Anda di halaman 1dari 36

Moment 6 - Pulmologi

Medicin 1 Block I Moment 7


Pneumologi
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vad r pneumologi?

Lran om luftvgarna
och dess sjukdomar
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
ANATOMI
Trachea
Bihlor
Bihlor
Cavum Nasi
Pharynx
Epiglottis
Esofagus
(matstrupe)
Bronker
Pulma
Pulma
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
ANATOMI
Trachea
Bronker
Pulma
Bronkioler
Alveoler
Diafragma
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
ANATOMI
Bronker
Trachea
Pleura

Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Fysiologi
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
FYSIOLOGI - Alveolerna
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
FYSIOLOGI - Mtmetoder
Auskultation av lungor

Frsta steget i att underska en
patients lungor r alltid att lyssna p
lungorna.

Genom att lyssna p lungorna kan man
upptcka flera olika symptom. Ett
vanligt andningsljud har ett typiskt ljud
som pminner om hur det lter nr det
blser ute. Detta andningsljud kallas
fr Vesikulrt andningsljud. Namnet
kommer frn latin och betyder just
blsande andningsljud.

I lnken under bilden kan du lyssna p
hur normalt andningsljud lter.
http://www.med.ucla.edu/wilkes/lungnlmain.htm
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
FYSIOLOGI - Mtmetoder
PEF-mtning
Peak Exploatory Flow
Mngd luft som hrdast
Denna mtmetod anvnder man fr att mta patientens maximala
lungkapacitet i utandning. Genom att ta ett djupt andetag och
blsa s hrt man kan i mtaren kan man se hur hrt lungorna kan
f ut luften i lungorna. Vilket resultat man borde ha varierar
beroende p lder, kn och hur lng man r. Detta eftersom mn
och kvinnor har olika stora lungor och p samma stt har lngre
personer strre lungor n kortare personer.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Det r inte srskilt farligt att blsa bttre resultat n vad som str i tabellen, det r bara ett
tecken p BRA kondition. Blser man mindre n vad tabellen visar, 140 mindre fr mn, s r
detta ett tecken p att patienten kan ha astma eller KOL, men ocks tecken p lunginflammation
FYSIOLOGI - Mtmetoder PEF Normalvrden fr mn
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
P samma stt gller det 106 liter per minut fr kvinnor avviker man mer n s uppt har man
bra kondition, avviker man mer n 106 nert s kan man ha astma, KOL eller lunginflammation.
FYSIOLOGI - Mtmetoder PEF Normalvrden fr kvinnor
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
FYSIOLOGI - Mtmetoder
Spirometri

Denna mtmetod ger en blick ver patientens hela
lungkapacitet. Till skillnad frn PEF kan du hr ven
mta patientens frmga att andas in luft maximalt
men ocks normala andetag bde in och ut.

Om patienten har en avvikande PEF-kurva gr man
ver till att gra en spirometriunderskning. Det r
endast genom detta du faktiskt kan verkligen veta om
det r KOL eller Astma som patienten har eftersom
samma PEF-vrden syns oavsett vilket av dessa
sjukdomar patienten har.

Det r viktigt att veta vilken sjukdom patienten har
eftersom behandlingarna r helt olika. Ger man
exempelvis astmamedicin till en KOL-patient s kan
KOL-patientens sjukdom frsmras.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Spirometri
De normala andetagen kallas fr
tidalandning, den svarta linjen i
bilden. Det r nr patienten andas
in och ut helt normalt utan att tnka
p sin andning. Hr kan man d
mta hur mycket luft patienten
andas normalt. En astmatiker har
ungefr samma tidalandning som en
frisk person medan en KOL-patient
har ngot smre tidalandning,
mellan 10 20 % mindre luft vid
tidalandning.

Den rda linjen visar den maximala
inandningen nr patienten ska ta in
s mycket luft som mjligt i
lungorna. Hr har en astmapatient
ocks vanligtvis normalt och KOL-
patienterna 10 20 % lgre.
Den bl linjen visar FEV1, allts hur mycket luft patienten
kan blsa ut maximalt under en sekund. En astmatiker
och KOL-patient har mellan 10 60 % lgre resultat n en
frisk person.

