i fokus: AkuT!

VATTEN

MAT EN MNSKLIG RTTIGHET

BARNEN I AFRIKAS HORN VERLEVER INTE SVLTEN

TerrApporT

rApporT

resuLTAT
NR 2 2011

INNEHLL I FOKUS:
MAT En mnsklig rttighet

GHANA
En hungrig prins

7 10 12 14 16 17 18 19

Agera innan det r fr sent!

Jag tror att vi alla ngon gng varit hungriga. Magen brjar knorra och suga, ett sug som snart vergr i en ihllande vrk. Gr man inget t hungern blir tankarna ganska snart ostrukturerade, blodsockret sjunker och humret med det. Fr ett litet barn r hungerknslan ett stt att verleva. Ett hungrigt barn frvandlas snabbt till ett skrikande monster, fr att lika snabbt terg till det glada, pigga och njda barnet igen, s fort det ftt mat.

AFRIKA
En bild av desperation

terrapporter om vatten

HAITI
Examensfest

Korsord

GHANA
Konsten att kpa mat

Korta nedslag

FILIPPINERNA
Mat p Filippinerna

LEDARE
Men, vad hnder nr maten saknas eller nr den mat som finns, r ensidig och nringsfattig? Tnk dig att i dagar och veckor vara p flykt undan torka och svlt, brande eller slpande p barn som fr lnge sedan gett upp. Barn som du burit under ditt hjrta, lskat lngt innan de var fdda, barn som du utan vidare skulle ge ditt liv fr om det hade hjlpt. Fr tusentals svltande barn p Afrikas horn r det redan fr sent, deras sm kroppar har glmt vad de ska gra med maten och allt de stoppar i sig, rinner rakt igenom. Hungerknslan de knde har slppt fr lnge sedan, skriken har tystnat och ersatts av apati och hglshet. Den extrema torka vi ser p Afrikas horn idag, r enligt mnga ett resultat av de klimatfrndringar som framfrallt vi i vstvrlden r upphov till. Man kan ju undra varfr just Afrika gng p gng ska behva betala priset fr vr vlfrd? Man kan ocks undra varfr inte omvrlden agerade mycket tidigare? Forskare frutsg dagens

katastrof redan fr ett r sedan. D var det nnu inte fr sent att rdda tusentals mnniskor som nu r dda. Brist p mat syns inte alltid utanp och ett barn som bara r undernrt, gr sig kanske inte lika bra p bild, som ett som svlter. Men skadorna som bristen p mat orsakar p insidan av kroppen r enorma. Fr ett litet barn sker den allra strsta skadan i hjrnan. Alla vet att den som under sina frsta r fr krleksfull omsorg, rent vatten, bra hygien, nringsriktig mat och hlsovrd, har strre chans att verleva, vxa upp och utveckla sina fysiska och psykiska frdigheter. Men frebyggande och lngsiktiga insatser skapar inte rubriker i media och fr drfr inget strre politiskt intresse och inte heller uppmrksamhet frn allmnhet och gvogivare. Vi lever i en krass verklighet. I vra projekt runt om i vrlden vill vi agera innan det r fr sent! Vi vill att de barn vi ftt ansvar fr ska f mjlighet att utvecklas och vxa upp friska och starka. En bra start i livet lgger grunden fr barnets framgngar i skolan och fr livslng hlsa och vlbefinnande. En investering, till exempel i form av ett fadderskap, i de hr tidiga ren r den bsta garantin fr att hela samhllen ska uppn en hllbar ekonomi och samhllsutveckling. nd saknar alldeles fr mnga barn i vrlden denna grundtrygghet frmst p grund av fattigdom och okunskap. Det finns nog med mat t alla i vrlden. nd lgger sig nstan 1 miljard mnniskor hungriga varje kvll. Varje dag dr 16 000 barn fr att de inte har tillrckligt att ta. - Det r skamligt!

Krrsj 136 SE-890 54 Trehrningsj Tel. 0662-461 00 Fax 0662-461 99 Plusgiro 90 02 53-6 Bankgiro 900-2536 info@starofhope.org www.hoppetsstjarna.se

AnsvArig utgivAre:
Lennart Eriksson

redAktion:
Marita Good Dennis Thern Om inte annat anges r det text och foto Hoppets Stjrna.

Produktion:
grenshuset /11240

Lennart Eriksson
Generalsekreterare Hoppets Stjrna

MAT
Bland de Millennieml som FN tillsammans med flera regeringar satt upp fr 2000-talet, ligger kampen mot hunger hgst upp p prioriteringslistan. Mlet r att halvera antalet hungrande mnniskor runt om i vrlden till 2015. I brjan av 80- och 90-talen gjordes stora framsteg i kampen mot kronisk hunger, men trenden har vnt och antalet svltande mnniskor har istllet stadigt kat det senaste rtiondet. r 2009 dog nra 8,1 miljoner barn innan de hann fylla fem r av brist p nring, vatten och hlsovrd.
Idag r hunger och undernring ett strre hot mot mnniskans hlsa n AIDS, malaria och tuberkulos tillsammans. Nstan en miljard mnniskor eller var sjunde person fr inte i sig tillrckligt med nring fr att kunna leva ett friskt och aktivt liv. Lika

EN MNSKLIG RTTIGHET

mnga mnniskor, frmst i vstvrlden, lider av vervikt.

Mat finns
Globalt sett r inte brist p mat den frmsta anledning till att s mnga mnniskor gr hungriga, naturkatastrofer, konflikter, fattigdom, bristfllig infrastruktur inom jordbruk samt verexploatering av naturen gr att maten inte kommer alla till del. Den globala finanskrisen har de senaste ren lett till att nnu fler mnniskor i de fattigaste delarna av vrlden tvingas g hungriga. Finanskrisen har resulterat i

MAT EN MNSKLIG RTTIGHET

lgre inkomster och kad arbetslshet. I lnder utan socialt skyddsnt fr arbetslsheten katastrofala fljder. Mnga hvdar nu ocks att spekulationer i livsmedel och vinstintressen leder till hjda priser och brist p mat. I den globala ekonomin har mat blivit en rvara, precis som koppar, olja och jrn.
Bantningsindustrin i USA omstter 700 miljarder kronor varje r.

vattning. Det gr dem till exempel extra utsatta fr klimatfrndringar. Torrperioder som tidigare intrffade ngon gng per decennie, intrffar nu allt oftare, vderfenomenet La Nia ger regelbundet svra versvmningar p vissa hll och torka p andra. Allt fler mnniskor r idag s kallade klimatflyktingar eftersom de inte lngre kan odla marken dr de bott i generationer, de drivs in till stderna i jakten p jobb och en bttre tillvaro.

