Tentamen med svar

Neuro/Rrelse, Sinne/Psyke

Johan ligger p soffan och lser Johan (52 r) r p semester med vnner i fjllen och vdret r frfrligt. Han r beredd p detta och har tagit med boken The Shrinking man av Richard Matheson. Han lgger sig p den hrda trsoffan i kket och brja lsa. Boken r fngslande och trots att han tidigare onda rygg nu brjar vrka alltmer ligger han kvar och lser hela dagen. Vid middagen berttar han fr sina vnner om boken och det frfrliga i att krympa 1/7 inch per dag. Mest p skmt bestmmer de sig fr att det nog r bst att de nsta dag mter sig bde p morgon och p kvllen fr att se hur det str till med dem. 1. Johan och hans kompisar upptcker att de r ngot kortare p kvllen. Vad beror denna lngdminskning p? (1 pong) Svar: Man r lngre p morgonen n p kvllen, och detta beror p att mellankotsdiskarna blir tunnare under dagens lopp pga vattenfrlust. 2. Vad heter den embryonala struktur som ger upphov till kotpelaren, nr ungefr under embryonalutvecklingen brjar utvecklingen av kotpelaren, och ur vilket groddblad uppstr den? (2 pong) Svar: Notochord, vecka 3, mesoderm

Johan (52 r) r p semester med vnner i fjllen och vdret r frfrligt. Han beredd p detta och har tagit med boken The Shrinking man. Richard Matheson. Han lgger sig p den hrda trsoffan i kket och brja lsa. Boken r fngslande och trots att han tidigare onda rygg nu brjar vrka alltmer ligger han kvar och lser hela dagen. Vid middagen berttar han om boken fr vnnerna och det frfrliga i att krympa 1/7 inch per dag. Mest p skmt bestmmer de sig fr att det nog r bst att de nsta dag mter sig bde p morgon och p kvllen fr att se hur det str till med dem.

Dagen drp har Johans ryggbesvr kat. Han kommer knappt ur sngen och sker akut p vrdcentralen dr du som vikarierande lkare trffar honom. Efter att du hrt sjukberttelsen undersker du hans rygg. 3. Kotpelaren har ett antal krkningar. Detta r helt normalt. Vad kallas dessa krkningar, var i kotpelaren finns respektive krkning, och hur skulle du beskriva respektive krkning? (3 pong) Svar: Hals- och lndlordos, thorakal- och sakralkyfos; lordos krkning framt, kyfos: krkning bakt. 4. Beskriv den anatomiska strukturen fr en typisk brstkota, en typisk halskota, respektive en typisk lndkota. (3 pong) Svar: En typisk brstkota knnetecknas av ett nedtriktat spinalutskott. Kotkroppen och tvrutskotten har ledytor mot revbenen. Halskotor har i motsats till detta ett horisontaltriktat spinalutskott, saknar ledytor, men har en ppning i tvrutskotten (foramen transversarium fr a. vertebralis). Lndkotor r grvre, har ett horisontalriktat spinalutskott, och saknar ledytor. 5. Hur finner du lget fr den fjrde lndkotans spinalutskott nr du undersker Johan? (1 pong) Svar: Man lgger hnderna p hft(tarm)benskammen och gr (med tummen) mot kotpelaren.

Johan (52 r) r p semester med vnner i fjllen och vdret r frfrligt. Han beredd p detta och har tagit med boken The Shrinking man. Richard Matheson. Han lgger sig p den hrda trsoffan i kket och brja lsa. Boken r fngslande och trots att han tidigare onda rygg nu brjar vrka alltmer ligger han kvar och lser hela dagen. Vid middagen berttar han om boken fr vnnerna och det frfrliga i att krympa 1/7 inch per dag. Mest p skmt bestmmer de sig fr att det nog r bst att de nsta dag mter sig bde p morgon och p kvllen fr att se hur det str till med dem. Dagen drp har Johans ryggbesvr kat. Han kommer knappt ur sngen och sker akut p vrdcentralen dr du har ett sommarvikariat. Efter att du hrt hans sjukberttelse undersker du hans rygg.

