:ruRiii5roRiSK BILDERBO^Iv

oi:

jj^:
k.,.^\k

^^'

.^^'r

^^

\\:^^Y^^^

L.

1;

CARL

TGIF VEN AF G. LAIJRIN

'

s w-u

KULTURHISTORISK

BILDERBOK
1400 1900

^f

Qv\f^

KULTURHISTORISK

BILDERBOK
14001900
UTGIFVEN AF

CARL

G.

LAURIN

STOCKHOLM
P.

A.

NORSTEDT & SNERS FRLAG

STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET.
P.

A.

NORSTEDT & SNER

1905

FRORD.
En
i

tidsfljd

ordnad samling af

bilder, tillkomna

under de

sista

fem hundra

ren, existerar

icke, svidt utgifvaren af detta arbete

knner.

Han hade

drfr tnkt, att en dylik bildfljd,

kunna fylla ett verkligt behof. Formatet borde vara ltthandterligt, och ndvndigheten af ett lgt pris medfrde anvndandet af autotypier, d trsnittet ej exakt kan terge originalen och andra fotografiska reproduktionsmetoder skulle mngdubbla priset. Bildmaterialet r under mnga r hopsamladt hr hemma och i utlandet. Hvad bilderna betrffar, har utgifvaren fr att f en ndvndig begrnsning inskrnkt sig
utfrd fotografiskt efter original eller fotografier, skulle

den europeiska kulturen och endast medtagit sdana bilder, p hvilka personer frekomma, samt slutligen svidt mjligt valt konstnrligt vrdefulla original. De afvikelser, som frekomma frn sistnmnda princip, ro ftaliga. Tyvrr har det exakta rtalet fr bildernas tillkomst ej alltid kunnat konstateras. Utgifvaren har frskt att ej ge ngot land fretrde utan lta samlingen vara verkligt internationell. ItaHen frekommer naturhgtvis starkt representeradt under 1400- och 1500-talen, Nederlnderna under 1500- och 1600-talen samt Frankrike under 1700- och 1800-talen, detta beroende p de nmnda lndernas stora betydelse fr den formella kulturen i hela Europa, hvarigenom de vid de ofvan anfrda perioderna voro fregngslnder och typiska fr tidssmaken. Att bilder af konstnrer sdana som Bosse, Hogarth, Chodowiecki frekomma i s stort
till

antal beror

p deras sllsynta kulturhistoriska

en
lttlst

vikt.

Hvad
notiserna
i

texten betrffar, har utgifvaren nskat vara s exakt

som

mjligt

men

velat

lmna

form.

Slutligen vill utgifvaren tacka fr det tillmtesgende, som Nationalmuseets intendent och amanuenser visat, och dessutom erknna sin stora frbindelse till herr Gustaf Stridsberg, som lmnat honom mnga och vrdefulla upplysningar och srskildt till anmrkningarna meddelat de mest tidstypiska och belysande notiser.

Utgifvaren.

D^^S

FJORTON HUNDRATALET.

r
i

afbiltiaQ
laurralj

tit

H]

utfortit
i

prnnttrkinng

Hfklaiill
ittt

omkring r 1400.

framtlirr tn

munks
odf fr^

otnti

mot
i

tit ntijnr

uarao
utn
ligt

iBcrlins

tirksamling.

koppar^
iPokstaf^

kan furn

innrfailli==

frttlla mctidtitifnQ

mot IJct nfa^ Ijuilktt fr lirt gamlas frfktart

triU

karaktren af tn skrrk^ ifcrn n^a injagantit i^ftiYa. titirns mxHt ombilliar nip
firk

yxtr ffortonJjunlirataltt^ fr^

rrnssanstn^ tminstone

lie

J^gst biltiatirs uppfattning^ od^

man kan

tirfr uiti tittta rlfunliratits brjan mrtj skl tala

otij

om

att

tn kulturptrioli upplfrt

att

tn ny

t\ts

inbrutit.

Slaget vid
Af Paolo
Uccello,

S.

Egiuio den

7 juli 14 16.

1397

1475-

National Gallery, London.

hggo
en
di

Carlo Malatesta, condottiere fr Perugia, kmpar i ett af dessa slag, dr legotrupperna sina svrd sla p sina motstndares rustningar och dr ofta fltslaget mera liknade tornering n en drabbning. Slaget frlorades, och Carlo blef af sin motstndare Braccio

tillfngatagen. florentinske konstnren Paolo Uccello har ofta mlat slaktningar frn sin stormiga samtid. Trots vl klumpiga hstar och en viss tyngd i framstllningen ro dessa taflor af strsta intresse. Det r visserligen de perspektiviska problemen, som i frsta hand intresserar konstnren, men man fr af ofvanstende tafla en god bild af en slaktning under 1400-talets frra hlft. I stor rd mssa sprnger anfraren fram p sin hvita hst, en blond yngling, Galeazzo Malatesta, r hans vpnare och hller hans tunga hjlm. Baneren fladdra, tjocka lansar splittras, och striden rasar mellan granattrden och apelsinlundarna.

Montone

Den

PiPPO SpANO, FLORENTINARE

Fresk af Andrea del Castagno

under I4OO-TALETS BRJAN.

i

Apolloniamuseet, Florens.

tiden s uppmrksammade florentinske mlaren Andrea del Castagno ngra prktiga portrtt skildrat ett par af sin fdernestads stormn. Filippo Scolari, mest knd under namnet Pippo Spano, lefde frn 1369 till 1426. Han var en af de lnkar, som frbundo Ungern med renssansens Italien. Fltmarskalk t konung Sigismund af Ungern, deltog han tjugotre fltslag mot turkarne. Bredbent och fvermodig Hela hans varelse andas den sjlfknsla, som gjorde dessa str han och fingrar p sitt svrd. fltherrar nstan lika besvrande fr vn som fiende. Af sin herre utnmndes han till grefve af Temesvar.

Den p

senaste
i

(1396

1457)

har

Drkter frn 1400-TALETS brjan.

Fresk af Masolino
i

Brancacci-kapellet, Florens.

brjan.

ej mycket af samtida konst, som visar, hur det sg ut i Florens vid 1400-talets tv stormn, som vid denna tid grundlade renssansens uppfattning af hur en historisk vggmlning br, vara, Masolino och hans lrjunge Masaccio, brukade dock lyckligtvis p sina bilder infra personer i florentinska drkter, ehuru Kristus och apostlarne klddes i de genom miniatyrmlningar och mosaiker knda och traditionella grekiska drkterna. P den hr afbildade detaljen af en fresk ur Petri historia ser man tv unga florentinska dlingar med turbanhknande hufvudbonader och med hnderna instuckna i sina kappors vida rmar g fver ett torg i Florens. De nedre fnstren i huset ha ett d skert vlbehfligt galler. Masolino fddes 1 380 och verkade sledes i brjan af 1400-talet. Han anses ha dtt omkring 1440. Som konstnr fver-

Det

De

trffades han af sin lrjunge Masaccio, dd 1428. Tillsammans med denne har han prydt Brancacci-kapellet i S. Maria del Carmine i Florens med den serie vrldsbermda fresker, af hvilka den hr afbildade r en. Under hela 1400-talet utgjorde dessa fresker Florens' frtjusning.

Brllop

Florens under 1420-TALET.

i

Samtida mlning

Accademia

Florens.

(Vnstra delen.)

Sittande p en stor kista cassone srjer en kvartett fr dansmusiken vid Boccaccio Adimaris och Lisa Ricasolis brllop; vissa instrument ro prydda med Florens' rda lilja. I bakgrunden synes den mnghrnade dopkyrkan i svart och hvit marmor il mio bel San Giovanni, som Dante kallar den. Det var till denna kyrka, som, just vid den tid d denna

mlades, Ghiberti utfrde det frsta paret af sina bermda dubbeldrrar. en page med ett fat p hufvudet. Det italienska sttet att bra faten s hgt framkallade en rik utsirning fven pa deras undersida, ssom fallet r med en hel del italienska fajans- eller majolikafat de knda renssansmnstren och de gula, grna och bl frgerna.
tafla

Till vnster aflgsnar sig

Brllop

Florens under 1420-TALET.

i

Samtida mlning

Accademia

Florens.

(Hgra delen.)

Dansen frbiggr under utspndt tlttak. Till hger ser man stadsmurens innersida pminnande om Visby-muren. Under 1400-talet var det ett bruk att brllopsgfva sknka en
i

klder eller annat. Denna cassone pryddes ofta med en lngstrckt mlning. Med all sannolikhet utgra de hr tergifna tv bilderna en del af en dylik brudkistmlning. Ofvanstende naiva skildring af ett florentinskt brllop under 1400-talets frsta rtionden visar, att de franska moderna med sina egendomliga hufvudkldnader fven hrskade i Italien och att slpet ocks i detta land, liksom samtidigt i Flandern, var modernt. Herrarne ha lngt hr, korta kappor och tsittande byxor.
kista

med

Kldeshandlaren Giovanni Arnolfini och hans hustru

Mlning
af

1434.

Jan van Eyck, f

1440,

National Gallery, London.

Jan van Eyck har varit hr str det p denna 1434 mlade synes ocks, ty maken till beundransvrd mlning, hvad mikroskopisk noggrannhet och klar, fast konst angr, kunde ingen samtida mlare utfra. Den italienske kldeshandlaren Brligge, drvarande representanten fr en lucca-firma, Giovanni Arnolfini och hans maka Jeanne de Chenany ro kldda den ene i hg hatt och skinnbrmad krage, den andra i grn klnning med bla rmar och med en hvit duk fver den egendomliga hornartade, d Burgund och Frankrike moderna hrkldseln, kallad atotirs, om hvars brarinnor Hus sger, att de ska likna djuret i Uppenbarelseboken. De hlla hvarandra i hand, och mannen hjer hgra handen som till ett lfte. P golfvet str ett par trtofflor. Inne rummen gick man d oftast i strumplsten. En metallspegel och ett radband hnga p vggen. Ljuskronan r underbart vl mlad, ty van Eyck har i frmga att terge metallernas glans knappast fvertrfifats. Denna bild gdes p 1550-talet af drottning Maria af Ungern men gick sedermera frlorad och upptcktes efter slaget vid Waterloo af den engelske generalmajoren Hay. Nu pryder den engelska statens samling.

Johannes van Eyck

och, kan

fuit hic

tafla,

man

tillgga, det

Rik Nederlndare p 1430-TALET.

Mannen med
Portrtt af

nejlikan.
Berlins

Jan van

Eyck, f 1440.

museum.

mest framstende portrtt, som mlats under Jan van Eyck, den bermde skaparen af Genteraltaret, har hr visat hvad han frmdde inom den yttre mnniskoframstllningens konst. Man knner p sig, att den gamle mannens skrumpna ansikte med de utstende ronen och den knipsluga blicken mste ha tett rig p detta vis. Hvad den frnumstige nederlndarens drkt betrffar, br man lgga mrke till den stora hga plshatten, ej olik vr cylinderhatt. halsen br han ett antonius-kors, antydande hans medlemskap Antoniusgillet, och nejlikan, som den gamle hller i sin vissnade hand, antyder p den tidens blomstersprk, att han har en hjrtans kr. Jan van Eyck var kammarherre hos Filip den gode af Burgund och denne kallade konstnren sin bste arbetare, och hur klent det n var bestlldt med utbetalandet af mbetsmnnens lner i hertigdmet, s erhll Jan van Eyck alltid sin ln, ty hans like i konsten kan jag ej finna, anmrkte hertigen med rtta.
nejlikan torde vl vara ett af de

Mannen med
frra

1400-talets

hlft.

Om

Frnma italienare under I40o-talets frra

Detalj ur
Vittore Pisanos

i-ilft.

Konungarnes

tillbedjan.

Museet

Berlin.

Den ryktbare medaljgravren Vittore Pisano, fven kallad Pisanello, fdd omkring 1380 ngra sllsynta taflor visat hvad han frmdde som mlare. Den brjande och dd 1456, har Hr afbildas en detalj ur renssansens naiva praktlystnad lyser mot oss p alla hans taflor. upptages af hans mlning Konungarnes tillbedjan. Nstan hela taflan en rundmlning genremotiv, falkjakt i en italiensk dalgng och ett sttligt ryttarflje. Den tidens skalder besjngo konstnren fr hans skicklighet att mla hstar. Baksidan af den hvita hsten, p hvilken en ung page sitter, kan tjna som exempel p hur mycket han fvertrfifade t. ex. Uccello. Med krusadt hr och pfgelsliknande kappor eller med hga hattar horisontalt afdelade, stoltsera de italienska herrarne, frossande gonens begrelse och ett hgfrdigt
i

lefverne.

10

Lsande dominikanermunk, omkring

Fresk, kallad S:t Dominicus, mlad af

1440.

Fra

Angelico.

San Marco-klostret, Florens.

Dominikanerorden, stiftad 121 5 af spanjoren Dominicus Guzman, var en predikande orden, srskildt lade an p kttaromvndelser och drfr bsta vlmening verkade fr inkvisitionen. Det var frst som femtiorig den store Fra Giovanni Angelico da Fiesole mlade sina fromma fresker i Florens' San Marco-kloster, ett dominikanerkloster ombyggdt 1436 och omedelbart drp prydt af denne munkkonstnr, den bermdaste af alla klostrets inbyggare nst Savonarola. Den hr afbildade munken br dominikanernas hvita drkt och deras spetsiga kapuschong. En strng fromhet, ett upphjdt allvar hvilar fver det ungdomliga ansiktet. Tonsuren, den barrakade flcken p hufvudet, skall pminna den prstvigde om Kristi trnekrona, heter det vi.sserligen, men den r vl snarare till fr att p sjlfva kroppen ha ett kastmrke. Den nglalike Fra Giovannis fresk San Marco hr till det intimaste, i hgsta mening religisa inom hela konstens historia.

som

II

Ringkp hos en nederlndsk guldsmed.

Mluing,
kallad
S:t Eligius,

Omkring

1450.

af Petrus Chrisitis.

Hos baron Albert Oppenheim, Kln.

ofvanstende bilden hr otvifvelaktigt till ngot af det vrdefullaste inom den vid genremlningen. Taflan, signerad 1449, ^i" n^lad af en nederlndsk mlare, som troligen var lrjunge t Jan van Eyck och bar det egendomliga namnet Petrus Christus. Denne konstnr blef 1442 borgare i Briigge. Guldsmeden, helgonet Eligius, sedermera biskop i Noyon, f 658, framstlls hr en fjortonhundratalsbutik, dr prlor, ringar, bitar af korall och bergkristall ro msterligt tergifna. P den fre hyllan st guldkrl, p bordet en kupig spegel, som visar gatan och ett par frbipasserande. Den blifvande hustrun rcker ut handen efter den ring, som guldsmeden just vgt p sin lilla guldvg. Hon ser frtjusande ut under det konstiga burgundiska hucklet, som hvilar p en jrntrdsstllning. Den .unge mannen, med en massiv guldkedja framstickande under den plsbrmade rocken, lgger armen om sin vackra fstm.

Den

denna

tid sllsynta

12

Ung dam frn omkring

Mlning af Petrus Chrisius.
I

1450.
i

Museet

Berlin.

sin

aftrubbade

flta

och

ett gulblekt,

frfrisk ut. tingeradt.

Men

kniska, burgundiska hufva, den s. k. hennin, med sin franska pannlillgammalt ansikte ser denna unga dam vid frsta pseendet ej vidare vid nrmare och lngre betraktande har denna bild ngot i hg grad dis-

En del konsthistoriker anse, att hon tillhrde den hgfrnma engelska slkten Talbot, hvars bermde medlem fltherren John Talbot just vid denna tid afled i Frankrike. Petrus Christus hade 1446 mlat det engelska sndebudet vid det burgundiska hofvet, Edward Grimstone, och hade kanske genom den senares bemedling ftt en bestllning af en landsmaninna. Huru det drmed n m vara, r den ofvanstende bilden ett ypperligt och individuellt portrtt och ett godt prof p Petrus Christus' konst inom det omrde, dr han anses mest framstende portrttmlningen. Man vet, att konstnren lefde nnu 1472.

13

Italiensk
Portrtl af

dam omkring
i

1450.

Domenico Veneziano

privalgalleriet Poldi Pezzoli. Milano.

Kanske det sknaste kvinnoportrtt p 1400-talet kallar den grundlrde knnaren af Jacob Burckhardt denna bild. Den har frut tillskrifvits Piero dei Franceschi men anses nu af knnare vara mlad af Domenico Veneziano, som lefde till 1461. Mot ljusbl bakgrund aftecknar sig skarpt ssom fven den nyssnmnde Piero lskade att mla en ung dam med en fin pikant profil. Pannan r genom hrets afrakande enligt tidens mod ovanligt hg och hrkldseln med sina prlsnren invecklad och konstig. Ett prlband pryder den lnga halsen, och klnningen af pressad sammet med guldornament r ltt uritaliensk konst

ringad. 14

Kejsar Fredrik

III

krner Eneas Sylvius Piccolomini till diktarkung.

I4OO-TALETS MIDT.
Fresk af Pinturicchio
i

Sienas bibliotek.

Eneas Sylvius af slkten Piccolomini fddes 1405 i Toscana. Han blef 1442 sekreterare hos kejsar Fredrik III samt af denne p grund af sina frtjnster som humanist och skald krnt till diktarkonung.' r 1458 blef han pfve under namn af Pius II och strfvade energiskt att befsta pfvedmets sjunkna anseende. Hans frsk att hejda turkarne genom ett frbund med Europas furstar misslyckades. En slkting, kardinal Francesco Piccolomini, bestllde de fresker ur hans Hf, af hvilka denna r den mest knda. Det var den utmrkte ceremonimlaren Pinturicchio frn Perugia, som 1502 erhll detta uppdrag, och han har ocks i den hr afbildade fresken lyckats ge en glansfull ehuru i drkter tmligen ohistorisk bild af hur dignitrer och pager sjlfmedvetet brsta sig under den hgtidliga akten, d kejsaren lagerkrner sin favorit, gifvande ett uttryck fr den vrdnad tiden erfor infr de andhga vrdena. Som drktmlare r Pinturicchio en af frrenssansens frmsta. Sitt mest bermda verk hade han, d denna bild mlades, redan utfrt; det var dekoreringen af pfven Alexander Borgias rum i Vatikanen.
15

Italiensk skola under i4oo-talets midt.

Fresk, kallad

Den

helige Augustinus ledes

till

skolan.

Mlning af Benozzo Gozzoli

i

staden San Gimignano.

Benozzo Gozzoli var den egentlige genremlaren p 1400-talet mellersta Italien. Lt vara, att p denna fresk fverensstmma med bruket de italienska stderna, den ger nog i alla fall den bsta bild, som finnes af ungdom skolldern vid 1400-talets midt, och den lrde afrikanske kyrkofadern skulle ej ha knt igen sig den lille vluppfostrade gosse, som med fadern och modern Monika bakom sig, med rbart korslagda hnder, lter den vnlige lraren klappa sig under hakan. I midten st ngra tjufpojkar, en med gspenna och skrifbok. De tyckas fundera p att ge den lille snlle Augustinus nybakarstut. En mindre gosse, tmligen ltt kldd, som det nnu brukas Italien, bres af sin ldre bror. I bakgrunden till hger ser man skolgossar hviska fver sina skrifbcker. Den sittande gossen har ett obe.skrifligt komiskt uttryck i ansiktet. Denna tafla utgr en del af en freskcykel ur Augustinus' lif, som mlaren p 1460-talet fullbordade Sant' Agostino-kyrkan den urgamla, sllsynt vl bibehllna staden San Gimignano ngra mil sder om Florens.
ej

alla detaljer

16

Italiensk riddare omkring

1450.
I

Detalj ur en mlning, kallad den helige Antonius och den helige Georg, af Vittore Pisano.

National Gallery, London.

P den National Gallery befintliga taflan, dr den ldrige eremiten Antonius liksom varnande trder en ungdomlig S:t Georg till mtes, br den senare Lionellos af Este manliga drag. Vittore Pisano, fdd i Verona-trakten omkring 1380, var under 1400-talets frra hlft en omtyckt konstnr vid nstan alla Italiens furstehof. Hans medaljer utgra hjdpunkten af renssansens medaljkonst. D det unga lejonet af Ferraras tyrannfamilj Lionello Este 1444 frmlde sig, firade Vittore Pisano eller Pisanello, som han fven kallades, hndelsen med en medalj, p hvars baksida man ser Amor lra lejonet (Lionello) sina krlekssnger. Ar 1445 mlade konstnren fr den unge furstens lustslott Bellosguardo en madonna, dr fven den hehge S:t Giorgio pminner om hrskaren. Ofvanstende bild torde vara en ngot frndrad upprepning af denna tafla. Lionello med sin vidbrttade hatt och sin eleganta smrta figur hrde till den sortens italienska smtyranner, som fven genom sitt upptrdande imponerade p sitt knorrande furstendme.
i

17

Franske riksskattmstaren tienne Chevalier och hans skyddspatron S:t tienne (den helige Stefanus), omkring 1450.
Mlning af yean Fouquet.
Museet
i

Berlin.

I Staden Melun i norra Frankrike funnos intill slutet af i/qo-talet tvenne hopsatta altarbilder (diptykon), frestllande Karl den VIIis riksskattmstare tienne Chevalier. Till vnster frn skdaren synes den hge herrn i bedjande stllning, ikldd den vida, nattrocksliknande

houppelande, som brukades af 1400-talets herrar. Tours-mlaren Jean Fouquet, d Frankrikes frmste mlare, afbildade Chevalier med skyddshelgonet bredvid, brande p sin bok en sten, som skulle pminna om hans ddsstt. tienne Chevalier brjade sin bana, sedan Jeanne d'Arc vunnit riket t hans herre. r 1445 var han fransk ambassadr i England, och han utnmndes 145 1 till trsorier och dog 1474. Mlningen rknas som ett af de frmsta msterverken af den franska konsten under 1400-talet och frvrfvades 1896 till Berlins museum. Fouquets ryktbaraste arbete r en bnbok, bestlld af tienne Chevalier. Dessa miniatyrer, kanske de frnmsta inom denna art, bevaras nu p slottet Chantilly.
18

Portrtt af Agnes Sorel frn omkring

Mlning, kallad Jungfru Maria

1450.

med

barnet, af

Jean Fouquet.

Muse Royal, Antwerpen.

stor sannolikhet fr att den hga damen, som ^er di t det knubbiga barSorel, Karl VII:s ryktbara lskarinna, som afled 1450 omkring 40 r gammal. Hennes inflytande p den svage konungen var lyckligt. Etienne ChevaUer var hennes vn och testamentsexekutr. Hon framstlles hr p hgra sidan af den dubbelsidiga altarmlning, som prydde Chevaliers graf i Melun. Den lilla fltan i pannan var utmrkande fr franska

Det
r

finnes

net,

Agnes

damer vid midten af 1400-talet. Hennes fiender brukade klandra hennes smak fr urringade klnningar; hr, som madonna, fick hon ett oskt tillflle att visa sin sknhet. Formerna ro en flickas, ansiktet med det afrakade pannhret ngot bondaktigt trots kronan, som Agnes Sorel aldrig fick bra i verkligheten, och hela taflan har, jmfrd med sin granne till vnster, ngot landsortsmssigt. Den utmrkte mlaren str ej s konstnrligt hgt i detta arbete, men kulturhistoriskt har taflan det strsta intresse.
19

MeDICEERHOFVET med RYTTARFLJE.

I460-TALET.
i

Fresk, kallad Heliga tre konungar, frdig 1463 och mlad af Benozzo Gozzoli

Palazzo Medici, Florens.

Benozzo Gozzoli, den store Fra Angelicos lrjunge, skilde sig 1449 frn sin lrare och af Cosimo di Medici, sedan 1434 republiken Florens' styresman, bestllning p en del fresker, som skulle smycka kapellet det nybyggda familjepalatset. Med de heliga tre konungar till frevndning mlade nu den fr det genreaktiga srskildt begfvade konstnren bilder af den rike kpmansfurstefamiljens lif med jakter och festtg. Den fjortonrige Lorenzo Ynglingen glder sig rider, omgifven af pager, p en hvit gngare med prktig mundering. spetsen fr sin farfar Cosimos hoft sina lnga sporrar och knner sig redan magnifico kanske bebodd Hjortar jagas mellan Arnodalens cypresser, och en tinnkrnt borg flje.
fick
i i

af

ligger p hjden en af det mediceiska folkpartiets aristokratiska motstndare grunden. Denna tafla r den bst bibehllna 1400-talsfresk, som finnes.

bak-

20

Gudsdom vid en domstolsfrhandling

Mlning kallad Kejsar Otto III godtgrande
sin orttvisa.

burgund

1468.
Museet
i

Tafla af Dirk Bouts.

Bryssel.

De burgundiska drkterna voro vid 1400-talets midt de i nstan hela Europa tongifvande, tack vare det burgundiska hofvets rikedom och elegans. Under Karl den djrfves regering r 1468 mlade den nederlndske konstnren Dirk Bouts fr en rttegngssal i Louvain denna mrkliga tafla, grundad p en medeltida legend men i 1460-talets kostym. Kejsar Otto III:s geml hade falskeligen anklagat en man, hvarp kejsaren ltit halshugga denne. Men mannens nka visade genom jrnbrd hans oskuld, och kejsarinnan blef d, som p bildens bakgrund synes, brnd. I frgrunden str en liten ugn med eldkol fr att gra jrnet gldande. Den hga hufvudbonaden, som bres af nkan, var ett franskt-burgundiskt mod. De samtida frfattarne sade skmtande, att damer med dylika hufvudbonader tvungos att vid hennins drrar buga sig, som hjortar bja sina hornkrnta hufvud i skogen. Man brjade vid denna tid att betona midjan, om ocks lifvet sattes mycket hgt. Klnningen fick nu i Frankrike och Burgund namnet robe. Slpen voro enorma. Mnnens snabelskor hade, d denna tafla mlades, knappast mer n ett decennium kvar att lefva. Himmelens blixt hade redan vid 1300-talets slut genom att sl af skospetsarna p en markgrefve och dennes maka visat den hgstes misshag vid denna frargliga hgfrd. Omkring 1480 blefvo dessa srdeles i brjan som ktterska ansedda skodon helt enkelt omoderna.

21

TOSKANSKT LANDTFOLK P I47O-TALET.

Detalj af en fresk af Benozzo Gozzoli.

Campo

Santo, Pisa.

I den mot den cypressplanterade kyrkogrden i Pisa ppna omgngen finnas p norra innervggen tjugufyra under ren 1469 1485 af Benozzo Gozzoli mlade fresker med mnen ur Gamla testamentet men med en ondlig mngd detaljer och figurer direkt tergifvande det d lefvande Toskana. Noas dryckenskap ger konstnren anledning till skildringar frn Toskanas vinskrd. Till och med humoristiska smdrag undvikas ej; s lter t. ex. mlaren en kvinna, sedermera kallad la vergognosa di Pisa den blygsamma frn Pisa hlla handen fr gonen, d hon ser p den druckne nakne Noa, men man ser, att hon bokstafligen tittar genom fingrarna. P taflan synas kvinnor brande sina vattenkrukor p hufvudet, som det nnu brukas i Italien. Gossen, med otillrcklig skjorta, tar lnga steg fr att hinna med, och barnen i frgrunden se s lustigt naiva och snllt dumma ut, som om de vore svenska bondbarn. GozzoH blef af de tacksamma pisanarne begrafven p den kyrkogrd han prydt.

22

Norditaliensk bondkvinna omkring

Mlning, kallad Hsten, af Francesco Cossa.

1470.
i

Museet

Berlin.

Francesco Cossa r en tmligen litet knd mlare, om hvilken man dock vet, att han omkring 1450 var verksam Ferrara och 1470 begaf sig till Bologna. Det r det p 1400-talets itaUenska konst s rika museet i Berlin denna bild af en ung norditaliensk bondflicka finnes. Stark och kraftig men nd behagfull, vandrar hon fram fver sltten mot en bakgrund af odlade kullar, frn hvilka hon hmtat ngra yppiga vinrankor. Hon stder sig p en spade och br fver axeln en hacka af samma form, som nnu anvndes af bnderna p Lombardiska sltten, dr sedan antikens dagar en kraftig vegetation frodas, hvilken knappast har sin motsvarighet p ngot annat stlle Europa. Med hvilken stolt vrdighet rr hon sig icke, den unga italienska bondkvinnan; arbetets slafmrke har aldrig ftt fste p denna dla ras. Drkten har kvar ngot af antiken. Lifvet r flyttadt hgt upp under brsten ssom sedan under empiretiden.
i i
i

23

GlULIANO DI MeDICI.
Mlning
tillskrifven

I47O-TALET.
Museet
i

Sandro

Botticelli.

Berlin.

Den skne Giuliano, bror till Lorenzo il Magnifico, var under 1470-talet helt visst en af de mest afundade mn i Florens. Taflan visar den unge mannen i brstbild, afskuren liksom de samtida bysterna. Det svarta hret svallar kring det enligt modet sltrakade, bleka ansiktet, som aftecknar sig mot grn fond. Den fagra unga kvinna, som, omgifven af Flora och Hur gratierna, r hufvudpersonen Botticellis tafla Vren, anses ha varit hans lskarinna. skn n ungdomen r, s flyr den dock, ingen knner morgondagen, kvad hans broder Lorenzo. Midt i Florens' domkyrka fll Giuliano fr mrdarhand, d familjen Pazzi 1478 sammansvurit sig mot Medicerfamiljen. Giuliano var vid sin dd endast 25 r. Portrttet af den begfvade unge mannen mlades ngra r senare, ti-oligen p uppdrag af Lorenzo.
i

24

Tyskt bondfolk hemvndande frn marknaden.

Kopparstick af Martin Schongaicer.

Omkring

1475.

stick.

Bland de tidigare tyska genreframstllningar, som finnas, ro Martin Schongauers kopparHan fddes omkring 1450 i Kolmar i Elsass, studerade Nederlnderna och a ed
i

fl

1488.

Mer n hundra kopparstick

har varit
stor.

af hans

hand ro knda, och hans betydelse

fr

koppargravyren

P den hr meddelade bilden ser man bondfamiljen p hemfrd frn marknaden. Bonden, ett helt skert under dessa oskra tider vlbehfligt svrd under armen, vandrar krokbent framt ledande sin magra hst. P denna sitter bondkvinnan, ngra inkpta fglar ro hngda om hstens hals, och bakp sitter narrdrkt en barbent pojke, som hller i sin mamma. Dylika narrdrkter anvndes p barn i den fattigare klassen nda lngt fram p 1600-talet.

med

25

Markis Lodovico Gonzaga, omgifven af

Fresk af Andrea Mantegna
i

sin familj.

1474.

Garnera degli sposi

Castello di Corte, Mantua.

t den hge markgrefven Lodovico, den bste och i trohet mest obesegrade fursten, och t den hga Barbara, hans geml, ofrHknelig i ra bland kvinnor, har Andrea Mantegna, paduanaren, till deras bermmelse r 1474 fullbordat detta obetydliga arbete), skref den store konstnren den latinska inskrift, som pryder det rum, dr denna mlning, den frsta portrttgruppbilden i modern mening, frekommer. Mantegna, hvilkens lif infaller mellan ren 143 1506, r en af Norditaliens mest betydande mlare under 1400-talet. Den framstende renssansfursten Lodovico Gonzaga sitter en lnstol och mottager ett bref af en tjnare. I midten tronar hans maka Barbara HohenzoUern, mellan de tv synes sonen Federigo och bakom Barbaras hufvud hans tredje son, Francesco. En liten sondotter bjer sig fver den tyskfdda furstinnan, och en oformlig kvinnlig dvrg str vid Barbaras andra sida. Taflan ger ett sllsynt tillflle att se en italiensk furstefamilj under den tid, d dessa smhof voro kulturcentra af det strsta vrde bde fr samtid och eftervrld.
i

26

Tysk sngkammare under 1400-TALETS

slut.
Gamla
Pinakoteket, Miinchen.

Marias fdelse, mlning af en konstnr, kallad Meister der Lyverbergschen Passion.

I en bred dubbelsng med uppbundna snggardiner ligger en kvinna, som smeker ett nyfdt flickebarn, hvilket rckes mot henne. I frgrunden gra ett par andra kvinnor ordning till ett bad och knna med fingrarna efter, att det ej r fr varmt. Till hger frgrunden framtages en handduk ur en linnekista af den lngsmala form, som under 1400-talet var modern bde i Tyskland och Italien. Vid denna kista str ett par trtofflor med remmar, en sorts skobekldnad som nrmast motsvarar vra galoscher, emedan man inomhus oftast
i

gick

strumplsten.
i

Hela scenen r tergifven med det strsta intresse fr det genreaktiga och med en tysk gemytlighet af roande verkan. Man ser, hur de tv bakgrunden stende kvinnorna bestllsamt och ifrigt diskutera den stora hndelsen.
27

Sixtus IV mottager, omgifven af sina brorsner, P 1470-TALpT.

Fresk af Melozzo da Forli, mlad 1476

audiens bibliotekarien Platina

Vatikanen.

77

mellan 147 1 och 1484. Han r mest knd genom kapellet, som sedan blef vrldsbermdt genom Michelangelos takmlningar. Sixtus, en lrd franciskanare, arbetade fr religionen genom infrandet af inkvisitionen i Spanien, men han glmde ej heller bort vetenskapen. Det bibliotek, som frut lg hljdt af smuts, ser man nu p en hrlig plats, sger bildens latinska inskrift. Med sina
Sixtus

IV regerade

kristenheten

byggandet af det Sixtinska

nepoter, brorsner, bland hvilka den sedermera ryktbare Julius II befinner sig, mottar pfven den lrde Platinas knbjande hyllning. Nepoternas lnga rmar tyda p ett orientaliskt drktinflytande.
fr

Melozzo da Forli (1438 1494) var en lrjunge till Piero dei Franceschi, hvilkens intresse perspektivet ocks framlyser i denna hans lrjunges fresk. Det r en sttlig grupp med ypperligt karakteriserade ansikten, dessa representanter fr lrdom p 1470-talet, och en vrdig lokal, denna pelargng med sitt kasetterade tak. I arkitekturen rder i hvarje detalj de klassiska formerna, och i hjrnorna intaga Plato och den helige Sokrates, som man p skmt sade, frsteget framfr den helige Franciscus.
28

Resa under 1480-TALET.

Den
heliga Ursula landstiger
i

Kln.

Mlning af Hans Memling

i

Hpital

St.

Jean, Brugge.

r 1480 bestllde direktren p St. Jean-hospitalet Brugge, Adrian Reins, ett relikskrin, som den utmrkte nederlndske konstnren Hans Memling (f 1495) prydde med sex sm oljeheliga
till

mlningar. Hela skrinet r i m. 30 cm. lngt och blott 66 cm. hgt. Taflorna afbilda den Ursulas historia. Ursula var, berttar legenden, en kristen konungadotter i England. Som villkor fr ett ktenskap med en hednisk, brittisk prins fordrade hon hans fvergng

kristendomen och rtten

att frst

gra en pilgrimsfrd.

Hon

reste

sedan

med

sina elfva

tusen jungfrur till Kln och drifrn till Rom. P terresan ljt hon tillika med sina fljeslagarinnor martyrdden i Kln. Fr att f utsikten fver Kln fullt riktig reste Memling tv gnger dit. Den lilla taflan ger drfr troligen ett godt intryck af den p kyrkor s rika stadens utseende under 1480talet. Domen var, som synes, under byggnad, till vnster ser man S:t Martinkyrkan och i frgrunden en port kallad Bayentornet. Med fltorna p 1480-talsvis lagda om ronen stiger helgonet land, vrdnadsfuUt stdd af en af de elfva tusen. Bakom synes braren fra hennes resefifekter in i staden, en realistisk detalj som ej hindrar, att man i tv ppna fnster till hger ser, hur en ngel uppmanar Ursula till romresan.
i

29

Tyskt lskande

par.

Omkring

1480.

Kopparstick af den tyske konstnren kallad Meisier des Haitsbitches.

Det r ett kopparstick af mindre vanlig sknhet, som hr afbildas. Redan vid tiden dess tillkomst var det hg grad uppskattadt. Det finnes p prmen af en samtida bok, hvilken nu frvaras i streichisches Museum i Wien. Konstnren r ej knd till namnet, han kallas dels Amsterdamer Meister, drfr att han r vl representerad i Amsterdains museum, dels efter ett af sina verk Meister des Hausbuches. I alla hndelser lefde han omkring 1480 i Sydtyskland. Med sitt krusade hr, sina tsittande byxor och de lnga snabelskorna r den unge lskaren en elegant typ frn 1480-talet, och flickan vid hans sida r i sin blyga lsklighet i hg grad tilltalande. Nejlikkrukan antyder deras mma knslor, och vinkylaren p golfvet hnvisar till sammanhanget mellan vin och krlek.
fr
i

30

Nederlndske adelsmannen Martin van Nieuwenhove

Mlning af Hans Memling
i

1487.

St.

Jean-hospitalet, Briigge.

Att som Memling kunna trots mikroskopisk noggrannhet hvarje detalj mla ett portrtt, r allt annat n torrt, hr till sllsyntheterna. Martin van Nieuwenhove var den ungdomlige, hr tjugutrerige gifvaren af en tvdelad tafla, som kunde hopfllas och hvars ena hlft frestller jungfru Maria i rd mantel, rckande ett pple t Jesusbarnet, och hvars andra visar honom sjlf i tillbedjande stllning framfr en helgonbok. Man ser, hur de tjocka pergamentsbladen bja sig, och med frstoringsglas skulle man kunna lsa den sirliga skriften. Hret, lngt men okrusadt, omger ett allvarligt ansikte. Det halfppna fnstret visar, hur man anvnde en kombination af trluckor och sm glasrutor. I fnstret till hger ser man en glasmlning frestllande det Nederlnderna omtyckta mnet: den helige Martin skr med svrdet snder sin mantel och lmnar ena hlften till en tiggare. Portrttet anses af flera knnare fr Memlings bsta. Martin van Nieuwenhove valdes 1497 till borgmstare i Briigge och afled r 1500.
i

som

31

VFVANDE dam under 14OO-TALETS

Odyssevs och Penelope.
Fresk af Pinturicchio.

SLUT.

National Gallery, London.

P denna
kptes
till

fresk,

som ursprungligen
Gallery
i

fanns

Pandolfo Petrucchi o-palatset

Siena och 1874

London, har den kost3'mintresserade Pinturicchio under frevndning att skildra Odyssevs' hemkomst till den trogna Penelope mlat en interir frn 1400talets slut med en hel del genremotiv, ssom till exempel fgeln, som satt sig p vfstolen,
National

en katt lekande med ett nystan. Man fr en ganska god id sitter en tjnarinna och spolar.
r detta fartyg,
lika

om

en 1400-talets vfstol
ett fnster ser

Genom

med dess skyttel. Invid vfstolen man ett skepp med mastkorg. Det
Mtte den sienesiska Penelope varit

trogen

som terfrt mannen som makan p Itaka.

frn hans irrfrder.

32

Italiensk sngkammare p 1490-TALET.

Mlning af
V.

Carpaccio

Accademia

delle belle arti, Venedig.

t en frening fr msesidig hjlp, Scuola di Santa Ursula, mlade Vittore Carpaccio mellan 1490 95 en serie taflor fver samma mne, hvarmed Memling ett rtionde frut prydt det bermda relikskrinet Briigge. Genremlningen har djupa rtter Venedig, och det r frn denna stad den spridde sig till det friga Italien. man tnker sig detta rum utan ngeln, som kommer med sin uppenbarelse till den heliga konungadottern, s finnes intet bilden, som ej r en verklighetstrogen skildring af en venetiansk sngkammare under 1400-talets sista r. Visserligen hade den unga prinsessan nattlinne, och detta torde hrt till sllsyntheterna under en tid, d man brukade ligga naken under tcket. Rummet med sina blomkrukor fnstret, skrifbordet med sin obekvma skrifstol, sitt timglas, trtofflorna vid sngen, hvilken fverskuggas af en stor baldakin, allt r s verklighetstroget, som man kan nska. En stmning af hghet och ro har konstnren lyckats breda fver detta italienska sofrum.

Om

33

Italiensk drktbild frn 1400-TALETS slut.

Den
heliga Ursula och hennes
far.

Mlning af

Vittore Carpaccio.

Accademia

delle belle arti, Venedig.

Bilden tillhr den nyssnmnda fljden ur den heliga Ursulas lif. Konungen och hans vackra, fromma dotter resonera om det giftermlsanbud, hvarmed en hednisk konung kommit. Lutad mot en sng med Allt frsiggr i det slutande fjortonhundratalets italienska drkter. ett orientahskt inflytande sitter konungen snghimmel, ikldd en drkt med lnga rmar grubblande och hr sin dotters uppfattning. Ursula tyckes bevisa sin sikt med bde ord och gester. Hon r urringad p samma stt som var brukligt fven under Napoleon III:s Hennes rmar, dr det hvita fodret sticker ut p underarmen, voro nu hgmoderna i tid.

Venedig.

P vggen hnger en
korintiska pilastrar.

liten

madonnabild,

infattad,

som

seden var under 1400-talet, af

34

''v

"?;

'

'

-.V-

;i;...
1
'

'"

'

il'

,_._''
*".".'*'

'fl^

"'

'^

^"r"

f.-"'

j;^'^
-'

'^'"^

^
"-/

'''i^l*^^^^ j*^. <^V -f!'^

"

.'

.'1

'">'*

'
.
-

>

''
:

"

"

v',.

^
^
^.''^'^wmmm^w:^^'-

^B^^^^s^S^<^>i&^^^^^^^^^^^HI

',>
,
"'

-*>

b J
^

-^.f^^^^H
^.

^:-;-"
^,

%.
.;0s

w*
Ill

Il

^
.:t:

IHHHlli iM^^^i^^

.i^^m S^& ^^

PFVEN Alexander
Fresk af Pinturicchio
i

VI.

1400-TALETS slut.
i

Borgia-rummen

Vatikanen.

P 1890-talet ppnades fr allmnheten den fljd af praktfulla rum, som af Pinturicchio frn Perugia pryddes och dekorerades p ett alldeles storartadt stt, syftande till att frhrliga pfven Alexander VI Borgia och hans familj. Rodrigo Borgia fddes 143 1 i Valencia i Spanien. Begfvad och hnsynsls lyckades han tack vare sina goda slktfrbindelser att gra karrir i kyrkan. Vid nnu ej fyllda 25 r blef han rkebiskop i sin fdelsestad, och genom frikostiga mutor till kardinalerna valdes han 1492 till Kristi stllfretrdare p jorden. Hans pontifikat, som strckte sig till 1503, knnetecknades af en fven p den tiden vl ohljd familjepolitik. Af hans barn ro Cesar och Lucrezia de mest knda. I sttlig prlstickad
Tiaran, hvars tre band beteckna herravldet mantel knbjer den stolte kyrkofursten. fver himmel, jord och helvete, har han stllt framfr sig, men under tonsuren, en sinnebild af Kristi trnekrona, hvlfver hans nobla hufvud, som verkningsfullt aftecknar sig mot bakgrunden, helt skert oheliga tankar om makt och prakt, om last och lust.
35

Florentinsk sngkammare omkring

Fresk, kallad Johannes dparens fdelse, af Domenico Ghirlandajo
i

1490.

Santa Maria Novella, Florens.

en

Bakom sngen
ngra
ett

florentinskt palats ligger den nnu efter nedkomsten uttrttade modern. en tjnarinna, som p en bricka bjuder henne vin. Barnet sktes af borgarkvinnor. Midt i rummet str i praktfull brokaddrkt en aristokratisk dam med
sal
i

ett

ser

man

ovanligt delt tecknadt ansikte. En af hennes tjnsteflickor trder med snabba steg in i rumrnet, efter florentinsk sed brande en korg med frukt p hufvudet. r 1490 fullbordade Ghirlandajo p bestllning af familjen Tornabuoni den serie fresker, hvaraf den afbildade utgr en. Den hga damen r helt skert ett portrtt af ngon Tornabuoni. Ghirlandajo dog r 1494. Han var en mlare med sitt rhundrades intresse fr detaljer och genren, men allt adlades af hans utskta sknhetsknsla.

36

Procession p San Marcoplatsen

Mlning af Gentile Bellini
{1427 1507).
I

Venedig r
i

1496.

akademien

Venedig.

befinner sig p det stora San Marco-torget i Venedig. Insatt i en monstrans bres korsets relik under baldakin och fregs af Ijusstafbrande prster. Tv r frut hade Gentile Bellini mlat ett under, som skett genom det heliga korset, och fyra r senare afbildade han det stora undret, d denna dyrbara relik, borttappad, terfanns i en af Venedigs kanaler. Till hger midt emot Dogepalatset ses foten af det 1902 nedrasade klocktornet. De gtiska klbgarna p Markuskyrkans fasad voro, d denna tafla mlades, nyss frdiga. Utan att kunna jmfras med sin broder Giovanni var Gentile Bellini en god och samvetsgrann mlare, hvilkens stadsbilder dessutom ha det strsta kulturhistoriska vrde.

Man

det

iieliga

37

GiROLAMO SaVONAROLA P I49O-TALET.

Portrtt af

Fra Bartolomeo

San Marco-klostret, Florens.

Bland dem, som frebda reformationen, intager Savonarola en af de frmsta platserna. fddes 1452 i Ferrara och blef 1490 prior i dominikanerklostret San Marco i Florens. Staden upprrdes af hans gripande botpredikan, och d medicerna tv r efter Lorenzo il Magnificos 1492 intrffade dd blefvo frdrifna, ifrade Savonarola fr en demokratisk-religis frfattning. Florens. Med ljungande kraft angrep han osedligJesus skulle vara konung heten. Hans hat mot konst och finare kultur blef symboliskt understruket genom hans bermda autodaf p taflor och bcker. Dremot ifrade han fr folkundervisning och inrttade skolor fr de lgre klasserna. Genom sin hnsynslsa framfart vckte han de krafter, som slutligen skulle strta honom. Detta portrtt af Girolamo frn Ferrara, den af Gud snde profeten, r mladt af Fra Bartolomeo, som var hans ifrige lrjunge och r 1500 ingick i dominikanerorden. Han hade

Han

Florens' San Marco-kloster en atelj fr altarbilder.

Savonarola brnnes p bl den

23 MAJ 1498 P Piazza

i

della Signoria

Florens.

Tafla af oknd mlare

Palazzo Corsini, Florens.

Det kom en tid, d florentinarne blefvo utledsna p de grtande, som Savonarolas anhngare p grund af sin klagan fver synden kallades. San Marco-klostret stormades den 8 april 1498, och Savonarola fverlmnade sig till sina fiender. Under den tortyr, som han underkastades, ansgs han ha medgifvit sin skuld och dmdes efter upprrande orttvisor till allmn gldje att tillika med tv af sina vnner hngas ofvanfr ett bl, rest p Piazza della
Signoria ttt invid Palazzo Vecchio.

som sedermera fick namnet dei Lanzi, beskdade rdet afrttningen, bilden visar, beskftigt risknippor till blet. P taflan ro afstnden alldeles fr stora. Platsen utanfr Florens' rdhus r egentligen liten, men man kan med skl sga, att hvarje sten har sin historia och att denna del af sknhetens stad hr till de vackFrn

den

loggia,

och

folket bar,

som

raste stadspartier,

som

finnas.

39

Italiensk frnm
Mlning
tillskrifven

dam frn

1400-TALETS slut.
i

Lionardo da Vmci.

Ambrosiana-museet

Milano.

man har gissat p Isabella af Aragonien, p Bianca fullndade tekniken ha lnge utgjort konstlskares frtjusning. Mnga lrde anse det fr Lionardos verk, andra tillskrifva det en mindre bekant detta milanomlare, Ambrogio di Predis, hvilken i s fall skulle ha fvertrfifat sig sjlf
Maria
Sforza

Den obekanta modellens sknhet

och den

sllsynt

portrtt.

Ett underverk kallas det i alla hndelser af Jacob Burckhardt, den store renssansknnaren. Ansiktets modellering, den varma tonen, de frestande, vlformade purpurlpparna, allt r utskt, ej minst den smakfulla, fr 1400-talets slut ovanligt litet tillkrnglade hrkldseln med sitt prlbesatta nt. Hret r, som man ibland ser p samtida portrttbyster, nedkammadt Prlorna, som glnsa p den hvita halsen, ro mlade med frvnande skickfver ronen.
lighet.

40

Tv venetianska damer frn

Mlning af
Vittore Carpaccio.

1400-TALETS slut.
Civico, Venedig.

Museo

Det r en genrebild af allra hgsta vrde, denna tafla af Vittore Carpaccio, en af de frsta mlare som sder om Alperna mlade en skildring ur lifvet utan annan nskan n att visa, hur man lefde den njutningslystna staden Adriatiska hafvet. Damerna hra till den sorten, af hvilka det rika Venedig hade mnga, som ej ha annat att gra n att vara skna. De sitta p sin balkong vid den skvalpande kanalen och vnta p de fr stadens gyllene ungdom dyrkpta krleksfventyr, t hvilka de gnat sina lif. Venedig var redan bermdt fr sina skna, fala kvinnor, det var en handelsstad och en krleksstad, en stad dr man handlade med krlek. Med friserade pannluggar, urringade och med tjocka guldkedjor om halsen leka de likgiltigt med sina hundar. Pfgeln, lik sina hrskarinnor bde i drkt och frstndsgfvor, brstar sig p marmorbalkongen. En liten gondoljr skter om djuren, och Venus' fgel, dufvan, kuttrar p rckets brstvrn.
i i

41

Tyskt krlekspar frn omkring

Kopparstick af Albrekt Diirer.

1500.

Med vajande ullplymer, tsittande byxor, med svrdet vid sidan och halsen bar str den unge mannen vid sidan af den kvinna, som han lskar. Han ser p henne med en p en gng allvarlig och lidelsefull blick och gr med sin hgra hand en rrelse, som kan betyda: Nu mste jag lmna dig*, eller Allt lgger fr din fot jag ner, hur man vill tolka det. Hon, snabelskor utan klackar, djupt urringad, med tysk hufva. Hnderna, nstan dolda af de lnga rmarna, hller hon en d fr tiden omtyckt sirlig stllning fver den efter 1400-talets mod med tillhjlp af kuddar framskjutande magen sledes motsatsen till turnyr. Bakom ett knotigt trd framskymtar benrangelsmannen med ett timglas. Snart ro vi Kopparsticket r signeradt A. D. (Albrekt Diirer.) alla dda och f ej lska mer.
i
i

42

Riddare med

sin

vpnare omkring r
Uffizigalleriet
i

1500.
Florens.

Mlning af Giovanni Francisco Caroto.

har gissat p Giorgione, d frga varit om upphofsmannen till ofvanstende impovackra tafla. Bde i form och frg skiljer den sig dock mycket frn hans genom vekhet och guldglans knda art. Den tillskrifves nu af flera fackmn verona-mlaren Caroto, fdd 1470, verksam norra Italien och lefvande nda till 1546. Den tunga hjlmen, en visirhjlm, ligger framfr den unge krigaren, som stder sig p sitt vldiga tvhandssvrd. En ansenlig hjlmkrossare, ett vapen frn hvilket den ltta fltherrestafven sedermera skulle utveckla sig, fullbordar utrustningen. Ett melankoliskt drag hvilar fver mannen, som br sitt hr lngt, ssom det brukades under 1400-talet. Bakom str kapprak hans vpnare, en gosse med ett ovanligt kckt utseende. Hela detta hrn af taflan gr en srdeles god koloristisk effekt.

Man

nerande,

43

Dekorativ vinjett af Israel van Meckenen.

Tysk kopparstickare

slutet af

1400- talet.

FEMTONHNDRATALET.

Vinjett af Lucas van Levden.

Nedeklndsk kopfarstickare frn 1500-TALETS brjan,

Utfkdt

1528.

Bal p Die neue Veste

Munchen r

1500.

Kopparstick af Martin Zasinger.

Man dansar p det hertigliga hofvet Munchen under den hgtidliga lngsamma promenadpolons, hvilken passade
i

1500-talets frsta r.
fr

Dansen

de frnma damerna

med

r sina

lnga burgundiska slp.

I bakgrunden spelar hertig Albert IV kort med sin geml. Spelkorten uppfunnos i Kina och anvndes redan p 1200-talet i Europa. Hertigen spelar troligen med vr nuvarande 52korts-lek, ty denna infrdes vid 1400-talets midt. Den ena musiklktaren har paus. P den andra skter en fljt och en trumma om dansmusiken. Till vnster frgrunden hller en tjnare med en kpp det nyfikna folket p afstnd. Bnkarna frefalla vl obekvma fr vra fordringar. P herrarnes skodon ser man, att snabelskorna blifvit omoderna och komuIe-sorten
i

vunnit terrng.

Tecknaren har vl skildrat den galanta stmning, som sticker fram under vrdigheten. P 1400-talets senare hlft hade i Tyskland predikats mot urringningar p baler, svl hvad rygg som brst betrffar; fven ringdanser ogillade prsterna, p grund af att armarna d hllos utstrckta, liksom Kristus hade sina armar p korset.
47

Tyskt krlekspar frn

1503.

Kopparstick af Martin Zasinger.

detta ovanligt stmningsfulla kopparstick ser man in i ett rikt tyskt hem vid rhundradeDen unge mannen synes endast frn ryggen, men det lnga lockiga hret och de tsittande byxorna kosorna s trnga att man endast med hjlp af sina tjnare kunde komma i dem, antyda, i hvilken tid man befinner sig. Damens lnga rikt veckade slp talar om burgundiskt drktinflytande. I Burgund spelade slpet och dess uppbrande, egenhndigt eller genom pager, en viktig roll. Den sida, dr hufvudsklen sitter, dljes af en I taket hnger en ljuskrona af hjorthorn. Under hela 1500-talet voro dylika ljuskronor liten vapenhllande kvinnobild skuren i tr. omtyckta, men p detta stick r denna nya sorts ljuskronor fr frsta gngen svidt kndt afbildad. r

skiftet.

48

Kvinnoportrtt frn omkring

Mlning af Albrekt Durer.
Museet
i

1505.

Berlin.

Detta ovanligt sympatiska och vackra kvinnoportrtt har af vissa forskare ansetts vara Durers maka, Agnes Frey, men nu tror man, att det r ett af de portrtt, som Diirer mlade under sin andra vistelse Venedig. Hvem denna behagliga venetianska dam r, vet man ej. De bokstfver A. D., som ro insydda hennes klnning, kunna vara hennes, men de kunna lika vl vara konstnrens signatur. Det var I Venedig bodde DiJrer mellan 1505 och 1507. en lycklig tid fr honom. Han rnte mera inflytande af de venetianska kopparstickarne n af mlarne. Tyskt uppfattningen r ocks detta portrtt. Drmmande blickar hon framt, och det vackra hufvudet med sin gulaktiga italienska hy aftecknar sig mot himmeln och hafshorisonten. Jag kommer att frysa och lngta efter solen, brukade Diirer sga i Venedig, d hemresan kom p tal. Bland hans sohga minnen frn Venedig kunde vl ocks denna varma italienska
i i

rknas.

49

Spdt barn med

sin

skterska omkring
Trsnitt af

1500.
Weisskunig.

Kejsar Maximilian som nyfdd.

Leonard Beck

Kejsar Maximilian I, son till kejsar Fredrik III, fddes 1456 och blef 1477 gift med Maria, dotter till Karl den djrfve af Burgund, hvarigenom han fick det burgundiska arfvet. krigets och fredens vrf. Kejsare r 1493 utmrkte han sig bde Maximilian I dog 15 19. Det var efter hans diktamen den historiska romanen Weisskunig nedskrefs af Marx Treitzsauerwein von Ehi-entreitz. Dr skildrar kejsaren med fingerade namn sitt lif. Ofvanstende bild visar det nyfdda kejserliga barnet, och texten berttar, att en komet, men mrkvrdigt nog ej med olycksbdande sken utan vnligt lysande, visade sig fdelsestunden, hvilket tiUika med stjrnornas gynnsamma stllning var en god borgen fr kommande lycka och vlgng. Bilden r in.satt p 1500-talet, ej pa 1450-talet, ty drkterna ro ej samtida med hndelsen.
i

50

TORNERSPEL VID 1500-TALETS BRJAN.

Trsnitt ur Weisskunig af

Leonard Beck.

Kejsar Maximilian I kallas fr den siste riddaren och han framhller i sin bok Weisskunig sitt intresse fr riddarspelen. Sjlfva ordet Weisskunig betyder oftast konungen i den hvita rustningen men ibland fven den vise konungen; med dessa symboliska namn betecknar han sig sjlf. Srskildt nje hade kejsaren af tornerspel med skrank mellan de kmpande bakgrunden p bilden synes detta stridsstt, som kallades att kmpa uber den Dill. I Boken Weisskunig kom ej ut p tryck under Maximilians regering. Troligen tnkte kejsaren, att den illustrerade handskriften om hans lif skulle gldja och intressera sonsonen Karl V, och han var srdeles ifrig att f goda illustrationer. Frst 1775 blef arbetet tryckt. Originalmanuskriptet finnes nu i kejserliga biblioteket i Wien, och originalstockarna hittades under 1700talet p slottet Graz.
,

51

Furstlig undervisning p i5oo-talets brjan.

Maximilian
I:s

undervisning.

Trsnitt frn

1500-talels brjan af

Leonard Beck.

Weisskunig.

Kejsarens egen text berttar till denna bild, hur han som gosse uppfostrades af en lrd tillsammans med ngra frnma gossar. Fr egen del pstr han sig ha varit s lrd, att han snart frelade sin lrare kvistiga teologiska frgor, p hvilka denne ej kunde svara. Men nr hans far, kejsar Fredrik III, fick hra talas om hans stora skicklighet i de heliga skrifterna, gaf han honom andra lrare, fr att ej, som orden fllo, han skulle genom fverfld af lrande

man

frlora tiden.

De unga
lste

dlingarne,

som

texten, straff och prygel,

men
till

strfvade och knogade under samme lrare, fingo ofta, sger Maximilian tyckes ha varit ett litet under af snllhet och flit och

samvetsgrant fram sig

romersk

kejsare.

52

Lektion

svartkonst vid 1500-TALETS brjan.

Trsnitt ur Weisskunig.

Enligt sin faders nskan fick Maximilian lra svartkonst. Bilden visar den unge fursten hermelinsbrmad mantel och en trolldom frfaren ldre man, som undervisar honom i detta mne. En gammal hxa med en djfvul p hufvudet symboliserar den svarta magien; den hvita magien representeras af en munk med en ngel svfvande fver hufvudet. Hxan trollar, och munken gr under, det r den ganska viktiga skillnaden. Frn tv stjrnor nedhnga frseglade bcker. Kejsar Maximilians egen text omtalar, att han haft mycken nytta af sina privatlektioner hans trolleri, ty d ngot ktteri uppstod vidstrckta rike, kunde han med sina kunskaper mrkrets visdom lttare afslja de brottsliga och i tid energiskt ingripa.
i i i i i

53

Schackparti omkring
Mlning af Lucas van Leyden.

510.
i

Museet

Berlin.

Lucas frn Leyden, hvilkens korta lefnad infaller mellan 1494 och 1533, r en mycket Ofvanstende bild r en af de ytterst f genretaflor i modern mening, som sllsynt mlare. finnas frn denna tid. Den frestller ett nederlndskt schackparti. Schackspelet, som omkring r 500 efter Kristus lr ha uppkommit i Indien, kom redan fre r 1000 till Europa men erhll frst vid 1400-talets slut en fullt utvecklad form. Sju herrar och tv damer fa ndtorftigt rum p den lilla duken. En af damerna frsker sig till och med p det svra spelet. Mnnen med tvrklippt lngt hr ro alla utom en sltrakade.

Skgg brjade

frst ngra r senare bli modernt och bras af de ungdomliga sprttarne bde sder och norr om Alperna. Vanligast var helskgg. Predikanterna dundrade mot detta nya narrspeb och betecknade det egendomligt nog som fruntimmersaktigt. Den sorts prlstickade kalott, som bres af den bakom schackbrickan stende mannen, var enligt en samtida frordning endast tillten fr finare folk, som lefde p sina rntor.

54

Nederlndskt bondfolk omkring

Kopparstick af Lucas van Leyden.

5 ig.

vid 1500-talets brjan var ej vidare lysande. En samtida tysk frde ro hrdt besvrade och belastade med skatter af alla slag, med dagsverken, tallar och afgifter, men vilda, baksluga och otmda. Kanske voro frhllandena ngot bttre de rika Nederlnderna. Den utmrkte kopparstickaren Lucas van Leyden visar oss hr en bonde i den sorts filthatt, som var deras vanliga hufvudbonad, och en bondkvinna, som knogar med sitt mbar. Boskapen tyckes hra till den rakryggade ras, som nu i dessa bygder utvecklats till en starkt mjlkproducerande sort. Det olyckliga frtrampade folket trodde, att den reformatoriska rrelsen skulle skaffa dem rtt, de hoppades p bttre tider genom Luthers upptrdande, men, som en tysk frfattare yttrar, reformationen var fr dem >:en kyrkligt frgad magfrga, och d de reste sig mot herrarne fr att f bttre villkor, rdde Luther furstarne att sl ihjl bnderna som galna hundar. nda in pa 1800-talet rckte lifegenskapen i reformationens hemland, och det frekom under detta rhundrade, att man bytte en lifegen mot en bra jakthund.

Bndernas
sger,

stllning

fattare

att

55

Festmltid omkring

510.

Mlning, kallad Herodes' gstabud, af Qtiinten Matsys 1460

1530.

Museet

Anlwerpen.

i Antwerpen bestllde 1508 en stor altarmlning af Quinten Matsys. Den de heliga kvinnorna vid Kristi lik och hade tv flyglar. Den ena afbildar evangelisten Johannes, som kokas olja, den andra ter visar, under formen af ett gstabud vid 1500-talets brjan, historien om Salome med Johannes dparens hufvud. I utmrkt vacker drkt erbjuder den unga prinsessan med en kokett gest hufvudet t sin moder. Herodias gr med sin knif ett litet snitt p sin fiende. Herodes r prydd med en pomps ordenskedja, men ansiktet p taflan r skadadt. P den hvita, flandriska damastduken st delstensprydda praktkrl. En liten page skter om vinet kylkrlet. Han vnder sig mot den skna prinsessan och fven upp mot musiklktaren, som smyckas af dubbelrnen. Burgund hrde genom Karl den djrfves dotter Marias gifterml med kejsar Maximilian till huset matsalen. Habsburg. P lktaren rder ett lifligt intresse fr skandalen nere

Snickarskret

frestllde

56

Tysk riddare,

5 13.

Kopparstick, kalladt Riddaren, dden och djfvulen.

Af Albrekt Dunr.

Lt vara, att detta kopparstick, dateradt 15 13, r stucket fre Luthers upptrdande, men det r liksom genomandadt af evangelisk stmning. Den kristlige riddaren var en idealfigur frn medeltiden, men hrtill kommer ngot nytt: en frimodighet af andlig art, som kanske beror drp, att den store konstnren inlagt ngot af sin egen manliga sjl. D man ser denne riddare

ridande

som nu efter reformationen under 250 r skulle f kad makt, tnker man p den milde Melanktons 'ord, att intet r s sknt som en fullt vpnad riddare. S djupt satt den gamla krleken till mannakraft och styrka kvar hjrtat till och med hos denne fridens apostel. Fullt rustad men med ppet visir, lansen frsedd med rfsvans fr att lttare kunna utdragas, ett svrd vid sidan, hsten med stng och bridong samt p lnden prydd med ett bandartadt seltyg, s. k. hindertyg, p modet vid 1500-talets brjan, frdas riddaren lugn utan ngot latinskt poserande, germanskt allvarlig som den store Diirer sjlf.
dal

genom ddsskuggans

och

frfljd af en grslig djfvul,

57

Dansande tyska bnder,

Kopparstick af Albrekt Durer.

5 14.

dansade, blef det mera lif spelet n vid de frnmas hgtidliga promenadDiirer visar ett par dansande af den mest bastanta art. De hoppa och dansa, s att marken gungar under deras breda sulor. En vild uppsluppenhet lyser ur mannens ra ansikte, och den tjocka landtliga rofvan med slidknif och nycklar skramlande vid sidan klampar Man frstr, d man ser detta vilda dansande par, att stad med knsla och fvertygelse. tidens dansnjen ofta urartade till svartsjukt grl och slagsml och drfr flerstdes kunde frbjudas. Dock, man m utdrifva naturen med htjuga, s kommer hon dock tillbaka, heter det, och danstillstllningar, dr man riktigt grundligt slog sig ls, frekommo ej alltfr sllan. De sydtyska bnderna behfde ej frga sina lrda humanister och professorer om betydelsen af de klassiska orden Det r sknt att ibland f galnas, de fattade, att de glla fr alla tider.
folket
i

polonser.

58

ii-^a^-u^ixi-^"

^^

Tysk studerkammare,
Kopparstick, kalladt
S:t

5 14.

Hieronymus.

Af Albrekt

Dilrer.

Vill man ha en frestllning om hur det sg ut i en tysk humanists studerkammare vid 1500-talets brjan, br man noga betrakta denna bild och ej oroa sig fver att det gamla helgonet frn 400-talet sitter och fverstter bibeln till latin, den s. k. Vulgata-fversttningen af Hieronymus, i ett rum, som mest liknar den studerkammare, dr 1500-talets Voltaire,

Erasmus Rotterdamus, frjdades

t

t sina

mrdande

anfall

p skolastikens lrdomshumbug och

bortrensandet af det vrsta ogrset p teologiens ker. Helgonet, i sin rrande, germanska studiegldje, lejonet, hans trogna fljeslagare, f sledes tnkas bort, men knappast den p vggen vid timglaset hngande kardinalshatten, ty ej minst inom sjlfva kyrkan frodades humanismen. Ljuset faller genom de bly infattade rutorna, allt andas frid i rummet, dr den enda prydnaden utgres af en i taket hngande pumpa. Dammvippa och radband sitta p vggen. Bredvid ser man bref och papperssax fasthllna af band. Ett par folianter ligga p trbnken. Ngra kuddar ge en vlbehflig bekvmlighet t de fr frigt vackert formade mblerna. En ddskalle ligger i fnstret; fr helgonet r den en ddspminnelse, fr humanisten vl snarare ett memento vivere.
59

Knabjande riddare.
Detalj ur Rafaels fresk

Omkring
Bolsena.

1515.

Mssan

Vatikanen,

Rom.

Rafaels frnmsta verk ro hans fresker i Vatikanen. Tre af de fyra rum, som prydas dessa mlningar, ro ganska sm, och de 9 meter breda freskerna tcka hela vggarna. I Stanza dell' Eliodoro sitter den stora mlning, ur hvilken ofvanstende gruppbild r tagen. Det r den s. k. Mssan i Bolsena. Fresken framstller berttelsen om hur en tysk prst, sorn tviflade p transubstantiationsundret och sledes ej trodde, att brdet i nattvarden frvandlades till Kristi lekamen, fvertygades, d han brt hostian och denna brjade blda. Bolsena, en stad provinsen Rom. Detta skedde Skulle ter ngon, led p Rafaels ofta schematiska madonnor, tvifla p att han fven var karaktrsmlare, s borde dessa riddare med sina manliga anleten, knabjande och i sina kjolformiga rockar, fvertyga honom om Rafaels frmga p det realistiska omrdet. Ocks han kan gra undret att frvandla till lefvande ktt och blod.
af
i
i

60

Festmltid under 1500-TALETS brjan.

Maximilian deltager
i

en festmltid.

Trsnitt af

Leonard Beck.

Ur Weisskunig.

Vid det kostligt dukade bordet sitter Weisskunig Maximilian emellan den dam, romanen kallas drottningen af Feuereisen hertiginnan af Burgund och hennes dotter, Maria af Burgund, den blifvande kejsarinnan. Texten meddelar, att den gamla hertiginnan af Burgund hpnade fver s mycken ungdomlig sknhet hos sin blifvande mg, och hvad Marias eget hjrta betrffar, s heter det, att ir herz hat sich in demselben wolgefallen gegen ime mit der eerlichen lieb entzundt. Europas rikaste arftagerska hade lyckligtvis blifvit frlskad den adertonrige rkehertigen. Drkterna ro ej frn 1470-talet, d den afbildade hndelsen intrffade. Det r moder p 1500-talets brjan. Damernas rmar ro slitsade och frsedda med puffar. Vid brjan af 1500-talet blef det Tyskland modernt att frlnga rocken, som kjoUikt omslt lren och fastfr hlls af ett blte, dr dolk och svrd hngde. S synes p den uppvaktande riddaren grunden. fven d harnesk bars, frekom denna drkt.

som

61

Halshuggning vid 1500-TALETS brjan.

Kejsar Maximilian tuktar upproriska flamlndare.
Trsnitt af

Leonard Beck.

Ur Weisskunig.

Lt vara, att Becks trsnitt ur den fr kulturhistorien s viktiga boken Weisskunig konstvrde gr upp mot dem, som skuros till samma bok af den bermde Hans Burckmaier, s "vore det dock orttvist att frnknna dem karaktr och hllning. Hvad drkterna p Weisskunigs illustrationer angr, s frtjnar det att anmrkas, att kejsar Maximilian sjlf hll p deras skrupulsa fverensstmmelse med verkligheten. Bilden visar, hur kejsaren, sedan han besegiat ett uppror af de bruna, som han kallade flamlndarne, lter afrtta ngra af deras ledare. A ena sidan vattnet, den andra en afskrckande spetsgrd af spjut och hillebarder. Landsknekttyperna med sina snderskurna sHtsade klder och sina koketta baretter ro redan af den typ, som sedermera skulle hembra segern t Maximilians sonson, den store Karl V.
ej
i

62

Vid kanongjuteriet.

1500-TALETS brjan.
Ur Weisskunig.
i

Trsnitt af H. Burckmaier.

P marken ligga hakebssor och stenkulor. En mrsare str frgrunden. Tvenne kanongjutare frklara vapnet fr Maximilian. Den ene arbetar p en strre kanon, som han Man anvnde p den tiden ej blott handtverksskicklighet utan verklig ger en sista filning. konst vid kanongjutningen. Arbetaren lngst till vnster har en slt, sid, snderskuren drkt. Han r kldd p landsknektmaner. Dessa soldater brukade vid brjan af 1500-talet anvnda strumpor af lder eller klde, fastbundna vid knet. Skorna hade redan fre 1500-talets brjan fvergtt frn snabelskor till breda komuleskor eller bjrnftter. Kejsar Maximilian berttar sjlf, att han redan som barn varit s frtjust i skjutvapen, att hans far mste frbjuda honom att rra vid dylika. Han liknar hri de flesta pojkar efter krutets uppfinning, och livad hans krig betrffar, r hans yttrande om dem alldeles fverensstmmande med alla tiders kejsares och konungars. De voro, sger han, samt och synnerligen rttvisa, och han sjlf pstod sig vara den rttvisaste och barmhrtigaste bland furstar. Frga de lrde, tillgger han segervisst.
63

Jgare med jakthundar.

S:t

1500-TALETS brjan.
Kopparstick af Albrekt Durer. dd 1528.

Huberlus mter en hjort

med

ett krucifix

p pannan.

riddaren frestller jgarnes skyddspatron, den helige Hubertus, en franshvilken helgonlegenden berttar, att han, en ifrig jgare, en gng en skog mtt en hjort med det heliga korset i pannan. Hubertus, i tjnst hos frankerkonungen Teoderik, hade i fljd af denna syn brjat ett hehgt lif och dog 727 som biskop i Lige. Hjorten visar sig mellan ngra knotiga trd af det slag, Diirer lskade framstlla. I bakgrunden synes en riddarborg. Sadeln och betslet ro s noga tergifna, att de ha ett kulturhistoriskt intresse fr fackmannen. Carl Larsson har meddelat, att detta utmrkta kopparstick s hnfrt honom redan som gosse, srskildt genom den manligt skra teckningen, att han streck fr streck kopierat det Diirerska msterverket.

Den knbjande

man,

om

64

Baldassare Castiglione.
Portrtt af Rafael.

5 15.

Louvren, Paris.

Under den italienska hgrenssansen intar Baldassare Castiglione en bemrkt plats. Fdd smakrd i hgre mening 1478, blef han, som de gamla romarne sade, arbiter elegantiarum vid det fint bildade hofvet Urbino. Sedermera tjnade han Leo och Clemens VII, med hvilken senare pfve han sttte sig. Han fverhopades d med ynnestbevis af kejsar Karl V, som gaf honom biskopsstiftet vila Spanien. Castiglione afled i Toledo r 1529. Aret frut hade han utgifvit sitt bermda arbete Libro del cortegiano, dr han utlgger, hur en hofman i bsta mening br uppfra sig. Mest lgger han an p en harmonisk, individuell utbildning och fster sig mera vid den egna personlighetens frfining i hedersknsla, sport, dans och talandet af frmmande sprk n vid tjnsteplikten till fursten. Han r till och med s detaljerad, att han meddelar, hur lngt man br drifva hrmandet, d man berttar en rolig

historia.

Portrttet hr
riten

till

och

hllningen

Rafaels bsta. Beundransvrd r den fina silfvertonen, den nobla koloframstllningen af den italienske hofmannen, hvars bok i subtil upp-

fattning af svl yttre

som

sjlisk finhet

vckte samtidens frtjusning.

65

llJrr)rmanbt

Iftir

brr

grm lu

Irfnra Diitfib

frimbm
tiurtjlidi

maiaim
im barn

rra allrr MrRiftra gruntit

bra jrman rrtmArn

msjr

ftan t)0 Diml^

riu Iflrr Drr

uor

nit rin burlifoibra fean l)rr

maj non jra ftlbs Irmm fin fdjulli uff fdjnbe iiu lfrn^n mtv m nif grirmm ilan so ungriHiirto mrrf t)fn url idpam nut un ucnpbra flrtnt babra iini gan^niJrt' uon im 3u lon nrmra rt lig tuer nuirU bntw oirr tjanmiers ge
btBfiffni fin grunlit o unii rr

ftouuim nn )unftouuifn inrr fm brbarff er feim bar jnirr uiiit rmutiit) fflnt ura nn ^imlutjra lon- btr ir jtmgr fenabf
ftUra

Uttb mtitliu norf) ra

ftonuaftm ^if geuionbritift

6.

Skylt till en skola

Mlning af Hans Holbein
d. y.

Basel,

516.
i

(Rtsida.)

Museet

Basel.

man p bgge sidor en text, som berttar, att hvar och en, och lsa tyska p den allra kortaste tid, som ngon kan tnka, s att hvar och en som frut ej kunde en bokstaf kan snart begripa s mycket, att han sjlf kan skrifva upp sin skuld, s kan han fa lra sig det hr, och den, fortstter inskriften, som r s obegfvad, att han icke kan lra sig, den vill jag fr intet undervisa och ej taga ngon ln af honom, han m nu vara borgare, handtverksgesll, fru eller jungfru. Den, som behfver, den m komma hit in, den blir troget undervisad fr en sklig ln, men de sm gossarne och sm flickorna efter helgfastan som brukligt r. P ena sidan af skylten ser man skollraren vid en strre pulpet, dr skrifdonen ro instuckna bakom en rem, undervisa en gosse i grn drkt. Magistern med riset hand r ikldd en gulrd drkt med rd mssa. Han ser vnligt p sin lrjunge. Skolmstarens hustru i rd klnning sitter i en fllstol och strfvar med en liten flicka. Tv andra ungdomar studera p den lga obekvma bnken midt rummet.
P denna nu klufna skylt
vill

ser

som grna

lra sig skrifva

66

"Uirr )mmiili

l|ir

ftiiniOFn r)>imiit

irr^n lurlt Irnira m\f\ fitjntini un l&n u61m alirr tm Irmmi 6itmifirn Kan no tiuntj eiu )tlti ler uor nit rin

buthftabra

majj totf^irh tm balD brouSrn nu guittt lo u\ tv mas uon \m Wbrr Inura Bii fd)uto uff fdjribm intD lofrauuti uirr fja
trr

hm

nclrruum Kan 50 tnirfi^irtlt uimDra unll ub irm imt tin orben prirrt halira unb gan^ niit uon jm 3U < nmmi rr lurr tr ujtU burger ouri) banDtuirrAg gr&Um frouim un la< tirHfrouujra lin brarff brr Rum Ijar )n 6rr unFt rutjjlit^ flrlnt rni lon ^elbrr bir jimgra Knaben un mr
iiir

bu

mmh^m

mv

Un

nori

Dm

tronuftften uiir

gemonhrj*

|ft

anno

en rrrfr jnil

Skylt till en skola

Mlning
-af

Basel,

516.
i

Hans

Holbein

d. y.

(Frnsida.)

Museet

Basel.

I ett rum hos skollraren sitta omkring ett stort bord tv landsknektar, som anse, att det r bttre att sent n aldrig lra sig att lsa, nu sedan bcker blifvit mer och mer allmnna. Skollraren frklarar bokstfvernas hemligheter fr en grnkldd krigare, hvilkens hela ansikte uttrycker, hur besvrligt och brydsamt han finner det att p gamla dar stta sig p skolbnken. Kamraten, i gul och rd drkt, sitter grensle fver en fllstol, dr han frefaller ovanligt litet hemmastadd. Ett tvttstll och en vid vggen hngande handduk vittnar om att man befinner sig p ett stlle med vissa ansprk. Utan att vara ngra frsta klassens msterverk ro dock dessa tv mlningar af den endast nittonrige unge konstnren bde karakteristiska och roande, De ro ibland de frsta profven p en verkligt konstnrlig skyltning.

^7

Johanna af Aragonien.
Portrtt af Rafael.

15 i8.

Louvren, Paris.

Johanna af Aragonien, geml till prins Ascanio Colonna, konnetabel af Neapel, hrde till de sknaste kvinnor i Italien under femtonhundratalets brjan. Af ofvanstende ur drktsynpunkt intressanta, eljest kanske ngot staktiga portrtt lr Rafael endast ha utfrt ansiktet och detta blott efter en teckning. Det friga mlades af GiuHo Romano. Den blonda damen r kldd i en sorts prlstickad hatt, hvilken vid denna tid fven var modern hos de tyska furstinnorna. En purpurrd drkt omsluter hennes smrta figur. Ansikte, hals och hnder rttfrdiga den intima beskrifning, som hennes lifmedikus Agostino Nisi medsin 1531 delade p alla hennes kroppsliga frtjnster Rom utgifna bok De pulchro et amore. Johanna afled 1577.
i i

68

PFVEN Leo

X med

kardinalerna Giulio
Mlning af Rafael.

di Medici
Palazzo

och Ludovico de
i

Rossi.

Omkr.

8.

Pitti

Florens.

Lorenzo il Magnificos son Giovanni fddes 1475. Vid sjutton rs lder blef han kardinal och besteg 15 13, sledes trettiottarig, under namn af Leo X den pfliga stolen. Efter en fljd af diplomatiska framgngar afled han 1521. Leo var sin store faders favoritson och kallades af honom den vise. Godmodig och slsande frikostig till sin natur, str han fr
eftervrlden som renssansens strste konstfrmjare. Likgiltig fr det religisa, gnade han sig med lidelse t den sknhetskult, som var hans samtids vackraste drag. Hans namn r i konsthistorien frbundet med Rafaels, som p detta portrtt afbildat den fule pfven omgifven af sina tv slktingar Giulio di Medici, hans eftertrdare som pfve under namn af Clemens VII, och den med Leo uppfostrade Ludovico de Rossi, hvilken hller i stolens ryggstd. I hvit drkt med rd kappa och mssa sitter pfven, hllande ett frstoringsglas i sina hnder, med hvilkas sknhet han grna koketterade; en silfverklocka str p bordet. Af 1 500-talets fulaste pfve gjorde Rafael rhundradets vackraste pfveportrtt. Nrvaron af hans tv frnder kan, om man s vill, beteckna hans vsentligaste fel, en vl hnsynsls familjepohtik.

69

Nederlndsk fest vid 1500-TALETS brjan.

Kopparstick, utfrdt 15 19 och kalladt S:ta Magdalenas ungdom, af Lucas van Leyden.

Som framstende kopparstickare visar sig den 1494 fdde Lucas van Leyden redan r 1508, d den brdmogne knappt femtonrige ynglingen vcker beundran genom sin konst att fra grafstickeln. Lucas van Leyden hade i hg grad det nederlndska sinnet fr genreframstllningen. Det r endast som frevndning han hr ger sitt kopparstick ett ur bibeln hmtadt namn. Han infr oss bland den njeslystna ungdomen, som roar sig med dans och krlek. I midten ser man den d nnu ej heliga Magdalena helt sedigt frd i promenadpolonsen af en ung man. Paren, som omgifva de tv, antyda genom ett ngot friare stt att vara, att man befinner sig bland mindre nogrknade sknheter. I vnstra hrnet ligger en ung krigare med hufvudet i knet p en dam. Det breda svrdet fr hvila, under det att Delila smeker sin 1500-tals-Simson. Han br de frut omnmnda trbottnarna, som motsvara vr tids galoscher. Magdalena har en ngot anticiperad gloria kring sitt tcka hufvud.
70

Ulrich Varnbuler.

1522.

Trsnitt af Albrekt Dilrer.

Bland
frmsta.
efter
till

de

Ulrich

1536. president fr kansliet i det tolf r frut inrttade Reichskammergericht, vl nrmast motsvarande vr hgsta domstol. Kejsar Maximilian I var hans gynnare. Han bodde i Speier och hade en gng haft tillflle att hjlpa den store Erasmus under dennes resor. Varnbuler deltog i riksdagen i Augsburg 1550. Han hade vidstrckta vetenskapliga intressen. Trsnittet visar honom som ett ideal af manhghet och kraft. Den mjuka, enligt tidens mod snderklippta baretten r tydligen fastsatt vid en sorts kalott. Hr och skggstrn ro behandlade med mrklig konst af hans vn Diirer.

trsnittsportrtt, Durer efterlmnat, r bilden af Varnbuler ett af de allra Varnbuler-Hemmingen var af schweizerslkt. Han fddes 1474 och afled Hela hans verksamhet var dock frlagd till Tyskland, dr han 1507 utnmndes
f

71

Nederlndske kopparstickaren Lucas van Leyden

Sjlfportrtt
i

1525.

kopparstick.

Lucas van Leyden r den frste af de stora mstarne, som fddes hollndsk jord. Hans fdelser var 1494, och redan som fjortonrig brjade han utgifva kopparstick. Dessa voro frn brjan kta germanska, sedermera pverkade af hans vn Durer, som han rkade p dennes resa till Antvverpen, och slutligen tyvrr ej utan det italienska inflytande, som blef s frstrande fr 1500-talets nederlndska konst. Genredraget var med frkrlek odladt hos honom. Hans tandlkare, hans bondbilder, hans Maria Magdalena, fven hr afbildad, ro bevis p detta. Taflor af hans hand ro sllsynta, men fven hr mrkes detta intresse fr det dagliga lifvet, som skulle bli det utmrkande fr hollndsk konst. Lucas van Leyden afled 1533. Sjlfportrttet frn 1 520 visar honom redan sjuklig och mager men med ett ovanligt karaktrsfullt drag i det ngot buttra ansiktet. Den mjuka, stora hatten har den kldsamma form, som var s omtyckt under 1500talets frsta rtionden.
72

Kristian

II:s

af Danmark barn.

Omkring

1525.
London.

Mlning af Jan Gossari, kallad Mabuse.

P Hampton Court

vid

Dessa trefliga skandinaviska barn mlades omkring 1525 af den nederlndske mlaren Jan Gossart, dd 1541. Dennes konst, som eljest starkt pverkas af italienska frebilder, frefaller hr rent germansk. Bilden r mlad, d Kristian som landsflyktig befann sig i Nederlnderna. Sonen Hans, fdd 15 18, ser ut att vara medveten om sin furstliga brd, men den tv r yngre lockiga Dorotea och i synnerhet hennes lilla syster Kristina ro endast barnsligt njda med sina frukter. P det ganska fula minsta flickebarnet kan man ej se, att hon skulle bli en af Europas sknaste furstinnor. Hon mlades som ung nka efter Frans II Sforza af Milano. Detta portrtt r ett msterverk af Holbein. Sedermera lyckhggjorde hon hertig Frans af Lothringen och afled 1590.
73

W-t^'^^^i: V.i:y^(P

E ^^1^1

>

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ ^ ^^^^^^^BBBf

^iHHSItt^i^^^^^'^!

^^^^^^^wj ^^^K^^^jHn^^H^Mj

If^VI ^^^B
^^^^^^^^^^^K^
'

19^^

H 1 H

fl| ^^1 ^^H

^^1

^'^'^s.''^9.^-i''<\^^^^^^^

^H

BHB
Georg von Frundsberg, dd
Portrtt af Chrisioph Ambei-ger.

1
1528.
Berlins

museum.

Godmodig och stark, en kta german, var den kejserlige flthfvitsmannen Georg von Frundsberg (1475 1528). Man berttar om honom, att han med ett finger kunde knuffa den starkaste karl t sidan och att han ensam drog stora murbrckor. Mlad af den gode augsburgiske portrttmlaren Amberger, dd 1560, str han p denna bild trygg och sker med vldig hillebard, frdig att hja sitt vapen mot hvarje fiende till hans kejserlige herre Maximilian, hvars sak han i tjugu fltslag frsvarat. Allmnt knd r hans medknsla fr Luthers manliga upptrdande Worms. Han klappade honom p axeln och sade med tysk hjrtlighet: Lille munk, lille munk, nu gr du en gng, som jag och mngen hfvitsman till och med i den allra allvarligaste slaktning ej varit med om. Men har du rtt och r sker p din sak, s g p i Guds namn och var vid godt mod, Gud skall ej fvergifva dig!

