Anda di halaman 1dari 19

saerTaSoriso urTierTobebi pirveli msoflio omis win

a) samTa kavSiris Seqmna. pirvel msoflio oms safuZveli jer kidev XIXs. 70-ian
wlebSi Caeyara. safrangeT-prusiis omis Semdeg bismarkis mTavar sazrunavad iqca safran-
geTis izolacia da xelaxali omi masTan elzas-loTaringiis sabolood dasanarCuneblad.
amave dros, avstria-ungreTis imperias sWirdeboda mokavSire ruseTis winaaRmdeg
konfliqtis SemTxvevaSi. Sedegad, 1879w. 7 oqtombers germaniasa da avstria-ungreTis im-
perias Soris daido xelSekruleba, romelSic Cawerili iyo: Tu romelime xelismomwer
saxelmwifos ruseTi daesxmeboda Tavs, maSin meore saxelmwifo mas unda daxmareboda
mTeli Tavisi SeiaraRebuli ZalebiT, ris Semdegac zavi unda daedoT mxolod erTobli-
vad. romelime sxva saxelmwifos Tavdasxmis SemTxvevaSi ki mxareebi erTmaneTs aRuTqvam-
dnen keTilmosurne neitralitets garda im SemTxvevisa, rodesac agresors SeuerTdeboda
ruseTi. am SemTxvevaSi unda amoqmedebuliyo I muxli. xelSekruleba saidumlo unda yo-
filiyo, rac avstria-ungreTis imperiis kancleris diula andraSis moTxovna iyo. TiT-
qos SeTanxmeba ufro avstria-ungreTis interesebSi Sedioda, magram bismarks ubralod
eSinoda or frontze omis da ruseTis mxridan safrTxis ganeitraleba surda.
1882w. moxda kavSiris transformireba. amis mizezi kavSirTan italiis SeerTeba
gaxda. bismarkma moxerxebulad SeZlo italiasa da safrangeTs Soris `ganxeTqilebis
msxlis~ _ tunisis1 Cagdeba. 1881w. frangebis mier tunisis okupirebis Semdeg italia
praqtikulad uyoymanod daTanxmda germaniis blokSi gaerTianebaze da 1882w. 20 maiss
xelmoweril iqna SeTanxmeba germanias, avstria-ungreTsa da italias Soris, romelsac
`samTa kavSiri~ ewoda. xelSekrulebis Tanaxmad, germania da avstria-ungreTi aRuTqvam-
dnen italias samxedro daxmarebas safrangeTis mxridan araprovocirebuli Tavdasxmis
SemTxvevaSi. aseTive valdebulebas iRebda italiac germaniaze safrangeTis Tavdasxmis
SemTxvevaSi. avstria-ungreTTan dakavSirebiT ZalaSi darCa germania_ avstria-ungreTis
xelSekrulebis muxlebi. ase Caeyara safuZveli pirvel bloks evropaSi. `samTa kavSiri~
5 wliT daido da SemdgomSi is araerTxel iqna gagrZelebuli. man 1915 wlamde iarse-
ba, Tumca, saboloo jamSi, italiam uari Tqva pirvel msoflio omSi germaniis mxareze
Cabmaze da antantis mxare daikava.
b) antantis Seqmna. samTa kavSiris Seqmnam TandaTan aiZula ruseTisa da safrange-
Tis xelisuflebebi garkveuli zomebi mieRoT Tavis dasacavad. samxedro kavSiri gansa-
kuTrebiT sWirdeboda safrangeTs, samagierod, ruseTis poziciaze sakmaod didi gavlena,
politikur motivebTan erTad, iqonies finansurma faqtorebmac. ruseTs im dros saf-
rangeTis sakmaod didi vali hqonda da sul ufro meti da meti fuli sWirdeboda. yove-
live aman da, amasTanave, germaniis politikaSi bismarkis gadadgomis Semdeg momxdarma
cvlilebebma,2 aiZula ruseTi, safrangeTTan samxedro-politikur kavSirze fiqri daewyo.
1891w. ivlisSi kronStadtSi Semovida franguli floti da dadebul iqna safran-
geT-ruseTis e.w. `sakonsultacio paqti~ (msgavsi saxelwodeba am xelSekrulebas maSin
ar hqonda). 1892w. zafxulSi peterburgSi xeli moewera samxedro konvencias ruseTisa
da safrangeTis generaluri Stabebis warmomadgenlebis mier. 1893w. rusuli eskadra
sapasuxo vizitiT ewvia tulons, xolo 1894w. 4 ianvars dasrulda safrangeT-ruseTis
samxedro konvenciis ratifikacia.3 am SeTanxmebis Tanaxmad, Tu safrangeTs Tavs daes-
xmoda germania an italia, romelsac mxars dauWerda germania, maSin ruseTs mTeli Za-

1 1878w. berlinis kongresze bismarkma tuniss `mwife msxali~ uwoda.


2 axalma kanclerma leo fon kaprivim ar gaagrZela 1887w. dadebuli gadazRvevis xelSek-
ruleba ruseTsa da germanias Soris, romliTac mxareebi, mesame saxelmwifos Tavdasxmis
SemTxvevaSi, erTmaneTs keTilganwyobil neitralitets aRuTqvamdnen.
3 istoriografiaSi zogjer aRniSnuli konvenciis ratifikacias 1893 wliT aTariReben. amis
mizezi aris is, rom ruseTi jer kidev iulianur kalendarze iyo da iq ratifikaciis Tari-
Rad iTvleboda 1893w. 23 dekemberi (ax. st. 1894w. 4 ianvari).

1
lebi unda gamoeyvana safrangeTis dasaxmareblad, xolo Tu ruseTs Tavs daesxmoda
germania an avstria-ungreTi, romelsac mxars dauWerda germania, maSin analogiur val-
debulebas Tavis Tavze iRebda safrangeTi. ase iqna gavlebuli momavali antantis blo-
kis erTi ferdi.
ruseT-safrangeTis kavSiris dadebis Semdeg gadamwyveti mniSvneloba inglisis po-
zicias eniWeboda. 1894 wels Zneli warmosadgeni iyo, rom inglisi saboloo jamSi ru-
seTsa da safrangeTTan erT blokSi aRmoCndeboda, radganac am qveynebs Soris Zalze di-
di antagonizmi iyo. safrangeTi da inglisi erTmaneTTan sistematur konfliqtSi iyvnen
koloniuri sakiTxebis gamo, xolo ruseTTan inglisi dapirispirebuli iyo aRmosavleT-
Si. miuxedavad amisa, XXs. dasawyisSi inglisis pozicia Seicvala. Tu XIXs. miwuruls
oficialuri londoni atarebda e.w. `brwyinvale izolaciis~ politikas, amjerad did
britaneTSi meti yuradReba miaqcies germaniidan momaval safrTxes. germaniis ekonomikis
ganviTarebis tempebi inglisisas aSkarad sWarbobda da Tanac sistematurad izrdeboda.
garda amisa, germanelebic ukve sakmaod aqtiurad cdilobdnen koloniuri politikis
gatarebas da inglis-burebis omis dros aSkarad uWerdnen mxars burebs. xolo rodesac
germaniam daiwyo mZlavri flotis Seneba (1898 weli), inglisSi germaniis mowinaaRmde-
geebTan SeTanxmebis survilma imZlavra.
1903w. gazafxulze inglisis mefe eduard VII ewvia safrangeTs, xolo zafxulSi
safrangeTis prezidenti lube sapasuxo vizitiT Cavida londonSi. mas Tan axlda in-
glisTan kavSiris dadebis Tavgamodebuli momxre, safrangeTis sagareo saqmeTa ministri
Teofil delkase. delkasem gamarTa molaparakebebi Tavis kolega lord lensdaunTan.
delkases vizitis dasrulebis Semdgom ki molaparakebebi lensdaunTan gaagrZela saf-
rangeTis elCma did britaneTSi pol kambonma. 8-Tviani molaparakebebis Semdeg, 1904w. 8
aprils xeli moewera xelSekrulebas inglissa da safrangeTs Soris. am xelSekrule-
biT, romelsac `guliTadi Tanxmoba~ («entente cordiale») ewoda, safrangeTma uari Tqva
egviptis saqmeebSi Carevaze, xolo inglisma safrangeTs faqtobrivad dauTmo maroko.
garda amisa, mxareebma yvela koloniuri sakiTxi gadawyvites. marTalia, xelSekruleba-
Si erTi sityviTac ki ar iyo naxsenebi germania, magram faqtobrivad inglis-safrangeTis
kavSiri swored germaniis winaaRmdeg iyo mimarTuli, radganac Tavisi koloniuri prob-
lemebis gadawyvetiT inglisi da safrangeTi safuZvels uyridnen germaniis winaaRmdeg
erTobliv moqmedebas.
inglis-safrangeTis xelSekrulebis dadebis Semdeg darCa mxolod inglisisa da
ruseTis morigeba erTmaneTSi. es ar iyo maincdamainc ioli saqme, radganac dapirispire-
ba inglissa da ruseTs Soris kidev ufro didi iyo, vidre inglissa da safrangeTs So-
ris. ufro metic, didma britaneTma ruseT-iaponiis omSi (1904-1905ww.) mxari iaponias
dauWira. miuxedavad amisa, 1906 wlidan ruseT-inglisis daaxloebisaTvis sakmaod kargi
pirobebi Seiqmna. ruseTis sagareo saqmeTa ministri gaxda aleqsandre izvolski, romel-
sac manamde daniaSi ruseTis saelCos pirveli mdivnis posti ekava. is antigermanulad
iyo ganwyobili da inglisTan daaxloebas uWerda mxars. amasTan, mas miaCnda, rom in-
glisis daxmarebiT SesaZlebeli iqneboda iaponiis problemis gadawyvetac. molaparakebe-
bi daiwyo 1906w. zafxulSi, mas Semdeg, rac peterburgSi gamoCnda inglisis axali el-
Ci arTur nikolsoni. molaparakebebi sakmaod rTulad mimdinareobda da, saboloo jam-
Si, 1907w. 31 agvistos daido inglis-ruseTis SeTanxmeba, romelsac xeli moaweres iz-
volskim da nikolsonma.
SeTanxmeba exeboda sparseTs, avRaneTsa da tibets. sparseTi daiyo sam zonad _
rusuli (CrdiloeTi), inglisuri (samxreT-aRmosavleTi) da neitraluri. mxareebs ar
unda ecadaT koncesiebis mopoveba sxvis zonaSi, xolo neitralurSi Tanabari uflebebi
unda hqonodaT. gadawyda, rom avRaneTis statusi (damoukidebeli saxelmwifo, romelic
imyofeboda inglisis gavlenis sferoSi) ucvleli darCeboda. rac Seexeba tibets, ori-

