En minut i tolv nedrkningen fortstter

Vrlden str infr sin vrsta finanskris sedan 30-talet, kanske t o m den vrsta ngonsin. Slutsatsen r Mervyn Kings, chef fr Bank of England. Vrlden behver nu ndvndiga politiska beslut. I helgen avslutades G20-mtet i Paris fr finansministrar och centralbankschefer. Det blev ett mte utan konkreta resultat. Det var dock vntat. Syftet med mtet var istllet att kalibrera lnders stndpunkter i rdande krislge och underska mjligheterna att n politisk enighet kring problemlsningar. Men varje mtessekund r enormt viktig eftersom klockan r en minut i tolv. Om en vecka r det EU-toppmte, om knappt tre veckor G20-toppmte. D mste beslut fattas fr att undvika betydligt mrkare scenarier. Vrlden balanserar i skrivande stund ekonomiskt och finansiellt p en knivsegg, mellan politiska beslut som kan ge konstruktiva, trovrdiga och framtblickande globala lsningar eller beslut som blir kontraproduktiva och skapar lsningar. Att aktiemarknaden stiger och euron strks mot dollarn betyder att allt fler rknar med att det politiska systemet kommer att leverera. Helgens G20-mte visade med tydlighet ocks att trycket frn omvrldens ledare mot Euro-zonens stats- och regeringschefer r stort; utan er leverans hotar en global recession vrre n 2009. Utmaningarna r dock inte enbart kopplade till EU-17 och en varaktig skuldkrislsning fr Grekland och tekniker fr finansiering/rekapitalisering av europeiska stater/banker. Vrldens akuta problem handlar ocks om syrefattig global tillvxt, oacceptabelt hg arbetslshet inte minst fr vrldens ungdomar, alltfr hga privata och offentliga skuldberg i vst med i vissa fall konkursmssiga lnder, djupgende konkurrenskraftsproblem, svagheter i det globala finansiella systemet och en regleringsiver som i rdande makroekonomiska milj ltt kan utlsa kreditkontraktion, politisk bakbundenhet och volatila rvarupriser. Klimatfrgan och problem relaterade till ldrande befolkningar vljer vrlden att blunda fr just nu. Den globala ekonomiska tillvxten hmmas av bde kortoch lngsiktiga krafter. Oron kring Europas statsskuldskris pressar tillgngspriser, inklusive aktier, och fr hushll

SNDAG 16 OKTOBER 2011

och fretag att oroas fr framtiden. Det r negativt fr tillvxten. En frhoppningsvis snar och trovrdig lsning p Europas statsskuldskris och frnvaro av en okontrollerad kredittstramning r ndvndigt fr att undvika en recession som sprider sig ocks utanfr Europa men r tyvrr inget som minskar risken fr en mer utdragen lgkonjunktur. Skuldsanering fr svl stater som hushll i USA och Europa, som str fr ca 50 procent av vrldsekonomin, kommer att kosta i form av ekonomiskt tillvxt. Mnga vstlnders politiska system har genom svaga statsfinanser och rnteniver nra noll procent ett mycket begrnsat handlingsutrymme att n internationella verenskommelser. Samtidigt har den politiska rollen globaliserats; internationell politik sammanvvs med nationell politik p ett stt som varken politiker eller deras vljare r vana vid och som ltt ger utrymme fr missfrstnd om kommunikationen r dlig . Och besluten som ska tas, inte minst inom Euro-zonen, fr lngtgende konsekvenser t ex nr det gller samhllsstrukturer och inbegriper ocks omfrdelning av makt och fr drmed ocks en demokratisk dimension. Temat frn vr konjunkturrapport Nordic Outlook i augusti var att lget r allvarligt men inte omjligt om de rtta besluten fattas i nrtid. Tyvrr finns dock ingen efterlngtad quick-fix fr de problem som vstvrldens ekonomier byggt upp under mnga r, framfr allt de senaste 10-15 ren. Men fokus fr vrldens problemlsande och vad vi kan hoppas p kommer ut frn de nrmaste veckornas avgrande mten ligger p att reaktivera samarbetet inom G20, revisionalisera EU-17, skuldrekonstruera t ex Grekland och Portugal och bygga skyddsnt fr Spanien och Italien, skra stabiliteten i det globala finansiella systemet, gra de statsfinansiella sparprogrammen mer flexibla och underbyggda med bred politisk uppslutning och med kat fokus p arbetsmarknadspolitik, samt fortstta med lgrntepolitik. G20: Vrlden brottas med globala problem som krver globala lsningar. Internationella valutafonden IMF jobbar vidare med sin Action Plan, en lista ver kort- och lngsiktiga frslag p ekonomisk politik fr enskilda lnder

