Anda di halaman 1dari 29

BABI

PENDAHULUAN

A.LATARB
ELAKANG
Per
kemb
anga
nIl
muPenget
ahua
nda
nTek
nol
ogiy
angsema
kin
pesa
tmenunt
uta
dany
asumb
erda
yama
nusi
aya
ngb
erk
ual
i
tasda
n
ma
mpu menga
tasib
erb
aga
iper
masa
laha
nya
ng t
erj
adida
lam
k
ehi
dupa
n sa
ati
ni
.Peni
ngk
ata
nkua
li
ta
s sumb
erda
ya ma
nusi
a
mer
upa
kansa
lahsa
tuha
lya
ngb
erk
ait
aner
atdenga
npendi
di
kan
k
arenapendi
di
kanmemi
l
ikif
ungsimenc
eta
kgener
asib
angsay
ang
b
erk
ompet
en.
Unt
uk menget
ahuit
ingk
atk
eber
hasi
l
an pendi
di
kan
t
erseb
ut,di
per
luk
anseb
uahpa
ramet
ery
angb
isamenguk
urny
a.Ol
eh
k
arenai
tu,pa
ramet
ery
ang b
iasadi
per
guna
kanda
lam pendi
di
kan
unt
ukmenguk
urt
ingk
atk
eber
hasi
l
ana
dal
ahha
sil
bel
aj
ar.
Menur
utAl
i
(da
lam Ti
ni
)2015 :1 “
Hasi
lbel
aj
arda
pat
di
i
dent
if
ik
asi
kanda
ria
dany
akema
mpua
nmel
akuk
ansesua
tusec
ara
per
manen,da
patdi
ul
ang-
ul
angdenga
nha
sily
angsa
ma.
”Ha
silb
ela
jar
da
patdi
ukurdenga
ntes,
eva
lua
si,
ula
nga
nha
ri
an,
ata
uul
anga
numum,
sehi
nggada
rit
es-
test
erseb
uta
kandi
per
olehseb
uahni
l
aiy
ang
da
patdi
ja
dik
anseb
aga
iga
mba
randa
nuk
ura
nda
riha
silb
ela
jari
tu
sendi
ri
.
Wal
aupunha
nyamengga
mba
rka
nsegi
kogni
ti
f,
tet
api
nil
aia
kan
mengga
mba
rka
nper
uba
hany
angt
erj
adida
rida
lam di
risi
swaser
ta
b
erha
silt
ida
kny
apr
osespemb
ela
jar
any
angt
erj
adidik
ela
s.Set
ia
p
or
ang pa
stimenda
mba
kan ha
sily
ang b
aik da
n opt
ima
lya
ng
di
tunj
ukk
andenga
nni
l
ait
inggi
,ba
ikor
angt
ua,p
eser
tadi
di
k,t
erl
ebi
h
l
agigur
u.Unt
ukmenc
apa
iha
silb
ela
jary
angopt
ima
lti
dakl
epa
sda
ri
k
ondi
si
-k
ondi
siy
angmemungk
ink
anpeser
tadi
di
kda
patb
ela
jaref
ekt
if
da
nmengemb
angk
anda
yaek
spl
ora
siny
a,b
aiksec
araf
i
sikma
upun
psi
ki
s.
Bany
akf
akt
ory
ang mempenga
ruhipenc
apa
ianha
silb
ela
jar
si
swa
,ba
ikf
akt
ori
nter
nalma
upunf
akt
orek
ster
nal
.Fa
ktorI
nt
erna
l
b
erupamot
iv
asi
,mi
nat
,ba
kat
,keb
iasa
anb
ela
jar
,ma
upunk
ecer
dasa
n
si
swai
tusendi
rida
nfa
ktorek
ster
nalseper
tisa
ranada
npr
asa
rana
sek
ola
h,k
uri
kul
um,gur
u,l
i
ngk
unga
n,met
ode menga
jar
,model
pemb
ela
jar
an,
danma
