Nr 1 2018 februari

paul och sven

n ä t v e r k i m u s ik
k u lt u r s k o le k li v e t
m u s ik i n o r d e n
k a ll e ls e å r s m ö t e 2 0 1 8
n y t t e s t e t is k t ä m n e

www.mrmusik.nu Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8

1
 YAMAHA PIANO CENTER
www.yamahapianocenter.se
Yamaha Disklavier
ENSPIRE
Nya Disklavier ENSPIRE är en perfekt symbios
av avancerad digital teknik och Yamahas
traditionella pianohantverk. Spela själv, lyssna
på inspelad musik, eller använd ENSPIRE
Controllerappen för Android eller iOS för mer
avancerad uppspelning.
ENSPIRE piano från 160.000 kr
ENSPIRE flygel från 245.000 kr
Yamaha B1
B1 är Yamahas minsta och billigaste modell, och
som tack vare sitt 109 cm höga kabinett kan
förgylla varje hem.
Alla pianon i B-serien kan också fås med
Yamaha Silent Piano-teknologi.
33.995 kr Silent 49.995 kr
YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG
Halmén Musik
Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se
2 www.halmemusik.se
Vad är TransAcoustic™
och Silent Piano™?
Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamaha-
piano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsertflygel. Spela utan
att störa andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™
suddas gränsen mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets
resonansbotten används som “högtalare” även för de digitala ljuden.
Välkommen in för att provspela!
Yamaha U1 TransAcoustic
Den 121 cm höga U1-modellen är känd
för sitt klara ljud, stämhållbarhet
och exklusiva design. Med tillägget
TransAcoustic kan du även använda
instrumentets resonansbotten som
högtalare för de digitala ljuden,
alternativ öva tyst i hörlurar.
88.000 kr
Silent 114.000 kr.
Transacoustic 127.000 kr
Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter i
förhållande till större Yamahaflyglar.
89.900 kr Silent 133.900 kr Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.
KAMPANJ GB1
Yamaha NU1X NYHET!
Hybridinstrument som
kombinerar en äkta piano-
mekanik, ljudet från en CFX
konsertflygel samt en exklusiv
möbel i högglanspolerad
svart finish. NU1X har även
en påkostad högtalardel med
hela 180W uteffekt.
46.995 kr
YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM
Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB
Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se
Musiklärawww.andreassonmusik.se
re n n r 1 2 0 1 8 ypc.ordermusic.se
Från redaktionen...
I förra numret av Musikläraren under
denna rubrik, det var i början av novem-
ber 2017, inledde vi med orden: Ja, så har
tidningen Musiklärarens fjärde nummer
för 2017 ”dumpit ner” i brevlådan och
det är väl, får vi hoppas, för många mu-
siklärare en fröjdefull och glädjerik be-
kantskap.” Sedan dess har det i stort sett
regnat hela tiden och snön har lyst med
sin frånvaro, åtminstone på västkusten.
Nu har dagsljuset börjat komma och ändå
ser det rätt mörkt ut. Även musiklärare
lyser med sin frånvaro, de borde i stället
lysa upp tillvaron med sin närvaro, m a
o, antalet musiklärare som tycker det är
värt att betala medlemsavgiften är all-
deles för litet för att vi som lägger ner
vår själ att förbättra musiklärares villkor
skall känna glädje och entusiasm. Vi sak-
nar musiklärarnas flås i våra nackar. Var
är du? Vad gör du? Vad använder du dina
surt intjänade pengar till? Du verkar inte
ha råd med att betala medlemsavgiften i
alla fall!
För att påminna dig om vad MR håller på
med, så jobbar vi med att
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar
Ge ut tidningen Musikläraren
Musiklärarnas Riksförening, startade
1902, och har sitt årsmöte 14 april 2018.
Vid årsmötet kommer vi att diskutera
MR:s framtid. Skall vi lägga ner vår verk-
samhet efter över hundra år som för-
ening? Hur skall vi göra med tidningen
Musikläraren? Ja, frågorna är många. På
sidan 16 lägger vi fram förslag som vi ber
dig ta ställning till. Skriv gärna till oss
och berätta hur du vill att vi hanterar ”vår
gemensamma framtid”. Vi hoppas natur-
ligtvis att tidningen Musikläraren fort-
satt skall dimpa ner i brevlådan, och om
inte där, så åtminstone på nätet och vår
MR:s hemsida: www.mrmusik.nu
Även om det finns sorger så finns det
en hel del glädjor! En sådan glädje är
att kunna meddela att det med största
sannolikhet införs ett nytt obligatoriskt
ämne för samtliga gymnasieelever f o m
hösten 2019. Även om många av remiss-
instanserna är negativa eller direkt avvi-
sande till förslaget, så är kulturministern
Alice Bah Kuhnke övertygad om att riks-
dagen kommer att rösta för förslaget. Vi
vågar påstå detta efter att ha träffat hen-
ne i samband med en hearing i Göteborg
och då var hon som sagt alldeles överty-
gad om att en obligatorisk estetisk kurs
kommer att återinföras. Musiklärarnas
Riksförenings styrelse författade förres-
ten vid sitt senaste möte en skrivelse till
utbildningsutskottets ledamöter i favör
för ett återinförande. Läs gärna artikeln
på sidan 15 och låt dig ”baxnas” av bl.a.
Skolledarförbundets och IF Metalls ställ-
ningstagande.
Vi fortsätter i detta nummer av Mu-
Mu s i k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8
sikläraren vår serie om Sämusstuden-
terna och vad det blev av dem. Nu är preludium 3
det Sven Hedman som bidrar med sitt redaktionen formulerar sig
musikläraröde och skickar med en ”skol-
låt”, ” Sommar´n den är jätteskön”, som
han skrev under sin utbildning i mitten Sven och Paul 4
av 1970-talet. Undrar om den håller än? hedman ger avtryck
Ta också del av videoklippet där Paul Mc
Cartney berättar om sin syn på hur mu- vokala uttryck 6
sikundervisning bör gå till. Intressant!
högre tonarter
För övrigt innehåller årets första num-
mer av Musikläraren lite information kompa med stil 9
om musikämnets tillstånd i de nordiska recension
länderna samt regeringens satsning på
ett ”kulturskolekliv”. Denna satsning är
välkommen, än mer välkommet vore om nytt under solen 10
kulturskolan blev obligatorisk och fick en förbjudet
kursplan. Först då skulle den kommunala
musik- och kulturskolan bli en likvärdig musik i norden 12
möjlighet för alla ungdomar i vårt rika så har dom det
land.
När det gäller MR:s styrelse är vi ju kulturskolekliv 13
några medlemmar som har varit med mer pengar
ganska länge, kanske alltför länge? Är du
intresserad av att arbeta i MR:s styrelse ny kurs 15
och komma föreningslivet lite närmare
”in på livet”, är du välkommen att höra obligatorisk?
av dig till valberedningen och Lisa Möller.
Kontaktuppgifter finns på sidan 17. årsmöte 14 april 16
kommer du?
När detta skrivs lyssnar vi med ena örat
på Dagens Eko:s rapport från den pågå-
ende rättegången om terroristattacken krönika 18
på Drottninggatan i Stockholm i april fördjupade upplevelser
2017. Reportaget får oss att minnas ett
inslag på TV5 Monde, ditt vårt franko-
fonska intresse för oss då och då. Det är
premiärminstern Emmanuel Macron som
sammanfattningsvis uttrycker sig här om
unga människors benägenhet att kasta
sig ut i terrorverksamhet:
”För att förhindra att unga människor sö-
ker sig till extrema religiösa och politiska
Musikläraren
rörelser, är det nödvändigt att vi finner och Ansvarig utgivare:
satsar på projekt inom kultur och undervis- Kristina Stenborg
ning, som kan få oss medborgare att känna
oss kreativa och delaktiga i något som är Månsagårdsvägen 28
större än det egna jaget. Vi måste få ha 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
drömmar och arbeta för att uppnå dem an-
nars söker vilsna ungdomar förverkliga sina Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
drömmar i extrema rörelser av olika slag”. februari, april, september, december.
Med detta förlitar vi oss på att du på nå- Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och
got sätt bidrar till att de estetiska ämnena pensionärer: 100:-/år.
och Musiklärarnas Riksförening lever vi- Studerande: Gratis det första medlemsåret.
dare… Omslagets första sida: Pablo Melara
MR strävar efter att fortsatt vara en fröj-
defull och glädjerik bekantskap för alla Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
musiklärare! 371 47 Karlskrona
tel. 0455/365 604
Med förhoppning om att det snart vå- e-post: order@kp-tryck.se
ras....! Redaktör: Rune Fredriksson
(osign. foto och text)
tel. 031/47 51 58
Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 3
 Sven och Paul
I Musikläraren nr 4 2017 refererade vi till en två minuter
lång video från BBC, där beatlesmedlemmen Paul McCart-
ney får följande fråga från en lärare i studiopubliken: How
would you like music to be taught in schools?
Sir Paul svarar: ”Om det var jag som var läraren så skulle jag nog undervisa så att de
älskade musik från första lektionen, så… jag skulle göra,…när jag har varit med barn och
visat dem lite…” Paul går fram till flygeln. ”Jag brukar alltid berätta om hur vi började”
… slår an tonen ” middle C”, slår an en gång, och fortsätter: ”and then you miss one, and
then you miss one again…och nu har du ett ackord. Paul spelar C-durackordet i jämna
fjärdedelar, och sjunger några fraser på en improviserad text… ”Well, you gonna tell me
baby….”, ”Och har du väl börjat med att spela från så tonen c kan du flytta handen till
d, e osv. ”one of the others…. ” Därefter lägger han till ett kvintbaskomp och sjunger
Paul McCartney
en påhittad sång med ackorden C, em, am …. publiken är bländad och applåderar. Pro-
gramledaren avslutar med att säga: Thank you, professor McCartney.

