Nr 4 2018 december

k v a r n b y s k o la n
m u s ik ä m n e t t r e t -
t io å r e f t e r ?
t y s t n a r m u s ik e n ?
v i b a c k a r in t e !
b li m e d le m

www.mrmusik.nu 1
www.yamahapianocenter.se

YAMAHA PIANO CENTER

Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att det
görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter
i förhållande till större
Yamahaflyglar.

Yamaha P125
P125 är ett kompakt och prisvärt digitalpiano
i matt svart utförande med 88 vägda tangenter, 24 instru-
mentljud, 20 rytmer för att öva tillsammans med och inbyggda
högtalare. Här finns även en inspelningsfunktion som gör
att du kan lyssna till det du spelat i efterhand. P125 är
5.690 kr
99.000 kr även lämpat för scenbruk tack vare
linjeutgång i stereo.
Silent 139.000 kr

Yamaha PSRE363 NYHET!

Modernt, välljudande keyboard
med hela 574 ljud med split/
layerfunktion, 165 rytmer med
komp i alla möjliga stilar och
150 olika arpeggiomönster. 1.890 kr
Yamaha CLP635
CLP635 erbjuder superbt ljud, anslag och pedalfunktioner, allt perfekt integrerat
för att ge dig känslan av att spela på en flygel. Finns i flera utföranden.

15.990 kr
Yamaha U1
Den 121 cm höga U1-modellen är känd
för sitt klara ljud, stämhållbarhet
och exklusiva design. Med tillägget
TransAcoustic kan du även använda
instrumentets resonansbotten som
högtalare för de digitala ljuden,
alternativ öva tyst i hörlurar.

92.000 kr
Silent 117.000 kr.
Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.

Transacoustic 128.000 kr

Yamaha NU1X NYHET!

Hybridinstrument som
kombinerar en äkta piano-
Yamaha B1 mekanik, ljudet från en CFX
B1 är Yamahas minsta och billigaste modell, och
konsertflygel samt en exklusiv
som tack vare sitt 109 cm höga kabinett kan
möbel i högglanspolerad
förgylla varje hem.
svart finish. NU1X har även
Alla pianon i B-serien kan också fås med en påkostad högtalardel med
Yamaha Silent Piano-teknologi. hela 180W uteffekt.

34.990 kr Silent 53.990 kr 46.190 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB

2Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se
Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se
www.halmemusik.se www.andreassonmusik.se ypc.ordermusic.se
Från redaktionen...
När vi nu satt oss ner i december-
mörkret för att plita ner några rader
”Från redaktionen” drar vi oss till minnes
att vi i denna spalt i de senaste utgåvorna
av Musikläraren refererat till vädret och
de konsekvenser detta kan ha på humör
och allmäntillstånd. För tillfället har vi
ett ruggigt och kallt väderläge. När vi
väl konstaterat detta, skulle ett bastubad
inte vara helt fel? Och när vi väl har tänkt
den tanken så minns vi, och nu förflyttar
vi oss ungefär femton år tillbaka i tiden,
till ett styrelsemöte med Musiklärar-
nas Riksförening och till en diskussion
om storleken på medlemsavgiften i MR.
Medlemsavgiften på denna tiden var 150
kronor och det fanns förslag att höja den
till 200 kronor. Några styrelsemedlemmar
var för, andra mot en höjning. En ledamot
som var för en höjning med 50 kronor
var styrelseledamoten Torbjörn Korssell,
musiker och musiklärare och sedermera
ordförande i MR. Han anförde med em-
fas att 200 kronor inte var någon särskild
stor summa att betala för ett medlemskap
i en sådan förening som MR. Och nu cite-
rar vi den ivrige bastubadaren Torbjörn:
”200 kronor skulle jag till och med kunna
betala till vilken badabastuförening som
helst. Jag kanske aldrig skulle sätta min
rumpa på deras lavar, men enbart för den
goda sakens skull, skulle jag vara med.
Badar bastu, det gör jag hemma.” Med
risk för att ha felciterat Torbjörn, så var
det i alla fall något i den stilen som or-
den föll. Medlemsavgiften till MR 2019 är
200:- och vi hoppas att det är åtskilliga
fler, än som nu är fallet, som kommer att
betala denna, för den goda sakens skull?
Nåväl, vi får se efter nyår hur medlems-
utvecklingen artat sig. Vi hoppas på det
bästa. Föreningen är i vilket fall som helst
i behov av inkomster i form av medlems-
avgifter för att bl.a. driva en hemsida och
finansiera utgivningen av tidningen Mu-
sikläraren.
Som det ser ut i dagsläget tvingas vi be-
gränsa utgivningen av papperstidningen.
Efter diskussion på det senaste styrelse-
mötet där flera alternativ, som fortsatt
utgivning av fyra nummer per år alterna-
tivt enbart digital utgivning, fanns med,
beslöt styrelsen att under 2019 begränsa
den analoga utgåvan till två nummer per
år. Den digitala versionen kommer dock
fortsatt att utgöras av fyra nummer
Vid styrelsesammanträdet hade sty-
relsen också anledning att särskilt na-
gelfara föreningens basutrustningslistor
då dessa utsatts för en hel del kritik i en
insändare i förra numret av Musiklära-
ren. Styrelsen formulerade ett svar som
du hittar på sidan
Både julen och det fjärde numret för
året står för dörren. I tidningen har vi ett
reportage om Kvarnbyskolan och dess
nya musiksalar. Vi glädjer oss verkligen
åt att kunna presentera exempel på en
skola där såväl elever som lärare bidrar
Mu s i k l ä ra re n n r 4 2 0 1 8
Klar t preludium 3
skall Du
redaktionen formulerar sig
v
kvarnbyskolan 4
med ara
modellskola?
i MR musikämnet 8
!
trettio år efter sin tid?
nytt under solen 10
till det musikaliska lärandet under goda mobiltelefoner? non, non!
förutsättningar. Artikeln om modellsko-
lan finns på sidan 3. mr 12
Några sidor längre fram har vi med en styrelsemöte
text skriven av Lars Wilbe, förstelärare på
Kunskapsskolan i Borlänge. Hans bidrag
handlar huvudsakligen om att vi idag har
utrustningslistor 15
en musikundervisning som i mångt och svar från MR
mycket påminner om den som musiklä-
rare bedrev för trettio år sedan. Musiklä- vi backar inte 16
rare köper idag alltför mycket traditionell estetiskt ämne på gy
musikutrustning till musikinstitutionen!
Det finns alternativ som är mycket billi-
gare! Läs och begrunda. utan oss tystnar musiken 17
stopp!
Som Musikläraren skrev om i septem-
bernumret 2018 och som de flesta mu-
siklärare vid det här laget känner till, krönika 18
röstade alliansen i juni 2018 nej till de kristina
rödgrönas förslag om införandet av ett
estetiskt ämne, Estetiska uttryck, för
samtliga gymnasieelever. Ett mycket
negativt besked, men mycket positivt
var att ett stort antal högskolerektorer i
samband med Almedalsveckan i juli skrev
Musikläraren
ett upprop i Svenska Dagbladet för ett in-
förande av obligatoriskt estetiskt ämne
i gymnasieskolan. Det kommer andra ti-
der, var så säkra! Ansvarig utgivare:
För övrigt innehåller årets sista num- Kristina Stenborg
mer ett upprop undertecknat av bla. Ben- Månsagårdsvägen 28
ny Andersson ”Utan oss tystnar musiken”
439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
liksom en krönika skriven av vår outtrött-
liga ordförande Kristina Stenborg.
Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
Avslutningsvis önskar vi alla musiklä- februari, april, september, december.
rare en God Jul och Ett Gott Nytt År med
förhoppning att vi åtminstone skall bli Medlemsavgift: 200:-/år.
åtskilligt fler ”bastubadare” i Musiklärar- Pensionärer: 100:-/år.
nas Riksförening 2019. Studerande: Gratis under hela studietiden.
Snart kommer varmare och ljusare tider! Omslagets första sida: Pablo Melara
Tryckeri: Tryckcentrum i Blekinge AB
Tennvägen 11B
371 50 Karlskrona
Vxl. 0455-130 70
e-post: karin@tryckcentrum.com
Redaktör: Rune Fredriksson
(design, foto och text)
tel. 0733/70 40 16
e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.com
3
Kvarnbyskolan - modellskola?
Välkomna till en populär skola i historisk miljö! Sedan drygt 90 år tillbaka ger Kvarnbyskolan i
Mölndal utbildning i en miljö som andas engagemang, trygghet och kunskapsglädje!
Kvarnbyskolan erbjuder sedan 2005 en musikprofil med inriktning musik och musikdrama i
samarbete med Mölndals kulturskola.
Det går cirka 500 elever i årskurs 7-9 på skolan. Hösten 2017 stod nya musiksalar färdiga. Det
finns en musikklass i varje årskurs. Kvarnbyskolan stoltserar med två musiksalar med till-
hörande ensemblesalar, dramasal och musikdatasal. I direkt anslutning till musiksalarna finns
en stor scen med matsal samt bildsalar.
Wow, tänker vi när vi tar del av informationen på Kvarnbyskolans hemsida. Musikläraren kon-
taktar en av musiklärarna, Torbjörn Agerberg, och får en pratstund.

