Malm hgskola

Lrarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete
15 pong

Snabbhet Ett avgrande moment i elitfotboll

En studie om forskning, utbildning och praktiskt utfrande av snabbhetstrning i svensk elitfotboll.
Speed - a crucial moment in elite soccer
A study on research, education and practical execution of explosive training in elite Swedish soccer.

Fredrik Crpin 840414-4076

Examensarbete Idrottsvetenskapligt program Vrterminen 2008

Handledare: Examinator:

Torsten Buhre Charlotte Olsson

Sammanfattning
Bakgrund: Syftet med studien var att underska svenska fotbollsspelares rrelsemnster och kravprofil fr att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrning och dessutom analysera prioriteten och vrdet av den hr trningen i den vetenskapliga litteraturen, i trnarutbildningen och i praktiken. Metod: Begreppet snabbhetstrning har analyserats utifrn tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utfrandets perspektiv. Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inom omrdet. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrn Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning och det Praktiska utfrandet har analyserats genom en intervjustudie med representativa trnare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har stllts mot varandra i en modell som skall ses som en kunskapsstege dr information och kunskap skapas genom forskning, dr utbildningen fungerar som lnk och dr det praktiska utfrandet speglar den kunskapsinhmtning och kompetensutveckling som skett ver tid. Resultat: Explosiviteten kan bevisligen kas vsentligt genom funktionell trning. Bde forskningen och kurslitteraturen till trnarutbildningen visar att frbttringar kan ns genom isolerad snabbhetstrning i t.ex. sprintvningar eller genom relevant styrketrning men att det mest optimala r att trna snabbhetsfrmgan i fotbollsspecifika situationer med boll. nd verkar det fortfarande vara underprioriterat i praktiken Trnarna i studien genomfr frmst isolerade snabbhetsvningar utan boll. Trots att den explosiva frmgan r en frskvara som kontinuerligt behver stimuleras, frklarar trnarna att de inte genomfr ngon form av snabbhetstrning under frssongen. Nyckelord: explosivitet, snabbhet, fotboll, trning, utbildning

Abstract
Aim: The objective of the study is to examine the Swedish soccer players movement patterns to justify the importance of high-intensity and sprint training, and further to analyse the priority and the value of this training in the scientific literature, in trainers education and in practice. Method: The concept of high-intensity and sprint training is analyzed from three angles; Research, Education and the Practical execution perspective. The research perspective has been analyzed through the relevant results in the field. The education perspective has been analyzed according to the Swedish Football Federation trainer education and the practical performance has been analyzed by a interview study on relevant coaches in Swedish professional soccer teams. These perspectives have been discussed against each other in a model that can be viewed as a ladder of knowledge, where information and knowledge is generated by research, where education serves as a link and where the practical performance reflects the knowledge and competency development that has taken place over time. Conclusion: High-intensity sprints can be shown to be substantially increased by functional training. Both the research and the literature in coach education shows that improvements can be achieved by isolated sprint training or through relevant resistant training, but that the most optimal is to train this aspect in soccerspecific situations with the ball. Yet it seems that this still has a low priority in practice. The coaches in the study carries out mainly isolated sprint exercises without the ball. Although the explosive capacity is a fresh product that continuously needs to be stimulated, the trainers explains that they do not implement form of training at all during pre-season.

Key words: high-intensity training, sprints, soccer, training, education

Innehllsfrteckning
1 Inledning ..................................................................................................................... 7 1.1 Syfte ..................................................................................................................... 9 1.2 Frgestllningar.................................................................................................... 10 2 Kunskapsbakgrund ..................................................................................................... 11 2.1 Fotbollens frutsttningar ...................................................................................... 11 2.1.1 Definition av begreppet snabbhet inom fotbollen................................................ 11 2.1.2 En fotbollsspelares rrelsemnster och kravprofil............................................... 14 2.2 Fysiologi ............................................................................................................. 19 2.2.1 Muskelfibrer .................................................................................................. 19 2.2.2 Nervsystemet ................................................................................................. 21 2.2.3 Energifrsrjning ........................................................................................... 22 2.3 Trningseffekter ................................................................................................... 25 2.3.1 Styrketrnings inverkan p den prestationsfrmgan........................................... 26 2.3.2 Styrketrnings pverkan p uthlligheten .......................................................... 27 2.3.3 Viloperiodens betydelse fr snabbhetstrningen ................................................. 27 2.4 Genomfrande av snabbhetstrning ........................................................................ 29 2.5 Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning ............................................................. 31 3 Metod ....................................................................................................................... 34 3.1 Intervjuurval ........................................................................................................ 36 3.2 Etiska vervganden ............................................................................................. 36 3.3 Analysmetod........................................................................................................ 38 4 Resultat ..................................................................................................................... 40 4.1 Bengt och Peter .................................................................................................... 40 5

4.2 Sten .................................................................................................................... 42 4.3 Bo ...................................................................................................................... 43 4.4 Lars .................................................................................................................... 44 5 Diskussion ................................................................................................................. 47 5.1 Frhllande mellan arbete och vila.......................................................................... 48 5.2 Snabbhetstrningens placering, utfrande och fysiologiska betydelse.......................... 49 5.3 Trningsfrekvens och kontinuitet............................................................................ 50 5.4 Utbildning ........................................................................................................... 51 5.5 Avslutning........................................................................................................... 52 5.6 Vidareforskning ................................................................................................... 52 Referenser .................................................................................................................... 54 Bilaga 1 vningsexempel fr funktionell snabbhetstrning .............................................. 57 Bilaga 2 Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning ...................................................... 61

1 Inledning
De flesta fotbollsintresserade idag vittnar om ett snabbare spel n tidigare, med fler dueller och allt mindre tid fr den bollfrande spelaren. Det blir logiskt att pst att det intensivare spelet stller hgre krav p den enskilde spelaren att agera snabbt. Mnga situationer idag avgrs ocks man mot man vilket innebr att den bst lmpade spelaren fr situationen vinner duellen. Mnga av dessa situationer r av explosiv karaktr, t.ex. nr tv spelare tvlar om att komma frst till bollen eller nr en anfallare utmanar sin back i ett dribblingsmoment. Det kanske till och med r mjligt att hrddra resonemanget och att pst att de avgrande momenten under en fotbollsmatch, p ett eller annat stt, r av explosiv snabbhetskaraktr. Individuella prestationer s som nickar, vndningar, tacklingar, ryck frbi motstndaren eller snabbheten att komma frst till bollen och f den under kontroll r alla potentiella matchvinnande rrelser i dagens fotboll. De flesta ml franleds av en explosiv handling. Undantagen r de individuella misstagen som leder till ml och fasta situationer som gr direkt i ml s som straffar och frisparkar. Fotbollen r givetvis mer komplicerad n att en urskiljning av en utvald egenskap kan frklara skillnaden mellan bttre och smre lag. De taktiska och tekniska frdigheterna har lnge diskuterats i stor omfattning inom fotbollsrrelsen. Den fysiologiska anstrngningen i fotboll har oftast generaliserats och lagt grunden till ett trningsupplgg dr tyngdpunkten lagts vid den aeroba uthllighetsfrmgan som d framfrallt trnats under en s kallad uppbyggnadsperiod i inledningen av ssongen, fr att sedan lggas t sidan nr det regelbundna matchspelet brjar. En trend som har vxt fram under senare r i svensk elitfotboll r att ta hjlp frn utomstende experter fr att utveckla den fysiologiska trningen. Ett exempel r Malm FF som idag har ett samarbete med Carolina Klfts friidrottstrnare, Agne Bergwall. Betydelsen av och komplexiteten med fotbollens fysiologiska krav uppmrksammas allt mer och i europeiska storklubbar kan vi idag se trnarstaber med mnga fystrnare som var och en ansvarar fr sitt specialomrde. Toppklubbarnas noggrannhet p trningsfltet verkar utgra en viktig faktor till deras prestationer.
De bsta lagen fortstter att ka deras fysiologiska kapacitet, medan de smre rankade lagen har liknande vrden som fr 30 r sedan (Stlen, m.fl., 2005, p. 503, frfattarens versttning).

Genom att flja fotbollsspelares rrelsemnster och handlingar under matchspel r det mjligt att formulera en kravprofil ver hur en spelare br vara trnad fr att mta de krav han/hon stlls infr. Som exempel kan ges att en fotbollsspelare frflyttar sig med hjlp av hgintensitetslpning s lite som 11 % av den totala matchtiden (Balsom, 2007, Hoff & Helgerud, 2004, Mohr m.fl, 2003, Stlen m.fl, 2005, Wistlff m.fl, 2004). Detta kan anses vara en vldigt liten del av matchen, men om det tas i beaktning att de hgintensiva lpningarna ofta r vldigt korta och varar endast ngra f sekunder s skapas det en frstelse fr att det utfrs vldigt mnga lpningar av den hr karaktren under en match. Om dessa moment, som tidigare diskuterats, dessutom kan vara matchavgrande borde det finnas anledning att fokusera mer p det hr omrdet. En teori r att om det genom trning r mjligt att ka antalet hgintensiva lpningar i matchsituation och samtidigt ka kvalitn i dem r det mjligt att ka de matchavgrande momenten till frmn fr det egna laget. En frutsttning fr detta argument r att en spelares andra kvaliter inte blir lidande p grund av en trningsfokusering mot de hgintensiva momenten. En fotbollsspelares totala status r beroende av tekniska, taktiska och fysiska frdigheter (ibland inkluderas ven psykologiska/sociala frdigheter). Dessa frdigheter, i bollsporter ver lag, r aldrig isolerade frn varandra vilket innebr att en bra bollspelare besitter goda egenskaper inom alla frdigheterna. En del kan sedan anses vara mer eller mindre bra inom olika omrden. En uttalat teknisk spelare kan t.ex. vara beroende av en god taktisk frmga fr att utfra sina tekniska rrelser vid rtt tillflle (och plats) p planen. Dessutom r goda fysiska frdigheter frmodligen en frutsttning fr att kunna utfra de tekniska momenten (Balsom, 2007). De fysiska frdigheterna kan ocks ses som grunden till allt fotbollsspel. Den som inte har kapacitet att utfra ett intensivt intervallarbete som fotboll innebr, har antagligen ingen nytta av bra taktiska och tekniska frdigheter. Var och en av ovan nmnda frdigheter kan i sin tur delas in i underkategorier. De fysiologiska frdigheterna handlar frmst om tv motpoler; uthllighet och snabbhet. Grunden fr prestationer inom dessa omrden utgrs av hjrt- krlsystemets och musklernas kapacitet kombinerat med samspelet med nervsystemet (Helgerud m.fl, 2001). Dessa komponenter bestms frst och frmst av genetiska faktorer, men kan i
8

hg grad utvecklas genom trning (Balsom, 2007). Den fysiologiska prestationsfrmgan r beroende av kn, lder och mognad och r pverkbar av yttre faktorer s som omgivning och kost. Fr att utveckla de fr idrotten viktiga fysiska komponenterna r det viktigt att flja specificitetsprincipen, dvs. trna det man vill bli bra p. En stor del av den fysiologiska trningen i bollidrotter br genomfras med boll fr att utveckla de specifika muskelgrupper som anvnds i bollsporter. Dessutom utvecklas de tekniska och taktiska frmgorna under matchlika frhllanden och kanske viktigast r att fysisk trning engagerar spelare mer eftersom trning med boll r mer motiverande n trning utan boll (Michalsik & Bangsbo, 2004). Den hr studiens syfte r att underska fotbollsspelares rrelsemnster och kravprofil fr att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrning. Efterhand r det intressant att analysera vilken prioritering den hr typen av trning har i svenska elittrnares trningsupplgg och om de r medvetna om hur trningen br bedrivas. Intentionen r att analysera trningsomrdet utifrn tre perspektiv. 1) Vilka rd ger den vetenskapliga litteraturen fr snabbhets- och explosivitetstrning och hur vrdestts den hr typen av trning? 2) Hur stor del av trnarutbildningen fokuserar p snabbhets- och explosivitetstrning? 3) Hur ser svenska elitfotbollstrnare p snabbhets- och explosivitetstrning och hur mycket kunskap har de om hur sdan trning br bedrivas? En jmfrelse mellan de olika perspektiven mjliggr en diskussion ver huruvida forskningens resultat nr ut till trnarkren och om de tar till sig den kunskap som skrivs.

1.1 Syfte
Syftet med studien r att underska svenska fotbollsspelares rrelsemnster och kravprofil fr att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrning och dessutom analysera prioriteten och vrdet av den hr trningen i den vetenskapliga litteraturen, i trnarutbildningen och i praktiken.

1.2 Frgestllningar
Vilken betydelse har explosivitets- och snabbhetstrning i de vetenskapliga forskningsstudier som genomfrts? Hur mycket snabbhets- och explosivitetstrning ingr i trnarutbildningen och vilken prioritet har den hr typen av trning? Hur bedriver svenska elitfotbollslag sin snabbhetstrning och vilken kunskap besitter trnarna inom omrdet?

10

2 Kunskapsbakgrund
Fr att kunna mjliggra en diskussion kring intervjupersonernas svar angende explosivitets- och snabbhetstrning i svensk elitfotboll kommer det i det hr kapitlet presenteras fyra perspektiv p begreppet snabbhet och relation mellan snabbhet och fotboll. Det frsta perspektivet, Fotbollens frutsttningar, ger en definitionsfrklaring ver det vergripande begreppet och stter det i relation till fotbollsspelares rrelsemnster. I det andra perspektivet, Fysiologi, kommer snabbhetsbegreppet konkretiseras utifrn de fysiologiska egenskaper som utgr frutsttningar fr att utveckla snabbhet i fotboll. Det tredje perspektivet, Trningseffekter, redovisar resultat frn relevanta forskningsstudier. Det sista perspektivet, Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning, mjliggr en mtning ver den omfattning som snabbhetstrning fr ur utbildningssynpunkt.

2.1 Fotbollens frutsttningar

Begreppet snabbhet beskrivs ofta som snabbast mjliga frflyttning av ett freml frn en punkt till en annan. I idrott r det dock skilda saker som knnetecknar snabba utvare. Fr att ge en innebrd till begreppet snabbhet och en frstelse ver hur det kommer att behandlas i det hr arbetet r det relevant att ruta in omrdet. Det r ocks av intresse att se hur en fotbollsspelares rrelsemnster ser ut fr att om mjligt kunna utkristallisera en kravprofil ver de egenskaper som en fotbollsspelare br besitta.