Detta videoklipp fick oss att komma

ihåg en låt som en SÄMUS-student,
Sven Hedman, skrev när han 1974
gjorde praktik på Ekebäcksskolan i
Västra Frölunda. Med SÄMUS-studen-
ten Kenneth Wadström i minnet (se
Musikläraren nr 4 2017) ringde vi upp
Sven och undrade vart livet tagit ho-
nom. Var han månne kvar i musiklä-
rarskrået?

– Du utbildade dig till tvåämneslärare på

Sämus? Vilka var dina ämnen?
– Musik och svenska.
– Kommer du ihåg något särskilt från den
tiden?
– Det var för mig en enormt stimulerande
och kreativ utbildning. Det viktigaste för
mig var att jag fick möta så många olika
musikanter och att jag fick möjlighet att
fokusera på det jag var mest intresserad
av, att komponera och arrangera. Sen
kunde jag testa allt på mina kompisar.
– Efter utbildningen flyttade du till Väs-
terås och började som musiklärare där?
Var arbetade du?
– Jag blev headhuntad av en framsynt
rektor i Tillberga, som ville ha en tvåäm-
neslärare i musik. Där arbetade jag i tre år
och sedan fem år i Surahammar, när jag
flyttade dit.
Hur upplevde du din arbetssituation, ar-
betsmiljö, lön, etc.
– Första terminen var en utmaning vad
det gällde musiklektionerna. I svenskan
fanns det material och erfarna kollegor.
På musiken fick jag bygga upp allting
själv, inte minst att ge ämnet en status,
då det innehavts av vikarier i så många år.
Något särskilt som du vill berätta från
den här tiden?
– Jag utarbetade material och en metod
att kunna spela med många elever sam-
tidigt, enkla ackord på gitarrer och cittror
(underskattat gruppinstrument) och enk-
la melodier på xylofoner, piano mm samt
en basgång för elbas och piano. Om man
sen spelade in alltsammans fick man en
koncentration i gruppen. Vi hade mycket
roligt. Jag tyckte det var viktigt att bar-
nen i skolan också fick göra saker tillsam-
mans, och såg det som min uppgift.
– Du slutade som musiklärare efter ett
tag. Vad var anledningen till att du läm-
nade musikläraryrket?
Sven Hedman
– Jag hade egentligen inte tröttnat på
jobbet, men jag ville kunna spela mer för
egen del och var först tjänstledig några år
I praktiken mest springvikarie i början.
Sen blev mitt huvudsakliga jobb under
flera år att resa runt på skolor och lära ut
sydafrikanska frihetssånger och att infor-
mera och engagera om apartheid.
– Vad gör du nu för tiden?
– Jag började på 90-talet göra musiktea-
ter av Pettsonböckerna och spelade dem
med gruppen Bröderna Slut i många år.
Jag reser fortfarande land och rike runt
med ett program som heter ”Sjung med
Pettson och Findus”.
– Var har du för relation till Paul McCar-
tney?
– Han är ju en av dem som lärt mig spela.
Efter att ha tvingats spela piano i hela
fjärde klass höll jag mig borta från mu- Sven Hedman som Pettson
siken i sex år tills jag köpte en gitarr och
hittade Kingston Trio, Beatles och Bob
Dylan. Tillsammans med Evert Taube
lärde de mig grunderna i hur musik är På nästa sidan hittar du låten som Sven
uppbyggd. gjorde för 40 år sedan och som ”håller än”
... i alla fall enligt Sir Paul...

4 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8

 Sommar´n den är jätteskön
Text & Musik: Sven Hedman

& 44 œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ‰ ‰ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ‰ œj
C Dm Em F

Som - mar´n den är jät - te - skön. Då slip - per man stå i mat - sals - kön. Får

5 G Am G 7/B C

& œ œ œ œ œœ œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ Œ œ œ
œ œ ‰ œ œ œ œ
lig - ga och so - va så län - ge jag vill. Det är in-gen som säg - er till att jag

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ‰ œj
9 C Dm Em F

& œœ œœ œœ œœ œœ œ œ œ Œ
ska upp och tvät - ta mig, ä - ta mat och skyn - da mig. På

13 G Am G 7/B C

& œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œœ œ‰œ œ œ œ œ œ œ Ó
œ œ ˙
som - mar´n, ja då är det lov. Ta det ba - ra lugnt och sov.

Länk till intervju med Paul Mc Cartney:

http://www.bbc.co.uk/programmes/
p03w21vj

”Noter...at...”
Vi har noterat att långt fler personer har besökt MR:s hemsida www.
musik.nu och den digitala versionen av tidningen Musikläraren än som
är medlemmar i Musiklärarnas Riksförening.
Begrunda statistiken nedan:

Musikläraren nr 1 2017
1032 besökare
Musikläraren nr 2 2017
1513 besökare
Musikläraren nr 3 2017
2008 besökare

Att driva en förening, en hemsida samt ge ut en tidning är knappast gratis. MR är tack-

sam om besökarna betalar medlemsavgiften till föreningen!

