Alternativ vattenbehandling

Effekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet

Lasse Johansson

Institutet fr Ekologisk Teknik

Forskningsrapporter 2
Gteborg - 2005

Alternativ vattenbehandling 
Eekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet
Lasse Johansson

Institutet fr Ekologisk Teknik

Gteborg, 2005

Alternativ vattenbehandling  Eekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet

Lasse Johansson
ISBN 91-975722-1-7
Institutet fr Ekologisk Teknik
Forskningsrapporter, Nr. 2
ISSN 1651-4629
Bestllningsadress:
Institutet fr Ekologisk Teknik
Krokegatan 4
413 18 Gteborg
Epost: info@iet-community.org
Webb: www.iet-community.org
Tryckt med Computer Modern Roman 11pt, och typsatt med LATEX
Institutet fr Ekologisk Teknik
Gteborg, 2005

Frord

Den hr rapporten handlar om alternativ vattenbehandling och om alternativa stt att

bedma ett vattens kvalitet. Det r ett i era avseenden ganska outforskat omrde.
Jag har i rapporten frskt att identiera och deniera sjlva forskningsomrdet som
sdant, identiera de centrala frgestllningarna (eller de frgestllningar som framstr
som centrala just nu) och frskt ta ngra steg i riktning mot ett klargrande av ngra
av dem.
Flera trdar lper parallellt i detta projekt. Nr det gller alternativa vattenbehandlare
ger rapporten en versikt ver och klassicering av olika typer av behandlare och deras
dokumenterade och rapporterade eekter. Ngon sdan versikt har i princip inte gjorts
tidigare. Ngra av dessa eekter studeras nrmare i en experimentell survey.
Nr det gller de alternativa mtmetoderna har tyngdpunkten varit p Kirlianfotografering av vatten, och att frska f denna metod fr vattenkvalitetsbedmning p lite
fastare grund. Bland annat har en kartering av metoden skett fr naturliga vatten och
dricksvatten. Men ven andra frgor om vattenkvalitet har berrt projektet, t.ex. frgan
om naturligt frekommande kolloidala reduktiva mnen (antioxidanter) i naturliga vatten.
I slutet lper trdarna delvis samman, i en mer allmn diskussion av mjliga underliggande
orsaker till de alternativa vattenbehandlarnas funktion, mjliga minneseekter i vatten i
allmnhet och relevansen av allt detta fr vattnets kvalitet.
Mnga frgestllningar terstr nnu att klargra. Frhoppningsvis kan rapporten inspirera till vidare forskning inom omrdet.
Jag vill framfra ett speciellt tack till Naturastiftelsen, vars anslag har nansierat projektet. Jag vill ocks framfra ett tack till de som p olika stt har bisttt projektet  t.ex.
med korrekturlsning och med att tillhandahlla vattenbehandlare.
Lasse Johansson
Gteborg, 21 april 2005

ii

Innehll

Sammanfattning

vii

1 Inledning

2 Om alternativa vattenbehandlare

2.1 Vad r alternativa vattenbehandlare? . . . . . . . . .

2.2 Typer av alternativa vattenbehandlare . . . . . . . .
2.2.1 Virvlare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Indirekta behandlare . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Magnetiska behandlare . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 Andra former av alternativ vattenbehandling
2.2.5 Alternativmedicinskt orienterade metoder . .
2.3 Ngot om vattenbehandlarnas historia . . . . . . . .
2.4 Eekter av alternativa vattenbehandlare . . . . . . .
2.5 Kemiska och fysikaliska eekter . . . . . . . . . . . .
2.5.1 Utseende och turbiditet . . . . . . . . . . . .
2.5.2 Upplsta gaser . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5.3 Kalkutfllningar och hrt vatten . . . . . . .
2.5.4 Absorption . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5.5 Jrn, mangan, fosfat, ammonium och COD .
2.5.6 Pverkan p klororganiska freningar . . . . .
2.6 Biologiska och ekologiska eekter . . . . . . . . . . .
2.6.1 Pverkan p vxter . . . . . . . . . . . . . . .
2.6.2 Pverkan p bakterier och alger . . . . . . . .
2.6.3 Nedbrytning av organiska freningar . . . . .
2.6.4 Pverkan p ekosystem . . . . . . . . . . . . .
iii

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

3
3
4
4
5
6
7
7
9
10
10
10
10
11
12
12
13
13
14
14
15

INNEHLL

2.7
2.8
2.9
2.10
2.11

2.6.5 Allmnna hlsoeekter p djur m.m. .

Allmnna slutsatser om eekter . . . . . . . .
Hur lng tid hller eekterna i sig? . . . . . .
Hur verfrs eekterna? . . . . . . . . . . . .
Hur beskriver tillverkarna sjlva funktionen? .
Var str vi nr det gller frklaringsmodeller?

.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.

3 Om alternativa mtmetoder

3.1 Vad r alternativa mtmetoder och egenskaper? . .

3.2 Metoder fr kvalitetsbedmning av vatten . . . . .
3.2.1 Frysbilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2 Frysljusspridning . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3 Konstgjord sn . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4 Kristallationsbilder i kopparklorid . . . . .
3.2.5 Andra kristallationsfrsk . . . . . . . . . .
3.2.6 Droppbilder . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.7 Kirlianfotografering . . . . . . . . . . . . . .
3.3 Metoder fr kvalitetsbedmning av vxter och jord
3.3.1 Stigbilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2 Magnetisk permeabilitet . . . . . . . . . . .
3.3.3 Brix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4 Allmnna slutsatser om pverkan . . . . . . . . . .

4 Utgngspunkter

4.1
4.2
4.3
4.4
4.5

Frgestllningar kring alternativ vattenbehandling

Frgestllningar kring alternativa mtmetoder . . .
Behandlingsbara egenskaper . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsbara vatten . . . . . . . . . . . . . . .
Experimentella utgngspunkter i projektet . . . . .

5 Metodikutveckling

5.1
5.2
5.3
5.4

Provtagningsprocedurer . . . .
pH . . . . . . . . . . . . . . . .
Konduktivitet . . . . . . . . . .
Hrdhet, alkalinitet och kolsyra

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

iv

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

15
16
17
17
19
20
21

21
22
22
23
23
23
24
25
25
27
27
28
28
28

31

31
31
32
33
34

37

37
38
38
39

INNEHLL

5.5
5.6
5.7
5.8
5.9

Syrehalt (O ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Redoxpotential (E ) . . . . . . . . . . . . . . . .
Turbiditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kirlianegenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.9.1 Instllningar och exponering . . . . . . . .
5.9.2 Bildbehandling och estimering parametrar
2

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.

6 Vattendatabas

6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8

55

Om insamling och kartering av vatten

Spridningsmtt i olika typer av vatten
Syre, pH och redoxfrhllanden . . . .
Hrdhet, alkalinitet och kolsyra . . . .
Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . .
Turbiditet . . . . . . . . . . . . . . . .
Kirlianegenskaper . . . . . . . . . . . .
Om egenskapernas stabilitet . . . . . .

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.

7 Experiment med vattenbehandlare

7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
7.8
7.9
7.10
7.11
7.12

39
40
43
44
48
48
51
55
57
58
61
62
63
64
70
73

Urval av vattenbehandlare . . . . . . . . . . . . .
Urval av vatten fr behandling . . . . . . . . . .
Experimentuppstllning och metodik . . . . . . .
Syrehalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pH . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Redox . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Turbiditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kirlianegenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Konduktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Absorption i bnor . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vad kan man dra fr slutsatser av experimenten?
7.12.1 Slutsatser frn behandlingsfrsk . . . . .
7.12.2 Verkar ngon mtmetod lovande? . . . . .
v

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

73
73
74
78
83
83
85
85
86
89
90
91
91
93

INNEHLL

8 Diskussion

8.1 Hur har metoderna fungerat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Relevanta skillnader och innebrden av pverkan . . . . . . . . . . . . . .
8.3 Om mekanismer kring alternativ vattenbehandling . . . . . . . . . . . . .
8.3.1 Kristallation av kalciumkarbonat . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.3.2 Gas/vattengrnssnittet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.3.3 Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.3.4 Reaktionsprodukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4 Annan forskning kring alternativ vattenbehandling . . . . . . . . . . . . .
8.4.1 NMR-spektra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4.2 Elektriska egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4.3 Utspdningsvrme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4.4 IR-spektra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4.5 Ljusspridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4.6 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5 Utbredning av eekterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5.1 Utbredning inom vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5.2 Utbredning mellan olika vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5.3 Utbredning frn behandlare till vatten . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5.4 Andra hypoteser kring minneseekter och utbredningsmekanismer
8.6 Om vattnets kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.7 Vilka vgar leder vidare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

95

95
97
98
99
101
102
103
103
104
104
105
105
105
106
106
107
107
108
109
110
111

A Tabeller: Vattendatabas

113

B Tabeller: Experimentdata Kirlianegenskaper

121

C Mtprocedur fr Kirlianmtning

133

D Tillverkare av alternativa vattenbehandlare

135

Litteraturfrteckning

139

vi

Sammanfattning

Denna rapport ger en bred versikt ver vad alternativ vattenbehandling r och ver
olika former av alternativa vattenbehandlare, t.ex. virvlare, indirekt vattenbehandling
och magnetbehandling. Rapporterade fysikaliska, kemiska, biologiska och mera allmnt
ekologiska eekter p behandlat dricksvatten och p vxter som bevattnats med behandlat
vatten diskuteras ingende.
Det handlar om eekter p vattnets utseende, turbiditet, upplsta gaser, tvtteekt, betonghllfasthet, kalkutfllningar och pverkan p kristallationsfrlopp i allmnhet, pverkan p absorption och p vissa redoxrelaterade joner. Den nns omfattande rapporter om
pverkan p tillvxt, motstndskraft och hllbarhet hos grnsaker och frukt (samt blommor) i kommersiella odlingar, och en pverkan p groddning. Andra rapporterade eekter
rr minskning av bakteriehalt och alger och minskade klordoseringsbehov. Det nns ocks
ngra mer ekologiska eekter, som en pverkan p dammar och ytgdsel/kompost.
Rapporterade eekter pekar p en pverkan p kalciumkarbonat och kristallationsfrlopp
i allmnhet, p syre- och redoxfrhllanden och p en pverkan p kolloider i vattnet.
En del frgestllningar behver utredas nrmare innan man kan dra klara slutsatser om
underliggande mekanismer.
Vad som r knt om behandlarnas funktion, om eekternas utbredning, och om rapporterade inuenseekter mellan behandlare och vatten, och mellan olika vatten, diskuteras.
P samma stt ges en versikt ver alternativa mtmetoder, bl.a. Kirlianfotografering av
vatten och olika former av kristallationsbilder. Metodernas potential att skilja behandlat
vatten frn obehandlat, mjligheten att korrelera dem med andra variabler (fysikaliska och
kemiska egenskaper), samt deras potential som kvalitetsindikatorer fr vattnet i allmnhet,
diskuteras.
Det nns likheter med rapporterade praktiska eekter, nr det gller mjliga underliggande mekanismer fr de alternativa mtmetoderna. Framfr allt en pverkan p kristallationsfrlopp och groddpunkter (kolloider och upplsta gaser, sm bubblor). En del eekter
pekar mot en pverkan p elektromagnetiska egenskaper i vattnet.
Ngra av de centrala frgestllningarna identieras och ngra intressanta omrden att
studera vidare pekas ut, bl.a. pverkan p syrehalt, redoxfrhllanden, ytspnning, kolloider och upplsta gaser, turbiditet, absorptionsfrlopp, Kirlianegenskaper, vxter och
p sedimentation och eektiv hrdhet. Frgan om kriterier fr behandlingsbara vatten
berrs.
Av de alternativa mtmetoderna har Kirlianfotografering (gasurladdningsfotografering)
valts ut och studerats nrmare. Den naturliga variationen och samvariationen fr Kirlianegenskaper, ytspnning, turbiditet, redoxfrhllanden, syrehalt, pH, konduktivitet, m..
egenskaper har karterats i naturliga vatten och dricksvatten.
Kirlianegenskaperna r starkt korrelerade med konduktiviteten, men det nns antagligen
ocks andra faktorer som spelar in. Variationen i ytspnning i naturliga vatten och dricksvatten r mycket lg, i storleksordningen 0.5 dyn/cm, och inte i nrheten av de vrden
som t.ex. rapporterats fr Hunzavatten.

INNEHLL

Redoxmtningarna, i kombination med turbiditetsmtningarna, indikerar frekomsten av

reduktiva kolloider i vissa vatten  mnga hlsobrunnar/hlsokllor utmrker sig genom
ngot lgre uppmtt redox (ven de som inte r utprglade surbrunnar). Resultaten jmfrs med vrden frn ett antal kommunala dricksvatten, som ofta har vsentligen hgre
redox. Frgan om vad vi menar med vattenkvalitet diskuteras.
Av de olika formerna av alternativ vattenbehandling har grupperna virvlare och indirekt
behandling studerats nrmare. Pverkan p vattnets syreabsorption, pH, konduktivitet,
redox, ytspnning, turbiditet och Kirlianegenskaper, samt p vattenabsorption i bnor, har
studerats i genomstrmningsfrsk. Olika typer av naturliga vatten, med olika syrehalt,
hrdhet och halt av organiskt material har anvnts vid frsken, som har karaktren av
en survey.
En pverkan p bl.a. syreabsorption och pH av alternativ vattenbehandling indikeras, och
br underskas vidare. Speciellt intressant r det faktum att vissa indirekta behandlare
verkar visa en eekt gentemot kontrollbehandling, vilket saknar etablerade frklaringsmodeller. Mjligen indikeras fr dessa en ngot hgre syreabsorption fr syrefattiga vatten
och en ngot lgre absorption fr syrerika vatten.
Kirlianmetodiken behver utvecklas vidare, men indikerar en mjlighet att pvisa en skillnad vid alternativ vattenbehandling. Ingen vsentlig pverkan p ytspnning har detekterats i frsken. Redox och turbiditet br underskas vidare under delvis andra betingelser. Framfr allt br frsk med cirkulerande behandling, och behandling ver lngre
tid genomfras. Fler frsk behver utfras med absorption av bnor. Betingelserna fr
installationer i flt, framfr allt vilka vatten som uppvisat pverkbarhet, br studeras
nrmare.
Relationen till forskning kring minneseekter i vatten diskuteras ingende  bland annat
magnetbehandling av hrt vatten, eekter av elektromagnetisk vattenbehandling, frgan
om existensen av nanobubblor i vatten och relationen till hydrofobisk vxelverkan, samt
forskning kring homeopatisk utspdning och healerbehandlat vatten.
Det r mycket som talar fr att det nns tminstone ngra gemensamma underliggande
mekanismer fr dessa fenomen. Pverkan p kristallationsfrlopp och frgan om nanobubblor i vattnet framstr som intressanta kandidater.
Mnga frgor nr det gller mekanismer, och framfr allt nr det gller eekternas utbredningsvgar, terstr att besvara. Det nns en stor potential att studera omrdet vidare,
och ett antal mjliga riktningar skissas upp.

viii

Kapitel 1
Inledning

Vad r vattenkvalitet? Finns det ngot i begreppet vattenkvalitet som gr bortom det som
man kan utlsa ur ett analysprotokoll, bortom ett rent (traditionellt) kemiskt/bakteriologiskt
perspektiv?
Det hr rapporten tar fasta p en mngd resultat frn mer okonventionella metoder att
behandla vatten och bedma vattnets kvalitet, omrden som jag valt att kalla alternativ
vattenbehandling och alternativa mtmetoder.
Alternativ vattenbehandling kan kort beskrivas som metoder att pverka ett vattens kvalitet p mer icke-traditionella stt, framfr allt icke-kemiska metoder vars eekter helt eller
delvis saknar etablerade frklaringsmodeller. Det kan till exempel rra sig om virvling,
magnetbehandling och olika stt att skapa informerat vatten.
Alternativa mtmetoder kan beskrivas som metoder fr att bedma ett vattens eller en
grdas kvalitet, vanliga inom bl.a. alternativt jordbruk, vars tolkning saknar mer etablerade frklaringsmodeller. Exempel r frysbilder, kristallationsbilder, Kirlianfotografering
m.. metoder.
Det hr r ett ganska outforskat omrde, och framfr allt r mnga av eekterna inte
srskilt vlknda, varfr ett par ganska omfattande bakgrundskapitel inleder rapporten.
Kapitel 2 ger en versikt ver alternativ vattenbehandling, och speciellt olika typer av
alternativa vattenbehandlare. Vad som r knt om deras eekter diskuteras, tillsammans
med mer allmnna karakteristika fr deras eekter.
I kapitel 3 ges en versikt ver ett antal alternativa mtmetoder, och hur de relaterats till
alternativ vattenbehandling.
I kapitel 4 diskuteras vilka eekter som kan vara lmpliga att studera i ett frsta skede,
och vilka typer av vatten som kan vara intressanta fr detta. Ngra av dessa eekter
studeras sedan nrmare i resten av rapporten.
I kapitel 5 redogrs fr metodik och behov av metodikutveckling, och steg tas fr att f
bl.a. Kirlianmtningar p en fastare grund.
I kapitel 6 diskuteras egenskapernas spridning i naturliga vatten, en viktig frga fr att f
perspektiv p mtresultatens relevans, och f fram underlag fr urval av lmpliga vatten
fr att studera behandlarnas eekt p. Eftersom ngon kartering av bl.a. Kirlianegenskaper och ytspnning inte skett tidigare och en del andra som syrehalt, redox och turbiditet
r mer svrtillgngliga eller svrbedmda i existerande databaser, har ett 50-tal vatten
1

KAPITEL 1. INLEDNING

av olika typer samlats in och analyserats med avseende p de valda egenskaperna. Egenskapernas spridning och lite grand om deras samvarians och stabilitet diskuteras ocks.
Detta ger ven lite perspektiv p frgan om behandlingsbara vatten.
I kapitel 7 redovisas experiment kring pverkan p egenskaper fr ngra alternativa behandlare (ur gruppen virvlare och indirekta behandlare) och ngra olika typer av vatten,
som valts ut fr att ge en ngorlunda god trbild. Syftet r att se om ngon metod framstr som lovande fr vidare studier, och att frska fnga upp eekter som r ngorlunda
tydliga.
Kapitel 8 avslutar rapporten, med en diskussion av resultaten och deras relevans mot
bakgrund av bl.a. forskning kring minneseekter i vatten. Konsekvenserna fr begreppet
vattenkvalitet berrs, och ngra mjliga vgar att g vidare skissas upp.

Kapitel 2
Om alternativa vattenbehandlare

I det hr kapitlet frklaras vad alternativa vattenbehandlare r, och vilka typer av alternativa vattenbehandlare som nns p marknaden. Deras historik och vad som r ngorlunda
knt om deras uppbyggnad och verkan diskuteras, och en ganska omfattande genomgng
sker av de praktiska eekter som rapporterats frn kunder (ofta fretag) och de (mer
vetenskapligt orienterade) studier som gjorts inom omrdet. Vad som r ngorlunda knt
om hur eekterna propagerar, hur lnge de hller i sig och hur tillverkarna sjlva beskriver
deras funktion  ibland i ganska kryptiska termer  diskuteras, och kapitlet avslutas med
en summering om var vi mot bakgrund av allt detta str nr det gller frklaringsmodeller.

2.1 Vad r alternativa vattenbehandlare?

Vi kan deniera alternativa vattenbehandlare som: Vattenbehandlare som pverkar
vattnet p ett icke-kemiskt stt  eller i alla fall vars verkan inte r en rent kemisk reaktion i dess traditionella mening  och speciellt sdana vars verkan p vattnet r omstridd
eller saknar etablerade frklaringar. I de fall det inte handlar om en apparat, utan det
snarare rr sig om tillsatser eller om en metodik, kan vi anvnda begreppet alternativa vattenbehandlingsmetoder, och mer allmnt kan dessa tv begrepp sammanfattas
under namnet alternativ vattenbehandling.
Man kan skilja p de former av alternativ vattenbehandling som r till fr dricksvattenbehandling m.m. och de som har ett mer alternativmedicinskt intresse. Ibland r grnsen
inte s ltt att dra  det handlar ofta om vilka eekter eller vilken kontext som man
fokuserar p. Huvudfokus i denna rapport r p de former av alternativ vattenbehandling
som anvnds fr dricksvattenbehandling. Det r ocks de som huvudsakligen nns kommersiellt tillgngliga. Ngra mer alternativmedicinskt orienterade metoder tas ocks med
nedan fr att ge en mer heltckande bild.

2.2 Typer av alternativa vattenbehandlare

Alternativa vattenbehandlare kan grovt delas in i ett antal kategorier, ven om grnsdragningen dem emellan inte alltid r klar. En del behandlare bygger p era olika typer av
eekter, och passar drmed in under era kategorier.
3

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Behandlarna1 som beskrivs representerar ett urval, baserat bl.a. p tillgnglighet p marknaden i Nordeuropa och tillgnglig dokumentation kring behandlarna, fr respektive kategori.

2.2.1 Virvlare
Vattnet frstts i mer eller mindre kraftig rotation, eller fr passera genom t.ex. spiralformade rr. Ibland sker det genom att vattnet fr cirkulera inuti en behllare som ofta
har en speciell utformning, t.ex. ggform, hyperboloid trattform e.d.

(a) Martinvirvlaren

(b) Plus & Minus

(c) Aqualife

Figur 2.1: Ngra exempel p virvlare.

Exempel p virvlare r: Schauberger [7], Hacheney [95], Martin-virvlaren, Gyllene strlen,
Aqualife m.. Ett grnsfall r Plus & Minus, dr vattnet fr rinna genom en behllare
med parallellt orienterade solenoidformade spiralfjdrar.

2.2.2 Indirekta behandlare

Vattenbehandlaren placeras hr i kontakt med t.ex. utsidan av ett vattenledningsrr och
pverkar vattnet genom ngon form av indirekt verkan  dvs. det r inte frga om en
hydrodynamisk verkan p vattnet. Vilken typ av vxelverkan som det r frga om r inte
klarlagt, mnga tillverkare anvnder begrepp som att vattnet tar upp information (dvs.
ngon form av katalytisk verkan i vid bemrkelse).
Ofta talas om en inuensverkan, dvs. att vatten som placeras eller strmmar tillrckligt
nra behandlaren pverkas, i andra fall krvs direkt kontakt mellan behandlaren och
rret/behllaren med vatten fr att en pverkan skall ske. Det r vanligt att eekten
sgs kunna propagera motstrms lngs vattenledningsrr, dvs. att inte bara vatten som
passerat behandlarens infstningspunkt pverkas.
Det nns varianter dr sjlva behllarna innehller: (I) informerat (aktiverat) vatten, (II)
ngon form av informerat material t.ex. en metallplatta, eller (III) dr ngon geometrisk
form (t.ex. pyramidform) p eller i sjlva behandlaren, anses frmedla eekten. Det nns
ocks modeller (IV) som bygger p pverkan av ljus eller infrartt ljus, som ska excitera
vattnet och gra det aktiverat.
1

Se appendix D fr en frteckning ver olika vattenbehandlare och tillverkare.

2.2. TYPER AV ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

(a) Grander

(b) CIR

Figur 2.2: Ngra indirekta vattenbehandlare, Typ I, informerat vatten.

(a) AquaKat

(b) Nilemark

(c) PenacKat

Figur 2.3: Ngra indirekta vattenbehandlare, typ II, informerat material.

Exempel p indirekta vattenbehandlare r (I): Grander, CIR (II): Plocher (era varianter
frn olika avknoppningsfretag  PenacKat, AquaKat, NaturSinn Water 2000, HydroKat), Nilemark, WTV, Orgon-informerat glas (K2000) (III): Carelius, delvis CIR, eventuellt Plus & Minus. Olika former av kristallbehandling av vatten fr anses hra hit. (IV):
Aktiverat vatten (Piccardi), Singlettsyrevatten (van der Valk) m..
Magnetbehandlare r en slags indirekta vattenbehandlare, men eftersom pverkansvgen
(vxelverkan genom statiskt och ngorlunda starkt magnetflt) r knd, har denna typ
av behandlare frts till en egen kategori.

2.2.3 Magnetiska behandlare

Vattnet placeras vid eller fr strmma genom ett kraftigt (oftast statiskt) magnetflt, vanligen > 0.3 T. I vissa behandlare pverkas vattenstrmningen genom att vattnet fr yta
genom en del av behandlaren, i andra fall placeras behandlaren direkt p ett existerande
rr, dvs. bara en rent indirekt pverkan  ingen hydrodynamisk pverkan p grund av
ndrad strmningsgeometri.
Det nns en mycket stor mngd magnetiska vattenbehandlare p marknaden, och detta
r ett omrde som har belysts en del i den publicerade vetenskapliga litteraturen. Frn
att ha varit ett kontroversiellt omrde, har det under de senaste 1015 ren kommit
5

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

fram bttre och bttre belgg fr eekterna av dessa  bland annat p kristallation av
kalciumkarbonat. I denna rapport berrs av utrymmesskl magnetiska vattenbehandlare
bara i den mn de kan fungera som referenspunkt eller jmfrelsepunkt fr en frstelse
av eekterna av andra former av alternativ vattenbehandling2 .

2.2.4 Andra former av alternativ vattenbehandling

Hr r det frga om alternativa vattenbehandlingsmetoder, snarare n behandlare. Ngon
form av pulver eller lsning tillstts vattnet, vilket pverkar/frbttrar det.
Informerat vatten

I en del fall r det sjlva vattnet som sgs ha speciella egenskaper och som pverkar det
vatten som det blandas ut i. Exempel r Superjoniserat vatten, Grander-vatten, Microwater, Clustered Water, Kvamsdal m.. I en del fall har vattnet genererats genom att
lta ett kllvatten passera genom en alternativ vattenbehandlare (t.ex. vissa vatten frn
Grander). Ibland blandas vattnet (i liten mngd) med det vatten som ska behandlas, och
i andra fall placeras bara vattnet i en sluten behllare (t.ex. en aska) i nrheten av eller
i kontakt med det vatten som ska behandlas.
Informerat pulver

I andra fall r det ett pulver som sgs frmedla information till vattnet  pulvret frbrukas
inte utan agerar genom sin nrvaro  vilket fr tankarna till en katalytisk eekt. Eekten
skiljer sig frn traditionell katalys genom att sjlva substansens (pulvrets) kemiska komposition r av underordnad betydelse, det r informationen som den har programmerats
med som avges till vattnet, enligt tillverkaren. Exempel r olika kiselpulver frn Plocher:
Penac-w, Penac-g m.. [158].
Kolloider

Dessa fall ligger nrmare ett rent fysikaliskt kemiskt perspektiv. Vattnet tillstts partiklar
(eller en lsning) som bildar/innehller en suspension av stabila kolloider. T.ex. kiselkolloider med mycket hg (negativ) zetapotential3 , dr man frskt f fram ett vatten som
liknar vissa naturliga glacirvatten  som t.ex. Hunzavatten. Ibland har vattnet utsatts
fr negativa elektriska laddningar nr det strmmar genom en viss form fr att ladda
upp kolloiderna. Exempel r Flanagans Crystal Energy-vatten och kolloidala kiselhydrider (Active-H, MicroHydrin, Mega-H).
Biodynamiska och liknande metoder

Inom detta omrde faller era metoder som anvnds inom alternativt jordbruk, som t.ex.
preparering och anvndning av biodynamiska preparat  t.ex. BD500. Se Tompkins &
Bird [29] fr en omfattande redogrelse.
2
Se Baker & Judd [14] fr en survey av forskning kring magnetisk vattenbehandling fram till 1995, och
referenslistan i vrigt, t.ex. Chibowski et al. [45] och Kobe et al. [117] fr nyare resultat.
3
Ytladdning runt en kolloidal partikel i vattenlsning.

2.3. NGOT OM VATTENBEHANDLARNAS HISTORIA

Lersjungningen, som anvnts av bnder i Alperna, dr lera nfrdelas och blandas i vatten
under det att vattnet utstts fr en varierande tonskala (sng) under rytmisk virvelomrrning, och som var i bruk s sent som i brjan av 1900-talet, fr ocks rknas hit [7].
Det behandlade vattnet stnktes p krarna vid sdd fr att ka skrden.
De hr metoderna kan sgas omfatta bde virvling och kolloider.

2.2.5 Alternativmedicinskt orienterade metoder

Dessa omfattar ngra metoder som inte har ett direkt tekniskt intresse men som r beslktade med ovanstende metoder  och mjligen liknande underliggande orsaker.
Homeopatisk utspdning

Preparering av homeopatiska preparat fr ocks rknas som en alternativ vattenbehandlingsmetod. Hr prepareras ett vatten genom omvxlande skakning och utspdning (vanligen med en faktor 10100 per utspdning), och processen upprepas ofta s mnga gnger
att det i den slutliga lsningen inte br nns ngra molekyler kvar av den ursprungliga
substansen, om antalet molekyler minskar proportionellt med varje utspdning4 . Vattnet
sgs istllet ha tagit upp information frn den ursprungliga substansen, dvs. att ngon
form av struktur eller tillstnd bevaras och propageras genom utspdnings- och omskakningsprocessen [18].
Healat vatten

Vattnet utstts hr fr medveten pverkan (t.ex. handplggning) frn en person som

anses ha speciellt helande frmga [56].
Elektromagnetisk vattenbehandling

Vattnet utstts hr fr en elektromagnetisk signal med ett speciellt spektrum eller en

signal som spelats in t.ex. frn ett annat vattens elektromagnetiska brus. Bde induktiv
och kapacitiv koppling kan frekomma, men i de fall det r induktiv koppling s r flten
era storleksordningar svagare n de som anvnds vid magnetbehandling.

2.3 Ngot om vattenbehandlarnas historia

Magnetbehandling

Magnetbehandling av vatten har varit knt sedan 1800-talet [75], och en mngd varianter har utvecklats  en skning i European Patent Oces patentdatabas5 (kategori
C02F1/48C2B) ger ver 250 trar, varav minst ett 50-tal r direkt relaterade till kalkavlagringar.
En utspdning frn ursprunglig till slutlig lsning med faktor 10 30 r inte ovanlig.
Treatment of water, waste water, or sewage  with magnetic or electric elds  for prevention
or elimination of deposits  by permanent magnets (C02F1/48C2)  located on the outer wall of the
treatment device, i.e. not in contact with the liquid to be treated, e.g. detachable (C02F1/48C2B).
4

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Virvlare
Virvlare, och mer allmnt att rra vatten i vissa geometriska desmnster eller att cirkulera det i en ggform fr att frbttra dess kvalitet, undersktes av Viktor Schauberger
p 1930-talet [7, 188]. Han utvecklade ocks hypoteser om inuensverkan frn behandlat
vatten ver avstnd p t.ex. plantor [7, 189] som delvis testats i fltfrsk [128, 7, 8]. Liknande behandlare har senare (19771986) utvecklats av Hacheney & Hacheney [95, 96],
och principen har ocks anvnts av Flanagan [29].
Martinvirvlaren utvecklades av Wilhelm Martin i Tyskland 1972, efter en id av Walter
Schauberger.
Plus & Minus utvecklades av Bertil Pettersson i Sverige och har funnits p marknaden
sedan 1970-talet [168].
Gyllene strlen utvecklades i mitten av 1980-talet i Danmark, av personer med anknytning
till Dansk Institut fr kologisk Teknik (Dift) [87], som en vidareutveckling av tidigare
modeller bl.a. baserade p ett experiment i Stuttgart 1952 av Viktor Schauberger [7].
Aqualife utvecklades under 1990-talet av Arne Paulsen och r en vidareutveckling av tidigare modeller med lnnfrrotor frn 1980-talet som nns beskrivna i bl.a. Paulsen [154],
och som i sin tur bl.a. bygger p principer utvecklade i ett patent av Walter Schauberger [190] frn slutet av 1960-talet.

Indirekt behandling
Indirekt behandling r knd sedan tminstone 192030-talet, d den anvndes fr avkalkning av industriella pannor [165]. Aktiverat vatten hlldes i pannorna, vilket ck kalken
att lossna, och frhindrade ny bildning av kalk. Det aktiverade vattnet framstlldes genom
fljande procedur, hr beskriven av Piccardi [164]:
En glasbehllare innehllande en droppe kvicksilver och neon under lgt tryck
rrs sakta i vattnet. Nr behllaren rrs gnider kvicksilvret mot glaset, det
elektriska dubbellagret mellan kvicksilvret och glaset bryts och producerar en
rd lysande urladdning genom neongasen. Vattnet som rr behllaren blir av
denna process aktiverat.
Grander-tekniken har utvecklats av sterrikaren Johann Grander och funnits p marknaden sedan mitten av 1980-talet [151].
Plocher-tekniken utvecklades av Roland Plocher i Tyskland i brjan av 1980-talet och har
vidareutvecklats sedan dess, med bland annat informerat pulver och indirekta vattenbehandlare. Flera avknoppningsfretag och produktlinjer nns.
Nilemarkprocessorn utvecklades av Ewa Nilemark i Sverige i mitten av 1990-talet [147]
och har marknadsfrts i ett ertal lnder.
Centre for Implosion Research (CIR) i England bildades 1997 av Dolly Knight & Jonathan
Stromberg, och har utvecklat era produkter inspirerade av ider frn Viktor Schauberger,
bl.a. Vortex Energizer.
Orgon-informerat glas (Kozarec 2000 m..) har utvecklats av Vili Poznik i Slovenien,
inspirerad av forskning av Wilhelm Reich.
8

2.4. EFFEKTER AV ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Andra metoder
Flanagans Crystal Energy-vatten utvecklades av Patrick och Gael Flanagan i mitten av
1980-talet [78], och kolloidala kiselhydrider av Patrick Flanagan i slutet av 1990-talet [79].
En hel del om historiken kring tidigare experiment med t.ex. kolloider och biodynamiska
preparat nns tergivet i Tompkins & Bird [29].

2.4 Eekter av alternativa vattenbehandlare

Vilka eekter har de olika typerna av behandlarna, dvs. vilka eekter har rapporterats, och
hur dokumenterade r de? Det nns mycket lite publicerat i den vetenskapliga standardlitteraturen6 om alternativa vattenbehandlare, och det som nns r nstan uteslutande
om magnetiska vattenbehandlare. Det nns dock mycket material i form av relativt omfattande vittnesml frn kunder (ofta fretag) som anvnder behandlarna, och i en del
fall mindre (opublicerade) studier.
Jag har frskt sammanstlla vad som r knt, och som verkar ngorlunda belagt, i en
del fall genom att det nns utfrda studier, i andra fall genom att samma eller liknande
eekter har rapporterats frn olika kllor. Syftet r inte att gra en jmfrelse mellan de
olika behandlarnas relativa prestanda, utan att frska se vilka gemensamma eekter som
kan nnas, och att drur kunna dra slutsatser om underliggande mekanismer/pverkan
 dvs. att frska se vilken bild som framtrder nr man lgger samman pusselbitarna.
Sannolikt rr det sig heller inte om bara ett enda underliggande fenomen, utan kanske
om era olika (en hel serie av) fenomen, som delvis samverkar. Fokus har varit p eekter
som r ngorlunda ptagliga, eller som p ngot stt gr att kvantiera7 .
Nu r det inte heller skert att alla behandlare har likartade eekter i alla fall, speciellt
inte olika typer av behandlare, varfr en del rapporterade eekter kan vara inbrdes
motstridiga8 .
Eekter som har direkta och tydliga praktiska konsekvenser har redovisats nedan. Eekter
som r att hnfra till alternativa egenskaper, vars praktiska konsekvenser inte r helt
uppenbara, diskuteras i kapitel 3.
Tidskrifter skbara i Science Citation Index.
Olika tillverkare har ocks valt att marknadsfra sig p olika stt, varfr rapporterade eekter och
typen av dokumentation varierar frn tillverkare till tillverkare. Nedanstende gr inget ansprk p att
ge en komplett bild av behandlarnas rapporterade eekter, utan baserar sig p den dokumentation som
har funnits tillgnglig.
8
Att t.ex. magnetbehandlare fungerar bra i vissa installationer och mindre bra i andra r knt, och
antagligen relaterat till det behandlade vattnets sammansttning och andra variabler som temperatur,
strmningshastighet m.m. Detta har ocks gnats en del forskning. Nr det gller vriga typer av behandlare nns det ingen klar statistik ver i hur stor andel av installationerna som behandlarna uppvisar
en tydlig eekt, eller om det nns vatten som r svrare att behandla. Dremot nns det en hel del tacit
knowledge hos tillverkarna om hur systemen br trimmas in fr att f bra eekt.
6
7

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

2.5 Kemiska och fysikaliska eekter

2.5.1 Utseende och turbiditet

Flera kunder rapporterar att vattnet ser klarare ut, eller att det ser mer sjlvlysande
ut eller reekterar mera ljus  CIR [42], Plocher9 [160, 158], Plus & Minus [167]. Den
mest nrliggande frklaringen borde vara att vattnets turbiditet, dvs. storlek och antal p
partiklar i kolloidal form, har pverkats. En tillverkare (Nilemark) uppvisar dokumentation
p att turbiditet (och frgtal) minskat efter att behandlaren installerats [143].

2.5.2 Upplsta gaser

Virvling under lufttilltrde pverkar naturligtvis syrehalten  Schauberger [150], Aqualife [12]), Plus & Minus [177]  och det kan leda till mindre frndringar i pH [150, 12].
Det nns uppgifter om att syrehalten pverkas, eller tillgngligt syre fr vxternas rotmilj kar, efter behandling med indirekta behandlare (hos kommersiella odlare)  Nilemark [147], Plocher [161].
Minskning av lukt av svavelvte (H S ), som rapporterats av Nilemark [20, 145], ligger i
linje med detta liksom omfattande rapporter om att aeroba organismer gynnas (se nedan).
Det nns ocks uppgifter om att klorlukt minskat i dricksvatten - CIR [42, 115], Nilemark [145].
Kanske ska en del rapporter om pverkan p vissa livsmedel, som rundare (mindre skarp)
smak p skurna citroner och lagrat vin, tolkas som en pverkan p syrehalten eller gasjmvikter. (Vin pverkas ju t.ex. av luftning.)
2

2.5.3 Kalkutfllningar och hrt vatten

Det nns tskilliga rapporter om pverkan p hrt vatten. De esta tillverkare rapporterar om minskade utfllningar i dricksvatten och upplsning av existerande sediment,
bl.a. i rren  CIR [42, 115], Grander [92, 74], Gyllene Strlen [87], Nilemark [147, 145],
Plocher [160, 158], Plus & Minus [167]. Ofta behver man lta vattnet spola ngra minuter varje dag de frsta veckorna efter installationen, fr att sklja ut rester av upplsta
avlagringar.
P samma stt nns det rapporter om minskning av kalkutfllningar i: a) bevattningsmunstycken (CIR) [3], biltvttsmunstycken (Nilemark) [143] och industriella dysor (Grander) [74], b) vrmevxlare (Grander, Nilemark) [74, 148], kksutrustning som vattenkokare, kaebryggare och diskmaskiner och drmed minskat eller inget behov av spolglans
(Nilemark [20], Plocher [158, 156], Plus & Minus [167]), bakmaskiner (Grander [92]) och
andra industriella installationer (Grander [74, 92], Nilemark [20]).
I en del fall nns direkta observationer i form av ndrad form hos kristaller (oftast av kalciumkarbonat)  Nilemark [144], Plocher [157, 156], mjligen ocks CIR [194]. Dokumentationen r relativt bristfllig hr, bara kvalitativa visuella bedmningar av kristallerna,
men det nns en bra metodik som anvnts med framgng fr att studera eekter p kalkkristaller av magnetbehandling, och som borde g att anvnda hr [46, 47, 153, 49, 117].
9

Plocher avser dokumenterade eekter av behandlarna AquaKat & PenacKat, om inte annat anges.

10

2.5. KEMISKA OCH FYSIKALISKA EFFEKTER

Intressant r ocks en pverkan p bj- och tryckhllfasthet samt korrosionsbestndighet

hos betong  Hacheney [95].
Med pverkan p kalciumkarbonat (m.. joner) sammanhnger eekter som upplevelsen
av mjukare vatten  CIR [42], Grander [91], Nilemark [20], Plus & Minus [167]  minskad
tgng eller bttre lddringseekt hos tvl och schampo  CIR [42], Grander [92], Plus
& Minus [167]  och mjukare hud  CIR [115], Grander [126], Plus & Minus [167] 
likas att kalktvl och belggningar i allmnhet r lttare att torka av  CIR [115],
Grander [91, 92], Nilemark [20], Plus & Minus [167].
En frga som kan hnga samman med dessa eekter r en generell minskning av behovet
av olika detergenter, t.ex. minskat behov av tvttmedel (ofta frn professionella anvndare
som hotell) och en bttre tvtteekt i allmnhet  CIR [42], Grander [92], Plocher [156]),
Plus & Minus [167]  samt mindre behov av rengringsmedel  CIR [115], Grander [91,
92], Plocher [161], Plus & Minus [167].
En ganska omfattande studie (Grander [74]) av eekter hos olika industrier (kylvatten
m.m.) visar p en relativ samstmmighet om minskat kemikaliebehov fr hantering av
kalkutfllning och mikrobiologisk ora i cirkulerande vattensystem.
Att behandlarna kan ha en klar eekt p kalksediment och eektiv hrdhet i dricksvatten
eller i cirkulerande system torde vara klarlagt av mngden och kvaliteten p mnga av
vittnesmlen, men under vilka betingelser det nns en eekt (vilken typ av vatten, mer
n att de rimligen har en hg hrdhet) r inte klarlagt.
Ovanstende indikerar sammantaget att lsningsjmvikten mellan olika typer av kalciumfreningar och deras tillvxtstt (storleken p kristallerna) har pverkats.
Det nns en ganska omfattande vetenskaplig dokumentation av liknande eekter fr
magnetiska vattenbehandlare bde i installerade system [14, 63] och i laboratoriestudier [69, 101, 14, 16, 46, 117] i form av en frskjutning frn kalcit (kubiska kristaller) till
aragonit (nlformiga kristaller) och en frndring av kristallernas storleksfrdelning.
Fr magnetbehandling av vatten har dess pH och frndringar av detta [152], eventuellt
ocks vattnets syrehalt [69], visats vara av vikt fr eekten.

2.5.4 Absorption
Det nns lite spridda rapporter om eekter som kan hrrra frn en bttre absorptionsfrmga, t.ex. snabbare upplsning av framkallningskemikalier  Plus & Minus [167] 
bttre textilinfrgning  Grander [92]  bttre extraktion av kae och te  Aqualife [12]
 mer smak vid bltlggning av torkad frukt  CIR [42]  och bttre vattenbindningsfrmga i brd (frn bageriverksamhet)  Grander [92].
Frgan r om dessa eekter ska tolkas som en frndring i vattnets ytspnning. Det nns
en rapport om snkt ytspnning vid ett frsk med Grander [74], men hr kan troligen
froreningar (mjukgrare m.m.) frn en frsk PVC-slang ha spelat in, d behandlat vatten,
men inte obehandlat, passerat genom slangen.
Frgan r ocks om rapporter om mindre diskmedelsbehov ska tolkas som en eekt av
mjukare vatten eller som snkt ytspnning  Grander [125], Plocher [156], Plus & Minus [167].
11

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

2.5.5 Jrn, mangan, fosfat, ammonium och COD

F tillverkare har presenterat analysprotokoll som dokumenterar pverkan p joner. Vissa
data nns dock:
Minskad halt av totalkvve och fosfor i lst form  Nilemark [143]. Minskning av fosfat
i swimmingpool  Plocher/Penac [158].
Att totalkvve och fosfor minskar i vattnet borde i sig leda till t.ex. minskad algtillvxt.
Frekomst av fosfat och ammonium pverkas ocks av vattnets redoxstatus, dvs. kar vid
reducerande (mer anaeroba) frhllanden, och omvnt.
Att fosfat minskar i lsning kan ocks hnga samman med att kalciumkarbonat pverkas.
Bda dessa salter (kalciumkarbonat och kalciumfosfat, och i viss mn ven kalciumsulfat)
har nmligen visat sig pverkas av magnetbehandling [14, 206, 89].
Det nns tskilliga rapporter om minskade problem med korrosion och jrnutfllningar i
rr och cirkulerande system  CIR [42], Grander [74], Nilemark [147, 143], Plocher [160,
158, 161])  och ven mangan  Plocher [158].
Utfllning av jrn ur vattnet kan tolkas som allmnt mer oxiderande (aeroba) miljer. Att
vissa tungmetaller i recirkulerande system flls ut (Nilemark [143]) ska kanske hnfras till
liknande orsaker. Man kan notera att alkaliniteten i vissa fall ocks kat, vilket minskar
korrosionsbengenheten.
I princip alla behandlare rapporterar eekter som pverkan p (frbttrad) smak p
dricksvatten, vilket skulle kunna hnga samman med frekomsten av bl.a. jrn och mangan
i det obehandlade vattnet.
I vissa industriella eller cirkulerande system har observerats att COD10 minskar: biltvtt
och bergrumsmagasin fr dricksvatten (Nilemark [143]), avloppsvatten frn kaefabrik
(Plocher/Penac [158]). Det ligger i linje med en mer aerob milj.

2.5.6 Pverkan p klororganiska freningar

Nr det gller pverkan p klor och klorfreningar samt behovet av klorering nns det
en hel del resultat. Frgan om klordosering diskuteras i samband med bakterier och alger
nedan, avsnitt 2.6.2.
Minskning av skadliga klororganiska freningar i dricksvatten efter behandling (Grander [92]) i Ames-test, dvs. test av vattnets halt av mutagena mnen. Minskad klorlukt och
minskade hudproblem (sveda, gonirritation) i oentliga simbassnger och hotell-spa 
Grander [91, 92], Plus & Minus [167]  som antagligen hnger samman med en minskning
av halten av kloraminer i vattnet.
Nrliggande r rapporter om minskad klorlukt i dricksvatten  Nilemark [145], CIR [42,
115]. En intressant frga r om eekten hnger samman med halten av humus (dvs.
organiska freningar) i vattnet, eller beror p bortluftning av fritt klor.
10

Chemical Oxygen Demand  vattnets permanganatfrbrukning, dvs. halt av reducerande mnen.

12

2.6. BIOLOGISKA OCH EKOLOGISKA EFFEKTER

2.6 Biologiska och ekologiska eekter

2.6.1 Pverkan p vxter

Hr nns resultat frn lite olika vxter i kommersiell odling och ett par vetenskapliga studier. Ngra resultat frn mindre frsk och hushllsodling har ocks tagits med. Generellt
verkar vxterna f en bttre rotutveckling, i alla fall i brjan av sin tillvxt. I en del fall
har man noterat att den kade rottillvxten sedan skiftar ver mot kad fruktutveckling,
jmfrt med obehandlat vatten [13]. Resultaten redovisas nedan.
Grnsaker och frukt

kning av tillvxt och hllbarhet/kvalitet i kommersiella odlingar av tomater i Sverige (Plus & Minus [86, 167], Plocher [161]). Frbttrad bladbildning, bladfrg och arom
 Martin [113]. kad avkastning (11.8%) av och kad halt av socker (24.6%), lycopen
(25.5%), extraherat protein (6.6%) och sprelement i tomater, och en strre tillvxt under
den tidiga delen av plantans utveckling (71% strre rot- och torrvikt under denna period)
i en studie av ett kinesiskt jordbruksforskningsinstitut  Grander [130, 13].
kad tillvxt hos gurka hos kommersiell odlare i Sverige  Plocher [161]. Bttre avkastning och hllbarhet hos champinjoner hos kommersiell odlare i Sverige  Plus &
Minus [167].
kad avkastning och bttre kvalitet (mindre kassation) vid kommersiell odling av persilja
och dill i Finland  Grander [90]. Frbttrad kvalitet vid odling av persilja i Australien
 CIR [42, 2]. Bttre hllbarhet p persilja i hushll  CIR [42].
Bttre kvalitet (exportkvalitet) p frukt frn ldre frukttrd (Australien) och bttre terhmtning av angripna trd  CIR [3].
kning av avkastningen p tredje ssongens pumpaplantor i Australien (normalt en lg
avkastning sista ssongen) med 210% jmfrt med frvntad skrd  CIR [43, 3]. Man kan
notera dessa hga tillvxtsiror kommer frn ett relativt torrt klimat, dr vattentillgngen
kan spela stor roll.
kad avkastning med 40% och bttre motstndskraft mot virusangrepp vid kommersiell
odling av gul paprika i Spanien  Grander [92].
Snabbare rotutveckling i unga plantor och drmed bttre motstndskraft, samt hgre
avkastning (13%) och kvalitet p bladvxter (youcai) i studie i Hongkong  Grander [93,
13]. Snabbare bladutveckling i unga plantor, och bttre kvalitet och avkastning (12.8%)
p rdisor i studie i Hongkong  Grander [93, 13]. Bttre avkastning p potatis (40%) i
en preliminr studie i Nederlnderna  Grander [32].
Blommor

Bttre tillvxt hos framdrivna blommor vid studie i Belgien: kning av vtvikt (36%)
och torrvikt (33%) hos Bidens, samt rottillvxt hos Scaevola (14%), Helichrisum (17%)
och Felicia (15%)  Nilemark [109]. Snabbare tillvxt och mer tliga blad hos Kabbleka
(Caltha palustris) vid kommersiell odling i Holland  Grander [92].
13

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Minskat bortfall (30%) och inget behov av att tillstta vteperoxid (H O ) vid framdrivning av vxter p kommersiell plantskola i Sverige  Nilemark [147, 146].
Lngre hllbarhet p Chrysantemum och olika snittblommor  blomvattnet blir inte
stagnant och illaluktande lika fort som normalt  CIR [42].
2

Groddning

Snabbare tillvxt (reducering av framdrivningsperioden frn 10 till 7 dagar) och stare

saft vid kommersiell odling av vetegrs (wheat grass)  CIR [44]. Snabbare groddning
vid kommersiell odling (groddning) av bovete  CIR [44] och reducering av mgelproblem. Snabbare grodd, lgre vattenkonsumtion samt bttre avkastning och hllbarhet vid
kommersiell odling av alfalfagroddar  Plus & Minus [167].
Sedan nns det spridda resultat om bttre tillvxt vid mindre frsk och vid groddning i
hushll:
Bttre tillvxt och mindre mgelangrepp vid hushllsgroddning av alfalfa, rdisor och
broccoli  CIR [42]. Bttre tillvxt i frsk med krasse och rdisor  Martin [112].
Bttre tillvxt av krasse, senapskl, och rtor i ett litet frsk med Plus & Minus [162].
Mindre vattenabsorption (20%) det frsta dygnet, tjockare och starkare groddar samt
mindre mgelangrepp vid ett frsk med groddning  Gyllene strlen [87].

2.6.2 Pverkan p bakterier och alger

Det nns tskilliga rapporter om pverkan p bakterier och alger.
Minskad bakteriehalt i brunnsvatten  Grander [92]  i reservvattenanlggning till sjukhus  Nilemark [143]  i cirkulerande system  Grander [76, 77]. Kortare livslngd fr
E. Coli i dricksvatten i studie i Ryssland  Grander [92].
En rapport om minskad halt av bakterier med 85%  Gyllene Strlen [87]  kan dock
mjligen terfras p det faktum att denna behandlare r delvis belagd med ett silverskikt
som kommer i kontakt med vattnet.
Pverkan p bakteriekulturers tillvxtstt (moderkulturer och pinpoints)  Grander [76,
77] och mjligen Plus & Minus [167].
Minskad algtillvxt i framkallningsutrustning  Plus & Minus [167]  i processvatten 
Grander [74]  i akvarier  Plus & Minus [167], CIR [42]  och utspolning av biologiska
belggningar i dricksvattenrr  Plocher [160].
Intressant r rapporter om minskat klordoseringsbehov i tskilliga oentliga simbassnger
och hotell-spa, med upp till 3050%, med bibehllen eller frbttrad sanitr kvalitet p
vattnet  Grander [91, 92], Plus & Minus [167].

2.6.3 Nedbrytning av organiska freningar

Hr nns ett par eekter som verkar hra ihop med en frndring mot mer aeroba frhllanden: Nedbrytning av organiska freningar i biltvttar (cirkulerande system)  Nilemark [142]  sanering av kolvtefrorenade marker genom versvmning med behandlat
14

2.6. BIOLOGISKA OCH EKOLOGISKA EFFEKTER

vatten  Grander [92]  och eventuellt nedbrytning av LPS-toxin (en lipopolysackarid

som r ett alggift) genom behandling av lakvatten  Plus & Minus [11].
Kanske kan eekterna hrledas dels ur direkta kemiska eekter av den mer aeroba miljn
och dels ur en frndring mot en milj som gynnar organismer som bryter ner kolvten.

2.6.4 Pverkan p ekosystem

Hr nns eekter p lokala ekosystem som minskning av algtillvxt i dammar  Grander [91], CIR [2, 42], Plocher/Penac-w [158, 159] och eventuellt Nilemark [143]  med
rapporterade eekter som klarare vatten och mindre lukt.
En kontrollerad studie med Grander & CIR [54] med pverkan p alger visade inte p
ngon eekt. Det har dock visat sig svrt att observera eekter p alger i kontrollerade
frsk i andra liknande sammanhang, som t.ex. vid studiet av eekter av Virbela ow
forms [204].
Hit hr ocks eekter som omfattande vittnesml om pverkan p ytgdsel frn anaerob till mycket mer aerob milj, med pverkan p pH och nitrikationsprocesser, och
med bland annat mindre lukt och kad kolsyra  Grander [91], Plocher/Penac [158] 
minskning av bakterier och tydlig frndring i bakterieoran i djurstallar mot mer aeroba organismer i studie  Plocher/Penac [158]  minskad ammoniaklukt i djurstallar
 Plocher/Penac [158], Plus & Minus [167]  minskning av lukt och bttre kvalitet p
kompost  dvs. mer aerob med kad rottegrad11 (frn I till IV, resp. frn III till V) 
CIR [43].

