TIDNINGEN NGERMANLAND TISDAG 6 MARS 2012

Grundad p socialdemokratiska vrderingar

Susanne Sjstedt

LEDARE
Redaktr: Susanne Sjstedt, tel: 0611-55 48 62, e-post: susanne.sjostedt@allehanda.se

Det har jobbats vertid p finansdepartementet i helgen fr att frse regeringen med statistik som visar att jobbpolitiken visst har fungerat.

Frsknar statistiken T
ill slut verkade Moderaterna ha fattat att pstendet om nrmare 200 000 fler i arbete brjade n vgs nde. S d hittade de p ngot nytt. Kanske var det d finansministern beordrade vertid p finansdepartementet.
I helgen erbjd DN:s ledar-

sida alliansen lite hjlp p vgen och menade att snkt sysselsttningsgrad beror p invandrarna. De r ju mnga och arbetslsheten i gruppen hg. Men s visade det sig att andelen invandrare nu och nr regeringen tilltrdde i sjlva verket r nstan den samma. Om den inte var skl till lg sysselsttningsgrad 2006 - varfr nu?

I gr reste nmligen Anders Borg och Fredrik Reinfeldt ut p fretagsbesk med frsk hemmagjord statistik p fickan. Statistik som visar att regeringen har rtt och alla andra fel nr det gller sysselsttningsgraden. Den har nu i sjlva verket kat. Om man typ rknar bort 40-talisterna och flyttar lite kommatecken. Statistiken r uppenbarli-

varande strategin att enbart fokusera p att ka arbetskraftutbudet, inte duger. Finns f jobb att ska hjlper det inte att bara ka antalet jobbskare, konstaterar nu ven regeringens smpartier.
Flera av dem talar om att

ge arbetsfrmedlingen friare hnder att erbjuda utbildningsinsatser istllet fr att pengarna lggs p att skyffla arbetslsa vidare till Fas 3. Flera talar om mjligheten att befria smfretag frn sjuklneansvar.

att staten br underltta fr dem att hitta dessa. Tvekar smfretag att nyanstlla, kanske ngon med upprepade perioder av sjukskrivningar bakom sig, av rdsla fr kostnaden ja d r det klart att staten i alla fall br rkna p alternativ.
Men inget av detta tycks

Statistiken r uppenbarligen tnkt att tysta inte bara kritikerna i oppositionen utan ven de i de egna leden som tycker att den nuvarande strategin inte duger. med att tricksa med siffrorna. I Borgs nya statistik gr man dock lngre n tidigare. Dr man i frra veckan njde sig med att sga halva sanningen, att 200 000 fler var i arbete jmfrt med 2006 men inte att det mste stllas i relation till de 330 000 i arbetsfr lder som tillkommit under

gen tnkt att tysta inte bara kritikerna i oppositionen utan ven de i de egna leden som tycker att den nu-

Det r inte dumma frslag att ta avstamp i. Efterlyser fretagen arbetstagare med viss kompetens r det klart

falla Moderaterna i smaken. Till Dagens industri sger en klla att planen r att gra minst fel innan nsta val. Fredrik Reinfeldt r vldigt tydlig i utvecklingssamtalen med ministrarna: Det r bttre att inte gra ngot alls n att gra fel. S hittills njer man sig

samma tid, drar man sig nu uppenbarligen inte frn att anvnda rena lgner. Sysselsttningsgraden bland unga 15-24 r hvdar regeringen nu till och med kat, inte jttemycket men nd. Siffrorna psts komma frn SCB:s arbetskraftsunderskning. Men en titt i den stdjer inte alls denna pstdda utveckling.
Tvrtom framgr att sys-

selsttningsgraden fr de mellan 15 och 19 minskat med knappt fyra procent mellan 2006 och 2011 - och fr de mellan 20 och 24 r med 2,6 procent. Det gr tungt fr regeringen nu.
SUSANNE SJSTEDT

Mindre - inte mer

DEBATT
Varfr r det s tabu att tala om arbetstidsfrkortning och s inne att tala om att arbeta lngre?, undrar Vnsterpartiet i Sundsvall.

Vnsterpartiet vill stta upp kortare arbetstid p den politiska dagordningen igen. Det finns ingen naturlag som sger att vi ska arbeta 40 timmar per vecka. Vinster och produktivitetskningar kan vxlas in i kortare arbetstid. Det r inget nytt. S har tidigare arbetstidsfrkortningar genomfrts.
Mnga kollektivavtal har redan ett lgre heltidsmtt n lagens 40 timmar. De gller ofta tjnstemn med relativt hga lner. De som har de tyngsta och mest belastande jobben bland annat kvinnor inom LO ptvingas istllet ofta deltid med lgre ln. Arbetstidslagen r en skyddslag som ska garantera vr hlsa och skerhet. Dagens arbetsliv ser annorlunda ut n fr 40 r sedan men belastningarna i arbetet r ofta fr stora. Mnga sls ut frn arbetslivet i frtid och andra mste g ned p deltid fr att orka jobba kvar. Arbetsvillkor, ln och arbetstid pverkar hur lnge vi orkar arbeta. Den faktiska pensionsldern har ett

tydligt samband med klass och kn. Det mnstret mste brytas. Det mste vara mjligt fr bde kvinnor och mn, arbetare och tjnstemn att orka arbeta heltid och att kombinera arbetet med frldraskap och fritid. Drfr tycker vi att det r dags att p nytt vcka frgan om en generell arbetstidsfrkortning. Hr i Vsternorrland har vi mnga tunga jobb inom industrin och fler inom vrden, en arbetsidsfrkortning skulle gra livet bttre fr mnga. Produktiviteten kade med 65 procent mellan 1980 och 2009. I ekonomin som helhet finns det utrymme fr att genomfra arbetstidsfrkortningar. Fr att det ska komma alla till del krvs en lagstadgade arbetstidsfrkortningar. Arbetstidsfrkortningen mste genomfras i en takt som gr att inte hela lneutrymmet ts upp.
Vnsterpartiet menar att

det i ett frsta steg r rimligt att snka den lagstadgade normalarbetstiden till 37 timmar per vecka, och att en mlmedveten strategi fr att n 30 timmars arbetsvecka inom rimlig tid br tas fram.
JAN-ERIK LINDBLOM
ANSVARIG FR VNSTERPARTIET SUNDSVALLS FACKLIG-POLITISKA GRUPP