Tillsammans med alla dessa tre mtningar kan man enkelt
konstatera om patienten lider av astma, KOL eller ngot annat.
Om endast FEV1 skiljer sig frn normalt har patienten antagligen
astma, medan om samtliga delar skiljer sig lr patienten ha KOL.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
FYSIOLOGI - Mtmetoder
Lungrntgen

Lungrntgen anvnder man nr
man r osker p vilken diagnos
patienten ska ha, eller vid
misstanke om lunginflammation
eller lungcancer.

Genom att titta p rntgenbilder
kan man upptcka olika tecken p
de olika sjukdomarna och man
kan ven se hur lngt gngen
patienten r i sin KOL-sjukdom.


Bilden till vnster visar en
rntgenbild p en frisk patient.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi - Astma
Astma r en lungsjukdom som
orsakas av allergiska reaktioner
i luftvgarna, oftast
bronkiolerna och bronkerna.

I luftvgarna finns slemhinnor
dr det finns gott om vita
blodkroppar och om en
astmatiker fr i sig mnen som
man r allergisk mot frigrs
histamin frn mastcellerna som
i sin tur gr att luftrren
svullnar upp. Detta gr att det
blir mindre utrymme fr luften
att ka in och ut. Vid ett svrt
astmaanfall bildas s mycket
slem att endast 10 15 % av
utrymmet finns kvar fr luften
att ta sig igenom.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi Astma Symptom
Att andas under ett astmaanfall r
som att andas genom ett sugrr, testa!
En astmatikers symptom r vldigt typiska. Det blir svrt att andas och ofta piper det frn
lungorna. Vid ett svrt astmaanfall kan man oftast hra pipet utan att lyssna direkt p
brstkorgen eller med stetoskop.

En aastmapatient fr ofta ngest av luftbristen och blir ltt irriterad nr man frsker prata med
honom eller henne under ett anfall. I svra fall kan patienten svimma av syrebristen.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi - Astma
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi Astma, underskning
http://www.med.ucla.edu/wilkes/wheezemain.htm
Steg 1: Auskultera lungorna

Lyssna efter Rassel (Ronki)

Detta r ett tecken p obstruktion
(motstnd) i lungorna till fljd av
slem eller luftrr som dragit ihop
sig.

Detta r tecken p antingen
astma eller KOL. Fr att lyssna p
hur ljudet lter, anvnd lnken
under bilden till hger.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi Astma underskning
Steg 2: Spirometri

Frekommer ronki vid
auskultation skall man
genomfra en spiro-
metriunderskning.

Bde KOL och Astma
har Ronki som
gemensam nmnare
och liknande symtom,
drfr behver man
gra en spirometri-
underskning fr att
veta om det r Astma
eller KOL som
patienten lider av
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi Astma, underskning
Spirometrianalys

Spirometri undersker lungornas
kapacitet.

Fr att konstatera Astma gr
patienten frst en hrd
utandning s hrt patienten kan
(Svarta linjen), normalt drygt 4
liter per sekund.

Drefter tar patienten en dos
med bronkodilaterande
lkemedel (vanlig astmamedicin)
och drefter testar man en hrd
utandning igen (rda linjen).
Blir resultatet bttre med minst 1
liter per sekund kan man stta
diagnosen. Grn Linje visar en frisks patients maximala utandning.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Terapi - Astma

Det finns 3 generella principer fr
behandling av astma.

1) Konditionstrning att ha en god
kondition ger starkare lungor och
kar drmed lungornas kapacitet.
Genom detta kan en astmatiker
uppn normal lungkapacitet eller
bttre n snittet med aktiv
trning.

