spr i sumpen fr de
gster som inte direkt ber henne lta bli.
Under sina klarare stunder kan hon bertta hpnadsvck-
ande historier om Hindenburgs fina slkter och dess mest
publika medlemmar. Hon r drtill mycket berest och kan vid
frfrgan hgljutt frlora sig i minnen frn sina resor till Pirit
och Nordholmia.
Frutom mjligheten att umgs med de tre fredettingarna
p Thermopolium kan RP givetvis frska mjlka Tijuana p
information. Hon r misstnksam, men svag fr personer med
bildning och manr. Hon ignorerar RP som misslyckas med
ett trningsslag i Personlighet, Bildning eller motsvarande. Fr
att f henne att verge kallpratet och diskutera mer relevanta
mnen - som sin bakgrund, vem Smilet frskt utpressa och
varfr - krvs dock mer n s. Ett stt r att g via tarotkorten
som hon r mycket frtjust i. Exempelvis kan man be om att bli
spdd. Tijuana beskrivs i Appendix I. Hon kan tnkas bertta
om sin bakgrund i allmnna ordalag fr ngon hon litar p.
Men under inga omstndigheter nmner hon ngot om sina
mrkliga, nyupptckta krafter.
Spring, ducka, skjut!
Vid ngon lmplig tidpunkt, nr alla RP r nrvarande, slr
mrdarna till. Dessa hejdukar - som alla r medlemmar av
Nimrodbrigaden - har anlitats med uttryckliga order att fimpa
svl Tijuana som hennes livvakter. Situationens farlighet be-
ror p RP:S eventuella frberedelser. Rskinnen r inga direkta
ljushuvuden, men tar till vara p uppenbara taktiska frdelar.
De r inte heller suicidala. Slr RP ut hlften retirerar vriga. Ett
frslag p anfallsupplgg ges hr:
Ernest och hans trogna duo Pettrus och Niklas tar sig fr-
siktigt uppfr trappan och dyrkar upp drren till vindsrummet.
Samtidigt smyger Sune, Danjel och Emiil ver taket. De tv
grupperna kommunicerar medelst walkie-talkie. (Smckra ap-
parater i rosa plast, rckvidd 25 m, kan endast snda genom
mycket tunna vggar) P Ernests signal svingar sig mrdarna
genom fnstren med vapnen i hnderna. Kom ihg att bda
grupperna kan bli upptckta nr de smyger. Dessutom kan en
vaksam RP uppfatta mrkliga ljud nr Ernest dyrkar upp dr-
ren. Trion p taket mste lyckas med sina Akrobatikslag fr att
svinga sig in med vapen i hand. De som misslyckas fr ett nytt
frsk per runda.
Lt bde rskinn och RP utnyttja husets mjligheter, ssom
trappor och takkronor samt mblemang som bord och soffor,
fr att gra striden mer lngdragen. Dramatiken framfr allt! Det
stora, avlnga marmorbordet p Thermopoliums bottenvning
kan med frdel vltas och tjna som en jtteskld (ABS 20).
 KAMPANJ 119

