Anda di halaman 1dari 27

ARTIKEL Porter om cluster

Location, Competition, and Economic Development: Local Clusters in a Global Economy

Forskning och praktik Plats, konkurrens och Ekonomisk utveckling: Lokal Kluster i en global ekonomi Michael E. Porter Harvard Business School

Ekonomisk geografi under en tid av global konkurrens innebr en paradox. det r allmnt erknt att frndringar i teknik och konkurrensen har minskat mycket av de traditionella rollerna av plats. nd kluster, eller geografiska koncentrationer av sammankopplade bolag, r ett slende inslag i nstan alla nationella, regionala, statliga, och ven storstads ekonomi, srskilt i mer avancerade lnder. prevalensen kluster avsljar viktiga insikter om mikroekonomi av konkurrensen och roll plats i konkurrensfrdelar. ven som gammal skl fr klustring har minskat i betydelse med globaliseringen, nya influenser av kluster p konkurrensen har ftt kad betydelse i en alltmer komplex, kunskapsbaserad, och dynamisk ekonomi. Kluster r ett nytt stt att tnka om nationella, statliga, och lokala ekonomier, och de krver nya roller fr fretag, myndigheter och andra institutioner fr att strka konkurrenskraften.

Michael E. Porter r C. Roland Christensen Professor i fretagsekonomi Administration p Harvard Business School. han r frfattare till 15 bcker och mer n 60 artiklar om konkurrensstrategi och internationella konkurrenskraft. Han har tjnstgjort som rdgivare p konkurrenskraftiga strategi att flera lnder, stater, stder, och internationella fretag.

Ekonomisk geografi i en tid av global konkurrens innebr en paradox. Det r allmnt erknt att frndringar i teknik och konkurrensen har minskat mnga av de traditionella rollerna av plats. Resurser, kapital, teknik och andra insatser effektivt kan hmtas p vrldsmarknaden. Fretag kan f tillgng orrliga ingngar via fretagsntverk. Det inte lngre r ndvndigt att lokalisera nra stora marknader fr att tjna dem. Regeringar ses allmnt som att frlora sitt inflytande ver konkurrensen till globala krafter. Det r ltt att sluta, d r den platsen minskar i importance. Detta perspektiv, trots utbredd, r svrt att frena med konkurrenskraftiga verkligheten. i The Konkurrensfrdel fr nationerna (Porter, 1990), lgger jag fram en microeconomically baserad teori av nationella, statliga och lokala konkurrenskraften i den globala ekonomin. I denna teori, kluster har en framtrdande roll. Kluster r geografiska koncentrationer av sammankopplade fretag, specialiserade leverantrer, tjnsteleverantrer, fretag i nrliggande branscher, och tillhrande institutioner (t.ex. universitet, standarder myndigheter, branschorganisationer) inom ett visst omrde som konkurrerar men ocks samarbetar. Kluster, eller kritiska massor av ovanliga framgngar i konkurrensen srskilt affrsomrden, r ett slende inslag i praktiskt taget alla nationella, regionala, statliga och ven storstadsomrden ekonomin, srskilt i mer avancerade lnder. ven om fenomenet kluster i en eller annan form har erknts och utforskade i olika litteraturer kan kluster inte frsts oberoende av en bredare teori om konkurrens och konkurrenskraftig strategi i en global ekonomi. Frekomsten av kluster visar viktiga insikter om mikroekonomi av konkurrens och den roll som platsen i konkurrensfrdelar. ven som gammal skl fr klustring har minskat i betydelse med globaliseringen, nya pverkan av kluster p konkurrensen har ftt kad betydelse i en alltmer komplex, kunskapsbaserad och dynamisk ekonomi. Kluster r ett nytt stt att tnka om nationella, statliga och lokala ekonomier, och de krver nya roller fr fretag, fr olika niver och fr andra institutioner i att ka konkurrenskraften. Fr fretag har tankar om konkurrens och strategi har domineras av vad som pgr inne i organisationen. Kluster tyder p att en stor del av konkurrenskraftiga Frdelen ligger utanfr fretag och ven utanfr sina industrier, som bor i stllet p de platser dr deras affrsenheter baseras. Detta skapar viktiga nya agendor fr ledningen som sllan erknns. Till exempel kluster representerar en newunit av konkurrenskraftiga analys tillsammans med fretaget och branschen. Cluster tnkande tyder p att fretag har en konkret och viktig aktieutdelningen i fretaget miljer dr de befinner sig p ett stt som gr lngt utver skatter, el kostnader och lneniver. Hlsa klustret r viktig fr hlsan hos fretaget. Fretagen kan faktiskt dra nytta av att ha mer lokala konkurrenter. Branschorganisationer kan konkurrensfrdelar, inte bara lobbyverksamhet och sociala organisationer. Fr regeringarna har att tnka p konkurrenskraften hos nationer och stater fokuserade p totalekonomi, med nationella niv politik som den dominerande inflytande. Betydelsen av kluster freslr nya roller fr staten p federal, delstatlig

och lokal niv. I den globala ekonomin, en sund makroekonomisk politik r ndvndig men inte tillrcklig. Regeringens mer avgrande och oundvikliga influenser r p mikroekonomisk niv. Bland dem, undanrja hinder fr tillvxt och uppgradering av befintliga och nya kluster tar p sig en prioritet. Kluster r en drivande kraft i kad export och magneter fr att locka utlndska investeringar. Kluster representerar ocks ett viktigt forum dr newtypes av dialog kan och mste ske mellan fretag, myndigheter och institutioner som skolor, universitet och offentliga inrttningar. Kunskap om kluster teori har avancerat, och publiceringen av konkurrensfrdelen Nationernas (Porter, 1990) hjlpte utlsa ett stort och vxande antal formella klusterinitiativ i lnder, stater, stder och till och med hela regioner som Centralamerika. Mitt syfte hr r att sammanfatta det aktuella lget fr kunskap om kluster, deras roll i tvlingen, och vissa av deras implications.2 jag redogra fr teorin om kluster och lmpliga roller av regeringen i kluster upgrading.3 Slutligen drawon jag direkt eller indirekt delaktighet i mnga kluster studier och initiativ, liksom p annan litteratur, att utforska ngra av de bestways p sig att organisera ett sdant initiativ fr att katalysera ekonomisk utveckling.

Vad r kluster

Kluster har lnge varit en del av det ekonomiska landskapet, med geografiska koncentrationer av yrken och fretag i vissa branscher gr tillbaka i rhundraden. Den intellektuella fregngare kluster tillbaka tminstone till Marshall (1890/1920), som inkluderade ett fascinerande kapitel om de externa specialiserade industriella platser i sin Principles of Economics.4 Ett kluster r en geografiskt nrliggande grupp av sammankopplade fretag och intressefretag institutioner inom ett visst omrde, frenade genom gemensamma nmnare och komplementaritet. den

geografiska omfattningen av kluster varierar frn en region, en stat, eller ens en enda stad att spnna nrliggande eller angrnsande lnder (t.ex., sdra Tyskland och tysktalande Schweiz) .5 Den geografiska omfattningen av en kluster avser det avstnd som informativa, transaktionsdata, incitament och andra effektivitetsvinster occur. Mer n enstaka branscher, kluster omfattar en rad lnkade industrier och andra enheter viktigt fr konkurrens. De omfattar till exempel leverantrer av specialiserade insatsvaror ssom komponenter, maskiner och tjnster samt leverantrer av specialiserad infrastruktur. kluster ocks ofta strcker sig nedstrms till kanaler eller kunder och sidled till tillverkare of complementary produkter eller fretag tillhrande av kompetens, teknik, eller gemensamma ingngar.

Mnga kluster ingr statliga och andra institutioner (t.ex. universitet, tankesmedjor, yrkesutbildning utbildningsanordnare, standardiseringsprocessen myndigheter, branschorganisationer) som ger specialiserad utbildning, utbildning, information, forskning och teknisk support. Mnga kluster inkluderar branschorganisationer och andra kollektiva organ dr kluster medlemmar. Slutligen kan utlndska fretag vara och r del av kluster, men bara om de gr permanenta investeringar i en betydande lokal nrvaro.