2.6.5 Allmnna hlsoeekter p djur m.m.

Hr nns lite spridda rapporter om frbttrad hlsa hos djur. Livskraftigare akvarieskar
 Plus & Minus [167]  bttre lkektt och tillvxt p odlade skar  Nilemark [143]
 minskat celltal hos mjlkkor  CIR [2], Nilemark [143]  husdjur som fredrar det
behandlade vattnet  CIR [42]  kraftigare skal p hnsgg  Plus & Minus [167].
I detta sammanhang skall ocks nmnas era rapporter om bttre jshjd p brd, dvs.
en pverkan p jst  Plus & Minus [167], Grander [92]. Hr nns dessutom en av
f publicerade vetenskapliga studier, nmligen p tillvxt hos jst i leviterat vatten
(Hacheney) av Sapunov et al. [186]. Denna studie visade p en frndring i glukosupptagningskinetiken. Om preparering och fermentering bda skedde i leviterat vatten kade
transporthastigheten med 67  25%, medan man observerade en minskning med 50  12%
om jsten preparerades i vanligt vatten men ck jsa i leviterat vatten. Ingen pverkan
p hastigheten i de anabola och katabola reaktionernas hastighet kunde observeras,
med avseende p den modell fr jsningskinetiken som stllts upp.
Till detta skall fogas en mngd vittnesml, frn i princip alla tillverkare, om subjektiva
erfarenheter om positiv pverkan p hlsan, som r svrare att bedma12 .
Tysk klassicering av stabilitet hos kompost. Hgre klass = mer frdig och aerob kompost.
Det nns ocks spridda rapporter om olika alternativmedicinska eekter p mnniskor som druckit
av vattnet  Kirlianfotograer, muskeltester, galvanisk hudrespons, heart rate variability m.m.
11

12

15

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

2.7 Allmnna slutsatser om eekter

Vilka allmnna slutsatser kan man dra frn ovanstende datamaterial?
Flera av eekterna r s ptagligt lika eekter av magnetbehandling (framfr allt pverkan
p kalciumkarbonat) att det framstr som sannolikt att samma underliggande mekanismer
r inblandade, tminstone i en del av fallen.
Att det nns en eekt p kalciumkarbonat (och antagligen fosfat) r tmligen klart av
datamaterialet. Fr magnetbehandlare har man visat att det framfr allt r karbonat(CO ) och bikarbonatjoner (HCO ) som r knsliga fr behandling [101]. Eekten tfljs
ofta av en mindre frndring i pH  se t.ex. Ellingsen & Kristiansen [69] och Chibowski
et al. [45, 46]  beroende p framfr allt utfllning av kalciumkarbonat, och har i frsk
kunnat inhiberas om det sker en samtidig reglering av pH, t.ex. med kemikalier [152].
Pverkan p tvtt kan hrrra frn pverkan p vattnets hrdhet, mjligen frn pverkan
av ytspnning, eller kanske frn pverkan p fosfat (som ingr i mnga tvttmedel). P
samma stt r det frgan om rapporter av minskat behov av ytspnningssnkande mnen
(diskmedel) kan terfras p liknande frklaringar.
Pverkan p ytspnning kan mjligen ligga bakom en allmn frmga att trnga in i materialet bttre, som de olika rapporterna om bttre absorption indikerar. Att det nns
en pverkan i vissa fall behver inte innebra att det nns en pverkan p t.ex. destillerat eller mjukt vatten. Det kan vara en pverkan p suspenderade partiklar och deras
zetapotential som avspeglar sig i en pverkan p vattnets ytspnning.
Det framstr ocks som sannolikt att det nns en eekt p vattnets redoxstatus, mot
mer aeroba frhllanden. Om det beror p en bttre absorption eller lslighetskinetik
fr syre, eller p en pverkan p reaktionskinetiken i vissa redoxreaktioner, eller t.ex. p
lslighetsfrhllanden, fr klarlggas. I era fall kan det vara en pverkan p syreproducerande/syrekonsumerande organismer som spelar in.
Frekomst av jrn, mangan, fosfat och ammonium m.m. pverkas mer eller mindre starkt
av vattnets redoxstatus, precis som pverkan p grumlighet. Pverkan p grumlighet indikerar en frndring av kolloider, eller mjligen av upplsta gaser. P samma stt pekar
en minskning av COD mot en mer aerob milj.
Pverkan p partiklar (turbiditet) kan ocks hnga samman med pverkan p kalkkristallernas utseende  och mer allmnt med att kolloidernas zetapotential och stabilitet
pverkas, vilket i viss mn kan pverka vattnets ytspnning. Zetapotentialen  och drmed stabiliteten  r knslig fr frndringar i pH.
Det r mjligt att bilden r mer komplex n s, men en allmn observation r att aeroba organismer gynnas och att vattnet inte verkar lika nringsrikt (minskad algbildning,
minskad halt av nrsalter som fosfat och kvve).
I vissa fall, som t.ex. fallen med dammar, gdsel, nedbrytning av organiska freningar
etc., verkar det som om det lokala ekosystemet fljer med mot aeroba frhllanden, och
att organismer  t.ex. bakterier  kan vara de som str fr sjlva nedbrytningen, snarare
n rent fysikaliska eller kemiska reaktioner. Man skulle kunna beskriva det som att det
behandlade vattnet skapar frndrade betingelser fr vilka ekosystem som r stabila.
Nr det gller pverkan p vxter kan man i alla fall dra slutsatsen att rotsystemen utvecklas bttre i en del fall, och att vxterna i mnga fall fr bttre motstndskraft. Strre,
och ur kommersiell synpunkt mer kvalitativ avkastning, verkar ocks frekomma, i alla
2
3

16

2.8. HUR LNG TID HLLER EFFEKTERNA I SIG?

fall nr det gller en del frukter och grnsaker. Det krvs antagligen ett mer agronomiskt
grepp fr att dra mer detaljerade slutsatser om vad som hnder med vxterna.
Tillsats av sm mngder vteperoxid kan stimulera tillvxten hos vxter, och samma mne
kan ternnas i vattnet i sm mngder efter magnetbehandling av vatten [78] och efter
kraftiga skvder [178]13. I vilken mn sm mngder av vteperoxid frekommer i andra
former av behandlat vatten och i vilken mn det d kan pverka vxternas tillvxt r inte
utrett.
Nr det gller de allmnna hlsoeekter som nns rapporterade r det svrt att dra
ngra slutsatser. Men kanske kan en pverkan av behandlat vatten p t.ex. tarmora och
nringsupptagning spela en roll.

2.8 Hur lng tid hller eekterna i sig?

Hur lng tid hller en pverkan p vatten i sig? Detta r oklart.
Grander [90] uppger att eekten av en behandlare kan detekteras i upp till ett par veckor efter att behandlaren monterats bort frn t.ex. en vattenkran. Det r d frgan om
pverkan p bakterieoran i vattnet. Men ett vattenledningsrr kan ses som ett mindre
ekosystem som rimligen uppvisar minneseekter i form av belggningar (eller frnvaro av
belggningar), s det sger kanske inte s mycket om hur lnge eekten nns kvar i det
behandlade vattnet, men lite grand om hur lnge eekter kan nnas kvar i en milj dr
det funnits behandlat vatten.
Nilemark uppger att problem med svavelvte terkom en tid efter att en behandlare
avlgsnats frn ett rr (till ett biltvttssystem) och att problemen frsvann igen inom 10
minuter efter det att behandlaren monterats p igen [20].
Flera tillverkare uppger att det kan ta tid (Plocher anger 12 veckor) innan behandlaren
nr full eekt. Det indikerar kanske att existerande alg- och bakteriebelggningar eller
kalkutfllningar r en eekt av ett gammalt jmviktslge fr rret (betraktat som kemiskt/ekologiskt system) och att systemet sakta gr mot ett nytt lge (en ny attraktor)
nr behandlaren anbringats.

2.9 Hur verfrs eekterna?

Hur verfrs eekten? Det nns egentligen inga uppgifter att g p hr mer n tillverkarnas
egna uppgifter. Frst nr man kan f en upprepbar eekt under ngorlunda kontrollerade
betingelser gr det att klargra frgan nrmare.
Men om det nns en eekt ver avstnd, och man inte tar ngon hnsyn till den, s blir
det naturligtvis svrt att pvisa om det kan ha en eekt p experimenten.
Drfr r det lmpligt vid experiment att ta hnsyn till att en sdan eekt kan existera,
och anvnda tillverkarnas uppgifter om lmpliga avstnd etc. som ledning vid utformandet
av experiment.
P vilka stt kan d eekten verfras, enligt tillverkarna?
Man kan reektera ver om det skulle kunna fungera som en naturlig signal om kraftig vattentillgnglighet.
13

17

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

 Flde genom behandlaren

Detta gller naturligtvis virvlarna: Schauberger, Hacheney, Gyllene strlen, Martin, Plus & Minus, Aqualife, och de behandlare som utgr en del av rrsystemet:
Grander, WTV.
 Direktkontakt med behandlare och krl/rr med obehandlat vatten
Det hr gller i princip alla de indirekta behandlarna: CIR, Grander, Nilemark,
Plocher, WTV, antagligen ven Plus & Minus.
 Avstndsverkan (inuens) frn behandlare till vatten
En annan frga r om behandlarna i sig pverkar vatten i sin nrhet som de inte
r i fysisk kontakt med. Hr skiljer sig mjligen behandlarna t. CIR och Grander
 som bda baseras p behllare med informerat vatten  uppger samma avstnd
som fr behandlat vatten (se nedan).
Nilemark och Plocher uppger att det r viktigt med god mekanisk kontakt mellan
behandlare och rr, varfr verfringsmekanismen mjligen r en annan dr. Det kan
ocks vara s att det nns en stark verfringseekt vid mekanisk direktkontakt,
och en mer dius som verkar ver strre avstnd, men kanske svagare (mjligen
baserad p diusion av vattennga). Det r lite grand ett synstt som terkommer
hos era tillverkare.
Ngra behandlare uppger att det rcker med att man hller vattnet som ska behandlas i nrheten (typiskt < 1 dm) av behandlaren (Carelius).
 Direktkontakt med behandlat och obehandlat vatten
Detta r en av de vanligaste rapporterna frn tillverkarna (t.ex. de esta indirekta
vattenbehandlare) som CIR, Grander, Nilemark, Plocher, Plus & Minus m.., samt
alla varianter av informerat vatten som Superjoniserat vatten, Kvamsdal m.. Speciellt anger i princip alla tillverkare av indirekta vattenbehandlare att eekten sprids
lngs rren i vattenledningssystemet, dvs. ven motstrms.
 Avstndsverkan, dvs. inuens frn vatten till vatten
De esta tillverkare uppger att obehandlat vatten br hllas ifrn behandlat vatten.
Ngra exempel: Grander (2m), CIR: (25m beroende p behandlare), Plocher (p
olika brickor eller helst p olika bord eller i olika rum), Plus & Minus (inuensverkan
mellan vatten i nrliggande rr). Liknande uppgifter frn tillverkare av informerat
vatten.
Om en sdan eekt nns och hnsyn inte tas till den, s blir den naturligtvis svr
dels att detektera och dels att undvika strningar ifrn. Ett stt att ta hnsyn till
eekten r att utfra kontrollserier av obehandlat vatten fre, under och efter frsk
med behandlade vatten, i den milj dr mtningar sker, fr att se att det inte nns
en trend (= pverkan) p kontrollfrsken, och drmed de allmnna frsksbetingelserna.
 Pverkan mellan olika behandlare
Pverkar olika behandlare varandra? Detta r oklart. Mot bakgrund av ovanstende
kan rimligen behandlare som innehller vatten vara pverkbara. Kanske br man
(tills dess att bttre data nns) hlla olika typer av behandlare p minst samma
avstnd sinsemellan, som uppges fr pverkan mellan behandlat och obehandlat
vatten.
18

2.10. HUR BESKRIVER TILLVERKARNA SJLVA FUNKTIONEN?

Rent generellt kan man sga att ingen av dessa mjliga verfringsvgar mer systematiskt
testats i kontrollerade frsk (mig veterligen). Det nns olika stt att lgga upp sdana
frsk, men ett nskvrt (men kanske inte ndvndigt) kriterium r en upprepbar och
relativt snabb mtmetod som kan detektera en pverkan p vattnet, fr att kunna utfra
sdana experiment. Det blir t.ex. svrare att avgra hur verfringsmekanismer ser ut
med frsk som tar veckor att utfra innan man ser en mtbar eekt, som t.ex. stora
vxtfrsk.

2.10 Hur beskriver tillverkarna sjlva funktionen?

Vad sger d tillverkarna sjlva om funktionen? Mnga beropar i frsta hand behandlarnas empiriska eekter. Nr det gller frklaringsmodeller fr sjlva funktionen anvnds
ofta begrepp som: a) att information verfrs frn behandlaren till vattnet och b) en form
av resonans, som inte nrmare preciseras.
Mer precist kan vi studera tillverkarnas egna modeller fr funktionen:

 Martin, Gyllene Strlen, Aqualife

Sjlva virvlingen har positiva eekter p vattnet.
 Plocher
Information frn en frlaga har programmeras in i en metallplatta som vid behandlingen verfr informationen till vattnet som skall behandlas.
 Nilemark
Bl.a. en metallplatta som r innesluten mellan tv metallbleck. En sndare och
mottagaredel. Uppnningen r inspirerad av ider kring biorytmer.
 Grander
S kallat Grandervatten, som r speciellt behandlat vatten, placeras i slutna metallbehllare i behandlaren, i nrheten av det vatten som ska behandlas, och verfr
drmed sin information till vattnet som strmmar frbi.
 CIR
Imploderat vatten. Vatten roteras i en ggform under hgt varvtal [116] och placeras sedan i tunna kopparrr som r vridna i en speciell geometrisk spiralform. Det
p s stt behandlade vattnet, i kombination med behandlarens geometriska form,
pverkar sedan vatten i nrheten, speciellt om behandlaren r i mekanisk kontakt
med rret/krlet.
 WTV
Ett speciellt virvlingsfrfarande och ett med naturen avstmt magnetflt (i en
artikel anges att behandlaren anvnder speciell jord insamlad frn olika platser)
verfr information till vattnet.
 Plus & Minus
Vattnet virvlas av speciellt arrangerade spiraler, vilket frstter vattnet i ett nytt
tillstnd.
 Carelius
Speciellt utformade geometriska freml av olika material utvar fjrrverkan p vattnet. Pverkan p vattnets akustiska brus.
19

KAPITEL 2. OM ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Man ska antagligen betrakta ovanstende frklaringar som de modeller eller ider som
vglett tillverkarna under sjlva konstruktionen av deras behandlare.
Kanske r den mest generella slutsats man kan dra av detta nr det gller funktionen hos
indirekta behandlare att ngon form av vxelverkan mellan behandlare och vatten sker,
och att materialet i behandlaren inte frbrukas.

2.11 Var str vi nr det gller frklaringsmodeller?

Lt oss summera vilka slutsatser vi kan dra nr det gller mekanismer kring behandlarnas
funktion.
Virvlare

Virvlare verkar huvudsakligen genom rent mekanisk omrrning, eller genom att vattnet
leds in i ett roterande de p grund av formen p behandlaren. Om det nns andra
mekanismer som verkar hr, annat n att virvlingen orsakar en syresttning om virvlingen
sker under lufttilltrde, r inte klarlagt.
Magnetbehandlare

Pverkan sker genom ett statiskt magnetflt. Exakt vilken verkan som sker p vattnet r
inte helt klarlagt. Det nns en minneseekt p magnetbehandlade karbonatlsningar som
verstiger tminstone 72 timmar i vissa fall [101]. En fltstyrka p > 0.3 T krvs normalt.
Filtrering av lsningen i membranlter fre eller efter behandling kan pverka eekten
(0.45, 0.2 och 0.1 m). Om det innebr att lsningarna spontant bildar kolloider, och
att det r dessa som pverkas av behandling, r inte klarlagt. Man kan dock notera att
ltrering ocks kan pverka upplsta gaser i vattnet.
Indirekta behandlare

Nr det gller indirekta vattenbehandlare kan vi bara konstatera att det inte nns ngra
etablerade frklaringsmodeller. Kanske kan ngra ledtrdar fs ur vad som r knt om
nr behandlarna har eekter. T.ex. br de enligt de esta tillverkare anbringas i kontakt
med rret, som br vara av metall eller plast  CIR, Grander, Nilemark, Plocher, WTV.
Mjuk isolerplast br tas bort frn rret  Nilemark [145], och belggningar br inte nnas
mellan rr och behandlare  Plocher [160, 157]. Behandlaren br sluta an ordentligt (dvs.
god mekanisk kontakt) mot rret  Nilemark [145], Plocher [160, 157]. Behandlaren br
inte rra andra freml  Nilemark [145], Plocher [160, 157].
I en del fall yter vattnet genom behandlarens inre, dvs. behandlaren utgr en del av
rrstrckan, vilket garanterar era av ovanstende kriterier, t.ex. god kontakt med rret
 Grander, Plus & Minus, WTV. Man kan notera att ven virvlare, som monteras p
kranen i slutet av rret, uppfyller dessa kriterier  Gyllene strlen, Martin, Plus & Minus.
Dessa frgor kommer att berras nrmare igen i kapitel 8, men vi kan dra slutsatsen att
tskilliga frgor terstr att besvara.
20

Kapitel 3
Om alternativa mtmetoder

I det hr kapitlet ges en introduktion till vad alternativa mtmetoder och egenskaper r,
med olika exempel. Ngra av de mera utbredda metoderna diskuteras nrmare, speciellt
med tonvikt p relationen till fysikaliska och kemiska egenskaper och eekten av alternativ
vattenbehandling.

3.1 Vad r alternativa mtmetoder och egenskaper?

Vi kan deniera alternativa mtmetoder som mtmetoder som, speciellt inom alternativt jordbruk, har anvnts fr att bedma ett vattens eller en grdas kvalitet, och vars
resultat inte kunnat reduceras till rent kemiska, eller motsvarande, egenskaper, eller som
saknar knd korrespondens med sdana egenskaper. Resultatet av dessa mtningar, i den
mn de gr att kvantiera eller p annat stt beskriva, kan vi deniera som alternativa
egenskaper.
Mnga av metoderna r baserade p ett perspektiv av makroskopisk ordning  dvs. att
man studerar om provet visar en tendens att bilda regelbundna strukturer eller mnster.
Det innebr att metoderna avspeglar processer som r involverade i bildning av makroskopiska strukturer, och drmed de egenskaper i vattnet eller provet som pverkar processerna.
Exakt hur uppkomna mnster skall tolkas med avseende p vattnets kvalitet r en mycket
svrare frga. Man fr hr frska jobba sig bakt frn observerade eekter, fr att f en
frstelse fr vilka betingelser som leder till olika typer av mnster, t.ex. olika kristallationsmnster, och dessa betingelsers betydelse fr vattnets kvalitet som t.ex. dricks- eller
bevattningsvatten, eller genom att jmfra resultaten med eekter p djur eller mnniskor
som dricker vattnet eller vxter som bevattnats med vattnet.
En pong med alternativa mtmetoder r att frska hitta eekter i vattnet som kan
avspegla en mer allmn hlsoeekt p t.ex. vxter  dvs. att kunna terfra observerade
eekter p vxter p frndringar i vattnet. Det skulle ocks kunna vara en vg att avgra
pverkan p vattnet av behandling, utan att behva gra omfattande experiment kring
t.ex. kvaliteten p vxter.
Sedan nns det naturligtvis ocks en pong med att studera eekter p t.ex. vxtsafter med alternativa mtmetoder  och en del metoder lmpar sig bara fr detta, inte
21

KAPITEL 3. OM ALTERNATIVA MTMETODER

fr studium av vattnet  fr en mer allmn bedmning av vxternas kvalitet, och drmed eekten av en viss behandling. Sdana eekter har studerats ganska ingende nr
det gller komparativa underskningar av olika odlingsmetoder, som t.ex. biodynamiska,
kompostbaserade eller konstgdslade odlingsmetoder [29, 70, 73]. Rimligen br sdana
mtningar gras parallellt med andra kvalitetsindikatorer fr vxterna, t.ex. analys av
nringsinnehll och hllbarhet.
En versikt av ngra av de vanligaste metoderna ges nedan. Det nns dessutom ett antal
fysikaliska metoder som r intressanta fr frgan om eekter av alternativ vattenbehandling. De berrs nrmare i kapitel 8. Man kan ocks notera att skillnaden mellan vad som
r en alternativ mtmetod och vad som inte r det, ofta bara handlar om tolkningen av
resultatens innebrd.

3.2 Metoder fr kvalitetsbedmning av vatten

3.2.1 Frysbilder
Den hr metoden innebr att provet av vatten fryses till is, och att man sedan observerar synliga strukturer i isen, fr att se om strukturerna kvalitativt skiljer sig t  t.ex.
mellan olika vatten, eller mellan behandlat och obehandlat vatten. Ofta r det inneslutna
luftbubblor som ger strukturen, och beroende p hur frysprocessen, dvs. vattnets kristallationsprocess, gr till s kan olika typer av mnster uppst. Kristallation r en fasvergng,
dr sm eekter samverkar till en makroskopisk eekt. Nrvaron av groddpunkter fr kristallbildningen, t.ex. kolloider eller upplst luft, r central  om inga groddpunkter nns
kan underkylt vatten skapas. Utstts vattnet d fr en stt s kan det pltsligt kristallisera
p ett gonblick.

Figur 3.1: Frysbild av virvlat vatten. Frn Ahlberg [4].

De r sledes rimligt att anta att de processer som resulterar i olika typer av kristallationsmnster pverkas av t.ex. nrvaron av olika former av kolloider, och av hur gaser,
t.ex. luft eller koldioxid, r bundna i vattnet.
Ahlberg noterade [4] en mer ordnad (nrmast dendritisk) formering av luftbubblor i isen,
utifrn en tt krna, i kllvatten frn Nacka och vatten virvlat med Martinvirvlaren, jmfrt med obehandlat kranvatten frn Stockholm som visade p en mer oordnad struktur.
22

3.2. METODER FR KVALITETSBEDMNING AV VATTEN

3.2.2 Frysljusspridning
I den hr metoden fr ljus lysa p ett vattenprov som sakta kyls. I infrysningsgonblicket,
dvs. kristallationsgonblicket, uppstr pltsligt strukturer i vattnet som sprider ljuset,
och det spridda ljusets intensitet och variation ver tiden mts. Beroende p hur kristallationsprocessen gr till s blir rimligen spridningen olika  t.ex. r det rimligt att denna
beror p groddpunkter fr kristallbildning och tillvxtstt fr iskristallerna, vilket i sin
tur beror p bl.a. upplsta gaser och kolloider i vattnet.
Metoden har pvisat en skillnad fr behandlat vatten  CIR [192] av Schmeikal, som
observerade att det behandlade vattnet spred mindre ljus under och efter frysgonblicket
och verkade mer glasartat.

3.2.3 Konstgjord sn
Det hr r en metod som anvnts av Henri Coanda fr att bedma vattenkvalitet, och
speciellt frgan om vattnets betydelse fr en befolknings hlsa och medellivslngd. Konstgjord sn tillverkades, med hjlp av Coandas Coanda nozzle eller uid amplier [48],
ett slags munstycke som utnyttjar den av Coanda uppkallade Coandaeekten, dvs. att
en luftstrm smiter med lngs med en vgg som bjer av, fr att stadkomma en kraftig
avkylning av vattendimma och drmed snbildning.
Coanda fann, enligt Flanagan [78, 80, 29], i sina (opublicerade) underskningar, att omrden med knd mycket lnglivad befolkning (Hunza i Karakorum, vissa bergsomrden i
Georgien och Yttre Mongoliet, i Vilcabamba i Ecuador samt i ett bergsomrde i Peru) hade ett vatten som avvek kraftigt frn normala vatten. Genom att studera tiden det tar fr
kapillrer med ofruset vatten i centrum av nybildade sningor att stelna, fann Coanda ett
samband mellan medellivslngd hos befolkningen vars dricksvattentkt vattnet utgjorde,
och stelningstiden.
Flanagan har senare noterat att Hunzavattnets grumlighet och ytspnning skiljer sig frn
de esta dricksvatten, sannolikt beroende p en stor mngd kolloidala partiklar, och att
dessa har en relativt stor negativ zetapotential [78] och r stabila.

3.2.4 Kristallationsbilder i kopparklorid

Det hr r en metod som utvecklades av Ehrenfried Pfeier [163] under 1930-talet, bl.a. fr
att bedma vxtsafters kvalitet, och som har anvnts mycket inom biodynamisk odling [29,
72, 71, 73].
En 5%-ig lsning av koppar(II)klorid (CuCl ) blandas med det prov som ska underskas och fr kristallisera vid 28 graders temperatur under ca 10 timmar p en cirkulrt
avgrnsad yta p en glasplatta. Den s uppkomna kristallstrukturen studeras sedan och
dess regelbundenhet och struktur analyseras och klassiceras [98].
Metoden liknar drmed frysprover, men skiljer sig t genom att inte hela provet genomgr
en fasvergng, eftersom en stor del av vtskan avdunstar (indunstas).
Kopparklorid har ett frgrenat tillvxtstt (rombiska prismor), och binder tv molekyler
vatten under kristallation, rimligen de vattenmolekyler som benner sig koordinerade
nrmast jonerna innan de binder till en bentlig kristall.
2

23

KAPITEL 3. OM ALTERNATIVA MTMETODER

Figur 3.2: Kristallationsbild av kopparkloridlsning med morotssaft. Frn Engqvist [71].

Nrvaron av groddpartiklar i lsningen borde avspegla sig i t.ex. regelbundenheter hos
kristalltillvxt (era groddpunkter leder rimligen till er och mindre kristaller). Annan
pverkan p kristallers tillvxtstt, som kan hrrra frn en pverkan p molekylr eller
hgre niv  t.ex. om ngot tillvxtstt (eller viss tillvxthastighet) prefereras p grund
av betingelser i vattnet  avspeglar sig rimligen ocks.
Eftersom mnga molekyler r polra, r en frga om ett plagt yttre elektriskt flt pverkar kristalltillvxten, eller om ett lokalt flt i lsningen kan pverka t.ex. vilken tillvxtriktning eller typ av frgrening som fredras. I s fall borde man kunna spra en nrvaro
av laddade kolloider genom frndrat tillvxtstt.
Martin [140, 112] observerade en mer regelbunden struktur i kristaller som ck kristallisera
i kllvatten och virvlat vatten jmfrt med obehandlat kranvatten.
Ett frsk med vxtsaft frn vetegroddar i Jrna med Nilemarkbehandlat vatten [143]
visade p ett mer homogent tillvxtstt p kristallerna fr vxtsaft frn groddar som
vattnats med behandlat vatten, jmfrt med groddar som vattnats med obehandlat vatten.

3.2.5 Andra kristallationsfrsk

Det nns ocks liknande frsk med andra substanser n kopparklorid, t.ex. askorbinsyra,
dr en behandlare  Plocher [156]  rapporterar en pverkan p kristallationsformen,
som tydliggrs genom att betrakta kristallerna genom ett polarisationslter i mikroskop.
CIR [194] rapporterar en del visuella observationer med mrkfltsmikroskopi, men det r
mer oklart hur de skall tolkas.
De olika frsken med pverkan p kalkkristaller hr naturligtvis ocks hit, t.ex. Nilemark [144] och Plocher [157, 156]. Det nns liknande frsk med magnetbehandling [127,
46, 153, 49, 117]. Hr har det ofta varit sjlva storleksfrdelningen p kristallerna som studerats, med t.ex. bildbehandlingsprogramvara [46], och kristallerna har observerats med
mikroskop eller i ngra fall med elektronmikroskop.
I det hr sammanhanget br man ocks nmna en serie intressanta experiment av Reid
& Anderson med distanspverkan p kristalliserande lsningar [10, 176]. De fann att
natriumklorid-lsningar (NaCl) ndrade kristallationsform om lsningen innehll lite organiskt material (vissa upplsta proteiner)  frn kubisk till en mer frgrenad eller dend24

3.2. METODER FR KVALITETSBEDMNING AV VATTEN

ritisk form, men att denna eekt kunde inhiberas under vissa betingelser, t.ex. om en stor
(12 kg) massa bly placerades i nrheten (20 cm frn den skl dr kristallationen pgick),
eller om en kubiskt kristalliserande lsning (orsakad t.ex. p grund av frndring i pH)
ck kristallisera i nrheten, upp till 20 meter ifrn lsningen. P samma stt pverkades
kristallationen av upplsning av vissa mnen i HCl, bl.a Zn och CaO i ett annat krl (i
bde ppna och slutna krl) i nrheten av provet. Det hr r kanske det nrmaste man
kan komma utbredning av eekter i indirekt vattenbehandling, nr det gller publicerade
studier.
Eekten pverkades inte av elektromagnetisk avskrmning, men inhiberades i en atmosfr
kvve eller argon, dock inte i en atmosfr av syre. Det indikerar att luftens syre kan vara
vsentligt fr utbredningen av eekten, eller fr att eekten alls ska kunna uppkomma i
vattnet.
ven forskning av Piccardi [164] kring bl.a. reaktionskinetik hos kemiska reaktioner under
laboratoriebetingelser, framfr allt med kolloider, och deras knslighet fr variationer i
geosfriska betingelser, borde vara intressanta att beakta i detta sammanhang.

3.2.6 Droppbilder
Droppbildsmetoden utvecklades av Theodor Schwenk i mitten av 1900-talet. Det vattenprov som skall studeras blandas med glycerin och placeras i en glasskl. En skur av
droppar med destillerat vatten fr under 5 sekunder falla ner i sklen, och efter ytterligare 2 sekunder fotograferas sklen med schlierenteknik, dvs. med belysning underifrn
som synliggr mnster i glycerinblandningen [195, 98]. De nstan blomliknande bilderna
analyseras och klassiceras med avseende p form och regelbundenhet.

Figur 3.3: Droppbild av kllvatten. Frn Schwenk [195].

Droppbilderna pverkas rimligen av vatten/glycerinlsningens ytspnning, viskositet och
eventuellt andra elastiska egenskaper.

3.2.7 Kirlianfotografering
Kirlianfotografering r en gasurladdningsprocess, dr en elektrisk korona bildas, genom
att en pulsad och relativt hgfrekvent hgspnning lggs mellan objektet och en isolerad metallplatta, med fotogrask lm dremellan. Genom lavinartade processer bildas
25

KAPITEL 3. OM ALTERNATIVA MTMETODER

gasurladdningskanaler som leder strmmen genom luften. Urladdningsprocessen exciterar luftmolekyler (framfr allt N ), vilket producerar ultraviolett ljus. En bild uppstr
p lmen som dels beror p exponering av ljuset frn koronan, och dels p transport av
sm mngder joner eller vattenmolekyler [30, 155]. En rent elektrisk eekt, p grund av
laddningstransport genom silverbromidskiktet i lmen, r ocks mjlig.
2

Figur 3.4: Kirlianfotogra av brunnsvatten, med GDV (Tofta, Gotland).

Metoden har anvnts i medicinska sammanhang fr att underska allmntillstnd, hormonniver [105], och frndringar hos healers som ger healing [179] m.m. I agronomiska
sammanhang har metoden anvnts fr att bedma kvalitet p frukt [182, 119, 184, 185,
183, 118]. Den har ocks anvnts fr att studera eekter direkt p vatten, t.ex. av alternativa vattenbehandlare [87, 108], homeopatisk utspdning [107], eekten av healing p
vatten [27, 123] och andra liknande eekter [28].
Vattnets elektromagnetiska egenskaper, som t.ex. resistans och kapacitans (avspeglande
vattnets konduktivitet och elektriska permeabilitet), spelar naturligtvis en roll fr bildens
form. I vilken mn andra faktorer ocks spelar en stor roll, till exempel ytfenomen eller
den omgivande luftens egenskaper (vattennga och dimbildning) r inte helt klart.
Att urladdningsfrloppet pverkas p jonhalter (i hg grad korrelerat med konduktiviteten) r klarlagt [201, 120]. Om det beror p att det r spnningsdelning ver tilledningar/vtska/luft, eller p urladdningsprocessen i sig, r inte klarlagt. En del eekter,
som detektering av frndringar i frukt, kan antagligen till en vsentlig del hnskrivas till
frndringar i konduktiviteten.
Vidareutvecklingar av metodiken, dr en videokamera1 placeras under den ena elektroden,
r knda sedan 1970-talet [169]. Man kan tnka sig olika modeller fr den elektrodskiva
som kameran placeras under, t.ex. ett elektriskt ledande transparent medium p vilket
fremlet placeras, eller ett tunt gitter som inte r i kamerans fokus [105]. En modell
(GDV) som bygger p den senare principen har utvecklats i Ryssland och nns kommersiellt tillgnglig, som medicinskt instrument [121].
Videobaserade modeller avspeglar rimligen inte processer som har att gra med jontransport, om dessa joner reagerar direkt med silveremulsionen i lmen. Dremot om
jon/vtsketransport pverkar urladdningsfrloppet i sig, t.ex. bildning och frgrening av
urladdningskanaler (och vilka luftmolekyler som exciteras och snder ut ljus). Man kan
betrakta mnga traditionella Kirlianbilder, som brukar vara ganska suddiga, som en serie
dubbelexponeringar av mnga enskilda urladdningar.
1
Tidigare anvndes en bildfrstrkare (CCD) tillsammans med videokameran fr att f en tillrcklig
knslighet. Idag r kommersiella halvledarbaserade kameror av s god ljusknslighet att behovet av separat
bildfrstrkare inte nns p samma stt.

26

3.3. METODER FR KVALITETSBEDMNING AV VXTER OCH JORD

Ofta har man ltit en vattendroppe yta ut p elektrodskivan, och placerat den andra
elektrodens spets i mitten av droppen. Det nns ocks arrangemang dr en liten droppe
fr hnga ner, strax ovanfr elektrodskivan, frn en plastspruta ansluten till den andra
elektroden.
Pverkan p Kirlianfotograer av behandlat vatten har rapporterats fr era behandlare
 Martin [112], Gyllene strlen [87], Aqualife [12, 108], Plus & Minus [108]. Den vanligast
rapporterade eekten r att urladdningsbilden blir strre eller ndrar struktur.
Frkjaer-Jensen [87] observerade tre distinkta skillnader mellan kranvatten behandlat med
Gyllene strlen och utan: 1) bredare zon med diust ljus, 2) streamers genom denna zon
r mer distinkta och mindre oskarpa jmfrt med kranvatten, 3) streamers r ca 25%
lngre n fr kranvatten.
Flera metoder fr att tydligare kvantiera bilden vid Kirlianfotografering har utvecklas av
bl.a. Berden, Skarja et al. [201, 107], Korotkov m.. [124, 120, 114] och Kononenko [183].
De parametrar som erhlls, t.ex. allmnintensitet, lngd, bredd och oregelbundenhet p
streamers, kan vi deniera som Kirlianegenskaper.

3.3 Metoder fr kvalitetsbedmning av vxter och jord

3.3.1 Stigbilder

Den hr metoden utvecklades av Lily Kolisko m.. under 193040-talet [29], och har
studerats ingende av bland annat Engqvist [70]. Metoden bygger p att vxtsafter och
vissa salter fr absorberas av lterpapper och reagera, och att strukturen p dessa studeras
fr att jmfra kvaliteten p grdor. Det r drmed en metod att studera eekten av
vattnet p grdor, snarare n vattnet i sig. Metoden kan sgas vara en form av kvalitativ
kromatogra.

(a) Tomater, biodynamiskt

odlade.

(b) Tomater, annan odlingsform.

Figur 3.5: Exempel p stigbilder av vxtsaft frn tomater. Frn Engqvist [70]
Det nns lite olika varianter p den exakta proceduren  fljande beskrivning har hmtats
frn Harthun [98]. Pappret formas till ett rr och stlls i en skl med en skra. Vxtsaften som skall studeras blandas med destillerat vatten och fr absorberas av pappret som
sedan fr torka. Drefter fr ett antal droppar av en utspdd lsning av jrn(II)sulfat
(FeSO ) absorberas, och pappret torkas. Sedan p samma stt en utspdd silvernitratlsning (AgNO ). Slutligen fr en strre mngd (2.7 ml) vatten absorberas under 1-2 timmar
varefter pappret torkas och bilden r klar.
4

27

KAPITEL 3. OM ALTERNATIVA MTMETODER

terigen r det tolkningen av uppkomna strukturer som r det centrala. Hr r det mnster, dvs. i ngon mening frhllandet mellan absorptionsfrmgan hos olika substanser i
vxtsaften som studeras. Man kan notera att metoden rimligen skiljer ut mnen med olika absorptionsfrmga (dvs. en kromatogrask eekt). Nrvaron av olika frgade mnen
(t.ex. fytokemikalier i frukt och grnsaker) borde drmed synliggras.
Sedan har vi det intressanta faktum att provet frst utstts fr en reducerande lsning,
jrn(II)sulfat, och drefter fr en lsning som vid kontakt med reducerande mnen flls ut
som en silverbild. Det innebr att nrvaron av oxiderande respektive reducerande mnen i
vxtsaften rimligen avspeglar sig som olika nyanser i silverbilden, dvs. att bilden avspeglar
de olika mnenas redoxstatus, t.ex. nrvaron av antioxidanter. Nu r det till exempel knt
att juicen frn frskpressade alternativodlade mortter (organic carrots) kan ha en annan
uppmtt redoxpotential n traditionellt odlade mortter [80]. Det kan vara en anledning
till att metoden kunnat detektera skillnader mellan t.ex. biodynamiskt och traditionellt
odlade grnsaker [70].
Pverkan p stigbilder har beropats fr Martinvirvlaren [112], men utan nrmare angivande av referenser.

3.3.2 Magnetisk permeabilitet

En fysikalisk faktor som srskilt noterats r magnetiska egenskaper i den jord som vxterna
har. Det nns resultat som indikerar ett samband mellan fruktbarheten hos jorden, och
en hg magnetisk permeabilitet i jorden, t.ex. frn vulkanisk aska eller rock dust [39].
I vilken mn en sdan milj pverkar mikrolivet eller absorptionen av vatten i jorden r
inte helt klarlagt.
Att mta permeabiliteten i vatten fr att se frekomsten av t.ex. rock dust i kolloidal
eller suspenderad form har freslagits av Callahan [40]. Man kan tnka sig att upplsta gaser och vissa kolloider (beroende p deras magnetiska egenskaper) kan avspeglas
i permeabiliteten. Det krvs dock vsentligen knsligare metoder n fr att mta t.ex
jordprover, med tanke p eektens storlek.

3.3.3 Brix
Det hr r en metod som anvnts inom bl.a. alternativodling fr att bedma kvalitet p
frukt och vxter. Vxtsaftens brytningsindex, t.ex. frn bladen (eller frn frdig frukt)
mts med en refraktometer, och jmfrs med olika normalvrden [211, 166]. Brix mter i
praktiken mngden kolloider och (stora) molekyler i vxtsaften. Det hr r en egenskap
som ocks r korrelerad med frekomst av andra mnen i vxtsaften (t.ex. proteiner och
mineraler), och viss motstndskraft hos vxten [211].

3.4 Allmnna slutsatser om pverkan

Lt oss sammanfatta de eekter som nns rapporterade nr det gller pverkan av alternativ vattenbehandling p alternativa mtmetoder enligt ovan. Det r huvudsakligen
kring olika typer av kristallationsfrsk (inkluderande frysbilder) och Kirlianfotograer
som det nns data.
28

3.4. ALLMNNA SLUTSATSER OM PVERKAN

Kristallation

Vi har pverkan p kristallation av is, dvs. frysbilder  Martin [4, 5]  och p infrysningsfrlopp  CIR [192]  samt pverkan p kristallation av kopparkloridlsning 
Martin [140, 112], Nilemark [143]  och andra kristalliseringsfrlopp  Nilemark [144],
Plocher [157, 156] och eventuellt CIR [194].
Nr det gller frysbilder och kopparkloridkristallation r det kad makroskopisk regelbundenhet eller ndrad struktur i allmnhet som rapporteras. Nr det gller de andra
frsken r det mer observationer av ndrad form eller storlek p sm kristaller (studerade i mikroskop).
Bde kristallationsfrsk och frysbilder avspeglar i ngon mn nrvaron av och vattnets
organisation kring kolloider och upplsta gaser och deras roll som groddpunkter fr kristaller. Sannolikt gr ven frysljusspridning (CIR) detta. Frysbilder avspeglar upplsta
gaser ganska tydligt d luftbubblor blir direkt synliga i isen. Om det nns en pverkan
p vissa typer av kristallationsprocesser i allmnhet, t.ex. en kad preferens fr ett visst
tillvxtstt (ngon form av jmviktsfrskjutning) s borde metoderna kunna fnga upp
detta. Om man ska dra ngon slutsats s r det att tskilliga kristallationsprocesser verkar
uppvisa en knslighet fr behandling, men att omrdet behver studeras nrmare och mer
systematiskt.
Kirlianfotografering

Det nns ocks era rapporter om pverkan p Kirlianfotograer av vattnet  Gyllene

strlen [87], Martin [112], Aqualife [12, 108], Plus & Minus [108]. Den bild som framtrder
r att den exponerade bilden r strre, och att det nns frndringar i strukturen p
urladdningen. Eftersom i princip alla mtningar har utfrts med olika typer av utrustning
nns det ett uttalat behov av standardisering fr att f bttre kontroll p vad det r man
mter.
Det r oklart om dessa frndringar orsakas av pverkan p egenskaper inuti vattenlsningen, eller om frndringarna avspeglar frndringar i grnsytan mellan vattnet och
luften (eller elektroden i de fall man mter p en ututen droppe p en skiva).
I det frra fallet kan frndringar i vattnets impedans, dvs. dess konduktivitet och elektriska permeabilitet, vara orsaken. Med andra ord en pverkan p laddade partiklar 
joner, kolloider med ytladdning, eventuellt sm luftbubblor med ytladdning  och deras
mobilitet.
I det senare fallet kan frndringen vara en avspegling av pverkan p den dielektriska
genomslagshllfastheten i grnsytan vattenluft och p andra egenskaper relevanta fr
joniseringsfrloppet.
Dessutom kan pverkan p ytspnning, som resulterar i en annan droppform, rimligen
avspegla sig i bilden. D en pulsad spnning ofta anvnds och urladdningen drmed i vissa
apparater tfljs av ett hrbart ljud som kan stta vattnet i viss vibration, kan mjligen
den dynamiska ytspnningen ocks vara relevant fr bilden, och eventuellt andra elastiska
egenskaper. Detta beror naturligtvis p i vilken mn droppens form kan deformeras av
vibrationer.

29

KAPITEL 3. OM ALTERNATIVA MTMETODER

30

Kapitel 4
Utgngspunkter

Det hr kapitlet tar avstamp frn den beskrivning av forskningsomrdet som skissats upp
i de fregende kapitlen. I kapitlet diskuteras vilka frgestllningar som framstr som
centrala att frska besvara, och vilka vgar som framstr som ngorlunda framkomliga.
Detta bildar en utgngspunkt fr resten av rapporten, dr ngra av dessa frgestllningar
studeras nrmare.

4.1 Frgestllningar kring alternativ vattenbehandling

Vilka frgor r viktiga att frska besvara, mot bakgrund av vad som r knt om alternativa vattenbehandlare?
I ett frsta skede r det naturligt att fokusera p metoder fr att nna en relativt upprepbar och snabb metodik fr att detektera en pverkan, fr att kunna avgra nr det nns
en eekt av behandlarna och nr det inte gr det.
Det r ocks rimligt att bttre klargra vilka eekter behandlarna verkligen har p vattnet
och under vilka betingelser, och hur detta kan relateras till pgende forskning kring
minneseekter i vatten.
I ett lngre perspektiv r det viktigt att studera frgan om hur eekterna utbreder sig,
och om vattnet blir kvalitativt bttre  fr det ndaml som det r tnkt, t.ex. fr
bevattning, som dricksvatten, som livsmilj, eller fr ngot tekniskt ndaml. Vad som r
kvalitativt i ett sammanhang r inte ndvndigtvis det i ett annat.

4.2 Frgestllningar kring alternativa mtmetoder

Hur passar de alternativa mtmetoderna in?
Det gr att urskilja tv roller som kan vara intressanta. Dels som mjliga metoder fr
att detektera en pverkan p vattnet  dvs. fr att skilja p behandlat och obehandlat
vatten. Dels, i ett lngre perspektiv, fr att relatera eekten till vattnets kvalitet, om
man t.ex. kan korrelera resultaten med data frn vatten som bedmts som kvalitativa i
en viss kontext  t.ex. genom vattnets eekt p hlsa, eller p tillvxt, motstndskraft
och kvalitet hos vxter som bevattnats med vattnet.
31

KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER

Nr det gller de alternativa egenskaperna, deras naturliga variation och pverkbarhet

i olika typer av vatten, nns det vldigt lite data. Det nns ett behov av kartering,
egentligen fr varje alternativ mtmetod, fr att f en bttre knnedom om den naturliga
spridningen i olika typer av vatten, ifall metoderna skall vara anvndbara.
Det r ocks viktigt att se hur de alternativa egenskaperna samvarierar med andra egenskaper (elektrofysikaliska, fysikaliska, kemiska) och om de alternativa egenskaperna kan
terfras p ngra av de senare, eller delvis fs att korrelera med dem. Det frutstter
naturligtvis att egenskaperna mts samtidigt. En bttre knnedom om sdana samvariationer kan kanske kasta ljus ver frgan om vad de alternativa mtmetoderna egentligen
mter.
I mnga fall r sjlva metodiken inte helt klarlagd. Det gller t.ex. Kirlianmtningar, som
ofta baserats p egenkonstruerad utrustning, med mer kvalitativ bedmning av resultaten.
Det nns med andra ord ett behov, dels av metodutveckling, och dels av kartering av de
alternativa egenskapernas variation.

4.3 Behandlingsbara egenskaper

Vilka metoder lmpar sig fr frsk i ett frsta skede? Rimligen br man ska bland sdana
metoder som r relaterade till de eekter som observerats/rapporterats. Dessutom behver man antagligen i samband med detta mta ytterligare egenskaper, eftersom eekten
varierar med olika vatten. Ngra lmpliga kandidater r:

 Syrehalt och redoxfrhllanden

Eftersom mnga rapporterade eekter hrrr frn en frndring frn anaeroba till
aeroba frhllanden, kan detta vara viktigt att mta.
 Ytspnning
Fr att utreda om pverkan p behov av detergenter beror p en frndring av
vattnets ytspnning, eller om det snarare kan bero p t.ex. en pverkan p reaktionsbengenhet hos t.ex. kalk i vattnet.
 Pverkan av/p kolloider och upplsta gaser
T.ex. med frysprover (som ganska tydligt avspeglar upplsta gaser). Kristallationsprocesser (t.ex. kopparklorid & askorbinsyra) som visat sig kunna pverkas.
 Turbiditet
I en del fall har rapporterats en skillnad i grumlighet  att vattnet ser klarare ut. Det
kan indikera en pverkan p t.ex. kolloidala partiklar eller upplsta mikrobubblor.
 Absorption
Absorption av vatten i bnor. Lmpliga kromatograska experiment. Stigbilder fr
anses falla inom denna kategori. Upplsningskinetik fr relativt svrlsliga kemikalier
likas.
 Kirlianegenskaper
Detta r kanske en knslig metod fr att detektera frndringar i vattnet p grund
av alternativ vattenbehandling.
32

4.4. BEHANDLINGSBARA VATTEN

 Vxtfrsk
Tillvxt p groddar och mindre vxter. Kvalitet p frukt. Hllbarhet fr snittblommor. Hllbarhet fr blomvatten.
 Sedimentation
Pverkan p sedimentation och sedimentationskinetik under lmpliga betingelser.
Det gller att hitta lmpliga vatten eller betingelser fr detta. Kristallstruktur och
proportionen mellan olika typer av kristaller, t.ex. mellan kalcit och aragonit.
 Eektiv hrdhet
Eektiv hrdhet i lmpliga vatten, enligt den ursprungliga denitionen p hrdhet [178], dvs. bestmning av lddringsgrnsen genom successiv tillsats av tvlalkohollsning till vatten (och omskakning).
Dessa metoder krver olika grad av metodikutveckling, och har ocks olika potential fr
att sga ngot om vad som verkligen hnder med vattnet.
Det gller att hitta metoder som ver huvud taget kan detektera en skillnad, metoder
som kan generera frstelse, metoder som kan anvndas fr jmfrande underskningar,
metoder som inte krver alltfr omfattande metodikutveckling.
Mnga av dessa frutstter lmpliga vatten. Som utgngspunkt kan man titta lite p
eventuellt frekommande analysprotokoll fr rvattnet i de fall dr behandlare visat en
tydlig eekt.

4.4 Behandlingsbara vatten

Vilka vatten gr att behandla med alternativ vattenbehandling, dvs. vad vet vi om vattnens sammansttning (i geologisk mening)? Frgan hnger delvis samman med typen av
problem som behandlas. Rent generellt nns mycket f analysdata att tillg (bortsett frn
i en del kontrollerade studier med magnetbehandling).
Men av de problem som tgrdats, som diskuterats i kapitel 2, kan man dra en del generella
slutsatser om grupper av vatten som kunnat behandlas:
Kalkhaltiga vatten, dvs. hrda vatten. Vatten med tendens till jrnutfllningar och vatten
med jrnbakterier. Vatten med tendens till algbildning. Vatten med anaeroba frhllanden
(H S) eller med anaeroba bakterier. Grumliga vatten. Brunnsvatten (och andra vatten)
med frhjd bakteriehalt. Vatten med vissa organiska froreningar.
I mnga fall r sammansttningen av vattnen oknd, t.ex. nr det gller pverkan p
detergenter eller vxters kvalitet.
Vilken upprepbarhet behandlarnas eekter har och hur de varierar frn installation till
installation r inte klarlagt. I alla fall nr det gller magnetbehandling r det knt att
mnga av behandlarna inte har en klar upprepbarhet i flt. Nrmare bestmt, en behandlare som fungerar i en installation brukar fortstta att fungera dr, men eekten p en
annan installation / plats r inte ndvndigtvis densamma.
Man kan rimligen dra slutsatsen att eekten p vattnet i stor utstrckning verkar bero p
sammansttningen hos det vatten som skall behandlas. Vilka frutsttningar som behvs
fr att en viss typ av eekt ska uppst r inte klarlagda.
2

33

KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER

I en del fall nns dock vissa data. Det r t.ex. klart att magnetbehandling av hrt vatten
pverkas mycket av frekomsten av vissa strjoner i sm koncentrationer. Chibowski et
al. [45, 104] fann t.ex. att en eekt som fungerar vl i analytiskt ren CaCO -lsning kan f
ett annat frlopp, frstrkas eller frsvagas, av nrvaron av t.ex. Fe , Mg eller SO
i ppm-koncentrationer, eller dromkring.
Ellingsen & Kristiansen [69] fann, vid magnetbehandling av kalkhaltiga grundvatten, att
ett vatten som ck st i ppna krl och etablera jmvikt med atmosfren i ngot dygn
visade p en eekt, medan samma vatten taget direkt frn lufttt frvaring  med lg
syrehalt och lgre grumlighet  inte visade p ngon eekt. Tv dagars lagring i ppna
krl gav bst eekt.
Det indikerar att hur vattnet hanteras innan det konsumeras kan spela en viktig roll fr
eektiviteten hos behandlingen. T.ex. har mnga enskilda vattentkter grvda brunnar,
dr en viss syremttnad kan ske innan vattnet konsumeras.
En faktor som kan vara av betydelse r de lnga distributionsrr som mnga icke-hushllsanvndare har. Flera referenskunder ternns inom cirkulerande system (vrmevxlare,
biltvttar, industriella processer) eller system med eget vatten eller lnga distributionssystem (grdar med brunn, handelstrdgrdar). Kanske blir eekten (om behandlaren
monteras i brjan av systemet) mer liknande den i cirkulerande system (om rren eller
vattnet i rren inverkar p processen) jmfrt med om behandlaren monteras p kranen.
Man kan jmfra med resultaten fr once-through-behandling med magnetbehandlare
 dvs. dr vattnet snabbt fr passera genom behandlaren bara en gng  dr man har
haft svrare att detektera eekter, medan det har varit lttare att hitta tydliga eekter vid
statisk eller cirkulerande behandling [14, 15]. Hr behvs ofta en statisk exponering p
tminstone 5 minuter eller ett antal cirkuleringar fr att f en eekt [14, 101, 16, 45, 46].
Den slutsats man kan dra av allt detta r att pverkbarhet hos vatten med avseende p
behandling r ett relativt outforskat omrde. Det kan drfr vara lmpligt att ha olika
typer av vatten till hands vid testning av vattenbehandlare, dels fr att ha en rimlig chans
att alls detektera en eekt och dels fr att se om eekten varierar med olika egenskaper i
vattnet.
2+

2+

2
4

4.5 Experimentella utgngspunkter i projektet

Jag har i det hr projektet frskt att titta nrmare p ngra av de frgestllningar som
diskuteras ovan.
Alternativ vattenbehandling

Nr det gller pverkan p olika egenskaper i vatten av alternativa vattenbehandlare har

jag studerat syrehalt, redoxpotential (E ), pH, ytspnning, turbiditet, och Kirlianegenskaper. Ngra frsk med vattenabsorption i bnor har ocks utfrts. Vissa bakgrundsegenskaper fr att allmnt kunna karakterisera vattnet har ocks mtts: konduktivitet,
hrdhet (Ca + Mg), alkalinitet (HCO ) och kolsyra (CO -aciditet).
Jag har fokuserat p gruppen virvlare och indirekta vattenbehandlare, och valt ut en
ngorlunda representativ grupp (7 st) av dessa fr experiment.
H

34

4.5. EXPERIMENTELLA UTGNGSPUNKTER I PROJEKTET

Mtmetoderna har krvt mer eller mindre metodikutveckling, vilket diskuteras mer allmnt i kapitel 5. Detaljer kring frsksuppstllningen och sjlva experimenten med behandling av vatten redovisas i kapitel 7.
Alternativa egenskaper

Av de alternativa mtmetoderna har jag studerat Kirlianfotografering nrmare, och frskt f metodiken p lite fastare grund. Det har skett dels genom att utreda hur olika
betingelser kring exponeringen pverkar Kirlianegenskaperna och dels genom att studera
hur Kirlianegenskaperna varierar i naturliga vatten, och samvarierar med andra egenskaper.
Metodikutvecklingen diskuteras i kapitel 5, och variationen i naturliga vatten diskuteras
i kapitel 6.
Egenskapernas variation i naturliga vatten

Fr att f fram data fr den naturliga variationen fr bl.a. Kirlianegenskaper och ytspnning, som inte karterats tidigare, och deras samvariation med andra egenskaper, har de
ovan valda egenskaperna karterats fr ett antal (ca 50) naturliga vatten, och sammanstllts
till en vattendatabas, ur vilken egenskapernas spridning och samvariation har bedmts.
Det r relevant fr frgan om innebrden av frndringar av t.ex. Kirlianegenskaper och
ytspnning, och fr frgan om Kirlianegenskaperna kan terfras p andra egenskaper,
eller uppvisar olika grader av pverkbarhet som varierar med andra egenskaper i vattnet.
Jag har studerat vatten frn ngra typiska kommunala dricksvatten, ett antal kll- och
brunnsvatten frn olika akviferer, ngra olika typer av ytvatten, ngra utprglat jrnhaltiga vatten och ngra hrda vatten. Ngra knda hlsobrunnar och hlsokllor har
inkluderats i materialet, lite grand som jmfrelsematerial, men ocks fr att se om ngra
egenskaper i dessa vatten r mer extrema.
Det blir naturligtvis en ganska grov kartering, men som i alla fall r bttre n den totala
avsaknad av data som idag nns fr dessa egenskaper. P samma stt har det gtt att
f fram data fr syrehalt, redoxpotential (E ) och turbiditet, som inte alltid karteras i
naturliga vatten. Det har dessutom gett en bredare frstelse fr vilka vatten som kan
vara lmpliga som kandidater fr behandling, en frga som sllan berrts.
Kartering, insamling och analys av vattendatabasen diskuteras i kapitel 6. Sjlva vattendatabasens vrden nns frtecknade i bilaga A.
H

Resultatens betydelse och vgar att g vidare

Innebrden av resultaten, vad vi kan dra fr slutsatser om mekanismer, och relationen till
forskning kring minneseekter i vatten i allmnhet diskuteras i kapitel 8, som avrundar
rapporten.