Fattiga bnder drabbas vrst

Det stora flertalet hungriga, runt 70%, bor p landsbygden och r helt beroende av jord, vatten och grdor fr sin verlevnad. Nr de inte fr tillgng till dessa resurser gr de hungriga. Ofta har de bara en liten jordbit, eller ingen egen mark ver huvudtaget, de har heller inte rd med frer och gdningsmedel och sllan tillgng till konstbe-

Fattiga mnniskor drabbas vrst av dagens miljproblem, eftersom de ofta r direkt beroende av naturen fr sin frsrjning.

Fretags oansvar skapar hunger

Runt om i vrlden anvnder ocks multinationella fretag fattiga mnniskors mark till den egna verk-

samheten. Orttvisa handelsavtal, subventioner och dumpade matpriser urholkar det lokala jordbruket och tillgngen p mat. Subventionerat billigt socker frn bland annat Frankrike har till exempel nstan helt slagit ut en tidigare lnsam sockerproduktion p Haiti. Ett annat exempel r ett stort multinationellt gruvfretag som bland annat levererar platinum till den svenska bilindustrin. Fretagets gruvdrift i Sydafrika har lett till att tusentals bnder tvingats flytta frn omrden de levt i generationer utan att de fr tillrcklig kompensation med kat hunger och fattigdom som fljd. Dessutom har flera vattenkllor blivit otjnliga och elektriciteten har stngts av fr de mnniskor som vgrar flytta. Ytterligare ett exempel r den kade anvndningen av biobrnsle, bakom kningen finns goda avsikter, inte minst fr klimatet, men p flera hll i framfrallt Afrika har det

kande anvndandet lett till lokal matbrist och kad fattigdom, d odlingsbar mark kpts upp fr att producera biobrnsle. I dag odlar europeiska fretag, dribland ven svenska, biobrnsle p en miljon hektar mark i fem afrikanska lnder. Fretag frn EU har skrat ytterligare fem miljoner hektar mark i Afrika, vrldens brdigaste och mest naturresursrika kontinent.

ekonomisk makt som de tyvrr ibland missbrukar. Lagstiftningen som ska skydda r antingen fr svag eller genomdrivs inte.
Maten rcker till alla, men de rika ter fr mycket och de fattiga fr lite.

rikanska dollar per dag, har till exempel en av vrldens kortaste livslngder, 53 r.
Vart femte svenskt barn mellan 7 och 9 r verviktigt enligt studie gjord av forskare frn Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet

Infektionssjukdomar kar
Frutom den uppenbara hungern - att det inte finns tillrckligt med mat finns en mer dold sida. Om kroppen inte fr i sig tillrckligt av de nringsmnen vi behver frsmras immunfrsvaret och risken att drabbas av olika sjukdomar kar. Undernring bidrar ocks till att centrala delar av kroppen slutar fungera, vilket leder till minskad mjlighet att frsrja sig sjlv och en kad risk att d i frtid. Haiti, dr 80% av befolkningen lever p mindre n motsvarande tv ame-

Ekonomisk vinst ligger bakom

Sdana hr exempel finns det tyvrr alltfr mnga av, Shell i Nigeria, Coca Cola i Indien, bananindustrin i Costa Rica, Arla i Dominikanska republiken fr att bara nmna ngra. Det r en form av fortsatt kolonialism och den drabbar nstan uteslutande fattiga, outbildade, maktlsa mnniskor som inte har mjlighet att sjlva strida fr sina rttigheter. De multinationella fretagen har en enorm

Barn drabbas hrdast

Framfrallt drabbar undernring och hunger barn. Nringsbrist gr att barn inte vxer som de ska, de blir kortare och mindre n jmnriga som fr ordentlig mat. Men undernring r i regel osynlig. Tre fjrdedelar av de barn som riskerar att d av nringsbrist visar inga yttre tecken p svlt. De livshotande skadorna drabbar insidan av kroppen, framfrallt hjrnan. Hela 70 procent av hjrnans utveckling sker under de tv frsta levnads-

MAT EN MNSKLIG RTTIGHET

HS FRGAR SANIS
Vad r din favoritmat? Jollof Rice* Nr t du det senast? Fr ungefr tv mnader sen nr min farbror kom p besk frn stan, annars fr vi det bara i skolan sista dagen innan skollovet. Vad fick du till frukost idag? Rostad majs, jag brukar rosta majs till mig och min bror innan vi gr till skolan. Hur mnga gnger per dag ter du? P vardagarna fr jag lunch p skolan, d ter jag tre gnger om dagen, p helgerna blir det bara frukost och middag. Hur knns det att vara hungrig? Jag brukar bli yr i huvudet och det knns konstigt i magen. Vad gr du nr du r hungrig? Jag frsker hitta ngot att ta. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? Nej, jag vet inte.
* Jollof Rice r en mycket populr risrtt i Ghana, kan jmfras lite med vr Risotto.

[ Sanis 6 r frn Ghana ]

HS FRGAR CHRISTINA
ren. Undernring under de ren gr att barnets hjrna utvecklas lngsammare. Ett barn som gr hungrigt halkar efter redan innan de lrt sig g.
Mat r ett grundlggande behov, ter man inte dr man.

Under 2010 kom ntligen goda nyheter, antalet hungriga i vrlden r p nedgng. I t ex Afrika finns idag flera lnder dr man lyckats vnda p situationen och lyckats g frn undernring och svlt till vlstnd. Men 925 miljoner mnniskor gr fortfarande till sngs hungriga.

Vad r din favoritmat? Pelemeni. * Nr t du det senast? Jag fick det nr jag beskte familjecentret Grace i vras. Vad fick du till frukost idag? Jag t grt och te, idag fick vi ost ocks. Hur mnga gnger per dag ter du? P internatet dr jag bor fr vi mat fyra gnger om dagen. Hur knns det att vara hungrig? Jag tycker inte om att vara hungrig. Vad gr du nr du r hungrig? Nr jag r hungrig vntar jag tills det r dags att g till matsalen. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? Jag har aldrig funderat ver vad min kropp behver.
* Pelmeni r en rysk matrtt som oftast bestr av en kryddad kttfrs i en srskild deg, liknande pastadeg. Pelmeni serveras oftast med grddfil, smr, ttika eller buljong.