6. Smrta frmedlas av srskilda receptorceller. Vad kallas dessa? Beskriv ocks smrtsignalen vg frn receptorcellen till hjrnan. (3 pong) Svar: Receptorerna kallas nociceptorer. En somatosensorisk nerv gr frn nociceptorn in i ryggmrgen (stiger 1-2 segment) (Lissauers trakt) och kopplas om. Nsta nervcell r i tractus spinothalamicus och finns i den kontralaterala sidan av ryggmrgen; stiger upp till thalamus, och kopplas om till en tredje nerv, som gr till knselkortex. 7. Sensoriska kortex ligger i en av hjrnans vindlingar. Vad heter denna vindling (gyrus) och hur representeras kroppsytan i vindlingen? (3 pong) Svar: Sensoriska kortex ligger i gyrus postcentralis. Den har en somatotopisk organisation och varje kroppsdel motsvaras av en kortikal yta vars storlek korresponderar till receptorttheten i huden. 8. Vindlingen ligger i en av storhjrnans lober. Vilken lob? Vad heter de andra loberna? (2 pong) Svar: Gyrus postcentralis ligger i parietalloben (hjssloben). De andra loberna heter frontalloben (pannloben), temporalloben (tinningloben), och occipitalloben (nackloben)

Johan (52 r) r p semester med vnner i fjllen och vdret r frfrligt. Han beredd p detta och har tagit med boken The Shrinking man. Richard Matheson. Han lgger sig p den hrda trsoffan i kket och brja lsa. Boken r fngslande och trots att han tidigare onda rygg nu brjar vrka alltmer ligger han kvar och lser hela dagen. Vid middagen berttar han om boken fr vnnerna och det frfrliga i att krympa 1/7 inch per dag. Mest p skmt bestmmer de sig fr att det nog r bst att de nsta dag mter sig bde p morgon och p kvllen fr att se hur det str till med dem.
Dagen drp har Johans ryggbesvr kat. Han kommer knappt ur sngen och sker akut p vrdcentralen dr du har ett sommarvikariat. Efter att du hrt hans sjukberttelse undersker du hans rygg.

D Johan berttar att det knns som att smrtan ibland strlar frn ryggen ner i benen vcker det tanken hos dig att hans ryggproblem skulle kunna beror p en nervpverkan. 9. Beskriv de somatomotoriska och somatosensoriska nervbanornas anatomiska delar och frlopp i anslutning till ett ryggmrgssegment. (4 pong) Svar: Somatomotornervsrtterna (radix) utgr frn ryggmrgens framhorn och delar sig i en frmre och en bakre gren (ramus anterior resp. posterior) till musklerna p kroppens framsida resp. ryggmusklerna. Somatosensoriska nerver gr in i ryggmrgens bakhorn (frmre gren frn huden p kroppens framsida, bakre gren frn huden p ryggen); grenarna gr ihop till en nervrot; p denna nervrot, utanfr ryggmrgen ligger spinalganglionet. 10. P en rntgenbild av ryggmrgen ser man gr och vit substans. Vad bestr den gr och vita substansen av? (2 pong) Svar: Gr substans bestr av dendriter, cellkroppar och omyeliniserade axoner, vit substans av myeliniserade axoner. 11. I niv med vilken kota slutar ryggmrgen hos en vuxen? (1 pong) Svar: L1 (L1-L2)

Petter har spelat fotboll Petter, en 20-rig fotbollsspelare,blir tvungen att avbryta mitt i en match d han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. Nr du som laglkare trffar honom r han stel i nacken och har ont och svrt att lyfta hger arm. 1. Vilken muskel anvnds huvudsakligen fr att vrida huvudet t vnster? (1 pong) Svar: m. sternocleidomastoideus dx (m tarpezius dx, mm scalenii dx) 2. Vilken muskel behvs (huvudsakligen) fr att lyft hger arm rakt upp och framt? (1 pong) Svar: m. Deltoideus dx (m pectoralis major, m caracobrachialis, m biceps brachi alla dx) 3. I vilken led sker rotationen av huvudet? (1 pong) Svar: i atlantoaxialleden (mellan C1 och C2)