74

Portrtt af tyske kpmannen Jergen Gisze

Mlning af Hans Holbein
i

London.

1532.

d. y.

Berlins

museum.

Under sin vistelse England mlade Holbein flera portrtt af sina tyska landsmn. Mot den ljusgrna vggen, dr bref och omslagsremsor fr bref ro fastade, sitter den trettiofyrarige mannen svart kldesmssa och rock, ur hvilken de skra rmarna framsticka. Han bryter ett bref. Hret bres nu ej s lngt som under 1500-talets frsta r utan r tvrklippt
i

till

s.

k. kolbe.

r tckt

med

En kula, innehllande ett segelgarnsnystan, hnger i ansiktshjd. Skrifbordet en orientalisk matta och prydes af ett sirligt, underbart vl mladt venetianskt

blomglas. det tyska kvarteret Der Stahlhof i Hansans go I med gillehus, boningshus och vinhus vckte en tafla som denna ett rttvist uppseende, och Holbein fick utom portrttbestllningar af ansedda tyskar i London ocks uppdraget att pnla tv allegorier, frestllande Fattigdomens och Rikedomens triumf fr det tyska gillehuset. ret efter sedan detta portrtt af Gisze mlades, blef Holbein uppmrksammad af hela London genom sin dekorering af tyska gillehuset, d Anna Boleyns krningstg drog frn Towern till Westminster.

75

Erasmus Rotterdamus.
Trsnitt efter teckning af

Omkring

1530.

Hans Holbein d. y. Erasmus, en af 1500-talets mest betydande vetenskapliga personligheter, fddes i Rotterdam 1466. Efter mnga och lnga resor bosatte han sig i Basel, dr han 1556 afled. Denne framsynte ande, som med bitande hn och stor lrdom bekmpade prsternas okunnighet och vidskepelse, var ett skarpare hufvud n Luther men ocks mindre modig n han. Han ville st vl med kejsare och pfvar och erhll trots sina fritnkarsikter berm af pfven Leo fr sin grundlrda utlggning af Nya testamentet. P denna bild str Erasmus i vid plsfodrad kappa med en d modern doktorsmssa. Han lgger handen p en klassisk herm, som br det symboliska namnet Terniinus, vgars och grnsers beskyddare. Erasmus hade, som en annan Holbein-teckning visar, tagit Terminus Concedo nulli, d. v. s. jag gr (d det gller till sin symbol, tnkande honom uttala orden: mina sikter) ingen eftergift till ngon. Denna bild pryder den 1540 hos Froben i Basel utgifna upplagan af Erasmus' samlade arbeten. De latinska raderna betyda helt enkelt, att den som ej sett Erasmus kan hr f se hans efter honom sjlf i lifstiden gjorda bild.

1^

i.^^'

'

--'

'

.t-

*
!

Vg-ifi"^r^-T^^'-'

' ?''-'- VI-."'-'-

,L^2f^lJt!^l^^.^^'^.Ji'"i^.j^'i-^"::;'tli:

:.o.-^*

Engelske lordkanslern Thomas More med

Pennteckning af H. Holbein
d.

familj.

1530.

y.

Basels

museum.

D Holbein 1526 lmnade Basel fr att i London ska strre och rikare frhllanden, hade han af sin vn Erasmus rekommendationsbref till Thomas More, d medlem af Henrik VIII:s hemliga rd och tre r senare lordkansler. More var frut knd som frfattare till den vrldsbekanta skildringen af en idealstat Utopia, som 15 18 utkom hos Froben Basel. Till denna bok hade Holbein tecknat titelbladets omramning. Nu mottogs han med engelsk gstfrihet i Mores hus Chelsea och fick mla vrden och hela hans familj. Den stora familjetaflan r frsvunnen, men en pennteckning terstr. Denna sndes af Thomas More till Erasmus. Familjemedlemmarnes namn ro ditskrifna med Mores
i

handstil.

hger om den femtiorige lordkanslern sitter den gamle fadern, domaren John More. lyckliga familjen hade rd att best sig bde med husnarr och, hvad som hrde till sllsyntheterna, en vggklocka. Efter denna teckning kan man igenknna mnga af de ofvertrffliga rdkritsportrtten af Holbein, nu frvarade i Windsor. Det var familjen Mores storhetstid. Fem r senare halshggs husfadern i Towern af den uppretade Henrik VIII, emedan Thomas More ej ville uppge den katolska kyrkans enhet och aflgga ed p Henriks makt fver kyrkan.

Till

Den

Hgtidligt mottagande hos dogen.

Mlning af Paris Bordone.

Omkring

1530.

Accademia, Venedig.
tafla

Den
finnes.

lrde

Jacob

Burckhardt kallar denna

kanske den sknaste ceremonibild, som

i

Konstnren Paris Bordone har denna under brjan af 1530-talet mlade 1500 157 1 Venedigs doge och senat samlade fr att mottaga en fattig fiskare, som till dogen, krnt med den guldstickade, egendomligt formade mssan, fverrcker den ring, han af Venedigs skyddshelgon, San Marco, erhllit. Legenden berttar, att en stormnatt 1340 en skeppare styrt en bt med tre fr honom oknda mn, hvilka kmpade emot och fvervunno en annan bt, bemannad med djflar, som hotade Venedig. Efter striden visade sig de tre vara San Niccol, San Giorgio och San Marco. Den siste gaf fiskaren en ring, med nskan att den skulle lmnas till dogen. Denna offentliga mottagning har Bordone tergifvit i 1530-talets drkter.
bild skildrat

78

Tv franska adelsmn p
Mlning af Hans Holbein
d. y.

5 30-talet.

National Gallery, London.

Denna frgrika tafla r nstan lika intressevckande genom de utskt vl mlade detaljerna som genom de tv ypperliga typerna. Holbein hade srskildt ga fr det rastypiska, och man ser hr tv fransmn af den finaste sort, som 1530-talet hade att bjuda p. Mot grn
bakgrund aftecknar sig Jean de Dinteville, ambassadr hos Henrik VIII. S:t. Mikaels-orden hnger om hans hals och tager sig bra ut p den rda och svarta drkten. Han r blott tjugusju r gammal, och den bredvid stende vnnen George de Selve endast tjugufem. Man avancerade vid unga r p den tiden. Jordglob och luta tyda p de tv herrarnes favoritsysselsttningar. I frgrunden ligger frkortning, frestllande en ddskalle. en skifva Det var tidens stil att med ett dylikt lrdt konststycke framhlla en moralisk sats. Hr var det alltings frgnglighet, som skulle understrykas, och Henrik VIII:s hof med sitt mngskiftande familjelif var en god skola fr denna visdom.
i i

79

Tysk dam under 1500-TALETS frra hlft.

Mlning af Hans Holbein
d. y.
(?)

Museet

Haag.

Man har inom den lrda vrlden tvistat om, huruvida denna sllsynt intagande tafla hade Holbein till upphofsman eller om Cranach vore mstaren. En del forskare antaga bilden vara en samtida kopia efter ett Holbein-original. Hur det drmed n m vara, r den unga kvinnan, som aftecknar sig m.ot den blgrna fonden, ett af de finaste uttrycken fr tysk kvinnlighet. Man kommer att tnka p Fausts ord till Margareta: Du ahnungsvoUer Engel du. Drkten r den fr Mellantyskland under 1500-talets frra hlft karakteristiska. Lifvet r sammansnrdt med ett rdt band, och hnderna hllas korslagda fver hvarandra p det ngot smborgerligt prudentliga stt, som var modernt vid denna tid och som s ofta frekommer, srskildt p Lucas Cranachs taflor.
80

Hj^C -FACI ES -HIC- CVT^Tv^S -E-Ii^a-- ev- SE.PTRA-TNE

RE.5C- OCVOCBoCtSJ rsCp S E-T
-

H EN RicV3 -ALDEGREVXR.- SVSTia

-

BREVE-TPVa -G0 FACI RBAT

GOTTTES .'VVACHT-iST A\YN-, CRACHT

JOHAN VAN LeYDEN, VEDERDPARNES KONUNG.

Kopparstick af Henrik Aldegrever.

536.

Ett utmrkt vackert och karaktrsfullt portrtt, som hr frsvarar sin plats Hka mycket ur sknhets- som ur kulturhistorisk synpunkt. I spetsen fr de vederdpare, hvilka genom sina sikter om barndopets frkastlighet och om mnggiftets berttigande men i synnerhet genom sina samhllsupplsande tendenser spredo oro i 1530-talets Tyskland, stod skrddargesllen Jan Beuckelszoon frn Leyden. Redan vid 24 rs lder blef han af vederdparne utropad till profet och konung i det nya Sion, den westfaliska staden Miinster. Hr lefde han nu prakt och vllust med sina sexton hustrur. Den grymhet han visade andra fick han snart sjlf erfara, ty han hade blott i tv r varit profet, d Miinster 1535 intogs af rikstrupperna, och den skne vltalige mannen blef efter rysliga marter insprrad i en jrnbur, som upphissades p Lambertuskyrkan. Detta kallades hnfullt profetens himmelsfrd. Han afrttades 1536 och dog utan fruktan. Inskriften lyder: S sg jag ut, hr vrdades jag en gng af de mina, vederdparnes kung blott fr en kortare tid. Henrik Aldegrever i Soest graverade r 1536. Guds makt r min kraft.
i

81

Tyskt lskande par frn

1533.

Kopparstick af Henrik Aldegrever.

Henrik Aldegrever fddes omkring 1502 och afled efter 1555. Han lefde Westfalen och pverkades bde af Durer och nederlndarne. Som mlare r han hufvudsakligen knd genom ett par ypperliga portrtt, men tyngdpunkten i hans verksamhet ligger ornamentsticken och kostymbilderna. Hr afbildas sticket af ett frnmt lskande par frn 1530-talet. Kompositionen har ngot storstiladt. Den kvinnliga drkten brjade omkring 1530 att bli ngot kortare, ehuru det Hattar, hufvor och mssor hade de mest omfortfarande ansgs opassande att visa foten. vxlande former hos damerna, och stora eller sm baretter var det vanliga hos herrarne. Landsknektarne hade brjat bra kort hr, och under 1530-talet brjade fven frnma herrar klippa hundra r. Samtidigt och i sammanhang hrmed fick skgget sig kort, ett mod som hll sig vxa, och ej sllan tvrklipptes det som p denna bild.
i

82

Tyskt kta par frn

1538.

Kopparstick af Henrik Aldegrever.

vida kjolar, r kldd den stora hatt, som fven var Damen, en imposant freteelse modern bland herrarne under denna tid; bgge knens hufvudbonader voro s ofantligt omsin fjderprydda lilla barett br lngt helskgg, efter 1530-talet den mest vxlande. Mannen omtyckta skggformen. En s. k. biskopskrage tcker delvis de vida pufTrmarna, och en veckig s. k. Schosswams rcker ett godt stycke ner p de snderklippta slitsade byxorna, fregngare till de pluderbyxor, ur hvilka fodret hngde som stora psar och som under rhundradets
i

senare hlft voro omtyckta. Aldegrever tecknade liksom Holbein modeller till dolkar, af den formen som riddersmannen hr br. Vrjan, som afsmalnar mer och mer, anvndes fven i fredstid och som Skorna ha ko- eller oxmulefasonen. Trots att detta stick nrmast r att likna galanterivrja. vid vr tids modeplanscher, saknar det ingalunda konstnrligt vrde.

83

1538. Deponerad i National Gallery, London. mars 1538 bodde den vackra, sextonriga nkan efter Frans II Sforza hos sin moster I Maria, Nederlndernas sttlillarinna i Bryssel. Den unga furstinnan, dotter till Kristian II af Danmark, blef redan vid 13 rs lder nka efter den nyssnmnde milanohertigen och skulle nu af politiska skl bortgiftas med Henrik VIII, nyss nkHng efter Jane Seymour. Konungen af England hade god anledning att stlla sig vl med Kristinas morbror, kejsar Karl V. Konung Henriks ombud, John Hutton, hade redan ltit en enklare konstnr utfra ett portrtt af Kristina, men d Holbein kom till Bryssel, lt han ett ilbud terhmta den redan afsnda Hutton ansg nmligen med skl, att den, som han sade, hvarken var s god som bilden. saken fordrade eller ssom herr Hans skulle kunna gra den>>. Hans Holbein gjorde ocks ett fullkomligt msterverk af den vackra, hgvxta furstinnan, som svart drkt aftecknar sig mot en bl bakgrund. Af den lilla fula flickan, som Jan Gossart mlat, hade blifvit en skn kvinna. Kristina slapp lyckligtvis sin tilltnkte make. Hon dog som hertiginna af Lothringen 1590.
Mlning af Hans Holbein
d. y.

Prinsessan Kristina af

Danmark

ges af hertigen af Norfolk.

84

ANNO ^TATr^^^^lPI

liMM!&

jflSkf

.^^SAJji

:^M^^
Jfr'"^
fr

^
tjttS^^^^^^^B ^^
*..,

.4;,

Ung engelsman med falk p handen.

Mlning af Hans Holbein
i

1542.

d. y.

Museet

Haag.

Egendomligt nog finnes det Haags museum tv engelska herrar mlade af Holoch bgge ha en falk p handen. Den ene var Henrik VIII:s falkvrdare Robert Cheseman, den andre r den hr afbildade tjuguttarige mannen, hvars namn man ej knner. Detta portrtt mlades England ett r fre Holbeins dd. Jakter med falk var ett omtyckt nje under hela medeltiden frn 1400-talet och var fven under 1500-talet mycket bruk. P denna bild r handsken ett skydd mot de skarpa klorna, men man drog ocks ofta p sig denna, nr maten var fr varm. Det var vanligt att ta med fingrarna under 1500-talets brjan. I hgra handen hller mannen en hufva, afsedd att fre jakten trdas fver fgelns hufvud fr att gra den spak. Den aftages naturligtvis, d jakten brjar. Redan ett par rtionden efter Holbeins dd skte den hollndske konstskriftstllaren Karel van Mander skaffa upplysningar om Holbeins taflor och hvilka de afbildade. Han skref d till Basel, dr konstnren lnge varit bosatt, men fick det svaret, att han borde frst skicka pengar, s skulle han sedan f upplysningar. Nrigheten har, tyckes det, af lder varit bofast
bein,
i
i

det

lilla

bergiga bondlandet.
85

Italienskt sllskapslif omkring

Mlning af Bonifazio Veronese.
I

1530.

Den rike mannens gstabud.

delle belle arti, Venedig.

Accademia

Skildr 1500-talets frsta hlft ovanligt fattig p bilder ur det dagliga lifvet. ur den heliga historien f en mera ideell karaktr n frr, och det genreartade, som frut tminstone i bifigurerna och i detaljer kommit fram, ansgs nu fr tarfligt. Tidsbilden i modern mening hade nnu icke uppkommit. Det var endast Venedig, dr man var mera van vid profana motiv i taflor med religist namn och dr man lskade framstllningar ur det venetianska njeslifvet, som en Tizian, en Paolo Veronese och, fr att tala om stjrnor af andra ordningen, en Bonifazio Veronese med frkrlek visade sin tids lif p sina taflor. Bonifazio, dd 1 540, var knd fr sin varma purpurrda frg och fr sina .skna kvinnotyper, af hvilka ett par finnas p denna tafla. I pelargngen p en norditaliensk villa sitter I bakgrunden uppska ngra ett muciserande herrskap. En liten negerpojke hller i noterna. trdgrdens klippta lfhvalf, andra tmja hstar eller slppa upp falkar. En tiggare (Lasarus) anhller frgfves om en slant.
Italien

ringar

86

Festmltid och skrdefest p 1540-TALET.

Tv kopparstick
af

Hans Sehald Beham.

Hans Sebald Beham och hans bror Bartel hra till de s. k. tyska Kleinmeister. De ha detta namn, drfr att de till sina kopparstick anvnda ett mycket litet format, hvilket ej stor konst. Hans Sebald Beham fddes 1500 i Niirnberg hindrar dem att dri inlgga och blef tillika med ngra andra gudlsa mlare frvisad frn staden p grund af fritnkarsikter. Han lefde sedan mest Frankfurt, dr han 1550 afled. Ofvanstende bilder ro reproducerade i originalens storlek. Den fre bilden visar, hur den frlorade sonen och hans kamrater fra ett slsaktigt lif med fala kvinnor. Med slitsade puffrmar och strutsfjdrar i hatten se de alltfr lskvrda damerna riktigt sttliga ut. Fint uttrycker konstnren skillnaden i upptrdande, d man kommer till bondbilden. Rttframma, litet tlpiga komma bnderna fram i sina filthattar, som under 1500-talet endast frekommo hos folket. Du, gamle, mste dansa med, sga de unga till gubben, som hvilar sig i lfsalen vid ett glas renskt. Det r intressant att jmfra den dla, fria hllningen p den fre bildens stende dam med den klumpiga beskedliga bondflickan till vnster p den nedre bilden.

87

PFVEN Paul Farnese med sina sonsner.

Mlning af Tizian.

Omkring

1545.

Museo Nazionale, Neapel.

Den gamle elake pfven, om hvilken Cellini s skadegladt berttar, hur han under den gamla goda tiden, d Alexander Borgia var Kristi stllfretrdare, satt fngslad fr frfalskning, har hr kallat sina tv sonsner, kardinal Alessandro och dennes yngre bror, Octavio Farnese, till sig. Octavio nrmar sig den helige farfadern med lmsk underdnighet, bjande sig ned fr att att uppfatta gubbens hesa hviskningar. Bgge brderna stmplade mot pfven,
det berttas, att ett ursinnigt hftigt upptrde med Alessandro knckte den ttiotrerige gubben. Det var 1549. Denna tafla r troligen mlad fyra r fre pfvens dd. Figurerna ro i kroppsstorlek; rdt r hufvudfrgen. Karakteristiken fver allt berm. Octavio blef tv r sedan denna tafla mlades i sitt gifterml med Karl V:s naturliga dotter Margareta af Parma far till den store fltherren Alessandro Farnese, det lyckligaste resultatet af denna pfliga och kejserliga blodsblandninsf.

och

PlETRO ArETINO.
Mlning af Tizian. Palazzo

1545.
Florens.

Pilti,

Pietro

ett fasansfullt under, kallade den italienske skandalskrifvaren Kanske ypperliga portrtt, som hans vn Tizian mlat t honom. menade han, att man i hans sttliga, njutningslystna ansikte och trots figurens imposanta hllning kunde se den ihhghet och uselhet, som han visste vara den innersta krnan. Fdd draf Aretino lefde han mest i Rom och Venedig, dr han 1557 afled. 1492 i Arezzo Hans periodiskt utkommande bref och artiklar, hvilka, innan de trycktes, cirkulerade i hgre kretsar, voro stilistiskt msterliga men gemena till sitt iimehll. Aretino var nmligen grundlggaren till den p utpressning grundade journahstiken. Han tnjt pension bde af Karl och af Frans I och nedsvrtade dem msevis. Gnllande efter mutor, vnde han sig till pfven, till Michelangelo men helst till frmgna furstar, ofta hotande med skandal. Sanningen fder hatet var hans valsprk. Sjlf ville han tituleras den gudomlige, och en brefskrifvare kallar honom Guds son. Aretinos groft osedliga komedier och oanstndiga sonetter voro srskildt i Venedig hgt skattade. Hans yttre var prktigt. Under den vida, skra drkten framskymtar en guldkedja, och helskgget minner om bde Jupiter och Moses, bgge fruktansvrda i sin vrede, sin terribiUt. Vid dem ville Aretino liknas, d han frn den vllustiga lagunstaden utsnde sina
terribile,

Una meraviglia
Aretino

detta

frgiftade pilar.

89

Karl V

till hst

slaget vid Muhlberg vid Elbe.

Pradomuseet, Madrid.

April

1547.

Mlning af Tizian.

hst, en gfva af de Rio, grand af Spanien, galopperar den gamle segern. Innan solen gtt ned, var det protestantiska schmalkaldiska frbundet krossadt och kurfursten af Sachsen, Johan Fredrik, en fnge. fver sitt stlharnesk med guldinlggningar br kejsaren en mrkrd bindel med guldfransar, de burgundiska frgerna. Ryttare och hst ha purpurrda fjderbuskar. I Madrids lifrustkammare bevaras rustningen och hstens mundering. Portrttet af den gamle giktbrutne monarken han kunde af den anledningen ej bra stlskenor p benen hr till den store Tizians allra bsta, trots att han mlade det som

P en kastanjebrun spansk
till

likbleke kejsaren fram

mer n

sjuttio-rig.
till

Kejsaren var ocks

alltid

synnerligen njd

honom

grefve

konsistoriet

med

af det heliga lateranska palatset och rtt till svrd, kedja och guldsporre.

med sin konstnr och utnmnde medlem af det kejserliga hofvet och

90

Norditaliensk dling frn omkring

Portrtt af Moreito.

1550.

National Gallery, London.

Det r
hr
gjort

ett

fverlgset

vl mladt portrtt,

som Alessandro

Bonvicino, kallad Moretto,

Moretto fddes 1498 i Brescia, och han vann fven ett stort rykte genom sina altartaflor, utmrkta fr ett norditalienskt sinne fr frgen. Mest anslr han dock vr tid genom sina portrtt. Moretto dog 1555. Man r ej sker p hvem den drmmande unge eleganten frestller. P hans fjderprydda barett sitter en lapp med ett grekiskt valsprk fastsydd. Jag syftar fr hgt str det, och vissa forskare anse orden hntyda p en krlekshistoria, dr kavaljeren Gromo di Ternengo var hjlten. Meningen med valsprket skulle d vara: jag strfvar efter Julia Potho. Vore denna hypotes riktig, kunde den sorgsne lskaren snart sprtta bort lappen, ty han fick slutligen sin Helskgget var en modenyhet frn omkring 1530-talet. Fre denna tid var det ganska Julia. sllsynt, i synnerhet i Florens. Efter 1530 blef det ungefr samtidigt modernt i hela Europa.
af en
italiensk adelsman.

ung romantisk

91

Italiensk flicka frn omkring

Prinsessan Maria di Medici.

1550.
Uffizigalleriet
i

Mlning af Angelo Bronzino.

Florens.

Den mest framstende mlaren i Florens under 1550- och 60-talen var Angelo Bronzino. Visserligen r han i sina strre figurrika taflor med allegorier eller religisa mnen en trkig efterbildare af Michelangelo, och koloriten r fven hgst tvifvelaktig i dessa taflor, men i sin portrttkonst r han dremot en mstare. Hvarje detalj p det ofvanstende flickportrttet en liten Medici-furstinna (ej drottningen) Hvilken karakteristik har han ej ftt in i de sm hnderna, af hvilka den ena r utskt. s barnsligt tafatt r upplagd med raka fingrar p stolskarmen och den andra leker med guldkedjan. Halsen prydes af ett prlhalsband och en guldkedja med vidhngande medalj i antik form en uppskattad prydnad under den lrda senrenssansen! Under det sltkammade, benade hret ser man rhngen titta fram. Munnen r knsligt och fast tecknad, hela portrttet pminner i hllning, om ocks ej i teknik, om Velazquez.

92

Italiensk
Mlning af yacopo

dam frn omkring

Pontormo.
Stsdelsches

1550.
Institut,

Caj-nicci, kallad

Frankfurt

a.

M.

Den framstende amerikanske konstknnaren Berenson anser detta portrtt p ett beundransvrdt stt klargra bde den afbildades personliga karaktr och sociala rang. Pontormo var den store portrttmlaren Bronzinos lrare, och man kan af detta frsta rangkonstverk se, hur mycket Bronzino hade att tacka sin lrare fr. Pontormo afled 1557. Han rknas till
florentinermlarne. Den afbildade

damen r frnm nda ut fingerspetsarna. Ansiktet r intelligent och sjlfHret guldgult och upplagdt i turbanform. Med sin lilla ljliga bologneserhund sin med grnt tyg fverdragna stol, ikldd en rd klnning med p sktet sitter hon stolt grna rmar. fven p denna afbildning i svart och hvitt kan man se, hur koloristiskt frtrffligt den hvita isttningen kring halsen mste gra sig.
i

medvetet.

93

Besk

en nederlndsk bondstuga.
i

Omkring
i

1550.

Mlning

grtt

grtt af Pieter

Brueghd

d.

Museet

Antwerpen.

Pieter Brueghel d. . r den frste framstende bondmlaren. Visserligen hade Lucas van Leyden och Durer utmrkta kopparstick tecknat bndernas lif, men Brueghel gjorde bondmlningen till sin hufvuduppgift, och i konsthistorien gr han under namn af Bondi

Brueghel.

Det r en stor dag i bondens stuga, en herre och fru frn Antwerpen ha kommit p besk med presenter. Frun sin sklformiga antwerpenhatt tar upp en slant till bondgossen, som, endast kldd en kort skjorta, fnigt stirrar p den frmmande. I bakgrunden krnas smr. P elden hnger en jttekittel, och vid den eld, som sprakar under denna husets medelpunkt, vnner sig eller vrmes den yngsta ungdomen. Hela atmosfren af matos, instngd luft, smutsiga klder, hela symfonien af slammer och barnskrik tycker man sig frnimma ur denna tafla.
i i

94

Nederlndskt kk omkring
Mlning af Pieter
Aerisz.

1550.

Museet

Kpenhamn.

Under 1500- och 1600-talen var en mlning under titeln Det rika kket ej sllsynt. Det var ur dylika taflor det egentliga stillebenet utvecklade sig. Pieter Aertsz, vanligen kallad Lnge Per, fddes 1507 Amsterdam men bodde hufvudsakligen Antwerpen. Han dog dock sin fdelsestad 1575. De taflor med religisa mnen han utfrde frstrdes af de protestantiska bildstormarne, men han efterlmnade ocks ngra bde roliga och dekorativa folklifsbilder. Den hr meddelade taflan har en ansenlig m.ngd matvaror frgrunden: ost, drufvor, klhufvud och en briljant mlad flundra. Inlfvorna af en ko delar taflan tv hlfter. Till hger ser man en gumma ge en gosse att dricka. En ung man med skmtsamt ulspegelansikte str bredvid. Inne vid elden fattar en }ngling en bararmad flicka om lifvet och visar p sitt tomma lkrus. Pieter Aertsz r ocks representerad vrt Nationalmuseum.
i

95

Landsknektar plundra och mrda

Det
s.

en by under isoo-talets midt.

d. .

k.

Betlehemitiska barnamordet.

Mlning af P. Brtughel

Museet

Wien.

r en tafla af hgsta intresse, som den gamle Brueghel, dd 1569, hr efterlmnat. intet till saken, ty bilden har den starkaste tids- och lokalfrg. Troligen r denna tafla utfrd efter ett af Brueghel d. . utfrdt original. P den bibliska historien, barnamordet i Betlehem, antyder blott den vrdshusskylt, som hnger ut frn den trappstegsgafvelprydda byggnaden till hger. Vrdshuset Gyllene stjrnan heter stllet, dit landsknektar med yxor bana sig vg och sparka eller bnda upp drrarna med sina hillebarder. Den hvita snn blodfrgas af de sm stackarne. Bondhustrur vrida sina hnder, bondgubbar falla p kn. En rytteriafdelning i harnesk hller i bakgrunden. En skog af lansar pekar mot hjden; fr att slakta och plga den arma befolkningen behfvas ej s mnga. Nr hnsen ro stekta och Gyllene stjrnans vinfat ro framrullade, kan det vara tids nog att medverka. Det r en god bild af tillstndet i Nederlnderna, d Fihp II:s trupper p 1550-talet plundrade, skndade och mrdade, skrytande med att de fr njes skull sprttade upp kvinnor.

Det

Taflans

namn gr

96

Ett nederlndskt bondbrllop.

Mlning af Pieter Brueghel
d. .

Omkring
i

1550.

Museet

Wien.

Genremleriet har af lder haft rotfste i Nederlnderna, och srskildt inom den gren af detsamma, som behandlar bndernas lif, r Pieter Brueghel d. ., fdd omkring 1525 och dd 1569 i Bryssel, bde den frste och en af de strste. Af hans sllsynta taflor, fversvllande af sund och bred humor, finnas de bsta i Wien, dit de kommo genom den konstlskande kejsar Rudolf II (dd 1612), som srskildt var frtjust i denne konstnr. Kring ett lngt bord sitter brllopsskaran, tande och drickande med nederlndsk grundlighet. Rtterna bras omkring p en afhktad drr, den stadiga bruden sitter rbar med korslagda hnder och nedslagna gon, en munk och en krigsman diskutera vid nedre bordsndan, i drren trngas nyfikna, och sckpipans surrande fverrstar sorlet.

97
13

Frnm italiensk
med

gosse.

Omkring

1550.

Mlning af Angelo Bromino.

I

National Gallery, London.

gulgrn bakgrund str den sjlfmedvetne unge italienske aristokraten Man anar en slende likhet hos detta portrtt, mladt af Florens' strste >/hofmlare Angelo Bronzino. I hans tafla finnes ngot af den litet kalla, frnmt afvisande hllning, som det omkring 1550 fven i Italien moderna spanska inflytandet frt med sig. Bronzino var liksom hans samtida, den store utrechtaren Anthonis Mor fregngare till den sorts portrttmleri, hvilket nsta rhundrade skulle n sin kulmen Velazquez. Det ligger fver Bronzinos portrtt en intensiv tidsstmning: man knner, d man ser denne lille kaxe, hela den atmosfr, hvilken en dylik yngling uppvxte, man tnker p den utfrliga hederskodex han hade i sitt vlbildade hufvud, med alla dess regler, om hvilka frolmpningar tillto duell eller hvilka voro af den svra art, att de fordrade nedhuggandet af den nrgngne p stllet.

rd

drkt

fingrande

sin vrja.

98

Maria Tudor, drottning af England.

Portrtt af Anihonis

1550-TALET.

Mor.

Pradomuseet, Madrid.

fddes

blodiga Maria, som Maria Tudor mera sanningsenligt n hfligt oftast brukar kallas, 16 i Henrik VIII:s ktenskap med Katarina af Aragonien. Ifrig katolik lyckades hon under sin femriga regering 1553 1558 visa sin gldande tillgifvenhet fr den allena saliggrande kyrkan genom en lng rad af ddsdomar. r 1554 gifte hon sig med Filip II af Spanien, och hennes otillfredsstllda krlek till sin hrde och iskalle geml gjorde ej hennes sinne mjukare. Hur underbart har ej den framstende portrttmlaren Mor ftt fram den omkring fyrtioriga drottningens inskrnkthet och galla i detta portrtt, dr hon sitter stel i sin stol, hllande krleksblomman mellan sina magra fingrar. Men var gemlen endast kallsinnig, s omfattades hon dremot af sitt engelska folk med ett hjrtligt hat, och det var med jubel, som England i november 1558 mottog underrttelsen, att deras onda drottning Maria upphrt att lefva. Portrttet fljde den kejserlige svrfadern Karl V, d han drog sig tillbaka till klostret
1

Den

San

Juste.

99

Pejeron, grefvens af Benevent hofnarr.

Mlning af Anihonis Mor.

Omkring

1550.

Pradogalleriet, Madrid.

Man
blifvit

berttar,

fullstndigt

att den utmrkte nederlndske portrttmlaren Anthonis Mor, dd 1576, spansk i sitt personliga upptrdande. Allvarsam och majesttisk, sade

spanjorerna

bermmande om honom.

lr han dock obetnksamt ha tilltit sig ett litet skmt med konung Filip II. Denne hade klappat honom p axeln, och mlaren hll sin pensel s, att kungen smetade ner sina fingrar med karminfrg. Frskrckt fver livad han gjort kastade han sig fr Filips ftter. Kungen smlog och frlt, men Mor fick under hand veta, att han borde lmna Spanien. Till och med hofnarren Pejeron, som Mor hr mlat utfrande en kortkonst, har den

En gng

allvarliga min,

som tyckes bofast hos spanjorerna, hrda mot sig sjlfva och grymma mot andra.
100

om

hvilka

man med

skl sger, att de ro

Karl

V:s hofdvrg.

Omkring

1550.

Mlning af Anthonis Mor.

Louvren, Paris.

fulldigt konstverk, den store portrttmlaren Anthonis Mor skapat i denna ansiktet vanskapade dvrgen, som med ett strngt, nstan hotfullt uttryck mot skdaren. Han knner sig nog som en hg herre trots sin litenhet, och vrjan vid hans sida kan nog bli farlig, om han sras i sin lttstuckna spanska pundonr. I alla hndelser delar han med jttehunden lusten att bita ifrn sig. Hos de spanska konungarne hll sig bruket att skmta med dvrgar, krymplingar och idioter nda in p 1700-talet. ldre r mycket melankolisk, gladde sig skert att Karl V, hra sin hofdvrgs beska kvickheter. Guldkedjan torde vl varit en grd af kejserlig ynnest. Mrkligt r att se, hur den i Utrecht fdde mlaren kunnat intrnga i spanskt vsende.

Det

ett

bild

af blickar

den

lille

Mor

mnga afseenden en

frelpare

till

Velazquez.
lOI

Italiensk skrddare.
Portrtt

Omkring

1550.

af Giovanni Battisia Moroni.

National Gallery, London.

Fdd 1525 nra Bergamo i Norditalien, r Moroni mest bel<:ant fr sina portrtt. Han afled 1578. Den hr meddelade p en gng karakteristiska och vackra skildringen af en italiensk skrddare r hans mest uppskattade arbete. Hufvudets pfallande moderna karaktr beror nog mest drp, att mnnen omkring 1550, d detta portrtt mlades, buro hret kortSkrddaren r just i frd med att klippa till ett stycke klde. klippt liksom i vra dagar.
tids skrddarsaxar. Mansdrkten var vid denna tidpunkt pverkad af spanskt inflytande och den allvarliga svarta frgen, favoritfrg Spanien, mycket anvnd. Denna bild var af sin samtid s beundrad och uppskattad, att portrttet besjngs af skalderna och en gammal italiensk konstfrfattare sade, att bilden talar fr sig sjlf bttre n en advokat.

Saxen har samma form som vr

i

fven

Italien starkt

102

Plenum under det Tridentinska mtet. Omkring

Mlning af Tizian.
Louvren, Paris.

1550.

Det mest knda kyrkomtet under den nyare tiden var det tridentinska, hllet med mnga afbrott i den italiensk-tyrolska staden Trient mellan 1545 och 1563. Mtet hade framtvungits af de reformatoriska strfvandena inom kyrkan, men resultatet blef en seger fr pfvemakten. Den katolska kyrkan hade ftt sin grundval strkt och intagit en klar, fast stndpunkt mot protestantismen. Beslutet underskrefs af 255 hga kyrkliga dignitrer, och i bullan Benedictus dominus frbehll sig pfvemakten tolkningsrtten. Bland de viktigare besluten mrkas: Jungru Maria frklarades fri frn arfsynd, den katolska nattvardslran faststlldes, och bestmmelser utfrdades om de friga sex sakramenten: dopet, konfirmationen, bikten, prstvigningen, ktenskapet och sista smrjeisen. Mtets beslut formulerades i den tridentinska trosbeknnelsen, och slutligen frbannade mtet hgtidligt
alla kttare.

103

Eleonora

di Medici

med

sin son

don Garcia.

55

i.

Mlning af Angelo Bronzino.

Uffizigalleriet, Florens.

Cosimo di Medici, som sedermera 1569 blef storhertig af Toscaiia, regerade det oroliga Florens med kraftig hand sedan 1537. Han gynnade konst och vetenskap, men hans hgdragna lynne var mera af spansk n af italiensk art. Hans maka, Eleonora de Toledo, frmjade ocks konst och lif det stela och hrda, som ligger fr den spanska folkkaraktren. i Angelo Bronzino framstller henne hr i stolt otkomlighet tillsammans med sin lille son don Garcia, fdd

^547-

Ingen kunde bttre n Bronzino skildra den unga generationens hofmn, som p 1540- och 1550-talen uppvxte vid det florentinska hofvet. Ansiktsfrgen r ofta ngot likblek, men teckningen r fullndad, ensamt den pressade sammetsklnningen p Eleonoras portrtt r ett msterverk. Det psts, att Eleonora afskydde allt italienskt; andra sidan yttrar sig en samtida italienare, Benvenuto Cellini, med det mest frenetiska hat om denna invasion af spanjorer och spanskhet.
104

Italiensk adelsman frn isoo-talets midt.

Mlning af Angelo Bronzino.
Collection Sagan, Paris.

Hans portrtt ro, har ngon sagt, han mlade, en lttare, kallare, snabbare tid, fr svrdet var fr tungt, en tid som passade fr den smidiga vrjan, detta vapen s lmpadt fr den latinska rasen, vrjan rrlig som en ormtunga, kittlande motstndaren som
Angelo Bronzino
r

en

hofmlare

god mening.

skarpa hvilken

som

klingor.

Det var en ny

tid

elaka kvickheter fr att slutligen med en kraftig stt genomborra fienden. Andra af Bronzinos modeller, en UgoHno Martelli eller den hr afbildade unge mannen i sin mrka slitsade drkt, hlla en bok i sina aristokratiska hnder. Ofta ligger det i sjlfva gesten, hvarmed boken framhlles, ngot som kommer att tnka p den frnme dilettantens frnjelse fver sin lrdom. Masken, hvilken r skulpterad p bordet, frekommer ofta under denna tid som prydnadsmotiv. Denna tidstypiska portrtt har det allra hgsta konstvrde.
14

105

Tv nederlndska bankirer under 1500-TALETS

Mlning af Marinus van Roymesvale.

midt.

National Gallery, London.

En med Quinten Matsys beslktad natur var Marinus van Roymersvale, dd 1570. I likhet med den nyssnmnde konstnren lskade han att framstlla scener ur det dagliga lifvet, srskildt vxlare och bankirer, hvilkas vinningslystnad han framstller p ett naivt men verkP denna bild ser man tv frg tmligen kall och otillfredsstllande den ene grimaserande och frmodligen hufvudet utrknande rntan p ngot ln. Vid den tiden var man fullt fvertygad om att det stred mot Guds lag att taga rnta p pengar, en sikt som betydligt hjde rntan, d naturligtvis lntagaren fick betala prisfrhjning fr den syndighet, till hvilken han tvingade finansmannen. Den kanoniska lagen frbjd nmligen alla utom judarne att taga rnta. Hvad de senare betrffa, s hette det, att de i alla /"// skulle bli frdmda. Den ene ockrarens hufvudbonad r af gammal 1400-tals form. Gubben infr en skuldsumma i sin rkenskapsbok. P bordet ligger en hg med guldmynt. Man tyckte p 1 500-talet om att p taflorna afbilda dessa rosennobler och gyllen, dubbelt hgaktade under en tid, d reda penningar voro sllsynta. P hyllan fver gubbarnes hufvuden str en
ningsfullt stt.
i

gubbar,

ljusstake

med

ljussax.

106

Kksscen
Kallad
S:t

Benediktus' under.

i Flandern 1552. Af oknd nederlndsk mlare.

Muse Royal,

Bryssel.

denna bild ej r s fverlgsen som konstverk, s r dess kulturhistoriska betydelse ett frmget nederlndskt hem omkring 1550 har Detta kk s mycket strre. samma karaktr som belgiska och franska landtkk nu fr tiden. Halster och stekpannor ro upphissade p rkhufven. Den blanka kitteln hnger fver elden. Mortel och mssingsstakar glnsa af nederlndsk renlighet. Den egendomliga seden att hissa upp brd och fjderfn sm korgar under taket kanske fr att skydda dem mot katten bibehll sig lnge
i

Om

stllet

Holland. Traditionen berttar, att den helige Benediktus, som under sina resor tfljdes af sin trogna amma, en gng fann henne grtande fver ett sll, som gtt snder. Till rga p olyckan hade den goda kvinnan lnat sllet af grannarne. Genom helgonets bn blef sllet ter helt. Hr besannades ordet p ett rrande naivt stt, att gudaktighet r nyttig till allting.
i

107

Melankton
Trsnitt, utfrdt

1560.

1561 af Cranachskolan.

den store reformatorns dd, ser man den sextiotresom lrdt folk under 1500-talet anvnde. Pfalz och hrde till de tidigt utbildade. i Redan tjuguettrig kallades han till Wittenberg som professor grekiska. Han blef genast vunnen fr Luthers sak. r 1530 frfattade Melankton den Augsburgska beknnelsen. Under de htska strider, som sedermera frdes i den luterska kyrkan, intog Melankton en medlande stllning, bde af fasa fr tvister och mhnda ocks drfr, att hans djupa studier lrt honom se det vsentliga och misstro fraser och formler. Det karaktrsfulla trsnittet r utfrdt af den cranachska skolan, hvars mstare, Lucas Wittenberg, afled 1553. Han stod vnskapsfrhllande Cranach, mlare och borgmstare till reformatorerna, och hans borgerligt rttframma konst passade fr hans modeller.

P detta

trsnitt,

utkommet
i

ret efter

rige

insvept Melankton fddes

mannen

en plskantad rock, sdan

i

108

^ami^bxkUu

3clj

6m ^cfc^itfrf mit ter pre^

o balb mdn tiem 6fngc( juffr/ o ifiein bo^n pappre gerucf

f

gaDurc^PombftManc^eunf?attfa(t/

^itmanieiditUcl^hdmmmma^. ^orjeirm ^af man Dir bcf^n Qfcfirihn/

S^minm^mfimrbetfilicfitrUbtt.

Boktryckeri vid i5oo-talets midt.

Trsnitt af yost

Amman.

Boktryckerikonstens uppfinning svidt man drmed menar tryck med rrliga typer staden Mainz. Gutenberg hittade p att gjuta stilarna, och Peter skedde omkring 1450 Schffer, hans medhjlpare, utbildade uppfinningen och frbttrade trycksvrtan. Bilden visar ett tryckeri p 1560-talet och frekommer Jost Ammans 1568 utgifna samling trsnitt fver de olika yrkena. Trsnitten ro frsedda med verser af Hans Sachs, den bekante skomakaren och mstersngaren. Dessa tv niirnbergare samarbetade med stor framgng, och till de enkla trohjrtade trsnitten passa de ofta krnfulla och fyndiga verserna. frgrunden trycksvrtan psmetas. I bakgrunden ser man sttaren vid sin kast, under det att F handtverk eller konster ha vl ntt en s snabb fullndning som boktryckerikonsten. Redan ngra r sedan uppfinningen gjorts, utfrdes riktiga prakttryck, men viktigast af allt var, att en skrift nu kunde mngfaldigas med en snabbhet och i ett antal, som omjliggjorde en tankes frkvfvande.
i

109

Maria Stuart, drottning af Skottland.

Portrtt af Frangois
Cloiiet.
(?).

P 1560-TALET.

Slottet

Windsor.

En af historiens mest intressevckande och omstridda personligheter r Maria Stuart, drottning af Skottland. Dotter af Jakob V af Skottland och Maria af Guise, lmnade hon redan som barn Skottland och blef bosatt i Frankrike, dr hon gifte sig med kronprinsen, sedermera Frans II. Nittonrig blef hon nka och reste 1561 hem till Skottland, dr hon som katolik och fransksinnad afskyddes af sina understar. Hon gifte sig hr med Henrik Darnlej'. D denne 1567 mrdades, ktade hon starkt misstnkt fr medvetenhet om mordet brottets frfvare, Bothwell. Maria fngslades af folket men lyckades undkomma och begaf sig till England. Hr insattes hon i fngsligt frvar af drottning Elisabet, hvilken bde som kvinna och politiker hatade den skna rnksmiderskan. Efter nitton rs fngenskap lt Elisabet dma henne till dden, orolig fr det katolska partiets stndiga sammansvrjningar till Marias frmn. Hon afrttades 1587. Man hade till och med den plumpheten att vilja ptvinga henne en protestantisk prst till ddsberedelsen. Det vackra portrttet visar henne kldd i ett hvitt dok, som liknar den efter henne uppkallade Stuart-hufvan. Denna hufvudbonad var af svart sammet med snibb pannan, hret var som p bilden kammadt t sidorna fver tvenne valkar. P 1580-talet kom detta mod frn Frank-

rike

till

Tyskland.

no

Vilhelm

af Oranien.

Omkring
i

1570.

Mlning af Adrian Key.

Museet

KasseL

store Oraniern afbildas hr som en man mellan trettio och fyrtio r. Man trodde detta portrtt mlats af Anthonis Mor, men den nyare kritiken tiUskrifver det en tmligen oknd mlare frn Antwerpen vid namn Adrian Key, hvilken i denna bild skapat ett verkligt msterverk. Vilhelm fddes i Nassau 1533. Vald 1572 till de mot Spanien upp-

Den

frst,

att

roriska Nederlndernas fverbeflhafvare, lyckades han efter sju rs strider 1579 genomdrifva unionen i Utrecht, hvarigenom de sju norra protestantiska staterna slto sig tillsammans och slutligen tv r drefter frklarade sig oberoende. I juli 1584 blef han i Delft skjuten af Baltasar Grard, en af Filip II lejd mrdare. Portrttet visar ett manligt, allvarligt ansikte. Hans uttryck r nstan lika ogenomtrngligt som den rustning han br. Under hans hgra axel ser man p harnesket en nu uppflld s. k. lanshake, p hvilken lansen under striden kunde stdas. Den sttliga gestalten r den frkroppsligade manligheten. Ett litet drag af melankoli, kanske framkalladt af det tunga ansvar, som lades p hans skuldror, gr detta portrtt nnu mera tilltalande.
III

.-saJ

'1H[

^^^31 h'
[a
*~
>

w
Ski^y'^^

n
^K^^^S^^^BB
;

^m^^
^B
=^'''!^
'

M m !ir
'

'

.j H^^k^iL
,

^1
HR:

-v

jfl i^

Ik

^.-.Si ^

^p'
'i-:
'
i'

'V

T*- 'Jp*
1,^'^m'-^

E^
man

-*-

-^

S^
IwrTr

''C^II^^^^^^H

mm

R^HI

J
i

Venetianska flickor p 1570-TALET.

Mlning af Paolo Veronese.
Louvren, Paris.
Detalj ur Kristus

Emmaus.

Paolo Veronese mlade sina taflor ur bibeln p ett s profant och realistiskt stt, att ej frvnas fver att han det var r 1573 drogs infr inkvisitionstribunalet fr att dr f en skrapa fr sitt hdiska stt att tergifva de heliga mnena. Men var detta att ur kyrklig synpunkt beklaga, s var det s mycket mera gldjande fr eftervrlden att genom Veroneses konst f ngra inblickar det glnsande venetianska lifvet p 1500-talets midt. P den nu Louvren frvarade taflan, kallad Kristus i Emmaus, har han af bildat sin familj. Hr meddelas en detalj ur denna tafla. Hans tv sm blonda flickor leka med en stor hund. Deras hvita klnningar ro prydda med ett gyllene mnster. De ro urringade som riktiga damer, och den ena har till och med ett prlsnre om sin hals. Hela gruppen r ett utslag af det venetianska intresset fr genren.

112

Italiensk dam, som fr ett anfall af svindel.

Esters vanmakt.
Detalj

Omkring

1575.

ur en mlning af Paolo

Veronese.

drag upptaget p de stora praktbilderna, och 1570-talet utfrde med namn hmtade frn den heliga historien. 1 stllet fr den mrka judinna, som enligt Esters bok i sex mnader tvddes med myrraolja och i ytterligare sex mnader med annan smrjelse fr att bli tckelig fr konung Ahasveros, afbildar Veronese en blond venetianska i hvit och gyllene drkt och prydde hret och den hvita barmen med kta prlor. Bleknande sjunker hon tillbaka i armarna p tvenne hofdamer. Man pminner sig, d man ser denna bild, alla de pltsliga illamenden, som medfljde den giftmordsepidemi, hvilken d rasade fver hela Europa. Det var lnnmordens gyllene tid, d Erik XIV, Fredrik II af Danmark, FiUp II af Spanien regerade, den tid, d de italienska furstarne hade det lifligaste intresse fr puddingar med fintsttt glas, d frgiftade handskar skickades som vngfva. Man har ej svrt att tnka sig den skna yppiga blondinen utsatt fr ngon otjnlig dryck, bryggd af hat och svartsjuka.
fr

det

Det venetianska mleriet hade, som genreartade. Under 1500-talet

(1528

ofta anmrkts, under

blef detta

Louvren, Paris. 1400-talet ett utprgladt sinne

som Paolo Veronese

1588)

under

1560-

113
15

Tiorig och tjugurig flicka.

Sydtyska drktbilder frn omkring

1570.

Trsnitt af Tobias Stimmcr.

Tobias Stimmers lif infaller mellan 1539 och 1582. Han fddes i Schafifhausen och verkade denna sin hemort samt i Elsass och Frankfurt am Main som fasadmlare i samma vg som Holbein i Basel. Liksom Holbein arbetade han fven fr trsnittets utveckling. Hr meddelas ett par blad ur hans serie Lefnadsldrarna: Zehn Jahr kindischer Art. En liten flicka leker med lsklig barnslighet med sin docka. Hon ser s moderlig och snll ut, denna lilla tyska dockmamma, midt ibland alla blommor och leksaker. Zwanzig Jahr eine Jungfrau zart. Hon har vuxit upp till ung kvinna; rbar och drmmande p en gng str hon med sedesamt korslagda hnder, kanske rtt njd t sina moderna puffrmar. En skmtsam herre spelar upp till dans. Han br en sorts Pluderhosen, byxor dr fodret sticker fram ur det uppslitsade tyget. Detta mod fverdrefs ibland ofantligt och vckte prsternas afsky. Man hittade p en srskild byxdjfvul, hvilken i Andreas Musculus' 1555 i Frankfurt a. /O. tryckta predikan med titel Von Zerluderten Zucht und Ehrverwegenen pludrigten Hosenteuffel fick sin varma mat. Pluderbyxorna bibehUo sig lngst hos landsknektarne, hvilka bestmde sig fr 99 alnar foder p grund af att neun und neunzig war ein lnges Wort und gut landsknechtisch, hundert aber ein kurzes Wort und nicht so prchtig zu reden sei.
i

114

Femtiorig och sextiorig kvinna.

Sydtyska drktbilder frn omkring

1570.

Trsnitt af Tobias Stimmer.

Den bild af den manliga ungdomen, som motsvarar motstende trsnitt men som hr ej meddelas, r ej s konstnrligt vrdefull, som de tv ofvan tergifna, men underskriften sin lakoniska krfhet r drplig. Den tiorige gossen och den tjugurige slyngeln skildras med orden: Zehn Jahr kindisch, zwanzig Jahr rindisch.> Skumpande som stutar, buffande och knuffande hvarandra som ntboskap, voro d liksom nu germanerna i slyngelldern. Hr ter skildras besket hos en gammal franka. Vid slndan mottar en gammal kvinna, trtt af lder, med brillorna fastsatta i hufvan, en liten prudentlig smflicka och hennes femtioriga nnu kraftiga mormor. Denna senares energiska grepp kjolen visar, att slpande klnningar anvndes i borgerliga familjer omkring 1570. Trdet med frukten och de fallande bladen symbolisera hr liksom stamrosorna och fgeln p vidstende bild de olika lefnadsldrarna. Allt r s dekorativt och ypperligt lmpadt fr trsnittstekniken samt dessutom djuptnkt och i bsta mening krntyskt, att man blir riktigt njd att tillhra en s frtrfflig folkstam.
i i

1^5

Hertigen af Alba.
Mlning af Anthonis Mor.

Omkring
Museet
i

1570.

Bryssel.

Bland de portrttmlare, som omkring 1550 voro verksamma, var nst Tizian troligen Anthonis Mor den frnmligaste. Han var fdd i Utrecht i brjan af 1500-talet och vistades bde i Rom, Madrid, London och Bryssel. Mor afled Antwerpen p 1570-talets midt. Hans hollndska egenart hade starkt pverkats Spanien, dr han bermdes fr att fven till det yttre likna en spansk cabellero. Ett intressant portrtt af Mor r bilden af Fernando Alvarez af Toledo, hertig af Alba, hvilken segrat vid Miihlberg och 1567 sndes af Filip II som stthllare till Nederlnderna. Med jrnhrd strnghet ville han blod drnka Nederlndernas upprorsfrsk, men afrttningar i tiotusental frmdde intet, och han terkallades 1573. I en vackert damascerad rustning, med den purpurrda spanska fltherrebindeln fver brstet, kommandostafven i handen och Gyllene skinnets orden om halsen str den fruktade stthllaren fr vra gon. Munnen talar om ett hnfullt frakt. Ansiktet, med stripigt hr och skgg, r blekt och magert. Alba
i i
i

afled

1582.

116

Karl

IX,

konung af Frankrike.
Clouei.

1570-TALET.

Teckning af Frangois

Bibliothque Nalionale, Paris.

Karl IX, son'^ af Henrik II och Katarina af Medici, fddes 1550 och var endast tio r, sig list och brutahtet. d han fljde sin bror Frans II p tronen. Han frenade Dolsk och hftig p en gng hann Karl trots sin ungdom i Frankrike bli en typ, sdan som Erik XIV blef hos oss. Myndig vid tretton rs lder stlldes han frst bakgrunden af sin rnksmidande mor. Som ung roade han sig i synnerhet med jakt och visade redan tidigt en osund gldje vid synen af djurens ddskamp. r 1572 fvertalades och skrmdes han till blodbadet p protestanterna. Fromheten uppeggade rttvisan, heter det p den minnespenning han lt sl fver Bartolomeinatten. Hans dystra Saulsande kunde endast stillas af musik, af smekningar af hans flamlndska lskarinna Marie Touchet och den dle Colignys inflytande. MsterHgt terger Frangois Clouet (1510 1570?), Frankrikes Holbein, den unge franskitalienske fursten, i hvilken fransk hftighet och italienskt lgnvsende uppgtt en enhet. Hur elak r ej munnen i det mrka anletet, hur lura ej gonen! Det spetsiga skgget hvilar mot halskrset, som om ngra rtionden skulle vxa ut till en kvarnstensliknande krage. Den eleganta baretten med sina fjdrar var modern under de senare Valois-regenterna.
i i

117

j^H ^^1

^H
^^M
^^^^^Ir^T^^^^^^^^^^^^^^^^^^H

R H ^H
^^^^^^^^^1 ^^^Hui ^"'^UM^^^^H ^^^^^^^^^1
#

\^^^^^^^^^^^B^.<^J^^^^^m

'i
'

mm

WK^iSKKi:^'M..

^ A

-M ^^^^^^^^^^H

^1
1578.

Spanska Prinsessan Isabella Clara Eugenia.

Mlning
af Sanchez Coello.

Pradogalleriet, Madrid.

Den stolta, tolfriga lilla flickan r Isabella Clara Eugenia, fdd 1566 och Filip II:s dotter. Hon hade en strng och ledsam fader och frmodligen fga tillflle till ett behagligt och okonstladt familjelif. Med sin prlstickade barett, sin delstensprydda klnning, som redan brjade svlla klockformigt, ser den bleka flickan vl hgtidlig ut fr sina r. Hon hade skert ftt klart
besked af
sin fverhofmstarinna

om hvad som

passade sig fr en spansk prinsessa af blodet.

Coello, hvilkens
lif

Portrttet r ett msterverk af Anthonis

Mors lrjunge Sanchez

infaller

mellan 15 15 och 1590. I sin hgra hand hller prinsessan det nya, frn Italien infrda plagget: nsduken. Under slutet af 1500-talet koketterade damerna med dyrbara spetsnsdukar.
118

uffus 'Ji#-

ut ho/hles cuneos.npctn^ the^ ^_ .^ J^^>y^'^^ J'^^^mi^f_ rmotrjirenus gor.

Nederlndsk soldat vid slutet af

Kopparstick af y. de Gheyn.

1580-TALET.

J.

de Gheyn var en lrjunge

fr sina soldatbilder frn

till

Goltzius.
tydligt
i

Hans

lif

infaller

mellan 1565

1615,

och han

knd

nederlndska frihetskriget.
visar

Den hr
ligger en

afbildade

skytten

begynnande barockstilknsla

det italienska inflytandet p teckningen. figurens stolta kontraposto.

Det

Dag och natt kommenderad emot fientliga hrar, tgar jag kckt framt, drifven af okuflig kraft,

heter det i bildens underskrift, Man skilde vid denna tid mellan skyttar bevpnade med rr, lttare gevr, och musketrer frsedda med muskter, till hvilka hrde ett std i form af en gaffel. Den brinnande luntan svnges med en elegant gest i handen. Kruthornet hnger vid hans sida, och gevrskolfven har den egendomUgt bjda form, som r utmrkande fr det slutande 1500-talet. Frst vid slaget vid Pavia 1525, sledes ett femtiotal r tillbaka i tiden, hade eldvapnen definitivt blifvit de i slaktningen afgrande. Hjlmen har den form, som kallas moriam eller morion.

119

Danstillstllning vid Henrik

III:s

hof.

Omkring r

1580.

Mlning af oknd mstare.

Louvren, Paris.

Henrik III:s eleganta hofherrar, de s. k. mignonerna, dansa ringdans med hofvets damer, imposanta freteelser i tunnlika styfkjortlar vertugaller och med rmarna utspnda som jttestora frbogar (gigots). Till hger om den med hatt frsedde dansren synes en dam med den moderna genom valkar stadkomna hrupplggningen. Huru efterskta den tidens hrfrisrskor, valkekvinnor, voro, ser man af ett 1574 skrifvet danskt bref, hvilket Dydzirede Fru Anna Brde yttrar om en sdan: Gud for sin keere Sons Skyld unde mig Lykke til at

jeg kunde faa hende. Den veklige, fruntimmersaktige Henrik, hvilken efter ett par mnader 1574 flytt frn sin polska krona, str lngst till vnster med smidig, nonchalant hllning. Han trifdes i list och tvetydighet och utvecklade en nstan frbluffande lgnaktighet och frstllning. Sjlf fll han 1589 ett offer fr sin egen dubbelhet, trffad af en af dessa frgiftade dolkar, som han skattade s hgt. P bilden synes hans mor Katarina af Medici i hvit nedvikt krage. Vid sckpipans toner rr sig det hga herrskapets ringdans p det blombestrdda slottsgolfvet.

120

Vildsvinsjakt vid 1500-TALETS slut.

Gobelng, tillhrig Kungl. husgerdskammaren, deponerad
i

Nationalmuseum.

Vid synen af den framstllning af ett jaktsllskap, som ftt fatt i vildsvinet och bde hst och till fots angriper det, fattar man, hvilket nje det skulle vara fr den tidens furstar och riddersmn att deltaga i en s anstrngande och farlig jakt. Med sina korta, skarpa svinfjdrar mste de g den borstiga besten inp lifvet, och trngd till det yttersta sparade denne ej p bett och hugg. Ikldda vida pluderbyxor tvinga drefkarlar galten att stanna.
till

har redan hunnit rista upp magen p en hund. anlnda herrarne fr att ge ndestten. Kavaljeren lngst till hger r ikldd hg rspansk hatt, de andra de filthattar, som just vid denna tid blefvo hofmssiga, sedan de hundraden skyddat bondhufvuden mot regn och sol. Tapeten torde vara utfrd i Holland i 1600-talets brjan efter gamla gravyrer af jaktstycken, tecknade af David Vingboon.

Han

Nu

121

16

'

i^J^pia n.CamhyJilms HiJpannrum,lnd\anmiJ^cavoks,Smha,3i!m>folymie

SMalicilatii.hmbanthT. Gddrwr, etc dux. Fhndrict. Holldmlia, Hatuionia,
etc.

ccc

ux

catholicus.
ij>.

coincs

.^{ctahsjtut

.'

Sm\^ttwwiwmA-^m^m'>wwgAwyiwwA^a\'<w\S"w\'^ffl\-sav^ga^gA^ OT

Filip

ii

af Spanien

1586.

Kopparstick af Hieronymus Wierx.

I den nymodiga spanska hatten, liknande en teologiedoktorshatt, och med hjrnan starkt pverkad af teologiska ider blickar Filip stelt och iskallt mot skdaren. Gyllene skinnets orden hnger p ett band om hans hals. Denna orden stiftades 1429 af hertig Filip den gode af Burgund och br devisen: Pretium laborum non vile, ett dyrbart pris fr arbetet, och nog arbetade denne dess stormstare ihrdigt fr sitt ideal, den andliga och vrldsliga frihetens

krossande.

Son till Karl V och Isabella af Portugal fddes Filip 1527. r 1556 blef han konung Spanien och strfvade med jrnflit och orubblig konsekvens fr sitt ml, anvndande krigsmakt, inkvisition och lnnmrdare mot sina fiender. Hans hrdhet mot Nederlnderna framkallade de norra provinsernas affall 1581. Samtidigt vann han dock Portugal. Frsket att med sin armada kufva England 1588 misslyckades grundligt, och d han 1598 afled, hade hans regering skadat landet till den grad, att det sedan aldrig kunnat resa sig. Som en trande krfta hade den uppfattning Filip frkroppsligade tit sig fast spanskt vsende.
i i

122

\wiijfr

imjen^ ammas,

(t

avda

miiij/hrj

^
.... ^IJk

k.

Nederlndsk fanbrare.
Kopparstick af Henrik Goltzius.

1587.

Hollndaren Henrik Goltzius hr till 1500-talets mest bermda kopparstickare. Han fddes 1558 och dog 1616 Haarlem. Bland hans mest uppskattade stick r det hr afbildade, Fanbraren. S sg en fanbrare ut under Vilhelm af Oranien. Hvilket soldathjrta skulle ej svlla af mod, d ynglingen med en tbrd af stolt sjlfknsla lter den ofantliga duken fladdra, enligt bildens underskrift medveten om sin betydelse: Fanan hand ingifver jag mod hos kmpande hren.
i
i

Str jag, hller den stnd;

flyr jag,

flyr

den ocks.

gonen r hans rhnge, de uppstoppade rmarna och frmst den konstiga gsmagen. Liksom damernas vertugadin uppfanns detta fula herrmod i Spanien. Svllandet mjliggjordes genom uppstoppning och vaddering. Mhnda kunde den ibland oskadliggra en vrjstt, men modet blef frenetiskt angripet frn predikstolarna. Den kvarnstensliknande halskragen brjar vid denna tid bli allt allmnnare anvnd.
faller srskildt
i

Hvad som

123

Italiensk kvinna af folket och ung page vid iso-tALTS sLut.

Spkvinnan.

Mlning af Caravaggio.

Louvren, Paris.

Det
Italien
afled,

r nog mer n en tillfllighet, att den frste italienske genremlaren var fdd i norra och tminstone en tid vistats Venedig. Caravaggio fddes nra Bergamo 1569 och efter ett lif lika romantiskt, stormigt och dramatiskt som hans mlning, 1609 i sdra
i

Italien.

brungd och svarthrig, med den fjderprydda den turbanliknande hufvudbonad, som var s Italien under 1500-talets slut. Hon pekar p handens lifslinie, och hennes vackra p modet gon, som beundrande hvila p den rdfrgande, tyckas sga, att hans omedelbara nrhet finnes en flicka, som genast vill bli hans de med allt hvad detta kan innebra af lidelse
ansikte,

En ung page med dockvackert

i

hatten p sned, lter sp sig af en flicka kldd

och svartsjuka.

En hknande
vaggios taflor decennier frut
i

fr

i Capitolinska museet i Rom. I dessa Caraintryck af det Italien, Benvenuto Cellini beskref ngra sin drpliga sjlfbiografi, af en tillvaro full af njutningar, relystnad och faror.

bild

finnes af
ett

samme mlare

man

starkt

124

Italienska kortspelare vid i5oo-talets slut.

Mlning af Caravaggio.
Museet
i

Dresden.

konstart

hr meddelade Falskspelare ro ngot frtrffligt inom genren, denna nya vid den specialisering, det italienska mleriet undergick vid 1500-talets slut, fick en plats fr sig i stllet fr att under 1400-talet bilda en episod, inblandad i den religisa taflan, och under 1500-talets frra hlft vara nstan fullstndigt undanskjuten. Tiden tyckte om den moderna sklmromanen'-, och mlningen afspeglar ocks denna smak i bilder frn rfvarnes och sklmarnes lif. Det skarpa ljuset p denna tafla kmpar med de svarta skuggorna. Detta r den s. k. kllarbelysningen, som Caravaggio lskar, och denna kar otvifvelaktigt det hemska intrycket. Hur blekt och hrjadt af laster r ej den unge barettprydde krigarens ansikte. Han sitter och fumlar med ett kort bakom ryggen, vntande att kamraten, som spejar i nykomlingens kort, skall ge honom ett tecken. Snart r grlet i full gng, och vrjorna flyga ur skidorna.

Caravaggios

som

125

MLTID

ETT RIKT TYSKT HEM VID SLUTET AF 15OO-TALET.

i

Kopparstick, utgifvet af Dominicus Custos, fdd 1560

Antwerpen, f 161 2.

Denna med minutis noggrannhet utfrda bild frestller ett tyskt hem p 1500-talet. Familjen lser till bords, de ldre sittande, barnen stende. De yngre barnen frblifva stende under mltiden. Alla anvnda bgare. Gafflarna ro tvkloade. Samma knif och gaffel anvndes till alla rtterna. Till vnster vinkylare och midt p vggen ett bcken
och vattenbehllare fr att dri doppa fingrarna. Till hger p vggen en bokhylla, dr bckerna, ssom nnu lngt in p 1600-talet brukades, st med ryggarna mot vggen, s att de utsirade spnnena skulle bli synliga. P det lngst t hger sittande smrutiga fnstret synes en skjutlucka fr mttlig luftvxling. Mhnda tillhra de hr afbildade personerna familjen Fugger, ty man vet, att Custos p sina kopparstick^tergifvit denna augsburgska bankirslkt.
126

MLAREN ChRISTOPH ScHWARTZ OCH HANS

Mlning af Chr. Schwartz.

FAMILJ.

150O-TALETS SLUT.

Gamla

Pinakoteket, Miinchen.

vrde frn Sydtyskland vid 1500-talets slut r mlaren Christoph Med en min s allvarlig, dr han afbildar sig med hustru och barn. som skulle han afkunna en ddsdom, plockar han helt enkelt till sig ett krsbr. Allt br en prgel af tysk borgerlig vederhftighet och, skulle man kanske kunna tillgga, af en litet Ingolstadt Bayern r 1550 och dog 1597. nationell klumpighet. Ch. Schwartz var fdd
portrttbild
af

En

Schwartz' sjlfportrtt,

frsrjde sig frst med den i Sydtyskland under i5GO-talet s omtyckta mlningen af husens fasader. I Venedig utbildade han sig s till stafflimlare, pverkad af den store Paolo Veronese. Sjlfportrttet r emellertid hans mest uppskattade verk. Det frefaller, som om den lille gossen med krsbren skulle ha det ganska drygt mellan sin strnga magra mamma och sin barske, lngskggige pappa.

Han

127

Faetons fall.

Kopparstick frn omkr. 1590 af H. Goltzius efter mlning af Coknelius Cornelisz.

Omramnmng utfrd

kopparstick af Lucas Voksterman efter mi.ning af AF Charles de Longueval.

P. P.

Rubens' portrtt

17

ROBERTVS-BELLARMINVi roLITlANVb S "R E CARD TIT S M R\ \i IM CAPVANVS-ECCLESIAE-CATHOLlCAE-ADVERSVS-HAERHTlCOS-PROPVGNATORAcLRBlMV.s

^
I

AETAT-SVAE-ANNLXII
FrmdkusVilumcnaJr.Rcniinmi6o4

Bcllarminu5 hic eft gcminis qa\ coniudic hydras. Hmc laudc inpcnn monbus indc p'is d.,.(;,:. ' <iiiliPio Suntiiti Pontifiti/cf SupevU Cu:

Kardinal Roberto Bellarmin

Kopparstick af Villamena.

1604.

stlles

strnge sextiotvrige gubbe, som p detta ViUamenas frtrffliga kopparstick framarbetande vid sitt skrifbord, r den bermde jesuiten Roberto Bellarmin, fdd Toscana 1552 och dd 1621. Bellarmin n en god typ fr kontrareformationen. Han kmpade mot fritnkeriets och protestantismens dubbla hydra, och han var, sger underskriften, en ytterst Konsekvent hll han p kyrkans rtt och pstod, att ifall stark motstndare till kttarne. pfven fastsloge, att dygd vore last, borde mnniskorna handla drefter. r 1569 blef han professor teologi vid universitetet i Louvain i Nederlnderna, dr han frelste fver Tomas ab Aquino. Som polemiker hr han till kyrkans yppersta. P vggen hnger Loyolas porGenom trtt till minne af att Bellarmin lyckades genomdrifva, att denne frklarades fr helgon. det ppna fnstret synes jesuiternas Gesukyrka i Rom. Hela bilden ger ett intryck af jrnhrd objlighet, af en energi, som ej ryggar tillbaka fr anvndandet af gldande jrn och tumskrufvar, om det gller att tvinga ngon in i den eviga saligheten genom den enda port som finnes den heliga allmnneliga kyrkan.
i i

Den

131

RUBENS OCH HANS FRSTA FRU, ISABELLA BrANT.

Mlning af Riibens.

OMKRING

i6iO.

Gamla Pinakoteket

Munchen.

trettiotvrige Rubens, redan en bermd mlare, kvarhUs, d han 1608 tervnde i Antverpen af rkehertig Albrekt, som utnmnde honom till sin hofmlare. Han gifte sig nu den 13 oktober 1609 med stadsskrifvaren Johannes Brants vackra dotter Isabella. Det r en sllsynt tilltalande bild af sin unga lycka Rubens hr gifvit. Troskyldigt, nstan frlget lgger Isabella sin hand p sin makes. 1500-talets mod med utstende kjolar, med lifvets ned p magen gende snibb, med rmarna uppstoppade och vadderade, med de tillbakavikta spetsmanschetterna och den stora spetskragen var nnu brukligt. Bde herrn och frun bra hatt, den senares toppiga hufvudbonad har en kokett uppvikning. Paret aftecknar sig mot en lfsal, dr kaprifolium doftar och slingrar sig. Det hela har ngot i hgsta grad distingeradt trots den intima situationen.

Den

frn

Italien,

132

Biblioteket

Leyden.

i6io.

Kopparstick af yatt Cornelis

Woudanus.

Bibliotek

ha frekommit under

efter boktryckerikonstens uppfinning.

nuvarande bibliotek.

Hur

nog bildades de i strre mngd 1600-talen grundlades de flesta strre enkla biblioteksfrhllandena voro under 1600-talets brjan kan af
alla tider,

men

naturligt

Under 1500- och

bilden ses. Universitetet i Leyden hade grundats 1575, och betydande lrde verkade dr. Aret innan detta kopparstick graverades, hade samtidens strste sprkvetenskapsman, Josef Scaliger, aflidit i Leyden. Hans boksamling" testamenterades till biblioteket och frvaras, nnu ej inordnad i den stora boksamlingen, i skpet till hger. Det mttligt stora rummet prydes af Vilhelms och Morits' portrtt. Stende vid lspulpeterna fick man studera. Bckerna voro nnu under denna tid vnda med ryggarna frn skdarne. I detta enkla rum studerade under 1600-talets brjan den rttslrde Hugo Grotius och den franske filosofen Descartes.

133

Danstillstllning
Mlning af Frans Francken II (1581

Bryssel r
d. y.

i6ii.
(1569

1642)

cch Frans Potirbus

1622).

Museet

Haag.

sirliga bild af en danstillstllning vid rkehertig Albrekts och Isabellas hof har grundligt genomforskad af de konsthistoriska fackmnnen, att man faststllt, hvilka spetskragar mlats af Francken och hvilka af Pourbus. I sina kvarnstenskragar sitta de hga herrskapen p en tron. Isabella br en grn fverklnning p en hvit underklnning. P det vackra inlagda stengolfvet dansar Filip Vilhelm af Nassau menuett mot Eleonora af Bourbon, prinsessa af Cond, hvilken med fransk spetskrage, hgt uppsatt hr, ikldd vertugallekrinolin och med nsduken i hand r en sttlig freteelse efter modet 1611. Vid denna tidpunkt uppehll sig Rubens i Flandern och var fursteparets hofmlare. Han var nygift och hade just terkommit frn den italienska resan. Slottssalens arkitektur, smakfull renssans frn det slutande 1500-talet, r anmrkningvrd.
blifvit s

Denna

134

Zigenarflje frn

600 -talets frsta rtionden.

Etsning af yacqties Callot.

Jacques
lilla

Callot

fddes

Nancy

Lothringen
ej

ftt in verklig storhet.

P pappersblad

Ingen har som han i det ondligt 1592. strre n ett visitkort har han tecknat mnga

af sina figurrika kompositioner. Som tolfrig rymde Callot med ett zigenarflje till Italien, och han har sedan ofta skildrat det pittoreska patrasket, fylldt med spdomsande och frhoppningar. P magra krakar och skrangliga krror drogo dessa kittelbotare genom vrlden. Sklmromanen, den picareska romanen, af spanska ordet picar sklm hade redan vid midten af 1500-talet uppsttt i Spanien. Under 1600-talet, de ndlsa krigens tid, fick man bde i skrift och bild gonen ppna fr den poesi, som kunde ligga hos trupper och tross och ej minst hos de zigenare, som med barn och blomma, med orkeslsa och lytta lefde fribytarens lif och stulo hns, gss och smbarn.

135

Elisabet af Pfalz.
Kopparstick af Bolswerl
efter

1613.

mlning af Miereveld.

Elisabet, dotter till konung Jakob I af England, frmldes 161 3 med kurfursten Fredrik af Pfalz sedan fr kort tid konung af Bnien. Vinterkonungen miste frst sitt rike, s sitt arfland Pfalz och dog 1632. nkan bosatte sig i England, dr hon sg sin bror Karl I d Den oformliga drkt, som den hga damen p schavotten och sjlf slutade sina dagar 1662. br, hrstammar frn Spanien, stillvida som det var i detta land p slutet af 1 500-talet, som

krinolinen frst

med

afsats,

uppkom. Denna egendomligt formade styfva underkjol anvndes sin form som bilden visar, fven det friga Europa. I Frankrike kallades denna tunnlika
i i

krinolin vertiigalle, gallisk dygd, eller vertug-adin, dygdvktare. Srskildt p denna bild af den pfalziska kurfurstinnan ser man, hvilken mngd smycken och dla stenar de frnma damerna buro under 1600-talet frsta r. Italienarne brukade skmta med engelskornas smaklsa fverdrift, d det gllde smycken.

136

Isabella Clara Eugenia.

Kopparstick af y. Muller.

1615.

Efter mlning af Rubens.

I den egendomliga spanska dubbeldrkten, en yttre och en undre klnning, bgge rikt prydda, sitter infantinnan, ifrd en praktfull enorm kvarnstenskrage, och leker med sin solfjder. Dylika hopfllbara solfjdrar hade vid 1500-talets midt uppfunnits Amiens. Af sin far Filip II hade Isabella fatt Nederlnderna och Franche Comt som spanskt riksln, d hon 1599 gifte sig med den hos Filip uppfostrade rkehertig Albrekt af sterrike. Tillsammans styrde detta konstlskande furstepar de spanska Nederlnderna, hvilka i hndelse af deras barnlshet skulle terfalla till Spanien. Den spensliga tolfriga flickan p Sanchez Coellos portrtt har utbildats till en vrdnadsbjudande matrona. Hnderna ha, som oftast p de flamlndska kopparsticken frn 1600-talets brjan, utseendet af att vara svullna. Isabella dog 1633.
i

Ig

137

EmMO

ItJTERMEDIQVF.iLA VECLIA DELLA LIBERATIONE Dl TtRRENO FATTA NELU) SALA DELLE COM: DIEDL SCR"CRAN DVCA Dl TOSCANA IL CARMUALE DlLKnH. Ittl^Sl R/ie!"ILMONTED'tSCHIA CON IL aCANTE ^
TIFEO sorro.
,.nr...

Mellanspel p storhertigliga teatern

Gravyr af yacques

Florens

i6i6.

Callo

t.

den nittonrige lothringske konstnren Jacques Callot till Florens. S ung han ha blifvit vl upptagen af storhertigen Cosimo II, hvars moder var lothoch intresserade sig fr sin landsman. Bilden frn den storhertigliga teatern under vapnet med de mediceiska kulorna visar bde salong och scen. Det r en balett, som delvis frsiggr p parterren, delvis p scenen, dr jtten Tifeo frsker lyfta berget Ischia. Allt r framstlldt med mikroskopiska figurer och med det myllrande lif, som var Callots Operaformen r ett kta barn af hemlighet. Operan tillkom just vid denna tid Italien. barocken med sin pompsa handling, sitt sammanblandande af musikaliska, dramatiska och arkitektoniska effekter. De omtyckta balletterna, som inlades, skulle hja den dekorativa verkan. Operan Dafne, med musik af Peri och libretto af Rinuccini, uppfrdes 1597, och Orfeo med musik af Monteverde, kapellmstare i Mantua, gick fver scenen 1608. Sedan dess har denna egendomliga konstart blifvit italienarncs srskilda favorit.
1617

kom

han n

var, lr ringsk furstinna

138

Det lustiga klfverbladet.

Gammal
kopia
efter

i6i6.

Frans Hals.

Mlning

Berlins

museum.

taflor, mlad 1616. Originalet finnes i Nordamerika. herre skmtar med en bondaktigt mysande flicka. Hon r kldd i den tunnlika styfkjorteln, som sledes nu ntt ner till samhllets lgre lager och inom Mellan de tv uppdyker en gladlynt ungm, som svnger en knippa kort skulle bli omodern. korfvar. Konstnren har tydligen sympati fr sina modeller. Frans Hals' enskilda lif var tmligen oroligt. Samtidigt med att denna tafla mlades, tillhrde han det litterra sllskapet de Wijngaardranken, och han tog ej dessa vinrankor endast symboliskt utan erhll, samma r som denna tafla mlades, offentlig skrapa fr sitt fylleri och skulle skert ansett det lyckobdande, om han personligen ftt vara med och bilda en fyrvppling af sitt klfverblad.

Detta r en af Frans Hals' tidigare

lindrigt
flintskallig

En gammal

139

Ludvig

XIII sitter upp

de Plu vinels ridskola.

Omkring

1620.

Kopparstick af Crispiii de Pass.

Bilden

Roy Louis XIII verk med stora

d. fre

hmtad ur hofstallmstaren Antoine de Pluvinels praktverk L'instruction du en Texercice de monter cheval, ett bland 1600-talets mest storartade planschkopparstick af den nederlndske gravren Crispin de Pass, f. omkring 1540,

1629.

Ludvig XIII fddes 1601. Hans far Henrik IV mrdades, d han var nio r; vid tretton rs lder blef han myndig och ret efter gift med Anna, Filip III:s af Spaniens dotter. Sin mor Maria af Medicis frvisade han till Blois och styrde sjlf med sina gunstlingar, men han kom redan 1624 under kardinal de Richelieus starka inflytande, som varade nstan hela hans lif. Ludvig dog 1643. Denna bild frskrifver sig frn tiden, innan Richelieu ensam fattat statsrodret. Messire de Pluvinel hjlper upp den unge konungen sadeln, och tv pager hlla den kungliga hingsten le Bonnite. Femtonhundratalsmodet lefver nnu kvar. Stllningarna ro typiskt franska. Man br lgga mrke till hngrmarna, som ligga efter ryggen, ett arf frn 1500-talet. Sire, yttrade de Pluvinel vid detta tillflle, det r lmpligt, att Ers Majestt, som r kristenhetens strste monark, tar sin frsta lektion p Europas bsta hst. Med allvarHg uppsyn str en marskalk och granskar lektionen. Han instmmer skert med monsieur le Grand, den elegante kavaljeren,
i
i

som svnger
alla

sitt

vrldens fningar

ridsp, d denne frklarar ridkonsten vara den vackraste, ndvndigaste af ej blott fr kroppen utan ock fr sjlen.

140

-"'

^-^

Ui/7d^U X.-4"*._5rf*.

Konung Ludvig

XITI

undervisas

ringrnning p Plage des Vosges

1620.
etc.

Paris.

Omkring
Kopparstick af Ci-ispin de Pass.

Ur de Pluvinels L'instruction du Roy

i

negativa

visserligen som konung och mnniska allmnhet mera prydd med en god sportsman var han alla hndelser. Place Royale, hvilken frst vid revolutionen fick namnet Place des Vosges, var sedan gammalt stllet fr torneringar och ringrnningar. Hr hade Henrik II ddats genom olyckshndelsen med Montgomerys Torget har nnu lans, hr bodde Richelieu, innan han lt bygga sitt Palais Cardinal. var tid de hus, som byggdes under Henrik IV. Ringrnningen att ridande taga en ring p lansspetsen var en fning, som ofta frsiggick under damernas gon och utfrdes af ryttaren med mycken spnning, ty. som ridlraren de Pluvinel kta franskt sger, damerna gra narr af ett misslyckande, och just de vackra damerna tyckas ha srskild rtt att gra sig lustiga, om man ej lyckas. Vid det afbildade tillfllet, dr endast ngra herrar af Frankrikes dlaste slkter voro nrvarande, anhller ocks den p motstende bild frekommande Monsieur Le Grand underdnigst, att frsket mtte ske fr drottningens krleks skull, och Ers Majestt skall d finna, att denna tanke s Hfvar Er, att vi alla skola blifva fyllda af beundran, och Ers Majestt skall mrka, om det behagar Er, att damernas gunst alltid ftt riddarne att gra underverk. Enligt texten lyckades ocks konungen att taga ringen.

Ludvig den XIII var

frtjnster,

men

141

RUBENS' SALONG P 162O-TALET.

Mlning af Ccmelis de
Vos.

Nalioalmuseum, Stockholm.

Denna ur alla synpunkter intressevckande tafla tillskrifves af flera konstforskare med stora skl Rubens' vn, Antwerpen-mlaren Cornelis de Vos (f 165 1). Damen i kvarnstenskragen r troligen fru Cornelis de Vos, som r p visit hos fru Isabella Rubens, fdd Brant. De lekande barnen ro Albert, Nicolaus och Clara Serena Rubens. Vggarna ro kldda med gyllenlder, en orientalisk matta ligger p bordet, allt vittnar om solid lyx. Ofver den stora ppna spisen sitter en bild ur Gamla testamentet, Lot och hans dttrar, mellan spisen och det smrutiga fnstret en annan Rubens-tafla, nu Munchen, frestllande Den yttersta domen. En gardin kan dragas fr den dyrbara taflan. fver buffeten sitter ett historiskt portrtt af Rubens. Den innehllsrika interiren frn mlarfurstens palats i Antwerpen frvrfvades i Amsterdam och infrlifvades med drottninP" Lovisa Ulrikas vackra tafvelsamling.
i

142

.^^ ,:,w^L^^^B

I'^1Ki'

'*^

n^

^F^^^B
^^EiSe-^
"^

^^m
^ !^^P
^.tfXB

"^j.^
*?

'.r^^H

1
^'
HHlJKi^

.<,'^ _vr'?s^ *
-

'

^^^^^^

B^'

'mS^&r^^ .^3^^ ^H

r
1
'

I^HI mULii
-

\-^SI

'

pjv^llil^^
Vi './'^w

^^^^H^^K^^Mv

HV^^^^H'-.

>n

^ ^b ^\
L.
^

^%ilij,^""(i 1

^Hfk
1

^^^B^f^^Wf^'-

P
^^^^^^^^^^F>^BH

'

MLAREN Jakob Jordaens och hans

Tafla af

familj.

Omkring

1625.

yakob yordaens

Pradogalleriet, Madrid.

af alla mlare, Jakob Jordaens, fddes i Antwerpen 1593. Must och och yppiga, nstan brutala former utmrka hans taflor, af hvilka vrt konung Kandaules' frodiga, nakna drottning mot gldande museum ger ett msterverk purpurrdt. Han var en folklig Rubens, en krnkarl, om hvilken man berttar mycket godt. Hr ser man honom ngra och trettio r gammal i kretsen af de sina. Bredvid honom str hans syster, en prktig flicka i rdt lif och hvitt frklde, brande en korg drufvor, mlade Bde han och hans maka ro kldda i s saftiga och lckra, som endast Jordaens kunde. svart. Hennes ansikte aftecknar sig mot den kvarnstensformade hvita kragen. En ovantunnlik krinolin. ligt treflig grinvarg r den lilla ttariga dottern Hon skrattar och tycks ha rft sin faders goda humr.
kraft,

Den mest flamlndske

starka
frger

143

'

^
^
/'

n.
.

n
^)K^h^^^^^k'^^S^?!
sv"-*

\
1

'

^% >

:,':S,^

"-^

':

'

H^^'tjP
HV^7^M^te*.aA
ji.

#
^

iJ

>

<;

''^^I^^^^'
^^^^^^^^^^^' \.

"^

4^

'-.^:
.

^'

41.

Familjen Beresteyn p i62o-talet.

Mlning af F^-ans Hals.
Louvren, Paris.

