Pneumologi Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Vad r pneumologi?
Lran om luftvgarna och dess sjukdomar Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup ANATOMI Trachea Bihlor Bihlor Cavum Nasi Pharynx Epiglottis Esofagus (matstrupe) Bronker Pulma Pulma Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup ANATOMI Trachea Bronker Pulma Bronkioler Alveoler Diafragma Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup ANATOMI Bronker Trachea Pleura
Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Fysiologi Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup FYSIOLOGI - Alveolerna Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup FYSIOLOGI - Mtmetoder Auskultation av lungor
Frsta steget i att underska en patients lungor r alltid att lyssna p lungorna.
Genom att lyssna p lungorna kan man upptcka flera olika symptom. Ett vanligt andningsljud har ett typiskt ljud som pminner om hur det lter nr det blser ute. Detta andningsljud kallas fr Vesikulrt andningsljud. Namnet kommer frn latin och betyder just blsande andningsljud.
I lnken under bilden kan du lyssna p hur normalt andningsljud lter. http://www.med.ucla.edu/wilkes/lungnlmain.htm Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup FYSIOLOGI - Mtmetoder PEF-mtning Peak Exploatory Flow Mngd luft som hrdast Denna mtmetod anvnder man fr att mta patientens maximala lungkapacitet i utandning. Genom att ta ett djupt andetag och blsa s hrt man kan i mtaren kan man se hur hrt lungorna kan f ut luften i lungorna. Vilket resultat man borde ha varierar beroende p lder, kn och hur lng man r. Detta eftersom mn och kvinnor har olika stora lungor och p samma stt har lngre personer strre lungor n kortare personer. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Det r inte srskilt farligt att blsa bttre resultat n vad som str i tabellen, det r bara ett tecken p BRA kondition. Blser man mindre n vad tabellen visar, 140 mindre fr mn, s r detta ett tecken p att patienten kan ha astma eller KOL, men ocks tecken p lunginflammation FYSIOLOGI - Mtmetoder PEF Normalvrden fr mn Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup P samma stt gller det 106 liter per minut fr kvinnor avviker man mer n s uppt har man bra kondition, avviker man mer n 106 nert s kan man ha astma, KOL eller lunginflammation. FYSIOLOGI - Mtmetoder PEF Normalvrden fr kvinnor Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup FYSIOLOGI - Mtmetoder Spirometri
Denna mtmetod ger en blick ver patientens hela lungkapacitet. Till skillnad frn PEF kan du hr ven mta patientens frmga att andas in luft maximalt men ocks normala andetag bde in och ut.
Om patienten har en avvikande PEF-kurva gr man ver till att gra en spirometriunderskning. Det r endast genom detta du faktiskt kan verkligen veta om det r KOL eller Astma som patienten har eftersom samma PEF-vrden syns oavsett vilket av dessa sjukdomar patienten har.
Det r viktigt att veta vilken sjukdom patienten har eftersom behandlingarna r helt olika. Ger man exempelvis astmamedicin till en KOL-patient s kan KOL-patientens sjukdom frsmras. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Spirometri De normala andetagen kallas fr tidalandning, den svarta linjen i bilden. Det r nr patienten andas in och ut helt normalt utan att tnka p sin andning. Hr kan man d mta hur mycket luft patienten andas normalt. En astmatiker har ungefr samma tidalandning som en frisk person medan en KOL-patient har ngot smre tidalandning, mellan 10 20 % mindre luft vid tidalandning.
Den rda linjen visar den maximala inandningen nr patienten ska ta in s mycket luft som mjligt i lungorna. Hr har en astmapatient ocks vanligtvis normalt och KOL- patienterna 10 20 % lgre. Den bl linjen visar FEV1, allts hur mycket luft patienten kan blsa ut maximalt under en sekund. En astmatiker och KOL-patient har mellan 10 60 % lgre resultat n en frisk person.
Tillsammans med alla dessa tre mtningar kan man enkelt konstatera om patienten lider av astma, KOL eller ngot annat. Om endast FEV1 skiljer sig frn normalt har patienten antagligen astma, medan om samtliga delar skiljer sig lr patienten ha KOL. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup FYSIOLOGI - Mtmetoder Lungrntgen
Lungrntgen anvnder man nr man r osker p vilken diagnos patienten ska ha, eller vid misstanke om lunginflammation eller lungcancer.
Genom att titta p rntgenbilder kan man upptcka olika tecken p de olika sjukdomarna och man kan ven se hur lngt gngen patienten r i sin KOL-sjukdom.
Bilden till vnster visar en rntgenbild p en frisk patient. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi - Astma Astma r en lungsjukdom som orsakas av allergiska reaktioner i luftvgarna, oftast bronkiolerna och bronkerna.