Veckans Tanke

som gr att vrlden tillsammans kan uppn hgre och mer balanserad ekonomisk tillvxt. Det stller dock krav p ett kat samspel mellan nationell och internationell politik och politikers frmga att frklara globaliseringens bde fr- och nackdelar fr det egna landets utveckling och politik. Tillvxtekonomier som t ex Kina, Indien, Brasilien och Ryssland kommer naturligt att spela en viktigare roll, speciellt om IMF nu ska strkas upp med nytt kapital fr att inrtta ett extra verktyg som kan ge ln till vstekonomier som fr tillflliga finansieringsproblem. Deras makt kar p bekostnad av USA och Europa. Det r intressant att notera att USA nyligen beslutade att senarelgga sin rapport om lnder som manipulerar sina valutakurser och drmed utgr ett hot mot USA:s ekonomi. Men uppenbarligen finns det ocks ett intresse frn tillvxtekonomierna att stlla upp med mer kapital enligt uttalanden frn helgens G20-mte. En IMF-fordran p ett skuldsatt land har drtill en hgre kreditstatus n en innehavd statsobligation, vilket minskar risken fr frluster vid eventuell statlig nedskrivning framver. EU-17: Eurozonens lnder behver utveckla och kommunicera en vision om vart valutaunionen r p vg. Under tyskt-franskt ledarskap utvecklas nu ett system fr att centralisera den ekonomisk-politiska styrningen och drmed krattas manegen ytterligare fr att skapa fiskal federalism och lgga grunden till den politiska unionen. Diskussionerna inom EU-17 verkar ocks rra sig i riktning mot att det ska rcka med majoritetsbeslut fr att kunna lna ut pengar till ett land, vilket innebr att mindre lnder inte ska ha mjlighet att p g a inrikespolitiska skl utnyttja lget. Men fr att undvika en politisk och demokratisk baksmlla br rimligen medborgarna var med i diskussionen kring dessa omvlvande samhllsfrndringar. Skuldrekonstruktion: EU-17 lgger fokus p att i frsta hand lsa likviditetsproblem fr enskilda stater. Den mest troliga vgen framt just nu r att a) med ett r tidigarelgga etableringen av den permanenta krismekanismen ESM som ska ha ett kapital p 700 miljarder (EFSF har i dag 440 miljarder), b) detta kapital anvnds av EFSF/ESM som skerhet fr motsvarande t ex 20-30 av den nyupplning som krislnder genomfr. Det skulle innebra ett skyddsnt med en muskelkraft p 2 5003 500 miljarder, vilket kan hjlpa ocks lnder som Italien och Spanien. Tidigare tankar att EFSF skulle, via ngon form av bankkonstruktion, f direktaccess till ECB verkar mindre trolig eftersom det tvingar ECB in i en roll som p ett onskat stt sammanvver statsskuldspolitik och penningpolitik. G20 liksom EU-17 visar nu ocks tydligt att tidigare avtal med banker om en ca 20 procentig nedskrivning av den grekiska skulden inte rcker utan bankerna kan tvingas f skriva ned med kanske 50-60 procent istllet. Tyvrr vljer nu politikerna rtt eller fel att frng verenskommelser som trffats med de stora bankerna, ett avtal som i juli av stats- och regerings-

cheferna beskrivs som helt unikt och begrnsat till bara Grekland. Detta avtalsbrott kan, som bl a ECB varnat fr, leda till minskat intresse frn investerare att kpa statsobligationer eftersom avtal ltt kan brytas av politikerna. Finansiell stabilitet: Potentiella likviditetsproblem hos finansinstitut kan hanteras av centralbankerna enskilt eller tillsammans. De besitter i princip obegrnsade mjligheter att tillhandahlla medel i svl nationell som utlndsk valuta. Ansvaret fr att lsa solvensproblem ligger dock p statlig niv. Drigenom mste staters finansieringsmjligheter skras upp t ex genom att kunna lna frn IMF eller regionala stdfonder som t ex EFSF. Sunda och rimliga regleringar och krav p bankerna hjlper till att trygga stabiliteten i det lngsiktiga perspektivet. Men det som hnder nu ger anledning till oro; kapitalkraven ska hjas och verkstllas inom en kort tidshorisont utan beaktande av kvardrjande svagheter i det finansiella systemet och en makroekonomisk milj som frsvagats och numera ocks omgrdas av nedtrisker fr tillvxt. Det finns rimliga politiska motiv att driva p processen men samtidigt utgr agerandet en risk fr den ekonomiska terhmtningen. Vrldsekonomin behver i dag lngsiktigt investeringskapital och det r inget som centralbankerna kan lsa genom kade likviditetsinjektioner. Det skapas bara genom lngsiktighet och tydlighet kring ekonomiska spelregler och minskad oskerhet kring framtiden. Flexibla sparprogram: Vstvrldens statsskulder fortstter att vxa och ligger nra eller har passerat 100 procent av BNP. Den kvardrjande hga arbetslsheten utgr nu ett vxande politiskt, socialt och ekonomiskt hot. Drfr r det rimligt med riktade och tidsbestmda stimulanstgrder kombinerat med lngsiktig besparingspolitik. Den inriktning som USA och Obama-administrationen valt r rimlig, men mter just nu orovckande stort politiskt motstnd vilket dessvrre signalerar att USA kan befinna sig i ekonomisk-politiskt beslutsvakuum de nrmaste tolv mnaderna fram till presidentvalet i november 2012. Lgrntepolitik: Trycket frblir stort p centralbankerna att uppfylla tv uppgifter: tillhandahlla likviditet i banksystemet och hlla rntan kvar p lg niv. Uppgiften kan lsas eftersom risken r lg att prisstabiliteten hotas eller att finansiella obalanser hller p att byggas upp. Nedrkningen fortstter. Toppmtena i nrtid fr ett historiskt avgrande inflytande p vad vi kan frvnta oss framver i form av global tillvxt, rntor, valutakurser och aktier. Aldrig tidigare har s mnga varit s beroende av s avgrande politiska beslut. Optimisten tror p resultat och politisk handlingskraft, realisten ser komplexiteten i problemen och efterdyningar av de beslut som fattas. Som sagt, det finns ingen quick-fix. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404