PM

2011-10-28 Anna Kinberg Batra Gruppledare (M)

Perspektiv p det parlamentariska lget

Inledning

Under den senaste tiden har det parlamentariska lget diskuterats i termer av bl.a. vgmstarroller. Resonemanget som fljer nedan syftar till att ge perspektiv p hur det parlamentariska lget faktiskt ser ut och hur styrkefrhllandena mellan regeringen och vriga partier ser ut.
En regering, f konflikter men flera olika sorters opposition

Av de totalt cirka 2100 besluten i avgjorda betnkanden och utltanden som riksdagen fattade under frra riksdagsret gick nrmare 99 procent alliansens vg (19 frluster av 2100 beslut). Mnga beslut avgrs i enighet, utan votering och/eller med breda majoriteter av olika slag. ven det faktum att alliansledamterna rstar likadant r en frutsttning fr att f igenom frslagen oavsett ngot av oppositionspartiernas agerande. S lnge alliansen hller ihop och samtliga oppositionspartier inte enas om motfrslag, gr regeringens frslag igenom i Sveriges riksdag och undantagen frn dessa r mycket f. Samtliga dessa situationer gr uttryck som vgmstarroller eller stdpartier irrelevanta, eftersom det i dessa fall inte spelar ngon roll hur ngot av oppositionspartierna rstar.
Vad r en vgmstare?

Nr ord som stdpartier eller vgmstare anvnds i debatten pstr ofta socialdemokrater i samma sammanhang att Sd skulle anvnda en sdan roll i nio av tio riksdagsbeslut. Det r dock nrmare ett fall av tio n nio fall av tio, dr Sd:s rstande har avgrande effekt. Fr att det ver huvud taget ska ha effekt hur Sverigedemokraterna rstar krvs att tv frutsttningar r uppfyllda: Det mste ha lagts och yrkats motfrslag samt begrts votering Det mste, i dessa voteringar, finnas ett enigt rdgrnt block som, om det fr std ven av Sverigedemokraterna, kan vinna en votering om alla agerar och rstar exakt likadant.

Under frra riksdagsret fanns dessa frutsttningar 235 gnger, det vill sga i endast 11 procent av alla beslut som fattades. Den siffran ligger nrmare en av tio n de nio av tio som ibland anvnds i debatten. I nio fall av tio spelade Sverigedemokraternas agerande sledes ingen roll alls fr Alliansen.
vriga oppositionspartiers agerande

I de 2100 besluten som fattades, var S och/eller Mp verens med Alliansen i 86 procent av fallen. Socialdemokraterna var verens med Alliansen i 81 procent av fallen och MP var ocks verens med Alliansen i 81 procent av fallen. I de 629 huvudvoteringarna, under riksdagsret 2010/11 rstade S och MP tillsammans vid 118 tillfllen p samma stt som Alliansen. S rstade ven med Alliansen vid 104 tillfllen d MP inte gjorde det. MP rstade ven med Alliansen vid 101 tillfllen d S inte gjorde det. Vid nio huvudvoteringar rstade samtliga riksdagspartier p samma stt.

Slutsatser

Hkan Juholt och andra som menar att Alliansen frlitar sig p Sverigedemokraterna i nio fall av tio har fel. Pstenden om vgmstarroller och stdrster vilseleder vljarna och frstorar Sverigedemokraternas inflytande ver politiken. En grundfrutsttning fr att Sverigedemokraterna verhuvudtaget ska f inflytande r ett enat rdgrnt alternativ, efter frhandlingar eller efter av andra skl samstmmigt agerande. Drfr har Socialdemokraterna ett stort ansvar fr vilket inflytande Sverigedemokraterna till slut fr. Alliansen lovade vljarna att inte gra oss beroende av Sverigedemokraterna och det lftet har vi hllit.
Referenser

Underlag frn Centralkansliet, Kammarkansliet kring antal fattade beslut riksmtet 2010/2011. Exceldokument Avgjorda betnkanden och utltanden 201011.xls . RUT pm (Dnr 2011:1168) Hur ofta har S och Mp rstat med Alliansen?