Enligt Kvarnbyskolans musik-

profils mål vill man

• prioritera musikalisk bredd och

nyfikenhet
• genomföra projekt där ensem-
blespel och musikdrama integre-
ras
• ge eleverna vana och trygghet i
att framträda inför kamrater och
publik
• utveckla musikaliska färdighe-
ter för ett livslångt musicerande
• ge en gedigen grund för att
kunna söka vidare estetiskt pro-
gram på gymnasiet.

Utöver den ordinarie musikun-

dervisningen får musikklassens
elever ytterligare tre lektioner i
musik eller musikdrama.
I musikklasserna får eleverna
bland annat:
• Lära sig grunderna i olika in-
strument i pop- / rockensemble
(trummor, elbas, elgitarr och
synt samt att behärska mikro-
fonsång)
• Sjunga i kör / i smågrupper / i
ensemblegrupper / solo
• Arbeta med teater och drama
för att utvecklas både som sång-
are och människa
• Framträda med musik och mu-
sikdrama i kombination
• Skriva och framföra en egen
barnmusikal
• Arbeta med sången i kombina-
tion med uttryck
• Fördjupa sig i låtskrivande
• Lära sig hantera musikprogram
för dator
•Arbeta med grundläggande
ljudteknik
• Producera egna musikvideos
• Arbeta med grunderna i musik-
teori och gehör
– Om vi minns rätt hade ni väl också
tidigare fungerande musiksalar?
– Det stämmer, vi hade en välutrus-
tad musiksal och grupprum, men i
takt med ett ökat elevunderlag och en
framgångsrik musikprofil insåg skol-
ledningen att skolan som helhet skulle
tjäna på att utveckla musikämnet vad
gäller såväl verksamheten som själva
lokalerna.
– Härligt. Så nu står ni här med två
musiksalar med tillhörande två en-
semblesalar, en musikdatasal, en
musikdramasal och en stor ny scen,
det måste kännas tillfredsställande?
– Ja, vi fyra musiklärare är verkligen
nöjda med nybygget.
– Har samtliga musiklärare heltids-
anställningar i musik?
– Nej, visserligen är vi ca 500 elever
med en musikprofil per årskurs, men,
nej, timmarna räcker inte till … än. Vi
är både ettämnes- och tvåämneslärare
samt samarbetar med en dramapeda-
gog från Mölndals Kulturskola. Själv
har jag en deltidsanställning vid Hög-
skolan för scen och musik vid Göte-
borgs universitet.
Foto: Johan Klovsjö
– Vilka har varit de största hindren
på vägen att bygga en ny musikin-
stitution?
– Den största svårigheten var att jäm-
ka med arkitekten. Att våga lägga sig i
byggprocessen är väldigt viktigt. Arki-
tekten ville t.ex. ha stora fönster och
annan planlösning än vad som ur mu-
sikundervisningsperspektiv är lämp-
ligt. Vi har lyckats få musiksalarna att
ligga på längden så att det blir ”nära”
till både oss lärare och eleverna, om
du förstår. Oftast är ju musiksalarna
långsmala på längden, vi har salar som
är långsmala på bredden. Planerings-
arbetet tog mycket tid. Men det gäller
att försöka vara med så mycket som
möjligt och som sagt våga lägga näsan
i blöt. Åtskilliga möten med akustiker
och byggledare har också präglat ar-
betsprocessen. Men nu har vi flytande
golv, suverän dämpning i väggarna
mellan salarna och ett kablage som lig-
ger i väggar och golv, få synliga slad-
dar… Härligt!
– Något som ni är missnöjda med?
– Det mesta är som sagt bra, men ven-
tilationen är tveksam. Vår ventilation
är tyvärr sammankopplad med övrig
ventilation i byggnaden, och det märks
speciellt vid varmare temperaturer,
luftkvaliteten kunde varit bättre.

4
 Foto: Johan Klovsjö

”Vi har lyckats få

musiksalarna att
ligga på längden så
att det blir ”nära”
till både oss lärare
och eleverna, om
du förstår. Oftast
är ju musiksalarna
långsmala på läng-
den, vi har salar
som är långsmala
på bredden”.
– Ingen överhörning mellan salarna?
– Nej, faktiskt inte, men det beror sä-
kert på att vi som sagt har flytande golv
och väl isolerade och dämpade väggar
och tak.

– Vad är styrkan med institutionen?

– Styrkan är att vi har väl fungerande
ytor överlag och då särskilt bra ytor
för ensemblespel. Ensemblesalarna är
så stora att femton elever får gott om
plats, med sig själva och instrumenten.
Vi är också tekniskt väldigt väl tillgo-
dosedda. Vi har i stort sett allt som
man behöver vad gäller utrustning och
här har MR:s utrustningslistor kommit
väl till pass. Det var bra att kunna re-
ferera till dessa när vi gjorde de stora
inköpen. En sak som är suverän i de två
större musiksalarna är den 2.40 meter
breda projektorduken. Den väl tilltagna
bredden gör att man kan visa två do-
kument samtidigt. Suveränt. Likaså har
vi ett specialritat mediabord, varifrån
vi kan styra det mesta. Vi växlar ofta
mellan två datorer till vår projektor. I
musiksalarna finns också separata för-
stärkare som eleverna sköter själva vid
ensemblespel. Fyra PA-högtalare i varje
musiksal gör att ljudet sprids jämnt i
hela salen. En sak till, vi har stora för-
rådsutrymmen i anslutning till musik-
salarna och scenen.

5 Klovsjö
Foton: Johan

Forts. sid 6
Foto: Johan Klovsjö
– Hur är det ljudmässigt i salarna?
Du skrev ju för ett tag sedan en upp-
sats om tinnitus och hörselproblem
hos musiklärare, så jag antar att lä-
rare och elever inte har några märk-
bara trötthetssympton efter genom-
förd musikundervisning?
– Att vara lärare i musik och musikelev
är som du vet energikrävande och kan
vara tröttande, så visst blir man trött
efter en arbetsvecka. Men vi har som
sagt försökt beakta de ljudmässiga kon-
sekvenserna av musikundervisning så
gott det går. En sak att tänka på är att
ha textilstolar med dämpade stolsben,
liksom att ha dämpande akustikplat-
tor i taken. Det borde förresten vara
en självklarhet i varje musiksal i hela
landet.
– Har lärarrollen förändrats tycker
du sedan ni fått den nya institutio-
nen?
– Definitivt! För samtliga musiklärare
har det inneburit en stor förändring. Nu
har vi allt framme, om du förstår, och vi
styr det mesta från mediabordet. Att ha
allting anslutet till huvudströmbrytare
i salen är tidsbesparande. Mickarna är
uppkopplade, förstärkarna står redo, de
digitala trumseten finns där.
– Något du är missnöjd med?
– Ja, det skulle väl vara att de stora
6
fönsterna medför en hel del ljusinsläpp.
Det är visserligen ingen insyn, med de
tar ju upp yta. Vi har löst det genom
att hänga 24 gitarrer på en kraftig balk,
som går längs hela fönsterväggen.
– Ja, och så finns det en stor scen i ”Den största svå-
direkt anslutning till institutionen,
en scen som vetter ut mot en sam-
lingslokal, som också fungerar som
righeten var att
matsal. Berätta!
– Det är vår stolthet. Den fungerar som jämka med arki-
konsertscen men vi använder den också
när eleverna presenterar sina interna
projekt. Det finns en flyttbar helt ljud-
tekten. Att våga
isolerande blockvägg ut mot matsalen
så vi kan använda scenen även om det lägga sig i bygg-
förekommer aktiviteter i matsalen. Vi
har en fullständig ensembleutrustning
på scenen, så vi behöver inte flytta
processen är väl-
några instrument eller förstärkare när
vi skall använda den, instrumenten digt viktigt.
finns redan där. Vad gäller scenen så
hade vi otrolig hjälp av vår leverantör
av musikutrustning som nästan fung-
erade som projektledare.
– Tips till musiklärare som står i färd
med att göra om eller bygga nytt?
– Ja, det är som sagt, att försöka vara
med hela vägen, arkitekter vet väldigt
lite, och man måste våga lägga sig i, och
sist men inte minst ta hjälp av expertis
när du känner dig det minsta okunnig!
Böcker
från Ejeby
Helle Rosenborg
Musiklära
”Lättlästa och lättfattliga
30 sidor!” (Uttryck)

Helle Rosenborg
Musiklära. Övningsbok
Nu finns också en övningsbok
till den tidigare grundboken
Musiklära.