Figur 1 visar en schematisk bild av vinet klustret i Kalifornien. Detta kluster inkluderar 680 kommersiella vingrdar och flera tusen oberoende vinodlare druva. En omfattande komplement att stdja industrier att bde vinframstllning och vinodling finns ven leverantrer av grapestock, bevattning och skrdemaskiner, tunnor och etiketter, specialiserade PR och reklam fretag, och ett flertal publikationer vin som syftar till att konsumenter och handel publik. En mngd lokala institutioner r inblandade med vin som theWine Institute, srskilda kommitter fr Kaliforniens delstatssenat och montering, och TheWorld knda vinodling och enology programmet vid University of California, Davis. Klustret har ocks svagare kopplingar till andra Kalifornien kluster i jordbruk, livsmedel och restauranger, och vin land turism. Ritning kluster grnser ofta r en frga om grad och innebr en kreativ process informerade genom att frst sambanden och komplementaritet mellan olika branscher och institutioner som r viktigast fr konkurrens inom ett visst omrde. Styrkan i dessa "spridningseffekter" och deras betydelse fr produktivitet och innovation ofta r den ultimata grnsen-faktorerna. Kluster definieras alltfr allmnt om de aggregat ssom tillverkning, tjnster, konsumentvaror, eller "high tech". Hr, sambanden mellan inkluderade branscher r svaga i bsta fall, och diskussion om kluster begrnsningar och potentiella flaskhalsar tenderar att dras till generaliseringar. Omvnt, vilket motsvarar ett kluster med en enda bransch missar den avgrande sammanlnkningar med andra industrier och institutioner som starkt pverkar konkurrenskraften.

Kluster frekommer i mnga typer av industrier, i mindre omrden, och ven i vissa lokala industrier ssom restauranger, bilhandlare, och antikaffrer. De finns i stora och sm ekonomier, p landsbygden och i stderna, och p flera geografiska niver (t.ex., nationer, stater, storstadsomrden regioner, stder). Kluster uppstr i bde avancerade och utvecklingslnder, ven om kluster i avancerade ekonomier tenderar att vara lngt mer utvecklade (Porter, 1998b). Cluster grnser verensstmmer sllan nringsgrensindelningen system, som inte fnga upp mnga viktiga aktrer i konkurrens och kopplingar fr olika industrier. Eftersom delar av en kluster ofta stts i olika traditionella industri-eller tjnstekategori betydande kluster kan skymmas eller nnu oknt. I Massachusetts, till exempel, det visade sig vara mer n 400 fretag anslutna p ngot stt att medicintekniska produkter, som representerar minst 39 tusen highpaying jobb. Den clusterwas alla, men osynlig, begravd i flera strre och verlappande nringsgrenarna som elektronisk utrustning och plastprodukter. Den lmplig definition av ett kluster kan variera p olika platser, beroende p segment dr medlemsfretagen konkurrera och vilka strategier de anvnder. Den lgre Manhattan multimedia kluster, till exempel, bestr frmst av innehllsleverantrer och fretag i nrliggande branscher som frlagsverksamhet, media sndning, och grafisk och bildkonst. San Francisco Bay omrdet multimedia kluster, dremot, innehller mnga hrdvara och industrier programvara som ger mjliggrande teknik. Kluster kan ocks granskas p

olika niver av aggregering (t.ex. jordbruk kluster, vin kluster) och drigenom utstta olika frgor. Grnserna fr kluster utvecklas stndigt nya fretag och branscher vxer fram, etablerade branscher krymper eller nedgng, och lokala institutioner utvecklas och frndras. Marknadsutvecklingen och den tekniska utveckling ger upphov till nya branscher, skapa nya kopplingar, eller ndra serveras marknader. Regulatory frndringar bidrar ocks till att flytta grnser, till exempel, eftersom de har inom telekommunikation och transport. Varfr anser ekonomier med lins av kluster i stllet fr, eller som komplement till mer traditionella grupperingar t.ex. fretag, branscher, SNI-koder, och sektorer (t.ex. tillverkning, tjnster)? Den viktigaste orsaken r att klustret som en enhet av analys bttre r i linje med den typ av konkurrens och lmplig roller regeringen. Kluster, bredare n traditionell industri kategoriseringar, fnga viktiga kopplingar, komplementaritet och spridningseffekter i form av teknik, frdigheter, information, marknadsfring, och kundbehov som spnner ver fretag och branscher. Dessa externaliteter skapar ett mjligt motiv fr kollektiva tgrder och en roll fr regeringen. Som kommer att diskuteras vidare, sdana anslutningar mellan olika fretag och branscher r grundlggande fr konkurrens, produktivitet, och (i synnerhet) till riktningen och takten fr bildande av nya affrsmjligheter och innovation. De flesta kluster deltagarna inte direkta konkurrenter utan snarare tjnar olika segment av branscher. Men de har mnga gemensamma behov, mjligheter, begrnsningar och hinder till produktiviteten. Klustret ger en konstruktiv och effektiv forum fr dialog mellan relateradefretag, deras leverantrer, myndigheter och andra institutioner. P grund av externa effekter, offentliga ochprivata investeringar fr att frbttra kluster frhllanden gynnar mnga fretag. Att se en grupp av fretag och institutioner som ett kluster visar ocks mjligheter till samordning och msesidigt frbttringar p omrden av gemensamt intresse med mindre risk fr snedvridning av konkurrensen eller begrnsa intensiteten av rivalitet. Visa vrlden nr det gller smalare branscher eller sektorer, omvnt, ofta degenererar till lobbying ver subventioner och skattelttnader. Resulterande offentliga investeringar innebr frre spridningseffekter frdelar olika fretag och branscher, och drfr r bengna att snedvrida marknader. Eftersom stora delar deltagare i sdana smala grupperingar ofta r direkta konkurrenter, det finns en mycket verklig hotet att konkurrensen kommer att minska. Fretag ocks ofta r tveksamma till att delta av rdsla av std till direkta konkurrenter. En bransch eller narrowsectoral perspektiv tenderar att leda till snedvridande konkurrens (konkurrenshmmande vinstmaximering beteende), sedan, medan ett kluster ett fokus p att frbttra konkurrensen (konkurrensfrmjande). Frekomsten av kunder, leverantrer och fretag frn branscher i dialogen bidrar till att polisen frslag som kommer att begrnsa konkurrensen. Jag tervnder till dessa frgor nr jag underska konsekvenserna av kluster fr regeringens politik.

PLATS OCH KONKURRENS


Under de senaste decennierna har funderar p pverkan av plats p konkurrensen varit baserad p relativt enkla syn p hur fretag konkurrerar. Dessa ser konkurrensen som i stort sett statiska och vilar p kostnadsminimering i en relativt sluten ekonomi. Hr komparativ frdel i faktorer av produktionen r avgrande. I nyare tnkande, kande skalavkastning spela en central roll. Men den faktiska konkurrensen r mycket olika. Konkurrensen r dynamisk och bygger p innovation och ska strategiska skillnader. Nra kopplingar till kpare, leverantrer och andra institutioner viktigt, inte bara fr effektiviteten utan ocks graden av frbttring och innovation. Plats pverkar konkurrensfrdelar genom dess pverkan p produktivitet och srskilt p produktiviteten tillvxt. Generic faktor ingngar sjlva r oftast rika och ltt ns. Vlstnd beror p hur produktiviteten med vilka faktorer som anvnds och uppgraderas p en viss plats. Ekonomisk utveckling r att uppn en lngsiktigt hllbar utveckling i en nations standard att leva, r justerat fr kpkraft parity.7 Levnadsstandard bestms av produktivitet av ett lands ekonomi, som mts som vrdet av de varor och tjnster (Produkter) som produceras per enhet av landets mnskliga, kapital och fysiska resurser. Produktivitet, d definierar konkurrenskraft. Begreppet produktivitet mste omfatta bde vrdet (priser) att ett lands produkter kommandot p marknaden och den effektivitet med vilken standardenheter produceras. Den produktivitet och vlstnd en plats vilar inte p de branscher dr dess fretag konkurrerar utan snarare p hur de konkurrerar med. Fretag kan bli mer produktiva i alla branscher, om de anstller sofistikerade metoder, anvnder avancerad teknik, och erbjuder unika produkter och tjnster, oavsett om branschen r skorna, jordbruk eller halvledare. Alla branscher kan anstlla "hgteknologi" och alla branscher kan vara "kunskapsintensiv". Sledes, termen high tech, som normalt anvnds att hnvisa till omrden ssom informationsteknik och bioteknik, r av tvivelaktig relevance.A bttre sikt kan vara mjliggrande teknik fr att beteckna att dessa omrden tillhandahller verktyg som kan frbttra teknik i mnga andra branscher. Omvnt blotta nrvaro i alla branscher inte av sig sjlvt garanterar vlstnd om fretagen det r improduktiva. Traditionella uppdelningen mellan hgteknologiska och lgteknologiska, tillverkning och tjnster, resurser, och kunskap baserad, och andra har liten relevans i sig. Frbttra produktivitet i alla branscher kar vlstndet, bde direkt och genom pverkan en bransch har p produktiviteten av andra. Nationella produktivitet i slutndan bestms av frfining (t ex teknik, skicklighet) som fretag konkurrerar. Om inte fretagen bli mer produktiva, kan en ekonomi blir inte mer produktiva. Den sofistikerade companies'approaches till konkurrerande bestmmer priset att deras produkter och tjnster kan kommandot och den effektivitet med vilken de producerar. Fretag sofistikerade i konkurrerande kan ses i tv delar. Den frsta och mest grundlggande r vad jag benmner den operativa effektiviteten eller i vilken utstrckning fretag i en nation stt som bst praxis p omrden