Ekonomiska konsekvenser av hunger

Hunger fr inte bara konsekvenser fr personen som hungrar, resultatet drabbar ocks familjer och hela samhllen, inte minst ekonomiskt nr mnniskor inte lngre kan arbeta och frsrja sig sjlva p grund av hunger och svlt. Ekonomer uppskattar att varje barn, vars fysiska och mentala utveckling hmmats av kronisk hunger, under en livstid ger samhllet en faktisk nedgng i intkter p fem till tio procent.

Hur kan det bli bttre?

Fr att komma tillrtta med hunger och undernring krvs lngsiktigt arbete. Det krvs kunskap och ansvarstagande hos fretag. Det krvs att samtliga regeringar tar sitt ansvar fr att deras befolkning ska f en tryggad livsmedelsfrsrjning. Det krvs att vi alla brjar ta ett strre ansvar fr vr milj. Det krvs att du och jag agerar! Mlet r inte bara att frhindra svlt vid katastrofer, utan att helt utrota hunger och undernring.

[ Christina 12 r frn Ryssland ]

En hungrig prins
Han m vara prins i mamma och pappas gon men namnet till trots, saknar Prince det mesta som borde tillfalla en prins. Jag trffar honom p Hoppets Stjrnas frskola i Osae Krodua i Ghana; den rdrutiga skolskjortan r trasig, de bruna shortsen fr stora och han orkar inte ens dra p munnen nr jag tar fram kameran fr att ta ett kort.
Text & foto: Marita Good

GHANA
Frken Caroline berttar att han r hungrig, skollunchen har inte serverats n och frukosten hemma bestod av en mugg te. Frken grlar lite p honom och frsker f honom att svara p mina frgor. Jag tycker lite synd om honom, knner mig lite skyldig fr att han fr skll. Vad har jag fr rtt att trnga mig p, han kanske r blyg och s r det ju svrt att koncentrera sig nr man hungrig. Han frstr nog mina frgor, men tankarna gr liksom inte riktigt att styra.

Frskolan frsta steget till en bttre framtid

Hoppets Stjrnas frskola i Osae Krodua r uppdelad i fyra rskurser, Nursery 1 och 2 och s Kindergarten 1 och 2. Prince som r fem r gr i Kindergarten 1. Frken Caroline berttar att han r ganska duktig, kanske inte bst i klassen men hon tror att han kommer kunna klara sig bra ven i grundskolan. Men tyvrr kommer han troligtvis inte g vidare till secondary school (jmf vrt hgstadium). I Osae Krodua finns bara primary school (jmf rskurs 1 till 6). Fr att g vidare till secondary school behver barnen ta sig till Accra, ngot som de flesta inte har rd med. Men det skulle vara bra fr dem, d skulle de verkligen kunna arbeta p sin framtid.

Cassava grunden i mngas hushllsekonomi

Prince familj, liksom drygt 50% av Ghanas befolkning, livnr sig p jordbruk. De ger inte ngon egen mark utan arrenderar en bit mark dr de odlar majs, cassava och en del palmoljetrd. Skrden delas i tre delar, en del gr till markgaren, tv tredjedelar fr de behlla sjlva. Det rcker inte, berttar Stephan, Princes pappa. Vi behver mer

mark. Ibland rcker inte cassavan vi skrdat fram till nsta skrd, d mste vi lna av andra eller kpa. Prince bor inte s lngt frn skolan och jag har ftt flja med hem till honom. Han visar mig hur mamma, mormor och hans tv systrar arbetar med att bereda cassava* till gari*. Det r en lng process som tar runt en vecka; nr cassavan skrdats skalas den och mals i en speciell kvarn. Massan packas och pressas under tre till sju dagar fr att det mesta av vattnet och strkelsen ska frsvinna. Sista ledet i processen r att rosta massan i stora pannor ver ppen eld. Det r viktigt att all fukt frsvinner, annars finns risk att garin mglar och blir frstrd. Garin fr heller inte bli brnd, varfr man hela tiden mste rra i pannan. Fr att komma undan vrmen ngot, har familjen byggt upp en speciell byggnad; man eldar bakom och leder upp vrmen i sm hl dr de stora pannorna placeras. nd rinner svetten i pannan p mamma Patience.

svrt att f ihop p vrt lilla jordbruk. De r vi fr bra skrd brukar vi ka till marknaden och slja en del av vr cassava, pengarna anvnder vi fr att frbttra huset, kpa klder och annat som vi behver, det blir sllan ngot ver att lgga undan fr framtidens drmmar. Mamma Patience ler trots att familjens situation nog inte r srskilt rolig. Prince drar mig lite frsiktigt i armen, han vill visa mig sitt hem, en enkel betongbyggnad med plttak. Hr finns bara ett rum, en enkel sng str lngs med en vgg, ngra klder hnger p linor i taket. Mellansyster Abigail berttar att Prince brukar sova p en matta som de rullar ut p golvet, hon och Catherine sover hos mormor, i huset bredvid.

Mat i magen
Nr vi kommer tillbaka till skolan har skollunchen redan serverats men en av mattanterna har stllt undan en portion till Prince, en rejl portion med ris och bngryta. Han stter sig ner och brjar snabbt ta. Runt honom stojar hans nu mtta klasskompisar. Med mat i magen r de precis lika glada, spralliga och fulla av bus som frskolebarn i Sverige. Tyvrr

Drmmer om att starta eget

ldsta dottern Catherine r 16 r, hon berttar om sin drm att bli frisr. Jag skulle vilja ppna en egen liten salong, men man mste ha pengar fr att starta och pengar r

HS FRGAR MARCIA
Vad r din favoritmat? Korv och potatismos. Nr t du det senast? Jag fick det hos moster Lena, kanske sex veckor sen. Vad fick du till frukost idag? Jag t vlling. Hur mnga gnger per dag ter du? Jag fr mat, frukost och kvllsmat. Hur knns det att vara hungrig? Det knns vl ingenting, eller, jag vet inte, mamma sger att jag blir sur.