Nikolaus van Beresteyn var grundare af en from stiftelse i Haarlem. Hr befann ocks det afbildade msterverket till r 1884. Nu utgr den vackra familjetaflan en prydnad i Louvrens hollndska afdelning. F om ens ngon af Frans Hals' mnga gruppbilder har en s ledig och naturlig anordning. Modern, uttrttad af de brkiga barnen, sitter sin skiftande violettgrna klnning och stder sig mot sin man. Den npna lilla Emerentia strcker ngra blommor mot henne, och brodern rusar upp fr att plocka krsbr frn ett trd, hvars grenar nedbjas af en tjnsteflicka rdt lif. De friga fyra barnen skocka sig kring en vrdarinna. Taflan lyser af godt humr och familjelycka.
sig
i
i

144

Albert och Nicolaus Rubens

Mlning af P. P. Riibens.
I

1625.

Lichtensteinska galleriet, Wien.

I sitt ktenskap med Isabella Brant hade Rubens snerna Albert och Nicolaus samt dottern Clara Serena. Af sina tv sttliga gossar gjorde Rubens detta vackra dubbelportrtt under ren 1625 26, och det blef troligen frdigt, innan modern p sommaren detta senare r afled. Albert fddes 1614, och hans yngre bror Nicolaus kom till vrlden fyra r senare. Den tolfrige skolgossen, som med en sdan elegant ledighet uppbr sin mrka slitsade drkt och sin stora kldsamma hatt, hller under armen en bok. Kanske r den tryckt hos hans faders vn Plantin-Moretus i hans vrldsbermda tryckeri i Antwerpen. Den ttarige Nicolaus har nnu ej hunnit till studierna utan leker med en bunden steglitsa. De ro mera lika furstebarn dessa tv, och deras lif i det praktfulla palatset i Antwerpen, hvilket Rubens 161 1 ltit uppfra t sig, saknade nog intet, ty det rubenska hemmet var en brnnpunkt fr allt rikt och bildadt i Antwerpen, en stad som sjlf var ett af Europas viktigaste kulturcentra.

145

19

Intagandet af fstningen Breda

Mlning af
Velazqtiez.

1625.

Pradomuseet

Madrid.

r 1624 brjade den italienske fltherren Ambrogio Spinola fr Filips IV:s af Spanien rkning belgra den d starkt befsta staden Breda Holland. Hela det militra Europas gon voro fsta p detta intressanta strategiska skdespel. Regentinnan Isabella kallade Callot till Breda fr att afteckna belgringen, och officerare frn alla hll strmmade dit fr att lra. Slutligen ansg Filip, att det var p tiden, att staden intogs, och han snde Spinola den lakoniska befallningen: >Markis, intag Breda! Jag Konungen. Velazquez, personlig vn till Spinola, har efter teckningar och fltherrens beskrifningar omkring 1647 mlat den ryktbara taflan Pradomuseet. Justin af Nassau, naturlig son till den store Vilhelm af Oranien, lmnar nyckeln till den frbindlige italienaren. Till hger synes en skog af lansar, hvilka i Spanien gett taflan Denna sorts namnet Las lanzas. Till vnster lderkyller. frgrunden str en hollndare Denna vida kyller blef s allmnt, att tiden kostymhistoriskt ofta kallas lderkyllrcts tid. lderrock utan rmar var s god som ett harnesk. Den bars af Gustaf Adolf och blef enligt tyska kostymhistoriker modern p kontinenten genom svenskarne. Velazquez' Bredas erfring hr till alla tiders bsta krigsskildringar.
i
i

146

Fru Isabella Rubens, fdd Brant.

Mlning
af P. P. Rtibens{?).

Omkring
i

1625.

Eremitagegalleriet

S:t

Petersburg.

sin

1626 afled Rubens' frsta fru, Isabella, till sin makes stora sorg. Han beklagade bittert ett bref med Dido, d hon fvergafs af Eneas. och jmfrde sig Det hr ofvan meddelade portrttet af Isabella har af en sdan auktoritet som Bode tillskrifvits Rubens' lrjunge van Dyck, men utom andra skl talar den sllsynta musten och kraften fr Rubens' pensel. Man torde ej sga fr mycket, om man kallar detta hrliga kvinnoportrtt fr ett af rhundradets bsta. En prgel af trygg auktoritet, af godt lynne ligger fver den imponerande figuren. I guldbroderad, purpurrd drkt sitter den stolta patricierfrun, hllande ena handen en hvit ros, i den andra en solfjder. Det r ett barockportrtt bsta mening, och det tidstypiska framhlles fven af den dekorativa portalen med rusticerade kolonner bakgrunden, som konstnren sjlf ltit uppfra trdgrden till sitt palats i Antwerpen.

frlust

147

Markisinnan Paola Adorno Brignole Sale.

Mlning af Anton van Dyck.
I

Omkring
Genua.

1625.

Palazzo Rosso.

Genova la superba, det stolta fvermodiga Genua, var vid brjan af 1600-talet en af mest lysande stder. Hamnen vr tid en af vrldens strsta var full med handelsskepp, och stora rikedomar hopade sig de praktfulla barockpalatsen, hvilkas jttehga portaler skymta fram bakom terrassernas palmer och hvilkas trdgrdar ibland ha en ofrliknelig Palazzo Rosso, fordom utsikt fver seglen p det mrkbla hafvet. I ett dylikt palats tillhrigt den dla slkten Brignole Sale hnger van Dycks portrtt af den unga markisinnan Paola, som blommade som sknast omkring 1625, d van Dyck mlade Genua. Lt vara, att portrttet har mrknat, men den unga kvinnan, en pikant sknhet p ngra och tjugu r, har sin hllning ngot sllsynt vrdnadsbjudande. Hennes vackra hufvud hvilar p en kvarnstenskrage, buren p det rtta sttet, ty hon frenar sig den latinska rasens naturliga adelskap med det hon genom fdsel och uppfostran erhllit. Det r af intresse att jmfra henne med Maria Luisa de Tassis af samme mstare. Hur borgerlig r ej den sistnmnda sknheten gentemot Paola Brignole Sale, hvilken som en helt naturUg sak fordrar beundran, krlek och
Italiens

vrdnad.
148

Spaniens drottning Isabella af Bourbon till hst.

Mlning
af

Omkring

1625.

Velazqiuz.

Pradomuseet

Madrid.

Visserligen lr Velazquez p detta frnma ktspanska portrtt ej ha mlat mer n det tcka men hela dess imposanta, tidstypiska hllning berttigar det att afbildas. Isabella, dotter till Henrik IV och Maria af Medici och syster till Karl I:s geml Henrietta, blef 16 15 gift med Filip IV och sedermera mor till Baltasar Carlos och Maria Teresia. Den omkring tjugufemriga furstinnan rider i skridt p en hvit gngare genom det spanska landskapet. Hennes mrka hr och bruna gon passa till den hvita beprisade hyn. Drkten r ntbrun med guldstickerier. Allt prydes af en del vrdighet och god smak. Isabellas sknhet och dla karaktr vckte p vissa hll en svrmisk beundran, och det berttas, att den ofrsiktige grefve de Villamediana vid en karusell upptrdde med devisen Mis amores son reales, min krlek r kunglig, och att han till och med anstiftat en eldsvda i sitt palats fr att kunna rdda den fagra drottningen i sina armar.
ansiktet,

149

Ludvig

xiii

mottager, efter intagandet af La Rochelle hsten lycknskningar af en deputation parisiska kpmn.

Gravyr af Abraham Bosse.

1628,

Ikldd den eleganta strtrfvardrkt, som var modern under trettioriga krigets dagar, med vida kragstflar och vldig fjderprydd hatt, mottager konungen, sittande under en baldakin,

den knbjande kpmansdeputationen.

Den allsmktige kardinal Richelieu, som eljest alltid fverskuggar den svage monarken, synes ej till p bilden; vid kungens sida str ensam med betckt hufvud hans bror Gaston af Orleans. Det var ett mrkesr i den franska monarkiens historia, ret 1628. Den hart nr ointagliga protestantiska skerhetsplatsen vid vstkusten hade genom Richelieus jrnenergi tvungits att ge sig. Denna stat i staten fanns ej lngre. Man hade ntt slutet af lnga strider, och de dmjuka kpmnnen vid Ludvigs ftter hoppades p fred, tminstone inom landet, och detta r helt skert ocks innehllet i det tal, deras ordfrande gestikulerande hller sin obekvma, nstan ljliga stllning.
i

'50

EN FRANCISKANERMUNKS STUDERKAMMARE.
S:t

1629.
Museet
i

Mlning, kallad

Tomas ab Aquino besker

Bonaventura, af Francisco Ztirbaran.

Berlin.

Sevilla och dog 1682. Han r 1600-talets frmste Francisco Zurbaran, fdd 1598, lefde munkmlare. Den meddelade bilden frestller i 1620-talets munkdrkter, en dominikanermunks besk hos en franciskan. Det berttas, att den lrde dominkanen Tomas frn Aquino, kallad doctor universalis (f 1274), beskte den fromme Bonaventura, kallad doctor seraParis. Tomas hpnade fver att Bonapliicus, hvilken under 1250-talet var lrare i teologi Hr hmtar jag min lrdom, sger ventura, som var s lrd, hade ett s litet bibliotek. Denna anekdot betecknar motsatsen mellan franciskanen, afsljande den korsfstes bild. franciskansk och dominikansk uppfattning, och konstnren har p ett underbart stt i de tv munkarnes gestalter ftt fram deras olika karaktr. Mblerna och bckerna, inbundna i gulhvitt pergament, ro frtrffligt mlade. Med sympati ser den sevillanske mlaren p den svrmiske franciskanen, som erfar det stora mysteriet i sitt hjrta, nied ltt ovilja skildrar han den svart-hvite dominikanen, som satte frstndet som hgsta princip och dessutom tillhrde en orden, som. drog tvifvelsml, att den heliga Anna p samma fvernaturliga stt fdt jungfru Maria, som denna sedan Dogmen om Marias fvernaturliga tillkomst, erknd af hela kyrkan frst anses ha fdt Jesus. genom bullan Ineffabilis Dens af r 1854, blef Sevilla redan p 1600-talet med gldande
i i i
i

trosnit frsvarad.
i^i

Den flamlndske mlaren Cornelis de

Mlning af Cornelis de

Vos' dttrar.
Vos.

Barnbild frn i62o-talet.

Museet

Berlin.

En af det begynnande i6oo-talets bsta barnbilder r den hr meddelade taflan af mlaren Cornelis de Vos' tv sm dttrar, vid pass fyra och fem r gamla. Deras blonda hr lockar sig under de taggiga spetsmssorna, fasonerade som kronor. Naivt barnslig r den yngsta i sin kanariefgelgula drkt. Den ldre visar sig redan i sin blick vara mera frsigkommen. Ikldd en klnning med rdt mnster och ett grnt sidenfrklde, rcker hon ett par krsbr till sin syster. Bgge flickorna ro friska och runda som ett par br, dr de sitta p grsplanen och kanske spraka om ett besk i den rubenska familjen, dr deras mamma var vn i huset, eller om en phlsning hos deras faster Margareta Snyders, dr man hade s mycket goda saker, som farbrodern Frangois Snyders brukade mla
p sina frukt- och
djurtaflor.

152

Amma med

barn.

1630,
museum.

Mlning af Frans Hals.

Berlins

I gulbrun blommig klnning sitter en liten ettrig skrattande flicka p sin ammas arm. vrlden, fullt af lif och karakteristik. Det r ett af de bsta barnportrtt Det plgar af fackmnnen framhllas som ett af Hals' bsta arbeten. Man br lgga mrke till den prydliga ammans stolta leende sitt frnma lindebarns vgnar, under det att barnet nnu ej tynges af sin vrdighet utan strlar af lifslust. Ikldd sin hgtidsdrkt, som har samma form som fullvuxna unga frknars, knner sig den lilla trygg och sker hos sin vrdarinna. Det ligger en fin blick fr det speciellt barnshga uttrycket hos denna bild af den store haarlemske mstaren. Taflan fanns frr p slottet Ilpenstein i Nordholland.
i

153

Parts UI^^

U Bla tA yeuitrt

Ord,

du R<y ({maiTin ru S*

Dmyj

U yomme

dor

it_

Jjs JdJej pemlenics

auic PrunUqe

Franskt lskande

par.

1630-TALETS brjan.
Bosse.

Kopparstick af

Abraham

En
rarna.
I
i

af Abraham Bosses tidigaste kopparsticksserier var den, som afbildade de fyra ldUngdomen representeras hr, som rtt och biUigt r, af ett lskande par. en af dessa nya slottsparker med stark pverkan af italienska frebilder, hvilka anlades

hemtrakt Touraine, Frankrikes trdgrd, gr en elegant yngling helt bryskt sin krleksfrklaring fr en hgdragen ung sknhet, som frefaller nstan hpen fver hans frlskade ordsvall. Med utmrkt smak r trdgrden tergifven. De smrta trdstammarna afteckna sig mot de sneda molnstrimmorna, pompsa balustrader innesluta de stela rabatterna. Allt talar om den gedigna prakt, som tjusade ej minst de utlnningar, hvilka i likhet med Karl Gustaf Wrangel vid denna tid fingo sina starka intryck af den franska kulturen. De eleganta spetskragarna sjunga p sista versen. 1633 kom spetsfrbudet. Molire skrifver om ett af dessa edikt:
Bosses

Oh! trois et quatre fois bni soit cet dit, Par qui des vtements le luxe est interdit Les peines des maris ne seront plus si grandes, Et les femmes auront un frein leurs deniandes.

154

Visit hos

en ung moder p 1630-TALET.

Gravyr af Abraha??i Bosse.

Till hlften pkldd mottar den nyblifna modern i sngen sina vninnors lycknskningar fver hndelsen. Sngen, med sttliga panascher i alla fyra hrnen, prydes upptill af en broderad Bakom gardinerna framskymtar en indiskret herre, som vill hra och lra af s. k. gouttire. damernas ofrbehllsamma samsprk. Puffrmar ro moderna, hret r uppkammadt i valkar t sidorna. Ingen har bttre n Abraham Bosse (fdd Tours 1602, dd 1676) skildrat det franska folket under Ludvig XIII och hans maka, den spanskfdda Anne d'Autriche. Det kan ej nekas, att man ganska tydligt ser det franska behaget p hans gravyrer. De tala om en sllskapston, som redan brjade imponera p det friga Europa. Hvad drkten betrffar, rnte den inflytande af vissa lyxfrbud, utfrdade af Richelieu fr att stda den franska industrien. Srskildt var lagen strng mot guld- och silfverbroderier. Liksom drottningens bror, Filip IV i Spanien, anstrngde man sig att motarbeta spetskragen, och damerna fingo slutligen nja sig med slta hvita kragar.
i

155

c* M^tal que Tlutsm lianjj&r vCMrur^ enfe^re S^JtH^ en. hiefinc temf/.eflatiauc.etl^^u^^re,
.

^dtUfe ie /fflJat .fa-. _ Du dcjCfu^iP.

L^

Il fiuit

Me Ja.

vertu _Jarm amtri.

ig.

vtce

INSKRIFNING

KULLORNA OCH EXERCIS VID 1630-TALETS BRJAN.

la guerre, utgifna
i

Etsning ur yacques Callots Les grandes Misres de

Paris 1633.

Sextonhundratalet var krigets rhundrade. De flesta konstnrerna framhllo de lysande men Jacques Callot tecknade dess elnde. Fr sex kronor och femtio re vrfvade knektleverantren en soldat. Framme vid bordet fr krigaren sina pengar; om han nu skulle rymma, sedan hans namn uppskrifvits rullan, blir han hngd. I bakgrunden exercerar med spnstiga eleganta rrelser en afdelning under kommando af en officer. Bilden har en starkt krigisk stmning. Originalet r endast obetydligt strre n denna afbildning. Lothringen hrjades under 1630-talet p det mest barbariska stt af fransmnnen, men svrast af tyskar och svenskar, hvilka dr efterlmnat ett afskydt minne. Landet blef s utplundradt, att mnniskotande frekom, och bnderna bragtes till den yttersta frtviflan af de ra soldaterna, som vldfrde kvinnor, mrdade dibarn och uppto och frstrde allt tbart. Fr frsta gngen i konsthistorien skildras afsiktligt de fasor, som alltid medflja mrdandet, fven d det sker de organiserade lagliga former, som kallas krig.
sidorna,
i
i

156

<yg^..e:^c^iL

tou/umrjrJuinutlLuitdela. diuinc ^Aflre

.

Lcrs que tenant tSjpec, et la amrLC en

mjttn.
,

Mannic entterementle dueil dinie contre

JEile iu^e et/fu*ut l^ i^leut^ ui^nmatn.

Quijuelte le^ jjojlanr, lej- meurCf^,etJea imie Jhfis luy itiefiiie deiuent le imiet dtmc roue

StEGLING vid 163O-TALETS BRJAN.

Etsning ur Les grandes Misres de la guerre af Jacques Calloi.

nyttiga och ndvndiga straff, som anvndes fr att hlla soldatesken P en trstllning ligger den olycklige utstrckt och fastbunden vid Man har knckt benen hans kropp, prsten viftar med korset fr hans omtcknade sitt hjul. gon, och bdeln gr slut p elndet. Den uppfostrande och moraliska inverkan, som man intill vra tider tillskref betraktandet af en afrttning, gjorde, att man nskade mnga skdare Med muskterna upplagda p sina gafflar st soldater frdiga att till det rysliga skdespelet. ge eld p massan, om ett mummel skulle hras. Dessa ohyggliga straff bortsopades hufvudsakligen af upplysningstidens mera fritt tnkande frfattare, ehuru ej utan lifligt motstnd frn det bestendes vnner, hvilka kallade strafflindhumanitrt pjosk. ringarna fr

Ett af de

mnga

tukt, var steglingen.

157

Biskop Matteus Yrselius.

Mlning
af Rubens.

Omkring

1630.

Kpenhamns museum.

Det r ngot af rrande rlig fromhet i den gamle nittiorige Matteus Yrselius' bild. Mot den lackrda bakgrunden aftecknar sig det magra hufvudet och den hvita prem.onstratenserdrkten. De stela fingrarna, de frtorkade hnderna ha ett individuellt drag. Premonstratenserorden, uppkallad efter klostret Prmontr Frankrike, hade brjan af 1 1 00-talet bildats af den helige Norbert. Yrselius tillhrde denna orden och var abbot S:t Mikaels klosterkyrka Antwerpen. Den delstensprydda mitran str vid hans sida, och krklan, hans krokiga herdestaf, r smyckad med bde rkengelns och Marias bild. P vggen ser man hans vapen och det vackra valspket Omnibus oiiiJiia. Jmfrd med en Bellarmins hrdhet blir den fromhet, som lyser ur Yrselius' bruna gon, dubbelt sympatisk. Bgge riktningarna funnos inom 1600i i i
i

talets katolska kyrka.

158

Fransk protestantisk dam.

1630-TALETS frra hlft.

Gravyr af Abraham Bosse.

de franska protestanterna haft hrda dagar under Katarinas af Medici sner, s fingo de under sin f. d. trosbroder Henrik IV fr en kort tid en fridfullare tillvaro. Ediktet Nantes 1598 hade tillfrskrat dem bde religionsfrihet och skerhetsplatser. Dessa senare gingo de emellertid miste om vid den tid, d denna unga dam gladde sig t lifvet och retade
i

Om

sig t spetsfrbudet, r 1633.

Richelieu indrog de protestantiska skerhetsplatserna men lt religionsfriheten best. Slutaf den enhetsifrande Ludvig XIV r 1685, och frst hundra r senare terinfrdes trosfrihet t franska protestanter, tack vare principfasta och energiska med en betydlig del motvilja och fritnkares anstrngningar att uppvcka Frankrike ur den likgiltighet, hvarmed majoriteten af folket betraktade de evangeliska. frakt uppblandade Bosse sjlf var kalvinist. Damen r hr framstlld klagande fver nyssnmnda spetsfrbud, och den lilla spegeln, som hnger vid hennes sida, visar kanske ironiskt, att protestantdamerna, trots allt fromt tal, voro lika franska kvinnor som sina katolska medsystrar, hvilka gjorde narr af deras kanafr pryofta mycket orttvist neiska tungoml, d. v. s. lsar-jargon, och beskyllde dem

hgen upphfdes ocks denna

deri

och hyckleri.
159

RUBENS' TRDGRD.

163I.
i

Mlning af P. P. Kubens.

Gamla Pinakoteket

Munchen.

Rubens har under det sista decenniet af sitt lif otaliga gnger mlat sin idealtyp, den unga kpmansdottern Hlne Fourment, bde som portrtt och som Venus, S:ta Cecilia eller Andromeda. I december 1630 gifte sig den femtiotre-rige mannen med den sexton-riga flickan. Hr framstlles hon stor halmhatt, strlande af hlsa och fgring. Hennes make, svart spansk drkt, leder henne till den barockpaviljong, som han ltit uppfra efter sina egna ritningar trdgrden vid sitt palats Antvverpen. Hans son frsta giftet Nicolaus vandrar rd drkt bredvid sin nya, unga mamma. Trden blomma, springbrunnar sorla, tulpaner glda, och ngra dekorativa pfglar matas af en gammal gumma. Hr fanns tydligen allt, som kan sammanfattas under gonens begrelse, och ingen var vl mera berttigad och begfvad att njuta af allt detta n Rubens, sinneslustens ofvertrfflige
i i

skildrare.

160

."^V. 1^
M> J^^vjsife
Hr
f^

k
'*'""
'"^'.J^

Doktor Tulps anatomilektion.

[Mlning af Rembrandt. Museet
i

1632.

Haag.

Det var genom denna tafla Rembrandt blef ryktbar. Han var endast tjugusex r gammal, d den mlades. De tta medlemmarne af Amsterdams lkargille frevigades hr med ett lif och en skerhet, som fr en tid gjorde Rembrandt till en ganska bermd och omtyckt mlare. Sitt vrldsrykte fick han frst efter sin dd. P 1550-talet hade dissekering af mnniskolik bltfvit tillten Nederlnderna, och rtt snart blef det sedan modernt att hra frelsningar i samband ined dylika. Figurerna ro i kroppsstorlek. Doktor Tulp talar om handens muskler och gr med sin vnstra hand en rrelse, som tyckes antyda, att det r frga om fingrarnas sammandragning. Drkterna ro svarta med hvita kragar. Ansiktena ro i allmnhet vl individualiserade. Den franska skgganlggningen tyckes vara den moderna. Holland var vid denna tid nstan lika mycket vetenskapligt som konstnrligt afseende
i
i i

Europas frmsta

kulturstat.

161

Kardinal Bentivoglio. Omkring

Mlning af Anlon van Dyck.
Palazzo
Pitti,

1635.
Florens,

Hvilkeii frnm hllning hos denne 1600-tals-diplomat med statsmannens, italienarens och prstens tredubbla smidighet. Guido Bentivoglio fddes 1579 i Norditalien och var vid 1600-talets brjan pfligt sndebud i Plandern, dr han studerade landets historia. Under 1630-talet utgaf han en skildring af Nederlndernas uppror. Denna bok bermmes fr sin opartiskhet, och man behfver ej veta mer fr att frst, hur mycket den elegante vrldsmannen mste ha skilt sig frn den kolartro, som t. ex. hans kollega Bellarmin omfattade. Bentivoglio afled 1644 och hade under slutet af sitt lif varit ackrediterad vid det franska hofvet. Kraniets form tyder bde p frfining och andliga intressen, hnderna ro ngot konventionellt van Dyckska, msskjorta och spetsar ro mlade med konstnrens vanliga elegans.

162

H w H^K i 1 ^H H 1 1
^^^^^
^^i^"
j^.

^M

m
^^^Rr*

fl

^^H ^H^ wi^ ^^M ^^B^' k

*-3t^A

W\

f^^^^H

1 11 1 Wt B
^fl
^<9

^Bj^i^j^^H

'

"^

^^U

r\

Wt

^^^f

l-c^

^^BBt^MJ

?--iWM

^^^M\

Maria Louisa de
Mlning
af

Tassis.

Omkring

1630.

Anton van Dyck.

Gallerie Lichtenstein, Wien.

rikaste drkt efter franskt den vackra Maria Louisa de Tassis, som hr om ock ej frnmste portrttmlare, ej ser otkomligt hgvlboren ut, s kan dremot ingen neka till att den att dma efter portrttet sklmaktiga patricierfrun i Antwerpen var en vrdig modell. Hon tyckes i sin lskvrda person kunnat gldja sig ej blott t den rikedom, som enligt den gamla latinska minnesversen var utmrkande fr Antwerpen, utan ock t den sknhet, som enligt samma vers tillkom damerna Briigge. I hgra handen hller hon en prktig solfjder, bestende af en strutsplym, en omkring 1 630 modern sort, som bland annat anvndes af Antwerpens namnkunnigaste sknhet Hlne Rubens.

Lt vara,

att

mod

r afbildad af sin tids frnmaste,

163

Frsljningslokaler

Paris

brjan af 1630TALET.

Gravyr af Abraham Bosse.

Galerie du Palais, belget La 1630 mycket beskta bodarna De nya spetskragarna och handskarna, moderna blott sedan slutet p 1500-talet, hr. I den mellersta afdelningen nedtages en kartong med solfjdrar mlade af Bosse, samma person som gjort detta kopparstick. Han hade ocks tecknat titelbladet till Tristan L'Hermites tragedi Marianne, som var den stora dramatiska succsen r 1636 och som konkurrerade med Corneilles Le Cid. Det r kvartupplagan af Marianne, hvilken nu af den beskedliga bodfrken till vnster erbjudes t den unge kavalkragstfiar. Det liljeprydda draperiet p disken antyder, att man r hos Augustin jeren Coub, kungl. hofbokhandlare. Bland friga bcker i denna ansedda bokhandel mrkas L'Histoire de France och L'Histoire d'Espagne.
Cit

Bilden visar de nra Palais du

under

Justtce. frsljas

164

Skdespel ARTRUPP

Paris omkring 1635.

Kopparstick af Abraham Bosse.

om huru en teaterscen tog sig ut under den kopparstickets text afbildas hr skdespelarne i bertta, hur den phittige Guillaume hrmade hofmannen den tidens lawn-tennisspelare och hur han, kldd som en joueur de paume skmtar med krleken. Man fr fven se, hur fransmannen skrmmer den storskrflande spanjoren. komikern, den vid kopparstickets offentliggrande nyss, 1633, aflidne Gautier Garguille, kallad le vrai Gautier, meddelar texten, att man nnu efter hans dd skrattar t hans grimaser. Denne skdespelare, som utvecklade sin konst i Gautier Garguilles roll, motsvarande den italienska komediens Pantaleone, hette Hugues Guru och var en fverddig vissngare. Hotel de Bourgogne-teatern vid Rue Mauconseil hade uppfrts 1548. Hr spelades vid 1600-talets brjan grofkorniga farser. Frestllningen brjade kl, 3. Intill 1632, d komedien La Galerie du Palais uppfrdes, spelades tminstone subrettrollerna af en utkldd karl, men efter denna r 1635 utfrdades ett frbud att bra vrja satid utfrdes alla damroller af kvinnor. longen, d brk ofta uppstod. Det var i denna salong, Cyrano de Bergerac grlade, det var hr, psts det, som den lille MoHre fick sina frsta teaterintryck.
tid,

P denna bild fr man en god d Corneille var hgmodern. Hotel de Bourgogne, och verserna

frestllning

Enligt

Om

165

MONSEIGNEUR GaSTON AF OrLANS MOTTAGES

La CaPELLE DEN

OKTOBER

1634.

Kopparstick af Abraham Bosse.

Vid niotiden I mnskenet ha de hga herrarne galopperat fram mot nattkvarteret. anlnda de. Vindbryggan nedflles, kedjorna rassla, med facklor gr man monseigneur af Orleans till mtes, p 1600-tals-maner svngande de stora, fjderprydda hattarna. Gaston, hertig af Orleans, var fdd 1608 och hade af sin moder, Maria af Medici, rft hennes italienska rnklystnad. S lnge Richelieu lefde, var han monseigneurs af Orleans fiende, Bryssel fr att frsona och denna bild framstller Gaston tervndande frn sin landsflykt sig med brodern. D brodern Ludvig XIII aflidit, blef Gaston Frankrikes generalstthllare. Under Fronde-upproret intog han en vacklande hllning och frvisades af hofpartiet till Blois, dr han 1660 afled. D han ej efterlmnade manlig afkomma, indrogs hans hertigdme till kronan. Hans dotter Anne-Marie-Louise d' Orleans, hertiginna af Montpensier, var den lidelsefulla och kraftiga s. k. la grand e viadeinoiselle, hvilken utmrkte sig Fronde-upproret.
i
i

166

Skomakarverkstad

Paris p 1630-TALET.

Kopparstick af Abraham Bosse.

P sina kulturhistoriskt s gifvande kopparstick skildrar Bosse alla samhllslager. Hr Mstaren och mstarens fru arbeta, som underser man rtt in i en skomakarverkstad. skriften sger, fr deras gemensamma frdel och hlla gonen p sitt folk. Ingenstdes torde makarnes gemensamma arbete vara s vanligt och ha s djupa rtter som just i Frankrike. Gesllerna taga sig d och d en klunk vin och arbeta under sng och glam med kta gallisk arbetsgldje. I taket hnga en mngd kragstflar af den modernaste sorten. Gesllerna ro kldda i frskinn och baretter och ha bandrosetter p sina skor.
167

Sjuksalen

L'hospice de la Charit
Gravyr af Abraka??i Bosse.

Paris.

1630-TALET.

Bilden visar det inre af en sjuksal, dr munkar och unga damer i frgrunden samlas kring ett bord, p hvilket matvarorna frdelades i portioner t de sjuka. Under allt det elnde, krig och farsoter medfrde srskildt under denna tid, hade en del borgerliga och frnma kvinnor ifrigt skt organisera sjukvrden. Det var i synnerhet vlgrenhetens apostel St. Vincent de Paul (1576 1660), hvilken i Paris och landsorten lyckades p 1630-talet utrtta tminstone af energi och godhet. Unga flickor, som ej instngdes i kloster men i under alla hndelser mste aflgga kyskhetslftet, fingo af honom det farliga och mdosamma uppdraget att beska och vrda de sjuka. De frklarade sig anse srskildt de tillfllen, d Monsieur Vincent talade till dem, vara mera gldjande n ngon fest. Vincent de Paul frklarades r 1737 fr helgon. Det var dylika vlgrenhetsanstalter, hvilkas praktiska kristendom slog s starkt an p biskop Jesper Svedberg under dennes Paris-resa. Han ansg den frdelaktigt afsticka mot det dtida orto-

doxa kxandet hemma

Sverisre.

168

Fransk begrafning vid i6oo-talets midt.

Kopparstick af Abraham Bosse.

P den med tuktad sten belagda gatan skrider ett begrafningstg framt, betraktadt af en gumma och en del nyfikna barn. Kistan bres af sex munkar, och p densamma ligger en krans af rosor. Bruket att pryda kistan med blommor r mycket gammalt. Vid sidan gr en korgosse med ljus. Att man redan under i6oo-talets frra hlft brukade blotta hufvudet, d ett liktg passerade, ses af denna bild. Seden har bibehllit sig i Frankrike intill vra dagar. De arkitektoniska detaljerna, som synas p bilden, ro delvis typiska fr i6oo-talets Frankrike, s till exempel kyrktornets profil. Byggnaderna till hger ha senrenssansens nyktrare former, en art som, ehuru fdd i Italien, srskildt slog an p det franska lynnet.

169

LKUAISTRl. D'ESLOL-E.
(l-t

hjhilc JHatsti'c J'scolc;

J^s VHS dhnc cstiuiiycjii^cn

lyyTcha/ilcnt la discij)hnc
,-

,'Mj/s

hj

jutrcji Toiit

mi contrairc,

'.To

v ijm te mccques
qii

Ji h'iirj

jcux.

^A'ousttimc vji-mi L hniit, ^i-Jj/it la onfjitj qu'il jiijh-uit, '^foint lej i\-njcj a lii j!Ji:^^llc

t-tfcmbk plfurcr a Iciir tmiLC. QuanJ ils awrcnncnt kur Iccoii.

[Par vii JolastrL- fciitiiiuiit, ON^ont lljjirit qu'iiuj'cii faihacnt

(Doiit
ils itc

Si'Ji-'lir

Jitiljjbntplciiij Jiiiiuwihr:
\

Cfjoumm -loy
Oti chiTchois
ti

'./;

foii

fnfamc.
.

iicimcnt/c

tlijlraire

Jairc commc cux

Skola

Frankrike p 1630-TALET.

Kopparstick af Abraham Bosse.

lnga hr och sina nervikta kragar vistas i en sal full allra sista tiden tyckes man ha insett, att stillhet behfves fr att studierna skola bli rtt fruktbringande. Bekvmligheten var den minsta mjliga. Gossarne fingo t. o. m. st och skrifva vid ett tmligen hgt bord. Att riset spelade en stor roll behfver ej sgas. Med nedslagen min str en gynnare och hr de bannor, som understrykas med riset. En liten viktig primusnatur str bredvid, ifrig att f lsa upp sin lxa. De sm flickorna tyckas enbart f gna sig t odygd. De rulla kulor eller leka med katten, som hoppat upp p snghimmeln. D du var barn, skte du gra som de, anmrker
prydliga

De sm
stoj

gossarne

sitt

med

och lxlsningssurr. Ej frrn p

den

filosofiske frfattaren

till

underskriften.

170

Bal

Frankrike p 1630-TALET.
Gravyr af Abraham Bosse.

sal i slottet samlas en mngd eleganta herrar och damer. Drkterna, romaneska och kldsamma p samma gng. Han klirrar med sina I frgrunden till hger str en ung kavaljer med kappan p axeln. P axeln slnger den HUa fltan cadenette vanligen enligt modet frgyllda sporrar. bandprydd som p den mrke herrn till vnster, hvilken fvergtt till vnhga handgripligheter. tre par utanp Kristian IV af Danmiark bar en dylik cadenette. I silkesstrumpor, ofta burna skalden Malherbe sges ha burit elfva par p en gng slcrider den furstlige hvarandra dansren fram med fladdrande bandrosetter vid knet, ssom modet efter 1628 freskref. Paret pminner om de tider, d till och med den allvarlige Richelieu frde sin drottning,
I

en gobelngprydd

srskildt herrarnes, ro

Anna

af sterrike, 161 5
i

sarabanden.

Sedan
till

frekommo,

om

ock sparsamt, peruker

Vill

mngfaldiga bandrosetterna,
F"lorise

les galants.

du jag

skall

Corneilles

komedi La

galerie

du

Palais,

som

Frankrike. Ett annat tidsdrag r de ge dig en galant? sger Oronte spelades 1632. Ordleken galant

bandrosett och fven

med

betydelsen kurtisr vckte d

171

lje.

Barberare p 1630-TALET

Frankrike.

Gravyr af Abraham Bosse.

Hos en ung
tnger.

herre p modet infinner sig en barberare

med

sitt

bitrde och sina krus-

Barberaren r just sysselsatt med att brnna de martiaUska, uppvridna mustascherna, ty, versen sger, den unge herrn br det moderna skgget p samma stt som Ludvig XIII och RicheUeu, d. v. s. Htet hakskgg och mustascher. Sngen r nnu ej uppbddad. Under stdningen och damningen nedslppas de skyddande snggardinerna. En tafla med galant mne antyder, att man befinner sig en ungkarlsvning. Barberaren med sina blomklsliknande skorosetter frsker att gra den unge musketren om mjHgt nnu mer omtyckt af damerna, och drtill bidrager ej litet ett elegant skgg. Konung Ludvig XIII sjlf hll s mycket p ett dylikt, att han en dag, d ledsnaden p hofvet gjorde honom frtviflad, roade sig med att egenhndigt klippa och raka sina officerare p kinderna och blott lmna kvar pipskgg och mustascher. Det r klart, att detta mod anlades af alla, som ville ha det, som tiden Barberare brjade vid denna tid f ett strre anseende och ansgos till och kallade bel-air. med till ldre personers fasa lmpliga att hjlpa damerna vid deras hrkldsel.

som

172

Fettisdagsnjen

Frankrike p 1630-TALET.

Kopparstick af Abraham Bosse.

Fettisdagen iiiardi grs eller, som folket ibland nnu sger, carenie prenant firades Frankrike med grddandet af ppelplttar, en sorts matlagning, som af lder anses ge vissa fri- och rttigheter t familjemedlemmarne och alltid medfr fnissande och skmtande. Smflickorna intressera sig mest fr sjlfva tandet och lyckas t sig rdda ett helt fat med ppelbeigneter, utan tt de stora systrarna, upptagna af sin kurtis, mrka ngot. Till hger str en ung dam och speglar sig, innan hon stter sig till bords, en kavaljer med armen om sngstolpen meddelar henne sin egen med spegelns fverensstmmande sikt om hennes utseende. Man befinner sig i ett rikt hem, det antydes af den monumentala spisen och vggarnas gobelnger, och det kommer att g bde gladt och frikostigt till vid den kommande familjemltiden.

173

Hollndsk danstillstllning.
Mlning
af Pieter Codde.

1636.

Museet

Haag.

Bland

mlai'en

Pieter

Coddes

sllsynta

taflor

intager

denna en rangplats.

rsbarn

rhundradet, fddes Codde i Amsterdam och afled i denna stad 1678. P hans taflor r oftast godt humr rdande. Vrt Nationalmuseum har en alldeles frtrfflig bild af ett pokulerande sllskap herrar och damer. P den 1636 signerade taflan, som hr tergifves, br man srskildt lgga mrka till de frtjusande och glada damerna. De spritta af godt humr, vare sig de spela, prata eller ostyrigt och kokett figurera i kontradansen. Svarta lsa sidenklnningar fladdra, och deras npna ansikten afteckna sig mot de jttestora hvita kragarna. Codde tyckes med allt skl ha frlskat sig deras hvita nackar, hvilka srskildt framhllas genom den p 1630-talet moderna hrkldseln. Den dansande kavaljeren har en p 1630-talet mycket gammalmodig drkt, buren troligtvis p skmt.
i

med

174

Flamlndska kroggster p
Mlning
af

1630-TALET.
i

Adrian Brouwer.

Riksmuseet

Amsterdam.

konstnrliga

1600-talets bondmlare intager Adrian Brouwer frsta rummet, d det gller de kvaliteterna. Hans f men utskt artistiska mlningar ha alltid vckt knnares beundran. Han hade i Rubens en mktig vn och beskyddare. Att dryckenskap frkortat hans lif frefaller ej otroligt, ty d han p grund af sitt deltagande p hollndsk sida i fngelse, lyckades han inom kort skaffa sig en skuld p 8,000 Bredas belgring en tid sattes francs, hufvudsakligen fr dryckesvaror. Brouwer dog vid en lder af ngra och trettio r 1638 i
alla
i

Af

Antwerpen. Att hr

karlen, som str och sofver. Minen p r srdeles lyckad och gesten med

fr mycket r gonskenligt. Drplig r den tjocke modern, som anropas af sin i narrkpa utstyrda unge, handen utmrkt vl funnen. Att man hr sllskapet rker af smak och ej bara fr att deltaga i ett alamodiskt apspel, fr hvilket man beskyllde den tyska fverklassen, det framgr af den glade bonden med hollndsk kritpipa handen mssan. Hans anlete uttrycker lycksalighet, d. v. s. harmoni inom den och en reservpipa
i

bykrogen drickes

litet

sinnliga tillvaron.

175

mH" 1^^^^
'"^"v"

."^-ir--^

^^
-

ii
'~

'ifc^S^^HHI^*^^^^

W^'
'^ft'
^

-'^'^'^^^'C'^"^^
^.'-

'^^^^"C^"^'
^

HHH^^^H^^^^^Ifi^l^H
^^^j^-'" ""^f^

^^^^^p===^f ^^.

'Kp^

^^^^{^
'

JUNKER WiLLEM VAN HeYTHUYSEN.

Mlning af Frans Hals.
Museet
i

63 5.

Bryssel.

Ej mindre n tre gnger har Frans Hals afbildat junker Willem van Heythuysen. Frst den stora bilden, dr han med spotsk uppsyn lutar sig mot sitt svrd den bermda
i

taflan

Lichtensteinska galleriet

Wien

s p en hos Rotschild

Paris befinthg tafla och

slutligen

p denna bild. store Haarlem-mecenaten, van Heythuysen, har hr ftt en ovanligt intim skildring af sin stads bermdaste medborgare Frans Hals. Lekande med ett ridsp lutar han sig med en trtt melankolisk min tillbaka i sin stol. Vldiga sporrar sitta p hans kragstflar.

Den

176

HLNE RUBENS, FDD FOURMENT, MED SINA BARN.

Mlning af
P. P. Rubens.

OmKRING

636.

Louvren, Paris.

Denna mlning; r visserligen ej fullt frdig, men den hr konstnrligt hnseende till ngot af det mest fullndade, Rubens skapat. Saftig och fjunig som en mogen persika sitter fru Hlne med den 1633 fdde Frans p sktet. Barnet, med sin kldsamma barett, r ett verkligt litet aristokratbarn, under det att den lilla Klara Johanna, en omkring fyrarig flickunge, mer ser ut som ett tjockkindadt flamlndskt bondbarn. Taflan strlar af en underbar guldglans. Den fanns redan under 1700talet i fransk go och inkptes 1784 af Ludvig XVI. Sllan har Rubens lyckats till den grad som denna tafla framhlla den varma yppighet, som var utmrkande fr hans andra fru.
i i

177

23

Prins Baltasar Carlos

Mlning af Velazquez.

ridskolan.

Omkring

1635.

Grosvenor Gallery, London.

P ridskolans grd galopperar Filip IV:s och Isabellas af Frankrike lille son Baltasar Carlos, hela Spaniens favorit, fram p sin tunga spanska hst. Den unge prinsen har ngon uppvisning och visar nu sin skicklighet galoppen, 1600-talets och barockens lsklingstakt, full af grandeza. Den allsmktige Don Gasparo de Guzman, grefve af Olivarez, hertig af San Lucar de Barrameda, Spaniens frste minister, rcker ut handen t ridlraren, som fverlmnar en lans t honom. De spanska kungliga hstarna blefvo feta, ty sedan fursten vl ridit dem en gng, fingo de ej anvndas af andra. P balkongen sknjas Filip och Isabella. Prins Baltasar Carlos afled som yngling och r mest bekant genom Velazquez' utmrkta portrtt af honom. Denna tafla r troligen en skiss till det stora portrttet i Pradogalleriet, dr den lille med hgtidlig min galopperar med fltherrestafven i hand. Fdd 1629 var han tidigt van vid ceremonist upptrdande, och det berttas, att d han som trerig hyllades af adel, prster och Castiliens stnder, lyckades han sitta fyra timmar orrlig i sin stol utan att grina eller freta sig ngot
i

opassande.
178

Armand Jean du
Fr
del

Plessis,

hertig de Richelieu,

kardinalsdrkt.

Mlning af Philippe de Champaigne.

sitt

Louvren, Paris.

hel

palats Palais Cardinal, sedermera Palais Royal, lt den store kardinalen mla en En mer framstende tolkare af af hvilka denna torde vara den frnmsta. karaktrer n Champaigne fanns ej i det dvarande Frankrike.
taflor,

Den jrnhrde statsmannen, som knckte protestanternas och hgadelns makt och grundlade ett envlde, hvaraf han sjlf frst njt maktens stma, och lyckades ge den habsburgska dynastien ett farhgt sr samt nd hann med att, 1635, grundlgga Franska akademien, var sannerligen en s mngfrestande och mngtydig person, att uppgiften krfde en stor konstnr. I sin purpurrda kardinalsdrkt med Helgeandsordens ljusbl band om halsen hller han den s ifrigt efterstrfvade kardinalsbirettan i handen. Ansiktet, med fransk skgganlggning, vnder sig mot skdaren. Kallt och strngt bhckar han rtt fram. Det berttas, att d han helt ovntadt fick veta sin utnmning till kardinal, han fvervldigad af gldje hoppat och dansat i vild frtjusning. Budbraren blef s hpen fver den stele, hgtidlige statsmannens beteende, att han nstan fll i vanmakt. Richelieu blef minister 1624 och afled 1642, femtiosju r gammal.
179

Bedjande franciskanermunk.
Mlning
I
z.i

Midten af i6oo-talet.
National Gallery, London.

Fra?icesco Zurbaran.

sin spetsiga kapuschong, med rep om Hfvet och en frsnkt brinnande bn. Munkmlaren Zurbaran, som munkarnes uppfattning, som knde deras utseende lefde sig s helt in grund, har hr gjort en tafla af den starkaste intensitet. Han verkar nstan hemskt, denne spanske munk, framskymtande ur svarta skuggor och utan ett spr af den gldje, som utmrkte Frans frn Assisi, denne italienske Kristustyp, som Franciskanerorden stiftades 1208. Den fverfldade af krlek till bde mnniskor och djur. spetsiga kapuschong munken br antyder, att han tillhr den strngare afdelningen af franciskanerorden, som under namn af kapuciner bildades r 1525. De fingo r 1619 en sjlfstndig stllning under egen ordensgeneral, voro folkpredikanter och betraktades af trettioriga krigets soldater oftast med vrdnad, om de ocks ej alltid voro skyddade mot rheter och groft hn.

sin

bruna franciskanerkpa
handen, ligger
i

och

ddskalle

munken

180

Ung hollndska.
Mlning
af Rembrandt.

1635.
Berlin.

ges

tif

Karl von der Heydt.

lskliga

r i brjan af sin vistelse i Amsterdam, Rembrandt har mlat detta sjlfulla och damportrtt. En diskret, tjusande doft af kvinnlighet siar en till mtes frn denna bild, nu en prydnad i herr Karl von der Heydts samling Berlin. Hon br 1630-talets kldsamma hrkldsel. kta prlor i fyra rader pryda halsen och glnsa mot en tredubbel, beundransvrdt vl mlad spetskrage. Briljantrosetterna i krage och hr antyda, att det r en frmgen ung dam. Hon frefaller att vara omkring tjugufem r. Hufvudet bjes ltt framt, hon drmmer helt skert om dyrbarare saker n spetsar och juveler, tminstone anar man en sjlisk rikedom hos henne. Ar det mlarens, modellens eller bgges frtjnst?

Det

ibi

Fransk bondmltid.
Mlning af brderna Le Nain.

1642.

Louvren, Paris.

Det har visat sig omjligt fr konsthistorien att definitivt skilja mellan brderna Antoine, Louis och Mathieu Le Nain. Som genremlare var Louis, dd 1648, den frnmste. Denna krfva bild af franska bnder, som frtra sitt brd och vin utan flamlndsk uppsluppenhet eller italienska gester, har en gallisk frfining och tyckes jfva de 1600-talets beskrifningar, som pst, att de franska bnderna mer liknade djur n mnniskor. Den vackra, i bsta mening realistiska tonen frhjes genom den gulgr frgen p de grofva klderna, och endast det rda vinet glasen ger litet frggldje t taflan. Som konstverk str bilden hgt, som fransk folklifsskildring frn 1600-talets midt r den oskattbar. Den r vrdig Frankrike, Europas frnmsta bondland med sin sparsamma och kraftiga landtbefolkning, som tar arbetet p fullt allvar. Under ytterligare hundrafemtio r skulle dessa arma bncier f bra alla brdor staten. Lifvet kunde ej te sig s rosenfrgadt fr dem som fr de hofmn, hvilka uppvaktade den snitt skulle likna det kungliga lille konung Ludvig XIV och lto gra sig drkter, som barnets kostymer.
i
i

182

H!UllBipi|( imn>B ,| |lii

Grafisk atelj

Paris.

1642.

Gravyr af Abraham Bosse.

intressanta bild visar, hur man trycker kopparstick. Till vnster i bakgrunden en karl och gnider in den med grafstickeln behandlade kopparplten med svrta, gjord, enligt hvad Bosse upplyser, af ntolja, sot och vindrgg. Sedan plten blifvit ingniden med svrta, aftorkas den med en linnelapp, s att svrtan endast stannar i de af grafstickeln ristade frdjupningarna. I frgrunden str en kopparsticicare, troligen Bosse sjlf, och lgger ett fuktadt papper p plten. Midt i rummet str en stor koppartryckspress, med hvilken aftrycken gras. En mngd kopparstick ro upphngda till torkning. Somliga af dessa

Denna

str

frestlla korsfstelsen.

Afven arbetsklassen

bar,

som bilden

visar,

under 1600-talet lngt hr.

183

Gammal dam

vid sin toalett.

i6oo-talets frra hlft.

Kopparstick af yeremias Falck.

Efter en mlning ur Rubens' skola.

Det r i sanning ett vrdigt konstverk, den utmrkte koppargravren frn Danzig, polacken Jeremias Falck, utvalt fr att prfva sin grafstickel p. r 1656, d Falck vistades Amsterdam, fanns denna tafla i borgmstaren Gerhard He Reynsts kabinett. Hur fverlgset ro ej tygsorterna och blommorna tergifna, hvilka smakfulla motsttningar af svart och hvitt. Sjlfva spegelglaset fr kroppslighet p kopparsticket. Och slutligen, med hvilken nstan demonisk storhet r ej den gamla, rika koketten skildrad. Det hrjade ansiktet br trots allt vittne om att det nog en gng kunnat vinna mns hjrtan och sinnen. Men nu lyser elakheten i hennes drag. Hon r som en gammal drottning Ehsabet, hrd och frfrusen sysslar hon det sista med delstenar, prlor och sminkburkar och mrker ej alls, att de tv bastanta tjnstflickorna skratta t henne, d de profva en strutsfjder i hennes frgade hr. Trots all sin bondaktighet ha de ungdomens lockelse, och hvilken ungdoms- och krleksdryck .den gamla n bestller af sin doktor, kan hon ej tfla med ungdomen, och drfr hatar hon den af hela sin sjl.
i i

184

FEBRVARIVS
i

En.Tcrvcnt

ciujaic. gclidis

iub PilciLms. olLt

Qiu Ciirios

liimiLint, minBacchaiiaiui vivttnt.

El Japibus gauJctTocta culin.i siiisCiuda Mcent palsini Ixvis oblonia mcniis.

Mjtcrics
]-.uiis

Et Sttigio viiUu cuGuiniLttiir nonioVera loaimrciuilquis lifloluDDa:^nione

proclis

a UiUi ta, Miigirc. tuic c(t

SttiltitijJi),nulltum D.-cnionis intus linDes.

/.M./J S^ir^,

r Ml'l.Jr,l fililjjir.

Kock
Kopparstick af

vid midten af i6oo-talet.

efter

Matkam

mlning af Joachim von Sandrart.

Sextonhundratalet r yppighetens rhundrade. Barocken lskade frodiga, hgbarmade sknheter, vin i vldiga silfverpokaler, mat i ondliga mngder och serverad med pomp och stt. I procession inburos stekar och pastejer. Dessa senare innehllo ibland, oaptitligt nog, lefvande fglar eller kaninungar, hvilka sedan hoppade ut p bordet. P den meddelade bilden tfla den plockade gsen och den frnjde kksmstaren i vlfddhet. En egendomligt stark tidsstmning hvilar fver detta kopparstick. Den latinska versen sger i fri svensk fversttning ungefr fljande:
Fiskar s stora och frska hr kokas
rtter
i i

gldheta pannor,

ngande kk. Blodiga stycken af ktt ligga spridda p rymliga borden, orsak till mycket berm, dle Magirus, fr dig. Mngen, som gr. hgtidlig omkring, dock dyrkar gud Backus, och med en dyster blick sker han dlja sitt fel. Sanning sga jag vill: du, som ltsas vara ett helgon, drskap visar dri, lustan dock bor i ditt brst.
massor det finns
uti det

Joachim von Sandrart fddes 1606 i Frankfurt am Main och dog 1688 NLirnberg. Ar 1649 mlade han den stora fredsbanketten Niirnberg. I sin konst det ser man p kocken hr ofvan har han pverkats af Rubens. Hans bermda konsthistoriska arbete Die deutsche

Akademie der Bau-, Bildhauer- und Malerkunst utkom

185

Nurnberg

1675.

24

Jm^ caLt,ruii cnuLfj maku ricp nxuin'-'

ifnfWinJ-CT-Mi.m anlOVtlX traihshaire

CjfJ'

'- ,

"^

jmmrtni^

.fi-irvw

n/tnp^iJz

Cjntnuzik fur

tirvth

mim tli^M

Engelsk dam

vinterdrkt.

1643.

Kopparstick af Wenceslaus Hollar.

Det r i synnerhet genom sina kostymbilder, som Hollar r knd. Wenceslaus Hollar fddes i Prag 1607. D Tilly slog Fredrik, vinterkonungen, p Hvita berget, var Hollar blott en trettonrig gosse, men ocks han trffades af olyckan, ty hans familj blef s utplundrad, att Wenceslaus mste sluta med studierna och bege sig till Frankfurt a/M, dr han hos Merian lrde sig kopparstickets svra konst. I Merians atelj fstes trettioriga krigets fltslag p kopparplten. Under senare hlften af sitt lif vistades Hollar i England, dr han efter

mycket arbete utfattig afled 1677. Den unga engelska damen sin vinterdrkt r helt skert ovanligt riktig som kostymbild, ty Hollar var p 1600-talet detsamma som Amman och Stimmer voro p 1500-talet, d. v. s. en noggrann drktskildrare. Hga klackar och skorosett tyckas eljest icke hra tillsammans med muff. Muffen var under 600- talets midt och slut s omtyckt, att t. o. m. herrar vid franska hofvet buro den. Masken anvndes hr fr att skydda hyn, ett bruk som redan
i

under medeltiden frekom.

186

Engelsk dam

sommardrkt.

1644.

Kopparstick af Wenceslaits Hcllar.

I motsats till vidstende bild, dr en londonfrken muff och mask gr ut och promevinterkylan ganska vl framhllen genom de tydliga rkpelarna bakgrunden nerar rder p denna bild af en dam under inbrdeskriget full sommar. Utmrkande fr den tidens damsilhuett r ansvllningen p midten genom en tunik med ansats till turnyr. Hr skyddas ansiktet af en slja, men som versen sger: hennes frtjusande nacke och hals ro bara>, och fr att skydda dessa tyckes hon anse solfjderns flktar vara tillrckliga. Det brjar nu bli bistra tider fr vrldsliga damer, och hon tnker helt visst med frakt p de snrflande puritaner och rundhufvuden, som redan nsta r skulle f fvertaget.
i

Snart

skulle

Ddasynden Pimple och Kmpagodtroneskamp White

skulle vara synd och

parlamentet bestmma

om hvad som

hvad som skulle vara

187

rtt.

Tv flamlndska krlekspar.
Kopparstick af Schelte a Bolswert.

Omkring

1645.

Efter mlniDg af Chfisiopk

van der Lamen.

En bild ur njeslifvet i Antwerpen, sdant det gestaltade sig efter Rubens' dd. Det r kavaljerer frn trettioriga krigets sista dagar, som hr hos de tv lskvrda damerna njuta af en fridfull stund, dubbelt vlgrande efter alla faror och frsakelser. Herrarnes eleganta handrrelser tyckas antyda, att man nnu s lnge hller sig till teoretiska diskussioner om krlekens vsen. Man lgge mrke till damens sirliga, d moderna stt att hlla glaset i foten. Konstnren r den tmligen obetydlige Christoph van der Lamen, hvilkens egenskap af Fdd omkring 161 5, blef han mstare i sin tids skildrare rddat hans namn frn glmskan. Antwerpen och afled i denna stad 165 1. Hans mlningar behandla ofta sllskapslifvet. P denna bild torde originalet ej obetydligt blifvit upphjlpt af den ypperlige gravren Schelte a Bolswert, en af de allra frnmsta Rubcns-gravrerna, hvilken hr visar sig som en utmrkt tolkare fven af den eleganta samtida vrlden.

\:^'=:^

#^wli'^ ^ fe

IS.

m.

-v

m^
<

iJ!^ Ll

^M

1,

Separatfred mellan Spanien och Holland afslutes

Mlning
i

Munster

d.

15

maj

1648.

af Terborch.

National Gallery, London.

P ett alla hnseenden beundransvrdt stt skildrar den store hollndske genremlaren Gerhard Terborch slutakten af det lnga krig, som hans fosterland frt fr sin sjlfstndighet. Protokollet r nyss upplst. Med upprckta hnder aflgga nu de spanska och hollndska delegerade ed p fredsfrdraget. Taflan, knappast mer n en half meter bred, innehller en mngd prktigt individualiserade typer. Nstan alla ro svartkldda, i frgrunden till hger bildar en rdkldd herre med bla sammetsstrumpor en prktig frgeffekt. Terborch, som blott begrde 6,000 gulden fr sitt msterverk, lyckades aldrig slja det. D det DemJdoffska galleriet 1868 gick p auktion, reste den franske mlaren Meissonnier enkom till Paris frn Rivieran fr denna taflas skull. Han pstod, att hvarje ansikte var s utmrkt mladt, att det var vrdt resans kostnad och besvr att blott f betrakta taflan. Taflan inkptes af markisen af Hertford fr 220,000 francs och sknktes af hans son Sir Richard Wallace, 1800-talets strste konstmecenat, till National Gallery London, dr den r en af de frnmsta prydnaderna.
i

189

il

i
^^:4''.j

w%

PFVEN INNOCENTIUS
Mlning af
Velnzqicez.

X.

1649.

Palazzo Doria,

Rom.

af 1500-talets fulaste pfve, Leo X, gjorde ett frsta rangens portrtt, s Velazquez af Innocentius X, en af de fulaste som burit tiaran, 1600-talets vackraste pfveportrtt. Giovanni Baptista Pamfili fddes 1572 och valdes 1644 till pfve. I konklaven ansgs han frst vara fr ful till pfve. Hans protest mot den westfaliska freden var oskadligare fr det allmnna n hans stt att lta Kyrkostatens brottslingar kpa sig fria frn straff. Den nra ttiorige, lifskraftige gubben r rdbl ansiktet, p hufvudet har han en rd Allt r rdt p detta portrtt utom msskjortan, fr hvilkens blndande hvithet niozetta. hans svgerska Donna Olympia faktiskt hade att svara. Denna maktlystna kvinna hade ej nog med hushllsbestyren, hon inverkade ej sllan p kyrkan och Kyrkostaten. Velazquez' msterverk vckte srskildt inom Roms konstnrskretsar den strsta beundran. Till belning erhll konstnren en guldkedja. Han ndgades som caballero neka att mla for penningar och betraktade sig dessutom genom sin stllning till sin konung absolut frhindrad att taga ln eller kontanter af ngon annan n Filip IV.

Liksom Rafael

gjorde

190

Fltherren Alessandro del Borro triumferande p slkten Rarberinis fana

Mlning af oknd
italiensk mstare.

1650.

Museet

Berlin.

En lngvarig konsthistorisk strid har under som man velat tillskrifva Velazquez. Det visar

ratal frts
sig

om hvem som
att

mlat denna

tafla,

dock mer och mer,

han

ej

kan vara

upphofsmannen, utan taflan torde hrrra frn ngon italiensk konstnr p 1600-talet. Det r italienaren markis Alessandro del Borro frn Arezzo, Ferdinands II:s af Toscana hrfrare mot pfven Urban VIII af slkten Barberini. Spanien hade ocks tskilligt otaldt med denne pfve, p hvars rdhvita med bin prydda fana den framstende generalen med ett uttryck af hgmodig elakhet trampar. Det r ett ofrlikneligt exemplar af dessa genom vllefnad och dryckjom uppsvllda legogeneraler, hvilka slde sin vrja och endast genom en hrfin grns skiljas frn strtrfvare. Ar 1649 kom del Borro till Madrid och erbjd Filip IV sina tjnster. Han skickades till det alltid upproriska Katalonien, som borde drnkas blod. Han hade god framgng men sttte sig med hgste beflhafvaren. Det r antagligen denna del Borros vistelse Spanien, som gjort, att Velazquez ansetts vara taflans uppi

hofsman.
191

Generalstaternas seans
Mlning
af

Haag
i

165

i.

Dirk van Deelen.

Museet

Haag.

riksfrsamlingen hade under ret 165 1 viktiga sammantrden. Stthllaren hade aflidit, och de tre hundra medlemmarne diskutera ifrigt p de grna bnkarna byggnadskomplexet Binnenhofs stora sal. I taket hnga spanska flaggor, segertecken erfrade i kriget, men deras syn kan ej hindra sndringen. De federalistiskt separatistiska intressena segra, och ej ens religionsfrgan kan lngre ena, utan religionen frklaras vara en ensak fr hvarje provins. P bordet midten lser man det vid detta tillflle nstan ironiska hollndska valsprket: Concordia res parvae crescunt. Skulle ngon frarga sig t pminnelsen, att genom endrkt fven det lilla kan tillvxa, mlad p koppar uppfllas, men d dljes ocks hela s kan den nedre delen af taflan den debatterande frsamlingen. Genom sina mrka drkter och toppiga svarta hattar pminna de hollndska politikerna mycket om de engelska parlamentsledamterna, som vid denna tid under Cromwells ledning brjade sina arbeten.

Den hollndska
II

Vilhelm
i

192

RKEHERTIG LeOPOLD ViLHELMS GALLERI

Mlning af David Teniers
d. y.

BrYSSEL. 165I.

Museet

Bryssel.

alldeles srskild grad gller detta Sextonhundratalet r konstkabinettens gyllene tid, och de lnder, dr medlemmar af huset Habsburgs spanska eller sterrikiska gren regerade. Deras konstsamlingar f dock ej jmfras med vra museer, ty de voro allt annat n offentliga och endast tillgngliga fr hofkretsen och ngra ytterligt f gynnade mlare. Frst under 1700-talets allra sista r kan man tala om offentliga museer. Den konstlskande rkehertig Leopold Vilhelm af sterrike var sedan 1647 stthllare de spanska Nederlnderna. Flanderns d mest bermde konstnr, den hufvudsakligen genom sina krogscener bekante David Teniers d. y., blef hans hofmlare, hans ayiida de cniara och hjlpte kammarherre honom dessutom vid tafvelsamlandet. P denna bild ser man, hur konstnren fr stthllaren visar ngra teckningar. Till vnster p den med taflor okonstnrligt fverhopade vggen ser man S:ta Margareta med draken. En gardin beskyddar denna Giulio Romanos tafla, som man d trodde vara af Rafael. Tizians Danae Neapel vid denna Filosoferna nu af Giorgione nu i Wien och fver denna Tizians portrtt af konsthandlaren Strada visa Leopold Vilhelms smak fr italienska taflor. Men han uppskattade fven Teniers' egen konst och lr ha tilltit hans bnder att sitta modell fr konstnren midt ibland dessa dyrbara taflor och bronser.
i

om

193

25

kii-iKi^ 1MO.V
l\
'^^l

i>N.
Dt
1
I

Ml
VI
I

LB

C^ROI.O GU.STAUQ
"i<

N l.l

M,i

1),
^1

ll\^

l\

IIOO) IC^rtK'
1

>ll<FVi
(l(
n
1 1 1

KOnTCM

S k \I

Kh \I^
\

k H
"..

StN ,U-r
1"
1)^ ~

('iMPt-MAKF-frUAIXO Nf,C non SrATii

-CoMrn N?' K. A i\ O BREMtR-l'EPD.t,WRANC.ELSVRC Makitwi Ul"

|-||i~ Fr<\l

irb- \\IM1P

MOllfMfNT} CKriCrOMS.MMK

CFfKBr FT

Svenske fltmarskalken Karl Gustaf Wrangel.

Kopparstick frn 1655 af yercmias Falck
efter

1652.

mlning af David Klcker Ehrenstrahl.

stolt utseende,

Samtiden beskref Karl Gustaf Wrangel som en man med vackert men

ordhllig, frikostig men lttretlig och mycket svag fr knet. Han fddes 1613 p det Skokloster, han sjlf skulle gra s prktigt. Innan han fyllt tjugu r, deltog han med utmrkelse i trettioriga kriget, bland annat vid Liitzen, och blef 1638, blott 24-rig, generalmajor. Under resor i Frankrike hade han insupit franskt vsende, ngot som lades honom till last af hans

kamrater.

Under
ej illa

redde sig

med

kriget mot Danmark p sina starka motstndare.

Det var under befl af honom, som den svenska

i

1640-talet

fick

Wrangel

befl fver flottan och

till Bodensjn, dr krigsbytet gjorde den vinningslystne officern freden slts blef han ^ generalguvernr i Pommern, och han deltog sedan Karl Gustafs polska och danska krig. Ar 1655, d detta stick utfrdes, blef han lagman i Nrke. Ssom riksamiral och Karl XI:s frmyndare har man sagt att han den egennyttiga frmyndarregeringen var den allra egennyttigaste. Hans politik bestod i att rda till krig lika godt med hvem det n var. Karl Gustaf Wrangel afled 1676. Ehrenstrahl har under sitt frsta besk i Sverige mlat honom med dragen vrja, galopperande framfr de svenska Fltmarskalken r ifrd lderkyller och vldiga kragtrupperna p sin eleganta hst. stflar. Gravyren r ett praktstycke af den utmrkte polske gravren Jeremias Falck, som vistades som kopparstickare i drottning Kristinas tjnst under 1650-talets frra hlft.

armen mycket
i

1646

trngde

nda

rik.

Samma

194

Kristina af Sverige mottages

Paris den 8 sept. 1656.

Samtida koloreradt kopparstick.

Kristina sommaren 1654 lmnat Sverige och dess krona, begaf hon sig till Rom, dr Missnjd med sina vnner i den sysselsatte sig med studier, njen och politiserande. heliga staden, reste hon sommaren 1656 till Paris fr att skaffa sig politiskt understd vid franska hofvet. Denna gravyr visar, hur drottningen mottages, ridande p en hvit gngare, som af tv pager ledes fram mot en tronhimmel med svenska vapnet. Underskriften r pklistrad och frsedd med det oriktiga rtalet 1659. Under denna fastsatta lapp lses:

hon

La

dais par ordre expres du Roy aimable Souvereine Mais son diuin esprit qui a pour nostre foy Humili ce coeur de Reyne Luy fait refuser cet honneur
ville offre ce

cette

Que

lon vient rendre a sa grandeur.

Det var sledes p Ludvig XIV:s uttryckliga befallning, som t denna lskvrda hrskarinna erbjds den afbildade tronhimmeln, men, fortstter versen, hennes gudomliga sjl, som dmjukat detta drottninghjrta fr vr trosbeknnelse, kommer henne att afsl denna heder,

som gnats hennes

Monsieur,

storhet.

ett slott p landet af Anna af sterrike, kungen och hvilka enligt en gravyr, dr detta mte afbildas, gingo henne tio steg till mtes och mottogo henne avec toutes les caresses imaginables. Aret drp blef hon, genom att lta nedsticka sin frrdiske fverstallmstare Monaldeschi, opopulr i hela Frankrike.

Ngot senare mottogs hon p

195

Velazquez' atelj.
Mlning af Velazquez.

Omkring
i

1656.

Pradomuseet

Madrid.

Frnsedt det hga konstnrliga vrdet, har denna tafla fven ett betydande kulturhistoriskt sin atelj hedern att f afbilda sin konung och hans unga Filip IV:s hofmlare har drottning andra giftet, Marianne. Bgge synas spegeln p fondvggen. Velazquez sjlf det enda fullt skra sjlfportrttet granskar sina kungliga modeller. Prinsessan Margareta, sedermera gift med kejsar Leopold I af sterrike, r hufvudpersonen, ikldd den oformliga spanska drkten. Den knbjande Maria Agostina Sarmiento rcker henne vatten en Hten lerbgare. Hofidioten Maria Barbola med sitt onaturligt uppsvllda hufvud och dvrgen Nicolasico Pertusato ro enligt spanskt mindre finknsligt bruk stllda till det furstliga barnets frfogande. I nunnedrkt upptrder dona Marcela de UUoa. Frnma spanjorskor kldde sig ibland dylik drkt fr att ge ett kloster ytterligare anseende. Efter de tv tcka hoffrknarna kallas taflan i Spanien Las meninas, hoffrknarna. Hvad frgen betrffar, r prinsessans klnning gr med rda rosetter, den knbjande meninans olivgrn och idiotflickans blgrn med silfverrnder. P Velazquez' strnga men o.xx^iv.otxicx svarta drkt lyser det rda St. Jago^.c..v.. ^^ .x.^.x smakfulla o v Cl. ditmladt eftert korset som han efter mnga om och men erhll, sedan konungen gtt i god fr hans adliga kvahtet och pfven 1659 dispenserat honom frn det celibatslfte, som eljest medfljde denna andliga riddarorden.
dylikt.
i

..ex

196

MLAREN Jan VERMEERS ATELJR

Mlning af Jan Vermeer frn
Delft.

DELFT.

1660-TALET.
i

.Czerningalleriet

Wien.

trffar,

Ssom mlare af Jan Vermeer

mycket
sig

luften

ett

rum

drfr tycker

det af bildade gonblicket ett s intensivt lif, att man vara med de handlande och snart sagdt vntar, att de skola rra sig. Hr ser man in i konstnrens egen atelj. Han sjlf i korta byxor och hvita strumpor vnder skdaren ryggen. Man lgge mrke till, hur vl hret r mladt! I ljuset str en frtjusande modell. Det r Farna, den unga hollndskan skall frestlla, ty ryktets trumpet hller hon i ena handen och i den andra en bok. P hufvudet br hon en lagerkrans. Hon aftecknar sig mot en af dessa dekorativa 1600-tals kartor, som gra sig s bra p vggen. Denna tafla har ursprungligen hetat Ryktet, och utgr ett motstycke till en tafla, kallad Religionen,

frn Delft vara dyrbara taflor lefver

torde, bde hvad tekniken och stmningsinnehllet beoupphunnen. P hans sllsynta, mycket efterskta och

nu

Haags museum.
Hans

Jan Vermeer var vid sin dd 1675 endast fyrtiotre r gammal. hgsta konstnrliga egenskaper med en exakt verklighetsskildring. gller att trnga in tidsatmosfren, idealiska.
i

De

taflor frena de ro sledes, d det

197

Ludvig XIV och Filip IV mtas p Fasann

Gravyr af Jeaurai
efter

Bidassoafloden.
le

1660.

en gobelng,

till

hvilken Charles

Brun

gjort kartongen.

Omgifna af sina hoflierrar, nrma sig de bda konungarne hvarandra. Grnsen r utsin enorma krinolin mrkt i sjlfva mattan. Utom den hvitkldda prinsessan Maria Teresia r den spanska gruppen ifrd mrka drkter. P den spanska sidan hade Velazquez anordnat dekoreringen. Det var vid detta tillflle han drog sig den ddliga sjukdom, som samma ktenskapet mellan Ludvig och Maria Teresia slts den 6 juni 1660. r ndade hans lif. Redan frut var frlofningen aftalad, och den spanska hofkrnikan berttar, hur den unga fstslottet Madrid brukade nigande hlsa sin blifvande makes portrtt. mn hvarje morgon Hon var en enkel, gudfruktig och god dam. Hennes son Ludvig, kallad le grand dauphin, var Ludvig XV:s farfar. Bilden visar p den franska sidan en mngfald, lysande af bl och rda drkter, och man ser, hur yfviga de blonda och de svarta franska perukerna ro jmfrda med spanjorernas lnga naturliga hr. En annan skillnad r fransmnnens enorma skorosetter.
i i

198

Teater
Mlning af

det fria

Bryssel.

Omkring

1660.
i

Adam van

der Meulen.

Lichlensteinska galleriet

Wien.

hade

var under 1600-talet ofantligt stort fverallt i Europa. Under 1500-talet den moderna teaterbyggnaden uppsttt, men lngt in p nsta rhundrade spelade man flerstdes ocks fria luften p tillflliga trstllningar. S var t. ex. ofta fallet i Spanien, och som bilden visar, brukades det fven Flandern. P ett torg i Bryssel ser man en liten provisorisk teaterscen, dr en herre och ngra damer upptrda. Torglifvet r roande tergifvet. Svl p den lilla hundvagnen frgrunden som p det stora ekipaget i mellanplanet ser man, att de kande sitta som i en omnibus. Detta var mngenstdes bruket under 1600-talet. Adam van der Meulen var fdd Bryssel 1632 och dog i Paris 1690. Mest bekanta ro hans taflor af Ludvigs fltslag och belgringar och hans bilder, dr man ser de kungliga vagTeaterintresset
i

Italien

narna hlsade af knfallande bnder.

199

Hollndsk sngkammare p
Mlning af Jan
Steen.

i66o-talet.
London.

Buckingham Palace.

r 1649 hade Jan Steen i Haag ktat dottern till den nu s hgt uppskattade landskapsmlaren Jan van Goyen, af hvilken vrt Nationalmuseum ger flera ypperliga taflor. Margareta Steen, fdd van Goyen, r hufvudpersonen p denna npna och lustiga tafla, som mlades Den lilla behndiga frun, som framtiden skulle komma att lgga litet fr mycket p 1663. hullet, sitter hr morgonsolens sken och drar p sig strumporna. Historien upplyser ej, om man under 1600-talet allmnhet drog p sig strumporna sist eller om det var ett individuellt srdrag fr fru Margareta Steen. Sngen med de tta frhngena hade under hela 1600-talet en nstan kubisk form. En ljusstake str p nattduksbordet. De tofifelaktiga skorna ro sedan kvllen frut placerade med en viss konstnrlig nonchalans. Frn en bjlke i taket hnger en liten treflig mssingsljuskrona.
i i
i

200

Hollndsk flicka
Mlning af Jan

hnsgrden.
Museet
i

i6do.

Stcai.

Haag.

Vid en ankdamm och omgifven af en skara hns sitter den Ulla tcka slottsfrken p dr hon lagt sin bredskyggiga hatt. Hon ger sin lammunge mjlk ur en skl. Med en ggkorg under armen gr en gammal flintskallig tjnare frbi och gnar sin unga frken en blick af hjrtlig beundran. fven den trasige dvrgen till vnster p trappan fr htet gldje af den ljusa oskulden, som kta barnslig omedvetenhet frnjer sig med sina djur.
stentrappan,
i

porten ser man ett sttligt slott resa sina trappstegsgaflar fver vattengrafven. Inne i slottet kacklas kanske lika lifligt som p hnsgrden under resonerandet om de hotande farorna frn Frankrike. Man bermmer eller klandrar Jan de Witt fr hans fredliga politik. Jan Steen hade i allmnhet en helt annan mnessfr och skildrade helst det lgre folket. Hr har han fr omvxlings skull visat oss det lilla hollndska aristrokratbarnet mellan sitt lamm och sin minimale king Charles-hund.

Genom

20

26

Hollndsk interir frn omkring

Mlning af Jan Ven/ieer
frn Delft.

1660.
Berlin.

Museet

F hollndska mlare undvika det anekdotiska draget sina taflor den grad som Jan Vermeer frn Delft, stllet ro de alla fyllda med det rikaste stmningsinnehll.
i
i i

En
str

flicka

ljusrd

och

ser

p.

Bakgrunden

klnning dricker ett glas vin. En man kldsamt draperad mantel r en ljusgr Vigg^ som lter de olika figurerna komma till
i

sin rtt.

Den toppiga hatten, som den unge mannen br, r af samma form som den samtidigt England burna puritanhatten. D brttena krympte ihop, uppstod hos efterkommande till de till Amerika utvandrade ^.pilgrim fathers p amerikansk botten den hga hatten. Anvnd i England och Frankrike under 1700-talets sista rtionden, har den blifvit den stende hattypen frn 1800-talet. Det r vr >-hga hatts direkta fregngare, som sledes .synes p denna tafla.
i

202

En litterr frenings utflykt

Mlning
af

till landet.
Sfee72.

Bild frn i66o-talet.

Jan

Museet

Bryssel.

Man glmde ej att roa sig i i6oo-talets Holland. Hr framstlles ett af de mnga litterra sllskap, som funnos snart sagdt inom alla klasser. Rhetorikerkammern kallades de, och vltalighet och poesi skulle utgra deras ideella krna. Ett sllskap ur den lgre medelklassen har gjort en landtutflykt. Det prisbelnade skaldestycket upplses af den med ett skrp, liksom i vra ordenssllskap, prydde ordfranden. Utanfr gycklar folkmassan, och dr inne r det egentligen endast fanbraren, som hller sig allvarlig. De friga tyckas vilja fverg till programmets senare del, och mest otlig r helt naturligt sllskapets lustigkurre, kldd narrkpa. Han gr sin handgripliga krleksfrklaring till den gladlynta uppasserskan. En krans med rosor hnger dagen till ra i vrdshussalens tak.
i

203

'

^^11

M N>
'-

VT

W^^HOlb^
St

^M^^mj^^^IBMI^h

B^^^^^^^^. ^^^^
'

^^^^^^^^^1

i,

fel;

^^^^^^^^^^^^ ^

1 n
-

K'

^^1
k%
'fl

m^
"f^m
^S^^Ht

KHMr^iwi
-

_7^^^^L

^-I^

^ifl
r

^P'-"lils

iM^^^^^^H^^^H^HI^v

iiF^n^^^^^^^^^^r^B

n
Hollndsk skrddarverkstad,
Mlning af
Q.
i

66 i.

Brekeknkam.

Riksmuseet

Amsterdam.

Quirin van Brekelenkam lefde i Leyden och afled denna stad i668. Han r representerad i vrt Nationalmuseum. En af hans bsta taflor r den hr afbildade interiren frn en hollndsk skrddarverkstad p i66o-talet. En gumma med den vanliga hollndska hinken p armen visar skrddaren en gammal kostym som skall upprustas, och denne gr en gest, som torde betyda: Det lnar ej mdan. P det vldiga bordet sitta mstaren, hans gesll och lrpojke. En skrddarsax af samma form, som nnu brukas, ligger p bordet. En landskapsypperliga sdana kunde d fr tiden fs fr tre fyra gulden tafla hnger svart ram
i

p vggen.

204

Franske finansministern Nicolas Foucquet.

Kopparstick och teckning af R. Nanieuil.

66 i.

Portrttet r ett af kopparstickskonstens msterverk utan vank och lyte, dr det psykoRobert Nanteuil (1626 1678), logiska greppet r lika skert, som tekniken r fullndad. Frankrikes strste kopparstickare, har hr tecknat och stuckit en fransman, hvilken trots sin enkla drkt var rikare n konungen och som p sin egendom Vaux gjorde ett anteciperadt Versailles, dr Le Notre anlade trdgrdar, dr Molire frfattade t honom och dr Vatel, vrldens ryktbaraste kock, beredde hans mat. Som surintendent des finances under ren 1652 1661 lyckades han roffa t sig millioner i massa, och det berttas, att konungen, hvilken med Colberts tillhjlp upptckt hans falska rkenskaper, en gng, d Foucquet 1661 hade sin sista lysande fest i Vaux, yttrat till sina nrmaste: Skall man ej kunna frm detta herrskap att kasta upp? Foucquet hade genom kolossala bestickningar skaffat sig fresprkare och till och med kpt drottningens biktfar, men strax efter nyssnmnda fest greps han och anklagades fr hgfrrderi, d man hittat en plan, att han med sin^ slkt skulle dra sig tillbaka till ett befst stlle, om konungen skulle upptcka hans brott. klagaren yrkade p hngning, men domen lydde p konfiskation och fngelse. Nicolas Foucquet afled 1680. Mazarin hade ocks stulit, men han gick fri, ty, sade Voltaire, det passar ej fr alla att gra samma fel.

205

^!**^'
-

lik'
....

-^
-

Frestnd ARNE fr kldeshandlarskret

Mlning af Rembrandt.
I

Amsterdam

66 i.

Riksmuseet

Amsterdam.

Rembrandts
mesters

sista

samlade kring
i

de staalstora tafla framstller frestndarne fr kldeshandlarskret ett bord med en rd orientalisk bordduk och sysselsatta med att
hvita kragar och svarta drkter ha alla spetsiga filtl]attar med stora en barhufvad tjnare. Vggen utgres af en mrkbrun trpanel.

granska rkenskaperna.
brtten.

De fem herrarne Bakom synes

Denna stora regent-mlning, d. v. s. bild af ett skrs frestndare, fvertrffar i konstnrliga frtjnster, tminstone enligt de flesta konstforskares mening, alla liknande mlningar. Man fr liksom en flkt frn i6oo-talets Holland och fattar dess borgerskaps styrka och storhet, nr man ser dessa fem allvarliga herrar sitta och resonera om frsljningen af det svarta klde, som under i6oo-talets midt var modernt i hela Europa.
2o6

Tv nunnor

Port Royal-klostret vid Versailles.

af Philippe de Chanipaigne.

1662.

Mlning
I

Louvre.

Paris.

Royal-kloster, hvilket under 1700-talets frsta rtionden skulle upplsas p fasthllande vid Jansenius' lrosatser, bodde p 1660-talet de tv afbildade nunnorna, Catherine Agnes d'Arnould, syster till den bermda mre Anglique, och Suzanne de Champaigne, dotter till konstverkets upphofsman. Den utmrkte portrttmlaren visar sig hr i sin strnga asketiska konst ha just samma ideal, som gjorde klostret och dess gynnare till frbittrade fiender af jesuitiskt vsende. Litteraturkritikern Sainte Beuve sger ocks om denna bild: Taflan passade till platsens anda och smak, allt i den r uppriktigt mlaren och Efter en fjorton mnaders feber och lamhet bemodellerna alla ro sanningslskare. rttar den latinska inskriften terfick Suzanne sin hlsa genom ett under, som fljde p Cahar therines brinnande bn. Taflan mlades fr att hugfsta detta under. De tv kvinnorna man sagt utstrlade ett inre ljus, och det ligger en rrande trosvisshet fver deras ansikten. Det enkla rummet med sin trstol med halmfltning, en modell nnu mycket bruklig i Frankrike, passar i detta kloster, dr man undvek musiken ssom ett fr vrldsligt nje och dr
detta

Port

grund af

sitt

man

till

och

med med

ovilja

sg en blomma.

Philippe de Champaigne fddes i Bryssel 1602 men lefde i Paris, dr han 1672 afled. Han har djupt trffat en sida i den franska nationalkaraktren, Calvins ande, en viss logisk och lagisk hrdhet.

207

Gumma, som lser till bords.

Mlning af Nicolas Maes.
Riksmuseet
i

i66o-talet.
Amsterdam.

En vackrare och mera psykologiskt verklighetstrogen skildring af det samlande af hela personligheten, som utgr krnpunkten i bnens strkande och rogifvande inflytande, kan svrligen tnkas. Man kan anse, att under i6oo-talet i de protestantiska lnderna ett jmviktslge inom det religisa hade intrdt. Alla eller nstan alla trodde fast p lrans sanning, och samma rrande trosvisshet och tacksamhet, hvarmed den hollndska gumman tackar fr sin fisk och sin glnsande brdbulle, terfinnes i den psalm, som den danske biskop Kingo skref ungefr samtidigt:
saasom Sand og uden Maade som Havsens dybe Vand er Herrens Naade,
Utallig
lian mit Hoved daglig overgyder, hver Morgen i min Skaal en Naade uden Maal

som

til

mig

nedflyder.

af sitt lif pverkades Maes af fransk konst. Hans hembilder hans frsta ro utmrkta. Hur diskret r ej katten insatt p denna bild. Kanske har med katten velat sinnebildligt framstlla, hur hungern brjar gnaga i gumman, men nnu vet hon ej sjlf af det, hon hvilar sig efter allt slp i sin bn till all god gfvas gifvare och vederkvicker sin sjl med bnen och s sin kropp med all den goda maten. Nicolas Maes fddes i Dortrecht 1632 och afled 1693 Amsterdam.
.slutet
stil
i

Mot

hollndska konstnren

20 8

Kortspelande gosse och flicka.

Mlning af Nicolns Maes.

i66o-talet.

National Gallery, London.

Nicolas Maes hr till de f hollndska mlare, hvilka under i6oo-talets senare hlft mlade genretaflor i kroppsstorlek. Af den ldrande Rembrandt erhll han undervisning och fick genom honom intresse fr ljusdunklet. Maes' taflor ha ofta ett egendomligt porsonligt och starkt koloristiskt drag. En rd frgton af praktfull verkan finnes i ofvan afbildade stora tafla, dr fven ansiktena, srskildt gossens, ro uppfattade med psykologisk skarpblick. Han r en brdmogen, blek gosse med sitt tjocka hr, som tyckes ha sugit all must ur ansiktet, ett osundt stadsbarn, som uppvuxit vid ngon trng och stinkande kanal i Amsterdam. Vissa af Maes' taflor verka helt moderna. S r fallet med en figurrik framstllning af badande gossar, ett ovanligt mne den hollndska skolan. Denna tafla pminner med sina hvita kroppar och mrka skuggor om den franska romantikens mlare Gricault.
i

209

27

Gerhard Terborch som rdsherre

Mlning af Gerhard Terborch 1617

Deventer.
1.

i66o-talet.

168

Museet

Haag.

Den utmrkte hollndske genremlaren Terborch har i detta sjlfporttt framhllit just det drag af frfinad borgerlighet, som r utmrkande fr hans utskta sm taflor ur det dagliga lifvet i Deventer, Breflsande dam, Faderlig frmaning och andra. Det r en betydlig sjlfmedvetenhet, som hvilar fver representanten fr den hollndska staden Deventer. Svart hade nyligen blifvit modernt till och med bland damerna. Man tyckte, att det sg prydligt och respektabelt ut med motsttningen mellan den hvita kragen och den svarta drkten. Bilden torde ha tillkommit p 1660-talet. Peruken hade d under ett par rtionden spridt sig fver Europa. WestRedan 1648, d Terborch i Miinster mlade deltagarne
i

faliska freden,

hade den

frsta

peruken kommit
210

till

Rom.

ti lon

^mra

L'(uj)- !r^

^'

''

'

s}

Henri de Lokraine, grefve d'Harcourt.

