Laborationer Fysik A

Lab 3 Enkla energiberkningar

Stationslab, utfr uppgifterna i valfri ordning. Skriv laborationsrapport, enligt instruktionen (se nedan), anvnd dator. Rapporterna r betygsgrundande och ska drfr lmnas in enskilt, trots att arbetet sker i grupper. Inlmning senast en vecka efter laborationstillfllet. Sent inlmnade rapporter rttas i mn av tid (kan innebra att de inte rttas denna termin).

1) Studsa ngon av bollarna. Berkna energifrlusten vid studsen uttryckt i joule. Berkna bollens stttal. Stttalet r kvoten mellan energin efter och fre stten. Jmfr eventuellt flera bollar. Material: linjal, bollar 2) Testa hur stor effekt du kan utveckla nr du springer uppfr en trappa. Klarar du att komma upp i en hstkraft? (Anvnd trapphuset, mt strckorna p lmpligt vis) Material: klocka, linjal 3) Testa hur stor effekt du kan utveckla vid en snabb start. Tnk efter vad du behver veta och utfr sedan frsket. Material: klocka, mttband (30 m) Nedanstende frgor besvaras utanfr laborationen och ska allts inte vara med i rapporten utan lmnas i p lsblad, vid labtillfllet. Anvnd vntetid mellan laborationerna fr att besvara frgorna. Kunskaper frn fregende kapitel behvs. Liksom information frn Energikapitlet. Dessa frgor kommer vi att terkomma till i slutat av kapitlet. a. Vad kan en fysiker mena med det gamla talesttet There is no such thing as a free lunch? b. Vad r det som avgr hur ont man fr nr man slr i olika saker? Jmfr till exempel en madrass och en tegelvgg. c. Gr det r ngon energi om man gr p plan mark? d. Hur kan gassulor i joggingskor minska skador p fotleder, knn och rygg? Frklara med hjlp av fysikaliska principer. e. Varfr drar bilar mer bensin vid stadskrning n vid landsvgskrning, trots att luftmotstndet r mycket strre vid hga hastigheter? f. P cirkus anvnder man ofta en gungbrda p s stt at en liten tjej (50 kg) str p ena ndan av brdan och s hoppar tv stora mn (150 kg) frn tre meters hjd ner p brdans andra nde. Spelar lngden p gungbrdan ngon roll fr hur hgt tjejen flyger?

Laborationer Fysik A

Laborationsrapport
Ngra rd vid rapportskrivning
Frsta sidan
P frsta sidan ska det finnas: Namnet p laborationen. Namnet ska ge en tydlig bild av laborationen. Ditt namn. Namnet p andra elever i din grupp om du inte laborerade sjlv. Din handledares namn. Din skolas namn. Datum. Det r ocks trevligt med en bild som anknyter till laborationen.

Sammanfattning
Ngra f rader dr du beskriver vad laborationen gick ut p och vad ni fick fr resultat. Sammanfattningen r till fr att andra fysiker snabbt ska kunna se om din rapport r intressant fr deras eget arbete. Sammanfattningen skriver man sist, men placerar den frst s att den ska vara ltt att hitta. Den br inte vara mer n ca 6 rader.

Inledning
Hr beskriver du syftet med laborationen. Vad r det du vill underska och varfr? Du ska inte skriva att det r fr att din lrare har sagt s, utan frsk tnka efter varfr laborationen r intressant.

Utfrande
Under rubriken utfrande redovisar du vilken materiel som anvnds och hur laborationen har genomfrts. Hr kan sm skisser eller andra bilder vara bra fr att lsaren lttare ska frst hur laborationen har gtt till. Alla bilder ska ha en frklarande bildtext. Om du inte ritat bilderna sjlv ska du ange kllan till bilden.