35

KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER

36

Kapitel 5
Metodikutveckling

I det hr kapitlet diskuteras mtmetodiken fr respektive egenskap, och frgestllningar

som kan vara relevanta fr mtning i flt, eller fr mtning av av behandlat vatten, som
provtagningsmetodik. Fr en del av metoderna har det krvts utveckling av metodiken,
och detta diskuteras d mer ingende, t.ex. fr Kirlianfotografering.
Frgestllningar som rr urval av vatten diskuteras i kapitel 6. Frgestllningar som specikt rr frsksuppstllningen vid experiment med behandling av vatten, diskuteras i
kapitel 7.

5.1 Provtagningsprocedurer
Vatten har provtagits i 1 liters bruna glasaskor, och i frekommande fall i 5 liters bygeldunkar i polyeten. Vid provtagning i flt har askorna i de fall det varit mjligt fyllts
under vattnet, eller i alla fall p ett sdant stt att turbulens undvikits. T.ex. har vid
provtagning av kranvatten vattnet ftt rinna i en lugn och genomskinlig strle, s att
luftinblandning undvikits. Ibland kan det vara ndvndigt att montera av kranens spridningsmunstycke.
Vad som r en rimlig noggrannhet nr man mter egenskaper p vatten provtagna i flt,
bestms till en stor del av den naturliga variationen hos vattnet vid sjlva provtagningen,
dvs. p provtagningsproceduren, som r en av de strsta faktorerna som orsakar variation
i noggrannhet. T.ex. kan vattnets egenskaper variera betydligt med djupet i en klla, och
med omsttningsgraden (i brunnar). P samma stt pverkas ett kranvatten av hur lnge
det ftt spola igenom innan provtagningen.

Mtningar i flt
Syrehalt, redoxpotential (ORP), pH och konduktivitet har i mjligaste mn mtts vid
provtagningen (och naturligtvis ocks senare i labb). Detta ger en viss kontroll av hur
vattnen pverkas av hantering och lagring.
De esta vattnen har frvarats i kyl innan analys.
37

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

Luftbubblor
Luftbubblor pverkar vattnet och r ltta att f med av misstag, varfr fljande metod anvndes fr att ta prover i dunk utan att det uppstr luftbubblor vid sjlva provtagningen.
Dunken fylls helt, eventuella luftbubblor som hftat vid vggarna knackas frsiktigt ur,
dunken fylls till ver brdden s att ytan buktar uppt, och locket skruvas sedan frsiktigt
p. Dunken vnds s upp och ner fr att kontrollera att inga bubblor nns. En liknande
metod har anvnts fr provtagning i askor.

Provtagning av vatten fr experiment

Den strsta kllan till variationen mellan olika askor vid samma provtagningstillflle
r sannolikt orsakade av variationer vid sjlva provtagningen, t.ex. av att vatten i en
klla r skiktat och att det r svrt att ta likadana prover, tminstone i grunda och mer
stillastende kllor.
Drfr r det vid provtagning av vatten fr behandlingsexperiment viktigt att ta provvatten till ett experiment i en och samma dunk (utan luftbubblor) och sedan frsiktigt tappa
om frn dunken till mindre askor strax fre experimentet, fr att f s liten spridning
mellan provaskorna som mjligt.

5.2 pH
Vattnets pH r en av de viktigaste miljvariablerna fr att karakterisera den allmnna
statusen p vattnet. Dremot r det inte alltid en robust parameter, dvs. den kan vara
knslig fr variationer i t.ex. syrehalt i vattnet  och fr jonsvaga vatten eller vatten med
svag buringsfrmga (frmst lg alkalinitet) kan den rra sig ganska mycket.
Fr mtningar av pH som en bakgrundsparameter, t.ex. fr en vattendatabas, r det
inte rimligt att mta noggrannare n 0.1 pH, beroende p att den naturliga variationen vid provtagningstillfllet ligger i den storleksordningen. Fr mtning av eekten av
vattenbehandling kan det naturligtvis vara relevant att mta noggrannare, eftersom pH
kan pverkas av t.ex. ndrad syrehalt eller av ndrade jmvikter, t.ex. utfallande kalciumkarbonat, och sdana frndringar kan vara relativt sm, i storleksordningen 0.2 till
0.5 pH-enheter, ibland mer.
pH r relativt enkelt att mta med standardmetoder  i princip den metodik som nns
beskriven i Garrett [88]. pH har i flt mtts med en Horiba Twin pH B-212, med en
noggrannhet p 0.1 pH, kalibrerad mot tillhrande standarder fr 6.86 och 4.01 pH. Fr
experimenten har en Hanna HI 98128 med en noggrannhet som i praktiken r 0.020.05
pH, kalibrerad mot tillhrande standarder fr 7.01 och 4.01 pH.

5.3 Konduktivitet
Vattnets konduktivitet motsvarar fr stvatten ganska vl mngden upplsta salter, dvs.
jonhalten i vattnet. Konduktiviteten varierar med temperaturen, och de esta konduktivitetsmtare kompenserar sitt vrde till 20C, eftersom man oftast r intresserad av halten
av joner i vattnet, snarare n vattnets konduktivitet vid mttemperaturen i sig.
38

5.4. HRDHET, ALKALINITET OCH KOLSYRA

I flt r en upplsning p ca 510 S/cm antagligen fullt tillrcklig fr att karakterisera

vattnet1 .
Konduktiviteten har i flt mtts med en Horiba Twin B-173, med en noggrannhet p
2% FSC, i praktiken 5-10 S/cm i de aktuella mtomrdena. Fr experimenten anvndes en Hanna HI9033 (4-elektrodsmtare), med en noggrannhet p 1% FSC och med en
i praktiken betydligt bttre repeterbarhet, 1-2 S/cm vid 200-500 S/cm, och mindre
fr lgre vrden. Fr jmfrande experiment r det repeterbarheten som r intressant
(och inte linjritet gentemot kalibreringspunkten). Bda har kalibrerats mot 1413 S/cm
konduktivitetsstandard.

5.4 Hrdhet, alkalinitet och kolsyra

Mnga tekniska problem med vatten r relaterade till kalkutfllningar, orsakade av fr
hrt vatten, frmst frekomsten av kalcium (Ca ) och magnesium (Mg ) i hga halter.
Mnga vattenbehandlare rapporterar en pverkan p kalkutfllningar, varfr det r en
viktig bakgrundsparameter att studera i vatten som ska behandlas.
Vattnets alkalinitet, dvs. dess syraburingsfrmga (i praktiken HCO i de pH-intervall
som r aktuella), sger en hel del om betingelserna fr kalken i vattnet.
Alkaliniteten r relaterad till hrdheten rent geologiskt, och en skillnad i frhllandet
mellan alkalinitet och hrdhet kan indikera att vattnet utsatts fr frsurning, t.ex. frn
syradeposition frn luftfroreningar. Det nns ocks variationer som orsakas av rent geologiska betingelser.
Vattnets koldioxidaciditet (eller basburingsfrmga) mter frmst halten av av fri kolsyra i vattnet, men beror ocks p frekomsten av andra svaga syror, t.ex. humussyror.
Koldioxidhalten utjmnas gentemot atmosfren, varfr den br mtas relativt snart (inom
ngra minuter) efter det att provaskan ppnats.
Hrdhet, alkalinitet och koldioxidaciditet har mtts med titrertester frn Hanna (Hanna
HI3812, HI3811, HI3820), med en noggrannhet p tv skalstreck (0.02 ml) vilket motsvarar
ca 2.5 mg/l Ca, 7 mg/l HCO , och 4 mg/l CO . Det r antagligen en fullt tillrcklig
noggrannhet fr att kunna karakterisera vattnet.
2+

2+

5.5 Syrehalt (O2)

Syrehalten r en av de egenskaper som varierar mest med provtagningsproceduren. De
esta skillnader mellan mtningar i flt och i labb kan antagligen hnfras till att syrehalten varit olika i respektive prov redan vid provtagningstillfllet  t.ex. genom att proven
r tagna frn ngot olika djup, eller genom att luft blandats in vid provtagningen, vilket
speciellt gr sig mrkbart vid vatten med lg syrehalt.
I en del vatten med lg syrehalt kan syrehalten sjunka i provet, p grund av en hg halt
av syrefrbrukande (reduktiva) mnen. Det hr gller speciellt krrvatten, dr redox kar
och syrehalt sjunker i labb jmfrt med proven i flt.
1
T.ex. r konduktiviteten karterad med en upplsning p 10 S/cm i Sveriges Geologiska Undersknings klldatabas. Mtarna r oftast graderade i S/cm, men en del databaser anger konduktiviteten i
mS/m. 1 mS/m = 10 S/cm.

39

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

Fr naturliga vatten r antagligen en upplsning bttre n 0.1 mg/l inte meningsfull,

eftersom syrehalten varierar s starkt med djupet och provtagningsproceduren. Men fr
mtningar av frndringar i experiment kan en bttre upplsning vara intressant.
Syrehalten har mtts med en WTW Oxi 340i med en CellOx probe. Responstiden r i
praktiken ca 2030 sekunder, och upplsningen 0.01 mg/l O . Noggrannheten r 0.5%
av avlst vrde. Kalibrering till 101.7% sker (med inbyggd automatik) i den tillhrande
kalibreringsbehllaren med fuktighetsmttad luft.
Under syremtningar r det viktigt att rra om proben under sjlva mtningen fr att f
ett rttvisande vrde. Proben har rrts om s att det frbi membranet har ftt den av
tillverkaren freskrivna hastigheten.
2

5.6 Redoxpotential (EH )

Vattnets redoxstatus, det vill sga dess villighet att avge eller uppta elektroner, r av
central betydelse i naturliga vatten. Det r ocks en av de egenskaper som sger mest om
behovet av vattenbehandling, inte minst drfr att frekomsten av olika (problematiska)
joner varierar starkt med vattnets redoxstatus.
Normalt klassicerar man vattnets redoxstatus efter dess uppmtta eller berknade redoxpotential, dvs. vattnets elektrodpotential gentemot en referenselektrod.
Frhllandet mellan halterna av jonerna i ett reaktionspar, t.ex. Fe och Fe i reaktionen
2+

3+

Fe $ Fe + e
2+

3+

svarar mot en bestmd potential, och vid termodynamisk jmvikt r potentialerna fr alla
mjliga reaktionspar i vattnet lika. I mnga fall nns era mjliga varianter p redoxreaktioner fr en jon, och de kan lpa mer eller mindre parallellt eller ver mellanliggande
reaktioner. Exempel p reaktionspar r t.ex. Fe =Fe , NH =NO eller H S=SO .
Redoxpotentialen mts oftast med en pH-mtare utrustad med en speciell elektrod. Det
nns ocks speciella ORP-mtare. Man anvnder normalt en platinaelektrod och en referenselektrod (Ag/AgCl), och skillnaden i spnning mellan dem denierar platinaelektrodens elektrodpotential i frhllande till referenselektroden, ofta betecknad som ORP
(Oxidation-Reduction Potential). ORP mts i mV.
Normalt anges redoxpotentialen som E , elektrodpotentialen i frhllande till en referenselektrod av vte, vilken man fr ur:
2+

3+

+
4

2
4

= ORP + E

dr E r referenselektrodens potential gentemot vte, fr vilken ungefrligen gller:

1

E1 = 224

dr t r temperaturen (C).
40

0:69t

5.6. REDOXPOTENTIAL (

Ett ofta anvnt begrepp r rH (relative hydrogen) som r ett mtt p vattnets elektrontillgnglighet, och som beror p E och pH, och som ger en mer pH-oberoende karakterisering av vattnets redoxstatus. Nu r inte detta helt sant, eftersom en del redoxreaktioner
har andra beroenden p pH n vad rH har, men det ger en viss indikation i alla fall. rH
denieras enligt:
H

rH =

30 + 2 pH
H

och har anvnts av bl.a. Vincent2 fr att karakterisera dricksvatten.

Problem med redoxmtningar

Det nns era problem med att mta redoxpotentialer i naturliga vatten. Det kanske mest
centrala r att de esta grundvatten inte benner sig i termodynamisk jmvikt [135], och
att det drmed inte nns en global redoxpotential i provet, utan i princip en fr varje
mjligt redoxpar. Det innebr speciellt att man inte vet vilket redoxpar den potential
man mter svarar emot (om ngon av dem dominerar mtningen genom att generera
mest strm vid bda elektroderna).
Men det nns ven andra problem. Elektrodstrmmarna vid de olika elektroderna kan
hrrra frn olika redoxpar, vilket innebr att man inte vet om den potential man mter
upp mellan elektroderna r resultatet av strmmar frn samma redoxreaktion eller olika
redoxreaktioner vid respektive elektrod  s.k. mixade potentialer.
Det hr problemet kan t.ex. frekomma i aeroba vatten. En lsning p detta r att man
avgasar vattnet, dvs. att man lter kvve (N ) bubbla igenom lsningen en lngre tid
innan man mter, vilket driver ut andra gaser ur vattnet, dribland syret. Det r dock
sllan s praktiskt att gra i flt. Dessutom instller sig frgan om man inte raderar
just de eekter som man letar efter, ifall upplsta gaser, och hur de r bundna i vattnet,
spelar en viktig roll fr det fenomen man studerar, vilket kan vara fallet nr det gller
alternativ vattenbehandling. Avgasning av vatten i vakuum har till exempel visat sig
radera minneseekter i magnetbehandlade karbonatlsningar [53].
Fr att inte drnkas i instrumentbruset br halten av redoxparet dessutom vara tminstone > 10 M [205], vilket fr jrn och mangan motsvarar ca 0.50.6 mg/l, dvs. i den region
dr jonerna brjar stlla till tekniska problem3 .
Ett stt att bedma om systemet verkligen r i jmvikt r att mta med tv olika typer
av elektroder. Samma vrden r en stark indikation fr jmvikt, och fr att man mter
en verklig redoxpotential. I praktiken har man att tillg elektroder av platina eller guld,
men d guldelektroder svarar mycket svagt i naturliga vatten [209], s gr det ofta inte
att genomfra rent praktiskt.
2

En vg att mta redox

I praktiken r man drfr hnvisad till att bara anvnda ORP-mtningar i naturliga vatten
fr att grovt klassicera vattnet i oxidativt eller mer eller mindre reduktivt. Detta har
2
3

Se Flanagan [79] fr detaljer.

Tekniska grnsvrden i enskild vattentkt: Fe: 0.5 mg/l, Mn: 0.3 mg/l [141].

41

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

diskuterats ganska ingende av Whiteld [209], som analyserat ldre data insamlade i flt.
Man kan genom att studera vattnets pH och uppmtt E , f en ganska god uppfattning
om i vilka regioner som detta r mjligt. De huvudsakliga slutsatserna ur Whitelds artikel
terges nedan.
H

Figur 5.1: pH och E i naturliga vatten. tergiven frn Whiteld [209].

H

De sneda parallella linjerna i diagrammet motsvarar linjer med konstant rH. I diagrammet
anger E i V. I region A, dvs. mellan linjerna (c) E = 0:7 0:06 pH och (a) E =
0:96 0:06 pH (motsvarande 23.3 < rH < 32.0) svarar Pt-elektroden huvudsakligen mot
oxidbelggningar som kan nnas p platinaelektroden (paret Pt/Pt-O) vilket innebr
att den i praktiken mter pH-vrdet, och drmed inte nmnvrt svarar mot vattnets
oxidativa status [209]. De allra esta vatten i detta omrde ligger grupperade lngs linjen
(b) E = 0:88 0:06 pH V 50 mV (motsvarande rH = 29:3  1:7) Den huvudsakliga
slutsats man kan dra av detta r att vattnet r vl syresatt och saknar dominerande
reduktiva mnen.
Vissa redoxpar, som en del jrn- och manganfreningar i tillrckliga koncentrationer, kan
ibland gra sig gllande i region A, och vattnen ternns d sannolikt i den undre delen
av denna region.
I regionen under (region B) r det mjligt att man kan dra vissa allmnna slutsatser om
redoxklasstillhrighet ur ORP och pH-vrdena. I denna region nns det empiriskt std fr
att vissa redoxpar gr sig gllande i form av pverkan p den uppmtta redoxpotentialen,
t.ex. par som involverar NH , Fe eller HS med sjunkande redoxpotential [209]. (Den
vertikala grova linjen vid pH 6 motsvarar ungefr den lgre buringsgrnsen fr koldioxid
i anaeroba system.)
H

+
4

2+

Andra vgar att mta redox

Lindberg & Runnels [135] freslr att man istllet fr E br analysera vissa knsliga
mnen, t.ex. upplst syre, svavelvte och metan fr att karakterisera vattnet.
Nackdelen med denna metod r att den inte fngar upp frekomsten av reduktiva mnen
i syresvaga vatten (dvs. vatten med lite grand syre) som kan nnas i vattnet trots att
H

42

5.7. TURBIDITET

det r svagt aerobt, eftersom vattnet kanske inte r i termodynamisk jmvikt, t.ex. om
vattnet r ganska kallt och kommit i kontakt med syre relativt sent i frhllande till
provtagningsgonblicket.
En annan klassiceringsmetod har anvnts vid SGUs kartering av grundvatten. Vattnet
klassiceras i olika redoxklasser (15), som baserar sig p analys av totalhalten av Fe, Mn
och SO , se tabell 5.1.
2
4

Redox- Joner i vattklass

net

Redoxstatus Teknisk status

1
2

SO4
Mn, SO4

Hg
Mttligt hg

3
4

Fe, Mn, SO4

Fe, Mn

Lg
Mycket lg

Andra kombinationer

Blandvatten

Kan ofta distribueras utan behandling.

Eventuellt behov av luftning/ltrering
av mangan.
Krver behandling fr jrn.
Mycket svrt att behandla. Ofta svavelvtelukt och metan.
Ofta tekniska problem med jrnutfllningar, igensttning, bakterier och lukt.

Tabell 5.1: Indelning i redoxklasser enligt Sveriges Geologiska Underskning (SGU). Halter
som utgr grns fr frekomst enligt klassiceringen: Fe > 0.1 mg/l, Mn > 0.05 mg/l,
SO > 5 mg/l (I sdra Sverige, Region A-F
.
I praktiken har man inte alltid mjlighet att bestmma dessa i flt. Dessutom kan jrn
och mangan (och andra reduktiva mnen) frekomma i kolloidal form och drmed ha olika
aktivitet, vilket inte framgr av en totalanalys.
P grund av detta kan mtning av E nd vara bra som en frsta karakterisering av ett
vatten, eller t.ex. vid bedmningen av eekten av vattenbehandling och eektens variation
under drift.
4

Projektets metodik

I det hr projektet har en medelvg valts. Syre har mtts fr att karakterisera vattnet i
aeroba vatten. ORP har ocks mtts (och drmed E ) fr att kunna identiera nrvaron
av reduktiva mnen i vattnet. Antagligen kommer drmed tolkningen av vrdena att
begrnsas till de vatten som faller inom region B, vilket troligen r vatten med relativt
lg syrehalt.
Fr mtningarna har en Hanna HI98201 ORP-mtare anvnts. Den har en noggrannhet p
5 mV (i de fall redoxpotentialen r tydligt denierad). Kontroll av elektroden har skett
mot tv kalibreringslsningar, HI7021 (240 mV) och HI7022 (470 mV), och elektroden har
hllit sig inom 25 mV frn kalibreringsvrdena under hela projektet.
H

5.7 Turbiditet
Turbiditet, dvs. vattnets grumlighet, mts normalt antingen genom ljusabsorption (fr
stora turbiditeter) eller genom att mta ljusspridningen vid vinkeln 90, vilket r normalfallet. I Europa anvnds mest ISO 7027 som anvnder ljus frn en IR-diod, vilket
har frdelen att mtningen inte strs s mycket om provet r frgat. Den mts i NTU
43

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

(nephelometric turbidity units) och en standardiserad polymerlsning med olika utspdningsgrad anvnds som kalibreringslsning. Det innebr att man inte mter den absoluta
ljusspridningen, utan att en viss kompensation fr spridning frn bl.a. vggarna i kyvetten
sker.
Processade vatten som kranvatten har i allmnhet en lg turbiditet, < 0.50 NTU, och
ofta < 0.10 NTU. I naturliga vatten kan turbiditeten vara hgre, och orsakas frmst av
kolloidala partiklar, t.ex. av lerpartiklar i kalkhaltiga vatten eller av humusmnen i mer
reduktiva miljer, som t.ex ett krr. Jrnhaltiga vatten kan ocks uppvisa grumlighet
beroende p att upplst jrn fllts ut, eller p grund av andra kolloidala freningar.
Turbiditetsstandarderna nns normalt i frseglade kyvetter, vilket innebr att det kan
nnas en liten variation mellan ljusspridningen i den kyvett som anvnts fr kalibrering
av instrumentet och den som mtning sker i. Detta r frmst ett problem vid mtning av
sm turbiditeter (< 1 NTU).
Rengringen av kyvetten r ocks en faktor som kan orsaka fel vid mtning. Kyvetterna
har rengjorts med ytande tvl och spolats rena i rinnande vatten och sedan skljts i
destillerat vatten. Det totala felet kan vara i storleksordningen 0.050.20 NTU, beroende
p kyvett.
I projektet har problemet lsts genom att matcha kyvetten, dvs. ett prov med destillerat
vatten i kyvetten har mtts frst, och detta vrde har anvnts som nollvrde, som sedan
subtraherats frn provets vrde. Eftersom ljusspridning r en additiv process (fr de turbiditetsniver som r aktuella) ger detta en ganska rttvisande bild av provets turbiditet.
Eventuell variation vid rengringen av kyvetterna blir d ocks lika fr bde det destillerade vattnet och provet. Turbiditeten hos destillerat vatten kan sttas till ca 0.02 NTU,
under frutsttning att inga dammpartiklar kommit in i provet.
Turbiditeten har mtts med en WTW Turb 355IR, som har en upplsning p 0.01 NTU
och en noggrannhet p 2% av avlst vrde inom aktuellt omrde. Repeterbarheten r i
praktiken 0.030.04 NTU fr sm vrden (< 0.50 NTU).
Fr att inte stora och mer lngsamtsedimenterande partiklar skall stra mtningen har
provet dekanterats frn den vre delen av provtagningsaskan. Detta gller mtning av
prov tagna i flt.
Vid vattenbehandlingsexperiment har askan inte dekanterats utan istllet skakats ngot
i oppnat skick, fr att f s lika betingelser som mjligt mellan de olika askorna (fre
behandling).

5.8 Ytspnning
Ytspnning mts normalt inte fr naturliga vatten, det nns t.ex. ingen standardiserad
karteringsmetodik. Men det nns standardmetoder fr att mta ytspnning i allmnhet,
ofta anpassade till mtning av starkt ytaktiva mnen, vanligt t.ex. vid forskning kring
rengringsmedel etc.
Ytspnning har mtts med en Surface Tensiomat (Model 21) frn Fisher Scientic4 . Det
r en halvautomatisk ytspnningsmtare som baserar sig p du Nouys metod, dvs. en
ringvg. En tunn ring av platina-iridium snks ner i en behllare med vtska, och den
4

Mtaren r graderad i dyn/cm. 1 dyn/cm = 1 mN/m.

44

5.8. YTSPNNING

kraft som tgr fr att dra upp ringen ur vtskan mts med en torsionsvg. Med vissa
korrektioner rknas ett vrde p den statiska ytspnningen fram. Mtaren har en upplsning p 0.1 dyn/cm och en praktisk repeterbarhet som ligger i storleksordningen 0.25
dyn/cm.

Figur 5.2: Ytspnningsmtning med Fisher Scientic, Model 21.

Som mtskl har standard petrisklar (: 85 mm, hjd: 14 mm) visat sig ge resultat med
god repeterbarhet. De har ocks frdelen av att kunna bytas ut, fr att undvika att eekter
av behandlat vatten propagerar alltfr mycket.
Rengring

Nr det gller ytspnningsmtningar med ringvg r rengringen av platinaringen central

fr att f upprepbara resultat. Om inte ringen rengrs p ett bra stt mellan mtning av
olika prov kan vrdena hoppa tskilliga dyn/cm eller sakta sjunka (eller stiga) vid mtning
p samma prov.
En procedur som liknar den i Dir 92/69/EEC (O.J. L383 A) har anvnts, med vissa
modikationer (d den angivna proceduren r anpassad fr mtning av starkt ytaktiva
mnen och t.ex. oljor).
Ringen rengrs med ytande tvl och skljs ordentligt i rinnande ljummet vatten. Drefter skljs ringen i 3% HCl och sedan i destillerat vatten. Sedan skljs den i etanol och
rdgldgas drefter i en oxiderande lga (yttersta delen av lgan) frn en spritlampa (etanol). Bde ringen och 12 cm av trdarna som hller fast ringen gldgas. Ringen svalnar
snabbt och r drefter klar att anvndas fr mtning.
Mtprocedur

Ytspnningsmtningen gr till s att ringen snks ner i provet och det hj- och snkbara
bordet med petrisklen justeras s att ringen benner sig ungefr mitt i provet i hjdled.
Kraften kas sakta (genom att manuellt vrida p en utvxlingsanordning till torsionsvgen) tills armen str helt horisontellt, vilket observeras genom att armen r helt ens med
en linje i en spegel. Lget p skalan noteras som noll-lge.
Kraften kas sedan till ca 60 dyn/cm och bordet justeras nedt tills linjerna r ens igen,
dvs. armen r horisontell. Drefter kas kraften sakta och bordet justeras samtidigt, tills
dess att brott av vattenytan sker.
45

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

Armen vrids tillbaka till ca 50 dyn/cm och ringen snks ner under vattnet igen, genom att
manuellt trycka ner armen ett gonblick. Vattenytan fr stabilisera sig. Drefter startas en
motor kopplad till utvxlingsanordningen, som sakta kar kraften tills dess att ytan bryts,
d motorn automatiskt stannar. Vid brottgonblicket observeras om armen r horisontell,
om inte s justeras bordet en aning uppt eller nedt, och den automatiska mtningen
grs om.
Tre automatiska mtningar grs i snabb fljd. Om vattnets temperatur r lgre n rumstemperatur och om vrdena visar en stabil svagt sjunkande trend (0.050.1 dyn/cm mellan
proven eller mindre) s tas det sista vrdet som mtvrde, fr att f ett vrde som svarar
bst mot vattnets temperatur. Om provet r rumstempererat hller sig vrdena oftast
mycket stabila och varierar inom 0.1 dyn/cm mellan mtningarna. Temperaturen p vattnet mts, med en noggrannhet p 0.1C, omedelbart efter sista ytspnningsmtningen.
Frn det uppmtta vrdet (avlst vrde vid brott minus noll-lgesvrde) rknas ett korrigerat vrde p ytspnningen fram.
Kalibrering med vikter

Man kan antingen anvnda absolut kalibrering med vikter eller kalibrering mot destillerat
vatten.
Kalibrering med vikter sker genom att vikter placeras p en pappersbit som fr vila p
platinaringen, och skalans vrden avlses, varvid man fr en korrektionsfaktor  ,
1

 = 2 lmg

1

kal

som ger den skenbara ytspnningen (apparent surface tension) enligt:



app

=

1

avla
 st

Hr r m vikten p kalibreringsvikten, normalt 500-1000 mg, g tyngdaccelerationen (9.817

m=s ca vid Gteborgs latitud), l ringens omkrets, och  det vrde som avlsts vid
kalibreringsmtningen.
Ur detta approximerar man en sann ytspnning (som fr vatten vid 20C r ca 72.8
dyn/cm), med en approximation av Zuidema och Waters [196].
2

kal

true

=


app

dr  fs ur

)2 =

4b
2 R2 (1

app

0 )

+ 0:04534 1:679 Rr

Hr r  vattnets densitet (g=cm ),  luftens densitet, R ringens radie (cm), r ringens

trdradie (cm), a = 0:7250 och b = 0:0009075. I praktiken r   = 1. Fr den anvnda
ringen var R=r = 53:75, 2R = 6:000 cm, enligt tillverkaren. Toleranserna kan mjligen
ifrgasttas.
1

46

5.8. YTSPNNING

Med denna approximation visade dock ytspnningsmtaren systematiskt fr lite, 70.6

dyn/cm fr destillerat vatten vid 20C, en skillnad p ca 3%.
Det kan vara s att en viss mngd vatten hftar fast lngs trdarna som hller ringen,
och att detta ngot pverkar adhesionen, och drmed approximationens giltighet, eller
s kan det vara s att ingen av ringarna var tillrckligt blank, dvs. att det nns en
systematisk eekt orsakad av rengringen, eller att petrisklen p ngot stt pverkar
resultatet. Om sm deformationer i ringen var orsaken, skulle detta kunna detekteras
genom att mta med olika ringar, men tre olika ringar gav mycket sm variationer (< 0.2
dyn/cm) sinsemellan, vilket utesluter dels att ngot enstaka mtt r fel, och dels att
skillnader i rengringsproceduren mellan ringarna spelat ngon strre roll. Det utesluter
naturligtvis inte en systematisk felmrkning av t.ex. trdens tjocklek, som rimligen r svr
att f en exakt tolerans p.
En mjlighet r ocks en lokal variation i tyngdaccelerationen, men den framstr som
mindre sannolik. Att det destillerade vattnet ngot avviker p grund av ngon frorening
framstr som mindre sannolikt, eftersom det destillerade vattnets vrde lg nra vrdet
fr mjukt kranvatten, och variationerna i ytspnning verlag var betydligt mindre n
kalibreringsskillnaden.
I alla hndelser var skillnaden konstant ver experimentperioden och drmed under experimentell kontroll. Fr att f mer jmfrbara vrden har drfr metoden med kalibrering
mot destillerat vatten anvnts.
Kalibrering med destillerat vatten

Vid denna metod mter man frst ytspnningen hos destillerat vatten vid en given temperatur, och avlser ett vrde  . Man utgr sedan frn det teoretiska vrdet fr ytspnningen vid aktuell temperatur  , och rknar ur detta fram ett teoretiskt vrde p
den skenbara ytspnningen 
ur Zuidema-Waters approximation (baklnges s.a.s.).
Man fr en korrektionsfaktor 
kal

teor

teorapp

 = 

teorapp

kal

Sedan gr man p samma stt som tidigare. Vid mtning p ett vatten berknas den
skenbara ytspnningen ur


app

=

2

avla
 st

Ur  rknas  ut p samma stt som vid viktkalibrering.

I praktiken skulle man fr vatten kunna kalibrera direkt mot det teoretiska vrdet istllet, eftersom den olinjritet som uppstr p grund av Zuidema-Waters approximation r
ganska liten ( 0 0:2 dyn/cm) i det variationsintervall p ytspnningen som r aktuellt.
Nu varierar ytspnningen med temperaturen, och d mnga provvatten mtts vid lgre
temperaturer har resultaten temperaturkompenserats till 20C fr att vrdena skall bli
jmfrbara. Det har skett enligt:
app

true

20 = 

true

(20 t)
0:1468
47

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

Hr r t temperaturen (C), Vi har anvnt passningen



teor

(t) = 75:69 0:1468t

fr destillerat vatten i aktuellt temperaturomrde (1020C). Andra naturliga vatten har

bedmts ha samma lutning p temperaturberoendet.
Kalibreringsvrdena har hllit sig stabila ver hela projektet, vilket ocks indikerar att
mtutrustningen (t.ex. ringen) inte pverkats av mtningarna.

5.9 Kirlianegenskaper
Mycket av den forskning som har bedrivits med Kirlianfotografering har anvnt egenutvecklad utrustning fr exponering, fotogrask emulsion fr registrering av bilder och
visuell tolkning av resultaten (och drmed en viss subjektivitet).
I projektet har en Kirliankamera av mrket GDV (Gas Discharge Visualization) frn Dr.
Korotkov Co (St. Petersburg) anvnts, se gur 5.3. Den har frdelen av att vara kommersiellt tillgnglig (vilket gr det lttare att gra replikeringar av experiment), och den
har tillhrande programvara fr digital bildbehandling och analys av exponeringarna. Den
anvnder en digital videokamera (Philips TouCam) fr att registrera exponeringen, och
undviker drmed en del av de problem som funnits med direkt exponering p fotogrask
emulsion. En tillhrande programvara (GDV Processor och GDV Scientic Laboratory)
kan anvndas fr bildbehandling och analys av exponeringarna. I projektet har huvudsakligen GDV Scientic Laboratory anvnts. Ett par publicerade studier har anvnt denna
kamera fr studium av homeopatiska preparat [17], mognadsgrad hos pplen och kvalitet
p druvor m.m. [118, 119, 182, 183, 184, 185], variation hos elektrolytiska lsningar [120],
pverkan p vatten av healing [123] och eekten av alternativa vattenbehandlare [108] 
Plus & Minus och Aqualife.
Ett tillhrande kit (GDV Material Testing Kit) med hllare fr studium av bl.a. vatten
nns, och har anvnts i projektet.
Mtningen gr till s att en 1 ml plastspruta fylls med det vatten som skall testas, placeras
i en hllare (av bl.a. aluminium och kolberplast) som monteras 3 mm ovanfr en glasruta.
I glasrutan nns ett elektriskt ledande gitter inngat, som fungerar som den andra elektroden. Ett vre lock (av aluminium) ser till att inget strljus kommer in, och att sjlva
sprutan hlls p samma elektriska potential. En relativt hgfrekvent pulsad spnning p
t.ex. 1015 kV lggs p under en kort tid (typiskt 0.5 sek) och en digital videokamera placerad under glasrutan dokumenterar exponeringen i realtid. (Exponeringen tfljs ocks
av ett distinkt surrande ljud.) Data frn videokameran skickas ver en USB-kabel till en
PC som ocks styr exponeringsfrloppet. Normalt tas en serie exponeringar p samma
prov med ca 5 sek mellanrum.

5.9.1 Instllningar och exponering

En avgrande faktor har varit att f kontroll ver sjlva frsksbetingelserna och drmed
kvaliteten p exponeringarna, s att ngorlunda upprepbara frsk kan stadkommas.
48

5.9. KIRLIANEGENSKAPER

(a) Kirliankameran GDV.

(b) Hllaren utan lock

monterad p kameran.

(c) Sprutmynningen med droppe.

Figur 5.3: Kirliankameran (GDV) och dess tillbehr.

Spnningsniver

Apparaten har 4 spnningsniver, range 14 (10, 15, 17, 24 kV med en tolerans p 0.5 kV).
Den avger ett pulstg med en repetitionsfrekvens p 1000  100 Hz dr sjlva pulsens
lngd r betydligt kortare, 10 s.
Korotkov & Korotkin [120] har angett att en spnning p 3 kV anvnts i deras frsk
(uppenbarligen frn en tidigare modell av kameran med delvis annorlunda uppbyggnad),
vid frsk med elektrolyter (NaCl m..) i koncentrationer frn ca 0.5 mg/l till 30'000
mg/l. Ett tydligt samband mellan ett ertal parametrar (se nedan fr denitioner) och
koncentrationen observerades.
Bell et al. [17] har studerat homeopatiska preparat upplsta i 20%-ig alkohol-vattenlsning
med GDV och fann att range 12 i princip inte genererade bilder alls, range 3 (17kV)
gav bilder i 50% av fallen och range 4 i de allra esta fall. Hr nns uppenbarligen en
trskeleekt.
Exponeringstider

Apparaten har 4 frinstllda exponeringstider (0.5, 1, 2 och 32 sek). D urladdningen

har hunnit utbildas ordentligt p 0.5 sekunder valdes denna exponeringstid. Korotkov &
Korotkin [120] anger 0.1 sek fr sina experiment, och Bell et al. [17] har anvnt 0.5 sek.
Johansson [108] har anvnt 1.0 sek, med en ldre modell av kameran.
Droppstorlek

Det r rimligt att anta (frn rent elektrostatiska utgngspunkter) att droppens storlek,
och drmed avstndet till glasrutan, r av central betydelse fr exponeringsfrloppet.
Korotkov & Korotkin [120] anger ingen droppstorlek, bara att avstndet till rutan frn
sprutmynningen var 3 mm. Bell et al. [17] anger att droppstorleken i medeltal varit
0.024 ml. I manualen till GDV Material Testing Kit [122] anges 0.010 ml. I annan GDVdokumentation nmns att det inte skall vara en hngande droppe utan bara en liten krkt
yta (small meniscus) [124].
49

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

Det r svrt att uppskatta en enskild droppes storlek (vid en mtning) utifrn volymmtt
 betydligt lttare r att mta droppens hjd, nr sprutan hlls lodrt med spetsen
nedt. Ungefrligen gller 1 mm = 0.005 ml, 2 mm = 0.015 ml, 3 mm = 0.020 ml och
maximal droppstorlek som inte omedelbart faller av r cirka 0.040 ml.
Som spruta anvnds standard latexfria 1 ml plastsprutor. De mste dock passa i den
hllare som plastsprutan snks ner i. Helm och B-Braun Omnix visade sig fungera vl. De
hade framfr allt samma yttre mtt och samma innerdiametrar p sprutmynningen ( 2.25
mm). I studien har B-Braun Omnix 1 ml anvnts fr databasen och behandlingsfrsken.
Faststllande av exponeringsparametrar

Inledande frsk med NaCl-lsning (konduktivitetsstandard 84 S/cm, 1413 S/cm, samt

en lsning p 9000 mg/l, ca. 18000 S/cm) och destillerat vatten klargjorde att fr att f
en ngorlunda stabil exponering br dropphjden ligga mellan 0.51.5 mm. Strre droppar
ger mycket instabila och sporadiska exponeringar, och droppen tenderar att snabbt yta
ut och tcka hela underdelen av sprutan( 4 mm), inte bara den inre mynningen ( 0.25
mm). Tendensen att yta ut fanns redan vid en dropphjd p 1.5 mm. Droppens hjd
minskade ngot efter varje serie (antagligen beroende p frngning av ytan), oftast ca.
0.10.3 mm efter 25 exponeringar. Fr sm droppstorlekar < 0.5 mm blev inytandet frn
oregelbundenheter i sprutmynningen uppenbart.

(a) 84S/cm

(b) Kllvatten Husaby, ca 500 S/cm

Figur 5.4: Exempel p bilder tagna med Kirliankameran (GDV). Range = 2, Dropphjd
= 1.0 mm.
I de esta fall var de synliga variationerna i exponering inte srskilt stora fr upp till 10
exponeringar, men en trend och mer oregelbundna exponeringar uppkom ofta efter 1520
exponeringar. Maxlngd fr en serie faststlldes drfr till 10 exponeringar.
Bara range 1 och 2 gav acceptabla resultat fr saltlsning, medan det var svrt att alls
f resultat fr destillerat vatten (inga alls i detta spnningsomrde, i linje med Bell et
al.). Eftersom de esta grundvatten ligger i omrdet 90600 S/cm och ytvatten ca 4090
S/cm, gllde det att hitta ett parameteromrde som gav bra resultat inom dessa intervall.
Generellt sett gav hgre konduktivitet strre och mer oregelbundna exponeringar, medan
exponeringen ibland kunde utebli helt vid lga konduktiviteter . Det framstr som logiskt
mot bakgrund av vad som r knt om koronaurladdningsfrlopp [136].
Range 1 och 2 (10 och 15 kV) studerades nrmare med droppstorlekarna 0.5, 1.0 och 1.5
mm. 5 serier om 10 exponeringar togs fr varje droppstorlek och range, med 84 S/cmlsning. Fr att f en exakt uppskattning av dropphjden syftades genom att hlla sprutan
50

5.9. KIRLIANEGENSKAPER

mot en genomskinlig linjal (lodrtt). Som spridningsmtt valdes Area (se nedan fr denition) eftersom den avspeglar exponeringens totalintensitet och r knslig fr variationer
i frsksbetingelserna.
Dropphjd
Range
R1
R2

0.5
Area
178083
302167

Stdev
4,7%
2,2%

1.0
Area
2116103
322269

Stdev
4,9%
2,1%

1.5
Area
208659
3168242

Stdev
2,8%
7,6%

Tabell 5.2: Variationer i Area med avseende p dropphjd och range (Area  Standardavvikelse).
Fr bde R1 och R2 verkar Area ha ett plant maximum fr 1.0 mm, vilket indikerar att
den dropphjden borde vara minst knslig fr variationer i dropphjd.
Fr R1 hade 1.5 mm lgst standardavvikelse. I ca 4050% av fallen uteblev dock exponeringen helt oavsett droppstorlek, och i 0.5 mm-serien fanns en minskande trend, antagligen
fr att vattendroppen hade mindre volym och drmed var mer knslig fr om sm mngder vatten ngade bort. Urladdningsfenomenet benner sig sledes p grnsen fr att det
skall bli en synlig urladdning alls, och r antagligen knslig fr avstndet mellan droppe
och glasplatta.
Fr R2 hade 0.5 och 1.0 lgst standardavvikelse (ca 2% mot ca 5.17.6% fr 1.5 mm,
beroende p om ututna prov togs med eller ej) och 1.5 mm visade p tydliga tendenser att yta ut, antagligen p grund av att de vibrationer (surrande ljud) som tfljer
urladdningen stter droppen i viss vibration.
Bedmningen blev att Range 2 och 1.0 mm dropphjd verkade stabilast, och ocks lttast
att arbeta med eftersom det gick snabbare att syfta till exakt 1.0 mm (avstndet mellan
vre delen p tv skalstreck p linjalen). Om undersidan av sprutan torkades av mot ett
lterpapper innan droppen trycktes ut undveks ocks tendensen fr 1.0 mm-droppen att
yta ut under exponeringen.
Fr hga konduktiviteter br antagligen metodiken provas ut igen, eftersom exponeringens
intensitet och spridning verkar ka med konduktiviteten. Det kan antagligen d kompenseras med en lgre spnning (R1).
Eftersom det bildas sm mngder joniseringsprodukter vid exponeringen, bl.a ozon, skljdes sprutan av mellan varje serie, fr att undvika att provet kontaminerades av dessa.
Den exakta proceduren som anvndes vid frsken nns beskriven i bilaga C. Fr vattendatabasen anvndes samma spruta till ett par prov, fr behandlingsfrsken anvndes var
sin spruta till respektive behandlare.

5.9.2 Bildbehandling och estimering parametrar

Den digitala videokameran tar snapshots av exponeringsfrloppet i grskala. Video gain
stlldes till 90% fr att minska bakgrundsbruset i bilden, och bilderna sparades i bitmapformat som okomprimerade bilder om 320x240 pixels.
Efter exponeringen bildbehandlas exponeringarna med den tillhrande programvaran (GDV
Scientic Laboratory) fr att avlgsna brus frn bakgrunden [124]. Alla pixlar med luminans (brightness) mindre ett bakgrundsvrde stts till 0, dvs. trunkeras som helt svart.
Drefter lgpassltreras bilden p s stt att sammanhngande pixelgrupper (fragment)
51

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

som r mindre n ett grnsvrde ltreras bort (stts till 0). Bakgrundsvrdet sattes till 6
i GDV Sci Lab (vilket befanns motsvara vrdet 250 i GDV Processor som anvnder bilder med inverterad luminansskala). Grnsen fr fragment sattes till 30. (Detta motsvarar
ganska standardmssiga instllningar i den ldre programvaran.)
Parametrar

Ett antal parametrar berknas drefter ur bilden. Nedanstende denitioner har sammanstllts ut dokumentationen till GDV-kameran och GDV Sci Lab, ur Korotkov & Korotkin [120] och ur en publicerad rapport av Korotkov et al. [124]. Denitionerna stmmer
inte alltid helt verens i detalj, och d har den denition som stmmer bst med de data
som genereras av GDV Sci Lab anvnts.
En mittpunkt identieras i bilden. Det nns era olika stt att gra detta. Den metod
som verkar anvndas i GDV SciLab r fljande: Lt N vara antalet pixlar i bilden, B (x; y)
vara luminansfunktionen, dvs. luminansvrdet (0255) fr respektive pixel, och deniera
sjlva Kirlianbildens yta (dvs. alla pixlar som inte har brightness = 0) med hjlp av
densitetsfunktion
D(x; y) = 1; om B (x; y) > 0; och annars 0

D r mittpunkten i x-led denierad som

X D(x; y)
x
N

x;y

och mittpunkten i y-led p ett motsvarande stt. I praktiken utgr punkterna med D = 1
en cirkelliknande yta i mitten av bilden, och motsvarar den diusa ljusspridningens utbredning. Man skulle ocks kunna tnka sig att mittpunkten denierades utifrn tyngdpunkten
i bilden, dr hnsyn togs till exponeringens luminans i respektive punkt.
Frst berknas ett par parametrar som avspeglar exponeringens allmnintensitet:
Area, dvs. antal pixlar i bilden med luminans =
6 0, denieras som:
X
Area =

D(x; y)

x;y

Average brightness, medelluminansen, berknas som medelvrdet av pixlar med lumi-

nans > 0, dvs.

P
B (x; y)
P
x;y

x;y

D(x; y)

Utifrn detta vrde berknas en sluten kurva (kontur) i polra koordinater (med origo i
mittpunkten) som gr genom de punkter som har samma luminans som medelluminansen.
Nu kan rimligen era punkter i radiell led ha samma luminans och kurvan berknas drfr
antingen genom att rra sig i radiell led utifrn (eller inifrn) och frsta pixel med luminans
strre eller lika med (respektive mindre eller lika med) medelluminansen denieras som
52

5.9. KIRLIANEGENSKAPER

tillhrande isolinjen fr denna vinkel. Vrdena berknas fr 1028 diskreta vinklar. Den
exakta implementationen verkar variera ngot frn programvara till programvara, eftersom
sirorna i decimalerna kan skilja ngot, beroende p vilken programvara som anvnts.

(a) 84 S/cm.

(b) Husaby klla (i annan skala).

Figur 5.5: Berkningar ur exponeringen. Bilderna r i inverterad grskala. Tv linjer har

ritats in. Den yttre slutna linjen utgr grnsen fr D = 1. Den inre utgr isolinjen.
Lt den slutna kurva (isolinjen) som uppstr betecknas som r(n), dr r r radiens lngd,
n r vinkelns index och N = antal vinklar (dvs. vinkelupplsningen i tangentiell led =
1028). D kan ett antal geometriska parametrar denieras som karakteriserar kurvan och
drmed bilden.
Mean radius, medelradien fr isolinjen, denieras som:

1 Xr
N

r =

n=1

NRMS, normerad RMS fr isolinjens radie, dvs. standardavvikelsen fr radien delat med

medelradien denieras som:

r

N RM S

q P
1

(r
r

r)2

Form coecient, formkoecienten, denieras som:

F

= 2Lr

dr L = lngden p isolinjen (omkretsen) och r r medelradien fr samma kurva. Den r

i praktiken ett slags mtt p medelljusstyrkans variation (oregelbundenhet) i radiell led
lngs omkretsen.
Length of isoline, dvs. lngden (omkretsen) p isolinjen, denieras i [120] som:
s
X  2 
2

L=

n=1

r r
n

n+1

+ (r

n+1

Radien varierar mellan r och r ver de olika vinklarna och antar dr totalt k
olika vrden, vilket denieras som antal intervall (No of intervals of entropy). Antal
min

max

53

KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING

intervall br vara i nrheten av r

r + 1 om r r ngorlunda kontinuerlig, dvs.
kr
r + 1 r ett ungefrligt mtt p isolinjens bredd.
Lt p(r) vara frekvensen fr de olika vrdena som r kan anta, dvs. om de olika vrdena i
r var och en frekommer N (r) gnger, s har vi:
max

max

min

min

p(r) =

N (r)
N

Entropy of isoline, dvs. Shannon-entropin fr isolinjen, denieras d som:

H=

p(r) log p(r)

som i ngon mn beskriver hur mnga diskreta vrden p radien som r huvudsakligen
varierar mellan.
Number of fragments, antal fragment, r ett mtt hur mnga ar det nns i bilden.
Fr vattendroppar r vrdet i praktiken alltid 1, dvs. Kirlianbilden r sammanhngande.
(Det beror naturligtvis ocks p att bilden har ltrerats.)
Fractality of isoline, fraktalitet fr isolinjen, denieras som den fraktala dimensionen
fr isolinjen, dvs. som linjens sjlvlikhet ver skalor. Den algoritm som anvnds fr att
estimera en fraktal dimension nns inte denierad, men en hnvisning nns i manualen till
GDV Sci Lab, som anger att den berknas enligt Higuchi algorithm. Denna algoritm nns
nrmare beskriven i Higuchi [102]. I praktiken erhlls ett vrde mellan 1 och 2, hgre ju
mer oregelbunden linjen r. Dessutom erhlls ett vrde p godheten i approximationen,
Fractality error, som anger hur pass bra kurvan verkligen approximerar en specik
fraktal dimension.
Andra parametrar

Det gr att deniera andra parametrar fr att estimera Kirlianbildens form, se t.ex. Berden, Skarja et al. [201, 107] och Kononenko [183]. Programmet GDV Processor ger ocks
mjligheter att berkna er vrden, t.ex. fr andra konturer n medelluminansen.
De parametrar som nns hr fngar upp saker som allmnintensitet (area och average
brightness) och streamers variation i radiell led (de olika isolineparametrarna radius,
NRMS, no of intervals, entropy). Bredden p streamers, eller snarare oregelbundenheten i tangentiell led, fngas ngot upp i mtten form coecient och fractality, och i viss
mn i isoline length som br vara proportionell mot bde variation i radiell och tangetiell
led.
Men en mer tydlig karakterisering i tangentiell led, som streamernas bredd, konicitet
eller krkning, eller hur streamers r grupperade i tangentiell led (jmnt eller i skurar)
saknas. Likas saknas ett mtt p lngden p lnga tunna streamers som gr utanfr det
mest intensiva omrdet, dvs. just de streamers som r mest karakteristiska vid en visuell
observation. Omrdet som r innanfr isolinjen, t.ex. grnsen fr det som r helt svart i
mitten av den inverterade exponeringen i gur 5.5, fngas inte heller upp s bra.
En bttre knnedom om urladdningsfrloppet, och om vad som kan vara relevanta frndringar i bilden, vid t.ex. behandling med vattenbehandlare, r en frutsttning fr att
kunna estimera vilka andra eller nya parametrar som kan vara intressanta att studera.
54

Kapitel 6
Vattendatabas

I det hr kapitlet diskuteras de valda egenskapernas variation i naturliga vatten. De allmnna vervganden som legat till grund fr urvalet av olika vatten berrs frst, och
drefter analyseras egenskapernas spridning och samvariation, frmst de egenskaper som
tidigare inte karteras. Kapitlet avslutas med en diskussion kring egenskapernas stabilitet.