Ian MacDonald
En revolution i huvudet
Bästa boken om Beatles’
musik nu i storpocket!

Gunilla Gårdfeldt
Scenkonst
En handbok i musik och teater.

Bo Ejeby Förlag
0706-85 91 47
bo@ejeby.se
www.ejeby.se

KÖP DITT EXEMPLAR AV

SJUNG SPRÅKET!
”Sjung språket” är ett material med
16 enkla sånger som underlättar
för dig som lär ut svenska som nytt
språk. Materialet innehåller noter,
ackord, ledarhandledning samt
CD-skiva med inspelade sånger.

Hur västvärlden
fylldes med musik
Ny bok av Lars Östman
shop.raddningsmissionen.se
Kulturhistoriska Bokförlaget
www.kulturhistoriska.se | 08-545 560 50
7
Ett musikämne trettio år efter sin tid?
“Musik var inte min grej”. “Jag lärde mig typ tre ackord på gitarr”. “När vi spelade fick jag alltid ett rytm-
instrument”. “Vi spelade olika låtar på ukulele, jag förstod aldrig varför”. “Vi spelade covers, det lät riktigt
illa och jag skulle lära mig bas, nu minns jag inget av det där”. “Jag skulle sjunga upp för att få betyg, men
fick inte fram en ton knappt.”
I samtal med elever, föräldrar, politiker och andra framkommer ofta en bild av musikämnet som tyvärr inte
är överraskande. Traditionellt hantverkskunnande i form av spel på traditionella, akustiska och möjligen
elektriska instrument har varit kärnan i musikämnet i decennier och är det ofta än idag. Att läroplanerna i
musik från 50-, 60- och 70- talet handlade mycket om rock- och popkulturens olika aspekter gör det logiskt
att äldre vuxna refererar till dessa. Det som är alarmerande är att de yngre idag ofta talar om musikämnet
i liknande termer som sina föräldrar.

På alltför många skolor handlar musik-

undervisning om isolerade moment av
instrumentspel på gitarr, ukulele eller
piano och spel i ensembleform. Under-
visningen fokuserar på reproduktion,
upprepning och på att prestera i livesi-
tuationer. Den tid som läggs på moto-
risk övning minskar tiden för musikalisk
fördjupning och förenklar ämnets syfte.
En alldeles för stor del av eleverna upp-
lever ämnet meningslöst eller som ett
ämne ämnat för de redan förtrogna. Om “Istället för att köpa digi-
ämnet ska överleva krävs vilja att se nya
perspektiv, kunskap om skapande med
tala verktyg köper många
digitala verktyg och en bred utveckling skolor traditionella in-
av professionen.
strument som begränsar
Musikundervisning idag utvecklar alltför
sällan kreativa och innovativa förmågor i
elevernas förmågor..
en tid när de musikaliska uttrycken finns
på så många arenor. När spelmarknaden
blivit större än filmbranschen, i reklam, i
det ständigt expanderande musikskapan-
de som idag sker med verktyg och meto-
der som aldrig ens nämns i många skolor
och än mindre praktiseras. Musik måste i
hög grad handla om kommunikation och
samtid. Om vårt demokratiska uppdrag.
Elever måste ges möjlighet att levande-
göra sin demokratiska röst och lära sig
musikalisk kommunikation genom de det som klingar i huvudet och att produ-
verktyg som används för kommunika- cera för arenor som finns och kommer att planen. En sådan process gick snabbt i
tion idag. Digitaliseringen i musik, de finnas. Det stora ansvaret finns i lärarens gymnasieskolan, en reform som innehöll
nya verktygen och de stora möjligheterna ambition att utveckla sin profession och valbarhet och på några år försvann i prin-
måste bli utvecklingsområden att priori- att möjliggöra förändring. Skollednings- cip den enda obligatoriska estetiska kur-
tera i skolan. Skapandet måste vara ut- frågan är en annan, men den är beroende sen efter grundskolan, estetisk verksam-
gångspunkten och få störst plats. Musik av pedagogisk tydlighet och riktning. het. I ett internationellt perspektiv är vår
måste vara ett ämne för alla elever och ha musikundervisning i grundskolan nästan
fokus på musiken som uttrycksform och Idag finns utbildningspolitiska ström- ett undantag. Det undantaget måste vi ta
kommunikationsmedel. Att vara musik- ningar som informellt kräver att ämnen tillvara på.
lärare 2018 måste kräva stor pedagogisk som läses i skolan alltmer är kopplade till
kompetens, genomtänkta planeringar
och mycket god ämneskunskap.
ekonomi, välfärd och framtid. Eleverna
ställer redan idag höga krav på att den tid ” Musikundervisning
Utvecklingen av musikämnet i skolan
man lägger på ett ämne ska ha relevans,
antingen för en framtida arbetsmarknad
idag utvecklar alltför
går mycket långsamt i ett nationellt per-
spektiv, medan musikutvecklingen i sam-
eller för personlig utveckling på olika
sätt. Det har de all rätt att göra. Ett mu-
sällan kreativa och
hället går i rasande takt. Klyftan mellan
musikbranschens alla delar idag och sko-
sikämne som inte förändras i takt med
omvärlden kan komma att integreras i ett
innovativa förmågor i
lan är redan milsvid och den växer varje
dag. Det är ett svek, när egentligen alla
nytt, estetiskt ämne som får mindre tid en tid när de musika-
elever skulle kunna utveckla stora musi-
och kombinerar till exempel bild, musik
och slöjd. De som vill bli musiker kan ju liska uttrycken finns på
kaliska förmågor och se en mening med
det ämne som alla har förkunskaper i och
använda kulturskolan, folkhögskolan och
musikhögskolan. Den estetiska och kul-
så många arenor...
referenser till. Att i en i övrigt reproduce- turella allmänbildningen för att forma
rande skola få möjligheten att bli entre- framtidens kulturkonsumenter skulle
prenör i estetiska uttryck. Att få lära sig kunna rymmas i ett nytt, bredare ämne
skapa musikaliska resultat som speglar med stor risk för än mindre plats i tim-

8

Musiklärares två viktiga områden för
framtiden:
• Professionsutveckling i skapande med
digitala verktyg - musiklärare måste ut-
veckla sin profession och grunden för det
är att man vill. Yrkesutveckling sker till-
sammans med andra och med systematik.
För att utveckla sin profession behöver
man utmana sina egna föreställningar
om ämnet och våga befinna sig på osäker
mark. Grundläggande för att utveckla en
profession är att man vill och att man ser
sin pedagogiska roll mer som en funktion
och mindre som person.
• Fördelning av musikbudget - oavsett
storlek på den budget man har för att
driva ett ämne handlar det i slutändan
om prioriteringar. Istället för att köpa
digitala verktyg köper många skolor tra-
ditionella instrument som begränsar
elevernas förmågor att på djupet omsätta
musikaliska tankar till klingande resultat
och levandegöra nya arbetsområden. Ge-
nom att skapa långsiktiga planer för såväl
lärandet som för inköp av digitala verktyg
kan man skapa möjligheter att utveckla
musikundervisningen långsiktigt och
samtidigt ge skolan en kontinuitet som
inte är avhängd vilken musiklärare som
faktiskt jobbar.
Lars Wilbe
”Det som är alar-
merande är att de
yngre idag ofta talar
om musikämnet i
liknande termer som
sina föräldrar”.
Lars Wilbe arbetar som förstelärare i
musik på Kunskapsskolan i Borlänge.
Lars har en gedigen musikutbildning
och erfarenhet som lärare på estetiska
programmet, som musiker och som
gitarrpedagog. När vi kontaktar Lars
inleder han med att ge uttryck för att
han har en allmän frustration över
att musikämnet krymper och att det
finns ett alltför stort antal outbildade
”Lärarnas riksförbunds Forum för Kul-
musiklärare i den svenska skolan. Vad tur och kommunikation sänder under
gäller alla utbildade musiklärarna så
december ut en enkät till medlemmarna
är hans åsikt ”att vi gemensamt måste som undervisar i estetiska ämnen. En-
utveckla professionen i en riktning
käten syftar till att ta reda på om förut-
som ger eleverna möjlighet till nya sättningarna på skolan för de estetiska
estetiska uttryck som inte är låsta till
ämnena är uppfyllda. Resultatet kommer
de traditionella musikinstrumenten”. att publiceras i en rapport under februari
Musiklärarna, anställda av Kunskaps-
månad och användas i samtal med Skol-
skolan, har en gemensam digital verket. Vi vill ha ökad kännedom ifall
plattform och träffas regelbundet re-
huvudmännen ser till att kursplanerna
gionvis i syfte att säkerställa kvalitet kan genomföras på ett acceptabelt sätt.
och utveckling i musikundervisning-
Resultatet kan också sätta spår i arbetet
en. med nya kursplaner och vid inspektioner
Musikläraren är tacksam för kom- av de estetiska ämnena.
mentarer till Lars Wilbes intressanta
text. Katarina Reineck och Karin Johansson, förbunds-
styrelsen i Lärarnas riksförbund”
9