Resultat
Hr redovisar du de resultat du har ftt fram. Om det r mtvrden s ska de oftast redovisas i bde tabeller och diagram. Mnniskan har ltt att se samband i bilder vilket gr att diagram ofta r ett bra stt att upptcka matematiska samband mellan mtvrden. Gr sen regressionsanalys och frsk bestmma ett matematiskt samband mellan de ingende variablerna. Du ska ocks gra en ordentlig feluppskattning, dr du bedmer felet fr respektive mtvrden och ven undersker hur det pverkar slutresultatet. Berkna det maximala och minimala vrdet. Ls mer om hur man gr en feluppskattning p sidan 17 i lroboken.

Laborationer Fysik A
Diskussion
Diskussionen r den viktigaste delen av rapporten. Hr ska du diskutera dina resultat och din feluppskattning och frska dra slutsatser om vad du kommit fram till. Det r hr du ska f lsaren att verkligen frst vad laborationen har gtt ut p och vilket resultat du har kommit fram till. Frsk ven komma med frslag p frbttringar av laborationen. Exempel: Man skulle kunna gra flera mtningar, anvnda andra mtinstrument, smrja stngen fr att minska friktionsfrlusterna, utfra frsket i vakuum fr att f bort luftmotstndets inverkan osv. Hur skulle man kunna g vidare med underskningen? Har den vckt nya frgor som man skulle kunna underska? Exempel: Vad hnder om man byter till trdar av andra material? Hur frndras fjderkraften nr fjdern dras ut vldigt lngt? Vilken densitet har olika trslag? I diskussionen kan det ocks vara bra att jmfra med resultat som andra forskare ftt. Man kan antingen jmfra med andra rapporter eller med den befintliga fysikteorin. Det r viktigt att komma ihg att experiment kan frkasta en fysikalisk teori, men att en fysikalisk teori aldrig kan frkasta ett experiment. Nr man jmfr fysikteori med experimentella mtvrden r det viktigt att man tar hnsyn till de mtfel som finns i experimentet.

Kllfrteckning
Hr redovisar du en lista ver de kllor du har anvnt. Om du inte hnvisar till andra kllor s utgr den hr rubriken. Exempel: Fysikens historia, Josefine Pettersson, Gleerups frlag 2003 Viktiga fysikfrsk, Karin Munter, Neros frlag 2001

Laborationer Fysik A

Betygskriterier
Kriterier fr betyget Godknt
Eleven anvnder infrda fysikaliska definitioner, storheter, begrepp och modeller fr att beskriva freteelser och fysikaliska frlopp. Eleven deltar i planering och genomfr laborationer efter instruktioner. Eleven utfr berkningar i problemstllningar av rutinkaraktr. Eleven visar genom exempel hur fysikaliska begrepp anvnds vid beskrivning av vardagliga sammanhang. Eleven ger exempel p hur kunskaper frn fysiken bidrar till en naturvetenskaplig vrldsbild. Eleven redovisar sina arbeten och medverkar i att tolka resultat och formulera slutsatser.

Kriterier fr betyget Vl godknt

Eleven redogr fr innebrden av infrda fysikaliska storheter, begrepp och modeller och tillmpar dessa kunskaper fr att tolka och frutsga iakttagelser i omvrlden och fr att utfra berkningar. Eleven medverkar vid val av metod och utformning av experimentella underskningar. Eleven bearbetar och utvrderar erhllna resultat utifrn teorier och stllda hypoteser. Eleven tillmpar fysikaliska begrepp och samband i vardagliga och vetenskapliga sammanhang. Eleven beskriver fysikens utveckling och hur denna har bidragit till att forma en naturvetenskaplig vrldsbild.

Kriterier fr betyget Mycket vl godknt

Eleven tillmpar ett naturvetenskapligt arbetsstt, planerar och genomfr underskande uppgifter svl teoretiskt som experimentellt, tolkar resultat och vrderar slutsatsernas giltighet och rimlighet. Eleven anvnder fysikaliska begrepp och modeller p ett analyserande och insiktsfullt stt. Eleven analyserar och diskuterar problemstllningar med std av kunskaper frn olika delar av fysiken. 1

Detta innebr att det r svrt att f MVG i brjan av kursen och lttare i slutet.