Kopparstick
I
cif

1667.

Antoine Masson.

Efter mlning af Nic. Mignard.

kta barockstil berttar den franska underskriften

sig r s stor

han skaffat

krlek, att kalla sig d'Harcourt.

om denne krigare i lejonman, att den ra och rttvis, och man skall fr honom ha s mycken vrdnad och liksom stora konungar taga namnet Augustus, s skola de ryktbaraste hjltar lata

Henri, grefve d'Harcourt, var yngste son (cadet) af huset Lothringen och kallas, d han bibehll det gamla bruket att bra en prla i rat, cadet la perle. Fdd 1601, vann grefve d'Harcourt redan tidigt sina sporrar som krigare. Sin frnmsta bragd utfrde han vid Turin 1646, d han intog denna stad. Slagen af spanjorerna vid Lerida, segrade han ter fver dem vid Valenciennes. Under fronden var han vacklande men slutade p hofvets sida och fick guvernrskapet fver Anjou. Han afled 1666. Denna koppargravyr, utfrd ret efter hans dd af den frtrfflige gravren A. Masson, hr till de mest fullndade stick, som ngonsin tillkommit. Mustascherna voro kanske de sista i Frankrike. Den gamle fltherren bibehller ocks sitt kyller. Man behfver sannerligen ej se, att den Helige Andes ordenstecken hnger p hans brst, fr att begripa, att det r en fransk dling af allra finaste kvalitet man har framfr sig. Hvarje linie i detta portrtt talar om frfining och sjlfmedvetande.

21

St. Nikolaus' fest

under i66o-talets frsta hlft.

Sieen.

Mlning af Jan

Riksmuseet

Amsterdam.
i

P denna kostliga barnbild skildrar den store Jan Steen, hur S:t Nikolausfesten tillgr hans hem. Nikolausdagen, den 6 december, firades i Holland och fven i Tyskland med gfvor barnen. Ibland lades dessa presenter i skorna. En npen flicka rcker t den stortill tjutande Thaddeus Steen en sko med ett ris instucket, en fin pik af helgonet. Men det r ej s Hon farligt, ty en fryntlig gammal tant i bakgrunden vinkar hemlighetsfullt t tjufpojken. rummet bredvid. Den lilla Elisabet har fatt en docka, troligen fretyckes ha ngot trstrikt stllande den HUe Johannes, och br p en liten hink med leksaker, som mamman skmsamt ber att f. Flickan frstr skmtet. En gynnare med ovanligt humoristiskt uttryck i en ansiktet pekar finger t den grtande Thaddeus. Ngra brd och jttepepparkakor korg i frgrunden ro afsedda fr festens senare del.
i i

212

-Kpmannen Geelvinks
Mlning

familj.

Omkring
i

1660.

af Gabriel Meizu.

Museet

Berlin.

Gabriel Metzu hr till de hollndska s. k. smmlarne, som med utskt smak och den minutisa noggrannhet utfrde sina bilder ur hemlifvet samt anvnde sig af ett litet format. Konstnren fddes i Leyden omkring 1630 och lefde i Amsterdam, dr han 1667 afled. ofvanstende bild har Metzu skildrat ett rikt hollndskt hem vid tiden omkring 1660. I I sjlfmedveten stllning med sin hga svarta hatt p bordet sitter kpmannen Geelvink omgifven af de sina. Vggarna ro kldda med gyllenlder. En strre tafla med sttligt snidad ram r till hlften dold af en gardin. Dylika gardiner anvndes under 16- och 1700- talen fr att skydda tafiorna mot solen eller obehriga blickar. Det kan ej nekas, att denna portrttgrupp trots sina friska frger och mlarens tekniska skicklighet ser vl uppstlld ut. Den har i alla hndelser bde kulturhistoriskt och konstnrligt vrde.

mest

213

Jean Baptiste Poquelin Molire.

Portrtt af Pierre Alignard.

Omkring

1660.

Chantilly.

strste

Mignard har vl aldrig ntt s hgt som detta portrtt af Molire, dr Frankrikes komedifrfattares ansikte tittar fram under den yfviga allongeperuken lika naturligt
i

mnskligt, som hans eget friska frfattarskap skiljer sig genom samma egenskaper frn tidens uppstyltade litteraturuppfattning. Melankoli och humor sammansmlta i detta sltrakade ansikte, och gonens p en gng skarpa och sorgsna bhck talar om en sjl, som ser djupare n till ytan. Jean Baptiste Poquelin fddes 1622 i Paris. Redan i6_46 genomreste han som skdespelare den franska landsorten och antog konstnrsnamnet Molire. r 1658 bosatte han sig i

och

dr han verkade som skdespelare och frfattare. Ibland fick han gra tjnst som kamtnartjnare hos Ludvig XIV, hvilken knappast kunde ana, att den man, som bddade hans
Paris,

sng och ngon gng fick ta upp den portion kall fgel, som instlldes till den matfriske konungens nattmltid, var tidens strste frfattare. Bland Molires lustspel mrkas Les prcieuses ridicules 1659, Le misanthrope 1666, Tartuffe 1667 och Le mlade imaginaire. Vid fjrde frestllningen af Le mlade imaginaire, d han sjlf spelade den inbillningssjuke, blef han genom en egendomlig dets ironi ddhgt sjuk och afled efter ngra timmar den 17

februari

1673.

214

Marie de Rabutin Chantal, markisinna af Svign.

Mlning af Robert Nantiuil.

Omkring

1670.

Marie de Rabutin Chantal fddes 1626, blef tidigt fader- och moderls men fick i olikhet flesta andra franska unga flickor ej ngon klosteruppfostran utan erhll genom sin onkel en mycket grundligare handledning. Som adertonrig bortgiftes hon med markis de Svign och hade med honom en son samt en dotter, till hvilken hon sedermera skref sina en duell 1651. Madame de Svigns bermdhet daterar ryktbara bref. Hennes man stupade sig frn hennes nketid. Frst tilldrog hon sig uppmrksamhet, d en samling af hennes bref beslagtogs hos finansministern Nic. Foucquet, hvilken p grund af storartade frsnillningar afsattes och fngslades. Sjlf hade hon drvidlag intet att frebr sig. Hennes bref till den dyrkade dottern, som sedan 1669 var gift med grefve de Grignan, guvernr i Provence, utgra tillsammans fjorton band. Sprudlande af kvickhet, p en gng lekande och fulla med viktiga upplysningar, ro dessa bref bde ur litteraturhistorisk och kulturhistorisk synpunkt ovrderliga. Ludvig XIV:s hof har hr ftt en lika snillrik som invigd skildrare. Portrttet, tillkommet omkring 1660, visar ett intelligent och sympatiskt ansikte, omramadt af korkskrufslockar. Halsen r prydd med de hgmoderna kta prlorna. Det vittnar mycket godt om upphofsmannen Robert Nanteuil, som dock frmst var kopparstickare. Han var rsbarn med ladanie de Svign och afled 1678. Markisinnan sjlf dog 1696.

med de

215

Lkarbesk

Holland.
ymi
Steen.

Omkring
i

1670.

Mlning af

Museet

Haag.

Molire,
tillter

sig

som litteraturen med sdan frkrlek gycklar med den frnumstiga lkarkren, Le mlade imaginaire att fven skmta med patientens pjoskiga egoism. Jan
i

Steen, eljest s drastisk, anvnder i sina lkarbilder en mera diskret drift, och denna gr nstan alltid ut fver ngon ung dam, som lider af alltfr stark hjrtverksamhet. Hr var det en plikt att erknna sin ofrmga och hnvisa till naturlkekonsten; hr hjlpte ej ingnidning .med litet prstfett, en salfva, som trots det fina namnet bestod af svinister med ngra droppar rosenessens, ja ej ens aftappandet af det heta blodet, hvilket eljest alltid ansgs tillrdligt. Sjukdomsorsaken var hr ofta en kpman Amsterdam eller ngon ung lrd i Leyden. P denna bild knner doktorn i sin toppiga hatt sin mer n vanligt lskliga patient p pulsen. Hans fula ansikte grinar underkunnigt, och tjnarinnan tyckes gissa hans tanke. Frken r kldd i den vackra plsbrmade sammetskofta, som under denna tid var s modern Holland. Fyrfatet ger ej tillrckligt vrme; husets dotter har nyss sagt till om en brasa. Modern frstr ej hennes humorer, men doktorn vet, att mnniskoknnedom r till nytta, d det gller att stlla riktig diagnos.
i i

216

Husmodern och tjnsteflickan.

Mlning af Pieter de Hooch.

Omkring
i

1670.

Eremitagemuseet

St.

Petersburg.

1681)

af Jan Vermeer frn Delft och Gerhard Terborch intager Pieter de Hooch (1632 de frmsta rummen bland de hollndska genremlarne, och dessa tre torde hra till de nu fr tiden hgst betalade och mest efterskta. Pieter de Hooch har tv ypperliga interirer vrt Nationalmuseum. Hur sympatisk och fulldig frefaller ej denna fina, borgerliga hollndska kultur. Man fr g till Danmark fr att nu f se ngot liknande. Kokerskan har varit p torget och kpt en fisk, hon strcker fram sin hink med fisken, p hvilken husmodern kastar en granskande blick. fver den lilla trdgrden ser man genom drren p den hvita trdgrdsmuren ut till kanalen. Bakom skymta tegelhus, hga fasader, som visa tegellifvet och som ro prydda af hvita ornament. Till och med den fula tjnsteflickan ser hollndskt prydlig ut.

Vid sidan
ett af

21;

28

Franska soldaternas framfart

Holland

1672.

Kopparstick af Romijn de Hooglie.

Han

Kopparstickaren Romijn de Hooghe fddes omkring 1645 och afled 1708 i Haarlem. har graverat kostymbilder och krigsbilder, bland hvilka senare mrkes en skildring af slaget vid Narva. D Frankrike 1672 frklarade Holland krig, befann sig landet en vdlig belgenhet ej minst drigenom, att landtfrsvaret fljd af de politiska partiernas oenighet var mycket fri i

I sitt raseri mot styrelsen mrdade folket republikens statssekreterare, rdspensionren Jan de VVitt och dennes bror amiralen Cornelis de Witt, hvilka lmnat landet utan frsvar. Ohygghg var de franska truppernas framfart. Bilden visar, hur soldaterna som vilddjur mrda och brnna. En krigare har tagit upp en liten flicka fr att kasta henne i elden. Hon leker, intet ondt anande, med fjderbusken hans hatt. Med faderlig omsorg fr sina soldater hade den franske beflhafvaren, hertigen af Luxembourg, sagt: Roa er, mina barn, plundra och vldtag. I yttersta nd beslt man att vlja den unge Vilhelm af Oranien (sedermera Vilhelm III af England) till stthllare. Man genombrt flodernas och hafvets frdmningar och tvang genom en ofantlig fversvmning den franska hren till tertg.

summadt.

218

Frukost

en hollndsk vrdshustrdgrd.
Mlning
i

Omkring

1670.

af

Jan

Steen.

Uffizigalleriet

Florens.

Leyden, mlade grna de pittoreska vrdshustrdgrdarna, Jan Steen, sjlf vrdshusvrd matlust och godt humr erstta elegans och komfort. Hr ser man ett lskande par, som slagit sig ned, mannen p en bnk af ytterst obekvm konstruktion. Af flickan upptcker man hufvudsakligen den hvita trefliga nacken. Den landtliga mltiden, l, brd och skinka, r uppdukad p ett par brder p en tunna. En liten ovanligt tjufpojksaktig kringvandrande fiolspelare, som gr frn vrdshus till vrdshus, lifvar upp stmningen. Frn det tobaksrkning blef modern Holland, hvilket skedde omkring 1600, anvndes hr lnga kritpipor, hvilka tndes med kol ur ett litet fyrfat af den art, som hr str p bnken.
dr
i

219

Fransk dam

sitt
efter

badrum.

Omkring
Si.

1680.

Gravyr af Bazin

mlning af y. B. de

yean.

Bland de ytterst sllsynta genreframstllningarna frn Ludvig XIV:s hofaristokrati intager denna bild en framstende plats. I dessa smrum, rduits, som genom skrmar och afbalkningar flngo ett hemtrefligare utseende n de stora praktsalarna, drog man sig tillbaka fr att knna sig hemmastadd. Det gamla Versaillesslottet hade en mngd af dylika krypin. Hr afbildas ett rum, dr orneringen hvitt och guld tyder p en strng, frfinad smak. P marmorgolfvet str ett jttestort rkelsekrl och ett metallbcken, lmpadt fr fotbad. Under det senare 1500-talet och under 1600-talet hade man i allmnhet slutat upp med att bada. Det rknades egendomligt nog som fritnkeri, i synnerhet fr damer. En 1644 utgifven bok rder visserligen att bada ngon gng, tvtta hnderna en gng om dagen och ansiktet nstan lika ofta, men man var rdd fr vatten. P en schslong sitter en modedam, en s. k. prcieuse. Dessa indelades les illustres, les grandes och les ridicules. Det var ej blott med de senare man skmtade. Den kvicka sknheten Ninon de TEnclos 1616 1706, som hann med att vara lskvrd mot Richelieu och vnlig mot Voltaire, kallade prcieuserna p grund Den af deras pryderi och subtila resonerande om krleken fr les jansnistes de Tamour. unga damen, som sitter p sin sommarsng, tyckes dock ej bli ahtfr vettskrmd af den elegante kavaljeren, som skyler sitt ansikte, fr att tala med den tidens sprk, blndad af s
i
i

mycken

sknhet.

220

Ludvig xiv frlnar r

1682

Helgeandsordens bla band t sin sonson Ludvig, HERTIG af BOURGOGNE.

Efter mlning af Watteau.

Gravyr af Nic. de Larmessin.

Det r^troligen en gogne (1682 17 1 2)

prinsessa,
,

som

hller det

hvars frnmsta insats

i

anledning att skrifva Tlmaque och att le grand Dauphin (1661 dansmstarhllning ser barnets fader, Ludvig i/il) den hgtidliga akten. Rockarna voro omkring 1680 ofta bruna eller bla, knappar och strumpor af samma frg. Sjlfva snittet p rocken fr just vid denna tid den definitiva form, som Den var en tsittande lifrock och strcker sig lngt in p 1700-talet. justaucorps hade lnga rmar. Den nrmaste af damerna har sin klnning garnerad med tvrband, s. k. den svllande yppiga stil, i hvilken Le Pautre tecknar, pryder rummet. falbalas. En vas Watteau fddes 1684 och dog 1721. Trettioett r af hans korta Uf infalla sledes under Ludvig den stores regering. Men denna bild kan, hur tidstroget den n mlats, ej anses som samtida, ty den hgviktiga hndelsen infaller tv r fre konstnrens fdelse. En M. Antoine Dieu ville i gobelng lta afbilda tilldragelser ur Ludvig XIV:s lif och uppdrog t Watteau att gra en kartong af ofvannmnda mne. Det r en afbildning af denna kartong, som hr meddelas. Ngon gobelng lr aldrig ha blifvit utfrd efter densamma.

Ludvig, hertig af Bourhistorien r att ha gett sin lrare Fnlon sinom tid gifva lifvet t Ludvig den XV. Med
i

hga lindebarnet

221

-V

'M\\

friii)iini('i!rli niii

i-'n'

iiu,-> |-Mi'ii

itihii-ii

|Tirfii'ii

Tysk adlig dam p i68o-talet.

Kopparstick af E. Hainzehnann.
Efter mlning af J.
C. Beyschlag,

fdd Zobely in Pfersen, hvilken 1660 sg dagens ljus i Augsburg 1686. Troget redogr gravyren fr hennes yttre. Grna gr man in p versens ord, att man i hennes portrtt ser dygdens afbild. Man pminner sig nstan en Cranachs prudenthga borgerlighet, d man ser denna adliga dam, som, i likhet med s mnga af hennes ras, trots alla fina anor pminner om btirgerliche Klich. J. C. Beyschlag, verksam mellan ren 1645 171 2, freDet glest sltkammade hret, handen, som stder faller att ha varit en redbar portrttmlare. sig p hften, allt antyder en reel smborgerlighet, om ocks armband och brosch och ej minst sjlfva bestllningen af ett s dyrbart minne som det vackra kopparsticket visar, att den adliga damen tillhrde en rik familj.

Det r Regina
i

Amman,

och

sin lders vr afled

222

<

Il

-.ii,'.

i1
'

^B:f'

'^'^'^H

^^^

'>
'

*/^^^^5^*

*^^^S^fi^
.'
'-

ff^

w
%=
^/

j^^P-?%j

jp^*^^
i
-,^

mw^f
'

J ^^^
\

^ ^ta

i"

fe'
1680-TALETS BRJAN.
Elle.
Versailles.

MaDAME de MaINTENON och hennes brorsdotter.

Mlning af Ferdinand

Frangoise d'Aubign fddes 1635 och blef som mycket ung gift med skalden Paul Scarron, mest knd fr sitt arbete Le roman comique, dr han besl<rifver ett kringvandrande teatersllskap. nka 1660, blef hon uppfostrarinna fr Ludvig XIV:s barn med Mmie de Montespan. Slutligen uttrngde hon denna senare och vann till den grad konungens hjrta, att han troligen 1685 hemlighet lt viga sig vid den femtioriga nkan. Samma r frmdde den religist mycket intresserade damen konungen till upphfvandet af det nantesiska ediktet genom att vcka den ldrande konungens samvetsbetnkligheter, och den protestantfrfljelse, som nu brjade, hade hennes lifliga sympati. Gud betjnar sig af alla medel, var detta fall hennes valsprk. I St. Cyr anordnade hon en uppfostringsanstalt fr unga flickor. P statens styrelse utfvade den kraftiga kvinnan ett stort inflytande, tillsatte ministrar och fltherrar och var ett std fr kungen under den dystra tiden. Hon upphjdes 1688 till markisinna de Maintenon men upptrdde hela sitt lif blott som hofdam. P bilden frefaller den imponerande kvinnan trots sin lder ha bibehllit sin sknhet. Brorsdottern sedermera hertiginna de Noailles knner sig trygg hos sin hga tant, hela Frankrikes grand'tante, som sitter kapprak och strng den stora Louis XlV-stolen. M:me de Maintenon dog 17 19.

223

Brunnsmstaren

Medevi och hans sner.

Gripsholm.

1689.

jMlning af Ehrenstrahl.

Medevi suurbrunn i stergtland nra Vttern r Sveriges ldsta hlsobrunn. Uppgenom den i vr odlings historia ryktbare lkaren Urban Hjrne r 1678, beskyddades den af riksnkedrottningen Hedvig Eleonora och blef under 1600-talets sista rtionden flitigt beskt af den hgsta aristokratien. Aurora Knigsmark vistades hr 1682 och berttar om njeslifvet med dess ringrnningar, maskerader och ridfrder. Den stolta Aurora beskrifver
tckt

slunda

sin

ridtoalett:

smycken och eldfrgade plymer.

en dam, hvars mltiden begynte,
fick

med guld och silfver, diamantEn gng upptrdde hon som tragedien tillsammans med namn och fdelse ej intresserar, men som var vacker som en ngel. D
Som
vanligt bar jag eldfrgad drkt

ngeln aflgsna

sig,

\.y

det passade

ej,
i

att

en oadlig satt

till

bords

med de
1698)

hgvlborna.

hos August den starke,

tafla

Det mtte ha gtt lika ceremonist till Medevi som vid hoffesterna dr den vackra svenskan hade sin glansperiod. Ehrenstrahls (1629

af brunnskarlarne,

frsta bilder ur det dagliga lifvet,

som isknka det hlsobringande vattnet, torde vara en som med konstnrlig pretention mlats vrt land.
i

af de

224

Sarah, hertiginna af Marlborough.

Mlning
af

Omkring
Althorp.

1690.

GoUfried Kttelkr.

Hos Lord Spencer p

r 1678 gifte sig den adertonriga Sarah Jennings med fverste John Churchill, som genom sin egen och sin hustrus begfning, omttHga regirighet och penningtrst skulle,
enligt

Macauly,

bli

engelsk

hertig,

riksfurste,

fverbeflhafvare t en stor koalition, skilje-

hvad han nnu mera vrderade, den rikaste underste i Europa. Med af ren ofrminskad lidelse lskade Marlborough sin maka, som med en yppig figur och ett pikant ansikte, inramadt af ett prktigt hr, och ej minst genom sin lidelsefullhet gjorde den mktige till slaf, darrande fr hennes trar och stampningar. Hr framstlles hon i den negligartade drkt, som vid 1600-talets slut var modern England, med ett uttryck sitt ansikte af hgmod, pryderi och lystenhet i frening. Mest ryktbart r hertiginnans frhllande till Jakob II:s dotter prinsessan Anna. Denna hga dam, som 1702 blef drottning, styrdes frn sin barndom till onden 17 11 af hertiginnan. bref I frtroligt samsprk och betecknades Anna med Mrs Morley och Sarah med Mrs Freeman. Ett kraftprof var den senares

domare mellan mktiga

furstar och,

lyckade frsk att f Anna att vid revolutionen 1688 fvergifva sin far. Hertiginnan dog 1744, och de sista decennierna af sitt lnga lif anvnde hon till att utgjuta sin galla och hann nd ej allt hvad hon nskade, ty, har den frnmste knnaren af detta tidehvarf sagt: Elakheten var hos henne en hftigare lidelse n sjlfva girigheten.
225
29

CJamc. de Qualite^ a Sa

Fransk frnm dam vid

sin toalett.

Gravyr frn omkring 1690.

Omkring 1680 brjade damerna att bra den hga hrkldseln, som kallas fontange. Fontangen var hgmodern till 1702 men buren ganska allmnt till inemot 1720, Sitt namn fick den efter den bandrosett, hvarmed Ludvig XIV:s lskarinna Marie de Fontanges p 1670talet satte upp sitt hr, men den har egentligen blott namnet frn den olyckliga hertiginnan, hvilken endast tjugurig afled 1681, frskjuten af konungen. Fontangen bestod af band, rosetter och spetsar, hvilka fastsattes p en ibland nda till 50 cm. hg stllning af gummeradt tyg eller stltrd. Man betonade den vertikala linien genom den hga fontangen, det lnga smala lifvet, smala axlar, frlngd klnning och slp. En ansats till turnyr frekom. Volanger, horisontala garneringar dfrtiden kallades falbalas, voro omtyckta, och de korta rmarna voro ofta garnerade med spetsar, engageantes, som p kammarjungfrun p bilden. Kopparsticket har stark tidsstmning och saknar ej alldeles konstnrliga frtjnster.
226

oir

Cuaine ae Ozia litdjouaiTJ: auoc

Kortspel.

Cartes

Omkring

1690.

Samtida kopparstick.

Sverige var man s skarp mot Moraliskt folk dundrade mot den hga fontangen, och en predikan p tidens effektfulla bildsprk talade den vajande hufvudprydnaden, att man om djfvulens tvenne blsblgar, de blottade brsten och den hga fontangen, och detta trots att urringningen vid 1700-talets ingng var blygsammare n ngonsin. S mycket synbarare var den efter vr tids mttstock tmligen oskyldigt flktande fontangen, som framkallade en
i
i

liga ogillande

och fver hvilken frsynen enligt samtida vittnesbrd visade sitt tydspda missfoster med naturlig* fontange kommo till vrlden. Svedberg skrifver om tidens modedamer: En fransska, en dusyster, en a la mode grangerningzdocka, som tu effter aftonsngen snackar med, hon frmr med ett ord mer n Mosen och alla profeterna. Hvad r den vederstyggliga hufvudbonaden, them the fontangier kalla, annat n mestra Gud. En mera vidhjrtad syn p tingen visar den franske prstman, som frtrolig tte-Kanske spraka de just om de ktterska siktte spelar kort med den imponerande damen. terna Port-Royal-klostret, dr markisinnan de Fontanges just slutat sina dagar, och uttala ngra nskningar, att hela denna antijesuitiska pesthrd mtte jmnas med marken. Detta
sdan

storm af

lidelser

genom

att

fromma hopp

uppfylldes r 17 10.

227

Kronprins Karl

(xii)

ogh hans systrar Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora

Mlning af Ehrenstrahl, Gripsholm.

1696.

fjortonrige fursten, som, ikldd peruk och vlsittande justaucorps, s sedigt Hedvig Sofia i handen, skulle om ett r bli Sveriges konung. Hedvig Sofia frmldes 1698 vid sjutton rs lder med hertig Fredrik IV af Holstein-Gottorp. En viss yttre blyghet var fr Karl knnetecknande. I sitt inre var han frn den tidigaste barndomen stolt och egensinnig. Hans lrare Nordenhielms underdniga afslutning p deras talfningar: Rtt och fuUkomligen svarat och allts behller herren nnu victorien fver migh eff"ter sin gambla vane, var karakteristisk fr hans uppfostran. Vid den tid, d denna tafla mlades, skref prinsen till sin syster Hedvig: Jagh hafver haft den lyckan dagh at rida BriUiant springbenken och sedan Galoppera medh honom och medh lilla Stdet sampt courbetera medh Nsvisan. De bda ldre kungliga barnen mttes helt visst i detta hstintresse. Ulrika, blott ttarig, sitter nog bde p bilden och i verkligheten fr sig sjlf Hon hade kanske godt af att redan ha fvat sig med den saken, d hon sederhller sin lsklingssyster

Den unge

mera ktade konung Fredrik

I.

228

Hertiginnan Marie-Adelaide de Bourgogne.

Mlning af Sanierre.
Versailles.

1696.

det

Ett alldeles frtjusande portrtt och med ett ovanligt personligt drag fr att vara frn slutande 1600-talet r Jean-Baptiste Santerres bild af den lilla prinsessan Marie- Adelaide af Savoyen, hvilken endast tolfrig blef gift med Ludvig XIV:s sonson, hertigen af Bourgogne. Vid ktenskapets ingende var den unge fursten endast femton r. Med fullndad vrldsdamshllning och med en orangeblombukett i handen gr den barnsDet svarta hret r hgt uppsatt som p alla damportrtt liga fstmn omkring i parken. under denna tid; en turbankldd page hller upp slpet. Det unga paret afled nstan p en gng 17 1 2, och man misstnkte regenten Filip af Orleans fr att ha frgiftat de tv. Detta ohygghga rykte lr dock ej ha varit grundadt. r 1710 hade den vackra furstinnan gifvit lifvet t en son, sedermera Ludvig XV.

229

Stngandet af la Comdie Italienne

Gravyr af yacob.
Efter

1697.

Watteau.

skdespelartrupp, som Mazarin inkallat, upptrdde p 1690-talet i Hotel och var ofantligt omtyckt synnerhet af den stora publiken, som var frTill allmn tjust i deras p franska spelade farser och mer eller mindre anstndiga visor. sorg blef truppen i maj 1697 frbjuden att fortstta, ty Ludvig XIV hade med missnje erfarit, att man i en pjs, kallad La fausse prude, skmtat med Madame de Maintenons skenhelighet och pryderi. Ni ha intet att beklaga er fver, sade konungen bistert, >.ty nr kardinal Mazarin lt er lmna ert land, kom ni till Frankrike till fots; nu ha ni frtjnat nog fr att kunna tervnda i vagn. Utanfr teatern p Rue Mauconseil ser man aktrer och aktriser i verklig eller ltsad frtviflan. En affisch om teaterns stngande och dr man sknjer de hgtidliga orden De par le Roy uppsattes vid ingngen. Primadonnan tar med stora gester Gud och hela vrlden till vittne p sin oskuld, och nyfikna fontangeprydda damer sticka ut hufvudet genom fnstren.
italienska

Den

de Bourgogne

230

cCcL
Pozcr
i3-u,rvr

SB&11& Saujnee
Et JY
tCn Oociir tftprgjida. tit -TL (Lo~wx,
.

taus

Zej- rruu/zx.

auji rtureiiX cette oeMe.

"t^tv 't^

apvcuf t

Ta,

LcwLc.ctte J ^"CiC&T'

croy

SufPv pas

Tu Scrcuf

pl-u^ rrusJxuLe. (fu^eMe.

derltning

Frankrike p iqo-talet.
yViV.

Kopparstick af

Arnoult.

Ur konstnrlig synpunkt r detta kopparstick utan tvifvel klent. Nicolas Arnoult arbetade Paris frn 1680 till 1700 men kan blott rknas som en af de bsta af de handtverksmssiga gravrer, hvilka nu utan en Bosses konst upptogo hans art med skildringar ur lifvet. Bda damerna ro fontange- och musch-prydda. Hvad ro de fulha svarta lappar them Evas dttrar flicka i ansichtet annat n mstra Gud, sger Svedberg om dessa muscher, hvilka skulle framhlla hyns hvithet och under 1600-talets slut och 1700-talets frra hlft voro omtyckta hela Europa. Bruket att derlta >:fr att tappa bort det osunda blodet fortlefde
i

p 1800-talet. Ett bandage lgges om fverarmen, och en blodder i armvecket ppnas med en snppare, ett s. k. derjrn. Underskriften varnar lkaren och anser, att operationen p den varmblodiga, yppiga damen kan bli farHg fr honom sjlf. Den unge medicinmannens halsduk r lst knuten a la Steinkergtce, ett mod, som uppkom efter slaget vid Steenkerque 1692, d de franska officerarne vid de af Vilhelm III anfrda engelsmnnens ofrmodade anfall ej hunno knyta sina halsdukar mer n ett hvarf.
nda
in

231

Gkavyr af Le Pauike

(16171682).

SJUTTONHUNDRATALET.

La Cascade.

Rokokoornament.

Tecknadt af La

Joie.

Graveradt af Ch. Duflos.

30

Franska skdespelare vid i/oo-talets brjan.

Kopparstick af y.

M. Liotard

efter

mlning af Waiiean.

teatern,

r en konservativ konstart. Seder och bruk hlla sig lngst p och den strnga stilskola, den franska dramatiken vid i6oo-talets midt genomgick, fastslog ocks fr en lng tid, hur de klassiska hjltarne och hjltinnorna skulle vara kldda: peruk, vrja fr mn, vida krinolinutspnda kjolar fr damerna hUo i sig p scenen, till och med d de fr en kort tid blefvo omoderna salongerna. P denna bild, dr gester och miner tyckas antyda den larmoyanta, svulstiga tonen i stycket, pekar hjlten p ett snderrifvet bref, primadonnan slr ut med handen och anropar med gon och mun himlens bistnd. I bakgrunden grter hennes frtrogna. Trots allt detta fr oss osympatiska vsen kan det ej nekas, att Racine (f 1699) denna atinosfr skapat ett msterverk, soin nog fven gjorde sig alldeles storartadt i dessa fr oss egendomliga kostymer. Mrkvrdig r alla fall den tanken, att en Pha;dra snrlif och krinolin uttalar sina gripande repliker, dr Racines delt formade alexandriner s storslaget skildra den grekiska drottningens hjrta, brddfylldt med krlekens vllust och ngest.
i i i i

Den dramatiska konsten

235

08Pe^ cJvTvd^ s^o (jocuhsi e!7^6ku?C(yms

ckififjie.y^f^

Jesper Svedberg.
Kopparstick frn 1700-talets frsta
r efter

teckning af H. C. Fehlingk.

Jesper Svedberg fddes 1653 p bergsmansgrden Sveden nra Falun. Han r en af de mest inflytelserika prsterna under den svenska kyrkans storhetstid, som infll under Karl XI:s och Karl XII:s regeringar. Bilden visar en gammaldags rlig men strf prsttyp. Det sprk som han pekar p, frbannelsen fver den som icke hafver Kristus, r mera typiskt fr den benhrda, stridslystna, ortodoxa kyrka, som han tillhrde, n fr honom sjlf. Han genomfrde ofta sina kyrkofrbttringar under skarp strid med sina kolleger, skyddad af Karl XI:s nd. Som professor och universitetsrektor i Uppsala lyckades han ordna de frut ganska oregelbundna frhllandena Uppsala och f slut p studentslagsmlen. r 1703 blef han biskop Skara. Fr frbttrandet af undervisningsvsendet var Svedberg mycket verksam, och mest knd r hans arbete fr bibelfversttning och psalmbok. Den svedbergska psalmboken blef dock 1695 frbjuden p grund af irrlror. Hans intresse var fven lefvande fr svenska sprkets utveckling. P detta omrde voro hans Schiboleth eller Det svenska sprkets rycht och richtighet samt hans Grammatica svecana viktiga. Svedberg dog 1735 och var fader till Emanuel Svedenborg.
i

236

Franske biskopen Jacques Bnigne Bossuet.

Mlning
af

Omkring r

1700.

H. Rigaud.

Louvren, Paris.

En vrldsmannaprgel ligger fver detta eleganta portrtt af den store franske biskopen. Hofinlaren Rigaud tyckes ha velat p duken framstlla det intryck, som hans formklara, imponerande vltalighet gjorde p samtiden. Bossuet fddes 1627 i Dijon och gjorde sig snart knd fr den ifver och vrme, hvarmed han lyckades omvnda protestanter till den katolska kyrkan. r 168 1 blef han biskop i Meaux och skref fljande r de fyra artiklar, som blefvo grunden fr den katolska franska kyrkans srstllning, och hvilka stllde den i beroende af konungen. Krig protestantfiende arbetade Bossuet p upphfvande af ediktet i Nantes. I allmnhet var han motstndare till alla sndrande sekter. Som lrare t Ludvig XIV:s son, Dauphin, skref han Discours de Thistoire universelle och visade hr hvad Jiaii menade med Guds gng genom historien. Hgt beundrade voro hans patetiska begrafningstal. Den ryktbare hofpredikanten, som s briljant kunde tillfredsstlla bde Guds och kejsarens fordringar, r en lysande prelattyp frn den oinskrnkta furstemaktens tid.
237

NiCOI.AXS
M()i;\.\l

liOll.KAN I)K.si>KKA\ X IKMIAIKKI \1I<S\\'M IK l>,

I

\i.

A 0\

IN nIl;\ Is

NicoLAS Boileau-Despraux.
Kopparstick af Pierre Drevet
efter

1704.

mlning af H. Rigaud.

fver Nicolas Boileau, peruktidens litterra orakel, ligger ngot i hgsta grad typiskt fr perioden. Drevet, den utmrkte portrttgravren, har efter Rigaud frtrffligt skildrat det leende af hlften satir, hlften lskvrdhet, som man igenknner i frfattarens arbeten. Boileau fddes 1636 i Paris och stod p sin hjdpunkt omkring 1670. Klarhet och torrhet utmrkte hans skaldskap, p hvilket man kan tillmpa hans egna bermmande ord om skalden Malherbe (f 1610), att
>Enfin Mallierbe vint et le premier en France Fit sentir dans les vers une plus juste cadeuce D'un mot mis en sa place il enseigna le pouvoir Et reduisit la muse aux rgles du devoir.

Det var i L'Art potique han framlade detta klarhetens och redans men ocks fantasilshetens och torrhetens program. r 1677 utnmndes Boileau till Ludvig XIV:s historiograf Grand Louis cesse de vaincre ou je cesse d'crire! utropar hofmannen-historiografen. Det var dock troligen af andra anledningar hans herre upphrde att segra, men dremot lr konungen knt sig hgad att upphra att skrifva, nr han en gng frgat sitt smakrd Boileau om vrdet af ngra cgenhndiga konungsliga verser och skalden svarade: Ers majestt kan lyckats. Boileau dog 171 1. allt, Ers majestt har velat skrifva dhga verser och

238

^L(inc

par ta

ijrait

De

\^''P'

C/^/f(t

tJoi/tierninc
cnioii: (t^

Marie d'Orlans, hertiginna af Nemours.

Kopparstick af Pierre Drevet
efter

Omkring

1700.

mlning af H. Rigaud.

Att ofvanstende imposanta dam r hvad dtidens fransmn kallade une personne bien man vid frsta gonkastet p denna msterliga gravyr, som den bermde franske portrtt-kopparstickaren Pierre Drevet 1707 utfrde med sin vanliga frvnande skicklighet i tergifvandet af siden och spetsar. I fontangeartad hrkldsel sitter Marie, par la grace de Dieu Souveraine de Neuchtel, i sin lnstol och invntar vrdsam hyllning. Hon var dotter till hertigen af Longueville och Frankrikes rikaste arftagerska. Fdd 1625 var hon nda till 1657 demoiselle de Longueville och blef d, 32 r gammal gift med den sedan tyvrr under hela ktenskapet sngliggande Henrik, hertig af Nemours. Efter mannens dd blef hon genom arf eller, som det kanske vl pompst fr ett s litet furstendme hette, af Guds nde hrskarinna fver Neuchtel, hvilket vid hennes dd 1706 fvergick till konung Fredrik I af Preussen.
ne, det ser

Den gamla damen anvnde

sin tid

till

att skrifva,

fver det hoflif och det invecklade intrigspel, hvari

hon

som det psts, opartiska varit invigd.

memoarer

239

Rekryter p vg till

sitt

regemente.

Omkring

17 io.

Gravyr af Thomassin

efter

mlning af Watteau.

I september 1709 besegrade Marlborough och Eugen af Savoyen Ludvig XIV:s af ViUars anfrda arm vid Malplaquet. Vid denna tid beskte Watteau sin fdelsestad Valenciennes, hvilken lg helt nra krigsteatern. De soldatbilder, han mlat och tecknat frn denna tid, visa sledes de franska soldaterna under spanska tronfljdskriget. P denna bild ser man en del rekryter spklikt afteckna sig mot ovdershimmel. Taflan Helt skert har han utfrt figurerna efter de solvisar ett utprgladt sinne fr det pittoreska. dater, som frn slaget flyktade till Valenciennes. Hr blef Watteau bekant med en militr, Denne Antoine de la Roque hvilken i det ohyggligt blodiga slaget ftt sitt ben krossadt. blef sedan hans mycket gode vn, som under en tid, d Watteau ej var vidare hgt uppskattad, tergldade honom hans tjnster genom att kpa en del af hans taflor.

240

Prins August

(III)

af Sachsen besker Ludvig XIV

Mlning af Louis de
Silvestre
le

Fontainebleau

7 14.

Jeune.

Versailles.

Den
bindligt Orleans,

sjuttiosexrige Ludvig XIV nall^as med ett uttryck af bugande unge gst frn Sachsen, en son till August den

ljlig

presenterar med mor, Ludvigs svgerska, Elisabet af Pfalz kallad la Palatine en frmedlande gest den adertonrige prinsen. De sachsiska hofmnnen tyckas simma i frtjusning fver att f nalkas Europas r 17 14 ngot frmrkade kung Sol. ett r skulle Ludvig ligga i St. Denis' grafhvalf. Han afled hatad af sitt folk och fvergifven af sina vnner. Michelet berttar, att vid ddsbdden, d utgngen var gifven och alla lmnade konungen fr att skynda att gna de nya makthafvande sin frskran om trohet in dden, till och med prsten, som skulle lsa bner fr den dende monarken, frskte krngla sig ut. Ett dundrande: Ls, prst frn den vakthafvande officeren fick honom i sista stund att stanna. Sedd mot bakgrunden af all denna mkliga trolshet blir den krypande underdnighet, om hvilken denna ypperliga hofbild talar, nnu mera vmjelig.

starke.

hgdragenhet sin frRegentens, Filips af

Om

241

31

Prins Fredrik och prinsessan Vilhelmina af Preussen r 17 i 5.

Mlning af Antoine Pesne.
I

tyske kejsarens go.

1712 fddes 1700-talets strste monark, Fredrik II. Sllan ha tv tidsriktningar sttt emot hvarandra som frhllandet mellan Fredrik den store och hans far, Fredrik Vilhelm I. Med jrnhrd strnghet skte den senare utrota det sinne fr kultur och bildning, som fanns hos sonen och hos dennes hr afbildade sexriga lsklingssyster. Med brutal grymhet bestraffade fadern allt, som han ansg strida mot en fr religion lifligt intreserad man Guds lag. Han misshandlade kvinnor och drog sig ej ens fr att kasta talrikar efter prinsessan Vilhelmina, drifvande sitt gammalhederliga nit nda drhn, att han spottade barnens lsklingsrtter. Afsky fr fadern och frakt fr hans lifsskdning blef resultatet hos bda barnen. Fredrik skte r 1730 att rymma men hll p att med lifvet f plikta fr detta. Vilhelmina har sina anteckningar frn fanjiljelifvet gifvit ett uttryck fr sin hatfulla knsla mot fadern och sin beundran fr brodern. taflan ses skaparen af den preussiska krigarstaten leka med sin trumma, och han knner sig duktig, beskyddad af systern, hvilkens vrldsvisa lilla gestalt med sin hga hrkldsel aftecknar sig mot en dekorativ negerpojke med parasoll. Mlningen r utfrd af Antoine Pesne, den brandenburgsk-franske hofmlaren, som sina stolta koloristiska portrtt skulle skildra Fredrik, fven d han vuxit ut till en ung rn med gon blixtrande
s skarpt
i

af

bde

mod och

snille.

242

LuSTSPELSriGUR FRN 172O-TALET.

Gilles.

Mlning af Waiieau.

Louvre.

Paris.

vara,

skert till dem ngon slutstrof innehllande komediens sens moral. Bakom ser man, hur ngra af de italienska komedityperna draga en sna fver scenen. Hur kta fransk r dock ej den Gilles, som Watteau hr afbildar! Han frsker se allvarlig ut, men det rycker i mungiporna, det spelar af lje i gonen. Munvig, smidig, n vek, n lysten och utmanande, frkroppsligar han en sida af den galliska humorn, och han lefver poesien lnge, sedan han dtt som teatertyp. I vra dagars Paris har han ter uppsttt p Montmartres sm teatrar. Th. de Banville sjunger om honom:
i

har anstrngt sig mycket fr att taga reda som Watteau afbildar denna pierrotkostym. Han r uppstlld framfr skdarne och riktar helt
i

Man

p,

hvem den unge

klipske

man kan

J'aime tou regard de feu. Ta bravoure, ton coeur male, Bien que tu sembles un peu
Ple.

243

Watteau och hans mecenat

M. de Julienne

ett parklandskap.
mlning af Watieau.

Sommaren

1720.

Kopparstick af N. H. Tardieu

efter

Bland Watteaus rika vnner r konstsamlaren och mecenaten M. de Julienne en af de frP denna bild ser man det konst- och musiklskande paret tillsammans i en park. Ngot poeti.skt och distingueradt ligger fver denna bild, tillkommen jmnt ett r innan den brstsjuke konstnren afled. Den trekantiga hatten ligger bredvid ett uppslaget nothfte. Man gick oftast med hatten under armen, ty den tjocka peruken var tillrckligt varm. Spetsmanschetten faller ner fver handen, med hvilken M. de Julienne trakterar violoncellen. Watteau har nyss fullbordat ett landskap, dr liksom parken man mellan trdmassorna skymtar en hvitglnsande Venusstaty mjuka rokokoformer. Allt andas njutning och frid. Med vemod tnker man p att, d sommaren nsta gng stod sitt flor, den 18 juli 1721, lmnade Watteau den vrld, som hans pensel skildrat s bedrande, s full med njutning, sknhet och krlek.
nmsta.
i i
i

244

L'HIVER.
y^LLX Dofnej" cn-Ht/tJerle Bcii c^^t./at?oraJjlc ; Majj" danj- wtEjiera/^ on, ne sau.mil; pcufser QucUfu'cn j-oit Le pLazd-u*:Jour et Nuil u^an^cr
^^^i,^ d.^^j

D '0*>thrc. or Cha^nbr^ hven

Pqut
L^rrj-

clooc.d pf^ch*^ attn OmiFtxo

.

Jtucqueir

bnu^ant UJroicL chaacnjoue ti.raacLfse au peUt Chat cjuJ veni tre du Jcu

Vinterns njen.
Kopparstick af Le Bas

Interir frn 1720-TALET.

efter

mlning af Nicolas Lancret.

Han af Watteaus lrjungar var Nicolas Lancret (1690 1743)det eleganta njeslifvet under 1720- och 1730-talen men med strre anslutning till verkligheten n Watteau. I ett storsttligt rum, dr vggarna ro indelade med pilastrar och prydda af taflor i rokokoramar, har ett sllskap herrar och damer samlat sig. En del roar sig med att spela Tombre, ett modernt kortspel, andra blddra i bcker, ty man kan ju ej, sger versen, dansa bde dag och natt. En ensam dam har ftt nog af iskylan i det jttestora rummet och flyttat sig intill brasan fr att njuta af vrmen, hvilken d liksom nu i Frankrike egendomligt nog var den sista lyx man kostade p sig. Damen till hger, som tittar i kavaljerens kort, r kldd i den vida adrienneklnning, som var modern under 1700talets frra hlft och som ofta frfrdigades af ngot skiftande siden.
Den mest begfvade
skildrar

245

Det inre af Gersaints konsthandel

Mlning af Waitemi.

Paris 1720.
kejsaren.

(Vnstra

sidan.)

ges af tyske

r 1720 p hsten ville Watteau, som han sjlf sade, mla en strre tafla till utstllning det fria. Resultatet blef denna skylt, dr den yttre vggen af Gersaints bermda konsthandel tankes borttagen och man ser rtt in i denna skattkammare, dr Karl Gustaf Tessin ett par ri

tionden eftert skulle bli en hgaktad kund. Watteau sjlf eljest mycket kritisk mot egna arbeten erknde utan vidare, att han var njd med sin p endast tta frmiddagar frdigmlade tafla. Alla figurerna ro mlade efter naturen och med all sannolikhet portrtt. Rokokons ltthet och elegans har nu definitivt aflst det slutande 1600-talets stela hgtidlighet. Damen, som vnder ryggen mot skdaren, har den kldsamma drkt, som var bruklig under regentens Filips af Orleans dagar och som nu kallas Watteau-drkt. Ngra r frut hade de vida kjolarna p nytt blifvit moderna och den lga hrkldseln genom inflytande frn det engelska modet uttrngt fontangen. Ett par tjnare ro sysselsatta med att nedpacka tafior i en strre lr.

246

Det inre af Gersaints konsthandel

Mlning af Waiteau.

Paris 1720.

(Hgra

sidan.)

ges af tyske kejsaren.

Watteau har p denna mlning, som lifligt uppskattades af hans konstnrskamrater, frbundit gratie och tidstrohet p ett stt, som icke frekommer p ngon annan af hans taflor. Den hgra sidan visar en ung dam, som betraktar en p disken stende mindre tafla, framhllen af en tck bodfrken. Tv herrar granska samma konstverk. I bakgrunden hgger en knnare p kn framfr en mytologisk tafla i oval ram. Bde han och en stende dam betrakta konstverket uppmrksamt genom sina lornjetter. Konsthandlaren sjlf tyckes framhlla
dess frtjnster. Gersaints skylt kptes af M. de Julienne och afyttrades af denne till en af Fredrik II:s agenter, d BerHn 1760 intogs af sterrikiska och sachiska trupper, ty ett bref till Fredrik meddelar, att de tv skyltarna lmnats kvar. Dremot pstr man, att mrken af sabelhugg vittna om de intgande soldaternas bristande konstintresse. Fredrik II inkpte fven en af de tv taflor, Watteau mlat fver Inskeppandet till Cytere; men som ofvan sades, den hr afbildade skylten r som tidsskildring bland de viktigaste konstverken frn det begynnande

1700-talet.

247

Krleksfrklaringen.
Mlning
af

Omkring
Hos

1720.
i

yean Frangois de Troy.

herr C. Kiihtz

Berlin.

Det r som tidsskildrare J. Fr. de Troy str hgst. Ofvanstende tafla r en rokokobild frn glansperioden, och redan ett noggrant betraktande af den arkitektoniska bakgrunden visar konstnrens fullndade smak. Soffan med sina rokokoornament och den delikata pannan
ett dekorativt behandladt herdemne utgr och fr sig ett msterverk. Den vlfdde sin pudrade stngpiska med rosett r kldd unge mannen sammetsrock. Han verkar litet otymplig framstllandet af sin krlek. Damen frefaller segerviss och ltt moraliserande. Hon r ikldd le pnnier, en krinolin, hvilken tack vare sin likhet med en hnskorg lr ha erhllit detta namn. Panieren hlls ut af smala trribbor eller hvalfiskben. Detta krinohnmod, som under 1600-talets senare hlft endast frekommit p scenen, hll De sig till revolutionen. vida klnningarna kallades andriennes eller adriennes efter Barons komedi L'andrienne, som uppfrdes november 1703, d den omtyckta skdespelerskan M:lle Dancourt upptrdde en
i
i i

med

dylik vid klnning.

248

Hemkomsten frn balen.

Gravyr af Beauvarlet
efter

P 1730-TALET.

mlning af Jean Frangois de Troy.

Det var p salongen 1737, som originalet till denna vackra gravyr af Beauvarlet utstlldes. Jean Frangois de Troy var, d han mlade taflan, en nra 60 rs man men tyckes nnu fullt uppskatta de kvinnliga behagen. Vanan att lefva med anstndiga ehuru knsliga damer hade sitt inflytande p hans taflor, sger en samtida. Det r en dam ur hgsta societeten, som hr i en smakfull rokokointerir brjar med hjlp af sin npna kammarjungfru att afklda sig baldrkten. Snrlifvet har den d i Frankrike vanliga formen, d. v. s. snres framtill i motsats till det dvarande engelska bruket, dr man snrdes bakifrn. Det tcka ansiktet ser litet drmmande ut, d hon gr igenom sina minnen frn balen. Monsieur lyfter af sig en dominodrkt och tittar in i brasan. Uti bakgrunden ser man en ung dam, som tyckes gyckla med sin af nattvak uttrttade kavaljer. Hela interiren med de vackra ljusstakarna och eldskenet frn den ppna spisen r mlad med stor smak. Man fr blicka in hos en familj, som r med i den vildaste njeshvirfveln vid Ludvig XV:s hof, sdant det gestaltade sig strax fre M:me de Pompadours framtrdande.

249

32

MAITRE8SE

ECOLE

Undervisning

ABCD under
efter

1730-TALET.

Kopparstick af Lepici

mlning af Chardin.

som 1845 sldes denna lskliga tafla p en auktion fr endast 486 francs. under slutet af 1800-talet och hufvudsakligen genom brderna Jules och Edmond de Goncourts p en gng lrda och spirituella konstfrfattarskap, som mstare sdana som allmnhetens uppfattning. en Watteau och Chardin stego Hur frkroppsligar ej den lilla npna lrarinnan allt det behndiga, sklmaktiga, behagfulla, som utmrker de lyckade af de franska kvinnotyperna under de decennier, d det mest nationella det gamla kulturlandet fick en s ur alla synpunkter klar och bestmd form. Med sina ostyriga hrtestar, sina spelande gon, sin lilla uppnsa och munnen skapad fr hastiga kyssar och kvicka svar r den unga flickan en kta parisiska. Gossen knner mdans allvar och r skildrad med den Taflan skarpa blick fr det kta barnsliga, som den parisiske mlaren s hg grad gde. r mycket frtjnstfullt graverad i koppar af Lepici r 1740.
s sent

nnu

Det var

frst

250

Ostronfrukosten.

MAltid under 1730-TALET.

Slottet Chantilly.

Mlning af Jean Franfois de Troy.

Det r en sllsynt elegant bild frn ijoo-talets brjan, mlad 1734 af den d efterskte mlaren Jean Frangois de Troy, som, fdd 1679, ^'' '^ToZ inkom i franska mlarakademien. 1738 blef de Troy direktr fr franska akademien i Rom och afled dr 1752. Han mlade utom figurrika mytologiska bilder och mlningar fr kyrkor pikanta och liffulla sedebilder frn regentens hof. I ett sttligt ovalt rum med yppig barockarkitektur som ram samla sig de unga rouerna, regenten Filips af Orleans vnner, och tmma sina sm bukiga vinflaskor till ostronen. Det var vid en dylik fest i en sdan omgifning, .som ngra r tidigare den unge Voltaire lt sin kvickhet s ofrsiktigt trffa en af de frnma gsterna, att skalden hamnade Bastiljen. Taflan finnes p Chantilly, som af hertigen af Aumale, Ludvig Filips son, 1886 testamenterades till Franska akademien.

251

Menageri.

Interir frn Venedig.

Mlning af Pieiro Longhi.

i7oo-talets frra hlft.

National Gallery, London.

I 1700-talets Venedig hade man ej glmt bort konsten att roa sig. Rousseau beskrifver dess njutningar i sina Confessions. Det var det Venedig, Canaletto och Guardi mlade, den glada stad, som skrattade t Goldonis komedier och Gozzis burleska fantasier. De stndiga maskeraderna och fventyren gjorde masker mera populra och ndvndiga n p ngot annat stlle, och de frekomma ocks i olika form och frg p personerna, p denna sedebild af den behaglige, ltt af fransk konst pverkade Pietro Longhi (1702 1762), hvars glada pittoreska bilder visa oss ett Venedig i aftonrodnaden af dess storhet. P menageriet hr ett gladt maskeradt sllskap de rfvarhistorier, som garen med italiensk svada dukar upp om sin lugna matsmltande noshrning.

252

Engelsk gudstjnst under 1730-TALET.

Kopparstick utgifvet 1736 af

W. Hogarth.
i

landsfrsamling Middlesex, som hndelsen i doktor John Theophilus Desaguliers predikar fr en ofrstende publik. Under det att prsten utlgger sprket om de betungade, som skola f hvila, snarkar den sofvande frsamlingen-, s r gravyrens namn. Ngra gamla gummor med toppiga hattar af 1600-talets modell, sdana som puritanerna anvnde, hlla sig nnu upprtta. Af mnnen r blott klockaren vaken, och han kastar en frstulen blick p den sofhar vande flickan, som trots sin intressanta lsning hon hller fingret vid vigselformulret somnat och tappat sin brstduk. Den lrorikhet och understrukna moral, som Hogarth visar i sina bilder, r hr tydligare n ngonsin. Han har rent af graverat p predikstolen aposteln Pauli ord till Galaterna: Jag fruktar fr eder, att jag mhnda har arbetat frgfves p eder.

Det

med

all

sannolikhet

en viss

liten

all

stillhet frsiggr.

Den ngot

fr filosofiske

253

Gossen och lrarinnan.

Mlning af Chardin.

1739.
i

Lichtensteinska galleriet

Wien.

Ngon lskvrdare skildrare af barnens lif n Chardin har Frankrike aldrig haft. Det hufvudsakUgen lifvet i de borgerliga familjerna han skildrar, och sedan Abraham Bos.ses tid hade det ej funnits ngon, som bttre ftt fram det frfinade drag, som finnes fven hos bourgoisien Frankrike, och den doft af kultur, som ligger fver allt franskt. Det var p salongen 1739, samma r som Chardins beundrare Karl Gustaf Tessin kom till Paris, denna
r
i

lustiga tafia utstlldes.

sin lilla rock med de utstende skrten med hrpiska la Catogan str en gosse och I hr med nedslagna gon sin guvernants frmaningar. Hon borstar hans neddammade trekantiga hatt och ser rtt treflig ut sitt borgerliga hvita frklde. rmarna afslutas med rynkadt tunt tyg enligt tidens mod; ofta anvndes hrtill spetsar. Chardins damer verkade enligt ett karakteristiskt uttryck frn samtiden nstan evangeliska, och en broschyr frn 1700-talets midt sger om hans hembilder, att det finnes ej en kvinna af tredje stndet, som ej knner igen sig sjlf.
i

254

Familjeinterir frn
Mlning af Frangois Bouclur.

1739.

Louvre, Paris.

Watteaus dd 1700-talets franske modemlare. Visserligen mlade han och ej sllan rtt sliskiga dylika, men han hrde dock till den sorts rokokomlare, som frstod sig p det intima draget, hvartill man under 1700-talets midt mer och mer knde sig dragen. Hvilken hemaktig trefnad ligger ej fver denna tafla. Under sin Parisvistelse samtidigt med denna taflas tillkomst var den svenske ambasadren Tessin frljust bde Bouchers konst och hans intagande fru. Denna tafla ljusgrnt och guld, dr de vackra rokokoljushllarna och den sttliga pendylen vittna om den mest utskta frfining mbleringskonsten, som kanske ngonsin funnits, visar familjen samlad vid kaffebordet. Kaffet var d nnu ett nytt njutningsmedel. Frst under 1600-talets sista r hade det blifvit en allmnt begagnad dryck. En nyvaknad knsla fr barnets npenhet lg tiden, och den lilla flickan, som sitter p sin vackra mammas kn och matas, r tydligen en hufvudperson. Systern leker med en liten sna med klfsadel och fjderbuske pannan.
Boucher var
efter

oftast dekorativa allegorier

255

Dryckesgille

St,

Johns kaffehus.

Omkring

1740.

Kopparstick af W. Hogarth.

Dryckesgillet i St. Johns kaffehus var ett af de bada i England och p kontinenten mest uppskattade af de Hogarthska bilderna. Underskriften talade visserligen om att man hr ej Det r skulle rkna likheter med lefvande, men flera af personerna ro bevisligen portrtt. kl. 4 p morgonen, men en del envisa dryckesbrder fortstta med engelsk uthllighet och De ha tmt flaskorna, men nnu terstr dock det vldiga sprithafvet i den ostindiska energi. fver prsten Henley, som arbetar med sin slef, bjer sig tobakshandlaren John blen. Harrison, som har kastat af sig sin peruk och under skrikande och skrlande tyckes fresl nattmssa. Hrprsten detsamma. Bokbindar Chandler rker sin trefna kritpipa, kldd piskperuk, hatt och rock hnga p vggen. I frgrunden trillar en officer af stolen; han har hufvudet och frfriskas af den raglande herrn med peruken p mrken af franska sablar sned genom en strle vin till utvrtes bruk. En politiker sitter till hger och famlar med hans ficka synes The London Journal. Men nu fr politiken hvila en pipa och ett ljus; till och med i det annars s ifrigt politiserande kaffehuset. Whigs' och tories' skilda sikter ha gtt upp i en hgre enhet.

256

Abbe St.-Hubert studerande.

Pastell af

174a.
Quentin.

Maurice de

la

Tour.

Museet

St.

Det att utnmna vrldsliga abboter frekommit. 1500-talet uppkom ter Frankrike sttet, att vissa personer buro titeln abb och upptogo ett klosters inkomster, under det att tjnsten skttes af en prieur. Vid revolutionens inbrott funnos fver 200 dylika, man skulle kunna sga, vrldsliga andlige, hvilka genom prstkrage, hrkldsel, svart eller violett rock samt sina inkomster tillhrde kyrkan men eljest ofta voro rent af religionsfientliga. Man talade vid 1700-talets midt i salongerna s ppet mot religionen, att en ung herre, tillfrgad af sin jungfru, om hon finge beska mssan, frvnad yttrade: Lser man mssan nnu? Det r ett ypperligt portrtt den ofvertrfiflige pastellmlaren Maurice de la Tour gjort af sin .skmtsamme, njutningslystne vn abb St.-Hubert. Trots sin djupa beundran fr lifvets glada makter glmde St. -Hubert ej att suga honung ocks ur bckerna. Han studerar s ifrigt i sin digra foliant, att han ej mrker tjufven p ljuset. Portrttet utstlldes p salongen 1742 och frvaras nu i de la Tours fdernestad
afskafifades visserligen,

Redan under medeltiden hade bruket

men under

St.

Quentin.

257

33

Ludvig XV, konung af Frankrike.

Mlning af Carle Vanloo.
o

Omkring

1740.

Versailles.

r 1710 fddes hertigens af Bourgogne son Ludvig, och fem r drefter blef han konung. Regentskapet frdes d af hertig Fihp af Orleans, men redan trettonrig blef han myndig och tv r drefter gift med Maria Leczinska af Polen. Vacker och begfvad, var han till en brjan mycket omtyckt men visade sig snart vara ett moraliskt gel, en kastboll mellan prelater, som visste att begagna sig af hans vidskepliga ngslan fr de religisa formerna, och mellan samvetslsa, energiska kvinnor, som anvnde sig af hans hejdlsa sinnHghet fr att skaffa sig makt och inkomster. Under 1730-talet vann Frankrike genom det polska tronfljdskriget Lothringen, men det olyckliga sterrikiska tronfljdskriget p 1740-talet strtade landet i svra ekonomiska olyckor. Mycken oreda framkallades genom konungens lust att fra sin egen pohtik bakom sina ministrars rygg. Ludvig blef slutHgen hkgiltig fr allt utom fr kvinnor och byggnadsplaner. Hans lskarinna, Madame de Pompadour, regerade honom och Frankrike mellan 1745 Genom henne kastades landet i kriget mot Preussen 1756 1763. Under 1764. sista delen af sin lefnad blef den iskalle, endast fr sina njen lefvande konungen nnu mer fraktad af sitt folk. Han afled 1774. Portrttet r utfrdt af en medlem af den knda mlarslkten Vanloo och visar den elegante, hgdragne bourbonen i sina bsta r. Carle Vanloo (1705 1765) har hr stadkommit ett mycket tidstypiskt portrtt.

258

T.K
l-V.,.-/,-,-

Al
I'.

An RE DE ]>AXSE
.K
' .

/..,/.//, .v,

.,./

..,:,./a, /./.ul

/../

.,

,,..:

//
,J,

,/,/

'

/-.v.

,1,

/:,. ,: / -,

/,.///., ,./, ./,,,,

Danslektion omkring
Gravyr utfrd 1745 ^f
-^^ ^rtj.

1740.
Canot.

Efter mlning af /%.

flickornas uppfostran under 1700-talets brjan mycket frsummades, var man naturatt utbilda deras hllning och behag och ansg med rtta, att danskonsten var ett godt hjlpmedel drtill. Bilden visar en lektion hos en danslrare. En liten npen gosse har just ftt sin dufning och beger sig i vg brande p sina lxbcker. Lraren med sin pochette lilla fickfiol under armen gr ett par danssteg fr att inviga sin nya elev kontradansen. Flickan ser hgtidlig och lraktig ut. Danserna voro under detta rhundrade lngsamma och hgtidliga; det raskare tempot blef modernt frst p 1800-talet. Menuetten med sina sm steg pas menus var nnu omtyckt. Versen innehller ngra ord om att fven utan denne skicklige lrares anstrngningar den unga Iris helt skert skulle komma att besegra dem, som finge se henne.

Ehuru

ligtvis

ifrig

259

^^^Br^^^^g^^^BB
^^^^^^^^^HjBS^SSS^^^^Sr?^^^^^^^^^^^^^^^jj

^BP^

IMjH ff
^^^yii^^^>'

*^^S^^^^^I

i^

*" 1

-**' ""^^^^^^^^B

da^^.JB

-*

"^mm^
t

1 ^/^^^"^^f^iW^

S!mM. m% ^^1

v^^^^m^Kfff&h^^--'^

^^^^^H?

^^PP

^^^H^^^FT^^*''

:^^m;' ;^'^.M
SL''51E(f
1

^lafli^Bvr*^
-'.SOT,

"i r^Hk. 1 Hme^jM ^^S^^IraK^^HRI^^B^^^K^^^I^^II ^^J^ */^ -' ^ ^^PT^Hj^^^lS^H

^

*-^HI

\^^^^^KtLj^^^^^^^f9j

l^^^r^

Itr

iibl^^Br

')

^^^9^'^^^i^^

^M^^^ij^^^^Sr^^JJ '^^^L.^SR jnj^^^^^l

mL^

^--^^'

b^i [^Pt Is ^^^ ^Ik

Ik^^HM

'

^BRVcaH ^fsH^^B

3PPB^
''^^1

m^^m^ ^J^' k m3P^^^^mm'yJ^i |^^^K^:r> ^

^

.Jm^IH

^^S9S&^n

i ^^^^^1 ^H^l H ^H^l E ^b^^HH

j| 1
r
'

tlM
Bild
I

Uppgrandet af ett ktenskapskontrakt i England Mariage a la Mode.

Serie af mlningar

1745.

ur

af William Hogarth.

National Gallery, London.

William Hogarth, fdd 1697, ^'^'^ 1764, r i vissa fall den mest framstende konstnr England Han str p rent nationell grund, och han r mnga af sina taflor stor bde ur karakteristikens och ur det rent tekniskas synpunkt. D han r mest knd genom sina ofta groft och torftigt utfrda kopparstick, fordrar rttvisan, att man ocks ser hans taflor, innan man dmer. Mycket bermd r den serie taflor, som 1745 utkommit i kopparstick och skildrade olyckorna af ett ktenskap utan krlek. Den dle lordens son hrstammar, hvilket fadern stolt ppekar p stamtaflan, frn Vilhelm Erfraren. Han r sledes mer n vrdig att mot stort underhll bli den rike ldermannens mg. fven den giktbrutne lordens skulder betalas med inteckningshandlingarna, som nu terlmnas till den hgadlige svrfadern. ldermannen sitter sjlfbelten och granskar kontraktet. Brud och brudgum vnda hvarandra redan ryggen. Han ser sig spegeln och leker med sin moderna snusdosa. En kavaljer skyndar sig att gra den unga fvergifna bruden sin kur. Alla detaljer ro ypperligt gjorda men enligt vr tids smak fr understrukna. Fr vr knnedom om en engelsk salong p 1740-talet r bilden ovrderlig.
frambragt.
i i

260

^rhel ND USTRIOUS

'

FRENTICE pa-fonniii- tlieJJuty of a Cliiiftiau

^gt//fJll/^^WrtW

'^

ff y'\J^^^ift.

Den

flitige gesllen

utfvande en kristens

plikt.

1747.

Kopparstick af Hogarth.
roll n annorngot rrande. Man frstr ngot af den sociala samhrighet man knde, d frsamlingen sjng och prisade helgedomen under en tid, d nnu kyrkan och dess vrldsuppfattning var det sjlfklart enda rtta alla samhllsklasser. Lt vara, att det unga paret, s sedigt det n ser ut, har en hemlig gldje af hvarandras nrhet. Mr. Francis Goodchild och Miss West, med sin lilla svarta musch i pannan, gra s fall sin plikt med nje. Men den gamla gumman, som hojtar s andktigt, har den rtta sortens sancta simplicitas, den som afvpiiar ljet, hon har stretat hela veckan och instmmer af hjrtat de psalmistens ord, som Reverend King utvalt till underskrift p kopparsticket: Huru kr hller jag din lag, dagligen begrundar jag den.> Denna bild hr till den moraliska serien, som kallas Flit och Lttja. De tolf kopparsticken ro genomengelska sitt brutala moraliserande, de visa, hur den late gossen p sistone blir hngd och den flitige lord-mayor London.
i

stdes.

Det kyrkliga lifvet, srskildt besket Ofver denna kyrkointerir ligger,

kyrkan, spelar

England en strre

trots det grofva utfrandet af sticket,

261

Simon Lord Lovat.

Teckning
efter naturen, etsad af

1746.

W. Hogarth.

sonson Karl Edvard, den yngre pretendenten, frlorade under krona 1746 slaget vid Culloden Skottland. Bland de personer, som i hemlighet understdde Karl Edvard, var Simon Lord Lovat, fdd 1667. Hans mor var en frnm skotska, Sybella Macleod, tillhrig en klan vida bermd fr sin furstetrohet. Lord Lovat var en man af gamla stammen. P hans landtgrd rdde ytterlig enkelhet; tjnstefolket sof p ngra halmkrfvar, men huset var andra sidan till ytterlighet gstfritt. Hogarth aftecknade honom p hans sista resa till London. Anklagad fr hgfrrderi vgrade han att begra nd och blef p Georg II:s befallning afrttad. P Hogarths etsning, om hvilken man refs och som under flera veckor inbragte konstnren 12 om dagen, ser man, efter hvad Hogarth sjlf berttar, hur den gamle lorden rknar p fingrarna, hur mnga hrafdelningar som Karl Edvard frfogade fver. En grof, gammaldags prgel Hgger fver den 79-rige gubben, som sjlf sade sig vara fr gammal och sjuklig fr att tigga om nd.
frdrifne

Den

Jakob

II:s

frsket

att

tervinna

sin

262

MLTID

Frankrike.

P 1740-TALET.

Teckning af oknd konstnr.

hgsta grad tilltalande teckning, som den anonyme Det r en ur konstnrlig synpunkt konstnren gjort af ett franskt middagssllskap vid 1700-talets midt. Hur ledigt och elegant gruppera sig ej damer och dessa ldre och yngre herrar kring bordet. Gester och stllningar tyckas antyda den ltthet och det behag, hvarmed man konverserar detta hga med utskt smak dekorerade slottsrum. De ldre herrarne bra nnu stora allongeperuker. Dylika kunde kosta omkring 2,000 kronor, ehuru de allra enklaste sldes fr 40 kronor. Under Ludvig XIV, d perukvsendet stod sitt hgsta flor, hade konungen 500 hofperukmakare. I bakgrunden ser man en tjnare hlla i vin t en herre. I allmnhet drack man d liksom nu mycket litet Frankrikes frnma vrld. Rousseau lter JuHe i sin r 1759 utkomna roman La nouvelle Hloise tala om de parisiska eleganterna, som snobba med sin nykterhet och nstan uteslutande dricka vatten. Det var Venus, ej Backus, man gnade sin egenthga hyllning, och den npna lilla damen p hgra bordsidan ser ut att kunna f sin kavaljer att glmma sin bourgogne.
i

263

Acis ET Galathe uppfres 1749 P I Versailles' SLOTT.

Le thtre des cabinets

Scenen.

Akvarellteckning af Cochin.

Med hela den grace, hvaraf Cochin, denne mstare i skildringen af 1740-talets fester och kostymbaler, var mktig, r operascenen hr skildrad. Att i en opera r 1749 styf kjortel och peruk anvndes, r ju ej mer att undra fver, n att 1904 Elsa Lohengrin upptrder i snrlif Paris. Konservatismen dramatisk konst r starkare n p ngot annat omrde, p operan
i i i

och p denna tid brydde man sig ej alls om historisk trohet. I vassgrn klnning med skrt lif visar sig hr den nu tjuguttariga Antoinette de Pompadour Galateas roll, under det vicomte de Rohan spelar Acis med en balettartad kjol och en yfvig fjderbuske. Frn en klippa betraktar Polyfem det lskande paret. Om dekorationerna i verkligheten motsvarade Cochins akvarellteckning, voro de af en ypperlig efTekt. En annan frdel hade man tydligen ocks p denna privata teater. Oskicket att den finaste publiken lt stta stolar p sjlfva scenen slapp man hr. P Paris-teatrarna fortsatte man med denna ytterligt strande osed nda till maj 1 759, d tack vare Voltaires vldsamma protester detta fr den vanbrdiga publiken s obehagliga privilegium ndtligen afskaffades.
i

264

,^J

Acis ET

Galathe spelad p Le thtre des cabinets I Versailles' slott 1749. Salongen.

Akvarellteckning af Cochin.

tv hlfter meddelade bilden se bde Cochins vackra teckning lter oss p den hr den lilla teatern, som M:me de Pompadour fr den intima hofkretsen anordnat i slottet. Salongen r dekorerad i bltt och silfver, de kta rokokofrgerna. Den kungliga familjen r samlad. Majestterna och deras dttrar, Mesdames de France, hlla operatexterna LuUis omtyckta Acis et Galathe i hnderna. Kanske tnker drottningen p den fatala till situation, d hon en gng befallde den hgmodiga favoriten M:me de Pompadour att sjunga och hon med triumferande rst stmde upp arian: Nu r han i mitt vld. Maria Leczinska hade en viss vana att f bita sig i lppen. Den minimala parketten upptages till en stor del af hofkapellet, som brjar finna den nu snart hundrariga operan Acis et Galathe litet gammalmodig. Gluck hade vid denna tid redan vistats i Paris, men det var frst 1762 som hans Orfeus kom med det segrande nya. Hur enhetligt elegant br ej en dylik liten elitpublik med sitt pudrade hr och sina glnsande drkter ha tagit sig ut!
i

scen och salong

265

34

v.

Par

Of

//c

/ tan/ L

//

l 'f

utf

,'Wr:/.'/r/-

Fransk uppfostran.
La bonne
ducation.

1749.
mlning af Chardin.

Gravyr af Le Bas

efter

i Chardin ftt en skildrare, och det en af den hgsta kostnrvar verksam frn och med 1730-talet till och med 1770-talet. De hr af bildade motstende genrescenerna ro tillkomna under 1740-talet. Lovisa Ulrika, som genom Tessin kommit i besittning af en mngd vackra Chardin-taflor, var, sga underskrifterna, garinna af de original, efter hvilka dessa tv af Le Bas graverade kopparstick utfrdes. Uti kldsam mssa, i morgondrkt (nglig) och ikldd frklde frhr den vackra unga mamman sin dotter i bibliska historien. Flickan, med hopknppta hnder, sker att dlja sin okunnighet under en stdad min. Hennes snrlif r ett slags hrdt pansar, som vid denna tid ansgs nyttigt fr att hjlpa Genom motsatsen mellan denna sorts mnen och skildringarna unga flickor att hlla sig raka. frn de lttsinniga hofkretsarna blefvo dessa Chardins taflor, hvilka i litteraturen motsvaras af le roman bourgeois, mycket omtyckta ej minst i hoflcretsarna.

Det borgerliga Frankrike hade

liga rang.

Han

266

i^^--

Hlw^^sH
^^^^^^^H^^B^^.^^i^^^2i^^
"^^^^ij^B^BB^^B
'

dW^'-

^Ai :df^'-"

.-.^^

-'t:

"^"

'"

^^;r'

^^
^

''

//// ^/

//Y.i

i^V^t^Y.V//^ j>/-/v^<7/

///(^//y///z

RiTLEKTION.
Gravyr af Le Bas
I
efter

1749.

mlning af Chardin.

naket och helt skert kallt rum, ndtorftigt uppvrmdt af det stora fyrfatet p golfvet, ung konstnr och ritar af Pigalles Merkurius, som d med allt skl ansgs fr ett frsta klassens skulpturverk. Hrpiskan la Catogan med bandrosett har sitt namn efter en engelsk general Cadogan, som i brjan af 1700-talet lancerat detta mod. En ung herre trekantig hatt str bakom och tittar p hans teckning. Kortbyxorna ro nu efter 1730 fsta fver strumpan. Frut hade man fst strumporna fver byxkanten. I vrt Nationalmuseum finnes en hten Chardin-tafla med liknande mne. Hr vnder tecknaren, i brun rock och trekantig hatt, ryggen t skdaren och ritar af en rdkritsteckning. Rokokons elegans och intensitet ligger fver den ypperliga lilla mlningen, som r en af de ytterst f, om ej den
ett
sitter

en

enda

tafla,

Carl Ivarsson kopierat.

267

Jean Jacques Rousseau vid i/oo-talets midt.

Pastell af

La

Tour.

Museet

S:t

Quentin.

pastellmlaren Maurice de la Tour har p ett underbart lefvande stt afden egendomlige schweiziske filosofen. Rousseau fddes 171 2 i Geneve. Vid sexton rs lder fvergick han till katolicismen och hamnade, efter mnga fventyr och resor, slutligen i Paris. Hr utgaf han sin fi"sta mera knda skrift, Om bildningens skadlighet, dr hans ovilja mot vetenskap och konst samt hans trngtan till naturen framtrda. Knslans och naturens rtt r ocks det han sker hfda sin 1759 utgifna roman La nouvelle Hloise, dr han i brefform beskrifver krlekens mysterium. r 1762 utkom sedan Contrat social, dr den kommande revolutionens ider, om ock i oklar form, framtrda. I Emile har han sammanfattat sina ider om uppfostran och Landsflyktig p grund af sina sikter, reste han vill visa, att mnniskan r af naturen god. till England. Han tervnde 1767 och afled 1778. I sina Confessions meddelar han med naiv cynism och djup originalitet, hur han lefvat, knt och tnkt. I fretalet vnder han sig till Gud. Jag har afsljat mitt inre, ssom du sjlf, eviga vsen, skdat det. Samla kring mig den orkneliga skaran af mina medmnniskor, att de m hra mina beknnelser, att de m sucka fver det ovrdiga hos mig och rodna fver min uselhet, men m hvar och en med samma uppriktighet blotta sitt hjrta infr din tron, och m sedan en enda, om han kan^ sga: Jag var bttre n han. Rousseaus sikter ha utfvat ett ofverskdligt inflytande p det europeiska tnkandet och knnandet.
bildat
i

Den bermde

268

R tuwnet K^CiJf

Chaudronier Chaudronier
.j^ana ^chcX,' Hvuputr jdvec^prwut^c^cutJtci.

Kopparslagare

Paris vid 1700-TALETS midt.

efter

Gravyr af Ravenet

teckning af Boucher.

Svl konsten som litteraturen brjade vid 1700-talets midt sysselstta sig och ej utan en viss sentimentalitet med det lgre folket. Detta intresse hade dels en social bakgrund, var ett uttryck fr Rousseaus knslor och tankar om mnniskovrdet en kolhandlares hustru r frmer n en konungs maitresse en titre, hette det dels blott en artistisk frtjusning fver det pittoreska i gattyperna. Dylika gattyper, afbildade i serier, utfrdes i kopparstick efter olika konstnrer. Edme Bouchardon, egentligen skulptr, har i likhet med de sminkade gracernas mlare, Boucher, utfrt teckningar af vatten frsljare, blomsterflickor, skrslipare, stare och kopparslagare. Det r ur Bouchers Les cris de Paris bilden r hmtad. Kopparslagaren stannar utanfr drren till ett kk, ropande sitt: Kopparslagare, kopparslagare! hvilket betyder s mycket som: Vill ni ha kastruller lagade? Dessa typiska rop kan man nnu f hra. Vattenfrsljarens A la fratche qui veict boire och fven sotarens A ramonner du Jiaiit en bas ro populra, gammalfranska p viss melodi framfrda gatrop.

269

KORRUPTIONSMLTID

ENGLAND UNDER
Soane Museum

754 RS VALPERIOD.
i

Mlning af Hogarih.

London.

r troligen valrrelsen i Oxford, med hvilken den ngot grofkornige satirikern skmtar februari 1755 frdiga tafla, som p 1700-talet tillhrde den bermde skdespelaren the Yellows Garrick. Med trsten och magen till bundsfrvanter sker hofpartiet fvertyga lrdomsstadens vllofliga borgerskap. I frgrunden anvndes spriten bde utvrtes och

Det

sin

invrtes.

en stor balja brygger en pojke rack-p7inch i kvantiteter, som borde kunna frm flera att omfatta samhllsbevarande sikter. Vid hgra bordsnden derltes en tjock herre, som tit sig sjuk p ostron, och en vlfdd prstman torkar sitt upphettade ansikte, under det han pysslar med sin cJiafing dis/i, en liten panna, hvarp man sjlf vid bordet I bakgrunden skymtar motpartiets fanor, motstndarne demonstrera fr lagar smrtter. friheten genom att inkasta tegelstenar p de festfirande, men intet kan rubba de samvetsgranna tarne i deras politiska fvertygelse.
I

hundra radikala

270

Tuppfktning

England.

Midten af i/oo-talet.

Kopparstick af Hogarih.

Tuppfktning var omtyckt i 1700-talets England. Nu har denna sport dragit sig tillbaka Spanien. P den lilla arenan i Newmarket frska tv plockade tuppar att hacka ut gonen p hvarandra. Ett blandadt flje fyller skdarplatserna. Lord Abermarle hller vad till hger och vnster. En gatpojke stjl en sedel af honom. Vadslendet frsiggr under ronbedfvande hojtande och slende med kppar och ridspn. Det rr sig om hvilken tupp frst hackat ut gat, hvilken frst faller och huruvida den fallna frmr gra nnu en ddsryckning. En fransman skdar det hela med motvilja och spiller snus i gonen p en af skdarne. Snusandet var nu hgmodernt. Omkring r 1700 brjade snusandet till Ludvig XIV:s frtrytelse att gripa omkring sig vid hofvet, sedan blef det ett typiskt 1700-talets mod. P vggen sitter en bild af Nay Rawlings, sannolikt den frnmsta tuppuppfderska som lefvat.
till

271

Le Normand de Tournepiem, fransk minister fr de skna konsterna

vid 17oo-talets midt.
Mlning
af

Louis Tocqu.

Versailles.

var mellan 1746 Frankrikes surintendant des btiments minister fr de skna konsterna Le Normand de Tournehem. Han var faderlig vn till M:me de Pompadour, hade 1 75 1 varit hennes mors lskare och p sin tid fverhopat den lilla Reinette, som han redan d profetiskt kallade den blifvande markisinnan, med presenter, och han hade rd drtill, ty som skattefrpaktare fermier general hade han nmligen frtjnat en stor frmgenhet. D hans vackra skyddsling ntt makten, ville hon terbrda sin tacksamhet genom att gifva honom den efterstrfvade posten som minister fr de skna konsterna, en plats, som han med stor insikt och verkligt konstfrstnd fyllde. Med imposant auktoritet blickar han framfr sig. Den guldbroderade sammetsrocken med nedfallet puder p axlarna r beundransvrdt vl mlad. Guldbroderandet var ett handtverk af betydelse under denna tid. Konstnren Louis Sergels far lifnrde sig p detta yrke. Tocqu, som fven gjort ett besk i Sverige, har i detta portrtt gjort ett synnerligt godt arbete. Den antika vasen i bakgrunden antyder, att rokokons absoluta herravlde nu lutade mot sitt fall. Just vid denna tid brjade det klassiska intresset grefve Caylus Frankrike, Winckelmann Italien att srskildt lrda konstkretsar gra sig mer och mer gllande, frebdande den kortlifvade nyklassiska perioden.

och

272

Adelaide, Madame de France.

Mlning af yea}t

1758.

Marc

Nattier.

Versailles.

fllo

krinoliner, hvilka under namn 2S. paniers hade varit moderna under 1720- och 30-talet, p 1740-talet ihop fr en kort tid. D de sedan tervnde, voro de som den onde anden i Skriften nnu starkare och strre och rckte sedermera till 1700-talets sista rtionde. I robronden, vid och stor, med bysten snrd och liksom svarfvad, med det starkt rdsminkade vackra ansiktet aftecknande sig mot det pudrade hret sitter prinsessan af blodet, madame Adelaide, Ludvig XV:s lsklingsdotter, ljusbl drkt, sjungande med ett nothfte i handen. Vid hennes ftter tolkar ett litet urkostligt hundkrk sina musikaliska knslor. Trots detta humoristiska element r det en utmrkt hofbild frn 1750-talet, detta portrtt af den vackra, hftiga Adelaide, som till allvarligt hoffolks fasa af sin far utmrktes med smeknamnet Loque trasa. D natten tiUstundade, inkallades prinsessorna och hofvet fr att se majesttets stfvelafdragning, le debott du Roy. Adelaide och hennes systrar fingo d taga p sig sitt bsta och innerst i ringen invnta hndelsen, hvarp de kysstes p pannan af den kunglige fadern, nego och drogo sig tillbaka till sina vningar. P sin far utfvade den hrsklystna prinsessan ett stort inflytande. Vi skola gra, vi skola bestmma, brukade hon sga. Madame Adelaide afled ogift r 1800. Jean Marc Nattier (1685 1766) var en god skildrare af dessa dockor, som under den rda frgen ofta hade ett hetsigt blod, som kom deras kinder att glda under sminket.
i

De

273

35

Grefve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf.

Kopparstick af Houbraken.

1760.

ett saligt leende, ej utan en viss cklig knslosam bismak, afbildas p detta kopparden protestantiska vrldens mrkligaste religisa personlighet under Voltaires rhundrade. Jmsides med upplysningsfilosofien med dess klarhet och torrhet gick en religis rrelse, full af innerlighet och till galenskap grnsande svrmeri. Dresden, studerade frst juridik och blef kurGrefve Ludwig Zinzendorf fddes 1700 furstligt justitierd i denna stad. Han grundade den sachsiska orten Herrnhut 1727 en brdrafrsamling, ett slags protestantiskt klostersamfund. Prstvigd 1734 lade han hufvudvikten vid hjrtats erfarenheter och umgicks med kta tysk frtrolighet med gudomen. Gud Fader blef Papachen, Sonen Briider Lmmlein och den Helige Ande Marna. De troende hyste samma svrmiska, osunda knslor fr Kristi sidosr som vissa katoliker fr Jesu heliga hjrta. Herrnhutarne kallade sig t. ex. ibland blodiglar och srmaskar. r 1 741 slts ett specialfrbund mellan brdrafrsamlingen och Jesus, hvilken genom lottkastning ansgs ha gtt in p frbundet. Zinzendorf, som besjlades af en varm uppriktig fromhet, ifrade fr hednamissionen och ville ena alla verkliga Jesu-vnner. Han blef frst Herrnhut. landsfrvist frn Sachsen men fick sedermera terkomma och afled 1760

Med

stick

274

Madame de Pompadour
Mlning
af Drotiais.

vid sybgen.

1762.

Hos Lord Rosebery.