4. Atlantoaxialleden r en synovialled. Beskriv den principiella anatomiska uppbyggnaden av en synovialled. (3 pong) Svar: I en synovialled finns normalt tv ben-ndar, tckta med ledbrosk. Mellan benen finns en ledhla, och dri finns ledvtska. Ledhlan begrnsas av ledkapseln och innehller synovialvtska. Ledkapseln frstrks vanligtvis av ligament.

Petter en 20-rig fotbollsspelare, r tvungen att avbryta mitt i en match d han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. Nr du som laglkare trffar honom r han stel i nacken och har ont och svrt att lyfta hger arm.

Efter att du underskt Petter blir ni sittande vid sida av planen. Matchen r inte srskilt fngslande och du ser att Petter ser grubblande ut. Han sger ngra ord som gr att du frstr att han oroar sig fr att han nu haft upprepade muskelskador. I lugnande syfta brjar du prata med honom om den normala muskelfunktionen. 5. Skelettmuskelcellen r p mikroskopisk niv uppbyggda av repeterande enheter. Vad kallas dessa enheter, hur stora r enheterna ungefr? I mikroskopet ser man omvxlande ljusa och mrka band. Frklara varfr det ser ut s? (3 pong) Svar: Enheterna heter sarkomerer. En sarkomer r omkring 2 m lng. Sarkomeren avgrnsas av tv Z-linjer. Frn Z-linjerna utgr aktintrdarna, i sarkomerens mitt ligger myosinfilamenten. P mse sidor om Z-linjen (i sarkomerens periferi) finns sledes ett omrde dr det bara finns aktin. Detta omrde kallas I-bandet. I sarkomerens mitt finns ett omrde dr det finns myosin, med eller utan aktin: A-bandet. 6. Skelettmuskelcellen aktiveras av en motorisk nerv. Beskriv hur nervsignalen fortleds frn nervcellskroppen till synapsen. Frklara ocks varfr signalen i nerven endast gr i en riktning? (4 pong) Svar: Nervsignalen r baserad p jonstrmmar: inflde av Na+-joner, utflde av K+-joner. Detta ger upphov till en aktionspotential (AP) , som hoppar frn den ena Ranvierska noden till nsta (saltatorisk fortledning). AP bestr av en depolarisering, fljt av repolarisering och hyperpolarisering. Under slutet av AP har den frst en absolut och sedan en relativ refraktrperiod. Under den absoluta refraktrperioden kan ingen ny aktionspotential sttas upp, vilket leder till att AP endast kan spridas till mer distalt belgna Ranvierska noder och drmed endast frn nervcellskroppen till den neuromuskulra synapsen.

Petter en 20-rig fotbollsspelare, r tvungen att avbryta mitt i en match d han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. Nr du som laglkare trffar honom r han stel i nacken och har ont och svrt att lyfta hger arm.

Skelettmuskelcellen bestr av repeterande enheter, sarkomerer. En sarkomer avgrnsas av Z-linjer och innehller strikt organiserade aktin- och myosinfilament.
Petter som vill utbilda sig till sjukgymnast r intresserad nerv-muskelfunktionen och passar p att frga dig om hur de tv komponenterna samarbetar och ur muskelkraften egentligen uppkommer.