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 5

 Omvärldens ljud påverkar våra
vokala ideal
I samband med Luciafirandet 2017
deltog vi i en diskussion där vi dis-
kuterade barnsång, barnröster och
de mest lämpade tonarterna för barn
att sjunga sånger i. Våra erfarenheter
generellt är att sånger i skolan sjungs
i alltför låga tonarter. Man sjunger i
låga tonarter därför att elevernas fö-
rebilder många gånger sjunger ”lågt,
för att skapa intimitet, närhet och
personlighet.
Vi återger delar ur en intressant arti-
kel i tidningen Dagen där sångpeda-
gogen Gunnel Fagius delger oss sina
erfarenheter.
Gunnel Fagius blev intresserad av barn-
rösten när hon arbetade i musikklasserna
i Uppsala med intagningsproven. Hennes
intresse drogs mer och mer till de barn
som inte kom med i musikklasserna, men
som gärna ville sjunga. Hon började fun-
dera över när förutsättningarna för röst
och gehörsförmåga grundlades, och på
vilket sätt. Som barnkörledare har Gunnel
lagt märke till att det inte var självklart
för barnen att sjunga unisont. De hade
många olika sångbeteenden och gehöret
blev sämre. Hon undrade hur det kom sig.
Var det på vägen mellan förskolan och
skolan som utvecklingen hämmades?
Tillsammans med logopeden Maria
Södersten genomförde Gunnel Fagius
en undersökning i förskolan, omkring 80
procent av svenska barn går i förskola,
där det ingår att sjunga. Men sällan hade
de som höll i sångstunderna fått en re-
levant utbildning. I dag, när barn tidigt
får popidoler och härmar dem, behöver
de kunniga sångledare för att de inte ska
förstöra sina röster eller tystna, menar
Gunnel Fagius. Ett av problemen är att
barn på dagis ofta måste höja sin röst för
att få uppmärksamhet. När de sjunger tar
de med sig det beteendet. Unison sång
innebär att ”ingen ska utmärka sig”. Att
det finns vissa överenskommelser som
måste följas för att det ska låta bra, som
att veta när man börjar och på vilken ton.
Om man låter alla barn i en grupp börja
sjunga samtidigt, blir det självklart en
uppsjö olika tonarter och det blir svårt
6 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8
för barnen att hitta melodin. Ett problem
är att vuxna som tar upp en sång oftast
gör det i en för låg tonart. Barns stäm-
band är mycket kortare än vuxnas. Hela
röstapparaten är mindre. Långa stäm-
band ger lägre toner, och korta stämband
ljusare toner. De allra flesta skolbarn har
mycket svaga, eller inga toner alls, under
ettstrukna C.
Det är helt enkelt inte fysiskt möjligt för
dem att ta de lägre tonerna och när barn
inte ens har tonerna, kan de ju heller inte
utveckla sitt gehör, och inte heller sjunga
unisont. Om ledaren dessutom uppmunt-
rar barnen att ta i, måste de skrika för att
få fram något alls. Barn som själva får
välja tonart väljer alltid flera toner högre
att starta på än en vuxen. Nedåt kan bar-
nen inte utveckla rösten nämnvärt, men
uppåt går det enkelt att öva upp barn-
rösten. De lägre tonerna kommer med
åren. Detta faktum gör att det också blir
problem när barnen vill sjunga med, el-
ler härma vuxna artister, som dessutom
ofta använder förstärkning av rösten när
de sjunger mikrofonpop, som Gunnel ut-
trycker det . Om barn härmar sina idoler
för hårt kan de förstöra rösten, till exem-
pel få stämbandknutor, så att de sedan
inte kan utveckla sin röst som de vill som
vuxna. Att sjunga för starkt och i fel röst-
läge är direkt olämpligt.
Barnens förebilder tillhör ett ljudland-
skap som deras egna röster ännu inte tål.
De får en förväntan på hur deras röst ska
låta för att låta bra. När de inte kan få
fram den ljudklangen, tror de att de inte
kan sjunga, säger Gunnel Fagius. Omvärl-
dens ljud påverkar våra vokala ideal. Vi
måste lära oss att sortera bort ljud som
är skadliga för rösten, eftersom vi änd-
rar röstbeteende efter ljuden vi omger
oss med. Högt sorl gör till exempel att vi
höjer rösten. Vi påverkas alla av mycket
ljud, tv, sorl och musik. Ändrade ljudbe-
teenden påverkar vår sångröst. Det är
en intensiv och pockande ljudmiljö våra
barn växer upp i, menar Gunnel Faguis.
Att sjunga har en sådan kraft i sig och det
känner barnen också. Men barnen måste
först få utveckla sina egna röster, för att
sedan kunna välja den stil de vill sjunga i.
Källa: Tidningen Dagen
Sjunga med en
sticka?
Det är allmänt känt att det kan vara
mycket personligt och lite skrämman-
de att visa vad man kan och då kan-
ske just när man sjunger och särskilt i
grundskolans senare årskurser. För att
få eleverna att slappna av är chosefri-
het och humor viktigt.
Detta påstår i alla fall musikläraren
Angelica Petterson i en artikel i tidning-
en Uttryck. Angelica Pettersson har om-
kring 300 elever från årskurs ett till nio
på Svanbergaskolan i Norrtälje.
Angelica använder sig av tändstickor och
skratt för att få eleverna att våga och
minska känslan av att man måste preste-
ra. Målbrottet är en känslig tid för många.
Killar som tidigare sjungit ut och tyckt
det varit kul vägrar plötsligt att sjunga i
rädsla för att få ”en tupp på stämbanden”.
För att minska stressen har Angelica Pet-
tersson ett arbetsområde om rösten i
årskurs sex, eftersom problemet brukar
börja då.
Hon pratar om rösten, vad som händer
och varför. De får fakta om målbrottet,
att alla går igenom det, även tjejer, och
att det inte är farligt att sjunga.
För att få alla att slappna av ”kör”, enligt
tidningen Uttryck, Angelica Pettersson
en inledande övning som hon hittat på
Facebookgruppen ”Musiklärarna”; hon
delar ut varsin tändsticka som eleverna
får bryta av på hälften och sätta mel-
lan framtänderna så att det inte går att
stänga munnen.
Sedan sjunger de något tillsammans och
det blir jättemycket garv, det låter ”jätte-
konstigt” med käkarna i uppspänt läge.
Eleverna fortsätter sjunga med tänd-
stickan och försöker artikulera så gott det
går. Efteråt får klassen fundera kring öv-
ningen och varför de gjorde den.
- De brukar säga att de har lärt sig att
röra läppar och mun mer i sången, arti-
kulera mer. Och att det tog bort det som
var läskigt, att det var kul och bra, säger
Angelica
Kanske något att pröva?
Källa: Uttryck
 Tidningen Musikläraren finns även på nätet: www.mrmusik.nu

Nätverk i Musik
Lördagen 10 mars 2017

09.30 - 16.00

Högskolan för Scen och Musik

Göteborg Nationell Estetisk Kongress

13 - 15 april 2018

Tema: Världens musik

i Halmstad

Nätverk i musik träffas två gånger per år/ Information och anmälan:
mars och oktober.
Välkommen att bli medlem! www.estetkongress.se

Förfrågan: torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 7

 Nätverk i Musik

Sten Källman
Lördagen 10 mars 2018
09.30 - 16.00 Stefan Bergman
Högskolan för Scen och Musik i Göteborg

Tema : Världens musik
med fyra lärare från Världsmusikutbildningen
vid Högskolan för scen och musik i Göteborg

Ingrid Brännström
Ahmad Al-Khatib

Välkommen att under en dag utforska och prova på musik från olika kulturer med fyra erfarna musiker
och lärare som guider.
- Sten Källman (Simbi, Den Fule, Trio Samara m.m.) saxofon, slagverk, kör
- Ingrid Brännström (Tetra, Markatta Musikteater, Amanda m.m.) sång, kör
- Ahmad Al-Khatib (Trio Samara m.m, känd musiker från Palestina) oud
- Stefan Bergman (Simbi, Den Fule, Trio Samara m.m.) bas, gitarr, ensemble

Under dagen väljer man två av fyra workshops och får lära sig sjunga och spela musik från olika
världsdelar. Eftermiddagen avslutas med en gemensam liten redovisning. Ta gärna med egna
melodiinstrument!

Program:
• 09.30 - 10.00 Kaffe och mingel
• 10.00 - 10.30 Presentation av lärarnas workshops
• 10.30 - 12.00 Workshop 1
• 12.00 - 13.00 Lunch
• 13.00 - 14.30 Workshop 2
• 14.30 - 15.00 Fruktstund
• 15.00 – 16.00 Liten redovisning

Några länktips:
Trio Samara 2015
Tetra 2014
Ahmad Al-Khatib | Samai Ferahfeza
Kalalou-Simbi music&lyrics Sten Källman
Den Fule plays Gubben 2011
Amanda chante Haiti på Spotify

Deltagaravgift: 750:- (lunch, kaffe och frukt ingår i avgiften)

Anmälan med faktureringsuppgifter senast måndag den 5 mars

till följande länk (Google Formulär) Ange önskemål om specialkost!
https://goo.gl/forms/84FOPHRjQYM2Zmd43