ter
ipel
aj
ara
n.
Da
rib
eber
apaf
akt
orek
ster
nal
dani
nter
nal
siswa
,penel
i
til
ebi
h
t
ert
ari
kunt
ukmenel
i
tif
akt
ori
nter
nalk
hususny
amodelk
ebi
asa
an
ma
upunmot
iv
asisi
swada
lamb
ela
jark
arnamodelk
ebi
asa
anb
ela
jar
di
panda
ngmemi
l
ikiper
anst
rat
egi
sda
lamupa
yameni
ngk
atk
anmi
nat
si
swa
,
Sa
lahsa
tuk
ompet
ensiy
angha
rusdi
mil
i
kiol
ehseor
anggur
u
a
dal
ahk
ompet
ensipr
ofesi
ona
l.Gur
uda
patdi
kat
aka
npr
ofesi
ona
lji
ka
ma
mpu mengua
sail
anda
sank
ependi
di
kan,mema
hamipsi
kol
ogi
pendi
di
kan,ma
mpumen
gua
saima
ter
ipel
aj
ara
nda
lamb
ida
ngst
udi
y
angdi
aj
ark
an,ma
mpumer
anc
angmedi
ada
nsumb
erb
ela
jar
,ma
mpu
meny
usunpr
ogr
am da
nmel
aksa
nak
anev
alua
sipemb
ela
jar
an,ser
ta
ma
mpumenga
pli
kasi
kanb
erb
aga
imet
odeda
nst
rat
egipemb
ela
jar
an
Wi
naSa
nja
ya(
2012:
3).
Pa
dasa
atpemb
ela
jar
anb
erl
angsung,p
rosespemb
ela
jar
an
y
angdi
l
akuk
andik
ela
ster
seb
utma
sihb
erpusa
tpa
dagur
u(t
eac
her
c
ent
ered)
,buk
anny
aber
pusa
tpa
dasi
swa(
studentc
ent
ered)
.
Gur
u
menj
adisa
tu-
sat
uny
asumb
erb
ela
jardik
ela
s.Seda
ngk
ansi
swa
ha
nyamendenga
rka
nta
npamena
ngga
pipenj
ela
sany
angdi
sampa
ika
n
ol
ehgur
u.Si
swaj
ugat
ida
kma
uber
tany
ater
kai
tma
ter
iya
ngb
elum
di
paha
miny
a.Sel
ai
nit
u,si
swamenc
ata
tma
ter
ipel
aj
ara
nset
ela
h
di
hi
mba
uol
ehgur
u.Ha
linimemper
li
hat
kank
eak
ti
fa
nsi
swak
ela
sX
Mi
pa2da
n3.
Ket
ik
agur
umen
jel
ask
anma
ter
ipel
aj
ara
n,a
dasi
sway
ang
k
ura
ngmemper
hat
ik
anpenj
ela
sangur
udenga
nmel
akuk
ank
egi
at
andi
l
uarp
emb
ela
jar
anseper
timel
amun
,menga
ntuk
,mengob
roldenga
n
t
ema
n,b
ahk
ank
eti
kagur
useda
ngl
enga
hsi
swasec
arasemb
uny
i-
semb
uny
imengguna
kan l
ept
op. Set
ela
h sel
esa
i mener
angk
an
pel
aj
ara
n,gur
umemb
eri
kant
uga
sindi
vi
duy
angha
rusdi
ker
jak
an
si
swa
.Si
swak
ura
nga
ntusi
asmener
imat
uga
sya
ngdi
ber
ik
angur
u
da
nmenga
ngga
ptuga
ster
seb
utseb
aga
ibeb
anb
era
tya
ngha
rus
di
ker
jak
an.Sehi
ngga
,da
lam menger
jak
ant
uga
sindi
vi
dut
erseb
ut
si
swama
sihb
erga
ntungdenga
ntema
nny
a.Ha
linimemb
ukt
ik
anj
ik
a
mot
iv
asi
bel
aj
arsi
swama
sihk
ura
ngb
aik
.