Studerande får gratis medlemsskap!
s o le
r
nde
Ny tt
u
Julklapp?
Ge dig själv eller någon annan ett med-
lemsskap i Musiklärarnas Riksförening?
Typiska kulturskoleeleven:
barn till högutbildade föräl-
drar
Barn till föräldrar som har vidare-
utbildat sig efter gymnasiet går of-
tare på Kulturskolan än andra barn. I
hög utsträckning är de också födda i
Sverige. Det slås fast i en ny studie från
Göteborgs universitet.
Den svenska kulturskolan utbildar barn
och unga mellan sju och 18 år i olika
konstformer utanför skoltid. I ett fåtal
svenska kommuner är kulturskolan gra-
tis, men på de flesta orter krävs en ter-
minsavgift.
Kulturskolan ska locka alla barn i lan-
det, oavsett socioekonomisk bakgrund
och härkomst, men enligt en ny studie av
Svenska centralbyrån (SCB) och Högsko-
lan för scen och musik vid Göteborgs uni-
versitet, är den typiska kulturskoleeleven
en svenskfödd flicka med välutbildade
föräldrar som har ett högt kulturellt ka-
pital.
− Ingen har tidigare på nationell nivå och
på så god vetenskaplig grund kunnat kon-
statera att barns deltagande i kultursko-
lan i så hög grad är avhängigt föräldrars
kulturintresse, säger Monica Lindgren,
professor vid Högskolan för scen och mu-
sik enligt ett pressmeddelande.
I studien har 2.413 sjätteklassare i landet
svarat på en enkät. De har bland annat
fått svara på varför de i vissa fall börjat på
kulturskolan men valt att hoppa av efter
en tid. Svaret handlade i hög utsträckning
om tidsbrist – eller bara att det inte var
särskilt roligt.
Källa: TT
http://www.kulturellahjarnan.se
10
n?
Se www.mrmusik.nu
Kvinnors situation i musikin-
dustrin tas upp i EU
Rörelsen Keychange som arbetar för
att främja kvinnor i musikindustrin,
presenterar ett nytt manifest i EU-
parlamentet
– Det handlar om musikbranschens
överlevnad. En modern musikbransch är
också en jämställd musikbransch, säger
Ragnar Berthling, verksamhetsledare på
Musikcentrum som är en av de svenska
aktörerna i Keychange.
Rörelsen har tidigare arbetat för jämställ-
da artistbokningar på festivaler. Nu pre-
senterar den ett manifest med mål för att
göra hela musikindustrin mer jämställd.
Manifestet innehåller rekommendatio-
ner om att EU bör göra en grundlig utred-
ning om kvinnors situation i branschen.
Bland annat vill Keychange underlätta
för musiker att ta föräldraledigt, minska
lönegapet bland artister genom nationell
lagstiftning och skapa en trygg miljö med
gemensamma riktlinjer kring sexuella
trakasserier. Ragnar Berthling tror att
uppmaningarna kommer att ha en inver-
kan på politiken.
– Genom att vi formellt lägger fram det
här och genom att vi formellt har fått så
mycket uppmärksamhet i media interna-
tionellt så tror jag att det kommer att få
en enorm inverkan på alla nivåer, säger
Ragnar Berthling.
Källa: SVT
Här finns mycket matnyttigt att hämta...
Téléphone cellulaire? Non,
non!
Frankrikes utbildningsminister
Jean-Michel Blanquer har vunnit po-
pularitet med sin skepsis mot digital
teknik i skolan. Nu vill han förstärka
förbudet mot mobiler under skoltid.
Blanquer said in BBC: “These days the
children don’t play at break time any
more, they are all just in front of their
smartphones and, from an educational
point of view, that’s a problem. That
is why at the start of the new school
year, students in France will no longer
be able to turn on their mobile phones
during school hours.”
Rektorn på Svenska skolan i Paris, Ka-
rin Gadelii, menar att motståndet mot
mobiler i skolan är särskilt starkt i
Frankrike eftersom mobilanvändandet
utmanar det traditionella franska sät-
tet att umgås.
Källa: TT
Låna en musiklärare?
I början av november 2018 fanns ett
udda låneerbjudande på biblioteket i
Borgholm. Folk kunde helt enkelt gå in
och låna en musiklärare.
Under två timmar fanns personal från
Kulturskolan på plats för att samtala med
folk som är intresserade av att lära sig
spela ett instrument.
Det är en del i Kulturskolans senaste sats-
ning för att göra skolans verksamhet mer
synlig och nå ut till fler som vill vara med.
Kulturskolan har även haft öppet hus.
Källa: TT
 Diss Dess
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

och

Dass

Understundom tvingar vi oss att bli lite mer
kulturella än vanligt, i detta fall att läsa
Torgny Lindgrens bok ”Minnen”. På sidan 17
står följande, som definitivt är värt att min-
nas:

”Tydligast minns jag morfar. Han var nära två

meter lång och omåttligt bred över skuldrorna
och hade rött hår och ännu rödare skägg. Vad jag Det har varit val,
särskilt minns är hans sångröst, mild och varm va?

Till alla musiklärare:

och vig och stark, nästan genomträngande. Han
var oppsjongare i kyrkan, han var så att säga or-

En God Jul och

gel. De orglar min släkt tidigare hade byggt vara
uppbrända av åskan. Därför behövdes en opps-

Ett Gott Nytt År!

jongare. Han reste sig upp i kyrkan, manade med
sina väldiga nävar och handflator församlingen
till tystnad och sjöng sedan de första raderna i
den tillbörliga tonarten. Prästerlig, ja överpräs-
terlig, det var vad han var......”
Juldikt
Nu tindrar stjärnor i det blå
i hus och fönster likaså
och alla röda tomtar gå
med vita skägg och luvor på.

Ge oss musik, fiolen stäm

och sjung om julen och Betlehem!
Låt Staffan vattna fålar fem
och god havre fodra dem.

Låt friden komma till envar

Se Kalle Anka tystnat har
sen klapputdelningen är klar

Klavén
och bara sömnigheten är kvar.

Lennart Hellsing

Copyright: Johan Wettergren

11
 Medlemsskap 2019
www.mrmusik.nu Skrivelse till
utbildningsuts-

www.mrmusik.nu
kottet
Musiklärarnas Riksförenings
styrelse sammanträdde senast
181006 på Artisten i Göteborg.
Förutom sedvanliga sammanträ-
despunkter skrev och skickade
styrelsen en skrivelse till Utbild-
ningsutskottet med anledning av
det negativa beslutet i juni 2019
avseende införande av ett obliga-
toriskt estetiskt ämne i gymna-
sieskolan (Se www.mrmusik.nu).
Likaså diskuterades innehållet i de
basutrustningslistor som står till med-
lemmarnas förfogande på hemsidan. Vid
sammanträdet hade styrelsen anledning
att särskilt nagelfara listorna eftersom
dessa utsatts för en hel del kritik i en in-
sändare i föreningens tidning Musiklära-
ren. Tidningen i sig var också föremål för
diskussion. I takt med ökade tryck- och
portokostnader i samband med produk-

BLI MEDLEM!
Yrkesarbetande och organisationer: 200 kr
Pensionärer: 100 kr
Som student får du gratis medlemskap under hela din studietid!
BETALA i första hand med swish till:
1231219583
(Skriv namn och adress i meddelanderutan). 

 mar konstaterades att ett förvånansvärt
Du kan också betala till bankgiro: 5337-0706
(skriv ditt
namn och adress i meddelanderutan). 
Oavsett vilket sätt
du väljer att betala eller vilken medlemsgrupp du tillhör, är
vi tacksamma om du går in på vår hemsida och under BLI
MEDLEM skriver in ditt namn, din adress och e-postadress.
“Det är kul att vara medlem i Musiklärarnas Riksförening...”
tionen av tidningen finns det nu skäl att
göra vissa förändringar vad gäller ut-
givningen. Efter diskussion där flera al-
ternativ, som fortsatt utgivning av fyra
nummer per år alternativt enbart digi-
tal utgivning, beslöt styrelsen att under
2019 begränsa den analoga utgåvan till
två nummer per år. Den digitala versio-
nen kommer dock att fortsatt utgöras av
fyra nummer.
Vad beträffar rekrytering av nya medlem-
litet antal kommunala musikskolor är
medlemmar i Musiklärarnas Riksfören-
ing. Åtgärder för att rekrytera fler av dessa
samt rekryteringsfrågor överhuvudtaget
kommer att diskuteras vid nästa styrelse-
möte som äger rum i januari 2019.
” Det är förvånansvärt
att det är så få kom-
munala musikskolor
som är medlemmar i
Musiklärarnas Riksför-
ening!”