8 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8

Kompa med stil...
I senaste numret av tidningen
”Musikläraren” fanns en arti-
kel om en e-bok: ”Kompa med
stil”, skriven av krogpianis-
ten och pianopedagogen Carl
Dovrinder. Efter att direkt ha
laddat ner boken för att stilla
min nyfikenhet, så har den, ef-
ter en första genombläddring,
legat på ”skrivbordet” ett tag.
Igår ”klickade” jag upp den och
granskade den lite mer ingå-
ende.
Jag konstaterar att boken innehåller ett
inledande avsnitt som omfattar en över-
gripande handledning, ett avsnitt om
allmänna komptekniker som exempelvis,
accentueringar samt en text om ”spökno-
ter och förslag”. Spöknoter, som för mig
är ett något obekant begrepp, definierar
författaren som ”tonsvaga rytmiska ut-
smyckningar som vanligtvis syftar till att
förstärka känslan av taktunderdelning”.
Nåväl. Därefter följer en beskrivning
i noter och välljudande musikexempel
av sexton olika genrer. Carl börjar med
ett kapitel om ”grundläggande åtton-
delskomp”, varefter följer, för att nämna
några, rubriker som ”Modern pop”, ”Blues
och Rock ’ n’ roll”, ”Soul Funk & Gospel”,
och ”Bugg och dansband”. Denna del av-
slutas med en avdelning med exempel
på ” intro och avslut”. Föredömligt nog
finns i slutet av boken ett avsnitt med
”Övningar och genrerelaterade etyder”.
Utmärkt!
Till varje genre finns en stimulerande
och inspirerande inledande text. Till gen-
ren ”Klubbmusik” lyder denna: ”Vad är
det egentligen som försiggår hos grannen
fredagsnätterna igenom så att din cock-
erspaniel Dvorak får göra avkall på sin
skönhetsömn?./…/ Somliga musikvetare
tycks få mardrömmar vid blotta tanken
på att traktera den här sortens musik,
men ingenting är omöjligt”. Därefter föl-
jer sex varianter på hur man kan kompa
discomusik. Strålande!
Undertecknad är numera, sedan en tid,
pensionerad musiklärare men har under
40 år som tvåämneslärare med gitarr som
huvudinstrument alltid behövt kämpa en
ojämn kamp med de vita och svarta. Ef-
ter att ha tankat ner verket och studerat
det, tror jag att, efter en tid av träning,
kommer Goliat att få känna sig besegrad.
Allting funkade direkt i Acrobat Reader.
Noter, som mycket väl stämmer med de
klingande exempel på en rad aktuella
musikstilar i svårighetsgrad från enkel
till genrer och som tidigare befann sig
långt bortom min horisont, ligger nu som
fullt möjliga att övervinna. Lovande!
Som författaren skriver är den huvud-
sakliga målgruppen repetitörer och mu-
siklärare med piano som biämne, men
jag skulle vilja påstå, mycket på grund
av de rika och välklingande kompexem-
plen, att även något försigkomna elever i
ungdomsskolan och elever i kommunala
kulturskolan är presumtiva målgrupper.
Boken passar en som har erfarenhet
av kvintcirkeln och hur ackorden ser ut.
Tips: Leta reda på ett lämpligt trum-
komp i Logic eller använd en metronom
och testa figurerna i ett tempo som pas-
sar. Kom ihåg att transponera hela vägen
runt (!). Lyssna, läs och spela; en utmärkt
metod att bli bekväm med många komp-
figurer i många tonarter.
Jag vill starkt rekommendera denna
”övningsbok”. De några och hundra kro-
norna som boken kostar är en klok inves-
tering för en rikare pianistisk framtid. En
blivande krogpianist eller musiklärare får
en lättanvänd och inspirerande idébank
”som i kompväg täcker en stor del av den
musikaliska världskartan”.
Tack Carl för att du väntade med att ta
kompledigt och istället skrev denna bok!
Per Lindberg
Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 9
Timplaner
Stadieindelade timplaner
Det kan idag skilja sig mellan skolor hur
mycket undervisningstid eleverna får un-
der olika årskurser.
Regeringen beslutade den 30 november
2017 om förändringar i en stadieindelad
timplan för grundskolan. Ändringen trä-
der i kraft den 1 juli 2018. Beslutet inne-
bär också att benämningarna låg-, mel-
lan- och högstadium införs i skollagen för
årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9
För musikämnets del kommer de 230 tim-
marna att fördelas enligt följande:
Lågstadiet 70 timmar
Mellanstadiet 80 timmar
Högstadiet 80 timmar
Med lite matematiska övningar konsta-
terar vi att vad gäller högstadiet så är 80
timmar 4800 minuter. Högstadiet består
av tre årskurser. Varje årskurs får såldes
1600 minuter. Skolåret består av 35 veck-
or. Ergo: eleverna kan på högstadiet i var-
je årskurs få 45,7 minuter (1600 minuter
delat med 35).
Enligt uppgift är ovanstående enbart en
rekommendation och således inte lag.
Detta innebär vad vi förstår att kommu-
nerna fortsatt kan hantera fördelningen
av timmar rätt styvmoderligt.
En konsekvens av att den garanterade
undervisningstiden regleras stramare
kan bli att möjligheten för elever att del-
taga i instrumentalundervisning på skol-
tid anordnad av kommunal musikskola
minskar eller försvinner helt.
Rätt undervisningstid?
Har du koll på om eleverna får rätt antal
undervisningstimmar i musik? I grund-
skolan skall enligt Skollagen varje elev ha
230 timmar i musik.
Enligt Skolverket, som undersökt hur
mycket tid skolor planerar för varje ämne
i relation till det antal timmar som elever
garanteras så hade musikämnet 2,2 %
mer undervisningstid(!) och slöjd pre-
cis 330 timmar. Statistiken baserar sig på
uppgifter som skolorna lämnat (2015).
Fråga din rektor hur många timmar
eleverna får under sin grundskoletid.
Hen har troligen inte ett tydligt svar
så frågan kan orsaka viss förstämning
kanske, men är mer än väl berättigad.
Hör av dig till Musiklärarnas Riksför-
ening om antalet timmar avviker allt-
för mycket från timplanen eller om du
får ett ”otydligt ” svar. Vi lovar att ta
kontakt med din skolledning.
Vi skulle uppskatta att även du som
är gymnasielärare och undervisar i en
musikrelaterad kurs höra av dig om
antalet stipulerade timmar avviker
alltför mycket i förhållande till kurs-
poängen.

Studerande får gratis medlemsskap! Se
er
n d
N y tt u
The Forbidden Orchestra
The Forbidden Orchestra består av fem
kvinnliga musiker med ursprung från
Irak, Argentina, Palestina, Danmark och
Senegal. I en artikel i Göteborgs Posten
berättar Emilia Amper som spelar nyck-
elharpa att samtliga orkestermedlem-
mar alla har stött på hinder av olika slag
i sina liv som människor och musiker. På
frågan på vilket sätt orkestern är ”för-
bjuden” svarar Emilia: ”Vi är ju inte för-
bjudna egentligen, då hade vi inte kunnat
uppträda men vi är alla normbrytande.
Nyckelharpan, som jag spelar, är väl det
minst förbjudna av våra instrument, men
jag kan inte komma på en enda kvinnlig
nyckelharpist från förr, folkmusiken har
överhuvudtaget varit väldigt mansdomi-
nerad.
Abdallah som är från Palestina och
som spelar slagvek fick kämpa mot tradi-
tionerna för att få spela. LilAiana Zavala
från Kuba blev fascinerad av batá-trum-
mor och ville lära sig, men fick besked att
de inte var för kvinnor, hon gav sig inte
och nu har hon ett band ihop med musi-
kern hon först hörde spela.
Emilia Amper fortsätter: - Vi vill vara en
käftsmäll, fast på ett positivt sätt, det är
mycket kraft och glädje på scenen. Myck-
et rytmer och mycket energi, musik man
får lust att dansa till. Men det finns också
allvar som när Nadin al Khalidi sjunger
en text om könsstympning till en tradi-
tionell svensk folkmelodi, från början in-
spelad av en kvinnlig fiolspelare.
Källa: Göteborgsposten
10
?
www.mrmusik.nu
o l en
s
Musiklärare förbjuder musiken
I en artikel i tidskriften Uttryck fast-
nar vi för rubriken ”Hon förbjuder mu-
siken”. Artikeln handlar en musiklärare
som arbetar på Hofgårdsskolan i Sävsjö,
Veronica Uhras Johansson, och som när
hon möter elever som ifrågasätter musik-
ämnets plats, värde och betydelse i sko-
lan meddelar att Riksdagen förmodligen
inom kort kommer att ”klubba igenom
en ny lag: All musik skall förbjudas. Där-
med blir det olagligt att spela instrument,
lyssna på eller komponera musik och att
ordna konserter. Straffet för den som bry-
ter mot lagen blir livstids fängelse…. Och
där börjar diskussionen. Eleverna upp-
manas att välja sida; för eller emot lagen.
Källa: Uttryck
OBS!
Detta nummer av Musiklä-
raren skickas förutom till
medlemmarna också till ett
slumpmässigt antal valda
skolor. Detta gör att du som
medlem kan erhålla två ex-
emplar av tidningen.
Vi ber om ursäkt för det
eventuella obehag detta
åsamkar dig!
Musiklära re n n r 1 2 0 1 8
Mer förbjudet…
Saudiska kvinnor ska till sommaren
2018 få köra bil och fredagen 13 januari
2018 fick för första gången kvinnor gå på
fotboll… Vuxna kvinnor står under man-
ligt förmyndarskap och systemet regle-
rar nästan alla aspekter av vardagslivet.
En far, make, bror eller son måste ge sitt
tillstånd innan en saudisk kvinna kan er-
hålla också grundläggande rättigheter.
En saudisk kvinna får...
• Ej umgås fritt med okända män
En saudisk kvinna som umgås offent-
ligt med en person av motsatt kön som
inte är en make eller släkting riskerar
att straffas. Undantag har gjorts på plat-
ser som sjukhus, banker och vårdsskolor
men oftast finns separata avdelningar
och ingångar så att män och kvinnor inte
ska beblandas med varandra.
•Ej klä sig som de vill
En kvinna som rör sig i den saudiska of-
fentligheten ska enligt lagen iklä sig i en
kaftanliknande, fotsid abaya och täcka
sitt hår, det gäller även utlänningar. Ef-
terlevnaden av dessa regler bevakas av
sedlighetspolisen.
• Ej behålla vårdnaden om sina barn
Om ett äktenskap slutar i skilsmässa får
kvinnan vårdnaden om sina söner endast
fram tills det att de har uppnått sju års
ålder och tills det att döttrarna fyller nio.
Därefter får den tidigare maken, eller
hans släktingar, omvårdnaden.
Får kvinnor lyssna till musik, månde?
Källa: TT
 Diss
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Dess
och