Avslutning Undvika 34%,

SL br fundera p hur scenariot ska fortstta. Om "Helkvll p
Thermopolium" spelas som prolog till ventyret "Hindenburg,
min lskade" mste Tijuana komma undan. Hon fr panik
under striden och slr sig ut med hjlp av sina psi-mutationer.
Det r essentiellt att Tijuana frsvinner, RP ska allts inte hitta
henne om de bestmmer sig fr att leta. De br istllet inrikta
sig p Smilet. Om ngon av angriparna fngas levande kan
denna frhras och ge information om den stackars paddan:
han har infngats, frhrts och fngslats p hemlig ort. R-
skinnen knner inte namnet p sin uppdragsgivare, men om
de pressas hrt erknner de att uppdraget kom inifrn Nim-
rodbrigaden. Alla vet var Smilet hlls fngen. Emellertid vet
inte ens Ernest vem som r utpressningsoffret. "Hindenburg,
min lskade" r ett PDF-ventyr som finns att kpa billigt p
www.mutant.nu.
Det gr givetvis utmrkt att anvnda "Helkvll p Ther-
mopolium" som ett sjlvstndigt scenario. Hur striden p
Thermopolium d avlper spelar mindre roll, bara det blir en
dramatisk kamp. Vad som sedan hnder med Tijuana, vart
Smilet tagit vgen och vad Hr Drake tnker ta sig till lmnas
med varm hand t SL. Enklast r att Smilet tervnder till ett
snderskjutet Thermopolium och dmjukast tackar RP fr att
de rddat hans trof Tijuana. Smilet betalar RP och pladdrar
sedan vitt och brett om RP, vilket ger dem ett ngot verdrivet
rykte som hndiga och hrdhnta typer.
(Lux) Vapen: Skarprttarderringer, Init 14, 39%, 2T6, Pl 99
Dolk, Init 13,33%, 1T6+1 (Neo) Vapen:
Skarprttarderringer, Init 14, 39%, 2T6, Pl 99
Dolk, Init 13,33%, 1T6+1
Utrustning: Tvillingarna behver inte anvnda krediter p Bunkern eftersom
de fr vad de pekar p. De har tre extra derringerskott fsta i strumpeban-
den.
Septimus Luker
BAKGRUND: En gng vghalsig zonvandrare, numera underhl-
lare med hjlp av det enda som terstr av ungdomens rike-
domar: ett holodeck. Septimus r ovillig att bertta vad som
gick snett den dr gngen i norra demarkernas zonomrden.
Under rusdryckers inverkan - i princip varje natt - hrs han
ofta muttra om frrderi och om att "bli vergiven i de be-
stialiska rallarnas vld". Halvera alla frdigheter nr Septimus
tittat i flaskan.
BESKRIVNINC : Septimus r en satt muterad mnniska, med
kulmagen diskret framtrdande under den slitna sammets-
kostymen. Avklippta fingervantar och dammigt plommonstop
kompletterar bilden av en tidigare respektabel medborgare, nu
p glid.
STY 13 SB:+1