Aktionspotentialen (AP) fortleds i den myeliniserade nerven saltatoriskt, dvs hoppar frn nod till nod. AP kan endast g i riktning frn nervcellskroppen till muskeln d den absoluta refraktrperioden omjliggr att AP aktiverar en nod som den just passerat. 7. Beskriv hur den neuromuskulra synapsen r uppbyggd, och hur signalen verfrs frn nervcellens ndstycke till muskelcellen. Vilken neurotransmittor ansvarar fr verfringen av signalen? (4 pong) Svar: En neuromuskulr synaps bestr av ett presynaptiskt membran (nervcellen), en synaptisk spalt, och en postsynaptisk membran (muskelcellen). Nr aktionspotentialen nr ndstycket leder detta till ett inflde av Ca2+-joner. Detta inflde frorsakar att de synaptiska vesiklarna lossnar frn cellskelettet och beger sig till det presynaptiska membranet. Dr fuserar vesiklarna med membranet, vilket leder till exocytos av neurotransmittorn (acetylkolin). Acetylkolin binder till acetylkolinreceptorer p det postsynaptiska membranet. 8. Beskriv hur exciteringen av muskelcellen leder till kontraktionen. (3 pong) Svar: Nr acetylkolin binder till receptorn, leder detta till depolarisering av muskelcellen (inflde av Na+-joner). Depolariseringen sprider sig ver muskelcellens cellmembran. Detta leder till att Ca2+-joner lmnar det sarkoplasmatiska retikulet. Ca2+ binder till troponin, vilket gr att aktin kan binda till myosin och muskeln kontraherar.

Petter en 20-rig fotbollsspelare, r tvungen att avbryta mitt i en match d han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. Nr du som laglkare trffar honom r han stel i nacken och har ont och svrt att lyfta hger arm. Efter att du underskt Petter blir ni sittande vid sida av planen. Matchen r inte srskilt fngslande och du ser att Petter ser grubblande ut. Han sger ngra ord som gr att du frstr att han oroar sig fr att han nu haft upprepade muskelskador. I lugnande syfta brjar du prata med honom om den normala muskelfunktionen. Skelettmuskelcellen bestr av repeterande enheter, sarkomerer. En sarkomer avgrnsas av Z-linjer och innehller strikt organiserade aktin- och myosinfilament. Aktionspotentialen (AP) fortleds i den myeliniserade nerven saltatoriskt, dvs hoppar frn nod till nod. AP kan endast g i riktning frn nervcellskroppen till muskeln d den absoluta refraktrperioden omjliggr att AP aktiverar en nod som den just passerat.

Den neuromuskulra synapsen bestr av en pre- och en postsynaptisk del. Nr AP nr den presynaptiska delen (nervndslutet) fristts acetylkolin som diffunderar till den postsynaptiska delen (muskelndplattan) och aktiverar receptorerna, vilket ger en AP i membranet som i sin tur leder till att de kontraktila elementen aktiveras 9. Beskriv de tv mekanismerna fr hur kraftutveckling i en muskel kas. (2 pong) Svar: Kraftutvecklingen kas dels genom kad fyrningsfrekvens i enskilda motoriska enheter, dels genom rekrytering av nya motoriska enheter. 10. Nr man kliniskt testar Achillesreflexen genom att sl p senan fr man en kontraktion av vadmuskulaturen. Beskriv frloppet frn slag till kontraktion. (3 pong) Svar: Slaget ger mekanisk utdragning av muskelspolarna i vadmusklerna, vilket leder till kad fyrningsfrekvens i muskelspolens Ia afferenter. Ia-afferenterna aktiverar sedan monosynaptiskt alfa-motorneuronen som i sin tur ger muskelkontraktionen.

10

Maria tittar p skrckfilm Efter ytterligare en vecka p lkarutbildningen med basgruppsfall och frelsningar r det ntligen fredag. Efter att ha varit och trnat och drefter tit middag s orkar Maria (22 r) inget annat n att stta p en film. Klockan r redan ganska mycket och Maria har hunnit att bli ganska trtt innan filmen stter igng. 12. Vilket eller vilka omrden i hjrnan r inblandade i vakenhetsregleringen? (2 pong) Svar: Formatio reticularis i mesencephalon och posteriora delen av hypothalamus kar vakenheten medan anteriora delen av hypothalamus minskar vakenheten. Nucleus suprachiasmaticus har en central roll i dygnsvariationen via utsndringen av melatonin frn tallkottkrteln (epifysen, corpus pineale).