[ Marcia 5 r Sverige ]

har vi inte tid att stanna lngre, mina frgor till Prince frblir obesvarade. Vi lmnar honom med munnen full av mat, dagens frsta mltid

Frmsta exportvaran kakao

Jag insg sjlv det absurda i situationen nr jag en kvll kpte en bit lokalt producerad choklad. Den var dubbelt s dyr som en bit Mars, importerad frn Europa, gjord av kakaobnor som vxt i Ghana. Frsljaren berttade att Ghanas egen chokladproduktion precis kommit igng igen, efter att ha sttt still i nrmare tv r.

blivit betydligt rikare medan 80% av befolkningen inte sett s mycket av tillvxten. Hr vill Hoppets Stjrna vara med; genom vra frskolor vill vi ge ven de fattigaste frutsttningar att kunna ta fr sig av kakan. Vi vill ge barn som Prince och hans syskon en mjlighet till utbildning, kunskap om sina rttigheter och sitt eget vrde, kunskap om sitt ansvar gentemot sin nrmilj och vi vill ge dem sjlvknsla som kommer hjlpa dem den dag de ska st p egna ben. P vra frskolor fr barnen lra sig grunderna fr att lsa, skriva och rkna, de fr lra sig engelska, en frutsttning fr att de alls ska f brja i grundskolan och, de fr varje dag ta sig mtta - en frutsttning fr att de alls ska klara av att ta till sig undervisningen och utvecklas. Vem vet, kanske kommer Prince en dag att f bo och leva som namnet sger en prins.

Fryst kyckling frn Danmark och mjlkpulver frn Sverige

Ghana r ett land rikt p naturtillgngar, hr finns timmer, guld, kakao och diamanter. Det var inte fr inte som landet kallades Guldkusten. nd lever mer n 30% av befolkningen, precis som Prince, lngt under fattigdomsstrecket, med sm mjligheter att ta sig drifrn. Tuffa villkor frn Vrldsbanken och Internationella valutafonden, tillsammans med EPA-avtal* och EU-subventioner till europeiska bnder, har gjort det svrt, fr att inte sga omjligt fr Ghanas smbnder att frsrja sig. P hyllorna i butikerna och ven i alla de sm shopar som trngs lngs med alla strre vgar, trngs billiga importvaror som helt konkurrerat ut de lokala produkterna; fryst kyckling frn Danmark, tomatpur p burk frn Italien, socker frn Frankrike, mjlkpulver frn Sverige, ris frn Kina och choklad frn USA och Schweiz. Produkter som de tidigare producerade sjlva.

Frndring p gng
Men situationen r p vg att frndras, Ghana r ett av de frsta lnderna i vrlden som r p vg att uppfylla milleniummlet om att halvera antalet fattiga i landet. Fr fem r sedan levde mer n 50% av befolkningen i Ghana under fattigdomsstrecket. Man har en stabil demokrati, har ftt bukt med den vrsta korruptionen och samma vrldsbank som till synes slagit undan ftterna p landet tidigare, har genom genersa ln hjlpt landet att komma p ftter och bygga upp den egna industrin. Budgetunderskottet har minskat och tillvxttakten ligger nu p ca 6% per r. Fr ett par r sedan hittades ven olja utanfr landets kust, ngot som gjort bde befolkning och utlndska investerare optimistiska. Men resurserna r mycket snett frdelade. Ghanas 20% rikaste har de senaste ren

* Cassava, ocks kallad maniok, en halvbuske med tbara rotknlar som blir mellan 30 och 60 cm lnga. * Gari, en sorts mjl eller gryn som bereds av cassava och anvnds fr att gra eba eller kenkey som ts tillsammans med ktt eller fisk ungefr som vi ter potatis. Gari r mycket rikt p strkelse men fattigt p protein. *EPA- avtal, Ekonomiska Partnerskapsavtalen, handelsavtal som EU sluter med sina fre detta kolonier

desperation.
Flickan p bilden verlevde inte. Mamma hade ingenting att erbjuda. Barnet bara grt, ven nr vi frskte ge henne lite mjlk. Allt jag kunde gra var att erbjuda en tyst bn fr den lilla.
Direktor IAS Kenya/Somalia direktr

en bild av

Vrldens gon vnds ter mot Afrikas horn, dr mellan 10 och 15 miljoner mnniskor r i behov av akut hjlp.

AFRIKA
Torkan slr till igen och igen
Svltkatastrofen p Afrikas horn r sedan i somras ett faktum. Omr-

den i Etiopien, Somalia och Kenya har drabbats av den vrsta torkan p 60 r, enligt FN. Matpriserna galopperar samtidigt som boskapen ramlar ihop och dr av uttorkning om familjen inte redan ndslaktat i brist p mat. FN kategoriserar situationen i stora omrden av Kenya och Somalia som svr, nivn under vrsta mjliga svltkatastrof. Omrdet har alltid drabbats av r med torka och missvxt men svltren kommer nu allt ttare.

Varken befolkning, djur eller marker fr en chans att terhmta sig, det gr att svltkatastroferna vi nu ser blir allt allvarligare. ven om regnet kommer tillbaka kan det ta mycket lng tid innan man kan bruka jorden igen.

I vntan p vad som kanske aldrig kommer

Trots att alla inte verlever den lnga resan, flyr dagligen tusentals somalier frn sina hem i jakt efter

10

FOTO: IAS

12 miljoner mnniskor i akut behov av hjlp Minst vart tredje barn i de vrst utsatta omrdena lider av akut undernring och riskerar att d. I brjan av augusti hade redan nrmare 30000 barn under fem r dtt. Priset p flera av de viktigaste basmatvarorna har det senaste ret skjutit i hjden, 50% i Kenya, 100% i Etiopien och nstan 250% i Somalia.

tarian Snapshot (as of 9 Aug 2011)

Area with limited humanitarian accessb
XX XX

uding Mogadishu, and e south. US$1.3 saving assistance to

ERITREA SUDAN

Total refugee caseloads (as of 9 Aug)a Local people in need of assistance (as of 9 Aug)c

Integrated Food Security Phase Classification (IPC) (Jul - Aug 2011)b 1: None or Minimal 2: Stressed 3: Crisis 4: Emergency 5: Catastrophe/Famine

HIT GR HjLPEN
Mogadishu, Somalia
IAS har arbetat i huvudstaden Mogadishu under mnga r och med fokus p torkan sedan i april. I tre stora flyktinglger, Waberi, Badbado och Tribunka distribuerar man mat, vatten och plastfolie fr enkla bostder. Flyktingarna har gtt mnga mil fr att komma till Mogadishu. Under vgen har de frlorat sina nra. En av IAS medarbetare berttar om en mamma som brjade sin resa i Dinsor med fem barn och anlnde till Mogadishu med bara ett barn. De andra dog lngs vgen. Hon bad om lite vatten att hlla p sin enda kvarvarande dotter. fr att hlla henne vid liv ytterligare ngra dagar. Efter bara en dag i lgret dog ven detta barn. (Andreas Zetterlund IAS)