FYS 9 KP : 20 TT: 10 ABS: 0

Appendix I: Spelledarpersoner INT 11
Lux och Neo SMI 14 IB: 14
BAKGRUND: Tvillingarna Lux och Neo r fdda och uppvuxna i VIL 6
Hindenburg. Vgen frn medells familj i Hundngen till vr- PER 10 REA: 50%
dinnor fr Bunkern har gtt via servitris- och croupierjobb p STO 11 FF: 5 m/sR
en rad hak runt om i staden. De har alltid fljts t och stttat Frmgor: Hoppfrmga, Infrasyn
varandra, i vtt och torrt. Deras position p Bunkern gr utver Frdigheter: Akrobatik 71%, Bildning n%, Frsta hjlpen 54%, Gevr 33%,
den vackra fasaden: de har ett reellt inflytande ver verksamhe- lakttagelsefrmga 45%, Infrasyn 63%, Kpsl 46%, Naturvetenskap 21%,
tens utformning. Huvudgaren, Lupus Vrock, har djup respekt Nrstrid 77%, Pistol 60%, Reparera 41%, Smyga/Gmma sig 55%, Teknologi
fr tvillingarnas affrssinne. Bda r svala och vrldsvana, Lux 41%, Undre vrlden 22%, Unedvika 43%, Zonkunskap 71%.
mer n Neo, som lttare frlorar sig i spel eller diskussioner Vapen: Skarprttarderringer, Init 18, 60%, 2T6, Pl 99
om smak och politik. Utrustning: Holodeck, sju skott .45S, 32 Kr, fickplunta tokjos med bismak
av gummislang.
BESKRIVNINC: Tvillingarna r egentligen mycket lika, med lngt
svart hr och spetsiga anletsdrag. De har dock vidtagit tgr- Bejrn Brck
der fr att skilja sig t. Lux har silverfrgat sitt hr och Neo BAKGRUND : Fdd i Hindenburg och uppvxt p olika Socker-
anvnder oftast klarbl linser ver de bruna gonen. Bda br tillstllningar. Fadern var fanatiskt fan av Kopparbergsjgarna.
matchande men olikfrgade klnningar i svart respektive grn Efter en kort och frdmjukande karrir i det militra fll det
sammet, yviga fjderboas samt plsbrmade mantlar mot sig naturligt att provspela fr just detta lag. Kontrakt skrevs
den Hindenburgska snlblsten. Bgge br derringer i hgra samma dag och en Sockertjrna var fdd.
strumpebandet och dolk i vnstra.
BESKRIVNINC : Stndigt leende och med glimten i gat rr sig
STY 9 SB: 0 Bejrn genom alla sociala skikt i staden. Han r knd av de
FYS 12 KP: 21 TT : 10 ABS: o flesta, i alla fall till namnet. Den vlbyggda kroppen, den impo-
INT 16 nerande blonda hrmanen och ett ypperligt sinne fr publik-
SMI 12 IB: 12 frieri gr honom till fansens favorit. Ifrd ett lckert lderstll
VIL 14 med en redig suspensoar utanp.
PER 16 REA: 95%
STO 9 FF: 4 M/SR STY 17 SB : 1T 4
Frmgor: Nattsyn, Energikropp, Rykte 3. FYS 14 KP: 27 TT: 13 ABS: lderstll ABS 2
Frdigheter: Energikropp 66%, Bildning 35%, Frsta hjlpen 32%, lakttagel- INT 1O
sefrmga 71%, Kpsl 57%, Nrstrid 33%, Pistol 39%, Undre vrlden 78%, SMI 14 IB: 14
120 KAPITEL 7

VIL 9 BESKRIVNINC : Qvintus r en spenslig och alert vessla, ikldd

PER17 REA : 110% en svart kostym med vida slag och matchande slokhatt. Runt
STO 13 FF: 5,5 m/sR midjan har han en vinrd grdel, vilken hller bde en smcker
Frmgor: rykte 4, inkomst 4 enkelskottspistol och en stilett i korsryggen.
Frdigheter: Akrobatik 91%, Bildning 10%, Gevr 28%, laktagelsefrmga
77%, Kasta 69%, Nrstrid 92%, Pistol 31%, Stridskonst 71%, Undre vrlden STY 1O SB: -1T2
33%, Undvika 66%. FYS 11 KP: 19 TT: 9 ABS: o
Vapen: Stridskonst, Init 14, 71%, 2T4 + 7 INT14
Utrustning: 21 idolbilder p sig sjlv, 111 Kr, fickspegel och hrborste frn SMI 13 IB: 21