2.1.1 Definition av begreppet snabbhet inom fotbollen

Snabbhet r en komplicerad grundegenskap som r beroende av svl nerv- och muskelfunktioner som hvstngsfrhllanden och tillgng till energi. Med snabbhet menas i allmnhet musklernas frmga att skapa strsta mjliga acceleration (acceleration = hastighetsfrndring per tidsenhet m/s2 ; Vilberg, 1997). Tre faktorer r avgrande fr att bestmma begreppet snabbhet: Reaktionstid, rrelsetid och responstid. Reaktionstiden r tiden det tar mellan det att stimuli ges till det frsta tecknet p rrelse. Rrelsetiden r tiden som gr frn det frsta tecknet p rrelse tills den specifika
11

rrelsen avslutas och responstiden r summan av reaktionstiden och rrelsetiden (Vilberg, 1997). Att uppfatta och vrdera situationer och drefter fatta snabba beslut som krver omedelbar handling. I t.ex. kampsporter handlar snabbhet om att kunna utveckla stor kraft s snabbt som mjligt i komplicerade rrelsemnster medan det i bollidrotter som fotboll primrt handlar om att i stndiga riktningsfrndringar s snabbt som mjligt uppn hgsta maximala lphastighet. Balsom (2007) beskriver sex huvudfaktorer som r avgrande fr hur snabb en spelare r rftliga, fysiska, psykiska, tekniska, taktiska faktorer samt spelarens nuvarande trningsstatus. De rftliga egenskaperna s som kroppslngd, benlngd, massa samt musklernas hvstngsfrhllanden kan pverka personers frmga att utveckla snabbhet. Den genetiska egenskapen som frmodligen mest pverkar snabbheten r vilken typ av muskelfibrer som dominerar i de nedre extremiteterna, dvs. frdelningen mellan snabba och lngsamma muskelfibrer (utfrligare frklarat senare). De rftliga frutsttningarna r svra att pverka med trning men kan dock vara bra att medvetandegra d ett individuellt trningsschema skall formas (Balsom, 2007). De fysiska faktorerna s som explosiv styrka, snabbhetsstyrka och rrlighet r vldigt pverkbara av trning (Balsom, 2007). Den fysiska aspekten fr snabbhetstrning kommer att diskuteras utfrligare lngre fram. De psykologiska faktorerna skall inte underskattas inom omrdet fr snabbhet i bollsporter. Aspekter s som koncentration, motivation och vilja r egenskaper som med rtt tillmpad trning i kombination med framfrallt de fysiska faktorerna r vldigt viktiga, och d inte minst i trningssituationerna. Hg koncentration och motivation leder till att de fysiska vningarna utfrs rtt och att optimal trningseffekt uppns (Balsom, 2007). Med de tekniska faktorerna menar Balsom (2007) den koordination som krvs fr att utfra korta ryck med rtt lpteknik. Rtt tekniskt utfrande i en maximal lpning leder till en mindre anstrngning vilket kar sannolikheten fr att kunna utfra fler maximala lpningar under en match. De taktiska faktorerna berr den individuella spelfrstelsen/speluppfattningen och tajmingen och skall i hgsta grad inkluderas som en frutsttning fr fotbollsspecifik
12

snabbhet. Den taktiskt skicklige kan i strre utstrckning lpa vid rtt tidpunkt och i rtt riktning vilket kar chanserna fr henne/honom att ta sig frst till bollen (Balsom, 2007). Med nuvarande trningsstatus menas den enskilde spelarens aktuella frmga att kunna prestera optimalt. Fr stor trningsmngd eller felaktigt trningsinnehll kan t.ex. leda till vertrning. Dliga kostvanor kan pverka en spelares snabbhet negativt, framfrallt i slutet av en match d energin brjar ta slut. Givetvis pverkar ocks det allmnna hlsolget frmgan till snabbhet. En spelare som inte r frisk kan inte tillgodogra sig snabbhetstrning p ett optimalt stt och inte heller prestera maximalt under en match (Balsom, 2007, Wilmore & Costill, 2004). Syftet med snabbhetstrning r: Att frbttra (eller bibehlla) kroppens frmga att reagera snabbt och att snabbt utveckla kraft vid maximalt arbete. Att frbttra (eller bibehlla) musklernas frmga att snabbt utveckla energi. Att frbttra (eller bibehlla) kroppens frmga att uppn s hg arbetsintensitet som mjligt. Syftet fr snabbhetstrning i bollidrotter r dessutom: Att frbttra (eller bibehlla) frmgan att snabbt uppfatta spelrelevanta situationer (uppfatta). Att frbttra (eller bibehlla) frmgan att handla snabbt (bedma besluta). Att frbttra (eller bibehlla) frmgan att reagera snabbt och att snabbt utveckla energi och kraft vid maximalt arbete. (Michalsik & Bangsbo, 2004) Det hr arbetet fokuserar framfrallt p den explosiva snabbheten med arbetsperioder som inte verstiger 10 sekunder eftersom det inte r mjligt att upprtthlla en maximal insats om durationen kar. Snabbhet i den hr bemrkelsen berr frmst det anaeroba alaktasida systemet med energiframstllning frn framfrallt nedbrytningen av det
13

hgenergirika mnet kreatinfosfat (PCr) (Michalsik & Bangsbo, 2004). Eftersom fotboll r en idrott med ett komplicerat rrelsemnster dr intensiteten i rrelserna varierar frn stillastende till medelintensiv jogging och kraftiga maxlp kan det ibland vara av vikt att behandla ett strre mnesomrde eftersom den explosiva snabbheten och dess fysiologiska karaktr r svr att isolera. Definitionen av explosivitet beskrivs i den hr studien som ett enskilt moment, t.ex. frnskjut eller upphopp. Snabbhet handlar om en serie av upprepade sekvenser av en rrelse, t.ex. de frsta tio stegen under en acceleration. I enstaka fall kommer ven s kallad snabbhetsuthllighet att beskrivas d det kan vara vsentligt fr att skapa en uppfattning om begreppet snabbhet. Snabbhetsuthllighet handlar primrt om energiframstllning genom det anaeroba, laktacida systemet dr ATP (adenosintrifosfat) terbildas genom spjlkning av glykogen/glukos samtidigt som det produceras mjlksyra i musklerna (Michalsik & Bangsbo, 2004).

2.1.2 En fotbollsspelares rrelsemnster och kravprofil

Fotbollsspelares rrelsemnster r relativt noga kartlagda genom detaljerade vetenskapliga analyser av spelares aktiviteter under match. Dessa analyser genomfrs oftast genom videoupptagning av varje enskild spelare med efterfljande analys dr rrelser delas upp i olika kategorier. En manlig elitspelare frflyttar sig mellan 9-14 km per match (Hoff, 2004, Mohr m.fl, 2003, Stlen m.fl., 2005, Wistlff m.fl., 2004, Edwards m.fl., 2003), mlvakter ungefr 4 km (Bangsbo, 2007, Stlen m.fl, 2005). En mtning av danska och svenska elitspelare visade att utespelarna i underskningen, som behandlade 52 analyser, genomfrde en distans p i genomsnitt 10,8 km (Balsom, 2007). En studie av danska damelitfotbollsspelare visade att rrelsemnstret i dam- och herrfotboll r mycket likt. Damfotbollsspelare frflyttar sig i genomsnitt 10,3 km under en match (Krustrup, m.fl, 2004). Nr en jmfrelse skall gras mellan tv spelare r det viktigt att pongtera att kraven p spelarna kan vara olika. P grund av olika positioner i laget eller olika taktiska direktiv kan olika spelares rrelseschema skilja sig t. ven om tv spelare frflyttar sig lika lngt under en match s kan de fysiska kraven p energitgng skilja
14

sig relativt mycket. Flera studier har visat att en elitspelare lper lngre strckor i hg fart jmfrt med en spelare frn lgre divisioner, ven om den totala distansen r i stort sett lika (Balsom, 2007, Bangsbo m.fl, 2005). Andra studier har dock visat att elitspelare ven frflyttar sig lngre strckor under match (Reilly, 2004, Mohr m.fl, 2003, Stlen m.fl, 2005). Det mesta av matchtiden anvnder en spelare till att st stilla, g, jogga eller lpa med lg intensitet. Den strsta delen av all frflyttning sker med lg intensitet fr att skaffa bra utgngspositioner infr matchavgrande moment med hg intensitet. Den effektiva speltiden under en 90-minutersmatch r ca 60 minuter och olika spelare r aktiva under olika tillfllen. Den ungefrliga tid som spelas med hg intensitet p elitniv r mellan 30 och 40 minuter (Balsom, 2007). Den enskilda fotbollsspelaren frflyttar sig med hjlp av hgintensitetslpning s lite som upp till 11 % av den totala matchtiden (Balsom, 2007, Hoff & Helgerud, 2004, Mohr m.fl, 2003, Stlen m.fl, 2005, Wistlff m.fl, 2004). Detta innebr ett ryck eller rush ungefr var 90:e sekund (Hoff & Helgerud, 2004, Stlen m.fl, 2005). De hgintensiva fartmomenten r nmligen vldigt mnga men korta. Fr det mesta handlar det om 2-4 sekunders intensiva ryck p ungefr 15 meter (Balsom, 2007, Hoff & Helgerud, 2004, Rienzi m.fl, 2000). Balsom (2007) skriver att den vre grnsen fr ett ryck r 5-6 sekunder eller ca 40 meter men att dessa ryck frekommer relativt sllan. Valquers m.fl (1998) studier p brasilianska fotbollsspelare frn 1998 visar att 96 % av alla hgintensiva rusher under en match r kortare n 30 meter och 49 % r kortare n 10 meter. Det r allts korta intensiva ryck som r det dominerande hgintensiva arbete om man bortser frn korta explosiva handlingar s som tacklingar, nickar och dribblingar. En fransk studie (Cometti m.fl, 2001; ref i Stlen, 2005) som jmfrde elitspelare och amatrspelare visade att elitspelarna hade betydligt snabbare tider p 10 meters sprinter. Tider som omvandlat i strcka utgjorde ett frsprng p 1 meter efter 10 meters lpning vilket kan visa sig betydelsefullt i de avgrande situationerna p en fotbollsplan. Forskning har ocks visat att andelen hgintensiva lpningar oftast r bundna till kortare perioder och att det efter en intensiv period kommer en femminutersperiod som r betydligt mindre intensiv (Mohr m.fl., 2003). Spelarna behver allts terhmta sig fr att terigen klara hgintensivt arbete. En intressant jmfrelse av lpdistans hos enskilda spelare mellan en matchs frsta och andra halvlek visar att lpdistansen hos fotbollsspelare p elitniv minskar i andra
15

halvlek. Framfrallt r det mjligt att se en klar skillnad mellan sprintdistans i de olika halvlekarna (se fig. 1). Forskningen visar en signifikant skillnad mellan sprintdistans hos elitspelare jmfrt med spelare p lgre niv. Dessutom pvisar forskningen en signifikant skillnad mellan den sista 15-minutersintervallen och de fyra frsta. Mentala faktorer s som matchresultat i halvtid kan ha en inverkan p att lpdistansen minskar i andra halvlek, t.ex. om ett lag leder med flera ml finns indikationer p att tempot sjunker i andra halvlek. Mohr m.fl. (2003) har visat att utmattning eller temporr trtthet sker i tre skeden av en match. 1) efter korta intensiva perioder i bda halvlekarna, 2) i den inledande perioden av andra halvleken och 3) i slutet av matcherna. Den temporra trttheten i brjan av andra halvleken verkar bero p att temperaturen i musklerna sjunkit under viloperioden och att musklerna d behver vrmas upp igen innan de kan prestera optimalt. Utmattningen i slutet av matcherna kan bero p lga glykogenvrden i muskelfibrerna och/eller uttorkning p grund av ett fr lgt vtskeintag.

16

Figur 1. Sprintdistans i 15-minuters intervaller fr elitspelare () och spelare p lgre niv (). *Signifikant skillnad (P<0.05) mellan elitspelare och spelare frn lgre niv. Signifikant skillnad (P<0.05) frn de frsta fyra 15-minuters perioderna av matchen (figuren, med upphovsmnnens tilltelse, tergiven efter Mohr, m.fl., 2003, p. 524). Frfattarens versttning.

Balsom (2007) sammanfattar en jmfrelse mellan spelare i olika divisioner med fljande: Att spelarna genomfr ungefr samma distans oavsett division (till en viss grns). Att spelare frn hgre divisioner lper mer med hg intensitet och mindre med lg intensitet n spelare frn lgre divisioner. Att spelare frn hgre divisioner oftare ndrar tempo n spelare frn lgre divisioner. Mittfltsspelarna tenderar att springa betydligt lngre n bde backar och anfallsspelare, som ligger p i stort sett samma niv (Balsom, 2007). Det r dock diskutabelt om resultatet av lpdistanser beror p att mittfltspositionen i sig krver ett stort lparbete eller att det till mittfltspositionerna valts spelartyper som kan springa mycket. ven om skillnaderna inte r s stora nr man fokuserar p hgintensiv lpning s visar resultat att mittfltsspelaren joggar och lper ltt i hgre utstrckning n backlinjespelaren och anfallaren (Balsom, 2007). Spelarnas roller utvecklas dock hela tiden och Mohr m.fl (2003) visar p att ytterbackarna i modern fotboll utfr mer n dubbelt s lnga rusher som innerbackar och r tillsammans med anfallarna de som utfr lngst rusher under en match. Mohr m.fl (2003) belyste vid en underskning avbytarnas potentiella betydelse. Det visade sig vid en jmfrelse av spelare som spelade hela matcher och avbytare att andelen hgintensiva lpningar under matchernas sista 15 minuter var 25 % fler bland avbytarna. Avbytarna utfrde dessutom 63 % fler sprinter n vriga spelare under de sista 15 minuterna (se fig. 2 p nsta sida).

17

Figur 2. Hgintensiv lpning och sprinter under de sista 15 minuterna av en match fr elitspelare som spelat hela matchen () och elitspelande avbytare () +Signifikant skillnad (P<0.05) mellan avbytare och spelare som spelat hela matchen (figuren tergiven, med upphovsmnnens tilltelse, efter Mohr, m.fl., 2003, p. 525). Frfattarens versttning.

