Facit till instuderingsfrgor kapitel 2 1) a. Stimulus betyder att vi fngar upp/registrerar ngot med vra fem sinnen i.

Syn ii. Hrsel iii. Smak iv. Lukt v. Knsel b. Respons betyder hur vi reagerar p det vi antingen ser, hr, smakar, luktar eller knner 2) a. Obetingad stimulus = vi registrerar ngot (t.ex mat) b. Obetingad respons = vi reagerar reflexmssigt. Det r inte inlrt. Att t.ex dregla vid mat r inte inlrt, utan en inbyggd reflex. c. Betingad stimulus = vi registrerar ett nytt stimuli (t.ex ringklocka) i samband med ett annat (t.ex mat) och gr kopplingen att de hnger ihop d. Betingad respons vi reagerar (t.ex dregla) eftersom vi vet att nr klockan ringer, s blir det mat. Detta r klassiskt betingning. Ringklocka = mat 3) Klassisk betingning r att vi associerar hndelser, ljud, lukter, smak, knsel, ljud med tidigare hndelser. T.ex har man kanske gtt p en ng och njutit av stillheten och ljudet av syrsor som spelar. Pltsligt blir man ormbiten! Detta skapar frsts en reaktion av rdsla, inget konstigt med det. Men det som r det intressanta r att nsta gng den hr personen hr en syrsa spela, kommer denne att f samma knsla av rdsla som vid ormbettet. Om vi skulle anvnda begreppen frn frga 2, skulle det frklaras s hr: a. Obetingad stimulus ormbett (i bakgrunden hr man syrsor spela) b. Obetingad respons rdsla (fr det r en naturlig reaktion att bli rdd fr ormbett) c. Betingad stimulus ljudet av syrsa d. Betingad respons rdsla (eftersom man pminns om den tidigare hndelsen) 4) a. Utslckning T.ex en hund sitter fint fr att den ska f hundgodis kommer inte sitta lika fint om den inte fr sitt hundgodis. Hunden har lrt sig att sitta fint r inte frknippat med godis. b. Betingning av andra graden Exemplet med ormbett c. Generalisering en person som har blivit utsatt fr brott av EN person med utlndsk bakgrund kommer att generalisera. Den personen har d lrt sig den felaktiga slutsatsen att ALLA invandrare kommer skada mig. Samma sak gller om man blivit utsatt fr brott av EN man. Man har lrt sig den felaktiga slutsatsen att ALLA mn kommer skada mig. d. Diskriminera t.ex gjorde Pavlov s att han ringde i olika typer av klockor, men bara vid en viss typ av klocka s fick hunden mat. Hunden fattade det efter ngra gnger och det var fst d den brjade dregla 5) Problemet med sidorna 28-30 r att man kan f bilden av att pavlovs forskning handlar om hundar och dr tar det stopp. Vad vi kan lra oss frn Pavlov r bland annat att vi kan frst