12
Nya kursplaner
Under 2019 reviderar Skolver-
ket grundskolans kursplaner och
vissa ämnesplaner på gymnasial
nivå. Inför det här arbetet sam-
lar Skolverket in synpunkter på
olika sätt. Just nu har du som
musiklärare möjlighet att lämna
synpunkter på det centrala inne-
hållet.
Skolverket arbetar som sagt med en
översyn av kurs- och ämnesplaner. In-
riktningen på arbetet är att skapa bättre
balans mellan faktakunskaper och för-
mågor, att se över att det finns en rim-
lig balans mellan innehåll och tid för
undervisning samt att skapa förbättrade
kunskapskrav för att underlätta betygs-
sättningen.
Under hösten 2018 har Skolverket träf-
fat lärare från olika skolformer, forskare,
intresseorganisationer, fackförbund och
andra myndigheter.
Som musiklärare har du möjlighet att
lämna dina synpunkter på det centrala
innehållet. Skolverket vill veta hur du
ser på det centrala innehållet utifrån gäl-
lande timplaner eller kurspoäng. Vilka
innehållspunkter lägger du mycket tid på,
vilka är viktigare än andra, vilka uppfat-
tar du som alltför abstrakta eller detalje-
rade? Enkäterna är öppna till och med 16
december.
Tidsplan för arbetet
Årsskiftet 2018/2019: Riktlinjer och skri-
vanvisningar
Erfarenheterna från samråden och de
synpunkter vi fått från lärare via höstens
enkät används för att tillsammans med
lärare, ämnesexperter och forskare arbe-
ta fram riktlinjer för revidering av kurs-
och ämnesplaner.
2019–2020: Revidering av kurs- och äm-
nesplaner
Under 2019 revideras grundskolans kurs-
planer och vissa ämnesplaner på gymna-
sial nivå. Revideringsarbetet genomförs
i samverkan med lärare, ämnesexperter
och forskare och det kommer också att
finnas nya möjligheter att lämna syn-
punkter via webben. Reviderade kurs-
och ämnesplaner planeras att, om reger-
ingen fattar beslut, träda i kraft under
hösten 2020.
Bakgrund till revideringarna
Skolverket arbetar kontinuerligt med att
analysera skolans styrdokument utifrån
olika aspekter. I juni beslutades att se
över kursplaner och ämnesplaner utifrån
fyra prioriterade områden.
1. Betona faktakunskaper mer
Vår analys visar att formuleringar om må-
len i grundskolans kursplaner kan upp-
fattas så att faktakunskaper inte tillmäts
tillräckligt stor betydelse. I grundskolan
används enbart kunskapsuttrycket ”för-
måga att” i målen. På gymnasial nivå an-
vänds också uttryck som ”kunskaper om”,
”färdigheter i” och ”förståelse av”. Skol-
verket vill se över användningen av be-
greppet förmåga i grundskolans kurspla-
ner för att därigenom bidra till en bättre
balans mellan fakta och förmågor.
2. Anpassa det centrala innehållet
I vissa kurs- och ämnesplaner är det
centrala innehållet väldigt omfattande,
vilket kan skapa svårigheter att få tiden
för undervisningen att räcka till. Detta
behöver ses över för att skapa en rimlig
balans mellan innehåll och tiden för un-
dervisningen. Konkretionsgraden varie-
rar också mellan olika kurs- och ämnes-
planer och i vissa ämnen är det centrala
innehållet inte tillräckligt konkret. Även
detta behöver ses över.
3. Tydliggöra skillnaden mellan års-
kurser och kurser i det centrala inne-
hållet
Skoverkets analys visar att det centrala
innehållet i kursplanerna inte tydliggör
tillräckligt väl den kunskapsutveckling
som ska ske mellan olika årskurser och
kurser samt mellan olika skolformer. Det
ska till exempel bli tydligare att det inne-
håll som en elev i årskurs 3 möter i un-
dervisningen skiljer sig från vad en elev i
årskurs 9 möter.
4. Förbättra kunskapskraven
Med dagens betygssystem behöver kun-
skapskraven göras mindre omfattande
och mindre detaljerade för att undvika
att det uppstår problem vid betygssätt-
ning. Formuleringarna av kunskapskra-
ven ska underlätta en helhetsbedömning.
Därmed kan man komma åt problemet
att en elev kan få ett betydligt lägre be-
tyg bara för att eleven inte har kunskaper
motsvarande en del av ett kunskapskrav.
”Vi går också vidare med att undersöka
om vi kan formulera kunskapskraven
bättre med mer ämnesspecifika begrepp
och förmågor”, som Skolverket uttrycker
det på sin hemsida.
Deltag i arbetet du också!
Den 27:e European Association
for Music in Schools (EAS) kon-
ferensen äger rum i Malmö, 15-
18 maj, 2019. Konferenstemat
är ”The School I’d Like” - Music
Education meeting the needs of
the children and young people
today
Temat “The School I’d Like” hoppas ar-
rangören Musikhögskolani Malmö, ska
stimulera till mångfacetterade presen-
tationer, workshops, kollaborativa mö-
ten och samtal om hur musik och mu-
sikundervisning ser ut och hur vi skulle
vilja att det ser ut. ”Tell us about the mu-
sic education you would like!”
För att fylla på med ytterligare ”noter till
arrangemanget” kontaktade Musiklära-
ren en av projektledarna Tommy Lind-
skog och ställde frågan:
– EAS?
– Det unika med European Association
for Music in Schools och dess konferenser
är dessa knyter samman forskare, prakti-
ker, studenter och doktorander. De flesta
presentationer vid kongressen kommer
att vara praxisnära med utgångspunkt
i musikundervisning. Dessutom träffas
under konferensen studenter från Euro-
pas alla hörn i ett Studentforum. Anmä-
lan till detta forum sker genom de Natio-
nella Koordinatorerna.
– På vilket sätt kommer innehållet i
konferensen att påverka deltagarnas
kommande verksamhet?
– EAS har många Mission statements
och det viktigaste är just att påverka mu-
sikpedagogisk praxis. Vid den här konfe-
rensen handlar det om att lyfta elever-
nas röster och skapa fötutsättningar för
oss alla att leva den dröm som vi bär på
gällande framtidens musikutbildning.
– Det låter det...?
– Ja, ett deltagande kommer definitivt
bidra till en ökad medvetenhet om den
betydelse som elevers rösters måste få
för musikundervisningens utveckling
och förändring. Välkommen till ”The
School I´d like!
– Tack!
https://eas-music.org/2019-malmo-se
Kontakt: eas2019@eas-music.org
13


kbok
Musi tastiska
fan
från
m ble
Ense !
Yria

FLYTANDE FORM Nationell Estetisk Kongress

• Härlig musik.
• Låtar som man vill sjunga, spela och dansa till. 5 - 7 april 2018
• Ger förståelse för varför vatten är livsviktigt.
• Lärarhandledning kopplade till låtarna. i Jönköping
• Tydliga rörelse och rytmikmetodik-tips.
• CD med alla låtar och sing along-spår. Information och anmälan:
• För barn i mellanstadieåldern.