Som tidigare nmnts inverkar givetvis ett lags spelstt p spelarnas rrelsemnster och deras totala lpdistans. T.ex. har ett lags taktiska organisation betydelse. Antalet mittfltare varierar frn 3 till 5, en del trnare vill att deras anfallare tar ett stort defensivt ansvar och att ytterbackarna skall delta mycket i det offensiva spelet. Samtidigt har givetvis ocks motstndarlagets spelsystem en inverkan p olika spelares rrelsemnster. Yttre betingelser s som temperatur, regn och hrd vind har ocks visat sig spela in p rrelsemnster. T.ex. frflyttar sig en spelare betydligt kortare strckor under extrema klimatfrhllanden s som stark sommarvrme eller matcher p hg hjd (Balsom, 2007).

18

2.2 Fysiologi
En frutsttning fr att analysera en egenskap s som snabbhet r att ta del av de fysiologiska frutsttningar som snabbhetsprestationer krver. En inblick i hur mnniskokroppen fungerar r ett anvndbart verktyg d eventuella frbttringar i snabbhet vill ns. I den hr delen kommer muskelfibrernas och nervsystemets betydelse fr snabbhetsfrmgan att diskuteras. Dessutom kommer det att beskrivas vad som krvs av kroppen ur energisynpunkt fr att kunna utfra en maximal anstrngning s som en snabb rush.

2.2.1 Muskelfibrer
Kroppens muskler delas in i tre olika kategorier; hjrtmuskulatur, glatt muskulatur (som skter en rad automatiska rrelser i bloddror, inlvor osv.) och skelettmuskulatur. Skelettmuskulaturen r de muskler som gr det mjligt fr oss att rra oss och utva idrott och r drfr mest relevant i denna studie. Det finns mer n 300 skelettmuskler i kroppen, av varierande storlek och funktion, och de styrs av viljan (Balsom, 2007, Carlsson, 2006, Michalsik & Bangsbo, 2004, Vilberg, 1997). Varje muskel r uppbyggd av 10 000 till 500 000 muskelfibrer. Dessa fibrer r mellan 0,01 och 0,1 mm tjocka och upp till 30 cm lnga. Varje muskel omges av en hinna, s kallad muskelfacia och mellan muskelfibrerna finns bindvv, blodkrl (kapillrer), nerver, fett och vtska (Balsom, 2007, Wilmore & Costill, 2004). Det r muskelfibern som har frmgan att dra ihop sig och drmed utfra en kontraktion i muskeln. En muskelfiber innehller en mngd mitokondrier som kan beskrivas som cellens viktigaste energifabriker. Fett och glykogen som anvnds fr energiframstllning finns lagrat i cellvtskan och i muskelfibrerna finns ocks ett lager av de energirika mnena ATP och Kreatinfosfat (PCr) (Vilberg, 1997). I muskelns ytterndar fster facians senor till skelettet p varsin sida av en led vilket mjliggr en kontraktion. Det finns olika typer av muskelfibrer och de delas i huvudsak upp i tv kategorier. De med lg kontraktionshastighet har ftt namnet lngsamma, typ I eller rda fibrer (Balsom, 2007, Vilberg, 1997). Ibland anvnds det engelska namnet slow-twitch eller ST-fibrer (Michalsik & Bangsbo, 2004, Wilmore & Costill, 2004). De med hg
19

kontraktionshastighet kallas snabba, typ II eller vita fibrer (fast-twitch, FT-fibrer). De snabba typ II fibrerna kan i sin tur delas in i typ IIa och typ IIb grupper (Michalsik & Bangsbo, 2004, Balsom, 2007 Vilberg, 1997). Fibergrupperna har ftt sina namn frn det arbete de fredrar att utfra. De lngsamma fibrerna utvecklar kraft frhllandevis lngsamt men kan i gengld arbeta en lngre tid utan att trttas ut i ngon strre omfattning. Kapillrttheten runt fibrerna r stor och antalet mitokondrier hgt. De lngsamma fibrerna innehller en stor mngd myoglobin som binder syre i muskeln. Myoglobinet ger de lngsamma fibrerna sin knnetecknande rda frg (Michalsik & Bangsbo, 2004). Dessa muskelfibrer ansvarar fr muskelkontraktionen under lgintensivt arbete och mttligt tungt arbete t.ex. nr en spelare promenerar eller joggar p plan. De snabba fibrerna r ca 3-4 gnger snabbare p att utveckla kraft n de lngsamma fibrerna (Balsom, 2007). Michalsik och Bangsbo (2004) skriver att de snabbaste, typ IIb fibrerna kontraherar 10 gnger snabbare n de lngsamma typ I fibrerna. Gemensamt fr typ II fibrerna r att de har en vldigt liten uthllighet och kapillrttheten, antalet mitokondrier och myoglobininnehllet r lgt. Eftersom de drfr inte kan frsrja sig p den aeroba energifrsrjningen har de i gengld en strre anaerob arbetskapacitet (Michalsik & Bangsbo, 2004). De snabba fibrerna aktiveras under hgintensivt arbete dr stora krafter utvecklas, t.ex. nr en fotbollsspelare accelererar, gr snabba inbromsningar och ryck. De snabba fibrerna medverkar ocks vid mycket snabba korrigerande rrelser (Balsom, 2007). Genom arvsanlag fds mnniskor med olika stora andelar av de olika muskelfibertyperna. Fibertypfrdelningen kan ocks variera vldigt mycket frn person till person i frhllande till hur aktiva de r. Hos lngdistanslpare finner man i regel en strre andel lngsamma fibrer i benmuskulaturen eftersom idrottsgrenen stller hga krav p en god uthllighet. Sprinters dremot, har strre andel snabba muskelfibrer d deras prestation baseras p frmgan att utveckla stor kraft under en kort tid. En muskelfiber som stndigt utstts fr ett visst sorts arbete kommer nmligen sakta att frndras fr att anta de egenskaper som lmpar sig fr de krav som den utstts fr. Det saknas dock bevis fr att typ IIa fibrerna kan omvandlas till typ I fibrer (Michalsik & Bangsbo, 2004).
20

2.2.2 Nervsystemet
Samtliga rrelser som mnniskor gr kontrolleras och bestms av nervsystemet. Fr att kunna prestera i idrottsgrenar mste kroppens rrelser vara koordinerade och korrekta bde vad gller styrka och riktning och de ska utfras vid exakt rtt tidpunkt. Nervsystemets styrning av detta r en mycket komplicerad process som hr inte kommer beskrivas i detalj. Nervsystemet bestr av tv delar; det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). Den viljestyrda rrelsen startar i hjrnan som en frestllning om hur rrelseuppgiften skall utfras. Med hnsyn till kraft, riktning, och hastighet av rrelsen gr hjrnan berkningar som leder till att elektriska nervimpulser snds ut. Impulserna lper genom nervtrdar via det centrala nervsystemet till ryggmrgen och sedan ut till de muskelfibrer som hjrnan bestmt sig fr att aktivera. Nr en muskelfiber fr en elektrisk impuls frn en ansluten nerv drar sig muskelfibern samman. Genom att ka eller minska antalet aktiverade nervceller i ryggmrgen reglerar hjrnan muskelkraften. Ju fler impulser som snds frn hjrnan, desto fler muskelfibrer drar sig samman och desto kraftigare blir sammandragningen (Michalsik & Bangsbo, 2004, Balsom, 2007, Vilberg, 1997). En nervcell och de muskelfibrer som den har kontakt med kallas tillsammans fr en motorisk enhet. Alla muskelfibrer i en motorisk enhet r av samma typ, dvs. typ I, IIa eller IIb (se avsnittet om muskelfibrer). Antalet muskelfibrer i en motorisk enhet varierar dremot. Muskler med f fibrer per motorisk enhet ger bttre mjlighet till finkoordinering medan muskler med mnga fibrer per motorisk enhet anvnds fr grvre och kraftfullare rrelser (Michalsik & Bangsbo, 2004, Balsom, 2007). Som exempel kan en motorisk enhet som styr de stora musklerna i lret ha nervtrdar till ett par tusen fibrer medan en motorisk enhet som styr finare rrelser som fingrarna, gonen och tungan har nervtrdar som endast har kontakt med 8-10 muskelfibrer (Vilberg, 1997). En motorisk enhet fungerar utifrn allt eller inget-principen dvs. att man antingen fr kontraktion i alla muskelfibrerna i enheten eller inte i ngon (Balsom, 2007). Fr att stadkomma en kontraktion mste den elektriska impulsen frn nervcellen n ver en viss bestmd niv som kallas trskelvrdet. Lngsamma muskelfibrer har lgre trskelvrde n snabba och kontraheras drfr vid lgre arbetsintensitet. En
21

motorisk enhet med snabba muskelfibrer uppnr maximal spnning snabbare och utvecklar strre kraft eftersom fler muskelfibrer kan bidra med spnning till den totala kraftinsatsen. Skillnaden i trskelvrde bestmmer vilka muskelfibrer som anvnds vid arbete. Vid lgintensivt arbete, t.ex. gng, aktiveras endast f fibrer eftersom det inte krvs s stor kraft. Det mesta av kraften skapas drfr av de lngsamma muskelfibrerna. Nr behovet av kraft kar vid hgre arbetsintensiteter, t.ex. vid lpning i mttligt tempo, kopplas de snabba typ IIa fibrerna in och deras kraftutveckling adderas till den totala muskelkraften. Vid maximalt arbete, t.ex. snabba ruscher aktiveras ven de snabbaste typ IIb fibrerna som har de strsta motoriska enheterna Michalsik & Bangsbo, 2004). Genom trning r det mjligt att synkronisera flera motoriska enheter s att strre kraft kan utvecklas snabbare (Wilmore & Costill, 2004) ven om den strsta effekten p nervsystemet i frhllande till kraftutveckling r frmgan att rekrytera fler muskelgrupper fr att utfra den nskade aktiviteten (Stlen m.fl., 2005). Komplexa signaler skickas hela tiden frn hjrnan till muskler som ska utfra en rrelse. Samtidigt tar hjrnan hela tiden emot en mngd information om hur kroppens olika delar frhller sig till varandra. En rrelse i en fotbollsspecifik matchsituation r en vldigt komplicerad interaktion av olika muskler, dr var och en av musklerna utfr sin speciella uppgift. Genom att bedriva mycket fotbollsspecifik trning kan rrelser som trnas automatiseras. Detta betyder att rrelsen memoreras i hjrnan som vid en liknande situation med exakthet kan utfra samma rrelse igen utan att var medveten om det. En person som spelat mycket fotboll har automatiserat flertalet rrelser t.ex. skott- och passningsrrelser eller hela finter. Att automatisera olika rrelsemnster r nskvrt och bakgrunden fr den fysiologiska tekniktrningen. Trning av nervsystemet och drmed koordinationsfrmgan r av stor betydelse fr fotbollsspelare i alla ldrar ven om en person mjligen r ngot mer mottaglig fr sdan sorts trning ngra r fre och under puberteten (Balsom, 2007).

2.2.3 Energifrsrjning
Fr att kunna utfra en rrelse krvs det att muskler aktiveras. Aktiveringen sker som tidigare nmnts genom nervimpulser frn hjrnan till den arbetande muskeln. Fr att muskeln skall kunna utfra den, av hjrnan, efterfrgade handlingen mste energi
22

tillfras. Denna energi kommer frn en fosfatfrening vid namn adenosintrifosfat (ATP). ATP r det enda brnsle som muskeln direkt kan anvnda fr muskelarbete. Fosfatfreningen har en komplicerad kemisk struktur dr det som r intressant i energiframstllningssyfte r bindningarna mellan de tre fosfatgrupperna. Vid nedbrytning bryts bindningen mellan de tv sista fosfatgrupperna och stora mngder energi frigrs varvid adenosindifosfat (ADP) och en fri fosfatgrupp bildas. Energin anvnder sedan muskelfibrerna fr att dra sig samman (Vilberg, 1997). Eftersom ATP r en stor och tung molekyl s finns den bara i en liten mngd i kroppen och mste drfr hela tiden terbildas med hjlp av den energi som bildas d andra mnen s som fett, kolhydrater och proteiner bryts ner (Vilberg, 1997). Mjligheten att kunna anvnda de mycket energirika mnena till att lagra energi r en stor frdel, annars skulle mnniskan vga betydligt mer. Vid arbete med maximal intensitet skulle ATP-frrden ta slut inom loppet av ngra sekunder (Vilberg, 1997, Michalsik & Bangsbo, 2004, Wilmore & Costil, 2004). P grund av de sm mngderna ATP i musklerna mste ATP terbildas med samma hastighet som det bryts ned (vid fortlpande arbete). Detta grs genom att en fosfatgrupp frenas med den relativt energifattiga molekylen ADP. ATP ! ADP + P + energi ADP + P ! ATP Det finns fyra olika system fr att teruppbygga ATP: ATP-PCr (kreatinfosfatspjlkning) Kolhydratspjlkning (anaerob glykolys) Kolhydratfrbrnning (aerob glykolys) Fettfrbrnning (aerob process)

ATP-PCr systemet Det minst komplicerade energisystemet kallas ATP-PCr systemet efter de tv komponenterna (ATP och PCr) som ingr i reaktionen. Utver ATP innehller nmligen
23

cellerna ytterligare en hgenergirik fosfatmolekyl. Denna molekyl kallas PCr eller kreatinfosfat och finns i en strre utstrckning n ATP i kroppen. Till skillnad frn ATP-molekylen s kan energi som utvinns frn nedbrytningen av kreatinfosfat inte anvndas direkt till muskelaktivitet. Istllet hjlper den hr molekylen till att terbilda ATP och hlla en relativt konstant ATP-mngd. terbildningen av ATP frn kreatinfosfat sker genom att ett enzym verkar p kreatinfosfatmolekylen s att den delar upp sig i kreatin (Cr) och fosfat (P). Energin som utvinns vid delningen av kreatinfosfat anvnds fr att koppla en fri fosfatgrupp till ADP och p s vis terbilda ATP (Wilmore & Costil, 2004). Detta r en mycket snabb process som fungerar utan syretillfrsel och utan mjlksyra som restprodukt, det r allts en anaerob, alaktasid process. Kreatinfosfatlagrena i musklerna rcker dock inte mer n till energi fr 4-10 sekunders maximalt arbete (Vilberg, 1997). PCr + ADP ! Cr + ATP Nr muskeln slutar arbeta byggs kreatinfosfat upp igen genom att kreatin och fosfat p nytt binds samman. Energi till den hr uppbyggnaden hmtas ter frn nedbrytning av ATP. Muskeln har frmga att lagra kreatin och ATP, som vid nerbrytning kan ge energi till arbete i 5-15 sekunder. Under de frsta sekunderna vid snabba intensiva rrelser som t.ex. rusher, snabba hastighetsfrndringar och hopp hlls ATP-nivn relativt konstant genom nedbrytning av PCr (Wilmore & Costil, 2004). Om aktiviteten fortskrider mste energi tillfras genom ngot av de andra energisystemen. Nr kreatinfosfatfrrden r tomma krvs flera minuters vila eller ltt arbete fr att terstlla dem helt (Vilberg, 1997). Hlften av den mngd som brutits ned kan dock terbyggas inom ca 30 sek (Balsom, 2007). Trnade fotbollsspelare har p grund av strre muskelmassa en strre mngd kreatinfosfat lagrad i sina muskler jmfrt med otrnade personer. Den totala mngden, men inte koncentrationen, av kreatinfosfat kan kas genom att typ II-fibrerna kar i storlek nr man trnar. Drmed kar mjligheten att arbeta maximalt i samband med upprepade rusher (Balsom, 2007). Den maximala anaeroba effekten representerar den hgsta hastighet, vid vilken anaerob energi kan frigras och kan i praktiken ha avgrande betydelse i lopp med maximal intensitet p korta distanser eller rusher frn frsvar till anfall i fotboll (Michalsik & Bangsbo, 2004).
24

Nedbrytningen av kreatinfosfat r mycket snabb och de anaeroba processerna kan, till skillnad frn de aeroba, producera strre mngder ATP per tidsenhet. Detta r en stor frdel nr det behvs produceras stora energimngder p kort tid. Dremot r kapaciteten att arbeta lnge vldigt begrnsad nr det gller de anaeroba processerna. Det br dock tillggas att det alltid pgr flera energiprocesser samtidigt, framfrallt i bollidrotter dr intensiteten hela tiden varierar frn att st stilla till maximal intensitet (Michalsik & Bangsbo, 2004).