varfr mnniskor kan reagera s konstigt. Hur kan en mnniska reagera med rdsla vid ljudet av en syrsa? Hur kan en cklig svettig T-shirt f en mnniska att knna lugn, trygghet och behag? Det finns alltid en logisk frklaring! Vi kan ocks frst varfr mnniskor utvecklar fobier fr mrkliga saker som siffran fyra. Vi kan frst varfr svenskar r s trngsynta nr det gller invandrare. Framfr allt kan vi anvnda klassisk betingning till att programmera mnniskor. Vill vi ngot ont, kan vi enligt beteendeteori manipulera en hel befolkning, precis som i boken Du skna nya vrld. 6) Klassisk betingning innebr ju association. Det de vita rttorna som Albert frst tyckte om blev nu istllet hemska djur, eftersom de associeras med det otcka ljudet. Precis som din favoritrtt pltsligt blir din hatmltid om du skulle f magsjuka i samband med det. 7) Fenomentet kallas fr betingningskedja, men i boken kallas det fr generalisering. Genom klassisk betingning hade Albert inte bara frknippat vita rttor med obehagligt ljud, utan hela den hr upplevelsen smittade sig vidare p andra saker. Frgen vitt (eftersom rttorna var vita) associeras med ljudet, liksom vitt skgg, eller djurpls oavsett djurart. Varfr Albert reagerade s starkt r dremot svrare att frklara fr behaviorister. 8) Definitivt. Rdslan var s stark att Albert med strsta sannolikhet utvecklade en fobi fr alla nmnda saker. Fobier kommer ofta frn just tidigare upplevelser 9) Watson menade att alla barn som r normalbegvade kan bli vad som helst, bara de som formar barnen (frldrar och lrare) visste hur man anvnde sig av klassisk och instrumentell betingning. Det vet vi idag att det kan vi inte. 10) Skinner kom fram till att om man belnar (=frstrker) rttor p rtt stt, kan man forma deras beteende hur som helst. Skinner utgick frn att samma teori skulle kunna anvndas p mnniskor. 11) Frstrkning betyder att man antingen belnar eller straffar beteende fr att p s stt f en mnniska att antingen fortstta eller sluta med sitt beteende 12) a. Positiv frstrkning En form av belning. Vad som r belning r mycket individuellt. Vissa reagerar p pengar, vissa p berm. Klassens clown belnas med att fortstta med sitt beteende varje gng klassen skrattar. I experimentet med djur var det mat. Positiv frstrkning handlar om att belna s att ett nskat beteende ska terkomma. b. Negativ frstrkning Inte samma sak som straff!!! Negativ frstrkning innebr att ta bort det en mnniska lskar mest (t.ex tv-spel) nr man uppfr sig dligt och sedan ge det tillbaka (belna) nr beteendet har blivit bttre. Det r drfr frldrar ger utegngsfrbud, TV-frbud, indragen veckopeng, etxc

c. Straff Ngot obehagligt kommer att ske nr du gr fel. T.ex rfil, utskllning, skample, dumstrut, etc. Straff funkar bra fr att f folk att fatta att man har gjort fel, men det r vrdelst p att frklara vad som istllet r bra beteende. Vill vi fostra en mnniska, r drfr negativ frstrkning mycket bttre. 13) a. Omedelbar Vill man f en mnniska att fortstta eller upphra med ett beteende, r det viktigt att man fr respons (frstrkning) snabbt. Det fr bttre effekt d, t.ex att lrare snabbt ger er feedback p era arbeten. b. Oregelbunden Lotteri och TV-spel r mstare p detta. Man skapar ett TV-spel lagom svrt fr att man ska vilja fortstta spela, eller gr ett lotteri som det finns en rimlig chans att vinna p. Ibland belnas man, ibland inte, men tillrckligt ofta fr att gra det vrt att fortstta c. Kontinuerlig man fr frstrkning hela tiden. Kan vara bde bra och dligt. Lt sga att jag gav er berm oavsett vad ni gjorde, d skulle belningen tappa sitt vrde och d kommer det inte fungera i framtiden. 14) Shaping betyder att forma beteende med straff och belning (allts frstrkning). Tjejer r genier p detta eftersom de kan f killar att gra precis vad som helst. Hr har killar mycket att lra sig 15) Nej! De har lrt oss hur man kan forma beteende och varfr vi reagerar s som vi gr. Vi kan ocks bota fobier. Beteendeperspektivet var det ledande perspektivet under mnga r innan man insg att folk inte kan formas till vad som helst. Vi r inga marionettdockor. Nr forskare inom psykologi insg detta s dog all respekt som fanns fr dessa teorier. Beteendeperspektivet frblev allts bara en pusselbit till att frklara mnskligt beteende. 16) Beteendeterapi gr ut p att slcka ut reaktioner. Mycket effektivt vid fobier. Med sm steg kan man f folk att vga hlla i spindlar, ormar eller ge sig upp p hga hjder. 17) Se frga 15 men jag vill hr lgga till att beteendeperspektivet ftt kritik fr att man inte gr till roten med problemet. Man fixar endast symptomen, t.ex. hjdrdsla. Men har man tagit itu med ett problem som kanske r strre? Kanske hade Freud rtt i att vra fobier beror p mycket djupare problem? Svaret p denna frga r en filosofisk sdan. En del hller med behavioristerna, andra med Freud.