Dass

”Musiken finns från värl-

Till minne av Martin Luther dens begynnelse … inlagd Så var det sagt...om sång
i eller sammanvävd med
Hösten 1517 offentliggjorde (”spikade”)
prästen och professorn och doktorn ”Sången är en fin, ädel konst och bra öv-

hela skapelsen, både i dess

Martin Luther sina berömda 95 teser på
kyrkporten i Wittenberg. Avsikten var
emellertid klar: att väcka diskussion om
de kyrkliga missförhållanden som han
uppmärksammat inte minst under sin
fyra veckor långa vistelse i det påvliga
Rom. Avlatshandeln, att köpa sig synda-
förlåtelse och salighet, och annan kom-
mersialisering upprörde honom och han
avsåg, liksom flera andra kyrkokritiker i
hans samtid, att få till stånd en rening av
fromhetsliv och sedlighet inom den all-
männeliga kristna kyrkan.
Och så yttrade han sig ganska
klokt om sång och musik...?
enskildheter och dess hel-
het.”
Så var det sagt...om musik
”Och rent ut sagt, jag skäms inte för att
offentligt uttala att det näst efter teologin
inte finns någon konst som kan mäta sig
med musiken, ty endast musik kan, efter
teologin, verka det som teologin på andra
sätt kan åstadkomma, nämligen att lugna
och glädja människans själ /…/ liksom
djävulen, upphovsmannen till bekymmer
ning. Den har ingenting att göra med värl-
den, den finns inte på stridigheternas mark-
nadsplats. Den som sjunger bekymrar sig
inte om mycket, han fördriver alla bekym-
mer och allt är gott för honom”.
Martin Luther
Så var det sagt...om sorg
”Därför, när sorgen vill ta väldet över er
så – ta med friskt mod till tangenterna och
sjung med tills tankarna försvinner … Kom-
mer djävulen tillbaka och ger er bekymmer
eller sorgsna tankar så värj er friskt och
säg: ut, djävul! ”
Martin Luther

och oordning, inför musikens klang flyr på

Klavén
ett liknande sätt som han flyr för teologins
ord”.
Martin Luther

Copyright: Johan Wettergren

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 11

 Kallelse till årsmöte 14 april 2018
MR:s årsmöte 2018 äger rum lördagen 14 april kl.
13.00 på Högskolan för Scen och Musik, Artisten i
Göteborg. (Strax bakom Götaplatsen).
Anmäl dig till årsmötet. MR bjuder på förtäring:
kristina.maria.stenborg@telia.com
torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Väl mött 14 april ! Ta tillvara på denna unika möjlighet att kunna

diskutera med kolleger!

Föredragningslista
Senaste styrelsemötet
27 januari 2018
Förslag till föredragningslista vid årsmöte med Musiklärarnas Riksförening Vid senaste styrelsemötet diskuterades
lördagen 14 april 2018, Artisten, Göteborg bl.a.

1. Årsmötets öppnande. stadieindelade timplaner;

2. Val av ordförande och sekreterare för mötet. MR uppmanar sina medlemmar att kon-
3. Fastställande av röstlängd. trollera att eleverna får de timmar i mu-
4. Val av två justeringspersoner att jämte ordförande justera protokollet. sik de har rätt till. Vi förstår att det kan
5. Fråga om mötets stadgeenliga utlysning. vara lite knepigt att få fram korrekta siff-
6. Fastställande av föredragningslista. ror, men prata med din skolledare och
7. Styrelsens verksamhetsberättelse. rapportera gärna till oss.
8. Revisionsberättelse.
9. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning. införande av ett nytt estetiskt ämne
10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. på gymnasiet;
11. Fastställande av medlemsavgift styrelsen skrev en inlaga till Utbildnings-
12. Val av föreningens ordförande, fyra styrelseledamöter samt suppleanter. utskottets ledamöter. MR har därefter
13. Val av två revisorer och en revisorssuppleant. kommunicerat med utbildningsutskottet
14. Val av valberedning, bestående av tre personer varav en sammankallande. kansli.
15. Motioner.
16. Musiklärarnas Riksförenings kommande verksamhet, verksamhetsplan. Se: Vad en gemensam musiklärarportal;
händer med MR i framtiden?
och styrelsen konstaterade att det utöver

ril
17. Övriga frågor. www.mrmusik.se finns konkurrerande
18. Årsmötets avslutning.
ap portaler. Styrelsen beslöt att verka för att
initiera ett samarbete mellan musiklärar-
Kristina Stenborg, ordförande
re 7 om
portal, musikrumrickard, solfeg.io, m.fl.

ö
f ll: teli a.c
n MR:s hemdsida;

ti ka ti borg@
o diskuterades former för att införa reklam
o på hemsidan. Frågan tas upp på årsmötet

n m skic ia.sten
14v april.

iv e basutrustningslista för åk 1 - 3;
kr m ar diskuterades utrustningslistan samt
S na
. kompletterades kommentarmaterialet,

risti som publiceras i nästa nummer av Mu-

k sikläraren.

Är du en blivande styrelsemedlem? MR:s framtid;

diskuterades ett antal frågeställningar
Hjälp oss bevara MR!!! som årsmöte 2018 förväntas diskutera (se
sid 16 i detta nummer av Musikläraren).
Vi söker medlemmar till MR:s styrelse, då ett par ledamö-
ter kommer att lämna sina poster vid årsmötet. Nätverk i musik, lördag 10 mars 2018
Du musiklärare som har vilja, tankar och idéer är hjärtligt välkommen att kon- diskuterades innehåll och deltagande.
takta oss i valberedningen, så berättar vi mer om dessa spännande uppdrag!
Utan styrelse-inget MR!!! årsmötet 14 april 2018;
Hör av er till: planerade styrelsen inför årsmötet; kon-
takt med valberedning, revisorer etc.
Elisabet Möller (sammankallande i valberedningen)) e-post: eli-
sabet.moller56@gmail.com (tel: 0705/118 119).

12 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8

MR:s årsmöte, lördag 14 april, 2018, Artisten, Högskolan för scen och
musik, Göteborg

Vad händer med MR i framtiden?

Trots stora rekryteringsinsatser, genom tidningen Musikläraren, vid fortbildningstillfällen, re-
ducerad avgift för nya medlemmar, m.m., kan vi konstatera att musiklärares intresse för fören-
ingens verksamhet inte är på den nivån som vi inom styrelsen förväntar oss.

Årsmötet behöver därför ta ställning till följande:

• Tidningen Musikläraren blir digital. Av ekonomiska skäl och för en större effektivitet ser styrel-
sen det som nödvändigt att uveckla tidningen digitalt.
• Medlemsavgiften sänks från 250 kr till 100 kr. Detta ska ses som ett stöd för hela föreningens
verksamhet.
• För att finansiera verksamheten avser styrelsen att fortsätta ansöka om bidrag från Skolverket
och undersöka möjligheter att i viss mån reklamfinansiera hemsidan.
• En ökad samverkan med fackliga organisationer samt samarbete med andra aktörer på nätet
(ex. Musiklärarportalen och Musikrum Rickard) initieras.
• Ett nytt “Estetiskt ämne” på gymnasiet? Uppföljning av promemoria och remissvar.