Jeanne Antoinette Poisson fddes 1721 i Paris. Vid tjugu rs lder blef hon gift med en finanstjnsteman, Lenormand d'Estioles, och kom 1745 till hofvet, dr hon genom sina talanger och sin sknhet vann Ludvig XV:s gunst och upphjdes till markisinna af Pompadour. Hennes maktstllning som maitresse en titre* var betydande, och hon af- och tillsatte ministrar och generaler. Konungen sknkte henne det ena tiotalet millioner efter det andra. Hon afled 1764 och visade till och med p ddsbdden den sjlf behrskning och det mod, som hon s vl behfde vid ett hof, dr hennes fenomenala tur och grnslsa maktlystnad skaffat henne mnga fiender. Konungen, som af ngra religisa plikter hindrats att nrvara vid ddsbdden, lt genast tillsga, att stora kuvertet skulle serveras, d. v. s. att man, som bruket var, d storheter afledo, skulle fira den dda med en strre middag. Voltaire satte vrde p den aflidnas begfning och sknhet och skref efter ddsfallet: Jag begrter henne af tacksamhet; det r ljligt, att en gammal blcksuddare, som knappast kan g, lefver och en vacker kvinna dr vid fyrtio. Drouais (f 1775), en mttlig mlare, har hr sympatiskt tecknat den mngsidiga, konstintresserade damen i smakfull blombroderad sidenklnning. Bokhyllan fonden betecknar hennes litterra intresse, och det fverlgset vl utfrda toalettbordet, med ldor fr rdt och hvitt smink, tyder p hennes intresse fr toalettkonsten.
i

275

En ung dams toalett omkring

Kopparstick af N. Ponce
efter

1760.

en

tafla af

Baiidoin.

I ett rum, dr man redan mrker den begynnande Louis XVI-stilen, ehuru bde vggklocka och spegel ro rokokostil, hller en elegant ung sknhet p att klda om sig till middagen. Klockan visar p tre, och klockan fyra r middagstid i 1760-talets Paris. Man kan nstan tveka, om hvilken af de tre: damen, den uppvaktande kavaljeren eller kammarjungfrun, r mest elegant. Det r emellertid detta ord man alltid fr p tungan, d man betraktar Baudoins skildringar ur lifvet under Ludvig XV:s sista decennier. Madame de Pompadour hade gjort magerheten modern, och damen p denna gravyr r genom det af den behndiga kammarsnrtan hrdt tdragna snrlifvet visserligen hgbarmad men dock mager och spnstig. Kavaljeren fr enligt tidens sed nrvara vid toaletten.
i

276

Sngkammare
Kopparstick af Mcreau
le

p 1760-TALET.
efter

yeune och Simonet,

mlning af Baudoin.

den mest monumentala bild af en sngkammare, arkitektur r genomfrd i den nya stil, som omkring 17 50 brjade trnga igenom, dr klassiska motiv trngde undan eller blandade sig med rokokoformerna. Sngen med sin storartade snghimmel, krnt af en pomps enorm fjderbuske, har en utprglad 1700-tals-karaktr. Motivet r det urgamla, brllopskvllen, Le coucher de la marie. En flock kammarjungfrur och brudtrnor stlla rummet ordning, allt har en prgel af prakt och stt, af konstnrhg och enhetlig elegans. Pierre Antoine Baudoin (1723 1769) var svrson till Boucher och hr till de mera framstende skildrarne af njeslifvet under ett rhundrade, som vl mer n ngot annat lyckats stta en frfiningens prgel p allt och som tmin.stone p ett omrde, mbelfabrikationen och rumsinredningen, nra nog ntt fullkomligheten.
Ofvanstende kopparstick torde vara
gjorts.

som ngonsin

Rummets

277

Londonsknheten Nelly 0'Brien.

Mlning af
Sir

1760.
i

Joshua

Reyjtolds.

Wallace collection

London.

Mnga konstforskare anse ofvan afbildade portrtt af den glada londonsknheten Nelly 0'Brien vara ett af den produktive engelske portrttmlarens allra bsta. Sllan har Reynolds ftt in en sdan gld, en s gedigen koloristisk verkan som detta vackra portrtt, hvilket utgr en af prlorna den storartade samling, som af Sir Richard Wallace blifvit sknkt t det allmnna och som fr fransk och engelsk 1700-tals-konst r en ovrderlig guldgrufva. Portrttet af den unga damen, som tillhrde den engelska hufvudstadens galanta vrld under 1760-talet, r utfrdt naturlig storlek. En liten Woffington-hatt beskuggar den vackra ansiktsovalen, och barmens hvithet framhlles af en svart spetsmantilj. rmarnas spets-engageanter ro synnerligen vl mlade. De bryta sig mot en karmosinrd madrasserad klnning. Det anglosachsiska hundintresset spelar fven in p denna bild, dr en Hten Malta terrier med komisk likgiltighet mottager den vackra Nellys eljest s ifrigt efterstrfvade smekningar.
i i i

278

William Pitt
Gravyr af Houston

d. .
efter

Omkring

1760.

mlning af W. Hoare.

pudrad peruk sitter den engelske statsmannen vid ett bord fullt af I sammetsrock och aktstycken. Den store underhusledamoten hade d nnu ej utnmnts till Earl of Chatham, med hvilken titel fljde tvnget att flytta sin vltalighet och sitt inflytande till fverhuset, lordernas hus. William Pitt fddes 1708. Han brjade sin bana i underhuset 1735. r 1746 erhll han en plats i kabinettet, men sin egentliga betydelse fick han 1756 och fljande r, d han som statssekreterare sktte utrikespolitiken och hren. Genom hans energi sattes krigsmakten i stnd, och England, nyss den strsta fara, besegrade och frstrde Frankrikes flotta och erfrade Canada och Indien. Han afgick 1761 frn regeringen. Under sista delen af sitt lif tog han ifrigt parti fr de nordamerikanska kolonierna. nnu en gng 1766 blef han uppmanad att bilda ministr, men sjukdom tvang honom att redan 1768 nedlgga makten. Under en debatt om de nordamerikanska koloniernas stllning den 7 april 1778 trffades den store vltalaren af ett slaganfall i sjlfva fverhuset. Han dog ngra veckor senare. William Pitt d. . var far till W. Pitt d. y., hvilken under revolutionskrigen ledde Englands den.
i

279

'"
^v-

:f;^i

.)
'

i
*

^^^^^^^^^^^^H^^c.wt,4c^.''.-7:''
''

'

(.

'-

'^^^^^^^^^^1

"i'..

ts
-'

^iT
ii'1-i

1:=^^^Ml

^^iM^^ff^i

^s;'"

j;

^---IS'-

''-'

>^

'0-:M.

:m.

i1 P
sin familj

^ '^^^t ii
'

^^m,-

WM

y'h

f*^-'^^;:
.n

;:;:;;:::::;.

Calas tar farvl af

fre afrttningen
efter

d. 10
tafla.

MARS

1762.

Kopparstick af Chodowiecki

hans egen

767 utfrda

hngt

76 1 hade en protestantisk kattunhandlare Jean Calas i Toulouse anklagats fr att ha Man sade, att fadern mrdat honom, emedan sonen son, som begtt sjlfmord. stod begrepp att fverg till katolicismen. Den religisa fanatismen utfvade sitt tryck p domstolen, som utan motivering dmde den gamle Jean Calas till dden efter skrpt tortyr, kyrkobot och stegling. Han skulle lggas p ett andreaskors med skarpa hak, ben och ryggrad skulle krossas af en jrnstng, och han skulle lefvande infltas i ett hjul, fr att lefva, heter det, s lnge det kunde behaga Gud. Domen utfrdes den lo mars 1762. Calasprocessen vckte hela Europas intresse, och denna Berlin mlade tafla r ytterligare ett bevis drfr. Lavater kallar den ngot fverdrifvet ett af de hrhgaste, naturligaste Gravyren r ej vidare ypperlig. D Chodowiecki visade den fr en stycken, som han sett. fransk diplomat, sade denne: Vous avez t bien mal grav till den bestrte mlaren-gravren.
1

r
i

sin

280

-'--...-

^^^^^^^H ^^H

^^^^^^H

^K':.

'i^

:.'"-

~i

:jB:iSM

t i
^HS

:
f

8 ml
SE

^
yJblJ^

^^^I^^H^I

WB.^^'

m ^^.;

p:
'

--^^^^^^IPHH

K,''

5^>

i
v'

i Jv;;l

.
.

:'
:

:-

M'-:^

^^^3

1
^^

'

-^

^"^
MAKA OCH TV

i
i.

-.G

rl--A--

.:^

."

v:

'^:C::-'::;.

^iiiaasfe....^::""'^^^^!^^

CaLAS' friknnande enligt utslag af 9 MAKS 1765 UPPLSES FR HANS

DTTRAR SAMT EN TROTJNARINNA.

Kopparstick af de la Fosse efter mlning af Caijnonidlle.

P Voltaire verkade Calas' afrttning som ett slag i ansiktet. Vi fordra, skref den store fritnkarpfven, ingenting annat n att f veta, p hvilken grund man dmde Calas. Hvilken ohygglighet r ej en sdan hemlig dom utan offentliggjord motivering! Finnes det ett fruktansvrdare tyranni n att f utgjuta blod efter behag utan att kunna dragas till rkenskap. 'S r icke sed', pst domarne! Nvl, I vilddjur, s mste detta hdanefter bli sed! Voltaire upprrde Frankrike med sina protester, ja, hela Europa tog parti fr Calasprocessens revision. Den kungliga domstolen kasserade slutligen domen, frklarande Calas vara oskyldig. Ludvig gaf familjen 36,000 francs i gratifikation och beviljade privilegium att slja det ofvan afbildade kopparsticket till familjens frmn. Detta lyckades dock de mot Voltaire ursinniga mbetsmnnen att frhindra. Det r ngot rrande dessa svartkldda kvinnor med de kldsamma mssorna, som uppmrksamt och med vemodig gldje hra faderns upprttelse. Voltaire uppsatte detta kopparstick fver sin sng.

XV

281

36

Tebjudning hos Prinsen af Conti.

Mlning af
Olivier.

1763.

Louvre, Paris.

I sle salon des quatre glaces i prinsens af Conti palats Hotel du Temple har ett aristokratiskt sllskap samlat sig fr att dricka te och hra p en liten ovanligt begfvad, sjurig sterrikare, Wolfgang Amadeus Mozart, som spelade piano och tillhrde de f musikaliska underbarn, af hvilka det blifvit ngot verkligt stort. Man har roligt i den hga och svala distingueradt dekorerade salongen hos den gstfrie vrden, som tv r efter detta tillflle skulle lta Rousseau f en fristad fr polisens frfljelser just i detta sttliga hus. Invid Mozart str operasngaren Jlyotte och knpper p en gittar, och nra honom, vndande ryggen och sin stora d gammalmodiga allongeperuk t skdaren, ser man prinsen af Conti sjlf. Damen i hatt r den unga grefvinnan Egmont, som skulle bh s romantiskt frlskad i Gustaf III. Hela taflan ger ett godt intryck af det glada sllskapslif, som den fina vrlden under 1700-talet orkade med, ett sllskapslif med festfrukostar, festmiddagar, jakter, teaterbesk, dans, spel och galanteri hela dygnet om.

282

Portugisiske ministern Pombal

Kopparstick af Beauvarlet
efter

1767.

mlning af van Loo och Joseph Vernet.

Joz Carvalho e Mello, grefve af Oeyras, markis af Pombal, var en af mrkligaste personligheter. Hans lifstid faller mellan ren 1699 och 1782. Frn 1750 till 1777 styrde han Portugal med hnsynsls kraft och tillmpade liksom Struensee i Danmark upplysningstidens ider p det reaktionra, frsoffade konungariket. Mest kndt r jesuiternas frdrifvande 1759 genom honom, frenadt med en reduktion af skarpaste slag. Det ofvan afbildade kopparsticket visar den mktige, hvilken, sittande p en terrass vid Tajo, med en imposant tbrd pekar p det Lissabon, han uppbyggt efter den ohyggliga jordbfningen 1755 och som han nu genom frisinnade reformer med lock och pock skte lyckligBakom honom p bordet str en modell till ryttarstatyn fver Josef Emanuel. Det gra. var denne svage vllusting, som under hela sin regering lt Pombal hllas och slunda hade en medelbar frtjnst i sin ministers nydaningsarbete.
Sebastio,
1700-talets

Dom

283

Lrcvc/ih

U?rc)n'
\L,!lXl//li>,

MONSEIGNEUR GREFVEN AF ArTOIS, PRINS AF BLODET, OCH HANS SYSTER MADAME ClOTILDE.
Kopparstick af Beauvarlet
efter

mlning af Drouais.

Det var
en

ett

liten gosse,

tillfrgad

lillgammalt sllskap, barnavrlden i 1700-talets Frankrike. Taine berttar, hur af prins Henrik af Preussen hvad han hette, p stende fot svarat:

Ma

naissance n'a rien de neuf:

J'ai suivi la

commune

regla,
ceuf,

Mais c'est vous qui sortez d'un Car vous tes un aigle!

Men voro dessa ungdomar ej rnar, s var tuppkycklingstypen s mycket vanligare. Beaumarchais och de Lauzun voro inblandade i krleksaffrer och dueller redan som gossar. Bilden visar den tiorige grefven af Artois, sedermera konung Karl X, lekande med sin Hennes hufvuddygd var gudfruktigsyster Clotilde, hvilken skulle bli drottning af Savoyen. heten. Den Helige Andes orden prunkar redan p parfvelns brst. Under de 70 r, som terstodo af hans lif, medhann Karl en serie af dumheter, hvilka bland annat 1830 framkallade julirevolutionen, som kostade honom hans krona.

284

Grefvinnan Marie Jeanne Du Barry

Kopparstick af Beauvarlet.

jaktdrkt.

Under

1770-TALET.

Efter mlning af Drottais.

Jeanne Bcu

ett fr franska
i

ron

lika vulgrt

som

ljligt

klingande
i

namn

fddes

utom ktenskapet och

fattigdom.

Sin frsta

ungdom

tillbragte

hon

lastbara kretsar af lgre

social rang men blef slutligen uppmrksammad af monarken, hvilken lt gifta henne med en tvetydig herre, grefve Guillaume du Barry, frn hvilken hon genast frikptes och upphjdes till maitresse en titre. Kung Fredrik II af Preussen brukade skmtsamt kalla henne drottning Cotillon III. Utan att ga M:me de Pompadours begfning och hufvudsakligen frsedd med sknhet och godt humr, lyckades hon gra den gamle kungen fver ronen frtjust i sig. Hon tillskansade sig millioner, slsade fver all mtta och lyckades till och med genomdrifva, att hennes kvitto gllde som betalning i statskassan. Hennes goda hjrta fverfldade af hjlpsamhet mot de skaror af fattiga slktingar, hvilka likt korpar samlade sig kring henne. Ludvig lt hon p skmt inskrifva bland sina betjnter under namnet La France. Ditt kaffe kokar fver. La France! ropade hon en gng till kungen, som roade sig med att sjlf koka kaffe t henne. Det jesuitiska partiet anvnde sig af den ngot bigotta damen fr att inverka p kungen, och man berttar, att pflige nuntien, storallmoseutdelaren kardinal de la Roche-Aymon dragit af henne tofflorna. Efter Ludvigs dd lefde hon p sitt med utskt konst smyckade slott Louveciennes. Anklagad fr att stdja aristokratien, blef hon 1793 giljotinerad. Den glada, godlynta sknheten hade frvandlats till en grnad, korpulent femtiorig gumma, hvilken fasande fr dden frrdde sina vnner, sjlf frrdd af dem hon visat vlgrningar.

285

Stekvnd ARE

Berlin p 1770-TALET.

Gravyr af Chodowiecki.

Chodovviecki,
flyktat
till

sjlf gift

med en dam

tillhrande en af de franska protestantfamiljer,

som

Tyskland vid nantesiska ediktets upphfvande 1685, hade mnga franska bekanta. Ofvanstende gosse r son till en fransk trdgrdsmstare vid namn Thomas, hvilken bodde vid Potsdamer Thor. Han hade en bifrtjnst genom att lta sin gosse p spett steka frsadlar och rostbiffar med den takt och den omsorg, som r utmrkande fr de begfvade stekvndarne af den franska nationen, ty, sger det franska ordsprket: Man blir kock, men man fodes stekvndare. Hvad nu srskildt angr den hr afbildade steken, uppts den enligt konstnrens egen uppgift af familjen Chodowiecki, dock sedan den frst gjort sin tjnst som
modell.

fven p kokkonstens omrde gjorde Frankrike en kulturinsats. Man br erinra sig, att under regenten^> och Ludvig XV det franska kket hade en guldlder och ndde en hjd, som i harmonisk utbildning lr kunna stllas till och med fver den atenska under Hellas'
glansdagar.

286

Hos EN FRNM POLSK FAMILJ

Teckning af Chodowiecki.
I

DaNZIG.
i

I773.

akademien

Berlin.

r 1773 gjorde tecknaren och kopparstickaren Chodowiecki ett besk i Danzig, dr han 1726 sett dagens ljus. Vid den tiden hade befolkningen nnu Karl XII godt minne. Det var om danzigherrarne han skref till Mns Stenbock: I kan man bry deras gods frbimarchen medh Troupperne bst som I tycker. (General) Brandtens gods och andra sdana, om I s kommer bekvmt ht, mste I skia att ruinera bst I kunnen. Bilden visar en af de fina familjerna i Danzig, denna stad som frst 1793 skulle bli preussisk. Med en fr slaverna utmrkande explosiv vnlighet kyssa tv unga damer den vackra grefvinnan Czapskas hnder. De och grefvinnan ro kldda efter franska modet med pocher de veckade sidopuffarna. I sjlfmedveten pose str dlingen med sitt efter polsk sed rundklippta hr. Med sina mustascher och synnerhet genom den lnga rocken med hngrmarna gr han ett nstan orientaliskt intryck. Lngst till hger synes en romersk-katolsk andlig med sin tonsur. Det hela r en vrdefull familjeinterir frn Polens upplsningstid.
i i

287

Barn hlsa p

sina

frldrar samt Frlofvadt par och kta

par.

1770-TALET.

Kopparstick ur Das Basedowische Elementarwerk, illustreradt af D. Chodowiccki.

Tacksamheten illustreras hr af tre fosterbarn, som sirligt buga sig fr fosterfrldAf en stark men ofrivillig komik r den bild, som ftt namnet Der Geschlechtstrieb. Undervisande pekar fstmannen p den nattrockshljde, vlfdde fadern, som sger pip t sin tjocke arfvinge, hvilken i sin frodiga mammas kn naturenligt glder sig t tillvaron. Johan Bernhard Basedow (1723 1790) inrttade i Dessau Anhalt 1774, samma r som ofvannmnda arbete utkom, en helpension, hvilken erhll det hgtrafvande namnet Philantropinum. Basedow pverkades starkt af Rousseau och hade sikter, som nnu ro aktuella. Han religionsundervisningen infra en dogmfriare riktning, han verkade fr kroppens skte hrdande genom gymnastik, han ifrade fr skdningsundervisning och skte hja undervislefvande sprk samt ej minst intresset fr modersmlet. Detta senare var synnerligen ningen af behofvet pkalladt, ty latinfanatismen hll sig s starkt, att en d gllande pommersk frordning stadgade, att lrarne skulle tala latin, ej tyska, med lrjungarne. Tysktalandet vore, hette det, an sich leichtfertig und bei Kindern rgerlich und schdlich.
rarne.

288

Furstligt ekipage stannar vid bykrogen.

1770-TALET.

Spslitning och gatlopp.

Kopparstick af Daniel Chodowiecki.

Die Menschenliebe in der Mitfreude r den tidstypiska titeln p den fre bilden, hvilken liksom den undre frekommer i Basedows under 1700-talets slut s hgt skattade bok Das Elementarwerk, i hvilken man vlvist fick upplysningar om tskilliga angenma och oangenma lifsfreteelser, t. ex. mnniskokrlek och spslitning. Fursten lter sitt fyrspann stanna vid bykrogen, dr ungdomen under lek och dans ger fritt lopp Han lter kalla till sig ett af dessa okonstlade t fr sin lder passande knslor. flickebarn och belnar henne fr visad rdblommighet med en blank thaler. Den undre bilden skildrar Das ehrliche Gassenlaufen und die unehrliche Stupung. Fr spel, dryckenskap, desertering anvndes i Fredrik den stores arm som straff gatlopp. Af kldd till midjan fick soldaten springa mellan hundra till tre hundra af sina kamrater sex tolf gnger och erhll fr hvarje hvarf ett slag af hvar man. Denna kamratliga bdelstjnst ansgs i hg grad innemoraliskt uppfostrande. Den hade dock ej samma skamliga unehrliche

brd som spslitningen.

289
37

Bal
Gravyr af Dudos

Frankrike.
en
1

Omkring

1770.
St.

efter

773 utstlld teckning af Aiigusiitz de

Aubin.

Klockan r ett p natten. Man dansar i ett elegant hem under de glada hvilka Talleyrand yttrat, att man ej visste hvad njutning och gldje var, om man fr somliga. ej lefvat under Tancien rgime, den lyckliga tiden Orkestern Till hger i frgrunden str en stol, p hvilken damerna lagt sina plsar. spelar, och fyra par dansa den moderna 1' Allemande efter freskrift af Mr Dubois, dansr vid operan. Visserligen dansade man ibland utan panierer, men hr p bilden anvndas dylika De tv till hger dansande bra dessutom fverklnningar, hvilka p panierkrinoliner af alla. sidorna bilda s. k. podier. Augustin de St. Aubin fddes 1736. Han var en af 1700-talets lskvrdaste tecknare och gravrer. Hans mest bermda teckning r den ofvanstende. Denna och dess pendant, Le concert, ro bda stuckna af Duclos.

Det

r vinter.

tider,

om

290

VOLTAIRE TAR SNGLIGGANDE EMOT VNNER P FERNEY.

Teckning af Vivant Denon, kallad Le djeuner de Ferney.

DeN

4 JULI

775.

Graverad af Ne och Masquelier.

Under de sista ren af sitt lnga lif bodde Voltaire p sitt gods Ferney departementet Ain strax norr om Geneve och sledes helt nra Schweiz. Det var frn denna plats den gamle skeptiske mngmillionren, krusad af konungar och kejsarinnor, med en sdan entusiasm stridde mot de religisa frdomarna, att han vckte beundran hos hela det fritt tnkande Europa. Hr samlade den sjuklige men det sista andligt energiske gubben sina vnner omkring sig. Det r med ngra sdana han nu vid morgonkaffet sysselstter sig. Ofver hans sng ser man det frut denna bok afbildade kopparsticket Galas' friknnande. Den lififuUa teckningen r utfrd af den vid denna tid ungdomlige Vivant Denon (1747 1825), hvilken efterlmnat hela massor af teckningar och gravyrer, fyllda med behag och ofta med en mycket kraftig sensualism. Under Napoleons tid blef han generaldirektr fr museerna och fljde Bonaparte p hans egyptiska flttg. Han hade den viktiga posten att sga, hvilka
i

konstverk som skulle rddas t Paris' museer.

291

Hjlten

Rousseaus roman Julie ou La nouvelle Hlotse lmnar det

PARISISKA NJESLIFVET.
Gravyr frn 1776 af De Launay
efter teckning af

Moreau

le

yetine.

Rousseaus stora krleksroman i brefform, Julie ou La nouvelle Hloise, utkom 1759, vckte oerhrdt uppseende och framkallade, har man sagt, hela den eleganta franska damvrlden en liflig lust att f erfara verklig krlek i stllet fr det galant eri, som under de frflutna decennierna hrt till den goda tonen. Det krleksfrhllande, som existerade i romanen mellan Mlle Juhe, den adliga flickan vid Genve-sjns strand, och St. Preux, frebdade genom sin intensitet och sitt hnsynslsa pockande p knslans rtt en reaktion mot upplysningens och galanteriets torrhet. Bilden vi.sar hur 1770-talets drkt ty d utkom den praktupplaga, till hvilken Moreau tecknat St. Preux utom sig af vmjelse lmnar ett ytligt och lttsinnigt sllskap Paris. Han beskrifver sitt bref till Julie, hur han afskyr den profanering af krleken han dr varit vittne till. Ingen kunde vara lmpligare att skildra denna parisiska milj n Jean Michel Moreau le Jeune (1741 1814), hvilken s smidigt satt sig in i denna tids vrldsvsende.
ett
i

292

Brstol under 1770-TALET.

Gravyr af Maj-tini ur Moreaus praktverk Suite d'estampes
efter

teckning af y.

M. Moreau

d. y.

Afbildningen tillhr det mest utskta kulturhistoriska praktverk, som ngonsin utkommit, nmligen Suite d'estampes pour servir a THistorie des Modes et du Costume en France dans le i8:me sicle. Den visar en privat brstol, frdig att mottaga sin dyrbara brda. Brstolen anvndes i London redan i brjan af 1600-talet. Mot midten af detta rhundrade kom den till Paris, dr den under 1 50 r mycket begagnades p grund af den ohyggliga gatsmutsen. Bde damer och herrar, srskildt lkare anvnde den vid sina visiter. Det fanns af alla sorter, frn lyxbrstolar med mlningar af de mest efterskta konstnrer och med ornament guldbrons, till trasiga, illaluktande brstolar, hvilka hyrdes fr en spottstyfver. Den p sid. 239 afbildade hertiginnan af Nemours reste till sitt furstendme Neufchtel i brstol, de mer n 500 km. tillryggalades med tillhjlp af 40 brare p 10 12 dar. I Paris utarrenderades rtten att hyra ut brstolar. Ett reglemente frn 1736 meddelar, att brarne blott hade rtt att fordra 10 sous fr en frd, och att de voro frbjudna att kasta glpord efter de personer, som ej ville anvnda sig af deras tjnster. Detta reglemente visar, att dessa bltt livr upptrdande brstolsbrare voro direkta fregngare till vr tids droskkuskar.

293

Karl von

Linn.

1770-TALET.
Versailles.

Mlning af Alexander Roslin.

Ofvan afbildade Linn-portrtt frekom p Parissalongen 1779 och mlades efter de studier, Roslin r 1774 i Sverige gjort efter den ldrige vetenskapsmannen. Detta r tillkom nmligen den utmrkta brstbild, som frvaras i Vetenskapsakademien och som graverats af Bervie. Det hr afbildade knstycket torde vara en utveckling af brstbilden. Det fina vnliga ansiktet myser under den pudrade peruken. Karl Linnaeus fddes, utsprucken, som han sjlf sger, ur stubbotan rot, r 1707 i ett smlndskt prsthem. Efter skolgng i Vxj studerade han i Lund och Uppsala, frelste botanik vid sistnmnda universitet, gjorde mnga och lnga studieresor i Sverige och tillbragte ren 1733 1738 i Holland, England och Frankrike. terkommen till Sverige vistades han frst i Stockholm, dels utfvande lkarverksamhet, dels frelsande i naturalhistoria, och var 1739 en af Vetenskapsakademiens stiftare. Frn 1 741 var han professor i Uppsala och blef inom sitt fack, naturalhistorien, en europeisk ryktbarhet. r 1762 hade han adlats, och fljande r tog han afsked samt afled d. 10 januari 1778 i Uppsala. Bland hans skrifter mrkas i frsta rummet hans Systema naturae, med sexualsystemet, hans Flora Suecica och hans fven stilistiskt frtrffliga resebeskrifningar frn Lappland, land, Gottland, Vstergtland och Skne. Man har inom botaniken honom att tacka fr bildandet af en bestmd och lttfattlig terminologi, genomfrandet af sexualsystemet och grundlggandet af ett naturligt system. Infr den vrdnadsfulla och djupa blick, hvarmed Linn sg p naturen, afsljade sig mnga af dess mysterier.
i

294

Operasngerskan Sophie Arnould.

Mlning af
Gretize.

1770-TALET.
London.

Wallace Collection

Greuze kan gra sjlfva dygden tilldragande, brukade man under 1700-talets senare hlft sga i Frankrike, d man sg hans dygdesamma oskulder, som vnde ut och in p sina bl gon. Men det var ej med detta problem han behfde anstrnga sig p denna tafla, ty odygdig r vl snarare det epitet, man kan tillgga den frtjusande, bitande kvicka, grundligt bildade och ovanligt lttsinniga primadonnan vid Paris' opera, Sophie Arnould. Fdd 1744 debuterade hon redan 1757 och lmnade scenen 1778 efter en tjugurig glnsande bana. Frmst lyste och tjusade hon Glucks Iphignie en Aulide. I hennes salonger samlades Rousseau och encyklopedisterna Diderot och Helvtius. Man citerade hennes roligheter, hvilka till och med utgfvos i en srskild samling. P portrttet r hon till hlften sentimental, till hlften Htet hnfullt fverlgsen. Hon dog 1803, och tv r efter afled hennes mlare.
i

295

VOLTARIE LAGERKRNES P ThTRE pRANgAIS

Teckning af Gabriel de
St.

1778.

Aubin.

P denna ej fullt frdiga men frtjusande teckning, hvilken liksom gripit det hgtidliga gonblicket flykten, ser man det inre af Thtre Frangais, d den gamle 84-rige Voltaire mottager en hyllning s fvervldigande, att den enligt somligas mening pskyndat hans snart drp fljande dd den 30 maj 1778. P scenen bekransade man hans byst och uppfrde hans skdespel Irene, hvilket namn terfinnes p den nrmaste halfkolonnen vid skaldens loge. Med ytterst f medel har tecknaren ftt in teaterluften i sin framstllning. Man tycker sig hra fanfarerna frn orkestern, man knner ngot af den explosion af tacksamhet, som sjuttonhundrasjuttiotalspubliken erfor mot den, hvilkens ord trffat tankeliken som ljungeldar och som skan rensat luften. Gabriel de St. Aubin var fdd 1724 och dog 1780. Han har ritat en hel del portrtt, men viktigare ur kulturhistorisk och konstnrlig synpunkt ro hans teckningar ur det samtida pariserlifvet, oftast stuckna i koppar. P denna bild kommer hans grace fram utan omskrifning af kopparstickaren.
i

296

ROUSSEAUS SISTA STUNDER.

Kopparstick af
//.

JUNI 1778.
M. Moreaic
le

Gt(ttenherg efter teckning af y.

Jeune.

historisk synpunkt r denna bild ytterst osker. Man vet ej, om Rousseau dtt en dd eller om han sjlf tagit sig af daga. Hans lskarinna, Thrse Levasseur, med hvilken han lefvat tillsammans sedan 1745, var en dum och okunnig uppasserska. Nio r fre sin dd hade han legaliserat frbindelsen. Dden intrffade p Ermenonville nra Paris, p ett stlle tillhrigt markis de Girardin. Rummet med sina halmstolar, sin ppna spis, dr kaffekannan vrmes vid elden, r nog till alla delar likt de rum, dr upplysningstidens frfattare arbetade. P pianots notstllare str partituret till Le Devin du village, en opera som Rousseau 1752 komponerat. Rousseau frestlles uttala de apokryfiska men fr honom mycket karakteristiska ord, som man trodde han skulle hafva yttrat vid ddstillfllet: Min kra hustru, gr mig den tjnsten att ppna fnstret, s att jag fr lyckan att nnu en gng se grnskan. Hvad den r vacker! Hvad denna dag r ren och lugn! O, hvad naturen r stor! Se p solen, hvars leende tyckes kalla mig, se .sjlf p detta ondliga ljus, det r Gud, ja Gud sjlf, som ppnar sin barm fr mig och ndtligen inbjuder mig att smaka den eviga och ofrnderliga frid, som jag s mycket efter-

Ur

naturlig

traktat.

297

38

Sup omkring
Kopparstick ur
Siiite

1780.
le

d'estampes> af

Helman

efter

en I777 utfrd teckning af Moreati

Jeune.

Lc souper fin, den hr afbildade gravyren, framstller ett rum Ludvig XVLs stil. De tv paren ha slagit sig ned vid ett rundt bord, prydt med en grupp af de tre gracerna, som uppbra en ananas. Moreau frlnar sina teckningar en doft af den njutningslystnad stor stil, som behrskade tiden. Den ena damen den d moderna enorma hrkldseln, som gaf anledning till s mnga karikatyrer, har snappat upp ett bref, som hennes kavaljer vill hindra
i i i

henne
hvilka

att lsa.

lgge mrke till den vackra lanternan och de tv sm borden, s. k. servantes, anvndes n fr att hlla rtter och tallrikar varma, n fr att kyla vinet, srskildt champagnen, som, uppfunnen vid loo-talets slut af benediktinerpatern Prignon, blef alltmer omtyckt.

Man

20

Offentlig skrifvare

Frankrike.

Omkring
i

1780.

Teckning af P. A. Wille.

Albertina-museet

Wien.

Paris under 1700-talet var till det yttre en mnga afseenden vanvrdad stad, men d det gllde folklif, visade det sig i alla hndelser lifligare n andra stder norr om Alperna. Visserligen krde de f vagnarna ytterst lngsamt mot 1700-talets slut vcktes t. o. m. frslag om att vagnar blott skulle ha rtt att kra i gende men frsljarne med sina brokiga varor och de mnga brstolarna gfvo ett pittoreskt utseende t gatan. Vid ppen gata satt fven skrifvaren, som fr fem sous satte upp ett enklare bref och fr tolf sous med, som det hette, en mera upphjd stil skref bneskrifter till ministrar och
i

konungen. P WiUes teckning ser man en ung flicka af folket, som skert ej har ngot otaladt med fverheten utan behfver hjlp fr att f sina knslor fr ngon bekant gosse satta p papperet. Vid gatans kant str den lilla ppna skrifvarbutiken, ett exempel p hur bristfllig folkundervisningen var, innan revolutionen ej minst p detta omrde gjorde ndvndiga och genomgripande reformer.

99

Middag p Stockholms
Mlning af Per Hillestrm.

slott.

1779.
slott.

Drottningholms

Per Hillestrm (1732 1816) var under 1700-talet den svenske mlare, som mest skte f det kulturhistoriska draget p sina taflor och som med ett visst behag kunde skildra P kung Gustaf IILs befallning fick han lifvet bde i de lgre och de hgre samhllslagren. fven afbilda karuseller och hgtidliga ceremonier och har hrigenom gifvit vrdefullare bidrag till historien n till konsthistorien. Bilden visar den kungliga taffeln p Stockholms slott. Fondvggen prydes af Leandro Bassanos tafla Kleopatras mltid, nu i Nationalmuseum. Vid bordet med dess silfverkarotter och vaxljus sitta till vnster konungen och drottning Sofia Magdalena. Vid hgra bordsnden De upphertig Karl och hertiginnan Hedvig Charlotta samt prinsessan Sofia Albertina. vaktande herrarne ro kldda i svenska drkten. P taburetter sitta riksrdinnor, rikets Kungen har efter sin vana hugnat en af de vid hans herrars fruar och fverhofmstarinnor. bordsnde stende diplomaterna med att ropa honom till sig fr att stlla ngra frgor till honom. Som njestillstllning torde en dylik middag varit ngot tvifvelaktig.
in

300

Salongslif
Kopparstick frn
1

Frankrike omkring
efter

1780.
d. y.

783 af Deqiievauviller
i

gouachemlning af Nils La/rensen

Ofvanstende bild af en fransk salong den mest utskta Louis-XVI-stil r utfrd af den svenske mlaren Nils Lafrensen d. y., hvilken s grundligt satt sig in i fransk uppfattning, att han Paris rknas fr en af de bsta skildrare af tiden omedelbart fre revolutionen. Det r under 1780-talets allra frsta r denna bild tillkom. L'extrmement bonne compagnie, som det hette p den tiden, roade sig med mrklig spnstighet snart sagdt hela dygnet. Under Ludvig XIV vgade man ej sga ett ord, under Ludvig XV talade man tyst, nu talar man hgt, sade en samtida, och skulle man kanske kunna tillgga mycket och lnge. Visserligen hvilade man sig litet om frmiddagarna med lsning och trictracspel, ssom synes af bilden, men sedan togs skadan igen, och fastn operan slutade redan half nio, kom man ej i sng frrn tv p morgonen. Tonen i dessa salonger var galant, och, har man sagt, det fverfldiga var fr dessa mnniskor det ndvndigaste. Man berttar, att prinsen af Conti hrde en dam nska en miniatyr af sin kanariefgel infattad i en ring. Prinsen erbjd sig genast att ge den Hon mottog med villkor att infattningen skulle vara present. enkel, och, d hon erhll ringen prydd med en diamant, snde hon delstenen tillbaka. Prinsen sndersmulade d diamanten till pulver och anvnde detta till skrifsand pa den mt frebrende biljett han snde henne. Det r om dylika smhistorier man talade i den vackra salongen.
i

301

1'

I)

En ung frnm herres morgontoalett

Kopparstick ur Suite d'estampes af P. A. Martini
efter

p 1780-TALET.
le

teckning af J. Moreau

yetine.

till sitt hem fr att nnu en bredvid sig p toalettbordet ordnar hrkldseln, hans bitrde profvar brnntngen p ett papper. Le coureur, lparen med sin egendomliga hufvudbonad prydd med plymer, har just lmnat sin herre ett bref och vntar p svar. Med kanske i den d moderna en nonchalant gest talar denne med skrddaren om sin nya rock frgen >.caca Dauphin eller boue de Paris de smutsiga gatorna hade d nnu ej blodfrgats. Denne unge petit-maitre, som eleganterna dfrtiden kallades, klder om sig fr att visa sig Palais Royals trdgrdar, dr vid 1700-talets slut alla goda restauranger och finare bodar lgo. Under damportrttet i den ovala ramen hnga tv gardinfrsedda taflor. Dessa frhngen anvndes dels fr att akta de ljusknsliga gouachemlningarna, dels fr att ej sra oskyldiga gon.

Efter

morgonpromenaden tervnder den unge eleganten

gng klda

om

sig.

Frisren

med pudervippan

302

Efter operafrestllningens slut.

Gravyr ur Suite d'estampes af Malbeste
efter

i/So-talets brjan.
le

teckning af Moreau

jfetme.

1780-talets dagar betraktades operan som en offentlig salong, dit man gick fr att konversera och visa sina toaletter som fr att hra p musiken. Vid utgngen, sger en samtida sedeskildrare, stmde man mte, och V aboyeiir s kallades d den stackaren frtjnade en slant genom att liksom fven nu brukas under hga rop leta reda p det vntande ekipaget. Under tiden hade, som bilden visar, den unga hertiginnan bytt ngra hviskningar med en kavaljer. Bakom honom synes en dam med hatt

Afveii under

lika

mycket

mma

I frgrunden lmnar en ung herre en blomsterflicka ett bref med en hemlighetstyckes antyda, att hon diskret skulle befordra biljetten till ngon hg dam. Den instoppades i en bukett, som fverlmnades t den tillbedda med den traditionella formeln: Stt ej stjlkarna i vatten utan, menade man, forska bland blommorna, s hittar ni tydligare besked n blomstersprket kan gifva. Man kan vara frvissad om, att det ej saknades mysterier, frn oskyldigare krleksintriger till halsbandshistoriens hemligheter, hvilka upprrde hela det kungarike, som just vid denna tid brjade rynka gonbrynen t sin stolta drottning.

la

Pandoure.

fullhet,

som

303

Besket hos arrendatorn.

Kopparstick ur Suite d'estampes af y. L. Delignon
efter

Omkring

1780.

en teckning af y.

M. Moreatc

le

yeune.

r en afton under Tanden rgime's sista dagar. Inom tio r kommer godsherrn att det gamla hederliga patriarkaliska tillstndet, som rdde under de tider, d det nnu Det r ur denna synpunkt bilden r tecknad. De fanns kvar ett feodalistiskt Frankrike. underlydande skola jubla fver att slafveriet tagit slut och att i det rika Frankrike ej endast de fattiga skola betala skatt. Moreau har hr skapat en idyll, instrdd bland sitt stora praktverks aristokratiska njesbilder. Vid foten af ett gammalt stentorn med sin typiskt franska koniska huf str godsherrn, tfljd af sin unga maka, som r kldd i modern jttehatt. Nedltande klappar han sin gamle arrendator p axeln. En talfr arrendatorska presenterar sin landtliga enfald och oskuld till dotter fr stllets hrskarinna. I bakgrunden ser man, hur hjorden drifves hem dylikt dygddelt till grden. Denna bild af rustik lycka tilltalade i hg grad tiden. bondfolk uttalar sig ngon samtida med orden: Le sage avec raison prfre Aux pompas de la cour, Aux charmas de Cythre

Det

tala

om

Om

L'innocence de vos

plaisirs.

304

TEATERLOGEN.

1780-TALETS BRJAN.
efter

Kopparstick ur Suite d'estampes!' af Ptas

teckning af J.

M. Moreau

le

Jeune.

herrar ha ltit kalla till sig en gr ngra sirliga danssteg och uppfyller den lilla logen med sina frasande kjolar, som klockformigt utspnnas af den enorma styfkjorteln. Modern den tidens Madame Cardinal presenterar sin vackra docka. Den unge aristokraten tar henne under hakan med ngra nedltande och uppmuntrande ord. Snart skall frestllningen ter brja, och man knackar otligt med den lnga kppen, fr att ridn ter skall g upp. Naturligtvis hade de eleganta herrar, hvilka bestodo sig den dyrbara lyxen att ha egen loge, vissa fretrdesrttigheter garanterade; fven vra dagars Paris ha logeabonnenterna ensamma rtt att beska danssernas foaj. Logen tyckes vara vl inredd. Den kan med gardin afstngas frn den nyfikna salongen, och bakom disponerar man fven ett rum mbleradt med stolar och spegel och gnadt fr intimare samtal under mellanakterna.
r

Det

under en mellanakt p operan.

Tv hga unga

danss,

som de nyss beundrat genom

sin kikare.

Hon

305

39

14 'Mm

En

kalvinist genompryglas
till

Holstein under 1770-TALET.

Kopparstick af Chodowiecki

Nicolais

Das Leben und di Meinungen des Herrn Magister Sebaldus Nothanker.

I den svenska fversttningen af en 1602 i Rostock utgifven katekes heter det: Hller du det d alldeles drfre, att kalvinisterna kalla djfvulen i den sanne och lefvande Gudens stad? Svar: >^Det beknner jag af mitt hjrtas grund och sger det fr en viss sanning. Vill frdenskull ej det allra ringaste stta mig emot herr Luther utan anammar det fr ett visst vittnesbrd, hvad han hafver skrifvit sina korta beknnelse om nattvarden om dessa villfarande andarne, nmligen att de hafva indjflade, genomdjflade och fverdjflade hjrtan. Denna kanske -vl strnga uppfattning gjorde upplysningstiden slut p. Den fortlefde dock bland mnga prster till 1700-talets slut. Bokhandlaren och frfattaren Christoph Friedrich Nicolai (1733 181 1) var en vlmenande men pedantisk stridsman fr religis tolerans. I sin bok Sebaldus Nothanker 1773 ^6 berttar han, hur prsten Nothanker lider smlek af sina stndsbrder fr sin deras tycke ogudliga vidhjrtenhet och sitt ogillande af deras konfessionella ifver. I den holsteinska staden Gluckstadt boken berttas, hur vid ett tillflle prsterna blifvit s upprrda fver att en kalvinist tilltits att vara dopvittne, att de uppagiterat folket, De vllrde resonera s att man genompryglat en kalvinist och stuckit ut ett ga p honom. sina kvarnstenskragar, hvilka hrstamma frn de p 1580-talet bland lekmnnen brukliga, d i syndiga, nu af tiden helgade kragarna.
i

306

Afvisad krleksfrklaring.

Omkring

1780.

Kopparstick af Daniel Chcdotviecki.

gifva sina bilder tids- och lokalfrg var den polsk-tyske tecknaren Plan illustrerade Lessings Minna von Barnhelm, s att hjltarne frn Hr skildrar han en krleksscen ur Dusch's Gcschichte sjuriga kriget kunde knna igen sig. Carl Ferdiners, skrifven af frfattaren till Moralische Briefe zur Bildung des Herzens. Den galante lskaren skj-ndar fram mot damen, som afvisar honom med fljande ur romanen hmtade fras: Maim sagt ich, und hielt die Hand vor, wenn Sie Ehre haben. I sina drkter hr det unga paret till de sista ren af den fridricianska perioden. Han med sin galanterivrja och det hgt uppkammade hret, hon med 1770- och 1780-talens hga
i

En mstare

att

Daniel

Chodowiecki.

damhrkldsel.

Man kan
upplagorna, hvartill vr

fatta,

med

hvilket

intresse tidens

ungdom
en

frsedda med Chodowieckis kopparstick, tid har mycket f motstycken.

507

betraktade de sirliga sm romandyrbar och elegant bokutstyrsel,

Skdespelerskan Mrs. Mary Robinson.

Brjan af ijSo-talet.
London.

Mlning af Gainsborotigh. Wallace Collection.

Under slutet af 1700-talet hade den engelska teatern en glansperiod. Frfattare som Sheridan och Goldsmith, skdespelare som Garrick och Kemble lyste samtidigt, och njeslifvet brusade lika starkt under de sista Georgarne som under de sista Stuartarne. P teatern hade Shakespeare ter uppsttt, hlsad med entusiasm och tolkad af en grupp stora skdespelerskor och skdespelare. Drmmande, en engelsk park, sitter otkomlighet den unga aktrisen, kldd i hvit drkt med ljusbl rosetter. Mrs. Robinson hade, d hon p 1770-talet endast 1 8-rig upptrdde som Perdita i Shakespeares En vintersaga, redan medhunnit mycket Hon hade producerat sig som frfattarinna, gift sig, fljt sin man i bysttningshktet och dr blifvit mor. r 1780 brjade hennes frbindelse med den d 1 8-rige prinsen af Wales (Georg IV), hvilken blott varade en kort tid. Fo.x vckte underhuset ett frslag, att nationen skulle belna henne med en pension af 9,000 kr. om ret. Hennes ngot anglosachiskt affrsmssiga stt att exploatera andras krlek visar sig hennes lyckade frsk att genom hotelser frm prinsen af Wales att fr 100,000 kronor terkpa de mhetsbetygelser han bref tillstllt henne. Den inre sknheten svarade ej mot den yttre.
i i

308

Engelske skdespelerskan Mrs. Sarah Siddons.

Mlning
af Gainsboroiigh.

1784.

National Gallery

London.

Miss Sarah Kemble tillhrde den ryktbara engelska skdespelarfamiljen Kemble och fddes i Wales. Redan som tjugurig (1775) upptrdde hon som Portia Kpmannen i Venedig men klandrades fr den onaturliga munterhet, hvarmed hon spelade denna roll, hvilken dock kanske inbjuder till detta fel. Sin stora framgng vann hon under 1780-talet London, dr hon frn 1782 rknades som Englands strsta skdep Drury-Lane-teatern spelerska. _,Hennes glansroll var Lady Macbeth. Sedan 1773 var hon gift med aktren Siddons. Ar 1818 upphrde hon att spela men afled frst 1831. Bde Reynolds och Gainsborough ha frevigat den skna aktrisen. Gainsborough visar henne blhvit promenaddrkt med jttehatt och jttemuff, bda plaggen ytterst omtyckta England p 1780-talet. Denna tafla mlades 1784. Hennes starkt accentuerade nsa lr ha gjort mlaren mycket besvr, och Gainsborough hrdes under seanserna muttra fr sig
1755

sjlf:

Damn, your

nose,

Madame,

there

is

no end of
309

it.

General Ziethen somnar vid en middag hos Fredrik

Kopparstick af Chodowiecki.

II.

i/So-talet.

sofva, han har lnge nog vakat fver oss, sger Fredrik den store till de hvilka med ett ironiskt smilande betrakta den inslumrade gamle husargeneralen Ziethen. En preussisk stramhet ligger fver detta kopparstick. Bakom den gamle konungen sta tv kammarhusarer med ett uttryck af gif akt, som str i motsats till deras skrattlust. Den mer n ttiorige Ziethen hrde till de spartanskt anlagda gammalpreussarne. hos sig t han enkel vattsoppa, och frst sedan han fyllt ttio r kunde hans generalska fvertala honom att sitta i stoppad lnstol. Nu har vinet, maten och trttheten blifvit honom fvermktiga, och han somnar vid sin konungs taffel. En viss klumpighet skert nationell r utmrkande fr alla utom Fredrik II, i hvilkens ansikte konstnren frskt och lyckats att f in en genialitet, som pminner italienaren Algarottis uttryck om konungen: att tankarna sprutade ur munnen p honom som elektriska gnistor.

Lt

honom

tre

hgre

officerare,

Hemma

om

Svl hrskare
storhet grundlades

som understar ro genom konungs och

alla

ypperliga representanter fr den

tid,

d Preussens

ocks

genom bgges

folks hnsynslshet, d det gllde det stora mlet, jrnflit, ihrdighet och sjlfuppoffring.

men

310

General Ziethen sitter infr Fredrik

Kopparstick af Chodowiecki.

II.

1785.

Detta

och

vidstende

kopparstick hra
i

till

de

f,

Chodowiecki

utfrt

stort format.
i

Hans Jochim von Ziethen fddes 1699

Mark Brandenburg.

Han

trdde 17 14

preussisk

krigstjnst men hade till en brjan endast motgngar i armen. P 1730-talet utmrkte han sig som ryttmstare vid ett husarregemente. Han utvecklade detta vapenslag och utnmndes till generalmajor 1744. Det var i synnerhet under sjuriga kriget, som hans fltherregfvor kommo till synes, och srskildt i slagen vid Leuthen och Torgau gjorde han en viktig insats. Kopparsticket visar den 86-rige till det yttre fule och oansenlige husargeneralen p konungens uppmaning sittande i sin lnstol. Scenen frsiggr Parole-salen i Berlins slott. Konungens brorson, den jttelike Fredrik Vilhelm (II), synes i midten af bilden. Aret drp, 1786, afled den hgt frtjnte krigaren, som utom det militriska modet fven hade det moraliska att beknna sin gammaldags fromhet fr den fritnkande konungen. Ziethen brukade sga: Den gamle dr uppe fverger oss icke, och d Fredriks jrnvilja och snille och preussisk tapperhet lyckats krossa den sterrikiska hren, sade konungen vnligt skmtande till sin general: Hans allierade har hllit ord.
i

311

Gustaf

III

beser under pfven Pius VI:s ledning de vatikanska samlingarna

Mlning af Gagneratix.
Nationalmuseum.

1784.

Under kassetterade tunnhvalf skrider den lysande skaran af prelater och dignitrer fram genom Vatikanens samlingar af antika statyer. Man befinner sig nu nyklassicismens tidehvarf.
Sergel, hvars profil synes i bakgrunden lngst till hger, skte s godt han kunde inviga fven den fr bildande konst ej vidare intresserade Gustaf III i antikens storhet. Pius VI pfve var en konstlskande man, hvilken med stolthet visade museet i sitt palats. 1775 1799 En af de obehagliga prsterliga halfkvinnotyperna pekar p Polyklets Amason, som frefaller betydligt mera karlavulen n han sjlf. Till hger ser man Armfelts ungdomliga ansikte. Han utlgger frtjnsterna hos en Ganymedes. under dec. Till minne af Gustafs vistelse i 1783 jan. 1784 mlades tv taflor, dels denna af fransmannen Gagneraux, dels en skildring af Gustafs besk i Peterskyrkan julen 1783, mlad af Desprez. Vid slutet af sitt lif kom Pius VI i strid med Frankrike. Napoleon Bonaparte, en man'

Rom

med med

sitt

vld

hufvud fr sig, trttnade att resonera med kyrkans fverhufvud samt frde pfven till Valence Sydfrankrike, dr han 1799 afled.
i

312

ROYAL AcADEMY'S UTSTLLNING

Kopparstick af P. A. Martini
efter

1787.

teckning af y. H. Ramberg.

fre 1768, d den engelska konstakademien bildades, hade man i London haft konstutstllningar. Bilden, en gravyr af parmesanaren Martini efter den Hannover fdde mlaren Rambergs teckning, visar ppnandet af utstllningen 1787. I nda till fem rader hnga konstverken hoptrngda p det mest smaklsa stt. Det smakfulla upphngandet p utstllningar och museer r ett mycket sent begrepp i historien. P vnstra vggen ser man i midten John Opies stora tafla, denna utstllnings cloii, frestllande mordet p Rizzio, Maria Stuarts gunstling. Under denna hnger en tafla af Reynolds, akademiens direktr, frestllande nglahufvuden. Med all sanolikhet r det Sir Joshua Reynolds sjlf, som i frgrunden frevisar utstllningen fr den unge prins Georg (IV) af Wales. Prinsen hade dock troligen mest nje af den eleganta dampubliken i sina jttestora hattar. Aret 1787 var ret fre Gainsboroughs dd. Detta r r i England ryktbart genom att parlamentet d gick in p att afbetala 9,000,000 kronor p sin kronprins' skulder. Han hade tack vare Mrs. Robinson och Mrs. Fitz-Herbert kommit att ngot fverskrida sitt apanage.

Redan

rliga

313

40

Goethe under

sin italienska
Tischbein.

resa

1787.
a.

Mlning af yohan Heinrich

Frankfurt

M.

af de bsta Goethe-portrtten r ofvanstende af J. H. Tischbein, en medlem af den Det visar skalden sittande p Campagnan sder om Rom, dr man ser Cecilia Metellas graf och lmningar af en romersk akvedukt i bakgrunden. Goethe fdd i Frankfurt a. M. 1749 var, d den lnga italienska resan fretogs, redan en bermd skald. Dramat Gtz von Berlichingen (1773) men i synnerhet romanen Leiden des j ungen Werthers (1774) hade vckt ett ofantligt uppseende. Han hade dessutom hunnit med en tiorig omfattande verksamhet Weimar, d han i sept. 1786 reste till Italien, dr han stannade till vren 1788. Hr mognade hans sknhetstrstande ande, och hans nya harmoniska lifsskdning fick ett monument i dramat Ifigenia (1787). fven i hans skdespel Tasso (1790) mrkas hans italienska intryck. Portrttet har mycket af den auktoritet och den olympiska

Ett

talrika konstnrsfamiljen.

hghet, som var utmrkande fr den ojmfrlige mannen, hvilken kunde sammansmlta de skarpaste motsatser, som i Faust del I utkom 1808 skapat kanske det vldigaste i vrldslitteraturen och som p en gng r ondligt stor och innerlig i sin lyrik. Goethes allmnbildning hade gigantiska proportioner. Inom naturvetenskapen har han gjort en viktig insats genom sina sikter om utvecklingslran, hvilka Darwin och andra nyare forskare bekrftat.

Han

frstod och knde det stora sammanhanget allt. Johann Wolfgang von Goethe afled i Weimar den 22 mars 1832.
i

314

LSKANDE

PAR.

OmKRING
i

179O.
S:t

Mlning af H. Fragonard.

Eremltagemuseet

Petersburg.

dyrkare af lifsgldjen r Jean Honor Fragonard i sin p en gng tcka Fdd 1732 nra den franska Medelhafskusten, fick han under en vistelse i Italien intryck af Tiepolos kvicka penselfring. Det passionerade, som de franska 1700-tals-mstarne allmnhet gingo ur vgen fr, gaf han ett stort rum p sina taflor. Hans mlningsserie Kyssarna vcker tankarna p skalden Parnys: vers har ngon sagt
lidelsefull

En

och intensiva konst.

Un baiser me faisait mourir, L'autre me rendait la vie.

hr meddelade bilden kallas Le baiser la drobe (en kyss i smyg). Visserligen drkt och mbler ett begynnande nyklassiskt inflytande, men de unga, som tillta sig ett vgstycke trots den ppna drren, ro kta rokokomnniskor. Den fretagsamme ynglingen r mera en biperson, men hjrtat hos den unga flickan med sitt persikoansikte tyckes klappa s hrdt som p en fgel, som man hller i handen. Att kunna terge det gonblickliga i rrelsen, att kasta in ett stnk af lidelse i en situation gripen i flykten, det var just Fragonards storhet. Den gamle konstnren afled 1806, glmd af en tid, som ej frstod honom. Nu vrderas han ter mer n ngonsin, och denna frtjusande tafla, som fr ngra r sedan flyttades frn slottet Lazienki i Warschau till det stora Petersburgmuseet, r nu en af denna lysande samlings prydnader.
visa

Den

315

Kemisten Lavoisier och hans hustru.

Mlning af y. L. David.

1788.

I vr tid r det hufvudsakligen som portrttmlare David tnjuter anseende. Hans portrtt ro lika karaktrsfulla, som konstnren sjlf till sin person var karaktrsls. Lavoisier fddes 1743 i en frmgen familj och visade redan mycket tidigt sin begfning. P en gng praktiskt och vetenskapligt anlagd, lste han en del viktiga problem. Hans frsta underskningar rrde gatubelysningen. Rikt gift gjorde han sitt hem till en mtesplats fr den vetenskapliga vrlden i Paris. Hans betydelse fr kemiens utveckling r enligt

fackmnnen ofantlig. Han uppgjorde en ny teori fr frbrnningen och tillmpade denna teori p det skarpsinnigaste. Vid sidan af sin vetenskapliga verksamhet var Lavoisier fermier general. Han frpaktade sledes en del af statsinkomsterna. Konventet stllde alla sdana frpaktare infr rtta, ej minst drfr att man ville komma t deras egendom. Lavoisier anklagades bland annat fr att han skulle ha blandat vatten och skadliga mnen

snus.
I mars 1794 fll hans snillrika hufvud fr giljotinen. D man till hans frsvar framhll hans vetenskapliga betydelse, gaf domstolens president Dumas det drpliga svaret: Republiken behfver inera kemister.

316

Den engelske statsmannen Charles James

Kopparstick af y. G. Huck
efter

Fox.

1790-TALET.

mlning af Hickel.

Charles James Fox var en af de mera framstende liberala engelska statsmnnen. Han fddes 1749 och kom redan nittonrig in i underhuset. Fox insg faran af den engelska tvngspolitiken mot kolonierna i Nordamerika och kmpade under 1770-talet mot torypartiet, som ville frtrycka rikets nordamerikanska medborgare. fven negerslafveriet hade en fiende i minoritet och bekmpade under 1790honom. Ar 1783 blef han minister men kom snart talet krigspolitiken. Frst 1806 blef han terkallad till regeringen men afled samma r. Personhgen var han en lskvrd, njeslysten natur med stor fallenhet fr spel. Men hvarje gonblick, sger hans biograf Trevelyan, som kunde undandragas frn spel och kurtis, anvnde han p att sluka Dante och Ariosto. Hans snobbighet framgr af fljande historia. D han en gng skulle lmna Paris fr att resa hem, gjorde han en extra resa till Lyon fr att skaffa sig det modernaste sidenet till vstar. Bilden visar James Fox med den hga hatten och den d s moderna knlpken. Han r kldd bl riding-coat, frn hvilken den samtida franska redingoten hrstammar. Den runda, hga hatten med vida brtten, som de puritanska utvandrarne medfrt till Amerika, kom nu tillbaka, sedan Amerika blifvit modernt, med smala brtten och fvergick till 1800-talets svarta cylinderhatt. Edinburgh Reviews blgula omslasf hrstammar frn Fox' bl rock och gula vst.
i i

317

Besket hos amman.

Mezzotintogravyr af

1788.

W. Ward

efter

mlning af G. Morland.

Det Frankrike intill senare tider brukliga sttet att under de frsta lefnadsren bortackordera barnen hos en amma tyckes ha frekommit fven p andra stllen. Under 1700talet ha genremlare bde England och Frankrike afbildat den efter vr tids smak tmligen tvifvelaktiga scenen, d barnet med oro vnder sig ifrn modern, som kommit p ett tillflligt besk, och griper efter den skterska, man betalat fr att taga sig de obehag, som ro frknippade med den frsta barnavrden. P bilden ser man en ovanligt frtjusande mamma, 1780-talets jttehatt, och en lika vacker amma, af hvilkens mhet det frodiga barnet tills vidare fr njuta. Sngen med sina musslinsgardiner, enligt tidens smak, ser renlig och treflig ut. Mlaren George Morland (1763 1804) var egentligen djurmlare, och hans bilder voro i allra hgsta grad omtyckta England och mngfaldigades af utmrkta kopparstickare. Srskildt lmpade sig den England mycket hgt utbildade mezzotinto- eller svartkonstgravyren till tergifvande af hans ngot .ulliga teknik. Den tidens svartkonstblad med sin mjuka sammetslika svrta ro vra dagar mycket efterskta, och srskildt betalas stora summor fr goda aftryck af kopparstick efter en Reynolds, en Morlands taflor, stuckna af samtida engelska gravrer.
i i

318

Skilsmssa

Frankrike p i/qo-talet.

Gravyr af oknd konstnr.

Den romersk-katolska kyrkan knner ej skilsmssa. Det var drfr helt naturligt, att revolutionen skulle infra en mnskligare uppfattning. Ngot teatraliskt lmnar de unga makarne hvarandra. Skilsmssan inregistreras, och man kan ltt tnka sig, att den officierande mbetsmannen riktar till de tv oeniga ngra ord, som ganska mycket fverensstmma med revolutionren Chaumettes floskulsa yttrande frn 1792: Unga makar, hvilka redan frenats genom en Ijuf frbindelse, det r p frihetens altare, som Hymens facklor ter skola tndas. ktenskapet r ej ett ok, en kedja, det r ej mer n hvad det br vara: fullbordandet af naturens stora planer, erknnandet af en angenm skuld, som hvarje medborgare r skyldig fderneslandet. Kontrarevolutionen borttog rtten till skilsmssa, men p 1880-talet infrdes nyo i Frankrike rtten att upplsa ett samlif frgiftadt af hat och ovilja. Dock gller denna skilsmssa endast frn statens synpunkt. Katolska kyrkan anser de frnskilda ssom fortfarande och oupplsligen frenade samt nekar drfr att viga dem.

319

MiRABEAU HLLER TAL.

Kopparstick af E. Beisson
efter

789.

mlning af Ch. Boze.

Honor Gabriel Victor Riquetti, grefve de Mirabeau, fddes 1749. Hans ungdom var stormig och hela hans lif en enda oafbruten fventyrsroman med faror, krleksfventyr, krigarbragder, hemliga beskickningar och ej minst grundliga utsvfningar. Upprepade gnger lt hans tyranniske fader kasta honom i fngelse; utsluppen svarade han med lika kvicka som afskyvrda nidskrifter mot sin far och fiende. Den godtycklighet han sjlf erfarit framkallade 1782 skriften Om statsfngelser och lettres de cachet, hvaraf han sjlf hade den rikaste erfarenhet. D revolutionen utbrt, var han vald af tredje stndet och gaf det stolta svaret t den kunglige ceremonimstaren, som p hg befallning ville tvinga fram rstning stndsvis och drfr drifva ut representanterna ur den gemensamma salen: Vi skola blott genom bajonetten kunna drifvas frn vra platser. Mirabeau skte med sin glnsande vltalighet medla mellan konung och pbel och ville en lagbunden frihet. Hans undergrfda ekonomiska stllning frmdde honom att taga penningbelningar af hofpartiet, ehuru han ej direkt frrdde frihetens sak. Utsliten af sinnesrrelser och sitt lastbara lif, afled Mirabeau 1791. Bilden visar den ngot fetlagde, kopprrige vltalaren, som skulle gjort de stora ider, han frsvarade, mera nytta, om han varit mera personligt vederhftig. I religionsfrihetsfrgan har han fllt de betecknande lidelsefulla orden: Den mest oinskrnkta religionsfrihet r i mina gon en s helig rtt, att sjlfva ordet tolerans synes mig innebra ett tyrannih->

320

Marat ddad
D David
fverlmnade
till

sitt badkar.
Museet
i

1793.

Mlning af David.

Bryssel.

konventet ofvanstende

frtrffliga tafla, yttrade

han sig p

fljande stt: Mnsklighet! Du skall sga till dem, som kallade honom bloddrinkare, att aldrig har ditt lsklingsbarn, aldrig har Marat kommit ngra trar att rinna. Visserligen ro liktal ofta ngot for lskvrda, men i detta fall blir man dock ngot hpen. Man mste komma ihg, att de ro uttalade af David, en af konsthistoriens minst moraliska personligheter. Schweizaren Jean Jacques Rousseau framkallade en del af revolutionens frutsttningar, schweizaren Jean Paul Marat r uttrycket fr dess vildaste blodsorgier. Fdd 1744 lyckades han, ett svagt och oredigt hufvud, ursinnig af srad ffnga, vinna folkets ra genom sin tidning L'ami du peuple. I denna frordade han mord och plundring och blef hrigenom populr hos den sorts mnniskor, mot hvilka Voltaire slungade sitt apor, som ibland bli tigrar. Han arbetade p konungens afrttning och lyckades slutligen krossa gironden och f ledarne af detta parti, som motsatte sig de revolutionra vldsdden, giljotinerade. En ung kvinna, Charlotte Corday, som beundrade girondisterna och hade lst i Marats tidning, att lsklingsbarnet fordrade ytterligare 200,000 hufvuden, gick p aftonen den 13 juli 1793 in i Marats badrum och stack en knif i hans brst. Hans parti gnade honom en nstan guddomlig dyrkan och talade till och med om Marats heliga hjrta. Badkaret, af metall, hade galoschform, och Marat anvnde det, som synes af bilden, fven till att skrifva p.

321

41

Yngling frn revolutionstiden.

Mlning af P. Prudhon.
Louvren
i

Paris.

Framstende som konstverk och ypperlig som intim tidsskildring r denna bild af en yngling frn de tider, d stora hndelser skapade stora mn, och d de rousseauanska drmmarne trdde ut verkligheten och af krlek till friheten icke ryggade fr de blodigaste konsekvenser men fven sjlfva kunde d sorn hjltar. Det opudrade hret mjlet kan bttre n till puder anvndas till att mtta hungriga, hette det p revolutionssprket omgifver
i

ett ansikte af lidelsefull blekhet.

Prudhon (1758
frgen, de revolutionstider,
ej
i

1823)

minst

var konsten Davids motsats. Denne lskade det hrda och kalla Prudhon ter fverfrde rokokons mjukhet och Correggios ljusdunkel till d David lmnade sina penslar fr att deltaga blodsdomarna. Prudhon
i

hade sjlf ngot drmmande och vrldsfrnvarande i sin konst, och han passar bttre n ngon att skildra representanter fr den ungdom, hvilken svrmade fr det oskyldighetens naturtillstnd, som mnskligheten troddes kunna n med ett enda steg, om den bara fick hllas. Det var dessa ideologer, som framkallade ett nstan fysiskt illamende hos general
Bonaparte.

322

Drottning Luise af Preussen.

Mlning af Johan Friedrich August Tischbein.
I

1790-TALET.
tyska kejsarfamiljens go.

Drottning Luise r Preussens skyddshelgon, som ett gonblick af djupaste nationell frnedring personligen fick erfara segrarens cyniska rhet men som, skn och vrdig i motgngen, 1797 gaf lifvet t den son, under hvilkens regering Preussen genom storartade nationella anstrngningar skulle hja sig till en makt af frsta ordningen. Prinsessan Luise af Mecklenburg-Strelitz fddes 1776 i Hannover och frmldes 1793 med Preussens kronprins Fredrik Vilhelm (III). r 1796 blef hon drottning och fick under nstan hela sin regering upplefva endast olyckor. Hon var mor t Fredrik Vilhelm IV och Vilhelm I. Den vackra drottningen tillbads af sitt folk och vann alla genom sin godhet och delhet. Hon afled 18 10. P bilden gr hon skl fr sitt sknhetsrykte. Hennes ungdomliga ansikte talar om friskhet och omedelbarhet. Mlaren Johan Fredrik August Tischbein tillhrde den knda talrika konstnrsslkten med detta namn. Han fddes 1750 och dog 1812. man kallar hans tafla fr det vackraste af alla portrtt af drottning Luise, har man ej sagt fr mycket, synnerhet om man tnker p de sliskiga frbttrade portrtten frn vr tid af en Gustaf Richter.
i

Om

323

De nygiftas affrd eller faderns vlsignelse.

Fransk familjescen frn

1795.

Akvatintagravyr af Debucourt.

Man frestller sig grna revolutionstiden som ett oafbrutet mrdande och glmmer, att det egentliga giljotinerandet frekommer under vissa korta perioder. Hvad offrens antal betrffar, fven om man inberknar alla revolutionstribunalets ddsdomar under de blodigaste ren, s blir summan ungefr 3,000, d. v s. mindre n 1848 ordningens terstllande af general Cavaignac kostade Paris under en enda dag. Familjelifvet gick sin jmna gng. Den omtyckte sedeskildraren Debucourt, som tecknat de glada sknheterna, den lttsinniga Aspasie Citron och hennes medsyster den gifmilda Sainte Marie la pauvresse p deras promenader i Palais Royals trdgrd, visar hr en elegant familjeinterir frn 1790-talet. Barometern i distinguerad Louis-XVI:s-stil talar om tidens vetenskapliga intresse. Damens lnga lif och herrarnes hga kragar ro typiska fr 1790-talet. Fadern, i peruk och stngpiska, ger de unga sin vlsignelse. Lngst till hger str systern, rrd och brydd vid tanken p att det kan glla henne, innan rhundradet ntt sitt slut. Gravren Debucourt fddes 1755. Revolutionstiden och empiretiden ha sin sedemlare i honom. Hans gravyrer ro nu mycket hgt uppskattade p konstmarknaden. Philibert Louis Debucourt afled 183 1. Han rknas

som den frnmste

konsten

att

trycka kopparstick

frger.

324

Kaffedrickande damer stras af polisen.

Akvatintagravyr af

1799.

M. R. Heland

efter

mlning af Per Nordqtdst.

Kaffebeslaget r namnet p denna roande bild frn^i799. Kaffebusken hrstammar frn Abessinien men kom under 1400-talet till Arabien. r 1554 inrttades kaffehus eller kafer Konstantinopel, och vid slutet af 1600-talet blef den vlsmakande drycken allmn i Paris. i Vid midten af 1700-talet var kaffet s kndt och omtyckt i Sverige, att bnderna 1756 genomdrefvo det frsta kaffefrbudet fr att hmnas p de friga samhllsklasserna, hvilka frhindrat deras fria brnnvinsbrnning. terinfrdt och frbjudet tskilliga gnger, frbjds det den 24 november 1799 af nationalekonomiska skl, men under en storm af missnje, som tvang myndigheterna att 1802 upphfva bestmmelsen. Sista kaffefrbudet intrffade 1822. Hela scenen uppfattas ngot teatraliskt-komiskt af konstnren Per Nordquist (1770 1805). De frskrckta damerna med sina klassiska thfvor ska dlja den brottsliga kaffepannan, och lagens vktare frefalla hufvudsakligen roade af att kunna skrmma upp de skna. De kunna kanske ndfall lta muta sig af litet lskvrdhet. Denna tafla tergifves ganska frtjnstfullt af gravren Heland (f Ryktbarast r utan 18 14), knd genom flera goda genreblad. tvifvel denna bild af svenskt borgerligt lif under 1700-talets sista r.

325

Vinjett till Dokats Les Baiseks.

Teckning af

C. Eisen.

Gravyr af Soinet,

Ornament

empirestil.

Teckning af Perciek.

Gravyr af Malbeste och Duprel.

Madame Rcamier.
Mlning af David.
Louvren

1800.
i

Paris.

Den skna

Mlle Jeanne Frangoise Julie Adelaide Bernard gifte sig redan

som femtonrig

Hennes sknhet var mera otvifvelaktig n hennes begfr 1792 med bankiren Rcamier. ning. Bernadotte, Chateaubriand och i synnerhet prins August af Preussen voro hennes beundrare. Hon hrde till den sorts kvinnor, som fordra hyllning i hvarje gonblick, och J. J. Ampere berttar, att hon rodnade af frtjusning, till och med d de parisiska sotarpojkarne fulla af hpnad betraktade hennes venusgestalt D hon tillhrde de frondrer och frondser,

som samlade
har
utgifvit

sig

sina

Mme de Stals salong, frvisades hon en tid frn Paris. Rcamier Souvenirs och visar sig dr vara en godhjrtad, hederlig kvinna med en

Mme

ganska banal syn p tingen. Davids portrtt r ofuUbordadt. D hon ville, att konstnren skulle fullborda det, och under mellantiden r 1805 l^tit mla sig af Grard, svarade den uppretade David: Madame, ocks konstnrer ha sina kapriser liksom damerna. Nu vill inte jag! P hrd romersk soffa med en romersk kandelaber vid sidan ligger den skna, unga damen. Hennes rosiga ftter sticka fram under den hvita drkten. Armarna ro af fullndad sknhet. Det vackra hufvudet r friseradt la Titus, det vill sga med sm korta lockar.

329

42

Napopeon Bonaparte, Frankrikes frste konsul, och en revy p Tuileriernas BORGGRD. ThERMIDOR R X.
Gravyr
i

frger af Levachez efter

mlning af

Boilly.

stripigt hr, mager och hoptryckt i sin brunrda rock blickar Bonaparte mtes p denna ypperliga gravyr frn sommaren 1801. Den 18 brumaire r VIII (den 9 november 1799) strtade Bonaparte de fem direktorerna och lt en militrafdelning drifva ut de fem hundrades rd ur deras samlingssal. Sjlf blef han frste konsul, Cambacrs, det nyss nmnda rdets president, blef andre konsul och Sieys tredje konsul. Ngot af tidens hrdhet ligger fver den trettiorige mannen. Han brjade vid denna tidpunkt att organisera ett nytt hoflif, egendomligt i sin blandning af officiell hgtidlighet och ltsad republikansk rttframhet. Storartade fester anordnades af honom Innan gsterna skilts t, lmnade konsuln festen, som afslutades och hans skna geml. med att en hofherre med hg rst utropade, vnd mot Josephine: Madame! Frste konsuln har gtt och lagt sig!

Med

svart
till

skdaren

330

W-js^

r^
_

mJ K ^
t
.

T^ i

1
~

mL
fl

'
.

.ifo

% ^ ^
;'''^

k.
%>.-. -.

i'
'

RS ^^^^

fe.'

f^-.

'vi

i-

'

"

^^

AHi' M ^^ mm
^^^^V
'

^^^^^^^^^^^HL

'~

/ p

..^^^,^a^_
^iflHi^
Kl,
'

VJ^j^H^^^^^HSI

-Vlti

^^r"
^-^'
-,1

^^^H ^^^^M
_j
Josephine Bonaparte.
Mlning
af

i8oo.
i

Prudhon.

Louvren

Paris.

Den grekiska drkten hade omkring i8oo blifvit allmn. Man hpnar fver att sdana klnningar, frfrdigade af de tunnaste tyger, kunde bras i det kalla Paris till och med vintertiden. Ocks togo lkarne, som de uttryckte sig, hlsans gud till vittne, att adertonoch nittonringar dogo af frkylning. Klnningarna hade inga rmar, snrlifvet afskafifades och ersattes med ett band ttt under brsten. Lngschalen, hvilken vl behfdes ej minst fr att vrma de unga sknheterna, som frso i sina tunna mussliner, brjade anvndas. Schalen, infrd frn Orienten, hade frst profvats af madame du Barry 1775 men d frklarats smakls. Nu efter det egyptiska flttget blef den fullt rnodern. Josephine de la Pagerie fddes 1763 p Martinique. nka efter vicomte de Beauharnais, blef hon 1796 gift med general Bonaparte, som frlskat sig i hennes yppiga, berusande sknhet. Den kejsarinnekrona, som Napoleon 1804 sjlf satte p hennes hufvud, aflyfte han jmnt fem r senare. Efter skilsmssan lefde hon med kejserlig titel och prakt, till dess hon 18 14 afled. Det r ett majesttiskt portrtt af den skna blifvande kejsarinnan, som Prudhon hr mlat. Trots sin bristflliga bildning lyckades den fagra kreolskan till den grad bedra Napoleon, att den mktige tiggde henne om bref och mhetsbetygelser.

331

Diligensens ankomst till Paris.

Mlning af
Boilly.

1803.

Louvren

Paris.

Louis

Leopold Boilly fddes 1761 och dog 1845.

mnga

generationer

men

gjorde det

alltid

Han hann under sitt lnga lif skildra med en smak och en noggrannhet, som ge hans

betydande kulturhistoriskt vrde. vldiga postvagnen har nyss anlndt frn norra Frankrike. Det r strax fre kejsardmets infrande, och det militriska trder i frgrunden. Afskedstagande och mottagande f en varmare temperatur i dessa farans dagar. Damdrkten, mer klassisk n ngonsin Lkarna klagade fver de mnga frr, r ovanligt kldsam, om ocks sllsynt ohygienisk. lunginflammationerna, som voro en fljd af de tunna drkterna, men andra sidan framhller en samtida, att klnningarna voro sydda, s att man kunde omfamnas bttre, och det r af detta frikostiga mod midtgruppen p den intressanta taflan har nje. Boillys hr meddelade bild frekom p 1804 rs salong och belnades med guldmedalj.
bilder ett

Den

332

Napoleon utdelar rnar till

Mlning
af David.

sin arm.
Versailles.

December

1804.

Omedelbart efter kejsarkrningen utdelade den nye Caesar rnar till flttecken t sina kohorter och legioner. Omgifven af sina nyutnmnda marskalkar bland hvilka Bernadotte .synes under kejsarens hgra hand leder han den hgtidliga ceremonien. Med en imposant tbrd, liksom ville han sga: Gn ut i hela vrlden och gren alla folk till mina understar, hlsar han sina af hnfrelse yrande generaler, och han hade skert vid detta tillflle fr sina fiender ngot af en Antikrists fasansfulla storhet. David Marats frhrligare gnade nu sin konst t kejsaren. Fr 75,000 francs hade han mlat i>Ki'dningem och ftt af den hge hra bermmet: Jag r njd, David. r 181O mlades denna pendant. Till en brjan hade David tnkt, att allegoriska figurer skulle pryda bilden, men han ndrade denna sin plan, troligen till btnad fr effekten. De rofgiriga rnarna skulle flyga fver Europa. Vid sitt sista segertg frn Elba till Paris yttrade Napoleon: Mina rnar skola flyga frn kyrktorn till kyrktorn nda till Notre Dame. Hvilken mktig dramatisk effekt hade ej de napoleonska festerna, proklamationerna, triumferna! Det r denna stmning, som taflan beundransvrdt

terger.

333

?,-. ^il

Madame Anne

Louise Germaine Stael von Holstein.

Mlning af F. Grard.

Omkring

1805.

I hlften klassisk, hlften orientalisk drkt, med turban p hufvudet och en kam i grdeln, visar sig den spirituella fransyskan p baron Grards portrtt. Den ryktbara frfattarinnan var dotter till den protestantiske i Schweiz fdde finansministern Necker. Fdd Paris 1766, var hon mycket tidigt utvecklad. Hon giftes 1786 med den svenske ambassadren i Paris Stael von Holstein. Ifrig anhngare af Rousseau och till en brjan fven af revolutionen, utgaf hon 1802 Delphine, en roman om kvinnans kamp mot det konventionella. Mest knda af hennes bcker ro romanen Corinne, en hnfrd skildring af Italien (1807) och De TAUemagne (1810), en reseskildring, dr hon p ett frstende, ofta genialt stt belyser det tyska lynnet, sdant som det afspeglar sig i lif och litteratur. Tysklands stora frfattare skte hennes sllskap, om ocks Schiller skmsamt sger till Goethe, att man mste helt frvandla sig till ett hrorgan fr att kunna flja henne. Napoleon blef s frargad fver hennes dityramb fver Tyskland, att boken konfiskerades och hon sjlf frvisades till Coppet vid Genvesjn. Hrifrn gjorde hon en resa fver Ryssland till Sverige. I Stockholm var hon till den grad ifrig att tala politik med Karl Johan, att denne enligt hvad B. von Schinkel berttar nervst yttrat: Men, min Gud, om fru Stael dagligen kommer och plgar mig med statsangelgenheterna, skulle det vara lika s bra, Hennes ovanliga pflugenhet hindrar henne emellertid ej att hon intrdde i statsrdet. att vara en af de snillrikaste frfattarinnor som lefvat, srskildt som folkpsykolog och litteraturgranskare. Hennes bedragne, hnsynslst behandlade man afled 1802, och sjlf slutade hon sitt skiftesrika, erotiska lif gift med en schweizisk officer Rocca. Den begfvade, nriga damen afled 1817.
i

334

PFVEN PlUS
Mlning af L. David.

VII.

1805.
i

Louvren

Paris.

de bsta pfveportrtt, som finnas, r detta. Davids portrtt af Pius VII, den tmma frdmjukelsens bgare men ocks sinom tid skulle f terupprtta den frnedrade kyrkan. Barnaba Luigi Chiaramonti fddes 1742. Han valdes r 1800 till Pius VLs eftertrdare och slt redan 1801 det bekanta konkordatet med Frankrike. Napoleon skte vinna honom fr sina planer och lt 1804 hmta pfven till Paris fr att smrja sig till kejsare. Snart blef han emellertid oense med Napoleon, och historieskrifvaren Ranke berttar, hur Napoleon, missnjd med pfvens frbindelser med hans fiender, hade den ofrsyntheten att frklara: att kejsaren, liksom hans fregngare p franska tronen, vore kyrkans ldste son, som frde svrdet till dess frsvar och icke kunde tillta, att pfven hade ngot gemensamt med kttare och schismatiker som engelsmn och ryssar. Kejsaren lt emellertid intaga Rom 1808, hktade pfven i Vatikanen och frde honom 1812 till Fontainebleau. Han tvangs nu att medgifva, att han hdanefter skulle bostta sig Frankrike. r 18 14, d det brjade se hotfullt ut fr Napoleon, terfick Pius VII sin frihet. Han terstllde genast jesuitorden, uttalade 1816 en frkastelsedom fver bibelsllskapen och terinfrde inkvisitionen. Pius afled 1823. Det utmrkta portrttet visar, att den delhet och mildhet, som anses varit utmrkande fr denne pfve, ocks satt sina mrken i hans anlete. De bruna gonen
Ett
af

pfve,

som

skulle f

lysa af godhet.

335

Nyrs VISIT.

1807.

Gravyr och teckning af Debucourt.

hvad den af en glaskupa skyddade pendylen visar, infinna Den vackra moderns drkt med den korta spencern, ett slags vst eller tsittande jacka utan rmar, och den slta ogarnerade kjolen r onekligen kldsam. Hrkldseln har nu krympt ihop till ett minimum, och kapotthatten fick en kort blomstringstid fr att om ett par rtionden definitivt terkomma. Skorna saknade klackar och voro mycket lga. Damerna voro bararmade, d vderleken tillt det, och hade om
Klockan nio p morgonen,
att

efter

sig

barnen fr

nska godt nytt

r.

vintern ttt tsittande rmar.

Kostlig ter sig gossen med de hga kragarna. Nyrsdagen firas i Frankrike med presenter, och helt skert gra sig de tv ungdomarna rkning p dylika af fadern, som, kldd i nattrock, har placerat sig i en skrifstol af utprglade empireformer.

336

Napoleon

med

sina brorsbarn p terrassen vid St. Cloud.

Mlning af Ducis.

i8io.

kejsaren

Napoleon som den store barnavnnen r verkligen en sllsynt komisk id. Liksom var alla damers fasa p grund af de nrgngna rheter, han lskade att frbrylla dem med, s blef det grt barnakretsen, d han p sitt hrdthndta stt np dem i armar och ben. Taflan visar honom p den tiden, d han funderade p att adoptera ngon af sina brorsbarn, hvilka sedan 1811, d konungen af Rom fddes, skulle mista betydligt intresse, till dess slutligen en af dem genom egen kraft kom p kejsartronen. Den lille tvrige Napoleon (III) sitter knt hos Europas mktigaste farbror. Hans ldre, sexrige bror, Napoleon Louis, str med fjderhatt och kommendrsband vid hans sida. Dessa voro barn till Louis, konung af Holland, och kejsarens styfdotter Hortense Beauharnais, de andra fyra ro barn till Joachim Murat, konung af Neapel, och Caroline Bonaparte, kejsarens yngsta syster. Napoleon ser med morbroderlig vnlighet p Letitia, sedermera grefvinna Pepoli. Den yngre systern blef sinom tid gift med grefve Rasponi. Napoleon Achille Murat blickar framt med niorigens allvar, men den lille Napoleon Louis Murat drmmer vid sina soldater om kommande segrar och anar ej, att han med tiden skall bli frestndare fr en amerikansk flickpension.
i

337

43

Franskt sllskapslif omkring

Gravyr af D. Bosto.

i8io.

var en af kejsardmets sedeskildrare. I sina bilder af maskeradsig eller stiga upp, ser man tidens smak fr de klassiska formerna p ett lustigt stt bryta af mot de fria, ofta vgade situationerna. Ofvanstende bild kallas la Bouillotte efter ett d mycket omtyckt kortspel. Tonen frefaller ganska fri, och damernas drkter komma en att tnka p en d fr tiden omtyckt visa:

D. Bosio,

1767

1832,

baler, af

sm smmerskor, som g och lgga

Grace a la mode Une chemise suffit. Ah, qui c'est commode, Une chemise suffit.

Herrarne, rufsiga i hret, voro ofta kldda i frackar. Detta plagg namnet af engelska frock promenadrock bars under sista delen af 170x3- talet, blef p 1780-talet snfvare och utskrs ofta med det knda vinkelrta snittet. Ljusgula violetta frackar voro srskildt uppskattade. Under revolutionen och vid 1800-talets brjan frekom en sorts utbjning, puckel, p fracken, som midtfiguren visar. I handen bar man ej sllan, fven inomhus, en knlpk, P vggen ses tv af de d moderna lamporna. p skmt kallad le pouvoir xcutif. Den rrformiga veken hade p 1780-talet uppfunnits i Frankrike af Argand.

338

Frascati, caf-restaurant

Paris under Napoleon

I.

Kopparstick och teckning af Debucourt.