2
ve mxare scnobda masze CineTis uzenaesobas da iRebda valdebulebas, rom ar Caereoda
mis saSinao saqmeebSi, yvela kontaqtebi tibetTan ki iwarmoebda CineTis xelisuflebis
gavliT. miuxedavad amisa, inglisi itovebda uflebas, okupirebuli hqonoda tibetis na-
wili _ Cumbis xeoba da momavalSi ewarmoebina molaparakeba ruseTTan am xeobis Sem-
dgom okupaciaze.
1907w. xelSekrulebiT faqtobrivad dasrulda antantis blokis Camoyalibeba. ami-
eridan sami saxelmwifo: safrangeTi, inglisi da ruseTi erTmaneTTan dakavSirebuli iyo
ormxrivi SeTanxmebebiT. Tavis mxriv, germania bevrs ki cdilobda blokis daSlas, mag-
ram ver moaxerxa.
g) marokos pirveli krizisi. alxesirasis konferencia. XXs. dasawyisSi saerTaSo-
riso urTierTobebSi mniSvnelovani adgili daikava marokos krizisma. 1904w. 5 oqtom-
bers safrangeTma SeTanxmeba dado espaneTTan marokoSi gavlenis sferoebis dayofis Se-
saxeb, xolo 1905w. TebervalSi marokos sulTans SesTavaza `reformebis~ proeqti,
romlis miRebac marokos `tunisifikacias~ niSnavda (anu frangul proteqtorats maro-
koze tunisis variantiT). yovelive es xdeboda inglisis sruli TanxmobiT, romelmac
antantis xelSekrulebis gaformebiT praqtikulad dauTmo maroko safrangeTs.
germaniis mmarTvelma wreebma, romlebsac marokoSi sakuTari interesebi gaaCndaT,
gadawyvites safrangeTis interesebis winaaRmdeg gamosvla da misi daSineba, raTa am uk-
anasknels ar gaetarebina momavalSi antigermanuli aqciebi. am mizniT moewyo imperator
vilhelm II-is sazRvao gaseirneba, romelic moulodnelad 1905w. 31 marts misi tan-
JerSi (maroko) CasvliT dasrulda. marokos sulTanma guliTadad miiRo kaizeri da mis
dasaxvedrad biZa gagzavna. sakuTriv sulTnisa da kaizeris Sexvedraze ki vilhelm II-m
ganacxada, rom miesalmeboda marokos sulTans damoukidebeli mmarTvelis rangSi da ma-
rokoSi germanuli interesebis dacvas apirebda. garda amisa, kaizerma ganacxada, rom man
icoda, Tu rogor undoda germaniis uflebebis dacva da imeds gamoTqvamda, rom safran-
geTi maT pativs scemda. yovelive es niSnavda, rom germania mouwodebda inglissa da
safrangeTs, uari eTqvaT marokos sakiTxze miRweul SeTanxmebaze.
rasakvirvelia, frangebi sulac ar Seurigdnen germanelebis moTxovnebs, miT umetes,
rom maT inglisisgan sruli mxardaWera miiRes (1905w. april-maisi). frangebma mtkice
pozicia daikaves, xolo marokos sulTanma, germanelebis waqezebiT, reformebis sakiTxis
gansaxilvelad saerTaSoriso Careva moiTxova. ufro metic, germanelebma pirdapir gaafr-
Txiles frangebi, rom Tavs daesxmodnen safrangeTis teritorias, Tu es ukanaskneli ma-
rokoSi jars Seiyvanda. amave dros, germaniis kanclerma biulovma safrangeTis mTavrobas
sagareo saqmeTa ministris delkases gadayeneba mosTxova, radganac `is germanelebis ndo-
biT ar sargeblobda~. es iyo Tavxeduri moTxovna, magram frangebs daTmoba mouwiaT, rad-
gan ruseTma swored im dros ganicada sastiki marcxi cuSimasTan da delkase gadadga.
sagareo saqmeTa ministris posti SeiTavsa premier-ministrma ruviem. daiwyo msjeloba da
sabolood mxareebi SeTanxmdnen, rom moewviaT konferencia alxesirasSi (alJiri).
1906w. ianvarSi alxesirasSi Seikribnen 1880 wlis madridis xelSekrulebis wevri
saxelmwifoebis warmomadgenlebi: inglisi, safrangeTi, germania, aSS, italia, avstria-
ungreTi, ruseTi, espaneTi. konferenciis dawyebisaTanave germanelebisaTvis naTeli gax-
da, rom isini praqtikulad izolaciaSi moeqcnen. inglisma, aSS-m, ruseTma, italiam da
espaneTma mxari safrangeTs dauWires. germaniis mxares ki mxolod avstria-ungreTi iyo
da isic metad inertulad moqmedebda. Sedegad, 1906w. 7 aprils miRebul iqna traqta-
ti, romliTac maroko cnobili iqna damoukidebel saxelmwifod da marokoSi gamocxa-
debul iqna yvela eris Tanasworoba ekonomikur sferoSi (Seiqmna marokos saxelmwifo
banki, romelic unda gaekontrolebinaT inglisis banks, safrangeTis banks, raixsbanks da
espaneTis saxelmwifo banks). samagierod, frangebma da espanelebma miiRes ufleba saku-
Tar zonaSi exelmZRvanelaT policiisaTvis. es germaniis marcxs da frangebis gamarjve-

3
bas niSnavda.
d) balkanuri omebi. pirveli msoflio omis gamomwvevi erT-erTi mTavari mizezi
aRmoCnda balkaneTis sakiTxi. 1908w. avstria-ungreTma da ruseTma scades molaparakeba
bosnia-hercegovinis avstria-ungreTis mier aneqsiis sakiTxze. TiTqmis yvelaferi SeTan-
xmebuli iqna buxlauSi ruseTis sagareo saqmeTa ministr izvolskisa da mis avstriel
kolegas aloiz fon erentals Soris, magram peterburgSi es SeTanxmeba ar daamtkices.
miuxedavad amisa, izvolskis Tanxmoba venam kargad gamoiyena da SeTanxmebulze ori
dRiT adre avstria-ungreTis elCma safrangeTSi rudolf kevenhiulerma gadasca SeTan-
xmebis teqsti safrangeTis prezidents. rasakvirvelia, frangebma umal gamoaqveynes am
SeTanxmebis teqsti, ris Semdegac ruseTi sulelur mdgomareobaSi aRmoCnda. avstria-
ungreTis imperatorma 5 oqtombers bosnia-hercegovinaze avstriis suvereniteti gaavr-
cela, xolo 8 oqtombers aneqsia iqna ganxorcielebuli. aman mxolod gaarTula mdgo-
mareoba balkaneTSi.
1912-1913ww. viTareba balkaneTSi kidev ufro gamwvavda. Seiqmna antiTurquli ko-
alicia1 serbeTis, saberZneTis, Cernogoriis da bulgareTis saxiT. 1912w. 9 oqtombers
Cernogoriam daiwyo omi TurqeTis winaaRmdeg, 17 oqtombers ki mas SeuerTdnen koalic-
iis danarCeni wevrebic. TurqeTis armia swrafad iqna damarcxebuli da bulgareTis ja-
rebi konstantinopolisaken daiZrnen. Turqebi sruliad SemTxveviT gadarCnen, rodesac
mainc moaxerxes 20 noembers bulgarelTa Setevis SeCereba. 3 dekembers xeli moewera
SeTanxmebas dazavebis Sesaxeb.
TurqeTis damarcxebam pirveli balkanuri omis sawyis stadiaze mkveTrad gaaZlie-
ra serbeTi da bulgareTi, ramac oficialuri venis didi ukmayofileba gamoiwvia. av-
strielebs gansakuTrebiT awuxebdaT serbebis SesaZlo gasvla adriatikis zRvaze. av-
striaSi serbeTis winaaRmdeg omisaTvis mzadeba daiwyes. aman daainteresa safrangeTis
mTavroba, romelsac gauCnda imedi, rom avstria-ungreTis agresia serbeTis winaaRmdeg
gamoiwvevda ruseTis Cabmas omSi, rac avtomaturad gamoiwvevda germaniis oms ruseTTan.
yovelive es frangebs aZlevda alzas-lorenis (elzas-loTaringiis) dabrunebis saSual-
ebas. magram londonSi, sadac mimdinareobda konferencia balkaneTis krizisis mosagva-
reblad, am sakiTxze morigeba moxerxda da serbebma Tanxmoba ganacxades albaneTis dac-
laze. samagierod, ver moxerxda Turqebis daTanxmeba adrianopolis bulgareTisaTvis
gadacemaze.
amis gamo 1913w. 3 Tebervals samxedro moqmedebebi TurqeTis winaaRmdeg ganaxlda.
Turqebi sruli katastrofis winaSe dadgnen. maT dakarges adrianopoli da ianina. bul-
garelebi kvlav ganagrZobdnen konstantinopolisaken Setevebs, Tumca es ukve maincdama-
inc ar moewonaT frangebs, romelTac konstantinopolSi didi finansuri interesebi ga-
aCndaT. saboloo jamSi, 16 aprils daido SeTanxmeba dazavebis Sesaxeb bulgareTsa da
TurqeTs Soris, xolo 20 aprils TurqeTTan msgavsi SeTanxmeba serbeTma da saberZneT-
mac gaaformes. oms mxolod Cernogoria ganagrZobda. Cernogorielebi moiTxovdnen pata-
ra qalaq skutars, romelic maT alyaSemortymuli hqondaT. mxolod saerTaSoriso Ca-
revis Semdeg SeZles didma saxelmwifoebma Cernogoriis mefis2 gaCereba da skutarisa-
gan misi mocileba. 1913w. 30 maiss londonSi gaformda samSvidobo xelSekruleba. lon-
donis xelSekrulebiT TurqeTma TiTqmis mTeli evropuli nawili dakarga (SerCa mxo-
lod konstantinopoli da mcire sanapiro zoli), yvelaferi danarCeni ki dainawiles
gamarjvebulebma, magram amiT krizisi sulac ar dasrulebula. samSvidobo xelSekrule-
bis dadebidan or dReSi _ 1 ivniss Seiqmna saberZneT-serbeTis kavSiri bulgareTis wi-

1 didi roli amaSi iTamaSes ruseTma da safrangeTma, magram maT mier Seqmnilma blokma
moulodnelad droze adre imoqmeda.
2 1910w. Cernogoriis samTavro samefod gadakeTda.

4
naaRmdeg. mas faqtobrivad SeuerTda rumineTi, romelmac Tavis droze moiTxova samxreT
dobruja bulgareTisagan neitralitetis sanacvlod, magram miiRo mxolod qalaqi si-
listria. situacia garTulda da 29 ivniss bulgareTma omi gamoucxada yofil mokavSi-
reebs. bulgarelebi darwmunebuli iyvnen, rom rumineTi mainc ar Caebmeboda omSi, magram
Secdnen. 10 ivliss ruminelebi SeiWrnen samxreT dobrujaSi. bulgareTis mZime mdgoma-
reobiT kargad isargebla TurqeTma, romelmac 16 ivliss Seutia bulgareTs da 20 iv-
liss aiRo adrianopoli. bulgareTi katastrofis winaSe dadga da is marcxisagan ru-
seTmac ver ixsna. 30 ivliss buqarestSi daido zavi, romliTac rumineTma miiRo sam-
xreT dobruja, TurqeTma daibruna adrianopoli, saberZneTma miiRo samxreT makedonia
salonikiT da dasavleT Trakiis nawili q. kavalaTi, serbeTma ki xelT igdo ara marto
sadavo zona makedoniaSi, aramed namdvilad bulgaruli makedoniis didi nawilic. ase
dasrulda balkanuri omebi.

pirveli msoflio omi

a) saraevos mkvleloba. pirveli msoflio omis dasawyisi. 1914 wlisaTvis evropa-


Si Zalian rTuli viTareba Seiqmna. germaniaSi ukve praqtikulad gadawyvetili iyo omis
dawyeba, radganac iTvleboda, rom ramdenime weliwadSi ruseTi moZlierdeboda, xolo
avstria-ungreTi bevrad ufro dasustdeboda. daiwyo sababis Zebna da es sababic Zalian
male gaCnda. amis mizezi kvlav balkanuri sakiTxi gaxda. balkaneTSi am dros ukidure-
sad daiZaba viTareba, risi safuZvelic gaxda avstria-ungreTis taxtis memkvidris er-
chercog franc-ferdinandis mkvleloba, romelic moxda saraevoSi 1914w. 28 ivniss.
mkvleloba ganxorcielebul iqna organizacia `Corna rukas~ meTaurobiT. am organiza-
cias xelmZRvanelobda serbeTis kontrdazvervis ufrosi polkovniki dragutin dmitri-
eviCi, romlisac TviT premier ministr nikola paSiCsac eSinoda.
mkvlelobis ganxorcieleba daevala organizacia `mlada bosnas~ wevrebs _ nedel-
ko CabrinoviCs, gavrilo principsa da trifko grabeJs (maT garda, aqciaSi monawileob-
dnen muhamed mehmed-baSiCi, danilo iliCi, vaso CubriloviCi, velko CubriloviCi, cvet-
ko popoviCi da misko iovanoviCi). serbeTis mTavrobam Seityo SeTqmulebis Sesaxeb da
scada mkvlelobis Tavidan acileba (serbebma avstrielebic ki gaafrTxiles, magram maT
es gafrTxileba yurad ar iRes). Sedegad, 28 ivniss, saraevoSi franc-ferdinandi mok-
lul iqna.1
franc-ferdinandis mkvlelobam gamoiwvia didi vnebaTaRelva rogorc avstria-un-
greTSi, ise germaniaSi. germanelebma faqtobrivad avstrielebs serbeTis winaaRmdeg aq-
tiuri zomebis miReba mosTxoves. maT aseT pozicias mniSvnelovanwilad ganapirobebda
inglisis gegmebis mcdari Sefaseba. germanelebi praqtikulad darwmunebulni iyvnen, rom
inglisi ar Caebmeboda omSi, rac gamomdinareobda inglisis sagareo saqmeTa ministris
ser eduard greis orWofuli politikidan. grei manamde ar ucxadebda germanelebs
inglisis namdvili miznebis Sesaxeb, sanam maT ukan daxevis saSualeba hqondaT.
23 ivliss, germanelebis waqezebiT ,avstria-ungreTis mTavrobam serbeTis mTavro-