2.3 Trningseffekter
Helgerud m.fl (2001) har i tidigare forskning visat att elitsatsande norska juniorfotbollsspelare med vl utvecklad aerob frmga frflyttar sig en lngre strcka n jmnriga, mindre trnade ungdomar. Dessutom visade deras forskning p att de aerobt vltrnade juniorerna kunde hlla en hgre intensitet, kunde utfra fler rusher och var mer involverade i spelet genom fler bollberringar n andra. Denna underskning bekrftade betydelsen av en god aerob frmga fr en prestation i fotboll. Nr man diskuterar begreppet neurologisk adaption r det en rad faktorer man syftar p: synkronisering av motoriska enheter, synkronisering av fler muskelgrupper, kad nervimpulsfrekvens, kad reflexpotential och rekrytering av fler motoriska enheter. En del av utvecklingen hos en kontinuerligt styrketrnande person r dess frmga att rekrytera fler synergistmuskler att samarbeta med agonistmuskeln. Genom hrd styrketrning r det mjligt att ka antalet nervimpulser till de arbetande musklerna och p s vis f dessa muskler att i ett tidigare skede rekrytera de snabba muskelfibrerna. Vid explosiv trning snks ocks de snabba muskelfibrernas trskelvrde vilket leder till att de kan rekryteras i ett n tidigare skede i rrelsen. Neurologiska frbttringar r av de hr anledningarna betydelsefullt fr bde den maximala styrkan och snabbheten och drmed en intressant faktor fr en framgngsrik fotbollsprestation (Stlen m.fl., 2005).

25

2.3.1 Styrketrnings inverkan p den prestationsfrmgan

Vid en underskning av Wistlff m.fl. (2004) studerades korrelationen mellan benstyrka och frmgan till explosiva aktiviteter s som rusher och hopp. Studiens ingngstes var att man genom styrketrning kan frbttra den maximala styrkan som i sin tur r en av frutsttningarna fr effektutveckling. Effektutveckling i det hr sammanhanget r att producera s mycket kraft som mjligt s snabbt som mjligt, dvs. den strcka som man kan flytta en vikt p under kortast tid. Lngd x Vikt = Effekt (W) Tid Genom att mta den maximala styrkan i benbj, tiden fr 30-meters sprinter och den uppndda hjden i vertikal hopphjd p en grupp elitfotbollsspelare kunde det konstateras att det fanns en statistisk signifikant relation mellan maximal benstyrka, sprint- och hoppfrmga. Framfrallt visade studien att man genom ett explosivt trningsprogram kan ka accelerationsfrmgan p 30 meter betydligt. Trningen genomfrdes frmst med f repetitioner med maximal belastning och hg hastighet i den koncentriska frnskjutsfasen. Trningsprogrammet som endast innehll fem repetitioner, tv gnger i veckan, under en tta veckors period visade stor kning i 1RM (en repetition max) hos alla i testgruppen (Wistlff m.fl., 2004). Genom att ka kraftutvecklingen i muskelkontraktionen i de rtta muskelgrupperna, kas ocks accelerationen och hastigheten i fotbollsrelaterade frmgor s som korta sprinter, hastighetsfrndringar och snabba vndningar. I trningssyfte har det slagits fast tv principer som r gllande fr maximal neurologisk anpassning fr explosivitet. Den frsta principen r att trna de snabba motoriska enheterna som utvecklar strst kraft. Detta grs genom att arbeta med tungt motstnd (85-95 % av en 1RM). Den andra principen r att ven trna med ett snabbt utfrande i kontraktionsfasen (Hoff, 2004). Den hr trningen har visat sig ha en mycket god effekt p den fotbollsrelevanta sprint och hopp frmgan utan att inverka p kroppsmassan (Hoff & Helgerud, 2003). Hoff och Helgerud (2003) visade p dessa vinster i explosiv styrketrning genom en analys av tv fotbollslag som fick genomfra ett trningsprogram i benbj (90 grader i knleden) som bestod av fyra serier med f repetitioner (4-5) med uppmaningen att fokusera p snabb kraftutveckling under den koncentriska frnskjutsfasen i vningen.
26

Dessa vningar visade en kraftig kning av 1RM, likas visade testgruppen tydliga frbttringar i 10 meters sprintvningar och hoppfrmga. Deras slutsats konstruerades till en rekommendation fr hur styrketrning bst br bedrivas fr att ka sprint och hopp frmgan hos fotbollsspelare p elitniv. Receptet lyder p fyra set med fyra repetitioner med betoning p maximal kraftutveckling under den koncentriska frnskjutsfasen och en kning av motstnd vid varje nytt trningstillflle (Hoff, 2004).

2.3.2 Styrketrnings pverkan p uthlligheten

F studier har underskt effekterna av styrketrning i frhllande till den aeroba uthllighetsfrmgan. Ett vanligt argument sger att styrketrning kar kroppsvikten och drfr br ven uthllighetsfrmgan pverkas negativt eftersom det leder till att en strre massa mste frflyttas. ven om det ligger ett frnuftigt resonemang bakom den hr teorin s verkar det finnas en del fakta som tyder p andra resultat. Det br nmligen skiljas p styrketrning som kar den fysiska massan genom muskelhypertrofi och styrketrning som stimulerar de neurologiska effekterna. Tv forskningar har visat att den aeroba frmgan inte pverkas negativt genom relevant explosiv styrketrning som beskrivits ovan. Bde Wislffs m.fl (2004) och Hoffs (2004) studier visar att styrketrning med syfte att frbttra den neurologiska rekryteringen snarare kan ha positiva effekter ven p uthllighetsfrmgan. Maximal styrketrning har visat sig reducera arbetspfrestningen, som visar sig genom minskad syrekostnad i uthllighetstester. Dessutom har det visat sig att maximal styrketrning i benbj har positiva effekter fr lpekonomin (Hoff, 2004).

2.3.3 Viloperiodens betydelse fr snabbhetstrningen

Vilan r en vsentlig bit av snabbhetstrningen d det r under den hr tiden som musklerna terhmtar sig och energideperna teruppbyggs. Efter 15-20 meters maximal lpning r 30 sekunders vila oftast tillrcklig fr terhmtning. Vid lngre strckor br terhmtningstiden vara lngre och efter ca 5 upprepningar br en lngre viloperiod p ungefr 5 minuter lggas in (Balsom, 2007). Om den aktive inte hunnit
27

terhmta sig helt blir varken koordinationen, rekryteringen av rtt och tillrckligt mnga muskelfibrer eller nervsystemets samspel med muskulaturen maximal. Balsom m.fl. (1992; ref i Balsom, 2007) har gjort en vetenskaplig underskning som mtte hur olika lnga viloperioder pverkade snabbheten vid upprepade ryck p 15, 30 och 40 meter. Vid fem olika tillfllen testades frsksgruppen och mellan varje testtillflle skiljde det minst fem dagar. Frsket utfrdes under standardiserade frhllanden och tiden mttes med fotoceller vid flygande start (1 meter), vilket innebr att reaktionstiden utesluts som faktor. Frskspersonerna sprang en total distans p 600 meter per testtillflle p fljande stt (se fig. 3):

Figur 3. Prestationsfrmga vid upprepade ryck i frhllande till viloperiod (tabell, med upphovsmannens och frlagets tilltelse, tergiven efter Balsom, 2007, s. 198). Test 1: 15 x 40 meter med 30 sekunders vila mellan varje ryck. Test 2: 15 x 40 meter med 60 sekunders vila mellan varje ryck. Test 3: 15 x 40 meter med 120 sekunders vila mellan varje ryck. Test 4: 20 x 30 meter med 30 sekunders vila mellan varje ryck. Test 5: 40 x 15 meter med 30 sekunders vila mellan varje ryck.
28

Som framgr av testresultaten minskar prestationsfrmgan mycket lite vid test 2, 3 och 5. Vid test 1 med en kort mellanliggande vila s minskar dremot prestationsfrmgan tydligt redan efter tredje rycket. Vid kortare ryck p t.ex. 15 meter (ca 2,5 sekunder) kommer huvuddelen av den energi som produceras frn det snabba alaktasida energisystemet ATP-PCr. Produktionen av mjlksyra r relativt liten och kroppen hinner terskapa hgenergifosfaterna till det hr energisystemet under en 30 sekunders viloperiod. Vid lngre ryck produceras mer mjlksyra vilket inverkar negativt p de arbetande musklerna och d behvs mer n 30 sekunders vila fr att terigen kunna utfra ett ryck med hgsta fart som ger optimal trningseffekt. Det som hnder vid fr kort vila r att det inte finns tillrckligt med tid fr kroppen att terstlla efterfrgad mngd hgenergifosfat till ATP-PCr systemet och att allt mer mjlksyra lagras i musklerna vilket resulterar i nedsatt prestation (Balsom, 2007, Wilmore & Costill, 2004). Underskningen visade att prestationsfrmgan vid upprepade sprinterlopp i stort sett kan bibehllas, om viloperioden r lngre n 10 gnger arbetsperiodernas lngd. Ju lngre arbetsperiod (sprinterdistans), desto strre br frhllandet mellan arbets- och viloperiod vara. Snabbhetstrning br alltid utfras med en viloperiod som r minst 10 gnger s lng som arbetsperioden fr att vara effektiv (Michalsik & Bangsbo, 2004).

2.4 Genomfrande av snabbhetstrning

Om man vill optimera frbttringen av snabbheten krvs ett helt individuellt trningsprogram utformat utefter de frutsttningar den enskilda spelaren besitter och vilka kvaliter som avses att frbttras. ven om tyngdpunkten br ligga p den delen av trningen som spelaren mest behver frbttra s br ett individuellt trningsschema omfatta en kombination av flera olika anpassade trningsformer fr snabbhetsfrbttring, s som: styrketrning, koordinationstrning och snabbhetstrning med och utan boll. Individuella trningsanpassningar fr snabbhet r ganska komplexa och oftast mest tillgngliga p elitniv. Snabbhetstrning kan dock med frdel ven bedrivas i grupp och br d gras s funktionell som mjligt med mnga vningar med boll. Balsom (2007) menar att fotbollsspecifik snabbhet r fullt trningsbar med matchlika vningar dr man betonar vikten av att hela tiden vara frst till bollen. Olika
29

typer av smlagsspel med lng vila efter ett antal utfrda korta ryck kan t.ex. fungera bra. Ngra allmnna riktlinjer fr att f s effektiv snabbhetstrning som mjligt: Det fr inte vara fr mnga upprepningar i varje trningsserie. Spelarna mste f tillrckligt med vila s att musklerna och energisystemen hinner terhmta sig innan nsta ryck Snabbhetstrningen br/ska vara placerad tidigt i trningspasset nr spelarnas muskler r frscha. Spelarna ska vara ordentligt uppvrmda innan alla form av snabbhetstrning genomfrs. Spelarna mste prestera max vid varje ryck. Spelarna skall vara motiverade och helst frst vad snabbhetstrning innebr.

Den sista punkten r vldigt viktig, men eventuellt mindre prioriterad i praktiken, fr att f ut maximal effekt av snabbhetstrningen. Eftersom all form av explosivitetstrning r psykiskt pfrestande d den aktive hela tiden mste prestera max r det vsentligt att de aktiva r infrstdda med behovet och frdelarna med den hr formen av trning. Fotbollsspecifik snabbhetstrning kan delas in i tv huvudomrden: funktionell snabbhetstrning som sker med boll och formell snabbhetstrning, som i sin tur kan delas in i koordinationstrning samt ryck utan boll, med kat eller minskat motstnd. Den funktionella snabbhetstrningen med boll br betraktas som den vikigaste och drfr prioriteras (Balsom, 2007). Detta d alla inslag i s kallad fotbollssnabbhet s som speluppfattning och funktionell reaktionstid trnas samtidigt. Den formella snabbhetstrningen har dessutom den nackdelen att rrelserna bara till viss del liknar de som frekommer under match, d en fotbollsspelare i regel byter riktning vid varje ryck, beroende p var bollen hamnar och var motstndarna befinner sig. Det gller att aktivera de ndvndiga musklerna i rtt koordination. Funktionell snabbhetstrning innehller med frdel riktningsfrndringar och start och stopp moment. Rycken br ocks startas med en fotbollssignal, t.ex. nr ett pass sls eller nr en annan spelare rr sig. Samtidigt
30

skall inte funktionell snabbhetstrning gras fr komplicerad s att fokus frsvinner frn de explosiva momenten. Balsom (2007) har givit ngra konkreta vningsexempel p hur fotbollsspecifik snabbhetstrning kan bedrivas (se bilaga 1).