6.1 Om insamling och kartering av vatten

Vilka typer av vatten br samlas in och studeras?
Fr att f perspektiv p de alternativa mtmetoderna br vatten som anvnds som dricksvatten och andra vatten i naturen studeras. Fr att f perspektiv p alternativ vattenbehandling br ocks mer problematiska vatten samlas in, t.ex. kalkhaltiga, jrnhaltiga och
mer anaeroba vatten.
Exempel p dricksvatten r kommunala dricksvatten (kranvatten), och olika brunnsvatten. Kommunala dricksvatten r processade vatten, och p samma stt har brunnsvatten
utsatts fr en viss pverkan p grund av pumpning frn stort djup, eller p grund av att
vattnet sttt ett tag och etablerat en viss jmvikt med atmosfren (i grvda brunnar).
Av den anledningen r naturliga (obehandlade) vatten, ssom kll- och ytvatten, intressanta att ta med. Kllvatten har den frdelen jmfrt med brunnsvatten att de r relativt
ltta att provta, och inte har behov av omsttning av brunnen fr att f ett ngorlunda
rttvisande vrde. (Det frutstter naturligtvis ett visst de ur kllan.)
Vatten som traditionellt har ansetts som hlsosamma r ocks intressanta att studera,
t.ex. surbrunnar och en del kllor med tradition kring helande.
Det r lmpligt att f med vatten med olika hrdhet (frn hrda till mycket mjuka), med
olika syrehalt (frn vl syresatta till utprglat reduktiva) och jrnhaltiga vatten, samt
vatten med olika halt av organiskt material.
Nr det gller hrda vatten kan antagligen frekomsten av andra joner spela en roll fr
behandlingsbarhet, varfr det kan vara bra att studera vatten frn olika akviferer och
regioner.
Hur mnga vatten behver man samla in?
55

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Minst 45 vatten i varje kategori r lmpligt, och helst er fr att f en bttre uppfattning om spridningen. Praktiska vervganden har dock satt grnsen fr vattendatabasen
till drygt 50 vatten. En del vatten faller inom era kategorier. Nr det gller kommunala dricksvatten och brunnsvatten har tillgnglighet spelat en viss roll. Den praktiska
insamlingen i flt (kllvatten och ytvatten) har i princip begrnsats till Vstra Gtaland,
Halland och Smlandsregionen, med ngra undantag. Ngra salta vatten (en saltklla och
ngra havsvatten) har ocks provtagits och ternns i databasen, men inte i sammanstllningarna (om det inte srskilt anges). En frteckning ver insamlade vatten (med
mtvrden fr respektive vatten) nns i bilaga A.
Typ av vatten

Kommunala dricksvatten
Kllvatten

Antal

14
17

Brunnar, grvda
Brunnar, djupborrade
Brunnar, surbrunnar
Ytvatten, vattendrag
Ytvatten, sjar
Ytvatten, krr

3
1
4
4
6
3

Saltkllor
Havsvatten, salt & brckt

1
3

Tabell 6.1: Klassicering av insamlade vatten med avseende p typ av vatten.

Jag har grupperat vattnen dels med avseende p typ av vatten och dels med avseende p
dominerande egenskaper. Grupperingarna verlappar naturligtvis varandra. Jrnhaltiga
vatten ternns bland surbrunnarna, och bland ngra av kllorna med lg syrehalt1 . Andra
reduktiva vatten ternns huvudsakligen bland krr. Frdelningen hrda och mjuka vatten
anges i tabell 6.2.
Hrdhet

Mycket hrt
Hrt
Medelhrt
Mjukt
Mycket mjukt

Ca (mg/l)

> 150
75150
3570
1535
< 15

Antal

0
7
9
21
14

Tabell 6.2: Hrdhet hos insamlade vatten.

Kommunala dricksvatten
Ca 15 vatten har studerats, med vatten frn grundvatten, ytvatten och konstgjord inltration. Jag har sneglat lite grand p SCB:s statistik ver medellivslngd i svenska
kommuner, fr att f med kommuner frn de versta och understa skikten och ngra dr
emellan.
Normalt hittar man ocks jrnhaltiga vatten bland djupborrade brunnar, men bara en djupborrad
brunn provtogs.
1

56

6.2. SPRIDNINGSMTT I OLIKA TYPER AV VATTEN

Kll- och brunnsvatten

Jag har ngorlunda frskt att fnga upp vatten frn olika typer av akviferer och regioner2
i sdra och vstra Sverige. Region B-E enligt SGU:s och Naturvrdsverkets indelning [141]
har tckts in ngorlunda. Undantaget r djupborrade brunnar och drmed mycket hrt
vatten (Ca >150 mg/l), som oftast ternns i region A.
Akvifer

Islvssediment
Morn
Sedimentr berggrund
Svallsand, grus
Urberg
Vattenfrande lager under lera

Antal

3
8
4
1
2
2

Tabell 6.3: Akviferer hos insamlade vatten frn kllor & brunnar  ej surbrunnar.
Nr det gller brunnar r det kanske snarare kvaliteten p vattnet som under normala
frbrukningsvolymer kommer ur kranen, dvs. som har lagrats en tid i brunnen, som r
intressant snarare n grundvattnets kvalitet i akviferen (omsatt brunn).

Surbrunnar och hlsokllor

Hr har ngra av de mest knda surbrunnarna i vstsverige frn brunnsdrickningstiden
tagits med. Som grund fr urvalet har anvnts Handbok fr brunnsgster [9], frn 1842.
De utgrs av Lannaskede brunn, Ljunga klla, Lundsbrunn och Svartekllan (Varbergs
hlsobrunn).
Bland kllorna har ngra med stark lokal eller regional tradition tagits med (helgonkllor, oerkllor). Flera av dem har en tradition som gr tillbaka till tidig medeltid eller
lngre. De utgrs av Husaby klla (Husaby, Vstergtland), St. Asmunds klla (Sibbarp,
Halland), Sigfridskllan (Trehrna, Smland), Munkekllan (Frilless, Halland) och Bosgrden (Hwembo, Smland). De ternns nedan i kategorin kllor.

Ytvatten
Hr har ngra syrerika miljer (sjar och vattendrag) och ngra utprglat reduktiva miljer (krr) studerats. Flera vatten med hg humushalt har tagits med, eftersom denna typ
av vatten inte tcks in i de andra kategorierna.

6.2 Spridningsmtt i olika typer av vatten

Lt oss nu titta p data fr spridning av de olika egenskaperna i naturliga vatten, i
respektive klasser, och skaa oss en bild av de allmnna skillnaderna. I tabell 6.4 redovisas
spridningen inom respektive klass fr de fysikaliska och kemiska egenskaper som mtts.
I ngra fall nedan hnvisas till sjlva databasens vrden, som ternns i tabell A.1 i
2
A: Den sedimentra berggrunden i/p Skne/land/Gotland, B: Sydsvenska hglandet, C: Vst- och
sydostkusten, D: Mellansveriges sedimentra berggrundsomrde (bl.a. Falkpingsomrdet), E: Mellansvenska snkan (omrdet runt Vnern).

57

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

bilaga A. Dr ternns ocks skillnaderna mellan egenskaper i flt och labb i tabell A.2
och en klassicering med avseende p hrdhet i tabell A.43.
Namn
O2 Kond pH ORP rH Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb
mg/l S/cm
mV
Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU
mg/l
dyn/cm
Kommunala dricksvatten
Average
Stdev

9,14
2,01

293
112

8,0
0,4

200
14

29,9
0,7

39
21

108
49

5
2

0,96
0,26

72,8
0,1

0,07
0,09

7,54
2,49

322
184

7,0
0,7

203
34

28,5
1,5

44
34

139
118

10
5

1,03
0,51

72,7
0,1

0,40
1,01

3,19
2,27

251
70

6,3
0,3

151
111

24,8
3,8

26
11

57
22

19
10

0,88
0,65

72,7
0,1

6,42
10,98

6,8
1,1

231
29

28,0
1,1

31
26

64
58

7
3

0,70
0,13

72,6
0,1

1,67
3,04

6,5
0,6

218
14

27,5
1,2

13
3

30
4

8
5

0,79
0,23

72,7
0,1

0,79
0,61

Kllor / Brunnar
Average
Stdev

Surbrunnar
Average
Stdev

Ytvatten, Vattendrag
Average
Stdev

8,63
4,87

233
167

Ytvatten, Sjar
Average
Stdev

10,54 72
2,77 18

Ytvatten, Krr
Average
Stdev

Alla

Average
Stdev

2,34
0,45

130
56

5,1
1,3

291
138

26,6
2,0

12
1

33
13

29
20

0,94
0,39

72,5
0,1

1,81
1,38

7,80
3,21

268
157

7,1
1,0

205
48

28,4
2,0

36
27

102
89

10
8

0,94
0,40

72,7
0,1

0,94
3,22

Tabell 6.4: Spridningen i fysikaliska och kemiska egenskaper i naturliga vatten. Vrden
uppmtta i labb.
En jmfrelse med data frn SGU [141] visar att vrdena fr knda egenskaper ligger
ngorlunda p vad som kan frvntas, t.ex. nr det gller pH, konduktivitet, hrdhet
och alkalinitet i grundvatten, som nns karterade. Vrden uppmtta i flt diskuteras mer
ingende i avsnitt 6.8.

6.3 Syre, pH och redoxfrhllanden

Syrehalt

Vi kan se en generellt hgre syrehalt i kommunala dricksvatten (runt 9 mg/l), jmfrt med
kllor/brunnar (runt 7.5 mg/l). Skillnaderna i flt kan vara betydligt strre, eftersom det
nns ett problem med att ta prover fr syrehalt, dels beroende p skiktning i vattnen och
3
O2 = syrehalt, Kond = konduktiviteten, ORP = uppmtt redoxpotential (gentemot en referenselektrod av Ag/AgCl), rH = utrknad ur pH och ORP (se kapitel 5), Hrd = totalhrdheten uttryckt som
mg/l Ca, HCO3 = alkaliniteten uttryckt som mg/l HCO3 , CO2 = koldioxidaciditeten uttryckt som mg/l
CO2 , HCO3 / Hrd = ekvivalent alkalinitet delat med ekvivalent hrdhet, Ytsp 20 = ytspnningen
korrigerad till 20C, Turb = turbiditeten enligt ISO 7027. Average = medelvrde inom gruppen, Stdev
= standardavvikelse inom gruppen.

58

6.3. SYRE, PH OCH REDOXFRHLLANDEN

dels beroende p att vattnet rrs om av utstrmmande luftbubblor, vid provtagning under
vatten. Vrdena har antagligen pverkats en del av hanteringen, och rrt sig i riktning
mot jmviktslget med atmosfren.
Ytvattnen tenderar att vara syrerika, utom fr reduktiva miljer som krr (< 3 mg/l). De
esta av surbrunnarna har ocks syrehalter i denna region vid mtning i flt, men har
stigit en del vid mtning i labb.

pH
pH ligger fr kommunala dricksvatten samlade runt 8.0, antagligen p grund av att de
esta vatten pH-justeras, medan kll- och brunnsvatten tenderar att ligga lgre, runt 6.5
7.5. Surbrunnar ligger strax ver 6 (runt 6.3 i databasen). Ytvattnens pH varierar med
frsurningspverkan (d de esta r ganska mjuka). De suraste miljerna nner vi som
vntat i krr med pH nedt 5.

Redox
Fr redox (rH) kan vi se att vrdena fr kommunala dricksvatten och de esta kllor ligger
ganska hgt (i regionen kring 2830). Surbrunnarna skiljer ut sig med lgre redox runt
25, och ven krr ligger lgre. Skillnaderna r nnu tydligare om man ser till de vrden
som mtts i flt (se nedan), dr rH ligger runt 23 fr surbrunnar, och nedt 20 fr krr.
Hur pass tillfrlitliga r mtdata? r t.ex. vrdena vldenierade, eller beror de p variationer i elektrodens tillstnd? Flera mtningar skedde med tv olika ORP-mtare av
samma fabrikat och modell (Hanna HI98201).
400

Elektrod 2 ORP (mV)

350
300
250
200
150
100
50
0
0

50

100

150

200

250

300

350

400

Elektrod 1 ORP (mV)

Figur 6.1: ORP mtt p samma prover med tv olika ORP-elektroder.

Som framgr av gur 6.1 verkar sjlva mtvrdena vara vldenierade inom cirka 30
mV, motsvarande 1 rH. Mindre frndringar n s r sledes inte relevanta4 . Sedan r
det en annan sak vad mtvrdena rent praktiskt svarar emot, som diskuterats i kapitel 5.
Med vi kan konstatera att ORP-vrdet i alla fall r procedurmssigt vldenierat, dvs. det
gr att f ett vrde som r ngorlunda upprepbart med olika elektroder i samma vatten. I
detta fall har vrdena mtts efter 15 min (och vrdets stabilitet har stmts av mot vrdet
efter 5 min.)
4

pH r vldenierat inom ca 0:1 pH och orsakar sledes inte ngon vsentlig spridning i rH-vrdet.

59

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Lt oss rita upp ett diagram med E och pH, gur 6.2(a). E fs ur
H

E = ORP + E
H

dr E r referenselektrodens potential mot vte, ca 215  5 mV.

1

800

800

700

700

600

600

A
Eh Flt

Eh Labb

A
500

400

300

400

300

200

100
3

500

200

B
7

100
3

pH Labb

pH Flt

(a) EH och pH mtt i labb.

(b) EH och pH mtt i flt.

Figur 6.2: Klassicering av redoxfrhllanden (E och pH) i vatten med Whitelds grnser
(se text). Region A = mer aeroba vatten, region B = mer reduktiva vatten. Sluttande linjer
= konstant rH. Heldragna sluttande linjer (frn ovan): rH = 32.0, 29.3, 23.3. Streckad linje
rH = 26.
Vi kan se att punkterna ligger med en svag kning mot surare vatten, och en handfull som
ligger rejlt under. Om vi ritar upp samma linjer som Whiteld s kan vi se att vrdena
ligger lgre i frhllande till linjerna fr de surare vattnen, dvs. har en mindre lutning
n linjerna. De tjocka sluttande linjerna motsvarar rH = 23.3 respektive 32.0. Den smala
sluttande linjen motsvarar rH = 29.3. De tjockare linjerna utgr grnserna fr region A
och B.
Om det beror p att sura vatten har provtagits i huvudsakligen reduktiva vatten eller p
att elektroderna uppfrt sig annorlunda r oklart. Nu har ju dessa vatten sttt i labb, s lt
oss titta p ngra vrden frn fltmtningar, se gur 6.2(b). Vi har hr frre datapunkter,
eftersom mnga kranvatten inte mtts i flt.
Vi kan se att vrdena hr visar en n tydligare tendens att sjunka relativt linjerna med
surare vatten. Framfr allt krrvattnen verkar ha rrt sig en hel del frn provtagning
till mtning i labb. Det gller generellt fr de vatten som r mest reduktiva, antagligen
en pverkan frn den oundvikliga inblandningen av lite syre i vattnet vid provtagningen.
Vattnen med hgt rH i flt (28-30) har rrt sig mindre, storleksordningen 1 rH, och verkar
ha rrt sig i riktning mot den smala linjen rH = 29.3 frn bda hllen, eller kanske snarare
mot en mer horisontell linje runt 400-500 mV.
De vatten som ternns till vnster under region A i gur 6.2(b) r frn vnster till hger:
Krr vid Frsjhult, Krr vid Nykllan & Sigfridskllan. I region B: Ljunga klla, Tjrn
vid Maredal, Lannaskede brunn, Skofteby klla (lngst ut till hger). Alla r utprglat
reduktiva vatten (vilket framgr t.ex. av att era var jrnhaltiga eller innehll hga halter
humus, och ibland av lukten. I det undre skiktet (rH < 26) av A hittar vi resten av
surbrunnarna (Svartekllan och Lundsbrunn), och ngra sjar med viss halt av humus
(Frsjn, Arasjn och Trehrnasjn) vilket framgr av vattnets frg. Uppenbarligen slr
H

60

6.4. HRDHET, ALKALINITET OCH KOLSYRA

jrn eller humus igenom tillrckligt i elektrodstrmmarna fr att vattnet ska skilja ut
sig som lgt rH. Linjen rH = 26 har streckats i bilden. Ett par kllor nns ocks med:
Brynekllan, Husaby klla 2005-01, Hwembo Bosgrden, Munkekllan & St. Asmunds
klla. Intressant nog hamnar alla hlsokllorna i regionen rH < 26. I den mn det nns
underlag verkar vrdena ligga lgre p prov tagna p vintern jmfrt med p sommaren,
vilket r naturligt.
Linjer parallella med de sluttande linjerna i diagrammet motsvarar linjer med samma rH.
Vi kan se att reduktiva vatten skiljer ut sig som vatten med lgre rH. Det innebr att
trots de rapporterade problemen med att mta ORP i naturliga vatten, rH kanske nd
r ett relativt bra stt att klassicera vattnen, tminstone i flt. rH mter ngot frenklat
tillgngligheten eller frnvaron av elektrondonatorer, dvs. hur reducerande vattnet r, eller
med ett annat sprkbruk: vattnets halt av antioxidanter. Lgre rH innebr en hgre halt
av elektrondonatorer, eller antioxidativa mnen.
Det leder naturligt in p frgan om vattnens kvalitet som dricksvatten. Fr att bli av med
jrn som orsakar utfllningar i ledningar brukar kommunala dricksvatten med jrn luftas,
vilket kar syrehalten i vattnet och fller ut jrnet, och drmed hjer vattnets rH. Aeroba
vatten har ocks mindre problem med bakterier (jrnbakterier och anaeroba organismer).
Frgan r bara hur pass aeroba vattnen behver vara.
Flanagan [79, 81] har diskuterat betydelsen av dricksvattnets redoxstatus fr allmnhlsan, bl.a. hnvisande till forskning av Vincent i Frankrike, som fann att omrden i
Frankrike som drabbades mindre av bl.a. inuensa hade lgre rH-vrden i dricksvattnet,
ned mot 22, n vriga omrden. Omrden med rH > 28 hade strre ohlsotal n omrden
med rH  28. Hunza-vatten hade ett rH p 21.
I relation till detta kan man av de provtagna vattnen notera att ngra av de kommuner
som uppvisar lngst medellivslngd ocks verkar ha ett kommunalt dricksvatten med
ngot lgre syrehalt. Antalet prov r dock fr f fr att ngra mer bestmda slutsatser
skall kunna dras. Det terstr ocks att se om kommuner som benner sig p landsbygden
(som ofta har hgre medellivslngd) tenderar att ta sitt vatten frn grundvatten (som har
lgre syrehalt) snarare n frn ytvatten, och att detta r orsaken till sambandet, eller om
det nns en verklig eekt p hlsan av vattnet.

6.4 Hrdhet, alkalinitet och kolsyra

Som vntat ternns de hrdaste vattnen i akviferer i omrden med sedimentra bergarter,
medan ytvattnen r mjukast.
Hrdhet (Ca+Mg) och alkalinitet (i praktiken HCO ) fljer varandra ngorlunda, men
om man tittar i rdata kan man se att kvoten mellan ekvivalent alkalinitet och hrdhet r
generellt lgre i Smlandsregionen och vstkusten jmfrt med omrden mer inne i landet,
eller ostkusten. Det stmmer ganska vl med den allmnna deponeringen av frsurande
mnen som pverkar kvoten [1]. I mjuka vatten blir den relativa pverkan p kvoten
naturligtvis strre, eftersom hrdhet och alkalinitet dr har lgre vrden.
Kolsyran (CO -aciditet) hller sig under 15 mg/l CO fr alla vatten utom de mjukaste,
dr hgre vrden ternns, kanske beroende p nrvaron av andra basburande mnen
(t.ex. humussyror). Kommunala dricksvatten ligger samlade < 4 mg/l, antagligen p grund
av pH-justering. Ngra enstaka vatten drar upp medelvrdet. Ytvatten i oxidativa miljer
(sjar och vattendrag) ligger ocks lgre, medan surbrunnar och krr har hgre vrden,
3

61

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

700

700

600

600

500

500

Konduktivitet uS/cm

Konduktivitet uS/cm

vilket r rimligt d detta r surare miljer. Ngra hrdare vatten (en del kllor) har vrden
runt 10 mg/l, med ganska stor spridning.

400

300

400

300

200

200

100

100

0
0

20

40

60

80

100

0
0

120

50

100

Hrdhet (Ca) mg/l

150

200

250

300

350

400

450

500

Alkalinitet (HCO3) mg/l

(a) Samvariation konduktivitet och hrdhet.

(b) Samvaration konduktivitet och alkalinitet.

Figur 6.3: Konduktiviteten uppvisar ett tydligt samband med hrdhet och alkalinitet.
Hrdheten och alkaliniteten fljer ocks konduktiviteten, vilket r naturligt, se gur 6.3.
Hrdheten stter en undre grns fr konduktiviteten, men andra joner i vattnet kan dra
upp konduktiviteten. Alkaliniteten visar ett liknande mnster.

6.5 Ytspnning
Ytspnningen uppvisar mycket sm variationer. Vad man kan se r att krr och vattendrag
ligger 0.1-0.2 dyn/cm lgre i snitt. Kommunala dricksvatten ligger mjligen ngot ver
de andra i snitt, men skillnaden r ytterst liten (< 0.1 dyn/cm), och det nns en stor
verlappning av vrden i nstan alla grupper.
9

1.5

Turbiditet log(NTU)

pH

0.5

0.5

1
4

3
72.4

1.5

72.5

72.6

72.7

72.8

72.9

2
72.4

73

Ytspnning (dyn/cm)

72.5

72.6

72.7

72.8

72.9

73

Ytspnning (dyn/cm)

(a) Samvariation pH/ytspnning.

(b) Samvariation turbiditet/ytspnning.

Figur 6.4: Frhllandet mellan ytspnning och pH resp. turbiditet.

Ytspnningen verkar stiga ngot med kande pH, se gur 6.4(a), men spridningen r stor.
Fr lgre vrden nns det fr f datapunkter fr att man skall kunna se om trenden
fortstter. Fr rH nns ett liknande mnster.
62

6.6. TURBIDITET

Nr det gller sambandet mellan ytspnning och turbiditet kan vi se att vattnen med
hgst turbiditet (> 1 NTU, ver den streckade linjen) nstan alla ternns i regionen
 72:6 dyn/cm. Det verkar sledes som om kolloiderna snker ytspnningen ngot. Det
r svrt att dra andra slutsatser frn diagrammet.
Vi kan konstatera att samtliga vatten ligger inom ett intervall p ca 0.5 dyn/cm (72.4
73.0), och att skillnaderna r s sm att de antagligen saknar praktisk betydelse med
avseende p vattnets absorptionsfrmga.

6.6 Turbiditet

1.5

1.5

0.5

0.5

Turbiditet log(NTU)

Turbiditet log(NTU)

Turbiditeten (vattnets grumlighet) r mycket lg i kommunala dricksvatten, dels beroende

p valet av vattentkter och dels beroende p att man ofta anvnder fllningskemikalier,
som fller ut kolloider.
Det esta av ytvattnen har en frhjd turbiditet, frn 0.32.0 NTU  i ngra fall betydligt
hgre. Frekomsten av humusmnen drar nog upp turbiditeten i era av fallen, vilket
framgr av en jmfrelse med vattnens frg, se tabell A.1 i bilaga A.
Flera av surbrunnarna har en hgre turbiditet, sannolikt p grund av kolloidala jrnfreningar  Svartekllan 1.34, Ljunga klla 1.44, Lannaskede brunn cirka 23 NTU. Medelvrdet r helt missvisande fr denna grupp, eftersom Lannaskede brunn med en hg halt
av uppslammat jrnsediment drar upp medelvrdet. Flera av kllorna har ocks en hgre
turbiditet: Dalsgrd 4.5, Hwembo Bosgrden 0.81, Munkekllan 0.66 & Sigfridskllan 1.79
NTU.

0.5

0.5

1.5

1.5

2
3

2
21

pH

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

rH

(a) Samvariation turbiditet/pH.

(b) Samvariation turbiditet/rH.

Figur 6.5: Samband mellan turbiditet och pH resp. rH.

En analys av data visar att det nns ett samband mellan turbiditeten och pH respektive
rH. En frndring i pH pverkar zetapotentialen hos kolloiderna, och vid tillrckligt hga
pH tenderar kolloiderna att fllas ut. Det kan rimligen vara en anledning till sambandet.
Men vi kan ocks se att sambandet mellan turbiditet och rH ( = 0:70) r bttre n fr
turbiditet och pH ( = 0:59), vilket syns i diagrammet genom att vrdena fr rH r mer
samlade i sidled. Det indikerar att rH r det intressantaste mttet i sammanhanget, och
tyder p frekomsten av reduktiva kolloider i vattnet  dr lgre rH svarar mot hgre
halter av reduktiva kolloider i vattnet. Sambandet r ganska tydligt ven fr de lgre
turbiditeterna.
63

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Kanske r det just det faktum att de reduktiva mnena frekommer som kolloidala partiklar, som gr att de kan verleva ganska lnge i syrerika vatten, och inte genast oxideras.
Det kan d vara en anledning till att de kan pverka ORP-mtningen ven i aeroba miljer.

6.7 Kirlianegenskaper
Lt oss nu studera Kirlianegenskaperna, och deras variation i olika vatten. Tabell 6.5
terger vrdena fr de olika Kirlianegenskaperna5 i respektive grupp. Sjlva databasens
vrden ternns i tabell A.3 i bilaga A. Dr ternns ocks en gruppering med avseende
p hrdhet i tabell A.5.
Namn
Area Form Mean NRMS Length Entropy No Average Fract. Fract.
coef rad. rad.
of in- inerror
terv. tens.
Kommunala dricksvatten
Average
Stdev
Prov Stdev

5176
1072
453

2,91
0,43
0,25

20,88
2,53
0,99

0,112
0,016
0,012

389,6
104,6
47,5

2,19
0,26
0,13

13,8
3,2
2,1

56,4
1,4
1,6

1,886
0,010
0,028

0,142
0,007
0,019

5171
1646
482

2,90
0,62
0,25

20,81
4,17
1,07

0,110
0,023
0,012

396,0
157,3
51,4

2,14
0,41
0,13

13,6
4,9
2,1

56,5
0,9
1,4

1,880
0,020
0,034

0,140
0,005
0,020

4623
1012
388

2,74
0,42
0,23

19,55
2,43
0,90

0,109
0,016
0,014

342,0
91,3
40,4

2,09
0,27
0,15

12,4
3,1
2,1

56,7
1,0
1,6

1,873
0,023
0,038

0,143
0,006
0,024

2,70
0,77
0,19

19,11
5,12
0,69

0,104
0,030
0,011

343,8
179,9
36,0

1,99
0,55
0,12

11,9
5,7
1,9

56,3
2,4
1,5

1,864
0,035
0,039

0,141
0,007
0,021

1,91
0,12
0,09

13,69
1,04
0,27

0,069
0,005
0,009

165,1
23,0
9,1

1,32
0,15
0,12

5,8
0,7
1,1

54,5
1,1
1,5

1,849
0,006
0,050

0,143
0,002
0,022

3323
896
103

2,23
0,33
0,10

15,97
2,40
0,24

0,084
0,015
0,007

227,1
69,3
12,4

1,65
0,30
0,09

8,2
3,0
1,1

55,1
0,8
1,0

1,862
0,016
0,028

0,144
0,005
0,015

4739
1561
398

2,75
0,59
0,22

19,71
3,97
0,89

0,105
0,023
0,012

356,0
143,1
42,2

2,04
0,42
0,13

12,5
4,6
2,0

56,2
1,3
1,5

1,876
0,020
0,034

0,141
0,006
0,020

Kllor / Brunnar
Average
Stdev
Prov Stdev

Surbrunnar
Average
Stdev
Prov Stdev

Ytvatten, Vattendrag
Average
Stdev
Prov Stdev

4530
2033
308

Ytvatten, Sjar
Average
Stdev
Prov Stdev

2455
394
97

Ytvatten, Krr
Average
Stdev
Prov Stdev

Alla

Average
Stdev
Prov Stdev

Tabell 6.5: Spridning i Kirlianegenskaper i naturliga vatten.

Hr r: Average = medelvrdet mellan olika vatten i respektive grupp. Stdev = standardavvikelsen mellan olika vatten i respektive grupp. Prov stdev = medelvrdet av standardavvikelserna fr varje vatten inom en grupp (dvs. ett mtt som r proportionellt mot
No of fragments varierade inte mellan proven s denna parameter har inte tagits med i sammanstllningen.
5

64

6.7. KIRLIANEGENSKAPER

medelmtfelet i gruppen). Eftersom 40 exponeringar tagits fr varje vatten r medelmtfelet cirka 1/3 av Prov stdev, vilket ger en uppfattning om hur vldenierade mtvrdena
r.
Vi kan se att vrdena fr Area ligger hgst fr kommunala dricksvatten och kllor/brunnar,
medan sjar och krr ligger lgst. Det framgr ganska klart att de esta av Kirlianegenskaperna verkar vara starkt korrelerade med Area, och drmed med varandra. Medelvrdena
fr respektive klass fljer varandra vl, vilket indikerar att de mter nstan samma sak.
Undantaget verkar vara fractality error. Tabell 6.6 ger en tydligare bild av detta.
Kond Area Form Mean NRMS Length EntropyNo of Aver. Fract. Fract.
coef rad. rad.
inter- inervals tens.
ror
Kond
1,00 0,94 0,95 0,95 0,94
0,96
0,92
0,96
0,18
0,82 -0,59
Area
0,94 1,00 0,99 1,00 0,97
0,99
0,98
0,99
0,21
0,89 -0,60
Form coef
0,95 0,99 1,00 0,99 0,99
0,99
0,98
1,00
0,18
0,90 -0,61
Mean rad.
0,95 1,00 0,99 1,00 0,97
0,99
0,99
0,99
0,25
0,90 -0,58
NRMS rad. 0,94 0,97 0,99 0,97 1,00 0,97 0,99 0,99 0,22 0,88 -0,56
Length
0,96 0,99 0,99 0,99 0,97
1,00
0,97
0,99
0,17
0,88 -0,62
Entropy
0,92 0,98 0,98 0,99 0,99
0,97
1,00
0,98
0,29
0,90 -0,54
No of Inter- 0,96 0,99 1,00 0,99 0,99 0,99 0,98 1,00 0,21 0,89 -0,59
vals
Aver. intens. 0,18 0,21 0,18 0,25 0,22 0,17 0,29 0,21 1,00 0,25 0,25
Fract.
0,82 0,89 0,90 0,90 0,88
0,88
0,90
0,89
0,25
1,00 -0,37
Fract. error -0,59 -0,60 -0,61 -0,58 -0,56 -0,62 -0,54 -0,59 0,25 -0,37 1,00
Tabell 6.6: Kirlianegenskapernas inbrdes korrelation.
Vi kan se att era av egenskaperna frutom att korrelera mycket starkt inbrdes ocks
korrelerar starkt med konduktiviteten. Samtliga av de frsta 7 egenskaperna korrelerar
mycket starkt med konduktiviteten (0.92-0.96). ven fractality samvarierar starkt (0.82).
Fractality error uppvisar en omvnd korrelation (-0.59), medan average intensity inte har
ett tydligt linjrt samband.
9000

22
20

8000

18
7000

Intervals

16

Area

6000

5000

14
12
10

4000
8
3000

2000
0

100

200

300

400

500

600

700

Konduktivitet (uS/cm)

4
0

100

200

300

400

500

600

700

Konduktivitet (uS/cm)

(a) Samvariation Area/konduktivitet

(b) Samvariation No of intervals/konduktivitet

Figur 6.6: Samband mellan ngra Kirlianegenskaper och konduktivitet.

Eftersom konduktiviteten korrelerar ganska vl med bde hrdhet och alkalinitet s korrelerar mnga av Kirlianegenskaperna ganska vl mot dessa ocks, men svagare  t.ex.
Area mot hrdhet 0.80, Area mot alkalinitet 0.75 jmfrt med Area mot konduktivitet
0.94. Men eftersom korrelationen fr Kirlianegenskaperna r starkast mot konduktiviteten
65

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

r det antagligen denna som r den orsakande faktorn till korrelationerna. Det framstr
ocks som mest logiskt att en frndring i resistansen direkt pverkar bildens intensitet.
Kirlianegenskapernas inbrdes korrelation

Mean radius, Area, Length, Form coecient, No of intervals, NRMS och Entropy korrelerar mycket starkt inbrdes (  0.970.999). Det indikerar att de mter delvis samma
saker. En del korrelationer framstr som en logisk fljd av egenskapernas denitioner,
medan andra inte fljer direkt av denitionen, utan sger ngot om bildens struktur.
T.ex. framstr en korrelation mellan omkretsen (Length) och medelradien (Mean radius)
som logisk, eftersom omkretsen rimligen r ngorlunda proportionell mot radien p isolinjen. Dremot sger oss korrelationen mellan den normerade spridningen i radien (NRMS
radius) och medelradien att urladdningen blir mer spretig eller ojmn ju strre bilden blir.
800

8000

700

7000

600

Length (isoline)

9000

Area

6000

5000

500

400

4000

300

3000

200

2000
10

15

20

25

100
10

30

15

Mean radius

20

25

30

Mean radius (isoline)

(a) Area mot Mean radius

(b) Length mot Mean radius

2.8
2.6
2.4
2.2

Entropy

Form coefficient

3.5

2
1.8

2.5
1.6
1.4

1.2
1.5
10

15

20

25

1
10

30

Mean radius

15

20

25

30

Mean radius

(c) Form coecient mot Mean radius

(d) Entropy mot Mean radius

Figur 6.7: Samband mellan Mean radius (isoline) och andra Kirlianegenskaper.
Fractality r ngot svagare korrelerat (0.880.90), och Fractality error visar en svag negativ
korrelation (-0.540.62). Average intensity visar inget linjrt samband alls, men sannolikt
nns ngon form av samband, d vi kan utlsa ett visst samband mellan grupperna ven fr
Average intensity i tabell 6.5. Det innebr sammantaget att dessa tre egenskaper antingen
r brusigare, eller att de mter delvis andra (oberoende) saker, eller att sambandet med
den frsta gruppens egenskaper r ganska olinjrt.
66

6.7. KIRLIANEGENSKAPER

Om vi tittar nrmare p ngra av sambanden s kan vi se att Area r nstan perfekt korrelerad med Mean radius, gur 6.7(a). Intervals visar p ett liknande samband, men med
mer spridning (ej visad). Length kar snabbare n proportionellt mot radien, gur 6.7(b),
och antagligen Form coecient ocks, gur 6.7(c). Entropy kar lngsammare, vilket r
logiskt d detta r ett mer logaritmiskt mtt p oregelbundenheten, se gur 6.7(c).
NRMS har lite strre spridning gentemot radien n de nmnda egenskaperna, gur 6.8(a),
och Fractality betydligt strre, se gur 6.8(c). Fractality error har en ganska brusig omvnd
korrelation, gur 6.8(d). Average intensity r ngorlunda korrelerad med radien fr sm
vrden, men sedan sprider vrdena ut sig och planar ut, gur 6.8(b).
Vi kan se att NRMS vxer proportionellt mot Mean radius (med ett lite brusigare samband), vilket vi kan tolka som att den inre grnsen fr isolinjen inte yttas s mycket,
medan den yttre grnsen yttas proportionellt med medelradien. Det stmmer bra med
utseendet p Kirlianbilderna, dr streamers som lyser upp bilden utgr frn centrum mot
periferin, medan intensiteten i centrum inte vxer lika mycket. Det avspeglar sig ocks i
att omkretsen p isolinjen (Length) vxer mer n proportionellt mot medelradien.
0.15

60

0.14

59

0.13
58

Average intensity

NRMS radius

0.12
0.11
0.1
0.09

57

56

55
0.08
54

0.07
0.06
10

15

20

25

53
10

30

15

20

Mean radius

(a) NRMS mot Mean radius

30

(b) Average intensity mot Mean radius

1.92

0.16

0.155

Fractality error

1.9

Fractality

25

Mean radius

1.88

1.86

0.15

0.145

0.14
1.84

1.82
10

0.135

15

20

25

30

Mean radius

0.13
10

15

20

25

Mean radius

(c) Fractality mot Mean radius

(d) Fractality Error mot Mean radius

Figur 6.8: Samband mellan Mean radius (isoline) och ytterligare Kirlianegenskaper.

67

30

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Kirlianegenskapernas noggrannhet
Lt oss titta p hur egenskapernas noggrannhet (dvs. deras standardavvikelse) varierar
fr enskilda vattenprover. Det avspeglar urladdningsprocessens oregelbundenhet, och sger
ocks lite grand om i vilka intervall som vrdena r mer eller mindre tillfrlitliga.
I gur 6.9 visas det relativa felet (i form av normerad standardavvikelse) fr ett par
Kirlianegenskaper. Eftersom ca 40 exponeringar tagits, fr respektive vatten r ett kondensintervall fr respektive datapunkt vsentligen mindre (med en faktor 0.31 fr p<0.05,
0.52 fr p<0.001). Varje punkt motsvarar ett vatten, dr egenskapen fr vattnet (t.ex.
Area) plottats mot den normerade spridningen i egenskapen (stdev(Area)/Area) mellan
de 40 exponeringarna av vattnet.
0.1

0.16

0.09

Stdev(Mean radius) / Mean radius

0.18

Stdev(Area)/Area

0.14
0.12
0.1
0.08
0.06
0.04
0.02
0
2000

0.08
0.07
0.06
0.05
0.04
0.03
0.02
0.01

3000

4000

5000

6000

7000

8000

0
12

9000

14

16

Area

18

20

22

24

26

28

30

Mean radius

(a) Mtfel Area

(b) Mtfel Mean radius

0.18

0.035

0.16

Stdev(Fractality) / Fractality

Stdev(Entropy) / Entropy

0.03
0.14
0.12
0.1
0.08
0.06

0.025

0.02

0.015

0.01
0.04
0.02
1

1.2

1.4

1.6

1.8

2.2

2.4

2.6

0.005
1.82

2.8

Entropy

1.84

1.86

1.88

1.9

1.92

Fractality

(c) Mtfel Entropy

(d) Mtfel Fractality

Figur 6.9: Den relativa mtnoggrannhetens beroende av mtvrdet fr olika Kirlianegenskaper.

Area, gur 6.9(a), Mean radius, gur 6.9(b), Form coecient och Length visar ungefr
samma uppfrande, med en relativt bttre noggrannhet fr lga vrden, som sedan kar.
Fr Area hller sig den normerade standardavvikelsen under ca 5% upp till strax under
4000, d det pltsligt kar, ganska markant, och ligger sedan mellan 515%. Det troliga r att exponeringsfrloppet ndrar karaktr och blir mer oregelbundet. Fractality,
gur 6.9(d), har klart bttre noggrannhet, med en faktor 3, fr hga vrden jmfrt med
lga, men d br man komma ihg att denna egenskap r antikorrelerad med de vriga,
dvs. felet fljer samma mnster som fr Area om man ser till bilderna.
68

6.7. KIRLIANEGENSKAPER

Entropy, gur 6.9(c), uppvisar ett omvnt frlopp med ngot bttre noggrannhet fr hgre
vrden. NRMS radius visar p en liknande men mer otydlig trend frn 1510%. Fr average
intensity varierar den normerade standardavvikelsen mellan 1.54% utan ngot tydligt
mnster. Fr No of intervals ligger den mellan 1020%, med ngot smre noggrannhet fr
de lgre vrdena. Fr Fractality error varierar den kring 1015% fr vrden upp till 0.14
dr den sedan kar ngot upp till 20%.

Egenskapernas spridning mellan olika vatten

Men vad innebr noggrannheten egentligen? Fr att f perspektiv p detta mste man
stlla noggrannheten mot egenskapernas variation mellan vattnen.
Ett stt r att studera kvoten mellan spridningen mellan vattnen i en grupp av vatten och
spridningen mellan exponeringarna fr respektive vatten, t.ex. standardavvikelsen fr Area
i en grupp (t.ex. Kllor/Brunnar) i frhllande till medelvrdet av standardavvikelsen
fr exponeringarna inom respektive vatten i gruppen. Dvs, om x utgr vrdet fr en
exponering e fr ett vatten v, s br vi studera upplsningsfrmgan
P
x )
S( e
P
S (x )
ve

Nv

ve

ve

dr vi med S och P betecknar berkning av standardavvikelse respektive summering

ver index v, och p samma stt fr e.
En egenskap med stor variation mellan exponeringarna i frhllande till variationen mellan de olika vattnen har smre upplsningsfrmga. Om en sdan parameter ska kunna
skilja p vattnen behvs lngre serier i frhllande till egenskaper med bttre upplsningsfrmga.
Om man studerar detta fr gruppen Alla vatten (eller gruppen Kllor & brunnar, som
r en relativt stor grupp med bra spridning inom gruppen fr tskilliga av de uppmtta
egenskaperna) s utfaller fljande:
Parameter
Alla Kllor Beskrivning
v

Mean radius
Area
Length

4.5
3.9
3.4

3.9
3.4
3.1

Entropy
Form coecient

3.2
2.7

3.1
2.5

No of intervals
NRMS of radius
Average intensity
Fractality
Fractality error

2.3
1.9
0.9
0.6
0.3

2.3
1.9
0.6
0.6
0.25

Streamers: radiell utbredning

Allmnintensitet
Streamers: radiell utbredning * radiell variation * tangentiell variation
Streamers: radiell variation
Streamers: radiell variation * tangentiell
variation
Streamers: radiell variation
Streamers: radiell variation
Ljusstyrka i frhllande till storlek
Tangentiell oregelbundenhet
Godhetsmtt p fraktalitet

Tabell 6.7: Spridning mellan olika vatten i frhllande till spridning inom vatten.
De parametrar som skiljer sig mest mellan de olika vattnen r sledes Mean Radius isoline,
Area, Length of isoline, Entropy of isoline och Form coecient  i fallande ordning.
De egenskaper som hamnat underst pverkas antingen inte lika mycket av variationer i
konduktiviteten, eller s r de betydligt brusigare (mer oregelbundna).
69

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Eftersom 40 exponeringar har tagits per vatten ligger mtvrdet fr respektive vatten
med 95% sannolikhet inom ungefr 1/3 av standardavvikelsen (S ) fr vattnet ifrga.
Och om vi tittar p variationen mellan de olika vattnen, s br vrdena ligga spridda p
ett intervall om cirka 23 gnger standardavvikelsen (S ) fr gruppen. Det innebr att
man fr en god uppfattning om egenskapernas upplsningsfrmga om man multiplicerar
ovanstende siror med  69. D kan vi se att Fractality error kanske precis kan skilja ut
ngra vatten frn de andra i gruppen, medan t.ex. variationen mellan vattnen fr Mean
radius uppgr till ca 25-40 gnger mtnoggrannheten i snitt. En del vatten kan ha bttre
mtnoggrannhet n s, eftersom denna varierar inom gruppen som vi sett i gur 6.9.
Vi kan notera att bland de mtt som avspeglar allmnbelysningen (Area och Average
Intensity) s var Area det klart knsligaste mttet fr att kunna skilja ut vatten i databasen. Bland de mtt som avspeglar streamers s verkar Mean radius vara det knsligaste
mttet.
Nu r det inte ndvndigtvis s att en lgre spridning innebr en strre frmga att
urskilja en pverkan. Det kan lika grna innebra att parametern inte lika starkt fljer
ngon extern och svrpverkbar egenskap (som i detta fallet konduktiviteten). Det r
mjligt att ngon av egenskaperna som inte varierar s mycket i naturliga vatten kan
pverkas av att vattnet behandlas.
Speciellt innebr den starka korrelationen med konduktiviteten att om Kirlianegenskaperna skall kunna urskilja en annan form av pverkan n en pverkan p konduktiviteten,
s mste man antingen mta p vatten med samma konduktivitet, eller kompensera fr
variationen i konduktivitet nr egenskaperna hos olika vatten jmfrs.
e

6.8 Om egenskapernas stabilitet

Hur varierar vattnets egenskaper ver tiden, och av hur vattnet hanteras? Fr ett ertal
vatten har ngra av egenskaperna mtts bde i flt och i labb. De nns tergivna i
tabell A.2 i bilaga A. Lt oss studera dessa vrden nrmare.
700

600

Konduktivitet Labb

500

pH Labb

400

300

200

3
3

100

0
0

pH Flt

100

200

300

400

500

600

700

Konduktivitet Flt

(a) Frndring av pH

(b) Frndring av konduktivitet

Figur 6.10: Frndring i pH och konduktivitet frn flt till labb. Linjerna avser grnsen
flt = labb.
70

6.8. OM EGENSKAPERNAS STABILITET

pH och konduktivitet
Vi kan se att bde pH och konduktivitet r relativt stabila, med den noggrannhet som r
rimlig fr provtagning av vatten i flt, se gur 6.10.

Redox
Fr redox r bilden en annan, se gur 6.11(a). Hr kan vi se att vattnets rH tenderar att
ka ver hela linjen. Eftersom pH-vrdet r i princip stabilt s beror variationerna i rH p
variationer i ORP, vilket ocks framgr av data fr ORP (en ganska liknande bild som den
fr rH  ej visad). Vi kan se att de mest reduktiva vattnen har rrt sig mycket, medan
de mer oxidativa bara rrt sig i storleksordningen 12 rH, vilket dock r klart mtbart.
Ngra vatten med hgt rH har sjunkit ngot.
32
14
30
12
28
10

O2 Labb

rH Labb

26
24
22

8
6

20

18

16
16

18

20

22

24

26

28

30

0
0

32

rH Flt

10

12

14

O2 Flt

(a) Frndring av rH

(b) Frndring av syrehalt

Figur 6.11: Frndring i rH och syrehalt frn flt till labb. Linjerna avser grnsen flt =
labb.
Slutsatsen r att rH fr i alla fall reduktiva vatten varierar markant frn provtagning
till frvaring. Det betyder speciellt att experiment med pverkan p redox av alternativ
vattenbehandling br utfras med s frskt vatten som mjligt. En del variationer kunde kanske hnfras till variationer vid provtagningen, men vi kan se att syrehalten inte
varierar mellan provtagning och labb fr de mest syrefattiga vattnen, se gur 6.11(b).

Syre
Nr det gller syre, se gur 6.11(b), kan vi se att vissa vatten (i regionen 58 mg/l) har
rrt sig en hel del. En viss variation p grund av provtagningen nns skert hr, eftersom
mnga vatten i denna region har provtagits i grunda kllor och av frklarliga skl ftt mer
ytligt vatten i askan n syremtaren, som kunnat hllas lngre ner. Ofta har det funnits
en variation p 23 mg/l med en skillnad p bara ngra decimeter.
Denna variation med djupet var ett problem som uppmrksammades efter hand, varfr en
del tidigt insamlade vatten kan uppvisa en strre variation hr. En viss mngd syre kan
ocks ha kommit in p grund av att luft bubblat ut ur askan vid provtagningen, men
antagligen r eekten p syrehalten av att luftbubblorna blandar om vattnet (om det r
skiktat) strre.
71

KAPITEL 6. VATTENDATABAS

Ngon aska kan ocks ha ftt in syre i sig p grund av att en kork inte slutit tillrckligt
ttt. I ngon enstaka aska fanns en mindre luftbubbla, antagligen p grund av provtagningen.
Flera av de mest syrefattiga vattnen verkar inte ha rrt sig s mycket. Det kan bero p
att de provtagits extra noga, eller mjligen p grund av att extra syre som kan ha kommit
med vid provtagningen har frbrukats.

vriga egenskaper
De vriga egenskaperna som provtagits har av praktiska skl inte kunnat mtas i flt i detta projekt. En pverkan p turbiditet nns antagligen, speciellt fr de reduktiva vattnen.
Det r troligt att en variation i ytspnning fljer med en variation i turbiditet, ven i flt.
Av praktiska skl r det svrt att mta ytspnning i flt, eftersom hela mtuppstllningen
behver vara stabil och inkalibrerad fr att det ska g att mta noggrannt.
Kirlianegenskaper kan vara mjliga att mta i flt, men egenskapernas pverkbarhet av
mtbetingelserna (till exempel temperaturen) br klarlggas lite mer, fr att det skall
vara meningsfullt att mta skillnader mellan flt och labb.

Stabilitet ver tiden

Hur pverkas de uppmtta egenskaperna ver tiden? Det har inte funnits resurser att
studera denna frga nrmare i projektet. Vissa egenskaper verkar vara mycket stabila,
om vattnet bara frvaras ordentligt tillslutet. Om vattnet innehller fr mycket instabila
mnen, som de reduktiva vattnen, nns risken att mnena sedimenterar eller oundvikligen
reagerar med det syre som vattnet kommit i kontakt med vid provtagningen. Sdana
reaktioner r dock starkt temperaturberoende.

Stabilitet gentemot hantering

Hur pverkas vattnet av att det hanteras, tappas upp och transporteras?
Att vattnet pverkas av kontakt med syre har vi redan diskuterat. Att sediment tenderar
att rras upp eller sedimentera p grund av hur askan rrs r klart, likas att vissa joner
(metaller) tenderar att fllas ut p sediment eller kolloida partiklar [88].
Finns det inuenseekter mellan naturliga vatten, likt de eekter som rapporterats fr
vissa alternativa vattenbehandlare?
Denna frga kan inte besvaras frrn frgan om existensen av sdana eekter kunnat
klarlggas under ngorlunda kontrollerade betingelser. Men om de existerar s existerar
de rimligen ocks i naturliga vatten. Det stller i s fall till vissa problem nr det gller
lagringen av vatten, eftersom vattenproverna hamnar nra varandra om de lagras i kylskp.
Och om en pverkan sprids med vatten (t.ex. fuktig luft eller fuktig jord) s r det inte
skert att en kall jordkllare lser problemet med stabil lagring utan inuenseekter mellan
vattenproverna.

72

Kapitel 7
Experiment med vattenbehandlare

I det hr kapitlet redovisas de experiment med behandlat vatten som utfrts i projektet.
Experimenten har karaktren av en survey, med syfte att frska fnga upp ngorlunda
tydliga eekter, och f en frsta indikation om vilka egenskaper i vattnet som verkar
lovande att studera vidare under experimentella betingelser.
Frst beskrivs vilka vattenbehandlare och naturliga vatten som anvnts i experimenten.
Experimentuppstllningen, och den praktiska metodiken kring hanteringen av vatten under frsken, diskuteras sedan mera ingende. Drefter redovisas resultaten frn respektive
experiment. Frutom frsken med pverkan p fysikaliska och kemiska egenskaper samt
Kirlianegenskaper, redovisas ocks ngra frsk med absorption i bnor.

7.1 Urval av vattenbehandlare

Jag har i de hr experimenten studerat alternativa vattenbehandlare av typerna virvlare
och indirekta behandlare nrmare. 7 behandlare har valts ut fr experimenten1 :

 Virvlare
Martinvirvlaren, Plus & Minus (Kranmodell)
 Indirekta, informerat vatten
CIR (Vortex Energizer), Grander (Flexible device)
 Indirekta, vriga
Nilemark (Waterprocessor 100), Plocher (AquaKat), HydroKat
Jag har vid urvalet efterstrvat att f en ngorlunda representativ grupp av behandlare
frn respektive kategori, och har i viss mn tagit hnsyn till tillgnglighet p den nordeuropeiska marknaden och tillgnglig dokumentation kring behandlarna.

7.2 Urval av vatten fr behandling

Vilka vatten r lmpliga att utfra experiment med, och hur br de hanteras mellan
provtagning och experiment?
1

Se bilaga D fr en frteckning ver tillverkare.

73

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

Av den tidigare diskussionen framstr det som rimligt att ha med vatten med olika hrdhet
(varav ett par hrda vatten), och vatten med olika syrehalt. Ngra utprglat reduktiva
vatten r ocks lmpliga. Vatten med organiska freningar (humus) och jrn r ocks
intressanta.
Det innebr ett urval lngs era axlar. Av praktiska skl valdes 5 vatten ut, med lite grand
olika egenskaper, och ofta ngon typisk egenskap fr respektive vatten.
O2
pH
Kond. Hrd. HCO3 CO2
Turb.
Anm.
mg/l
S=cm mg/l mg/l mg/l NTU
Gteborg
kranvatten
Hgstena
Luttra
Ljunga klla

12,30

7,85

221

22

73

<4

< 0,05

9,75
5,55
5,15

7,30
7,15
4,45

393
559
185

76
104
19

216
289
40

11
15
24

< 0,05
0,42 0,06
45 4

Krr
vid
Nykllan

1,30

5,30

91

12

37

29

2,8

0,2

Jrnsediment
Humus

Tabell 7.1: Valda vatten fr experiment, och ngra av deras egenskaper.