tiden fre katastrofen. VIL11

PER 14 REA: 70%
Ox STO 8 FF : 4,5 M/SR
BAKGRUND: Den blyga monstrositeten Ox r brdig frn kust- Frmgor: Blixtsnabb, Sonar
staden Sursvall och anlnde till Hindenburg med sin manager Frdigheter: Akrobatik 41%, Bildning 14%, Frsta hjlpen 31%, Gevr 19%,
Qvintus lo. Den senare upptckte Ox under ett slagsml bland lakttagelsefrmga 76%, Kasta 21%, Kpsl 66%, Nrstrid 41%, Pistol 56%,
Suringes skogshuggare, d Ox bokstavligen rensade krogen i Smyga/Gmma sig 71%, Sonar 77%, Undre vrlden 49%, Undvika 61%.
ett fr honom mycket ovanligt vredesutbrott. Qvintus lovade Vapen: Enkelskottspistol 10 mm, Init 23, 56%, 4T6-2, Pl 91
honom krediter och grna skogar om han bara lt sig trnas till Stilett, Init 22, 41%, 1T6 +1-1T2 Utrustning: Ett dussin
bodybombare i Hindenburg. Hittills har han inte sett mycket pamfletter fr Ox kommande fajter, 54 Kr.
av de utlovade varorna och har drfr brjat lngta tillbaka till
nordens mktiga vildmark. Som substitut br han ofta med sig Larson Plle
en bit tjrtall, fr doften och minnenas skull. BAKGRUND: Larson r en olycklig galt. Hans lskade Fyllis har
lmnat honom, till frmn fr ett ynkligt svin vid namn Nisse.
BESKRIVNING : Mktig tjur med nosring och frgyllda hornspet- Han lngtar efter mhet och vill grna trstas, men ibland kan
sar. Draperas vanligen i en vldig vinrd kappa. Under denna han inte hlla tillbaka sin vansinniga svartsjuka och tenderar
br han enbart bodybombarens klassiska trik, ocks den i vin- d att se Nissar i varje person han mter. Aj, aj ,aj, sger
rtt med namnet "Ox" i guld p rygg och brst. I trikn har Ox Nisse!
tv rediga knogjrn fr eventuella brkmakare utanfr ringen.
BESKRIVNINC: Ett berg av flsk och muskler, draperat i byxor
STY 17 SB : 2T6 och linne. Runt halsen har han en slips som han tagit p sig
FYS 15 KP: 45 TT: 33 ABS : o infr mtet med sin lskade.
INT 9
SMI 13 IB: 13 STY 15 SB : 1T 6
VIL 9 FYS 11 KP: 29 TT: 14 ABS: 2
PER 7 REA: 35% INT 1O
STO 30 FF: 8 m/sR SMI 7 IB: 7
Frmgor: Brsrk, Robust, Stor VIL n
Frdigheter: Akrobatik 29%, Bildning 9%, Frsta hjlpen 16%, Gevr 55%, PER 1O REA: 50%
lakttagelsefrmga 43%, Kasta 30%, Kpsl 11%, Nrstrid 66%, Pistol 26%, STO 18 FF: 5 m/SR
Smyga/Gmma sig 11%, Undvika 14%, Vildmarksvana 67%. Frmgor: Pansarartad hud (ABS 2)
Vapen: Bodybombing, Init 13, 66%, 1T4 + 2T6 Frdigheter: Akrobatik 24%, Bildning 10%, Frsta hjlpen 16%, Gevr
Knogjrn, Init 13, 66%, 3T6 Utrustning: Knogjrn, 21 Kr, en liten 11%,
bit tjrtall frn sin karga nordmark. lakttagelsefrmga 22%, Kpsl 31%, Nrstrid 44%, Pistol 12%, Smyga/
Gmma sig 6%, Undvika 11%.
Qvintus lo Vapen: Obevpnad, Init 7,44%, 1T4+1T6
BAKGRUND: Vesslan Qvintus sg dagens ljus p en kolprm Utrustning: Fr nrvarande ingen.
mellan Nordholmia och Hindenburg. Han vxte upp p sta-
dens bakgator och lrde sig snabbt att ta hand om sig sjlv Typiskt Rskinn
och att odla sin frmsta talang: sin vlsmorda kft. Qvintus BAKGRUND: Varierar men inte sllan olycklig, smutsig och tra-
hann med episoder som tidningsfrsljare, bongoutropare gisk. Rskinnet hvdar frsts att detta gjort honom starkare
och konferencier fr Bunkerns gladiatorspel innan han tvinga- och bttre n vanliga ddliga. Mutanter har ofta en skuld att
des lmna Pyrisamfundet av "personliga skl". Under ett kort betala i rskinnets vrldsbild. Om SL istllet behver muterade
stopp i Sursvall blev han vittne till ett slagsml och utsg dess rskinn resonerar de p liknande stt, men d r det IMM som
vinnare, tjuren Ox, till sin proteg. Ett sdant vidunder mste br skulden fr allt dligt.
gra succ som bodybombare! Ox var onekligen lovande till en
brjan, men ngonting fattas. Den blyga tjuren har utvecklat BESKRIVNINC: Arbetarkldsel som overall, snickarbyxor eller
problem med den artistiska sidan av yrket och Qvintus vet inte rutig skjorta och vadmalsbyxor. Alltid grova kngor.
hur han ska tgrda detta.
STY 14 SB: 1T3