2.5 Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning

Den svenska trnarutbildningen under Svenska Fotbollfrbundets regi r nyligen omarbetad. Den r inte lngre uppdelad i senior- och ungdomskurser. Idag genomfr alla fotbollstrnare samma utbildning som bestr av tre delar (se bilaga 2.). Den frsta nivn som i sin tur r indelad i bas-niv 1 och bas-niv 2 genomfrs av respektive distriktsfrbund. Den frsta nivn r en s kallad basutbildning. Bas-niv 1 inleds av en avsparksdag dr man under 8 timmar gr igenom barn och ungdomars utveckling, hur ett ledarskap skall frhllas till dem samma och om Svenska Fotbollfrbundets riktlinjer fr barn- och ungdomsfotboll. Drefter genomfrs dagskurser som vergriper ledarskap, spelfrstelse, teknik och trningslra/mlvaktsspel. Trningslra och mlvaktsspel delar allts kursdag vilket innebr en halvdag (4 timmar) inom varje omrde. P sknska fotbollsfrbundets hemsida frklaras att innehllet fr kursens trningslra p bas-niv 1 innebr att den r barn- och ungdomsinriktad, att den gr genom grunderna fr fysisk aktivitet, koordinationstrning och motorisk kontroll samt riktlinjer fr en allsidig fysisk trning. Bas-niv 2 har en identisk utformnings som bas-niv 1 fast med en strre omfattning. De fyra utbildningsomrdena genomfrs nu under tv heldagar vardera. Trningslran har hr ocks ftt lite strre plats. Tillsammans med mlvaktstrning utgr de tv heldagar dr trningslran tillgnas 1,5 av dessa. Utver de mnena som ven tas upp i bas-niv 1 fr de blivande trnarna hr lra sig om kost och hlsa samt akut skadebehandling. Efter genomfrd bas-niv utbildning mste tv ssongers trnarpraktik utfras innan en s kallad diplomkurs kan genomfras. Diplomkursen p bas-niv r 4 dagar (32 timmar) och innehller tillmpning av samtliga kunskapsomrden med inriktning barn- och ungdomsfotboll (Sknes Fotbollsfrbund, 2008). Efter utfrd diplomkurs p bas-niv och en ssongs trnarpraktik p som lgst 15-rslag kan aktuella trnare ska s kallad Avancerad kurs, som motsvarar Svenska
31

Fotbollfrbundets nu omarbetade Steg 3-kurs. Avancerad kurs motsvarar ocks Uefas Advance course/Diploma. Samtliga avancerade kurser arrangeras numera p Bosns Idrottsinstitut. Utbildningen omfattar 17 kursdagar frdelat p fyra separata utbildningstillfllen. Som kontrast kan det vara vsentligt att jmfra dess 17 dagar med de sju dagar som Steg 3-utbildningen tidigare bestod av. Vid de tre inledande delkurserna ligger tonvikten p ren kunskapsverfring i form av lrarledd teori och praktik och liksom vid basutbildningen utgr fljande mnesomrden huvudrubrikerna: Ledarskap (3 dagar) Spelfrstelse (3 dagar) Teknik (3 dagar) Trningslra (2 dagar) Mlvaktstrning (1 dag)

Under rubriken Trningslra ingr nio delmoment: Fotbollens kravprofil, fotbollsfysiologi, konditionstrning, styrketrning, snabbhetstrning, rrlighetstrning, trningsplanering, kost & vtska samt akut skadebehandling (Svenska Fotbollfrbundet, 2008). Som avslutande moment, efter dessa tolv dagar, ligger sjlva examenstillfllet som kallas Diplomkurs Avancerad. Hr r avsikten att trnarna ska f srskilt utrymme att tillmpa de kunskaper man ftt under kursen, vilket sker genom olika uppgifter inom samtliga mnesomrden. Diplomkursen r p fem dagar och kursdeltagarna (trnarna) fr hr individuell feedback och omdmen godknd eller ej godknd. Utver de praktiska redovisningarna ingr ocks ett teoretiskt kunskapsprov. Svenska Fotbollfrbundet (2008) frklarar att genom frbudet utbildade riksinstruktrer ansvarar fr utbildningen tillsammans med std av viss expertis inom frmst trningslra (fysiologi) och mlvaktstrning. Fr tillfllet pgr arbetet med innehllet p nya Pro-utbildningen som Svenska Fotbollfrbundet hoppas kunna dra igng under hsten 2008. Urban Hammar (2008) som r riksinstruktr p Svenska Fotbollfrbundet sger att utbildningen kommer att
32

innehlla flera delkurser ver tv rs tid och att den bland annat kommer innehlla en fysiologikurs p 7,5 pong som sannolikt kommer genomfras i samarbete med GIH i Stockholm. Urban Hammar (2008) frklarar att trningslra har en allmn inriktning under Basutbildningen som strcker sig ver 17 dagar. Han menar att trningslran inte tar s stor plats dr och att det som frmst lrs ut r grundprinciperna fr fysisk trning fr barn och ungdomar. Han berttar vidare att det p Avancerad niv finns en mer grundlig idrottsfysiologisk approach till fotbollen och dr snabbhet r ett av avsnitten som behandlas. Den kurslitteratur som frmst behandlas i trningslra r Paul Balsoms bok Fotbollens trningslra (2007). Boken strcker sig ver 13 kapitel och 277 sidor, exklusive inledning. Snabbhetstrning har ftt ett eget kapitel, Fotbollsspecifik snabbhetstrning, och utgr tillsammans med Styrketrning fr fotbollsspelare och Fotbollsspecifik uthllighetstrning (kapitlen om Uppvrmning och Rrlighet har hr bortsetts)ett avsnitt om hur praktisk fotbollstrning br bedrivas. Kapitlet om snabbhetstrning tar upp 26 sidor medan de tv andra, ovan nmnda, kapitlen tar upp 38 respektive 44 sidor (Balsom, 2007).

33

3 Metod
Utifrn mnesval och strukturering av den tilltnkta studien kndes det logiskt att arbeta utifrn ett deduktivt arbetsstt, dvs. att utifrn de allmnna principer som rder och befintliga teorier som framstllts, dra slutsatser om enskilda freteelser. I en deduktiv underskning bestmmer befintlig teori vilken information som samlas in. Frdelen med en deduktiv underskning r att processen i mindre grad tenderar att frgas av den enskilde forskarens subjektiva uppfattningar. En risk kan vara att de befintliga teorier och modeller som underskningen tar sin utgngspunkt i speglar forskningen s att inte nya upptckter grs (Patel & Davidson, 2003). Den hr studien planerades utifrn en relativt smal tidsrymd, varvid en deduktiv ansats kndes befogad. Dessutom fann jag en hel del tidigare forskning inom omrdet som std fr min underskning och som underlag till min analys. Efterforskningen rrande den svenska trnarutbildningen blev kluven d syftet med arbetet var att studera vad som r gllande i dagslge medan de genomfrda intervjuerna medfrde ett intresse ver att se till den ldre utbildningsstrukturen fr att om mjligt kunna utvrdera intervjusvaren. Efter lite vervgning fll sig den aktuella trnarutbildningen mest intressant d den frmodligen kommer att utgra basen fr en trnares kunskapsbank ett tag framver. Den tidigare trnarutbildningen har istllet anvnds som reflektion i diskussionen ver intervjupersonernas svar. Beroende p syftesformuleringen och frgestllningarna kndes observationer eller intervjuer som lmpliga forskningsmetoder. Om en mer utprglad frgestllning som riktat sig mot hur trningen verkligen ser ut i olika svenska fotbollsklubbar hade valts, s hade observationer under gllande trningar varit det mest lmpliga. Istllet har det fr mig varit mer intressant att ta reda p hur olika trnare beskriver att de bedriver sin trning, utifrn vilken kunskap de baserar sitt trningsupplgg och vilket kunnande de besitter inom omrdet snabbhets- och explosivitetstrning. I det hr fallet fll sig intervjuer som en mer passande forskningsmetodik. Intervjuerna har genomfrts p manliga elitfotbollstrnare. D bakgrundslitteraturen frmst baserats p forskningsresultat rrande manliga spelare frefll sig en intervjustudie p trnare fr manliga lag mest relevant. Detta mjliggjorde en analys av
34

intervjusvaren i relation till tidigare publicerad forskning inom omrdet. Att alla intervjupersonerna var manliga har sin logiska frklaring i att alla svenska lag i de tv hgsta serierna trnas av mn. Intervjuerna i den hr studien har genomfrts p svenska herrfotbollstrnare med en kvalitativ inriktning. De var standardiserade i den bemrkelsen att alla intervjuerna bedrevs utifrn ett och samma mnster, ett par mnesomrden var bestmda p frhand men en ppen diskussion tillts d jag ansg att det var ett bra stt att f intervjupersonerna att analysera sin egen trningsfilosofi och sjlva f reflektera ver sitt trningsupplgg. Fr att i yttersta mn f fram intervjupersonernas kunskap hlls en ganska lgmld profil dr jag istllet fr att rtta till eventuella faktafelaktigeter valde att frska f intervjupersonen att utveckla sitt svar n mer. Eftersom mlet inte ligger i att framstlla ngra enskilda trnare som bttre eller smre frebilder s har alla namn i de genomfrda intervjuerna hllits konfidentiella, ngot som intervjupersonerna underrttades med d frsta kontakten togs. Intervjuerna varierade vldigt mycket i tid, frn ca 15 minuter till 40 minuter fr den lngsta. Detta frmst p grund av att frska undvika styrning av intervjuerna fr mycket och intervjupersonerna tillts istllet i mnga fall prata p tills en naturlig paus infann sig. Denna fria intervjumetod gav vldigt utfrlig fakta d intervjupersonen ibland sjlvmant i sin monolog kom in p mnesomrden som var intressanta fr studien. I en intervju med en huvudtrnare, infann sig efter uppskattningsvis halva intervjun ven den assisterande trnaren. Vid det hr tillfllet involverades ven han i intervjun med fljden att en spnnande dialog mellan huvudtrnaren och assisterande trnaren infann sig. Fr att strukturera den kvalitativa analysen har Miles och Hubermans (1994; ref i Gratton & Jones, 2004) guide ver tre steg som forskaren br rtta sig efter fljts. Det frsta som gjordes under datainsamlingen var att reducera informationen. Efter varje genomfrd intervju lyssnade jag p inspelningsmaterialet och skrev ner korta notiser med det mest intressanta som kommit fram. Jag omkodade sedan namnen s att de skulle hllas konfidentiella och strukturerade upp likheter och olikheter mellan de olika intervjuerna. I det tredje skedet analyserades informationen fr att upptcka eventuella mnster s att slutsatser kunde trda fram.

35

3.1 Intervjuurval
P grund av tid och resurser begrnsades urvalet till trnare som var bosatta i sdra Gtaland. Mjligheten med telefonintervjuer fr att n fler i ett bredare geografiskt omrde vervgdes men efter ett vervgande ansgs tillrckligt mnga och tillrckligt relevanta trnare kunna ns ven med den begrnsningen som gjordes. Alternativet med telefonintervjuer vervgdes men utifrn erfarenhet fr de en lgre trovrdighet och dessutom skall vrdet av ett personligt mte inte underskattas. Eftersom mlet var att studera trnare p hg svensk elitniv begrnsades urvalet till trnare fr som lgst Superettanlag. Intension var ocks att diskutera och problematisera explosivitets- och snabbhetsomrdet. I ett initialt skede togs kontakt, via e-mail, med fem stycken huvudtrnare fr fotbollsfreningar i Superettan och Allsvenskan. Efter en vecka var en intervjuperson inbokad. Fr att n de andra anvnde jag telefon, i den mn det var mjligt att f tag p deras telefonnummer. I annat fall togs kontakten via de respektive freningarnas kansli-, eller kontorsnummer. I tv freningar var huvudtrnaren inte tillgnglig fr ngon intervju varvid den assisterande trnaren kontaktades. I ett fall gav upprepade telefonsamtal endast svar frn telefonsvararen och mailkontakten uteblev helt. Fr att upprtthlla en konfidentiell behandling av intervjupersonernas identitet grs valet att inte beskriva urvalet utfrligare.

3.2 Etiska vervganden

Med all form av underskning medfljer ett visst ansvar. Det finns en del regler som forskningen mste flja. Den hr studien har tagit del av Hassmn och Hassmns (2008) tv perspektiv som etik inom forskningen diskuteras utifrn. Det frsta utgr frn forskarens agerande, hederlighet och integritet och kallas fr forskaretik. Det andra perspektivet kallas forskningsetik och rr hur underskningsdeltagarna och andra som berrs av forskningen skyddas mot olmplig pverkan. Det frsta perspektivet rr primrt den som utfr forskningen medan det andra handlar om etiken gentemot de som stller upp i forskningens tjnst. Forskningsetiken baserar sig p de grundlggande rttigheter som varje person i vrt land har och som i forskningssammanhang innebr att
36

man har rtt att skyddas mot skada, frdmjukelse, krnkande behandling och annat obehag. Detta stller forskaren infr tminstone fyra krav nr material frn uppgiftslmnare eller frskspersoner skall samlas in: ppenhet Sjlvbestmmande fr de medverkande Konfidentiell behandling av forskningsmaterialet Autonomi betrffande forskningsmaterialets anvndning (Hartman, 2003) Det frsta kravet innebr att forskaren i varje situation som kan vara av knslig natur mste informera de berrda om sin verksamhet och erhlla samtycke frn uppgiftslmnarna eller underskningsdeltagarna. Det andra kravet str fr frivilligheten i underskningen och att deltagarna har rtt att bestmma de villkor de deltar p. Kravet p konfidentiell behandling av forskningsmaterialet har diskuterats tidigare och innebr att uppgifter om underskningspersoner, -grupper eller organisationer behandlas och bevaras s att inga obehriga kan ta del av dem. Autonomikravet innebr att det insamlade forskningsmaterialet endast fr anvndas till vad underskningspersonerna blivit informerade om (Hartman, 2003). Intervjupersonerna i den hr studien har blivit kontaktade och behandlade utifrn de krav som Hartman arbetat fram. Vid frsta kontakt med intervjupersonerna informerades de om studiens syfte, en frga om de var villiga att stlla upp stlldes och de informerades om den konfidentiella behandlingen av intervjumaterialet. Intervjupersonerna har i den mn det gr omkodats s att deras identiteter inte skall vara mjliga att urskilja i texten. Deras rtt att vara konfidentiella i studien r viktig och skall inte undervrderas. Fr lsaren r det ocks viktigt att frst intervjupersonernas position i den hr studien. Deras medverkan r inte fr att mjliggra en individanalys av enskilda trnare dr deras kunskap (eller brist p kunskap) hngs ut fr att avgra kvalitn inom deras arbetsomrde. Istllet skall intervjupersonerna ses som ett redskap eller en komponent som mjliggr en analys i ett strre perspektiv dr fokus r att analysera ett trningsomrde utifrn flera angripningsstt. Tilltelse att anvnda de tabeller som redovisas i arbetet har ftts genom godknnande av upphovsmnnen via email.
37

3.3 Analysmetod
Min ingngssyn fr den hr studien har varit att frst funktionen av snabbhetstrning utifrn tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utfrandets perspektiv. Fr att konkretisera och visualisera den analysmetod som str till grund fr den hr studien har en modell (Figur 4) skapats.