Musiklärarstuderande!
Gratis medlemskap
i Musiklärarnas Riksförening
under hela studietiden
k . n u
u s i
m r m
w .
ww
Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 13

 SENSUS MUSIKBÖCKER NR 34

EVA BORNEMARK

SVENSKA
MED SÅNG ” Sånger för alla
Skapar sångglädje
hos unga och gamla.

ART.NR. GE 13324

eva bornemark

SVENSKA MED SÅNG

• Sånger om vardag, väder, vind, kärlek och vänskap.
• Text och musik på olika kunskapsnivåer.
• Kan användas utefter den specifika gruppen.
• En rolig hjälp för att träna uttal och lära sig språket.
• Rikt illustrerad.

order@gehrmans.se
www.gehrmans.se
1 20 st
ra rs na
20 18
!
kr
pa ma se

BOKA-
0
– s 31 ka

TIDIGT-PRIS
Bo

3 795 KR

Konferens för dig som undervisar i

MUSIK
25-26 april 2018 • Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som undervisar i musik!
Under två dagar fokuserar vi på musikämnet där du får inspiration och ämnesfördjupning. Ta del av föreläsningar som belyser aktuell
forskning i musikpedagogik och ger dig praktiska exempel som du kan använda i din undervisning.

På konferensen medverkar bland andra:

Cecilia Ferm-Almqvist, Rickard Carlsson, Anna Houmann och Bo Rosenkull.

Läs mer och boka din plats på

www.skolporten.se/arrangemang

14 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8

Ett nytt obligatoriskt estetiskt
ämne i gymnasieskolan
Regeringen föreslår, som bekant i promemorian, U2017/0357/GV3, att alla elever som går
ett nationellt gymnasieprogram ska läsa ett obligatoriskt estetiskt ämne. Gymnasiearbe-
tets omfattning reduceras med 50 poäng, från 100 poäng till 50 poäng, 50 poäng tillfaller
en ny obligatorisk estetisk kurs.
De estetiska ämnena ger kompetenser som är viktiga både för individen och för samhället.
Kreativa näringar sysselsätter många och allt fler jobb idag efterfrågar estetiska kompe-
tenser. Alla behöver estetiskt skolning. Det berikar livet. Risken är dock att en 50-poängs-
kurs blir urvattnad, och inte kommer att ge lärarna tillräckligt med tid att genomföra ett
”adekvat” innehåll.
Det kan också bli svårt att hitta lärare som kommer att behövas. När de estetiska ämnena
försvann 2011 förlorade många estetlärare jobbet. Nu måste de återanställas igen - om de
finns kvar.
Enligt en artikel i Lärarnas Tidning de-
lar utbildningsminister Gustav Fridolin
LR och Lf är positiva meningen att de ersätter varandra, men
förbundet utgår från att så är fallet då al-
ovanstående oro, men menar att det inte
går att låta detta påverka de politiska be-
SKL är skeptiska ternativet att dela upp en 50-poängskurs
på kortare delkurser måste anses uteslutet
sluten.
”Åtskilliga ämnen uppvisar lärarbrist och
Skolledarförbundet är av de samma skäl som anges i ovanstående
stycke.
de estetiska ämnena kommer fortsätta
att vara ett av dem framöver. Men det går
negativa Nacka kommun är direkt avvisande:
inte att använda lärarbristen som argu-
ment för att backa in i framtiden. Vi mås-
Nacka kommun avvisar Utbildningsenheten emotsätter sig försla-
get till införande av ett estetiskt ämne i alla
te sända signalerna att det är attraktivt nationella program. Nacka kommuns ytt-
och lönsamt att utbilda sig”, säger utbild- kontakt med konstnärliga och estetiska ut- rande över Gymnasieutredningen menade
ningsministern. Förslaget har varit ute tryck och därigenom utveckla sina kreativa att ett estetiskt ämne om 50 poäng inte till-
på remiss. Musiklärarnas Riksförening förmågor. Tillgången till lärare i estetiska förde något väsentligt till utbildningen. Ett
har tagit del av remissvaren. Åtskilliga ämnen kan visa sig vara bristfällig på flera införande av ett estetiskt ämne kan istället
remissinstanser är positiva till ett obliga- håll efter förändringarna som följde med få negativa konsekvenser för de elever som
toriskt estetiskt ämne på gymnasiesko- Gy 11. Den föreslagna omfattningen kan på inte har fallenhet eller intresse för ämnet
lan. Till dem hör de två lärarförbunden. mindre skolor innebära en relativt begrän- och som därför kan få sämre betyg i den
Lärarförbundet skriver i sitt svar: sad undervisningstid i ämnet, vilket i sin kursen.
tur kan leda till rekryteringsutmaningar för
Lärarförbundet välkomnar att man fö- huvudmännen att skapa attraktiva tjänster. Till de negativa remissvaren sällar sig
reslår att ett estetiskt ämne återinförs: också Teknikföretagen och IF Metall,
Vi anser att alla elever ska ha rätt att ut- Skolledareförbundet har i sitt svar en som i sitt remissvar skriver:
veckla sin kreativitet och sitt skapande mer negativ hållning: Vi avvisar förslaget att införa ett estetiskt
genom olika konstnärliga uttryckssätt. Vi Sveriges skolledarförbund vidhåller sin ämne, benämnt estetiskt uttryck, på bekost-
anser dock att en kurs om 50 poäng ris- kritik mot förslaget. Förbundet bedömer nad av ett förminskat gymnasiearbete. Vårt
kerar att bli övergripande och summarisk. att det varken finns personalmässiga eller ställningstagande riktar sig inte mot ett
Vi beklagar att regeringen nu föreslår en lokalmässiga förutsättningar att med kort estetiskt ämne som sådant. Det är helt och
kurs som är mindre omfattande än den som framförhållning införa ett nytt obligatoriskt hållet en fråga om kvalitet i utbildningen.
gymnasieutredningen föreslog (50 poäng estetiskt ämne. Reformen riskerar att bli En minskning av omfattningen av gymna-
istället för 100 poäng). dyrbar. Ämnet estetiska uttryck ska, enligt siearbetet och därmed resurserna för dess
promemorian, ha praktiska inslag med fo- genomförande, riskerar leda till att syftet
Lärarnas Riksförbund formulerar sig kus på kommunikation och uttrycksformer med att ”prova elevens förmåga att utföra
så här: från flera olika estetiska områden. Skol- vanligt förekommande arbetsuppgifter
Lärarnas Riksförbund tillstyrker utred- verket föreslås ges i uppdrag att utarbeta inom yrkesområdet”, inte kan uppfyllas på
ningens förslag om att ett estetiskt ämne en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck en nivå som motsvara företagens förvänt-
skall ingå i alla nationella program i gym- omfattande 50 poäng. Flera av förbundets ningar.
nasieskolan. Förbundet vill understryka medlemmar uppger att det finns specifika
att kurser som erbjuds ska vara renodlade problem kopplade till de korta 50-poängs- Någon gång nu i vår 2018 fattar riksdagen
estetiska ämnen såsom bild, musik, drama, kurserna. Uppfattningen är att det ofta är beslut om återinförande av ett obligato-
dans osv. Förbundet avvisar utredningens dessa kurser som elever har svårt att klara riskt ämne för gymnasieskolans elever.
förslag om ett nytt samlingsämne ”estetis- då tiden inte sällan bedöms vara för kort. Någon däremot?
ka uttryck” som spänner över flera estetiska En 50-poängskurs ger mindre utrymme
uttrycksformer. för variation i arbetsintensitet och bedöm-
ningsformer än en längre 100-poängskurs.
Sveriges kommuner och landsting Frånvaro kan generellt sett också vara svå-
(SKL) redovisar följande svar: rare att hantera under de kortare kurserna
SKL delar inställningen att estetiska äm- då tidsutrymmet för att hämta igen förlorad (På estetkongressen i Halmstad 13-15
nen kompletterar gymnasieskolans breda studietid är litet. I promemorian anges att april kommer ämnet diskuteras med fö-
bildningsuppdrag. Införandet av ett este- ämnet estetiska uttryck ska kunna inne- reträdare från Skolverket. )
tiskt ämne på alla nationella program är ett hålla flera olika kurser. Det framgår inte
sätt att ge eleverna möjlighet att komma i om dessa kurser ska vara valbara i den

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 15

 Kulturskolekliv
I 2018 års budgetproposition har regeringen hörsammat flera av kulturskoleutredningens
förslag. Betänkandets förslag om att inrätta ett Nationellt kulturskolecentrum, förslaget
om ytterligare utvecklingsmedel att söka för kulturskolorna, liksom förslaget om att skapa
fler och nya utbildningsvägar för lärare i kulturskolan kommer att realiseras med hjälp av
de medel som reserverats i budgeten.