FYS 13 KP: 27 TT: 13 ABS: o


INT 11
SMI 10 IB: 10
VIL 11
PER 10 REA: 50%
STO 14 FF: 4,5 m/sR
Frmgor: inga.
Frdigheter: Akrobatik 30%, Bildning 11%, Frsta hjlpen 22%, Gevr 20%,
lakttagelsefrmga 44%, Kasta 40%, Kpsl 22%, Nrstrid 50%, Pistol
20%, Smyga/Gmma sig 27%, Undvika 27%.
Vapen: Kedja, Init 12, 50%, 1T6+1T3+1
Jrnrr, 2H Init 11, 50%, 1T8+1T3+2
Knlpk, 2H, Init 12, 50%, 1T10+1T3 Utrustning:
Tuggtobak, snus, ngra krediter i smmynt.
Julius "Smilet" Piaff
BAKGRUND: Julius r familjen Piafifs svarta fr och dliga sam-
vete. Piaff r sedan generationer en etablerad handelsslkt i
staden och Julius vxte upp med misshandel och socialt eln-
de mitt i det ptagliga materiella verfldet. Han blev utspar-
kad frn sitt lrlingsjobb som notarie och frsrjde sig genom
strjobb och kriminalitet. En av hans onklar, Eufild Piaff, tog
Julius under sitt beskydd i hopp om att kunna styra in pojken
p mer konstruktiva vgar, vilket dock misslyckades. Julius fr-
skte en tid leva som poet, men det slutade med frskrckelse
och massivt drogmissbruk. terigen klev Onkel Eufild in och
lyckades i varje fall f ut Julius ur drogtrsket. Han blev dock
kvar i undre vrlden som bookmaker och Onkel Eufilds ytterli-
gare rddningsfrsk har varit frgves.
BESKRIVNINC : En till synes vlmende padda i yllekostym
med frstrkta armbgar, slipover och slips. Den nyligen
inkpta tweedrocken frmr inte dlja att kostymen r sliten
och noppig. Bilden avrundas av ett plommonstop med flckigt
svettband samt en kpp. Kppen r Smilets livfrskring: den
fungerar som knlpk och rymmer dessutom en frnmlig
enkelskottspistol kaliber 7.65 mm!
STY 9 SB :-1
FYS13 KP: 23 TT: 11 ABS: o
INT12
SMI 14 IB: 14
VIL 9
PER 14 REA: 70%
STO 10 FF: 4,5 m/sR
Frmgor: Hoppfrmga, Magnetism, Sugkoppar.
Frdigheter: Akrobatik 74%, Bildning 25%, Frsta hjlpen 32%, Gevr 21%,
lakttagelsefrmga 66%, Kpsl 67%, Magnetism 44%, Nrstrid 31%, Pistol
39%, Smyga/Gmma sig 57%, Undvika 34%.
Vapen: Knlpk, 2H, Init 16,31%, 1T10 -1
Enkelskottspitol 7.65 mm, Init 17, 39%, 2T6, Pl 87
Utrustning: 19 Kr, tuggtobak, senaste numret av Polisgazetten, kortlek,
5 skott 7.65 mm.
Tijuana
BAKGRUND : Fdd och vergiven i Muskzonen dr hon hitta-
des av en zonvandrare. Hennes frsta 13 levnadsr spendera-
des i zonen eller nra den, som alltiallo t diverse ventyrare.
Ngra behandlade henne vl, de flesta som skit och en del
nnu vrre. En gng nr hennes sllskap vilade ut i nrheten
KAMPANJ 121
av zonen kontaktades hon av en vlkldd och vnlig man som
erbjd henne en fast punkt i tillvaron, ett jobb och en lya i sjlv-
aste Hindenburg. Hon accepterade. Livet som prostituerad var