1 aRlumis dros Tavdasxma uSedegod dasrulda, magram Semdeg gavrilo principma ercher-
cogi da misi meuRle sofia saraevos quCebSi mokla. sxvaTa Soris, avstriis samefo kar-
zec arsebobda azri, rom es aRlumi erTi dRiT mainc gadaetanaT, radganac 28 ivniss
serbebis nawili akavSirebda Tavisi istoriis erT-erT yvelaze tragikul TariRTan _
brZolasTan kosovo poleze, romlis Semdegac serbeTis didi nawili Turqebis xelSi aR-
moCnda, magram erchercogi ar daTanxmda. sinamdvileSi es brZola 1389w. 15 ivniss gaimarTa
da 28 ivnisTan aranairad ar iyo dakavSirebuli, radganac grigorianul kalendarze
gadayvanis SemTxvevaSic ki (es TavisTavad arasworia, vinaidan brZola grigorianuli ka-
lendris SemoRebamde moxda da am SemTxvevaSi TariRebis gadayvana ar SeiZleba) maT unda
mieRoT 23 ivnisi.

5
bas 48-saaTiani ultimatumi wauyena da mosTxova maT saraevos mkvlelobaSi monawile
pirebis sastikad dasja; antiavstriuli propagandis Sewyveta da antiavstriuli organi-
zaciebis akrZalva; antiavstriul moqmedebaSi SemCneuli pirebis ganTavisufleba (siebi
TviTon avstrielebs unda SeedginaT) da, rac yvelaze mniSvnelovani iyo, avstriel ga-
momZieblebisaTvis serbeTis teritoriaze gamoZiebis warmoebis uflebis micema (me-6 pun-
qti. sul ultimatumi 10 punqtisagan Sedgeboda). ultimatumi Tavidanve iseT tonSi iyo
Sedgenili, rom masze serbebs uari eTqvaT, Tumca ruseTis sagareo saqmeTa ministris
sergei sazonovis moTxovniT, serbebi TiTqmis yvela punqts daeTanxmnen (mxolod gamo-
Ziebis sakuTar teritoriaze warmoebis ufleba ar misces avstrielebs), magram avstri-
elebs es ar eyoT da 25 ivliss avstriulma misiam datova serbeTis teritoria.
amasobaSi grei kvlav umalavda germanelebsa da avstrielebs, rom inglisi omSi Ca-
ebmeboda ruseTisa da safrangeTis mxares. 28 ivliss avstria-ungreTma omi gamoucxada
serbeTs. mxolod amis Semdeg, 29 ivliss, germaniis elC lixnovskisTan saubarSi ganac-
xada greim, rom Tu safrangeTi omSi Caebmeboda, maSin inglisi iZulebuli iqneboda mxa-
ri daeWira misTvis. es katastrofas niSnavda germanelebisaTvis. berlinma saswrafod
scada venis SeCereba da omis Tavidan acileba. 30 ivliss mTeli dRis ganmavlobaSi ber-
lini bombavda venas depeSebiT, magram uSedegod. omi avstria-ungreTsa da serbeTs So-
ris ukve dawyebuli iyo.
maSin germanelebma scades Tavidan aecilebinaT ruseTis Cabma omSi (ruseTma ukve
mobilizaciis gamocxadeba moaswro _ 29 ivlisi). 31 ivliss germaniam ultimatumi wauy-
ena ruseTs, rom Tu is ar Sewyvetda mobilizacias, maSin 1 agvistos germaniac gamoacxa-
debda mobilizacias. rodesac ruseTma mobilizacia ar Sewyvita, 1 agvistos germaniam
omi gamoucxada ruseTs. amieridan darCenili iyo mxolod safrangeTi da inglisi. saf-
rangeTis mTavrobam metad swori politika airCia. 1 agvistos safrangeTis prezidentma
raimon puankarem gamoacxada mobilizacia. germanias amis winaaRmdeg raimes Tqma Zalian
gauWirdeboda, radganac am dRes TviTon germanelebs mobilizacia ukve dawyebuli hqon-
daT. miuxedavad amisa, germanelebs saswrafod sWirdebodaT dasavleTSi saomari moqme-
debebis dawyeba. Slifenis gegmis Tanaxmad, ruseTis mier mobilizaciis srul dasrule-
bamde safrangeTi ukve ganadgurebuli unda yofiliyo, amitom germaniam TviTon gamoucxa-
da omi safrangeTs 3 agvistos. inglisSi ki sakmaod didi debatebi gaimarTa omSi CarTvis
Sesaxeb da mxolod mas Semdeg, rac germaniam daarRvia belgiis neitraliteti (1914w. 2
agvisto), inglisma ultimatumi wauyena germanias (1914w. 4 agvisto) da mosTxova belgi-
is neitralitetis dacva, magram, rasakvirvelia, aranairi pasuxi ar miuRia. Sedegad, 4
agvistos, londonis droiT saRamos 11 saaTze didma britaneTma omi gamoucxada germani-
as. es iyo pirveli msoflio omis oficialuri dasawyisi.
b) monawile mxareebis gegmebi. mxareebma omisaTvis mzadeba pirveli msoflio omis
dawyebamde sakmaod didi xniT adre daiwyes. germania jer kidev XIXs. 70-ian wlebSi
fiqrobda axali omis dawyebas safrangeTis winaaRmdeg, magram maSin ruseTis mxridan mi-
Rebulma araorazrovanma gafrTxilebam aiZula bismarki, uari eTqva safrangeTze Tavdas-
xmaze, radganac germania or frontze oms ver SeZlebda. droTa ganmavlobaSi momavali
omis germaneli samxedroebiseuli xedva Seicvala. 1891w. germaniis generaluri Stabis
ufrosad dainiSna alfred fon Slifeni, romelmac SesaZleblad CaTvala omi or fron-
tze, oRond safrangeTis winaaRmdeg es unda yofiliyo swrafi omi, xolo ruseTis wina-
aRmdeg ZiriTadi Zalebi unda mimarTuliyo mxolod safrangeTis ganadgurebis Semdeg. ma-
namde ruseTis winaaRmdeg mxolod SezRuduli Zalebi unda yofiliyo ganlagebuli,
radganac germanelebs eimedebodaT, rom ruseTs sruli mobilizaciisaTvis sakmaod didi
xani dasWirdeboda. sabolood Slifenis ideebma Tavisi gaformeba hpova mis memorandum-
Si `omi safrangeTis winaaRmdeg~, romelic 1905w. daiwera. memorandumis Tanaxmad, saf-
rangeTis winaaRmdeg mimarTul germanul jarebs luqsemburgisa da samxreT belgiis gav-

6
liT unda moexdinaT franguli armiebis alyaSi moqceva safrangeT-germaniis sazRvarze
da maTi ganadgureba. Slifenis azriT, amas 6-8 kvira dasWirdeboda, ris Semdegac saf-
rangeTi kapitulacias gamoacxadebda da mTeli Zalebi ruseTis frontze iqneboda ga-
dasrolili, sadac germanelebsa da avstria-ungreTis jarebs manamde mxolod Tavdacvi-
Ti brZolebi unda ewarmoebinaT. Slifenis ideebis ganxorcieleba sabolood helmut
fon moltke-umcross mouwia, Tumca man garkveuli koreqtivebi Seitana Slifenis gegma-
Si, kerZod: mTavari damrtymeli Zala Sesustebul iqna (70-s nacvlad 60 divizia iqna
ganTavsebuli), ramac, saboloo jamSi, sabediswero roli iTamaSa germanelTa Setevis
efeqturobis SemcirebaSi.
avstria-ungreTis samxedro xelmZRvaneloba emzadeboda ruseTis, serbeTisa da Cer-
nogoriis winaaRmdeg saomrad, Tumca avstrielTa monawileoba omSi ZiriTadad ruseTis
armiebis Sekavebis TvalsazrisiT ganixileboda. germanelebi Tvlidnen, rom avstrieleb-
is bedi gadawydeboda ara bugze, aramed senaze, amitom maT mxolod unda gaeZloT ru-
suli armiebisaTvis manam, sanam germania bolos ar mouRebda safrangeTs, ris Semdegac
ukve germanelebis daxmarebiT mopovebuli iqneboda gamarjveba ruseTze. amavdroulad,
avstria-ungreTis jarebis sakmaod mcire nawils unda ecada serbeTisa da Cernogoriis
damarcxeba.
ruseTSi SesaZlo mowinaaRmdegeebad germanias, avstria-ungreTs da TurqeTs ganixi-
lavdnen (asec moxda). amis gaTvaliswinebiT ruseTis armia moyvanili unda yofiliyo
srul mzadyofnaSi da mobilizaciis dawyebidan me-15 dRes mas unda Seetia germanuli
nawilebisaTvis, raTa am ukanasknels ar hqonoda Zalebis gadasrolis SesaZlebloba da-
savleTSi.
safrangeTSi germaniasTan omisTvis mzadeba didi xnis dawyebuli iyo. sakmarisia
iTqvas, rom 1874-1914 wlebSi safrangeTis generalurma Stabma SeimuSava germaniis wi-
naaRmdeg omis warmoebis 17 gegma, romlebSic, Tavis mxriv, mTeli rigi Sesworebebi iqna
Setanili. bolo (me-17) gegma moqmedad iqca 1914w. 15 aprils. am gegmis mixedviT,
frangebs Setevebi unda ganexorcielebinaT germaniis armiebis winaaRmdeg, magram aq iyo
erTi niuansi _ safrangeTis armiebis moqmedeba mTlianad damokidebuli iyo imaze, daar-
Rvevda Tu ara germania belgiis neitralitets: Tu daarRvevda, maSin frangebs unda Se-
etiaT belgiis luqsemburgisTvis, xolo Tu ar daarRvevda, maSin Setevis mimarTuleba
iqneboda didengofeni (tionvili) da luqsemburgi. amiT frangebi erTgvarad pasiur moq-
medebas arCevdnen. amasTan, frangebs egonaT, rom germanelebis Setevis erT-erTi ZiriTa-
di mimarTuleba iqneboda elzasSi, amitom maT aq sakmaod seriozuli Zalebi ganalages,
riTac mniSvnelovanwilad ganapirobes germanelTa Setevis warmateba belgiaSi.
ingliselebs ar gaaCndaT raime seriozuli gegmebi TavianTi qveiTi Zalebis gamoye-
nebasTan dakavSirebiT. maT egonaT, rom ar dasWirdebodaT mniSvnelovani Zalebis gamoye-
neba omSi da mxolod 160aT. qveiTis mobilizeba hqondaT ganzraxuli, romlebsac unda
emoqmedaT frangi mTavarsardlis direqtivebis mixedviT. samagierod, flots unda moex-
dina germaniis flotis e.w. `Soreuli blokada~.
omis kidev erT monawiles, serbeTs SemuSavebuli hqonda TavdacviTi gegma avstria-
ungreTis imperiis winaaRmdeg, magram Tu ruseTis Seteva avstria-ungreTis winaaRmdeg
warmatebuli iqneboda da am ukanasknels mouwevda Tavisi Zalebis TiTqmis mTlianad ga-
dasrola aRmosavleTSi, maSin serbebs ganzraxuli hqondaT avstria-ungreTis imperiis
slavur miwebze Setevis mitana da omis Semdeg maTi SemoerTeba.
g) omis msvleloba 1914 wels. 2 agvistos germaniis jarebi SeiWrnen luqsemburgis
didi sahercogos teritoriaze. es iyo neitraluri saxelmwifos teritoriis xelyofa,
rasac, bunebrivia, unda mohyoloda saerTaSoriso rezonansi. rogorc gairkva, germanele-
bi sulac ar apirebdnen amaze SeCerebas da 1914w. 4 agvistos Seuties lieJs, riTac
darRveul iqna belgiis neitralitetic. magram germaniis jarebis winsvla lieJTan SeCe-