Hr r O syrehalten, Kond = konduktiviteten, Hrd = totalhrdheten uttryckt i mg/l
Ca, HCO = alkaliniteten uttryckt i mg/l HCO , CO = koldioxidaciditeten uttryckt
som mg/l CO och Turb = turbiditeten enligt ISO 7027.
Som hrda vatten, med olika hrdhet och syrehalt, valdes Hgstena klla och Luttra klla.
Ett humusrikt reduktivt vatten frn ett krr i nrheten av Nykllan, Stora Levene valdes.
Nr det gller reduktiva jrnhaltiga vatten, vore det lmpligt med ett vatten med utprglad jrnhalt. Av detta skl valdes det jrnhaltiga vattnet frn Ljunga klla. Ett mjukt
kranvatten (Gteborg), som var vermttat p syre i frhllande till dess temperatur
vid experimentbetingelserna (ca 12-15C), togs ocks med. Ngra av vattnens egenskaper redovisas i tabell 7.1. I vattendatabasen, se bilaga A, nns mer data om respektive
vatten.
Dessa vatten anvndes vid experimenten med pverkan p fysikaliska och kemiska egenskaper. Frsken med absorption i mungbnor ck av praktiska skl begrnsas till Gteborgs
kranvatten.
Tyvrr visade det sig relativt svrt att provta syrefattiga jrnhaltiga vatten i dunk p ett
sdant stt att de inte pverkades nmnvrt innan omtappningen. Det berodde antagligen
p att en del luft kom i kontakt med vattnet i sjlva provtagningsgonblicket. Det innebar
speciellt att en hel del kolloidala jrnfreningar fanns i experimentvattnet fr Ljunga klla,
medan det provtagna vattnet var relativt klart. Antagligen nns en viss pverkan ven p
krrvattnet, som ocks innehll reduktiva mnen.
2

7.3 Experimentuppstllning och metodik

Vad r en lmplig frsksuppstllning fr behandling med alternativa vattenbehandlare?
Det r naturligtvis viktigt att behandlingen ngorlunda liknar de betingelser som man
kan nna vid installationer dr behandlarna har eekt. Man kan i princip tnka sig era
modeller:
74

7.3. EXPERIMENTUPPSTLLNING OCH METODIK

 Once-through
Vattnet fr da genom behandlaren en gng, vilket liknar situationen fr en behandlare monterad i ett vattenledningssystem.
 Cirkulerande
Vattnet fr cirkulera en viss tid, i en slang eller ett rrsystem med monterad behandlare, och drmed passera era gnger genom behandlaren, vilket liknar mnga
installationer fr processvatten.
 Statisk
Vattnet fr inte cirkulera alls, utan frvaras i ett krl (t.ex. av metall) under en viss
tid, med en behandlare monterad p lmpligt stt, vilket fngar upp situationen fr
behandling av t.ex. dammar och ytgdsel, och ocks delvis liknar situationen fr
en dricksvattenledning till ett hushll, dr vattnet under stora delar av tiden frblir
stillastende i rrledningarna.
Frgan r ocks om vattnet skall exponeras fr luft. Fr dricksvatten och dammtillmpningar r det fallet i olika grad, liksom i vissa cirkulerande system, t.ex. biltvttar. Nr det
gller andra cirkulerande system r situationen mer oklar, t.ex. nr det gller vattenburna
element.
Fr de fall det handlar om pverkan p redox framstr det som rimligt att vattnet i
samband med eller efter behandling utstts fr lufttilltrde, fr att pverkan p syrehalten
skall kunna ske.
I det hr projektet har en medelvg valts. Vattnet hlls p ett kontrollerat stt tre gnger
genom en tratt med monterad behandlare. P s stt r det relativt ltt att hlla respektive experimentstation enkel och liten till volym och yta, vilket gr det mjligt att gra
experiment med era behandlare  eftersom de olika behandlarna rimligen br ha var
sin experimentstation och br hllas p ett visst avstnd frn varandra, tminstone tills
eventuella inuenseekter r nrmare utredda. Vattnet utstts fr luft nr det dar ut
genom tratten, och proceduren kan kanske liknas vid en kortare cirkulering i ett system
med lufttilltrde.
Fr absorptionsfrsken anvndes en delvis annan metodik. Dr behandlades vattnet en
gng med behandlaren, och denna placerades sedan i den omedelbara nrheten av burkarna med bnor och vatten, fr att en eventuell inuenseekt skulle ha chansen att gra
sig gllande p bnorna, d frsken tog tskilliga timmar att utfra.
Experimentuppstllning

Fljande arrangemang har anvnts: Behandlarna monteras p tratt och frvaras i plastboxar (ca 30x40 cm, 10 cm hga) av polyeten. Dessa har sttt inuti en papplda med
plastduk ver nr behandlarna inte anvnts, fr att undvika att vattennga sprids fr
mycket. Boxarna har varit placerade s att det har varit minst 2 m till varje annan behandlare eller kontroll, och har inte yttats runt.
En metalltratt2 i rostfritt stl (IKEA) anvndes fr trattkontroll (dvs. enbart tratt), CIR,
Nilemark, AquaKat och HydroKat. Dessa behandlare monterades p utsidan av rrdelen
2

Rr : 15 mm, rr hjd: 50 mm, verdel : 120 mm, verdel hjd: ca 65 mm

75

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

p tratten. P s stt ck man en uppstllning dr strmningsgeometrin fr behandlarna

var identisk med trattkontrollens.
Fr Grander och Martin monterades av praktiska skl en plasttratt direkt vid vre mynningen p behandlaren. Fr Plus & Minus anvndes en gngad metalltratt monterad i ett
stll. Hr hamnade dock mynningen p tratten lngre ner, vilket ngot kan ha bidragit
till lgre vrden fr Plus & Minus p t.ex. syreupptagning jmfrt med vriga prov.
Experimentserier

Fr varje typ av vatten utfrdes en experimentserie, dvs. totalt 5 experimentserier. De

utfrdes i fljande ordning: Gteborg kranvatten, Hgstena, Luttra, Ljunga klla och Krr
vid Nykllan, vilket innebr att variationen i hantering, och eventuella fel i mtvrden p
grund av detta, rimligen r strst i de frsta serierna. I varje serie utfrdes ett experiment
med respektive behandlare, och en del kontrollexperiment.
Serierna utfrdes fr en typ av vatten i taget, dvs. frst utfrdes alla experiment med
behandling av Gteborg kranvatten, med alla behandlare, sedan med Hgstena och s
vidare. Detta fr att undvika att lagring av det omtappade vattnet skulle orsaka alltfr
stor spridning mellan de olika behandlarna.
I varje serie tappades vattnet frst om enligt nedan. Drefter utfrdes frsk med respektive behandlare, med en behandlare i taget. Dvs.: En provaska ppnades och ngra av
egenskaperna kontrollmttes. Drefter behandlades provet med en behandlare, varefter alla egenskaper hos det behandlade vattnet mttes i en fljd. Nr detta var klart upprepades
proceduren med en ny aska och en annan behandlare, och s vidare.
Ett par askor tjnade som kontroll, dr vattnet inte behandlades alls, eller behandlades
med kontrollbehandling i tratt.
Omtappning och hantering av obehandlat vatten

Fr att undvika fr stor variation mellan olika prover av obehandlat vatten orsakat av
provtagningen, tappades provtaget vatten om frn en dunk strax fre varje experimentserie.
En dunk placerad i kyl, utan luftbubblor i dunken3 , vndes era gnger innan den ppnades, och omrrdes frsiktigt. Vattnet hlldes frsiktigt upp i en stor bgare (fr att
undvika att vattnet var skiktat) och ner i 250-ml askor till brdden, som omedelbart
frslts med skruvkork p ett sdant stt att inga luftbubblor uppstod i provet.
Fr ngra enstaka prover avvek syrehalten ngot nr askan kontrollmttes, vilket kan
bero p hanteringen vid omtappningen  eller i de frsta serierna mjligen p mtproceduren fr syrehalten, vars procedur stramades upp efter hand.
I frsket med Gteborg kranvatten hlls askorna i ett kylt vattenbad (i ett separat
rum) innan de hmtades till frsk. Det gav dock alltfr stora variationer i temperaturen i askorna, varfr askorna i de senare experimenten frvarades i ett kylskp, dr
temperaturvariationerna var sm, fre behandling.
3

Utom fr fallet Ljunga klla.

76

7.3. EXPERIMENTUPPSTLLNING OCH METODIK

Kontrollmtning och behandling

En provaska togs ur kylskp, vndes ordentligt s att vattnet blandades om, och ppnades
sedan. 40 ml hlldes upp (kontrollprov fr askan) och syrehalten mttes omedelbart fr
provet (< 1 min), och drefter pH och Orp, mtningar som pgick under en lngre tid
parallellt med vriga mtningar.
Flaskan hlldes upp i en plastbgare4 (400 ml) vid behandlingsplatsen och vattnet i denna
hlldes tre gnger genom behandlaren  bgare A genom behandlaren till bgare B,
bgare B genom behandlaren till bgare A, och slutligen igen bgare A genom behandlaren
till bgare B. Behandlaren hlls p samma hjd i samtliga experiment  fr behandlare
med tratt s att underdelen p trattens rr var i jmnhjd med bgarens verdel (kant).
Mtprocedur fr syrehalt

Drefter togs omedelbart (< 1 min) 40 ml som prov och syrehalten mttes.
Fre varje frsk togs sonden ur sin kalibreringsbehllare, och skljdes ca 20 sek under
rinnande 20-gradigt vatten. Yttre delen av sonden roterades sedan i en cirkelrrelse i luften
(genom att hlla i andra nden av sonden) s att elektrolyten i sonden var homogen.
Drefter placerades sonden i kalibreringsbehllaren, ck vila 12 min och kalibrerades
sedan med den inbyggda automatiska kalibreringen till 101.7% O (fuktighetsmttad luft).
Syremtaren rrdes frsiktigt, med den av tillverkaren freskrivna hastigheten, till dess att
mtvrdet stabiliserade sig (typiskt 2030 sek)5, varvid syrehalt och temperatur noterades.
Bda mtpunkterna kontroll och behandlat mttes p s stt i snar fljd med samma
kalibreringspunkt, vilket gr att speciellt skillnaden mellan behandlat och obehandlat
vatten br vara ett vrde av god kvalitet. Behandlarnas kalibrering kontrollerades efter
mtningarna och var typiskt < 0.5% frn kalibreringspunkten och ofta exakt p denna.
Denna metodik iakttogs fr de senare serierna. Fr de tv frsta (Gteborg och Hgstena)
iakttogs en liknande metodik, men inte lika strikt.
2

Mtprocedur fr vriga egenskaper

Efter mtning av syrehalten mttes pH och ORP (parallellt med vriga mtningar). Drefter mttes i tur och ordning turbiditet, ytspnning, Kirlianegenskaper och konduktivitet,
dr nytt prov av behandlat vatten togs fr respektive egenskap.
pH mttes efter det att mtvrdet stabiliserat sig efter ngra minuter. Orp mttes dels
efter 5 min och dels efter 15 min, fr att f en uppfattning om mtvrdets drift. Provets
temperatur mttes ocks i samband med pH, ytspnning, Kirlianegenskaper och konduktivitet. Fr turbiditet gjordes mellan tre till fem mtningar p provet, och medelvrdet
och standardavvikelse berknades ur dessa. Ytspnning mttes med den metodik som beskrivits i kapitel 5. Fr Kirlianegenskaper mttes tre serier med 10 bilder i varje serie, dr
vattnet i sprutan byttes mellan varje serie, dvs. totalt 30 bilder. Se kapitel 5 och bilaga
C.
Genomskinliga, 12 cm hga, 68 cm diameter, koniskt avsmalnande nedt.
Fortsatt omrrning under lngre tid ledde till att syre blandades in (eller avlgsnades fr vermttat
vatten) och en lngsam drift uppt (nedt) frn jmviktslget.
4
5

77

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

Fr en aska med obehandlat vatten och en aska med trattbehandlat vatten mttes alla
parametrarna, som kontroll. Fr ytterligare en aska mttes syre, pH, Orp och Kirlianegenskaper fr bde obehandlat vatten och trattbehandlat, fr att f er datapunkter fr
dessa. (I ngra fall ven konduktivitet och turbiditet.)
Hantering av inuenseekter

En av frgorna r hur man skall hantera eventuellt frekommande inuenseekter s att

de inte propagerar runt mellan behandlarna och behandlat vatten, via mtinstrumenten.
Behandlat vatten som mtts hlldes ut, och kom inte i nrheten av behandlare eller
bgaren med behandlat vatten, vilka frvarades i boxen under sjlva frsken. Vatten
hlldes upp frn bgaren (vid boxen) i sm engngsbgare av plast (50 ml genomskinliga),
eller i en petriskl (fr ytspnningsmtning), och mtningar skedde sedan i dessa i ett
annat rum n dr behandling skett.
Olika krl och provtagningsbgare (engngs) anvndes fr respektive behandlare. P samma stt anvndes olika plastsprutor fr respektive behandlare fr att mta Kirlianegenskaper.

Metodik  Absorption i mungbnor

7:00  0:02 g mungbnor (ekologiska, Kina) mttes upp och placerades i en petriskl (:

85 mm, hjd: 15 mm) med lock (frsedd med nabbar). Bnorna vgdes upp, placerades i
petrisklar, och frdelades slumpmssigt (med trningskast) mellan behandlarna och placerades i respektive box. Tre askar per behandlare och serie anvndes. Behandlat vatten
hlldes i petrisklarna, och locket lades p. Behandlarna placerades p eller intill petrisklarna (< 1 dm), ett plastskynke lades ver och och boxarna tillslts, s att bnorna
befann sig i mrker.
Vid mtningen bestmdes vikten p bnorna, genom fljande procedur: Vattnet hlldes
ut genom en glipa mellan petriskl och lock (med locket ngot av), och bnorna hlldes
ut p en bit tyll som lg p en handduk. Hrnen lyftes p tyllbiten och bnorna rullades
fram och tillbaka p denna (i kontakt med handduken genom tyllbiten) s att det mesta
vattnet absorberades av handduken. Bnorna hlldes drefter ner i en torr petriskl och
vgdes p en Scaltec SAS-51 med 10 mg noggrannhet.

7.4 Syrehalt
Syrehalten kar i olika grad fr alla former av behandling inklusive kontrollbehandling
med tratt, fr alla de syreundermttade vattnen. P samma stt minskar syrehalten fr
det vermttade vattnet (Gteborg kranvatten), se gur 7.1.
Om man ser till vattnen med lg syrehalt blir mnstret att Martin, Grander, CIR, Nilemark och AquaKat visar p en varierande grad av kning i frhllande till tratt (och
naturligtvis till obehandlat prov). P samma stt rr sig Plus & Minus mindre i frhllande till tratt i samtliga fall.
Nr det gller vatten med hgre syrehalt, Hgstena, eller vermttad syrehalt, Gteborg
kranvatten, r trenden en annan. Fr Hgstena rr sig i princip alla behandlare mindre
78

7.4. SYREHALT

Krr
6

Ljunga klla

Luttra

Hgstena

Gteborg kranvatten
0

3.5

3.5

3.5

0.5

2.5

2.5

2.5

1.5

1.5

1.5

1.5

2.5

0.5

0.5

0.5

3.5

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910

Figur 7.1: Frndring av syrehalt vid behandling genom tratt med monterad behandlare.
1 & 2 Endast tratt, 3 - CIR, 4 - Nilemark, 5 - AquaKat, 6 - HydroKat, 7 - Plus & Minus,
8 - Grander, 9 - Martin. Vatten (frn vnster): Krr, Ljunga Klla, Luttra, Hgstena och
Gteborg kranvatten.
eller betydligt mindre n trattkontrollen. Fr vermttat vatten r resultaten otydliga.
Hr lagrades proven ocks under mer varierande betingelser (vattenbad) istllet fr i kyl
som i de andra (senare) experimenten, vilket kan ha gjort att resultaten i denna serie
hller lgre kvalitet n fr de vriga vattnen.
Krr
Ljunga klla
O2
dO2
k
O2
dO2
k
Fre
Fre
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

1,82
1,04
1,10
1,06
1,34
1,16
1,25
1,23
1,42

3,68
4,06
4,73
4,43
4,27
4,09
4,11
5,54
5,45

0,41
0,42
0,49
0,45
0,45
0,42
0,43
0,58
0,58

4,86
5,08
5,28
5,13
5,38
5,07
5,21
5,32
5,15

Luttra
O2
Fre

dO2

2,30
2,31
2,60
2,62
2,74
2,22
2,10
3,24
2,97

0,44
0,46
0,50
0,50
0,50
0,44
0,39
0,63
0,57

Hgstena
O2
dO2
Fre

5,62
5,75
5,55
5,52
5,35
5,73
5,38
5,68
5,63

9,84
9,79
9,69
9,86
9,91
9,88
9,69
9,66
9,63

2,74
2,91
2,98
2,66
2,66
2,90
2,57
3,18
3,17

0,70
0,76
0,40
0,34
0,48
0,44
0,16
0,37
0,59

0,46
0,51
0,54
0,47
0,49
0,51
0,46
0,58
0,56

k
0,75
0,78
0,37
0,37
0,56
0,49
0,15
0,33
0,52

Gteborg
O2
dO2
Fre
12,58
12,20
12,52
12,32
12,20
12,35
12,16
12,37
12,15

-1,48
-1,08
-1,16
-1,15
-0,81
-1,13
-0,81
-1,49
-1,14

k
0,83
0,77
0,67
0,76
0,58
0,73
0,60
0,95
0,84

Tabell 7.2: Pverkan p syrehalt. O Fre: Syrehalt fre behandling, dO : Frndring i

syrehalt, k: Syreabsorptionsfrmga (se texten).
2

Martin och Grander visar p en tydlig kning. Det beror sannolikt p att desgeometrin
r sdan att den underlttar syresttning  turbulens i Granderbehandlaren, kraftig
virvling i Martinvirvlaren. Plus & Minus ger en mindre frndring n trattkontrollen. Det
79

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

r ocks logiskt eftersom den gav det mest stillsamma det av alla behandlarna. En
faktor som ocks kan ha spelat roll var att denna behandlare monterats i ett stll, som
gjorde att mynningen p behandlaren hamnade lngre ned n fr vriga behandlare.
Fr Martin r det sjlva virvlingen som ger eekten (enligt tillverkaren). Den slutsats
som kan dras r att den r eektiv p att syrestta jmfrt med en tratt. Eftersom ingen
placebo-behandling fanns att tillg fr Grander, dvs. med samma strmningsgeometri
men utan behllare med Grandervatten, gr det inte att utvrdera om Granderbehandlarens syresttning beror enbart p desgeometrin, som gav upphov till en viss turbulens,
eller om en pverkan frn det inneslutna Grandervattnet ocks nns.
Behandlare monterade p utsidan av tratt

Nr det gller frsk med behandlare monterade p utsidan av tratt (CIR, Nilemark,
AquaKat, HydroKat), skiljer sig inte strmningsgeometrin t jmfrt med trattkontrollen,
annat n mjligen p grund av mindre variationer vid upphllningsfrloppet frn gng
till gng, men det borde inte ge en trend i materialet.
dO2
p
k
p
Krr
Tratt
3:87  0:27
0; 413  0; 004
CNAH
4:38  0:27
0,15 NS 0; 455  0; 026 0,046 *
CNA
4:48  0:23
0,12 NS 0; 465  0; 020 0,039 *
Ljunga klla

Tratt
CNAH
CNA

Luttra

Tratt
CNAH
CNA

Hgstena

Tratt
CNAH
CNA

Gteborg

Tratt
CNAH
CNA

2:83  0:12
2:80  0:16
2:77  0:18

0,85 NS
0,70 NS

0; 485  0; 034
0; 501  0; 030
0; 500  0; 036

0,62 NS
0,68 NS

2:31  0:01
2:55  0:23
2:65  0:08

0,12
0,014 *

0; 451  0; 009
0; 483  0; 030
0; 498  0; 004

0,13 NS
0,06 +

0:73  0:04
0:42  0:06
0:41  0:07

0,005 **
0,008 **

0; 76  0; 02
0; 45  0; 09
0; 43  0; 11

0,005 **
0,030 *

0,46 NS
0,42 NS

0; 80  0; 04
0; 68  0; 08
0; 67  0; 09

0,08 +
0,12 NS

1:28  0:28
1:06  0:17
1:04  0:20

Tabell 7.3: Syrefrndring i behandlat vatten. Tratt = tratt utan behandlare monterad p
utsidan. CNAH = CIR, Nilemark, AquaKat, HydroKat. CNA = CIR, Nilemark, AquaKat. O = syrehalt fre behandling, dO = frndring i syre, k = syreupptagningsfrmga
(se texten), p = sannolikheter (t-test), dvs. signikansniver fr skillnad gentemot trattbehandling fr dO respektive k.
2

Dataunderlaget r s pass litet att det r svrt att dra slutsatser om enskilda behandlares eekt, annat n de som gjorts ovan. Men man kan studera behandlarna som grupp.
Finns det en signikant skillnad (uppt eller nedt) mellan de tv kontrollfrsken med
80

7.4. SYREHALT

endast tratt gentemot trattar med behandlare monterad p utsidan? En statistisk analys
redovisas i tabell 7.3.
Fr era av de syrefattiga vattnen nns en tydlig syrekning (dO ) jmfrt med kontrollbehandling (Krr och Luttra), men antalet datapunkter r fr f i frhllande till
eektens storlek fr att vi ska kunna f ngra tydliga signikanser  Krr (p = 0.15),
Luttra (p = 0.12). Fr det mer syrerika vattnet Hgstena nns en klart signikant lgre
syrekning jmfrt med kontrollbehandling (p = 0.005). Fr delgruppen CIR, Nilemark
och AquaKat r eekten tydligare verlag (Krr p = 0.12, Luttra p = 0.014, Hgstena p
= 0.008).
2

Syreupptagning

Det mnster som frsiktigt kan sknjas ur sirorna r en fr lga syrehalter strre kningstakt och fr syrerikare vatten lngsammare, jmfrt med kontrollbehandling fr denna
grupp av behandlare. Det skulle indikera en upptagningskurva som r brantare i brjan
och planare i slutet, om man rr sig frn lga vrden till hgre, jmfrt med kontrollbehandling. Det behvs er serier fr att klarlgga om detta r en bild som ngorlunda
stmmer, men de serier som har ngorlunda tydliga skillnader bildar i alla fall tillsammans
en konsistent bild.
Det faktum att det funnits en viss spridning mellan de olika askornas syrehalt inverkar
naturligtvis lite grand p resultaten. En ngot hgre syrehalt borde leda till en ngot lgre
syreupptagningsfrmga. Lt oss se om vi kan gra en modell som tar bttre hnsyn till
detta. Figur 7.2 visar frndringen i syrehalt som funktion av syrehalten fr grupperna
Tratt och CNA.
5

dO2

10

12

14

O2

Figur 7.2: Upptagningstakt av syre (medelvrden). x = Tratt, o = CIR, Nilemark, AquaKat. Frn vnster till hger: Krr, Ljunga klla, Luttra, Hgstena, Gteborg. (Spridningen
inom respektive vatten visas inte.)
Det verkar som om grupperna av punkter bildar linjer som skr den horisontella axeln
ngorlunda i trakten av 10.8 mg/l, dvs. jmviktslget fr full syremttnad. Dvs. vi har
sannolikt en exponentiellt utplanande upptagning. Lt oss anstta y(t) som syreupptagningen ver tiden och y0(t) som dess derivata, som vi kan skatta enligt t.ex. y = O ,
2

81

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

y0

= dO , dr vi denierat tiden i ngon godtycklig enhet. D har vi i diagrammet ett

2

antal punkter med y och y0, och av linjen de bildar fr vi:

dy
dt

= k(y

y)

jv

dr k r en positiv konstant som anger lutningen p linjen och y r syrehalten vid full
syremttnad (jmvikt). Med lite rkning fr vi, om vi integrerar, att:
jv

y=y

jv

+ (y

y )e

jv

kt

dr vi anvnt begynnelsevillkoret y(0) = y . Lt oss betrakta syreomttat vatten, lt t.ex.

y = 0.
D fr vi:
0

y=y

jv

(1

kt

Vi kan se att syrehalten asymptotiskt gr mot full mttnadsgrad, dvs. O = y(1) fr

temperaturen ifrga. P samma stt kan vi konstatera att varje skillnad mot jmvikten
(undermttat eller vermttat) utjmnas exponentiellt ver tiden.
Nu knner vi ju y och y0 ur diagrammet, och vi kan rkna fram y om vi vet temperaturen
fr vattnet vid behandlingen (vilket vi gr). Vi har sedan tidigare att
jv

jv

k=

y0
jv

dr vi knner alla parametrarna i hgerledet (y beror p vattnets temperatur, som r

knd). Dvs. vi kan frn varje punkt skatta ett vrde p syreupptagningsfrmgan k, som
r kompenserad fr variationer i syrehalt fr det obehandlade vattnet.
I praktiken mter vi den vinkel punkten bildar om man sveper upp medurs frn den horisontella axeln, med utgngspunkt frn punkten O , dvs. O = 10:8, dO = 0. Vi kan d
se att de punkter som tras tidigt har lgre syreupptagningsfrmga (dvs. lngsammare
syreupptagning) n de som tras sent. P samma stt fr vi fr syrevermttade vatten
om vi sveper nedt medurs frn den horisontella axeln att de punkter som tras tidigt
avger verskottshalten av syre lngsammare n de som tras sent.
Rimligen r skattningen betydligt bttre dr y0 r stort, dvs. fr lga y (syrehalter),
eftersom ett mtfel i upptagningen d slr igenom mindre. Vi kan se ur tabell 7.3 i de tv
hgra kolumnerna att resultaten blir ngot tydligare n tidigare. Vi har slipat av kanterna
i de tidigare resultaten, eftersom variationer i syrehalten innan behandling inte lngre slr
igenom p samma stt.
Vi kan se att de dliga signikansniverna fr Krr och Gteborg har frbttrats betydligt,
medan vrdena fr Hgstena och Luttra har jmnats ut. Om man tittar ver hela linjen
framstr det som att vr slutsats om pverkan p syreupptagningen i vattnet har strkts.
Vi kan ocks se att toleranserna p k r lgre fr de syrefattiga vattnen n de syrerika,
vilket r logiskt, d frndringarna r mindre i frhllande till mtfelet. Vrdena verkar
jv

jv

82

7.5. PH

variera ngot frn vatten till vatten. Men frsken behver upprepas innan man kan dra
ngra skra slutsatser6.

7.5 pH
pH stiger ngot i varierande grad fr alla behandlingar fr Krr, Luttra och Hgstena,
och huvudsakligen ocks fr Ljunga klla, medan de sjunker fr Gteborg. Frndringen
hnger antagligen samman med kningen i syrehalt.
Namn

Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

Krr
pH

5,42
5,31
5,18
5,38
5,42
5,22
5,33
5,18
5,15

dpH

0,02
0,13
0,14
0,00
0,04
0,10
0,13
0,19
0,23

Ljunga klla
pH
dpH

4,46
4,38
4,53
4,38
4,51
4,38
4,62
4,51
4,46

-0,03
0,03
-0,09
0,12
-0,01
0,04
0,39
0,15
0,27

Luttra
pH
dpH

7,20
7,10
7,25
7,04
7,10
7,23
7,03
7,23
7,20

0,20
0,23
0,04
0,18
0,18
0,14
0,12
0,31
0,25

Hgstena
pH
dpH

7,19
7,21
7,30
7,23
7,21
7,44
7,41
7,38
7,17

0,08
0,13
0,17
0,19
0,16
0,03
0,07
0,23
0,25

Gteborg
pH
dpH

7,71
8,01
8,00
7,66
7,93
7,85
7,78
7,98
7,95

-0,14
-0,29
-0,48
-0,08
-0,10
-0,50
-0,08
-0,15
-0,23

Tabell 7.4: Frndring i pH fre/efter behandling. pH = vattnets pH fre behandling.

dpH = frndring i pH p grund av behandling.
Sett ver alla syreomttade vatten (Krr, Ljunga, Luttra, Hgstena) r det Martin och
Grander som ger en tydligast kning,
pH = 0.25 respektive 0.20, jmfrt med 0.10 fr
trattkontrollen.
Nr det gller behandlare med tratt (CIR, Nilemark, AquaKat, HydroKat), kan inga klara
slutsatser dras i avsaknad av tydlig trend i materialet. Mjligen br man titta p syrevermttat kranvatten under bttre betingelser. Kanske ocks p vad som ligger bakom
en mjlig eekt p hrda vatten, dr Luttra visar en liten trend (p=0.09) fr delgruppen CNAH. Om det nns en eekt fr andra vatten r den antagligen inte urskiljbar 
man kan notera att Luttra (och Gteborg) har minst spridning i pH mellan vattnen fre
behandling, och drmed bst frutsttningar fr att avslja en eekt.

7.6 Redox
Sjlva vattnen fre behandling varierade cirka 50 mV (motsvarande ca 1.5 rH) mellan
strsta och lgsta mtvrdet fr obehandlat vatten, standardavvikelsen var typiskt 20
mV. Variationer i pH stod bara fr en del av denna mjliga variation. Antagligen r detta
ungefr den mtupplsning som man i praktiken har, vilket stmmer ganska bra med
snittvrdet 30 mV som vi sg mellan tv ORP-elektroder i kapitel 6.
Fr Krr var skillnaden mellan max- och minvrdena ca 100 mV (motsvarande ca 3.0 rH),
med standardavvikelsen ca 35 mV. Det antyder att det fanns en viss skillnad mellan de
olika omtappade askorna fr Krr.
Speciellt verkar det lite egendomligt att vrdena fr Trattkontrollen fr Hgstena skiljer sig s frn
alla vattnen, ven de virvlade, vilket kan indikera ngon form av systematiskt fel.
6

83

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

Pverkan p proven av behandling var i samtliga fall betydligt mindre n variationen

mellan de obehandlade vattnen. Typiska vrden fr pverkan var ca 10 mV. Resultaten
drev dessutom lite i samma riktning fr de esta av proven vilket ck till fljd att redoxpotentialen fortsatte i samma riktning som trenden vid kontrollmtningen, nr sjlva det
behandlade provet mttes.
Vrdena lg inom det omrde dr mtaren antagligen huvudsakligen mtte pH snarare
n redoxrelaterade eekter. Undantaget var mjligen Krr, men frndringarna dr var
lika sm som fr de andra vattnen.
Att proven med Ljunga klla (ett i databasen reduktivt vatten) befann sig i denna region
beror antagligen p att dunken som anvnts fr detta prov frvarats under en lngre tid,
med lite grand luft i dunken, som kan ha oxiderat det mesta av jrnet i provet.
Det innebr att om man frn mtdata alls skall kunna dra ngra slutsatser om pverkan,
s kan man bara gra det om ett prov tydligt bryter den trend som nns i kontrollprovet (mellan 5 min och 15 min-mtningen). Trenden r Hgstena, Luttra och sjunkande,
Gteborg i princip stilla, Ljunga stigande, Nykllan t bda hllen.
Fr Ljunga klla, se tabell 7.5, kan man mjligen se en pverkan i form av sjunkande Orp
efter behandling p Martinvirvlaren och Plus & Minus (-23 respektive -13), som antagligen
hnger ihop med att pH har kat i dessa tv mtningar (0.27 respektive 0.39). Fr de andra
proven har vrdet drivit mellan +1 till +7 mV. Fr vrigt r data fr otydliga, och ganska
typiska fr hur de andra serierna sg ut.

Obehandlad
Obehandlad 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

Kontroll
Orp
Orp
5min
15min

282
317
307
302
328
329
323
299
311
278

287
324
308
311
314
331
335
329
311
331
310

Behandlat
Orp
Orp
5min
15min

308
319
322
336
330
301
331
295

308
315
325
335
338
336
298
332
287

Tabell 7.5: Exempel p ORP-mtningar, Ljunga klla.

D alla frndringar r sm, motsvarande < 1 rH, och d frndringarna i pH ocks r
sm och delvis motverkande frndringen i ORP med avseende p rH, s blir slutsatsen
att en pverkan p redox inte kunnat observeras.
Vi behver antagligen gra frsk under delvis andra betingelser. Det kan vara frsk
under lngre tid, till exempel i en damm eller ett cirkulerande system som uppvisar problem med redox. Det kan ocks vara frsk med utprglat reduktiva vatten som hmtats
helt frska frn en mycket reduktiv milj, som ett krr eller en jrnhaltig (syrefattig)
vattentkt. Bda de reduktiva vatten som anvndes i frsken (Krr och Ljunga klla)
uppvisade frndringar i bl.a. redox jmfrt med data frn provtagningen i flt.
84

7.7. YTSPNNING

7.7 Ytspnning
Variationerna r mycket sm. Den enda slutsats som man kan dra r att ytspnningen i
genomsnitt stiger ngot (samtliga behandlingar, inklusive trattkontrollen) fr Krr, Luttra
och Ljunga. Det kan vara t.ex. mindre sediment som spelar roll. Eekten r tydligast fr
Ljunga som ocks innehll mest uppslammat sediment.
Krr

Obehandlat
Trattbehandling
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martin

72,60
72,90
72,65
72,65
72,65
72,65
72,75
72,80
72,55

Ljunga
klla

72,65
72,95
73,10
73,00
73,00
73,10
72,90
73,05
72,75

Luttra

Hgstena Gteborg

72,80
73,15
72,95
72,85
73,00
72,90
73,00
72,70
73,20

73,00
73,00
72,85
72,95
73,15
73,15
72,85
73,05
73,00

73,00
72,75
73,20
72,95
72,85
72,80
73,15
72,35
72,85

Tabell 7.6: Ytspnning efter respektive behandling.

7.8 Turbiditet
Turbiditeten mttes direkt fr Gteborg, Hgstena och Krr. Fr Luttra mttes turbiditeten efter 15 min, eftersom provet innehll en del strre partiklar som strde mtningarna,
men som sjnk till botten ganska snabbt. Fr Ljunga mttes turbiditeten efter 1, 15 och
30 min, fr att se pverkan p sjunkande sediment (provet innehll mycket uppslammat
jrnsediment).
Serie

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

Krr

2; 85  0; 28
2; 84  0; 14
2; 97  0; 08
3; 23  0; 11
3; 38  0; 10
3; 21  0; 05
3; 07  0; 10
3; 42  0; 15
5; 28  0; 07
3; 39  0; 18
3; 70  0; 14

0; 42  0; 06

Luttra

0; 01  0; 01

Hgstena

Gteborg

0; 57  0; 03

0; 01  0; 02

0; 00

0; 43  0; 03
0; 55  0; 05
0; 50  0; 06
0; 42  0; 05
0; 58  0; 04
0; 72  0; 03
0; 49  0; 07

0; 02  0; 02
0; 06  0; 02
0; 00  0; 01
0; 05  0; 01
0; 11  0; 01
0; 06  0; 01
0; 01  0; 02

0; 06
0; 01
0; 06
0; 02
0; 06
0; 01
0; 01

0; 01

Tabell 7.7: Turbiditetsmtningar. Medelvrde  standardavvikelse. Vrdena avser uppmtt turbiditet minus turbiditet fr destillerat vatten (mtt i samma kyvett innan provet).
Samtliga behandlingar, inklusive trattkontrollen, hade hgre turbiditet n de obehandlade
proven, vilket antagligen beror p omrrningen, dvs. att lngsamtsedimenterande partiklar
rrs upp. Kanske sls en del partiklar snder av behandlingen, vilket leder till er partiklar
som kan hlla sig svvande lngre.
Fr Hgstena och Gteborg r det mycket sm frndringar, och hr har troligen frekomsten av sm dammpartiklar spelat en roll. Sjlva mtvrdet indikerar ngorlunda
85

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

totalmngden partiklar, medan en stor standardavvikelse fr ett prov indikerar frekomsten av stora partiklar.
Man kan mjligen ana en eekt (svag trend) fr behandlarna CNAH (CIR, Nilemark,
AquaKat, HydroKat) jmfrt med trattkontroll fr Krr, speciellt eftersom andra behandlare visar p en liknande trend. Det kan vara intressant att flja upp, men det krver
strre serier.
Obehandlat
Dekanterat7
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martin

Turb 1min

57; 1  1; 2
5; 9  0; 1
60; 1  2; 2
68; 7  1; 3
64; 9  1; 2
63; 1  1; 8
64; 5  1; 1
60; 9  1; 2
44; 4  0; 5
64; 1  0; 7
65; 6  1; 1

Turb 15 min

41; 6  1; 1
5; 8  0; 0
53; 7  0; 4
47; 5  2; 0
57; 6  0; 8
51; 4  0; 9
54; 0  0; 7
51; 3  1; 6
37; 5  0; 5
55; 1  0; 4
56; 5  0; 7

Turb 30 min

24; 6  1; 5
5; 3  0; 1
47; 5  1; 5
46; 1  0; 8
50; 9  0; 7
47; 0  0; 8
48; 7  0; 6
42; 4  1; 0
36; 0  0; 3
50; 1  0; 8
48; 0  0; 9

Tabell 7.8: Variation i turbiditet ver tiden p grund av lngsam sedimentation, Ljunga
klla.
Fr Ljunga klla, se tabell 7.8, som innehll mycket sediment kan vi se att turbiditeten
tydligt kar fr alla behandlare (inklusive Tratt) och att eekten hller i sig betydligt
lngre, dvs. partiklarna sedimenterar lngsammare. Det innebr att partiklarna har blivit
mindre, och drmed hller sig svvande lngre. Vrdena fr Plus & Minus avviker, men
man kan inte dra slutsatser frn bara ett vrde. Ytterligare frsk fr avgra om det
r en eekt eller beror p en variation i det obehandlade vattnet, eller p om partiklar
absorberats inuti behandlaren (d vattnet rann ganska lngsamt genom behandlaren).

7.9 Kirlianegenskaper
Mngden data frn Kirlianmtningarna r s pass omfattande att bara ett mindre urval
redovisas hr, fr vriga data se bilaga B.
Krr
Ljunga Luttra Hgstena Gteborg
klla
Area
Area
Area
Area
Area
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

3006  28
3330  23
2899  64
3196  22
2781  72
2994  26
2970  44
2924  27
3050  19
3048  23
2924  29

4494104
4841  91
4600130
4562  96
4885105
4773  71
4720  99
4975133
4509  94
4573  86
4392113

7317217
7967187
6877153
7960276
7854209
7704188
7472139
7873180
7844173
8193168
7982245

6830134
6305131
7047121
7020101
6590113
6220151
6268129
6629150
7393182
6144174
6569120

4857  62
4917102
4812  48
4894  77
5007  54
5163  71
4737  65
4837  56
4609  85
4564  65
4750  72

Tabell 7.9: Kirlianegenskapen Area fr de olika behandlade vattnen.

Lt oss frst studera resultaten fr Area, som r en parameter som r knslig fr de experi86

7.9. KIRLIANEGENSKAPER

mentella betingelserna. Den frsta slutsats man kan dra r att spridningen inom varje prov
r mycket mindre n spridningen mellan de olika proven. (Ett 95%-igt kondensintervall
ligger inom ca 0.35 standardavvikelser, och ett 99.9%-igt inom ca 0.6 standardavvikelser,
eftersom vi har 30 mtningar per prov.)
Skillnaden mellan t.ex. de tv obehandlade proven eller mellan de tv trattbehandlingarna r ibland mycket strre n spridningen inom varje prov. Det indikerar att det nns
en variation i egenskaperna mellan proven. Ngon extern faktor pverkar allts mtprocessen. Det kan t.ex. vara variationer i hur provet hanteras, eller tiden vattnet lagrats,
eller mjligen variationer i provets temperatur. Eventuellt kan det nnas systematiska
skillnader mellan sprutorna, men det framstr som mindre troligt, eftersom sprutorna r
standardiserade och deras mynningsmtt kontrollmttes.
Skillnaden r betydligt mindre mellan de tv trattbehandlade proven n mellan de tv
obehandlade fr Area. Man kan sledes dra slutsatsen att mtdata fr de frra hller en
bttre kvalitet n fr de senare, eftersom Area tenderar att variera med de experimentella
betingelserna. Det r knappast variationer i dropphjd etc. som orsakar dessa variationer, eftersom de d borde ha slagit igenom i form av en smre standardavvikelse inom
respektive prov, d tre serier med nytt vatten i sprutan fr varje serie mttes fr varje
prov.
Vi kan ocks se att spridningen kar mer n proportionellt med sjlva mtvrdet (om
man jmfr de olika vattnen), som vi ocks sg i kapitel 6.
Om vgar att se mnster i datamaterialet

Tv frgor instller sig:

 Gr det att se en skillnad mellan behandlat vatten (tratt eller behandlare) gentemot
ett obehandlat prov?
 Gr det att se en skillnad mellan ett behandlat vatten och ett trattbehandlat?
Nr det gller Area r variationen i egenskaperna mellan proven betydligt strre n kondensintervallen fr respektive prov. Eftersom spridningen mellan de obehandlade proven
r mycket strre (utom fr Gteborg) kan vi bara dra slutsatsen att en extern faktor som
vi inte knner pverkar resultaten. Fr tratt r spridningen mindre i de esta fall.
Fr att f ett mer robust stt att navigera genom djungeln av data kan vi se p behandlarna i grupper, och stlla dem mot obehandlat respektive tratt som grupper. D fr vi en
uppfattning om ngon egenskap r tillrckligt robust fr att skilja sig mellan grupperna,
trots att vi har externa faktorer som str resultaten. Med tanke p antalet datapunkter
blir det antagligen inga tydliga signikanser. Men vi kan se om det nns en liknande trend
fr olika vatten fr ngon egenskap.
Lt oss studera behandlarna CIR, Nilemark, AquaKat och HydroKat som en grupp
(CNAH) och med delgruppen (CNA) som tidigare. Lt oss fra Grander och Martin
(GM) som ofta visat p likartade resultat till en delgrupp, och ocks Plus & Minus till
denna grupp (PGM), d ven denna behandlare bygger p hydrodynamiska eekter, ven
om pverkan p syrehalt var betydligt mindre fr Plus & Minus n fr de andra tv.
87

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

I tabellerna i bilaga B anges signikanta resultat fr respektive parameter. Resultat med

trend (0.05 < p < 0.10) anges med + i tabellen. I ett datamaterial med s pass mnga
parametrar, vars innebrd r i princip oknd (och dr mnga egenskaper dessutom r
korrelerade) fr man frska titta efter mnster fr att inte drunkna i brus p grund av
materialets omfng, eftersom slumpmssiga variationer kommer att orsaka en spridning
som d och d slr igenom som ett signikant resultat i datamaterialet.
Fr egenskapen No of Intervals nns inga signikanta skillnader alls. Det indikerar antingen att den r ett fr trubbigt verktyg fr att mta pverkan, eller att den r s robust
att den inte pverkas nmnvrt av behandling. Det r ocks den egenskap som har bst
korrelation med konduktiviteten.
Nr en egenskap skiljer sig t fr bara ett vatten, och fr alla behandlarna, kan man anta
att det kan vara ngon pverkan p kontrollen fr det vatten som orsakar skillnaderna,
snarare n en eekt. Detta r t.ex. fallet fr Fractality och Ljunga klla mot Obehandlat.
Vi kan i alla fall inte dra ngra slutsatser om pverkan p en egenskap frn sdana data.
P ett liknande stt indikerar det faktum att de Area-korrelerade egenskaperna skiljer sig
gentemot Tratt men inte mot Obehandlat fr Hgstena, att det r Tratt som skiljer ut
sig p ngot stt fr detta vatten.
Om andra sidan en egenskap kommer igen fr samma grupp/grupper av behandlare fr
era vatten, s pekar det p att egenskapen kan vara intressant.
NRMS Isoline

Detta r en egenskap som mter oregelbundenheten hos urladdningen i radiell led lngs
med omkretsen. Som vi sg i kapitel 6 svarar den ganska bra mot lngden p streamers
i urladdningen. Hr nns ett visst mnster fr i princip alla vatten fr gruppen PGM
(och i viss mn GM) gentemot obehandlat vatten. De enskilda sannolikheterna r inte
signikanta (utom fr Krr), men tillsammans bildar de en trend.
Vrdena r hgre fr Krr och Ljunga, lgre fr Luttra, Hgstena och Gteborg, gentemot
vrdena fr obehandlat och tratt. I ngra fall verkar temperaturen fr proven skilja sig t
ngot, men detta verkar inte vara ett generellt mnster som kan frklara skillnaderna.
Area och korrelerade parametrar

Ngra vatten skiljer sig signikant mot Tratt fr Area (och ngra av de mest korrelerade
egenskaperna): Ljunga CNAH/CNA, Hgstena CNAH/CNA, Gteborg (PGM trend).
Mot obehandlat bara fr Gteborg PGM. Entropy ven mot (CNAH)/CNA fr Gteborg.
Nu r spridningen mellan de obehandlade proven s stor fr Area fr de andra vattnen,
att en skillnad antagligen inte r detekterbar fr dem, oavsett om en pverkan p Area
nns eller ej.
Nr det gller de egenskaper som r starkast korrelerade med Area kan vi se att det
nns skillnader fr era av dem (i varierande grad) fr de olika vattnen. Det gller Form
coecient, Mean radius, Length of isoline och Entropy. Antagligen mter dessa egenskaper
mer eller mindre samma sak i bilden, eftersom de r starkt korrelerade i datamaterialet.
ven Average intensity samvarierar lite.
88

7.10. KONDUKTIVITET

Fractality error

Det nns lite andra tendenser i materialet, men det r svrt att bedma om de r relevanta.
T.ex. kar Fractality error vid behandling fr Gteborg och Krr (vrdena fr de andra
vattnen r fr otydliga), om man tittar ver samtliga behandlare, men resultaten r fr
otydliga fr att man skall kunna sga ngot om ngon speciell grupp. Det hr r ocks en av de egenskaper som hade minst variation i vattendatabasen (i frhllande till
noggrannheten). Mnstret r dock tydligast fr gruppen PGM.
Egenskapen skiljer ut sig som en parameter som verkar rra sig lngs en annan axel n
Area nr det gller pverkan p vattnen, precis som NRMS verkar gra. Fractality error
mter hur pass bra vrdet p fractality r, dvs. den fraktala dimensionens noggrannhet vid
approximationen frn bilden. Det kan framst som egendomligt att en sdan egenskap kan
ha ett vrde, men en nrmare eftertanke ger vid handen att egenskapen rimligen mter i
vilken grad isolinjen verkligen approximerar en fraktal med en entydig fraktal dimension,
dvs. om urladdningens oregelbundenheter lngs omkretsen r mer eller mindre likartade.
Om t.ex. urladdningen blir mer oregelbunden borde felet ka vid approximationen, oavsett
approximationens egentliga vrde.
Slutsatser

Hur skall data tolkas?

Frn vad vi kan se frn ovanstende verkar gruppen PGM/GM skilja ut sig mot kontrollbehandling sett ver alla vatten fr egenskapen NRMS isoline. Den kar fr Krr och
Ljunga, och minskar fr Hgstena, Luttra och Gteborg. De tv frsta vattnen skiljer sig
frn de andra genom att ha lgt pH och ocks genom att vara ganska reduktiva. De har
ocks hgst turbiditet.
Hr nns troligen ngon slags eekt, men det r oklart vad som mts. Dessa vatten har
en annan desgeometri n trattbehandlingen. Egenskaperna skiljer sig mest gentemot
kontrollen, men oftast r skillnaden t samma hll ven gentemot trattkontrollen, vilket
indikerar en eekt gentemot denna ocks, men svagare.
P samma stt verkar det nnas en eekt som kar Fractality error fr ngra vatten vid
behandling, speciellt med samma grupp PGM/GM.
Resultaten med de Area-korrelerade egenskaperna r svrare att dra ngra slutsatser om.
I de esta fall r det gruppen CNAH/CNA som skiljer ut sig gentemot Tratt.
Vi kan i alla fall konstatera att ngra egenskaper pverkas, men att det inte riktigt gr
att klarlgga vad de beror p. Deras innebrd fr vattnet, t.ex. dess kvalitet, r heller inte
klar. Men vi har ftt ett stt att gruppera egenskaperna, och kanske ngra spr som kan
g att flja upp.

7.10 Konduktivitet
Konduktiviteten mttes bl.a. fr att f en kontroll gentemot Kirlianegenskaperna. Nu
verkar det som om Kirlianegenskapernas variation inom respektive vatten inte kan hnfras till en variation i konduktiviteten  dremot nns det naturligtvis en klar variation
mellan vattnen, i t.ex. Area, som direkt kan terfras p konduktiviteten.
89

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

Krr

Ljunga klla

89
88
86
87
85
79
91
88
85

183

91

185

180
179
182
179
183
179
181

Luttra

560
557
554
557
552
561
560
556
541
552
550

Hgstena

Gteborg

389
393
392
401
394
397
394
396
395

217

393

221

212
215
214
214
220
215
212

Tabell 7.10: Konduktivitetens variation (S/cm).

Nr det gller att studera frndringar i konduktiviteten i sig r det svrt att dra ngra
mer klara slutsatser. Konduktiviteten sjunker generellt gentemot obehandlat vatten i alla
fall utom fr Hgstena dr den stiger. Antagligen spelar frndring i syrehalt och partiklar
(i frekommande fall) en viss roll.
Eftersom det obehandlade vattnet inte mtts p samma aska som det behandlade vattnet
r det svrt att se p direkta frndringar. Men skillnaden r s pass tydlig att det
knappast handlar om en eekt av spridning i konduktiviteten mellan askorna.
I mnga fall r skillnaderna sm och dr spelar antagligen konduktivitetsmtarens temperaturkompensering in ngot. Fr Luttra kan man se en trend att PGM sjunker, som
enskild grupp betraktad, frn 559 till 548 S/cm (p = 0.07). Fr de andra vattnen nns
det fr f datapunkter fr att man ska kunna stlla gruppen mot obehandlat vatten, men
mnstret r det samma.

7.11 Absorption i bnor

En lgre absorption uppmttes fr samtliga behandlare i den frsta serien med mungbnor,
se tabell 7.11, men en kontrollmtning av temperaturen visade att det funnits en liten
systematisk skillnad i temperatur. Skillnaderna i absorption tenderade att utjmnas efter
ytterligare 12 timmar i vatten (ej visat i tabell).
Behandlare

Obehandlat
Plus & Minus
CIR
Nilemark
Tratt

Gamla bnor 11h

vikt

11:40  0:08
10:81  0:29
10:73  0:13
10:86  0:15

temp

22.3
21.6
21.8
21.5

0.067 +
0.003 **
0.012 *

Nya bnor 12h

vikt

12:18  0:34
12:14  0:07
11:79  0:16
12:01  0:25
11:98  0:02

temp

19.9
19.9
20.1
20.0
19.9

0.87
0.18
0.54
0.42

NS
NS
NS
NS

Tabell 7.11: Vattenabsorption i mungbnor.

Fr att utrna om det fanns en variation orsakad av platserna dr boxarna placerats utfrdes tv serier med kontrollfrsk utan behandling men med samma placering av boxarna
och metodik fr vrigt. Temperaturskillnader mellan platserna stramades successivt upp.
Fr frsket med behandling av gamla mungbnor var skillnaden 0:5C, fr de senare
(kontrollfrsk och nya mungbnor) var skillnaden i storleksordningen 0:1C.
90

7.12. VAD KAN MAN DRA FR SLUTSATSER AV EXPERIMENTEN?

Position

Obehandlat
Plus & Minus
CIR
Nilemark

Gamla bnor 12h

vikt

11:52  0:17
11:34  0:14
11:39  0:21
11:56  0:30

temp

19.9
19.9
20.0
20.0

0.23
0.46
0.86

Gamla bnor 12h

vikt

11:26  0:31
11:40  0:23
11:84  0:41
11:46  0:24

temp

19.7
20.0
19.9
20.0

0.53
0.12
0.39

Tabell 7.12: Kontrollfrsk med vattenabsorption i mungbnor. Ingen behandling men

samma platser.
Inga stora skillnader observerades i kontrollfrsken, vilket indikerade att experimentplatserna var ngorlunda likvrdiga, se tabell 7.12. Fr platsen fr CIR observerades dock en
svag kning i absorption i ett av kontrollfrsken vilket br noteras, eftersom CIR var
en av de prover som skiljde mest i frsken med behandling. Dock var det frga om en
kning i kontrollfrsken, medan det var en minskning i behandlingsfrsken.
I ett senare frsk med ett nytt parti mungbnor, som var frskare, observerades generellt
en strre absorption fr alla frsken. Bnornas tillstnd pverkar sledes frsken en
hel del. Framfr allt var spridningen inom respektive grupp mindre. Inga signikanta
skillnader uppmttes, men om man ser ver alla frsken s verkar CIR skilja ut sig. Om
det beror p behandlaren eller p frsksplatsen terstr att se.
Fler frsksserier behver sledes utfras fr att man ska kunna dra ngra slutsatser. Men
det verkar som om det gr att gra frsk med absorption och hlla de experimentella
betingelserna ngorlunda kontrollerade.
Man kan stlla sig frgan om det r en pverkan p tillvxthastighet (groning) generellt
som vi ser, eller om det r skillnader i absorption under tillvxt, dvs. frndrad vattenkonsumtion per tillvxt. Det skulle t.ex. vara intressant att studera pverkan p groddning
under lngre tid. Man br antagligen titta p hur betingelserna vid kommersiell groddning
ser ut, vilken sorts vatten som anvnts i de fall man sett en klar eekt av behandling, och
hur lufttilltrdet till vattnet ser ut.