order@gehrmans.se
ENS
EMB
LE
www.estetkongress.se
www.gehrmans.se

14
Svar till Insändare i
Musikläraren nr 3
2018
MR:s styrelse uppskattar
Christel Weiners välskrivna
insändare om basutrust-
ningslistan. Listan har revi-
derats ett antal gånger ge-
nom åren och i den senaste
varianten har vi kopplat ut-
rustningen i musiksalen till
att kunna uppnå kunskaps-
kraven i Lgr11 (från aug
2014).
Grundsyftet med listan är
att musikläraren tydligt
ska kunna påvisa vilken ut-
rustning som krävs för att
bedriva undervisning en-
ligt gällande kursplan. Vi
är mycket medvetna om att
musiklärare runt om landet
har mycket olika förutsätt-
ningar, både vad det gäller
lokaler och undervisnings-
gruppernas storlek. Men vi
är övertygade om att mu-
siklärare kan ta hjälp av lis-
tan i sina diskussioner med
arbetsgivare om undervis-
ningens upplägg och förut-
sättningar.
Några kommentarer till Christel Weiners
förslag till förändringar:
• vi håller med om att man inte behöver
specificera antal trumset i musikinstitu-
tionen!
Självklart kan slagverksstämmor utfö-
ras på andra instrument som ex. djembe,
darbouka, cajon eller congas (alt. Body
percussion). Vi har valt att inte precisera
dessa instrument utan istället skriva “ryt-
minstrument”. Detta för att det kan vara
problematiskt att avgränsa vilka slag-
instrument man då ska ta med i listan.
Men vi anser fortfarande att eleverna bör
komma i kontakt med både akustiska och
digitala trumset i musikundervisningen.
• det är ett utmärkt förslag att formu-
lera “ackord- och melodiinstrument som
räcker till alla elever i undervisnings-
gruppen”. Sedan är det upp till rektor/
arbetsgivare att fördela resurser till un-
dervisningsgruppernas storlek.
OBS! På MR:s hemsida finns basutrustningslis-
tor under Verksamheth/arkiv/dokument
• att öva basstämmor på gitarr (efter ex. instrument för detta ändamål. Det viktiga
tabulatur) är en effektiv metod för att få är att eleverna kan få komma i kontakt
flera elever att kunna spela elbas. Vi an- med instrumenten IRL - alltså inte bara
ser att det är viktigt att man preciserar att på bild eller via lyssningsexempel.
det finns elbas med förstärkare resp. elgi-
tarr med förstärkare i klassrummet. An- Vi välkomnar ytterligare synpunkter
talet 2-3 st kan givetvis diskuteras. Men på utrustningslistan. Det är viktigt att
om man har stora undervisningsgrupper hålla den så uppdaterad som möjligt.
är en elbas och en elgitarr klart otillräck- När den aviserade omskrivningen av
ligt. Självklart ska man kunna musicera i kursplanen har genomförts är det sä-
ensemble med andra instrument än rock- kert dags att ännu en gång revidera
instrumenten men vi är mycket tveksam-
ma till att helt ta bort dessa instrument
utrustningslistan!
från listan som Christel föreslår. Vi måste MR:s styrelse
kunna möta elevernas önskemål att spela
musik som de möter i sin vardag. Men en
viktig uppgift för musiklärare är givetvis
att öppna upp öronen för annan musik än
rock/popmusik!
• den snabba utvecklingen med Chrome-
books och andra digitala verktyg i skolan
gör att formuleringen musikprogram /
appar med tiden kanske blir inaktuell.
Frågan är om tillgång till en stabil och väl
fungerande trådlös nätverksuppkoppling
för alla elever ska stå i en utrustningslista
för en musiksal? Med den pågående di-
gitaliseringen borde detta vara en själv-
Utrustningslista kopplad till kunskapskraven i åk 6
klarhet för hela skolan….. Vi anser att det
är tveksamt att utgå från att elever ska Lokaler
• Musiksal med fri golvyta som möjliggör instruktion, genomgång, dans och rörelse.
kunna använda egna mobiler i musikun- •
•
Tillgång till grupprum i anslutning till musiksal
Tillgång till samlingslokal med scen och ljus- och ljudanläggning
dervisningen. Alltså bör det fortfarande
Kunskapskrav E-nivå åk 6 Utrustning Kommentar
stå att man har tillgång till datorer/iPads Eleven kan delta i gemensam • Digitalpiano, gitarr • Bra kompinstrument för
i musiksalen. Christel skriver mycket tan-
sång och följer då i någon musikläraren
mån rytm och tonhöjd.
keväckande om hur hennes elever spelar
Eleven kan även spela delar • 10 keyboards/synthar med • Melodistämma och
av en enkel anpassad melodi-,
bas- och slagverksstämma
hörlurar ackordspel
in sig själva och utvärderar sina egna in-
• 10-15 gitarrer, både nylon- • Ackordspel
samt bidra till ackompanjemang
på ett ackordinstrument med
och stålsträngade gitarrer
(även vänster)
spelningar. några ackord. • 2-3 elgitarrer med
förstärkare
Dessutom sjunger eller
spelar eleven på något
• 2-3 elbasar med förstärkare
minst 2 trumset (både
•
•
Basstämma
Slagverksstämma
• det är också ett utmärkt förslag att Kul-
•
instrument i viss mån med digitalt och akustiskt set)
timing. • Rytminstrument
turskolan kommer ut till skolorna och vi- • Mikrofoner med stativ och
PA-anläggning
• För att sjunga till
instrumentkompet
sar sina instrument. Men i samband med Eleven kan, utifrån egna
musikaliska idéer, bidra till
• (instrument ovan) • För musikskapande
undervisning i de olika instrumentgrup- att skapa musik genom att
med hjälp av röst, instrument • Datorer/ipads med hörlurar • Digitala verktyg
perna menar vi att det borde finnas “De- eller digitala verktyg utgå
från några enkla musikaliska •
och MIDI-klaviaturer
Musikprogram/appar • Skapa/spela in musik
moinstrument” att prova på från de olika mönster och former och
pröva hur dessa kan bidra
• Skrivare
instrumentgrupperna. Dessa ska ses som till en fungerande
komposition.
• Storbildsprojektor • För att visa och undervisa i
program och appar
komplement till de vanliga klassrumsin- Eleven kan föra enkla
resonemang om eget och
• Storbildsprojektor
med dator/iPad
• Visa musikgenrer från olika
kulturer.
strumenten som används i ensemblespel. andras musicerande.
• PA/stereoanläggning • Lyssna på musik
Man kan med fördel köpa in begagnade Eleven kan även uttrycka sig
på ett enkelt sätt om egna • Spotify-konto/iTunes • Musikbibliotek
musikupplevelser samt
beskriva och ge exempel på
hur musik kan påverka
människor
Dessutom kan eleven med Demoinstrument (ex. stråk-,
• • Prova instrument från olika
viss säkerhet urskilja och ge blås-, slaginstrument) instrumentgrupper
exempel på musikaliska
karaktärsdrag från olika
genrer och kulturer samt
med viss säkerhet ge
exempel på instrument från
olika instrumentgrupper.
Övrigt: Notställ, instrumentställ,sångböcker/musiklitteratur, whiteboardtavla med notlinjer alt. smartboard,
hörselskydd, bärbar digital inspelningsutrustning/dokumentationsutrustning (ex. Zoom/iPad/videokamera)
15
Musiklärarnas Riksförening december 2014
Vi backar inte om estetiska ämnen! Inte vi heller!
”Vår framtid handlar om att unga får redskapen att förstå och föränd-
ra världen, och där spelar de estetiska ämnena stor roll. Det vi lär oss
i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort”, skriver Gustav Fridolin
(MP) och Alice Bah Kuhnke (MP).
Konst och kultur är inte ytlig smyck-
ning eller enkel förströelse. Det är vägar
för att förstå världen, att kunna arbeta
kreativt och nyskapande med avancerade
processer.
Det är ingen slump att några av våra
främsta forskningsinstitut i världen ak-
tivt arbetar med att föra samman konst-
närer och forskare för att skapa ny kun-
skap.
Det är ett rop i tiden när Dagens Industris
ledarsida beskriver hur Silicon Valley är
fyllt av litteraturvetare och efterfrågar
fler konstvetare i Sverige.
I en tid när allt fler inser och efterfrågar
värdet av bildning, kultur och estetik, är
det sorgligt att se hur de borgerliga parti-
erna i Sveriges riksdag ignorerade kultu-
rens roll i skolan och röstade ner reger-
ingens förslag om att alla gymnasieelever
åter ska få läsa ett estetiskt ämne.
Det är att vända sig bort från hur kunskap
kan erövras i en värld som förändras.
Vår framtid handlar om att unga får red-
skapen att förstå och förändra världen,
och där spelar de estetiska ämnena stor
roll. Det vi lär oss i de estetiska ämnena
hjälper lärandet i stort.
Som ett exempel har man i forskning
kunnat påvisa hur tidig musikundervis-
ning stimulerar både språklig och mate-
matisk utveckling.
De borgerliga partierna tycks betrakta
konst och kultur som något mindre vik-
tigt, som ett slags underhållning vid si-
dan av den riktiga utbildningen och ar-
betsmarknaden.