I luftvgarna finns slemhinnor dr det finns gott om vita blodkroppar och om en astmatiker fr i sig mnen som man r allergisk mot frigrs histamin frn mastcellerna som i sin tur gr att luftrren svullnar upp. Detta gr att det blir mindre utrymme fr luften att ka in och ut. Vid ett svrt astmaanfall bildas s mycket slem att endast 10 15 % av utrymmet finns kvar fr luften att ta sig igenom. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi Astma Symptom Att andas under ett astmaanfall r som att andas genom ett sugrr, testa! En astmatikers symptom r vldigt typiska. Det blir svrt att andas och ofta piper det frn lungorna. Vid ett svrt astmaanfall kan man oftast hra pipet utan att lyssna direkt p brstkorgen eller med stetoskop.
En aastmapatient fr ofta ngest av luftbristen och blir ltt irriterad nr man frsker prata med honom eller henne under ett anfall. I svra fall kan patienten svimma av syrebristen. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi - Astma Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi Astma, underskning http://www.med.ucla.edu/wilkes/wheezemain.htm Steg 1: Auskultera lungorna
Lyssna efter Rassel (Ronki)
Detta r ett tecken p obstruktion (motstnd) i lungorna till fljd av slem eller luftrr som dragit ihop sig.
Detta r tecken p antingen astma eller KOL. Fr att lyssna p hur ljudet lter, anvnd lnken under bilden till hger. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi Astma underskning Steg 2: Spirometri
Frekommer ronki vid auskultation skall man genomfra en spiro- metriunderskning.
Bde KOL och Astma har Ronki som gemensam nmnare och liknande symtom, drfr behver man gra en spirometri- underskning fr att veta om det r Astma eller KOL som patienten lider av Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi Astma, underskning Spirometrianalys
Spirometri undersker lungornas kapacitet.
Fr att konstatera Astma gr patienten frst en hrd utandning s hrt patienten kan (Svarta linjen), normalt drygt 4 liter per sekund.
Drefter tar patienten en dos med bronkodilaterande lkemedel (vanlig astmamedicin) och drefter testar man en hrd utandning igen (rda linjen). Blir resultatet bttre med minst 1 liter per sekund kan man stta diagnosen. Grn Linje visar en frisks patients maximala utandning. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Terapi - Astma
Det finns 3 generella principer fr behandling av astma.
1) Konditionstrning att ha en god kondition ger starkare lungor och kar drmed lungornas kapacitet. Genom detta kan en astmatiker uppn normal lungkapacitet eller bttre n snittet med aktiv trning.
2) Bronkodilator Den vanliga astmamedicinen; man tar en inhalator och tar en puff. Man andas d in ett pulver som fr luftrrens muskler att slappna av och p s stt kommer det in mer luft nr man andas. 3) Kombinationspreparat (Bronkodilator + kortison) Denna behandlingsmetod kombinerar bronkodilatorns effekt plus kortison. Kortisonet gr att svullnaden och slemmet i lungorna blir betydligt mindre. Detta r lngtidsverkande behandling och funkar d inte under ett astmaanfall. Detta fr att kortisonet tar 3 4 dagar p sig att ge sin effekt. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Terapi - Astma Exempel p inhalatorer med korttidsverkande lkemedel, allts bronkodilator. I detta fall r det Bricanyl p bda bilderna. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Det finns andra stt att behandla astma p ocks.
96 % av alla astmatiker lider av astma som orsakas av allergier.
Genom att bekmpa allergierna kan man undvika astmaanfall.
Exempel r Kestine eller Aerius, som har en antihistamin-effekt och som hmmar immunfrsvaret frn att gra s att luftrren svullnar upp och bilda slem frn brjan. Betapred r ett lkemedel som innehller adrenalin som tvingar luftrren att vidga sig och som anvnds vid riktigt svra astmaanfall, nr det r fara fr patientens liv. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi KOL O__o Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi KOL KOL r en lungsjukdom som innebr att lungorna skadas till fljd av att de slits eller att gifter kommer in i lungorna.
KOL r frkortat av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
Nr en patient utvecklar KOL fastnar s pass mycket gifter i lungorna att de tjs ut och bildar emfysem (se bilden) till fljd av inflammation. Det r trycket som orsakar emfysemen att bildas och risken att utveckla emfysem kar nr vggarna i lungblsorna blir frsvagade. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi KOL Hr ser vi hur det ser ut i alveolerna (lungblsorna) vid KOL.
Det som har hnt r att tjran som patienten har andats in, antingen genom rkning eller vid asfaltsarbete, har fastnat i alveolernas vggar och frsvagat dem och emfysem bildas nr en lngvarig inflammation uppsttt.
Det r viktigt att veta att inte endast rkning kan orsaka KOL utan det r inte ovanligt att folk som arbetar med kemiska substanser och industri utan andningsskydd ocks ofta utvecklar KOL. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi KOL Utveckling av KOL och emfysem kommer under en lngre tid. Det tar ofta flera r.
Det gr snabbare om patienten bde rker och jobbar inom industri/kemi utan andningsskydd samt inte har en bra kondition. D tar det mellan 10-20 r fr patienten att utveckla KOL.