200 km

146,600

ETHIOPIA
4.6 million 238,423 Addis-Ababa SOUTH SUDAN

19,110

DJIBOUTI
Djibouti Ali Addeh

SOMALIA
3.7 million

Dollo Ado
Turkana

Reception centre

rigin

KENYA
UGANDA 3.2 million 554,585 Dadaab Mogadishu

Dagahaley Ifo Hagadera

Nairobi UNITED REPUBLIC OF TANZANIA

people in need of humanitarian assistancec

12.4 million

The boundaries and names shown and the designations used on all maps do not imply official endorsement or acceptance by the United Nations. Creation date: 10 Aug 2011 Data sources: UNCS, GAUL, a UNHCR, bFEWS NET FSNAU/FAO, cOCHA In collaboration with:

Turkana, nordvstra Kenya

Star of Hope Kenya kommer att koncentrera sin hjlp till omrdet Turkana, ett av de omrden i Kenya som drabbats svrt av torkan. Hoppets Stjrna har kontakter i omrdet sedan 70-talet, d vr moderorganisation Tltmissionen arbetade i omrdet. Hr finns inga stora flyktinglger, hjlpen kommer att distribueras till den svrt drabbade lokalbefolkningen. Hr r det framfrallt mat som behvs; majs, bnor, ris och matolja.

KLLA: OCHA

Feedback: ochaavmu@un.org www.unocha.org www.reliefweb.int

din gvA behvs!

Maten kps lokalt, det finns mat tillgnglig i bland annat Kenya, och transporteras till Mogadishu och Luitani. Med transporter och samordning kostar ett livsmedelspaket 195 kr per familj. Knappt 200 kronor, vad fr vi fr det hr hemma, pizza och godis till fredagsmyset kanske?

rdda en familj frn svlt ge 200 kronor!

Mer info finns p Tidningens bAksidA!

mat. Vandringen sker nattetid. Efter solnedgngen gr det att stta ner fotsulorna i sanden utan att brnna snder dem. Varje dag hamnar mer n 2 000 somalier i grannlnderna Kenya och Etiopien, andra i stora flyktinglger inne i Somalia. Den enorma mngden flyktingar gr situationen ohanterbar, samtidigt som Kenya och Etiopien frsker hantera sin egen svltkatastrof. I dagarna kom ocks rapporter om att kolera sprider sig i snabb fart i flyktinglgren.

Hoppets Stjrna har valt att frmedla hjlp, dels via organisationen IAS men ocks genom vr egen systerorganisation Star of Hope Kenya.

hjlp kommer frst nr media kan tillhandahlla bilder p svlten, barn med svullna magar. Amerikanska forskare frutsg dagens katastrof redan fr ett r sedan. D var det nnu inte fr sent att rdda tusentals mnniskor som nu r dda. Men frebyggande och lngsiktiga insatser skapar inte rubriker i media och fr drfr inget strre politiskt intresse och inte heller uppmrksamhet frn allmnhet och gvogivare.

En svltkatastrof som enligt flera experter hade kunnatundvikas...

Svlt kommer inte pltsligt, maten tar inte utan vidare slut. ven denna gng gick det ut varningar, internationella organisationer varnade och vdjade om hjlp. Men

11

TERRAPPORTER OM vATTEN

vattencistern till Boyer

ntligen kan barnen p Hoppets Stjrnas skola i Boyer dricka rent vatten. Tillgngen p rent dricksvatten har under mnga r varit ett stort problem fr ledningen p den skola som Hoppets Stjrna stder i Boyer. Bristen p vattnet har berrt bde skolan och hela byn runt om skolan vilket lett till att barnen ofta och ltt blivit sjuka i olika vattenrelaterade sjukdomar.

ska vara skert att dricka renas det med hjlp av vattenreningsvtska. Frutom rent dricksvatten att anvnda fr dryck och matlagning finns det nu ven dusch, toalett och flera kranar fr handtvtt p skolan. ven befolkningen runt om skolan har mjlighet att hmta vatten frn tanken, ngot som underlttar deras vardag mycket. Taket ovanp va t tencis t ernen anvnds som en strre samlingssal, ett tak har byggts bde till skydd fr samlingssalen men ocks fr att ge skugga och hlla vattnet svalt. Hittills har samlingssalen frmst anvnts som klassrum av skolan, bland annat fr smnadskursen och tentor men lokalen lnas ven ut till byn, hr har bland annat firats brllop.

Efter flera misslyckade frsk att hit ta vat ten och grva brunnar har man nu lst problemet genom att bygga en gigantisk vattencistern. Cisternen rymmer 144.000 liter vatten. S lngt det r mjligt kommer man att samla regnvatten under regnperioderna men vatten kommer ocks att kpas in och fraktas till Boyer. I Cisternen finns flera kamrar bland annat en kammare fr dricksvatten, fr att vattnet

vattenreningsmaskinen gick till Rigaud

I samband med terinvigningen av Hoppets Stjrnas skola i Rigaud invigdes ocks den efterlngtade vattenkiosken dr den mycket vlbehvliga maskinen installerats. Maskinen med kapacitet att rena 600 liter vatten i timmen frser nu hela skolan med rent dricksvatten men ger ocks ett verskott som anvnds till frsljning, vinsten frn vattenfrsljningen gr tillbaka till skolan. Initiativet till att kpa maskinen tog Gustav Sderberg frn Eskilstuna strax efter den svra jordbvningen i januari. Han ville gra ngot mer rejlt p egen hand. Och det har han gjort! Under flera mnader arbetade han fr att samla in pengar, bestlla maskinen och organisera transport med mera. Ett stort tack fr det Gustav!

Nu sprutar vattnet i jeanton

I mitten av augusti borrades det efter vatten i Jeanton. Trots at t omrdet r mycket torr t och dammigt, speciellt under torrperioderna, sprutade rent vatten upp ur jorden p ca 60 meters djup. En brunn borrades p Hoppets Stjrnas skolgrd och den andra borrades mitt inne i byn, ca 200 meter frn skolan. Insatsen bekostas av ungdomskren E-team frn Skorped som under nstan ett r hllit konserter till frmn fr Haiti. En otrolig insats som bde Hoppets Stjrna och inte minst befolkningen i Jeanton r mycket tacksamma fr.

Regnvatten i Brasilien en vrdefull tillgng p frskolan

P en av vra frskolor, som ligger i ett fattigt omrde nra kuststaden Santos, anvnde man frut dyr t dricksvatten nr man skulle duscha, tvtta klder eller diska. Resultatet blev att det livsviktiga vattnet snabbt tog slut. Fr ett par mnader sedan byggde Hoppets Stjrna en cistern i omrdet, som nu samlar upp regnvatten. Detta anvnder man till hygien, tvtt och ven konstbevattning. Vattencisternen gr att vi kan spara bde pengar och milj, regnvatten r gratis och krver inga reningsprocesser eller transporter. Det kpta vattnet kan istllet anvndas till det som det r avsett fr; rent dricksvatten.