Men de stora och växande exportindu-
strierna inom kreativa fält som musik,
mode och design är beroende av att alla
kommer i kontakt med olika kulturella
uttryck och får möjlighet att utveckla
sina skapande talanger.
I allt fler andra yrken behöver också med-
arbetarna idag estetiska kunskaper. I sitt
jobb förväntas man kunna presentera en
tjänst eller produkt, konceptualisera sitt
företags verksamhet eller klara av att för-
Alice Bah Kuhnke Gustav Fridolin
16
stå olika kulturella uttryck.
Det här kan såklart beskrivas som enkla,
instrumentella värden. Men kulturen och
bildningen har ett djupare värde än så, i
vad den ger till den enskilda människan.
En stark kulturell bildning ger förmågan
att förstå och kommunicera om det allra
svåraste. Det behövs som mest i en tid där
världen är under stor och snabb föränd-
ring.
Under den borgerliga regeringstiden
monterades kulturen i skolan ner. För-
utsättningarna för kulturskolorna för-
sämrades, och i gymnasiet tog man aktivt
bort estetiska ämnen för de allra flesta
elever. Med Miljöpartiet i regering har vi i
stället investerat stort i kulturskolan.
För första gången någonsin finns en sam-
lad politik för en stark och likvärdig kul-
turskola i hela landet, där alla barn och
unga kan få möjlighet att prova att stå på
scen eller spela ett instrument.
Vi har också infört statliga pengar för be-
mannade skolbibliotek, ger varje förskola
ett litet bibliotek och satsat på läsfräm-
jande insatser i skolan.
Men när regeringen föreslog ett estetiskt
ämne för alla gymnasieelever valde de
borgerliga att stoppa detta tillsammans
med Sverigedemokraterna.
Det är inte främst ett nederlag för reger-
ingen utan för de många gymnasieelever,
framförallt på yrkesprogrammen, som
fråntas möjligheten att lära känna este-
tiska ämnen, att utveckla sina förmågor.
Det drabbar så klart hårdast barn som
växer upp i hem eller på platser där det är
långt till närmsta konsertupplevelse eller
teaterscen.
Miljöpartiet går till val på att ge estetiska
kunskaper större plats i utbildningen,
från förskola till folkbildning. Vi vill att
alla barn och unga ska kunna få plats i en
kulturskola.
Och vi backar inte på vårt krav om
att estetiska ämnen ska återinföras
på samtliga nationella gymnasiepro-
gram.
Som Musikläraren skrivit om i
septembernumret 2018 och som
de flesta musiklärare vid det här
laget känner till, röstade allian-
sen i juni 2018 nej till de röd-
grönas förslag om införandet av
ett estetiskt ämne, Estetiska ut-
tryck, för samtliga gymnasieele-
ver. En ivrig advokat för ett obli-
gatoriskt ämne är och har varit
Sverker Zadig, som utöver att
vara lektor vid Spyken i Lund in-
går i ledningsgruppen för Estet-
kongressen vilken 2019 har sin
sammankomst i Jönköping 5 – 7
april. Musikläraren är nyfiken på
hur han tog det negativa beske-
det i juni….
– Jag ser det som rena pajkastning, ett
politiskt steg av alliansen, tillsammans
med SD, för att omkullkasta den tidigare
regeringens vallöfte om ett återfört obli-
gatoriskt ämne för samtliga gymnasie-
elever. Vi har på våra tidigare estetiska
kongresser haft med politiker som talat
för ett estetiskt ämne på gymnasieskolan,
och det gäller både moderater och andra
från alliansen som varit positiva. Bered-
ningen av ämnet hade ju också passerat
samtliga nödvändiga instanser för ett
positivt beslut i riksdagen, lagrådet hade
inga anmärkningar, så viss känns det som
ett rent politiskt utspel att fälla reger-
ingsförslaget.
– Hur ser du på framtiden?
– Jag är försiktigt positivt faktiskt, om jag
får säga. Det finns framtagna kursplaner,
remissarbetat är avklarat och vi har kon-
tinuerligt fört diskussioner med Skolver-
ket, så manegen är krattad. Vad vi väntar
på är en ny regering som förhoppnings-
vis är positiv till återinförandet av ett
estetiskt ämne och sedan kan det gå rätt
fort , tror jag. En oerhört positiv sak var ju
att ett stort antal högskolerektorer skrev
ett upprop för ett obligatoriskt estetiskt
ämne i gymnasieskolan i direkt anslut-
ning till beslutet.
– Vi antar att ämnet kommer upp på
estetkongressen i Jönköping 5 - 7 april
2019?
– Skulle tro det..
– Vad blir annars huvudtemat för kon-
gressen?
– Det kommer att handla om estetisk di-
daktik och framför allt lärarnas lärande.
Vi kommer att ha många spännande per-
spektiv på detta, så välkommen till Jön-
köping och www.estetkongress.se
Utan oss tystnar musiken
Upprop. ”De populistiska partier som vill annektera den svenska folk-
musiken och den folkliga kulturen för att nå ut med sitt extremnatio-
nalistiska budskap har helt enkelt inte fattat vad folkmusik är.”
Ett tjugotal folkkära artister som Benny Andersson, Åsa Jinder och
Tomas Ledin samlas i uppropet ”Utan oss tystnar musiken”.
Viljan att annektera kulturella uttryck,
förbjuda andra, hitta ett renrasigt kultu-
rellt ursprung för att stärka idépolitiska
syften och för att hitta hem, är ett åter-
kommande tema genom de mest destruk-
tiva perioderna av mänsklighetens histo-
ria.
Vi ser nu återigen hur samma extrem-
nationalistiska krafter som resulterade i
andra världskrigets galenskap knackar på
den folkliga kulturens dörr, inte bara här
utan i stora delar av världen, utrustade
med samma vilja att annektera inte bara
enskilda artisters verk och kulturella ut-
tryck, utan också de folkrörelser och bild-
ningsverksamheter som bär dem, för att
stärka sin identitet och hårdfört mark-
nadsföra åsikter som går stick i stäv med
vårt demokratiska systems grundläggan-
de principer. Åsikter som mer än något
annat blottar bristen på kunskap om de
folkliga kulturernas liv och väsen.
Folkmusik och den svenska folkliga dan-
sen är inte och har aldrig varit ett ren-
odlat nationellt begrepp med en direkt
linjär bakgrund ner i den svenska myllan,
utan är mer som ett stort, levande och
brokigt paraply som samlar starkt regio-
nala utövare med utövare från flera kon-
tinenter och förbinder djup tradition med
nyskapande. Den musikaliska samvaron
under paraplyet är inte alltid friktions-
fri, men det är okej. I folkmusiken, den
folkliga kulturen och dansen får alla plats
och kan delta utifrån förmåga inte minst
genom de folkrörelser som värnar viktiga
principer som öppenhet och inkludering.
Här finns flera av våra mest folkkära ar-
tister och också fantastiska musiker som
långt från offentligheten ägnat ett helt
liv åt att djupdyka i lokala musikaliska
uttryck, och sedan generöst delar med sig
av sina kunskaper till nya musikergene-
rationer.
Här finns berättelser i musikalform som
förs över jordens yta till tröst och igen-
känning för alla som tvingats vandra.
Här finns alla vi som blir lyckliga över
de säregna kvartstonerna som är så kän-
netecknande för det ursvenska soundet
i svenska folklåtar. Kvartstoner som vi
delar med indiska, arabiska och persiska
folkmusiktraditioner.
”De populistiska partier som vill annek-
tera den svenska folkmusiken och den
folkliga kulturen för att nå ut med sitt
extremnationalistiska budskap har helt
enkelt inte fattat vad folkmusik är”.
Ty så är folkmusikens väsen. Den expor-
teras, importeras och förändras i takt
med att den överförs från en generation
till en annan. Det är det som gör den le-
vande, spännande och aktuell istället för
stereotyp, ointressant och statisk.
De populistiska partier som vill annek-
tera den svenska folkmusiken och den
folkliga kulturen för att nå ut med sitt
extremnationalistiska budskap har helt
enkelt inte fattat vad folkmusik är.
Att musik och kultur skall vara tillgäng-
lig för alla är en av vår moderna demo-
kratis viktigaste principer. Just därför är
den också lagstadgad. Denna princip kan
dock inte per automatik också innebära
en skyldighet för oss artister, musiker,
traditionsbärare och arrangörer att låna
våra uttryck till politiska krafter vi inte
står bakom eller gett vårt uttryckliga god-
kännande til tur som i decennier arbetat för att bära,
Med rådande juridik står det till exempel förvalta, utveckla och förnya den folkliga
extremnationalistiska radiostationer fritt kulturen lämnats i skuggan av det poli-
att spela vår musik samtidigt som våra tiska etablissemanget av rädsla för att
egna möjligheter att säga nej är i det när- förknippas med eller gå ärenden åt ex-
maste obefintliga. Här behöver juridiken tremnationalistiska rörelser.