inte p ngot stt bttre n i zonvandrarnas sllskap, med un-
dantaget att hon fick betalt nr hon blev vldtagen.
Men hon upptckte ngot annat ocks. Hon hade speciella
krafter. Hon kunde lsa sina torskars tankar: ett faktum som
till en brjan gjorde henne sjuk. Men hon mrkte ocks att hon
kunde styra tankar - vissa svaga individer kunde hon nstan
kontrollera helt. Dessutom kunde hon projicera fantasibilder
rtt ut i vrlden. Hon vade p sina kunder och fann snart att
livet som prostituerad inte lngre var s hemskt. Hon kunde
ge kunderna vad de ville ha utan att ta i dem! Men livet var
nd torftigt och sllskapet cklande. En plan tog form. En av
hennes kunder var en uppsatt man, herr Linus Drake, lockad
till henne genom ryktet att hon var en exotisk attraktion - en
effekt av att hon ibland lt fantasin flda i sina mten med kun-
derna. Hon trnade in ett illusionsnummer med henne sjlv
och nmnde herr Drake i aktion och tog det med sig till en av
sina mer lttstyrda kunder, Julius "Smilet" Piaff...
BESKRIVNING : En kort, senig och muskuls flicka. Lngt svart
hr nr henne nstan till midjan och frsvinner in i svallet frn
den svepande svarta kaftan hon alltid br. Ftterna kls av
remmade sandaler och den olivtonade hyn tcks till stor del
av hennatatueringar i olika abstrakta mnster. Hon har oftast
en cigarett hngande i mungipan och sysselstter sig med en
tarotkortlek om inget annat intressant pgr. Hon gmmer en
morakniv under kaftanen, bara utifall att.
STY 13 SB: 0
FYS 14 KP: 22 TT: 11 ABS: 0
INT 10
SMI 14 IB: 14
VIL 16
PER 13 REA: 65%
STO 8 FF : 4 M / SR
Frmgor: Dominera, Illusion, Simultanfrmga, Telekinesi.
Frdigheter: Akrobatik 28%, Bildning 20%, Dominera 32%, Frsta hjlpen
20%, lakttagelsefrmga 20%, Illusion 32%, Nrstrid 42%, Pistol 14%,
Smyga/Gmma sig 42%, Telekinesi 32%, Undvika 32%.
Vapen: Obevpnad, Init 14,42%, 1T4
Kniv, Init 15,42%, 1T6+1
Utrustning: Tarotkortlek, 16 Kr.
Emest
BAKGRUND : Brdig av en hindenburgsk krmarfamilj, upp-
vuxen under gradvis smre frhllanden i takt med att faderns
taxiservice frfll. De antimutantider som frodades i staden
hade stark dragningskraft p den unge poliskadetten och han
rekryterades som nyutexaminerad till PSIPO. Verksamheten var
mycket kritiserad, ngot som bara gdde Ernests gld ytterli-
gare. Nr s nedlggningsbeslutet kom och han erbjds mj-
ligheten att fortstta sin verksamhet i lnndom accepterade
han genast. Politik hade aldrig varit Ernest starka sida, och i
det nya PSIPO kom hans uppgifter att handla om samma sak
som tidigare: handgriplig problemlsning.
BESKRIVNINC : En grovhuggen och svartmuskig man i fem-
122 KAPITEL 7