...brunnar har ven borrats i Colonia och Hipolito Irigoyen i Argentina...

Hllbar utveckling r en utveckling som tillgodoser vra behov idag, utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillgodose sina.

p vr webbsida www.hoppetsstjarna.org kan du se mer bilder och lsa mer om vra vattenprojekt.

HS FRGAR CAMILLE
Vad r din favoritmat? Fisk och friterad kyckling. Nr t du det senast? Fisk ter jag nstan varje dag men kyckling fr jag bara nr det r ngot vi ska fira, till exempel om ngon fyller r. Hur knns det att vara hungrig? Jag fr ont i magen. Vad gr du nr du r hungrig? Jag ropar p mamma.

liksom i Osae Krodua, Ghana.

Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? Jag mste ta bra och nringsrik Vad fick du till frukost idag? mat som frukt och grnsaker, vita Ris med kokt gg och kaffe. Hur mnga gnger per dag ter du? miner och mjlk. Tre gnger om dagen. [ Camille Anne 8 r frn Filippinerna ]

13

Examensfest
Text: Linda Borror & Dennis Thern Foto: Dennis Thern

S var det ntligen examensdags fr de 33 smnadseleverna vid pilotprojektet i Boyer. Stmningen var p topp, ven om en viss nervositet ocks smugit sig in. Det var en fantastisk tillstllning med tal, sng, dans, utdelning av intyg och ven en stor modeshow dr eleverna sjlva agerade modeller och fick visa upp sina kreationer.

HS FRGAR GLORIA
Vad r din favoritmat? Min favoritmat r ris med fiskgryta. Nr t du det senast? Vi fick det i skolan fr tv dagar sedan. Vi brukar f ris med ktt- eller fiskgryta tv gnger i veckan, det tycker jag r jttebra. Vad fick du till frukost idag? Kenkey * Hur mnga gnger per dag ter du? P vardagarna fr jag lunch p skolan, d ter jag tre gnger om dagen, p helgerna blir det bara frukost och middag. Hur knns det att vara hungrig? Nr jag r hungrig kan jag inte gra nnting, min mage vrker och ibland grter jag. de ger mig nt. I skolan vntar jag tills maten kommer. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? Frken har sagt att min kropp inte kan vxa utan mat, om vi inte ter s dr vi.
* Kenkey r en typisk ghanansk rtt gjord av majs-

Vad gr du nr du r hungrig? och kassavamjl, lite som grt i konsistensen, Om jag r hemma gr jag till mamma formad till stora bollar. eller pappa och ber om mat. Om de sger att det inte finns ngon mat grter jag tills [ Gloria 7 r frn Ghana ]

14

Linda Borror frbereder elevernas handbcker och certifikat.

Kursens tv manliga deltagare, Carl Denis och Emilode. 18 rige Emilode utsgs till kursens bste elev och till hsten kommer han att fungera som Myrtha Dors assistent under nsta kurs.

Under kursen har eleverna ftt lra sig flera olika smnadstekniker, de har ftt kunskaper inom design och Klderna kunde inte bara beskbland annat ftt lra sig att skapa das under modeshowen, de flesta sina egna mnster utifrn bilder i hade dagen till ra sytt sina egna till exempel veckotidningar. Mlet examensklder eller bett mamma, r att de ska kunna tillverka klder syskon, flickvnner eller de egna som r sljbara frmst p Haiti men barnen att agera modeller. En av i framtiden ven internationellt. killarna hade till och med sytt upp Symaskinerna som eleverna anvnt tv drkter som han bad Myrtha, under kursen kommer att finnas ansvarig fr kursen, att bra. kvar p skolan men vara tillgngliga fr eleverna. Man arbetar just nu Strkt sjlvfrtroende i takt med att starta en form av kooperamed kade frdigheter tiv dr de fre detta smnadseleverna ger maskinerna tillsammans Det har varit otroligt spnnande att med skolan. Den lsningen kommer f flja det hr pilotprojektet frn att gra det lttare att ta hand om start, fram till idag. I oktober nr frsta lektionen hlls var det ett gng symaskinerna och risken att de stjls r mindre. Genom kooperativet mycket nervsa och oskra elever hoppas Myrtha ocks att eleverna som frsiktigt tog sina frsta stygn. kommer fortstta att arbeta tillsamMyrtha, som r den som har hllit i mans och ha nytta av varandra. kursen, satte hga krav p eleverna redan frn start. De fick lova att de alltid skulle vara sanningsenliga, inte lura sina kunder genom att stta Pris till bste elev fr hga priser eller anvnda smre Under den hgtidliga ceremonin material. En kurs som borde ha tagit delades ven diplom ut till de bsta tv r genomfrdes p endast nio eleverna. Ingen blev frvnad nr frmnader. Mnga av eleverna hade stapriset gick till 18-rige Emilode. ingen erfarenhet av smnad alls, de Frn frsta dagen har han tagit sig fick brja med mycket grundlgan varje uppgift med otrolig entusigande smnad. Men allteftersom har asm, hans arbetsgldje har smittat nivn och svrighetsgraden hjts och av sig p hela klassen. Till hsten vi har sett hur sjlvfrtroendet stigit kommer han att vara en av lrarna i i takt med smnadsskickligheten. nsta kurs, han kommer att assistera Myrthas stt att undervisa har varit Myrtha som fortsatt kommer att oerhrt imponerande. Eleverna har ansvara fr kursen. Prispengarna som verkligen utvecklats. Det har varit ett han fick kommer han anvnda fr sant nje att se! att lra sig sy klder fr mn. Mlet

HAITI

r att starta en egen verksamhet dr han ska kunna frsrja bde sig sjlv och sin familj. ven 28-riga Magalie uppmrksammades, hon blev klassens tva. Hon r ensamstende med ett barn och hoppas att hon med sina nyvunna frdigheter snart ska kunna starta en egen verksamhet, hon kommer fokusera p barnklder. Ceremonin avslutades med att eleverna lt ett ljus, format som en fackla, passera mellan sig. Detta r en tradition p Haiti och den sista eleven verlmnade sedan facklan till en av nsta rs elever. Till hsten kommer projektet att utkas med ytterligare tv kurser, en i Jeanton, en plats med mycket hg arbetslshet och en i Dano. Fr att frverkliga den drmmen behver vi flera sponsorer, du kan bli en av dem! Det gr att stdja projektet lngsiktigt men du kan ocks, via webbbutiken hoppfull.se ge bort en sykurs till ngon du tycker om.