13. Vilka neurotransmittorer r srskilt viktiga i vakenhetsregleringen? (2 pong) Svar: Noradrenalin, serotonin och GABA anses vara viktigast. I regleringen deltar ven dopamin och acetylcholin.

11

Efter ytterligare en vecka p lkarutbildningen med basgruppsfall och frelsningar r det ntligen fredag. Efter att ha varit och trnat och drefter tit middag s orkar Maria (22 r) inget annat n att stta p en film. Klockan r redan ganska mycket och Maria har hunnit att bli ganska trtt innan filmen stter igng.

Tack vare CocaCola kan Maria nd hlla sig vaken och stter i gng filmen, som till en brjan r lugn och stilla. Maria knner sig helt avslappnad men ocks ganska dsig, kanske p grund av det sena intaget av mycket mat. 14. Vilken del av det autonoma nervsystemet r inkopplat nr vi r avslappnade? Beskriv kortfattat vriga effekter vid en aktivering av denna del av det autonoma nervsystemet. (3 pong) Svar: Parasympatiska nervsystemet. Parasympatikus r verksamt efter en stor mltid d energideperna skall lagras upp, det vill sga rest-and-digest. Exempel p andra effekter som sker vid en aktivering av det parasympatiska nervsystemet r kad salivering, kontraktion av pupillen, bronkkonstriktion, minskad hjrtverksamhet, snkt blodtryck samt en stimulering av matspjlkning och tarmmotorik.

12

15. Beskriv kortfattat uppbyggnaden av det autonoma nervsystemets parasympatiska del med avseende p (a) anatomi (b) receptorer och transmittorsubstanser. (3 pong) Svar: a) Parasympatikus har lnga preganglionra fibrer och korta postganglionra fibrer. De preganglionra utgr huvudsakligen frn medullra (hjrnstammen) och sakrala delar. (b) I synapsen mellan preoch post-ganglionra fibrer fristts acetylkolin som binder till nikotinerga receptorer. Frn postganglionra fibrer fristts acetylkolin till mlorganens muskarina receptorer.

13

Efter ytterligare en vecka p lkarutbildningen med basgruppsfall och frelsningar r det ntligen fredag. Efter att ha varit och trnat och drefter tit middag s orkar Maria (22 r) inget annat n att stta p en film. Klockan r redan ganska mycket och Maria har hunnit att bli ganska trtt innan filmen stter igng. Tack vare CocaCola kan Maria nd hlla sig vaken och stter i gng filmen, som till en brjan r lugn och stilla. Maria knner sig helt avslappnad men ocks ganska dsig, kanske p grund av det sena intaget av mat.

Filmen brjar bli alltmera spnnande och Marias vakenhetsniv kar. Maria tittar nu intensivt p den vlregisserade filmen fr att kunna ta del av det ganska komplicerade hndelsefrloppet. 16. Vilka muskler och kranialnerver r associerade med gat och dess rrelser? (2 pong) Svar: N. oculumotorius, n. trochlearis och n. abducens. Rrelser sker genom de raka och sneda extraokulra musklerna.

17. I vilken del av nthinnan finns hgsta upplsningen vad avser frger och detaljer. Frklara varfr! (2 pong) Svar: I makula (gula flcken) finns frgknsliga tappar med hg densitet. Tappar r knsliga fr rda, grna eller bl vglngder och ger upphov till dessa kontraster samt till frnimmelser av vriga frgupplevelser.

18. Beskriv synbanorna (med ord eller i figur) och ange i vilken del av cortex som informationen frn de bda gonen sammansmlter och ger upphov till perception. (3 pong) Svar: Relevant syninformation omvandlas av fotoreceptorer till elektriska signaler och frs via n. opticus till de latera geniculatkropparna (knveckskrnor, LGN). Vid chiasmat sker verkorsning av axoner s att varje ga stadkommer bde ipsi- och kontralaterala projektioner (benmns optic tract). I LGN skapas synaptiska kopplingar fr frsta gngen utanfr gat till interneuron, vilka i sin tur projicerar upp till cortex. Projektionen kallas optic radiation, vilken r parig (utgr frn varsin LGN), och nerver i denna gr synapser i cortexarea V1 (Brodmanns area). I denna area sammansmlter information frn bda gonen.

