fig. 23.1
ren (-es) = njure
ligger högt upp mot bakre bukväggen, retropetonialt, i kontakt med aorta och v. cava inferior,
dolda till stor del av revbenen. Uppehållna i fett innanför en fascia.
Vid transplantation lägger man njuren i lilla bäckenet, kortar urinröret, tar blod från iliaca
Nästan 1 m3 blod passerar njurarna varje dygn
capsula fibrosa = stram kapsel runt njuren, innanför finns ett lager med fett
capsula adiposa = fettkapsel runt fibrosa, är ”upphängningen”
s.677 (placering)
s.679
Hilus renalis = öppningen där artär, ven och urinledare leder in och ut i njuren
sinus renalis = området innanför Hilus
pelvis renalis = där urinen samlas
calyces renales major = njurkalkarna (3-4 st), större gångar där urinen rinner in
calyces renales minor = mindre gångar där urinen samlas
cortex renis = njurbarken, yttre delen av njuren där ett utbyte mellan blodbana och urin sker
medulla renis = inre delen av njuren, samlingsrör
pyramides renales = del av inre delen av njuren, rörsystem (trekantig)
basis renales = övre det av pyramides renales
papillae renales = den nedre delen av pyramides renales där urinen kommer ut
fig. 23.6
tubulus renalis = rörsystem i njuren från glumerulus
glumerulus = kärlnystan
capsula glumeruli = kapseln runt kärlnystanet
neuphron = hela rörsystemet
corpusculum renis = capsula glumeruli + glumerulus
s.684
Henle’s slynga = den långa ”böjen”
s.687
juxtaglomerulära apparaten = celler som hjälper till med att hålla koll på blodtrycket
fig. 23.1
ureter = urinledare, går från njure till urinblåsa
s.690
vesica urinaria = urinblåsan
osteum ureteris = öppning för ureter, ”ingång”
osteum urethrae = öppning för urethra, ”utgång”
trigonum vesicae = längst ner i urinblåsan, har annan struktur än resten av blåsan
m. sphincter vesicae = slutarmuskeln kring urinröret (får hjälp av muskler i bäckenbotten)
ureter har ett snett inflöde en bit ned i blåsan, detta gör att när blåsan fylls så vidgas blåsan
och klämmer till ureter så mer urin inte kan flöda in (naturlig ventil)
urethra = urinröret
s.709 (finns bättre)
testis = testikel
tunica vaginalis
tunica albuginea kapslar in testiklarna
tubuli seminiferi = tillverkar spermier
tubuli recti = ?
rete testis = nät på utsidan av testikeln precis innan bitestikeln
prostata = blåshalskörteln
delas in i tre lober: sin/dx/posterior
urethra = urinröret
pars prostatica = den del som går genom prostatan
pars membranacea = den del som går genom bäckenbotten, mjuk
pars spungiosa = delen som går i penis
penis
radix penis = penisroten, där penisens 3 svällkroppar fäster
corpus penis = stora delen av penis
glans penis = ollonet
preputium = förhud
corpura cavernosa = svällkroppen som främst förstorar penis
crura penis = fästet för corpura cavernosa
corpus spongiosum = svällkroppen runt urinröret, håller det öppnet
bulbus penis = fästet för corpus spongiosum
kvinnliga genetalia
s.714
uterus = livmoder, ligger nere i lilla bäckenet
fundus uteri = översta delen
corpus uteri = större delen
isthmus uteri = när livmodern börjar smalna
cervix uteri = livmodertappen, delas in i två delar:
portio supervaginalis = den del som inte syns i vagina
portio vaginalis = den del som syns i vagina
perimetrium = yttersta cellagret i vagina
myometrium = mellersta cellagret i vagina, muskeldelen
endometrium = innersta cellagret, slemhinna
ligamentum teres uteri = band från uterus till bukväggen, upphängning
excavatio vesico-uterina = bukhinnans ”böj” mellan urinblåsa och livmoder
excavatio recto-uterina = bukhinnans ”böj” mellan livmoder och rectum
fossa Douglasi = utrymmet längst bak (innehåller de två ovanstående), även hos män
s.724
vagina