som produktion processer, teknik och tekniker frvaltning (Porter, 1996). Den andra aspekten av fretag sofistikerade avser typer av strategier bolag anvnder till exempel mjligheten att konkurrera p differentiering och inte bara kostnader, utbud av tjnster som kan ges, och de metoder som anvnts fr att slja internationellt. Men den sofistikerade howcompanies konkurrera p en plats pverkas starkt av kvaliteten av mikroekonomiska affrsklimatet. Vissa aspekter av fretagsklimatet (t.ex. vgsystemet, bolagsskattesatser, rttsvsendet) griper in i alla branscher. Dessa hela ekonomin (eller "Horisontellt") omrden r viktiga och ofta utgr den bindande begrnsningar fr konkurrenskraften i utvecklingsekonomier. I mer avancerade ekonomier och alltmer p andra stllen, men desto mer avgrande aspekter av fretagsklimatet fr konkurrenskraften r ofta kluster specifika (t.ex. Frekomst av vissa typer av leverantrer, frdigheter eller universitetsinstitutioner). Fnga fretagsklimatet p en plats r utmanande med tanke p den myriad av platsindikerande pverkan p produktivitet och produktivitetstillvxt. I konkurrensfrdelen Nationernas(Porter, 1990), modell jag effekten av lget p konkurrensen genom fyra sammankopplade influenser, grafiskt avbildad i en diamant, diamanten metaforen har blivit vanligt att hnvisa till teori.

I en nyligen tv delade artikel, utforska jag och statistiskt testa sekventiell process

genom vilka den diamant mste uppgradera om en ekonomi r att frmja (Porter, 1998b). Parallell frbttringar i sofistikerade av fretagets verksamhet och strategier och kvaliteten p den diamant ge den mikroekonomiska grunden fr ekonomisk utveckling. Ngra delar av detta ramverk frtjnar att lyfta fram eftersom de r viktiga fr att frst roll kluster i konkurrens. Faktor ingngar allt frn materiella tillgngar ssom fysisk infrastruktur fr information, rttssystemet och universitet forskningsinstitut att alla fretag dra nytta av konkurrensen. Fr att ka produktiviteten skall faktorn ingngar ka i effektivitet, kvalitet, och (slut) specialisering till vissa kluster omrden. Specialiserade faktorer, srskilt de integrerad innovation och uppgradering (t.ex. en specialiserad hgskola forskningsinstitut), inte bara ndvndigt fr att uppn hg produktivitet utan ocks tenderar att vara mindre sljbara eller tillgngligt frn ngon annanstans. Bakgrunden till fretaget strategi och rivalitet hnvisar till de regler, incitament och normer som styr typ och intensitet av lokal rivalitet. Ekonomier med lowproductivity knnetecknas av sm lokala rivalitet. De flesta konkurrens, om det finns alls, kommer frn import. Lokal rivalitet, om olyckan alls, innebr att imitation. Priset r den enda konkurrenskraftiga variabeln och fretag har downwages att tvla i lokala och utlndska marknader. Konkurrensen innebr minimal investering. Att flytta till en avancerad ekonomi krver att kraftfulla lokala rivalitet utvecklas. Rivalitet mste flytta frn lga lner till lg totalkostnad, och detta krver uppgradering effektiviteten i tillverkningen och leverans av tjnster. Ytterst rivalitet mste ocks utvecklas frn kostnaden fr att inkludera differentiering. Tvling mste vergngen frn imitation till innovation och frn lowinvestment till stora investeringar i inte bara fysiska tillgngar men ven immateriella tillgngar (t.ex. kompetens, teknik). Kluster, vilket kommer att mrkas, spela en viktig roll i dessa vergngar.

Karaktren av rivaliteten p en plats pverkas starkt av mnga aspekter av verksamheten miljn (t.ex. den tillgngliga faktorer, lokala efterfrgan frhllanden). nd investeringsklimatet och politik mot konkurrens stlla sammanhanget. Saker som makroekonomisk och politisk stabilitet, skattesystemet, arbetsmarknadspolitiska tgrder som pverkar incitamenten fr utveckling av arbetskraften och immateriella rttigheter och dess tillmpning bidrar till att fretagens vilja att investera i uppgraderingar av anlggningstillgngar, kompetens och teknik. Antitrust politik, statligt gande och licensiering regler samt politik mot handel, utlndska investeringar, och korruption har en viktig roll i faststllandet av intensiteten hos de lokala rivalitet. Efterfrgan frhllandena i hemmet har mycket att gra med om fretagen kan och kommer att flytta frn imiterande, lg kvalitet produkter och tjnster till att konkurrera p differentiering. I lgproduktiva ekonomier, Fokus ligger tungt p utlndska marknader. Avancemang krver utveckling av mer krvande lokala marknader. Nrvaron eller uppkomst av sofistikerade och krvande hemma kunder pressar fretagen att frbttra och ger insikter i befintliga och framtida behov som r svra att vinna p utlndska marknader.

Lokala efterfrgan ocks kan avslja segment av marknaden dr fretag kan differentiera sjlva. I en global ekonomi, frgor kvaliteten p lokala efterfrgan lngt mer n vad dess storlek. Kluster av sammanlnkade industrier spelar en central roll i att ge upphov till efterfrgan frdelar. Acluster r manifestationen av diamant atwork. Nrhet, till fljd av samlokalisering av fretag, kunder, leverantrer och andra institutioner, frstrker alla de pfrestningar fr innovation och uppgradera. I Global Competitiveness Report 1998 artikeln (Porter, 1998b) finner jag belgg fr roll kluster i den ekonomiska utvecklingen. Jag testa statistiskt ver ett brett urval av lnder och finna empiriskt std fr den vergripande teori om frhllandet mellan de mikroekonomiska fretagsklimat och vlstndet i de nationella ekonomierna och i synnerhet fr konsekvenser av lokala kluster p den ekonomiska development.9 Nrvaron av ett vl utvecklat kluster ger kraftfulla frdelar till produktivitet och innovationsfrmga som r svra att matcha av fretag baserade p andra hll.

KLUSTER OCH KONKURRENSFRDELAR


Kluster pverkar konkurrensen p tre Broadways som bde speglar och frstrker de delar av diamant: (a) ka den nuvarande (statisk) produktivitet ingende fretag eller branscher, (b) ka kapaciteten hos kluster deltagare fr innovation och produktivitetstillvxt, och (c) stimulera newbusiness formation som stder innovation och expanderar klustret. Mnga kluster frdelar vila p externa besparingar eller spridningseffekter mellan fretag, branscher och institutioner av olika sorts. Sledes r ett kluster ett system av sammankopplade fretag och institutioner vars hela r mer n summan av dess delar. Var och en av de tre breda influenser av kluster p konkurrensen beror till viss del p personliga relationer, ansikte mot ansikte kommunikation och ntverk av individer och institutioner som samverkar. ven om frekomsten av ett kluster gr sdana relationer mer bengna att utveckla och bli effektiva, de r lngt ifrn automatiskt. Formella och informella organisering mekanismer och kulturella normer spelar ofta en roll i funktion och utveckling clusters. Kluster och produktivitet Forskare har frskt att frklara koncentrationer av fretag i termer av ekonomi "ttort". Dessa har normalt sett uppst antingen branschen niv eller till en variationsrik stads ekonomin. Mnga behandlingar agglomerationsekonomier vila p kostnadsminimering p grund av nrhet till insatsvaror eller nrhet till marknader. Dessa frklaringar har dock underskred av globalisering av marknader, teknik och frsrjningskllor, lttare rrlighet, och lgre transport och kommunikation kostnader. Idag har karaktren av ekonomierna i ttorten frskjutits mot klustret niv och