Detta kopparstick, hvars konstnrliga frtjnster ro ganska tvifvelaktiga, str nu bland samlare mycket hg kurs. Hvad salongens inredning betrffar, pminner den om vra ldre Djurgrdslokaler. Det r i8oo-talet med sin godtkpselegans som har gjort sitt insteg. Jrnkaminer imitera klassiska kolonner, och de moderna lamporna instickas litet omotiveradt i kristalljuskronorna. Frascati var en spellokal, som fven var bermd fr sina super. Napoleon sjlf var en klpare p finsmakaromrdet, men Paris hade ej glmt Bourbonernas taretraditioner. Voro damerna grundligt lghalsade, s voro herrarne i stllet intill karikatyr hghalsade. Frascati stngdes under Ludvig Filip. Man anstllde d en af dessa fruktlsa, moraliska razzior mot spellokaler, hvilka vxla liksom kortspelen. r 1800 anvnde man sina kort p Frascati till la-bouillotte-spelet, men under Ludvig XVIII blef cart mest passande, och det mtte ha kommit ngra srskildt intima strngar hos mnniskorna att dallra, ty det hll sig hela rhundradet.
i

339

Napoleon

I,

Fransmnnens kejsare.
efter

1812.

Kopparstick af Laugrer

mlning af David.

Hrd och iskall str den bleke, understsige mannen vid sitt skrifbord, dr han arbetat hela natten, att dma efter de nedbrunna ljusen. Han r ikldd de hvita nankinsbyxor, p hvilka han brukade aftorka sina pennor, och som han sedan i nervs brdska ofta snderslet vid afkldandet. Aldrig ha fvernaturlig kraft och en nstan djfvulsk egoism frenat sig hos ngon som hos denne italienare. Fdd 1769 i en advokatsfamilj i Ajaccio, blef han 1785 ljtnant, intog 1796 som fverbeflhafvare norra Italien, strtade 1799 direktorialstyrelsen och lt 1804 utropa sig till kejsare. Sedan han ordnat Frankrikes inre frhllanden, vnde sig hans omttliga relystnad mot Europa. Han ville liksom romarne bjuda fred fver vrlden genom att krossa allt och alla, som reste sig mot hans planer. Med kyrkan slt han frbund, ty han frklarade, att en statskyrka vore s god som vaccinering mot de djupare religisa rrelserna, och den af honom gillade kejserliga katekesen innehll krnpunkten af hans religisa uppfattning: Att tjna kejsaren r att tjna Gud, den som underlter det hemfaller t den eviga frdmelsen. r 181 2 var vndpunkten. Hittills hade han besegrat Europa, nu reste sig de frtryckta och krossade med enorm anstrngning det mktigaste rike efter Han var det romerska. Napoleon afled den 5 maj 1821 p St. Helena af magkrfta. vrldens strste fltherre och nstan lika fverlgsen som organisatorisk frmga. Han ryggade ej heller tillbaka fr ngot brott, blott det kunde gagna honom sjlf.

340

Kejsarinnan Marie-Louise.

Omkring

8 12.

Teckning af P. Prudhon.

Marie-Louise, fransmnnens kejsarinna under fyra korta r, fddes i Wien r 1791. Hon var endast nittonrig, d Napoleon fr hennes fader kejsar Frans II frklarade, att han hade tnkt sig henne som Josephines eftertrderska. Napoleon var, pstodo de, som lefde i hans nrhet, ytterligt ifrig p att f frena sig med en kejserlig prinsessa. Vigseln skedde i Kejsarinnan Marie-Louise, en indoapril 1810, och i mars 181 1 fddes konungen af Rom. lent natur, bjde sig utan frsk till sjlfstndighet fr den mktige men tyckes ha efter motgngarna lmnat honom utan saknad. Tillsammans med kejsarprinsen reste hon till sterrike och kvarstannade dr, trots att Napoleon under de hundra dagarna befallde henne tervnda till Paris. Frn denna tid lefde hon som hertiginna af Parma, gifte sig morganatiskt 182 1 med den sterrikiske general Neipperg och efter hans dd med grefve de Bombelles. Marie-Louise dog 1847. -^i' \Z\\ blef Prudhon hennes ritlrare. Man berttar, att hon under lektionerna brukade sga: Jag r s smnig, monsieur Prudhon. Mlaren svarade: Sof d, Ers Majestt, och ritade i stllet sjlf. Kanske har denna hnfrande teckning af den hga damen tillkommit under en dylik lektion. Hur smakfullt r ej det kejserliga diademet insatt i den vackra tidstypiska hrkldseln.

341

'

L
HHHfp^^^^ '''^^
'<4

1
M^^'r^H ^P^^^aba'1St
jf

,^a^^H

Hiflp-^^E ^^^n^Hs^^^Rtr^^^y^
"^^^^jjj^^B^K^^
frljy^^fflBB^

1 ^^^^^R'4^.^?

^^^B^H nrf.^^^^^k^HBH r
Vr-lfi^^^Hk
>i^^^Hs/^^<yj|^B^
^Bi'

ifi^^B^^^H

^^^B
''ai^l

1 Jl
al ^H
..jI^H

g^^J-:

'

jb

>

^M^^^BgK\^Jt^

Kjp^^^

^^jign
[JilllP

A^ISSNIMMHSI

'^'^^^spBHI Hj^^"
^
'^^

''%-

M fl
1^1
^^^^1
i8io.

Officer af kejserliga gardet till hst.

Mlning af Th. Gricault.
Louvren
i

Omkring

Paris.

Hvilket romantiskt vrldserfrarlynne ligger ej fver krigaren, som med dragen kroksabel sprnger fram p hsten! Det r ett portrtt af M. Dieudonn, officier des guides de Tempereur, officier de chasseurs cheval de la garde impriale enligt den fullstndiga titeln. Det ligger ngot exotiskt fver bilden. Kroksabeln minner om det egyptiska flttget, och den valltrapp eller sadeltcke, som han anvnder, nmligen en leopardhud, leder tanken till de polska regementena, dr dylika tcken sedan l6oo-talets brjan varit i bruk. Detta storartade ryttarportrtt, utstlldt 1812 af den unge Thodore Gricault, var en af hans frsta mlningar. Det belnades med guldmedalj och inkptes till Louvren 1824 fr 23 400 francs. Hela romantiken ligger i denne ynglings tafla. Gricault svrmade fr hstar och hr till Frankrikes mest ansedda hstmlare. Djur och mnniskor skildrade han helst i lidelsefull upphetsning, och han lskar jagande ovdersskyar. Den sttlige krigaren tyckes i frd med att charger fond, som det hette p den napoleonska militrjargongen, och det betydde anfalla p det grundligaste stt med seger eller dd som enda synpunkt.

342

Stockholmskt vrdshus,
Mlning af A. Laurus.

8 14.
Heleneborg.

Stockholms hgskolas samling.

Traditionen berttar, att detta enkla rum med sina kristall-ljuskronor och spegellampetter r vrdshuset Krftriket utanfr Roslagstull. Vare hrmed huru som helst, skert r, att taflan ger en god frestllning om det glada lif, som i brjan af 1800-talet frdes p de stockholmska vrdshusen. De slta musslinskldningarna, som s ofrbehllsamt skvallrade om de skatter de inneslto, och som d framkallade s mnga suckar fver tidens frdrf, ro i all sin enkelhet verkligt kldsamma. En liten orkester anstrnger sig med fioler och basfiol. Bristen p stolar sker man erstta genom att helt ogeneradt stta sig i knt p hvarandra. Det r den stil, hvarom Sergel vid denna tid en tillstllning utom konvenansens lagar, ngon fest talar, dr konstnrer, diplomater, mamseller vid KungL operan och andra likatnkande roade sig af hjrtans grund. Alexander Laurus, fdd i Abo 1783, gjorde sig under 1800-talets frsta tv rtionden knd i Stockholm som en god genremlare. Det var srskildt ljuseffekterna han intresserade sig fr. Denna tafla anses af mnga som hans bsta, och den har fr vr tid fven sitt stora kulturhistoriska intresse, allra helst d den afbildar en tid, som var s sparsam med hvad den kallade skildringar ur de lga delarna af lefnaden.
i

343

PaRFORCEJAKT vid 180O-TALETS BRJAN.

[Akvatintagravyr af Debucmirt efter Carle
Vernet.

Carle Vernet (1758 1836) var en son till den bermde franske landskapsmlaren Joseph Vernet. Redan som barn var han road af att teckna hstar. Han tnjt, som de flesta andra franska konstnrer vid den tiden, undervisning ocks i Rom, men hans frnmsta insats blir dock hans karikatyrmssiga modeteckningar af revolutionens snobbtyper, les incroyables^ och af dess extravaganta damer, les merveilleuses. Under tiden nrmast fre hvlfningen hade han varit god vn till markiser och grefvar och deltagit i deras svrmeri fr engelsk sport och engelska moder och lskade det pittoreska lifvet p de moderna franska kapplpningarna. Vid tidpunkten fr de napoleonska segrarna var han Hksom sedan hans namnkunnige son, Horace Vernet, krigsmlare. Men under restaurationen tergick han till de jakt- och ryttarmlningar, hvaraf denna bild r ett prof. Att i vlsydda drkter p vlsktta hstar jaga efter villebrdet med goda hundar har alltid och ej minst i Frankrike varit ett omtyckt nje fr aristokratiska sjlar. De franska jakthundsuppfdarne lra sen gammalt ha ett godt namn

om

sisf.

344

Den danska familjen Nathanson.

Mlning af
C.

i8i8.

W.

Eckersberg.

Nationalgalleriet

Kpenhamn.

En
portrtt
listiska

af Davids lrjungar, dansken C. W. Eckersberg (1783 1853), har gjort ett familjemed genreartad uppstllning, hvilket kan anses som ett frsta prof inom denna reafr Danmark s betecknande mnessfr, hemlifvet behandladt med innerlighet och

frtrolig

humor. Det r denna gruppbild, som hr meddelas. Den rika judiska familjen Nathanson bestllde en tafla, som enligt hemkomst frn en audiens hos drottningen. Den sttliga mamman

traditionen visar moderns i svart sammetsklnning och rd schal mottages af Bella, frande den lille Anton. Systern Sara omfattar vnligt moderns arm. Vid klaveret sitter Hanna. Smflickorna med sina mmnehicker om smalbenen dansa med brodern Jacob. I drren str herr M. L. Nathanson sjlf med bindhalsduk, trekantig hatt under armen och vrja. Hans fina, sltrakade ansikte pminner mycket om sonsonen, den spirituelle frfattaren Peter Nansen. Nathanson frlorade sedan sin frmgenhet
i

en ekonomisk kris p 1820-talet.

I

vid 1800-talets brjan. sorten. Hvad taflans

Hannover: Med

sine

Taflan ger ett godt begrepp om en rik skandinavisk familj Danmark brukliga ser man en jrnkamin af den nnu frg betrffar, yttrar den framstende danske konstforskaren Emil kolige, duggede, klare og rene Farver virker det med uforlignelig

bakgrunden

Friskhed og uforgaaet Ungdom.

345
44

Paganini.

1819.

Teckning af Ingres.

Paganini frtrollade Europa med sitt fiolspel och rknas af musikhistorikerna fr den frmste Niccol Paganini fddes 1762 i Genua. Hela hans personlighet som funnits. hade ngot trolskt och bedrande liksom hans spel, och mnga historier om hans frbund med djfvulen tyda p hans demoniska tjuskraft. D detta ypperliga portrtt tecknades af den store franske konstnren Ingres, hade Paganini nnu ej brjat sina europeiska konstresor. Med sin dyrbara guarnieriviolin under armen str den ngot mer n trettiorige mannen vlsittande drkt och vnder sitt geniala ansikte mot skdarne, liksom invntande det bifall, som s rikligt skulle komma honom till del. Fregngen af en storartad reklam som han lskade reste han under hela 1830-talet omkring p kontinenten och i England samt skrdade guld och ra. fven som kompositr r den framstende italienske virtuosen bekant, men hans egentliga storhet lg i hans briljanta, hpnadsvckande spel, ett resultat af snille och det mest intensiva arbete. Paganini afled 1840 Nizza.
fiolvirtuos

346

Ung dam frn

Den unga dam, som
sitt

i8i6.

Teckning af Ingres.
sin fantastiskt romantiska hufvudbonad tidens smak, sin tunna nonchalant lutad mot sin lngschal, som hon lagt fver sofifkanten, Ssom hon hr tecknats af Ingres, har hon r en god representant fr modet omkring 1815. dessutom ett verkligt konstverks vinnande egenskaper. Det ligger en klarhet, ja storhet fver Ingres' teckningar, som stller dem p ett mycket hgt plan. Ingres, som fddes 1781 i sdra Frankrike, studerade frst fr David och vistades sedan under ren 1806 1824 i Rom och Italien. Det var sledes under denna tid ofvanstende teckning utfrdes. I Italien fick Ingres starka intryck af antiken och Rafael och ansgs till sin dd 1867 fr klassicitetens frmste representant Frankrike. Han var ej dyr p dessa utmrkta portrtt fr 8 scudi (en scudo 3 kr. 60 re) tecknade han en brstbild, fr 12 en helfigur men han nstan blygdes fver dessa msterverk, och man berttar, att, d Rom en engelsman knackat p hans drr och frgat: Bor hr tecknaren, som gr de sm portrtten? s lr han frargad slagit igen drren, sgande: Nej, hr bor en mlare!) Det r dessa teckningar, som nufrtiden beundras betydligt mer n Ingres' kalla, ofta okoloristiska och trkiga mlningar.
i i

klnning,

hga

lif,

sitter

347

Alexander von Humboldt.

Kopparstick af Friedhoff
efter

i82o-talet.

mlning af Friedrich Georg Weiisch (175S

1828).

Nationalgalleriet

Berlin.

En af vrldens mest betydande naturforskare var Alexander von Humboldt. Han fddes Under r Berlin 1769 och fick den mest grundliga praktiska och vetenskapliga uppfostran. 1799 1804 gjorde von Humboldt en vetenskaplig resa i Sydamerika, och de upptckter och underskningar han dr gjorde voro af den betydelse, att man sade, att han upptckt Amerika fr andra gngen. Hans vidtomfattande ande hade med tysk jrnflit och systematisk frmga sysselsatt sig med det nya, oknda landets geografi, botanik, mineralogi, historia och statistik. Efter hemkomsten till Europa bodde han omkring tjugu r i Paris, dr han utgaf sina mrkliga arbeten. r 1827 reste han till Berlin och hll dr mycket uppmrksammade frelsningar. Det r troligen vid denna tid, ofvanstende portrtt tillkom. Den skra blomman hntyder p Humboldts vxtgeografiska insats. Ar 1829 fretogs hans andra stora resa. Denna gng besktes Ural och Kaspiska hafvets strnder. Humboldt afled 1859. Srskildt kraftigt har Humboldt framhllit naturvetenskapernas betydelse fr vrldsuppfattningen och de ekonomiska frhllandena, och han har genom sina skrifter mktigt bidragit till att fsta allmnhetens uppmrksamhet p naturfreteelserna.
i

348

Engelsk flicka omkring

Portrtt af Sir

1820.
Pfjingst.

Williatn Beechey.

Hos Mr. Redvill

Mary

Detta lustiga portrtt af ett engelskt flickebarn omkring 1820 kallas kort och godt Little och r en af den mycket produktive mlaren Sir William Beecheys mest omtyckta taflor. Bde i litteratur och konst ha engelsmnnen intresserat sig fr barnframstllningar. De erfara som alla germaner en viss motvilja mot den alltfr frdiga, ibland litet lillgamla latinska barntypen. Hon ser troskyldigt lustig ut, den lilla med mssan under hatten och med de vr tids gon ljliga Diaineliickerna kring benen. fven mera frsigkomna barn hade omkring 1830 skor af rdt, grnt eller kanariegult lder. Sir William Beechey fddes 1758 och afled 1826. Han var srdeles vl anskrifven vid Georg III:s hof Denne vlvillige monark, som frn 1760 till 1820 satt p Englands tron, om han ocks ej precis styrde dess teckning. den, patroniserade Beechey och anmodade honom att undervisa prinsessorna

349

Drottning Viktoria af England omkring

Mlning af Denning.
i

1823.

Dulwich Gallery.

r 1819 fddes London prinsessan Viktoria Alexandrina, dotter till Georg III:s son, prins Edvard af Kent, och Viktoria af Sachsen-Saalfeld-Koburg. Under ledning af hertiginnan af Northumberland utvecklade hon sig till en liten snll prinsessa med intresse fr musik och botanik, och whiggistisk anda lrde politiken invigdes hon af viscount Melbourne, som henne statsrtt och historia. Vid tiden fr detta portrtts tillkomst torde hon dock fga intresserat sig fr den frihandelsvnliga agitation, som nu brjade. S mycket mera nytta hade hon af sina statsrttsliga kunskaper, d hon en sommarnatt 1837 vcktes af rkebiskopen af Canterbury och markisen af Conyngham. Kldda, sger en samtida, i ltt sittande hvit nattdrkt, med en schal fver skuldrorna, nattmssan hngande bak nacken, hret utslaget fver axlarna, tofflor p ftterna, trar gonen men med fullkomligt lugn och vrdig hllning, mottog nu den unga prinsessan underrttelsen om sin farbror Vilhelm IV:s dd och hyllades som drottning. Den lilla lustiga flickan p ofvanstende bild hade blifvit en ung skn drottning med
i i i
i

vrldens blickar fastade p sin person.

350

Gosse ur den engelska aristokratien.

Gravyr af Swebach
efter

Omkring
I

1825.

mlning

af Sir

Thomas Lawrence.

engelsk privat go.

P en klippa vid hafsstranden drmmer unge Charles William Lambton, en vacker gosse rda sammetsklder och belyst af mnen, som tittar fram genom en knotig eks lfverk. Mnga anse detta portrtt af den dockvackre, melankoliske gossen fr modemlaren Lawrences bsta tafla. I konsthistorien br bilden namnet Master Lambton eller The red boy i motsats till Gainsboroughs bermda tafla af Master Butall, The blue boy. Unge Lambtons lif blef kort. Fdd 1818 dog han redan 1831, och helt skert sade mngen, d portrttet af den brcklige, bleke lille aristokraten tillkom: Han r fr vacker, fr god fr att lefva. Fadern, John George Lambton, sedermera Lord Durham, var en framstende politiker, som bland annat ifrade fr reformbillen. Han hade fr 600 guineer, nra 11,500 kronor, bestllt portrttet af den firade Sir Thomas Lawrence, af hvilken alla dignitrer och sknheter under 1800-talets brjan lto afbilda sig. Den lille hade det blaste blod sina dror, ty modern bar det i Storbritannien imponerande namnet Lady Grey.
i

351

Krleksfrklaring vid i82o-talets slut.

Frglagd
litografi af

N. Maurin,
i

ofvanstende bild ej r s vidare konstnrlig, s har den stllet den frdelen att vara hg grad tidstypisk. Den grtmilda knslosamheten hade trngt ut det ltta galanteriet tminstone i konst och litteratur. Det r intressant att jmfra en litografi som denna med ett 1700-talets kopparstick fver ett liknande mne. Drkten r nu definitivt af samma grundform, som den sedan under rhundradet bibehllit. Under 1820-talet uttrngde lngbyxorna nstan alldeles kortbyxorna. Byxorna afsmalnade mot vristen, och hllor anvndes ofta. Fracken och redingoten blefvo tsittande. Damernas drkt blef helt och hllet omndrad. Hrkldseln gjordes hg Lifvet lgt. stllet fr lg. rmarna blefvo svllande mancJies a gigots rmar frbogsform uthllna af stoppning. Kjolarna brjade svlla ut som under 1700-talets midt. De voro nu korta, visande de hvita strumporna. Det enda man bibehll af modet frn iSoo-talets frsta rtionde var lga skor med de fr 1820-talet karakteristiska korslagda skobanden.
i

Om

352

Efter brllopet.

Fransk interir frn i82o-talets

Frglagd
litografi af

slut.

N. Matirin.

En
med
kraf.

bild

frn

de

tv

Bruden myrtenkrona symboliserande jungfruligheten. Omkring r 1800 hade kroppen bestmt kldernas utseende; nu blef det skrddarens sak att ensam afgra, hur en fin dams kroppsformer skulle taga sig ut. Redan under 1820-talet brjade kjolarna att starkt svlla ut.

den gamla goda tiden med beskftiga brudtrnor, sklmaktigt pysslande nygifta, hvilka med rrelse, trar och handtryckningar ro i niv med tidens br enligt franskt bruk i hret den traditionella orangebuketten, liksom vr

Hrkldseln var srskildt vid festliga tillfllen ytterst invecklad. Man fltade hret till en som satt fverst p hjssan, och insatte dribland stora fjdrar, ibland hela uppstoppade fglar. Kamningen tog naturligtvis lng tid. Hrfrisren fick ofta p morgonen gra sitt arbete, och sedan ndgades damen sitta stilla hela dagen fr att ej skada konstverket.
korg,

353

45

Damspelande herrar p Caf Lamblin.

Mlning af
i

i82o-talet.

Boilly.

I Chantilly.

Man befinner sig p ett kaf Paris under 1820-talets brjan. Det r skymningsstunden, och man tnder kristallkronorna. En ovanligt stark tidsstmning ligger fver denna interir frn Ludvig XVIII:s tid. Som representanter fr tv tidsldrar frefalla de tv damspelarne. Den ldre i sina culottes (knbyxor) och sina skor med spnnen tillhr den utdende

Tancien rgime. Den unge, elegante sansculotten i sina lnga byxor, sina polissonger, sina fadermrdare s kallade drfr att en anekdot berttar om en, som med dylika spetsiga och uppstende kragar med en omfamning ddat sin fader r kanske en af dessa f d. napoleonska officerare p half sold, som med sitt gormande och larmande skrmde lifvet ur fredliga fransmn, d de nu mste lta sin krigiska /?^rm /rrtw^r-^" g ut fver egna landsmn. Boilly, 1 76 1 1845, si^ ofta ojmn konstnr, har skapat mycket af kulturhistoriskt vrde men sllan ngot s konstnrligt utmrkt som denna skildring frn det svala, gamla kafet, dr spillrorna frn la grande arme inskrnka sin strategi till flyttande af dam- och dominobrickor, och dr de tyckas trifvas s bra, i det kta latinska kafet med sitt stengolf, sina pinniga stolar och sitt bestndiga ut och in frn gatan utan aflagda ytterklder, ssom det visserligen d brukades fven Sverige och nnu oftast den romanska vrlden.

354

Franska gardet omgifvet af parisiska gatpojkar.

Litografi af Nicolas Charlet.

Omkring

1830.

Charlets namn r frbundet med Napoleons gamla garde. Man har med skl jmfrt honom med Branger, ty liksom denne sina snger frhrligade Napoleon och hans soldater, d den vrsta svedan gtt fver efter krigen, s skildrade Charlet med tydlig sympati svart och hvitt dessa bussar, som knorrande och knotande fljde kejsaren genom Europa frn seger
i i

till

seger.
i

Charlet fddes Paris 1792 och dog i samma stad 1845. Han var sledes helt ung, d gardet kmpade vid Waterloo, men han tecknade ocks grna de gamla brumbjrnarne, missnjda med den eviga freden. Med hvita byxor, rd rock, hvitt bantler korsadt fver brstet och den hga V onrson, bjrnskinnsmssan, p hufvudet tga soldaterna, omgifna af skrikande gatpojkar, genom de redan vid denna tid trdplanterade bulevarderna.

355

FrOSSARNE.
Litografi efter

mltid p 183O-TALET.

mlning af sterrikaren Josef Danhauser.

tronar.

Fyra njesdyrkare ha slagit sig ned vid ett rikt dukadt bord, p hvars midt en ananas Damernas hgt uppsatta hr och de sluttande skuldrorna, det terinfrda snrlifvet och kjolarna, som svlla klockformigt fr att framhlla den getingartade midjan, allt talar om
tid. Ett tidsdrag r ocks det grella efifektskeriet att lta tiggaren Detta fr betraktas som en naiv sllskapet, som berusar sig af vin och krlek. ppekning af det sociala missnjet. Danhauser fddes 1805, uppfann som mbelhandlare flera af de fre midten af 1800-talet karakteristiska mbelformerna men blef mest omtyckt som genremlare, och den vrdefulla tidsstmning han lyckades ge t denna interir har sitt stora vrde, ej minst nr det gller en period, d konstnrerna mlade allting hellre n sin egen tid.

1830-talet,
in

romantikens

trnga

Danhauser dog 1845.

356

Enlevering

Frankrike p 1830-TALET.

Litografi af Achille Devria. I en serie af fyra litografier, kallade Une faute och skildrande felsteget, enleveringen, tervndandet till familjen och upprttelsen, visar oss tecknaren Achille Devria (1810 1857) en krlekshistoria romantikens stil. Kanske stter sig en hrdhjrtad fader emot de ungas frening. De unga tu smyga sig ut ur frldrahemmet. sin lnga moderna fverrock ser ut att kunna trotsa Mannen bde regnskurar och en frtviflad faders frbannelse; full af krlek och oro blickar damen knslosamt upp mot sin lskare. Floret fladdrar omkring hakbandsrosetten, som under 1830talet fick insteg fr att stanna i minst tre rtionden. Hemlighetsfullt smyger kammarjungfrun ngra steg fre till vagnen, som vntar utanfr porten. Mnen, framskymtande ur brustna skyar, kommer att belysa deras brottsliga frd, men innan den blde lskarens toppiga, rakbrttade hga hatt hinner bli omodern, tervnda de unga tu, som litografien La reparation visar, till familjehrden och ska inpassa sin vilda lidelse inom Code Napolons rmrken.

357

"*^W5f

Tidningslsning p en kllare
Litografi af

Stockholm.

1830.

Hjabnar Mrner.

Bland de

Mrner (1794
tid
i

militr.

svenska kulturhistoriska skildrare p 1820- och 1830-talen intager Hjalmar en bemrkt plats. Han var som flera andra svenska mlare under denna Under sin lnga vistelse i Rom utgaf han 1820 ett stort praktverk innehllande

1837)

liniemaner etsade bilder af det romerska karnevalslifvet. Strsta intresset ha dock hans stockholmsteckningar. Mot bakgrunden af en buffet med dekorativa men d fr tiden ocks flitigt anvnda blar sitter en samling tjocka farbrder sina vta fverrockar och tra spritkvantiteter, ofattliga fr vr tids frvekligade ungdom. En herre med lng pipa glder sig t de nya posterna frn Frankrike, dr Julirevolutionen som bst rasar. Kanske lser han det nya Aftonbladet, hvars frsta nummer utkom detta r (1830) och som snart af Tegnr ifrn sjlfva predikstolen skulle med bitterhet betecknas

som svenska

folkets bibel.

358

Napoleon

II,

hertig af Reichstadt.
Biblioteket
i

83

i.

Akvarell af yohan Ender.

Wien.
i

svage, vlkldde och vlkammade tjuguring r rnungen. Fdd 181 Napoktenskap med Marie-Louise, blef han vaggan konung af Rom och endast fyra r gammal den 19 juli 1815 kejsare under fjorton dagar. Nstan hela sitt liftillbragte han vid sin morfaders, kejsar Frans II:s, hof i Wien. Han afled 1832. P sista tiden anvnde Metternich sig af ynglingens namn och brd fr att skrmma Ludvig Filip. sterrike, Frans Josef, P sitt kn hller han det barn, som en gng skulle bli kejsare och mer n ett halfsekel styra den oroliga dubbelmonarkien. Den lilla flickan r Karolina, prinsessa af Salerno, hvilken 1844 blef gift med hertigen af Aumale, son till Ludvig Filip, som den unge Napoleon en gng drmde om att f eftertrda. Utan att ha ngot strre konstvrde har dock bilden en stark tidsstmning. Akvarellen hngde den gamle kejsar Frans' arbetsrum, och det var nog med egendomliga knslor han betraktade dessa barn, hvilka trots slktskapen representerade s olika ider.

Denne

leons

359

Konstnren Friedrich Wassmanns mor och

Mlning af Friedrich Wassmann.

syster.

1835.

stmning af nordtyskt vsende, stark och innerlig knsla frenad med ett dubbelt rrande genom den enkla smborgerliga tafattheten, ligger fver detta ypperliga dubbelportrtt. Konstnren Friedrich Wassmann fddes i Hamburg Hans verksamhet faller inom frsta hlften af 1800-talet, d han kom berring med 1805. Overbeck, Cornelius, Thorvaldsen och Ingres. Brstsjuk lefde och botades han Meran, dr han frst 1886 afled. Han upptcktes p 1890-talet af norrmannen Bernt Grnvold. Wassmanns natur var djupt religis, och detta kan man nstan frst af bilden. Hans gamla mor den hvita mssan ser del och from ut. Hon hller en 1830-talets tidning i det d vanliga lilla formatet. Systern frefaller nstan som en Cranach-typ. Hret r sltkammadt, och fltor ro lagda kring ronen. Bordduk och kaffekoppen fullborda tidsprgeln. Bilden framkallar kanske frst ett smlje, men ser man lngre p den, gripes man af vrdnad fr denna nordtyska kulturform, som visat sig kunna hlla fast vid de eviga och vsentliga vrdena trots alla formella brister det yttre upptrdandet.
visst
allvar,

En egendomlig
som

blir

360

Prinsessan Hlne af Orleans med sin son Ludvig Filip, grefve af Paris. 1839.
Mlning af Winterhalter.
Versailles.

portrtt
i

Ehuru den tyskfdde, fullkomligt frfranskade mlaren Winterhalter sina otaliga fursteaf husen Orleans och Bonaparte oftast r hg grad banal, kan det ej nekas, att denna bild ftt in ett drag af ngot p en gng imponerande och lskligt. han Hlne af Mecklenburg-Schwerin gifte sig 1837 "^^^ Ludvig Filips ldste son Ferdinand, hertig af Chartres. Det r deras son Ludvig Filip, den unga modern br p armen. Under Februarirevolutionen 1848 gjorde den modiga furstinnan ett besk deputeradekammaren,
i
i

frande sin tiorige son vid handen. Hon frskte f honom utropad till konung, men republikanerna i kammaren motsatte sig planen. Prinsen tillbragte sedan terstoden af sitt lif som en tmligen obetydlig tronkrfvare. Portrttet visar prinsessan ifrd en kldsam spetsmssa p sitt glatta benade hr. Damerna brukade vid denna tid ofta bra en ros eller en kamelia instucken i hret. Klnningen utvidgar sig mer och mer, och vid slutet af 1830-talet brjar man bra krinolin i egentlig mening, d. v. s. en /<^_^^/-underkjol, hvilken senare skulle ersttas af de enorma underkjolarna uthllna af fiskben. Prinsessan Hlne afled 1858 i Richmond

England.
361
46

Ludvig

FiLir,

fransmnnens konung.
Litografi efter portrtt af

Omkring

1840.

Winier halter.

Son till hertig Filip af Orleans, som under revolutionen kallades Philippe galit och 1793 giljotinerades, blef Ludvig Filip r 1790 medlem af jakobinklubben och kmpade som generalljtnant i revolutionshren vid Valmy. Hans Uf hr till de hndelserika. n var han under namn af Chabaud-Latour skollrare i Schweiz, n p vidstrckta resor i Europa och Nordamerika. Ar 1809 blef han gift med Maria Amalia, kung Ferdinands af Bda Sicilierna dotter.

Ar

18 17 sitionen.

kom han till Paris, och omkring honom samlades Palais Roy al den liberala oppoD den gamle Karl X af Julirevolutionen strtades, valdes Ludvig Fihp till fransi

mnnens konung och offrade, som man sade, sina vanor och hemmets lycka. Trots sitt goda hufvud och sina grundliga kunskaper kunde han ej hlla sig kvar p tronen, mest kanske p grund af sin girighet. Snlheten bedrog hos honom visheten. Han och den hnsynslst sjlfviska kammare, p hvilken han stdde sig, hknade hvarandra och gingo samma vg. Den fryntlige monarken, som sjlf hjrtligt skrattade t alla skmtbilder af hans pronformade hufvud och t hans stora paraply, mste fly till England, dr han 1850 afled, efterlmnande en talrik familj. Ludvig Filip, borgarkungen, hade en fransk borgares dliga och goda sidor. I alla hndelser spekulerade le pre alltfr familjeegoistiskt. som han kallades i familjekretsen

362

Systrarna Chassriau.

1843.

Mlning af Thodore Chassriau.

P en underbart vacker tafla i grnt och rdt har den p Antillerna 18 19 fdde Thodore Chassriau afbildat sina tv systrar. Chassriau, Taflan utstlldes p salongen 1843 och ansgs d ej ha ngot vidare vrde. lrjunge af Ingres men fven pverkad af Delacroix' frglysande konst, dog redan 1856. Han har med skl blifvit nmnd som fregngare till Puvis de Chavannes. Chassriaus mest betydande dekorativa mlningar prydde trapphuset i det af kommunarderna frstrda Cour des

Comptes Det

Paris.

ngot af romantikens kvinnoideal, af hvit blekhet, af exotiska svarta gons glans hos dessa tv unga kreolskor, som hr ofvan af bildas. Den monumentala hllningen i detta dubbelportrtt visar p brodern-konstnrens dekorativa syften, liniernas renhet pminner om lraren Ingres, och en doft af romantikens orientbeundran finnes nog fven i denna tafla, som sger s mycket om 1840-talets kvinnoideal i Frankrike.
ligger

363

En loge

p operan

Paris under 1840-TALET.

teckning af Eugene Lami.

Gravyr af H. Robinson

efter

Operabesket bibehll under hela 1800-talet den karaktr af social plikt, som det redan under 1700-talet hade fatt. Att hyra en loge fr ett par representationer veckan var en sak, som de frmsta deltagarne i la grande vie ifrigt efterstrfvade, men det var en dyr historia, ty de strre logerna kostade tusentals francs. En viss Monsieur Charles Bocher har sedan 1840-talet abonnerat en logeplats, p hvilken han under brjan af 1900-talet fortfarande frekom. Bilden visar ett hgfint sllskap frn den tid, d M. Bocher brjade sina operabesk i den gamla operabyggnaden. Man hr och betraktar en opera med mne ur medeltiden. Drkterna logen ro helt skert mera historiska n p scenen. Kanske r den unga damen med hvit kamelia, 1840-talets modeblomma, en frebild till den Marguerite Gautier, hvilken Alexander Dumas fils i sin 1848 utgifna roman skildrar. I alla hndelser ro de tv unga damerna med sina spetskragar om halsen, sina sluttande skuldror och sina blombuketter vrdiga >4ejoninnor, som man d sade. I bakgrunden sprakar en mognare dam om Foulds och Laffittes bankaffrer och rntekonverteringsfrgor, som ofta uppdyka i en fransk dams hjrna midt bland toalettbekymren.

34

Franskt ekipage omkring

Gravyr af Desmadryl
efter

1840.

mlning af Ettgens Lami.

Eugne Lami (1800 1890) var en lskare af det moderna, och han hann under sitt lnga vara med om ganska mycket sdant af olika art. P sista tiden har Lami blifvit s att konstknnarkretsar. sga terupptckt Lami intresserade sig srskildt fr vagn- och hstlyxen. P ofvanstende eleganta bild ser man ett aristokratiskt sllskap, som gr visit p grannslottet. Det hga mansardtaket sticker upp ur den lummiga parken, och den massiva balustraden krnes af de sfinxer med kvinnlig fverkropp, som voro s omtyckta under 1700-talet. Den jttestora, enligt tidens mod tunga vagnen och de fina hstarna tala om den stora vikt, man redan d den romanska vrlden fste vid vlhllna vagnar och hstar. Detta drag finnes under hela 1 800-talet Frankrike, Italien och Spanien. Det sammanhnger med den latinska vrldens smak fr stil och uttvnd stt och bildar om England undantages en slende motsats till bruket i de germanska lnderna.
lif
i i
i

365

Den tyske patrioten Ernst Moritz Arndt.

Litografi af C.

1840-TALET.

Wildt

efter J. Roeting.

Han Ernst Moritz Arndt r till utseende, karaktr och verksamhet en riktig krntysk. fddes 1769 af en hfegen far och som svensk underste p Riigen. Efter lnga och grundliga resor skref han mot lifegenskapen och anklagades drfr af adeln hos Gustaf IV Adolf, som besvarade klagomlen med orden: r det s, d har mannen rtt, hvarp lifegenskapen vra tyska provinser upphfdes, och Arndt fick en professur i Greifswald. Vrt land har han flera gnger beskt och drom utgifvit resebeskrifningar. Arndt bidrog mktigt till resningen mot Napoleon och skref under befrielsekriget sin bermda fver hela Tyskland sjungna dikt Was ist des Deutschen Vaterland? samt dessutom en inngd tndande smskrifter. Frn 1817 bosatt som professor historia i Bonn, blef han som s mnga andra af Tysklands dlaste fosterlandsvnner frfljd fr sina tysk-nationella enhetsstrfvanden och miste 1820 sin plats. terinsatt 1840, valdes han 1848 som representant tyska nationalfrsamlingen. Sina frihetslskande, folkliga synpunkter utlade han en liten bok med den betecknande titeln: Von dem verjiingten der vielmehr zu verjiingenden Deutschland, ein Buchlein fur den lieben Bijrgers- und Bauersmann, Bern 1848. Den dle, outtrttlige fosterlandsvnnen och frihetsi

kmpen dog

nittiorig 1860.

366

Jenny Lind.
Litografi af y. E.

1845.

Cardon

efter

mlning af O. Sdermark.

Hofsngerskan Mademoiselle Jenny Linds portrtt af O. Sdermark frekom p akademiens i Stockholm 1845. Hon str vid denna tid p hjdpunkten af sin konst, ehuru blott tjugufem r gammal. Portrttet visar henne som en ej vidare vacker ung dam det var Hret r det sjliska uttrycket, d hon spelade och sjng, som gaf ansiktet dess tjusning. upplagdt i korkskrufslockar eller engelska lockar, en bred spetsberthe omsluter axlarna och begrnsar den horisontala urringningen. Jenny Lind fddes i Stockholm 1820, upptrdde redan tio-rig p operan och debuterade 1838 med enorm framgng som Agata Friskytten. Hennes dramatiska frmga ansgs af mngen nstan lika framstende som hennes sngkonst, och hrigenom blef hon fven ofvertrfifad som vissngerska. Norma och Maries roll i Regementets dotter voro hennes favoritroller. I utlandet gjorde hon storartad lycka, srskildt i Tyskland, dr en Mendelssohn, en Schumann voro hennes beundrare, England, dr drottning Viktoria hrde till hennes entusiastiska gynnare, och Amerika, dr hon frtjnade kolossala summor. r 1852 gifte hon sig i Boston med den tyske pianisten Otto Goldschmidt. terstoden af sitt lif tillbragte hon i England, gnande sig t en storartad vlgrenhet och frikostigt mecenatskap, drvid ihgkommande ej minst sitt fosterland. Hon afled i England 1887. delheten hennes konst och lif gaf t hennes personlighet och upptrdande en sllsynt auktoritet, och fven utlndska musikhistoriker och knnare rkna henne till de allra frnmsta freteelserna
utstllning

inom sngkonsten.
367

Bakom kulisserna p en teater

Litografi af Gavarni.

Paris.

1846.

Guillaume Sulpice Chevalier, med konstnrsnamnet Gavarni, fddes i Paris 1804. Gavarni Daumier den store tecknaren vid rhundradets midt. Han afled i Paris 1866. Med en kta fransk jrnflit tecknade han sin samtid och lyckades i sina litografier ge en konstnrlig sammanfattning af allt hvad Julimonarkien hade af elegant och smakfullt. Ett r tog han sig att fr en tidning rita en teckning om dagen och frse den med text. Gavarni utfrde detta otroliga kraftprof. Den hr afbildade litografien hr till det vackraste han gjort. En ung diplomat med sin smala stick, som kppen d kallades af de parisiska eleganterna, str bakom en kuliss och resonerar med en spnstig, vacker och sjlfmedveten danss. Med hvilken konst r ej den unga damens tyllklnning tergifven! Kavaljerens drkt passar fr ett 1840-talets Hon. Gavarni sjlf tyckte mycket om vackra klder och tecknade fven modeplanscher fr bde herrar och damer. Hans inflytande p modets historia r stort, och han hade en utprglad knsla fr det frtjusande hos kvinnan. Bland de tio tusen blad han tecknat finnes det en mngd lustiga och tcka sm parisiskor mina fjrilar kallade han dem. Fjrilar, som fladdrat och lyst under 1840-talet och hvilkas skuggor nu ro ordnade samlarnes portfljer.
r vid sidan af

368

Fransk advokat samtalar med

sin klient.

i8oo-talets midt.

Akvarell af Uonor Daumier.

solida konstnrliga egenskaper r den i Marseille fdde Honor Hvarje teckning blifvit kallad karikatyrens Michelangelo. han lmnat Ofvanstende bild, af lif och har den starkaste karakteristik. beundransvrd genom sin klara komposition, skildrar en domstolsscen. Advokaten, som skall frsvara den bakom honom stende spetsbofven, hjer varnande sitt pekfinger och hviskar ngra goda rd i hans ra. Orubblig som rttvisan str bakom honom en rttstjnare i

En

tecknare

med de mest

Daumier (1808

Han 1879). ifrn sig sjuder

har

sin uniform.

Daumier har under sitt lnga lif medhunnit mycket. Hans teknik r lidelsefull liksom hans temperament. De teckningar han strtt omkring sig ha ofta en rent af demonisk kraft. Kring honom uppvxte flera goda tecknare, hvilka ha sitt kulturhistoriska intresse, men Daumier var fven rent konstnrligt en jtte. Fr hvarje r, som gr, kas hans anseende. Hatbilder, ej skmtteckningar, skulle dessa hans karikatyrer kunna kallas. Han brjade med att ge uttryck t Frankrikes missnje med Ludvig Filip. En af hans senaste teckningar frn 1870-talet skildrar en gsmarsch af jesuiter, magra och hungriga som gamar, likt en procession af spken utbredande sig fver Frankrike. Som politisk karikatyrtecknare r Daumier troligen den frnmste som lefvat.

369

47

Tidningslsande tyskar.
Litografi efter

1840-TALET.
Nationalgalleriet
i

mlning af y. P. Hasenclever.

Berlin.

Det r under den nationella smlekens, smstatsstyrets tid, som dessa allvarliga herrar betnksamt studera sina sm grtigt tryckta tidningsblad och politisera en liten smula taklampans fridfulla, gula sken under invntan p ngra lnghalsade svala renvinsbuteljer, ty Rhenprovinsen man befinner sig. Typerna ro vl karakteriserade. Till det r helt skert hger brackan, som inslumrat fver ngon ledare, lngst till vnster vid drrppningen svrmaren af utprglad tysk typ, sugande p sin kritpipa och drmmande om ett tyskt kejsardme under romantikern Fredrik Vilhelm IV, fga anande, att om ngra decennier det sng- och sagofyllda Rhenlandet skulle genljuda af larmet frn Kruppska kanonfabriken och tnkarfolket bli frndradt till ett handUngens slkte. Mlaren Joh. Peter Hasenclever fddes 18 10. Han studerade i Dusseldorf och utmrkte sig fr sin humoristiska individualisering. Mest knda Tyskland ro Hasenclevers teckningar till Kortums 1784 utgifna komiska hjltedikt Die Jobsiade, men fven hans skildringar ur samtiden ro uppskattade och ej minst ofvanstende 1843 mlade behagliga bild af tysk Gemiithlichkeit p 1840-talet. Hasenclever afled 1853.
i i

370

En brllopsresa

sterrike p 1840-TALET.
I

Mlning af Moritz von Schwind.

Gallerie Schack

Munchen.

Allt det poetiska, stmningsfulla, gammalaktiga, som r utmrkande fr sydtyskt vsende, Han fddes i Wien 1804. Frn 1847 till sin 1870 finnes frenadt hos Moritz von Schwind. denna glada konstnrsstad passade hans sydtyskintrffade dd lefde han Munchen, och Utom de mnga bilder till sagor sterrikiska och barnsliga lggning alldeles frtrffligt. och legender, som han strdde omkring sig och som vl i frmsta rummet gjort hans namn verkligen lskadt i Tyskland, har han fven i ngra naiva, roande bilder skildrat sin samtid.
i
i

Hallstadt i Salzkammergut han p den hr afbildade taflan fst p duken. Taflan torde dock vara mlad 1862, jmnt tjugu r efter hndelsen. Scenen r en liten sterrikisk smstad, torn med lkkupoler, brunnsbild, gammal pittoresk vrdshusskylt tala' om de tjusande smstder, hvarp sdra Tyskland och sterrike ro s rika. tfljd af den fryntliga vrdshusvrden skjortrmarna, stiger konstnren upp den gammalmodiga vagnen, dr fru Luise von Schwinds vackra hufvud aftecknar sig mot ngra lfkvistar, fastsatta i suffletten. En doft af sommar, af gammaldags ro och gldje strmmar oss till

Det

sin

egen brllopsresa

till

mtes

denna

tafla.

371

En kup p ett nattg.

Mlning af Adolf Menzel.

185

i.

Hos bankiren W.

Itzinger.

Berlin.

Redan 1805 befor ett lokomotiv en bana i Wales, och 1829 ppnades trafik med Stephensons lokomotiv p liiiien Liverpool Manchester. Under 1830-talet byggdes fven banor p kontinenten, och Tyskland blef Europas frnmsta jrnvgsland. Till en brjan bibehUo jrnvgsvagnarna den gamla diligensformen. Ett minne af detta ser man i den vnstra fnsterrutans form p den hr meddelade taflan af Menzel, ett minne, som torde finnas kvar i tskilliga gamla i:a- och 2:a-klass-vagnar de svenska jrnvgarna. Detta mne en jrnvgskup har ofta sant, lustigt och konstnrligt skildrats af den store r 1905 aflidne tyske mlaren. Srskildt rolig r denna bild af en kup ett natt-tg, med den obehagliga stmning, som brukar rda dr efter en genomskakad natt. Damen ser resigneradt olycklig ut, och hennes otreflige granne snarkar en ytterst inkrnglad stllning. Det var lidanden som dessa, hvilka vid midten af 1870-talet p kontinenten framkallade en af kulturens strsta vlsignelser, sofvagnen, en komfort som nu frekommer i alla civiliserade land, om ocks billigast i Sverige.

372

Engelskt par lmnar fosterlandet p en atlanterngare.

Mlning kallad The
last of

1852.

England af Madox Brown.

Birmingham Art

Gallery.

Det r en bild af rrande allvar, den engelske mlaren Ford Madox Brown, fdd 1821 Madox Brown, som deltog de engelska preoch dd 1893, hr gifvit ur sin samtids lif. rafaeliternas strfvanden utan att tillhra deras brdraskap, har sina taflor Work, frestllande gatlggningsarbetare, och The last of England, sista skymten af England, tecknat modernt lif med hgre syften, n som var vanligt i det ntta anekdotmleri, som vid hans upptrdande blomstrade i England. Gravesend, d han sade farvl t skulptren Woolner, Iden till taflan fick han 185 1 som reste till Australien. Fljande ret fick han taflan frdig. Han mlade nu sig sjlf och sin fult vder, fr att konstnren skulle hustru. Sista skymten af England mlades ute och f in ruskvdersstmningen. Det r en historietafla, skildrande emigrationen p i850talet, en detalj af den stora folkvandringen vid 1800-talets midt. Om det ocks knnes hrdt fr en engelsman att lmna England, s vet han, att han i motsats till andra europeiska folk har sina rtter en s stark nationell kultur, att han p andra sidan hafvet endera finner eller ocks skapar ett nytt England.

373

Napoleon

iii,

Fransmnnens kejsare.

Mlning af Hippolyte Flandrin (1809-

1864).

Versailles.

Den 20 april 1808 fddes i Paris prins Napoleon Bonaparte. Hans frldrar voro konungen af Holland Louis och Hortense Beauharnais, kejsarinnan Josephines dotter i frsta giftet. r 1836 fngslades han i Strassburg, d han genom en sammansvrjning skte gra sig till kejsare. Han frdes nu till Nordamerika. I Boulogne gjorde han 1840 ett nytt frsk att f en militrstyrka p sin sida. Han fngslades och satt till 1846 fngen i fstningen Ham, hvarifrn han rymde. Vald 1848 till franska republikens president, utfrde han den 2 december 185 1 ett statsstreck, som gjorde honom till president p lifstiden, och den 2 december 1852 valdes han genom allmn folkomrstning till kejsare. Genom det segerrika Krimkriget 1854 56 och den lysande framgngen p den italienska krigsteatern 1859 blef han Europas mrkligaste monark. Det olyckliga flttget mot Mexiko och hans konservativa styrelse framkallade en allvarsam oro inom landet, och denna trodde han sig kunna afleda genom att i juli 1870 angripa Preussen. Den 2 september detta r blefvo han och hans arm tillfngatagna vid Sedan, och tv dagar eftert proklamerades den tredje franska republiken. Napoleon III dog 1873 i Chiselhurst nra London. Flandrin har frtrffligt skildrat den blandning af stel grandezza, dyster fatalism och svrmisk melankoli, som fanns hos denne tragiske man, hvilken trots sina fel genom sin intelligens, sina i mnga fall rent af moderna ider och sin vlvilja kan frtjna sympati, ej endast fr sina olyckor.

374

Kejsarinnan Eugenie, omgifven af sina hofdamer.

Mlning af Wintcrhalter (1806

Sommaren

1855.

1873).

Badensaren Winterhalter slog med all sin elfenbensglatthet och sin sentimentala uppfattning an p de mera hgfrnma n konstfrstndiga franska hofkretsarna under Ludvig Filip och Napoleon III. Ofvanstende tafla har dock den stora frtjnsten att tergifva sjlfva tidsatmosfren.

Dona Maria Eugenia de Guzman Ignacia Agostina Palafox Portocarrero y Kirkpatrick, grefvinna af Teba, var dotter till en spansk aristokrat och en engelsk konsulsdotter. Hon fddes i Granada 1826 och frmldes 1853 med kejsar Napoleon III. Kejsarinna hade hon blifvit genom sin sknhet, nu fick hennes praktlystnad tillflle att gra sig gllande. Som stora blommor samla sig p bilden de vackra hofdamerna i svllande krinoliner kring sin 29-riga kejsarinna. Urringningarna, som fven lmna axlarna bara, ha ett strre sknhetsvrde n de lockiga ngot tillkrnglade frisyrerna. Kejsarinnan sjlf bar ej lockar. Helt skert har man skrifvt fr mnga af Frankrikes olyckor p den fanatiskt katolska, njeslystna hga damens rkning. Hennes sknhet och lskvrdhet ro emellertid odisputabla, och fven om hon arbetade fr det krig, som franska folket genom sina ombud sjlft beslt sig fr, var det vl ej hennes fel, att Frankrikes generaler och arm besegrades vid Sedan. nka sedan 1873, frlorade hon sin tjugutrerige son Louis r 1879. Hon lefver England under namn af grefvinnan

de Pierrefonds.
375

Danskt hemlip.

iSso-talet.
Museet
i

Mlning, kallad Besket>, af V. N. Marstrand.

Kpenhamn.

1857 mlades denna kta danska interir af konstnren V. N. Marstrand (1810 1873). var frst knd genom sina italienska folklifsbilder och fven uppskattad fr sina historiska taflor, skildrande Kristian IV:s historia eller scener ur Holbergs komedier. I den stora taflan Besket gr han ett grepp sin samtids eget lif. Den blir drigenom s mycket intressantare

Han

fr oss.

Marstrand lr i den unge frlskade sjofficeren ha af bildat sin i kriget fallne broder. Det ligger en intim hemknsla fver detta konstverk, ett drag som under hela senare hlften af 1800-talet r karakteristiskt fr dansk litteratur och konst. Srskildt r den gamla gumman fint individualiserad med sitt vnliga, lifserfarna ansikte. Hon anar, att nr hon ett gonblick lmnar de tv unga ensamma, s skola de fort komma fverens. Danska konstnrer hafva likhet med de hollndska en viss frkrlek tyckes det i fr att skildra ldre kvinnor, ett mne som passar deras finknsliga realism. Tafians figurer ro i naturlig storlek. I frg frefaller den mindre tillfredsstllande, men bde ur konst- och kulturhistorisk synpunkt r den vrdefull. Den ger en utmrkt bild af nordiskt hemlif p

1850-talet.

376

Ung moder.
Visserligen hade Rousseau

1850-TALET.

Mlning af Alfred Stevens.

de franska mdrarna i societeten och med sllskapslifvet kokettera med dessa intima men det blef frst under 1800-talet, som barnet fick sin frbttrade stllning, hvilken s bjrt afsticker mot den undanskjutna plats det hade under fregende rdenna bild af den vackra modern, hundrade. Hnr mycken krlek och mhet ligger ej som kastat sin kta schal t sidan och rcker sitt hvita brst t det glupska lilla pyret. Bakom vaggans gardiner framskymtar en madonnabild, som skall skydda den lille mot sjukdom och
att

sjlfva

ge sina barn modersplikter

di.

genom sina De plgade

skrifter frmtt
i

till

olycka.

Utom kulturhistoriskt hnseende har denna intagande bild fven ett stort konstnrligt vrde, och det kan sttas i frga, om 1850-talet haft utom mjligen Menzel en mera konstnrlig skildrare n den i Paris bosatte belgiske mlaren Stevens.
i

377

48

'

1-'

iiiiifiiiaii

Efter operafrestllningen p Thtre des Italiens

Gravyr
efter

Paris p iSso-talet.

teckning af Compte-Calix.

Glansdagarna fr Thtre des Italiens infUo p 1840- och 50-talen, d den eleganta publiken trngdes fr att hra de italienska operornas roulader och det var ett omtyckt folknje att fvervara la sortie des Italiens, d. v. s. beskda andra kejsardmets sknheter, d de frasade frbi i sina krinoliner, om man ocks fick nja sig med att de snhvita axlarna nu tcktes af teatermantiljerna. Baron de Mortemart skrifver r 1858 om den hgtidliga tystnaden salongen om det ej r fr svrt fr er. Man spelade p Thtre des Italiens: Tyst! Hll andan blott under sex mnader och endast tre gnger veckan. Compte-Calix framhller sin teckning de imponerande damdrkternas frtjnster. Krinolinen hade redan i juli 1839 brjat anvndas Frankrike. Den kallades frst crinoztphyre, s

crbioline af crin tagel, allts af tagel frfrdigad underkjol. fjdrar frsedda underkjolen, bemld jupon tourntire impriale,
r 1856.

Den med
i

fiskben eller stldagligt tal krinolin, uppkom

378

Srjande damer.

1857.

Mlning af Alfred Sievens.

kan man mrka, hvilken stor konstnr Alfred Stavens var under sin krafts detaljerande drkt, mbler, vggar bortskymmes ej det vsentliga. ej den Ijuskldda damens grepp om den srjande moderns hand, hur naturligt r ej hennes deltagande ansiktsuttryck! Det r svrt att terge de allvarligaste knslorna hos s utmrkt vl och elegant kldda personer. Stevens kan det, och trots de luftiga volangerna p damen till vnster finnes det intet poserande, intet societetsmssigt kondolerande hennes medlidande. Den hgra damen ser mera ut att srja fr sllskaps skull, hon r ej missnjd med sin korta vlsittande mantilj. De sidenkldda vggarna med sin rokokoornering antyder, Fallen brukas nnu omkring r att man befinner sig inom de hgsta klasserna i Frankrike. Frankrike n p andra stllen. Den var vid denna tid fverallt modern. Tro1900 mera ligen beror dess anvndande i Frankrike p de kalla golfven.

P denna

tafla
allt

Trots dagar. Hur vnligt r

379

Fransk dam p 1850-TALET.

Mlning af Alfred
Sievens.

subtile konstknnaren Montesquiou de Fzensac har nyligen i en lngre artikel Gazette Beaux-Arts framhllit den gamle belgiern Stevens' stora konstnrliga egenskaper. Man kan ej vara stor konstnr utan att samtidigt vara skicklig arbetare, sger Stevens i ngon af sina otaliga aforismer, och denna tekniska frmga, denna flit, som ej skyr ngon mda, har mlaren frn 1850-talet gemensam med de hollndska konstnrerna p 1650-talet, en Terborch, en Metsu. Frenad med den konstnrliga begfningen ger denna egenskap af arbetsduglighet en varaktighet, ett genom tiderna bestende vrde. H vilken smak finnes ej i ofvanstende bild! Draperad dessa nordindiska schalar voro p sin kta kaschmirschal hgsta modet omkring 1850 skrider den eleganta damen fram n)ot drren och fattar med sin hvita hand det vackra franska frgyllda drrlset. Under Stevens' pensel frlorar den nu s gammalmodiga drkten allt ljligt, man frstr hvad den var mnad att vara, d den bars upp p rtt stt. Det r intressant att jmfra damportrttet p vggen frn omkring r 1700 med damen frn 1850. I frra fallet hg hrkldsel, i senare lg. Hade det gamla portrttet varit mladt i helfigur, s hade man ftt se p en snf klnning frn Ludvig XIV:s hof, under det att 1850-talets klnningar gde enorma proportioner.
i

Den

des

380

Fransk familjeinterir frn

Mlning af Auguste Toulmmiche.

1859.

Trots den smaklshet, som i regel r typisk fr hemmen vid denna tid, och hvaraf fven detta br tydliga spr, ligger det dock en viss stil fver denna franska interir. Den ppna spisen har en gedigenhet tydande p ett frmget hem. En ung svartkldd dam, som kanske frlorat ngon anhrig vid Magenta eller Solferino under det pgende kriget med sterrike, hjlper tv sm npna barn att bygga korthus och att gra papperskrkor. Redan p 1850-talet tyckes bruket att lta mindre barn bra korta strumpor ha trngt igenom. Den lilla sammetskldde parfveln str p en pall och lutar sig mot en pufif med lnga fransar, tv mbler, som nu mycket gtt ur bruk. Allra tckast r den lilla flickan med sitt band om hret. En rutig ung dam intager en grubblande stllning och funderar vemodsfullt, om rtgrna eller kornbla prickar skulle vara lmpligast i hennes hidsa broderi.
381

Tv damer, den ena sysselsatt med

lsning, den

andra med att brodera.

Klotz.

1859.

Mlning af Fantin-Latour.

Hos M. Victor

Den store franske mlaren och litografen Henri Fantin-Latour fick denna tafla refuserad salongen 1859. Taflan frestller den d tjugutrerige konstnrens systrar, den ena lsande, den andra broderande p den d s brukliga sybgen. Med sina hvita kragar och sina enkla drkter ge dessa tv s knsligt och krleksfullt mlade kvinnor ett intryck af frid och renhet. Det r verkligheten rtt och sltt, men den poetiska, ej den prosaiska verkligheten, som den utskte konstnren vill terge. Henri Fantin-Latour fddes 1836 Grenoble och afled 1904. P sina taflor har han nstan alltid tergifvit verkligheten utan annan omskrifning n den, som betingades af att den sgs genom hans vibrerande, genommusikaliska temperament. Hans taflor terkalla minnet en Jan Vermeer, en Hammershj. I sina litografier ger han den mest tjusande form t de Wagners, Berlioz' och Schumanns harmonier, hvilka voro honom s kra. fven den ofvanstende ungdomstaflan finnes ngot af den klockrena musikaliska klangen.
p

382

Vid flygeln.

1859.

Mlning af Whistler.

Samma r, som Fantin-Latours portrtt af hans systrar refuserades p salongen i Paris, hade ofvanstende tafla ett Uknande de vid samma utstllning. Det var heller icke s mrkvrdigt, om den store amerikanske konstnrens tafla ej d blef uppskattad, ty den var nog tskilliga decennier fre sin tid. Vid frsta pseendet tror man sig finna en mlning frn omkring r igoo, helst som det nedkammade hret fven d frekom i konstnrskretsar. Whistler var fdd Massachusetts 1834 och dog 1903. Han var som privatman ofta affek-

terad men sin konst en hnsynsls skare efter sknhet. Denna tafla visar hans halfsyster Mrs. Seymour Haden, gift med den bermde engelske etsaren, och hennes dotter Annie, en frtjusande Hten anglosachsisk hvitkldd flicka. A thing of beauty is a joy for ever var Whistlers valsprk, och det gller ocks om denna tafla. Pianot uppfanns i Italien af Bartolomeo Cristofori under 1700-talets frsta r och uttrngde klaveret, hvilket nda sedan omkring r 1300 varit kndt. Det frsta enkom fr piano skrifna ro tre sonater af Clementi, som utkommo 1773 i London.
i

383

Napoleon

III

mottager en siamesisk beskickning.

hlften af en mlning: af Gcrome.
I

1861.

Hgra

Versailles.

r 1 861 den 27 juni mottog Napoleon III i Galerie Henri II i Fontainebleauslottet en siamesisk beskickning. Sinnet fr storartad iscensttning lag fr familjen Bonaparte. I en lng krypande rad nrma sig de i gult siden kldda siameserna, skande skydd under den kejserliga rnens vingar. I huldt majestt blickar kejsarinnan mot sterlnningarne och deras hfvor, och den lille femrige Loulou, det familjra namnet p kejsarprinsen Louis Napoleon, fr fvervara ceremonien. Bland de uppvaktande mrkes nrmast till hger om den hjlmprydde militren grefve Walewski, naturlig son till Napoleon I och mycket lik denne, en af andra kejsardmets f frisinnade statsmn. Man ser fven frfattaren Prosper Mrime, Taflan, personlig vn till kejsarparet, och ngra af Gromes kamrater, ssom Meissonnier. utfrd af Leon Grome, fdd 1824, dd 1904, den knde franske historiemlaren, r signerad 1864. Den r lyckligt och effektfullt komponerad men blef ganska snft tgngen af den samtida kritiken. Emellertid hr den till de monumentala bilderna frn det lysande kejsarhofvet, och detta ger och kommer att ge den ett vrde vid sidan af dess friga frtjnster.

384

GiFTERMLSKONTR KTETS UNDERTECKNANDE.

Mlning af Gustave Droz.

1860-TALETS BRJAN.

Den lskvrde, i bsta mening galliske novellisten Gustave Droz har sin lustiga bok Monsieur, Madame et Bb gifvit ngra kostliga och varmhjrtade skildringar af de lyckliga ktenskapen under andra kejsardmet. Denna bok utkom 1866, och ett par r frut hade frfattaren gjort sig knd som en ganska god genremlare. Brllopsskaran rkas i sakristian, dr ktenskapskontraktet skall undertecknas. Den ungdomliga svrmodern, hvars svarta spetsmantilj glidit ner frn axlarna, skrifver med tiligjordt behag sin namnteckning. Brud och brudgum komplimenteras af slkten. Droz hade en utprglad krlek fr barnavrlden, och rent af drplig r brudens syster, hvilken som en kta fransyska sker spela sin lilla roll, fast ingen ser t henne. Den hornartade hrkldseln, som bres af den dam, hvilkens hufvud synes fver brudens, blef modern i Paris 1862. Tanter och grandetanter krma sig sina gungande krinoliner, och onklarne
i

frska sig

med

fr tillfllet

lmpade kvickheter.
385
49

Salongen
Gravyr
efter

Paris omkring 1860.

teckning af Compte-Calix.

Namnet le Salon erhllo de officiella parisiska tafvelutstllningarna under 1600-talets sista d konstnrerna fingo utstlla Louvrens Salon carr. Under 1700-talet blefvo salongerna mycket uppmrksammade. Diderot skref 176467 sina bermda kritiker af dessa utstllningar. nnu 1801 exponerade man Louvren. Detta r bestod salongen af 485 konstverk, p 1890talet hade antalet taflor vuxit till 8,000 rligen, frdelade p tv lokaler. I brjan af 1850talet inhystes salongen Tuilerierna, men frn 1855 skedde utstllningarna det omkring igoo rifna Palais de Tlndustrie. Redan under andra kejsardmet var salongens ppningsdag ett societetsnje. Man gick dit fr att kritisera toaletterna och fr att rynka p nsan t Corot och Millet. Napoleon III, ganska oknslig fr konst, gjorde mera godmodiga anmrkningar, men kejsarinnan hade ibland en del etiska invndningar mot nymfer och backanter, observationer, som den eleganta publiken under vrdnadsfuUt smleende frde vidare.
r,
i i i

386

Frukost p ateliern.
Mlning af
V.

1864.

Giraud.

frukost Quartier Latin eller p Montmartre r mnet fr denna bild. Den visar ungdomar under krinolin- och chignontiden i en milj, som den l86i aflidne frfattaren Henri Murger tecknat. Tv af damerna ro gripna af melankoli. Den p utgende stadda frken, som man ser i profil, visar tydligt, huru den just detta r begynnande chignonen sg ut. Vare 1864 sig man anvnde hrnt eller att man utan ett dylikt vek upp hret till en vulst nacken,
i

En

ngra

Srskildt motbjudande var det allmnna anvndandet af lshr. Vid frukosten gick det gladt till under sng och pokulerande, och stmningen blir nnu hgre, d sllskapet fr gra bekantskap med den bl, som en romantisk Mefisto-typ just stter p bordet.
blef detta

mod

ganska

fult.

387

Franskt lskande

par.

i86o-talets brjan.

Litografi af Flicien Rops.

titeln Un monsieur et une dame har den ojmne men ofta konstnren Flicien Rops litograferat detta egendomliga krlekspar, en af de mest lyckade af denne etsares f litografier. Skilda af en soffkarm blicka de in hvarandras gon. Damens hemska blekhet aftecknar sig ytterst verkningsfullt mot det svarta hret, och man gissar kanske ej s galet, om man ser tv lskande, som vilja bryta men som ej kunna det. Man pstr, att de tv ro frfattaren Aurlien Scholl och skdespelerskan Marie Colombier, mest knd fr sin fiendskap med Sarah Bernhardt och frfattarinna till Sarah Barnum. man i ordning lser titlarna p Scholls skrifter, fr man kanske hemligheten de grubbla p klar fr sig. La question d'amour, Les chaines de fleurs och Le repentir heta de, och denna riktning fr man tnka sig utvecklingen mellan le monsieur och la dame, en illustration till de psykologiska naturalistiska romaner, som vid denna tid utkommo i Frankrike och erfrade &n europeiska bokmarknaden. Den, som intresserar sig fr den stridbare och kvicke lskaren-frfattarens vidare den, hnvisas till hans arbete Le nid des autres.

Under den ngot allmnna

alldeles frtrfflige belgiske

Om
i

388

Franskt bondfolk.
Mlning af

Omkring
Millet.

1860.

Det var ganska naturligt, att Frankrike, Europas frnmligaste bondland och 1700- och 1800-talens frnmsta konstland, ocks skulle f den frmste bondmlaren. Att Jean Frangois Millet, fdd 1814 i Normandie, dd i Barbizon nra Paris 1875, r ej blott den strste skildraren af bondlifvet utan ock en af de mest betydande personligheter i konstens historia, det erknnes numera fverallt. Under 1850- och 1860-talen var detta emellertid ej alls fallet. Millets bnder ansgos d opoetiska och fula, och det var med nd den utmrkte konstnren fick upplefva ett omslag i den allmnna meningen. Millet var frst jordarbetare p sin faders grd. Han snkte sig ej till bonden, han visade i stllet utan poserande och bonderomantik bondestndets naturliga hghet. Det r en arbetets lofsng, som han, sjlf en outtrttlig och rlig arbetare, mlar. Detta bondpar, som gr fver kern, r en god och typisk Millet-tafla. Hvarken kvinnan med korgen fver hufvudet eller mannen med htjugan p axeln har ngot af teaterbonde, om man ocks i hllningen kan ana ngot af den romanska rasens delhet. Hur mktigt ha ej dessa intelligenta och sparsamma franska bnder bidragit till sitt rika fosterlands storhet!
389

En fransk ung
Den unga

flicka.
Louvren

1863.
i

Mlning af H. Flandrin.
flickan

Paris.

betraktas

Frankrike

med

en sorts religis vrdnad och ofta fven

som ej sllan verkar ljlig p frmlingen. Man tycker, att bakom den vl understrukna oskuld, som brukar fras till torgs, det mste finnas ngot annat, d hon efter giftermlet med en s onaturlig snabbhet blir fullfjdrad och vrldsvis.
viss sentimentalitet,

med en

en idealisk typ, freskomlaren Hippolyte Flandrin (1809 1864) ger oss i denna bild. Hvilka dla konturer det till chignon vridna hret! allt; till och med Hur frtjusande ro ej de delt formade hnderna med sina rosiga naglar. Mot den hvita klnningen aftecknar sig en ljusgrn hftad bok ur ngot Biblioteque de jeunes filles, som den hvita dufvan drmmer fver.
Emellertid
r

det

390

^M ^^^M ^H

nJ^

VV

^
i

E
Mlning af

^^^^^Bk^SHir^^^^^^^^^^^^^^^^b
^HJg^,
<^<f^^^^^|

kn^^^^^H

1
1865.
Watls.

Den engelske statsmannen William Gladstone.

G. F.

National Portrait Gallery

i

London.

Liverpool, fddes 1809. Ewart Gladstone, son till en rik kpman Efter skolOxford blef han tjugutrerig invald Eton och universitetsstudier parlamentet och kom redan efter tv ars ultrakonservativ verksamhet in ministren. Frihandelsfrgor frde honom fver till de liberala. Under 1850-talet blef han finansminister och drtill en af Englands allra frmsta samt arbetade dessutom p en rstrttsreform. Ar 1868 fick Gladstone uppdrag att bilda regering, upphfde statskyrkan p Irland och genomfrde lagar till frbttrandet af den 1870-talet upptages af hans tvekamp irlndska landtbefolkningens stllning. underhuset mot Disraeli. Under fljande rtionde led Gladstones anseende genom hans medgrlighet mot boerna, men han genomdref rstrttsreformen af 1884. Aret drefter drog sig Gladstone hela vrldens klander genom att snda general Gordon till Sudan, dr denne utan understd frn England fvermannades och ddades. Frgan om Irlands sjlfstyrelse lyckades Gladstone visserhgen f igenom underhuset 1893, men den fll p fverhusets motstnd. The grand old man var en hnfrande vltalare, han lgade af entusiasm, och de stora gonen blixtrade. Utom sina politiska inlgg skref Gladstone om litet af hvarje, om Homerus, om katolicismen, om Noaks ark. Han frenade hr p ett frvnande stt den mest hnsynslsa radikalism med en lika hnsynsls konservatism, den mest praktiska klarsynthet med den egendomligaste naivitet. lskad men ocks hatad mera n ngon annan engelsk politiker p 1800-talet, afled han 1898. Portrttet r utfrdt af det moderna Englands strste portrttmlare, George Fred-

William
i

studier

rick Watts.

391

Ung

dam.

1867.
Museet
i

Mlning kallad Lise af Renoir.

Hagen, Westfalen.

Bland impressionistiska mlare intager Auguste Renoir, fdd 1841, en viktig plats. Denna kraft mlade tafla af en mrkhyad fransk dam ger oss verkligen en impression af ett visst gonblick sommaren 1867. Hon str dr i tunn, hvit klnning med hgt lif, i handen br hon ett i vr smak nstan komiskt litet parasoll med elfenbenskrycka. Dylika brukade under 1850- och 1860- talen ofta vara ledade upptill, och skrmen kunde drigenom vridas parallell med skaftet. Vid denna tid lancerade kejsarinnan Eugenie det mellanting af parasoll och paraply, som kallas entoutcas, emedan det bde hndelse af regn och vid solsken kunde anvndas. Klderna vid 1860-talets slut frefalla vr tid litet otympliga snittet. Auguste Muse du Renoir har mlat flera alldeles ypperliga damportrtt, men mest knd r den Luxembourg befintliga 1881 mlade taflan Bal trdgrden vid Moulin de la Galette Paris.

med betydande

392

Franskt frukostbord,
Mlning af Claude Monet.

u
i

Hos Durand-Ruel

Paris.

Claude Monet fddes 1840 i Paris. Han hr till de frnmsta bland impressionisterna och var genom en 1867 utstlld solnedgng, kallad Impressions^ anledning till namnet. Monet sysselstter sig mest med Ijusefifekterna utan att ska fr allmnheten tilltalande mnen. Af ett par halmstackar har han mlat femton olika taflor, samma halmstackar men femton olika belysningar. Hela kompositionen p hans frukostbild visar, att hr ngot nytt tillkommit, ngot som frst vra dagar till fullo uppskattats. En dam i 1860-talets drkt och hennes barn sitta vid den s. k. andra frukosten, hvilken i Frankrike tes omkring klockan ett och fven i enklare familjer bestr af rikligt med mat, om ocks vinet i de genomskinliga, hartsade buteljerna oftast r mycket enkelt och alltid blandas med vatten. Med olja och ttika kan man f ner sin svrmor, sger man Frankrike, och dessa tv vtskor ro fven fr mindre svrsmlta saker mycket anvnda vid en fransk mltid. Den tcka mamman har, som ofta brukades under 1860-talet, ett sammetsband med medaljong om halsen. Bandndarna brukade hnga ner efter ryggen, och detta mod, brukligt vid denna tid hela Europa, hade det romantiska namnet suivez-moi, jeune homme.
i

393

ip^'.

Prinsessan Maria Josefa som barn

Teckning
i

Loschwitz vid Dresden.

Ludwig
Richter.

1869.

vattenfrg af

Den lilla prinsessan med sitt guldkors om halsen r ett litet krntyskt barn, som plockar sina blommor och matar sina ankor utan vidare grubbel p Nordtyska frbundet Dresden och afled 1884 i den vackra sachoch riksenheten. Ludwig Richter fddes 1803 siska hufvudstaden vid Elbe. En sachsisk borgerlighet ligger fver hans teckningar men p samma gng ngot s trohjrtadt tyskt, att man ej nnnes frarga sig t det dilettantmssiga teckningen. Hans barnbilder och barnbcker ro spridda i hela Tyskland, och en rik klla Ludwig Richter hr till de af nationell, ngot borgerlig romantik vller frain ur hans verk. konstnrer, som Tyskland lskar. Barnjubel och fgelkvitter ljuda ur hans teckningar, har en stor konstknnare sagt. Han ser p barnen med det kta barnasinnet, det inser man redan af bilden af den lilla npna dockmamman, som vandrar fram fver ngen bland blomstnd lika lnga som hon sjlf, omgifven af sina snattrande vnner.

394

Edouard Manet
Mlning

sin atelier,

omgifven af sina vnner.

Muse du Luxembourg,
Paris.

1870.

af Fantin-Latour.

Med ett allvar och en vederhftighet, som sker sin make konstens historia, har den utmrkte portrttmlaren Fantin-Latour afbildat den impressionistiska konstnren Edouard Manet dennes atelier stadsdelen BatignoUes i Paris. Det r en krets, delvis tecknad af Zola hans msterverk konstnrsromanen L'Q^uvre. Modellen r M. Zacharie Astruc. Impressionistmlaren Renoir aftecknar sig mot en tafla. Mot samma taflas ram synes hufvudet af Manets vn Zola. Den lnge mannen r den i det snart utbrytande kriget fallne mlaren Bazile, hvilkens konst p allra sista tiden brjat uppskattas. I taflans hgra hrn framskymtar ansiktet af ljusmlaren Claude Manet. P bordets mrkrda duk str en Pallas-bild. Det hvilken det nya arbetade sig fram under stora svrigheter men med segrande r en milj, kraft. denna krets fddes romaner och taflor, som skola lefva lnge och bertta om sanI ningar och sknhetssyner, som mnga ej ville hra p eller se t, d de tillkommo i ateljen vid de yttre bulevarderna.
i i i i

395

Konung Vilhelm

afreser till armen den

Nationalgalleriet
i

31 juli 1870.

Mlning af A. Menzel.
I

Berlin.

(1815

1905).

spetsen fr Tysklands realistiska mlare

och rad af

alla partier

stod den gamle Menzel

sjuttiotrerige kungen,

Hr
ledsagad

stationen fr att resa till hren. I bakgrunden skymtar det tegelrda rdhustornet. Flaggorna vaja frn de fverlastade Berlinfasaderna i svulstig tysk moderniserad renssans. Det r ett historiskt gonblick med oro under entusiasmen. Framtiden r hotande, och knappast kunde vrldens mest sangviniska mnniskor drmma om de enastende framgngar, som om ngra veckor vntade vid Wrth och Sedan. Nyss hade telegrafen meddelat, att den franska senatens president Rouher besvurit sin kejsare att befria Tyskland frn den makt, som frtrycker det. En mnad eftert kunde, tack vare Bismarck, Moltke och en sllsynt dughg arm, den gamle konungen telegrafera, att franska hren blifvit slagen och tillfngatagen med sin kejsare: Solche Wendung durch Gottes Ftigung.
till

skildrar konstnren lifvet p Unter den Linden, d den af den grtande drottning Augusta, ker frn slottet

gamle

396

Marsch framt.
Mlning af Alfred

Bild frn kriget 187071.

Roll.

Muse du Luxembourg.

Paris.

Utleda och uttrttade af det eviga marscherandet fram Man tgar fram i en lerig dalgng. En mulsna med fr tung packning har strtat. I frgrunden tnder en soldat en signallykta. Med vrkande ftter, med sinnena nedslagna genom rykten om bestndiga nederlag slpar sig manskapet fram mot de fientliga linierna. Om ngra timmar skola de i vild flykt strta tillbaka p samma leriga landsvg, under det deras srade kamrater jmra sig dikena. litteraturen. Det r Roll fddes i Paris 1847. Hans konstriktning pminner om Zolas den verklighetstrogna sidan af mnet han vill terge, och man tycker sig p denna bild hra massornas enformiga trampande, man ser regemente efter regemente tga frbi, men man fr ocks en stark knsla af braket och olyckans jttestora proportioner, d det stolta kejsardmet inom ett par mnader strtade tillsammans.
r

Det

under kriget 1870

fras soldaterna

och

tillbaka,

mot

71.

fienden.

397

Elegant fransyska vid iS/o-talets brjan.

Mlning af Alfred Stevens.
tafla fr Missrkning. Den eleganta vrldsdamen har kommit salongen med dess tjocka draperier och torra makartbukett hittar hon ett bref, hon bryter det och lser med oro och grmelse de vlskrifna fraser, som innehlla afskedet, brytningen. Det r ett mne fr Stevens' diskreta konst. Han lskar att skildra de rika hemmen, dr lifvet oftast r hvad fransmnnen kalla la vie facile, och dr sjlfva sorgen och snyftningarna, d de frekomma, blifva behrskade, halfkvfda, bevakad som man r af betjnter och kammarjungfrur. Frtjusande r emellertid den vackra damen trots den hga 1870-tals-uppsttningen af hret. Kuvertet har hon kastat p golfvet, och hon kramar brefvet i handen. Kanske rinner henne sinnet skaldens ord, s grna citerade af de erotiskt skande andarna den franska damvrlden:

Konstnren kallar denna

frn teatern.
I

hem

que Theure est donc breve que l'on pass en aimant, un peu plus qu'un rve, c'est moins qu'un moment. Le temps nous enlve
notre enchantement.

Ah!

398

Thomas Carlyle.
Portrtt af Wkistler.

1873.
i

Museet

Glasgow.

i svart och grtt kallar den amerikanske mlaren Whistler detta portrtt, gjorde af sin store granne i Chelsea. Den framstende konstnren, hvars bomrke, en fjril, synes p den gra vggen, vill hr med det ngot konstlade namnet ange verkets frgstmning. Han tycker dessutom, att detta allvarliga frgval passar fr den af r och lrda mdor uttrttade gamle. Thomas Carlyle fddes i Skottland 1795. Han r en af de strsta af sitt lands profeter. I dunkla men gripande ord siar han om individens rtt och har genom sina mttlsa, abrupta, mycket svrfrstdda geniala skrifter utfvat ett betydande inflytande, frmst i den anglosachsiska vrlden. En beundrare af Tyskland, af tyskt sinnelag och lrdom, har han genom fversttningar skt sprida intresset fr den tyska litteraturen. Ur Sartor Resartus, utgifven 1835, talar han som ur en molnstod, men ur molnstoden Ijunga blixtar. On hero-worship utkom 1841, och den fr Carlyle karakteristiska hjltedyrkan framlyser fven och ej minst hans bcker om Cromwell och Fredrik II. fven i hans stora arbete The french revolution 1837 visar han sin hnsynslsa personliga uppfattning af historien. Han dundrar, hotar, frbannar och tillber. Carlyle afled 1881. Med rocken och sin vidbrttade hatt p knna sitter den geniale gubben grubblande. Ansiktet talar nnu om kraft och lidelse. Man fattar, att denne man ej lgger fingrarna emellan, d han vmjes vid mnniskornas lghet och smaktighet.

Arrangement

som han

399

Grefvinnan von Schleinitz' salong

Mlning af Adolf Menzel.

Berlin.
i

1874.
Wien.
haft.

ges af portrttmlaren H. Angeli

societetslifvet,

Menzel

den mest konstnrlige skildrare af

som Tyskland ngonsin

P denna ypperliga teckning

af en elegant salong i Berlin vid 1870-talets brjan ger liffuU bild frn de hgsta kretsarna. Den lskvrda husfruns psande klnning ger en nelse om att krinolinen frst 1875 definitivt afled.

han en pminvackra,

Bekvmt

tillbakalutad sitter grefvinnan von Schleinitz

i

frgrunden och vnder

sitt

intelligenta ansikte
just

profil

mot skdaren. Framfr henne

str kronprins Fredrik.

Hans geml

kronprinsessan Viktoria sitter vid hans sida, och den vrldsbekante fysikern Helmholtz flyttar fram en stol fr att stta sig bredvid vrdinnan. Grefvinnan von Schleinitz lskade konst och musik. I hennes hem rkades konstnrer som Menzel och Lenbach, och Berlins ifrigaste Wagner-beundrare stmde mte hos henne. Grefvinnan blef sedermera gift med den sterrikiske diplomaten von Wolkenstein.

400

Tyskt jrn valsverk.

Mlning af Adolf
lerizel.

1875.
i

Nationalgalleriet

Berlin.

Om ngot skulle behfva bevisa den satsen, att en taflas vrde beror p hur den r mlad och ej p hvad den frestller, s skulle Menzels Jrnvalsverk kunna gra det. Mnga tyckte vid dess framtrdande 1875, att motivet var bde fult och obetydligt, och att taflan 1800-talet var trkig; nu dmer man annorlunda. Aldrig har maskinrhundradet ftt Man tycker sig hra maskinernas slammer och ett mera typiskt uttryck n p denna tafla. dn, det gldande jrnets sprakande och frsande, och man fr en knsla af de vldiga krafter, som rra sig tiden. Motivet r hmtadt frn Knigshiitte fre Schlesien och frestller frfrdigandet af jrnvgsskenor. I hgra hrnet sitta skydd af en skrm, vlbehflig mot hettan, en del arbetare, som ta af sin medhafda matsck. denna bild visat sig st p hjden af skaparkraft, teknik Den sextiorige Menzel har och mne, allt r lika modernt och behandladt med den mognastc och mest fullndade konst.

401

SI

MLAREN-GRAVREN MaRCELLIN DESBOUTINS.

Portrtt af

875.

Edouard Manet.

Hos

Aiiguste Pellerin^ Paris.

En af 1800-talets mest omstridda mlare r Edouard Manet. Han fddes 1833 i Paris och afled samma stad 1883. Hans vn och beundrare Zola, som sjlf s energiskt ingripit fr hans konstteorier, har skildrat dessa romanen L'CEuvre, dr Claude Lantier med stolthet och frtviflan arbetar p werket. Manet lefde lyckliga yttre omstndigheter. Han behfde ej mla fr att lefva. Med Velazquez som utgngspunkt skte han komma nnu ett steg nrmare verkliglieten och terge det gonblickliga intrycket af en sak eller person. Namnet p denna Manets konstriktning, impressionism, uppkom 1867. Hr af bildar Manet konstnren-gravren Marcellin Desboutins (1823 1902), sdan han str och gr, stoppande en pipa. Fremlet har ganska utprglad bohmetyp, och bilden rknas som ett af Manets bsta portrtt. Det r en konstnrstyp, som frekommer p Montmartres sluttningar, dr det kta Paris-lynnet lefver Bland Desboutins' etsningar mrateljer och njeslokaler. kas portrtt af de tv fienderna Zola och Rochefort, bland hans mlningar m framhllas en gruppbild frn 1880, frestllande Pre Hyacinthe Loyson och hans familj. Denne ryktbare katolske predikant brt med kyrkan och gifte sig 1872.
i i i

402

Danss.

Omkring

1870.

Mlning af E. Degas.

Impressionismens ypperste tecknare r Edgar Degas, fdd i Paris 1834. Han var lrjunge men han blef i mnesval sin lrares motsats. Ingen har som Degas tecknat de lefvande dockor, som kallas dansser och som p den konservativaste af alla institutioner, operan, fortstta traditionerna frn 1600- och 1700-talen. Ur de automatiska och konventionella det skarpa rampljuset, destillerar Degas fram en sorts rrelser som dessa ungdomar utfra egendomlig sknhet. Han vljer synpunkten som japanerna och pverkas af deras intresse fr att gripa gonblicket i flykten. Degas r en aristokratisk konstnr. Han tager sina motiv utan hnsyn till publiken, och fven d han skildrar de dansser, hvilka eljest plga framkalla en gillande appld af Jockeyklubbens eleganta medlemmar, mlar han deras spinkighet, deras konstlade och anstrngda dans p ett stt, som endast r tillgngligt fr verkliga finsmakare bland konstknnarne. Till och med dansen p operan baletten denna banala, fula freteelse kan adlas af Degas' utskta konst.
af Ingres,
i

403

LSKANDE

PAR.