7.12 Vad kan man dra fr slutsatser av experimenten?

7.12.1 Slutsatser frn behandlingsfrsk

Syrehalt, pH och redox

Det verkar nnas en eekt p syrehalten av behandling som varierar frn vatten till vatten. Grander och Martinvirvlaren visar generellt strst frndring, antagligen beroende
p strmningsgeometrin, Plus & Minus visar p minst frndring, vilket dels kan bero p
experimentuppstllningen och dels p det lugnare strmningsfrloppet genom behandlaren.
I syrefattiga vatten visar indirekta behandlare en kad syreupptagningsfrmga (dvs.
snabbare upptagningskinetik) jmfrt med kontrollbehandling med bara tratt. Fr syrerika vatten (och vermttade) r resultaten mer oklara  om man skall dra ngon
slutsats blir det snarast att syrehalten pverkas mindre av behandling n motsvarande
kontrollbehandling med tratt gr.
91

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

Det faktum att de indirekta behandlarna, monterade p utsidan av en tratt, visar en

eekt i frhllande till kontrollbehandling med tratt r intressant, eftersom det indikerar
en pverkan som inte r av hydrodynamisk natur.
Variationen i pH av behandling kan antagligen terfras p en pverkan p syrehalten.
Nr det gller redox (ORP) mste metodiken utvecklas, kanske med frsk ver en lngre
tid, eller med vatten som tagits helt frska frn en mycket reduktiv milj.
Ytspnning

Ingen strre generell pverkan p ytspnning kunde observeras. Det indikerar speciellt
att pverkan p absorption och intrngningsfrmga (t.ex. tvtteekt) inte beror p en
pverkan p vattnets ytspnning i sig, utan kanske skall skas i en pverkan antingen
p hrt vatten, eller p vxelverkan mellan vattnet och materialet som absorberar vatten.
(Det utesluter ju inte att det kan nnas en pverkan p ytspnning under vissa betingelser,
t.ex. vatten med vissa kolloider.)
Sett ver behandlarna som en helhet (inklusive tratt) kar vattnets ytspnning ngot vid
behandling, speciellt fr de sura / turbida / syrefattiga vattnen, men det r mycket sm
eekter  i den mn en eekt kan urskiljas handlar det om 0.10.3 dyn/cm.
Turbiditet

Ngon direkt pverkan p grumligheten i klara (och oxidativa) vatten kunde inte observeras. En pverkan p grumligheten i turbida vatten nns fr alla behandlingar inklusive
trattbehandling, men ingen eekt som skiljer ut behandlarna frn trattbehandling. Kolloider kan vara intressanta att studera vidare, men metodiken behver utvecklas.
Kirlianegenskaper och konduktivitet

Tre grupper av egenskaper visar en pverkbarhet, som rr sig lngs delvis olika axlar.
Area (och era med denna starkt korrelerade egenskaper), NRMS radius (normerad standardavvikelse fr radien p isolinjen), samt Fractality error (ett slags mtt p isolinjens,
och drmed streamers, oregelbundenhet).
Det verkar nnas en skillnad p i varje fall gruppen Plus & Minus, Grander och Martinvirvlaren gentemot trattbehandlat vatten, i vissa fall ocks fr gruppen CIR, Nilemark,
AquaKat & HydroKat gentemot trattbehandlat vatten.
Grander och Martinvirvlaren r de behandlare som visat strst pverkan p syrehalten,
p grund av strmningsgeometrin, men det r inte helt klart att observerade skillnader
kan knytas till en skillnad i syrehalten.
I mnga fall r spridningen mellan proven fr obehandlat vatten stor, vilket gjort att
behandlarna ftt analyseras som grupper. Det behver gras frsk med prov frn olika
behandlingar med samma behandlare och vatten, och med era plastsprutor per behandlare, fr att utrna vad det r som orsakar att variationerna mellan prov r s mycket
strre n variationen inom ett prov (fr t.ex. Obehandlat 1 & 2 eller i ngot fall Tratt 1
& 2).
92

7.12. VAD KAN MAN DRA FR SLUTSATSER AV EXPERIMENTEN?

Det verkar inte som om frndringarna i Kirlianegenskaper kan terfras p frndringar

i konduktivitet eller temperatur, i alla fall kan inga bestmda sdana slutsatser dras frn
datamaterialet.
Nr det gller frndring i konduktivitet av behandling nns en viss pverkan, men frndringarna r sm och inte i sig relevanta fr vattenmiljn. Snarare ska man se dem som
en indikation p frndring i vattnet. Det behvs dock gras er frsk fr att faststlla
att det verkligen nns en eekt, och om den skiljer ut sig frn kontrollbehandling.
Absorption i mungbnor

Fler frsk behver utfras eftersom de observerade eekterna r sm. I ett experiment
fanns en tydlig skillnad, men temperaturskillnader kan ha spelat in i det experimentet. Det
vore antagligen intressant att titta p vatten med annan (t.ex. lgre) syrehalt, framfr allt
att studera under vilka betingelser man observerat en eekt vid kommersiell groddning,
dvs. hur bnorna hanteras och sjlva vattnets egenskaper (syrehalt, hrdhet etc.)

7.12.2 Verkar ngon mtmetod lovande?

Pverkan p syrehalt verkar lovande och br studeras vidare, kanske ocks redox under
delvis andra betingelser.
Frsken med ytspnning indikerar snarast att man br rikta uppmrksamheten mot
andra mjliga mekanismer n ytspnningspverkan fr att frklara behandlarnas eekt
p behov av rengringsmedel (detergenter), frmst mot frgan om en pverkan p hrt
vatten.
Frsk med turbiditet med turbida vatten kan vara intressant att studera, speciellt sedimentationsfrlopp, men metodiken behver utvecklas.
Kirlianegenskaper visar p en pverkbarhet, men det gr inte att klarlgga om det r
hanteringen av vattnet i sig (t.ex omblandning eller pverkan p syrehalt) som orsakar
frndringarna, och det gr heller inte att dra ngra bestmda slutsatser om pverkan
gentemot kontrollbehandling. Metodiken behver utvecklas, enligt de linjer som skissats
upp, om detta skall kunna bli en anvndbar metod.
Frsken med absorption indikerar att det gr att gra kontrollerade frsk med absorption i groddar, men det behver gras er serier, och med olika typer av vatten, innan
ngra slutsatser om pverkan frn behandling kan dras.
Nr det gller experimentuppstllningen i sig vore det bra om upphllningsfrfarandet kan
gras helt mekaniskt, om frsken upprepas, fr att kunna utesluta oavsiktliga skillnader
vid hanteringen. Det vore ocks intressant att gra frsk under delvis andra betingelser,
t.ex. med cirkulerande system eller med lngtidspverkan.
Fr att f perspektiv p innebrden av resultaten br man fr Martinvirvlaren samt
Plus & Minus jmfra med ett traditionellt kranmunstycke. Fr Grander br man p
motsvarande stt jmfra med placebobehandlare utan Grandervatten (men med samma
strmningsgeometri).

93

KAPITEL 7. EXPERIMENT MED VATTENBEHANDLARE

94

Kapitel 8
Diskussion

Det hr kapitlet inleds med en sammanfattning av hur de olika mtmetoderna har fungerat i projektet. En kort diskussion om vad som kan utgra relevanta skillnader i behandlat
vatten fr ver till en bredare diskussion av mjliga underliggande mekanismer i vattnet
och frgan om utbredningsmekanismer. Denna diskussion frs i ljuset av forskningsresultat kring minneseekter i vatten, bland annat frn magnetbehandling, och en del nyare
resultat inom fysikalisk kemi. Frgan om var vi str nr det gller en bedmning av vattnets kvalitet berrs och rapporten avslutas med att frska urskilja ngra vgar som leder
vidare.

8.1 Hur har metoderna fungerat?

Hur har de olika metoderna fungerat och vilka av dem framstr som meningsfulla att g
vidare med?
Syrehalt

Syremtningarna vid provtagning har fungerat vl, ven om en del prover skiljer sig t
mellan provtagning och labb, sannolikt p grund av att vattnet varit skiktat vid provtagningen.
Alla behandlare pverkar syrehalten (kning fr undermttade, minskning fr vermttade
vatten). De behandlare som har haft det tydligast virvlande eller turbulenta frloppet har
pverkat syrehalten mest, vilket r logiskt. Indirekta behandlare visar en skillnad gentemot
kontrollbehandling med samma strmningsgeometri. Det r intressant och br underskas
vidare. Den mjliga eekten av indirekt behandling br ses i ljuset av den generella rrelse
mot mer aeroba miljer av behandling som rapporterats, se kapitel 2.
Redox

Redoxmtningar visade sig anvndbara fr att klassicera naturliga vatten. Den praktiska upplsningen var i storleksordningen 1 rH, vilket skall stllas mot den naturliga
variationen i vattnen (1631 rH). Det visade sig lmpligt att mta med tv likadana mtare (elektroder) fr att f en uppfattning om mtvrdets kvalitet. Det kan kanske nnas
95

KAPITEL 8. DISKUSSION

bttre stt att ur de observerade ORP- och pH-mtningarna skatta en parameter som
karakteriserar vattnets redox. Redox pverkades ofta av hanteringen frn flt till labb, ca
12 rH fr vatten med hg redoxpotential, och mer fr vatten med lg redoxpotential.
Ett tydligt samband mellan redox och turbiditet observerades, som indikerar ett samband
mellan de uppmtta redoxvrdena och halten av kolloider, ven i ganska aeroba vatten.
Fr behandlingsexperimenten visade sig pverkan vara mindre n 1 rH, dvs under detektionsgrnsen. Om man skall kunna detektera en pverkan p redox behver man antagligen
gra experiment som strcker sig ver en lngre tid.
Ytspnning

Det har fungerat bra att mta ytspnning med en noggrannhet p ca 0.2 dyn/cm. Variationerna har varit sm i naturliga vatten (72.473.0 dyn/cm), dr sura turbida vatten har
legat lgst. Pverkan av behandling har antingen varit under detekterbarhetsgrnsen eller
varit mycket liten  i sura turbida vatten en kning med ca 0.2 dyn/cm, som kunnat
observeras genom medelvrdesbildning.
Man kan stlla den observerade naturliga variationen ( 0.5 dyn/cm) i relation till ytspnningen i Hunzavatten, 68 dyn/cm enligt Flanagan [78], dvs. ca 5 dyn/cm under vattnets
normala ytspnning.
Turbiditet

Mtning av turbiditet har fungerat vl vid kartering av vatten, men det vore intressant
att f bttre data genom mtning i flt.
Nr det gller behandlingsexperimenten, s var det svrt att se en tydlig pverkan p
turbiditeten. Man fr kanske skilja p de vatten som hade en lg turbiditet och de som
hade uppslammat sediment etc. Fr de lgturbida vattnen, verkade metodiken fungera vl,
men ingen pverkan kunde observeras. Enstaka dammbrer, sannolikt frn behandlarna,
strde de frsta tv serierna ngot.
Nr det gller de mer turbida vattnen s handlade frgestllningen om det fanns en pverkan p sedimenteringshastigheten p uppslammat sediment. De hr experimenten behver
upprepas under mer kontrollerade betingelser fr att man ska kunna dra ngra slutsatser.
Framfr allt behver turbiditeten fre behandling kontrolleras bttre, och antagligen behvs lngre serier. Frgan r vilka typer av sediment som kan vara intressanta. Antagligen
pverkan p kalkutfllningar, jrnsediment och mjligen humus.
Kirlianegenskaper

Kirlianegenskaperna samvarierar starkt med konduktiviteten. Om det nns andra former

av pverkan p vattnet som avspeglar sig i exponeringen, s br man p ngot stt
kompensera fr konduktiviteten fr att kunna fnga upp dessa.
Metodiken har gett ngorlunda upprepbara resultat, men det nns strfaktorer som behver utredas mer, t.ex. spridningen mellan de olika kontrollproven i behandlingsexperimenten.
96

8.2. RELEVANTA SKILLNADER OCH INNEBRDEN AV PVERKAN

Det nns mjligen en eekt av behandlarna, men det behvs lngre serier fr att utreda
detta. Kirlianegenskaperna verkar g att gruppera, dr en stor grupp samvarierar starkt
med exponeringens diusa ljusspridning (Area). Variationen i radiell led (NRMS radius) r
ngot mer oberoende, och var en parameter som i varierande grad skiljde sig fr behandlat
vatten (bl.a. fr virvlarna).
Tidigare forskning har rapporterat en pverkan p den diusa bildens storlek, p streamers
lngd, och p deras grad av distinkthet. De frsta tv egenskaperna borde ngorlunda
motsvara Area och Mean radius eller NRMS. Fr den tredje nns inget riktigt klart mtt,
men den borde motsvara variationen i intensitet lngs en x radie.
En empirisk (elektrisk) modell fr urladdningsfrloppet skulle gra det lttare att bedma
de experimentella betingelsernas pverkan p exponeringen, och p de faktiska egenskaperna i vattnet. Vattnen med hgre konduktivitet br kanske mtas med en lgre spnning
(range 1) fr att f en lgre spridning p vrdena.
Om det r s att alternativ vattenbehandling har en eekt p vattnets konduktivitet,
elektriska permeabilitet, eller p dess dielektriska genomslagshllfasthet, och det r denna
eekt som avspeglar sig i en pverkan p Kirlianbilderna, s kan det vara intressant att
mta dessa egenskaper direkt, istllet fr omvgen via Kirlianfotografering.
vriga egenskaper

pH, konduktivitet, hrdhet, alkalinitet och CO fungerade bra att mta vid karteringen
av vatten. Vid behandlingsexperimenten observerades vissa sm skillnader i pH, men det
behvs lngre serier fr att f ngon form av signikans. Det skulle ocks vara intressant
att studera pverkan p konduktiviteten, som skulle indikera en pverkan p kolloider,
eller p jonernas mobilitet.
2

Absorption i bnor

Det visade sig hr viktigt att ha god kontroll p temperaturen, helst inom < 0.10.2C.
En eekt observerades i ett experiment, men den eekten kan kanske hrrra frn temperaturskillnader. Det behvs antagligen en bttre knnedom om i vilka typer av vatten
och under vilka groddbetingelser som en eekt av alternativ vattenbehandling p groddar
har observerats, fr att kunna g vidare.

8.2 Relevanta skillnader och innebrden av pverkan

Vad utgr en relevant pverkan p en egenskap?
Fr en del former av pverkan r eekten av behandling antagligen uppenbar. Det r
rimligen fallet med de eekter som olika kunder rapporterat frn installerade system. En
slutsats blir d att det r lmpligt att ska efter sdana eekter.
Men just det faktum att eekterna r frn installerade system, och drmed kanske kumulativa ver en lngre tid, kan gra det svrt att observera stora skillnader i enskilda
frsk. T.ex. kan det vara svrt att exakt reproducera betingelserna fr t.ex. alg- och
bakterietillvxt.
97

KAPITEL 8. DISKUSSION

D kan det vara intressant att studera eekter som kan vara underliggande orsaker till
pverkan, t.ex. tendenser till frndringar i livsmiljn.
Tv typer av pverkan

Det nns sledes en typ av pverkan p en egenskap som r relevant i sig, nr pverkan
p egenskapen utgr en tydlig eekt med praktisk betydelse, t.ex. ndrad bakteriehalt,
utflld kalk, ndrad lukt etc.
Dessutom nns det en typ av pverkan p en egenskap som inte r relevant i sig, men
som pverkar en annan egenskap som r knslig fr sm frndringar i denna egenskap.
En liten frndring i pH r antagligen inte relevant i sig ur ekologisk synpunkt, fr t.ex.
alg- eller bakterietillvxt, men kan avspegla en pverkan p kalksediment och andra kristallationsfrlopp, och drmed indirekt vara mycket relevant fr den faktiska alg- och
bakterietillvxten p lngre sikt. P samma stt r en liten frndring i konduktivitet
knappast relevant i sig ur teknisk eller ekologisk synpunkt, men kan indikera att ngot
har hnt med t.ex. laddade kolloider, eller med jonernas dissociation.
Medan man fr den frsta typen av eekter vet vad som r en relevant pverkan, helt
enkelt genom att eekten r uppenbar eller gr att stlla mot en knd naturlig variation i
egenskapen, s gr det nr det gller den andra typen av frndringar inte att gra ngra
tydliga frutsgelser om vad som r en relevant pverkan, eftersom det skulle frutstta
en knnedom om de mekanismer som verkligen verkar vid alternativ vattenbehandling,
och det r just de mekanismerna (och betingelserna fr dem) som inte r knda.

8.3 Om mekanismer kring alternativ vattenbehandling

Kan vi, mot bakgrund av vad vi diskuterat hittills i rapporten, dra ngra klarare slutsatser
om vad som hnder med vattnet nr det behandlas?
A
Observerade
praktiska effekter

Effekter p vattnet

Utbredning mellan
behandlare och
vatten

Behandlare

Utbredning
inom / mellan
vatten

Figur 8.1: Klassicering av eekter, mekanismer och utbredningsvgar.

En slutsats man kan dra r att det inte verkar nnas en generell strre pverkan p ytspnningen, i alla fall inte av s pass kort behandling som i experimenten. Det innebr
speciellt att pverkan p tvtteekt och behov av rengringsmedel, diskmedel etc. av alternativ vattenbehandling kanske huvudsakligen beror p en pverkan p kalciumfreningar
i vattnet. Frgan om pverkan p kalk och kristallation framstr i ljuset av detta som n
98

8.3. OM MEKANISMER KRING ALTERNATIV VATTENBEHANDLING

mer viktig att underska. Nu kan det nnas en pverkan p absorption utan att det nns
en pverkan p statisk ytspnning, vilket nog br underskas.
En annan slutsats r att det verkar som om det nns en pverkan p vattnets syreupptagningsfrmga (dvs. p upptagningskinetiken). Detta skulle i s fall kunna vara orsaken
till mnga av de redoxrelaterade frndringar som observerats i installerade system, men
som antagligen tar lngre tid p sig fr att etablera sig och bli mtbara.
Kan vi sga ngot om inblandade mekanismer? Lt oss studera lite grand vad vi vet och
vad vi inte vet, se gur 8.1, och diskutera dessa omrden i tur och ordning.
Nr det gller observerade praktiska eekter (A), s har de sammanfattats ganska tydligt
i kapitel 2. En del slutsatser har tillkommit genom de utfrda experimenten. Nr det gller
vilka eekter p vattnet (B) som ligger bakom de observerade praktiska eekterna, s kan
i alla fall vissa slutsatser dras:

 En pverkan p syreupptagning och redoxfrhllanden framstr som sannolik.

 En pverkan p kalciumfreningar i vattnet (karbonat och mjligen fosfat och sulfat) och eventuellt magnesium, framstr som sannolik. Framfr allt en pverkan p
kristallation och kalkens bindningsfrmga till detergenter (rengringsmedel etc.).
 En pverkan p kristallationsfrlopp i allmnhet, sannolikt orsakad av pverkan p
kolloider eller upplsta gaser.
 En generell pverkan p statisk ytspnning framstr som mindre sannolik, men
ngon form av pverkan p absorption verkar nnas i vissa fall.
Vad ligger bakom denna pverkan?

8.3.1 Kristallation av kalciumkarbonat

Nr det gller pverkan p kalkkristallation kan man titta p liknande eekter frn magnetbehandling. Dr nns det en hel del forskning dr man lyckats hitta upprepbara eekter
under kontrollerade betingelser.
I experiment av Lundager Madsen [137] med magnetbehandling av olika joner: Ca ,
Mg , Zn , Fe , Mn , Co samt HCO , H PO =HPO , SO och C O observerades att salter av Ca , Mg och Zn samt HCO och H PO =HPO visade sig
pverkbara, men inte Fe , Mn , Co , SO eller C O . Det tolkades som att svrlsliga salter av diamagnetiska salter hos svaga syror var pverkbara. CaSO har dock visat
sig pverkbar i andra sammanhang [89] s bilden r mer komplex. Kanske det faktum
att anjonerna SO och C O frekom som syror och inte som salter nr lsningarna
blandades i experimentet kan ha spelat roll fr att eekten uteblev.
Man kan notera att de pverkbara jonerna sammanfaller med de joner som rapporterats
pverkas av bland annat indirekt vattenbehandling: Ca , Mg , CO , PO och SO .
Att sm mngder (ngon ppm) Fe , Mg eller SO pverkar eekten av magnetbehandling har noterats av Chibowski et al. [45], som observerade att eekten kan frstrkas
eller frsvagas beroende p vilka av dessa joner som nns nrvarande i lsningen. Om inte
annat s frklarar det varfr eekten av magnetbehandling (och sannolikt andra former
2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2+

2
4

2
4

2
4

2
4

2
4

2
4

2
4

2
4

2+

2+

2+

99

2
4

2+

2
3

3
4

2
4

KAPITEL 8. DISKUSSION

av alternativ vattenbehandling) kan variera s frn installation till installation, och ven
ver tiden.
Vid obehandlade lsningar kristalliserar huvudsakligen kalcit (romboedriska kristaller),
medan det vid magnetbehandling ven kristalliserar en del aragonit (nlformade kristaller). Kristallernas storlek pverkas ocks, de kan antingen bli strre eller mindre beroende
p om lsningen r stilla eller cirkulerar, och beroende p behandlingens tid, vilket tydligt
visats av Chibowski et al. [46]. En hydrodynamisk eekt nns uppenbarligen som pverkar
och ibland delvis motverkar magnetbehandlingen.
Normalt blir kristallerna frre och strre av magnetbehandling utan cirkulering [101, 46].
Det har tolkats som en starkare hydrering av kalcium och karbonatjonerna [53].
Lundager-Madsen fann i ett annat experiment [138] att det inte fanns en eekt av magnetbehandling i tungt vatten, vilket gavs en kvantmekanisk tolkning med avseende p
protonverfringskinetiken vid vergngen frn HCO vid bildning av CaCO . Man kan
ocks tolka det som en eekt av att bindningsenergier fr D O och H O skiljer sig t
vilket avspeglar sig som skillnader i absorptionen i IR-omrdet [64]. Kanske nns hr en
pusselbit.
Higashitani et al. [101] har visat att vid magnetbehandling av lsningar av CaCl (eller
Ca(NO ) ) och Na CO som sedan blandas, s r det bara karbonatlsningen som r pverkbar. Det vill sga, magnetbehandling av endast Na CO ger en eekt p sedimentationen nr lsningarna sedan blandas, medan magnetbehandling av endast CaCl -lsningen
(eller Ca(NO ) -lsningen) inte ger ngon eekt nr lsningarna sedan blandas. Det r
med andra ord karbonatjonerna som pverkas av behandlingen.
Parsons m.. [152] har experimentellt visat att eekten av magnetbehandling p kalkutfllningar i cirkulerande system inhiberas om pH regleras p ett hgt vrde, pH = 8.0
eller hgre, men i gengld tgr mer hydroxid fr att stabilisera pH i vattnet n utan
magnetbehandling.
Det talar fr en pverkan ngonstans lngs reaktionskedjan:
3

3 2

3 2

CO

2(aq)

$ H CO $ HCO $ CO
2

2
3

dr frhllandena bland annat pverkas av pH  den senare jmvikten frskjuts t hger

vid hgre pH. pH pverkar ocks zetapotentialen hos kolloider (se nedan).
Det nns metoder p marknaden fr avkalkning som kanske kan kasta lite ljus ver vad
som hnder i mikroskala. T.ex. nns ett system (BWT Aquatotal) som lgger en pulsad
lgspnd likspnning ver vattendet i ett rr, vilket fr sm mngder CaCO att fllas
ut p grund av lokala frndringar i pH  en lokal hjning av pH fller ut CaCO 
utfllningar som sedan kan fungera som groddpunkter fr vidare utfllning av CaCO
frn Ca och HCO -joner i lsningen.
D kolloidala utfllningar ldras, antingen genom att sm kolloider tenderar att lsas upp
igen eller genom att strre tenderar att vxa till och drmed sedimentera, r processen
knslig fr att groddpunkterna blir lagom stora. Spnning och strm behver drfr regleras i frhllande till de och hrdhet, s att den utfllda kalken fr rtt storlek, och
inte sedimenterar.
Man kan fundera p om liknande typer av eekter kan gra sig gllande i t.ex. virvlare eller
indirekta vattenbehandlare, ven om orsakerna till de lokala pH-variationerna r andra.
3

100

8.3. OM MEKANISMER KRING ALTERNATIV VATTENBEHANDLING

Pongen kan vara att det kan nnas trsklar som gr att reaktionerna inte reverseras
lika snabbt, och vi fr ett annat kinetiskt jmviktslge (som inte ndvndigtvis behver
vara termodynamisk jmvikt eftersom tillvxt/upplsning av bildade kolloider kan g
lngsamt). Man kan kanske likna det vid att benna sig i en kuperad terrng dr man
har mjlighet att knua ner en boll i olika dalar, beroende p vilken riktning man siktar
i, och inte ndvndigtvis i den djupaste dalen.
Lokala variationer i pH kan sledes leda till utfllning och bildning av kolloida groddkristaller av varierande storlek. En frndring i pH pverkar kolloidernas zetapotential, och
drmed deras stabilitet. Man kan notera att Chibowski et al. [45] observerat en direkt
pverkan p zetapotentialen hos kalciumkarbonatkolloider av magnetbehandling.
Men en lokal variation i pH r ju en lokal variation i mngden hydrerade protoner i vattnet,
och avspeglar ocks proportionerna av vissa andra joner (som OH ) och r indirekt ett
mtt p den lokala laddningssituationen i jonernas nrmilj. Sm laddade kolloider eller
nanobubblor (se nedan) skulle kunna spela en roll, och lokalt pverka laddningssituationen.
Kanske ska man dra slutsatsen att ngon form av bindning/excitation leder till frndrad
reaktionskinetik som gynnar vissa kristallbildningsformer p bekostnad av andra, i det
hr fallet strre kristaller, och aragonit framfr kalcit.

8.3.2 Gas/vattengrnssnittet
Nr det gller forskning kring elektromagnetisk behandling och magnetbehandling av vatten nns en teori som frts fram av Colic & Morse som successivt har ftt mer trovrdighet.
Det handlar om att behandlingen p ngot stt pverkar gas/vattengrnssnittet i vattnet,
dvs. pverkar hur upplsta gaser interagerar med omgivande vattenmolekyler [53]. Colic
& Morse har gjort jmfrelser med sonoluminiscens, dr ultraljudsbehandling av vatten
skapar mikrobubblor som snder ut ljus nr de kollapsar. Flera eekter visar sig vara
likartade.
Bunkin, Lobeyev m.. [33, 34, 35, 36, 37, 38] har i era experiment, bland annat med
ljusspridning under sm vinklar och neutronspridning, visat p existensen av sm nanobubblor (bubblor som r ngra tiotals nanometer i diameter) i destillerat vatten. De
frsvinner vid avgasning av vattnet i vakuum, och kan bilda makroskopiska strukturer 
fraktala kluster i storleksordningen 15 m i vattnet. Experiment med pverkan p vattnets elektriska genomslagshllfasthet med ljuspulser (laser-induced optical breakdown)
har gett liknande resultat.
Det nns senare forskning som direkt visat p att interaktionen mellan dessa bubblor har
en lng rckvidd i lsningen, i samband med hydrofobisk vxelverkan [106]. Ninham [149]
har fst uppmrksamheten p att gas/vattengrnssnittets roll fr vattnets kemi kan vara klart underskattad, och att dessa nanobubblor kan lsa ett antal inkonsistenser nr
det gller teorier fr hydrofob vxelverkan, en attraherande vxelverkan som kan strcka
sig mycket lngt i lsningen och vara 10100 gnger starkare n van der Waalskrafter1 .
Hydrofob vxelverkan r viktig i mnga biologiska processer, och om dessa nanobubblor
visar sig vara en underliggande faktor fr alternativ vattenbehandling s skulle det kunna
Bde van der Waalskrafter (attraherande krafter mellan alla typer av molekyler) och vtebindningar
(attraherande krafter mellan bl.a. vattenmolekyler) har betydligt kortare rckvidd n de observerade
krafterna, och man kan i vissa experiment direkt se att de attraherande hydrofobiska krafterna verkar p
lngre avstnd medan vtebindningarna tar ver p nra hll [149].
1

101

KAPITEL 8. DISKUSSION

frklara deras biologiska eekter  till exempel de biologiska eekterna av homeopatisk

utspdning.
Det nns en hel del som gr nanobubblorna till ett intressant spr. Frsk av Colic &
Morse [50, 51, 52, 53] visade att medan elektromagnetisk behandling av vatten pverkar
zetapotentialen p rutilsuspensioner, sedimentation av kalciumkarbonatlsningar och bildning av sm mngder vteperoxid (0.050.3 ppm) inhiberades dessa eekter om vattnet
frst hade avgasats i vakuum. Vissa eekter kunde knytas till en pverkan p frekomsten
av sm mngder koldioxid och delgaser som argon i vattnet, och kanske ven atomrt
vte. Dessa gaser r knda fr att pverka vattenstrukturen i sin nrhet. Avgasat vatten
som sedan mttats med argon uppvisade en dramatisk pverkan p lsligheten hos argonet
vid elektromagnetisk behandling, t bda hllen (beroende p omstndigheterna).
I ett annat experiment uppmttes en pverkan p vattnets ytspnning  en snkning
frn 72 till 68 dyn/cm, och oscillationer i ytspnningen mellan 68 och 70 dyn/cm som hll
i sig i era timmar efter behandlingen. Man observerade samtidigt oscillationer i mngden
upplst koldioxid och argon [52].
Mtningar med SFG-spektra2 i IR-omrdet pvisade en frstrkt absorption i samtliga
av banden 3200, 3400 och 3600/3750 cm .
I regionen 30003700 cm (dvs. 2.73.3 m) ternns band som avspeglar OH-tjning,
och den frsta vertonen fr HOH-bjning [64]. Situationen kompliceras av att energi kan verfras mellan olika svngningsmoder  resonanstopparna verlappar delvis
varandra - och av att det nns olika varianter av vattenmolekyler H O, HDO och D O
 man kan betrakta vatten som en utspdd lsning av HDO och D O i H O:
Normalt brukar bandet 3200 cm tolkas som starkt vtebundna molekyler, ett mellanliggande band 3400 cm som ngot distorderade vtebindningar och 3600/3750 cm
som vattenmolekyler utan stark bindning. Temperaturfrndringar brukar leda till att
banden 3200 cm och 3600 cm pverkas olika, vilket r logiskt om antalet vtebundna
molekyler frndras [52]. Vid Colic-Morses frsk kade absorptionen i alla banden, och
d metoden fngar upp molekyler vid gas/vattengrnssnitt (t.ex. sm bubblor i vattnet
och andra ytfenomen) men inte vattenmolekyler i sjlva bulklsningen, tolkade de detta
som att mngden vattenmolekyler vid dessa grnssnitt totalt kade, dvs. en ttare packning av molekylerna. En annan mjlig tolkning skulle kunna vara en kning av antalet
gas/vattensgrnssnitt i vattnet, dvs. er mikrobubblor, och drmed en totalt sett starkare
absorption frn dessa.
1

8.3.3 Ytspnning
En del rapporterade experiment med magnetbehandling av kalkhaltigt vatten, Chibowski [103],
och kristallbehandling av vatten, Flanagan [78], har pvisat en snkning av ytspnningen
med 510 dyn/cm under vissa betingelser. Enligt Flanagan upphrde eekterna p ytspnningen av kristallbehandlingen om vattnet omskakades. Det r dock lite oklart i vilken
mn dessa tv eekter gr att upprepa  just experiment med ytspnningspverkan av
magnetbehandling har inte varit lika ltta att replikera som experiment med pverkan p
sedimentation.
Sum Frequency Generation, en spektroskopimetod som r knslig fr yteekter i lsningen, till exempel bubblor.
2

102

8.4. ANNAN FORSKNING KRING ALTERNATIV VATTENBEHANDLING

Det nns dock som nmnts ovan rapporter om att elektromagnetisk behandling (27 MHz,
15 min) kunnat snkta ytspnningen till 68 dyn/cm, och orsaka oscillationer i ytspnningen i era timmar [52].
Man kan i detta sammanhang ocks notera ett experiment av Kumar & Jussal [129] som
pvisade en skillnad i ytspnningen i alkohollsningar av homeopatiska preparat av olika
utspdningsgrad, med uktuerande periodiska kurvor med avseende p utspdningen. De
fann att om lsningarna utsattes fr vibrationer eller ck etablera jmvikt med atmosfren tillrckligt lnge s upphrde skillnaderna, och proven ck samma vrden som icke
omskakad alkohollsning.
Kanske skall man dra slutsatsen att i den mn det observerats en pverkan p ytspnningen av alternativ vattenbehandling, har upplsta gaser (eller nanobubblor) spelat en
roll, och i viss mn naturligtvis kolloider om sdana funnits i vattnet.

8.3.4 Reaktionsprodukter
Colic & Morse [50] noterade att elektromagnetisk behandling kan generera fria radikaler (t.ex. hydroxyl- och superoxidradikaler) i vattnet, vars oxidativa reaktionsprodukter
observerats som bl.a. vteperoxid. Dessa reaktionsprodukter verkade bara uppst vid behandling med frekvenser under 50 MHz.
I relation till detta skall stllas experiment med magnetbehandlat vatten av Rai et al. [173],
som observerade frndringar i vattnets UV-spektrum. Deras hypotes var att de observerade frndringarna orsakats av en frndring av vattenstrukturen, bland annat bjda
vtebindningar [173]. Colic & Morse noterade att det nns likheter mellan observerade
skillnader i UV-spektrat i magnetbehandlat vatten och absorptionsspektra fr bl.a. vteperoxid (H O ) och ozon (O ).
Bildning av sm mngder (ppm) av vteperoxid har ocks observerats i andra magnetbehandlingsfrsk [78]. Likas har pverkan p UV-spektra observerats av Dean vid experiment med healerbehandlat vatten [56].
Colic & Morse noterade att de i sina experiment [50] sannolikt observerat en pverkan p
gasjmvikten fr vte i vattnet efter elektromagnetisk behandling. Hayashi m.. [197] har
detekterat atomrt vte efter elektromagnetisk behandling av vatten, som varit stabilt i
mnader i vattnet, och bland annat verlevt upprepad frysning, smltning och kokning i
slutna krl.
Vte har ocks en mycket lng stabilitet om det stngs in i silikater [187]  det r precis
den metod som anvnts i Flanagans kolloida kiselhydrider [79, 81, 82, 84].
2

8.4 Annan forskning kring alternativ vattenbehandling

En frga som innner sig r om nanobubblor skulle kunna pverkas av virvling. Det verkar
rimligt, speciellt som virvling kan orsaka kavitationer i vattnet. En pverkan p kolloider
av virvling framstr ocks som rimlig.
Det framstr som naturligt att kolloider eller kluster av nanobubblor kan pverka frysbilder, och bilda groddpunkter som kan pverka bilden i kristallationsbilder.
103

KAPITEL 8. DISKUSSION

Det framstr ocks som rimligt att absorption av syre kan pverkas om det nns strukturer av nanobubblor i vattnet. T.ex. indikerar resultat av Weissenborn & Pugh ett samband
mellan olika salters pverkan p syrelslighet, bubbelstabilitet (mot koagulering) och vattenstruktur [207].
Man kan ocks stlla allt detta mot forskning som gjorts kring homeopatisk utspdning,
dvs. dr en lsning omvxlande skakas och sps ut med en faktor 10100, och dr processen
upprepas s mnga gnger att det i den slutliga lsningen rimligen inte borde nnas
ngon molekyl kvar alls av den ursprungliga substansen. Den hypotes som frts fram r
att substansen genom utspdningsprocessen lmnar ngon form av avtryck i vattnet,
dvs. att det nns ngon form av minne eller metastabilt tillstnd, som har frmga att
utbreda sig i vattnet genom omskaknings- och utspdningsprocessen. Just att lsningen
omskakas kraftigt i samband med utspdningen anses vsentligt fr att preparaten skall
ha medicinsk eekt. Att omskakningsprocessen kan pverka upplsta gaser r uppenbart.

8.4.1 NMR-spektra
Experiment av Smith & Boericke [202, 203] med krnspinnresonans (NMR3) har demonstrerat en skillnad mellan omskakade och inte omskakade utspdningar, i bland annat
NMR-spektrat fr hydroxylgrupper (OH). Ultraljudsbehandling av vattnet i stllet fr
omskakning gav liknade resultat som omskakning, i frhllande till enbart utspdning.
Frndringarna blev mer utprglade ju er utspdningar som gjorts, och uppvisade uktuerande periodiska kurvor med avseende p antal utspdningar. Liknande resultat har
senare observerats av Sacks [181] och Young [212].
Experiment med NMR-relaxation av Demangeat et al. [61, 62] har visat p tydligt klassicerbara skillnader mellan olika homeopatiska preparat och kontrollsningar. Liknande
resultat har observerats av Lasne som noterade att eekten vid lika utspdningshalt
varierar med koncentrationen p ursprungslsningen [131, 132], dvs. med provets utspdningshistoria.
NMR-spektra avspeglar bl.a. hur vte- respektive syreatomerna (beroende p vald frekvens) i vattnet uppfattar sin omgivning och borde drfr kunna ge en bild av frndringar i vattenmolekylernas koordination och hydreringsskal. Metoden har ocks anvnts
av Flanagan [80] i samband med laddade kolloider (Crystal Energy-vatten), kolloida kiselhydrider (Active-H) och ekologiska fruktjuicer.

8.4.2 Elektriska egenskaper

Ngra experiment som kan vara relaterade till NMR-eekterna har utfrts av Brucato
& Stephenson [31]. De underskte hur den elektriska genomslagshllfastheten hos vatten
varierade med utspdningsgraden hos homeopatiska preparat. De fann ett relativt regelbundet varierande mnster, med kande utspdningsgrad. Groddpunkter i vattnet, t.ex.
nanobubblor eller kolloider, borde rimligen pverka genomslagshllfastheten.
Det nns ocks experiment dr en pverkan p vattnets elektriska permeabilitet, av t.ex.
virvling [210] och homeopatisk utspdning [110, 111], har underskts. Dissociationsgrad
hos joner och mobilitet hos joner, kolloider, eller gasbubblor avspeglar sig rimligen i en
3

Nuclear Magnetic Resonance.

104

8.4. ANNAN FORSKNING KRING ALTERNATIV VATTENBEHANDLING

pverkan p den elektriska permeabiliteten och dess frekvensberoende, och naturligtvis

p konduktiviteten4 .
Resultaten br replikeras under bttre betingelser innan man kan dra ngra slutsatser frn
dem, men en pverkan p dessa egenskaper framstr inte som orimliga, mot bakgrund av
hypotesen om nanobubblor i vattnet.

8.4.3 Utspdningsvrme
Elia & Niccoli har i era experiment visat att homeopatisk utspdning pverkar vattnets
blandningsentalpi, allts den energi som frigrs nr vattnet blandas med baser eller syror
(HCl och NaOH) [65, 66, 67, 68]. Det indikerar att den potentiella energin pverkas i
bindningar ngonstans i lsningen, kanske mellan upplsta gaser och vattnet.

8.4.4 IR-spektra
Inspirerad av tidigare forskning av Grad5 underskte Dean [56] IR-spektrat6 hos healerbehandlat destillerat vatten fr att se om det fanns en detekterbar pverkan av behandlingen. Vatten absorberar starkt i delar av IR-omrdet, p grund av mnga resonanser
orsakade av energierna p bindningarna mellan vattenmolekyler. Han fann att det fanns
en upprepbar eekt, en kad absorption i omrdet 2.7 m (3700 cm ), som varierade
med hur healingprocessen gick till, bl.a. hur provet med vatten hlls. Eekten blev starkare om det fanns luft i askorna (halvfulla askor), och klingade av med tiden (ver
era dagar/veckor). Dean fann vidare att samma typ av frndringar i IR-spektrat kunde
observeras i vissa naturliga hlso- och mirakelkllor, som t.ex. Bath, Glastonbury, Wells,
kryptan i Lourdes m.. [56, 57].
Deans resultat med healerbehandlat vatten har senare replikerats av Schwartz et al. [193].
Man kan notera att Dean i ett experiment [56] rapporterade ett samband mellan frndringar i IR-absorptionen, och vattnets utspdningsvrme vid utspdning med destillerat
vatten, vilket stter resultaten i viss relation till experimenten av Elia & Niccoli [65, 66].
Det nns ocks ldre forskning [100] kring homeopatisk utspdning som har pvisat en
pverkan p IR-spektra och konduktivitet, med uktuerande periodiska kurvor liknande
dem vid NMR-studierna (ovan).
1

8.4.5 Ljusspridning
I relation till Bunkins experiment br man notera en serie intressanta experiment med
ljusspridning7 som har utfrts av Pyatnitsky & Fonkin [170], dr frskspersoner ck koncentrera sig p ett prov med vatten, varvid en momentan frndring av spridningsspektrat
Se t.ex. Hasted [99] och Wenchong [208].
tergiven i Dean [56].
6
Absorptionen i det infrarda omrdet.
7
Man mter spridningen av ljus frn en laserstrle i vattnet i olika riktningar (eller ver tiden i en
viss riktning). Ljuset sprids d det mter en partikel eller struktur i vattnet, vars brytningsindex avviker
frn det omgivande vattnets och beroende p storlek p de partiklar/strukturer som sprider ljuset, s
varierar typen av spridningsspektra, och man kan dra vissa slutsatser om storleksfrdelningen. Det hr
r en princip som bl.a. anvnds fr turbiditetsmtningar (d man bara mter det ljus som sprids i 90
riktning).
4
5

105

KAPITEL 8. DISKUSSION

i vattnet uppmttes. Eekten varierade med frskspersonerna. Fr ngra av frskspersonerna kvarstod en eekt p vattnet i timmar efter sjlva koncentrationsperioden. En
rimlig slutsats r att kolloider eller kluster av bubblor i vattnet kan ha pverkats.

8.4.6 Slutsatser
Det nns med andra ord en mngd berringspunkter mellan alternativ vattenbehandling
och forskning kring minneseekter i vatten.
Det verkar nnas s tydliga likheter nr det gller eekter av alternativ vattenbehandling
som virvling och indirekta vattenbehandlare, och eekter av magnetisk och elektromagnetisk behandling, homeopatisk utspdning och healerbehandling av vatten  dr man
kan se att pusselbitarna griper in i varandra  att det rimligen br nnas tminstone
ngra gemensamma underliggande mekanismer nr det gller p vilket stt det sker en
pverkan p vattnet.
En observation frn experimenten med homeopatisk utspdning r att pverkan p olika
egenskaper som NMR-spektra, elektrisk genomslagshllfasthet, IR-spektra och ytspnning uppvisar en periodisk variation med utspdningsgraden. Att samma typ av variation
terkommer mellan olika mtmetoder talar starkt fr en gemensam underliggande faktor.
Nanobubblor i vattnet ligger nra till hands. Samma typ av variation med utspdningsgraden har lnge rapporterats frn medicinsk behandling med homeopatiska preparat [18],
och r ocks typiska fr experiment med immunologiska reaktioner frn homeopatisk utspdning [55], se nedan avsnitt 8.5.1.
Den slutsats man kan dra av hela denna diskussion r att det verkar existera metastabila
tillstnd (dr tillstnd inte ndvndigtvis innebr struktur) i det system som vattnet
beskriver  tillstnd som kan pverkas av alternativ vattenbehandling. Mjligen nns det
dels eekter som hrrr direkt ifrn vattnet, och dess upplsta gaser/nanobubblor, och
dels eekter som hrrr frn en interaktion med kolloider i vattnet, och de underliggande
mekanismerna kan ha olika betydelse i olika typer av vatten och experiment.
Lt oss gra en jmfrelse. I en diskussion om polynuklera hydroxokomplex8 noterar
Stumm & Morgan [205] att en del metalljonlsningar ldras ver veckor och r termodynamiskt instabila, och ger fljande kriterium fr ojmvikt: Sdana icke-jmviktstillstnd
kan ofta identieras om egenskaper hos metalljonlsningarna (elektrodpotentialer, spektra, konduktivitet, ljusspridning, koaguleringseekter, sedimenteringshastighet etc.) beror
p historien fr lsningens preparering.
Vi kan notera att en pverkan p i princip alla dessa egenskaper har frekommit i forskning
kring minneseekter i vatten, eller visat sig relevanta vid alternativ vattenbehandling.

8.5 Utbredning av eekterna

Diskussionen ovan leder naturligt ver till frgan om hur fenomenen kan utbreda sig, dvs.
(C) och (D) i gur 8.1 p sidan 98.
8

Mellanprodukter vid utfllning av hydroxider.

106

8.5. UTBREDNING AV EFFEKTERNA

8.5.1 Utbredning inom vatten

Nr det gller utbredning av eekterna inom vatten vet vi inte s mycket mer n det
man kan sluta sig till frn ovanstende diskussion. En frga som r oklar r hur en eekt
kan utbreda sig i hela lsningen utan att kraftigt frsvagas d en liten mngd aktiverat
vatten blandas ut i vanligt vatten.
Mjligen kan en serie experiment av Benveniste m.. [55, 22, 191] kasta lite ljus ver
detta. De fann att immunologiska reaktioner i biologiska system (basol-degranulering9 ,
pverkan p bloddet genom immunologiskt knsliga marsvinshjrtan) pverkades av
homeopatiskt utspdda antigener. De fann ocks att det fanns en periodisk regularitet
med avseende p utspdningsgraden (liknande den vid andra homeopatiska utspdningsfrlopp) i reaktionernas intensitet, som kvarstod efter det att utspdningen skett bortom
Avogadros tal. Dessa resultat har varit omstridda, men har relativt nyligen replikerats av
era oberoende team [19].
Benveniste fann ocks [97] att eekten kunde raderas, om provet utsattes fr ett varierande magnetflt (50 Hz, 15 mT, 15 min). Detta ledde till frgan om eekten hade ett
elektromagnetiskt ursprung. Genom att (med induktiv koppling) spela in det elektromagnetiska bruset i LF-omrdet (< 22 kHz) frn en saltlsning med till exempel antigener,
och sedan spela upp signalen i en annan saltlsning, kunde denna senare lsning fs att
generera samma immunologiska reaktioner som dels den ursprungliga substansen och dels
en homeopatiskt utspdd lsning av substansen [6, 21, 22, 191]. Substansen kunde t.ex.
vara albumin, acetylkolin, koein, eller till och med bakterier som E. Coli. Uppspelning av
en signal inspelad frn en kontrollsning (t.ex. destillerat vatten) gav ingen immunologisk
reaktion. Magnetisk avskrmning av mottagarlsningen under uppspelningen inhiberade
ocks eekten. Utfrliga referenslistor och beskrivningar nns publicerade i Schi [191]
och Benveniste [22, 23, 24, 25, 26].
Dessa resultat indikerar att spontana elektromagnetiska signaler (brus) frn det aktiverade vattnet skulle kunna spela en roll fr utbredningen av aktiveringen inom vattnet.
Denna hypotes fr visst std av resultat av Piccardi [164], som fann att reaktionskinetik
vid bildning och sedimentation av vissa kolloider pverkas av om lsningen avskrmas
frn elektromagnetiska flt (med geofysikaliskt/astrofysikaliskt ursprung). Det anknyter
ocks till hela den ovanstende diskussionen om elektromagnetisk pverkan p kolloider
och nanobubblor.

8.5.2 Utbredning mellan olika vatten

Nr det gller utbredning av eekter mellan olika vatten vet vi egentligen inte s mycket.
Diusion av vatten i luften kan naturligtvis ske, men pverkan frn t.ex. Grandervatten verkar ske frn slutna behllare. Det nns fr lite data fr att ngra mer bestmda
slutsatser ska kunna dras.
Den mest handfasta ledtrden r kanske experimenten av Reid m.. som indikerar en vg
att detektera en pverkan p kristallation mellan olika behllare med saltlsningar med
upplst protein. De fann att om proven befann sig i en atmosfr av av luft eller syre s
utbredde sig eekten, men inte om atmosfren runt proven bestod av kvve eller argon.
Det indikerar antingen att upplst syre spelar roll fr att eekterna alls skall kunna uppst
9

En slags vita blodkroppar, knsliga fr vissa (IgE-relaterade) immunologiska reaktioner.

107

KAPITEL 8. DISKUSSION

eller utbredas inom lsningarna, eller att syret i luften r avgrande fr utbredningen av
eekten mellan lsningarna.

8.5.3 Utbredning frn behandlare till vatten

Vad kan vi dra fr slutsatser nr det gller utbredning av eekten frn behandlare till
vatten?
Nr det gller virvlare r eekten uppenbarligen mekanisk. Det verkar rimligt att kolloider
och upplsta gaser kan pverkas av virvling, och t.ex. nanobubblor.
Utbredning ge- Utbredning ge- Utbredning
Mekanisk kon- Kontakt med
nom metallrr nom plastrr genom rriso- takt med rret andra freml
lering
Indirekta be- Bra
Bra men kan fr- Dlig
Viktigt med god Br ej ha kontakt
handlare
drja eekten
kontakt
Akustisk
Bra
Ganska bra om Dlig genom mju- Viktigt med god Kan dmpa vibplasten r hrd. ka material
kontakt
rationerna
Vrmeledning Bra
Ganska bra, men Dlig
Viktigt med god Kan mjligen letar lngre tid.

Transport
av elektriska
laddningar
Statiska elektriska flt och
kapacitivt
kopplade
elektromagnetiska flt
Statiska magnetiska flt
och
induktivt kopplade
elektromagnetiska flt
Elektromagnetiska
flt, i resonans
Elektromagnetiska
flt, hgre frekvenser (IR,
VIS, UV)
Diusion

Bra

termisk kontakt

Dlig

Dlig

da bort vrme i
andra riktningar
God elektrisk Spelar mindre
kontakt viktig
roll, om fremlet
ej r elektriskt
ledande
Spelar stor roll
Kan spela stor
roll fr fltens utseende

Bra lngs med r- Bra

ret men dlig in i
rret, d en fltfri
zon uppstr i rren.

Bra

Bra genom rren, Bra

utom fr jrnrr.
Smre fr hgre
frekvenser.

Bra

Spelar ingen str- Spelar ingen strre roll

re roll

Dlig in i rret fr Bra

hga frekvenser

Bra

Spelar viss roll

Kan spela roll

Dlig

Beror p fre- Beror p fre- Kan spela roll fr Spelar

kvensomrdet
kvensomrdet
plastrr
roll

Dlig

Dlig

Mindre bra

Kan spela roll

Kan spela roll

Tabell 8.1: Jmfrelse av knda kriterier fr utbredning frn indirekta behandlare till
vattenledningsrr, och egenskaper hos ngra mjliga utbredningsmekanismer.
Nr det gller indirekta behandlare r utbredningsmekanismen oknd. Men vi kan kanske
dra ngra slutsatser frn vad som r knt kring hur behandlarna br monteras fr att ha en
bra eekt. En jmfrelse med ngra mjliga utbredningsmekanismer, se tabell 8.1, pekar
p att akustisk utbredning och vrmeledning verkar ha mest gemensamt med tillverkarnas
instruktioner om hur behandlarna br monteras. Det antyder att uppmrksamheten br
riktas mot molekylvibrationer (som ligger under bde mekaniska vgutbredningsfenomen
och vrmeledning i material) som en mjlig utbredningsmekanism.
108

mindre

8.5. UTBREDNING AV EFFEKTERNA

Hr nns ocks en intressant koppling till observationerna om pverkan i IR-omrdet,

eftersom absorptioner i detta omrde svarar mot olika typer av vibrationer i vattnet, t.ex.
tjning eller bjning av bindningarna mellan och inom molekylerna.
Nr det gller utbredningsmekanismer fr healing kan en ledtrd vara ett experiment av
Green et al. [94] med healers, som dels ck meditera och dels ge healerbehandling. I bda
fallen uppmttes skurar av spnningsfrndringar (frndringar i de omgivande elektriska
flten) med hjlp av kopparskrmar placerade bredvid kroppen p personerna, mnga
gnger hgre n vad som var normalt. Skurarna varade mellan 0.5 till 12.5 sekunder, och de
esta hade negativ polaritet (en snkning av spnningen). Inga sdana skurar uppmttes
fr en kontrollgrupp av personer som ocks ck meditera (men som inte var praktiserande
healers). Det antyder att elektriska laddningar och statiska/kapacitivt kopplade elektriska
flt kan spela en roll nr det gller utbredningsmekanismer fr healing.
Fr att summera kan vi notera att det sannolikt kan vara s att det rr sig om olika
utbredningsmekanismer i olika typer av alternativ vattenbehandling, och i en del fall
kanske era samverkande. Det kan ocks nnas nya fenomen involverade i utbredningen,
men det kan bara ett vidare klarlggande av kriterierna fr eekternas utbredning avgra.

8.5.4 Andra hypoteser kring minneseekter och utbredningsmekanismer

Ngra andra hypoteser som frts fram br i alla fall berras, eftersom de frekommit i
diskussioner kring alternativ vattenbehandling och minneseekter i vatten.
Geometriska strukturer av vattenmolekyler

En hypotes som ofta frts fram r att minneseekter i vatten skulle bero p att vattenmolekylerna skulle bilda strukturer, som skulle kunna bevara ett intryck av en behandling en
lngre tid, som ett slags avtryck. Vtebindningarna i vattnet ppnar ju fr mjligheten
att molekylerna kan bilda olika mnster, t.ex. polyedrar, helixformade strukturer m.m.
Det argument som talar emot detta (och som r det standardargument som brukar beropas mot minneseekter i vattnet i allmnhet) r att vtebindningarnas orientering i
vattnet har en typisk livslngd i storleksordningen pikosekunder, och att eventuella strukturer drmed snabbt skulle upplsas, och drmed inte kunna vara informationsbrare.
Som diskussionen ovan visat hindrar inte detta argument att det kan nnas andra former
av tillstnd i vattnet, som kan ha en betydligt lngre livslngd. Speciellt kan vi notera
att argumentet inte r giltigt gentemot kolloider eller nanobubblor. Att vattenmolekylernas orientering pverkas i dessas nrhet framstr ocks som naturligt. De experimentellt
observerade minneseekterna ligger ju i storleksordningen timmar/dagar/veckor, vilket
ocks stmmer bttre med med dessa typer av fenomen.
ven NMR-relaxation har en betydligt lngre livslngd (i storleksordningen sekunder om
man ser till kollektiva eekter), ven om denna antagligen r fr kort fr att kunna vara
en kandidat till lngre minneseekter.
109

KAPITEL 8. DISKUSSION

Koherenta domner

En annan hypotes som frts fram av bland annat Del Giudice & Preparata [58, 59, 60],
och som det ofta refererats till i allmnna ordalag, r att det skulle nnas mikrometerstora
domner i vattnet med ngon form av koherent rrelse/vibration. En modierad form av
kvantelektrodynamik har frts fram som teori fr detta.
Fr att en sdan teori skall vara testbar behver betydligt tydligare och mer precisa
experimentella frutsgelser skapas frn teorin, nr det gller frgan om minneseekter i
vatten.
Formresonans

I ngra sammanhang, bland annat av ngra tillverkare och i samband med forskning kring
kristallations- och stigbilder, har mer exotiska hypoteser framstllts.
En sdan hypotes r att det skulle existera en form av formresonans, dvs. att freml
med en viss geometrisk form, t.ex. pyramid- eller spiralform, skulle utva ngon form av
fjrrverkan p vattnet (eller p vxter). Fr att en sdan typ av hypotes skall kunna testas
empiriskt, mste en mer upprepbar eekt av behandling ha provats ut, till exempel en
upprepbar pverkan p kristallationsfrlopp.
En variant r att vissa mnster p en plats, t.ex. i eller i nrheten av en kristalliserad
lsning, skulle katalysera uppkomsten av liknande mnster p en annan plats, till exempel
i en annan lsning. Det r en tanke som ligger nra Reids experiment [10, 176].