2) Bronkodilator Den vanliga
astmamedicinen; man tar en
inhalator och tar en puff. Man
andas d in ett pulver som fr
luftrrens muskler att slappna av
och p s stt kommer det in mer
luft nr man andas.
3) Kombinationspreparat (Bronkodilator + kortison)
Denna behandlingsmetod kombinerar bronkodilatorns
effekt plus kortison. Kortisonet gr att svullnaden och
slemmet i lungorna blir betydligt mindre. Detta r
lngtidsverkande behandling och funkar d inte under
ett astmaanfall. Detta fr att kortisonet tar 3 4 dagar
p sig att ge sin effekt.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Terapi - Astma
Exempel p inhalatorer med
korttidsverkande lkemedel, allts
bronkodilator. I detta fall r det
Bricanyl p bda bilderna.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Det finns andra stt att
behandla astma p ocks.

96 % av alla astmatiker lider
av astma som orsakas av
allergier.

Genom att bekmpa
allergierna kan man undvika
astmaanfall.

Exempel r Kestine eller
Aerius, som har en
antihistamin-effekt och som
hmmar immunfrsvaret
frn att gra s att luftrren
svullnar upp och bilda slem
frn brjan.
Betapred r ett lkemedel som innehller adrenalin som tvingar luftrren att vidga sig och som
anvnds vid riktigt svra astmaanfall, nr det r fara fr patientens liv.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi KOL O__o
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi KOL
KOL r en lungsjukdom som
innebr att lungorna skadas
till fljd av att de slits eller
att gifter kommer in i
lungorna.

KOL r frkortat av Kronisk
Obstruktiv Lungsjukdom.

Nr en patient utvecklar KOL
fastnar s pass mycket gifter
i lungorna att de tjs ut och
bildar emfysem (se bilden)
till fljd av inflammation.
Det r trycket som orsakar
emfysemen att bildas och
risken att utveckla emfysem
kar nr vggarna i
lungblsorna blir frsvagade.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi KOL
Hr ser vi hur det ser ut i
alveolerna (lungblsorna) vid
KOL.

Det som har hnt r att tjran
som patienten har andats in,
antingen genom rkning eller vid
asfaltsarbete, har fastnat i
alveolernas vggar och frsvagat
dem och emfysem bildas nr en
lngvarig inflammation uppsttt.

Det r viktigt att veta att inte
endast rkning kan orsaka KOL
utan det r inte ovanligt att folk
som arbetar med kemiska
substanser och industri utan
andningsskydd ocks ofta
utvecklar KOL.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi KOL
Utveckling av KOL och
emfysem kommer under en
lngre tid. Det tar ofta flera r.

Det gr snabbare om
patienten bde rker och
jobbar inom industri/kemi
utan andningsskydd samt inte
har en bra kondition. D tar
det mellan 10-20 r fr
patienten att utveckla KOL.

Om en rkare inte jobbar med
gifter som gr ut i luften och
har dlig kondition kanske det
tar mellan 20-40 r att
utveckla KOL, medan om
rkare som har bra kondition
kanske det tar 60 r att
utveckla KOL.
P bilden hr ser vi skillnaden mellan friska lungblsor och
lungblsor med emfysem. Nr patienten har flera emfysem
runt samma bronkiol kallas detta fr atelektaser.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
S, hur undersker vi huruvida en patient har KOL eller
inte? Man fljer samma metoder som man anvnder fr
att underska om en patient har astma.

Innan man gr underskningen tittar man p patientens
symptombild. Vanligt r att patienten har ihllande
hosta som terkommer dagligen och som hller i sig i
minst en mnad. Drutver kommer perioder av
andningssvrigheter.

1) Auksultation Lyssna p lungorna dr bde KOL och
Astma lter likadant.

2) PEF-mtning, samma resultat som Astmatiker eller
smre n s.

3) Spirometri Hr kan man se att drygt 10 20 %
smre tidalandning och maximal utandning n friska
personer och astmapatienter.