187O-TALETS SLUT.

Etsning ur Eine Liebe af

Max

Klinger.

Max Klinger r en af teruppvckarne af den fantasikonst, som viss mn behrskat Tyskland under i8oo-talets sista r, och som Bcklin har sin frnmste representant. Det r t Bcklin han gnat den etsningsserie, han under namn af Eine Liebe utgaf 1887 efter ett tiorigt arbete. En krlekshistoria vid 1870-talets slut r mnet, och den framstende tyske raderaren har med stor dramatisk kraft skildrat krlekens lycka och sorg. det Vid den vackra gallerporten till en park med lummiga kastanjer str en ung dam slutande 1870-talets drkt med dess fyrkantiga lilla urtagning och med kjolen tdragen om benen. En herre, som gonblickets upphetsning tappat sin hatt och sitt frnuft, trycker en kyss p hennes hand. Konstnren har sin etsning fatt in ngot af ngslande fara, liksom
i

en aning

att det hela skall sluta olyckligt.

404

Krleksmte,

S/o-talets slut.

Etsningar ur Eine Liebe af

Max

KUnger.

ning

moderna vxla, s r krleken sig lik genom tiderna. I sommarnattens halfskymrkas de tv p balkongen. Konstnren har ftt in en sllsynt lidelse i sin bild; man knner, att detta r en afgrande stund, och att de tv hnsynslst kasta sig i passionens

Om

hvirflar.

under den nu nstan lustiga drkten med sin tunique, kommer kanske att bibehlla sitt vrde, sedan mycket blifvit afsndradt frn den nu kanske vl hgt uppskattade Klingers arbeten. Max Klinger fddes 1857 i Leipzig. Han utstllde frst 1878 och vckte d hufvudsakligen frargelse. Frmst str han utan tvifvel som etsare, men han har fven varit verksam som mlare och har i skulptur utfrt saker, som vckt det strsta uppseende inom konstintresserade kretsar i Tyskland.
gestalt uttrycker,

Den unga damens

en

obegrnsad hngifvenhet.

Denna

etsning

405

General Skobeleff tackar trupperna vid Schipkap asset

Detalj af en mlning af

Balkan.

1878.

Verestschagin.

Tretjakoffs galleri.

Moskva.

januari 1878 segrade general Skobeleff fver den turkiska Schipkaarmen, sedan den I ryska hren under oerhrda lidanden fvergtt Balkankedjan. Den ryske krigsmlaren fdd 1842, dd vid slagskeppet Petropavlovsks undergng utanfr Port VassiH Verestschagin Arthur 1904 studerade fr Grome i Frankrike och vann sin egentliga bermmelse genom de brutalt sanna skildringarna frn rysk-turkiska kriget 1877 78, d han vid slutet af kriget arbetade som general Skobeleffs sekreterare. Michail Dmitrijevitsch Skobeleff (1843 Chauvinistisk och val1882) var en kta ryss. talande, tapper till vanvett, utsvfvande och dljande sin nrighet och bakslughet under en mask af bullrande och smeksam vnlighet, var han afgudad af trupperna. Hr sprnger han rdbrusig efter festfrukosten frbi fronten, soldaterna kasta jublande sina mssor i luften. brder ropar, enligt hvad som berttas, generalen. I Rysslands namn, tsarens, tackar jag er I frgrunden ser man de fallna, hvilkas lik med ohyggligt frvridna lemmar nnu ej tckts af snn.

406

Belgiska skolflickor defilera fr konung Leopold

Bryssel.
Mlning af Jan Verhaas.

ii

vid hans silfverbrllop

1878.
Museet
i

Bryssel.

Det dramatiska och effektfulla fres hos de latinska folken fven in i barnavrlden, och skolafslutningen med prktigt iscensatta prisutdelningar, dr de, som erhllit premier, hlsas af smattrande appldsalfvor, hr srskildt i Frankrike till vanligheten. Belgien ligger s godt Fr att bringa konungen sin hyllning som helt och hllet inom den franska kultursfren. defilera skolorna i en af dessa barnprocessioner, som vcka sdan frtjusning och rrelse i den romanska vrlden, vare sig det r frga om ngon religis eller om ngon fosterlndsk fest. Man drager sig ej fr att framskjuta de vackra och undanskuffa de fulare, den estetiska synpunkten i hela sin hnsynslshet tillmpas med en fr oss frmmande styrka. Skert har Smdet kostat mnga trar och smintriger, innan frsta ledet blef vrdigt representeradt. Jan Verhaas, fdd flickorna i sina halfstrumpor ro redan medvetna om den effekt de gra. 1834 i Termonde, har i denna tafla, kallad La revue des coles, skapat ett i Belgien synnerligen populrt konstverk.

407

Scen frn ett parisiskt nattkaf.

Etsning
efter

1877.

mlning af Fclicien Rops.

Belgien, han lefde i Paris och afled 1898. Flicien Rops fddes 1833 i Namur Rops en mrkHg om ocks mycket ojmn konstnr, som i sina bsta htografier och mlningar men i synnerhet i sina etsningar tecknat lastens iskyla och det moderna storstadslifvets nattsidor. P den hr meddelade etsningen efter en af hans f taflor, mlad p 1870-talet, ser man in i trappan p ett parisiskt nattkaf. Dylika lyxrestauranter fr den professionella njesvrlden som t. ex. Sylvain frsta vningen. Ett par af damerna ro ej sllan lagda ha rkat i en hftig ordvxling. De friga gsterna ha rusat till, en vaktmstare i sitt hvita frklde kastar likgiltiga blickar p upptrdet. Man tycker sig p de lidelsefulla gesterna se, att htska ord falla, och att de bitande franska skllsorden hvsas fram mellan de alltfr rda lpparna. P drkterna mrkes, att krinolinen definitivt afskafifats, att klnningarna tdragas, och livad hrkldseln betrffar tyckes pannluggen ha anlagts tminstone af fregngsi

kvinnorna.

408

Kejsar Vilhelm

samtalar med hofvets damer.

af

1870-TALETS slut.
i

Mlning

Adolf Menzel (1815

1905).

privat go

Worms.

nnu mer intressanta n de frtrffliga taflor, Menzel mlat frn Fredrik II:s hof, ro hans skildringar af 1870-talets Hchsten und AUerhchsteu Herrschaften. I Garde du corps-uniformen, rd galarock, hvita byxor och den glnsande hjlmen i handen, nrmar sig den ttioettrige, fryntlige och vlmenande kejsaren en ung dam. Drkten taflan r mlad 1879 har, sedan krinolinen 1875 definitivt aflidit, gtt till annan ytterlighet. Nu drogs kjolen till om knna, och endast slpet pminde om de gamla tygmassorna. Rohgt tecknad r den till vnster stende damen, som, gripen af stundens hgtidlighet, automatiskt gr efter den tilltalades bugande nigning. Dylika taflor af Menzel ha vid sidan af det kulturhistoriska vrdet ett betydande konstnrligt sdant, utfrda som de ro med en brio och en frgknsla, som stller taflans upphofsman p en rangplats inom hela den europeiska konsten, ej minst d det gller framstllandet af dekoUeterade damer och galonerade hofherrar, som eljest ltt kunna bli skligen banala. Till och med det hgfina sllskapet kan ytterligare adlas genom den store konstnren.

409

52

Miss Marion

Margaret Violet Lindsay,

Portrtt af George F.

1879.

Watts.

likhet

My heart 's in the Highlands tyckes den vackra damen med hennes landsman Robert Burns. Helt skert har

sin ljusbl

klnning tnka

det varit den store portrtt-

mlaren Watts' mening att betona, att hemlngtan r orsaken till den skna Miss Lindsays melankoli, ty han har till yttermera visso ltit hennes guldblonda hufvud afteckna sig mot blnande bergskedjor. Miss Lindsay kom till vrlden under lyckliga omstndigheter. Hennes namn och brd intresserade p det allra lifligaste alla de otaliga adelsvurmar, som bygga och bo Storbritannien och Irland. Hon var dotter af The honourable Charles H. Lindsay, och hennes farfar var tjugufjrde Earl of Crawford and Balcarres, Premier Earl of Scotland. Tre r senare skulle hon frenas i ktenskap med Henry John Brinsley Manners. Denne man, hvars lordtitel blef Manners of Haddon, hade till p kpet, som det heter by courtesy, rtt till den vlklingande titeln Marquess of Granby och arfvinge till hertigdmet Rutland. Man kan af bilden ltt fatta, att the marchioness of Granby, hvilken hr frekommer den i England omkring 1880 s omtyckta hrkldseln, under detta rtionde blef en af det engelska hofvets s. k. professional beauties. Den hga damen, knd fr sina litterra och konstnrliga intressen, har sjlf utfrt ett portrtt af sin vn och mlare G. F. Watts.
i

410

Sarah Bernhardt betraktande en Orfeusstatyett.

Mlning af Bastien-Lepage.

1879.

Rosalie Bernard fddes utom ktenskapet p n Belle-Ile vid Frankrikes vstkust den 22 1843 eller 23 oktober 1844. Modern var en hollndsk-judisk musiklrarinna, fadern en fransk adelsman. Sedan hon genomgtt dop, kloster och konservatorium, debuterade hon i brjan p 1860-talet. Glansperioden torde ha infaUit p 1870-talet, d hon p Thtre frangais spelade den ldre och nyare klassiska repertoaren och srskildt t hufvudrollen i Racines Phdre (1874) och Doha Sol (1877) i Hugos Hernani genom sin underbart skna stmma och sitt r 1880 brt hon sitt kontrakt med Thtre frangais, belidelsefulla spel gaf ny aktualitet. Europa och Amerika. Hennes talade plikten, 100,000 francs, och begaf sig ut p gstspel konst led af den underhaltiga repertoar, i hvilken Jion upptrdde. Ett larmande reklamvsen, ett jktande efter effekter utvecklade henne till en af de mest utprglade divor, som under senare tider frekommit. Liksom hon pstr sig ha glmt, hvilken hennes naturliga hrfrg varit, har hon under ett fyrtiofemrigt fveranstrngande teaterlif nstan glmt bort hvad ynglingaroller Hamlet, Napoleon II i naturlig knsla vill sga. Sarah upptrder nu grna och sker dessutom intressera genom att understryka de patologiska Rostands rnungen Den utmrkte mlaren Bastieneffekterna i Kameliadamen eller i Sardous godtkpsdramer. Lepage (t 1884) reste i detta portrtt t henne ett monument. La divine Sarah har i Phdre p ett ofrgtligt stt kunnat tydliggra Racines ord Venus toute entire sa proie attache och r dessutom ofrlikneHg genom snille och energi. Under 1880-talet var hon till och med frmlingslegionen i norra Afrika lagligen gift med skdespelaren Damala, hvilken snart Sarah Bernhardts valsprk r skte det lugn, han ej kunde n i det ktenskapliga hemmet.
april
i

Quand mme!
411

Madame Gautreau
Portrtt af

88 i.

John

S. Sargent.

Den vackraste kvinnan under tredje republiken har man kallat den hr afbildade damen. Sin mest strlande sknhet utvecklade hon under i88o-talets frsta r. Det r 1881, som samtidens store damportrttr John S. Sargent, af amerikansk brd men fdd i Florens 1856, mlade den eleganta parisiskan. F kvinnoportrtt i vrt rhundrade verka s utskt frfinade som detta. Den smrta gestalten omslutes lyckligtvis ofullstndigt af en svart drkt, fasthllen af diamantkedjor fver de elfenbenshvita axlarna. Hyn har den mjuka, delikata ton, som frekommer hos rdhriga. Distingueradt mager och ej utan en naturlig medvetenhet om sin segrande sknhet vnder den unga damen profilen till skdarne Gustave Courtois har tio r senare mlat henne. Ansiktet var d ngot skarpare. P Sargents portrtt str hon liksom invntande den hyllning, som s frikostigt strmmade emot henne den sknhets- och kvinnodyrkande vrldsstaden.

412

Parisiska frn r 1881.

Mlning kallad
3

Vren af Edoitard Manet.

Operasngaren Fattres samling

Paris.

Den impressionistiske mlaren Edouard Manet (1832 1883) rrde sig som fisken i vattnet den eleganta vrlden och stod trots sin konstnrliga impopularitet p god fot med densamma. En gng fick han den iden att symbolisera rstiderna genom fyra damportrtt. Endast tv blefvo frdiga, Hsten^ dr han afbildar sin beundrarinna Madame Mry-Laurent, och Vren, denna tafla, dr han mlat den unga, kcka Jeanne Valtesse-Demarsy, som s stolt br sitt parasoll p axeln. Den yppiga bysten svller af lifslust och ungdomlighet under den ljusa, blommiga vrklnningen. Taflan, ett af den store nydanarens bsta verk, finnes operasngaren Faures dyrbara samling, som fven innehller en mngd af Manet-beundraren Zorns mlningar.
i

413

Anglosachsiska barn.
Mlning
af

1882.

John

S.

Sargeni.

En internationell mlare om ngon r John Singer Sargent. Fdd 1856 i Florens af amerikanska frldrar, lefver han hufvudsakligen London och Paris. Fr det nationellt karakteristiska har han ett sllsynt fint ga, hvilket framgr af denna vackra barngrupp. Det r E. D. Boit's Esq. fyra flickor, som hr ofvan tergifvas. Det stora intresse, hela den anglosachsiska vrlden hyser fr barnen, r ett sundhetstecken. Man gr allt fr att f dem friska, sanna och frimodiga. Konstnren har liksom mlat hela atmosfren af ett rikt och godt hem. En af flickorna lutar sig mot en jttestor kinesisk vas, alla ungdomarna, till och med den som sitter p mattan, ha sitt hr vlsktt och vlborstadt, ngot som ingr den angloamerikanska uppfostran. Med sina frfinade af konstnren individualiserade ansiktstyper, med sina hvita frklden gra dessa flickor ett intryck af kultur, renhet och ppenhet och inneha sledes de egenskaper, som deras ras stter hgst. Kanske man kunde tillgga en fjrde egenskap, som r ganska rekommenderande och sympativckande bde Amerika och England, de fyra, unga frknarna frefalla synnerligen frmgna, och utan allt tvifvel tillhra de den grupp af mnskligheten, som anglosachsarne kalla nice people.
i

^14

Fransk jungfru sker plats hos borgerlig

Mlning af
Raffdlli.

familj.

i88o-talet.

Den franske mlaren Raffalli, fdd 1845, r under 1880-talet den franska borgerlighetens Monsieur och madame Durand sitta i sin iskalla salong, frun i hatt, bste sedeskildrare. som det ej sllan brukas vintertiden, och maka sig nra cheminen med dess fga verksamma brasa. En jungfru med utprgladt landtlig hllning kommer in och fr redogra fr sina platser och lnefordringar. I en fransk borgerlig salong rder oftast en viss stil eller tminstone likformighet i stillsheten. P den ppna spisen st ibland som hr konstgjorda blommor men oftast med eller utan glaskupa pendylen, flankerad af ljusstakar. Den franska konservatismen gr sig gllande i hvarje detalj. Ibland fr man se husfaderns ordenstecken insatta i en Hten glaslda, som hnger p salongsvggen. Man kan vara viss om att fven p de lrdomsorden les Palmes enklaste af monsieurs gngklder prunkar det violetta bandet acadmiques5> eller den grna Mrite agricole,_ frutsatt att han lyckats tillskansa sig ngot af dessa girigt efterfikade utmrkelsetecken. fven mycket enkla damer ha sin mottagningsdag en gng i veckan, d de leka storfolk i sin lilla salong.

415

Kapplpning

Paris.

Under

i88o-talets frra hlft.

fr

Pastell af Ghiseppe de Nittis.

Museet

modern konst

Rom.

som

af de f moderna mlare, som med verkligt fulldig konst ha fasthllit den sknhet, finnes i vrt moderna sllskapslif, r italienaren Giuseppe de Nittis, fdd 1846 nra Neapel och dd i Paris 1884. Det r en kapplpning vid Longchamps, d hela Paris gr ut fr att roa sig, smfolket fr att spela p totalisatorn, den eleganta vrlden fr att krma sig och visa sina vrtoaletter. Hstsporten har alltid lmpat sig till medelpunkt fr dylikt njeslif Redan under 1780-talet hUos ordentliga kapplpningar invid Paris. Bland de konstnrer, som frevigat dylika, ro Gricault och Degas de viktigaste. De Nittis har hr gjort en grupp vackra damer till sin taflas egentliga mne. I sina kapotthattar, hvilka voro s moderna omkring 1880, i sina utskt smakfulla toaletter och frande sig med latinsk grace och skerhet, ro de vackrare och lika dyrbara som de rashstar, hvilka ro frevndningen fr deras besk. P kapplpningsbanan regnar det, och man ser herrar med genomvta parapl3^er. Paraplyn r en efterbildning af de sterlndska solskrmarna. Vid midten af 1700- talet brjade de anvndas mera allmnt. Srdeles populra blefvo de omkring 1800. T}'get var d i allmnhet hgrdt.
trots allt

En

416

^'^

"^|^^^^jj||
^v^:,^t
..1^
Ir

.?--.

*'

\^

#'

7^<w %Mi NftHMjiy^^^^^^K^^^k^^^^^BB

%^

'>^^ p

E~-VH^

'

'^^Hi^l

s?

.&
1882.

Kompositren Massenet spelar ett nytt operapartitur.

Mlning af Albert
Aziblet.

I en i smakfull bric brac-stil mblerad atelier sitter kompositren Jules Massenet och spelar sin nya opera, omgifven af fyra vackra damer. Nr taflan mlades, var Massenet professor vid konservatoriet, och den omtyckte tonsttaren var helt skert van att hyllas bde af sina efter pris fikande elever och af efter roller spejande operasngerskor. Kanske gr man igenom partituret af Hrodiade, som vid denna tid tillkom. Kompositren har det ganska angenmt det af orientaliska mattor och palmer prydda rummet. Till vnster ger en yppig mngd krysantemum frg t rummet, till hger har man damerna i sina vackra hjlmaktiga 1880-tals hrupplggningar. Massenet fddes 1842. Hans mest knda operor torde vara Manon (1884) och Werther, uppfrd 1892. Aublet, en af rtiondets elegansmlare, har gifvit hela scenen en stmning af frfinadt njutningslif, kanske ej utan en bismak af ngot litet societetssliskigt men i alla fall mycket behagligt.

417

53

En bar

p en parisisk varietlokal.
utstlld

Brjan af i88o-talet.
Pellerin.
Paris.

Mlning

1882 af Edouard Manet.

Hos Auguste

Edouard Manet har

mlat
operabalen,

har

ej sllan valt sina mnen ur den parisiska njesvrlden. Han har skildrat Nana framfr toalettspegeln och visar hr en ung flicka p

Folies Bergre i Paris, som under pauserna till fantasipriser sljer frfriskningar t publiken. Disken med sina champagnebuteljer och sin fruktskl pminner om att Manet ocks mlat ngra af konstknnare mycket uppskattade stilleben. Den unga damen ser tmligen intetsgande ut. Hon r uttrttad och uttrkad af att inp sena natten vara omgifven af de olyckliga mnniskor, hvilkas enda lifsuppgift r att hvarenda afton frska roa sig. Drktformen r nu 1880-talets, den fyrkantiga urringningen och pannluggen ha trngt ner och blifvit allmnna. Baren befinner sig p frsta radens sida. I spegeln bakom frsljerskan terspeglas hennes rygg tillika med den kund, som hon talar med. Lngst bort skymtar man publiken p frsta radens andra sida. Folies Bergre och de flesta strre Paris-varieterna ro liksom de strre London-varieterna berknade p en mngd stplatser, anvnda af sdana, som blott vilja gna frestllningen ett flyktigt gonkast och hellre rka och sllskapa med vnner och vninnor. Frtringen af spritdrycker spelar nstan ingen roll p de strre utlndska

varietcerna.

418

Parisisk demimondaine

sitt ekipage.

1883.

Mlning af yan van Beers.

betecknande drag hos den latinska rasen. I Rom, i Salamanca, i Buenos Paris har man samma intresse fr ett elegant ekipage och lgger samma stora vikt vid dess fullkomligt stilenliga utstyrsel som fr kusks och betjnts sltrakade korrekthet. Intresset fr att visa sig, fr att posera har framkallat den dagliga kturen p corson Bois de Boulogne, dr medlemmarne den fina vrlden vid ett visst klockslag kan f eller beundra och kritisera hvarandra. I ppen viktoria med en rik blomskrd i suffletten sitter den i Sverige viktorialugg unga damen. Pannluggen r tvrklippt klnningen sydd med tunique, kngorna med hga klackar och parasollen med ovanligt lng kpp. Jan van Beers fddes i Belgien 1852 men mlade Paris-lifvet ofta p ett rtt banalt stt. Bst lyckades han som i detta fall i sina bilder af damer ur den parisiska halfvrlden, och i dessa skildringar fr han ofta in ett specifikt 1 880- tals drag af kulturhistoriskt vrde. Ofvan afbildade unga dam torde hra till den sort, hvars enda uppgift i lifvet r att existera, som 1700talet sade, till stadens zirat, prydnad och contentement.

Vagnlyxen r Avres likavl som

ett
i

419

FlVE 0'CLOCK TEA

EN PARISISK SALONG UNDER 1880-TALETS FRRA HLFT.

Mlning af yulms L. Siewart.

Utan att kunna jmfras med Stevens i konstnrlighet lyckas i alla fall amerikanen J. L. Stewart att s fullstndigt tillgna sig en parisares bde ga och hand, att han p denna 1884 mlade tafla frefaller alltigenom fransk. Ngot elegant dmpadt, alltfr parfymeradt ligger fver denna interir, dr ngra hgfina herrar och damer hviska om sina viktiga hemligheter, kokettera med engelska sporttermer och gra upp om sllskap till eftermiddagens klur i Boulogneskogen samt erbjuda hvarandra plats i teaterlogen. Vrdinnan kastar en prfvande blick p teet och kakorna. ett gonblick kommer hon att anmoda sina glupska, Ijushriga smnglar att aflgsna sig, ty konversationen kommer ltt in p mnen, som ej lmpa sig fr barn, vninnornas psykologiska fall behandlas, och mnga grymma gtor lsas med tillhjlp af erfarenheter hmtade ur lifvet och ur M. Paul Bourgets romaner. Five o'clocktimmen en fransk salong r hgsta grad vrderad, en skymningsstund med intimt smprat hos ett folk, som utvecklat sllskapligheten till en verklig konst. Five o'clock teet anvndes fven i Frankrike och r ett af de mnga dyrbara kulturvrden, som kommit frn England till detta land. Denna den heligaste af vra nationella institutioner, som G. W. E. Russel sger, uppfanns af hertiginnan af Bedford (f 1857).

Om

420

Bal

rda frackar.

1885.

Mlning af y. L. Stewart.

Man befinner sig hr under kotiljongen p en bal i den hgre Paris-societeten. De rda frackarna, anvnda vid rfjakter i England, gjorde, ehuru i ngot olika snitt, fr en tid sitt intg i salongerna. Nstan alla p denna konstnrligt mycket obetydliga men kulturhistoriskt roande tafla frekommande personer tillhra V extremenient bonne conipagnie^ som man sade p 1700-talet. I midten dansar den unge, blonde hertig de Morny, till hger dekoreras en lng herre i helskgg af en ung dam. Han r grefve de Lindemann, en af Paris' skickligaste fktare. I frgrunden samtalar ett elegant par. Damen lutar sig behagfullt och segervisst tillbaka i en stol. I hret, uppvridet till en hjlm p kldsamt 1880-tals-stt, lyser en diamanthalfmne, en form fr smycken, som d var hgmodern. Den ltthet, hvarmed den franska balkonversationen rullar in p farliga omrden, har i Frankrike framkallat seden, att de unga damerna efter dansen alltid ro lagda att stta sig i omedelbar nrhet till den fvervakande modern. Men s mycket lifligare, s mycket mera efterskta bli de unga fruarna, och den bekymrade moralisten fr ter en gng konstatera, att le diable a toujours sa part.

421

Madame Marie Toulmouche.

1884.

Gravyr af Etig. Gaujean efter mlning af E. Delatinay.

Delaunay fddes 1828 Nantes och dog i Paris 1891. Hans konst utmrker sig utmrkt teckning och en god frgknsla. Delaunay har medverkat till Parisoperans utsmyckning. Af makan till hans kamrat och jmnrige Auguste Toulmouche, fven han frn Nantes, har Delaunay gjort ett synnerligen nobelt portrtt. Madame Marie Toulmouche, fdd Le Cadre, r en frtjusande brunett med bla gon med ett ovanligt kvinnligt och sympatiskt Hon sitter utseende. en trdgrd och hller hatten i hand, stdjande sig p sin parasoll. De lnga s. k. gants de Sude handskar med kttsidan, ej som eljest hrsidan, uttvnd voro srskildt moderna under 1880-talet. Taflan r utmrkt graverad af den skicklige Eugne Gaujean, fdd 1850.
lie
i

bde

fr

422

Mor och dotter.

En
Nordens, ja

1884.

Teckning af E. Werenskiold.

samtidens allra frnmligaste konstnrer r Erik Werenskiold (fdd store tecknare, som i sina illustrationer till Asbjrnsens sagor kanske djupare n ngon annan trffat nordiskt vsende, har, som denna bild visar, fven p ett till hjrtat gende stt skildrat vr tids mnniskor. Ofvanstende bild r som en illustration till ngon af Jonas Lies samtida romaner. Samma diskreta innerliga knsla finnes i denna framstllning af den unga flickan, som grter s frtvifladt fver ngon srskildt bitter olycka. Blir hon ej dubbelt rrande i den ej s srdeles vlsittande 1880-tals-klnningen? Man anar infr denna bild, att konstnren i sin teckning velat n ngot af det lifvets allvar, som de bsta ttiotalets skriftstllare och ej minst den utmrkte Jonas Lie ville och kunde trffa. Med stor psykologisk konst har Werenskiold i den gamlas ansikte ftt in ett drag af melankoli och lefnadsvisdom. Det hela r ett moment ur en borgerlig roman utan spr af banalitet eller tarflighet, ett stycke ttiotalskonst i detta ords vackraste betydelse.
af
1855).

Denne Norges

423

Spansk tjurfktning p i88o-talet.

Mlning af franske konslnren Aimc Morot (fdd 1850). Tjurfktningen r ett favoritnje hos det folk, dr man r hrd mot sig sjlf och grym mot andras.^ Till en brjan var det ridderskapets privilegium att till hst nedsticka tjuren med lans. Ar 1726 hittade Francisco Roniero p att dda tjuren med vrja, och under samma rhundrade blef tjurfktningen ett yrke, som efter bestmda regler utfvas p fver hundra

endast under den varma rstiden. P en tjurfktning ddas sex till tta tjurar. ungefr en halftimme och kostar inkp omkring lOOO kronor. En corrida tillgr p fljande stt, i tre afdelningar fr hvarje tjur. Den frsta suerte de picar r den hr afbildade, d tjuren skall anfalla tre beridna picadorer, en i snder. I detta fall uppsprttar tjuren hsten men fr samtidigt en stt af lansen. I andra afdelningen skall tjuren banderillas tre gnger anfalla unga toreros till fots, hvilka insticka huUingfrsedda pinnar hans nacke. Den tredje afdelningen utfres af en matador eller espada, hvilken med vrjan i hgra och en rd duk den vnstra lockar djuret till angrepp mot den muleta i Toreros ro nationens gunstlingar, och lgt hllna duken och stter vrjan i tjurens nacke. den populre espadan Guerrita frtjnade under 1892 rs ssong 300,000 kronor. Ett sttligt resultat fr en modig och vig ung slaktardrng.
arenor,

men

Hvarje

tjur tar

424

Madame Georges Duruy.

Mlning af Besnard.
Ages af
yl/.

i88o-talets midt.
Georges Duruy.
Paris.

portrttmlare af hg rang r parisaren Paul Albert Besnard (fdd 1849), och det r en beauktoritet, han frlnat den statliga fru Duruy, hvilkens elfenbenshvita, latinska blekhet aftecknar sig mot det korpsvarta glnsande hret, och hvilkens svllande monumentala former nstan kunna berttiga den ansenliga turnyren som motvikt. Turnyren har frekommit ej s sllan kostymhistorien. Liksom man p 1400-talet lade kuddar p magen, fr att klnningen i skulle falla vackert fram, s anvndes under 1880-talet kuddar fr att drkten, rak framtill, skulle baktill falla i vackra veck och fr att kroppsformen, redan frut fverdrifven genom snrlifvet, ytterligare skulle framhllas, ty, som en fransk filosof yttrat om turnyren, il y a quelque chose de vrai au fond.'. Vid 1880-talets slut gaf detta mod vika fr de slta klnningsformer, som skulle betona den lodrta linien samt framhlla smrthet och lngd. Maupassants hjltinnor ersttas af subtila damer frn Paul Bourgets romaner, bleka blomkalkar, smrta liljor: ett ganska besvrande omslag fr damer af ofvanstende lifsbejakande former.

En

tydande

425

54

PFVEN Leo

XIII.

1885.

Mlning af Franz von Lenbach.

Ett af de mrkligaste pafveportrtt under 1800-talet, betydande bde d det gller modellen och utfrandet, r Lenbachs portrtt af Leo XIII. Grefve Gioacchino Pecci fddes 18 10 i Carpineto, en liten stad nra Rom. Uppfostrad af jesuiter, prstvigdes han 1837 och blef snart civilguvernr fver Umbrien, dr han visade stor frmga genom att gra slut p rfvarvsendet i provinsen. Under 1840-talet var han sndebud i Bryssel och gjorde fven resor England och Frankrike. Han tervnde till Italien 1846 och stannade dr sedan i trettiotv r som rkebiskop i Perugia. Vald till pfve 1878, skte han tervinna den makt kyrkan frlorat. Han lyckades delvis, fr att p andra hll, t. ex. i Frankrike, misslyckas s mycket grundligare. Hr fick han erfara, hur djupt kyrkans anseende sjunkit. Ett vlmenande frsk att genom encyklikan Rerum novarum (1891) lta pskina ngra slags arbetarvnliga tendenser hos kyrkan vittnar hufvudsakligen om hur ondligt aflgsen den katolska kyrkan r fr hvad som rr sig i tiden. Under sitt lnga pontifikat visade han sig Leo XIII dog 1903 vara en god, lrd och slug pfve, som helt skert var mer n tillrckligt klok fr att inse, hvilka obotliga yttre och inre frluster kyrkan hdit ej minst under 1800-talets sista decennier.
i

426

Otto von Bismarck.

Mlning af Franz von Lenbach.
I

Hans

helighet pfvens go.

rmde konstnrens
ansiktet.

Ofvanstende portrtt r ett af den beIngen har skildrat Bismarck ssom Lenbach Kraft, klarhet och energi formUgen lysa i det karakteristiska bsta,

Otto von Bismarck fddes 1815 i Schnhausen, tio mil vster om Berlin. Uppfostrad Berlin och Gttingen, blef han redan tidigt knd fr hnsynslst fvermod och, sedan han gnat sig t politiken, fr ultrakonservativa sikter. Under 1850-talet preussiskt sndebud vid tyska frbundsriksdagen i Frankfurt, arbetade han fr Preussens likaberttigande med sterrike, men han frstod snart, att Tysklands enhet endast med blod och jrn kunde vinnas. Minister i Petersburg och Paris samt 1862 utrikesminister, kunde han nnu kraftigare arbeta fr sitt ml. Hans frutseende politik lyckades krossa Danmark 1864, sterrike 1866 och slutligen Frankrike tillkom, blef han rikskansler och upphjdes hans verk 187071. D det tyska riket furstligt stnd. Efter krigen riktade han sin kraft mot katolska kyrkan men mste g till i Cannossa och misslyckades i sin kulturkamp mot Rom. Under sista delen af sitt lif genomdref han lagar om hjlp vid olycksfall och sjukdom fr arbetarne, och i den yttre politiken vgabragte han trippelalliansen mellan Tyskland, sterrike och Italien. Bismarck afled 1898. Han r typen fr den praktiske politikern, seg och slug, med en viss brutal humor. Endast Napoleon den store kan i arbetsamhet och hnsynsls kraft mta sig med Bismarck.
i

427

Franskt lskande

par.

1885.

Mlning af Augiiste Touhnotiche.

Den vackra Ijuskldda damen, som med sydlndsk hftighet slr armarna om halsen p den intrdande mannen, r kldd enligt modet vid 1880-talets midt. Sllan har detta turnyrmod s frdelaktigt afbildats. Hela bilden r som en illustration till de noveller af Maupassant, som d utkommo. Man kan frestlla sig hvilken krlekshistoria som helst bakom denna tafla. Det hela frsiggr i ett rikt hem, det ser man redan p de franskt enkla och distinguerade formerna i innerarkitekturen. Den unga damens vackra linier och midt i extasen vackra hllning talar om kulturblomman, som ftt vxa i god jordmn. Auguste Toulmouche fddes i Nantes 1829 och dog Paris 1890. Han har p sina ur vissa synpunkter ypperliga taflor frn den parisiska damvrlden skt framhlla de skiftningar i elegans och hllning, som man lskade och beundrade hos den franska kvinnan under andra kejsardmet och tredje republiken, och drigenom gifvit efterkommande en aning om livad den tidens mn ansgo bsta mening mest upprrande hos den de lskade.

428

Louis Pasteur

sitt laboratorium.
Edelfeli.

1885.

Mlning af Albert

Sorbonne

Paris.

store franske vetenskapsmannen har hr i den finske konstnren ftt en vrdig tolPasteur r afbildad midt i sitt arbete. I sin hgra hand hller han en glasburk, i hvilken han odlat bakterier. Man ser, hur han spnner hela sin uppmrksamhet, man anar, att i detta hufvud de olika rnen kombineras och att frn denna ansprkslse man hrleda Portrttet r utfrdt 1885. sig vetenskapliga upptckter af det strsta vrde. Louis Pasteur fddes 1822. Han studerade lets och vinets sjukdomar och gjorde drvid vinodlingen s stora tjnster genom sitt medel mot vinlusen, att man sagt, att Pasteur rddat landet frn en frlust, som hotade att blifva lika stor som miljardderltningen frn Tyskland. Genom hans underskningar mjliggjordes upptckten af det antiseptiska frbandet, som rddat s mnga frn en sker dd. r 1885 fann Pasteur ett serum mot vattuskrck hos mnniskor. Pasteur afled 1895. Han hyllade ifrigt satsen om ett gstfritt, fr alla ppet Frankrike. Albert Edelfelt (1854 1905), som sjlf ftt s starka intryck af den lifskraftigaste och bsta franska konsten, har p det vackraste stt kunnat visa sina sympatier fr Frankrike genom att utfra detta ypperliga portrtt af den dle franske naturforskaren. kare.

Den

429

En afton p ThTRE FRANgAIS UNDER

Mlning af Dantan.

1880-TALETS MIDT.

1897) r i Sverige knd genom sin vackra tafla i Gteborgs museum, ser en konstnr, fretagande en gipsafgjutning p en naken ovanligt vlformad kvinnlig modell. P den hr meddelade bilden befinner man sig i Thtre Frangais' salong, dr ridn gtt ned p vrldens frmsta scen, som Snoilsky sger. Det r en premire r 1886, och les fauteuils d'orchestre (= parkett) ro upptagna af idel frfattare och konstnrer. Ngra herrar ha begagnat sig af rtten att under mellanakten stta p sig hatten. Bland andra gller

Edouard Dantan (1848

p hvilken

man

detta Alphonse Daudet, hvilken med sitt lnga hr och svarta helskgg aftecknar sig mot ridn. Den kortvxte, hvitskggige Meissonier har liksom den egenkre, trngsynte teaterkritikern F. Sarcey rest sig och blickar upp mot fonden den senares framtlutade gestalt synes framfr Daudet. Damer fingo vid denna tid ej sitta p parkett ty de nekade att lmna sina hattar i garderoben. Kanske spelar man en af Alexander Dumas fils' ktenskapsdramer. Den habile frfattarens nobla ansikte synes i frgrunden, han fattar med handen i ryggstdet. Snart komma de tre hammarslagen att ljuda, och ridn gr upp, det vackraste konversationssprk vrlden, taladt p det mest kultiverade stt, n smeksamt framfrdt af Mlle Bartets silfveri stmma, n komiskt med Coquelin ains voix de trompette^ kommer att fylla salongen.

430

Svenska kostnrernas frukost p Ledoyens restaurant

AF Salongen.
Mlning
utstlld

Paris vid ppnandet

1886 af

Hugo

Birger.

Museet

Gteborg.

Paris under 1880-talet r Ett minne af bestende vrde frn det svenska konstnrslifvet Birgers hr meddelade tafla. Denna historiemlning kommer att vcka intresse, d ingen vill se t mnga af de historiska rekonstruktioner af fltslag och forntida lif, som samtidigt mlades. P den eleganta sommarrestauranten Ledoyens glasveranda i Champs Elyses samlade sig de svenska konstnrer, som i Paris skte tillgna sig den franska tekniken och lrometoderna och dessutom ville lefva den gynnsamma omgifning, som den moderna konstens hufvudstad hade att erbjuda. Birger fddes 1854 och var typen fr den lefnadsglade artisten. Otaliga ro de roliga historier, man berttar om honom. Denna mlning var hans sista verk, ty han afled 1887, sedan han hr hemma vidtagit ngra smrre frndringar med taflan. D den rliga konstutstllningen, j^salongen, ppnas, samla sig konstnrerna fr att hgtidlighlla dagen. I frgrunden ser man konstnrens fader ifylla ett glas champagne t en modell, som i likhet med den emellan dessa bda framskymtande konstnrinnan fru Vallgren har en hatt af karakteristisk 1880-tals-fason. Ofvanfr hennes hufvud synes konstnren Hugo Birger sjlf med yfvigt hr. En frtjusande liten parismodell sitter p hrnet af stora bordet, bredvid henne mlaren August Hagborg. Ernst Josephsons svarta skgg synes p samma sida af bordet. I bakgrunden frekomma Edelfelt och Carl Larsson.
i i

431

Musikafton
Mlning kallad En
duett.

ett danskt hem.

1887.
i

Af

P. S. Kroyer.

Nationalgalleriet

Kpenhamn.

En bestmd knsla af att man befinner sig ett skandinaviskt hem p 1880-talet ger denna kulturhistoriskt intressanta interir. Efter konstnrliga och litterra diskussioner, kanske om Ibsens nyss utkomna Rosmersholm, utfr mlaren Rosenstand och frken Ditrichson en duett, ackompanjerad af fru Bramsen. I soffan fonden sitter tecknaren H. N. Hansen, som
i
i

gjort fantasifulla illustrationer till GEhlenschlgers Aladdin. damen lngst till Hans fru vnster lyssnar i en omedveten, intagande stllning. Den utmrkte konstknnaren, tandlkaren Bramsen synes hgst till hger och bredvid honom frken Maria Triepcke, som sedan blef Kryers hustru. Herr Bramsen ger en af de vackraste och bst valda samlingar af modern dansk konst, som finnes. Peter Severin Kryer fddes 185 1 i Stavanger men kom redan som barn till Kpenhamn. Den mngsidige, utomordentligt skicklige konstnren har ej minst som interirmlare denna kta danska konstart frambragt frtrffliga saker. I dessa bilder skildrar han dels sitt eget hem, dels de kpenhamnska mecenathemmen, ssom p taflan Soar hos bryggar Jacobsen. Han lyckas frtrffligt med en konstnrlig behandhng af ljusskenet eller af

den rkfyllda atmosfren.

432

Tidningslsning

ett bajerskt bondehem.

Mlning af
IV. Leibl.

Omkring

1890.

Den sentimentala, forceradt anekdotmssiga bondmlningen har under 1800-talets sista Tyskland och hos mngen framkallat motvilja mot hela denna decennier varit ytterst populr mnessfr. Wilhelm Leibl, fdd 1844 i Kln men hufvudsakligen bosatt Bajern, har upprttat den tyska bondmlningens sjunkna anseende. Starkt pverkad af de ypperliga franska bondmlarne, frmst af Courbet, har han sina verk ftt in den respekt fr sanningen och det tekniska utfrande, som kan ge taflor af detta slag ett bestende vrde. Leibl dog 1900. Hur kta verkar ej allt i denna bild, som konstnren kallat Die neue Zeitung. Fadern sitter i half bonddrkt och lser Miinchener neueste Nachrichten, den i Bajern s spridda liberala tidningen. Af de tv flickorna r srskildt den vnstra en kta sydtysk bondsknhet, litet fr bullig i ansiktet men ej utan ngot lskligt drmmande. Hemaktigt verkar hela rummet med sina bruna solida mbler. Allt talar om verklig bondekultur, om en prktig bondras, som hller p det goda gamla men som ocks vet att tillgodogra sig det nya.
i i i

433

55

Svenskt landthem vid iSqo-talets brjan.

Mlning af Carl Larsson.
I

Hos Herr Torsten

Latirin.

Stockholm.

Sundborns socken, en dryg mil frn Falun, ligger konstnren Carl Larssons hem, kndt genom hans taflor, teckningar och bcker. P en af sina till formatet strsta taflor har han under 1890-talets frsta r tergifvit sitt hus och sin familj, s att man knner, hvilken hemtrefnad som mste rda det hem, dr en af de mest svenska af vra konstnrer bor. Taflans itudelning betingades af en befintlig ram. I bakgrunden str den ngot blyga Suzanne med ett mlarparaply. Fru Karin Larsson skjuter Lisbet en krra. Pontus lutar sig mot barriren. Ulf str bakom, och hunden Post r utstrckt p sanden. Hela taflan ger skdaren den starkaste knsla af ngot af det behagligaste, den europeiska naturen och kulturen frambragt, en sommardag bland svenska bjrkar och bakgrunden ett hem detta ords strsta och vackraste mening med svensk gstfrihet. Carl Larsson (f. 1853) har utom den konstnrliga betydelsen ocks den kulturhistoriska att med den strsta precision och
i

hela Sverige

tidstrohet p sina lyckligtvis ofantligt talrika mlningar och teckningar ha visat, hur svenskar af den lyckligaste sorten lefvat under 1880- och 1890-talen. Ur alla synpunkter blir sledes en tafla som den ofvanstende en klla till gldje och intresse. Svenskarne kunna sga om Carl Larsson: Han har lrt oss, hur bra vi ha det.

434

Tv spanjorskor, en spanjor och en hund.

Mlning af Ignacio Zidoaga.

iSqo-talets brjan.
i

Muse du Luxembourg

Paris.

Den mrkligaste af Spaniens mlare under 1890-talet r Ignacio Zuloaga, fdd 1870. Hans uppfattning och teknik pminna om Velazquez och Goya. I naturlig storlek framstller han spanska typer, anvndande en mycket originell frgskala. Det sliskiga och dockvackra skjuter han hnsynslst t sidan. Med tjufpojksaktigt rullande gon, som Boccaccio sger, st tv korpsvarta och sammetsgda, i ansiktet hvitpudrade spanska sknheter, kldda i spetsmantiljer. Den svarta frgen spanjorernas favoritfrg afbrytes af ngra gula blommor. De tre gestalterna afteckna sig mot en grbl himmel. Den ena flickan str med armarna sidan, liksom tnkte hon brja med de iberiska hftvrickningar, som redan Martialis p loo-talet sger vara betecknande fr Cadizflickornas dans. Med spanskt allvar hljer sig en caballero sin mantel. Alla ro kta nationella, men hunden ser ut att vara af finaste rasen, den mest aristokratiska af dem alla fyra.

435

Middagen bestlles p en elegant Parisrestaurant under

Teckning af y. L. Forain.

iSqo-talet.

Forain
konstnrlig

fr

1890-talet

detsamma, som Gavarni var

fr 1840-talet.

Bgge ha med en

svrligen kan fvertrfifas, tecknat sin tid och lmnat ovrderliga dokument till framtiden. Gavarni r mera sensuell och mjuk till sitt temperament, Forain ter kall och bitter. Bda utrustade med en osvikHg smak. Det unga hgfina paret skall dinera i en af dessa dyra, med strng gedigen elegans utstyrda lyxrestauranter: Paillard eller Durand eller hvad de nu heta. Den ngot enfaldigt utseende dlingen granskar med djupt allvar menun, som saknar prisuppgift. Hofmstaren, i aktningsfull hghet, kommer med ett frslag. Damen kastar en forskande blick i sin vapenprydda fickspegel. Hon behfver kanske litet rdt p lpparna. fverklderna ligga p en stol. Garderob p restauranter r i Paris en igoo-talets uppfinning. Middagen serveras p dylika stllen omkring klockan 8. Damerna hade under 1890-talet hret frgadt i de rdblonda nyanser, som voro moderna i 1500-talets Venedig. Herrarnes hr fick ej vara fr kortklippt. Bilden r en kartong till en mosaik, som en kort tid prydde utsidan af Caf-restaurant Riche i hrnet af Boulevard des Itafiens och Rue Le Peletier. Denna mosaik r nu nedrifven.
intensitet,

som

436

Finska svedjebrnnare.
Mlning af Eero Jrnefelt.
I

1893.

Ateneum, Helsingfors.

land r fattigt, skall s bli rinna en i sinnet, nr man ser denna anar ocks, att konstnren bde tnkt och knt sanningen af fortTrasiga och sotiga maka de finska bnderna sina sttningen: ;.men detta landet lska vi. brnder. Man fr en knsla af vrdnad fr detta kulturens grofarbete. Under dessa hrda villkor framkallas visserligen mycken rhet men ocks mnga karaktrer af nstan gammalocks tiderna testamentlig hghet. Hvem minnes ej bonden Pavo bland Sarijrvis moarr materiellt sedt ej ro lika bistra som vid l8oo-talets midt, s r fortfarande klimatet lika hrdt, jorden lika svrarbetad fr att nnu berttiga Pavos ord till hustrun: Blanda du till hlften bark i brdet, jag vill grfva dubbelt strre diken. Till sin andemening glla dessa ord ocks vid rhundradets slut. De ro typiska fr Finlands och dess folks sega strid i motgngen,

RuneSergs ord

Vrt

tafla af Jrnefelt,

men man

Om

mot frost och svlt, strid fr lag och rtt. Eero Jrnefelt (f. 1863) r egentligen portrttmlare, men annat omrde, hvad han frmr med bde hjrta och hand.
strid

denna

tafla visar

han p

ett

437

Grefve Leo Nikolajevitsch Tolstoj p iSqo-talet.

Mlning af Ilja Jefimovitsch Repin.

den gamle ryske profeten, som liksom de judiska har fretrdesrtten att ostrafTadt f sga de hga hvilka obehagligheter som helst. Ej blott blankldersskor och gummiringar p ekipagehjulen ro fr honom af djfvulen utan fven den vetenskap, den konst, den musik, som ej omedelbart gagnar och glder menige man. Tolstoj fddes 1828 p godset Jasnaja Poljana nra Moskva. Efter universitetsstudier i Kasan gnade han sig t militrtjnst, deltog Krimkriget, gifte sig med en lkardotter samt bosatte sig p Jasnaja Poljana. Redan under 1850-talet hade han vckt uppseende genom sina berttelser, ren 1865 69 utkom romanen Krig och fred, dr han ger Ryssland sitt nationalepos och visar sin egen fatalistiska uppfattning af dess strider mot Napoleon I. Som psykologisk roman str Anna Karenina (1874 ']']) med mne ur societetens lif kanske hgst. Er frigt m framhllas hans ensidiga angrepp mot sinnligheten i Kreuzersonaten (1889) och den gripande romanen Uppstndelse. Barnskrifter, folkskrifter, religisa skrifter har han strtt omkring sig. Djupt religis, ser han frmst i mnniskans inre omvndelse frn det onda det enda verkliga mlet, men hans dla patos i striden fr de fattiga och i kampen mot kriget har s att sga m.ot hans vilja sknkt hans fr Europa s vrdefulla produktion fven sknhetens tjusning.
I

en

skog

str

438

Dansk dam.
Mlning af P.
S.

iSqo-talet.
Nalionalgalleriet,

Kryer.

Kpenhamn.

Detta damportrtt mlades 1892 och frestller den tjugufemriga fru Maria Kryer, fdd Hr intages portrttet som en ovanligt distinguerad bild af en skandinavisk dam p 1890-talet, dr drkten, ehuru fullt modern, har af konstnren ftt den behandling, att den I tunn hvit klnning med manches gigot, hvilka under 1890-talets ej verkar modeplansch. brjan ter blefvo moderna samtidigt med att turnyren definitivt aflgsnades, str med del Vid slutet hllning och en drmmande min den vackra danskan vid Skagens sandstrand. af 1800-talet lefde en dansk konstnrskoloni uppe vid Skagen, och denna Jyllands nordligaste udde har i sng och frger skildrats af Drachmann, af konstnrsparet Ancher, af Kryer, som med utmrkt konst mlade barnen, som bada vid stranden i blndande sommarsol, och denna bild visar oss den hvitkldda damen, aftecknande sig mot det blanka hafvet, som hr ghttrar den bleka sommarmnens sken. Det r ett gonblick, om hvilket Drachmann sjunger:
Triepcke.

Snart er de lyse Nastlers Tid frbi, og Mrket stiger bag de dybe Vande, og Blgen spiller op den Melodi, som nu kun nynnes svagt ved Sundets Strande.

439

Parisisk springflicka.
Litografi
r.f

iSqo-talet.

Alexandre Steinhn.

uppfanns p i/go-talet af bmaren Aloys Senefelder. Bilden tecknas med kritor p sltslipad stenskifva, med hvilken sedermera tryckes. Under frra hlften af i8oo-talet hade detta reproduktionsstt sin glansperiod, d Gavarni och Daumier i Frankrike spridde sina frtrffliga litografier bde separat och skmtpressen. P 1890-talet har litoLitografien
feta
i
_

utvecklats och konstnrligt syfte terupptagits. fven d gick Frankrike i spetsen och srskildt nr det gllde p litografisk vg framstllda konstnrliga afiischer. En af de frnmsta tecknare-litograferna var Alexandre Steinlen, fdd i Lausanne 1859, nu bosatt p Montmartre i Paris. Ingen knner som han den parisiska gatan, ingen kan som han skildra bde frdrfvet och de urartade typernas hemskhet, men ocks den kultur, som trngt s djupt ner den franska underklassen. Hur lskligt nyfiken r ej den parisiska springflickan, som med hattasken p armen med klappande hjrta lser sitt bref. Les midinettes r det parisiska smeknamnet p dessa sm arbeterskor, som klockan 12 midi i enkla, slta klnningar, barhufvade, med vackert uppsatt hr gra sin frukostpromenad p bulevarden. Steinlen kallar denna litografi Lettre a Ninon.
grafien
ter
i i

440

Drottning Viktoria af England.

Trsnitt af William Nichohon.

iSqo-talet.

The widow at Windsor who owns half the world kallade Kipling denna imposanta, svartkldda gamla dam. Den stora, hvita drottningen var hon fr buschmn i Afrika, fr hinduer Genom sina slktfrbindelser utgjorde hon en medelpunkt i Indien, fr eskimer i Canada. Hon var sedan i86l nka efter prinsgemlen Albert fr de ryska, tyska och danska hofven. af Sachsen-Koburg-Gotha, med hvilken hon varit frenad i ett tjuguettrigt, ovanligt lyckligt ktenskap. Hon afled 1901. Ankan Windsor, som gde halfva vrlden, var, att dma efter hennes offentliggjorda dagbok, en person af mycket liten djupsinnighet. Hon hade, som hennes biograf Sidney Lee sger, den engelska medelklassens uppfattning och litteratursmak, men allt under det hon oroade sig fver de hgmoraliska romanernas uppslagna frlofningar, blef hon s smningom fr bde sina hvita och frgade understar en riksfetisch, hvilken till och med i Tibets lamakloster dyrkades som en reinkarnation af den tregda gudinnan Palden-Lhamo, som drack mnniskoblod ur en hufvudskalle. Drottning Viktoria var i hgsta grad godhjrtad och vlmenande. Sedan 1837 drottning af Storbritannien och Irland, proklamerades hon 1877 till kejsarinna af Indien. Det ligger ngot rrande i bilden af den hga frun, som, tyngd af r och minnen, stder sig p en kpp och uppvaktas af en Skye-terrier, i hvars lurfviga hufvud bor en trohet, som fvertrfifar tminstone Hennes Majestts irlndska understars.

441

56

Dansk smflicka.
Mlning af P.
S. Kryer.

iSqo-talet.
O. Benzon.

Hos Herr

Kpenhamn.

Den lilla blkldda, blonda Tove Benzon, som med hnderna i sidorna, bredbent och trygg ser skdaren rtt gonen, r ett af de trefligaste moderna barnportrtt som finnas. Den friska frimodighet och frtroendefulla ppenhet, som skandinaverna nska finna hos barnen, tyckes hr i ovanlig grad vara tillstdes. Tove r dotter till den begfvade danske skdespelsfrfattaren Otto Benzon, knd genom sina roliga proverb Surrogater och Provisorisk men ocks genom komedierna En Skandale och Moderate Ljer. Kanske r Tove lika slagfrdig som sin fader d br en konversation med det tvrskra danska flickebarnet ha varit synnerligen Hflig och gifvande. Kryers portrtt utfrdes 1894.
i

442

Italiensk aristokratisk smflicka.

Mlning af Paul Dubais.

1890-TALET.

Frdig och vrdig, medveten om sina familjetraditioner och i sitt unga blod brande en omedveten knsla af stolthet af att tillhra den dla latinska rasen, str den lilla marchesina da S. p det frtrffliga barnportrttet, som Paul Dubois utstllde p Salongen 1898. Med grandezza promenera de sm af silkesstrumpor omslutna benen fram p marmorgolfvet. Bakgrunden har fven den sin grand air: kolonner, terrass med stenbalustrad och i fjrran en dalgng, kransad af bergskedjor. Marchesinan r van vid beundrande, vrdnadsfulla blickar, van vid klangfulla och rullande italienska komplimanger, van att befalla dmjuka betjnter och smickrande kammarjungfrur. Paul Dubois (1829 1905) var en af Frankrikes bsta skulptrer p 1880-talet. fven i sina f men med utskt nobless mlade portrtt ndde han mycket lngt.
.
.

443

Franskt lskande

far.

iSqo-talet.
Steinlen.

Teckning af Alex andre

frglagda teckningar, hvarmed Alexandre Steinlen under 1890-talet prydde tarfliga veckoupplagan af den parisiska bulevardtidningen Gil Bias, hade frn frsta brjan ett stort konstnrligt vrde och blir fr framtiden en dyrbarhet fr den, som vill stta sig in i gatans stmning i vrldsstaden under 1800-talets sista decennium. Steinlen terger de karakteristiska typerna med en knsla fr det vsentliga, som r hgst ovanlig. Ofta visar han en situation, som kommer skdaren att knna ett helt sammanhang. Det r familjebjudning, den unge eleven i TEcole Polytechnique, glad att tminstone fr en i Frankrike ro fven Tekniska hgskolans elever underdag ha sluppit ur skolfngelset gr ut p en balkong tfljd af en smrt sknhet i nittiotalets kastade helpensionatets tvng enkla, kldsamma drkt. Han slr armarna om henne, och hon smyger sig med en vacker tbrd af mhet mot honom. Det svindlar fr gonen p de unga, och alla stadens lyktor snurra rundt under den innehllsrika minuten.

Den samling
eljest

den

ganska

444

The Right Honourable Joseph Chamberlain.

Trsnitt af William Nichohon.

P den frtrfflige engelske konstnren William Nicholsons energiska trsnitt ser man den jrnhrde eleganten och statsmannen Joseph Chamberlain med sin sedvanliga orkid i knapphlet fixera skdaren genom sin monokel. Redan innan pincenezen 1848 blef modern, hade Fiirst Puckler-Muskau i Berlin p 1830-talet infrt den nstan uteslutande af snobbarne favoriserade monokeln. Men detta till ursprunget tyska mod torde vl vara det enda, som den framstende politikern och tyskhataren Chamberlain hmtat frn Tyskland. Joseph Chamberlajn fddes 1836 i London och brjade sin bana som kpman i Birmingham i sin fars affr. r 1876 intrdde han i parlamentet som radikal politiker af Gladstones parti men skilde sig 1886 frn dennes irlndska home-rule-politik och blef 1892 ledare fr de liberala unionisterna, hvilka motsatte sig Irlands sjlfstyrelse. Som statssekreterare fr kolonierna arbetade han p dessas starkare sammanbindande med moderlandet. Genom sitt kraftiga, hnsynslsa ingripande mot Boerrepublikerna framkallade han det krig, som medfrde Transvaals och Oranjefristatens underkufvande 1902. Chamberlain, som r i besittning af en lysande, medryckande vltalighet, har under r 1903 och eftert utvecklat en kraftig verksamhet fr en tullunion mellan kolonierna och moderlandet. Han r typen fr den politik, som kmpar fr The Empire, Englands och koloniernas fastare sammanslutning till en vrldsbehrskande makt. Titeln Right Honourable ger han som Member of His Majesty's most honourable Privy Council.

445

Gster p besk

en norsk bondgrd.

iSqo-talet.

Mlning af August Eiebakke.

Nationalgalleriet, Kristiania.

Den norske mlaren Eiebakke har hr gifvit en interir frn ett bondehem i stra Norge. Husets dotter stter fram filbunken rmmekolle starkt saltadt smr, en blek kumminost och frskt brd. De rdfnassliga hnderna ordna s allvarHgt allt p bordet, allt sker med den tryckande melankoli, som hr till det norska bondehemmets bon ton. Gsterna i bakgrunden ro stilla och frvntansfulla, fver det hela ligger en vederhftighet, som tyder p gammal bondekultur. Hur vlgrande r det ej att slippa ngot sentimentalt understruket la Tidemand, och att bnderna ej heller ro tagna som ngon sorts lustiga typer utan helt enkelt som mnniskor, hvilka utseende och thfvor ro resultat af de torftiga vilkor, hvarunder de lefva. De passa kanske ej, dessa stlndska bnder, att direkt afbildas i vax och sttas in ett folkmuseum, men p den gedigne konstnren Eiebakkes bild, mlad 1891, gra de i sig sjlfva och sitt land heder.

446

BjRNSTIERNE BjRNSON P AuLESTAD.

Mlning af E. Werenskiold.
Nationalgalleriet,

189O-TALET.
Kpenhamn.

Stdd mot rcket af en trveranda, sitter med myndig min och uppsyn den man, som bst frkroppsligar norskt vsende, om han ocks ibland r utsatt fr popularitetens kastvindar. Dock, Alcibiades blef ej mindre typisk grek, fr att han ibland landsfrvisades. Bjrnson m skrifva eller tala hvad som helst han har liksom Gladstone lidelsefullt talat fr och emot nstan allting Fdd 1832 s blir han i alla fall en af Nordens strsta skalder. i sterdalen, var han under 1850- och 1860- talen redaktr och teaterledare. I trettio r har han

bebott grden Aulestad Gudbrandsdalen. Hans Fortaellinger utkommo samlade 1872. De innehlla hans frsta ngot religist frgade synpunkter p bnderna. Som dramatiker nr han mycket hgt, och hans ver ^vne I (1883), dr han skildrar frn en mera fritt tnkande stndpunkt den religisa fverspndheten, samt Paul Lange og Tora Parsberg, dr han p grund af egen erfarenhet tolkar det politiska lifvets faror fr karaktren, ro bda dramatiska msterverk. fven som romanfrfattare r han betydande, men allra hgst nr han i sin lyrik. De tv mhnda mest innerliga och medryckande folksnger vrlden: Ja, vi elsker dette Landet och Jeg vil vaerge mit Land, jeg vil bj^gge mit Land, ha honom till upphofsman. Af hans mnga politiska inlgg har sngen om unionen:
i

Den

Pagt,

som

vi forpestes

i,

den hader og frhnder

vi!

kanske varit af strsta verkan.

Bjrnson erhll 1903

som

sknlitterr frfattare Nobelpriset.

447

Amerikanske konstnren James Abbot Mac Neill Whistler.

Portrtt af Boldini.

1897.

P en gng snillrik och snobbig, s att det vckte uppseende till och med England, snobbighetens hemland, r den staden Lowell i Massachusets den 10 juli 1834 fdde Whistler. Artist nda ut de koketta fingerspetsarna, hade han en kta amerikansk energi, arbetsfrmga och ett sprudlande godt humr fven motgngen. Sedan han studerat sin konst i Paris (sid. 383), kom han 1863 till London, dr han vckte sensation genom sina besynnerligheter. i) den store konstkritikern Ruskin kallat en af hans taflor, af konstnren uppskattad till 200 guiner, fr vrdelds och Whistler sjlf fr vekling och narr, stmde konstnren honom De tolf londonska smborgarne juryn tyckte, att nra 4,000 kronor var vl kraftigt 1878. tilltaget fr en Nocturne i svart och guld, och Ruskin slapp undan med att betala en farthing (r/2 re) i skadeersttning. Bde som etsare och som mlare har Whistler inom konstnrskretsar under 1890-talet tnjutit ett mycket hgt anseende. I fredrag och artiklar utvecklade han sina teorier med kvicka och giftiga personliga anspelningar. Dessa hans angrepp mot kritici och brackor frenade han boken The gentle art of making enemies 1890. Denna fina konst var han hemma uti. Whistler dog 1904. Italienaren Boldini har briljant mlat hans eleganta, tillgjorda yttre. Men under det tillrufsade hret ser man ett ansikte fullt af elakhet och godt lynne. En snob var han detta ords hgsta och mest pretentisa mening men ocks en stor konstnr, och den hvita handen tillhrde fven en intensiv arbetare.
i i i
i

448

Drickande smeder.

Omkring

1890,

Mlning af Raffailli.

Arbetare, grofarbetare ro dessa tv franska smeder, som bereda sig till att lta hvar sitt glas enkelt rdvin lska sina strupar. Betnksamt fatta de glasen, och deras parallella, grofva armar verka liksom hela deras ngot skrofliga uppenbarelse med en vederhftighet, som visar, att konstnren behandlat dem med sympati. Tanken ledes till ngon af Zolas arbetarromaner, till Germinal, dr sotiga arbetare under de hrdaste villkor kmpa sin lnestrid, och dr deras lif i njutning och smrta tecknas med en s varm och manlig medknsla. Ett rhundrade, rikare p smrta n alla andra rhundraden, sger engelsmannen William Morris om adertonhundratalet, maskinernas rhundrade, och ehuru sdant aldrig kan mtas, s mste erknnas, att de hvlfningar och vldiga rubbningar, som genom maskinerna framkallats, medfrt en pinande olust i samhllskroppen, innan nya jmnviktslgen hunnit upp-

komma.

som nu under anstrngningar och

och gedigen som den r, att afbilda det proletariat, n storsint solidaritet och offervillighet, n under ursinne och hnsynslshet, sker uppn mnniskovrdigare lefnadsformer.
Raffaellis

konst

lmpar

sig,

rlig

offer,

449

57

Skdespelerskan Gabrielle Rjane.

Mlning kallad
Portrait de thtre af Albert Besnard.

p iSqo-talet.
Hos Herr
Sauer.

Wien.

hvilken aplomb, med hvilken auktoritet gr ej den lysande och sniUrilca parisiskan p detta impressionistiska portrtt! Hon vntar ett gonblick, att den vanliga skan af bifallsyttringar skall sluta, fr att nnu en gng gripa den blaserade och bortskmda publiken. Gabrielle Rjane fddes 1857 ^f fattiga frldrar Med strfsamt, outhjrtat af Paris. trttligt arbete lyckades hon utveckla sig till inkarnationen af parisiskan under 1890-talet. Hon debuterade p 1870-talet men slog ej fullt igenom frrn under 80-talet. Tv af samtidens mest kritiska och genomkultiverade finsmakare, den engelske tecknaren Aubrey Beardsley och Edmond de Goncourt, se Rjane sammanfattningen af det mest frledande hos kvinnan. I den senares skdespel Germinie Lacerteux 1888 vckte Rjane den litterra vrldens hnfrelse genom den sanning och lidelse, hvarmed hon spelade den olyckliga tjnarinnan. Titelrollen Amoureusev af Porto Riches blef en af hennes strsta triumfer. Under sista delen af i8go-talet spelade hon en mycket blandad repertoar p Vaudevilleteatern, med hvars direktr Porel hon en tid var gift. Madame Sans-Gne samt Nora Ett dockhem voro polerna. Rjanes konst understdes af en klar inteligens. Med innerliga till hjrtat gende tonfall kan hon terge den hnsynslsaste krlek eller den p lifvet bedragna kvinnans bittraste smrta. Hvad utseendet betrffar, kan p henne tillmpas det franska uttrycket pas jolie mais pire!
sin entr
i i i i

Med

450

Kulla frn Mora med

Mlning af Anders Zorn.

sitt barn.
Nationalgalleriet

Omkring
i

1900.

Budapest.

natio7iellt

som tro, att Anders Zorn (f. 1860), drfr att han tnjuter ett zV^/^-rsom en af samtidens strsta mlare, ej skulle vara svensk sin konst. Och dock finns det f, som s p kornet trffa det svenska typ och stmning och mnga fall fven det folkliga. Den unga bondkvinnan sin kylsiga Mora-skinnkofta ser tjmgd och allvarlig ut, undersam fver all mda och kostnad, som den lille skall medfra. Det ljusa
Det
finnes personer,

rykte

hret stone

fram under schaletten, det friska ansiktet tyder p att den unge dalmasen tminen brjan kan gldja sig t ett godt kosthll. Ingen har mlat kraften och friskheten hos den svenska kvinnan ssom Zorn. Hans bondpigor och kullor ingifva skdaren den gladaste frvissning om att vra fem millioner s smningom skola kas och uppfylla vrt hittills tyvrr alltfr glest befolkade land.
tittar
till

451

Fiskarkvinnor frn Sveriges vstkust.

Mlning af Carl Wilhebnson.
Nationalmuseum.
Stockholm.

Vr kanske vederhftigaste skildrare af den svenska underklassen r Carl Wilhelmson 1866). Sjlf fdd p vstkusten, terger han grna p sina taflor den sunda men strnga, Bohusln. ofta schartauanskt sinnade fiskarbefolkningen Den hr meddelade bilden af frn kyrkan hemvndande fiskarkvinnor r en tilltalande skildring af underklassen i jmvikt.
(f.
i

Rena och allvarliga, gammaldags hederliga vandra kvinnorna med schaletten fver det sltstrukna hret, njda med sin anstndiga rttrogenhet efter den gamla af prosten Henrik Schartau (1757 1825) fastslagna lagiska synpunkten. Likasom den af dessa schartauaner afskydda frireligisa rrelsen p andra stllen, s har i vstliga Sverige den schartauanska uppfattningen trots mycken trnghet utfrt ett kulturarbete, medfrt en strre hyfsning och ordning samt stadgat lefnadsformer, hvilka nu enligt tingens ordning mste sprngas fr nyare, som man fr hoppas bttre och friare. Mnskligheten r d och d stadd p flyttning till nya kulturformer, och helt naturligt ser mngen med vemod, nr trygga och trefna boningar mste lmnas och hoppet om bttre och strre bostder drifver mnniskorna frn de gamla hemmen, de gamla frhllandena.

452

Folkagitator.

Omkring r

1900.

Teckning af y. L. Forain.

Mnskligheten flyttar frn gamla till nya bostder. Mycket tappas bort, mycket sls snder p vgen. Alltid ful, ofta frfrande r den oreda, som flyttningen medfr. Ju fler som skola ndra plats, desto strre blir larmet, desto flera olyckshndelserna och frlusterna. Mngen gripes af ngest, att man aldrig skall kunna komma till lugna frhllanden igen. Industrialismen har frndrat samhllet, framkallat nya vrden, nya orttvisor. Svra lidanden framkalla starkt hat. Det r detta fransmannen Forains hemska teckning framhller. Bleka, hatfulla ansikten skocka sig om folktalaren, som med en p en gng imponerande och odel rrelse pekar p de rykande fabriksskorstenarna. Men det lifsdugliga skall segra. Det samhlle, hvarom den Chaplainska slutvinjetten nsta sida talar, med lyckligare arbetare eget hem, skymtar som ett ml fr den, som tror, att framtskridandet r ngot mera en ett tomt ord. Den europeiska kulturens historia under de sista fem hundra ren ger oss rtt att hoppas p ett nytt och bttre samhlle, ett samhlle med mera sanning, mera rttvisa, mera sknhet!
i

453

Medalj af Chaplain, slagen af en fransic frening fr anskaffande af akuetarhem.

ANMRKNINGAR.
Sid.

&

7.

Brllop
delen,

Florens.
hcr
ej

Den

man

laga

rtt

Paris att

genom

fnstret kasta

terstende
visar ngra
Sid.
8.

tredje

som

afbildas,

p gatan promenerande mn.

Kldeshandlaren Giovanni Arhans hustru. Den latinska inskriften lyder: Johannes de Eyck fuit hic. Italiensk skola under 140016. Sid.
nolfini

och

talets midt.

Den
i

lille

gossen p tafians hgra

sida blottar det stlle, dr lrarnitet och faders-

hand>, och lraren str med lyftadt ris, frdig fr exekutionen. Lnge fortlefde denna undervisningsmetod med, som biskop Jesper Svedberg sade trug, hot, stryk och slag, d allt skulle bringas in per posterioray [bakifrn].

krleken g hand

gnger ha ropat: Gare Teau! nnu under Karl XII gingo svin omkring p Stockholms gator, fr hvilka daglig sopning ej pbjds frrn 1869. Dessfrinnan sopades blott onsdagar och lrdagar, och sopningen gick i tur mellan hyresgsterna, liksom hos oss nstan fverallt nnu renhllningen af husens trappor och frstugor. Max Muller, The savage (Fortnightly Review, Jan. t 885). Stockholm, utg. af E. W. Dahlgren, del. 2. [Stridsberg], Ur en gammal stockholmares minnen. Wranut Jivad
helst,

som

efter att tre

gel,

Stockholmiana, 4:6 saml. Resa under 1480-talet. Sid. 29.

En

fel-

Sid.

18.

Franske
altartaflor

riksskattmstaren

lsning af uttrycket

XIM (artyres)

virgines fram-

Etienne Chevalier.
taflor

vanligen
27.

Ett diptykon bestr af tvenne

som kunna

fllas

tillsammans.
Sid.

lorna gifva en antydan

Tysk sngkammare. Trtoffom gatornas tillstnd

ngot
lysning.

hvarom bevarade

bilder

gifva fga upp-

I Paris var ingen gata stenlagd fre 1185, och Berlins flesta gator voro utan stenlggning nnu p 1600-talet. Norden anses I stenlggning p stadsgator ej ha kommit i allmnnare bruk frrn omkring 1500. Under 1840talet fick Stockholm sin frsta gatlggning med tuktad sten (framfr posthuset vid Lilla Nygatan) och sin frsta gatutrottoar utanfr n:r 5 Jakobsgatan, hvilket senare var ett s mrkligt fretag af husets gare, att han af fverstthllaren anmodades att bitrda vid utstakning af trottoarer vid Regeringsgatan. Detta var lttare sagdt n gjordt, ty vid hvarje krport stod husgaren och frbjd alla dylika upptg till hinder fr vattentunnan och vedkrran, hvilka borde hafva fri passage, menade man. Och renhllningen var drefter. nda fram till fjortonhundratalet hade

kallade uppkomsten af legenden om de elfva tusen jungfrurna. Inkvisitionen i Spanien hll i lifslngt fngelse en lrare i retorik, emedan han sagt sina lrjungar, att XIM virgines betydde XI martyres virgines (elfva jungfruUga martyrer), samt emedan han ej ville tro, att 11,000 jungfrur befunnit sig Forneron, p samma fartyg och dr mrdats. Hist. de Philippe II. Tyskt lskande par. Uppgifter Sid. 30.

des Hausbuches och hans konst dr John Kruses uppsats: Amsterdamermstaren, Meister des Hausbuches, en gravr frn 1400-talets slut, i Minnesskriften till Henrik Schiick 1905 af vnner ocli lrjungar. Bal p die neue Veste. MunSid. 47.
Meister
finner

om

man

chen r 1500. I sina Sermones discipuli (Niirnberg 1494) har Joh. Herolt i en predikan De chorea srskildt haft ringdansen fr gonen och klandrar dr utbredandet af armarna, enr Frlsaren dtt s p korset; andra sidan voro hjandet af hufvudet och det hga ropandet olmpliga, enr han dtt med snkt hufvud. Slutligen komma alla, som under dansen fatta hvarandra om

455

lifvet,

tanz.

hnderna p en djfvul, kallad SchickenAhvin Schultz, Deutsches Leben im XIV

Jahrhundert.

und

XV
Sid.

Dansande tyska bnder. Dans58. njena fingo genom drickandet en nnu lifligare Brnnvin, mjligen uppfunnet af arakaraktr. berna under 1 000-talet, brjade under 1400Europa, tminstone i sdern. talet sprida sig Niirnbergs rd frbjuder brnnvinsfrsljning p sn- och helgdagar samt frtring vid utsknkSenare (1496) tillter rdet, att ningsstlle. man vid frsljningsstllet fick dricka fr en heller eller en pfennig. I Simon Huttels Trautenauer Chronik (1522) meddelas om en skolmstare och stadsskrifvare: Er tranck sich bein dem alten Hans Hoffman zum 'nassen kiinig' im brantenvvein zu tode. Alwin Schultz, Deutsches Leben im
i

armbogan, hrer dem till som med umgs; det str ock icke mycket hfveligt nr det med handen sker, om du strax stryker snren p klderna. (Boken finnes omtryckt bokstafstrogen upplaga hos Beijer 1872.) Engelske lordkanslern Thomas Sid. 77. More. Sir Thomas More. Dessa titlar strida till

armen
salta

eller

fiskvaror

XIV und

XV

Jahrhundert.

Sid. 59.

Tysk studerkammare
ej
i

1514.

Det

synes mot hvarandra, emedan deras sammanstllning exemplifiera det under senare tider aldrig frekommande frhllandet, att lordkanslern, ordfranden i lordernas hus, ej med ndvndighet behfver vara lord och tillhra detsamma. TroHgen dog More fr sitt motstnd mot Henrik VIII:s skilsmssa. Musikinstrumentet p vggen vittnar om det annalkande merry old Englands musikkrlek. Frsta upplagan af Utopia utkom i Louvain 15 16 under uppsyn af Erasmus, ^gidius och andra Mores vnner. Innehller a cut of the island by a great painter, frmodligen Holbein.

var under humanismens tid upp naturhistoriska kuriosa

Sid. 65. anbefaller i

sllsynt att

hnga

Sid.

taket.

talet.

79. Tv franska adelsmn p 1530Ddskallen uppges fven vara en rebus89.

Baldassare Castiglione. Per Brahe sin Oeconomia Eller Huuszholdz-

artad signatur,
Sid.

Hohl Bein. Pietro Aretino.

sin

Herkules

Book Fr ungt

Adels-folck (skrifven 1585) Aulicuni Balthasaris Castalieni. Men den r, sger Per Brahe, uti italiensk utgngen och sedan verterad latine et germanice. Boken blef sledes ej fversatt till svenska; mindre kunniga, som ville
till hofva, fingo senare tillflle alt studera spanjoren Antonio de Guevaras vidt spridda och hos oss 16 6 utkomna Hof-Folcks Wckiare

meddelar Stiernhielm bland de njesbcker, som en ung bildad svensk adelsman lser, fljande:
Nr du nu kommer
yppare
blifv'
till

hgre frstnd och

vill

uti

lrdom

gifva sig

andre, s ls och lgg upp hjrta La Macaronica di Coccaj, Rabelais, La Lucerna, Picaro Picara samt Pippa di Pietr' Aretino

all'

samt
heet,

Om

Hoflefvvernetz Frtreet och

Mdesam-

samt

den

hgt-stiliserad'
uti

Landzbygdens eller Bondewsendetz Lustighet och berm (1629). Skylt till en skola i Basel. Sid. 66. Under rhundraden framt hade skolbarnen lika obekvmt. Frgfves freskref 1724 rs svenska skolordning, att hvar och en klass hafver sina bnkar, hvarupp skolpiltarne sttas ordning
deszlijkes
i

Rhetorica Puttane

delle

jmte hvad mer

Flttjones

ymnoge

Bibliotek finns.

Sid. 95.

Nederlndskt kk omkring 1550.

frkortning af Aertszoon (uttalas
Jfr

Pieter

Aertsz,

kvickhet och framsteg, hafvandes en framfr sig, s lng som bnken r, att bekvmligen skrifva upp. nnu under 1840efter
sin

Rembrandts farsnamn Harmensz. Hertigen af Alba. Filip II anvnde grna hertigen af Alba p grund af dennes
Artsn).
Sid.

116.

pujpet

lngsamhet

att

fatta sina beslut

och hans
ej

fr-

mga

att

lika

kraftigt framhlla frdelarna

och

talet sutto

gymnasium p bnkar utan ryggstd och utan ngon pulpet

lrjungarne vid Stockholms
eller

Detta r olgenheterna af hvarje sak. skaperna hos en krigare. Icke-spanjorer

egensr-

bedmde

den enklaste tillstllning fr att lgga Lundin och Strindberg, Gamla Stockboken p. holm.
ens

honom
skildt

strngt.

Denna
det bref

sorts

rddhga r

Sid.

museums
Sid.

Georg von Frundsberg. Berlins 74. katalog, utgifven 1904, stter ett frge76.

tecken efter namnet Amberger.

Erasmus Rotterdamus.
skrifter

Erasmus'
utgifna

mnga

m nmnas
civilitate

Bland hans 1530

pueri-

Liber aureus de

morum

1620 utkommen i svensk-latinsk upplaga som En gyldene Book om unga personers Sedhers Hftweligheet (det r denna titel som, ltt ndrad, gifvits t Albert Engstrms magnum
lium, fven

han skref till Filip efter Han sin frsta seger fver Ludvig af Nassau. visar dri, med mnga skl och ord, att han ej bort inlta sig i strid men att han haft goda skl att anfalla; ingen enda fiende skulle kanske undkommit, om han tagit de mtt och steg, som tycktes honom de bsta, men han hade ej tagit dem, emedan han funnit dem alltfr vgade. Det r, som om han efter sin seger nnu tvekade att
i

mrkhg

inlta sig
Sid.

strid.

Forneron,

Hist. de Philippe

II.

117.

Karl IX konung af Frankrike.

opus).

Man

fr

dr veta,
sig,

att

med handen

eller

klderna

snyta

str svra bondaktigt;

med
456

den egendomliga blandningen af franska och itahenska fel hos Karl IX, se Michelet, Histoire de France, IX.

Om

Den

erfarenhet,

som Lars Wiwallius

ett halft

rhundrade senare frvrfvade om Europas nationer, sammanfattade han slunda: Mann muss Italienern mit Arglistigkeit, Franzosen mit Schwatzen und Compliment, Deutschen mit Grossprechen und Reichsein, Englndern mit zuckersiiszen Mandeln, Hollndern mit Geiz und den Dnen mit
Falschkeit artig vexiren. Den bereste engelsmannen
skrifver
i

Sid. 136. Elisabet af Pfalz. Vertugadin hrleder sig enligt Littr af spanska ordet vertugado sp, sledes af spn utspnd kjol. Sedermera, d hrledningen var glmd, framkallades genom ljudlikheten vertugadin = vertu gardien

James

Howell

dygdvktare. Madame de Lu.xembourg sade: Il n'y a que trois vertus en France: Vertubleu ( vertu de Dieu), vertuchoux (i likhet med vertubleu en svordom) et vertugadin.

sina Instructions

for Forreine Traveli

(1642) om Italien: She is the prime climat of complement, which oftentimes puts such a large distance 'twixt the tongue and the heart, that they are seldome relatives, but they often give the Och han slutar sin betraklye one to another.
telse fver Italien

som

det frfinade umgngets

hem-

Corruptio optimi est pessima. Af det bsta vinet blir den skarpaste ttikan. Danstillstllning vid Henrik Sid. 120. Ilirs hof. Blommorna p golfvet lgo dr fr att sndertrampas och dlja andra lukter. Bruket af parfymer var strst under x5oo-taIet. Och det
ort

med visdomsorden:

Visit hos en ung moder p Sid. 155. 1630-talet. Za }-uelle kallas platsen mellan sngen och vggen, dr den indiskrete lyssnaren tagit plats. I figurlig mening sngkammare, dr precieuserna togo emot. Molire sger i Les prcieuses ridicules: Vous verrez courir de ma fagon, dans les belles ruelles de Paris, deux cents chansons, autant de sonnets.
Sid.

Brenner,

Stegling. Hofpredikanten Peter 157. hvilken i Bender hllit den predikan,

af
juli

som afbrts holm den 4

kalabaliken, halshggs

Stock-

behfdes. Parfymerna gjorde d samma tjnst som vdring nu. Var det galadag i Louvren, infunno sig de frnma herrarne och damerna otvttade men betckta af prlor och delstenar Skjortorna, hvilka och ngande af vllukter. kommo i bruk under korstgen, tvttades nstan aldrig utan uppfriskades med luktvatten. Vattnets bruk var nstan bortglmdt i Europas flesta lnSkurning frblef fven lnge ett okndt beder. grepp. Byskomakaren Jonas Stolt berttar, att nr 2>p 1820-talet en och annan landmor brjade skura golfvet julafton och midsommarafton, beryktades detta ut, som om ngot ovanligt hade hndt, hvilket det vl var. Franklin, La vie prive d'autrefois. Les soins de toilette. By-

1720 p grund af landsfrrdiska stmphngar. En gravyr, som afbildar hans afrttning, visar bland annat en ttt invid stupstocken placerad skara skolynglingar, hvilka voro fr hlsosamt intryck nrvarande. I den kommission, som utarbetade 1734 rs lag, framkom under fverlggningen om en ifrgasatt lagndring den 15 december 17 15 den upplysningen, att qwinfolck eij plga rdbrkas^. Frarbetena till Sveriges Rikes Lag 1686 Lagkom1736. missionens protokoll. Utg. af W. Sjgren.

skomakaren Jonas

Stolts

minnen

(i

Bidrag

till

Skdespelartrupp i Paris. EnSid. 165. Hgt Karl Mantzius' Skuespillekunstens Historie betecknar textens sista ord grimasss egentligen mask. Man kan p bilden af den magra Gaultier-Garguille (till vnster i frgrunden) se den svarta ansiktsmasken.
Sid.

Ett vr odlings hfder. Utg. af A. Hazelius. hgst mrkligt verk). Filip II af Spanien. Emedan Sid. 122. Filip innehade all rtt och all makt, ansg han det fr sin plikt att behandla alla renden, och fven papper rrande gratifikationer p 20 dukater buro hans hgst egenhndiga randanmrkningar. Konungen har sedan tv mnader ej

169.

Fransk begrafning vid 1600Lnga kappor voro

den
tidens

talets

midt.

sorgeklder.

En svensk

begrafningsinbjudan frn

1600-talets senare del lyder,

fr de inbjudnas

med tomrum lmnadt

p det tryckta
for-

namn

fverst

mulret

rum; han r p en gng herre, minister och sekreterare. Den franske ambassadr, som nedskref detta, beundrade en slik frtjnst men mste ock tillgga: Hr hrskar en sdan senfrdighet och frvirring, att hr varande sndebud ro i frtviflan. Nederlndsk fanbrare 1587. Sid. 123. Det torde behfva ppekas, att den till synes orimliga bilden r verklighetstrogen. Fanorna voro af ytterst tunt siden och svngdes oafltligt
varit
sitt
S'

utom

med handgrepp, som fordrade stor fning. versraden br lyda:

str jag, hller

Sista

den stnd,

flyr jag,

s flyr den ocks.

DEn Hgthrade Herren, med des Elskehge Kire maka, lter fr dhetta Bardberarens Ehreboren och Konst Erfarne nu mehra hoos Gud Sahl. Herr Frans Kvglers, i Sorgen effterltne Enckia Ehreborne, Gudfruchtige och Dygdesamme Matrona, Hust: Christina Erichzdotter tillijka med sine kire Barn, Slcht och Anfrwanter, tienstflijtwnligen anmoda och ombedia, dem behagade en Cristelig Kirleek och aflectionerat benafi" genheet s wl gira och med sin frnme och mycket Hederwrde nrwaro bijwijsta och hedra hennes Sal. K. Mans och theras Sal. Kire Faders och Swgers Lijkpredikan och Begraffningz Act vti Sanct lacobs Kyrkia, wil Gud, nstkom457
58

mande Sndag, som

prascise
2.
eft"ter

sluten

tekn gifwes med gunst och bengenheet som icke allenast den Sal. aft'sompnade til sidste Ehretienst, vtan och dem sorgbundnom til mrkelig trst och hug-

enr hra

3 Augusti Klockan Afftonsngz Gudztienst, klockorne. Sdan hgh

den

nad
slijke

lnder,
eller

utlofwar
fast

hon

sig

med

the sina,

uti all

behageligare

tilfllen,

med

tacksamheet wilia ihogkomma bemta och wederBegres tiensteligen med lngh Kappa gra. Acten bijwijsta. Vid begrafningarna sjngs af skolungdom. Liksngen var en gng den frnmsta inkomstH vilken kllan bde fr lrare och lrjungar. vikt den hade, ses draf, att Stockholms Trivialskolas inventarium fr r 1630 upptar en likbr, en brfll af klde med fransar, ett brklde att Konkurrens och tvister lgga under kistorna. mellan skolorna tvingade konsistorium att gng p gng freskrifva, till hvilken skola hvarje frsamling hade att vnda sig fr erhllande af lik1666 klagades infr konsistorium fver sng. att Klara skola skedde fr nr druti, att Jakobs skola och Stadsskolan trngde sig in i frsamlingen och betjnade lik, som dr i frsamlingen Hrom voro boende och buros till grafven. discurrerades och fanns, att, om ngot prajudicium Klara skola skedt vore, borde det rttas och botas. 1657 hade freslagits, att likgngen skulle afskaftas. Frgan afhandlades i konsistoPrcBses sade, att, efter det vore urminnes rium. hfd och lex ecclesiastica, drfr visste man inte, om man kunde den upphfva. Det vore vidare en inkomst fr prsterskapet och fr skolan; borttoges den, s blefve skolan om intet och prsterskapet lede nd. 1682 discurrerades om skol-

till kast i tre weckor 90 daler och omfattar i 84 poster bde papper Spink utij kistan och sorgklder fr Frun sielf med dess Enkesng. Intet under att den slutar p Summa daler 6174: 29 och r undertecknad af Christina Sck en bedrfft ncha. Klemming, Ur en antecknares samlingar; Stridsberg, Anteckningar till en historik fver Klara Skola samt ofvannmnda Manual-

90

daler

kopparmynt

wed Begrafningen

Lexikon.
Sid.