stärkas för oss som utövare! Vi står dock starka mot dessa krafter.
Utan oss tystnar musiken. Att vilja an-
”Att människor i sin sak- nektera ett uttryck är inte samma sak
som att lyckas. Den stora politiska utma-
nad och törst efter svensk, ningen är att säga ja till människan och
folklig kultur söker sig nej till åsikter som inte är förenliga med
till extremnationalistiska vårt demokratiska system!
partier måste ses som ett Vi vill se en kulturpolitik värd namnet
gigantiskt, kulturpolitiskt där samtliga partier tar ansvar för att vårt
brokiga kulturarv får det utrymme och
misslyckande av samtliga den uppmärksamhet det förtjänar istället
politiska partier.” för att genom egen passivitet lämna fäl-
tet fritt för SD och andra.
Den som vill förlora sig i virvlande sen- Vi förväntar oss också ökade juridiska
suell dans på en spelmansstämma, berö- möjligheter att förhindra att vår musik
ras av vemodigt smärtsamma medeltids- används i politiska syften. Vi accepterar
ballader eller sjunga en av Evert Taubes inte att vår musik definieras, konserveras
folkkära låtar vid midsommarstången el- och annekteras av populistiska partier
ler olika allsångsprogram skall inte heller och används i ett annat syfte än det den
behöva avstå i rädsla för att förknippas är avsedd för – att beröra på en själslig
med politiska åsikter han eller hon inte nivå där orden inte alltid räcker till.
har. För just så tystnar musiken, så upp-
hör dansen. Vad hade Evert Taube känt Källa: allanyheter.com
om han visste att SD:s Mattias Karlsson
och hans anhängare skrålar hans låtar i
syfte att stärka sin politiska sak?
”Vi vill se en kulturpolitik
Att människor i sin saknad och törst ef-
ter svensk, folklig kultur söker sig till värd namnet där samt-
extremnationalistiska partier måste ses liga partier tar ansvar för
som ett gigantiskt, kulturpolitiskt miss-
lyckande av samtliga politiska partier. I
att vårt brokiga kulturarv
vårens förvirrade kulturdebatt blandas får det utrymme och den
i svepande formuleringar sedvänjor och uppmärksamhet det för-
utbildning med de fria konsternas ställ-
ning i en salig röra samtidigt som de folk- tjänar...”
rörelser och plattformar för folklig kul-
17
Krönika
Med lite hjälp
på vägen...
Om ett par veckor är det dags…luciatå-
get ska skrida in och sprida ljus och värme
över en lite lätt vintermörk och slokande
skara av lärare och elever. Omprov ska
klaras, arbeten ska rättas, uppspelningar
med tillhörande bedömningar hinnas
med på musiken. För att inte tala om alla
åtgärdsprogram, eller kränkningsanmäl-
ningar som ska landa på rektors bord,
diarieföras och…ja, vad händer sedan?
Jag tittade in i skolans aula, eftersom
rektorerna bett mig kolla vad vi har stå-
ende från musiken. Min ene rektor för-
sökte beskriva vad han hade sett och pra-
tade om en avlång grej med pinnar och
rör som stack upp och ner och verkade lite
”ginglig”, var stor och väldigt ful. Efter en
stund gick det upp ett ”Liljeholmens” och
jag insåg att han menade xylofonen. Jo
då, den stod där framme på scenen täckt
av byggdamm – den likväl som högtalare,
medhörningar m m. Trodde att det skulle
vara självklart att man täcker all elektro-
nik, tillika instrument innan man börjar
byta ut ventilation och dammet lägger sig
som ett tungt täcke över alla inventarier.
Man ska visst aldrig anta sådana saker.
Nu blev jag inte mest förfärad över att de
inte täckt alla prylar, eftersom jag, när jag
såg eländet, undrade hur i hela världen
det ska hinna bli klart till Lucia och de rep
jag behöver ha i salen innan dess. Suck…
I år har jag för första gången på många,
många år ett rullande schema för skolkö-
ren och har satt ett maxantal på ca 25,
eftersom jag tycker att det kan vara
lite tungt att rodda alltför många hor-
monstinna tonåringar till flera framträ-
danden på egen hand. Till min stora för-
våning har körmedlemmarna gått ifrån
sina lektioner och glatt kommit till kör-
passen för att drillas i sjungandets konst.
Kollegorna har inte suckat alltför djupt
över deras frånvaro och en betydande del
av kören består av killar, år 9, som nu ser
fram emot att svinga sina stjärnor i luf-
ten. Hurra, det blir Lucia även detta år!
Om det inte blir i aulan får jag väl vara
innovativ och ta det på skolgården, i mat-
salen, korridorerna…
Till min, kanske inte helt allmänbilda-
de rektor, kunde jag inte låta bli att säga:
18
Betala gärna medlemsavgiften 200:- för
2019 nu...
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller swisha till:
1231219583
”Du kanske ska komma upp till mig och
få lite musikundervisning”? ”Jaaa, ja, det
kanske jag ska”, sa han. Än finns det hopp.
Bara man vill, så brukar ju det mesta gå.
På tal om att det mesta brukar gå.., så
tycker jag att alla ni stretande musiklära-
re ute i landet ska se till att få hjälp inför
Lucia, avslutningar m.m. Tänk inte att ni
ska trolla med knäna för att ro iland era
framträdanden utan att få hjälp. Själv har
jag en fantastisk vaktmästare, en skolvär-
dinna, skolsköterska och rektor som står
vakt om någon svimmar etc.
Helt annan hjälp är elevernas kamrat-
bedömningar. Jag har äntligen tagit mig
i kragen den här terminen och gjort en
stencil där mina 8:or skriver bedömning-
ar av varandras instrumentspel. Först
kommer en ruta med specifika musikord
som kan vara bra att använda i deras om-
dömen. Sedan följer några exempel på
hur man kan ge positiv kritik och även
”träna-på-saker”. De har precis gjort sin
andra kamratbedömning för terminen
och jag ser hur de bemödar sig att förkla-
ra för sina kompisar att de har bra timing
i versen, men tappar bort sig vid bryggan
o.s.v. Det är en alldeles utmärkt hjälp för
mig själv, eftersom kompisarna som fått
kritiken läser och tänker till innan de
spelar upp för min bedömning. Lysande,
helt enkelt. Varför har jag inte gjort det
här tidigare? För att ni nu inte ska tro att
jag alldeles har slarvat med detta kun-
skapskrav tidigare, så har de tidigare gett
varandra muntlig feedback, men det här
ger faktiskt mer. Två flugor på smällen
….…eleverna hjälper både varandra och
mig.
Nä, nu hinner jag inte skriva mer, för
trots diverse hjälpsamma händer, så vilar
ändå en hel del arbete på mina luttrade
axlar.
Glöm bara inte det där med att ta hjälp!
Själv ska jag uppmuntra det som ett man-
tra…
Kristina Stenborg
Musiklärarnas Riksförening
Vi är en oberoende förening för musik­
lärare. Som medlem hos oss får du tid­
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
undervisar i grundskola, gymnasieskola,
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem möter du musiklärare med
erfarenheter som du kommer att ha nytta
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
politiker och andra beslutsfattare.
MR jobbar med att:
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar
Mer info finns på vår hemsida:
www.mrmusik.nu
Medlemsavgift: 200:-
Pensionärer 100:-
För studerande är medlemsskapet gra-
tis
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
swisha till: 1231219583
Vi ber dig också att skicka ett mail till:
musiklararnasriksforening@gmail.
com
- Ange ditt namn och din adress.
- Vilken skolform du har din huvudsak-
liga anställning på? (t ex stadium eller
kulturskolan)
- Om du är ny medlem, studerande el-
ler pensionär. Tack!
 27th EAS Conference May 15-18th 2019
7th European ISME Malmö I Sweden
Regional Conference

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

19
Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Tryckcentrum i Blekinge AB
Tennvägen 11B
371 50 Karlskrona

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och

oberoende förening för alla verksamma och blivande musiklärare
Arbetar du i grundskola,
gymnasieskola, kommu-
nal musikskola eller stu-
dieförbund kan du vara
med i MR. Även enskild
grundskola, gymnasiesko-
la eller kommunal musik-
skola kan vara medlem.
Välkommen!
o la
s k !
D in lem
Yrkesarbetande: 200:-
Pensionärer: 100:-
Musiklärarstuderande: Gratis
medlemskap under hela studie-
tiden
Klar t
skall Du
vara
med
i MR
Gå in på vår hem-
!
sida: www.mrmusik.
nu så ser du vilka vi är
och vad vi jobbar för!
Vi har kontakter med
departement, Skolver-
ket, Sveriges kommu-

e l l er med Bg 5337-0706 ner och landsting mfl.

a
Du n var
ka Swisha till: 1231219583
20 Skriv till: katarina.landerstedt@gmail.com