Figur 4 Modell fr analysmetod. F = Forskning, U = Utbildning och P = Praktiskt utfrande. a) synen p den nuvarande informationsstegen. b) ett nrmre frhllande mellan omrdena fr att pskynda informationsutbytet. Modellen skall ses som en kunskapsstege dr information rimligen skapas genom forskning, dr utbildningen fungerar som lnk och dr det praktiska utfrandet speglar den kunskapsinhmtning som skett under vgen. Figuren delger ocks ett frhllande mellan de olika omrdena dr kunskapsinhmtning sker i bda riktningarna. Figur 4a beskriver ett nutida tillstnd medan figur 4b visar en progression mot ett nskvrt tillstnd mellan de olika omrdena dr ett nrmre samarbete gr det mjligt fr forskningens senaste resultat att genom t.ex. ett utbildningsforum snabbt n ut fr praktisk tillmpning i trningsmiljn. Ett kortare avstnd mellan de olika omrdena mjliggr en snabbare och mer effektiv utveckling. Genom modellen ges ett bildligt
38

exempel p hur en frbttring av det den praktiska trningen r beroende av en kunskapsinhmtning i tv steg. Modellen anvnds tillsammans med tre kriterier fr granskning av intervjusvaren som mall fr att n svaren p frgorna som stlldes inledningsvis. Det frsta kriteriet r med utgngspunkt frn Balsoms tabell Prestationsfrmga vid upprepade ryck i frhllande till viloperiod (se Figur 3) en analys av intervjupersonernas kunskaper kring frhllandet mellan arbete och vila under snabbhetstrning. Det andra kriteriet berr intervjupersonernas kunskap om snabbhetstrningens placering under trningspasset. Det tredje perspektivet behandlar intervjupersonernas kunskap angende frekvensen och kontinuiteten av snabbhetstrning.

39

4 Resultat
Trnarintervjuerna r utfrda i trnarnas respektive miljer, inspelade med diktafon, drefter sammanfattade till text. Alla trnarnas namn r omkodade och deras trnarbakgrund r aningen generaliserade fr att hlla dem konfidentiella. Lag- och freningsnamn nmns inte alls.

4.1 Bengt och Peter

Bengt har utbildat sig genom Svenska Fotbollfrbundet, steg tre (av fyra). Den senaste utbildningsperioden avslutade han fr sex-sju r tillbaka. Hans trnarkarrir strcker sig drygt 10 r tillbaka i tiden och han har under de 6 senaste ren trnat lag i de hgsta serierna. Som spelare gjorde han ett 50-tal allsvenska matcher. Efter knappt halva intervjun nrvarar ven Bengts assisterande trnare Peter vid intervjun. Laget som Bengt ansvarar fr trnar aldrig mindre n 4 pass i veckan plus match. Ungefr 2 gnger i veckan trnar de isolerad snabbhetstrning med pinnar. Trningsformen beskriver Bengt som en generell explosivitetstrning i slalombana fr alla spelarna. Han berttar att en de genomfr vningen efter en inledande uppvrmning och att de brukar kombinera explosivitetstrning med ngon lttare passningsvning dr de delar gruppen p hlften. Bengt ger ett exempel p en explosivitetsvning dr spelarna lper slalom mellan 5 pinnar och sedan ver en repstege som ligger p marken, dr spelarna ska trampa ner i varje mellanrum. vningsmomentet varar i ungerfr 10-15 sekunder med 30 sekunders vila och de upprepar den ca 5-8 gnger med betoning p mnga och snabba fotnedsttningar. Bengt frklarar att det r maximal intensitet som gller och att de utver den explosiva frmgan ven trnar motorik och smidighet i den hr vningen. Under frssongen bedriver Bengt ingen explosiv trning alls. Hr riktar de istllet in sig p de lngsamma musklerna och konditionsfrmgan genom lngdistanslpning (lgintensitetstrning). Bengt tror inte att hans trningsupplgg skiljer srskilt mycket frn internationella proffsklubbar. Han ger ocks ett exempel frn en annan nrliggande frening och sger att de bedriver samma vningar dr.
40

Bengt sger att det inte har ngon effekt att trna snabbhet/explosivitet i slutet av trningarna. Shr sger han om saken:
Att gra det i slutet av en trning r lite frkastligt. D har du s pass trtta kroppar, s d tar du inte in explosiviteten som ska gra musklerna explosiva. D tar man inte in det riktigt ordentligt. Det ska ge ngonting ocks. S det r bst och gra det i brjan (Bengt, 2008).

Bengt genomfr inte ngon form av snabbhetstester eller mtningar p spelarna fysiska status. Han anser inte att mtningar av sdant slag r srskilt viktiga och han litar d hellre p sin frmga att se p spelarna hur de ser ut i trningssituationer. Han sger ocks att han gr lite p ryggradsknsla nr han lgger in snabbhetsvningar. Att det gr snabbt, allt som behvs r att man placerar ut ngra pinnar, att det bara tar 5-6 minuter och att det gr att kombinera med andra vningar. Bengts assisterande trnare Peter har tidigare erfarenheter frn en annan frening av mtningar p snabbhetsfrmgan p 10, 20 och 30 meter. Han menar att trningen som han och Bengt bedriver inte r perfekt men att den i alla fall r rtt. Bda trnarna menar att de fr vara rdda om den tiden de har sina spelare i trning och att det d r en vervgning av hur mycket av de olika egenskaperna som ska trnas. Dessutom anser Bengt att de flesta av spelarna, som han har i trning, har s pass mycket erfarenhet att de nstan r frdigutbildade. Peter frklarar att de inte tar ngon extern hjlp fr att trna den fysiska frmgan men att han har mtt snna och p s vis samlat p sig en hel del kunskap. Han sger ocks att det kanske inte r ndvndigt att ska ngon hjlp fr den hr biten eftersom det r fotbollsspecifika egenskaper som de sker hos sina spelare. Spelarna har istllet mjlighet att bedriva styrketrning p deras fritid. Bengt sger att killarna p elitniv kan sin kropp s de trnar p eget initiativ utefter det som de sjlv anser att de behver, det r deras skyldighet.

41

4.2 Sten
Sten har genomfrt alla Svenska Fotbollfrbundets stegkurser och blev klar med den sista 1985. 2005 genomfrde han ven en utbildning i Uefas regi, s kallad Uefa professional level. Sten har varit trna sedan 1982 och har varit ansvarig trnare fr sju lag p elitniv i Norden. P frgan om vad som kan inkluderas i begreppet snabb fotbollsspelare radar Sten upp en hel del komponenter. Han beskriver att det kan handla om att vara explosiv p korta strckor, snabb under frflyttningar i sidled, bakt eller i sicksack och/eller ha ett utprglat fotbollsstnk. Stens lag trnar 6 pass i veckan under en normal trningsvecka (match varje sndag). De genomfr snabbhets och explosivitetsmoment under minst 2 trningspass i veckan och eventuellt ett styrkepass. En fystrnare bedriver en viss mngd explosiv styrketrning. Sten berttar att han i sin trningsplanering frsker inkludera flera generella snabbhetsvningar vilket innebr korta sprint i olika riktningar och strckor och d inte s mycket rakt fram. I Stens lag trnar de snabbhetsfrmgan genom vningar med maximal intensitet mellan koner och ver p marken liggande stegar. De arbetar ocks en del med olika steglngder, s kallade kvicka ftter och fyrstegsstart. Fyrstegsstart innebr att spelaren startar i en bredbent position dr han sedan s snabbt som mjligt skall upp i maxfart p fyra steg. Sten genomfr inga tester p sitt nuvarande lag men har tidigare erfarenhet av ganska grundliga utvrderingar p upphopp och snabbhet ver 10, 20 och 30 meter. P frgan om de ngon gng arbetar explosivt med boll, svarar han att de emellant genomfr intervallpningar med boll och dribblingsvningar. Det de d strvar efter r att ha ett kort rappt steg i brjan fr att komma frst till bollen. Sten anser att snabbhetsfrmgan br trnas regelbundet i dagens fotboll eftersom i elitfotbollen inte finns plats fr ngra lngsamma spelare. Han anser att snabba, explosiva frflyttningar r avgrande och att lngsamma spelare inte hnger med. Sten tar ven upp den explosiva egenskapen som en frmga som r viktig i scoutingfasen fr nya spelare.
42

Sten kommer ihg att det fanns en fysiologibit i trnarutbildningen men att den inte var s omfattande. Han pongterar dock att den svenska trnarutbildningen r omarbetad sedan dess och att det frmodligen kommer handla n mer om snabbhet i framtiden. Sten prenumererar sjlv p en idrottslig tidsskrift och lser ibland intressanta artiklar som han kommer ver. Fr vrigt berttar han att det r upp till honom sjlv att vidareutveckla och vidareutbilda sig. Han tror att unga, nyutbildade har mer ktt p benen och att han i strre utstrckning fr lita p specialister som hjlper honom med specialtrningen.

4.3 Bo
Bo r assisterande trnare. Han har genomgtt de fyra stegkurserna via Svenska Fotbollfrbundet och var frdig 2002. Bo har sedan dess dels arbetat med elit- och talangutveckling fr ett av de stora svenska fotbollslagen och dels varit heltidsanstlld trnare under 4 r. Bo frklarar att den hr ssongen har blivit lite speciell. Eftersom det i r r ett extra lngt uppehll p grund av EM-slutspelet s har matchschemat varit lite intensivare n vanligt. Drfr har fokus frmst legat p terhmtningstrning och taktiska speldispositioner infr match. Bo frklarar att de under en vanlig vecka (match varje sndag) r trningslediga tre dagar innan match och att de annars genomfr ett pass om dagen, ibland tv. Fotbollspassen planeras antingen som lgintensiva, medelintensiva eller hgintensiva. Under uppbyggnadstrningen trnar de knappt explosivt verhuvudtaget. Ca 4 veckor innan ssongsstart vergr sedan den tyngre lptrningen t lttare explosivare sprinttrning. P frgan om vad som knnetecknar en snabb fotbollsspelare berttar Bo om ngra olika frmgor. Han pratar om explosiv lpsnabbhet under 0-15 meter och att spelare kan vara snabba med eller utan boll. Han beskriver ocks att han anser att explosiviteten hos fotbollsspelare handlar om just utvxlingen upp till 15 meter och att uppfattningsfrmgan om vad som hnder p plan ocks r en snabbhet. I Bos lag
43

genomfr man regelbundet tester, s kallad fysprofil, fr att mta de fysiska egenskaperna hos sina spelare och utvrderar trningen. Bo frklarar att de inte genomfr ngon fotbollsspecifik snabbhetstrning med boll (syftar d p ovan nmnda definition med sprinter upp till 15 meter) och att de har fystrnare som skter all form av explosivitets- och snabbhetstrning. Efter lite eftertanke berttar Bo att de ibland genomfr en vning dr han som trnare kastar ut en boll som tv spelare t gngen fr jaga efter, dr den som r frst till bollen fr frska gra ml. Fr vrigt menar han att han och hans trnarkollega frmst hller i snabbhetsuthlligheten dr han berttar att det handlar om att tla mjlksyra under lngre intensivare perioder med kortare vila. Bo menar att varje trnare, efter genomfrd trnarutbildning, sjlv fr ansvara fr att hlla sig uppdaterad och att han gr det genom att g p frelsningar och prenumerera p idrottsspecifika tidsskrifter. Han berttar samtidigt hur de i hans frening lmnar ver ett stort ansvar p de fystrnare som freningen har samarbete med men att han har ett vergripande ansvar att fystrningen verensstmmer med fotbollstrningen. P frgan hur explosivitet trnas i klubben svarar han att den typen av trning frmst genomfrs av fystrnarna och att det d t.ex. handlar om explosiv styrketrning och riktningsfrndringar efter hopp. Bo menar att snabbheten blir en allt viktigare egenskap hos fotbollsspelare. Han syftar d p att bollen spelas snabbare idag och med frre tillslag vilket gr att spelet blir snabbare och krver mer av individerna. Hans analys r att alla spelarna i dagens internationella fotboll redan r snabba och att det inte skiljer sig srskilt mycket i snabbhet mellan spelare. Bo ger ett exempel dr han beskriver att hans uppfattning r att mnga av mittbackarna r lika snabba som Lionel Messi.