19. Med synen vi kan urskilja frg och akromatiska kontraster i omgivningen, det vill sga att upplsningen (acuity) r hg. Graden av upplsning baseras teoretiskt p storleken av en sinnescells receptorflt. Hur pverkas upplsningen av receptorfltens storlek hos sinnescellerna och nmn ngon del av kroppen dr knselcellernas receptorflt r sm? (2 pong).

14

Svar: Sinnesceller med litet receptorflt ger bttre upplsning. Sdana sinnesceller finns till exempel p fingertopparna och lpparna.

15

Efter ytterligare en vecka p lkarutbildningen med basgruppsfall och frelsningar r det ntligen fredag. Efter att ha varit och trnat och drefter tit middag s orkar Maria (22 r) inget annat n att stta p en film. Klockan r redan ganska mycket och Maria har hunnit att bli ganska trtt innan filmen stter igng. Tack vare CocaCola kan Maria nd hlla sig vaken och stter i gng filmen, som till en brjan r lugn och stilla. Maria knner sig helt avslappnad men ocks ganska dsig, kanske p grund av det sena intaget av mat. Filmen brjar bli alltmera spnnande och Marias vakenhetsniv kar. Maria tittar nu intensivt p den vlregisserade filmen fr att kunna ta del av det ganska komplicerade hndelsefrloppet.

Nu brjar filmen bli riktigt otck och Maria reagerar med hjrtklappning, kad andningsfrekvens och ltt kallsvettning. 20. Vilken del av det autonoma nervsystemet r det som skapar dessa reaktioner? (1 pong) Svar: Sympatiska nervsystemet.

16

21. Det autonoma nervsystemets sympatiska del reglerar bland annat hjrtats aktivitet vid stress. Beskriv denna del med avseende p (a) anatomi (b) receptorer och transmittorsubstanser. (3 pong) Svar: (a) Sympatikus har korta preganglionra fibrer, vilka utgr thorakalt och lumbalt samt lnga postganglionra fibrer till mlorgan. (b) I synaps mellan pre- och post-ganglionra fibrer fristts acetylkolin som binder till nikotinerga receceptorer. I synaps mellan postganglionra fibrer och mlorgan fristts noradrenalin som binder till adrenerga receptorer.

22. Vilket huvudsakligt hormon fristts i samband med skrck och hur sker regleringen av denna fristtning? (2 pong) Svar: Adrenalin. Fristtning frn postganglionra celler i binjuren direkt ut i blodet. Denna fristtning regleras av hypofysen som i sin tur regleras av hypothalamus och amygdala.

17

Nermina ker tg ven om det r mycket stimulerande att studera medicin i rebro, r det trevligt att ibland resa hrifrn och hlsa p vnner. Nermina har planerat resan i god tid och ftt tag i billiga tgbiljetter, s det r bara att sitta ner och njuta av ledigheten. Det senaste temat handlade om sinnesorganen och hjrnan och Nermina brjar fundera p hur den komplexa neurobiologin kan hrledas till vardagliga upplevelser. Till att brja med s knner Nermina accelerationen nr tget startar frn stationen.

1. Vilken del av innerrat reagerar p en rtlinjig acceleration? Vilken typ av sinnesceller frmedlar denna acceleration? (2 pong) Svar: Hinnsckarna (otolithorganen utriculus och sacculus) i vestibularorganet. Hrceller som r mekanoreceptorer.

