Anda di halaman 1dari 3

9i10 Sinnesorganen

s.467 smaksinnet
smaklök = ordning med receptorceller med långa mikrovilli med receptorer
tungpapiller = grupperingar med smaklökar

s.469 luktsinnet, finns i regio olfactoria i näshålans tak, ovanför finns os ethmoidale (perforerat)
nn.olfactori = buntar med luktnerver
en receptor kan bara känna av en sorts molekyl, finns ca 1000 olika receptorer
alla receptorer av samma sort samlas och skickar en signal till hjärnan
luktepitelcell = receptorcell
anosmi = oförmåga att känna lukt frontallob
luktnerverna är omgivna av hjärnhinnor

s.471 ögat bulbus olfactory


s.472 bulbus oculi = ögonbulben, själva ögat
palpebra = ögonlock
conjunctiva = bindhinnan, täcker baksidan av ögonlocken och framsidan av ögat, är
genomskinlig palpebra
cornea
cornea = hornhinna
conjunctiva
sclera = ögonvita
glandula lacrimalis = tårkörteln, sitter i orbita-taket, styrs av parasympatiska ANS
punctum lacrimale = nedre öppningen på tårkanalen
saccus lacrimalis = tårsäcken
ductus nasolacrimalis = tårgången, mynnar under nedersta concan i näshålan
s.473 yttre ögonmuskler, 6 st (4raka, 2 sneda), innerverade av kranialnerver III, IV och VI
s.474 ögonbulbens vägg består av tre lager
tunica fibrosa = yttersta lagret, består av kollagen bindväv, 2 delar: cornea = hornhinna
sclera = ögonvita
tunica vasculosa = stor del av denna är choroidea = åderhinnan (mycket blodkärl)
övergår framåt i corpus ciliare = strålkroppen, i denna är linsen upphängd
fortsätter sedan framåt och blir iris = regnbågshinnan – bildar pupill

m. sphincter pupillae (ringformade fibrer)


(n.opticus – n.III (oculomotoricus)
parasumpaticus

m. dilator puppillae (raka fibrer)


sympaticus
s.475
s.476 i corpus ciliare finns m. ciliare, när denna kontraheras så minskar diametern på corpus ciliare
⇒ trådarna slappas varpå linsen blir tjockare av sig själv
s.477 retina = näthinna, utvecklas ur hjärnan, ljuset passerar flera cellager innan det når de
ljuskänsliga cellerna (tappar och stavar)
gangliecellerna – cellkropparna vars axoner bildar n.opticus
s.479 discus n.optici = synnervspapillen, blinda fläcken, där n.optici lämnar näthinnan, inga
receptorer här
macula lutea = gula fläcken, skarpt seende och färgseende här
fovea centralis =
a.centralis retinae = arteriolen som försörjer näthinnan, kommer in via synnerven
v.centralis retinae = venolen som leder från näthinnan, åker ut via synnerven
n.opticus är omgiven av hjärnhinnor, ökat tryck i hjärnan ⇒ pupillödem = svullnad i och
kring synnervspapillen
s.475 grå starr = linsen blir grumlig, op: gröper ur linsen, ersätts med konstgjord
humor aquosus = kammarvätska = epitel på corpus ciliare
camera anterior = rummet framför linsen
camera posterior = rummet mellan iris och corpus ciliare
Schlemms kanal = (ven) kanal nederst i camera anterior där humor aquosus töms ur
grön starr = ökat tryck pga Schlemms kanal inte är öppen ⇒ ökat tryck i hela ögat ⇒ blindhet
fig.16.7 corpus vitreum = glaskroppen, geleig massa i ögat, ljusbrytande, inga blodkärl,
genomskinlig
fig.16.5 synbanor (läs själv!) slutar i corpus geniculare laterale, nästa stopp: syncentrum
chiasma opticum = synnervskorsningen

s.487 örat
ytteröra, mellanöra (som båda leder ljudimpulser till), inneröra
ytteröra:
auricula = öronmussla, elastiskt brosk täckt med hud
meatus acusticus externus = yttre hörselgången, 2,5 cm lång
1/3 lateral brosk, 2/3medial ben
membrana tympani = trumhinna, halvgenomskinlig bindväv täckt på båda sidor med epitel
mellanöra:
cavum tympani = trumhålan
tuba auditiva = örontrumpeten, förbindelse till svalget
hörselbenskedjan: hammare, städet, stigbygeln
malleus incus stapes
fenestra vestibulum = ovala fönstret, stigbygeln ligger mot detta, andra sidan är början på
snäckan, startar vågrörelse
s.488 cellulae mastoidea = hålrum i processus mastoideus som har kontakt med trumhålan
fenestra cochleae = runda fönstret, slutet på snäckan, dämpar vågrörelser i snäckan
inneröra:
ligger i ett hålrum i os temporale, i en del som kallas pars petrosa = klippbenet
benlabyrinten = hålrummet i benet
hinnlabyrinten = det som finns i benlabyrinten, hinnbåggångar, -säckar och ductus cochlearis
benbåggångar = häri finns hinnbåggångarna
vestibulum = häri ligger hinnsäckarna
cochlea = snäckan
endolymfa = vätskan i hinnlabyrinten
perilymfa = vätskan mellan hinn- och benlabyrinten
utriculus, sacculus = hinnsäckar
ductus cochlearis = hinnan i snäckan, här finns sinnesceller
s.492 hinnbåggångarna = tre gångar placerade vinkelrätt mot varandra, vid acceleration/retardation
sätts vätskan i rörelse, sinnescellerna sitter nära hinnsäckarna, sitter som en vall= cupula
s.491 balanssinne i hinnsäckarna = cilier påverkas av en geleaktig massa med kristaller = otoliter,
som pga gravitationen tyngs ner när huvudet är böjt
s.490
s.493 snäckan
scala vestibuli fyllda med perilymfa börjar vi ovala fönstret, går till toppen
scala tympani fortsätter från toppen till runda fönstret
lamina basilaris = väggarna mellan scala vestibuli och tympani, vibrerar vid vågrörelse, gör så
hårceller stöter emot membrana tectorial ⇒ aktiverar sinnesceller
ju högre frekvens desto närmre runda fönstret aktiveras hårceller
ductus cochlea = rum med endolymfa, ej kontakt med de andra rummen
cortiska organet = lamina basilaris+hårceller+membrana tectorial