KOL-utredning
Underskning
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Patologi KOL-underskning
Den stora skillnaden mellan astma och KOL i underskningen r nr man gr ett reversibilitets-
test. Det blir ingen mrkbar eller minimal skillnad i resultatet av FEV1 eller tidalandning efter att
en KOL-patient tagit astmamedicin. Patienten har allts fortfarande smre kapacitet n en frisk
person.
Utandning
Inandning
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lungrntgen

I de fall dr det r svrt att kunna
avgra om patienten har KOL eller
Astma, eller kanske bde har KOL &
Astma s gr man en lungrntgen.

P rntgenbilderna kan man se om
patienten har KOL eller inte. Det
knnetecknas av expanderade
lungsckar, s det ser ut som att
lungorna r strre och mer
utvidgade n normalt. Ju strre
utvidgning desto svrare KOL har
patienten.

Om patienten ej ftt diagnos fr
KOL men man vet att patienten har
astma sen tidigare och r rkare s
grs ALLTID lungrntgen fr att
underska KOL om patienten
genomgr astma-behandling men
ftt svrare att andas.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Obduktion av 48-rig kvinna som dog i KOL som rkt sen hon var 10
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Terapi KOL
Hur man behandlar KOL varierar beroende p
hur svr sjukdomen r.

Frsta steget r alltid att sluta med att leva p
det sttet som frstr patientens lungor. Det
kan d handla om att sluta rka eller att sluta p
sitt jobb, alternativt att brja anvnda
ordentligt andningsskydd i arbetet s att man
inte fr i sig de gifter som frstr lungorna.

Om patienten inte utvecklat atelektaser eller
ftt svra och spridda emfysem s kanske
rkstoppet eller andningsskyddet gr att
patienten terhmtar sig och blir frisk igen. Det
gller d att man upptcker sjukdomen tidigt
och stter in en tidig behandling.

Genom att anvnda en PEP hos sjukgymnasten
kan man pskynda tillfrisknandet.
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vid svr KOL gller fljande 4
behandlingsprinciper:

1) Konditionstrning att ha en god
kondition ger starkare lungor och
kar drmed lungornas kapacitet.
Genom detta kan en KOL-patient
uppn kanske 75 % av normal
lungkapacitet.

2) Syrgasbehandling nr patienten
r anstrngd och fr en episod av
andningssvrigheter s finns
ingen medicin som hjlper utan
d fr patienten syrgas frn en
syrgastub genom en slang till
nsan eller munnen att andas
genom, tills patienten lugnat ner
sig ordentligt.
3) Kombinationspreparat (bronkodilator + kortison)
ven om detta r behandling mot astma s har forskning
visat att denna behandling leder till en frbttrad
lungfunktion med drygt 10 % hos KOL-patienter utan
astma. Detta eftersom medicinen tvingar luftrren att
vara ppna.

4) Sjukgymnastik Detta gr att patienten lr sig och fr
trna p hur man underlttar andningen. Genom PEP-
behandling kan patienten ka kapaciteten med upp till
20 %
Terapi - KOL
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Terapi - KOL
Skter man inte sin KOL-behandling och vljer att
fortstta rka eller jobba i industrier trots att
kroppen sger ifrn

S

Vem vill spendera flera mnader p
lungavdelningen p sjukhuset och vara beroende av
en syrgastub 24/7?

Eller nnu vrre, behva ha en sdan tub rullandes
efter sig vart man n gr och resten av livet behva
andas genom en mask?

Fr du KOL s skt dig! Sluta rka och g p dina
behandlingar!
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Eller vill du tvingas ha en respirator som andas t dig s du inte kan prata?
2014-01-09
Medicin 1 Block I Moment 7
Pneumologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
http://www.youtube.com/watch?v=jmuWKSRqvKI

Film om Astma och KOL

Hr finns en youtube-film som r informativ och bra, framfrallt fr att se vad som hnder i
kroppen och hur lkemedel fungerar. Den berttar mer i detalj om hur allt hnger ihop.


Tnk p att KOL heter COPD p engelska.

Anda mungkin juga menyukai