8.6 Om vattnets kvalitet

Vilka slutsatser kan vi dra om bedmningsgrunder fr vattnets kvalitet  som dricksvatten, fr bevattning, fr teknisk anvndning, eller som hlsomedel?
En pverkan frn mer anaeroba mot mer aeroba frhllanden, har klara tillmpningar,
vilket inte minst framgr av rapporterade kundvittnesml. Om det nns en pverkan p
vattnets syreupptagningsfrmga, till exempel p upptagningskinetiken, s har det ocks
klara miljmssiga konsekvenser. Som rapporterats i kapitel 2 nns det exempel p att
tekniken ocks anvnts i ngot strre skala, t.ex. fr en pverkan p syre- och drmed
redoxfrhllanden i dammar.
De tekniska konsekvenserna av pverkan p kalkutfllningar framstr ocks som tydliga
av rapporterade vittnesml. De exakta betingelserna br utredas nrmare.
Nr det gller rapporterade eekter p olika vxter, t.ex. jordbruksprodukter, s borde
ett mer samlat agronomiskt grepp tas fr att bedma innebrden av resultaten. De br
ocks stllas mot resultat frn experiment med pverkan p vxter av magnetbehandlat
och elektromagnetiskt behandlat vatten [41, 133, 134, 180]. En sammanstllning av ldre
resultat kring biologiska eekter av magnetbehandlade vatten och nringslsningar nns
i Magnusson [139].
Nr det gller pverkan p bakterier och alger, s br man ocks jmfra med de rapporterade eekterna med resultat med elektromagnetisk pverkan p vatten, och eekten
110

8.7. VILKA VGAR LEDER VIDARE?

av s behandlat vatten p olika organismer, bland annat alger, cyanobakterier och svampar [171, 172, 174, 175, 198, 199, 200].
Diskussionen i detta kapitel av elektromagnetisk vattenbehandling m.m. indikerar att
det kan frekomma bde oxidativa mnen (som vteperoxid), fria radikaler, och stabilt
atomrt vte i vattnet beroende p typ av behandling. Konsekvenserna fr vattnets kvalitet r ganska olika. Medan vteperoxid och mnga fria radikaler r oxidativt aggressiva,
innebr frekomsten av atomrt vte nrvaron av en kraftig antioxidant [197]. Det senare
gller ocks vte och hydridjoner som stabiliserats i kiselkolloider [83]. Kolloida kiselhydrider har dessutom pvisats ha eekter p ATP-produktionen i mitokondrier [85].
En frga som kan vara intressant att studera vidare r syrehalten och redoxfrhllanden i
kommunala dricksvatten i frhllande till hlsotillstndet / medellivslngden i kommunen.
Alltfr anaeroba miljer leder naturligtvis till stora problem med bakterier m.m., men
alltfr aeroba miljer och hga pH-niver fller ut kolloider, precis som vissa former av
kemisk fllning gr i vra dricksvattenverk.
Spelar reduktiva upplsta mnen eller kolloider i vattnet en roll fr folkhlsan? Finns
det i s fall optimala niver fr hur aerobt dricksvattnet br vara? Hur ser statistiken ut
i Sverige (och andra lnder) om man jmfr med Vincents [79] resultat fr Frankrike?
Enligt Vincent var de optimala niverna ett rH ned mot 22, ett pH strax under 7.0 och
en inte alltfr hg konduktivitet. Frekommer atomrt vte (t.ex. stabiliserat i silikater)
i naturliga vatten  t.ex. vissa reduktiva hlsokllor?
Finns det samband mellan elektromagnetisk pverkan p vatten, och pverkan av alternativa vattenbehandlare? Kan alternativ vattenbehandling i ngra fall neutralisera eekter
av elektromagnetisk pverkan och vice versa? Diskussionen i detta kapitel ppnar i alla
fall upp drren fr den typen av frgestllningar.
Till detta kommer att frgan om ett helt frsummat gas/vattengrnssnitt i vattnet (nanobubblor) [149] ppnar upp en helt ny riktning nr det gller att bedma ett vattens
kvalitet, och hr vet vi i princip ingenting om vad som r vettiga bedmningskriterier.
Det r med andra ord en komplex bild som mlas upp nr det gller pverkan p vattnets
kvalitet av alternativ vattenbehandling.

8.7 Vilka vgar leder vidare?

Vilka vgar framstr som naturliga att g vidare lngs?
Det framstr som naturligt att g vidare med underskningar av absorption av syre under
mer kontrollerade former, fr att klargra om eekten r upprepbar.
Det framstr ocks som naturligt att studera ngra av de eekter som diskuterats i kapitel 4 och som inte kunnat belysas experimentellt hr  t.ex. pverkan p sedimentation
av hrt vatten. ver huvud taget verkar frgan om pverkan p kristallationsprocesser
vara central.
En viktig frga som br utredas r hur eventuella eekter pverkas av avgasning av
vattnet, och sambandet med resultaten frn forskning kring nanobubblor.
Experiment med mer stillsam behandling under lngre tid, dvs. frvaring av vatten i ett
krl eller rr med monterad behandlare, framstr ocks som viktig  speciellt med tanke
111

KAPITEL 8. DISKUSSION

p frgan om hur lng tid det tar fr en eekt att etablera sig i ett system. Av samma
anledning kan det vara intressant att studera cirkulerande system. Det behvs ocks en
bttre kunskap om betingelserna vid lyckade installationer.
Sammantaget nns det tskilliga vgar som ligger ppna och som borde underskas fr
att klarlgga omrdet alternativ vattenbehandling.

112

Bilaga A
Tabeller: Vattendatabas

I denna bilaga terges de olika mtvrdena i vattendatabasen i tabellform.

I tabell A.1 nns vrden fr fysikaliska och kemiska egenskaper  syrehalt, konduktivitet,
pH, ORP, rH, hrdhet, alkalinitet, kolsyra, frsurningspverkan (ekvivalent alkalinitet
dividerat med ekvivalent hrdhet), ytspnning och turbiditet. Frutom dessa egenskaper
anges frg om vattnet r frgat och akvifer om den r knd1.
Vrdena anges som: O = syrehalten i vattnet (mg/l), Kond = konduktiviteten, pH =
pH-vrdet, ORP = uppmtt redoxpotential gentemot en referenselektrod av Ag/AgCl, rH
= elektrontillgngligheten (relative Hydrogen) utrknad ur pH och ORP (se kapitel 5),
Hrd = totalhrdheten omrknad till mg/l Ca, HCO = alkaliniteten uttryckt som mg/l
HCO , CO = koldioxidaciditeten uttryckt som mg/l CO , HCO / Hrd = ekvivalent
alkalinitet delat med ekvivalent hrdhet, Ytsp 20 = ytspnningen korrigerad till 20C,
Turb = turbiditeten enligt ISO 7027.
Fr kommunala dricksvatten anges ocks ett mtt p relativa medellivslngden i kommunen. Data har hmtats frn Statistiska centralbyrns underlag. Siran ML ratio avser
kvoten mellan antal personer som haft en livslngd > 80 r och personer som haft en
livslngd p 65-80 r. En hgre sira innebr fljaktligen en hgre medellivslngd i kommunen.
Fr kllor anges kllans id-nummer i SGUs (Sveriges Geologiska Underskning) kllarkiv,
i de fall kllan nns frtecknad dr.
I tabell A.2 nns vrden fr syrehalt, konduktivitet, pH, ORP och rH fr de vatten som
mtts i flt. Motsvarande vrden i labb anges ocks.
I tabell A.3 nns vrden fr Kirlianegenskaperna. Vrdena anges som medelvrde  standardavvikelse. D cirka 40 exponeringar (mtvrden) tagits fr varje prov, innebr det att
standardavvikelsen skall multipliceras med 0.31 fr att f ett 95%-igt kondensintervall
(0.52 fr ett 99.9%-igt).
I tabell A.4 nns en gruppering av de fysikaliska och kemiska egenskapernas variation i
de olika hrdhetsklasserna, och i tabell A.5 nns Kirlianegenskapernas variation enligt
samma gruppering.
2

Frg anges som: Mycket svagt gul, svagt gul, gul, och kraftigt gul. P samma stt fr andra nyanser.
Akviferer anges som ngon av: Urberg, sedimentr berggrund, morn, islvssediment, svallsediment, vattenfrande lager under lera. Om akviferen inte r klart faststlld anges den akvifer som verkat troligast,
markerad med (?).
1

113

114

Brynekllan
Dalsgrd
Delsjkllan
Husaby klla A 2003-05
Husaby klla B 2005-01
Hwembo. Bosgrden
Hwembo. Vsterbotrp.

Kllor

skskalla
Tofta, Gotland
Frsjhult A 2003-06
Frsjhult B 2004-12

Brunnar

Bollebygd
Gteborg A 2005-01
Klippan
Lidkping
Lund
Malm
Nossebro
Oxelsund
Smedstorp A 2003-09
Smedstorp B 2004-12
Stockholm
Tingsryd
Trosa
Uddevalla A 2003-04
Uddevalla B 2004-08
lmhult

O8
N 21
O7
R 57
R 57

4,10
6,20
8,76
9,77
8,95
9,99
8,87

7,44
8,08
8,46
8,12

7,98
12,14
11,76
10,96
7,85
9,77
6,45
9,27
6,72
5,95
11,73
9,85
8,38
10,40
6,99
10,05

310
480
250
480
530
123
121

420
660
124
147

240
210
260
157
177
370
440
300
450
480
230
196
470
230
280
193

6,3
7,3
6,3
7,4
7,3
6,4
6,2

8,9
7,6
7,3
7,2

7,8
8,2
8,2
8,2
8,4
7,5
7,6
8,2
7,9
7,1
8,4
8,0
7,8
8,2
8,2
8,6

SGU O2 Kond pH
Namn
Id mg/l S=cm
Kommunala dricksvatten

207
232
276
268
177
229
245

161
210
213
216

199
204
196
220
173
222
181
204
192
218
199
204
210
205
185
191

26,7
29,7
29,1
30,9
27,8
27,7
27,8

30,4
29,4
28,9
28,9

29,5
30,4
30,1
31,0
29,6
29,6
28,5
30,2
29,2
28,7
30,7
30,1
29,6
30,5
29,8
30,8

ORP rH
mV

32
64
23
91
99
18
18

19
113
19
23

29
22
34
14
28
41
31
48
77
76
31
20
81
32
32
30

77
165
55
457
307
29
26

179
311
66
69

102
73
73
51
62
135
154
124
190
208
69
77
165
73
84
80

15
11
15
4
15
4
11

0
11
7
4

4
4
4
2
4
4
4
4
7
13
4
4
4
4
4
4

0,78
0,85
0,79
1,64
1,02
0,53
0,47

3,06
0,90
1,13
1,00

1,17
1,11
0,71
1,19
0,74
1,09
1,62
0,85
0,81
0,90
0,73
1,24
0,67
0,74
0,85
0,88

72,8
72,8
73,0
72,6
72,6
72,8
72,7

72,7
72,6
72,5
72,9

72,9
72,9
72,7
72,6
72,5
72,8
72,8
72,7
72,8
72,9
72,9
72,8
72,7
72,5
72,8
72,9

0,04
4,51
0,03
0,00
0,16
0,81
0,14

0,02
0,05
0,01
0,05

0,04
0,01
0,06
0,02
0,03
0,05
0,37
0,03
0,03
0,22
0,02
0,09
0,01
0,03
0,04
0,06

2,37
1,48
1,61
1,52
1,80
1,47
2,44
0,89
1,74
1,74
1,59
2,00
1,28
1,49
1,49
2,04
Urberg
Morn
Morn
Morn

Akvifer

Morn
Vf. lager u. lera
Islvssed.
Sed. berggr.
Mkt sv gul Sed. berggr.
Gulbrun
Morn ?
Mkt sv grn Morn

Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb ML Frg

Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU ratio
mg/l
dyn/cm

Tabell A.1: Vattendatabas  Fysikaliska och Kemiska egenskaper

BILAGA A. TABELLER: VATTENDATABAS

115

Krr vid Frsjhult

Ytvatten, Krr

Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Urshult.

Ytvatten, Sjar

Bck NO Orust
Bck Gustafsberg
Flian, vid Skofteby
Vrngabcken

Ytvatten, Vattendrag

Lannaskede brunn
Ljunga Klla
Lundsbrunn, ute
Svartekllan, Varberg

Surbrunnar
175
210
300
320

2,08

194

9,37 63
12,15 62
12,00 96
12,96 85
6,22 52

1,68 109
12,37 71
8,88 400
11,60 350

H 64 1,10
1,50
5,85
4,29

3,8

6,1
6,5
6,9
7,2
5,6

6,4
5,6
8,2
6,8

6,5
6,1
6,6
5,9

7,6
7,2
7,3
6,0
6,8
7,1
7,7
6,0
6,1
6,7
7,7

R 29 10,14
5,60
R 3 4,75
9,78
9,46
R 61 9,54
R 60 6,58
10,80
G 5 1,36
O 5 5,24
O 9 3,98

Hgstena
Lovn klla
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Stensjns badplats
Syftekllan

430
260
580
340
117
140
590
103
95
360
420

SGU O2 Kond pH
Id mg/l S=cm

Namn

388

197
224
217
217
237

215
264
178
213

45
68
264
228

174
223
179
227
232
243
236
249
133
250
151

27,8

26,1
27,8
28,4
28,9
26,4

27,0
27,3
29,5
28,1

21,7
21,7
29,3
26,7

28,3
28,8
27,9
26,9
28,3
29,6
30,5
27,6
23,9
29,0
27,7

ORP rH
mV

12

12
14
16
16
8

12
10
66
35

14
19
37
31

76
38
105
14
13
23
57
11
13
34
65

18

29
37
29
26
29

22
26
146
62

80
40
69
37

216
121
289
37
37
66
190
26
44
88
205

48

13
4
4
4
13

9
4
5
11

31
24
11
11

11
11
15
13
4
7
11
13
15
11
9

0,50

0,80
0,83
0,62
0,54
1,14

0,60
0,88
0,73
0,59

1,83
0,69
0,61
0,38

0,94
1,03
0,91
0,83
0,91
0,95
1,11
0,78
1,09
0,86
1,04

72,4

72,7
72,5
72,7
72,9
72,7

72,6
72,6
72,7
72,6

72,6
72,6
72,9
72,6

72,8
72,7
72,8
72,7
72,6
72,7
72,8
72,7
72,6
72,8
72,7

2,34

1,30
1,58
0,25
0,43
0,38

0,30
0,12
0,04
6,23

22,86
1,44
0,05
1,34

0,00
0,02
0,29
0,66
0,04
0,03
0,01
0,05
1,79
0,00
0,03

Krft aprikos

Sv gulbrun
Aprikos
Mkt sv gul
Mkt sv gul
Gulorange

Ljusgul
Sv gul

Sv gul

Mkt sv gul

Sv gul
Mkt sv grn

Sv grngul

Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb ML Frg

Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU ratio
mg/l
dyn/cm

Sed. berggr.
Islvssed.
Svallsed. ?
Morn
Islvssed.
Morn

Sed. berggr.
Morn ?
Sed. berggr.
Urberg ?

Akvifer

Gteborg 2r Kyl
Gteborg 2r Rum
Lundsbrunn, motorpump

Hanterade eller lagrade

Apelviken, Varberg
Gnisvrd. Gotland
stra Orust
Skofteby klla

Havsvatten & Saltkllor

15000
12400
34400
5200
8,1
8,0
6,8

7,4
7,7
8,6
8,1

6,3

97

12,55 210
9,75 230
9,55 280

11,70
4,85
6,80
R 22 1,21

5,3

98

SGU O2 Kond pH
Id mg/l S=cm

Krr vid Nykllan, St. R 19 2,86

Levene
Tjrn vid Maredal
R 63 2,09

Namn

197
200
194

255
262
237
168

238

193

29,7
30,0
27,4

30,7
31,1
32,3
29,0

27,8

24,3

ORP rH
mV

23
25
42

130

11

12

77
80
99

121
135
128
750

40

40

4
4
15

4
4
0
11

29

1,11
1,05
0,77

1,90

1,22

1,10

72,7

72,7

72,9

72,6

72,6

0,05

0,09

5,02

0,25

2,85

Sv gul

Mkt sv gul

Gul

Krft gul

Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb ML Frg

Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU ratio
mg/l
dyn/cm

Vf. lager u. lera

Akvifer

BILAGA A. TABELLER: VATTENDATABAS

116

Tabell A.2: Stabilitet  Mtvrden i Flt respektive Labb

O2 O2 Kond Kond pH
Flt Labb Flt Labb Flt
mg/l mg/l S/cm S/cm
Kommunala dricksvatten

Namn

Bollebygd
Nossebro
Oxelsund
Tingsryd
lmhult

6,85
6,45

7,98
6,45
9,27
6,35 9,85
10,55 10,05

440
271
210
192

240
440
300
196
193

7,9
7,4
8,1
8,1
8,6

7,8
7,6
8,2
8,0
8,6

205
152
106

199
181
204
204
191

28,9
28,3
26,8

29,5
28,5
30,2
30,1
30,8

450
670
123
143

420
660
124
147

8,6
7,7
7,3
7,2

8,9
7,6
7,3
7,2

271
289
175

161
210
213
216

31,7
31,5
27,5

30,4
29,4
28,9
28,9

320
510
500
119
124
400
580
340
104
151
600
107
59
420

310
480
530
123
121
430
580
340
117
140
590
103
95
420

6,1
7,3
7,3
6,4
6,4
7,4
7,4
6,1
6,6
7,0
7,6
6,0
5,8
7,6

6,3
7,4
7,3
6,4
6,2
7,6
7,3
6,0
6,8
7,1
7,7
6,0
6,1
7,7

154
252
115
123
213
150
149
150
179
265
236
201
-74
162

207
268
177
229
245
174
179
227
232
243
236
249
133
151

24,6
30,3
25,8
24,3
27,2
27,1
27,0
24,5
26,5
30,2
30,3
26,0
16,5
27,8

26,7
30,9
27,8
27,7
27,8
28,3
27,9
26,9
28,3
29,6
30,5
27,6
23,9
27,7

1,10
1,50
4,29

143
210
310

175
210
320

6,5
6,1
6,0

6,5
6,1
5,9

80
43
185

45
68
228

23,0
20,9
25,4

21,7
21,7
26,7

10,60 8,88

390

400

8,1

8,2

164

178

28,8

29,5

9,65
11,85
12,35
12,45
5,00

9,37
12,15
12,00
12,96
6,22

58
59
94
90
64

63
62
96
85
52

6,2
6,5
7,3
7,0
5,4

6,1
6,5
6,9
7,2
5,6

172
139
183
173
210

197
224
217
217
237

25,6
25,1
27,9
27,2
25,3

26,1
27,8
28,4
28,9
26,4

1,75
2,33
4,07

2,08
2,86
2,09

178
111
86

194
98
97

3,8
5,4
6,3

3,8
5,3
6,3

184
-57
99

388
193
238

21,1
16,3
23,1

27,8
24,3
27,8

4,85
1,21

10300 12400 8,7

4800 5200 7,9

7,7
8,1

177
-72

262
168

30,3
20,7

31,1
29,0

280

6,8

141

194

25,2

27,4

Brunnar

skskalla
Tofta, Gotland
Frsjhult A 2003-06
Frsjhult B 2004-12

Kllor

Brynekllan
Husaby klla A 2003-05
Husaby klla B 2005-01
Hwembo. Bosgrden
Hwembo. Vsterbotrp.
Hgstena
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Syftekllan

7,87
7,36

Ytvatten, Vattendrag
Flian, vid Skofteby

Ytvatten, Sjar

Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Urshult.

Ytvatten, Krr

Krr vid Frsjhult

Krr vid Nykllan
Tjrn vid Maredal

4,10
9,77
8,95
9,99
8,87
10,14
4,75
9,78
9,46
9,12 9,54
4,82 6,58
11,50 10,80
1,07 1,36
3,98
0,40
2,50

Havsvatten & Saltkllor

Gnisvrd. Gotland
Skofteby klla

1,36

Hanterade eller lagrade

Lundsbrunn,
pump

7,44
8,08
8,46
8,12

9,48
6,60
6,54
4,80
9,80
2,41
9,30

Surbrunnar

Lannaskede brunn
Ljunga klla
Svartekllan, Varberg

pH ORP ORP rH rH
Labb Flt Labb Flt Labb
mV mV

motor- 14,60 9,55

280

117

6,6

118

Brynekllan
Dalsgrd
Delsjkllan
Husaby Klla A
Husaby Klla B
Hwembo. Bosgrden.
Hwembo. Vsterbotrp.
Hgstena

Kllor

Frsjhult A
Frsjhult B
Tofta, Gotland
skskalla, Orust

Brunnar

Bollebygd
Gteborg
Klippan
Lidkping
Lund
Malm
Nossebro
Oxelsund
Smedstorp A
Smedstorp B
Stockholm
Tingsryd
Trosa
Uddevalla A
Uddevalla B
lmhult

5763  716
6864  867
4973  249
6805  471
6981  839
3381  161
3597  158
6259  692

3181  145
3648  358
6665  804
5704  537

4995  276
4978  335
4593  409
3450  152
4699  253
5963  992
7166  490
5780  277
6342  725
6923  723
5259  635
4281  401
5826  759
4309  173
4343  378
3909  267

Namn
Area
Kommunala dricksvatten

3:07  0:35
3:52  0:33
2:81  0:19
3:70  0:29
3:44  0:34
2:25  0:15
2:26  0:12
3:45  0:40

2:12  0:12
2:30  0:13
3:56  0:37
3:15  0:28

2:93  0:20
2:71  0:26
2:73  0:24
2:30  0:12
2:69  0:17
3:17  0:41
3:58  0:30
3:09  0:15
3:44  0:26
3:53  0:30
2:99  0:39
2:50  0:29
3:51  0:35
2:55  0:18
2:53  0:20
2:38  0:17

22:33  1:37
24:82  1:90
20:46  0:51
24:95  1:08
25:20  1:82
16:13  0:39
16:73  0:44
23:68  1:55

15:89  0:34
16:91  0:79
24:71  1:83
22:41  1:19

20:43  0:65
20:46  0:66
19:52  0:88
16:67  0:51
19:41  0:59
22:86  2:12
25:48  1:09
22:20  0:55
23:74  1:46
24:84  1:49
21:04  1:37
18:76  0:88
22:64  1:64
19:08  0:40
19:00  0:86
17:92  0:67

0:117  0:014
0:133  0:013
0:114  0:013
0:135  0:011
0:129  0:012
0:089  0:010
0:082  0:009
0:128  0:013

0:078  0:007
0:085  0:010
0:137  0:013
0:121  0:013

0:114  0:011
0:106  0:012
0:107  0:012
0:089  0:012
0:101  0:010
0:122  0:017
0:133  0:011
0:119  0:010
0:133  0:012
0:136  0:014
0:114  0:013
0:093  0:014
0:138  0:015
0:101  0:012
0:100  0:012
0:092  0:012

434:0  73:4
551:0  84:4
361:1  30:6
581:5  63:6
547:8  85:2
228:3  19:4
237:5  16:5
515:9  87:6

211:2  13:1
244:8  21:0
556:1  91:4
445:6  59:8

376:3  35:4
348:5  42:3
335:8  40:4
240:7  14:0
328:3  28:8
460:2  97:6
574:9  65:2
430:6  25:9
514:5  59:8
552:3  66:8
398:4  76:8
295:7  48:0
500:4  70:6
306:1  27:0
302:4  36:4
268:7  25:0

Form co- Mean ra- NRMS ra- Length

ecient dius
dius
(isoline)

2:32  0:16
2:54  0:15
2:20  0:12
2:57  0:10
2:52  0:12
1:73  0:12
1:69  0:10
2:46  0:14

1:58  0:09
1:74  0:13
2:56  0:15
2:34  0:14

2:18  0:12
2:13  0:12
2:09  0:13
1:76  0:12
2:04  0:10
2:37  0:22
2:57  0:10
2:33  0:09
2:49  0:11
2:57  0:11
2:23  0:16
1:92  0:17
2:46  0:13
2:01  0:13
1:99  0:14
1:86  0:14

Entropy

Tabell A.3: Vattendatabas Kirlianegenskaper

14:6  2:6
18:2  2:9
13:2  1:8
18:5  2:8
18:5  2:7
8:5  1:3
8:3  1:2
17:2  2:4

8:0  1:9
8:8  1:4
19:8  3:4
15:8  2:2

13:7  2:1
12:9  2:0
12:4  1:7
8:9  1:3
11:7  2:2
15:5  3:0
18:8  2:2
14:9  1:8
17:7  2:5
18:8  2:7
13:7  2:1
10:5  2:0
17:9  2:6
11:4  2:1
11:1  1:8
10:2  2:3

57:0  2:3
55:6  1:4
57:0  1:3
56:8  1:2
56:8  1:3
55:6  1:0
55:7  1:5
57:2  1:6

58:0  1:4
55:4  1:3
56:3  1:0
57:4  1:5

56:7  1:0
58:1  1:7
57:6  1:6
57:0  2:1
54:4  1:0
55:8  1:6
55:2  1:1
55:3  1:0
55:8  1:6
53:7  1:1
56:2  1:8
57:1  1:5
55:7  2:6
58:7  1:6
57:7  1:9
57:6  2:0

1:885  0:036
1:900  0:027
1:874  0:031
1:906  0:023
1:901  0:026
1:840  0:050
1:875  0:040
1:899  0:024

1:864  0:036
1:873  0:035
1:888  0:038
1:884  0:032

1:894  0:026
1:877  0:030
1:888  0:030
1:876  0:039
1:889  0:032
1:898  0:023
1:896  0:023
1:882  0:029
1:893  0:027
1:892  0:024
1:891  0:023
1:870  0:039
1:898  0:018
1:883  0:023
1:868  0:035
1:873  0:034

No of in- Average Fractality

tervals
intensity

0:141  0:021
0:141  0:015
0:143  0:023
0:133  0:013
0:139  0:015
0:141  0:027
0:141  0:018
0:136  0:015

0:147  0:021
0:143  0:021
0:131  0:018
0:132  0:016

0:140  0:014
0:146  0:033
0:142  0:014
0:154  0:028
0:144  0:020
0:143  0:015
0:133  0:013
0:133  0:018
0:134  0:013
0:137  0:017
0:141  0:015
0:140  0:023
0:140  0:015
0:157  0:031
0:141  0:019
0:147  0:018

Fractality
error

BILAGA A. TABELLER: VATTENDATABAS

119

Krr vid Frsjhult

Krr vid Nykllan
Maredal Tjrn

Ytvatten, Krr

Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Ursh.

Ytvatten, Sjar

Bck NO Orust
Bck Gustafsberg
Flian, vid Skofteby
Vrngabcken

Ytvatten, Vattendrag

Lannaskede brunn
Ljunga Klla
Lundsbrunn, pump
Lundsbrunn, ute
Svartekllan, Varberg

4334  198
3006  28
2629  84

2166  58
2273  95
2987  81
2755  144
2092  110

3032  153
2538  107
6483  672
6068  298

3329  178
4655  346
5223  480
4709  692
5801  335

5061  365
8555  530
5786  669
3424  181
3329  156
6880  1111
3182  85
2612  116
5393  603
5720  786

Lovn klla
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Stensjns badplats
Syftekllan

Surbrunnar

Area

Namn

2:61  0:17
2:07  0:04
2:01  0:10

1:83  0:10
1:83  0:08
2:07  0:09
2:00  0:10
1:81  0:10

2:12  0:12
1:96  0:10
3:43  0:32
3:30  0:24

2:18  0:13
2:82  0:24
2:91  0:20
2:76  0:29
3:19  0:25

2:89  0:23
3:92  0:32
3:20  0:29
2:16  0:10
2:23  0:16
3:63  0:41
2:15  0:10
2:01  0:11
2:94  0:29
3:06  0:36

18:70  0:41
15:01  0:09
14:20  0:23

12:81  0:17
13:30  0:29
15:08  0:20
14:49  0:42
12:76  0:27

15:53  0:34
13:93  0:35
24:03  1:40
22:95  0:68

16:32  0:48
19:67  0:81
21:11  0:98
19:99  1:50
22:22  0:81

20:60  0:77
29:13  1:40
22:46  1:45
16:11  0:40
16:32  0:43
25:04  2:39
15:60  0:24
14:18  0:34
21:66  1:30
22:53  1:71

0:102  0:012
0:074  0:002
0:076  0:008

0:066  0:010
0:066  0:009
0:076  0:007
0:072  0:007
0:064  0:009

0:081  0:008
0:075  0:012
0:131  0:012
0:128  0:011

0:087  0:012
0:111  0:013
0:118  0:013
0:113  0:019
0:124  0:013

0:115  0:011
0:134  0:010
0:123  0:013
0:081  0:009
0:087  0:011
0:138  0:013
0:080  0:009
0:077  0:011
0:118  0:016
0:120  0:014

306:6  23:1
195:7  4:0
179:0  10:1

147:5  8:1
153:3  7:6
196:5  9:4
182:5  11:8
145:5  8:5

206:7  14:7
171:6  11:3
519:7  72:8
477:1  45:4

223:5  13:7
349:6  41:1
386:6  40:1
348:5  60:0
446:4  46:8

374:6  37:7
719:6  80:2
453:2  65:6
218:8  12:1
228:5  15:4
574:8  108:0
210:4  11:1
179:0  10:9
401:7  61:3
436:0  81:3

Form co- Mean ra- NRMS ra- Length

ecient dius
dius
(isoline)

2:00  0:12
1:50  0:03
1:45  0:11

1:22  0:14
1:24  0:14
1:52  0:10
1:42  0:09
1:18  0:13

1:62  0:10
1:41  0:16
2:49  0:14
2:43  0:10

1:73  0:12
2:13  0:15
2:27  0:12
2:15  0:21
2:37  0:12

2:21  0:10
2:71  0:08
2:35  0:16
1:64  0:11
1:71  0:11
2:57  0:17
1:60  0:11
1:40  0:24
2:28  0:18
2:34  0:17

Entropy

11:7  1:6
6:3  0:3
6:6  1:3

5:4  1:4
5:5  1:0
6:9  0:8
6:3  1:1
5:1  1:0

7:4  1:0
6:7  2:3
17:7  2:6
15:9  1:8

8:1  1:1
13:0  2:3
14:2  1:8
12:9  2:7
15:5  2:3

13:5  1:9
21:5  2:7
15:8  2:5
7:7  1:3
8:7  1:5
19:5  2:8
7:3  1:0
6:4  1:4
14:8  2:7
15:7  2:9

55:8  1:1
55:1  0:4
54:2  1:5

53:8  1:1
54:5  1:5
56:0  1:1
55:1  2:1
53:1  1:8

59:6  1:4
54:0  1:8
55:9  1:6
55:8  1:0

57:1  2:1
57:7  1:4
58:0  2:2
56:7  2:3
55:4  0:8

56:3  1:5
57:7  0:9
56:2  1:4
55:6  1:6
57:2  1:8
55:5  1:2
55:5  0:9
54:9  1:3
57:6  1:6
57:1  2:0

1:880  0:031
1:849  0:012
1:857  0:041

1:841  0:057
1:846  0:058
1:857  0:039
1:851  0:042
1:848  0:053

1:848  0:040
1:821  0:063
1:894  0:027
1:891  0:028

1:838  0:055
1:888  0:032
1:875  0:032
1:880  0:035
1:884  0:032

1:883  0:033
1:909  0:022
1:894  0:023
1:856  0:043
1:868  0:041
1:902  0:021
1:849  0:050
1:851  0:049
1:876  0:039
1:884  0:032

No of in- Average Fractality

tervals
intensity

0:141  0:014
0:140  0:009
0:150  0:021

0:143  0:023
0:146  0:021
0:143  0:021
0:142  0:027
0:142  0:018

0:152  0:030
0:136  0:021
0:136  0:014
0:141  0:018

0:146  0:039
0:143  0:019
0:139  0:016
0:147  0:020
0:134  0:017

0:141  0:019
0:133  0:020
0:139  0:013
0:146  0:026
0:154  0:024
0:137  0:017
0:136  0:021
0:147  0:023
0:140  0:022
0:142  0:021

Fractality
error

BILAGA A. TABELLER: VATTENDATABAS

Namn
Hrda

Average
Stdev

O2 Kond pH
mg/l S/cm

ORP rH
mV

Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb

Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU
mg/l
dyn/cm

7,84
1,89

510
77

7,5
0,3

194
18

29,0
1,0

90
15

268
95

10
5

0,98
0,29

72,7
0,1

0,10
0,11

7,73
2,40

375
102

7,4
0,6

213
33

29,1
1,1

49
12

132
47

9
4

0,87
0,19

72,7
0,1

1,10
2,29

8,54
2,88

224
98

7,4
0,9

197
36

28,9
1,9

25
6

71
37

7
5

0,94
0,54

72,8
0,1

0,23
0,41

6,59
4,50

124
75

6,1
1,0

217
77

26,7
2,2

12
2

37
15

15
13

0,98
0,33

72,6
0,1

2,47
5,94

Medelhrda
Average
Stdev

Mjuka

Average
Stdev

Mycket
mjuka
Average
Stdev

Tabell A.4: Spridning i fysikaliska och kemiska egenskaper i vatten med olika hrdhet.

Namn

Area Form Mean NRMS Length Entropy No of Average Fract. Fract.

coef. rad. rad.
inter- intenerror
vals sity

Hrda

Average
Stdev
Prov Stdev

Medelhrda
Average
Stdev
Prov Stdev

Mjuka

Average
Stdev
Prov Stdev

Mycket
mjuka

Average
Stdev
Prov Stdev

6795
811
693

3,57
0,17
0,33

24,86
1,93
1,53

0,134
0,004
0,013

561,0
69,4
75,6

2,54
0,08
0,12

18,7
1,3
2,7

56,3
1,2
1,4

1,898
0,007
0,025

0,136
0,003
0,016

5875
737
654

3,18
0,29
0,29

22,61
1,71
1,40

0,124
0,008
0,013

455,9
75,8
65,3

2,37
0,14
0,15

15,8
2,1
2,4

56,2
0,8
1,6

1,889
0,009
0,029

0,140
0,004
0,017

4509
1080
331

2,64
0,41
0,21

19,19
2,73
0,74

0,102
0,017
0,011

326,2
97,1
36,7

2,00
0,30
0,13

11,7
3,2
1,9

56,7
1,2
1,5

1,876
0,014
0,034

0,142
0,006
0,021

3132
976
158

2,16
0,36
0,12

15,54
2,58
0,40

0,081
0,016
0,010

216,5
80,4
15,3

1,58
0,32
0,13

7,8
2,9
1,3

55,5
1,7
1,4

1,854
0,018
0,044

0,144
0,006
0,022

Tabell A.5: Spridning i Kirlianegenskaper i vatten med olika hrdhet.

120

Bilaga B
Tabeller: Experimentdata
Kirlianegenskaper

I denna bilaga terges mtvrdena fr Kirlianegenskaper frn experimenten med alternativ

vattenbehandling.
Vrdena fr Kirlianegenskaper anges som medelvrde  standardavvikelse. D cirka 30
exponeringar (mtvrden) tagits fr varje prov, innebr det att standardavvikelsen skall
multipliceras med cirka 0.36 fr att f ett 95%-igt kondensintervall (0.60 fr ett 99.9%igt).
Frutom mtvrdena fr respektive behandlare terges medelvrden och standardavvikelse fr respektive grupp av behandlare. De olika grupperna r Obehandlat, Tratt, CNAH
(CIR, Nilemark, AquaKat, HydroKat), CNA (CIR, Nilemark, AquaKat), PGM (Plus &
Minus, Grander, Martin) och GM (Grander, Martin).
Signikansniver (T-test med oknda varianser) anges fr de olika grupperna av behandlare gentemot obehandlat vatten respektive trattbehandling. Frutom sannolikheterna (p)
anges signikanta skillnader (*, p < 0.05) och trender (+, p < 0.10).

121

122

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNAH

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.

Tratt

Average
Stdev

Obehandlat

2.068
0.051
0.44

0.80

0.53

2.085
0.068
0.80

2.101
0.037

2917
95
0.35

3048
210
0.64

3168
229

0.50

14.77
0.20
0.36

15.11
0.48
0.61

15.45
0.62

0.0771
0.0015
0.028
*
0.16

0.0757
0.0002
0.056
+

0.0741
0.0000

0:0741  0:0020
0:0740  0:0029
0:0758  0:0025
0:0755  0:0029
0:0753  0:0029
0:0764  0:0032
0:0785  0:0034
0:0782  0:0036
0:0768  0:0036
0:0781  0:0027
0:0756  0:0030

0.62

192.1
6.8
0.37

198.1
12.7
0.67

204.1
11.8

195:7  4:0
212:5  4:0
189:1  4:7
207:1  3:9
182:0  5:2
193:8  3:2
195:9  4:0
196:7  3:7
200:3  4:4
197:8  3:3
190:5  4:2

2:075  0:038
2:128  0:038
2:037  0:038
2:133  0:037
1:998  0:038
2:067  0:030
2:092  0:033
2:116  0:035
2:106  0:042
2:086  0:035
2:049  0:038

3006  28
3330  23
2899  64
3196  22
2781  72
2994  26
2970  44
2924  27
3050  19
3048  23
2924  29

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

15:01  0:09
15:89  0:07
14:77  0:14
15:45  0:07
14:48  0:18
14:92  0:09
14:90  0:11
14:79  0:08
15:14  0:07
15:09  0:07
14:79  0:09

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

Area

Namn

0.70

1.513
0.029
0.74

1.524
0.030
0.99

1.524
0.036

1:499  0:028
1:550  0:038
1:503  0:032
1:545  0:039
1:470  0:043
1:518  0:040
1:533  0:040
1:530  0:041
1:532  0:044
1:552  0:033
1:497  0:042

Entropy

0.22

6.64
0.16
0.84

6.52
0.02
0.67

6.75
0.59

6:33  0:30
7:17  0:37
6:53  0:32
6:50  0:31
6:43  0:47
6:77  0:31
6:60  0:42
6:77  0:32
6:73  0:48
6:63  0:33
6:40  0:36

0.77

54.96
0.47
0.78

55.30
1.27
0.82

55.04
0.16

55:15  0:39
54:92  0:38
56:20  0:57
54:40  0:33
55:64  0:49
54:62  0:34
54:92  0:44
54:67  0:28
54:93  0:29
54:71  0:28
54:88  0:35

No of in- Average
tervals
intensity

Tabell B.1: Experimentdata Kirlianegenskaper  Krr vid Nykllan

0.69

1.845
0.012
0.35

1.849
0.008
0.52

1.856
0.010

1:849  0:012
1:864  0:016
1:843  0:016
1:855  0:018
1:843  0:016
1:832  0:021
1:845  0:023
1:861  0:021
1:854  0:018
1:849  0:019
1:853  0:015

Fractality

0.52

0.1426
0.0060
0.34

0.1403
0.0016
0.52

0.1390
0.0018

0:1403  0:0091
0:1378  0:0095
0:1414  0:0076
0:1392  0:0092
0:1487  0:0075
0:1343  0:0095
0:1432  0:0106
0:1441  0:0105
0:1410  0:0091
0:1441  0:0104
0:1477  0:0099

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

123

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

GM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

PGM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNA

Namn

2.068
0.026
0.42

0.78

0.75

0.94

0.83

2986
88
0.45

2.080
0.029
0.58

0.63

0.53

3007
72
0.50

2.052
0.048
0.30

0.72

14.94
0.21
0.44

0.82

15.01
0.19
0.49

0.49

14.77
0.25
0.35

0.51

0.0769
0.0018
0.27

0.0769
0.0012
0.061
+
0.25

0.39

0.0767
0.0016
0.11

0.74

194.2
5.2
0.43

0.87

196.2
5.1
0.51

0.55

190.6
7.5
0.32

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

2915
117
0.34

Area

0.99

1.525
0.038
0.99

0.92

1.527
0.028
0.93

0.59

1.507
0.033
0.64

Entropy

1.00

6.52
0.16
0.68

0.54

6.59
0.17
0.77

0.48

6.60
0.17
0.78

0.68

54.80
0.12
0.24

0.70

54.84
0.11
0.29

0.83

55.06
0.52
0.95

No of in- Average
tervals
intensity

0.77

1.851
0.002
0.62

0.68

1.852
0.002
0.67

0.34

1.840
0.007
0.22

Fractality

0.15

0.1459
0.0026
0.11

0.18

0.1443
0.0033
0.11

0.72

0.1421
0.0072
0.55

Fractality error

124

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNAH

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.

Tratt

Average
Stdev

Obehandlat

2.720
0.078
0.61

0.90

0.016
*

2.707
0.109
0.79

2.676
0.085

4838
114
0.57

4581
27
0.68

4686
272

0.019
*

19.79
0.27
0.59

19.16
0.14
0.53

19.50
0.55

0.39

0.1034
0.0038
0.38

0.1074
0.0044
0.23

0.1007
0.0025

0:099  0:004
0:101  0:004
0:103  0:005
0:111  0:004
0:104  0:004
0:109  0:005
0:100  0:004
0:104  0:004
0:101  0:005
0:108  0:005
0:105  0:004
0:106  0:005

0.46

338.9
12.8
0.59

326.5
16.0
0.91

328.8
19.4

315:2  14:6
335:9  10:4
342:5  11:8
337:8  16:0
315:2  9:4
353:2  14:2
325:7  10:0
330:8  13:2
346:0  15:3
334:5  10:9
323:0  9:3
319:7  11:2

2:62  0:09
2:70  0:06
2:74  0:06
2:78  0:09
2:63  0:06
2:82  0:09
2:64  0:07
2:69  0:08
2:73  0:09
2:76  0:07
2:68  0:05
2:67  0:08

4494104
4841  91
4879113
4600130
4562  96
4885105
4773  71
4720  99
4975133
4509  94
4573  86
4392113

Obehandlat
(Obeh. 2)
Dekanterad
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

19:11  0:26
19:80  0:21
19:89  0:26
19:25  0:30
19:06  0:23
19:87  0:22
19:62  0:18
19:55  0:23
20:13  0:29
19:25  0:22
19:19  0:24
19:02  0:23

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

Area

Namn

0.92

2.072
0.037
0.51

2.077
0.050
0.51

2.036
0.055

2:00  0:05
2:05  0:04
2:07  0:05
2:11  0:05
2:04  0:04
2:12  0:05
2:04  0:04
2:06  0:05
2:07  0:06
2:09  0:04
2:07  0:04
2:06  0:05

Entropy

0.86

11.97
0.60
0.19

11.90
0.24
0.21

11.38
0.31

11:17  0:64
11:67  0:69
11:60  0:71
12:07  0:64
11:73  0:56
12:80  0:78
11:47  0:42
12:00  0:67
11:60  0:54
11:93  0:57
11:67  0:53
11:77  0:73

0.16

55.05
0.11
0.56

54.69
0.17
0.46

56.01
1.66

57:2  0:4
55:3  0:5
54:8  0:5
54:8  0:4
54:6  0:5
55:0  0:4
54:9  0:3
55:1  0:4
55:1  0:5
57:1  0:6
55:6  0:6
57:1  0:9

No of in- Average
tervals
intensity

Tabell B.2: Experimentdata Kirlianegenskaper  Ljunga klla

1.887
0.005
0.044
*
0.31

1.881
0.005
0.10

1.896
0.002

1:894  0:013
1:892  0:009
1:897  0:009
1:885  0:010
1:878  0:011
1:885  0:011
1:882  0:012
1:887  0:010
1:894  0:009
1:889  0:010
1:883  0:011
1:889  0:007

Fractality

0.39

0.1426
0.0015
0.28

0.1469
0.0044
0.91

0.1464
0.0028

0:148  0:005
0:142  0:005
0:144  0:003
0:144  0:006
0:150  0:008
0:141  0:005
0:144  0:006
0:142  0:005
0:144  0:006
0:145  0:006
0:145  0:006
0:148  0:005

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

125

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

GM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

PGM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNA

Namn

2.674
0.003
0.98

0.75

0.47

0.98

0.23

4483
128
0.47

2.704
0.051
0.73

0.92

0.037
*

4492
92
0.49

2.717
0.095
0.66

0.73

19.11
0.12
0.49

0.98

19.15
0.12
0.53

0.038
*

19.68
0.17
0.73

0.65

0.1056
0.0003
0.22

0.81

0.1065
0.0016
0.14

0.48

0.1041
0.0044
0.35

0.73

321.4
2.3
0.68

0.96

325.7
7.7
0.86

0.55

336.6
14.6
0.68

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

4793
84
0.68

Area

0.74

2.062
0.005
0.62

0.87

2.070
0.014
0.54

0.93

2.073
0.046
0.51

Entropy

0.46

11.72
0.07
0.36

0.63

11.79
0.13
0.29

0.69

12.09
0.67
0.21

0.28

56.35
1.13
0.84

0.061
+

56.59
0.90
0.71

0.17

55.02
0.11
0.55

No of in- Average
tervals
intensity

0.42

1.886
0.004
0.11

1.887
0.003
0.037
*
0.32

1.884
0.003
0.021
*
0.52

Fractality

0.92

0.1465
0.0020
0.98

0.80

0.1458
0.0018
0.83

0.35

0.1421
0.0014
0.24

Fractality error

126

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNAH

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.

Tratt

Average
Stdev

Obehandlat

3.918
0.054
0.66

0.80

0.67

3.873
0.197
0.96

3.863
0.132

7726
185
0.84

7418
766
0.76

7642
460

0.58

26.90
0.37
0.76

26.08
1.50
0.69

26.65
0.88

0.79

0.1392
0.0025
0.94

0.1398
0.0022
0.87

0.1394
0.0024

0:1411  0:0034
0:1377  0:0032
0:1383  0:0034
0:1414  0:0053
0:1368  0:0041
0:1398  0:0045
0:1426  0:0035
0:1377  0:0044
0:1411  0:0046
0:1351  0:0031
0:1357  0:0047

0.68

662.8
11.0
0.71

635.8
68.4
0.86

647.8
43.3

617:2  18:3
678:4  18:2
587:4  19:4
684:1  20:0
679:0  23:9
657:3  23:5
655:1  18:5
659:7  17:1
685:0  24:0
689:8  20:7
662:8  20:1

3:770  0:081
3:957  0:077
3:733  0:095
4:012  0:084
3:978  0:103
3:884  0:100
3:950  0:079
3:862  0:089
3:994  0:096
3:953  0:084
3:866  0:085

7317217
7967187
6877153
7960276
7854209
7704188
7472139
7873180
7844173
8193168
7982245

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

26:03  0:40
27:28  0:41
25:02  0:33
27:14  0:53
27:13  0:46
26:89  0:41
26:37  0:32
27:19  0:37
27:26  0:46
27:74  0:36
27:27  0:47

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

Area

Namn

0.62

2.669
0.009
0.61

2.638
0.065
0.73

2.659
0.020

2:645  0:036
2:673  0:023
2:592  0:032
2:684  0:025
2:662  0:030
2:663  0:039
2:682  0:026
2:669  0:030
2:700  0:037
2:677  0:019
2:660  0:032

Entropy

0.77

20.61
0.45
0.80

20.11
1.90
0.72

20.75
0.59

20:33  0:72
21:17  0:64
18:77  0:83
21:45  0:96
19:97  0:72
20:93  0:90
20:63  0:71
20:90  0:98
20:97  0:89
21:03  0:88
20:90  0:85

0.63

55.34
0.55
0.54

54.85
1.05
0.93

54.95
0.64

55:40  0:35
54:49  0:36
55:60  0:28
54:11  0:51
54:52  0:37
55:75  0:29
55:60  0:46
55:47  0:35
55:51  0:32
54:86  0:34
54:89  0:32

No of in- Average
tervals
intensity

Tabell B.3: Experimentdata Kirlianegenskaper  Luttra

0.74

1.911
0.006
0.47

1.912
0.002
0.56

1.913
0.001

1:914  0:006
1:912  0:007
1:911  0:006
1:914  0:007
1:918  0:006
1:905  0:008
1:908  0:006
1:914  0:006
1:914  0:007
1:920  0:006
1:914  0:008

Fractality

0.23

0.1332
0.0005
0.97

0.1370
0.0021
0.64

0.1330
0.0089

0:1393  0:0043
0:1267  0:0044
0:1385  0:0035
0:1355  0:0055
0:1326  0:0051
0:1333  0:0048
0:1334  0:0068
0:1336  0:0042
0:1345  0:0029
0:1308  0:0051
0:1319  0:0044

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

127

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

GM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

PGM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNA

Namn

3.910
0.062
0.71

0.84

0.43

0.72

0.47

8087
149
0.39

3.938
0.065
0.57

0.72

0.72

8006
175
0.45

3.937
0.048
0.57

0.40

27.50
0.33
0.38

0.42

27.42
0.27
0.42

0.62

26.80
0.39
0.86

0.20

0.1354
0.0004
0.25

0.38

0.1373
0.0033
0.48

0.97

0.1397
0.0029
0.91

0.55

676.3
19.1
0.52

0.53

679.2
14.4
0.49

0.67

663.8
13.2
0.69

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

7677
193
0.93

Area

0.62

2.669
0.012
0.63

0.53

2.679
0.020
0.37

0.62

2.669
0.011
0.61

Entropy

0.64

20.97
0.09
0.69

0.64

20.97
0.07
0.69

0.81

20.51
0.49
0.68

0.98

54.87
0.02
0.90

0.81

55.09
0.37
0.81

0.67

55.29
0.67
0.61

No of in- Average
tervals
intensity

0.29

1.917
0.004
0.39

0.18

1.916
0.003
0.28

0.67

1.910
0.007
0.49

Fractality

0.14

0.1314
0.0007
0.84

0.13

0.1324
0.0019
0.94

0.22

0.1331
0.0005
0.99

Fractality error

128

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNAH

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.

Tratt

Average
Stdev

Obehandlat

3.556
0.088
0.67

0.035
*

0.010
*

3.713
0.013
0.30

3.593
0.088

6427
213
0.69

7034
19
0.33

6568
371

0.019
*

24.04
0.53
0.68

25.25
0.03
0.26

24.29
0.60

0.34

0.1375
0.0015
0.67

0.1364
0.0010
0.46

0.1371
0.0000

0:1371  0:0037
0:1371  0:0041
0:1357  0:0036
0:1370  0:0053
0:1388  0:0043
0:1361  0:0043
0:1362  0:0038
0:1388  0:0042
0:1336  0:0042
0:1313  0:0042
0:1367  0:0033

0.022
*

538.2
23.9
0.68

589.9
1.8
0.27

548.8
26.7

567:7  15:0
530:0  16:0
591:2  23:9
588:7  20:0
558:0  16:2
525:5  23:7
510:7  22:0
558:5  17:1
623:5  25:5
504:1  22:2
553:3  17:2

3:656  0:083
3:531  0:079
3:722  0:115
3:703  0:099
3:637  0:078
3:534  0:120
3:442  0:116
3:612  0:078
3:771  0:112
3:433  0:112
3:642  0:085

6830134
6305131
7047121
7020101
6590113
6220151
6268129
6629150
7393182
6144174
6569120

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

24:71  0:30
23:86  0:28
25:23  0:32
25:27  0:30
24:40  0:29
23:61  0:33
23:57  0:28
24:59  0:34
26:26  0:47
23:31  0:35
24:16  0:28

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

Area

Namn

0.063
+

2.543
0.035
0.68

2.592
0.005
0.28

2.554
0.026

2:573  0:032
2:536  0:032
2:589  0:029
2:596  0:042
2:563  0:031
2:514  0:031
2:513  0:036
2:582  0:032
2:610  0:039
2:470  0:041
2:543  0:029

Entropy

0.53

18.19
0.91
0.91

18.57
0.42
0.48

18.12
0.59

18:53  0:77
17:70  0:70
18:27  0:67
18:87  0:85
19:10  0:95
17:57  0:76
17:27  0:62
18:83  0:69
18:93  0:99
17:23  0:88
18:03  0:67

0.012
*

57.00
0.48
0.69

55.78
0.10
0.68

56.40
1.60

55:26  0:26
57:53  0:40
55:71  0:33
55:85  0:35
57:23  0:24
57:50  0:41
56:38  0:40
56:88  0:37
56:24  0:32
56:02  0:46
55:03  0:33

No of in- Average
tervals
intensity

Tabell B.4: Experimentdata Kirlianegenskaper  Hgstena

0.82

1.900
0.002
0.43

1.899
0.006
0.81

1.897
0.003

1:900  0:007
1:895  0:010
1:894  0:011
1:903  0:011
1:902  0:009
1:898  0:011
1:900  0:008
1:900  0:008
1:904  0:008
1:903  0:008
1:898  0:010

Fractality

0.26

0.1421
0.0022
0.22

0.1339
0.0055
0.39

0.1390
0.0021

0:1375  0:0046
0:1405  0:0059
0:1300  0:0051
0:1377  0:0064
0:1412  0:0064
0:1405  0:0066
0:1454  0:0056
0:1412  0:0045
0:1304  0:0054
0:1409  0:0055
0:1376  0:0057

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

129

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

GM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

PGM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNA

Namn

3.537
0.147
0.70

0.34

0.19

0.43

0.46

6356
300
0.60

3.615
0.170
0.86

0.086
+

0.027
*

6702
635
0.79

3.538
0.097
0.56

0.17

23.74
0.60
0.46

0.52

24.58
1.52
0.79

0.035
*

23.86
0.47
0.49

0.54

0.1340
0.0038
0.45

0.25

0.1339
0.0027
0.17

0.58

0.1370
0.0016
0.95

0.24

528.7
34.8
0.59

0.48

560.3
60.0
0.79

0.051
+

531.4
24.2
0.53

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

6359
201
0.57

Area

0.25

2.506
0.051
0.39

0.33

2.541
0.070
0.79

0.059
+

2.530
0.029
0.41

Entropy

0.21

17.63
0.57
0.49

0.45

18.07
0.85
0.94

0.43

17.98
0.98
0.86

0.70

55.52
0.70
0.58

0.97

55.76
0.64
0.68

0.060
+

57.04
0.59
0.67

No of in- Average
tervals
intensity

0.79

1.900
0.003
0.45

0.64

1.902
0.003
0.27

0.83

1.900
0.002
0.43

Fractality

0.38

0.1392
0.0023
0.92

0.67

0.1363
0.0054
0.49

0.24

0.1424
0.0026
0.21

Fractality error

130

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNAH

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.