bort frn antingen smalare industrier och ttorter i sig. Tillgng till specialiserade ingngar och anstllda. Plats inom ett kluster kan ge bttre eller lgre kostnad tillgng till specialiserad insatsvaror ssom komponenter, maskiner, fretagstjnster och personal jmfrt med vertikal integration, formella allianser med externa enheter, eller "importera" ingngar frn avlgsna locations.13 Klustret r sledes en rumslig organisatorisk form som kan en sig mer effektiva eller effektivare stt att samla ingngar n alternativen, frutsatt att konkurrenskraftiga lokala leverantrer finns. Sourcing utanfr klustret kan bli ndvndig om behriga lokala leverantrer r tillgngliga, men det r inte den ideala (frsta bsta) resultat. Med tanke p inneboende frdelarna med kluster, dock krafter uppmuntra lokala leverantrer utveckling och uppgradering r starka, och ingende fretagen har ett incitament till att nya leverantrer eller lokala investeringar genom att avlgsna leverantrer. Motverkande av frdelarna med kluster i montering ingngar och arbete r mjligheten att koncentrationen av klustret deltagare bud upp kostnaderna fr knappa specialiserade insatsvaror och personal. Men mjligheten att lgga ut mnga ingngar begrnsar sdana merkostnader i frhllande till andra platser. nnu viktigare r dock frekomsten av ett kluster inte bara kar efterfrgan p specialiserade ingngar utan ven kar deras frsrjning. Tillgngen p specialiserad personal, tjnster, och komponenter, och antalet enheter att skapa dem, ofta r mycket strre i kluster n hll trots kad konkurrens. Tillgng till information. Omfattande marknaden, tekniska och andra specialiserade uppgifter ackumuleras i fretag och lokala institutioner inom ett kluster som kan ns bttre eller till lgre kostnad, tillta fretagen att hja nuvarande produktiviteten genom att f nrmare produktivitet grnsen. Detta gller ven gller fldet av information mellan enheter av samma company.15 Nrhet, utbud och tekniska kopplingar, och frekomsten av upprepade personliga relationer och band gemenskap frmja frtroendet underltta informationsfldet inom clusters.16 Hmta information om aktuell kparens behov r ett viktigt specialfall av informativa frdelarna med kluster. Sofistikerade kpare r ofta en del av kluster och andra kluster deltagare har information om kparen behver som ofta r delad. Komplementaritet. Ett kluster kar produktiviteten inte bara genom frvrv och montering av insatser men ocks genom att underltta komplementaritet mellan verksamheten i klustret deltagare. Ngra av de viktigaste typerna av komplementaritet r following: Kompletterande produkter fr kparen. Inom turism, till exempel, r beskarens upplevelse pverkas inte bara av verklagandet och kvalitet attraktion (t.ex. stranden, historisk plats) men ocks av kvaliteten p hotell, restauranger, souvenirer, flygplatsarbeten och transport, gra olika delar av klustret beroende av varandra. Sdana komplementaritet mellan produkter fr att skapa kparen vrde r vanliga, vara nrvarande inte bara i leverans av tjnster, men ven i produktutveckling, logistik och eftermarknad service.18 Den samlokalisering av fretag och branscher inom ett kluster gr det lttare att f produkt-tjnst samordning och skapar inre tryck fr frbttringar bland delar av ett kluster p ett stt som kan vsentligt frbttra den totala kvaliteten och / eller effektivitet.

Marknadsfring komplementaritet. Nrvaron av en grupp nrstende fretag och branscher p en plats erbjuder effektivitet i gemensam marknadsfring (t.ex. fasta remisser, mssor, branschtidningar, marknadsfring delegationer). Det kan ocks hja anseendet hos en plats inom ett visst omrde och gr det mer sannolikt att kparna kommer att vervga en leverantr eller tillverkare baserade dr. Kpare kan se flera fretag i ett enda besk. Frekomsten av flera kllor fr en produkt eller tjnst p en plats kan ocks minska uppfattas kper risken genom att erbjuda kparna mjligheten att Multisource eller byta leverantrer om behov uppstr. Kompletterar p grund av en bttre anpassning av verksamhet bland kluster deltagare. Kopplingar med leverantrer, kanaler och nedstrms industrier erknns och ervra mer ltt inom kluster n bland spridda deltagare. Betydande frbttringar i produktivitet ocks ibland r mjligt nr flera delar av ett kluster frndring samtidigt (t.ex. samordning fr att utveckla kluster normer och tgrder). Tillgng till institutioner och offentliga varor. Kluster gra mnga ingngar som annars skulle vara kostsamma i offentliga eller halvoffentliga varor. Frmgan att rekrytera medarbetare utbildas redan i lokal utbildningsprogram, till exempel, eliminerar eller minskar kostnader fr intern utbildning. Fretagen kan ofta komma specialiserad infrastruktur, rd frn experter inom lokala institutioner och liknande vid mycket lga kostnad. I sjlva verket, kan den informationen byggs upp p ett kluster ses som ett kvasi-offentliga good. Ngra av de offentliga eller halvoffentliga varor tillgngliga i kluster liknar konventionella offentliga varor i den meningen att de r nra kopplade till statliga och offentliga institutioner (t.ex. offentliga investeringar i srskild infrastruktur, utbildningar, information och mssor). Men andra former av kollektiva nyttigheter r tillgngliga fr klustret deltagare skapas som en naturlig biprodukt av konkurrens. Dessa inkluderar information och pooler av teknik, rykte klustret plats, och ngra av marknadsfring och inkp frdelar beskrivits tidigare. Dessutom, offentliga eller halvoffentliga varor p kluster platser r ofta resultatet av privata investeringar i utbildningar, privata infrastruktur, centra kvalitet och andra former som gynnar ett kluster. Privata investeringar i kluster-specifika kollektiva nyttigheter eller halvoffentliga varor r vanliga p grund av de kollektiva frdelar uppfattas av kluster deltagare. Ofta sdana privata investeringar offentliga varor sker via branschorganisationer eller andra kollektiva mekanismer. Incitament och resultatmtning. Kluster hjlpa till att lsa eller mildra en del agentur problem som uppstr i mer isolerade platser och i mer vertikalt integrerade firms. Kluster frbttra incitamenten inom fretag fr att uppn hg produktivitet av flera skl. Den frsta r konkurrensen. Rivalitet med lokalt baserade konkurrenter har srskilt starka incitament effekter p grund av den ltthet av stndig jmfrelse och eftersom de lokala rivalerna har liknande allmnna omstndigheter (t.ex. kostnader fr arbetskraft, lokal tillgng till marknaden, kostnader fr allmnnyttiga

tjnster), s att konkurrensen mste ske p andra dimensioner. Fr det andra r konkurrenstrycket i ett kluster frstrks genom kollegial tryck, ven bland indirekta eller noncompeting fretag. Stolthet och viljan att se bra ut i det lokala gemenskap motivera fretagen att frska vertrffa varandra. Kluster gr det ocks lttare att mta prestanda bedrivs inom fretaget, eftersom det ofta r lokala fretag som utfr liknande funktioner. Chefer har d strre mjligheter att jmfra interna kostnader med marknadsmssiga transaktioner samt lgre kostnader fr vervakning i jmfrelse medarbetarnas prestationer till andras lokalt. Ackumulering av kunskap i ekonomiska institutioner br gra utlning och andra val finansiering bttre informerade och br frbttra vervakning. Kluster ger ocks frdelar i form av att opportunistiskt beteende dr en deltagare drar frdel av en annan eller ger slarviga produkter eller tjnster (Enright, 1990). P grund av upprepad interaktion, enkel spridning av information och rykte, och nskan om stende i det lokala samhllet, samspelet mellan olika kluster deltagarna r mer bengna att vara konstruktiv och reflektera lngsiktiga intressen.