15

KORSORD

vINSTER
"Hga Kusten Land Sea & Phenomena, en mycket vacker fotobok.
(Vrde ca 350:-)

jAG vILL vINNA / ANMLAN NYHETSBREv

1:a pris:

OBS! TexTA TydliGT

Namn:.................................................................................................................................. ............. .. Adress:.......................................................................................................................... ............. ......... Postnr:............................................. Ort:. ....................................................................................... Mobilnummer:....................................................... ................................................. ........................

2-20:e pris:
Miljvnliga shoppingbagar/ tygkassar.

JA, jag vill ha hoppfyllda nyheTer via e-post!

E-post:.............................................................................................................................. ....................

POSTA TILL: grenshuset, Box 33, 891 21 rnskldsvik (mrk kuvertet HS). SENAST DEN 31/10 behver vi ditt svar. RTT LSNING OCH VINNARE till korsordet presenteras p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se
Vill du inte klippa i tidningen gr det bra att kopiera denna sida.

16

Marknadsdag i Kasoa, strax utanfr Accra. Lantbrukare och frsljare frn hela Osae Krodua och Kasaoomrdet har samlats fr att slja sina varor. S fort vi nrmar oss marknaden brjar kvinnor ropa fr att f vr uppmrksamhet och be oss kpa just deras varor, utan att egentligen ens veta vad vi behver.
Text & foto: Ambrose Asmah, Hoppets Stjrna Ghana

Konsten att kpa mat

terna och oftast de bsta priserna. Vi brjar med att frska hitta de perfekta varorna. Det gr inte att kpa frsta bsta, det krvs att man gr runt en stund p marknaden och jmfr kvalitet och pris. Att handla mat till vra skolor runt om i Ghana r en bde tidskrvande och slitsam process, det krvs tlamod och kompetens. Det frsta vi hller utkik efter r nringsvrdet; nr det gller bnor till exempel letar vi alltid efter frska bnor eftersom gamla bnor ofta r torra och mjliga, har de lagrats lnge kan de ocks ha angripits av insekter, vilket frsmrar nringsvrdet betnkligt. Det billigaste r inte alltid det bsta. P samma stt kollar vi ris, majs, palmolja, tomater, lk, paprika och s vidare.

GHANA
Andra frsljare marknadsfr sina produkter p samma stt, alla skriker, den som skriker hgst fr mest slt. Ngonstans bland stnden str en hgljudd kvarn fr majsmjl, vilket ytterligare spr p larmet.

Tuffa frhandlingar och prutfrmga

som mot betalning hjlper oss att lasta vr pick up. Nr bilen r fylld och vi ftt tag i allt vi behver r det dags att ge sig ivg till vra skolor dr vi mts av glada utrop och skratt frn barnen. Maten kontrolleras igen av vra nitiska skolkockar, lastas av och packas in i skolornas matfrrd. Om ett par veckor r det dags igen

Nr vi vl hittat det vi sker brjar lnga frhandlingar med frsljaren. Lukten frn olika spannml blandas Vi fr ett pris, alltid lngt ver det med doften frn kryddor, rtt ktt, egentliga priset, vi sger vad vi r fisk, grnsaker, levande getter och beredda att betala och s r frhandhns. Fr oss stadsbor en mycket lingen igng. Hr krvs skicklighet obehaglig blandning som r svr att hos bde frsljare och kpare, den vnja sig vid ven om frsljarna som inte kan frhandla frlorar. Fr inte alls verkar bry sig om den. Hr frsljarna r marknaden vardag, de och dr blandar sig ven stanken vet precis hur de ska gra fr att f av ruttnande sopor in, vilket inte ut s mycket som mjligt av kparen. precis gr det lttare att andas. r man inte p sin vakt r det ltt att bli lurad. Frhandlingarna fortstter tills alla r njda. Billigast r inte alltid bst Nr varorna r betalda fr vi hjlp Vi kommer till marknaden tidigt av ngra killar med sm vagnar fr att f tag i de frskaste produk-

HS FRGAR DANICIA
Vad r din favoritmat? Kokt banan men oftast ter vi bnor, majs och ris. Ibland gg eller kyckling. Nr t du kokt banan senast? Jag kommer inte ihg men fr ngon vecka sen kanske. Vad fick du till frukost idag? Ingenting, vi hade ingen mat hemma idag. Hur mnga gnger per dag ter du? En, tv eller ibland tre gnger per dag, oftast blir det en gng i skolan och en gng hemma. Skollunchen r jtteviktig, annars hade jag inte orkat med skolan. Hur knns det att vara hungrig? Jag knner mig svag, jag orkar knappt st upp. Vad gr du nr du r hungrig? ter om jag kan, annars vntar jag. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? ta mat!

[ danicia 12 r frn Haiti ]

17

Uljana

En av mnga unga mammor som fr hjlp p familjecentret i Grace

[ ryssLAnd ] Uljana vet vad det innebr att vxa upp utan sin familj, utan den dr grundtryggheten som familjen ger, utan den sjlvklara gemenskapen, tillhrigheten och krleken. Nr hon sjlv, bara sjutton r gammal blev gravid, visste hon inte frst vad hon skulle ta sig till. Att lta barnet vxa upp p en institution kndes helt fel, samtidigt visste varken hon eller barnets pappa, Andrej, hur de skulle ta hand om ett litet barn. Med std och uppmuntran frn vrt familjecenter Grace fungerar nu den unga familjen riktigt bra. Bde Uljana och Andrej har vxt med uppgiften och ansvaret. Andrej lskar sina bda flickor och har nu tv jobb fr att kunna frsrja sin familj. Uljana besker regelbundet Grace och fr den hjlp hon behver fr att bli en bra mamma. I somras var hon en av de mammor som, tack vare std frn vr Morsdagsinsamling, fick vara med p sommarlger strax utanfr St Petersburg.

Morsdag 2011
Under sommaren har det delats ut Morsdags paket, massor av paket, totalt skickades ver 117 kubikmeter med paket till Lettland. Den gldje som paketen frmedlar gr inte att beskriva med ord. Tack alla ni som varit med! Under sommaren har vi ven genomfrt flera lger fr behvande mammor, bde i Lettland och i Ryssland, ytterligare ett mammalger r p gng i Rumnien. ven lgren r ett led i vr Morsdagssatsning. P vr webbsida hittar du mer bilder och hrliga rapporter frn kampanjen; www. hoppetsstjarna.se. Har du svrt att hitta, skriv in Morsdag i skfltet lngst upp till hger.