Tratt

Average
Stdev

Obehandlat

2.827
0.057
0.79

0.61

0.46

2.809
0.021
0.30

2.835
0.014

4936
188
0.65

4853
58
0.57

4887
42

0.45

20.12
0.40
0.83

19.94
0.07
0.20

20.07
0.02

0.86

0.1102
0.0026
0.74

0.1105
0.0004
0.78

0.1108
0.0012

0:1099  0:0055
0:1117  0:0041
0:1102  0:0035
0:1108  0:0046
0:1080  0:0040
0:1094  0:0047
0:1140  0:0038
0:1096  0:0036
0:1067  0:0038
0:1092  0:0047
0:1090  0:0045

0.50

357.7
14.0
0.96

352.1
4.0
0.24

358.0
2.3

356:5  11:9
359:6  13:6
349:3  7:9
354:9  10:1
360:0  10:2
375:7  13:5
342:5  10:8
352:5  9:5
338:8  10:6
326:7  10:2
349:0  12:1

2:825  0:078
2:846  0:082
2:794  0:057
2:824  0:063
2:818  0:069
2:907  0:085
2:773  0:070
2:810  0:063
2:744  0:069
2:690  0:073
2:814  0:080

4857  62
4917102
4812  48
4894  77
5007  54
5163  71
4737  65
4837  56
4609  85
4564  65
4750  72

Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren

20:06  0:15
20:08  0:25
19:89  0:11
19:99  0:20
20:32  0:14
20:55  0:17
19:64  0:16
19:95  0:14
19:63  0:18
19:31  0:15
19:71  0:17

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

Area

Namn

0.084
+

2.156
0.013
0.77

2.140
0.000
0.27

2.153
0.008

2:147  0:050
2:159  0:041
2:140  0:031
2:140  0:046
2:151  0:038
2:166  0:048
2:166  0:037
2:140  0:038
2:095  0:042
2:085  0:042
2:116  0:045

Entropy

0.98

12.68
0.28
0.61

12.68
0.31
0.67

12.85
0.35

12:60  0:78
13:10  0:69
12:47  0:64
12:90  0:69
12:33  0:57
13:00  0:65
12:60  0:46
12:77  0:71
12:00  0:56
12:63  0:56
12:30  0:64

0.90

55.89
0.55
0.58

55.95
0.42
0.63

56.31
0.77

56:86  0:36
55:77  0:34
56:24  0:25
55:65  0:36
55:90  0:42
55:14  0:34
56:43  0:35
56:10  0:31
58:26  0:49
57:11  0:37
56:09  0:33

No of in- Average
tervals
intensity

Tabell B.5: Experimentdata Kirlianegenskaper  Gteborg Kranvatten

0.26

1.890
0.010
0.71

1.883
0.003
0.19

1.888
0.002

1:887  0:011
1:889  0:009
1:881  0:011
1:885  0:012
1:893  0:011
1:903  0:008
1:880  0:011
1:886  0:010
1:891  0:008
1:881  0:012
1:896  0:012

Fractality

0.1451
0.0011
0.054
+
0.48

0.1440
0.0016
0.46

0.1427
0.0008

0:1421  0:0054
0:1433  0:0051
0:1451  0:0059
0:1428  0:0060
0:1456  0:0071
0:1442  0:0049
0:1464  0:0066
0:1443  0:0096
0:1466  0:0052
0:1491  0:0069
0:1448  0:0060

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

131

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

GM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

PGM

Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt

CNA

Namn

2.752
0.088
0.40

0.52

4657
131
0.22

0.25

0.23

2.749
0.062
0.13

0.63

0.45

4641
97
0.033
*
0.055
+

2.832
0.068
0.95

0.27

19.51
0.28
0.22

19.55
0.21
0.050
+
0.074
+

0.49

20.17
0.47
0.75

0.080
+

0.1091
0.0002
0.30

0.10

0.1083
0.0014
0.14

0.99

0.1105
0.0031
0.88

0.41

337.8
15.8
0.32

338.2
11.2
0.083
+
0.15

0.53

359.4
16.6
0.90

Form coef- Mean radi- NRMS radi- Length

cient
us
us
(isoline)

4969
215
0.58

Area

0.24

2.101
0.022
0.15

2.099
0.016
0.016
*
0.047
*

0.049
*

2.161
0.008
0.40

Entropy

0.52

12.47
0.24
0.35

0.30

12.31
0.32
0.22

0.90

12.64
0.34
0.58

0.40

56.60
0.72
0.74

0.19

57.15
1.08
0.39

0.81

55.82
0.65
0.54

No of in- Average
tervals
intensity

0.60

1.889
0.010
0.98

0.29

1.889
0.007
0.82

0.33

1.892
0.012
0.65

Fractality

0.37

0.1470
0.0030
0.28

0.1468
0.0021
0.064
+
0.19

0.1454
0.0011
0.051
+
0.41

Fractality error

BILAGA B. TABELLER: EXPERIMENTDATA KIRLIANEGENSKAPER

132

Bilaga C
Mtprocedur fr Kirlianmtning

Nedanstende mtprocedur anvndes vid Kirlianmtningar bde fr vattendatabasen och

fr experimenten med alternativ vattenbehandling. Fr vattendatabasen anvndes samma
spruta till ett par prov, fr behandlingsfrsken anvndes var sin spruta till respektive
behandlare.
1. Mt upp 20 ml prov och 20 ml destillerat vatten (fr skljning) i separata 50 ml
plastbgare (engngs).
2. Torka av glasrutan till kameran med etanol.
3. Sklj sprutan i rinnande vatten, genom att bl.a. dra sprutreglaget upp och ner ett
par gnger. Tm sprutan och se till att inte vtska drjer sig kvar inuti. Torka av
sprutan utanp.
4. Fyll sprutan med destillerat vatten till 50%, och dra reglaget upp och ner ett par
gnger. Tm sprutan och se till att inte vtska drjer sig kvar inuti. Torka av sprutan
utanp.
5. Fyll sprutan med prov till 50% och dra reglaget upp och ner ett par gnger. Tm
sprutan och se till att inte vtska drjer sig kvar inuti.
6. Fyll sprutan helt med provlsning.
7. Hll sprutan upp och ned (dvs. med spetsen uppt) och knacka frsiktigt s att
luftbubblorna stiger till spetsen.
8. Hll sprutan horisontellt och fr ner reglaget till exakt 1.00 ml. Knacka av eventuellt
utanfrhngande droppe.
9. Dra upp vtskeytan cirka 57 mm.
10. Torka av sprutans utsida med en handduk, och torka sedan av spetsen mot ett
lterpapper.
11. Avlgsna eventuellt ludd frn spetsen.
12. Hll sprutan mot en linjal, med spetsen nedt s att spetsen syftar precis mot vre
delen p ett skalstreck, och fr ner sprutans reglage tills droppen syftar precis mot
vre delen av nsta (1 mm) skalstreck.
133

BILAGA C. MTPROCEDUR FR KIRLIANMTNING

13. Se till att sprutan inte vnds upp och ner eller utstts fr en mekanisk stt, vilket
kan f droppen att yta ut.
14. Placera sprutan i hllaren och stt hllaren frsiktigt p plats. Stt p locket p
hllaren.
15. Sl p kameran. Stt Range till 2 och exposure till 0.5 sek.
16. Ta en automatisk serie p 10 exponeringar, med 5 sek mellanrum mellan exponeringarna. Upplsning = 320x240 pixels. Capture delay = 2. Video gain = 90%.
17. Stng av kameran.
18. Avlgsna locket och ta ut sprutan utan att rubba sprutreglaget. Kontrollera att
dropphjden r ca 0.70.9 mm (helst). Sklj av sprutan och mt nsta serie med
samma prov (frn punkt 3).

134

Bilaga D
Tillverkare av alternativa
vattenbehandlare

Modell

Tillverkare

Distributr i Sverige

Clean-Water
Lavigne Madsen ApS
Egholmvej 810
DK - 7160 Trring
Danmark

LivsHlsa
Riddargatan 64
114 57 Stockholm

erik@clean-water.dk
www.clean-water.dk

info@livshalsa.se
www.livshalsa.se

Virvlare

Aqualife

Gyllene strlen

Brge Frkjaer-Jensen
Ellebauen 21
DK-2950 Vedbaek
Danmark
mail@f-jelectronics.dk
www.f-jelectronics.dk

Hacheney

Gesellschaft fr
Organphysikalische Forschung
Am Kningsberg 15
D - 327 60 Detmond
Tyskland
hacheney@owl-online.de

Martinvirvlaren

Jutta Fisher
Vertrieb biotechnischer Erzeunisse
Am Hinteren Feld 13
D - 296 83 Bad Fallingbostel
Tyskland

Kllprodukter GMA
Karlbergsvgen 82
113 35 Stockholm

Fischer-Fallingbostel@t-online.de
www.scher-wirbelwasser.de

gisela.ahlberg@post.utfors.se
www.kallprodukter.se

135

BILAGA D. TILLVERKARE AV ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Modell

Tillverkare

Distributr i Sverige

Plus & Minus

Plus & Minus AB

Kllna Pl 4713
264 94 Klippan

Plus & Minus AB

www.plusminus.se
info@plusminus.se
Indirekta behandlare, informerat vatten

Grander

Vortex Energizer

U.V.O. Vertriebs KG
Gschwandtkopf 702
A-6100 Seefeld
sterrike

Aqua Natura
Box 100
S-133 22 Saltsjbaden

uvo-austria@grander.com
www.grander.com

mail@aquanatura.se
www.aquanatura.se

Centre for Implosion Research

P.O. Box 38, Plymton
Plymouth, PL7 5YX
Storbritannien
enquiries@implosionresearch.com
www.implosionresearch.com

Indirekta behandlare, informerat material

AquaKat

Penergetic International AG
Niederholzstrasse 9
CH - 8593 Kesswil
Schweiz

Penac Naturteknik AB
Ingerd Grd 8640
454 94 Brastad

info@penergetic.com
www.penergetic.com

naturteknik@penac.se
www.penac.se

HydroKat

Penac Naturteknik AB

Penac Naturteknik AB

Kozarec 2000

Vili Poznik
Medicinska oprema Poznik
Celovka 10
3000 Celje
Slovenien

Nilemark

Nilemark Energiprodukter AB
Handlarens vg 3
291 94 Kristianstad
info@nilemarkenergiprodukter.se
www.nilemarkenergiprodukter.se

136

Modell

Tillverkare

Distributr i Sverige

PenacKat

Plocher Produktions GmbH

Torenstrasse 26
D - 887 09 Meersburg
Tyskland

Penac Naturteknik AB

energiesystem@plocher.de
www.plocher.de
Wasser 2000

NaturSinn GmbH
Provinostrasse 52, Martini-park
D - 861 53 Augsburg
Tyskland

Penac Naturteknik AB

info@natursinn.de
www.natursinn.de
WTV

WTV  Wassertechnologie Produktions und

Vertrieb GmbH
Lacknerweg 5
A - 5400 Hallein
sterrike
wtv@aon.at
www.wtv.at

Indirekta behandlare, geometriska

Carelius

Martin Carelius
Sgvgen 1
374 95 Trensum
health@resonance.se
www.resonance.se

Informerat pulver

Penac-w, Penac-g

Plocher Produktions GmbH

Penac Naturteknik AB

Phi Sciences
271 Airpark Road
Cottonwood, 86326 AZ
USA

Generations of Health AB
Box 223 33
250 25 Helsingborg

help@phisciences.com
www.phisciences.com

info@goh.biz
www.goh.biz

Kolloider m.m.

Crystal Energy
Active-H

137

BILAGA D. TILLVERKARE AV ALTERNATIVA VATTENBEHANDLARE

Modell

Tillverkare

Distributr i Sverige

Superjoniserat
vatten

PSNK Perfect Solution Naturkraft GmbH

Anzing 48
A-4113 St. Martin im Mhlkreis
sterrike
oce@psnk.at
www.psnk.at

Magnetbehandlare

Troeng

Ivan Troeng
Stora Strandvgen 5
312 72 Skummeslvsstrand

Ecoow

Ecomagnets
P.O. Box 135
Sevenoaks, TN15 9WZ
Storbritannien
info@ecomagnets.com
www.ecomagnets.com

Fluid Force

Fluid Force S.L.

Maestro Solano 9  Loc. 1
29620 Torremolinos - Mlaga
Spanien
central@uidforce.com
www.uidforce.com

Aqua-correct

Nielsen Technical Trading ApS

P.O. Box 10
DL - 4621 Gadstrup
Danmark
aqua-correct@aqua-correct.dk
www.aqua-correct.dk

138

Litteraturfrteckning

[1] Aastrup, Mats; Thunholm, Bo; Johnson Jacob; Bertils, Ulla & Berntell, Anders
Grundvattnets kemi i Sverige Naturvrdsverket, Rapport 4415, 1995
[2] Agar, Carl News from Australia CIR Newsletter, Iss. 7, Nov 2002
[3] Agar, Carl Update on agricultural trials i Australia CIR Newsletter, Iss. 8, Jun 2003
[4] Ahlberg, Gisela Ett stt att bedma ett vattens kvalitet Ntverkaren (ISSN 1400-6537),
No. 4, 1994, p.8-9
[5] Ahlberg, Gisela Vatten-virveln Broschyr frn Kllprodukter GMA, Stockholm
[6] Assa J, Litime MH, Attias E, Allal A, Benveniste J Transfer of molecular signals
via electronic circuitry FASEB Journal, Vol. 7, 1993, p. A602 (3489)
[7] Alexandersson, Olof Living water Gateway Books, 1990
[8] Alexandersson, Olof Korrespondens med Olof Alexandersson
[9] Alfort, Philip Handbok fr brunnsgster L. J. Hjerta, Stockholm, 1842
[10] Anderson HE & Reid BL Vicinal, long range and extremely long range eects on
growth of sodium chloride crystals from aqueous solutions containing protein Applied
Physics Communications, Vol. 4 (2-3), 1984, p. 217-39
[11] Annadotter, Helne Biologiska underskningar av behandling med Plus & Minusvirvlaren Intern rapport, Institutionen fr Teknik, Hgskolan i Kristianstad
[12] Clean-Water, Lavigne Madsen ApS Aqualife Naturvand Informationsbroschyr
[13] Aqua Natura Rapport om frsksodling av grnsaker i Kina med anvndning av
Grander-teknologi Informationsblad, versatt ur Grander Journal 2, Uranus verlag
[14] Baker, John S. & Judd, Simon J. Magnetic amelioration of scale formation Water
Research, Vol. 30(2), 1996, p. 247-60,
[15] Baker, John S.; Judd, Simon & J Parsons, Simon A. Antiscale magnetic pretreatment
of reverse osmosis feedwater Desalination, Vol. 110, 1997, p. 151-66
[16] Barrett, Rebecka A. & Parsons, Simon A. The inuence of magnetic elds on calcium
carbonate precipitation Water Research, Vol. 32, 1998, p. 609-12
[17] Bell IR, Lewis DA, Brooks AJ, Lewis SA & Schwartz GE Gas Discharge Visualiza-

tion Evaluation of Ultramolecular Doses of Homeopathic Medicines Under Blinded,

Controlled Conditions J. Alternative and Complementary Medicine, Vol. 9(1), 2003,
p. 25-38

139

LITTERATURFRTECKNING

[18] Bellavite, Paolo & Signorini, Andrea Homeopathy, A Frontier In Medical Science 
Experimental Studies and Theoretical Foundations North Atlantic Books, Berkeley,
1995
[19] Belon P, Cumps J, Mannajoni PF, Sainte-Laudy J, Roberfroid M & Wiegant FAC

Inhibition of human basophil degranulation by successive histamine dilutions: results

of a European multi-centre trial Inammation research, Vol. 48, supplement 1, 1999,

[20]
[21]
[22]
[23]

p. S17-18
Bengtsson, P-A Rena resultat banar vg fr Nilemarkprocessorn Uppnnaren & Konstruktren, No 5, 2001
Benveniste J, Jurgens P & Assa J Digital recording/transmission of the cholinergic
signal FASEB Journal, Vol. 10, 1996, A1479
Benveniste, Jacques Digibio www.digibio.com
Benveniste, Jacques Method and device for transmitting as a signal the biological

activity of a carrier material to another carrier material, and for processing said
signal, and product thereby obtained PCT Patent-publiceringsnummer WO 94/17406,

1994
[24] Benveniste, Jacques & Guillonet, Didier Method, system and device for producing

signals from a substance, in particular electric signals, characteristic of said substance

biological and/or chemical activity PCT Patent-publiceringsnummer WO 00/17638,

2000
[25] Benveniste, Jacques & Guillonet, Didier Method for activating an inactive solution
PCT Patent-publiceringsnummer WO 00/01412, 2000
[26] Benveniste, Jacques Procd et dispositif de transmission sous forme de signal de

l'activit biologique d'une matire porteuse une autre matire porteuse, et de traitement d'un tel signal, et produit obtenu avec un tel procd EP Patent No. 1 112 748

A2, 2001
[27] Berden, Maja; Jerman, Igor & karja, Metod A possible physical basis for the healing touch (biotherapy) evaluated by high voltage electrophotography Acupuncture &
Electro-Therapeutics Research  The International Journal, Vol. 22, 1997, p. 127-46
[28] Berden M, Jerman I & karja M Indirect instrumental detection of ultraweak, presumably electromagnetic radiation from organisms Electro- and Magnetobiology, Vol.
16(3), 1997, p. 249-66
[29] Tompkins, Peter & Bird, Christipher Secrets of the Soil Arkana, Penguin Books,
London, 1992
[30] Boyers, David G. & Tiller William A. Corona discharge photography Journal of Applied Physics, Vol. 44(7), 1973, p. 3102-3112
[31] Brucato, Albert & Stephenson, James Dielectric strength testing of homeopathic dilutions of HgCl Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 59 (9-10),
Sept-Oct 1966, p. 281-86
[32] van Bruchem, Jaan  Kort rapport om frsk med potatis, Animal Sciences, Wageningen University, Nederlnderna, 2001
2

140

LITTERATURFRTECKNING

[33] Bunkin NF & Lobeev AV Fractal structure of bubbston clusters in water and aqueous
electrolytic solutions JETP Letters 58(2), 1993, p. 94-100
[34] Bunkin NF, Lobeev AV, Vinogradova OI, Movchan TG & Kuklin AI Presence of
submicroscopic air bubbles in water - small-angle neutron-scattering experiment JETP
Letters 62(8), 1995, p. 685-88
[35] Vinogradova OI, Bunkin NF, Churaev NV, Kiseleva OA, Lobeyev AV & Ninham
BW Submicrocavity Structure of Water between Hydropobic and Hydrophilic Walls
as Revealed by Optical Cavitaion Journal of Colloid and Interface Science, Vol. 173,
1995, p. 443-47
[36] Bunkin NF, Kochergin AV, Lobeyev AV, Ninham BW & Vinogradova OI Existence

of charged submicrobubble clusters in polar liquids as revealed by correlation between

optical cavitation and electrical conductivity Colloids and Surfaces A, Vol. 110, 1996,

[37]
[38]
[39]
[40]
[41]

[42]
[43]
[44]
[45]
[46]

p. 207-212
Bunkin AF, Bunkin NF, Lobeyev AV & Nurmatov AA Interior structure of degassed
water as studied by the four-photon polarization spectroscopy method Physics Letters
A, Vol. 225, 1996, p. 349-55
Bunkin, N.F. & Lobeyev, A.V. Inuence of dissolved gas on optical breakdown and
small-angle scattering of light in liquids Physics Letters A, Vol. 229, 1997, p.327-33
Callahan, Philip S. Paramagnetism  Rediscovering nature's Secret Force of Growth
Acres USA, Metairie, Louisinana, 1995
Callahan, Philip S. Korrespondens med Philip Callahan
Calzoni GL, Borghini F, Del Giudice E, Betti L, Dal Rio F, Migliori M, Trebbi G &
Speranza A Weak extremely high frequency microwaves aect pollen-tube emergence
and growth in kiwifruit: Pollen grain irradiation and water-mediated eects Journal
of Alternative and Complementary Medicine, Vol. 9(2), 2003, p. 217-33
Centre for Implosion Reseach Testimonials Informationsbroschyr med kundvittnesml
Centre for Implosion Research Agriculture & Industry Informationsbroschyr, 2002
Centre for Implosion Research Case Study in Commercial Organic Growing CIR
Newsletter, Iss. 10, Jun 2004
Chibowski E, Hoysz L & Szcze , A Time dependent changes in zeta potential of
freshly precipitated calcium carbonate Colloids and Surfaces A, Vol. 222, 2003, p.
41-54
Chibowski, Emil; Hoysz, Lucyna; Szcze, Aleksandra & Chibowski, Marcin Pceci-

pitation of calcium carbonate from magnetically treated sodium carbonate solution

Colloids and Surfaces A, Vol. 225, 2003, p. 63-73

[47] Chibowski, Emil; Hoysz, Lucyna & Szcze, Aleksandra Adhesion of in situ precipi-

tated calcium carbonate in the presence and absence of magnetic eld in quiescent
conditions on dierent solid surfaces Water Research, Vol. 37, 2003, p. 4685-4692
[48] Coanda, Henri Device for deecting a stream of elastic uid projected into an elastic
uid US Patent No 2 052 869, 1936
141

LITTERATURFRTECKNING

[49] Coey, JMD & Cass, Stephen Magnetic water treatment Journal of Magnetism and
Magnetic Materials, Vol. 209, 2000, p. 71-74
[50] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Mechanism of the Long-Term Eects of Electromagnetic Radiation on Solutions and Suspended Colloids Langmuir, Vol. 14, 1998, p.
783-87
[51] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Eects of Amplitude of the Radiofrequency Electromagnetic Radiation on Aqueous Suspensions and Solutions Journal of Colloid and
Interface Science, Vol. 200, 1998, p. 265-72
[52] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Inuence of Resonant rf Radiation on Gas/Liquid
Interface: Can It Be a Quantum Vacuum Radiation? Physical Review Letters, Vol.
80, 1998, p. 2465-68
[53] Colic, Miroslav & Morse, Dwain The elusive mechanism of the magnetic 'memory' of
water Colloids and Surfaces A, Vol. 154, 1999, p. 167-74
[54] Coosen, Jonathan Eect of Water Revitalisation on Growth of Algae Proceedings of
the 2:nd International Workshop on Natural Energies (IWONE 2), Hr, Sweden,
2003
[55] Davenas E, Beavais F, Amara J, Oberbaum M, Robinzon B, Miadonna A, Tedeschi
A, Pomeranz B, Fortner P, Belon P, Sainte-Laudy J, Poitevin B & Benveniste J
Human basophil degranulation triggered by very dilute antiserum against IgE Nature,
Vol. 333, 30 June 1988, p. 816-818
[56] Dean, Douglas An examination of infra-red and ultra-violet techniques to test for
changes in water following the laying-on of hands Ph. D. Thesis, Saybrook Institute,
1983, University Microlms International No. 8408650
[57] Dean, Douglas Physical Eects on Healer-Treated Water Lecture, The Dynamics of
Healing: Altered States, Ritual & Medicine, April 1991, American Society for Psychical Research, NY
[58] Del Giudice, Emilio; Preparata, Giuliano & Vitiello Giuseppe Water as a Fee Electric
Dipole Laser Physcial Review Letters, Vol. 61(9), 1988, p. 1085-88
[59] Del Giudice, Emilio; Galimberti, Alberto; Gamberale, Luca & Preparata, Giuliano

Electrodynamical coherence in water: A possible origin of the tetrahedral coordination

Modern Physics Letters B, Vol. 9(15), 1995, p. 953-61

[60] Del Giudice, E & Preparata, G Electrodynamical like-charge attractions in metastable
colloidal crystallites Modern Physics Letters B, Vol. 12(21), 1998, p. 881-85
[61] Demangeat JL, Demangeat C, Gries P, Poitevin B & Constantinesco A Modications

des temps de relaxation RMN 4 Mhz des protons du solvant dans les trs hautes
dilutions salines de silice/lactose Journal de biophysique et mdecine nuclare, Vol.

16 (2), 1992, p. 135-45

[62] Demangeat JL, Gries P& Poitevin B Modication of 4 Mhz N.M.R. water proton
relaxation times in very high diluted aqueous solutions Signals and Images, Bastide
M. (Ed.), 1997, Kluwer, Nederlnderna
142

LITTERATURFRTECKNING

[63] Donaldson, John & Grimes, Sue Lifting the scales from out pipes New Scientist, 18
Feb 1988, p. 43-46
[64] Eisenberg D & Kauzmann W The structure and properties of Water Oxford University
Press, Oxford, 1969
[65] Elia, Vittorio & Niccoli, Marcella Thermodynamics of Extremely Diluted Aqueous Solutions Tempos in Science and Nature: Structures, Relations and Complexity, Annals
of the New York Academy of Sciences, Vol. 879, 1999, p. 241-48
[66] Elia V & Niccoli M New physicochemical properties of water induced by mechanical treatments  A calorimetric study at 25C Journal of Thermal Analysis and
Calometry, Vol. 61, 2000, p. 527-537
[67] Elia V & Niccoli M New physico-chemical properties of extremely diluted aqueous
solutions Journal of Thermal Analysis and Calometry, Vol. 75, 2004, p. 815-36
[68] Elia V & Niccoli M New physico-chemical properties of extremely diluted aqueous solutions  A calorimetric and conductivity study at 25C Journal of Thermal Analysis
and Calometry, Vol. 78, 2004, p. 331-42
[69] Ellingsen, Frank Torbjrn & Kristiansen, Hans Does magnetic water treatment inuence precipitation of calcium carbonate from supersaturated solutions? Vatten, Iss. 4,
1979, p. 309-315
[70] Engqvist, Magda Die Steigbildmethode: ein Indikator fr Lebensprozesse in der Panze Klostermann, Frankfurt am Main, 1977
[71] Engqvist, Magda Formkrafter i naturen: vxtsafters inverkan p kopparkloridkristallationen Kosmos Frlag, Jrna, 1980
[72] Engqvist, Magda Livsprocesser i vxten och dess terspegling i kopparkloridkristallbilden Jrna, 1982
[73] Engqvist, Magda Qualittsprfung an Gemse durch die KupferchloridKristallisationsmethode Jrna, 1989
[74] Faissner, Klaus Physikalische und physikalisch-chemische Daten unter der Ver-

wendung von belebten und unbelebten Wasser und der Einsatz der GranderWasserbelebung in Betrieben Diplomarbeit, Institut fr Thermische Verfahrenstech-

[75]
[76]
[77]
[78]
[79]

nik und Umwelttechnik, Mars 2000

Faunce, Albert B & Cabell, Samuel G Electric means for preventing boiler incrustion
US Patent No 438 579, 1890
Felsch, Horst Scientic examination of the phenomena of the Grander-Technology
Living Water, Informationsbroschyr frn UVO Austria (Grander), 1995, p. 20-24
Felsch, Horst An Approach to the Mystery of Water Based on Grander Technology
Interim Report (Grander), Uranus verlag, Wien, 2000
Flanagan, Patrick Elixir of the Ageless  we are what we drink Vortex Press, Flagsta
AZ, USA, 1986
Flanagan Patrick The Story behind Crystal Energy and Microhydrin Lecture, Gteborg 1999, San Fransisco 1997
143

LITTERATURFRTECKNING

[80] Flanagan, Patrick Korrespondens med Patrick Flanagan

[81] Flanagan Patrick Microcluster Mineral Technology Informationsbroschyr frn Royal
Bodycare, USA, 2000
[82] Stephanson, Cory J & Flanagan, G Patrick Syntheis of an novel anionic hydride
organosiloxane presenting biochemical properties International Journal of Hydrogen
Energy, Vol. 28, 2003, p. 1243-50
[83] Stephanson, Cory J; Stephanson, Anne M & Flanagan G Patrick Evaluation of Hyd-

roxyl Radical-Scavenging Abilities of Silica Hydride, an Antioxidant Compound, by

Fe EDTA-Induced 2-Hydroxyterephthalate Fluorometric Analysis Journal of Me2+

[84]
[85]
[86]
[87]
[88]
[89]

dicinal Food, Vol. 6(3), 2003, p. 249-53

Stephanson, Cory J & Flanagan, G Patrick Non-toxic hydride energy source for biochemical and industrial venues: ORP and NAD reduction analyses International
Journal of Hydrogen Energy, Vol. 29, 2004, p. 459-64
Stepanson CJ & Flanagan GP Dierential metabolic eects on miotochondria by silica
hydride using capillary electrophoresis Jornal of Medicinal Food, Vol. 7(1), 2004, p.
79-83
Frisk, Per Han ger vattnet nytt liv Hlsa, Nr 12, Dec 2000
Frokjaer-Jensen, Borge Advances with Viktor Schauberger's implosion system New
Energy Technology, Michrowski A. (Ed.), Planetary Association for Clean Energy,
Hull, 1988, p.153-62
Garrett, Peter Provtagning av grundvatten och jord  En handbook att ha i byxckan
Naturvrdsverket Frlag, 1992
Gehr, Ronald; Zhai, Ziqi A; Finch, James A & Rao, S Ram Reduction of soluble mineral concentrations in CaSO saturated water using a magnetic eld Water Research,
Vol. 29(3), 1995, p. 933-40
Grander Uppgifter frn Johannes Koppensteiner Grander, sterrike
Grander Technology Revitalisering av vatten med hjlp av Grander-Teknologi Informationsskrift frn Grander Technology (Aqua Natura)
Grander Technology Grander Journal II Informationsskrift frn Grander Technology
med bl.a. kundvittnesml
Grander Technology Untersuchungsbericht  Anbau von Gemse unter Einsatz der
Grander Technologie in China Kort rapport av resultat frn frsk i Hongkong, Grander, 2000
Green, Elmer E; Parks, Peter A; Guyer, Paul M; Fahrion, Steven L & Coyne, Lolafaye
Anomalous electrostatic phenomena in exceptional subjects Subtle Energies, Vol. 2,
No. 3, 1993
Hacheney, Friedrich Levitiertes Wasser in Forschung und Anwendung DingfelderVerlag, Andechs, 1992
Hacheney, Wilfried Process and apparatus for the energy enrichment of water, aqueous
solutions or other liquids or melts Tyskt Patent No DE 3738223, 1989
+

[90]
[91]
[92]
[93]
[94]
[95]
[96]

144

LITTERATURFRTECKNING

[97] Hadji, L., Arnoux, B. & Benveniste, J. Eect of dilute histamine on coronary ow on
guinea-pig isolated heart. Inhibition by a magnetic eld FASEB Journal, Vol. 5, 1991,
p. A1583 (7040)
[98] Harthun, Norbert Unkonventionelle messmethoden der wasserqualitt Mensch und
Technik  naturgem, No 3, 1992, p.120-138
[99] Hasted, JB Aqueous Dielectrics Chapman and Hall, London, 1973
[100] Heintz, Erwin Physikalische Wirkungen hochverdnnter potenzierter Substanzen Die
Naturwissenschaften, Vol. 29, Iss. 48, Nov 1941, p. 713-725
[101] Higashitani, Ko; Kage, Akiko; Katamura, Shinichi; Imai, Katsunori & Hatade, Shintaro Eects of a Magnetic Field on the Formation of CaCO Particles Journal of
Colloid and Interface Science, Vol. 156, 1993, p. 90-95
[102] Higuchi T Relationship between the Fractal Dimension and Power Law Index for a
Time Series: A Numerical Investigation Physica D, Vol. 46, 1988, p. 254-64
[103] Hoysz, L; Chibowski, M & Chibowski, E Time-dependent changes of zeta potential
3

and other parameters of in situ calcium carbonate due to magnetic eld treatment

Colloids and Surfaces A, Vol. 208, 2002, p. 231-40

[104] Hoysz, Lucyna; Chibowski, Emil & Szcze , Aleksandra Inuence of impurity ions
and magnetic eld on the properties of freshly precipitated calcium carbonate Water
Research, Vol. 37, 2003, p. 3351-3360
[105] Iovine, John Kirlian Photography, A Hands-On Guide TAB Books, Blue Ridge Summit PA, USA, 1994
[106] Ishida, Naoyuki; Sakamoto, Masanobu; Miyahara, Minoru & Higashitani, Ko Optical Observation of Gas Bridging between Hydrophobic Surfaces in Water Journal of
Colloid and Interface Science, Vol. 253, 2002, p. 112-116
[107] Jerman, Igor; Berden, Maja & karja, Metod Instrumental measurements of different homeopathic dilutions of potassium iodide in water Acupuncture & Electrotherapeutics Research Int. J., Vol. 24, 1999, p. 29-44
[108] Johansson, Benny Korrespondens med Benny Johansson
[109] Jonniaux, Pieter Proef 'Nilemark Vitalisator' Kort rapport med testresultat, Proefcentrum voor Sierteelt, Belgien, (frn Nilemark)
[110] Jussal, RL; Meera, S; Dua, RD & Mishra, RK Physical eects on the suspending
medium by compounds in asymptotically innite dilutions The Hahnemannian Gleanings, March, 1982, p. 114-120
[111] Jussal, RL; Mishra, RK & Dua, RD Dielectric dispersion of weak alcoholic solutions
of some drugs at high frequencies using time domain spectroscopy The Hahnemannian
Gleanings, Aug, 1983, p. 358-66
[112] Jutta Fischer A device to improve the vitality of drinking water Informationsbroschyr
frn Jutta Fischer, Bad Fallingbostel, sterrike
[113] Jutta Fischer Burkert Tomaten Informationstext frn Jutta Fischer, www.scherwirbelwasser.de
145

LITTERATURFRTECKNING

[114] Kirlionics Technologies International GDV Scientic Laboratory Elektronisk Manual

till programvaran
[115] Knight, Dolly & Stromberg, Jonathan Frequantly Asked Questions  Regarding the
Vortex Energizer Centre for Implosion Reseach, Plymouth, England
[116] Knight, Dolly & Stroemberg, Jonatham Devices Beyond Scientic Explanation 
Control of their Eciency Lecture, 1st International Workshop on Natural Energies
(IWONE 1), Grossbothen (Leipzig), 2001
[117] Kobe, S; Drazic, G; McGuiness, PJ & Strazisar, J The inuence of the magnetic

eld on the crystallisation form of calcium carbonate and the testing of a magntetic
water-treatment device Journal of Magnetism and Magnetic Materials, Vol. 236, 2001,
p. 71-76

[118] Kononenko, Igor; Zrimec, Tatjana; Sadikov, Aleksander & Skocaj, Danijel GDV
Images: Current research and results Proceedings C of the 3rd International MultiConference Information Society IS'2000, Ljubljana, 2000, p. 65-68
[119] Kononenko, Igor & Sadikov, Aleksander Vitality of Plants throgh Coronas of Fruits
and Leaves Proceedings Science, Information and Spirit, Korotkov K. (Ed.), St. Petersburg, June 2002
[120] Korotkov KG & Korotkin DA Concentration dependencd of gas discharge around
drops of inorganic electrolytes Journal of Applied Physics, Vol. 89(9), 2001, p. 47324736
[121] Korotkov GDV Camera Pro Dr. Korotkov Co, Lappeenranta, Finland
[122] Korotkov User Manual  GDV Material Testing Kit Kirlionics Technologies International, St. Petersburg, Ryssland
[123] Korotkov, Konstantin Protocol of experiments January 30 - February 01, 2002, St.
Petersburg State University of Fine Mechanics and Optics
[124] Korotkov, Konstantin et al. Application of the GDV technique for study of water and
liquids Research Report, Kirlionics Technologies International, St Petersburg, 2000
[125] Kronberger, Hans Grander Technology in the Restaurant and Hotel Business Film,
Uranus verlag, Wien
[126] Kronberger, Hans & Lattacher, Siegbert On the Track of Water's secret Uranus
verlag, Wien, 1995
[127] Kronenberg, Klaus J Experimental evidence for eects of magnetics elds on moving
water IEEE Transactions on Magnetics, Vol. MAG-21, No. 5, 1985, p. 2059-61
[128] Kullberg, Sten; Alexandersson, Olof & Gustavsson, Bertil Odlingsfrsk med repulsator sommaren 1985 Implonik-information 1/86, Institutet fr Ekologisk Teknik,
1986
[129] Kumar, Aditya & Jussal, Ruplal A hypothesis on the nature of homaeopathic potencies The British Homaeopathic Journal, Vol. 68, 1979, p. 197-204
146

LITTERATURFRTECKNING

[130] Larch, Johannes Anwendungseekte des Grander-Systems bei der Produktion von
Fruchtgemse (Tomaten) Kort rapport av resultat frn frsk i Kina (vid ett kinesiskt
jordbruksforskningsinstitut), Grander, 2000
[131] Lasne, Yves Proprits des solutions "homopathiques", mesure de la relaxation magntique T2 Thse pour le diplme de doctorat en Pharmacie, Lyon, 1986
[132] Lasne, Yves Homeopathy: Treatment of Information Opublicerat manuskript, 1993,
Tillgngligt p www.high-dilutions.net
[133] Lin Isreal J & Yotvat Jacob Magnetic treatment of water used for agricultural purpose Europeiskt patent No. EP 0 409 491 A2, 1991
[134] Lin IJ & Yotvat J Exposure of irrigation and drinking water to a magnetic eld with
controlled power and direction Journal of Magnetism and Magnetic Materials, Vol.
83, 1990, p. 525-26
[135] Lindberg, Ralph D. & Runnels, Donald D. Ground Water Redox Reactions: An

Analysis of Equilibrium State Applied to Eh Measurements and Geochemical Modeling

Science, Vol. 225, Aug 1984, p.925-27

[136] Loeb, Leonard B. Electrical Coronas  Their Basic Physical Mechanisms University
of California Press, Berkeley & Los Angeles, 1965
[137] Lundager Madsen, Hans E. Inuence of magnetic eld on the precipitation of some
inorganic salts Journal of Crystal Growth, Vol. 152, 1995, p. 94-100
[138] Lundager Madsen, Hans E. Crystallization of calcium carbonate in magnetic eld in
ordinary and heavy water Journal of Crystal Growth, Vol. 267, 2004, p. 251-55
[139] Magnusson, Margareta Magnetbehandlat nringslsning till tomat, samt magnetfltets inverkan p avtten och vxter Rapport, No. 30, Institutionen fr Trdgrdsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, 1984
[140] Martin, Wilhelm Experimente zur qualitativen Verbesserung des Leitungswassers
Kosmische Evolution, No. 3, 1975, p.88-95
[141] Naturvrdsverket Bedmningsgrunder fr Miljkvalitet  Grundvatten Rapport
4915, Naturvrdsverket Frlag, 1999
[142] Nilemark energiprodukter Testprotokoll Biltvtt Upplands Vsby  Statoil Informationsblad
[143] Nilemark energiprodukter Informationsbroschyr med olika testresultat
[144] Nilemark energiprodukter Informationsblad med kristallationsbilder av kalk
[145] Nilemark energiprodukter Nilemark-processor  Monteringsanvisning Informationsbroschyr
[146] Nilemark energiprodukter Informationsblad om resultat p vxter
[147] Nilemark energiprodukter Nilemark-processorn  uppnningen som blivit en sensation runt om i vrlden Uppnnaren & Konstruktren, No 2, 1999
[148] Nilemark energiprodukter Renare vatten  Nilemark vattenprocessor Informationsbroschyr
147

LITTERATURFRTECKNING

[149] Ninham BW, Kurihara K & Vinogradova OI Hydrophobicity, specic ion adsorption
and reactivity Colloids and Surfaces A, Vol. 123-124, 1997, p. 7-12
[150] Nordell, Bo & Nordmark, Desiree Laboratoriefrsk med vatten i virvelrrelse 
Mtning av fysikaliska egenskaper Intern Rapport Nr 1988:05, Avd. fr Vattenteknik,
Inst. fr Samhllsbyggnadsteknik, Lule Tekniska Hgskola, Aug 1988
[151] Ortner, Peter A table talk with Johann Grander Living Water, Informationsbroschyr
frn UVO Austria (Grander), 1995, p. 6-19
[152] Parsons, Simon A; Wang, Bao-Lung; Judd, Simon J. & Stephenson, Tom Magnetic
treatment of calcium carbonate scale  eect of pH control Water Research, Vol.
31(2), 1997, 9.339-42
[153] Parsons, Simon A Advances in Antiscale Magnetics Treatment Research Proceedings
of 3rd International Symposium on New Magneto-Science, Tokyo
[154] Paulsen AH Vattenrenaren Aquator SET  Swedish Ecological Technique, Stockholmsfreningen fr Ekologisk Teknik, Nr. 1, 1986, p.22-23
[155] Pehek, John O.; Kyler Harry J. & Faust, David L. Image Modulation in Corona
Discharge photography Science, Vol. 194, No. 4262, 15 Oct 1976, p. 263-70
[156] Penac Naturteknik AquaKat  mindre bekymmer, friskare vatten Informationsbroschyr
[157] Penac Naturteknik PenacKat  genomgripande vitalisering Informationsbroschyr
[158] Penac Naturteknik Penac aktuellt Nr 2, 2000, Informationstidning
[159] Penac Naturteknik Algfri trdgrdsdamm Informationsbroschyr
[160] Penac Naturteknik Vattenkatalysatorn FAQ:s Informationsbroschyr
[161] Penac Naturteknik Uppgifter frn Rolf Sundn
[162] Persson, Filippa Virvlat vatten  Har virvlat vatten annan inverkan p vxter n
vad vanligt vatten har? Specialarbete, Slvesborg, 2001
[163] Pfeier, Ehrenfried Studium von Formkrften an Kristallisationen Dornach,
Schweiz, 1931
[164] Piccardi G Expos introducif Symposium International sur les relations entre phnomnes solaires et terrestres en chimiephysique et biologie, Presses Acadmiques
Europennes, Bryssel, 1960
[165] Piccardi G Sulla precipitazione del carbonato di calcio da acqua dura attivata (T
od R) e normale Gazzetta Chimica Italiana, Vol. 68, 1938, p. 287[166] Pike Agri-Lab Supplies Refractive Index of Crop Juices Informationsblad frn Pike
Agri-Lab Supplies, Jay, Maine, USA
[167] Plus & Minus Informationsbroschyr med kundvittnesml
[168] Plus & Minus Informationsbroschyr
148

LITTERATURFRTECKNING

[169] Poock, Gary K. & Sparks, Paul W. An image intensication technique for motion
picture Kirlian photography Psychoenergetic Systems  The Interaction of Consciousness, Energy and Matter, Krippner, Stanley & Carlson, Mary Lou (Eds.), Gordon and Breach Science Publishers, NY, 1979
[170] Pyatnitsky, L.N. & Fonkin, V.A. Human Consciousness Inuence on Water Structure Journal of Scientic Exploration, Vol. 9, No. 1, 1995, p.89-105
[171] Rai, Subas; Singh, UP; Mishra, GD; Singh, SP & Samarketu Eect of water's microwave power density memory on fungal spore germination Electro- and Magnetobiology, Vol. 13(3), 1994, p. 247-252
[172] Rai, Subas; Singh UP; Mishra, GD; Singh, SP & Samarketu Additional evidence
of stable emf-induced changes in water revealed by fungal spore germination Electroand Magnetobiology, Vol. 13(3), 1994, p. 253-259
[173] Rai, Subas; Singh, N.N.; Mishra, R.N. Magnetic restructuring of water Medical &
Biological Engineering & Computing, Vol. 33, 1995, p. 614-17
[174] Rai, Subas; Garg, TK & Vashistha, HC Possible eect of magnetically induced wa-

ter structures on photosynthetic electron transport chains of a green alga Chlorella

Vulgaris Electro- and Magnetobiology, Vol. 15(1), 1996, p. 49-55
[175] Rai, Subas; Garg, Tarun K; Singh, JB; Kumar, D & Singh, BN Physiologic effect of 50-Hz EMF-induced nutrient solution on a cyanobacterium, Nostoc muscorum

Electro- and Magnetobiology, Vol. 18(2), 1999, p. 177-184

[176] Reid BL Propagation of properties of chemical reactions over long distance in the
atmosphere as seen by crystal growth pattern changes Australian Journal of Medical
Laboratory Science, Vol. 7, Feb 1986, p.30-35
[177] Rosborg, Ingegerd Utvrdering av kemiska analyser av olika vatten fre och efter
virvling med AB Plus & Minus virvlare fr kkskranbruk Intern rapport, Institutionen
fr Teknik, Hgskolan i Kristianstad
[178] Rosenberg, J.O. Lrobok i Oorganisk Kemi P. A. Norstedt & Sners Frlag, Stockholm, 1888
[179] Russo, Mark; Choudhri, Asim F.; Whitworth, Gerard; et al. Quantitative Analysis
of Reproducible Changes in High-Voltage Electrophotography Journal of Alternative
and Complementary Medicine, Vol. 7 (6), 2001, p. 617-27
[180] Ruzic R & Jerman I Inuence of Ca in biological eects of direct and indirect ELF
magnetic eld stimulation Electro- and Magnetobiology, Vol. 17(2), 1998, p. 205-216
[181] Sacks, Adam D Nuclear magnetic resonance spectroscopy of homeopathic remedies
Journal of Holistic Medicine, Vol. 5(2), 1983, p. 172-77
[182] Sadikov, Aleksander Recordning Bioelectromagnetic Fields of Apple Leaves  Technical report on experiments performed at FiBL Institute in September 2000 Faculty
of Computer and Information Science, University of Ljubljana, 2000
[183] Sadikov, Aleksander & Kononenko, Igor Information stored in Coronas of Fruits and
Leaves Proceedings C of the 5th International Multi-Conference Information Society
IS'2002, Ljubljana, October 2002, p. 222-25
2+

149

LITTERATURFRTECKNING

[184] Sadikov, Aleksander Further experiments involving GDV technique in agronomy 

Technical report on experiments performed at FiBL Institute in October 2002 Faculty
of Computer and Information Science, University of Ljubljana, 2002
[185] Sadikov, Aleksander & Kononenko, Igor Latest Experiments with GDV technique
in Agronomy Proceedings C of the 6th International Multi-Conference Information
Society IS'2003, Ljubljana, 2003, p. 110-113
[186] Sapunov, Valentin N.; Schmid, Roland; Litvintsev, Igor Yu & Ehrenberger, Michael
The eect of levitated water on fermentation kinetics Water Research, Vol. 38, 2004,
p. 385-92
[187] Sasamori R, Okaue Y, Isobe T & Matsuda Y Stabilization of atomic hydrogen i both
solution and crystal at room temperature Science, Vol. 265, 1994, p. 1691-93
[188] Schauberger, Viktor Verfahren zur Herstellung von quellwasserhnlichem Trinkwasser sterrikiskt Patent No. AT 142032, 11 Jun 1935
[189] Schauberger, Viktor Ett biologiskt tips av Viktor Schauberger Viktor Schaubergers
skrifter, Del 3, Institutet fr Ekologisk Teknik, 1981
[190] Schauberger, Walter Verfahren und Vorrichtung zur Herstellung von Gemischen,

Lsungen, Emulsionen, Suspensionen u. dgl. sowie zur biologischen Reinigung von

freien Gewssern sterrikiskt Patent No. AT 265991, 1968
[191] Schi, Michel The Memory of Water: Homoeopathy and the Battle of Ideas in the
New Science HarperCollins, 1995
[192] Schmeikal, Bernd Light scattering experiments & Kirlian diagnostics with imploded energising water Research Report, Sept 2000, Centre for Implosion Research,

Plymouth
[193] Schwartz, Stephan A.; De Mattei, Randall J.; Brame, Edward G. & Spottiswoode,
S. James P. Infrared spectra alteration in water proximate to the palms of therapeutic
practitioners Subtle Energy, Vol. 1, 1990, p.43-72
[194] Schweitzer, David David Schweitzer's photos of energized & non-energized water
using CIR's new Mark III Vortex Energizer Research Report, Centre for Implosion
Research, Plymouth, 2001
[195] Schwenk, Theodor Bewegungsformen des wassers Verlag Freies Geistesleben, Stuttgrart, 1967
[196] Shaw, Duncan J Introduction to Colloid & Surface Chemistry 4th Edition,
Butterworth-Heinemann, Oxford, 1999
[197] Shirahata, Sanetaka; Kabayama, Shigeru; Nakano, Mariko; Miura, Takumi; Kusumoto, Kenichi; Gotoh, Miho; Hayashi, Hidemitsu; Otsubo, Kazumichi; Morisawa,
Shikatsu & Katakura, Yoshinori Electrolyzed-Reduced Water Scavenges Active Oxygen Species and Protects DNA from Oxidativa Damage Biochemical and Biophysical
Research Communications, Vol. 234, 1997, p. 269-74
[198] Singh SP; Rai, Subas; Rai, AK; Tiwari, SP; Singh, SS; Samarketu & Abraham, J

Athermal physiological eects of microwaves on a cyanobacterium Nostoc muscorum:

evidence for EM-memory bits in water Medical & Biological Engineering & Computing, Vol. 32, 1994, p. 175-180

150

LITTERATURFRTECKNING

[199] Singh, UP; Rai, Subas; Singh, S & Singh, PK Eect of 50-Hz-powerline-exposed
water on spore germination of some fungi Electro- and Magnetobiology, Vol. 14(1),
1995, p. 41-49
[200] Singh, Poonam; Roy, BK & Rai, Subas Morphological and cytogenetic eect of 50
Hz Em-eld-induced nutrient solution on Vicia faba L. Electro- and Magnetobiology,
Vol. 15(2), 1996, p. 109-118
[201] karja M, Berden M & Jerman I Inuence of ionic composition of water on the
corona discharge around water drops Journal of Applied Physics, Vol. 84(5), 1998, p.
2436-42
[202] Smith, Rudolph B & Boericke Garth W Modern instrumentation for the evaluation
of homeopathic drug structure Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol.
59 (9-10), Sept-Oct, 1966, p. 263-80
[203] Smith, Rudolph B & Boericke Garth W Changes caused bu succussion on NMR

patterns and bioassay of bradykinin triactetate (BKTA) succussions and dilutions

Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 61, Oct-Dec, 1968, p. 197-212
[204] Strid, Martin Rytmisk Strmning  En studie av Virbela desformer Examensarbete, 1984:072 E, Avd. fr Vattenbyggnad, Hgskolan i Lule, 1984
[205] Stumm, Werner & Morgan, Hames J. Aquatic chemistry  Chemical Equilibria and
Rates in natural Waters 3:rd Edition, John Wiley & Sons, NY, 1996
[206] Srensen, Jens Skytte & Lundager Madsen, Hans E The inuence of magnetism
on precipitation of calcium phosphate Journal of Crystal Growth, Vol. 216, 2000, p.
399-406
[207] Weissenborn, Peter K & Pugh, Robert J Surface Tension of Aqueous Solutions of

Electrolytes: Relationship with Ion Hydration, Oxygen Solubility, and Bubble Coalescence Journal of Colloid and Interface Science, Vol. 184, 1996, p. 550-63
[208] Wenchong, Li; Tianshu, Lai; Huihua, Li & Lo, Shui Yin Dielectric spectral study
in low frequency of I water and some other solvents Physical, Chemical and BioloE

gical Properties of Stable Water I Clusters, Lo, SY & Bonavida, B (Eds.), World
Scientic, Los Angeles, 1997
[209] Whiteld M Thermodynamic limitations on the use of the platinum electrode in Eh
measurements Limnology and Oceanography, Vol. 19, 1974, p.857-65
[210] Widakowich, Johannes Fysiska eekter vid potentiering av vatten Swedish Journal
of Biological Medicine, Iss. 2, 1991, p. 1-4
[211] Willis, Harold The Rest of the Story  about Agriculture Today ISBN 0-912311-00-2,
Wisconsin Dells, 1990
[212] Young, Timothy M Nuclear magnetic resonance studies of succussed solutions 
A Preliminary Report Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 68(1),
March, 1975, p. 8-16
E

151

Lasse Johansson
Alternativ vattenbehandling
Effekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet
Den hr rapporten handlar om alternativ vattenbehandling och alternativa
stt att bedma ett vattens kvalitet. Det r ett i flera avseenden ganska
outforskat omrde.
Rapporten ger en bred versikt ver vad alternativ vattenbehandling r
och ger exempel p olika former av alternativa vattenbehandlare, t.ex.
virvlare, indirekt vattenbehandling och magnetbehandling. Rapporterade
fysikaliska, kemiska, biologiska och mera allmnt ekologiska effekter p
vattnet diskuteras ingende.
P samma stt ges en versikt ver alternativa mtmetoder, bl.a.
Kirlianfotografering av vatten och olika former av kristallationsbilder,
och deras potential som kvalitetsindikatorer.
Den naturliga variationen och samvariationen fr Kirlianegenskaper,
ytspnning, turbiditet, redoxfrhllanden, syrehalt, pH, konduktivitet,
m.fl. egenskaper har karterats i naturliga vatten och dricksvatten, och
redovisas i rapporten.
Experiment med pverkan p dessa egenskaper i vatten som behandlats
med alternativa vattenbehandlare redovisas ocks. Resultaten indikerar
en pverkan p vattnets syreupptagningsfrmga.
Relationen till forskning kring minneseffekter i vatten diskuteras
ingende - bland annat magnetbehandling av hrt vatten, effekter av
elektromagnetisk vattenbehandling, frgan om existensen av nanobubblor
i vatten och relationen till hydrofobisk vxelverkan, samt forskning kring
homeopatisk utspdning och healerbehandlat vatten.
Detta leder till delvis nya synstt p vatten och vattenbehandling, och
konsekvenserna fr begreppet vattenkvalitet berrs.
Institutet fr Ekologisk Teknik
Krokegatan 4
S - 413 18 Gteborg
Email: info@iet-community.org
Web: www.iet-community.org

ISBN 91-975722-1-7 ISSN 1651-4629