Kluster och Innovation Lika viktigt som eller viktigare n, deras frdelar i nuvarande produktivitet rollen av kluster i innovation och produktivitet growth.21 Cluster deltagande har mnga potentiella frdelar i innovation och uppgradering (ven om det innebr vissa risker ocks) jmfrt med en isolerad platsen. En del av klustret egenskaper som frbttrar nuvarande produktiviteten r nnu mer viktiga fr innovation. Fretag inom ett kluster kan ofta mer tydligt och snabbt uppfatta nya kpare behov. Bara som med nuvarande kparen behver, fretag i ett kluster dra nytta av den koncentration av fretag med kparen kunskap och relationer, sammanstllning av fretag i relaterade industrier, koncentration av specialiserad information genererande enheter och kpare frfining. Cluster fretag ofta kan sknja Kparen trender snabbare n kan isoleras konkurrenter. Silicon Valley och Texas-baserad dator fretag, till exempel, kontakten i kundernas behov och trender snabbt och effektivt och med en enkelt omjligt att matcha ngon annanstans. Cluster deltagande erbjuder ocks frdelar i att uppfatta nya tekniska, drift, eller leverans mjligheter. Deltagarna kan utsttas fr rikare insikter i teknik utvecklas, komponent och maskiner tillgnglighet, service och koncept marknadsfring och liknande. pgende relationer med andra enheter inom klustret (inklusive universitet) underltta inlrning, liksom de enkel platsbesk och ansikte mot ansikte kontakt. Direkt observation av andra fretag underlttas. de isolerade fast, dremot ansikten hgre kostnader och brantare hinder fr montering insikter samt som ett strre behov av att skapa kunskap i-house. De potentiella frdelarna av kluster att uppfatta bde behovet och mjligheten till innovation r betydande, men lika viktigt kan vara den flexibilitet och frmga att agera p dem snabbt. Ett fretag inom ett kluster kan ofta snabbare klla nya komponenter, tjnster, maskiner och

andra element behvs fr att genomfra innovationer, vare sig i form av en ny produktlinje, en ny process eller en ny logistisk modell. Lokala leverantrer / partners kan och fr nra involverad i innovationsprocessen, s att ingngarna de levererar bttre mta fretagets krav. Newspecialized personal ofta kan rekryteras lokalt fr att fylla luckor krvs fr nya tillvgagngsstt. Komplementaritet involverade i innovation r lttare uppns. Fretag inom ett kluster kan experimentera till lgre kostnader eller frseningar stora taganden frrn det finns strre skerhet att en newproduct, process eller tjnst kommer pan ute. Dremot, ett fretag frlitar sig p avlgsna outsourcing infr strre utmaningar att smittas, skra leveranser, f frknippas teknisk och service, och samordna ver kompletterande enheter. Fretaget frlitar sig om vertikal integration ansikten trghet, svra avvgningar om innovation urholkar vrdet av inhouse tillgngar och begrnsningar om nuvarande produkter eller processer mste upprtthllas samtidigt som nya utvecklas. Frstrkning dessa andra frdelar fr innovationen r den enorma tryck-konkurrenstryck, grupptryck, och konstant jmfrelse frekommande i geografiskt koncentrerade kluster. Den likheten mellan grundlggande omstndigheter (t.ex. kostnader fr arbetskraft, kostnader fr allmnnyttiga tjnster), kombinerat med frekomsten av flera rivaler, tvingar fretagen att ska kreativa stt att skilja sig. Tryck till Innovationsfrmga r frhjd. Enskilda fretag i klustret har svrt att ligga steget fre fr lnge, men mnga fretag kan ofta framsteg mycket snabbare n de som baseras p andra platser. Under vissa omstndigheter kan dock kluster deltagande frdrja innovation. Nr ett kluster aktier en enhetlig strategi fr att konkurrera, frstrker en slags grupptnkande ofta gamla beteenden, undertrycker newideas och skapar stelhet som hindrar antagandet av improvements.Clusters ocks kanske inte stder verkligt radikal innovation, vilket tenderar att ogiltigfrklara de befintliga pooler av talang, information, leverantrer och infrastruktur. Under dessa omstndigheter kan ett kluster deltagaren inte vara smre i princip n ett isolerat fretag (eftersom bda kan lgga ut), men fretaget i ett etablerat kluster kan drabbas av strre hinder fr att uppfatta behovet av att frndra och frn trghet mot bryta tidigare relationer som inte lngre bidrar till konkurrensfrdelar. Kluster och bildande av nya affrsmjligheter Mnga, om inte de flesta, nya fretag bildas i befintliga kluster i stllet fr isolerade platser (hr r jag hnvisar till huvudkontoret, inte kontor eller tillhrande faciliteter). Detta sker fr av olika skl. Fr det frsta r incitament fr intrde ofta strre inom klustret, eftersom det r bttre information om mjligheter. Frekomsten av ett kluster signalerar en mjlighet. Individer arbetar ngonstans i eller nra klustret lttare uppfatta nya luckor i produkter, tjnster, eller leverantrer att fylla. Efter att ha haft dessa insikter, dessa individer lttare lmna etablerade fretag att starta nya fr att fylla den upplevda luckor. Mjligheten uppfattas p ett kluster plats bedrivs dr eftersom intrdesbarrirerna r lgre n de r ngon annanstans. Behvs tillgngar, kompetens, ingngar, och personalen r ofta tillgngliga vid klustret plats och monteras lttare dr.

Lokala finansiella institutioner och investerare till industrin frtrolighet kan krva en lgre riskpremie p kapital. En betydande lokala marknaden ocks ofta r nrvarande. Fretagaren har etablerade relationer och ofta fredrar att stanna i samma ort. Lgre intrdeshinder, det finns flera potentiella lokala kunder, etablerade relationer, och frekomsten av andra lokala fretag som har "gjort det" kan minska den upplevda risker fr intrde. Observera att hinder fr att avsluta p ett kluster kan ocks lgre p grund av minskat behov av specialiserade investeringar, djupare marknader fr specialiserade tillgngar, och andra faktorer (Caves & Porter, 1977). ven lokala entreprenrer kommer sannolikt deltagare till ett kluster, entreprenrer baserat p annat hll ofta flytta frr eller senare till ett kluster plats. Samma lgre intrdeshinder locka dem som har en potential att skapa fler ekonomiska vrdet av sina ider och frdigheter eller fr att hja produktiviteten av deras nystartade fretag.

Etablerade fretag baserade p andra platser (bde utlndska och inhemska) ocks dras till etablera dotterbolag i kluster platser, sker produktivitet frmner och frdelar innovationen diskuterats tidigare. Nrvaron av ett etablerat kluster inte bara snker hindren fr intrde till en plats mot externa fretag utan ocks minskar den upplevda risken (srskilt om andra "Frmmande" kluster deltagarna redan finns). Det finns ocks finns mnga exempel p fretag som har flyttat hela verksamheten enheter till kluster platser eller utsett sina dotterbolag dr som den regionala eller globala huvudkontor fr branscher. Frdelarna med ett kluster av nya fretag bildas kan spela en viktig roll fr att pskynda process av kluster innovation. Stora fretag har ofta olika typer av begrnsningar och hinder till innovativa. Spin-off-fretag ofta ta upp den slappa, ibland med vlsignelse den frra companies.24 Det r inte ovanligt att se strre fretag i ett kluster utveckla nra relationer med innovativa mindre fretag, bidra till att skapa dem, och ven f dem om de blir framgngsrikt. P grund av nya affrer bildning, djupet och bredden av kluster vxer ofta med tiden, strka kluster frdelar. Den hrda konkurrensen inom ett kluster, tillsammans med lgre intrde och avsluta hinder, ibland leder till bde fler in och ut p dessa platser. Dock Resultatet r att mnga av de verlevande fretagen inom klustret kan f stllning i frhllande-vis rivaler p andra locations. Kluster och konkurrens Dessa influenser av kluster frstrker de delar av diamant och terkopplingar mellan dem. Nrhet frstrker rivalitet, till exempel, samtidigt upplyftande frdelarna med lokalt tillgngliga faktorer eller leverantrer. Samlokalisering frkortar den process genom vilken rivalitet spiller ver att uppmuntra lokala leverantrer utveckling och den snabbhet med vilken industrier ger upphov till nya konkurrenter. Det br st klart att kluster representerar en kombination av konkurrens och samarbete. Livliga konkurrens frekommer i vinna kunder och behlla dem. P grund