18

2. Hinnsckarna frmedlar linjr acceleration och r en del av vestibularorganet. Beskriv vestibularorganets uppbyggnad och hur det reagerar p huvudets rrelser. Vilken kranialnerv leder den afferenta informationen? (4 pong) Svar: Vestibularorganet r parigt och placerat i hger och vnster tinningsben, och bestr av de tre bggngarna samt hinnsckarna (otolithorganen). Bggngarna orienteras i tre riktningar (x-, y- och z-led) och knner av huvudnickningar/rotation. Bggngarna har frtjockningar (ampulla), i vilka sinnescellerna r placerade. Hinnsckarna, som ocks innehller sinnesceller, r blsaktiga bildningar dr bggngarnas ndstycken mts. Bde bggngar och hinnsckarna innehller vtska (endolymfa) som kan sttas i rrelse, och endolymfan har i uppgift att pverka sinnescellernas (hrcellernas) cilium vid huvudrotation eller acceleration. Afferent information gr via kranialnerv VIII (n. vestibulocochlearis).

19

ven om det r mycket stimulerande att studera medicin i rebro, r det trevligt att ibland resa hrifrn och hlsa p vnner. Nermina har planerat resan i god tid och ftt tag i billiga tgbiljetter, s det r bara att sitta ner och njuta av ledigheten. Det senaste temat handlade om sinnesorganen och hjrnan och Nermina brjar fundera p hur den komplexa neurobiologin kan hrledas till vardagliga upplevelser. Till att brja med s knner Nermina accelerationen nr tget startar frn stationen.

Resan r ganska lng och Nermina vill nu koppla av och lsa romanen P spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. I denna bok beskrivs hur huvudpersonens barndomsminnen kommer upp d han ter Madeleinekakor och dricker te.

3. Var terfinns de sinnesceller som frmedlar lukt- respektive smakfrnimmelser? Vilken typ av sinnesceller r detta? Vilka kranialnerver leder den afferenta informationen? Vad kan hnda d en kemoreceptor utstts fr stimulering under en lngre tid och vilka mekanismer finns som motverkar detta? (4 pong) Svar: Sinnescellerna r kemoreceptorer som finns i nshlans tak samt p tungan, ofta grupperade i srskilda strukturer. Kranialnerv I (n. olfactorius), VII (n. facialis) och IX (n. glosso-pharyngeus). Kemoreceptorer kan adaptera p lngvarigt stimuli, vilket kan vara skadligt fr organismen. Detta undviks genom att luften i nshlan byts ut hela tiden, och att saliven skljer ut smakmolekyler.

4. Luktfrnimmelser r sammankopplade med minnesassociationer och emotioner som kan hrstamma frn barndomsren. Ange till vilken del av hjrnan som den afferenta luktinformationen leds. Vilka vriga delar av hjrnan r inblandade i sdana minnesassociationer och emotioner? (4 pong) Svar: Luktinformation leds direkt till frontalloben och till mediala delar av tinningloben. vriga delar som r inblandade r limbiska systemet med sina huvuddelar hippocampus, fornix och amygdala samt thalamus och hypothalamus.

5. Kemo- och mekanoreceptorer r sinnesceller, och har det gemensamt att de reagerar med en graderad potential (receptorpotential i vissa bcker) p adekvat stimulus. Hur frndras potentialen p ett svagt respektive ett starkt stimuli? (2 pong) Svar: Lg amplitud respektive hg amplitud.

20

ven om det r mycket stimulerande att studera medicin i rebro, r det trevligt att ibland resa hrifrn och hlsa p vnner. Nermina har planerat resan i god tid och ftt tag i billiga tgbiljetter, s det r bara att sitta ner och njuta av ledigheten. Det senaste temat handlade om sinnesorganen och hjrnan och Nermina brjar fundera p hur den komplexa neurobiologin kan hrledas till vardagliga upplevelser. Till att brja med s knner Nermina accelerationen nr tget startar frn stationen. Resan r ganska lng och Nermina vill nu koppla av och lsa romanen P spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. I denna bok beskrivs hur huvudpersonens barndomsminnen kommer upp d han ter Madeleinekakor och dricker te. Tack vare vestibularorganet och hinnsckarna i synnerhet, s knner Nermina nr tget acceleration d det startar frn stationen. Romanpersonen som Nermina lser om fr minnesassociationer via luktstimuli, vilka aktiverar kemoreceptorer. Afferent information leds via olfaktorius till limbiska systemet i vilket minnen skapas/lagras.

