Inte molnfritt ver Almedalen eller Sverige

Prognoserna flaggar fr hyggligt vder under Almedalsveckan med vxlande molnighet, men ocks dagar med mrka moln. Det r en bild som ganska vl sammanfattar ven det ekonomiska och politiska lget nr vi tar temperaturen p Sommar-Sverige i juli 2011. Vi har lmnat hgtrycket bakom oss och gtt in i en mer ostadig period. Politiska kommentatorer vdrar morgonluft. Man knner doften av regeringskris efter att minoritetsregeringen Reinfeldt lidit - och vntas lida - politiska nederlag. Oppositionen, en spretig fyrklver, har onekligen visat tecken p beslutsteknisk kreativitet och vilja till politiska strider. I frra veckan fick oppositionen igenom frndringar i sjukfrskringsreglerna i en extrainkallad riksdag, vilket innebr att problemen kryper allt nrmare inp regeringens ekonomisk-politiska ryggrad: jobblinjen. Riksdagsmajoriteten r just nu ven emot det femte jobbskatteavdraget tnkt att trda i kraft vid rsskiftet om regeringen fr som den vill - och kan uppenbarligen genom t ex ett s k utskottsinitiativ stta stopp fr ett sdant regeringsbeslut.

SNDAG 3 JULI 2011

hgt i svensk industri och nra normala niver. Eftersom investeringsnivn fortfarande r lg efter de senaste rens svaga utveckling finns en frvntad tillvxtkraft som fr std ocks av fortsatt lga finansieringskostnader och fretagens starka balansrkningar. Men fretagen har p ganska kort tid kat sin frsiktighet, vilket bl a terspeglas i Konjunkturinstitutets konfidensindikator fr nringslivet som backat tillbaka frn historiskt hga niver. ven anekdotisk information bekrftar den bilden. Detaljhandelsutvecklingen hittills i r skvallrar om hushllens kade frsiktighet, en bild som ocks Konjunkturinstitutets konfidensindikator fr hushllen bekrftar. Hgre rnte- och energikostnader har reducerat kpkraften och framtidstron pverkas negativt av svag Stockholmsbrs och vrens nervst uppskruvade debatt om svenska huspriser. Hushllen har som grupp historiskt sett visat sig vara bra p att peka ut frdriktningen fr ekonomin genom sitt stt att ta beslut om konsumtion, placeringar, rntebindning etc. Drfr kan dessa tidiga varningssignaler kring konjunkturen frn hushllen inte bara nonchaleras. Nr regeringen samlas till verlggningar den 25-26 augusti fr att faststlla hstbudgeten, och ta harpsundskrftor, vntas Borg ha reviderat ned de ekonomiska utsikterna; regeringen ligger ver t ex SEB-prognosen fr BNP-tillvxten 2012 med nstan 1 procentenhet. Det kan medfra en liten prognospudel fr statsfinansernas utveckling, men ven fr - och detta r frsts politiskt viktigare - mjligheten att n 5 procents arbetslshet om ett par r. Smre ekonomiska utsikter verkar gynna Alliansen opinionsmssigt. Men det r tre r till nsta val och Riksdagens politiska balans r fastlagd. Tanken p nyval var skert nrvarande i statsministerns huvud under hsten efter valet, men dagens opinionslge ger alltfr oskra utfall fr bde Alliansen och Socialdemokraterna. Regeringskris knns som ett verdrivet ord om vi tar p oss de globala glasgonen och jmfr med t ex europeiska regeringssituationer. Det faktum att AB Sverige har en stark resultat- och balansrkning ger bra immunfrsvar fr ekonomin mot politisk svaghet. Men hll ett ga p mjliga politiskt utstrckta hnder till samarbete fr det r uppenbart inte molnfritt ver Almedalen eller det politiska Sverige. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Alliansen och finansminister Anders Borg kommer till Almedalen med smre ekonomiska utsikter och strre politisk oskerhet i bagaget. Det kommer att prgla de politiska utspelen frn svl regeringspartierna som oppositionen. Svensk ekonomi seglar p vrldsekonomins stora hav och r - till skillnad frn mnga andra lnder - starkt beroende av vind akterifrn (ls: exporten). Men frgetecknen har under det frsta halvret 2011 otvetydigt vuxit sig strre kring den globala terhmtningens styrka och uthllighet. USA brottas med bl a en svag arbets- och husmarknad, statsskuldskrisen i Europa pgr med full kraft och dess ekonomiska, finansiella och politiska effekter r oklara, och det finns en rdsla fr hrdlandning fr bl a Kinas ekonomi. Att omvrldskraften skulle avta r i linje med de flesta ekonomiska bedmningar. Men det finns en frsiktigt tilltagande oro kring svensk ekonomis inhemska drivkrafter: investeringar och privat konsumtion. Fr bara en mnad sedan rknade industrifretagen med att ka investeringarna med 11 procent under 2011 jmfrt med 2010, vilket stds av att kapacitetsutnyttjandet nu r ganska