av frekomsten av flera rivaler och starka incitament, ofta intensiteten av konkurrensen mellan kluster accentueras. Men samarbetet mste ske i en mngd olika omrden jag har identifierat. Mycket av den r vertikal (buyersupplier) med relaterade branscher och med lokala institutioner. Konkurrens och samarbete kan samexistera eftersom de r p olika dimensioner eller drfr att samarbete p vissa niver r en del av vinna tvlingen p andra niver. Ageographically proximate kluster av oberoende och informellt kopplad fretag och institutioner representerar en robust organisatorisk form inom kontinuum mellan marknader och hierarkier, men en som fortfarande r liten utforskas i frvaltningen omrdet. Plats r en kraftfull variabel forma avvgningar mellan marknader och hierarkier. Kluster ger uppenbara frdelar transaktionskostnader ver andra former och verkar fr att frbttra mnga incitament problem. Upprepad interaktion och informalitet av kontrakt inom den struktur som fljer leva andworking i ett geografiskt omrde frmja frtroende och ppen kommunikation och samtidigt minska kostnaderna fr bryta och rekombination marknaden relationer. Frdelarna med kluster kommer inte att vara lika stor fr alla omrden, ven om kluster verkar frekommer ganska allmnt i ekonomierna. Ju starkare frdelarna med kluster och mer handel i omrde, desto frre livskraftiga kluster platser finns tenderar att vara. Betydelsen av kluster stiger med frfining av konkurrensen och den samtidiga kningen i kunskap och innovation intensitet, vilket innebr att frekomsten av kluster tenderar att ka med ekonomisk utveckling. Sambandet mellan kluster och konkurrens medfr viktiga konsekvenser fr den ekonomiska geografi stder, stater, nationer och grupper av angrnsande lnder (Porter, 1998a). Intern handel inom nationer r en mktig kraft fr att frbttra produktiviteten, liksom handel med omedelbart grannlnderna (Porter, 1998b). Bildandet av kluster r en viktig del av ekonomisk utveckling. Den process genom vilken kluster vxer fram, utveckla och nedgng brjar frsts och r ett mne jag utforska andra stllen (Porter, 1998a).

ROLLEN AV REGERINGEN
Regeringen spelar oundvikligen en mngd olika roller i en ekonomi. Dess mest grundlggande uppgift r att uppn makroekonomisk och politisk stabilitet. En andra uppgift av regeringen r att frbttra den allmnna mikroekonomiska kapacitet genom att frbttra kvaliteten och effektiviteten i allmnt bruk ingngar till fretag och de institutioner som ger dem som identifierats i diamant teorin som en utbildad arbetskraft, en lmplig fysisk infrastruktur och korrekt och aktuell ekonomisk information. Den tredje rollen av regeringen r att faststlla de vergripande mikroekonomiska regler och incitament som styr konkurrens som kommer att uppmuntra roll produktivitet growth.Afourth av regeringen r att utveckla och genomfra en positiv, tydlig, lngsiktig ekonomisk

handlingsprogram, eller frndringsarbete, som mobiliserar regering, nringsliv, institutioner och medborgare. Ekonomiska framsteg ofta hindras av passivitet och brist p enighet om vilka tgrder som r ndvndiga. En frisk frndringsprocess mste involvera alla viktiga valkretsar och mste hja sig ver de intressen som en viss administration eller regeringen. Helst ska ett sdant tgrdsprogram frekommer inte bara p nationell niv utan ven p graden av stater och stder. ven om dessa roller regering r ndvndig fr ekonomisk utveckling, kan de inte vara tillrcklig. Srskilt som regeringen brjar gra framsteg i sina mer grundlggande roller, en femte roll, underltta klusterutveckling och uppgradering, tar p framtrdande plats. ven om den allmnna fretagsklimatet Miljn r viktig fr konkurrenskraften, kluster omstndigheter blivit allt viktigt att tillta en ekonomi att g bortom faktorpriser konkurrens. Regeringens politik oundvikligen att pverka mjligheterna till uppgradering av kluster. Samtidigt har mnga av produktiviteten och innovation frdelarna med kluster vila spridningseffekter och externa effekter som involverar offentliga enheter. Dessutom, frutom att ndra sin egen politik och praxis, kan regeringen motivera, underltta, och ge incitament fr kollektiva tgrder frn den privata sektorn. Regeringen Influenser p Cluster Uppgradering Alla kluster erbjuder mjligheter att ka produktiviteten och stda stigande lner, ven de som inte konkurrerar med andra platser. Varje kluster inte bara bidrar direkt till de nationella produktiviteten men ocks kan pverka produktiviteten hos andra kluster. Detta innebr att traditionella kluster, ssom jordbruket, inte br verges, utan de br uppgraderas. Arbetet med att uppgradera kluster kan behva sekvenseras av praktiska skl, men mlet br vara att s smningom omfattar dem alla. Uppgradering i vissa kluster kommer att minska sysselsttningen som fretag flyttar till mer produktiv verksamhet, men marknadskrafterna, och inte regeringens beslut-ska avgra vilka kluster kommer att lyckas eller misslyckas. Regeringen br strka och bygga vidare p etablerade och nya kluster snarare n frsk att skapa helt newones. Newindustries och newclusters ur etablerade fretag Nr ekonomier utvecklas. Avancerad teknik aktiviteter r mer bengna att utveckla nr det redan r en bas av mindre sofistikerade verksamheter inom omrdet. Kluster bildas nr det r en stiftelse av platsindikerande frdelar att bygga p. De flesta kluster bilda oberoende av regeringen och ibland trots det. Det br finnas ngra frn av en grupp som gtt en marknadsunderskning innan klusterutveckling insatser r motiverade. Processen av kluster uppgradering innebr erknnande av att ett kluster r nrvarande och sedan ta bort hinder, avkopplande begrnsningar, och eliminera ineffektivitet som hindrar produktivitet och innovation i klustret. Begrnsningar omfattar mnskliga resurser, infrastruktur och regulatoriska begrnsningar. Ngra av dessa kan tas upp i varierande grad av privata initiativ. Andra begrnsningar, Dock r resultatet av

regeringens politik och institutioner och mste behandlas av regeringen. Statliga regleringar, till exempel, kan skapa ondig ineffektivitet. Viktiga infrastruktur kan saknas. Utbildningspolitiken kan vara ver kluster behov. Helst alla politikomrden som vllar kostnader fr fretagen utan att kompensera, lngsiktiga konkurrens eller sociala vrde br minimeras eller elimineras. Uppgradera kluster, d, krver utver frbttringar i det allmnna fretagsklimatet fr att se hur politik och institutioner pverkar srskilt koncentrationer av relaterade fretag och branscher.

Regeringar r ofta drawninto utveckla strategier, t.ex. subventioner och bidrag teknik, som frsker ka konkurrenskraften fr enskilda fretag. Dessutom stor politisk uppmrksamhet fokuserar p branschniv, en analysenhet som ocks r smalare n kluster. Omvnt andra politiska tnkandet handlar om breda sektorer ssom maskiner, tillverkning och tjnster. Ingen av dessa metoder r vl i linje med moderna konkurrens. Instllning politik fr att gynna enskilda fretag snedvrider marknader och anvnder offentliga resurser ineffektivt. Att inrikta politiken p branschniv frutstter att vissa branscher r bttre n andra och lper stora risker fr snedvridning av eller begrnsa konkurrensen. Ofta fretag arewary delta i de anstrngningar som involverar deras direkta konkurrenter. Sektorer, dremot, r alltfr omfattande fr att vara konkurrenskraftiga betydande, och utmrkelser ssom tillverkning kontra tjnster och hgteknologiska kontra low tech inte lngre hller mening. Ett kluster fokus belyser externa kopplingar, spridningseffekter och stdja institutionerna s viktigt att modern konkurrens. Genom att sammanfra fretag, leverantrer, relaterade industrier, service leverantrer, och institutioner, initiativ regeringen och investeringar problem adress gemensamma fr mnga fretag och branscher utan att hota konkurrensen. En statlig roll i klustret uppgradering, d kommer att uppmuntra byggandet av offentliga eller halvoffentliga varor som vsentligt pverkar mnga lnkade fretag. Regeringen investeringar inriktade p att frbttra fretagsklimatet i kluster, allt annat lika, kan mycket vl f en hgre avkastning n de som riktar sig till enskilda fretag eller branscher eller p den breda ekonomin. Ngra specifika roller regering i kluster uppgradering r shownin Figur 3,26 Lmplig Regeringen prioriteringar frndras som ett kluster mognar och utvecklas och dess kllor till konkurrens Frdelen skift. Tidig prioriteringar innebr frbttring av infrastruktur och eliminera diamant nackdelar. Senare roller kretsar mer kring begrnsningar och hinder fr innovation.