7
rebuli iqna. lieJis fortebma 16 agvistomde gaZles, riTac mniSvnelovanwilad ganapi-
robes germanuli gegmis CaSla. belgiis armiam sakmaod medgari winaaRmdegoba gauwia ger-
manelebs, romlebmac mxolod 20 agvistos aiRes briuseli. amasobaSi frangebma gadawyvi-
tes Setevaze gadasvla elzassa da loTaringiaSi, rac fsiqologiuri TvalsazrisiT
mniSvnelovani iqneboda. 8 agvistos maT Seuties mowinaaRmdeges da aiRes miulhauzeni
(dR. miuluzi), magram 9 agvistos germanelebis kontrSetevis Sedegad isini sazRvramde
ukuiqcnen. 19 agvistosTvis frangebma kvlav SeZles miulhauzenis dakaveba, magram momdev-
no dRes am raionSi germanelTa mniSvnelovani Zalebi gamoCndnen. orive mxarem daiwyo ga-
damwyveti brZolebisaTvis mzadeba. 21 agvistos daiwyo e.w. `sasazRvro brZola~, rome-
lic saboloo jamSi germanelTa gamarjvebiT dasrulda. 25 agvistosTvis frangebma ukan-
daxeva daiwyes. maT Zalebs Tavi md. marnis samxreTiT mouyares. germanelebmac ZiriTadi
nawilebi aqeT gadmoisroles, ris Semdegac daiwyo pirveli msoflio omis erT-erTi mTa-
vari brZola. 4 seqtembers safrangeTis armiis mTavarsardalma Jozef Jofrma gasca
brZaneba Setevaze gadasvlis Sesaxeb, rac unda ganxorcielebuliyo 6 seqtembers. ger-
manelebi, Tavis mxriv, SetevisTvis emzadebodnen, magram mokavSireTa Zalebi (frangebs
ukve ingliselebis erTi armiac SeuerTda) ufro ukeT aRmoCndnen momzadebulni, ris
Sedegadac 9 seqtembers daiwyo germaniis sami armiis (1-li, me-2 da me-3) ukandaxeva,
11 seqtembers ki ukanadaxevis brZaneba miiRes me-4 da me-5 armiebmac. frangebs gamor-
CaT mowinaaRmdegis ukandaxeva, amitomac germanelebis devna Seyovnda. Sedegad, germane-
lebma SeZles md. enis marjvena napirze gamagreba. marnis brZola (oficialuri daTa-
riRebiT 1914w. 5-12 seqtemberi) dasrulda frangebisa da ingliselebis gamarjvebiT.
am brZolam seriozulad Secvala omis msvleloba. pirvel rigSi, gaqarwylda germane-
lebis imedi, rom isini safrangeTs swrafad mouRebdnen bolos.
marnis brZolebis Semdeg mowinaaRmdegeebma erTmaneTisTvis gverdis Semovla scades.
ormxrivi mcdelobebi 16 seqtembers daiwyo da erT Tves _ 15 oqtombramde _ gagrZelda.
15 oqtombers yovelive es dasrulda imiT, rom mowinaaRmdegeebma zRvis sanapiros miaR-
wies. am procesma sabolood miiRo saxelwodeba `srbola zRvisken~. Sedegad, dasavleTSi
Seiqmna erTiani fronti. amis Semdgom 1914w. mowinaaRmdegebma mxolod erTxel scades
seriozuli SeteviTi operaciis Catareba. es moxda noemberSi flandriaSi, magram male
orive mxare poziciur omze gadavida.
am dros aRmosavleTSi situacia elvis siswrafiT icvleboda. 17 agvistos ruseTis
armiebi gadavidnen Setevaze aRmosavleT prusiis mimarTulebiT. rusul mTavarsardlobas
gadawyvetileba amis Sesaxeb karga xnis miRebuli hqonda, magram operaciis dawyeba daaC-
qara germanelTa sakmaod saxifaTo Setevam parizis mimarTulebiT, ris Semdegac Jofrma
daxmareba sTxova ruseTs. 20 agvistos gumbinenTan (dR. gusevi) rusebma daamarcxes ger-
manuli nawilebi da mniSvnelovani upiratesoba miiRes, magram ukve agvistos bolosTvis
germanelebma xelT igdes iniciativa. marTalia, maTi pirveli Seteva didi warmatebiT
ar dasrulebula, magram 6 seqtembers dawyebuli meore Seteva ufro saxifaTo aRmoCn-
da rusebisaTvis da 10 seqtembers maT ukandaxeva daiwyes. sul male aRmosavleTSi om-
amdeli status-qvo aRdga, magram is didxans ar gagrZelebula.
amasobaSi brZolebi mimdinareobda avstria-ungreTisa da ruseTis armiebs Sorisac
galiciaSi (18 agvisto _ 26 seqtemberi). brZolebi rusebis gamarjvebiT dasrulda da
maT gandevnes avstria-ungrelebi galiciidan, rac mniSvnelovanwilad ganapiroba me-8 ru-
suli armiis sardlis a. brusilovis mxedarTmTavrulma niWma. 28 seqtembers daiwyo var-
Sava-ivangorodis operacia (dasrulda 8 noembers), romelmac kvlav sakmaod didi warma-
teba moutana rusebs. amas garkveulwilad xeli Seuwyo germanelTa sardlobis Secdomeb-
ma, Tumca Tavis mxriv uSecdomoni arc rusebi aRmoCndnen, ramac germanelebs loZTan Se-
tevaze gadasvlis saSualeba misca (11 noemberi _ 19 dekemberi). loZis operacia kvlav
rusebis gamarjvebiT dasrulda, ase rom, 1914w. rusebma mniSvnelovani marcxi agemes ro-

8
gorc avstria-ungreTs, ise germanias. ufro metic, TurqeTis omSi Cabmis Semdeg ruseTis
armiam kavkasiis frontzec moipova gamarjveba da sariyamiSTan (1914w. 22 dekemberi _
1915w. 7 ianvari) sastikad daamarcxa TurqeTis armia.
serbeTis frontze avstria-ungreTis mcirericxovani Zalebi cdilobdnen mowinaaRm-
degis damarcxebas da serbeTis teritoriis okupacias. agvistoSi maT wamoiwyes pirveli
Seteva, magram is marcxiT dasrulda. meore Seteva 7 seqtembers daiwyo da sam Tves gagr-
Zelda. 7 noembers serbebma ukandaxeva daiwyes da datoves belgradi. magram 2 dekembers
isini kontrSetevaze gadavidnen da 15 dekembers aiRes belgradi, xolo ramdenime dReSi
serbeTis darCenili teritoriac gawmindes mtrisagan.
1914w. moxda ramdenime sazRvao brZolac. marTalia, ZiriTadad germaniis floti
Tavis portebSi idga, magram drodadro is tovebda dislokaciis adgils da Setakebebic
xdeboda. garda amisa, germanelebi xandaxan reiderul aqciebsac awyobdnen. pirveli
seriozuli Setakeba moxda 1914 wlis 28 agvistos helgolandis yureSi (CrdiloeTis
zRva). ricxobrivi upiratesoba ingliselebs aRmoaCndaT, ris Sedegadac maT CaZires 3
germanuli msubuqi kreiseri, 1 traleri da 1 saeskadro naRmosani. ingliselebi dana-
kargebis gareSe gadarCnen, Tumca maTi ramdenime xomaldi mZimed dazianda.
brZolebi gaimarTa atlantikis okeaneSic, sadac moqmedebda germanuli eskadra ad-
miral fon Spees meTaurobiT. 1914w. 1 noembers Spees eskadram, romelSic Sedioda jav-
Snosani kreiserebi `Sarnhorsti~ da `gnaizenau~ da agreTve 3 msubuqi kreiseri, gamoiy-
ena ricxobrivi upiratesoba, koronelTan (Cile) daamarcxa kontr-admiral kredokis
eskadra da CaZira ori britanuli javSnosani kreiseri. amis Semdeg britanulma flotma
seriozulad daiwyo Spees eskadris Zebna da vice-admiral sterdis eskadram 8 dekem-
bers folklendis k-bTan sastikad daamarcxa germaniis floti. daRupvas gadaurCa mxo-
lod ori msubuqi kreiseri, Tumca erTi maTgani _ `drezdeni~ 1915w. 14 marts CaZiru-
l iqna Ciles napirebTan. amis Semdeg germanelebma Secvales taqtika da gadavidnen
wyalqveSa omze.
d) diplomatiuri brZola 1914-1915 wlebSi. samxedro operaciebis paralelurad
mimdinareobda diplomatiuri brZola mokavSireebis mosapoveblad. erTaderTi, visi Cabmac
ar iqna dakavSirebuli raime diplomatiur kombinaciebTan, iyo iaponia, romelic sakuTari
iniciativiT CaerTo omSi germaniis winaaRmdeg da 15 agvistos ultimatumiT mosTxova
mas ZiaoCJus gadacema, raTa Semdeg `is CineTisaTvis daebrunebina~. germanelebma ultima-
tumi upasuxod datoves, ris Semdegac 1914w. 23 agvistos iaponiam omi gamoucxada ger-
manias, daikava ZiaoCJu, cindaodan ZinanSi mimavali rkinigzis xazi da ramdenime kunZuli
wynar okeaneSi, romelic ekuTvnoda germanias. amis Semdeg iaponiis monawileoba omSi no-
minaluri gaxda da Semoifargleboda mxolod ruseTisaTvis sabrZolo masalis miwode-
biT. samagierod, gacilebiT didi brZola gaimarTa danarCeni saxelmwifoebis omSi Casabme-
lad.
pirveli qveyana, romlis momxrobac moaxerxes meomarma mxareebma, iyo TurqeTi.
warmateba germanias xvda wilad da es arc iyo gasakviri. antantis mxareze gamodioda
TurqeTis mudmivi mteri ruseTi, romelsac TurqeTis ganadgureba undoda. garda amisa,
Turqebs TviTon eWiraT Tvali ruseTisa da inglisis kuTvnil miwebze. amitom arc iyo
gasakviri, rom 2 agvistos daido saidumlo SeTanxmeba germaniasa da TurqeTs Soris,
romlis Tanaxmadac TurqeTma piroba dado, rom oms gamoucxadebda ruseTs, Tu es ukan-
askneli Caebmeboda avstria-ungreTTan omSi serbeTis mxareze da Tu germania mxars da-
uWerda avstria-ungreTs.
xelSekrulebiT TurqeTis armia praqtikulad germaniis srul gankargulebaSi ga-
dadioda da misi xelmZRvaneloba germanelebs unda ganexorcielebinaT, magram meore
dRes TurqeTis mTavrobam neitraliteti gamoacxada, Tumca es mxolod omisaTvis moum-
zadeblobiT aixsneboda. Semdeg ki Turqebma ubralod rusebis gasuleleba gadawyvites.