4.4 Lars
Lars r assisterande trnare fr ett lag i en av de hgsta serierna i Sverige. Han har genomfrt Svenska Fotbollfrbundets fyra stegkurser och har ven genomfrt Uefas professional level. Det fjrde steget i den svenska trnarutbildningen genomfrde han
44

1996 och Uefas professional level slutfrdes r 2000. Lars brjade sin trnarkarrir under sent 1980-tal, har trnat lag i de hgsta serierna i ver 10 r. Han har ocks sjlv fungerat som instruktr och utbildat andra trnare p steg 4 niv. Under en vanlig trningsvecka med match varje sndag ser trningsupplgget ut p fljande vis: Mndag rehabtrning. Tisdag (tv pass) ett fotbollspass och ett individuellt anpassat fotbollspass med skadefrebyggande styrketrning. Onsdag ledigt. Torsdag (tv pass) liknande tisdagens trning, eventuellt med fokusering p fasta situationer istllet. Fredag och Lrdag intensivare trning p fredagen och fr vrigt speltaktiska direktioner infr match. Under ett normalt trningspass (2 timmar) genomfrs frst en uppvrmning med koncentrerad lpning utan boll. Sedan bedrivs ngon form av koordinationstrning. Lars beskriver det hr trningsmomentet som reaktionstrning med fokus p fotarbetet, t.ex. lpning ver 8 hckar med snabba fotisttningar som fljs upp med en acceleration p ca 15 meter. Hrefter genomfrs isolerad passningsteknik i ngon form varp ngot funktionellt spelmoment s som anfall, frsvar eller omstllningsspel trnas. Spel p varierande stor plan avslutar trningspasset. Lars vill i uppfattningen av en snabb fotbollsspelare blanda in tv begrepp. Han menar att en spelare som r snabb p korta strckor (4-5 meter) r kvick medan en snabb spelare r snabb p strckor upp emot 30-40 meter med eller utan boll. Han vill ocks inkludera speluppfattningsfrmgan som en avgrande komponent fr en snabb fotbollsspelare, i den bemrkelsen att en spelare som lser spelet bra kan tjna ett par meter genom att brja sin lpning tidigare. Lars lag genomfr relativt lite specifik snabbhetstrning under uppbyggnadstrningen (december-mars). Tonvikt p snabbhetstrning lgger de istllet veckorna infr ssongsstart och kontinuerligt under ssongen fr att upprtthlla frmgan. Grna nra matchdagen fr att stimulera reaktionsfrmgan. Nr Lars beskriver vad fr vningar hans lag genomfr fr att trna snabbheten berttar han frmst om vningar med hckar och koner eller rena sprinter p 10-30 meter. Hans beskrivning av vningarna med hckar och koner r att de hlls frmst fr att stimulera s kallade kvicka ftter (snabba fotisttningar, frfattarens anmrkning). P frgan om
45

de genomfr mer fotbollsspecifik snabbhetsvning fr Lars tnka efter lite lngre men beskriver sedan en vning dr en anfallande spelare brjar med boll och driver mot ml fr att avsluta med en jagande motstndare, som har brjat fem meter bakom, i ryggen. Lars berttar att han under en tidigare trningssektion mest genomfrt snabbhetsvningar p 50-60 meter med 90 sekunders vila men att de nu trnar mer frekventa upprepningar med kortare strckor. Spelarna fr ofta lpa 3 och 3, en strcka p 30 meter. Nr de frsta 3 kommer i ml brjar nsta 3 lpa. Vilotiden brukar d hamna p 30-40 sekunder. Lars beskriver att trning handlar om kompromisser och en balansgng fr att trningen skall bli allsidig och bra. I Lars lag genomfrs inga tester p snabbhetsfrmgan. Han och hans trnarkollega anser att de genom sin rutin kan se och knna av hur deras spelare knner sig. De skter all fystrning sjlv utom den skadefrebyggande styrketrningen samt rehabiliteringstrningen som sjukgymnasten skter. P frgan om hur man som trnare skaffar sig information angende trningsupplgg efter att man lst den sista delen av trnarutbildningen svarar Lars att det r ett problem. Han berttar hur steg fyrautbildningen i Sverige till viss del r en spegling av en trnares trnar- och ledarkunskap men pongterar samtidigt att kunskapsinlrningen sker ytterligare ngot r tidigare. Sjlvkritiskt berttar Lars att hans fysiologikunskaper inom fotbollen r 13-14 r gamla. Lars berttar att erfarenhetsutbyte med andra trnare r den frmsta nyckeln till uppdatering idag, samt till viss del den litteratur han sjlv vljer att lsa. Han sger att han har haft tur som haft frmnen att arbeta i lite strre organisationer dr duktiga personer s som fystrnare osv. betydd en hel del fr hans erfarenhetsutbyte. Avslutningsvis anser Lars att snabbhetsfrmgan hos fotbollsspelar fr en allt strre betydelse och att mindre snabba spelare r mer handikappade idag n fr 30 r sedan. Han vet inte om man utvecklar snabbhetsfrmgan tillrckligt mycket i trningen idag men framhver samtidigt att det r svrt eftersom det hela tiden handlar om att kompromissa mellan att trna olika specifika egenskaper som alla r viktiga fr fotbollsspelarna.

46

5 Diskussion
Nr det i den hr studien diskuteras och argumenteras kring explosivitets- och snabbhetstrning inom fotbollen ska den aeroba frmgan inte underskattas. Fotbollsspelare med god aerob frmga har nmligen visat sig kunna utfra fler rusher under en match och r ven involverade i situationer med boll oftare. En bra grundkondition verkar sledes vara en frutsttning fr att som spelare kunna f anvndning av sin snabbhet mer ofta (Hoff & Helgerud, 2004). Detta visar sig inte minst genom en nrmre titt p forskningsresultat i en jmfrelse mellan lpstrckor i frsta och andra halvlek. Den visar bl.a. att det utfrs betydligt frre sprinter under andra halvek och i synnerhet under de sista 15 minuterna i andra halvlek. De lag som r bttre trnade borde logiskt sett ha bttre frutsttningar att vinna matcher. De lag som dessutom r bra explosivt trnade och har frmga att utrtta snabba rusher under de sista minuterna borde relativt sett ha en strre chans att gra ml under den hr tidsperioden och p s vis avgra jmna matcher. Vid en diskussion angende jmfrelser i frsta och andra halvlek ter det ocks sig viktigt att argumentera kring avbytarnas avgrande betydelse. En underskning visar att spelare som blivit inbytta under match utfr 63 % fler sprinter n vriga spelare under de sista 15 minuterna av matchen (Mohr m.fl., 2003). Detta r en viktig kunskap som eventuellt skulle kunna utnyttjas n mer av fotbollstrnare. Den hr mngden fler rusher under de sista 15 minuterna br bidra till fler mjligheter att skapa mlchanser. Ett antagande om att de spelare som spelat hela matchen inte heller har mjlighet till samma intensitet i sina rusher skapar en klar frdel fr den inbytte spelaren. Exempelvis tv vlknda fotbollsstjrnor som utnyttjat den hr frdelen effektivt r Ole Gunnar Solskjr som under sin aktiva karrir i Manchester United hade ryktet att vara vrldens bsta avbytare, d han gjorde de flesta av sina ml efter att ha blivit inbytt. En annan historiskt hndelse som bekrftar den pigge inhopparens frdel gentemot aningen trttare motstndare som spelat hela matchen r EM-finalen 1996 d Tyskland lg under med 1-0 mot Tjeckien nr anfallaren Oliver Bierhoff byts in och avgr matchen med tv ml (varav ett i frlngningen). Dessa tv exempel ger en tydlig bild ver avbytarnas betydelse fr utgngen av en match, och d framfrallt nr de gller inbytta anfallare. Anfallarna arbetar nmligen i den offensiva zonen dr mlen grs och dr de explosiva
47

individuella handlingarna fr strst betydelse. En studie visar att anfallare och frsvarare lper mer hgintensivt n mittfltare som i sin tur frflyttar sig lngre strckor. Explosiviteten och d ocks snabbheten kan bevisligen kas vsentligt genom funktionell trning. T.ex. har relevant styrketrning visat sig ha en bra effekt fr snabbhetsfrmgan. Dremot verkar forskningen vara verrens om att de strsta vinsterna i snabbhet gr att f genom funktionell snabbhetstrning i fotbollsspecifika matchsituationer. Diskussionen av den hr studien grundar sig p den modell som framstllts under metoddelen (se Figur 4). Modellen fungerar som verktyg fr att frst funktionen av snabbhetstrning utifrn de tre perspektiven; Forskning, Utbildning och det Praktiska utfrandet. De kriterier som beskrivs i kapitel 3.3 Analysmetod ligger till grund fr fljande analys och argumentation kring de intervjusvar som redovisas i kapitel 4, Trnarintervjuer.

5.1 Frhllande mellan arbete och vila

Paul Balsom (2007) har i en tidigare redovisad studie visat viloperiodens betydelse fr prestationsfrmgan vid sprinter med maximal intensitet (se fig. 3). Studien visar att det vid korta lpstrckor rcker med en relativt kort viloperiod och att det d r mjligt att utfra mnga rusher. Om lpstrckan kar, behver ven viloperioden kas och frre sprinter br utfras. Figur 3 visar att det optimala ur snabbhetstrningssynpunkt r om relationen mellan arbete och vila frhller sig som 15 meters sprint med 30 sekunders vila, vilket d mjliggr att nstintill maximal intensitet kan upprtthllas vid samtliga upprepningar. Intervjusvaren visar att samtliga trnare verkar ha en ganska bra uppfattning om frhllandet mellan arbete och vila fr att f ut maximal kvalit under sprintlpningar. Bo kan inte riktigt svara p frgan d han hnvisar nstan all trning av explosiv karaktr till freningens fystrnare. Hans beskrivning av snabbhetstrning tyder nd p att han har en god kunskap om viloperiodens betydelse. Det som r lite anmrkningsvrt
48

r att ingen av trnarna exakt kan svara p vilket frhllande mellan arbete och vila som r optimalt. Istllet verkar de formulera sina svar utefter en uppskattning av hur lnge spelarna i deras eget lag brukar f vila. De verkar snarare reflektera ver den egna trningen som mttstock istllet fr att relatera viloperiodens lngd till tidigare kunskapsinhmtning. Detta skulle kunna tolkas till att trnarna teoretiskt inte vet hur stor relationen mellan arbete och vila skall vara utan snarare relaterar till erfarenhet.

5.2 Snabbhetstrningens placering, utfrande och fysiologiska betydelse

Samtliga trnare i underskningen r vl medvetna om att snabbhetstrning br bedrivas under trningspassets inledande fas efter uppvrmning s som forskningen p omrdet anger (Balsom, 2007). Deras vningsval fr snabbhetstrning skiljer sig inte srskilt mycket t. Alla trnare utom Bo (som hnvisar till fystrnarna) beskriver vningsformer dr spelarna s snabbt som mjligt med maximal intensitet skall ta sig runt koner/pinnar eller ver repstegar som ligger plant p marken. Samtliga pongterar orden kvicka ftter i samband med den hr trningsformen, man vill stimulera mnga fotnedsttningar. Nr trnarna beskriver sina trningsformer fr snabbhetstrning r det ingen som redogr fr ngon vning som involverar en boll. Frst efter att en fljdfrga angende mer fotbollsspecifika vningar med boll stlls, ger trnarna exempel p sdana. Bde forskningen och kurslitteraturen till trnarutbildningen belyser vikten av funktionella fotbollsspecifika trningsmetoder med boll. nd verkar det fortfarande vara underprioriterat i praktiken. Bengt ger ett exempel p att det frmodligen r lttare att utforma vningar utan boll nr han sger att snabbhetsvningar r snabbt och ltt att genomfra, det tar bara ngra minuter och det enda som behvs r ngra pinnar. Ingen av intervjuerna innehller ngon srskilt avancerad fysiologisk termologi. ven om en del trnare har god uppfattning om hur snabbhetstrning skall bedrivas och nr sdan trning r mest lmplig att utfra s har de relativt svrt att precisera den fysiologiska utvecklingen som trningsformen ger. Bengt ger ett bra exempel fr hur trnarna beskriver mnet d han inte kan definiera trningen pverkar spelarna fysiologiskt utan refererar till det nr han beskriver varfr snabbhetstrning inte skall
49

bedrivas i slutet av en trning. Den fysiologiska anpassningen gllande t.ex. muskelfibrer, nervsystem och energisystem nmns inte i ngon av intervjuerna.

5.3 Trningsfrekvens och kontinuitet

Ungefr tv gnger i veckan uppger trnarna att de utfr ngon form av snabbhetstrning. Som ovan nmnt tror jag att de d frmst handlar om isolerad snabbhetstrning i banor mellan koner/pinnar och ver stegar. Frmodligen ingr det fler former av snabbhetstrning i trningspassen ven om de inte preciseras som sdana. En avslutningsvning med maximal intensitet kan t.ex. vara en vning som genomfrs men inte kategoriseras som specifik snabbhetsvning. Tre av de fyra intervjupersonerna uppger dock att spelarna ven genomfr explosiv styrketrning ett par gnger i veckan. Forskningsresultat visar att frmgan att utveckla kraft r en frskvara som kontinuerligt mste stimuleras fr att frmgan inte skall frsmras (Wilmore & Costill, 2004). Trningsfrekvensen som intervjupersonerna hr berttar om r tillrcklig fr att underhlla snabbhetsfrmgan men den br kas om man vill uppn en frbttring (Wilmore & Costill, 2004). Det ingr frmodligen explosiva moment i den fotbollsspecifika trningen men eftersom trnarna frklarar att koncentrationen frmst ligger p uthllighetstrning s br det rimligtvis vara befogat att tolka detta som att en betydelsefull frbttring av snabbheten frhindras. Alla trnare utom Sten sger nmligen att de inte kr ngon form av snabbhetstrning verhuvudtaget under frssongen (uppbyggnadstrningen). Detta kan vara vldigt negativt fr den explosiva frmgan d t.ex. muskelfibrer som stndigt utstts fr ett visst sorts arbete sakta kommer frndras fr att anta de egenskaper som motsvarar de krav som de utstts fr. Den korta perioden precis innan ssongsstart, d intervjupersonerna sger att de fokuserar mer p den explosiva frmgan r relativt kort i jmfrelse med den tid under frssongen som ingen explosiv trning verhuvudtaget bedrivs. Den frvntade kningen i snabbhetsfrmga blir inte s stor som den blivit om den stimulerats kontinuerligt. Nr den explosiva frmgan dessutom snarare underhlls n utvecklas under ssong r det logiskt att sga att svenska fotbollsspelare inte r s explosiva som de skulle kunna vara. terigen br det gras en restriktion vad gller intervjupersonernas uttalande om snabbhetstrning. Eftersom de frmst ser den hr
50

formen av trning som en isolerad trning utan boll har de frmodligen inte heller reflekterat ver hur mycket explosivt matchspel som de genomfr under frssongen, nr de frklarade att de inte bedrev ngon snabbhetstrning verhuvudtaget under frssongen.