Kulturskolekliv
Bra pedagoger och lärare är betydelse-
fullt för en kulturskola av hög kvalitet.
Bristen på lärare är stor och rekryterings-
problemen tycks öka. Pensionsavgångar
och en strävan efter ett breddat utbud av
kulturuttryck liksom initiativ för en ökad
tillgänglighet betyder att kompetensför-
sörjningen är mycket angelägen. Under
2018 satsar regeringen 25 miljoner och
sedan 40 miljoner årligen för att få fler
lärare till kulturskolan. Pengarna ska gå
till olika utbildningsanordnare så att de
kan skapa attraktiva utbildningar som
passar för kulturskolan. Satsningen inne-
bär bland annat bättre information om
befintliga utbildningsvägar, fler utbild-
ningsplatser, fortbildningsinsatser, och
utvecklingsmedel till vissa lärosäten för
att ta fram utbildningar med relevans för
kulturskolan.
Utbildningsdepartementet gick 24 no- Kulturskolecentrum
vember 2017 ut med en inbjudan till fem- Kulturrådet får tio miljoner kronor av kulturskolor. De kommunala musik- och
ton utbildningsanordnare med anmo- regeringen för att inrätta ett nationellt kulturskolorna har haft och har alltjämt
dan att senast 15 januari 2017 inkomma kulturskolecentrum inom myndigheten. stor betydelse för barns och ungas kul-
med intresseanmälan att vilja medverka Uppdraget handlar om att samordna och turutövande. Många barn och unga får
i regeringens permanenta satsning på stödja den kommunala kulturskolan. Att här möjlighet att utveckla sina intressen
ett kulturskolekliv. Utbildningsdepar- fördela bidrag, ansvara för statistik, följa och talanger. Satsningen på ett nationellt
tementet bedömer att 5-6 lärosäten bör och sprida forskning samt identifiera ut- centrum innebär att verksamheten kan
omfattas av satsningen. Kriteriet för de vecklingsbehov ingår i uppdraget. utvecklas ytterligare när det gäller bredd,
som väljs ut är, som departementet skri- – Det är oerhört glädjande att få det vik- kvalitet och tillgänglighet.
ver, ”att de tillsammans ger en geografisk tiga demokratiska uppdraget att utveckla
spridning över landet och bredd i ämnes-
områden med relevans för kulturskolan”.
kulturskolorna. Det är en fantastisk verk-
samhet där många av våra främsta artis-
“Under 2018 satsar regeringen
Under förutsättning av riksdagen beslu-
tar i enlighet med förslaget i budgetpro-
ter och musiker har sin bakgrund - och
många framtida förmågor kommer att
25 miljoner och sedan 40 miljoner
positionen kommer beslut fattas under växa fram, säger Kulturrådets generaldi-
våren 2018. rektör Staffan Forssell. årligen för att få fler lärare till
Sedan 2016 fördelar Kulturrådet årli-
Ramarna verkar således vara lagda. gen cirka hundra miljoner kronor i ut- kulturskolan.”
Om innehållet vet vi föga. Om vi skulle vecklingsbidrag till landets musik- och
drista oss till en gissning så kommer det
förmodligen handla om kompetensut-
vecklingskurser om vardera 30 högsko-
lepoäng upp till sammanlagt 90 hög-
skolepoäng. För lärare som redan har
en kandidatutbildning kommer det an-
”Återstår att legalisera verksam-
tagligen ”räcka med” en kompletterade
30-poängskurs. Frågan är vad det är man heten och stipulera innehållet i
en reglerad kursplan.”
kompletterar till och vilket innehåll kur-
serna skall ha? Eftersom kulturskolan än
så länge inte är en lagstadgad verksamhet
kommer kursernas knappast att benäm-
nas ”behörighetsgivande”.

Oavsett vad innehållet i kurserna blir

så är regeringens permanenta satsning på
ett kulturskolekliv oerhört viktig i utveck-
lingen av Sveriges kommunala musik-och
kulturskolor och kommer ge dessa ökad
legitimitet. Återstår att legalisera verk-
samheten och stipulera innehållet i en
reglerad kursplan. På detta hoppas vi inte
behöva vänta alltför länge.

16 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8

Musik i Norden
I Musikläraren nr 3 2017 fanns en inbjudan från vår systerorganisation i Norge, Musikk
i skolen till Musikläraredagen i Trondheim i början av oktober. Vi besökte motsvarande
arrangemang 2016 (se Musikläraren nr 4 2016). Vi saknar information om hur många
svenska musiklärare som tog tillfället i akt och deltaga i konferensen. Vi konstaterar att vi
i mångt och mycket saknar kunskap om hur undervisning i de estetiska ämnena i allmänhet
och i musik i synnerhet gestaltar sig i de nordiska länder. Vi sökte därför efter information
på nätet och hos Föreningen Norden. Uppgifterna nedan är knapphändiga men ger dock en
viss fingervisning om sakernas tillstånd i de nordiska länderna.

Grundskolan

Island
De estetiska ämnena delas upp i konst och hantverk. I konst ingår
scenkonst - drama och dans, bild och musik. I hantverk ingår tex-
tilslöjd, hantverk och design samt hem- och konsumentkunskap.
Varje skola organiserar de praktisk-estetiska ämnena självständigt.
Rektorn beslutar om ämnesområdena ska undervisas separat eller
användas i andra ämnen, om ämnena ska ges i koncentrerade korta
kurser eller kontinuerligt under året. Drama finns om ämne, som är
unikt i Europa.
Antal timmar i konstämnen: 624
Allmänt: Ämnet ska stärka elevernas känslighet inför och kunskap
om de grundläggande faktorerna i musik: tonhöjd, noter, klangfärg,
volym, ackord, tolkning och form, så att de kan bilda sig en uppfatt-
ning om olika musikstilar och inse värdet av musik i sina liv. Upp-
hovsrätt och digitala verktyg är innehåll scenkonst.
En lärare med en masterexamen i ett estetiskt ämne tjänar omkring
36 500 svenska kronor i månaden
Finland
Estiska ämnena benämns konst-och färdighetsämnen, i
vilka musik, bild, slöjd, idrott och hem-och konsumentkun-
Norge skap ingår. Antalet timmar i musik i grundskolan 304 tim-
Ämnesfokus ligger på sång och noter. mar.
Antalet timmar i musik i grundskolan: 330 timmar. Allmänt: Musikämnet bör främja en positiv inställning till
Norsk lärarutbildning ger behörighet att undervisa musik och kulturell mångfald. Eleverna ska sjunga, musi-
i alla årskurser, vuxenskola och kulturskola. Det tar cera och komponera. Man ska både främja elevernas musi-
tre, fyra eller fem år att bli lärare i musik. Längden kaliska kunskaper och deras förmåga att samarbeta.
på utbildningen påverkar lönen, inte ämnet eller Lärarnas status är hög. Samtliga lärare har en magisterut-
skolformen. bildning. Över 90% i grundskolan är behöriga.
Cirka 60 procent av estetlärarna är behöriga i Lön Ämneslärare i grundskolan börjar på 26 978 svenska
grundskolan. Den norska riksdagen har i år bett re- kronor i månaden och får i slutet av karriären minst 35 086
geringen komma med en plan för hur de praktisk- kronor. Lönen baseras på hur många timmar man undervi-
estetiska ämnen ska stärkas framöver och hur man sar. Man får 1 120 kronor extra i månaden per extra under-
ska rekrytera fler kvalificerade lärare. visningstimme.
Lägstalönen för en lärare med treårig utbildning
är 33 618 svenska kronor. En masterutbildad lärare
med kan tjäna ända upp till 53 275 svenska kronor.