Kluster Versus industripolitik En roll fr regeringen klusterutveckling och uppgradering ska inte frvxlas med begreppet industripolitik. Ja, den intellektuella grunden fr kluster teori och industripolitik r fundamentalt olika, liksom deras konsekvenser fr

regeringens politik. Industripolitik vilar p en syn p den internationella (eller, mer allmnt, platsindikerande) konkurrens i som vissa branscher ger kad vlstndsskapande framtidsutsikter n andra. nskvrt branscher (T.ex. hgteknologiska, vxande) br vara "riktade" fr std. Industripolitik ser konkurrenskraftiga frdel som starkt beroende av kande skalavkastning. Med tanke p betydelsen av skalan, regeringar br vrda prioriterade tillvxtmarknader ("infant") industrier tills de nr en kritisk massan genom bidrag, eliminering av "destruktiv" eller "slsaktiga" intern konkurrens, selektiva importskydd, och restriktioner fr utlndska investeringar. Subventioner och avbrytande av interna konkurrens br inriktas p skalan knsliga omrden som forskning och utveckling (FoU) och anlggningar investment. Industripolitik tenderar att centralisera ingripande beslut p nationell niv. Genom sdana ingripande, statliga frsk att luta konkurrenskraftiga resultat (och internationella marknadsandel) i ett lands frdel. Ibland verkar begreppet industripolitik fr att spegla ett nollsummespel bild av internationell konkurrens dr det finns en fast pool av efterfrgan som ska delges och syftet r att f en strre andel fr en viss nation. Cluster teori kunde knappast vara mer olika. Begreppet kluster vilar p en bredare och dynamisk syn p konkurrens mellan fretag och platser, som bygger p produktivitetstillvxten. Sammankopplingar och spridningseffekter inom ett kluster r ofta viktigare att produktivitetstillvxten n omfattningen av enskilda fretag. Alla kluster kan vara nskvrt, och alla har potential att bidra till vlstnd. Det viktiga r inte vad en nation (plats) tvlar i, utan snarare hur den gr det. Istllet fr att rikta drfr alla befintliga och nya kluster frtjnar uppmrksamhet. Alla kluster kan frbttra sin produktivitet inklusive traditionella kluster som jordbruk. Hellre n att rekommendera uteslutning av utlndska fretag, krver kluster teori fr att vlkomna dem. Utlndska fretag kar kluster externa effekter och produktivitet, och deras verksamhet i en nation eller stat direkt bidra till lokal sysselsttning och investering. I stllet fresprkar att blockera importen, betonar kluster teori behovet av lglig och stadig ppnandet av den lokala marknaden fr import att ka den lokala effektivitet, ger behvs ingngar, uppgradera lokala efterfrgan frhllanden, och stimulera rivalitet.

Cluster tnkande inser vikten av initiativ p delstatsniv och lokal niv. regeringen p flera niver br omfatta strvan efter konkurrensfrdelar och specialisering. Om mjligt, lokala skillnader och kllor unikhet bygger p och omvandlas till styrkor. Specialisering lovar ocks att leda till differentierade produkter som uppfyller nya behov och utka marknad. ven om industripolitik syftar till att snedvrida konkurrensen till frmn fr en viss plats, kluster Teorin fokuserar p att undanrja hinder, avkopplande begrnsningar och eliminera ineffektivitet till produktivitet och produktivitetstillvxt. Tyngdpunkten i kluster teori r inte p marknadsandelar utan snarare p dynamiska frbttring. Klusterpolitik underliggande syn p konkurrens r positiv summa som produktivitetsfrbttringar och handel kommer att expandera p marknaden och mnga platser kan blomstra om de blir mer produktiva och innovativa. Kluster och den samlade ekonomiska politiken Kluster r ett stt att organisera tnka p mnga politikomrden som gr utver den gemensamma behov av hela ekonomin, vilket visas i Figur 4. Cluster-

baserat tnkande kan hjlpa till att fokusera prioriteringar och strategier guide i vetenskap och teknik, utbildning, export och utlndska frmjande av investeringar, och en mngd andra omrden. En plats r bst chans att locka utlndska investeringar och frmja export, till exempel, r i befintliga eller nya kluster. Ett kluster orientering understryker det faktum att fler delar av regeringen har ett inflytande p konkurrenskraft n normalt redovisas, srskilt inom regeringen sjlv. Cluster teori gr att effekterna av politik fr konkurrenskraft mycket tydligare och mer operativ. Effektiv lsningar krver ofta olika delar av regeringen fr att samarbeta.

Slutligen, frutom att komplettera politisk uppmrksamhet vid ekonominiv, kluster tnkande belyser viktiga roller av regeringen p flera geografiska niver. Den traditionella fokus den ekonomiska politiken har p nationell niv, och mnga aspekter av det allmnna fretagsklimatet r bst behandlas dr. Nyligen har globaliseringen fokuserat uppmrksamheten p globala multilaterala institutioner. Men staten, storstadsregion, och lokala myndigheter har ocks ett stort inflytande p det allmnna fretagsklimatet p en plats. P klusterniv, Dessa brukar dominerande, och kluster br utgra en viktig del av statliga och lokala ekonomiska politiken. Ett bra exempel r staden York i Storbritannien. Som ett resultat av en nyligen regering omorganisation blev York en enhetsstat rd med ansvar fr inte bara staden utan ven ett bredare geografiskt omrde. Sedan omorganisationen har rdet inrttat en aggressiv industriell utvecklingsenhet som har beenworking nra med

medlemmar av regionens vxande biovetenskap kluster. Cluster teori freslr ocks nya roller fr fretag, som jag utforskar i detalj ngon annanstans (Porter, 1998a). Den privata sektorns roller i klustret uppgradering finns i alla delar av diamant. Den mest uppenbara omrdena r att frbttra faktor frhllanden inklusive tillhandahllande av lmplig utbildning personal, kvalitet och lmplighet av lokal forskning vid universitet, inrttande av fysisk infrastruktur anpassas till kluster behov och utbudet av cluster-specifik information. Pgende fretag relationer med myndigheter och lokala institutioner ssom verktyg, skolor och forskargrupper r ndvndigt fr att uppn dessa frdelar, ssom investeringar kluster deltagare att faststlla gemensamma specialiserad infrastruktur, ssom hamn-eller hantering, satellit kommunikationslnkar, och provningslaboratorier. Skr igenom alla dessa omrden r behovet av klustret deltagarna att informera och prod regering tar itu med begrnsningar eller svagheter under dess kontroll. Enskilda fretag kan sjlvstndigt pverka klusterutveckling, men betydelsen av externaliteter och kollektiva nyttigheter gr att informella ntverk och formella branschorganisationer, konsortier, och andra kollektiva organ r ofta ndvndiga och lmpliga. Branschorganisationer fretrder alla eller de flesta deltagare kluster kan kommandot strre uppmrksamhet och har strre inflytande n gr enskilda medlemmar, och en frening eller ett kollektivt organ (t.ex. gemensamt forskningscentrum, testning laboratorium) skapar ett fordon fr kostnadsfrdelning.

ORGANISERING KLUSTERBASERADE INITATIV FR EKONOMISK UTVECKLING


Kluster ger ett fordon fr att f fretag, myndigheter och lokala institutioner tillsammans i ett konstruktiv dialog om hur du uppgraderar, som erbjuder en ny mekanism fr affrs-statliga samarbete. Initiativ fr att organisera kluster deltagarna, bedma kluster och nackdelar, och katalysera offentliga och privata insatser har blivit mnga p nationell, delstat och stad niver (Tabell 1) 0,28 Det r relativt nya anstrngningar att utveckla initiativ kring kluster som grnsverskridande angrnsande lnder i Centralamerika och Mellanstern, och detta frfaringsstt nytta i andra regioner. Klusterinitiativ ge ett nytt stt att organisera den ekonomiska utvecklingen insatser som gr utver traditionell insatser fr att minska kostnaderna fr att gra affrer och frbttra det allmnna fretagsklimatet milj. Genom att fokusera p kluster, fretag r ofta mycket mer intresserade och engagerade n de r breda insatser som ndvndigtvis mste dras till allmnna frgor som skattepolitik och export befordran. Business-government-universitetet dialog flyttar till en mer konkret niv dr tgrder kan vidtas. Klusterinitiativ inte bara kan stta fokus p frgor om regeringens politik men ocks kan avslja och hjlpa till att lsa dessa frgor inom den privata sektorn. Framgngsrika klusterinitiativ har ett antal gemensamma egenskaper:

En gemensam frstelse av konkurrenskraft och den roll som kluster i konkurrensfrdelar. Produktivitet och innovation, inte lga lner, lga skatter, eller en devalverad valuta-r Definitionen av konkurrenskraft. Deltagarna frstr pverkan p produktivitet och den roll och betydelse av kluster i produktiviteten tillbehr. Tidig och pgende kommunikation och diskussion utbilda kluster deltagarna om konkurrenskraft och bidra till att skift mind-set. Ett fokus p att undanrja hinder och underltta begrnsningar fr kluster uppgradering. Explicit upfront diskussion om ml i brjan av ett klusterinitiativ, fljt av regelbunden frstrkning av dessa ml, bidrar till att vervinna lusten att ska bidrag eller begrnsa konkurrensen. Nrvaron av leverantrer och kunder i klustret processen ger en naturlig kontroll av dessa tendenser. Vissa deltagare kan klamra sig fast vid status quo och delta i klusterinitiativ bara pverka sina anstrngningar i den riktningen. Framgngsrika klusterinitiativ frbli uppmrksam mot dessa tendenser. En struktur som omfattar alla kluster i en nation eller stat. Faststlla prioriteringar inte bara r dligt ekonomi, disenfranchises det stora delar av den privata sektorn. Framgngsrika klusterinitiativ omfattar traditionella kluster (t ex jordbruk, turism) och till och med sjunkande kluster. De omfattar bde framvxande kluster och etablerade fretag. Fr att undvika missriktade frsk att skapa kluster som inte har ngra tillgngar fr att bygga, ska framvxande kluster har pvisbara lokala stiftelser och grunderna fr fretag som har mtt marknaden tester. Praktiska vervganden kan krva att sekvensering av kluster projekt, men tidigt kluster wherework grs br omfatta ett representativt spektrum av olika typer av kluster frekommer (t.ex. en traditionell kluster, ett framvxande kluster, och ett sjunkande kluster) och br strva efter att demonstrera Vrdet av klustret tillvgagngsstt. Noggrann val tidigt hjlpa till att sprida de begrepp och processer fr att kluster som kommer att ing i den senare initiativ.

Lmpliga kluster grnser. Per definition kluster inkluderar industrier och institutioner med viktiga kopplingar eller spridningseffekter snarare n breda sektorer (t.ex., tillverkning, hg tech) eller enskilda branscher (t.ex. plast maskiner, italienska restauranger). Cluster Grnserna Ries br spegla den ekonomiska verkligheten, inte ndvndigtvis politiska grnser. I Atlanten provinser i Kanada, till exempel flera kluster ver provinsiella

grnser och klustret Initiativet det var strukturerat stt.

Brett engagemang kluster deltagare och tillhrande institutioner. Klusterinitiativ br omfatta fretag av alla storlekar samt representanter fr alla viktiga valkretsar. Exklusive individer, ven (eller srskilt) r svra, bjuder motstnd. ven om alla arbete kan ha sin andel av skeptiska, socken, egennyttiga och opportunistiska individer, de mest framgngsrika klusterinitiativ gra en insats fr att n ut och utbilda dem. Individer som sedan vljer att inte delta har frre skl fr att kritisera eller motsatt rekommendationer. I slutndan mste klusterinitiativ fortstta med dem som r villiga att arbete att frbttra villkoren fr alla. Privata sektorns ledarskap. Aktivt regeringen deltagande i ett privatgt ledde anstrngning, snarare n ett initiativ som kontrolleras av regeringen, kommer att ha en bttre chans att lyckas. Fretag oftast kan bttre identifiera hinder och begrnsningar (liksom mjligheterna) i deras banor n vad som kan regeringen. Att lta den privata sektorn leder ocks minskar initiativets politiska innehll samtidigt dra nytta av den privata sektorn r ofta verlgsna genomfrande frmga. Klusterinitiativ br vara s nonpartisan som mjligt och br frbli oberoende av ngon part eller administration politiska dagordning. Lagstiftare och den verkstllande makten, oppositionen parter och makthavare mste alla vara delaktiga. Helst klustret initiativ kommer att ske genom en enhet oberoende av regeringen. Annars lovande insatser kan tas bort nr en ny regering tilltrder (regeringen d'Andorra, 1993). Stng uppmrksamhet p personliga relationer. I och fr sig, frekomsten av en etablerad eller framvxande kluster garanterar inte fungerar kluster kopplingar. Mnga av frdelarna med kluster flowfrom de personliga relationer som underlttar kopplingar, frmja ppen kommunikation och bygga frtroende. Information r avgrande fr produktivitet, och relationer som frbttrar dess flde kommer att best och ven ka efter ett kluster projektets slut. Anstiftan kommunikation essensen av framgngsrika klusterinitiativ. Neutral handledare hjlper ofta med denna dr frtroende saknas och relationer r outvecklad. Frn brjan kommer stora insatser att krvas att skerstlla en effektiv och regelbunden kommunikation, bde internt och externt. Framgngar br ges stor spridning. En frdomar mot handling. Klusterinitiativ mste motiveras av en nskan att n resultat. Akademiska institutioner, tankesmedjor, eller myndigheter som ser forskning som ett sjlvndaml br inte kra dem.

Diagnos och en bred vision fr framtiden mste kombineras med konkreta tgrder steg. Starka ledande mstare behvs i bde regeringen och privata sektorn. Entrepreneurial ledarskap och medverkan av opinionsbildare knnetecknar praktiskt taget alla framgngsrika initiativ. Institutionalisering. Cluster uppgradering r en lngsiktig process som mste ha ett liv bortom en one-shot anstrngning. Det krver institutionalisering av begrepp, relationer och kopplingar bland valkretsar. Inom den privata sektorn, nya eller terupplivade branschorganisationer tar ofta ledande roller i den fortsatta uppgraderingen av kluster. I regeringen, kluster uppgradering kan institutionaliseras genom lmpligt att organisera myndigheter, genom att samla och sprida ekonomisk statistik, och genom att kontrollera strukturen och medlemskap av fretag rdgivande grupper.

SLUTSATSER
Kluster r koncentrationer av hgt specialiserade kunskaper och frdigheter, institutioner, rivaler, relaterade fretag och sofistikerade kunder i en viss nation eller region. Nrhet i geografiska, kulturella och institutionella villkor ger srskild tillgng, speciella relationer, bttre information, kraftfulla incitament och andra frdelar i produktivitet och produktivitetstillvxt som r svrt att peka p avstnd. Som ett resultat i ett kluster, hela strre n summan av delarna. Kluster r ett nytt och kompletterande stt att frst en ekonomi, organisering ekonomisk utveckling tnkande och praxis, och stlla allmn ordning. Tillstndet fr kluster avsljar viktiga insikter i den produktiva potentialen hos en ekonomi och begrnsningar fr dess framtida utveckling. Ett kluster strategi fr ekonomisk utveckling uppmuntrar beteende som r konkurrensfrmjande. Globaliseringen och enkel transport och kommunikation har lett till en vg av outsourcing dr fretag har flyttat mnga anlggningar till lg kostnad platser. Men dessa samma krafter som har skapat den plats paradox. Allt som effektivt kan hmtas frn ett avstnd har i huvudsak varit upphvs som en konkurrensfrdel i avancerade ekonomier. Information och relationer som kan ns och bibehllas genom fax eller e-post finns tillgngliga fr ngon. ven om global sourcing mildrar nackdelar, skapar det inte frdelar. Dessutom har avlgsna sourcing normalt en nst bsta lsningen jmfrt med tillgng till en konkurrenskraftig lokal kluster i termer av

produktivitet och innovation. Paradoxalt nog den mest bestende konkurrenskraftiga frdelar i en global ekonomi verkar vara lokala. Det fortfarande finns mycket att lra om kluster och deras konsekvenser fr teori och praktik ekonomiska development.We behver en integrerad strategi som ramar kluster i allmnhet snarare n mlskande in p speciella fall. Cluster teori kan informera och f information av, ett utbud av litteratur i ekonomi och management. Fr utvare ligger ett lfte om kluster tillvgagngsstt i deras positiva-summan viewof konkurrens och platsindikerande konkurrenskraft i kombination med deras frmga att katalysera konstruktiva tgrder som spnner valkretsar.