tiorsldern, med grsprngt skgg. Kalla gon plirar fram prestigeuppdraget med Ernest eftersom han r en vlknd
bakom stlbgade glasgon, valkiga nvar vilar p vapnens vldsikon i deras kretsar.
kolvar under den knppta svarta lderrocken. Rocken saknar
nmligen fickor och Ernest kan dra vapen frn bltet genom BESKRIVNINC : Tre unga mn ikldda grova mrka klder och
fickornas ppningar... rejla arbetarkngor. Nr de anfaller br de svetsmasker med
pmlade rovdjursmotiv.
STY 16 SB : 1T 4
FYS 10 KP: 25 TT: 12 ABS: lderrock ABS 1 STY 14 SB: 1T3
INT 9 FYS 11 KP: 25 TT: 12 ABS: o
SM 11 IB : 11 I NT 1O

VIL 13 SM I 1 2 IB: 12

PER 8 REA : 40% VIL 10

STO 15 FF: 5,5 m/sR PER 11 REA: 55%

Frmgor: inga. STO 14 FF: 5,5 m/SR

Frdigheter: Akrobatik 35%, Bildning 11%, Frsta hjlpen 46%, Gevr 79%,
lakttagelsefrmga 81%, Kasta 42%, Kpsl 19%, Nrstrid 76%, Pistol 56%,
Smyga/Gmma sig 47%, Undvika 31%.
Vapen: Revolver .38 Special, Init 14, 56%, 4T6, Pl 91
Jrnrr, 2H, Init 12, 76%, 1T8+1T4+2
Utrustning: 21 Kr.
Pettrus och Niklas
BAKGRUND: Tv flinande lintottar, varken tvillingar eller brder
men mycket lika. Tyvrr r de ocks av samma kynne. De dyr-
kar Emest, vars aggressivitet och svaghetsfrakt de upphjt till
ideal. Deras mutanthat r egentligen inte srskilt djupt rotat.
Dremot drivs de av en mycket djup krlek till vld. Mutan-
terna rkar bara frtjna mer vld n de flesta.
BESKRIVNINC : Gngliga grovarbetartyper, i skitiga overaller
under lngrockarna. Bda br verktygsblten med en rad till-
hyggen. Vid speciella tillfllen, som rden mot Thermopolium,
br de drtill tyngre vapen dolda under rockarna.
STY 14 SB: 1T2
FYS 14 KP: 26 TT: 13 ABS : 0 VERVNING:
INT 11
SMI 10 IB : 10
VIL 14
PER 10 REA: 50%
STO 12 FF : 4,5 M / SR
Frmgor: inga.
Frdigheter. Akrobatik 38%, Bildning 11%, Frsta hjlpen 22%, Gevr 24%,
lakttagelsefrmga 37%, Kasta 45%, Kpsl 22%, Nrstrid 54%, Pistol 35%,
Smyga/Gmma sig 41%, Undvika 21%.
Vapen: Skarprttarpistol, Init 12,35%, 2 T 8, Pl 99
Campingyxa, Init 11, 54%, 2T6+1T2+2 Utrustning: 12 skott
.45 Skarprttare, nterhake, 7 Kr sammanlagt.
Sune, Danjel och Emiil
BAKGRUND : Tre av Nimrodbrigadens anhngare som Ernest
handplockat fr uppdraget i samrd med Vincent Skoog,
brigadens ledare. Alla tre r rtt typiska fr Nimrodbrigadens
fotfolk: missnjda unga mnniskor ur arbetarklass och under-
klass som anklagar mutanterna fr att ligga bakom deras egen
belgenhet. Det de inte lrt sig av polarna i Nimrodbrigaden
har de lst i Polisgazetten. Trion vill helst dricka tokjos, satsa
pengar p Scker eller Bodybombing och knacka mutanter
- grna under en och samma kvll. De ser spnt fram mot
Frmgor: inga.
Frdigheter: Akrobatik 28%, Bildning 10%, Frsta hjlpen 30%, Gevr 24%,
lakttagelsefrmga 45%, Kasta 31%, Kpsl 17%, Nrstrid 43%, Pistol 31%,
Smyga/Gmma sig 28%, Undvika 22%.
Vapen: Baseballtr m spik, Init 14,43%, 2T6+1T2+1
Jrnrr, 2H, Init 13,43%, 1T8+1T3+2
Kedja, Init 14,43%, 1T6+1T3+1
Utrustning: Snus och vltummat nummer av Polisgazetten, BPM-pamflett
med mer eller mindre klyftiga slagord mot mutanter, 20 Kr sammanlagt.
Appendix II: Lokaliteter
Thermopolium (Karta)
BOTTENVNING : Interiren svl som mblemanget p
Thermopolium gr i mrkt oljat tr. Borden r massiva men
vackert snickrade trbord, bortsett frn det ngot strre cen-
trumbordet som har en marmorskiva. Den ena kortsidan har
en drr in till kket medan den andra har tre draperifrsedda
ppningar in i sm alkover. Under trappan till vervningen
finns ett litet utrymme dr Gubbin Rubin bor, bland skurhinkar
och sopkvastar.
Den vre vningen r nrmast att beskriva som
en lktare. I mitten av golvet finns en staketomgrdad ppning
dr man kan blicka ned till undervningen. Den stora oljelamp-
krona som r placerad ovanfr undervningens marmorbord
hnger ned genom denna ppning.
De perioder d Thermopoliet har mycket gster r det alltid
fullsatt p lktaren, men i tider som dessa brukar det vara
ganska tomt. Ett och annat frlskat par, som inte ftt plats i
undervningens alkover, kan i och fr sig ska sig upp till av-
skildheten, men alla stammisar har p tok fr mnga kropps-
liga defekter fr att orka sig upp fr trappan.
VINDSVNING : Rummet p vinden har sluttande tak och r av-
skrmat med ett diagonalt lpande draperi. Den del av vinden
som r nrmast drren fungerar som frrd av trasiga mbler,
gamla klder och annat som nkan har kvar efter sin man.
Bakom draperiet finns ett litet gstrum dr nkans syster bru-
kar bo nr hon hlsar p i Hindenburg. En sng, ett skrivbord
och ett litet matbord utgr de enda mblerna.
Bunkern (Karta)
RESTAURANGEN : P markplanet r Bunkern en vanlig krog.
En stor bardisk dominerar lokalens ena lngsida medan sex
trbord r utstllda vid den motsatta vggen, fr de gster