Om en rkare inte jobbar med gifter som gr ut i luften och har dlig kondition kanske det tar mellan 20-40 r att utveckla KOL, medan om rkare som har bra kondition kanske det tar 60 r att utveckla KOL. P bilden hr ser vi skillnaden mellan friska lungblsor och lungblsor med emfysem. Nr patienten har flera emfysem runt samma bronkiol kallas detta fr atelektaser. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup S, hur undersker vi huruvida en patient har KOL eller inte? Man fljer samma metoder som man anvnder fr att underska om en patient har astma.
Innan man gr underskningen tittar man p patientens symptombild. Vanligt r att patienten har ihllande hosta som terkommer dagligen och som hller i sig i minst en mnad. Drutver kommer perioder av andningssvrigheter.
1) Auksultation Lyssna p lungorna dr bde KOL och Astma lter likadant.
2) PEF-mtning, samma resultat som Astmatiker eller smre n s.
3) Spirometri Hr kan man se att drygt 10 20 % smre tidalandning och maximal utandning n friska personer och astmapatienter.
KOL-utredning Underskning Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Patologi KOL-underskning Den stora skillnaden mellan astma och KOL i underskningen r nr man gr ett reversibilitets- test. Det blir ingen mrkbar eller minimal skillnad i resultatet av FEV1 eller tidalandning efter att en KOL-patient tagit astmamedicin. Patienten har allts fortfarande smre kapacitet n en frisk person. Utandning Inandning Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Lungrntgen
I de fall dr det r svrt att kunna avgra om patienten har KOL eller Astma, eller kanske bde har KOL & Astma s gr man en lungrntgen.
P rntgenbilderna kan man se om patienten har KOL eller inte. Det knnetecknas av expanderade lungsckar, s det ser ut som att lungorna r strre och mer utvidgade n normalt. Ju strre utvidgning desto svrare KOL har patienten.
Om patienten ej ftt diagnos fr KOL men man vet att patienten har astma sen tidigare och r rkare s grs ALLTID lungrntgen fr att underska KOL om patienten genomgr astma-behandling men ftt svrare att andas. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Obduktion av 48-rig kvinna som dog i KOL som rkt sen hon var 10 Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Terapi KOL Hur man behandlar KOL varierar beroende p hur svr sjukdomen r.
Frsta steget r alltid att sluta med att leva p det sttet som frstr patientens lungor. Det kan d handla om att sluta rka eller att sluta p sitt jobb, alternativt att brja anvnda ordentligt andningsskydd i arbetet s att man inte fr i sig de gifter som frstr lungorna.
Om patienten inte utvecklat atelektaser eller ftt svra och spridda emfysem s kanske rkstoppet eller andningsskyddet gr att patienten terhmtar sig och blir frisk igen. Det gller d att man upptcker sjukdomen tidigt och stter in en tidig behandling.
Genom att anvnda en PEP hos sjukgymnasten kan man pskynda tillfrisknandet. Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Vid svr KOL gller fljande 4 behandlingsprinciper:
1) Konditionstrning att ha en god kondition ger starkare lungor och kar drmed lungornas kapacitet. Genom detta kan en KOL-patient uppn kanske 75 % av normal lungkapacitet.
2) Syrgasbehandling nr patienten r anstrngd och fr en episod av andningssvrigheter s finns ingen medicin som hjlper utan d fr patienten syrgas frn en syrgastub genom en slang till nsan eller munnen att andas genom, tills patienten lugnat ner sig ordentligt. 3) Kombinationspreparat (bronkodilator + kortison) ven om detta r behandling mot astma s har forskning visat att denna behandling leder till en frbttrad lungfunktion med drygt 10 % hos KOL-patienter utan astma. Detta eftersom medicinen tvingar luftrren att vara ppna.
4) Sjukgymnastik Detta gr att patienten lr sig och fr trna p hur man underlttar andningen. Genom PEP- behandling kan patienten ka kapaciteten med upp till 20 % Terapi - KOL Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Terapi - KOL Skter man inte sin KOL-behandling och vljer att fortstta rka eller jobba i industrier trots att kroppen sger ifrn
S
Vem vill spendera flera mnader p lungavdelningen p sjukhuset och vara beroende av en syrgastub 24/7?
Eller nnu vrre, behva ha en sdan tub rullandes efter sig vart man n gr och resten av livet behva andas genom en mask?
Fr du KOL s skt dig! Sluta rka och g p dina behandlingar! Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup Eller vill du tvingas ha en respirator som andas t dig s du inte kan prata? 2014-01-09 Medicin 1 Block I Moment 7 Pneumologi Norrkping Lrare: Andreas Roup http://www.youtube.com/watch?v=jmuWKSRqvKI
Film om Astma och KOL
Hr finns en youtube-film som r informativ och bra, framfrallt fr att se vad som hnder i kroppen och hur lkemedel fungerar. Den berttar mer i detalj om hur allt hnger ihop.