5.4 Utbildning
Tre av de fyra intervjupersonerna har genomgtt Svenska Fotbollfrbundets samtliga stegkurser. Tv stycken har dessutom genomfrts Uefas professional level. Det som r gemensamt fr samtliga trnare r att det r relativt lng tid sedan deras sista utbildningsperiod inom Svenska Fotbollfrbundet. Lars berttar t.ex. sjlvkritiskt att hans fysiologikunskaper, som han ftt via trnarutbildningen, r 13-14 r gamla. Flera trnare beskriver erfarenhetsutbyte som en viktig del fr att utveckla sin egen trning. Sten menar att nyutbildade trnare frmodligen har mer ktt p benen och att han i strre utstrckning fr lita p specialister som hjlper honom med specialtrning. En risk med delegerat ansvar fr olika trningsomrden inom fotbollen har visat sig ganska tydlig i den hr studien. Det uppstr ett problem nr det gller snabbhetstrningen. Forskningsresultat visar att frbttringar kan ns genom isolerad snabbhetstrning i t.ex. sprintvningar eller genom relevant styrketrning men att det mest optimala r att trna snabbhetsfrmgan i fotbollsspecifika situationer med boll (Balsom, 2007, Michalsik & Bangsbo, 2004). En del trnare verkar inte vara medvetna om vinsterna med den hr trningen och frlitar sig drfr p den traditionella snabbhetstrningen utan boll vilket frmodligen leder till en begrnsad frbttring i de fotbollsrelevanta situationerna. Det faktum att Paul Balsom har gnat ett helt kapitel om snabbhetstrning i sin bok Fotbollens Trningslra (2007), som utgr basen fr undervisningen om trningslra i Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning, borde betyda att den hr trningsformen r hgre prioriterad idag n tidigare. Urban Hammar (2008) frklarar att trningslra har en allmn inriktning under Bas-utbildningen som strcker sig ver 17 dagar. Han menar att trningslran inte tar s stor plats dr och att det som frmst lrs ut r grundprinciperna fr fysisk trning fr barn och ungdomar. ven under Avancerad-kurs r avsnittet om trningslra relativt kort. Tv av tolv utbildningsdagar behandlar
51

trningslra dr snabbhetstrning r ett av nio delmoment. Under frutsttning att dessa delmoment fr lika mycket utrymme innebr det knappt tv timmars frelsning om snabbhetstrning vilket br ses som vldigt lite d det krver en viss mngd av fysiologisk frstelse.

5.5 Avslutning
Jag anser att det finns en del aspekter som vore aktuellt att arbeta fr att frbttra. Bl.a. behver avstndet mellan Utbildningsperspektivet och det Praktiska utfrandet (se Figur 4) minskas. Min sikt r att kommunikationen och samarbetet mellan dessa tv perspektiv mste frbttras fr att i frlngningen ka medvetandet hos trnarna och p s vis ka kvalitn i trningen, vilket skulle vara svensk fotboll till nytta. Fr tillfllet verkar forskningsomrdet och utbildningsomrdet st varandra ganska nra. Ett exempel p det r Balsoms bok, Fotbollens Trningslra (2007), som relativt nyligen r utgiven och som angende snabbhetstrning belyser de senaste forskningsrnen vl. Problematiken ligger som jag ser det (och som ovan nmnts) i kommunikationen mellan utbildning och de aktiva trnarna, dr det inte finns ngon naturlig uppdatering efter den sista stegkursen inom Svenska Fotbollfrbundets ramar. ven om det finns idrottsinriktade publikationer som skildrar de senaste forskningsresultaten inom trningslra m.m. verkar det finnas ett behov fr trnare att f forskningsresultaten anpassade till fotboll genom t.ex. ngon form av utbildningsrd. Eftersom Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning r relativt kort och intensiv vore det rimligt att vidareutbilda de frdigutbildade trnarna kontinuerligt genom ngon form av kunskapsuppdateringar.

5.6 Vidareforskning
En utfrligare studie som behandlar aktiva trnares behov av ngon form av kunskapsuppdatering efter utfrd trnarutbildning tycker jag verkar intressant. Min studie visar ett mjligt behov men utfrligare underskning borde gras fr att strka hypotesen.
52

En annan intressant studie skulle kunna vara en kunskapsanalys p svenska fotbollstrnare. T.ex. skulle en jmfrelse mellan trnarnas kunskaper om trningsformer och beskrivningar av syftet med deras trningspass relateras till deras praktiska genomfrande av trningspasset. P s vis skulle det framg om trningen verkligen omfattar det som den syftar till att gra. Genom en longitudinell underskning hade det varit spnnande att flja samma trnares trningsupplgg under flera r med olika lag. Detta skulle kunna relateras till huruvida trnarna tar till sig av den senaste forskningen eller om de utvecklar sitt stt att vara trnare endast med utgngspunkt frn praktiken och den kulturen som finns i fotbollen och olika freningar. Om de reflekterar ver sin egen trning och ndrar upplgget ver tid eller om man kan hitta mnster i hur samma trnare bedriver sin trning ver tid.

53

Referenser
Balsom, P (2007). Fotbollens trningslra. Malm: Svenska FotbollFrlaget AB Bangsbo, J, Mohr, M, Krustrup, P (2006). Physical and metabolic demands of training and match-play in the elite football player. Journal of Sports Sciences. 2006; 24(7): 665-674. Carlsson, C (2006). Muskeln i fokus forskningsnytt & trningsrd frn 50 idrottsexperter. Stockholm: SISU Idrottsbcker Edwards, AM, Macfadyen, AM, Clark, N (2003). Test performance indicators from a single soccer specific fitness test differentiate between highly trained and recreationally active soccer players. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness. 2003; 43: 14-20 Gratton, C & Jones, I (2004). Research methods for sport studies. London: Routledge. Hartman, S (2003). Skrivhandledning fr examensarbeten och rapporter. Falun: ScandBook AB. Hassmn, N & Hassmn, P (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsbcker. Helgerud, J, Engen, LC, Wislff, U (2001) Aerobic endurance training improves soccer performance. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2001; 33: 1925-31. Hoff J & Helgerud, J (2003). Football (soccer): New developments in physical training research. Trondheim: NTNU. Hoff, J (2004). Training and testing physical capacities for elite soccer players. Journal of Sports Sciences. 2005; 23(6) 573-582. Hoff, J & Helgerud, J (2004). Endurance and strength training for soccer players physiological considerations. British Journal of Sports Medicine 2004; 34(3): 165-180. Krustrup, P, Mohr, M, Ellingsgaard, H, Bangsbo, J (2004). Physical demands during an elite female soccer game: Importance of training status. Medicine & Science in Sports & Exercise: 2005; 37(7): 1242-1248.
54

Major, J & Svendsen, T M (1997). Koordination och tekniktrning. I: Annerstedt, C & Gjerset, A (red.) Idrottens trningslra. Farsta: SISU Idrottsbcker. Michalsik, L & Bangsbo, J (2004). Aerob och anaerob trning. Stockholm: SISU Idrottsbcker Mohr, M, Krustrup, P, Bangsbo, J (2003). Match performance of highstandard soccer players with special reference to development of fatigue. Journal of Sport Sciences 2003; 21(7): 519-28. Patel, R & Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomfra och rapportera en underskning. Lund: Studentlitteratur. Reilly, T (2004) An ergonomics model of the soccer training process. Journal of Sports Sciences. 2005; 23(6): 561-572. Rienzi, E, Drust, B, Reilly, T, Carter, J. E. L, Martin, A (2000). Investigation of anthropometric and work-rate profiles of elite South American international soccer players. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness. 2000; 40: 162-9. Stlen, T, Chamari, K, Castagna, C, Wistlff, U (2005). Physiology of soccer an update. British Journal of Sports Medicine 2005; 35(6): 501-536. Valquer, W, Barros, TL, Santanna, M (1998). High intensity motion pattern analyses of Brazilian elite soccer players. IV world congress of notational analysis of sport. 1998; 80: 23-27. Vilberg, A (1997). Allmn idrottsfysiologi och anatomi. I: Annerstedt, C & Gjerset, A (red.) Idrottens trningslra. Farsta: SISU Idrottsbcker. Wilmore, J & Costill, D (2004). Physiology of sport and exercise third edition. Hong Kong: Human Kinetics. Wistlff, U, Castagna, C, Helgerud, J, Jones, R, Hoff, J (2004). Strong correlation of maximal squat strength with sprint performance and vertical jump height in elite soccer players. British Journal of Sports Medicine. 2004; 38: 285-288.

55

Elektroniska referenser Sknes Fotbollsfrbund (Trnarutbildning 2008. Tillgnglig: 2008-05-27, www.skaneboll.se Svenska Fotbollfrbundet, Stefan Hjelmberg (2008-01-22). Fakta om nya Autbildningen fr trnare. Tillgnglig: 2008-05-27, www.svenskfotboll.se/t2u.aspx?p=201123&x=1&a=1119960

Personlig kommunikation Andreasson, Tommy (2008-06-09) Svenska Fotbollsfrlaget AB Balsom, Paul (2008-06-05) Idrottsfysiolog & frfattare Bangsbo, Jens (2008-05-31) Professor, University of Copenhagen, Department of Exercise and Sport Sciences Hammar, Urban (2008-05-26) Riksinstruktr, Svenska Fotbollfrbundet

56

Bilaga 1 vningsexempel fr funktionell snabbhetstrning

Alla vningarna avser att trna funktionell, fotbollsspecifik snabbhet. vning 1: Snabbhetstrning. Arbetstid: 3-6 sekunder, 20-40 meter. Vila: Ca 10 gnger arbetstiden. Antal upprepningar: 5-10 p varje strcka. Belastning: Max fart. Organisation: Planstorlek enligt figur 1. 3-5 spelare vid varje kon. Anvisningar: X1 spelar boll som X2 med maximal lpning frsker hinna i kapp. Mottagning av bollen sker i rrelse. X2 lmnar ver bollen till X3 och stller sig sist i ledet vid den konen. X1 stller sig sist i ledet vid den kon som X2 lmnat. X3 spelar samtidigt bollen som X4 ska frska hinna ikapp. Variationer: Spelaren som skall hinna ikapp bollen kan starta felvnd. Spelaren som skall hinna ikapp bollen kan frska att bryta bollbanan med en glidtackling (om underlaget r lmpligt). Instruktioner: Se till att vilotiden blir tillrckligt lng hela tiden och bryt eventuellt fr en lngre vila om vningen hller p mer n 10 upprepningar. vningen br ocks genomfras efter uppvrmning och tidigt i trningspasset. Var noga med att pongtera fr spelarna att det r maxlpningar som gller och att passningen hellre fr vara fr brant (s att den sprintande mottagaren inte hinner ikapp den) n att den r fr lst slagen.
57 Figur 5. versikt fr vning 1: Snabbhetstrning (figuren tergiven efter Balsom, 2007, s. 202).

Den hr vningen trnar med frdel den funktionella fotbollsspecifika snabbheten. Startsignalen sker genom att en medspelare tar emot en passning varp man brjar sin lpning fr att f bollen p djupet. Rusherna r hela tiden med maxintensitet och samtidigt som explosiv lpkraft utvecklas s trnas de balanserande och stdjande musklerna som behvs nr benen springer t ett hll medan blicken r riktad mot bollen. Vsentliga riktningsfrndringar i lpningen kommer ocks ske fr att anpassa den utifrn var passningen hamnar.

vning 2: Passa och spring Arbetstid: 2-4 sekunders maxlpningar, 10-20 meter. Vila: Ca 10 gnger arbetstiden. Antal upprepningar: 10-20 stycken. Belastning: Maxfart vid utvalda lpningar (strcka A & B). Jogging vid sista lpstrckan (C). Organisation: vningen kan med frdel drivas som en stafett dr en spelare startar ute p banan (X2) och vriga p ett led vid startpunkten (X1). 10-20 meter mellan de tv konor som utgr frsta lpstrckan och ca 2 meter till nsta kon. Tv grupper om 4-8 spelare tvlar mot varandra. Anvisningar: X1 passar till X2 (A) som stoppar bollen vid sin kon och frflyttar sig till nsta kon. X1 lper efter sin passning i maxfart till bollen och passar den i sidled till X2 som i sin tur passar bollen till X3 och jobbar sedan lugnt ner och stller sig sist.
Figur 6. versikt fr vning 2: Passa och spring (figuren tergiven efter Balsom, 2007, s. 205).

58

Instruktioner: Om vningen drivs som en stafett brukar det inte vara srskilt svrt att motivera spelarna att gra maxlpningar. Pongtering kan istllet gras p att spelarna skall vara noga med att passningarna r hrt slagna, gr lngs med marken och till rtt adress. Nr X2 har slagit sin sista passning kan hon/han jogga lugnt tillbaka och stlla sig sist. Den hr lpningen ingr i viloperioden och det r viktigt att den bedrivs lngsamt. I den hr vningen anvnds explosiva starter med ett nytt startstimuli. Den egna passningen utgr starten vilket stller krav p att spelaren r avslappnad i passningsmomentet fr att kunna utfra en optimal passning och sedan att spelaren snabbt stller om och accelererar till maxlpning. ven i inbromsningsmomentet r det viktigt att spelaren snabbt kommer ner i tempo och blir avslappnad i kroppen fr att kunna leverera ytterligare en bra passning, den hr gngen i sidled.

vning 3: Kolonn Arbetstid: 2-4 sekunder, 10-20 meter maxfart med boll. 2-4 sekunder, 10-20 meter utan boll. Vila: Ca 10 gnger arbetstiden. Antal upprepningar: 10-20 stycken Belastning: Maxfart frsta strckan med boll och maxfart tillbaka utan boll. Organisation: Tv led med 4-8 personer i varje led, med ett mellanrum p 10-20 meter mellan leden. Anvisningar: Spelarna stller sig upp p tv led
Figur 7. versikt fr vning 3: Kolonn (figuren tergiven efter Balsom, 2007, s. 204).

med mellan 10-20 meters mellanrum. X1 driver bollen s fort som mjligt mot X2. X1 gr en verlmning till X2 som direkt brjar driva i hgsta fart mot X3. Samtidigt vnder X1 om och frsker komma ikapp X2. X2 gr en verlmning till X3 och frsker sen komma ikapp densamme.
59

Variationer: Man kan tillta spelaren som frsker komma ikapp att bryta bollen, frutsatt att han vid verlmningen hamnar bakom den nye bollhllaren. En annan variant r att spelaren som frsker komma ikapp mste springa baklnges (utan att frska bryta bollen). Instruktioner: Det r mycket viktigt att vilan blir tillrckligt lng fr spelarna som str och vntar i kolonnen. Det br pongteras att spelaren med boll ska dribbla den hela vgen till mtande spelare s att det inte sker en lng passning varvid tempot stannas upp. Vid den hr vningen anvnds terigen ett nytt startstimuli, nr spelaren tar emot bollen startar maxlpningen. Den hr gngen sker ocks maxlpningen med boll vilket involverar fler stabiliserande och balanserande muskler. Riktnings- och rrelsefrndringar kommer att ske fr att hlla bollen p rtt kurs mot medspelaren. Den hr vningen involverar dessutom en 180 graders vndning dr spelaren r beroende av en snabb inbromsning och att terigen kunna trycka ifrn och accelerera lpningen.

60

Bilaga 2 Svenska Fotbollfrbundets trnarutbildning

61