som hellre sitter n str. Vggarna pryds med uppstoppade
huvuden och kranier frn ngra av de monster som dtt i
HinHlets stridsgrop - skallen frn rubbitfursten Stampe
da Tuss har en srskilt framtrdande plats. Krgare r den
charmerande unghsten Hektor Magnyl, som pstr sig vara
brdig frn Sursvall.
HELSIKET : Nr man kliver ut ur trapphuset ser man frst av
allt scenen dr husbandet och diverse gstartister brukar upp-
trda. Framfr denna finns en stor, ppen yta dr gsterna har
fr vana att svnga sina lurviga ben, i takt med musikernas
arytmiska slagverksdn. I hrnet till hger om scenen huserar
herr Luker med sitt holodeck och i det diagonalt motsatta hr-
net finns rullerringen . Helsiket har ingen bardisk. I stllet gr
trekvartsnakna damer och herrar omkring mellan borden och
upptar bestllningar.
KAMPANJ
123
HINHLET : Nr man trder in p HinHlets golv har man
stridsgropen p hger hand. Hlet r ca 7 meter i diameter
och 4 meter djupt. I taket ovanfr sitter speglar som vinklats
p sdant stt att ven de som befinner sig en bit frn rcket
skall kunna se vad som frsiggr p gropens botten. Lngre
till hger finns den stora svarta tavla som beskriver vilka fajter
som kommer att g av stapeln de nrmaste dagarna och de
odds som gller fr respektive fajt. Det r framfr denna tavla
som det hgljudda och smtt kaotiska spelandet tilldrar sig
ngra timmar fre varje match. Neo str d p en pall och
mottar insatserna, medan hennes assistent fr anteckningar
p tavlan.
P bortre sidan av stridsgrupen, sett frn trapphuset, finns
en mindre bar och ngra sittplatser, dr spelarna pustar ut
efter dagens "arbete".