9
enver-faSam SesTavaza rusebs kavSiri da TurqeTis armiis daxmareba, Tu ruseTi aRuT-
qvamda mas egeosis kunZulebsa da bulgaruli Trakiis nawils. ruseTs sulac ar exal-
iseboda TurqeTTan omi, magram sazonovi daeWvda Turqebis gulwrfelobaSi. miuxedavad
amisa, man mainc SesTavaza mokavSireebs TurqeTisaTvis neitralitetis dacvis SemTxveva-
Si kapitulaciebis TandaTanobiTi gauqmeba, teritoriuli mTlianobis SenarCuneba da
lemnosis dabruneba. didi britaneTis sagareo saqmeTa ministri eduard grei winaaRmde-
gi wavida da mxolod TurqeTis teritoriuli mTlianobis garantias daTanxmda, isic
omis periodSi.
amis Semdeg Turqebma ukve diplomatiur zondaJsac daanebes Tavi da 9 seqtembers
gaauqmes kapitulaciebis reJimi. miuxedavad amisa, TurqeTi ar Cqarobda omSi Cabmas, risi
mizezic gaxda germaniis marcxi marnaze. maSin enver-faSasa da germanelTa gadawyvetile-
biT 28 oqtombers Turquli floti, romelsac germaneli admirali suSoni xelmZRvane-
lobda, gavida zRvaSi da cecxli gauxsna rusul sanapiros. 1 noembers TurqeTma bodi-
Sis moxda scada, magram mas Semdeg, rac gaigo ruseTis moTxovna, gaeZevebina qveynidan
yvela ucxoeli, iZulebuli gaxda, Serigeboda oms. erTaderTi, rac TurqeTma moigo, is
iyo, rom omi mas ar gamoucxadebia. 2 noembers ruseTma da 5-6 noembers inglisma da saf-
rangeTma omi gamoucxades TurqeTs. ase gaCnda e.w. kavkasiis fronti.
gansakuTrebiT didi diplomatiuri brZola gaimarTa italiis garSemo. arc antan-
tis qveynebi da arc germania Zal-Rones ar iSurebdnen italiis misamxrobad. formalu-
rad italia germaniis blokSi Sedioda, rameTu 1912 wels gaagrZela samTa kavSirSi
Tavisi yofna, magram radganac germaniam iqiT gamoucxada omi ruseTsa da safrangeTs,
italia ar iyo valdebuli omSi Cabmuliyo germaniis mxares. amitom 3 agvistos italiam
gamoacxada neitraliteti. imave dros italiis sagareo saqmeTa ministrma markizma san-
julianom konfidencialurad mimarTa germaniis elCs da uTxra, rom saTanado jildos
SemTxvevaSi italia omSi Tavisi mokavSireebis mxares Caebmeboda. magram es mxolod ni-
adagis mosinjva iyo. italiis mTavrobam Tavisi peterburgeli elCis markiz karlotis
piriT msgavsi kiTxviT sazonovsac mimarTa. ruseTis sagareo uwyebis xelmZRvanels
agreTve uTxres, rom `italias germania-avstriisagan sasurvelis miRebis mcire imedi
hqonda~.
faqtobrivad italielebma gadawyvites omi im blokis mxares, romelic maT mets
dahpirdeboda. am mxriv antanta SedarebiT ukeTes mdgomareobaSi aRmoCnda, radganac it-
alias ZiriTadad avstria-ungreTis kuTvnil teritoriaze hqonda pretenzia. amitomac
antantam umal SesTavaza italias trentino, triesti da valona. sapasuxod germaneleb-
ma italias SesTavazes franguli CrdiloeT afrikis nawili, korsika da savoia. 1915w.
martSi vaWrobam gansakuTrebiT mZafri xasiaTi miiRo. italiam antantisagan damatebiT
moiTxova k. saseno, dalmaciis sanapiro, albaneTis centralur nawilSi avtonomiuri
samTavros Seqmna, romelic misdami damokidebuli unda yofiliyo, 50 mln girvanqa
sterlingi da samxedro konvencia, garantia, rom ruseTi ar Seasustebda zewolas gali-
ciis frontze da inglis-safrangeTis floti daexmareboda maT avstriul flotTan
brZolaSi.
aman ruseTis sakmaod didi winaaRmdegoba gamoiwvia, radganac italias pretenzia
hqonda im miwebzec, romlebic serbeTisaTvis iyo Sepirebuli da romlebzec slavuri
mosaxleoba umravlesobas Seadgenda. samagierod, berlinis zewoliT venam 8 marts mii-
Ro gadawyvetileba, rom daekmayofilebinaT italia imperiis teritoriiTac ki. itali-
elebma amis Sesaxeb acnobes antantis qveynebs, ris Semdegac inglisma moaxdina zewola
ruseTze da antantac daTanxmda daTmobebze italias. 26 aprils londonSi xeli moewe-
ra xelSekrulebas, romliTac italiis TiTqmis yvela moTxovna iqna dakmayofilebuli
(italias ar mieca mxolod fiume _ dR. rieka xorvatiaSi). sanacvlod, italias av-
stria-ungreTisaTvis omi erT TveSi unda gamoecxadebina. amiT Segulianebulma italiis

10
premier ministrma salandram 3 maiss gamoacxada italiis samTa kavSiridan gamosvlis
gadawyvetileba.
germaniis kanclerma biulovma aiZula vena, rom italiisaTvis daeTmo trentino,
gradiska, md. izoncos dasavleTi napiri, valona, albaneTi da gamoecxadebina triesti
Tavisufal qalaqad. rodesac biulovma miiRo venis werilobiTi Tanxmoba, man saswrafod
acnoba amis Sesaxeb italiel neitralistTa lider jolitis, romelic saswrafod Cavida
romSi da ganacxada, rom ar eTanxmeboda londonis xelSekrulebas. radganac jolitis
mxars uWerda parlamentis umravlesoba, salandra gadadga da TiTqos germanelebmac gaim-
arjves, magram meore dRes romSi gamovidnen nacionalistebi benito musolinisa da gab-
riele d’anuncios meTaurobiT da moiTxoves germaniis winaaRmdeg omSi Cabma. mefem ar mi-
iRo salandras gadadgoma, xolo SeSinebulma parlamentma mTavrobas 20 maiss sagangebo
uflebamosilebebi mianiWa. amis Semdeg, 23 maiss italiam omi gamoucxada avstria-ungreTs.
germania ki italiis winaaRmdeg omSi mxolod 1916w. agvistoSi CaerTo.
italiaSi marcxis kompensacia germaniam bulgareTSi miiRo. antanta aq bevrad ufro
rTul mdgomareobaSi imyofeboda, radganac bulgareTs, pirvel rigSi, surda im miwebis
dabruneba, romlebic mas waarTves serbeTma, saberZneTma da rumineTma 1913 wels, meore
balkanuri omis Semdeg. aqedan mxolod serbeTi iyo Tanaxma makedoniis daTmobaze, radga-
nac gamarjvebis SemTxvevaSi kompensacias miiRebda avstriisagan (damarcxebis SemTxvevaSi
yovelive amas, rasakvirvelia, azri daekargeboda). Tumca sabolood swored serbeTma mo-
uRo bolo am konsultaciebs, radganac bulgareTma moiTxova makedoniis dauyovnebliv
gadacema, razec uari miiRo. germania da avstria-ungreTi ki sTavazobdnen ara marto ma-
kedonias, aramed Zveli serbeTis nawilsac, agreTve samxreT da CrdiloeT dobrujas, Tu
bulgareTi maT mxareze Caebmeboda omSi. 3 seqtembers daido bulgareT-TurqeTis SeTan-
xmeba, xolo 6 seqtembers bulgareTma xeli moawera xelSekrulebas germaniasa da av-
stria-ungreTTan. 14 oqtombers bulgareTma omi gamoucxada serbeTs da wlis bolosaT-
vis bulgarelTa da avstria-ungreTis jarebma serbeTis mTeli teritoria daikaves. paSi-
Cis mTavrobam gaqceviT uSvela Tavs da saberZneTis kuTvnil kunZul korfus Seafara Ta-
vi. viTarebis xsna ver moaxerxa inglis-safrangeTis saeqspedicio korpusmac, romelic sa-
lonikSi iqna gadasxmuli.
e) samxedro operaciebi 1915-1916 wlebSi. 1915w. dasavleTis frontze praqtiku-
lad seriozuli cvlilebebis gareSe dasrulda. amis erT-erTi mizezi gaxda is, rom
germaniis sardlobam gadawyvita am wels daesrulebina omi ruseTTan da gaenadgurebina
is. amitom dasavleTSi germanelebi strategiul Tavdacvaze gadavidnen da upiratesoba
xelT igdes antantis Zalebma, Tumca frangebisa da ingliselebis praqtikulad yvela
Seteva uSedegod dasrulda (1915w. ianvari suasonTan, 1915w. marti _ Seteva SampanSi,
1915w. maisi _ Seteva artuaSi, 1915w. seqtemberi _ axali Seteva Sampansa da artuaSi).
germanelebma mxolod erTxel _ 1915w. aprilSi _ scades Setevaze gadasvla. 22 ap-
rils maT ipris arxze (belgia) pirvelad kacobriobis istoriaSi gamoiyenes qimiuri
iaraRi (qlori) da garkveul warmatebebsac miaRwies, magram rezervis brZolaSi Cabmam
antantis Zalebi seriozuli ukandaxevisagan ixsna.
bevrad ufro masStaburi brZolebi gaimarTa aRmosavleTSi, sadac 22 marts rusul-
ma jarebma aiRes peremiSli da xelT igdes 120-aTasiani garnizoni. magram Semdeg germane-
lebma ZiriTadi Zalebi gadmoisroles aRmosavleTis frontze da 2 maiss daiwyes Seteva
gorlicesTan (e.w. `gorlices garRveva~). germanulma nawilebma makenzenis meTaurobiT ma-
isis bolos aiRes peremiSli, 22 ivniss ki _ lvovi. amiT gorlices operacia dasrulda,
magram ar dasrulebula germanelTa Seteva. zafxulis ganmavlobaSi maT aiRes novogeor-
gievski (modlini), kovno, osoveci, varSava, ivangorodi, brest-litovski, vilno, grodno
da sxv. mxolod seqtembris miwuruls SeZles rusebma mowinaaRmdegis Setevebis SeCereba.
balkanurma frontma 1915w. arseboba Sewyvita. marTalia, oqtombramde aq praqti-