Danmark
Det finns tre estetiska ämnen: musik, bildkonst och det nya ämnet hantverk och design, som
ersatt slöjd och handarbete.
Musik är obligatoriskt från första till sjätte klass. Fokus ligger på sång och notkunskap.
Antal timmar i musik: 330.
Allmänt: Ämnet lägger grunden för »livslångt och aktivt deltagande i musiklivet«. I högstadiet
är musik en valbar kurs.
Det råder brist på musiklärare. Ämnet har utökats i timplanen de senaste åren och det är van-
ligt att lärare från kulturskolan undervisar i grundskolan. Det finns en ny lag som stipulerar
att kulturskolan och skolan ska samarbeta och att de praktisk estetiska ämnena ska stödja de
teoretiska, särskilt i danska och matematik.
Grundärarutbildningen är fyraårig och man specialiserar sig i tre olika ämnen där de estetiska
kan ingå. Enligt Danmarks Lærerforening genomförs 84 procent av musikundervisningen av en
behörig lärare.
Lärarna i Danmark tjänar i genomsnitt 39 090 svenska kronor i månaden. Källor:
Föreningen Norden
Uttryck
www

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 17

Krönika
Fördjupade upplevelser och en
mångfacetterad klangbotten
Jag var under en musiklektion mitt
inne i en förklaring om varför eleverna
ska lära sig känna igen de olika orkester-
instrumenten. Jag försökte breda ut tex-
ten och målade upp en stor scen med en
fantastisk orkester spelandes filmmusik.
Jag ville att de skulle se det framför sig
och höra hur musiken böljade fram och
tillbaka – ett pampigt inslag av orkes-
terns trumpeter, ett skimrande vackert
solo av en tvärflöjt… Men om man inte
vet vilka instrument som spelar, så blir
det ju svårt att berätta för någon om sin
upplevelse. ”Att ha vetskap om de olika
instrumenten och hur de låter fördjupar
upplevelsen”, ville jag
avsluta min monolog ”...jag tror att vi musiklärare jobbar ni, jobbar ni i
med. Då ropar en av
killarna: ”Man kan ju behövs och kan uträtta stor- vind? Jag oroas över
bara fråga den som verk.”
står jämte”!
Det är inte särskilt
ofta jag måste motivera musiklektio-
nernas innehåll, men detta med orkes-
terinstrumenten mötte en del protester.
Förvånansvärt många elever känner inte
igen de vanligaste instrumenten längre;
saxofon, cello, trombon etc. Något har
hänt under senare år, som gör att ungdo-
marna inte tycker att det längre är nöd-
vändig kunskap. Själv vägrar jag ge upp!
Jag vägrar tro att de här instrumenten
försvinner bort och jag önskar inte att
alla ska behöva fråga någon annan om
vad det är de hör – och att det till slut inte deprimerade analysen jag gör. Jag hop-
finns någon att fråga.
Jag vägrar tro att musikupplevelser i
framtiden ska reduceras från mångdi-
mensionerade ljudupplevelser av olika
klangfärger. Därför var det extra roligt
den lektionen när en annan av mina klas-
ser i år 9 hade sitt prov i instrumentkun-
skap. Just den lektionen uppenbarade det
sig en man från kommunen i bästa hant-
verkarmundering som skulle sätta upp
gardinstänger och lite andra grejer. Två
bustjejer på sista raden viskade ogenerat
öppet till honom: ”Pssst…vet du vad det
här är?” När de hade upprepat frågan ett
par gånger höll han ner borren och sva-
rade högt och tydligt:
”Ja, – han heter som jag!”
”Va? Vad då heter som du?”
”Han som spelar heter samma som jag”.
18
Har du kommit ihåg att betala medlems-
avgiften i Musiklärarnas Riksförening?
www.mrmusik.nu
Det fick mina egna fördomar på skam
och fick eleverna att se djupt beundrande
Musiklärarnas Riksförening
på honom. Jag tackade min lyckliga stjär-
na för att Magnus, hantverkare, kände
Vi är en oberoende förening för musik-
igen trumpetaren Magnus Johansson lärare. Som medlem hos oss får du tid-
och brukade lyssna på honom. Glädjande
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
nog blev dessutom eleverna så förtjusta undervisar i grundskola, gymnasieskola,
i Lindsey Sterlings fiolsolo att de ville
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
veta vem som spelade för att kunna utöka och annan frivillig musikverksamhet.
sina Spotifylistor med en ny artist. Någon
Som medlem möter du musiklärare med
form av seger för mig som lärare, trots erfarenheter som du kommer att ha nytta
allt.
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
Och nu undrar jag hur det är med er politiker och andra beslutsfattare.
musiklärare ute i landet. Vad tänker ni om
era jobb, hur mycket
MR jobbar med att:
Påverka
motvind eller med-
Debattera
Bevaka
ett sviktande med- Kompetensutveckla
lemsantal och känner Stödja medlemmar
att mitt eget ideella Genomföra enkäter/undersökningar
engagemang börjar tryta.
Mer info finns på vår hemsida:
Facebook-gruppen med musiklärare www.mrmusik.nu
fyller sin funktion för många, det inser
Medlemsavgift: 250:-
jag, men hur många skrivelser eller på- Pensionärer 100:-
tryckningar görs från den gruppen som
Studernade: 0:-
når Skolverket, Regeringen, tidningarna? För studerande är numera medlems-
Hur många fler fantastiska länkskafferier
året gratis under hela studietiden!
finns det än det som finns på vår hemsi-
da? Hur många basutrustningslistor görs,
hur många rekommendationer från Ar-
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
betsmiljöverket syns någon annanstans swisha till: 1231219583
– om MR läggs ner? I nuläget är det den
Vi ber dig också att skicka ett mail till:
pas innerligt att jag har fel, men särskilt musiklararnasriksforening@gmail.
hoppfull är jag faktiskt inte. Ändå vill jag com
avsluta denna krönika med att säga att
- Ange ditt namn och din adress.
jag tror att vi musiklärare behövs och kan - Vilken skolform du har din huvudsak-
uträtta storverk. Jag vill så gärna tro att
liga anställning på? (t ex stadium eller
fler vill och kan engagera sig för förut- kulturskolan)
sättningarna på våra skolor.
- Om du är ny medlem, studerande el-
ler pensionär. Tack!
Du som vill vara med och förändra – hör
av dig, värva en kompis, tagga en kollega!
Kom igen! Jag vägrar tro att det inte finns
fler som vill att musiklärare är värda en
djup klangbotten av kunskap, engage-
mang och ett målmedvetet arbete för de
bästa arbetsvillkoren!
Kristina Senborg
Musiklära re n n r 1 2 0 1 8
 NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96

Hitta dina direktnoter och musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

Noterna till Populär Inbjudande

den senaste bok i musik- bok i musik-
cd:n! teori! historia!

249:- 299:- 289:-

BENNY ANDERSSON PIANO STORA MUSIKGUIDEN ALLA TIDERS MUSIKHISTORIA

Musik från ABBA, Chess m.m.
21 transkriptioner för piano
Här finns noterna till samtliga 21
stycken på den nyligen utgivna och
kritikerrosade cd:n Piano. Noterna är
omsorgsfullt transkriberade av Göran
Arnberg. I häftet finns även ett förord
av journalisten och musikkritikern
Camilla Lundberg samt fotografier från
Bennys karriär.
– musikteori för alla
av Roine Jansson
Populär grundbok i musikteori. Boken
är pedagogiskt upplagd, innehåller
mängder av exempel och övningar
med facit – kort sagt ett oumbärligt
material för musikundervisningen.
Boken ger en allmän musikteoretisk
grund, men tar även upp sådant som
är specifikt för olika genrer. 208 sidor.
– från antiken till i dag
av KG Johansson
En lättillgänglig och inbjudande bok
med många färgbilder, faktarutor, not-
exempel och lyssningstips. Här finns
kortare kapitel om antiken och medel-
tiden, längre texter om renässansen,
barocken, klassicismen, romantiken
och 1900-talet, samt mer utförliga
kapitel om jazz och rock. 340 sidor.

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Musi k l ä ra re n n r 1 2 0 1 8 19

 Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Papperslagrets Tryckeri AB
Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och

oberoende förening för alla verksamma och blivande musiklärare
Klar t
Arbetar du i grundskola,
skall Du
v
med ara
gymnasieskola, kommu-
nal musikskola eller stu-
dieförbund kan du vara i MR
med i MR. Även enskild !
grundskola, gymnasiesko- Gå in på vår hem-
la eller kommunal musik- sida: www.mrmusik.
skola kan vara medlem. Yrkesarbetande: 250:- nu så ser du vilka vi är
Välkommen! Pensionärer 100:- och vad vi jobbar för!
Musiklärarstuderande: Gratis Vi har kontakter med
. n u medlemskap under hela studie- departement, Skolver-
s i k tiden ket, Sveriges kommu-
m u ner och landsting mfl.
r
w.m Bg 5337-0706 Du e
w w ll
kan v er Din sk
ara m ola
Skriv till: katarina.landerstedt@gmail.com e dlem
20 Musiklära re n n r 1 2 0 1 8 !