Nermina r djupt koncentrerad i boken s tiden gr snabbt. Efter en lngre tids kande blir Nermina emellertid sugen p fika och beger sig till restaurangvagnen fr att kpa kaffe och en kaka.

6. Sockersug r ett uttryck fr belningssystemets funktion. Vad innebr belning i detta avseende? Beskriv kortfattat hur belningssystemet fungerar? Vilka r de huvudsakliga strukturer och transmittorer som r inblandade? (4 pong) Svar: Belning syftar p mekanismer som har positiv frstrkning som effekt. Detta kan induceras av endogena faktorer ssom fysisk trning liksom av exogena stimuli ssom lkemedel eller droger. Dessa faktorer fristter endogena opioider (endorfiner/enkefaliner) som hmmar GABA-neuron som normalt hmmar dopaminerga banor som utgr frn ventrala tegmentum och som innerverar nucleus accumbens. Detta resulterar i en dopaminkning i nucleus accumbens vilket skapar eufori och vllust. Drtill finns ett ett annat opioidsystem som via dynorfin skapar motsatt effekt. Normalt befinner sig dessa bda system i balans. Vid drogberoende har detta system kommit i obalans vilket skapar en dysfori som bara kan hvas genom frnyat drogintag.

21

ven om det r mycket stimulerande att studera medicin i rebro, r det trevligt att ibland resa hrifrn och hlsa p vnner. Nermina har planerat resan i god tid och ftt tag i billiga tgbiljetter, s det r bara att sitta ner och njuta av ledigheten. Det senaste temat handlade om sinnesorganen och hjrnan och Nermina brjar fundera p hur den komplexa neurobiologin kan hrledas till vardagliga upplevelser. Till att brja med s knner Nermina accelerationen nr tget startar frn stationen. Resan r ganska lng och Nermina vill nu koppla av och lsa romanen P spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. I denna bok beskrivs hur huvudpersonens barndomsminnen kommer upp d han ter Madeleinekakor och dricker te. Tack vare vestibularorganet och hinnsckarna i synnerhet, s knner Nermina nr tget acceleration d det startar frn stationen. Romanpersonen som Nermina lser om fr minnesassociationer via luktstimuli, vilka aktiverar kemoreceptorer. Afferent information leds via olfaktorius till limbiska systemet i vilket minnen skapas/lagras. Nermina r djupt koncentrerad i boken s tiden gr snabbt. Efter en lngre tids kande blir Nermina emellertid sugen p fika och beger sig till restaurangvagnen fr att kpa kaffe och en kaka. Nermina vet att n. accumbens samt att transmittorerna dopamin och GABA r inblandade.

Nermina tervnder till sitt lsande och funderar p om man kan pverkas av en litterr text. Man kan f behagliga knslor svl som att man kan bli illa berrd. Nermina kommer att tnka p ett PBL-fall som beskrev traumatiska hndelser och hur emotionsregleringen pverkar effekten av sdana hndelser.

7. Redogr kortfattat fr emotionsregleringens struktur och funktion (5 pong) Svar: Emotionsreglering syftar p processer fr frndring av vrt emotionella tillstnd. Emotioner uttrycks i domnerna upplevelse, beteende och fysiologi. De utlses genom sinnesinformationer via thalamus till limbiska systemet. Amygdala r srskilt viktigt vid hot. Frn limbiska systemet signaleras till autonoma nervsystemet och hormonellt via hypothalamus-hypofys. Dessutom gr informationen vidare till kortikala strukturer dr exekutiva funktioner och beslutsfattande sker. Hr sker en kognitiv tolkning som terkopplas till limbiska systemet dr den emotionella reaktionen regleras.

22