11
kulad ar mimdinareobda mniSvnelovani saomari moqmedebebi, magram bulgareTis omSi Cab-
misa da bulgareTis armiis serbebis winaaRmdeg aqtiurad gamosvlis Semdeg serbebi
praqtikulad ganwirulni aRmoCndnen. amas Tan daerTo germanuli diviziebis gadmosro-
lac am frontze. Sedegad, oqtomberSi dawyebulma operaciam, romelsac makenzeni xel-
mZRvanelobda, warmatebas miaRwia. serbebi mTeli oqtomber-noemberi ixevdnen ukan, de-
kemberSi ki saerTod datoves serbeTis teritoria da albaneTSi moaxdines jarebis ga-
dasrola, saidanac male isini evakuirebul iqnen k. korfusa (saberZneTi)1 da bizertaSi
(tunisi). nawilma saberZneTis teritoriaze daixia da SemdgomSi iq SeuerTda saloni-
kis armias.
1915w. 19 Tebervals daiwyo mniSvnelovani operacia, romelic miznad isaxavda
TurqeTis omidan gamoyvanas. sariyamiSTan rusuli jarebis warmatebiT SeSfoTebulma in-
glisisa da safrangeTis xelmZRvanelobam gadawyvita daeswro rusebisaTvis da Tavad
daekavebina konstantinopoli, romelic ruseTs unda rgeboda omSi gamarjvebis Semdeg.
am mizniT dardanelis sruteSi daiwyo operacia, romelSic Tavdapirvelad monawileob-
as mxolod gaerTianebuli floti iRebda (18 martamde). rodesac mokavSireebi darwmun-
dnen msgavsi operaciis uperspeqtivobaSi, maSin maT gadasxes desanti galipolis naxe-
varkunZulze. am operaciis sulisCamdgmeli iyo didi britaneTis sazRvao ministri uin-
ston CerCili. operaciam uSedegod Caiara, risi mTavari mizezic misi Semsruleblebis
mier Turquli armiis SesaZleblobebis sruli ugulebelyofa gaxda. Sedegad, desanti
SeCerebul iqna da daiwyo poziciuri brZolebi. operaciis Cavardnam gamoiwvia CerCilis
gadadgoma da britaneTis mTavrobis reorganizacia. sabolood, 1916w. 9 ianvars desan-
tis darCenili nawili evakuirebul iqna. danakargebi orive mxridan Zalian didi iyo:
mokavSireebma dakarges 146 aTasi jariskaci (aqedan ingliselebma _ 120 aTasi), xolo
Turqebma _ 186 aTasi.
1916w. germanelebma kvlav Secvales Tavisi mTavari dartymis mimarTuleba. orienti-
rad isev omidan safrangeTis gamoyvana iqna aRebuli. amis miRwevas germanelebi da maTi
mTavarsardali erix falkenhaini Seecadnen SeteviT verdenTan. Tavis droze (1914 wels),
moltke-umcrosma sigiJed monaTla am monakveTze Setevis warmoeba, radganac is
iTvleboda yvelaze ufro gamagrebulad frangebis mier da yovlad SeuZleblad miiCnia
frontis verdenTan garRveva. falkenhains sxva azri aRmoaCnda da 1916w. 21 Tebervals
germanelebma daiwyes Seteva verdenze. verdenis epopea dasrulda mxolod 18 dekembers,
rodesac frangebma daibrunes Tavdapirveli poziciebis me-3 rigi. am xnis ganmavlobaSi
germanelebma maqsimalurad mxolod 15-mde km-iT moaxerxes winsvla, Tumca sabolood
praqtikulad imave poziciebze aRmoCndnen, romelic ekavaT Setevis dawyebis win. danakar-
gebi ki orive mxridan uzarmazari iyo: frangebma dakarges 350 aTasamde jariskaci, xolo
germanelebma _ 330 aTasi. operaciis warumatebloba ukve agvistoSi Tavisi postis fasad
daujda falkenhains, romelic Stabis ufrosis Tanamdebobaze feldmarSalma hindenburgma
Secvala.
verdenis brZolis mimdinareobis periodSi frangebma da ingliselebma Tavad scades
iniciativis xelSi Cagdeba da md. somze wamoiwyes mZlavri ieriSi (1916w. 1 ivlisi),
romelsac win uZRoda 7-dRiani saartilerio momzadeba. miuxedavad operaciis 5-Tviani
dagegmvisa, Seteva arcTu mTlad warmatebuli gamodga. marTalia, frangebmac da inglise-
lebmac aiZules germanelebi ukan daexiaT, magram mxolod umniSvnelod (2-7 km-iT). seq-
temberSi mokavSireebma Setevis axali faza wamoiwyes da 15 seqtembers istoriaSi pir-
velad gamoiyenes tankebi (soflebTan: kurseleti, martenSuipi da fliori). marTalia,
tankebis pirveli Cabma sakmaod Sedegiani aRmoCnda,2 magram fsiqologiuri efeqtis gamo-

1aqve daido bina serbeTis mTavrobam premier paSiCis xelmZRvanelobiT.


2 magaliTad, erTma tankma 300 jariskaci aiZula, tyved Cabarebuliyo, xolo sof. fliori
mokavSireebma saerTod gasrolis gareSe aiRes, radganac tankis danaxvaze damcvelebi ubra-

12
yeneba mokavSireTa mTavarsardlobam ver SeZlo, xolo pirvandeli Sokidan gamosulma
germanelebma iswavles tankebTan gamklaveba. Sedegad, 4-Tviani epopeis Semdeg frangebma da
ingliselebma daaxloebiT 10km-iT waiwies win frontis xazis 35km-ian monakveTze. samagi-
erod, msxverpli uzarmazari iyo: frangebi _ 341 aT. jariskaci, ingliselebi _ 453 aT.,
germanelebi _ 538 aT. (aqedan 105 aT. tyve).
sanam dasavleTis frontze mowinaaRmdegeebi suleluri SetevebiT TiTqmis 2 milion
jariskacs dakargavdnen, aRmosavleTSi ruseTis armiam ramdenime Seteva ganaxorciela mo-
winaaRmdegis poziciebze. 18-29 marts maT ganaxorcieles naroCis operacia, romelsac,
marTalia, Sedegi ar gamouRia, magram man aiZula germanelebi 4 divizia gadmoesrola aR-
mosavleTSi da amiT Seesustebina zewola verdenze. samagierod, 4 ivniss daiwyo pirveli
msoflio omis erT-erTi yvelaze warmatebuli operacia, romelsac `brusilovis garRve-
va~ ewoda.1 Sedegad, ruseTis armiebma praqtikulad pirvelsave dRes gaarRvies mowinaaRm-
degis Tavdacva. agvistoSi rusebma xelT igdes mTeli bukovina, galiciis nawili da mi-
adgnen karpatebs. kidev ufro mniSvnelovani iyo danakargi, romelic maT miayenes germani-
as da avstria-ungreTs: 1,5 mln jariskaci daRupulebiT, daWrilebiTa da tyveebiT. Tavad
rusebis danaklisma 500 aT. kaci Seadgina. garda amisa, am warmatebam ganapiroba rumine-
Tis Cabma omSi, Tumca wlis bolosTvis rumineTis armia praqtikulad mTlianad ganad-
gurda da qveynis TiTqmis mTeli teritoriac okupirebuli aRmoCnda.
1915w. maisSi italia Caeba omSi. dasawyisidanve italiis armiam gadalaxa italia-un-
greTis sazRvari da miadga md. izoncos. am mdinaris gadalaxva italielebma uamravjer
scades, magram uSedegod. mxolod erTxel SeZles maT mowinaaRmdegis Tavdacvis garRveva,
isic ramdenime dRiT, ris Semdegac kvlav ukan daixies. samagierod 1916w. 15 maiss av-
stria-ungreTis jarebi kontrSetevaze gadavidnen. ase daiwyo trentinos operacia, rom-
lis Sedegadac 30 maisamde avstrielebma TiTqmis 20km-iT waiwies win (pirveli msoflio
omisaTvis sakmaod normaluri Sedegi). 16 ivniss italielebi gadavidnen kontrSetevaze
da, marTalia, avstrielebma SeinarCunes poziciebis nawili trentinoSi, magram italiel-
ebma mainc SeZles izoncoze dabruneba. mTlianobaSi italielebma 1916w. dakarges 483aT.
jariskaci, avstria-ungreTma ki _ 260aT.
1915w. 5 oqtombers antantam daiwyo jarebis gadasxma salonikSi. saberZneTis mTav-
robam misca maT dasturi amaze, Tumca saloniki saberZneTs im dros oficialurad ar ek-
uTvnoda. ori Tvis ganmavlobaSi aq gadasxmul iqna 150 aT. jariskaci, romlebmac Seqmnes
e.w. salonikis fronti. marTalia, am frontma aranairi daxmareba ar aRmouCina serbeTs,
magram SemdgomSi serbuli nawilebi SeuerTdnen ingliselebsa da frangebs. TiTqmis mTe-
li wlis ganmavlobaSi salonikis frontze, romlis winaaRmdegac ZiriTadad moqmedebda
bulgareTis armia, poziciuri brZolebi mimdinareobda da mxolod 1916w. noemberSi
scades mokavSireebma Setevaze gadasvla, Tumca am Setevas raime seriozuli Sedegi ar
gamouRia.
kavkasiaSi ruseTis armiam seriozul warmatebebs miaRwia arzrumis operaciis
(1916w. 10 ianvari _ 16 Tebervali) Sedegad. 16 Tebervals rusebma aiRes arzrumi, 18
aprils _ trabzoni, mogvianebiT ki _ erzinjani. marTalia, maisSi Turqebma kontrSete-
va wamoiwyes, magram raime seriozul warmatebebs ver miaRwies. Sedegad, rusuli armiis
winsvla metad mniSvnelovani aRmoCnda: maT wlis ganmavlobaSi 250 km-iT waiwies win.
marTalia, iranSi rusebma dakarges poziciebi, romlebic 1915w. moipoves da 300 km-iT
daixies ukan, magram strategiuli TvalsazrisiT es arc ise mniSvnelovani iyo.
1916w. 31 maissa da 1 ivniss gaimarTa pirveli msoflio omis erTaderTi sazRvao

lod gaiqcnen.
1 es aris erTaderTi operacia pirvel msoflio omSi, romelsac ewoda mTavarsardlis saxe-
li (da ara adgilmdebareobis, sadac is Catarda). amis mTavari mizezi rusi sardlis mar-
Tlac Cinebuli moqmedeba gaxda.

13
brZola, romelSic monawileoba miiRo orive mxaris mTavarma flotma. iutlandiis saz-
Rvao brZolaSi ingliselebma moulodnelad ganicades marcxi avangardebis SetakebaSi:
vice-admiral bitis eskadram dakarga ori saxazo gemi da oric saeskadro naRmosani, ma-
Sin rodesac admiral Seeris germaniis eskadram dakarga mxolod ori saeskadro naRmo-
sani. bitis eskadris gamodevnebisas Seeri gadaawyda admiral jelikos ZiriTad brita-
nul flots (“Grand Fleet”), romelmac mZlavri dartyma miayena germanelebs. Seeri iZ-
ulebuli gaxda, ukan daexia, Tumca ukandaxeva didi danakargebis gareSe ganaxorciela.
man dakarga mxolod erTi saxazo gemi, erTi msubuqi kreiseri da ori saeskadro naRmo-
sani, maSin rodesac ingliselebma dakarges kidev erTi saxazo gemi, ori javSnosani
kreiseri da mZimed dauziandaT ori saxazo gemi. mogvianebiT, Ramis brZolebSi germane-
lebma dakarges erTi saxazo gemi (Zveli konstruqciis), xolo ingliselebma _ erTi
javSnosani kreiseri.
Sedegad, ingliselebma iutlandiis brZolaSi meti tonaJi dakarges da xalxic
orjer meti daeRupaT. marTalia, orive mxarem Tavi gamarjvebulad gamoacxada (ingli-
selebma imitom, rom germanelebma brZolis veli datoves, germanelebma ki amis safuZ-
vlad naklebi danakargi daasaxeles), magram, SeiZleba iTqvas, `qulebiT~ gamarjveba mar-
Tlac germanelebs darCaT. amiT sabolood Sewyda ZiriTadi wyalzeda Zalebis seriozu-
li operaciebi pirvel msoflio omSi. germanelebma wyalqveSa omis warmoeba arCies.
1917w. 1 Tebervals maT gamoacxades `totaluri wyalqveSa omi~, anu CaZirviT daemuq-
rnen nebismier xomalds (maT Soris, savaWrosac), romelic antantis qveynebs daexmare-
boda.
v) diplomatiuri brZola 1916-1917 wlebSi. 1916w. zafxulSi antantam kidev erTi
mokavSire _ rumineTi SeiZina, Tumca es is SemTxveva iyo, rodesac antantam realurad
mxolod problemebi miiRo da ara daxmareba. 1916w. agvistomde rumineTs neitraliteti
hqonda gamocxadebuli, risTvisac orive mxares kargad `wvelida~ finansurad da misi po-
zicia samxedro situaciidan gamomdinare icvleboda. omSi Cabmis sanacvlod rumineTis
premier-ministri ion bratianu antantisagan iTxovda transilvanias da avstria-ungre-
Tis kuTvnil yvela teritorias md. prutamde da tisamde. 1916w. verdenTan germanelTa
Setevis CaSlam da brusilovis Setevam aRmosavleTis frontze gadaawyvetina bratianus
antantis mxareze omSi Cabma da 1916w. 17 agvistos dado xelSekruleba antantis oTx
qveyanasTan (safrangeTi, didi britaneTi, ruseTi, italia).
xelSekrulebis Tanaxmad, rumineTi iRebda transilvanias, bukovinis did nawilsa
da banats. 28 agvistos rumineTma omi gamoucxada avstria-ungreTs, magram is imdenad
susti aRmoCnda, rom ukve 10 oqtombers daxmareba sTxova ruseTs, romelic, erTaderTi
antantis qveynebSi, rumineTis Cabmas omSi usargeblod Tvlida. salonikSi myofma armiam,
Tavis mxriv, rumineTis daxmareba zedmetad CaTvala. Sedegad, ukve wlis bolos is ger-
maniisa da avstria-ungreTis jarebis mier iqna okupirebuli. rumineTi gadaarCina mxo-
lod sxva frontebze ganviTarebulma movlenebma. 1917w. noemberSi ruseTSi momxdari
bolSevikuri gadatrialebisa da ruseTis brestis zaviT omidan gamosvlis Semdeg,
1918w. 7 maiss rumineTma kapitulacia gamoacxada germaniisa da avstria-ungreTis wina-
Se. sanacvlod, man miiRo besarabia. SemdgomSi, rodesac germaniis bloki sabolood da-
marcxda, rumineTs yvela dakarguli teritoria daubrunda da besarabiac darCa. ase
rom, didi sirTuleebis Semdeg rumineTi teritoriulad gafarToebuli gamovida omidan
(ruseTis xarjze).
1917w. antantam did warmatebebs miaRwia diplomatiur frontze. omis dawyebidan
aSS antantis qveynebs ekonomikurad da finansurad exmareboda. bolosdabolos, es
mobezrdaT germanelebs, romlebmac acnobes aSS-s mTavrobas, rom iwyeboda e.w. `wyalqve-
Sa omi~ da daimuqrnen, rom Tavs daesxmodnen nebismieri qveynis gems, romelic antantis
qveynebs daexmareboda. pasuxad, aSS-s mTavrobam germaniasTan diplomatiuri urTierTobe-