171.

Bal

Frankrike p 1630-talet.

Perukens tidehvarf brjar, d Ludvig XIII vid 30 rs lder frlorade sitt hr. Ludvig XIV hade af naturen rikt hr och bjde sig frst 1673, vid Under 35 rs lder, fr det allmnna bruket. Ludvig XV buro alla peruk. Franklin, La vie prive d'autrefois. Les soins de toilette. Kristina af Sverige mottages Sid. 195. i Paris. Om detta sllsynta kopparstick och dess mne, se Klemming, Ur en antecknares samlingar. D Kristina den 15 oktober 1655 i Innsbruck antog den katolska tron, hlls fr henne predikan fver Davids psalm 45, vers 11: Hr, dotter, och se upp, och bj ditt ra, och frgt ditt folk och din faders hus! Friis, Dronning

Christina af Sverrig.
Sid. 221.

orden
rkat

etc.
ut

Ludvig XIV frlnar HelgeandsLudvig XIV:s lysande hof skulle illa

ringa underhll, frorsakadt af likprocessernas afskaffande, men seden fortfor. 1771 lter Bellman i sitt Utkast till ett Biografiskt
betjntes

Manual-Lexikon fver Namnkunnige Krgare i Stockholm ddgrfvaren, orgtramparen och krgaren p Bl Drrn i Gtgatsbacken emellan 24 lanternor samt under sng af skolan till sitt hvilorum beledsagas ut t stra porten. Tvnne jrnbrare, med bl koltar, gula gehng och grna byxor, voro posterade med sina korsgevr som vakthllning vid krogdrren, och sorgfolket trakterades
efter

fr en granskning, fven vlvillig, beden personliga snyggheten. Man brjade visserligen frst, att det var nyttigt att d och d tvtta sig, och man terkom smningom till den uppfattningen, att vattnet var enkom lmpligt drtill; men man undergick operationen snarare n man skte den. Vr tids bruk af rikliga och dagliga tvagningar skulle frefallit denna tid besynnerligt Madame de Motteville anser sig behfva srskildt omtala, att Anna af sterrike, Ludvig XIII:s geml, var synnerligen snygg och renlig, och hon omtalar, att d Kristina af Sverige kom till Compigne, hade denna

trffande

hga drottning s smutsiga hnder, att man ej kunde se deras sknhet. Det r bekant, att den fistel, som plgade Ludvig XIV, var beroende af
bristande
le

snygghet och
ofta
ej

att

den

store

konungen,

Roi-Soleil,

fick

sofva fr ohyra.

Franklin,
liga

hemkomsten
strufvor.

till

sorgehuset

med

Katarinaborna mtte slutet ha varit srskildt konservativa, ty nnu af 1840-talet fortlefde dr likgngen i de gamla svarta kapporna. Liksngspengarna delades mellan kantor, lrare och lrjungar. Den af Bosse framstllda begrafningen var i strre stil och liknade nog i stat och kostnad mer Sahl. Vice Praesidenten Wlb: H:r Bengt Gyllenankars Begrafningz omkostnadh hwilken i herranom afsomnade d. 13 April Anno 1696. Rkningen strcker sig frn en lijkkista af Eek
skepparvin
i

och

La vie prive d'autrefois. Angende Tlmaque kan erinras, att egentrolighetsbcker fr ungdomen torde icke hafva
i

frekommit Sverige frrn i 1700-talets brjan, d man 1721 fick: Telemacks Ulysses Sons Hndelser under resan att upska Dess Fader, Beskrefne til Undervisning fr Hertigen af Bourgogne utaf dess Prseceptor i Frankrijke Den WidtBermde Erkie-Biskopen Hertigen af Cambray Herr France de Salignac. Intet af de tre verk, hvilka som ungdomsbcker sttt sig bst under tidernas gng, r frfattadt fr ungdomen. The Life and Strnge

458

Surprizing Adventures of Robinson Crusoe, of York, mariner (25 april 17 19), om hvars egenskap af att vara den politiske pamflettisten Defoes allegoriska sjlf biografi de lrde tvista, var lika litet som en anonym prstmans af anspelningar vimlande Travels into several remote Nations of In four parts. By Lemuel GuUiver, the \\'orld. first a Surgeon and then a Captain of several Ships (1726) eller en afsigkommen hannoveransk lrds anekdotsamling Baron Munchausen's [sic] narrative of his marvellous travels and campaigns in Riissia (i785)^>, afsedd att lsas af ngon srskild ldersklass. Och nr de gra ett frldradt
intryck,

Hveiii vinner dernied heder, Ivern lrer dher aflf tucht?

hr. hr r at llira
liufligheet,

Men

Omgnges

Konst, tucht, vett, dygd och hra. Seder och skickligheet.

Lindschlds >AMjd

ett

aff det

hga och

fr-

nhma fruntimbret anstalt bermmeligit skdespel, IPHIGENIE, Hans kongl. Mayestt och hela det
Kongliga huset til hra 1684 finnes tryckt i 4:e och A. v. K s bref om Les divertissements de Medevi 8:e delarna af Hansellis samling.

s hrrr sig detta frn ldre tiders fr-

sk

att

gra bearbetningar

>.till

ungdomens

tjnst^

hvilka g samma vg som t. ex. >/Telemacks hndelser, Berquins Barnawn, >;Carl Grandison
eller

Ungdomens
i

mnster*,
estetisk

riska skildringar

andra. voro Capitain Lemuel Gullivers Resor, Till tskillige lngt hrt belgne Land [2 delar, den frsta odaterad, den senare tryckt 1745]*; Den engelska Robinson Crusoes underliga och sllsamma resor och lefvernes beskrifning [1752]; Baron Miinchhausens sllsamma resor och fventyr till vatten och lands [1797].)

samt otaliga

Grubes Naturhistoform och rehgis anda (De frsta svenska upp-

lagorna

Sid. 224.

Brunnsmstaren

Medevi och

hans sner 1689. rtalet 1689 uppgifves af dr J. Kruse. Dr A. Hahr stter det till 1683. Karl Gustaf Tessin skrifver En gammal mans
i

bref
ut;

tafla:

en ung Printz, Stockholm 1756, om denna Fadern ser nykter, gladlynt och beskedlig men den ene sonen sprjes klarligen hafva
till

Sid. 227. Kortspel omkring 1690. Angende de missfoster af mnniskor och djur, hvilka ansgos visa frsynens missh.ig med mnniskornas synder, se nedan under anmrkningar till Jesper Svedberg. Ett typiskt och ovanligt roande exempel p dylik vidskepelse lses i Troels Lund: Sundhedsbegreber i Norden i det 16 Aarhundrede: Men Nordmaendene vare uforbederhge. Hverken Hoj eller Lav agtede saadanne Tegn. Nogle sagde, at det var usandt. Andre mente, at Bogtrykkerne gjorde det grovere, end det var, for at tjene Penge derved. Nogle sagde rent ud: Landlognere skal man jo ogsaa have. Andre paastod, at det Hele var blt Slumpetraef. Men det var ikke Fabel- og Kserlingesnak, og Bogtrykkerne gjorde det ikke for sin Vindings Skyld, da Profiten derved Sandhed kun var ganske ringe. For at gendrive alle disse lod' da Gud den 7 Juh i Oslo tildrage sig, hvad Alle 1 58 1 have seet og som er udgaaet offenthg paa Tryk

saaledes
'

lskat at taga l fr rende.

Nr

laster afbildas

bra de ej smickras och det har Ehrenstrahl msterligen i akt tagit. Dennas omvnda maga och drnkta frnuft lsas i dess plirande gon, som vittna, at han fr sig sjelfvan, mera skadeligt brnwin n hlso-vatten inst. Nederst str
rtalet i686.^>

En
alle

Gris fedes her.

monne han forfserdelig vaere. Denne Gris monne Mund og Trender have, Desligeste Oren som en Abe. Dernsest 0jne som en Hare,

Med

Store, sorte,

En

Nrese
for
i

dertil,

skinnende og klare. det siger jeg Dig,

eller jeg.

Bland de mnga, som firade Aurora Knigsmarcks upptrdande i Racines Iphigenie, var Erik Lindschld. Han vnder sig sTil den omilda uthtydaren, som ogillade att damer af frnm slcht upptrdde p teatern uthi frmmad habijt, som de, som theraff gira sin konst och sin profijt.

Havde han som Du

Men

Hovedet monne han have

Et Horn, som ogsaa bajed tilbage. Det Horn, jeg vil dig sige for sandt. Var ligesom Naesen af Elefant. Paa Kroppen monne han vsere bar, Hvid og slet foruden Haar.

Det er skeet Ligesom her

Sandhed saa forskrevet staar.'

Mnn sXyppe-nupp

nsa,
steek-',

Blinnbock och Xappa

Med hvilke man pl fisa, Dunk opp moot denna leek! Monn den ey mehr bevekar
Hirtat
til

hrbarheet,

n slijka julelekar Med bond-eenfaldigheet?

Hvad Hvad
*
vijsa

dhe fr seder, skaffa de fr frucht.

Uppgiften

Hammarskld, Svenska

vilterheten,

Udlaegningen af dette Tegn var ikke van'Svinet betod ugudelige Mennesker, som fre et epikurseisk Liv, af hvilke Folk der er mauge i Norge. Med de Tegn, som sker, drive De sove i de sine Abespil (derfor Abeorerne). sine Synder, ligesom Haren sover med aabne 0jne. Menneskensesen betyder den store Syndestank, som er allevegne i Landet. Den hvide Kvindehud betyder den store Utugt, som isjer ved Sildeskelig.
fisket

synes vara oriktig.

bedrives.

Hornet

betyder,

at

Landet og

459

isEr

Marstrand skal

straffes

og gaae

som Hornet bojes ver Ryggen.' gasin, II, 4345.

tilbage, lige-

hade

varit

salig

hradshfdingens Joh. Norlinds

Norske Ma-

efterltna nka, och

frsport och rnt

som jag alldd tillfrene hade Guds ndiga och enkannerliga

Sid. 236. Jesper Svedberg. I sin tyvrr nnu outgifna Lefvernesbeskrifning af honom sjelf sex e.\emplar] uppsatt och hans barnom och [i efterkommande till underrttelse huru the sin vandel fra skola efter thess dd; vlment och faderligen lemnad, skildrar han sina trenne ktenskap. Hans frsta hustru var Sara Behm, vid hvilken han vigdes 1683. Ehuru hon var Assessorsdotter och Kyrkoherdehustru i Upsala, dertill med af stor rikedom, kldde hon sig aldrig efter frmNr alla skulle den tiden genheten fver hf\'a. draga den syndiga och frargeliga hufvudbonaden, som kallas fontange, ndgades hon flja hopen t, och s baran. Men d hon fick hra att en ko p Gottland hade med mycken pino, qval och vonda och mkeligt blande burit fram en kalf med fontange, s tog hon sin och sina flickors fontanger och kastade dem i elden, grande ett lfte, att hon och barnen, s lnge de voro under hennes magt, aldrig skulle baran mer. Min hustru Sara Behm hll mig, som jag henne, ganska kran. Vi hade s krligen kom. . .

frsyn jmvl vid mitt frra gifterml, s frsporde jag ock den fast frunderligen och gonskenligen i denna angelgna handeln ocks denna gngen. Jag var aldrig tillfrene med henne bekant, visste mig ock aldrig hafva sett henne eller om hon var till en gng Blef dock ofrmrkt underrttad om hennes gudfruktighet, fromhet, frikostighet mot de fattiga och att hon var vlmende, sg vl ut och var en snll hushllerska och hade inga barn. Summa, en sdan stod mig vl an. Jag tager Gud till rds med innerliga bner och kallan. Och som jag fick inskjutelse och hg, skrifver jag henne till och upptcker mina tankar. Hon genom Guds tillskyndan samtycker till min begran Tv dagar fre brllopsdagen kommer jag till Stockholm, dit hon ock tv dagar frut efter aftal kommen var. Jag fres allena in i en kammare, dr hon
. . . . .

allena fre

ock

intet

mig satt. Men jag visste intet, kunde tnka, att det var hon, ty ingen sade

mig

var fast belefvadt, att vi hon skulle f regera i huset som en frnuftig hustru och frstndig matmoder som henne behagade. Jag skulle intet lgga mig druti. Hvad hon pkallade penningar eller mit
fverens,
blifva

nr

det

skulle

ett

folk,

att

annat, skulle

hon vid

frsta

nmnandet bekomma
tu ting

fver och icke under.

Men

dremot mste

hon ock lofva mig: Frst, att hon aldrig lgger sig uti mitt mbete och dr vilja hafva ngot att sga och styra. r jag kallad af min Gud och godknd af min fverhet, br jag ocks frst att
frest
mitt

mbete.

Med

sina frbner skulle

mig som jag henne. Men fr det friga platt intet. Sedan fr det andra mste hon lofva mig, nr jag sitter ett godt lag och hederligt samkvm och jag har dr min frnjelse och min ro utan fverfldigt drickande, utan ngons frtrnelse eller frargelse, hon ville d frunna mig den goda ro och frnjelse efter mitt trgna arbete och myckna bekymmer, att d ingalunda mana mig bort. Och tror jag, att Kristi mening har varit densamma, nr han svarade sin mo-

hon

vl hjlpa

det. Jag stter mig ned bredvid henne. Vi taloms lnge vid, jag med henne ssom med en annan helt frmmande eller ngon af hennes sllskap om allehanda saker. Tills hon ndtligen frgar: Hvad tycker Professorn om vr handel? Jag svarar: Hvad skall det vara fr handel? Det han har skrifvit till mig om. Hvad har jag skrifvit henne till om? Det vet jag icke. Skola vi icke, sade hon, i morgon vara brudfolk? r hon densamma? sade jag. Och s bekrftade vi vr vnskap med handslag, krligt famntag och dylikt, med bgges inbrdes fgnad och hugnad. Gudi vare evinnerhga lof och pris, som de sina s underliga frer, s faderliga. Den andra Sara dog, barnls, 1720. Innan ret var ute, frnam

Svedberg
uti mitt bedrfliga och besvrliga enklingstnd den vise Siraks ord vara sann, som sade 'Dr ingen vrd omkring r, dr gr husbonden villrda', hvarfr han ingick sitt tredje och sista Biografiskt Lexiktenskap, fven det barnlst. Tottie, J. Svedbergs lif och verkcon, del 16. samhet. Svedberg skrifver om lyxen: Hon will hafva s kosteliga klder som en Princessa, s kostbara speglar, s a la mode Fransska sngiar, kiridoner, s krusigt nattetyg; mannen mste thet skaffa,

der ngot hrdt i brllopet i Kana i Galileen: Kvinna, hvad hafver jag med dig? Min tid r
icke nnu

Sara

kommen. dog 1696,

efter att

nio barn, af hvilka det tredje var Emanuel. dern blef ej lnge ensam, ty

ha fdt Svedberg Fa-

Om Andersmssodag r 1697 hade jag i vlsignad stund mitt brllop med min andra kraste hustru, den reborna, gudfruktiga, dygdesamma och frnma matrona, fru Sara Bergia, salig prostens och kyrkoherdens i Norrbrke i Dalarne, mag. Andreas Bergii kra dotter. Hon
en

. hwar han kan Then skine predikanten gr ther med sin longa, krusade och pudrade peruk och i sida klder, s at kappan slper ett qvarter efter honom: alt til then ndan at han skal synas. Ssom prof p den fr oss nstan komiska men i sjlfva verket imponerande naivitet och enkelhet, som utmrkte mnga af psalmerna i Then Svvenska Psalm-Boken ... Af thet wyrd.

tgat

460

Predikombetet hr DC XCIII Med flit fwersedd/frbttrad och frmehrad/Och hr 1694 af trycket vtgngen>, meddelas hr en parafrasering Den svenska psahnen af en af l3avids psahner. verkar som en gammal bondmhiing, den leder tanken p hvitmenade landtkyrkor och rda stugor. Ps. 44 (Then 22. K. D[avids] Psalm) v. 5:
Drag tu tig icke lngt ifr, Ty nden r frhanden, Men ingen r som hielp frm,
Thess
strre r Ihen

Krleksfrklaringen HolI Sid. 248. bergs Barselstuen, tillkommen r 17 23, fres i akt. II, scen 3. fljande samtal:
2 Dame. Madame! sporg

Ey,

os

ikke

mere,

eliers

hende Marthe MortensDatters Ac/riene, hvilket jeg ikke kand giijre en Time.
jeg
til

kommer

at beskrive

Dame.
sig

wnden.

Store stutar vti en ring, Hafwa sig om mig begifwit,

Ja,

den Pige kteder

2

forbandet absurd.

Dame.
ogsaa

Och
St

fete oxar

rundt omkring,

mig

alt efter lifwet,

Gav

Agt paa hendes Adrascanter

Som
Gapa
the

leijon wred,

[engageanter]?
s bred.

med

sin

munn

Psalmen
Psaltaren

stder

sig

fljande

verser

EN

Davidz Psalm til at fresiunga om Hindena som bittida jagad warder. Store stutar hafwa belagt mig; fete oxar hafwa omwerft mig. The vpgapa med sin munn emot mig, ssom ett glupande och rytande leijon.

Oaktadt Svedbergs psalmbok blifvit af thet wyrd. Predikombetet med flit fwersedd, vckte den vid sitt utgifvande en ortodox storm. Svedberg sade: Jag knner fratres, och dessa upptckte 26 frvillelser i dess 482 (ej 483) psalmer. Trots Karl XI:s nitiska beskydd (konungen tog en af

Ostronfrukosten. Mltid under Sid. 251. 1730-talet. Det finnes ra mnniskor, som ro nog inskrnkta till att anse ssom opassande fr en vis man att hngifva sig t lifvets vanliga njutningar och bekvmligheter. Man skulle kunna tillrttavisa dem med den franske filosofens ord, d en glad markisinna tillsporde honom: 'Hvad, bruka fven ni filosofer ta lckerheter?' 'Tror ni d', svarade Descartes, 'att Gud skapat lckerheterna endast fr drarne?' Franska kket, tre rhundradens verk, skulle under stora historiska vxlingar varit fullkomligt frstrdt, om ej dess traditioner bevarats. Mer

hlften
all

af

frgngna

tiders

snillrikhet

och

psalmbokens angripare, professor Jernfeld, ifrigast brickan och sttten mot vggen, hvaraf han mste intaga sngen och betnka sin djerfhet och otidighet. Afgick s efter ngra dagar med dden) beslagtogos de utskt vl tryckta upplagorna, och frst nsta r utkom den s. k. gamla psalmboken, hvilken den ofvan citerade psalmen br n:r 39.

den franska lskvrdheten ha varit i hg grad befordrade af den franska kokkonsten. Condernas och Soubisernas kockar bidrogo p icke ringa mn att hja och lifva de sin tid
nstan
i

mltider, vid hvilka Montesquieu, Voltaire, Dide-

Helvtius m. fl. s ofta mttes. Det var vid dessa sllskapliga sammantrden, som den franska konversadonen lifvades och frfinades genom de
rot,

Sid.

244.

Watteau och hans mecenat

G. Hirth anser
Kulturatt den violoncellspei

utskta rtter,

M.

de Julienne.

sin

som kockens skickliga hand tillredt. Ngra timmars angenmt, ltt och obehind-

geschichtliches Bilderbuch,

lande mannen r gravren Tardieu sjlf. Vinterns njen. Spelet Tombre Sid. 245. eller Thombre har sitt namn frn Spanien. Det spelades af tv, tre eller fem personer, vanligen af tre. Hvarje spelare fick 9 kort. Den, som hade spelet, sade: Yo soy Thombre jag r mannen. Detta spel lefver nnu i Spanien under namnet tresillo. Ashton, Social life in the reign of queen Anne.

radt samtal mellan bildade och belsta mn gjorde mer fr att befordra mnniskosnillets utveckling

n en
miers'

mngd
arbete.

'spekulativa, bokskrifvande akade-

lsning, spridningen af
ter,

stor och allvarlig frgas nya och vidstrckta siktillkomsten af snillrika essais och tmdervisande

Mngen

Nr Herman von Bremen instruerar sin hustru Geske i konsten att vara borgmstarfru, yttrar han: >;0m Morgenen skal der et Thee-Bord vEere dekket for Fremmede, som kommer, om Eftermiddag et Caftee-Bord og derpaa spilles Kort. Der er et
;

vist

Spill,

som kaldes Allumber;

jeg vilde give

100 Rixdaler til, at I og vor Datter Froichen Engelke frstod det. Ur Holbergs Den Politiske Kandestober, hvilken uppfrdes frsta gngen

1722.

i tacksamhetsskuld och angenma mn och kvinnor, som till en viss grad sammanhllos genom den utomordentliga dragningskraften af den tidens petit soupers och lysande middagar. Den franska revolutionen var emellertid nra att delgga hvad Montaigne kallade Trt de la gueide. 'Hade gter och vandaler fortsatt ngot lngre', sger en snillrik epikur, som fverlefde revolutionen, 's hade receptet p en kycklingsfrikass varit ohjlpligt frloradt.' Men en damm sattes fr frdelsen, kulturen rddades, och hvad Hffding kallar 'Vaerdiens bestaaen' var tryggad, nr de frsta rkmoln, som tillknnagfvo kok-

j/imoires,

fr allt detta st vi
fina

till

den skara

461

konstens teruppstndelse, varseblefvos frn kket hos en f. d. biskop, sedermera kejsar Napoleon I:s rkekansler Cambacrs. Hagdahl, Kokkonsten som vetenskap och konst. Chantilly testamenterades till hela Tlnstitut de France, ej blott till Franska akademien. Sid. 256. Dryckesgille i St. Johns kaffehus. Ssom en parallell till denna engelska dryckesorgie torde Israel Holmstrms (f 1708) vers i En

suputs frsvar frtjna citeras.

Annan

gldje

vl fara:

armen, dels agerade han med srskildte Corpser; brukades i synnerhet at drifva in Contributioner, hvartil Konungen knde honom srdeles skickelig, fven som til at gra broar fver strmmarne, dr Svenske Armen, uti det ovgade Polen, skulle fram och tilbaka tga Konungen hade dock ej slpt Grefve Stenbock ifrn sig, s framt hans hlsa, som i Polen blifvit ganska illa medfaren, ej hade skat ngon ledighet och tid til des terstllande. Grefven hade i Polen varit General-Krigs- Commissarius, och besrgt om hela
.

Dricka skall min gldje vara. Dricka r min enda ro, Nst vid tunnan vill jag bo,

Hvad Kpa

jag ger, skall jag slja, vin och det uppsvlja. Uti heta strupen min, Dr skall l och vinet in. Hvad jag n'nsin har ftt rfva. Det jag ftt ell' fr frvrfva, Allt skall sas i min kropp. Allt i hop skall drickas opp!

formerna frtjnar det meddelas, att 1739, d han skulle faire ses pques, d. v. s. vid pskhgtiden skrifta sig och taga nattvarden, han ej velat eller rttare vgat underkasta sig denna ceremoni, skrmd som han var af berttelser, hur uppenbara syndare vid detta tillflle fallit ner dda, trffade af den gudomliga vreden. D han sledes hvarken ville ens under tiden nrmast fre och efter psk och nattvards tagandet frsaka ngra synder eller vgade ljuga vid bikten, mste han undandraga sig ceremonien, och d le grand prvot frgade honom, om han i alla fall ville utfra handplggning fr att bota de skrofulsa, hvilka som vanligt efter nattvardsgngen vntade p konungen ix, att af honom terf sin hlsa, svarade han torrt: Nej. Michelet, Hist. de France, XV. Den gamla frestllningen, att regenten kunde Boswell helbrgdagra, fanns fven i England. berttar i sin bok Life of Samuel Johnson, att man som barn frt Johnson till drottning Anna fr att hon skulle helbrgdagra hans svaga syn.
religisa

p de

Ludvig XV. Som ett exempel Sid. 258. konung Ludvig XV:s vidskepliga fruktan fr

underhll, hvilken besvrliga syssla medtog hans krafter i samma mohn, som den skattade Polska Adelens gods och Stdernas rikedomar. Goethe. En frn schweizaren Sid. 314. Soret hrrrande notis, daterad aug. 2 1830, i Eckermann's Gesprche mit Goethe ger en frestllning om den vikt Goethe fste vid utvecklingslran och sin andel i dess genombrott: Die Nachrichten von der begonnenen Juhrevolution gelangten heute nach Weimar und setzten alls in Aufregung. Ich ging im Laufe des Nachmittags zu G. 'Nun', rief er, 'was denken sie von dieser grossen Begebenheit? Der Vulkan
ist

Armens

vid psktiden

zum Ausbruch gekommen, alls steht in Flammen, und es ist nicht ferner eine Verhandlung bei

Sid. 273. Adelaifde, Madame de France. Enligt Larousse och Littr kallas hvarje medlem p manssidan af en regentfamilj prince eller princesse du sang. Denna titel tillkom slunda

Adelaide, hvilken som konungens dotter de France. Sid. 287. Hos en frnm polsk familj i Danzig. Kongl. Hof-Predikanten, ContractsProsten och Kyrkoherden Georg Gezelius yttrar i Frsk til et biographiskt Lexicon fver Namnkunnige och Lrde Svenske Mn. Hos Swederus, Stockholm, Upsala och Abo, 1780, om Stenbock: I Konung Carls Polska flttg, til 1706, var han dels i flje med Konungen och Hufvudtillhrde les enfants

Madame

geschlossenen Thiiren!' 'Eine fmchtbare Geschichte!' erwiederte ich. 'Aber was Hess sich bei den bekannten Zustnden und bei einem solchen Ministerium anderes er.' warten 'Wir scheinen uns nicht zu verstehen. Ich rede gar nicht von jenen Leuten; es handelt sich bei mir um ganz ande re Dinge. Ich rede von dem in der Akademie zum ffentlichen Ausbruch gekommenen, fiir die Wissenschaft so hchst bedeutenden Streit zwischen Cuvier und Geoffroy de Saint-Hilaire!' 'Die Sache ist von der hchsten Bedeutung', fuhr G. fort, 'und Sie knnen sich keinen Begriff machen, was ich bei der Nachricht von der Sitzung des 19. Juli empfinde. Wir haben jetzt an Saint-Hilaire einen mchtigen Alliirten auf die Dauer. Ich sehe aber zugleich daraus, wie gross die Theilnahme der franzsischen wissenschaftlichen Welt an dieser Angelegenheiten sein muss, indem trotz der furchtbaren politischen Aufregung die Sitzung dennoch bei einem gefullten Hause stattfand. Das beste aber ist, dass die von Geoffroy in Frankreich eingefiihrte synthetische Behandlungsweise der Natur jetzt nicht mehr riickgngig zu machen ist. Die Angelegenheit ist durch die freien Diskussionen in der Akademie jetzt ffent. .

geworden, sie lsst sich nicht mehr an geheime Ausschiisse verweisen und bei geschlossenen Von nun an Thiiren abthun und unterdriicken. wird auch in Frankreich bei der Naturforschung der Geist herrschen und iiber die Materie Herr sein. Ich habe mich seit 50 Jahren in dieser
lich
. .
.

462

grossen Angelegenheit abgemiiht; anfnglich einsam, dann untersttitzt und zuletzt zu meiner grossen Freude iiberragt durch verwandte Geister. Als ich mein erstes Apergu vom Zwischenknochen an Peter Camper schickte, ward ich zu meiner innigsten Mit Blumenbach ging Betriibniss vllig ignorirt. es niir nicht besser, obgleich er nach persnlichem Verkehr auf meine Seite trt. Dann aber gewann ich gieichgesinnte au Oken, Carus u. a. Jetzt ist nun Saint-Hilaire entschieden auf unserer Seite und mit ihm alle seine bedeutenden Schiiler. Dieses Ereigniss ist fiir mich von ganz unglaublichem Werth, und ich jubla iiber den allgemeinen Sieg einer Sache, der ich mein Leben gewidmet
habe.'

loger.

Men
fick

redan

denna

var mindre

lifsfarlig-

Man

lefva och tiga, eller,

som Mirabeaus vn

Tronchet,
struktion

bitrda vid franska samhllets rekon-

genom Code Napoleon.

Den under revolutionstiden hfdade friheten mnga omrden sregen. Den 14 juni antogs en lag, som frbjd alla fria asso1 79 1 ciationer. Den frklarade, att upphfvandet af alla korporationer af personer, som hade samma
var

stnd

och

yrke,

vore

en af den franska

stats-

frfattningens grundvalar, och lagen frbjd teraf sdana samfund under hvarje form som helst. Man hade ej rttighet att samlas och att under faststllda former rdsl om

upprttandet

sina
(Aufl. der

fregifna

Af Goethes dagboksanteckningar

Grossherzogin, III. Abth., 12. Band, s. 277 83) framgr, huru under flera veckor Goethes tankar vndt sig kring denna betydelsefulla frga, hksom fven att detta samtal mste hafva gt rum den
3

prtendus

aug.

G. nedskref hrom en uppsats med titel Principes de Philosophie Zoologique, I, som ingr hans Zur Morphologie och som fven finnes i samma upplaga, II. Abth., 7. Bd., s. 165 181; i

dag vittnar den ofta sedda frasen socit reconnu d'utilit pubhque om statens myndighet att afgra, huruvida personer f sammansluta sig till en juridisk person fr att befordra gemensamma syften, m. a. o. huruvida de f tnjuta freningsrtten eller ej. Charles James Fox. Uttrycket Sid. 317.
i

communs).

gemensamma nnu

intressen

(intrts

13. Bd.,

s.

104

o.

f.

Sid. 316.

Kemisten Lavoisier och hans

Det nutida tnkandets frigrelse genomfrdes af filosofer, hvilka uppvuxit under monarkien, som lt deni nstan ostrda predika sina Voltaire, Rousseau och Diderot voro bland lror.

hustru.

revolutionens
strckt
sig

men hade deras lifstid Terreurens dagar, skulle de skerligen, trots sin hga lder, ftt dela Lavoisiers och Malesherbes de om de ej som
skapare,
till

fram

Condorcet

cellen gtt giljotinen

frvg.

Bda

dessa filosofer kastades i fngelse p grund af en hktningsorder, hvars frsta ord ld 'Libert'. Malesherbes, mest namnkunnig som Ludvig XVI ofrskrckte frsvarare infr domstolen, var Rousseaus vn, och som kunglig rnbetsman hade han
efter

frmga

underlttat

Encyklopediens

utgif-

vande. Jean Jacques Rousseau uppgrofs ur sin graf, liksom Voltaire, fr att med pomp och stt fras till Panthon, och ngra mnader senare fll hans vrdnadsvrde vn, jmte dotter och

som ville frtrycka rikets nordamerikanska medborgare, torde rttare bra lyda torypartiet, som motsatte sig de nordamerikanska medborgarnes fordran p rtt att deltaga i beslut om skatter, som skulle plggas dem. Marat ddad i sitt badkar. Sid. 321. Badningen, som under medeltiden varit omtyckt af alla klasser och som fretagits med den ogenerade ppenhet, hvilken frekommer hos folket i nutidens Japan och Finland, blef af flera anledningar under 1600-talet ej blott omodern utan rent ut betraktad som syndig. I Paris hade man under 1700-talets slut ett relativt ringa antal badkar, hvilka vid den tiden ofta voro af koppar. Under 1 800-talets frsta decennier anvnde eleganta damer badkar af glas. Goethe berttar i Dichtung und Wahrheit om den uppstndelse, hans och hans vnners badande i ppna sjn vckte i Schweiz 1775. Bnderna skte med stenkastning tvinga de unga mnnen frn sitt frehafvande, och, tilllgger Goethe, som vid denna tid var gst hos Lavater; 2>Auf Lavatern jedoch erstreckten sich die unangenehmsten Folgen, dass er junge Leute von
torypartiet,

den giljotin, hvilkens jrn dda den store Lavoisier. Det var nr denne bad domstolen att ddsdomens fullbordan skulle uppskjutas, till dess han fullfljt en viktig experimentserie, som allmnne klagaren yttrade: 'Republiken har ej behof af lrde eller
dotterdotter,
offer

fr

dieser Frechheit bei sich freundlich

aufgenommen,

samma vecka

skulle

mit ihnen Spazierfahrten angestellt und sie sonst begiinstigt, deren wildes, unbndiges, unchristliches, ja heidnisches Naturell einen solchen Skandal in einer gesitteten, wohlgeregelten Gegend
anrichte.

domstolspresidenten instmde. (Voltaire och Rousseau dogo 1778, Diderot 1784, Condorcet begick sjlfmord mars 1794, Malesherbes giljotinerades i april och Lavoisier i maj Bodley, France. 1794). Republikens frmga att reda sig utan vetenkemister',

hvari

skapsmn eftertrddes af Napoleons fasa

fr ideo-

Diligensens ankomst till Paris Sid. 332. 1803. Diligenstrafik fick man ej i Sverige frrn p 1830-talet, d ett bolag tog sig fr att underhlla person- och paketforsling mellan Stockholm och Helsingborg, fver Vsters, rebro, Vnersborg och Gteborg, hvilket ansgs som ett ofantligt stort framsteg i samfrdsel. Hvarje tis463

dngs och lrdags morgon kl. 6 afgick diligensen frn n:r 5 Klara Sdra kyrkogata, och efter fem dygn var man framme i Gteborg". Tckt plats kostade t,t, rdr t 6 sk. banko, sledes 50 kronor. Njde man sig med att sitta utanp, kostade platsen 25 rdr banko. Stora voro bekymmerna, nr diligenserna Skenorna skulle ej skulle atlsas af jrnvgarna.
f

Ett exempel

ligga

kvar,

det

vore

orimligt

att

vnta, att
ej

icke

torpare,

som behfde en

bit jrn,

skulle

de obevakade jrntillgngarna, som skulle demoralisera nejden; slitningen p skenorna skulle blifva strre, n den svenska jrntillverkningen frmdde fylla, hvarigenom ej ngot jrn blefve kvar att exportera, hvilket skulle rubba handelsbalansen; banorna skulle blott en mindre del af
stjla af

m anfras. Kontingenten frn Mecklenburg-Schwerin till det ryska flttget var 49 officerare och 1,661 man. Den aftgade sterut 12 mars 181 2. De fverlefvande terkommo till Schwerin 28 januari 18 13 och rknade d 14 officerare och 20 man. Hirschfeld, Von einem deutschen Fiirstenhofe. M:me de Stal. Turbanen anSid. 334. vndes vid denna tid ofta som en hufvudbonad fr damer. Prof. Schiick meddelar, att Napoleon i mars 1800 skrifver till sin bror Josef: M. de Stal r i den djupaste misre, under det att hans hustru ger middagar och baler. du fortfarande trffar henne, vore det ej ur vgen,

Om

att

du

underhll
efter

frmdde henne p 1,000 eller

att

best sin
fr.
i

man

ett

2,000

mnaden.

det sniga Sverige trafikeras etc. i Napoleon utdelar rnar. 333. Som prof p den napoleonska stilen meddelas fljande skrifvelse till senaten:
ret
Sid.

kunna

Man m grna bedma madame de Stals seder samma mttstock, som om hon vore en karl, men om en karl, som rft Neckers frprerogativ,

Senatorer,

Jag

snder
i

Eder

fyrtio

fanor,

hvilka

min

mgenhet, som s lnge dragit frdelarna af de som ro fsta vid ett bemrkt namn, skulle lmna sin hustru i armod, medan han sjlf
lefde
i

de olika strider, som utkmpats De utgra en hyllefter slaget vid Wertingen. ning frn mig och min arm till rikets vise, de Senaro en offergrd frn barn till sin fader. torer, mottagen dem som bevis p min tillfredsstllelse med det stt, hvarp I alltid bisttt mig riksvrdande angelgenheter. Och I, fransmn, i lten Edra brder tga ut; lten dem skynda att strida vid vr sida, p det att vi, utan blodsutgjutelse, utan kraftdande anstrngningar, m lngt frn vra grnser undanjaga alla de hrar, som Englands guld frammanat, och frkrossa bundsfrvanterna dll hafvets tyranner. Senatorer, en mnad har nnu ej frflutit, sedan jag lofvade Eder, att Eder Kejsare och hans arm skulle

arm

erfrat

fverfld

skulle en dylik karl tolereras

sllskapslifvet?

I stllet genomdref den energiska frun en separation des biens, boskillnad, hvilken rddade hennes frmgenhet frn hans borgenrer. Detta

hindrade dock ej den hnsynslsa damen att efter baron Stal von Holsteins dd 1802 f ett nytt ekonomiskt intresse fr Monsieur de Stal, och

som
Nils

Schiick sger:

ett

bref underrttade

hon

von

Rosenstein

om

ddsfallet samt anhll

samtidigt, att denne ville hos den svenske konungen utverka, att hon erhlle en nkepension p 12,000 fr. om ret, hvilken pension hon dock i
ett

fljande

bref frklarade sig villig att utbyta

att

vntar med otlighet att Sedan har uppfyllt sin. jag ppnade flttget, har jag skingrat en hr af hundratusen man; jag har gjort nstan hlften till fngar; de friga ro dda, srade eller ha flytt frn fanorna, och alla ro frkrossade af
uppfylla sin plikt
f

jag
folk

mot en rund summa en gng fr alla. Pius VII. D det meddelas, Sid. 335.

sga,

att

mitt

pfven terinfrde inkvisitionen, br detta ej frdetta hehga mbete fick under sts att s, 1800-talet nitlska p det grundliga och gammalfromma sttet, som var det vanhga p 1500- och
1600-talen.
Inkvisitionen

motgngarna.

Mina

soldaters

tillgifna

trohet,

frde under
i

1700-talet

ett

ty-

deras stndakdgheter under mdorna ha sknkt mig dessa segrar. Jag har blott frlorat ett tusen fem hundra man dda och srade. Senatorer, Kurfursten krigets frsta uppgift r redan fylld. De laglsa af Bajern r terinsatt p tronen.

nande
af
Justi

lif,

t.

o.

m.

Italien,

och afskaffades 1808

inkrktarne

ha
hjlp,

nederslagits

med Guds
fera fver

hoppas jag

som af skan, och, att inom kort trium-

mina
i

friga fiender.

Gifvet

mitt Kejserliga lger vid Elchingen

den 26 Vendmiaire. Napoleon.

18 oktober 1805.

Napoleon. Ngra fakta, meddelade af Carl hans grundliga arbete om Winckelmann i und seine Zeitgenossen, belysa den italienska uppDet heter om karfattningen omkring 1750. dinal Spinellis verksamhet i Neapel: Lnge gjorde honom den vxande otron bekymmer, han oroade konungen (i Neapel) med berttelser om de mnga tusen ateister och kttare, som skulle vara dolda Neapel. Han frfljde den drvarande 'uppi lysningens' chef Abate Genovesi, slutligen lt han
insprra tv prster i det rkebiskopliga fngelset, med befallning att de skulle afsvrja sina irrlror. Han ansg, att under dessa upprrda frhllanden tillfllet vore inne att infra 'det heliga mbetet' i

varit

Vid andra tillfllen hade Napoleon nog ej hgad att beropa statistik dylika skrifvelser.
i

464

Neapel. Han utnmnde rd och notarier, han lt frfrdiga ett sigill fr processerna och lt fver drren till ett drtill utsedt hus stta orden Santo
Uffizio (det heliga

detta
stora

mbetet = inkvisitionen). Men namn hade Neapels folk aldrig kunnat tla. Inbrdes krig hade man frt om detta och med
offer

skmtbladet Fliegende Bltter, uppstod, och d det Goethes Tyskland gafs poiizeiwidrige Hiite liksom frr i Peter I:s Ryssland, som den tyska vetenskapens jrnflit lade grunden till vsentHga delar af det nutida Tysklands framgngar. Den store
i

kpt sig denna

Blott
i

frihet af

de spanska
.

kungarne.

Hembete!' och konungen lt upphfva den ligt hemliga andliga domsrtten och borttaga den
ett

och brnnas. Det kom till

uppror,

Palermo fingo fngar marteras

lord Acton sger: Den trettioriga fredens politiska slummer var gynnsam fr vetenskapen. Det var d, som Goethe hpnade fver,
historikern
att

ngon

frnuftig

mnniskas

intresse

kunde

man

ropade:

'Intet

vckas

af julirevolutionen [se anmrkningen till sid. 314]; det var d, som Wilhelm v. Humboldt
i

ofvan
son.

omnmnda
Herr

taflan.

Sid. 345.

Den danska

familjen Nathan-

var under senare delen af sitt lif ledare af Berlingske Tidende. Gosse ur den engelska aristoSid. 351.

Nathanson

den mest centrala personhgheten Tyskland, och Goethes, Wolfs och Niebuhrs frtrogne, som stridt mot Talleyran d den minnesvrda dag p Wienerkongressen, d legitimitetsSchillers

kratien. Durham r ett af Englands strsta namn under 1800-talet som Canadas store terupprttare och som frkroppsligandet af Eng-

anda, sdan den fven sammanfattas af Kipling i The Widovv's Party; se not till 441. Den tyske patrioten Ernst Sid. 366. Moritz Arndt. Kongl. Maj:ts Ndiga Kungrelse, Uphfwandet af Lifegenskapen uti Des Tyska Stater. Gifwen Hgqwarteret i Greifswald den 4 Julii 1806, frklarar, Att d et af de stora ndaml Wi syftatt genom Swenska Stats-Frfattningens infrande i Wra Tyska Stater i synnerhet warit, at frskra en hwar af Wre trogne Pomerske Understare om et fritt och ostrdt tnjutande af deras lagliga rttigheter, under et troget upfyllande af deras pligter, s hafwe Wi ansedt ssom en nalands
kolonialpolitiska

Om

begreppet fddes, som smidt lnken mellan statsmakt och vetenskap genom att grundlgga universitetet i Berlin och som nda till Kotzebues mord var det tnkande Preussens stolthet och hopp gnade sin mannalders kraft t utforskandet af malajiska sprkrtter. Det var under denna tid, som den vedertagna typen af tysk 'lrd' uppkom en man som beklagade sig fver att de offentliga biblioteken blott voro tillgngliga 13 timmar af dygnet, en man, som skref om Homer 1806 och fortfarande skref om Homer 1870, en man, som uppletade de 358 stllen, dr Dictys imiterat Sallustius. Han lt lika litet stra sig af vrldens flan som Hegel, hvilken fullbordade sin Phnomenologie des Geistes under slaget vid Jena och, d han p morgonen begaf sig till boktryckaren med manuskriptet, hpnade fver att finna s mnga fransmn p ga-

torna.

turlig

fljd

af

26

sistledne

Junii

Wrt Ndiga Pbud under den Angende Infrandet af [.

.

Men de d grundlagda tradiRev., vol. I. tionerna fortlefde och bidrogo till Tysklands
kemiska
industri,

German

schools of history

Engl. Hist.

Norddeutscher Lloyd och mo-

Swenska ^XdX^-Ftfattningarne oeh Sweriges Rikes

biliseringen

Lag

uti Pomern och Rugen\^ at lifegenskapen i Pomern och Riigen ifrn sistnmde dag blifwit

uphfwen.

Liksom den naturliga fljden af Infrandet Swenska Stats-Frfattningarne och Sweriges Rikes Lag uti Sveriges dvarande besittningar
af

1870. Mlaren-gravren Marcellin Sid. 402. Desboutins. Manets fdelser r 1832. Enligt Camille Mauclair anses Claude Lantier i Zolas L'Qi]uvre syfta p impressionistmlaren Paul C-

zanne

(f.

1839).

sder
klass,

om
som

stersjn innebar friheten fr en hel dittills saknat den, frblef 1734 rs

General SkobelefF tackar trupperna vid Schipka. Uppgifterna om Skobeleffs

Sid. 406.

karaktr
Pfeil,

lag under hrda tider

vr vapenlsa trygghet n, vr lag, vr stora skatt

som

ro meddelade af Richard Graf von deltog i den p taflan afbildade ridten

fr ett annat land

grafskrift,

i ster, dr den svenska tidens tecknad af landets strste skald, lyder:

Lag

skall fverlefva mig.

Tidningslsande tyskar. Det Sid. 370. var under den nationella splittringens, partikularismens tid, d typen der Staatshmorroidarius, afbildad och behandlad i det 1844 grundlagda
465

framfr fronten. Five o'clock tea. Sid. 420. G. W. E. Russel tillhr den bermda och mktiga whigslkt, hvars hufvudman r his Grace the Duke of Bedford och hvars mest bekante medlem var reformbillens genomdrifvare. Lord John Russel. G. W. E. R s bok CoUections and recoUections, fven utg. i Tauchn. ed., r en synnerligen vrdefull klla till den engelska kulturens historia

under
af

18.00-talet.

Sid. 430.

Sarceys

ofta

P Thtre Franpais. Om arten trngsynta omdmen kan man

59

en frestllning, d man lser hans intryck frn en representation af Vildanden p Thtre Libre i Paris vren 1891, vid hvilken rej^resentation utgifvaren sjlf var nrvarande. Sarcey skrifver i Le Temps om det msterliga dramats upplsning, d Hedvig, upplyst om det fruktansvrda i sitt de, br hand p sig sjlf. EUe avait mieux aim se tuer-elle mme que de Eh bien, nous avions dj vu tuer son caiiard. tant d'insanits dans cette pice lugubre que ce dnonement ne nous a pas trop tonns; vivre avec des fous, durant deux ou trois heures, on perd le juste sentiment des choses et Tquilibre Det r den dramatiska kritikens de sa raison.
gra
sis;

We
A

hroke a King and we Ijuilt a road court-house stnds where the reg'ment goed. And tlie river's clean where the raw blood flowed When the Widow give the party.

Vi knckte en kung och brto en vg,

flyter klar

ett

dom-

stolshus str. dr regementet tgade fram, och floden

bjuder.

Men hela denna storslagna

dr det varma blodet

flt

nr nkan
dikt r en alle-

gorisk skildring, hvars innebrd blott kan terges

genom en
stllet

fr

nat

parafras, och vi meddela en sdan i den fversttning, som Tengstrm lmSoldatsnger det enda misslyckade i

detta msterliga hlla hfte.

M. Homais som
Sid. 432.

talar!

En
i

mktigs vlde brts, och en vg bereddes.

rtten,

Musikafton

ett

danskt hem.

Dr vldet rdde, byggdes

s lif

Sngerskan lr ha stafvat sitt namn Dietrichson. Herr Bramsen har, enligt egen uppgift, nu koncentrerat sig p samlandet af Hammershj, den utmrkte danske interirmlaren.

och

lag, dr blodet flt.

Dr England
Sid. 450.

rder.

Skdespelerskan Gabrielle R-

Sid. 441. Drottning Viktoria af England. Att drottning Viktoria i Thibet ansetts vara en reinkarnation af gudinnan Palden-Lhamo (namnet

p de flesta stllen i Thibet Panden Lhamo), meddelas af Percival Landon (ej att frvxla med Landor!) i hans 1905 utkomna mrkliga bok LJiasa.
uttalas

Sid. 445. Joseph Chamberlain. Radikalen Chamberlain lmnade det liberala partiet fr att kunna verka fr sitt stora politiska ml, konsolideringen af The Empire ssom dess store skald Kipling sammanfattat det i sin Recessional:

our far-flung battleline ...

Dominion ver palm and pine

The Widow's

och hvars statsanda han tecknat Party slunda:

jane. Ett smdrag, typiskt fr det vie factice, som lefves af en stor parisisk skdespelerska, meddelar Edmond de Goncourt i sin ytterst intressanta Journal des Goncourt, vol. VII. Edmond de Goncourt trffade ofta den stora aktrisen under december 1888, d hon infvade hufvudrollen i Germinie Lacerteux. Onsdag den 5 dec. 1888 skrifver den utmrkte konstskriftstllaren: I gr gaf jag ett exemplar af den illustrerade upplagan af 'Kvinnan under i8:e rhundradet' till Rjane, som sade mig: 'I dag r jag inte vacker, jag har ej min tio-francs-hrkrusning (mon ondulation de dix francs), i morgon skall Denna replik till den elegante jag kyssa er.' hvithrige de Goncourt, som sknkt sin bok om 1700-talets parisiska till den mest kultiverade och friinade skdespelerska r 1888, har ngot p en gng konstladt och frtjusande: den r kta
parisisk.

RTTELSER.
Sid
4-

Str:
1

Temesvar

ls

Temesvar.
orden ntom en utgr.
Anteciperad.

5470.

Mnnen med

tvrklippt hr ro alla utom e?! sltrakade

Anticiperad 164 har tskilliga verk rrande

i

utfallit vid slutet af nst sista

raden

207. 212.
225.
23,^-

Str

Arnould den lille Johannes Macauly

ls

Arnauld.

den helige Nikolaus. Macaulay.

Joue. Schibboleth. Albemarle.

La
>

Joie

La

236. 271.
391395-

Schiboleth

Abermarle

Nay
Fred*

Nan.
Frede-.

Claude Manet

Claude Monet.

466

REGISTER.
Sid.

Sid

Abbe
Aboyeur Adelsdam, tysk Adelsman, italiensk Adimari, Boccacio Adrienneklnning Advokat, fransk
Aertsz. Pieter Agitator Alba, hertig af Albert IV, hertig Aldegrever, Henrik

257

Balett

303 222
105
6

Baltasar Carlos

245, 248

Balustrad Bandrosett Bankirer, nederlndska Bantler

.

138 178 365

171 106

355

369
95

Bar, parisisk

418

Barberare, fransk
Barett

453
116
.
.

71, 83,

172 117

dam1882
engelskt,

118

.
_

81
-.

47 83 88
35

Barn, anglosachsiska,

414
349, 351 153

1820-talet

Allessandro del Borro Farnese, kardinal Alexander VI, pfve AUemande, dans

191
.
. . .

Barndrkt Barometer
Bartolomeo,

324
J.

AUongeperuk
Amberger^ Christoph
.

290 263
74 40 109

Basedow,

Fra B
276,

Bastien-Lepage

38 288 411
277

Ambrogio

di Predis

Baudoin Bazin
Beauvarlet Beck^ Leonard Beechey, William
50

A7?i>nan, Jost
Regina Amsterdamer Meister

..

249, 283

..222
30
161

285
62

220

52,

61,

Anatomilektion Andriennes Angelico da Fiesole^ Fra Giovaiuii Antoniuskors Antwerpenhatt, sklformig

Aretino, Pietro

van Beers, Jan

Begrafning, fransk Behavi, Hans Sebald Beisson, E. Bellarmin, Roberto, kardinal Bellini, Gentile Benediktus' under, S:t Bentivogho, Guido, kardinal Bernadotte, marskalk af Frankrike Bernhardt, Sarah Besnard, Paul Albert Betlehemitiska barnamordet Beyschlag, J. C. Bibliotek p 1600-talet
. .

248

349 419 169

87

....

11

320
131

Arndt, Ernst Moritz

Arnolfini, Giovanni Arnould, Sophie, operasngerska Arnoult, Nicolas

94 89 366
8

37 107 162
t,2)?>

Artois, grefven af
x^telj,

fransk, 1860-talet
grafisk, fransk

295 231 284 387

18,3

411 .425, 450 96 222

133

nederlndsk, p 1 600-talet spansk, p 1 600-talet Atours, hrkldsel Aubin, Augustin de St Gabriel de St Aublet, Albert August III af Sachsen Ayuda de cmara, kammarherre

197 197
8

Bindhalsduk
Biretta,

kardinals-

290 296 417

.

241

Birger, Hugo Biskopskrage, s. k Bissmark, Otto von Bjrnftter, skor

.193

Baldakin
Bal, fransk

150 290,421

Bjrnskinnsmssa Bjrnstierne Bjrnson Boileau-Despraux, Nicolas

Boilly

345 179 431 83 427 63 355 447 238

330, 332, 354

467

Sid.

Sid.

Boktryckeri p 1500-talet Boldini

Bohwert
Bonaparte, Josephine

Napoleon Bondbrllop, nederlndskt

109 448 136 331 330

97

Caravaggio
Cardon, J.
Carlyle,

124, 125

Carme prenant

Thomas
Giovanni Francesco
Vittore

367 173 399

281

Carmontelle
Caroto,
Carpaccio,

43
33, 34, 41

Bondfolk, bajerskt
>

franskt
tyskt

433 389
25

Carrucci, Jacopo

93
6

->

Cassone, kista
Castagno,

Bondgrd, norsk Bondstuga, nederlndsk

Bonifacio Veronese Bonvicino, Allesandro Bordone, Paris
Borgia, Rodrigo

446 94 86
91

Andrea del

Castiglione, Baldassare Chafing dish, liten panna

65

Champagne
Chainpaigne, Philippe de

270 298
179, 207
.

78
35 191

Borro, Allesandro del

Bosio,
Bosse,

D
Abraham
.

338
.

150, 154, 155, 159, 164173, 183 Bossuet, Jacques Bnigne, fransk biskop 237

Chamberlain, Joseph Chaplain Chardin Ckarlet, Nicolas

Chassriau, systrarna

445 453 355 363 363 415

8
.

250, 254, 266, 267

Boiticelli,

Bouc/ier,

Sandro Franko is
kortspel

24
255, 269

Thodore

Chemin
Chenany, Jeanne de
Chevalier, Etienne, fransk riksskattmstare

Boue de Paris
Bouillotte, la,

302

338,339
165 21

18

Bourgogne, Hotel de
Bouts, Dirk Boze, Ch Brant, Isabella

Guillaume Sulpice

Chignon
Chodowiecki,

320
132

Daniel 280, 286

289,

368 387
306, 307, 3IO; 311
12, 13

Brekelenkam, Qidrin van Bric brac-stil Brignole Sale, Paola Adorno

Brillor

204 417 148 115

92, 98,

Chris tus, Petrus Clotilde af Frankrike

Clouet, Franfois

284

no, 117
264, 265

Bronzino, Angelo Broiiwer, Adrian

104,

105

175

Brown, Madox
Brueghel, Pieter, d. Brunnskarlar
.
.

373
. .

94, 96, 97

'

Brstduk Burckmaier, Hans

Butiksinterir

224 253
63

Cochin Codde, Pieter Coello, Sanchez Compte-Calix Cortielisz, Cornelius Corrida Cossa, Francesco

174 118 378, 386 128

424
23

Coureur
Crinoline

Byxdjfvul Byxor, kort kn'>

lng-

nankinspluderslitsade

164 114 267 354 352 340

83,

Crinozphyre
Culottes
Custos, Domifiicus Cylinderhatt

302 378 378 354 126 317

121

Brstol

Bnder, franska

83 293 182 58 299

Danslektion Dansnje, franskt hollndskt

259
171
58,

sydtyska

Bneskrifter

Dansnjen Danss, 1780-talet fransk, 1870

120,

174 134 305 403

Dantan, Edouard
Caballero

Caca Dauphin
Cadenette,
flta

190 302
171 211

Dam, dansk, 1890

430 439
159

protestantisk, fransk

Cadet
Callot,

la perle

Calas, Jean

280
135, 138,

Damspel Danhauser, Josef Dawnier, Hofior

David, J. L Dbott du Roy
.

Jacques

156,

157

354 356 369 316, 321, 329, 333, 335

273

Canot,

Ph

259

468

Sid.

Sid.

Debucotirt, riiilibcrt Louis

.324,336,339,344
192

Ekipage, tyskt
Eligius,
S:t,

289
12

Deelen,

Dirk van

guldsmed

Degas, Edgar

403
292 422 304 419 350
291
,.
.

Elisabet af Pfal/
Elle,

136, 241

De Latmay
Dehuaiay, Elie
Delig/ion, J.

Ferdinand

En der, Jo kan
Engageantes Enlevering Entoutcas Erasmus Rotterdamus

L
parisisk

Demimondaine,
Dennijig
De/ion,

.........

223 359 226, 278

Vivant DeqiievauviUier Desboutins, Marcellin

.301 402
365 357 341

Espada
Esters

357 392 76 424

113 18

vanmakt
S:t

Desinadryl Devria, Achille

tienne,

Diadem, kejserligt Diamanthalfmne

Diligens, fransk
Dill,

'421

Eugenie, kejsarinna af Frankrike Exercis p 1600-talet Eyck, Jan van

375 156 8,9

332
51

torneringsterm Dinteville, Jean de, fransk ambassadr Dissekering

iiber den,

...

79 i6r

Eadermrdare Eatons fall

Falbalas, garnering
Falck.^

Doktorsmssa
Dominicus,
S:t

76
11

Jeremias Falkhufva
Falskspelare Fanbrare, nederlndsk

354 128 221, 226 184, 194

85 125 123
382, 395

Dominikanermunkar Dominikanerorden Dominodrkt

Drevet, Pierre

151

....

11

Drouais Droz, Gustave

Dryckesgille, engelskt

249 238, 239 275, 284, 285 385

'.
.

Fantin-Latour, Henri Fehlingk, H. C. Femtonhundratalet

Fettisdag
Fickfiol
Filip II

236
45 173

.256
249 163 226
331 266 187

259
af Spanien
: . .

Drktbilder, sydtyska

114, 115

Drkt, domino

IV af Spanien

fransk fransk damgrekisk

Fiol, fick-

198 259

morgonsommar-, engelsk
svensk Watteauvinter-, engelsk Barry, Marie Jeanne, grefvinna

Fiskarkvinnor, svenska Fjortonhundratalet Flandrin, Hippolyte

Flicka,

>

452
i

374, 390

dansk,
engelsk,
fransk,

1890-talet
1820-talet

300 246
186
. . .

1860-talet
1890-talet

italiensk,

Du

Diibois,

Paul

.285 443
337 290 233 253 327
64,

Ducis Duclos
Duflos, Ch Duk, brst-

Foder, utstickande Folkagitator Fontange, hrkldsel Marie de

Fosse, de la

...

442 349 390 443 34

453
226, 231, 239

226 287
.

Duprel
Diirer, Albrekt

...

42, 49,

57

59,

71

Duruy, Madame Dvrg, hofDyck, Anton van

Eckersberg,
C.
IV.
.
. .

425
loi
148,
162,

163

Edelfelt, Albert
E/irenstra/il,

Egmont, grefvinnan

David Klcker

Eiebakke, August Elsen, C Ekipage, franskt

res-

345 429 282 194, 224, 228 446 326 365 371

Forain, J. L 430,453 Foucquet, Nicolas, fransk finansminister .205 Fouquet, Jean i8, 19 Fox, Charles James 317 Frack 338 rd 421 Fragonard, Jean Honor 315 Franceschi, Piero dei 14 Franciskanermunk 151, 180 Franc ken II, Frans 134 Frans Josef, kejsare sterrike 359 Frascati, fransk restaurang 339
i

Fredsslut

Miinster
kejsare

.... .... ...

189

Fredrik
9

III,

II

af Preussen

....

15 242, 310, 311

469

591

Sid.

Sid.

Fredrik Vilhelm Frey, Agnes

II,

konung

af Preussen

.311
49 348 329 431

Hals, Frans

139,

144,

153,

Friedhoff
Frisyr la Titus

Frukost, konstnrernas Frundsberg, Georg von

Fyrfat
Fltherrebindel, spansk
Gaftel,

la Steinkerque bindHalskrage, kvarnstensliknande Halskrs

Halsduk

176 231

216,

74 219 116
126

Handskar
Hatt,

1880-tals-

la Pandoure
cylinderjtte-

tvkload Gagiieraiix Gainsborougli

3>

345 123 117 85, 164 431 303 317 309

-312 308, 309

171

kapottkardinalspuritan-

416
59 202

Galant, bandrosett Galanterivrja

Gants de Sude
Garnering, horisontal Gaston af Orleans

Gatlopp Gaujcan, Eiigene Gautreau, madame Gavarni

Geelvink, hollndsk kpman Generalstaternas sammankomst Genteraltaret Georg IV, kronprins af England

307 422 226 150, 166 289 422 412 368 213
t

sklformig Antwerpen-

spansk
toppig
trekantig

>

94 121,122 202, 216

244, 345

Woffington-

Hasenclever, Joh. Peter Hedvig Sofia, prinsessa af Sverige

278 370
. .
.

.228

92 9

Heland, M. R Hlne af Orleans Helgeandsorden

179, 21

1,

Helman
Helskgg Hennin, burgundisk hufva Henri Lorraine, grefve d'Harcourt

325 361 221, 284 298

Grard, F. GricauU, Theo do re

Grome, Leon
Ghcyji, J. de

313 334 342 384

119 36 385 120
.

54
13, 21
.

.211
76 56 176 317
t^g

Herm
Herodes' gstabud Heythuysen, Willem van Hickel Hieronymus, S:t Hille strm, Per Hindertyg, seltyg Hjlm, morian eller morion

Ghirlaudajo, Domenico Giftermlskontrakt Gigots, putfrmar

Gilles

Giraud,

V.

Gisze, Jergen, tyslc Giulio Romano

kpman

Gladstone, William
Glasrutor,

243 387 75 68 391

31 115

300
57 119 43 43 279 26

visir-

sm

Glasgon Goethe, Johann Wolfgang von

Goltziiis,

Hjlmkrossare Hoare, IV. Hof, italienskt

314

H.

123,128
26

Gonzaga, Lodovico, markis

Gossart, Jati Gosse, engelsk Gouttire
Gozzoli,

73 351 155
'.
.

Hofdvrg 101 Hogarth, William 253, 256, 260 262, 270, 271 Hohenzollern, Barbara 26 Holbein, Hans, d. y. 66, 67, 75 77, 79, 80, 84, 85

Benozzo

16,

20,

22

Greuze
Gudstjnst, engelsk Guldbroderier Gustaf III, konung af Sverige

Guttenberg^

H.
orden

295 253 272 312 297

116, 122 142, 213

Hollar, Wenceslaus Hollndska, ung Hooch, Pieter de Hooghe, RoDiijn de Hosor, benkldnad Hotel du Temple

186, 187

i8r

217

(iyllene skinnets

Gyllenlder )/Gsmages

Hotibraken Houppelande, rock Houston Hubert, St.-, abb

Hubertus,
S:t

218 48 282 274

18

..123

Huck, J.
Hacka, lombardisk Hainzelmajw, Hakebssa

G
. .

23 222 63

Huf, konisk tornHufva, falk

279 257 64 317 304

85

Stuart-

no

470

Sid.

Sid.

Hufva, tysk

42

Humboldt, Alexander von

Hr, benadt

krusadt

opudradt

348 361 lO; 3 322

Kappa, pfgelsliknande Kapplpning vid Longchamps Kapucinerorden

10

416
180 180
. .

Kapuschong
Kardinalsbiretta

rundklippt Hrfrisrska, valkekvinna'') Hrkldsel a, la Titus

........

287 120

329
226, 307

Kardinalsdrkt Kardinalshatt Karl V, kejsare

179 179 59 90
117

hg
korgformig
lg

353 246

Hrkorg Hrnt
Hrpiska la Catogan Hrupplggning, hjlmaktig turbanform Hrvalkar

-353
40 254, 267 417
93 i ro 140, 287 201

konung af Frankrike X, konung af Frankrike XII, konung af Sverige Karolina, prinsessa af Salerno
)>

IX,

......

284 228

Kaschmirschal Katarina af Medici Key, Adrian Kjol, klockformig

> 5

359 380
120

ni
356
139 120 186
404, 405
77

styf-

Hngrmar
Hnsgrd, hollndsk
Ideolog
Impressionister

322

Incroyables
In^rres

393 344 346, 347

190 156
.
"

tunnliknande Klackar, hga Klinger, Max Klocka, vggKldeshandlarskret Klnning, adrienne

Innocentius X, pfven Inskrifning i rullorna Interir, dansk, 1850

j s
->

madrasserad Watteaufver-

...

206 245, 248 278 246 290

.

1887

fransk

3-24,

376 ... 432 353, 381

Kneller,

Gottfried

Knbyxor
Knlpk^

.225 354
185

317,338
1600-talet

polsk 287 Isabella af Aragonien 40 af Bourbon, drottning af Spanien 149 Clara Eugenia, spansk infantinna 118, 137
.

Kock

frn

Kofta, sammets-, plsbrmad

216
75

Kolbe, hrfriseringsstt

Kommandostaf
Komule-skor Konsthandel, fransk Kontraposto

Jacob
Jagokorset, S:t Jakt, parforce

230 196 344

121

116 47, 63 246, 247 119

10

Konungarnes

tillbedjan

vildsvins-

Jean, J. B. de St
Jeaiirat
Jlyotte

220
198 282 68 143

Kopparslagare, fransk Kopparstick, tryckning af

Johanna af Aragonien
Jordaens, Jakob Jupon tournure impriale Justaucorps Jrnefelt, Eero

Korgosse Korkskrufslockar Kortbyxor

Kortspel
franskt Kortspelare, italienska

269 183 169 215

267
209, 227, 245
t^^)^

Jrnkamin

Jrnvalsverk, tyskt

Jrnvgskup
Kaf, franskt Katfebeslag Kalott Kamelia, hvit

378 221 437 339, 345 401 372 354 325 54 364 345 329
63

Krage, biskops
''

s.

hvit

125 83 174, 206

hg

...

324,336
134, 137, 142, 143, 148

>

kvarnstens- 123, nervikt

prst-

170

336

Kamin, jrnKandelaber, romersk Kanongjuteri Kapotthatt

416
471

spets132, 164 Kragstflar 150, 176, 194 Krigare, fransk 342, 355 Krigsbild frn 1870 397 frn 1878 406 Krinolin 136, 235, 248, 273, 361, 378 Krinolin, vertugalle134

....

Sid.

Sid.

Kristina, drottning af Sverige

195
. .

LevacJiez

prinsessa af

Danmark

Kritpipa

84 .175, 219
175

Krog, nederlndsk Kroksabel Kruthorn Krkla Kryer, Peter Severin Kvarnstenskrage

. .

Levasseur, Thrse Lif, snibb lngt

;

330 297
132

Kung
Kyikrl Kyller

Sol

Kyrkbesk
Kllarbelysning Stockholm Kllare Krlekspar s flamlndskt
i
>:-

342 119 158 432, 43g, 442 134, 137, 142, 143, 148 241 56 211 261 125 358

snr-

324 356
55

Lifegenskap
Lifrock Lind, Jenny Lindsay, Marion Margaret Yiolet Linn, Karl von

221

Lionardo da
Lionello

Vinci
.
.
.

367 410 294 40

17

af Este

Liotard, J. M. Ljuskrona, hjorthorns

235 48
343.

kristall-

307,315
188
154, 388, 444

mssings-

Ljussax
Ljusstafvar

200 106
37 106

franskt

s v

franskt 1885 franskt, p 1700-talet

p 1820-talet p 1870-talet
tyskt

.....

428 248 352 .404, 405

42, 48, 82

Ljusstake

Lockar

engelska korkskrufs-

Kttarbl

39
95,

Loge, teaterLoggia dei Lanzi

LongJii, Pietro

Kk, nederlndskt

107

Lafrensen,
La Joue

Nils, d.

Lamen, Christoph van der Lafni, Engine

301 233 188

364, 365

Longueval, Charles de Loo, van Lornjett Louis Napoleon (Loulou) Lovat, Simon, lord

375 367 215,367 305 39 252 129 283

247

384
262
55,
. . .

Lampa
Lampett, spegelLancret, Nicolas

Landthem, svenskt Lanterna Lans

338 343 245 434 298

146
57 III 22 I

Lucas van Leyden 45, 54, Ludvig Filip, fransmnnens konung

,

....

70,

72

.362
361

grefve af Paris
. . . .
. .

med

rfsvans

Lanshake
Larmessin, Nic. de Larsson, Carl

434
196

Las meninas
Laiigier Laiinay, de Lavoisier
.

340
.

292

.221 Bourgogne XIII, konung af Frankrike 140, 141, 150 XIV, konung af Frankrike 198, 221, 241 XV, konung af Frankrike 258 Lugg, pann408, 418 Viktoria419 Luise, drottning af Preussen 323 Lngbyxor 352 Lnge Per 95 Lngschal 33ii 347
hertig af

Lawrence, Thomas Lanrus, Alexander

Bas Le Nain
L.e

316 351 343 245, 259, 266, 267

182

Lderkyller Lkare, hollndsk Lfhvalf, klippta

146, 194

Lpare

216 86 302
73

Legogeneral 191 Le Brun, Charles 198 L^eibl, Wilhelm 433 Lenbacli, Franz von 426, 427 Le Normand de Tournehem, fransk minister 272 Leo X, pfve 69

Mabuse
Macaulay

Madame

de Ponipadour Maes, Nicolas Magdalenas ungdom, S:ta

Magkudde
Maintenon,

XIII, pfve

426
221, 232

madame

de

225 275 20S, 209 70 42 223

3 303, 327

Le Pautre
Lepici
Le)'den, Johan \an

Malatesta, Carlo, condottiere

250
81

Malbeste Malta terrier

278

472

Sid.

Sid.

Mamelucker Manches gigots Manet, Edoiiard

349 352, 439 395, 402, 413, 418

.

Millet

Mirabeau
Mitra
Molire, Jean Baptiste Poquelin

389 320
158

Mannen med
Mansardtak

nejlikan

365
132, 244

Manschett, spets-

Maniegna, Andrea
Mantel
Mantilj, teater-

26 202

378
321 173
6i

Monet, Claude Monstrans Mor, Anthonis Morakulla More, John, engelsk domare

214 393
99

loi,

37

116

451

Marat Mardi gi-as Maria af Burgiind

2.

Thomas, engelsk lordkansler 77 Moreau le Jeune, Jean Michel 277, 292, 293
297,

....

77

302305
91

Josefa, prinsessa

394
163
.
.

Moretto

!>

Louisa de Tassis
Stuart,

Morgondrkt
Morgontoalett

drottning af Skottland

.110
99

Tudor, drottning af England

....
. . . . .

Marie- Adelaide, hertiginna af Bourgogne Marie d' Orleans, hertiginna af Nemours Marie-Louise, kejsarinna af Frankrike

.229 .239

Marstrand,
lartini, F.

V.

N.

341 376 293, 302, 313

5

Masaccio

Morian Morion Morland, George Moroni, Giovanni Battista Morot, Aim Mozart, Wolfgang Amadeus Mozetta, mssa

Mask
Masolino Masquelier
Massenet, Jules Masson, Antoine
.
.

186
5

Muff

266 302 119 119 318 102 424 282 190 186

jtte-

Mastkorg Matador Mathafn

Matsys, Quinten Maiirin, Maximilian I, kejsare Meckenen, Israel van Medalj, antik form Medici, Don Garcia di Eleonora di

291 417 211 32

Muleta

309 424
231, 261

Musch
Mustascher
Muller, J. Mltid, fransk hollndsk p 1860-taIet

172 137 251, 263, 298, 393

424

185 56
352 353 52 50

svensk
tysk
sterrikisk

208 387 300

126

44
92

Giulio di

Katarina af

Lorenzo di Maria di, prinsessa

des

104 104 24, 69 120 20

i Bolsena Msskjorta Alrner, Hjalmar Mssa, bjrnskinns-

Mssan

doktorsspets-

356 60 190 358 355 76 361

Meister der Lyverbergschen Passion

....

Hausbuches

Melankton Melozzo da For Ii

femling, Hans Menageri, italienskt

92 27 30 108 28

Nankinsbyxor Nanteuil, Robert Napoleon I, fransk kejsare

340
205, 215

....

333, 337, 340

II,

29, 31

III,

fransk kejsare fransk kejsare

359
374, 384

Menuett
Menzel, Adolf Merveilleuses Metzii, Gabriel
Meiilen,

....
van der

252 134
372, 396, 400, 401, 409

Bonaparte
25,

330
175 345 273

Narrdrkt, barn-

Nathanson, dansk familj

Nattier,

344

Jean

Marc

Adam

...

213 199

Nattkaf, parisiskt

408
291 266 28
441, 445

Ne
Nglig Nepoter, brorsner Nickolson, IVilliam
Nicolai

Mezzotintogravyr
Midinettes

318 440
136 211

Miereveld

Mignard, N.
Fierre Mignoner, hofherrar
>'

306
31

214 120

Nieuwenhove, Martin van

Nikolausfest, S:t

212

473

Sid.

Sid.

Nitiis,

Gitiscppe de

Noailles, hertiginnan af Nordquist^ Per

Nothanker Nunnor, franska

Nykterhet, fransk

416 .223 325 306

207 263 118, 134

Pius VI, pfven

3.12

VII

>>

Platina, pflig bibliotekarie

335 28
83,

Pluderbyxor Pluderhosen, byxor Pocher, veckade sidopuffar

Pochette Polissonger

121

114
287, 290

Nsduk
0'Brien, Nelly

259 354
283 275 276 93 332 134 338 226 158 47 341 302 381 61 87 270 215

Oclavio Farnese Odyssevs och Penelope Olivarez

Olivier

278 88
32 178 282 138

Pombal, portugisisk minister Pompadour, Madame de

Ponce,

Pontormo
Postvagn Pourbus, Frans d. Pouvoir excutif
^
;

Opera Operan

Paris

Orangebukett Otto III, kejsare Ourson, bjrnskinnsmssa

Paganini, Niccol

364 353
21

Prcieuse

Premonstratenserdrkt

355

Promenadpolons Prudhon,

322,

331,

Pagedrkt
Pall

346 124

Pudervippa
Puff,

mbel
.

379
155 248, 273 13 41, 408, 418

Panasch
Paniers Pannflta

Puffar p rmar Puffrmar, slitsade

Punsch, rckPrlor,

kta

Pannlugg
Paraply
Parasoll

Parforcejakt Parisiska frn 1881 Parole-salen Berlins slott

i

Pas menus, sm steg

Pass,
Crispin de

416 392 344 413 311 259

140, 141

Rabutin

Chantal, Svign

Marie de,

markisinna af

..215
270
60,

Rackpunch Rafael
Rafalli

65, 68, 69

415,449

Ramberg, J. H. Ravenet

Passgngare
Pasteur, Louis

149

Ptas
Paul III Farnese, pfve Pejeron, hofnarr Pendyl Percier
Perdita
'

429 305
88 100

255,415 327 308

198, 210, 235

Peruk

allonge-

Pesne, Antoine
Petit-maitre

Piano Picador
Picaresk
Picolomini,

263 242 302 383

313 269 Recamier, madame 329 Redingotte 317 220 Rduits, smrum 206 Regentmlning Reins, Adrian 29 Rjane, Gabrielle, fransk skdespelerska 450 Re?}ibrandt 161, 181, 206 Refioir, Augtiste 392 Repin, Ilja Jefimovitsch 438 Restaurant i Paris 436 Resvagn, gammal 371 Reynolds, Joshua 278 Rhetorikerkammern 203
.
.

424
135

Ricasoli, Lisa

6
.

Richelieu, kardinal

179

Eneas Sylvius

15

Richter,

Ludwig

394
57 57

Pierrotkostym Pietro Aretino Pilastrar, vgg-

Pipskgg
Pitituricchio

243 89 245 172

Riddaren, dden och djfvulen Riddare, tysk Riding-coat Ridskola p 1600-talet

317 140

i5)32,35
lOj

Pisano,
Pisanello
Pitt,

Vittore

17 10

Rigaud, Ringdans Ringrnning p 1600-talet

Ridektion, fransk

237239
120
141

William, d.
II,

279
15

267
21

Pius

pfven

Robe
474

Sid.

Sid-

Robinson,

H.
Mary, engelsk skdespelerska
.

364

Sfinx
Sforza, Bianca Maria

.308
273 279 272 366 397

Robrond
Rock, sammetssammets-, guldbroderad Roeting, J.

Siameser Siddons, Sarah, engelsk skdespelerska.

Sidopuffar, veckade
Silvestre le Jeune, Louis de

Roll,

Alfred

Rops, Flicien
Rosetter, sko-

388, 408 186, 198

Simonet Sktus IV, pfve

Sjukhussal Sjuttonhundratalet Skilsmssa Skjutlucka Skoband, korslagda Skobeleff, Michail Dimitrijevitsch
Skola, fransk p 1500-talet
Skoldefilering, belgisk
52, 66,

365 40 384 309 287 241 277

28 168

Roslin, Alexander
Rossi, Ludovico de

Rousseau, Jean Jacques Rousseaus dd Roymesvale, Marinus van Rubens, Albert

294 69 268 297 106

233 319
126

145 177 Isabella 147 Nicolaus 145 Rubens, P. P. 129, 132, 145, 147, 158, 160, 177 220 Rkelsekrl Rkhuf 107

352 406 170

67

Hlne

407
167 63 47, 63, 83

Skomakare, franska
Skor, bjrnftter)

komule-

med spnnen
oxmulessnabel21, 30,

354
83 42 186, 198 172 299 102 204 441 165, 235
.

Sachs, Hans Sadeltcke Salong, fransk

j>

109 342 415

parisisk
i

Salongen

Paris
'.
.

Salongslif, franskt

Sammetskofta, plsbrmad

Sammetsrock
guldbroderad Sammetsstrumpor, bl Sandrart, Joachim von

420 386 301 216 279

272 189 185

Skorosetter Skorosett, blomklsliknande Skrifvare, fransk

Skrddare, italiensk Skrddarverkstad, hollndsk

Skye-terrier

Skdespelare, franska
Slitsade

rmar

61

Slp, burgundiskt

47

Sansculottes
Satiterre, Jean-Baptiste
.
.

354 .229
411 225 225

Smeder Smbord
Snabelskor
Snibblif
21,

449
298
30, 42

Saraband
Sarah Bernhardt
Sarah, hertiginna af Marlborough
Jennings Sargent, JoJui Singcr Savonarola, Girolamo

..171

Snusning Snppare
Snrlif
Soffa,

132 271 231 249, 266, 356

412, 414

romersk

Schack
Schal, lng

33

kta kaschmir.

...

1,

Schalett

Schelte a Bolswert
Schleinitz, grefvinna

38 54 347 380 452 188

Soinet
Soldater, franska, p 1700-talet

nederlndska
hopfllbar

329 326 240 119

163 137

Solfjder

von

400
25 83 127

Sommarsng Sorel, Agnes

Sortie des Italiens

220
19

Schonganer, Martin

Schosswams
Schwartz, Cliristoph Schwind, Moritz voji
Scolari,

Spanjorskor Spano, Pippo

Spelkort

378 435 4
47

.371
4
33 79 312

Filippo
di

Spencer
Spetsberthe Spetskrage Spetsmanschett Spetsmantilj

Scuola
Selve,

Santa Ursula

George de

Sergel Servantes, smbord Sevign, madame de Sextonhundratalet

298 215 129

475

336 367 132, 164 132,244 278

361

Spetsmssa
Springflicka,
parisisk

440

Sid.

Sid.

124 Spslitning 289 Stael von Holstein, Anne Louise Germaine 334 Steen, Jan 200, 201, 212, 216, 219 212 Steen, Thaddeus
Stegling

Spkvinnan

Tiara.
Tischbein,
3)

35

Johann Friedrich August Johann Heinrich

.323 314
103

Steinkerque, la
Steiiilcn^

J57 231
440, 444

Tizian Tjurfktning, spansk Tocqu, Louis

88

90,

424
272

Alexanre

Stekvndare Stevcns, Alfred Stewart, Julius

Stick,

286
377) 379> 380, 398

Leo Nikolajevitsch Tomas ab Aquino Tonsur

Tolstoj,

438
151
1

kpp

420,421 368
114, 115

Tobias Stol, halmfltad Strumpor, sammets-, bl Stuarthufva

Stimtner,

207 189

110
151

Studerkammare p 1600-talet
Styfkjol

Torero Tornabuoni, dam af slkten Tornerspel Tornhuf, konisk Toulmouche, Ajiguste Marie Tour, Maurice de la Tridentinska mtet

.......

424 36
51

304 381,428 422 257, 268

103
.

tunnliknande Stngpiska Stflar, kragSuerte de picar Sup, fransk Svartkonst p 1500-talet Svartkonstgravyr

139 120

Tronhimmel Troy, Jean Frangois

Trupprevy, fransk Trbottnar Trluckor
Trtofflor

de

...

248,

249,

195 251

324
194

330
70
31 8, 27

424 298
53

Tulp, doktor

161
187, 419

Swebach
Svedberg, Jesper Svedj ebrnnare, finska Svrd, tvhandsSckpipa
Sllskapslif,

318 351 236 437 43

97

Tunique
Tuppfktning, engelsk

271

Turban
Turnyr Tvhandssvrd Tvrband
Tvttstll

334 186, 187, 226, 425

43 221
67
3

franskt
;

338
277 36 277 200
33
.
. -

Snghimmel Sngkammare,

florentinsk

Uccello,

Paolo
.

fransk

Ullplym
Ulrika Eleonora, prinsessa af Sverige
.

42

hollndsk
italiensk

.228
47

Urringning

tysk

27

fyrkantig

Sdermark,
Taburett
Tafvelgalleri frn

367

horisontal

418 367
29

Ursula, den heliga

300
1600-talet

Tagelunderkjol Tak, mansardTalbot, ung dam af slkten Tardieu, N. H.

.

193 361 365

13

Vagn, hund

posthrfrisrskor

Walevvski
2>Valkekvinnor>,

199 332 384 120

Teaterfrestllning, fransk

Teaterloge Teater p 1600-talet

(i

det fria)

Teatersalong Teaterscen
Teniers, David, d.

244 264 305 138 199 265 264

Valltrapp

Valmiddag
Vanloo,

Carle
Ulrich

Ward, W.
Varnbiiler,

342 270 258 318

71

Wassmann., Friedrich

360

.193
189, 210

Watteaudrkt
J Falls,

Watteau 221, 230, 235, 240, 243, 244, 246, 247 246
126

Terborch, Gerhard

Vattenbehllare

Terminus
Terrier, Malta-

76

SkyeThtre Frangais

278 441
296, 430

George Fredrick Weisskunig

Weitsch, Friedricli Georg Veke, rrformig

50

53, 61 63
190,

391,410
348 338

T/totnassin

240

Velasquez

146,

149,

178,

196

476

Sid.

Sid.

Veneziano, Domenico Weretiskiold, Erik Verestschagin Verhaas, Jan

14
423, 447

Woudanus, Jan Cornelis

Wrangel, Karl Gustaf
Vfstol frn 1400-talet

406 407
197,

133 194 32
77

Vermeer,
Vernet,

Jan
Carle

202

Vggklocka Vpnare
Vrdshus, svenskt Vrdshustrdgrd Vrja
.

Joseph Veronese, Bonifazio Paolo Vertugadin

Vertugalle, styfkjortel

344 283
86

112,113

Vrja, galanteriYrselius, Matteus, biskop

Zasitiger,

43 343 219 235, 345 307

158
47) 48

123, 136 120, 126

Vertugallekrinolin

Whistler,
JVierx,

James Abbot Hieronymus

Mac

134 Neill 383, 399, 448

122

Martin

Ziethen, general

310, 311

Wildt, Vilhelm

C
I
I, I,

366
af Oranien
1 1

Zigenarflje

135

konung

af Preussen

tysk kejsare

396 409
242 452 350, 441

Zinzendorf, Nicolaus Ludvig von Zorn, Anders

Vilhelmina, prinsessa af Preussen Wil/iehnson, Carl Viktoria, drottning af England Viktorialugg

.

Zuloaga, Ignacio Zurbaran, Francesco

derjrn derltning
dling, norditaliensk

274 451 435 151, 180

231 231
91

419
86
131

Villa,

norditaliensk

Villamena ]Ville, P.

299
166 126
361, 362, 375

Vindbrygga
Vinkylare Winterkalter Woffingtons-hatt
Voltaire
Vos^

ktenskapskontrakt rmar, hng lnga

260 140, 287

28 87 61, 87

pufif-

Vorsterman, Lucas Cornelis de

278 291 129

142, 152

slitsade

fverklnning

290

477

60

>-^

aCo. EW YDRK

SMITHSONIAN INSTITUTION LIBRARIES

3 9088 00665 6839

:<.u

:?c^J,'J'

*.

...

'Vj-

r,

',/'

-.i^

'

,*';

;.;-,,

V <;;;
'i^j'
v
i <

/:

'i

'

',

>*,-'*

\r