J oPPets st ih

kortA nedsLAgvrLd rn A s

P www.hoPPetsstJArnA.se hittAr du FLer nedsLAg!

Du glmmer vl inte att titta in p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se d och d. Nstan dagligen uppdateras sidan med information och bilder frn vrt arbete runt om i vrlden. Hoppets Stjrnas skola i Taytay har ftt ny skolgrd Klder frn Sverige till familjer i Haiti Ls ett brev frn fadderbarnet Sharma i Trinidad.

Olika men nd lika

[ ruMnien ] Jag uppmanar alla Dorohoibor och alla de som lskar barn, att ge en hjlpande hand och engagera sig i detta projekt som handlar om krlek och den egna kraften. Med de orden inledde Dorohois borgmstare, Dorin Alexandrescu, kampanj olika men nd lika. Kampanjen inleddes med en informationskvll dr man bjudit in lokala politiker, borgmstaren, rektorer och skolledning fr bde fr- och grundskolor i Dorohoi, liksom frldrar till barn med srskilda behov. Mest uppskattat under kvllen var showen med bandet Sm aktrer frn en av frskolorna i Dorohoi. Syftet med kampanjen var dels att samla in medel till verksamheten p Hoppets Stjrnas center fr barn med funktionsnedsttningar men ocks att gra samhllet medvetet om arbetet vid centret och barns behov av integrering och delaktighet i ett samhlle som lnge stllt dem utanfr. Aktiviteterna under kampanjen har framfrallt berrt barn p fr- och grundskolor, kanske r det dr, bland barn som den viktigaste opinionsbildningen tar plats.

18

Sommarlger vid havet

[ ViTryssLAnd ] Sommarlger ordnades ven fr 30 barn med speciella behov frn Vitryssland. Tillsammans med en frlder fick de tillbringa nstan tv veckor i grannlandet Litauen. Fr barnen var det en ofrglmlig upplevelse; medan deras frldrar fick utbildning och rdgivning frn psykolog och jurist, gnade sig barnen t en massa spnnande aktiviteter, de fick bada i havet fr frsta gngen i livet, stta upp en teater, trffa nya vnner och mycket annat. I Vitryssland r det fortfarande mnga barn med funktionsnedsttningar som inte har tillgng till skola utanfr hemmet, vilket innebr att bde barnen och deras frldrar, framfrallt mamma, blir oerhrt isolerade. Fr barnens frldrar (mest mammor) var det frsta gngen som de kunde komma ivg p semester tillsammans med sina barn. ven om veckan fr dem inte innebar s mycket ledighet innebar lgret nd ett vlbehvligt avbrott i en annars tuff vardag.

Mat p Filippinerna
P Filippinerna ter man som regel ganska enkel kost, enkel s till vida att huvudrtten gr att laga i en kastrull. De flesta p Filippinerna har bara en enkel kokplatta eller tillagar sin mat ver ppen eld, speciellt om du r fattig. En mltid innehller alltid ris med ngon form av Viand (tagalog fr tilltugg) som ktt, fisk eller grnsaker eller i olika kombinationer. Riset finns alltid med vare sig det r frukost, lunch eller middag.

ADOBONG KANGKONG
INGREDIENSER:

250 g benfri flskkotlett, flskkarr eller flskfil 1 medelstor gul lk 4 stora tomater 3 vitlkar (r du inte s frtjust i vitlk, anvnd den mngd vitlk du sjlv brukar anvnda i en kttgryta) 1,5 dl soja (anvnd en tunnare thailndsk eller japansk soya, mycket smak men mindre frg) 0,5 dl vinger drygt Vatten, mngd beror p hur tjock du vill ha din gryta tsk svartpeppar 250 g Kang Kong blad (Hittar du inte Kangkong i butiken anvnd spenat istllet.)
GR S HR:

FILIPPINERNA
Filippinerna odlar strre delen av sitt ris sjlva, men dliga skrdar de senaste ren har gjort att man tvingats importera ris frn Thailand och Vietnam. Priset p ris just nu r ca 5 kronor kg, relativt billig mat fr den som r fattig. En av Filippinernas mest populra rtter, speciellt bland de som r fattiga, kallas Adobong Kangkong. Kangkong pminner om vr spenat.

Skr kttet i mindre bitar, grytstorlek. Skiva lk och tomater ganska tunt. Om kang kong bladen (spenaten) r fr stora, dela dem ngot, stjlkarna fr sig. Bryn kttet i matolja, tillstt riven vitlk och fortstt steka tills den r mellanbryn. Lgg i lk och tomater. Tillstt soja, vinger och ev vatten. Lt koka tills kttet r mrt. Tillstt sedan stjlkarna av kang kong. Nr de r ltt kokta tillstt resten av bladen. Lt sjuda en stund tills ssen tjocknar. Servera tillsammans med ris.

HS FRGAR MARIE
Vad r din favoritmat? Ris. Nr t du ris senast? Jag t vitt ris till frukost och ris med bnor till skollunch. Hur mnga gnger per dag ter du? Tv eller tre gnger per dag. Skollunchen r bra, speciellt nr vi inte har ngon mat hemma s att jag inte tit ngot p morgonen. Hur knns det att vara hungrig? Jag fr ont i magen. Vad gr du nr du r hungrig? Jag vntar tills jag kan ta. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? ta mat och vitaminer!

HS FRGAR EDUARDA
Vad r din favoritmat? Pommes Frites. Nr t du det senast? Jag t det p Morsdag. Vad fick du till frukost idag? Jag drack chokladmjlk och t salta kex Hur mnga gnger per dag ter du? Nr jag r hemma hos mormor ter jag tre gnger om dagen, p frskolan ter vi fem gnger om dagen. Vad gr du nr du r hungrig? Jag frgor mormor om jag kan f godis. Vet du vad din kropp behver fr att vxa och m bra? Jag mste ta vldigt mycket.

[ Marie 15 r frn Haiti ]

[ eduarda 4 r frn Brasilien ]

19

svltKatastroF aFriKas Horn

Hundratusentals mnniskor svlter ihjl. Hoppets Stjrna finns p plats. Vi kan n platser som nnu inte ntts av hjlp. Hjlpen bestr framfrallt av mat; ris, bnor, majs, matolja och rent vatten.

Hjlp oss rdda liv idag!

Rdda en familj frn svlt Ge 200 kronor!
Vrt katastrofkonto pg 90 02 53-6 str ppet fr de svltande. fr mer information se www.hoppetsstjarna.se