14
bi gawyvita. germanelebis mier `totaluri wyalqveSa omis~ gamocxadebis Semdeg (1917w.
1 Tebervali) ki amerikelebs omSi oficialurad Cabmis sababic miecaT. amerikelebma um-
al gaixsenes, rom 1915w. germanulma wyalqveSa navma CaZira britanuli satransporto
xomaldi `luzitania~, sadac amerikeli moqalaqeebic daiRupnen. marTalia, `luzitania~,
romelic ar iyo samxedro gemi, namdvilad arRvevda saerTaSoriso konvenciebs, radganac
gadahqonda samxedro tvirTi, magram amerikelebs, rasakvirvelia, es darRveva ar gaxse-
nebiaT. 1917w. 6 Tebervals aSS-m gawyvita diplomatiuri urTierTobebi germaniasTan,
1917w. 6 aprils ki omi gamoucxada germanias. amiT antantam Zlieri mokavSire SeiZina.
Zalian mniSvnelovani gamodga saberZneTis Cabmac omSi antantis mxares, rac ofici-
alurad gaformda 1917w. 30 ivniss. saberZneTi Zalian didi xnis ganmavlobaSi Tavs ikav-
ebda omSi Cabmisagan, magram am droisaTvis saberZneTis mefem CaTvala, rom antantis ga-
marjveba kars iyo momdgari da bulgareTisa da TurqeTis winaaRmdeg Tavisi poziciebis
gansamtkiceblad omSi Cabma mizanSewonilad CaTvala, miT umetes, rom ukve 1915w. miwu-
rulidan moqmedebda e.w. salonikis armia, romelic ganlagebuli iyo sadavo miwebze (sa-
loniki saberZneTma miiRo meore balkanuri omis Semdeg, Tumca oficialurad mas is ar
gadascemia). saberZneTis armia Caeba brZolaSi TurqeTisa da bulgareTis winaaRmdeg.
z) samxedro moqmedebebi 1917 wels. 1917 wels germanelebma isev Secvales dar-
tymis mimarTuleba da dasavleTSi Tavdacvaze gadavidnen, aRmosavleTSi ki aqtiuri Se-
teviTi operaciebisaTvis daiwyes mzadeba. marTalia, Tavdapirvelad iniciativa TiTqos
rusebis xelT iyo: 5-11 ianvars maT Seuties mitavas, magram SeuTanxmeblobis gamo es
operacia CaiSala. amis Semdeg ruseTSi moxda revolucia da droebiTma mTavrobam axali
ieriSi moamzada. Seteva daiwyo 29 ivniss saartilerio momzadebiT, 1 ivliss ruseTis
armiebi ieriSze gadavidnen da 10 ivliss aiRes galiCi, 11 ivliss ki _ kaluSi. magram
19 ivliss germanelebma da avstria-ungreTis jarebma wamoiwyes kontrSeteva, romelmac
katastrofuli Sedegebi miiRo ruseTisaTvis. armiam daiwyo daSla. iyo SemTxvevebi, ro-
desac jari Setevaze gadavida, aiRo mowinaaRmdegis poziciebi da... dabrunda Tavis san-
grebSi.
1 seqtembers germanelebma daiwyes rigis operacia, 3 seqtembers aiRes riga da 6
seqtembrisaTvis sastikad daamarcxes rusuli SenaerTebi. oqtombris gadatrialebis
Semdeg ki aRmosavleTis frontma faqtobrivad arseboba Sewyvita, riTac kargad isar-
gebles germanelebma. 1917w. 22 dekembers brest-litovskSi daiwyo sazavo molaparakebe-
bi, magram Sedegi iq ucbad ar iqna miRweuli, ris gamoc 1918w. TebervalSi germaneleb-
ma ganaaxles Seteva. es Seteva petrogradze iyo mimarTuli. Tebervlis bolosa da mar-
tis dasawyisSi rusulma jarebma ramdenime sastiki marcxi ganicades (25 Tebervals
germanelebma aiRes pskovi da reveli, 3 marts _ narva). leninis mTavroba srul kraxs
mxolod brest-litovskis zavze saswrafod daTanxmebam gadaarCina. amis Semdeg aRmosav-
leTis frontma arseboba Sewyvita.
dasavleTSi 1917 wels frangebma da ingliselebma ramdenime ieriSi moawyves, Tumca
did Sedegebs ver miaRwies. axalma mTavarsardalma nivelma 9 aprils wamoiwyo Seteva va-
li_sen-kanten_ arasis mimarTulebiT. am Setevam warmateba ver hpova, radganac 4 aprils
germanelebs xelT CauvardaT frangi oficeri, romelsac aRmoaCnda operaciis gegma. oper-
aciis marcxma ganapiroba nivelis gadayeneba da misi adgili daikava anri-filip petenma.
31 ivliss ingliselebi gadavidnen Setevaze flandriaSi, magram pirveli dRis winsvlis
Semdeg germanelebma isini SeaCeres. Sedegi katastrofuli aRmoCnda: winsvla _ 6km, dana-
kargi _ 244 aTasi jariskaci. Tavis mxriv, frangebmac dakarges 50 aTasi, germanelebma ki
_ 270 aTasi jariskaci. garda flandriis Setevisa, frangebma scades win waweva verden-
Tan (1917w. 22-24 agvisto), romlis Sedegadac maT daibrunes yvela is umniSvnelo te-
ritoria, romelic daTmes 1916 wels, xolo 23 oqtombers da 2 noembers Soris maT
aiRes malmezonis Sverili. bolo Seteva daiwyo 20 noembers kambreSi, sadac 29 noembram-

15
de ingliselebi miiwevdnen win, Tumca Semdeg, germanelTa kontrdartymis Sedegad, 5 de-
kembers daiwyes ukandaxeva.
1917w. italiis frontze mniSvnelovani cvlilebebi moxda. TiTqmis mTeli weli
italielebi ganagrZobdnen Setevebs md. izoncoze, wlis bolos ki centraluri qveynebis
sardlobam italielebisaTvis mZlavri dartymis miyeneba gadawyvita. radganac am dros
ruseTSi operaciebi TiTqmis Sewyda, italiur frontze gadasrolil iqna ramdenime
germanuli nawili gen. belovis sardlobiT. 24 oqtombers germaniisa da avstria-ungre-
Tis jarebi Setevaze gadavidnen da aiRes kaporeto. swored am punqtis saxeli miiRo
italielTa grandiozulma marcxma. 7 noembrisaTvis italielebma daixies md. piavemde
(70-110km Zveli poziciebidan), 9-Si ki gadavidnen mdinaris meore napirze. am brZolis
Semdeg italielTa danakargma Seadgina 600 aTasamde jariskaci, aqedan 265 aT. tyved Ca-
varda, 300 aT. ki ubralod gaqra (ZiriTadad dezertirebi). daRupulTa ricxvi mxolod
10 aTasi iyo, daWrilTa ki _ 35 aTasi. garda amisa, italiurma armiam dakarga Tavisi
artileriis naxevari. italiis katastrofam aiZula antanta saswrafod gadaesrola it-
aliaSi damxmare nawilebi, maT Soris, amerikelebi.
T) omis mimdinareoba 1918 wels. misi dasasruli. 1918w. 8 ianvars aSS-s prezi-
dentma vudro uilsonma wamoayena proeqti, romelic exeboda msoflios omisSemdgom
mowyobas. am proeqts `14 punqti~ ewoda da is sulac ar iyo pirveli nabiji am mimar-
TulebiT. antantis qveynebs Soris molaparakebebi msoflios omisSemdgom mowyobaze di-
di xania mimdinareobda. 1916w. april-maisSi ruseTma, inglisma da safrangeTma faqtobri-
vad dainawiles TurqeTi da italiasac gamouyves nawili (`saiqs-pikos proeqti~). amje-
rad, uilsons surda msoflioSi axali wesrigi daemkvidrebina, raTa momavalSi Tavidan
yofiliyo acilebuli msoflio omis msgavsi konfliqtebi. misi proeqti iTvaliswineb-
da:
1. Ria saerTaSoriso xelSekrulebebis dadebas da saidumlo diplomatiis poli-
tikaze uaris Tqmas;
2. savaWro zRvaosnobis srul Tavisuflebas rogorc mSvidobian, ise samxedro peri-
odSi;
3. saerTaSoriso vaWrobisaTvis SezRudvebis moxsnas;
4. SeiaraRebis Semcirebas gonivrul normebamde;
5. koloniuri sakiTxebis samarTlian gadawyvetas;
6. germaniis mier yvela okupirebuli teritoriis ganTavisuflebasa da ruseTTan
dakavSirebuli yvela sakiTxis gadawyvetas;
7. belgiis deokupacias;
8. safrangeTisaTvis elzas-loTaringiis dabrunebas;
9. italiis sazRvrebis gasworebas erovnuli niSnis dacviT;
10. avstria-ungreTis imperiaSi Semavali xalxebis avtonomias;
11. serbeTis, Cernogoriisa da rumineTis teritoriidan centraluri qveynebis
blokis jarebis gayvanasa da serbeTisaTvis zRvaze gasasvlelis miniWebas;
12. TurqeTis xalxebisaTvis avtonomiis miniWebasa da dardanelis srutis gaxsnas
yvela saxelmwifos gemebisaTvis;
13. poloneTis saxelmwifos Seqmnas;
14. erTa kavSiris Seqmnas, romelic uzrunvelyofda rogorc didi, ise mcire sa-
xelmwifoebis politikuri damoukideblobisa da teritoriuli mTlianobis dacvas.
`14 punqti~ sakmaod kargi propagandistuli dokumenti gamodga, Tumca, SeiZleba
iTqvas, rom misi me-14 punqti mxolod qaRaldze darCa, ramac mniSvnelovnad ganapiroba
kidec meore msoflio omis dawyeba.
sanam antanta propagandiT iyo dakavebuli, germaniam did warmatebas miaRwia. man
moaxerxa ruseTis damarcxeba da gamoTiSva omidan. ruseTSi momxdari bolSevikuri ga-

16
datrialebis Sedegad aRmosavleTis fronti praqtikulad moiSala. miuxedavad amisa,
molaparakebebi sakmaod didi xnis ganmavlobaSi, 1917w. dekembridan 1918w. martamde
gagrZelda. 1918w. 10 Tebervals sabWoTa ruseTis delegaciis meTaurma lev trockim
(namdvili gvari bronSteini) uari Tqva germanelebis ultimatumis dakmayofilebasa da
samSvidobo xelSekrulebis xelmoweraze. Sedegad, saomari moqmedebebi ganaxlda da
1918w. 3 marts ruseTma, romelic ubralod katastrofis winaSe idga, xeli moawera
zavs brest-litovskSi kidev ufro mZime pirobebiT, vidre es mouwevda TebervalSi da
gamovida omidan.
brestis zaviT ruseTma dakarga poloneTi, litva, kurlandia, liflandia, estlan-
dia, fineTi da ukraina. kavkasiaSi ruseTma daTmo yarsi, ardagani da baTumi (ruseTma ub-
ralod gaasxvisa miwebi, romlebic mas ukve isedac ar ekuTvnoda). garda amisa, germanu-
li jarebi unda darCeniliyo yvela im teritoriaze, sadac isini idga, xolo ruseTs un-
da moexdina armiis sruli demobilizacia. maisSi germaniam aiZula ruseTi, daeTmo rumi-
neTisaTvis besarabia. sabWour istoriografiaSi es zavi Sefasda rogorc `erTgvari kom-
promisi~, Tumca es iyo namdvili kapitulacia, magram lenini gadaarCina dasavleTis
frontze germaniis marcxma, rac, garkveulwilad, gamowveuli iyo aRmosavleTis frontze
saomari moqmedebebis gaWianurebiTa da brestis zavis gvian dadebiT.
trockis wyalobiT brestSi mimdinare molaparakebebis gaWianurebam gamoiwvia is,
rom germanelebma gadades dasavleTis frontze Setevis dawyeba ramdenime kviriT, sanam
moaxdendnen mTeli Tavisi Zalebis mobilizebas dasavleTis frontze. amasobaSi ki an-
tantis Zalebma moaswres damatebiTi gamagrebebis mowyoba. miuxedavad imisa, rom upir-
atesoba pirad SemadgenlobaSi, artileriaSi, tankebSi, kavaleriasa da aviaciaSi mTlian-
ad antantis mxares iyo, germanelebs es ar aSfoTebdaT da maTi axali Seteva miznad
isaxavda omis dasrulebas. 21 marts isini gadavidnen ieriSze pikardiaSi da 5 aprili-
saTvis daaxloebiT 60km-iT waiwies win frontis sakmaod vrcel xazze (70km). danakar-
gebi sakmaod didi iyo: 240 aT. germanelebis mxridan da 212 aT. antantis mxridan. mi-
uxedavad amisa, ver moxerxda frontis xazis garRveva. amitom 9 aprils germanelebma
axali Seteva wamoiwyes flandriaSi md. lisze. maT miaRwies warmatebas, magram verc aq
moaxerxes frontis xazis garRveva. danakargebi kvlavac didi iyo: germanelebi _ 86
aTasi, mokavSireebi _ 112 aTasi. 27 maiss ki daiwyo Seteva md. enze. Seteva warmatebiT
daiwyo. 29 maiss germanelebma aiRes suasoni. 31 maiss maT Seuties Sato-tieris da
placdarmi aiRes md. marnis marcxena napirze, Tumca kontrSetevis Sedegad es placdar-
mi maT dakarges. 13 ivnisisaTvis, rodesac dasrulda operacia, germanelebma win waiwies
60km-iT. danakargebma Seadgina 123 aT. germanelTa mxridan da 167 aT. mokavSireTa mxri-
dan. parizamde germanelebs 70km darCaT.
amis Semdeg germanelebma gadamwyveti SetevisaTvis daiwyes mzadeba. is 15 ivliss
daiwyo. operacia moulodnelad unda dawyebuliyo, magram 13 ivliss frangebma tyved
aiyvanes kapitani, romelmac miuTiTa dartymis zusti mimarTuleba. Sedegad, antantis
jarebma daaswres germanelebs saartilerio dartymis miyeneba. miuxedavad amisa, germane-
lebma mainc SeZles Setevaze gadasvla da md. marnis gadalaxvac moaxerxes, magram Sem-
deg isini SeaCeres da 18 ivliss ukve mokavSireebi gadavidnen kontrSetevaze. mokavSi-
reTa jarebis mTavarsardalma marSalma foSma1 scada moeWra marnaze gadasuli germanu-
li nawilebi maTi ZiriTadi Zalebisagan da, marTalia, ver SeZlo es, magram antantis
Zalebma mainc moaxerxes mowinaaRmdegis 40km-iT ukugdeba da parizisaTvis safrTxis
moxsna. kontrSetevis dros mokavSireebma dakarges 101 aTasi jariskaci, germanelebma _

1 1918w. antantis qveynebma moilaparakes da jarebis koordinaciisaTvis daniSnes saerTo


mTavarsardali _ marSali foSi, romelsac unda damorCilebodnen inglisuri armiebis
sardali feldmarSali heigi, franguli jarebis sardali peteni da amerikelebis sardali
gen. perSingi.

17
60 aTasi.
1918w. 8 agvistos daiwyo pirveli msoflio omis bolo grandiozuli Seteva dasav-
leTis frontze. antantis jarebma Seuties mowinaaRmdeges amienTan da gaarRvies mowina-
aRmdegis poziciebi. es dRe, dasavleTis frontze germanelebis sardlis, erix liuden-
dorfis gamoTqmiT, `iyo yvelaze Savi dRe germanuli armiisaTvis pirvel msoflio omSi~.
am dRidan moyolebuli antantis Zalebs ar SeuwyvetiaT Setevebi. 2 seqtembers germanu-
li sardloba iZulebuli gaxda, gaeca mTel frontze ukandaxevis brZaneba. 12-15 seqtem-
bers ki mokavSireebma warmatebiT daasrules sen-mielis operacia da daiwyes ukve fron-
taluri Setevis mzadeba. 26 seqtembers antantis Zalebi gadavidnen masirebul ieriSze
md. maasTan,1 27 seqtembers ki _ kambresTan. am Setevis Sedegad germanelebma 2 oqtombers
daiwyes zigfridis xazidan ukandaxeva.
14 oqtombers mokavSireTa Seteva ganaxlda da 20 oqtombrisaTvis maT seriozulad
Seaviwroves mowinaaRmdege. germanelebma daiwyes antverpen-maasis xazze ukandaxeva. mokav-
Sireebi maT kvalSi mosdevdnen da 11 noembrisaTvis (dazavebis dRe) moaxerxes araTu am
xazze gasvla, aramed misi garRvevac samxreTSi. 1918w. 14 seqtembers mokavSireebi Se-
tevaze gadavidnen salonikis frontzec, sadac am dros mTavarsardali iyo franSe d’es-
pre. Setevis Sedegad 20 seqtembrisaTvis germanelebi da bulgarelebi 40 km-iT iqnen
ukugdebuli. Semdgom dReebSi antantis Zalebis Seteva kidev ufro gaZlierda, brZo-
lebSi aqtiurad CaerTo serbeTis armiac da 29 seqtembers bulgareTma salonikSi kapi-
tulacia gamoacxada. es iyo antantis pirveli didi gamarjveba. dazavebis pirobebiT
bulgareTs unda daetovebina saberZneTisa da serbeTis teritoriebi da moexdina armiis
demobilizacia (rCeboda mxolod 3 divizia). garda amisa, antantis Zalebi iRebdnen Se-
saZleblobas, moexdinaT strategiulad mniSvnelovani bulgaruli obieqtebis okupacia.
30 oqtombers mudrosSi (k. lemnosi) britanul xomald `agamemnonze~ xeli moewera
TurqeTis kapitulacias antantis qveynebis winaSe. TurqeTs unda daetovebina arabeTi, me-
sopotamia, siria, somxeTi, kilikiis nawili. garda amisa, TurqeTi aZlevda gamarjvebu-
lebs Sav zRvaSi Sesvlisa da konstantinopolisa da sruteebis okupaciis uflebas.
noembris dasawyisSi dasrulda saomari moqmedebebi avstria-ungreTis winaaRmdegac.
Seteva ramdenime mimarTulebidan midioda. serbebma oqtomberSi gaaTavisufles qveynis
teritoriis mniSvnelovani nawili, 1 noembers ki isini Sevidnen belgradSi. 24 oqtom-
bers mokavSireebma daiwyes Seteva italiis frontzec. am droisTvis ukve naTeli gaxda,
rom germania suls Rafavda, avstria-ungreTis imperias ki saerTod ukanaskneli dReebi
edga. 30 oqtombers italielebi Sevidnen vitorioSi, ris Semdegac ganagrZes winsvla da
3 noembers aiRes trienti (dR. trento) da udine. amave dRes desantma aiRo q. triesti.
3 noembers xeli moewera dazavebas italiis frontze. avstria-ungreTis imperiam omis
damTavrebasa da kapitulaciamde verc ki gaZlo. is nawil-nawil daiSala. 28 oqtombers
damoukidebloba gamoacxada CexeTma, xolo 31 oqtombers _ ungreTma. 3 noembers antan-
tis winaSe kapitulacias avstriam da ungreTma ukve rogorc calke saxelmwifoebma mo-
aweres xeli da aiRes valdebuleba, rom moaxdendnen armiis demobilizacias (SeiZleboda
mxolod 20 diviziis datoveba erToblivad).
mokavSireebis gareSe darCenilma germaniam amowura yvela Tavisi rezervi. 7 noem-
bers germaniis delegacia, romelsac xelmZRvanelobda maTias ercbergeri, eaxla marSal
foSs da iTxova dazaveba. foSmac maT dazavebis pirobebi warudgina. germanias 15 dReSi
unda daecala alzas-loreni (elzas-loTaringia), rumineTi, gamoeyvana jarebi avstria-
ungreTisa da TurqeTis teritoriidan, uari eTqva brest-litovskisa da buqarestis za-
vebze, Caebarebina jarebi aRmosavleT afrikaSi, gadaeca antantis qveynebisaTvis 5aT. mZi-

1e.w. maas-argonis operacia 13 oqtombers TiTqmis uSedegod dasrulda, risi mizezic amerik-
elTa armiis sakmaod susti moqmedeba gaxda.

18
me da savele qvemexi, 50aT. tyviamfrqvevi, 2aT. TviTmfrinavi, 5aT. lokomotivi, 5aT. ga-
marTuli avtomanqana, 6 drednouti, 8 mZime kreiseri, 10 kreiseri da 300 wyalqveSa na-
vi, ganeiaraRebina yvela danarCeni xomaldi da moeqcia isini mokavSireTa kontrolis
qveS. garda amisa, md. rainis marcxena sanapiro antantas unda daekavebina da saokupacio
jarebis xarjebic germanias unda aenazRaurebina. germanelebma 72 saaTi miiRes am piro-
bebze dasaTanxmeblad. germanelebma vaWrobis Semdeg moaxerxes pirobebis mxolod umniS-
vnelod Semsubuqeba: tyviamfrqvevebis ricxvi Semcirda 35 aTasamde, xolo TviTmfrinave-
bisa _ 1700-mde. gairkva agreTve, rom germanias sul 100 wyalqveSa navi hyavda da ve-
rafriT ver gadascemda antantas 300 erTeuls.
11 noembers, adre diliT, kompienis tyeSi, marSal foSis vagonSi germaniis war-
gzavnilma maTias ercbergerma xeli moawera germaniis kapitulacias pirvel msoflio
omSi, romelic Sevida ZalaSi dilis 11 saaTze. omis dasruleba aRniSnul iqna saarti-
lerio salutiT (101 zalpi). ase dasrulda omi, romelmac Seiwira daaxl. 10 mln ja-
riskacis sicocxle (garda amisa, meomar saxelmwifoebSi kidev daiRupa 20 mln adamia-
ni), 20 mln ki daiWra (aqedan 3,5 mln samudamod xeibari darCa). gamarjveba moipova an-
tantam, rac ganmtkicebul iqna versalis zaviT.

19

Anda mungkin juga menyukai