B
.RUMUSANMASALAH
B
erda
sar
kan l
at
ar b
ela
kang di a
tas ma
ka t
uli
san
mer
umusk
anma
sal
ahseb
aga
iber
ik
ut:
1.Apa
kah denga
n mengguna
kan met
ode t
ipe Tea
m
Assi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ionda
patmeni
ngk
atk
anmi
natda
n
mot
iv
asi
siwada
lamb
ela
jar
?
C.TUJ
UANPENELI
TI
AN
Ada
punt
ujua
npenel
i
ti
any
angi
ngi
ndi
cap
aiol
ehpenel
i
tia
dal
ah
seb
aga
iber
ik
ut:
1.Unt
uk men
get
ahui a
pak
ah denga
n mengguna
kan
met
odet
ipeTea
mAssi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ionpa
dami
nat
da
nmot
iv
asi
siswada
lamb
ela
jar.

D.MANFAATPENELI
TI
AN
Ha
silpenel
i
ti
ani
nidi
har
apk
anb
erma
nfa
atb
agigur
u,si
swa
da
nsek
ola
h.Ada
punma
nfa
atpenel
i
ti
ani
nia
dal
ah:
1.Mendesk
ri
psi
kanha
silsi
swa da
lamb
ela
jarsehi
ngga
h
da
patdi
ket
ahui
kel
ebi
handa
nkek
ura
nga
nyada
lamma
ta
pel
aj
ara
n.
2.Mengi
nf
orma
sik
ansi
swaa
garl
ebi
hber
prest
asidenga
n
si
stemb
ela
jark
elompok
.
B
ABI
I
TI
NJAUNPUSTAKA

A.
ModelPemb
ela
jar
an Tea
m Assi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion (
TAI
)
da
lamPemb
ela
jar
anFi
qi
h
1. Penger
ti
an Model Pemb
ela
jar
an Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)
Tea
m Assi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)memi
l
ikida
sarpemi
ki
ra
nya
it
u
unt
ukmenga
dapt
asi pemb
ela
jar
an t
erha
dap per
beda
an
i
ndi
vi
dua
lber
kai
ta
n denga
nkema
mpua
n si
swama
upun penc
apa
ian
pr
est
asisi
swa
.Tea
mAssi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)ter
masukda
lam
pemb
ela
jar
ank
ooper
ati
f
.Da
lam model pemb
ela
jar
an TAI
,si
swa
di
tempa
tka
nda
lamk
elompok
-kel
ompokk
eci
l(4sa
mpa
i5si
swa
)ya
ng
het
erogenda
nsel
anj
utn
yadi
i
kut
idenga
npemb
eri
anb
ant
uansec
ara
i
ndi
vi
du b
agisi
swa
yang memer
luk
anny
a.Denga
n pemb
ela
jar
an
k
elompok
,di
har
apk
anpa
rasi
swada
patmeni
ngk
atk
anpi
ki
ra
nkr
it
isny
a,
k
rea
ti
f,
danmenumb
uhk
anr
asasosi
aly
angt
inggi
.Suy
itno
(2007:
10)
.
Modelpemb
ela
jar
ank
ooper
ati
fti
pe TAIi
nidi
kemb
angk
an
ol
ehRob
ertE.Sl
avi
nda
lamk
ary
a aCooper
ny ati
neLea
rni
ng:Theor
y,
Resea
rcha
ndPr
act
ic
e.Sl
avi
n(2005:187)memb
eri
kanpenj
ela
san
b
ahwada
sar
pemi
ki
ra
ndib
ali
kindi
vi
dua
li
sasipemb
ela
jar
ana
dal
ah
b
ahwapa
rasi
swa
mema
suk
ikel
asdenga
npenget
ahua
n,k
ema
mpua
n,
da
nmot
iv
asi
yangsa
nga
tber
aga
m.Ket
ik
agur
umeny
ampa
ika
nseb
uah
pel
aj
ara
nkepa
dab
erma
cam-
mac
amk
elompok
,besa
rkemungk
ina
nada
seb
agi
an si
swa y
angt
ida
k memi
l
iki sy
ara
tkema
mpua
n unt
uk
mempel
aj
aripel
aj
ara
nter
seb
utda
nak
anga
galmemper
olehma
nfa
at
da
rimet
odet
erseb
ut.
Siswal
ai
nny
amungk
inma
lahsuda
hta
huma
ter
i
i
tu,a
taub
isamempel
aj
ari
nyadenga
nsa
nga
tcepa
tsehi
nggawa
ktu
pemb
ela
jar
an y
ang di
hab
isk
an b
agi mer
eka
hany
a memb
uang
wa
ktu.
Tent
ang ma
nfa
at di
ra
nca
ngny
a Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)da
lam pemb
ela
jar
ana
dal
ahseb
aga
ita
mba
han
t
erha
dap peny
elesa
ian ma
sal
ah ma
naj
emen da
n mot
iv
asi
dal
am
pr
ogr
am-
progr
am pemb
ela
jar
an i
ndi
vi
dua
l. Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
iondi
ra
nca
ng unt
ukmemper
olehma
nfa
aty
angsa
nga
t
b
esa
rda
ripot
ensisosi
al
isa
siy
angt
erda
patda
lam pemb
ela
jar
an
k
ooper
ati
f
.
Ti
pe i
ni mengk
omb
ina
sik
an k
eunggul
an model
pemb
ela
jar
ank
ooper
ati
fda
nmodelpemb
ela
jar
ani
ndi
vi
dua
l,model
pemb
ela
jar
ani
ni
di
ra
nca
ngunt
ukmenga
tasik
esul
i
tanb
ela
jarsi
swa
sec
arai
ndi
vi
dua
l,ol
ehk
arena i
tuk
egi
at
an pemb
ela
jar
anny
aleb
ih
b
any
akdi
guna
kanunt
ukpemec
aha
nma
sal
ah.Ci
rik
haspa
damodel
pemb
ela
jar
ant
eamAssi
stedi
ndi
vi
dua
li
zat
ion i
nia
dal
ah:
set
ia
psi
swa
sec
arai
ndi
vi
dua
lbel
aj
armodel
pemb
ela
jar
any
angsuda
hdi
per
sia
pka
n
ol
eh gur
u. Ha
silb
ela
jari
ndi
vi
dua
l di
bawa k
e k
elompok -
k
elompok
unt
uk di
di
skusi
kan da
n sa
li
ng di
baha
s ol
eh a
nggot
a
k
elompok
,da
nsemuaa
nggot
akel
ompokb
ert
anggung j
awa
bat
as
k
esel
uruha
nja
wab
anseb
aga
ita
nggungj
awa
bber
sama
.
2. Ka
rak
ter
ist
ik Model Pemb
ela
jar
an Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)
TAI si
ngk
ata
n da
ri Tea
m Assi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion, TAI
t
erma
suk
kat
egor
i pemb
ela
jar
an k
ooper
ati
f
, da
lam model
pemb
ela
jar
anTAI
,si
swa
dit
empa
tka
nda
lamk
elompok
-kel
omk
pokk
eci
l
(
4 sa
mpa
i 5 si
swa
)ynghet
a erogen ser
ta di
i
kut
i denga
n
pemb
eri
bant
uan sec
arai
ndi
vi
du b
agisi
swa
yang memer
luk
anny
a.
Denga
n pemb
ela
jar
an k
elompok di
har
apk
an pa
rasi
swa da
pat
meni
ngk
atk
anpi
ki
ra
nkr
it
isny
a,k
rea
ti
f,da
nmenumb
uhk
anr
asasosi
al
y
angt
inggi
.Seb
elum di
bent
ukk
elompok
,si
swadi
aj
ark
anb
aga
ima
na
b
eker
ja sa
ma da
lam sua
tu k
elompok
, si
swa di
aj
ark
an
menj
adi
pendenga
rya
ngb
aik
,da
patmemb
eri
kanpenj
ela
sank
epa
da
t
ema
nsek
elompok
,ber
disk
usi
, mendor
ong t
ema
n l
ai
n unt
uk
b
eker
jasa
ma,
mengha
rga
ipenda
patt
ema
nla
in,da
nseb
aga
iny
a.Sa
lah
sa
tu c
ir
i pemb
ela
jar
an k
ooper
ati
f a
dal
ah k
ema
mpua
n
si
swa
unt
ukb
eker
jasa
ma da
lam k
elompok k
eci
lya
ng het
erogen
.
Ma
sing-
masi
nga
nggot
ada
lamk
elompokmemi
l
ikit
uga
sya
ngset
ara
,
k
arenapa
dapemb
ela
jar
ank
ooper
ati
fkeb
erha
sil
ank
elompoksa
nga
t
di
per
hat
ik
an, ma
kasi
swa y
ang pa
nda
iik
ut b
ert
angung j
awa
b
memb
ant
u t
ema
nny
a y
ang l
ema
hda
lam k
ema
mpua
n da
n
k
eter
ampi
l
anny
a,seda
ngk
ansi
sway
angl
ema
hak
ant
erb
ant
uda
lam
mema
hami
per
masa
laha
nya
ngdi
sel
esa
ika
nda
lamk
elompokt
erseb
ut.
Model pemb
ela
jar
an TAI memi
l
iki del
apa
n k
omponen
.
Kedel
apa
nkomponent
erseb
uta
dal
ahseb
aga
iber
ik
ut:
1)Tea
( ms,ya
it
upemb
ent
uka
nkel
ompokhet
erogeny
angt
erdi
ri
a
tas4sa
mpa
i5si
swa
,

2)Pl
( acementTestya
knipemb
eri
anpr
e-t
estk
epa
dasi
swaa
tau
mel
i
hatr
ata
-ra
tan
il
aiha
ri
an si
swaa
gargur
u menget
ahui
k
elema
hansi
swap
adab
ida
ngt
ert
ent
u.

3)St
( udentCr
eat
iv
e,mel
aksa
nak
ant
uga
s da
lamsa
tuk
elompok
denga
n menc
ipt
aka
n si
tua
sidima
nak
eber
hasi
l
ani
ndi
vi
du
di
tent
uka
n a
tau di
penga
ruh ol
eh k
eber
hasi
l
an i
ndi
vi
du
di
tent
uka
nat
audi
penga
ruhol
ehk
eber
hasi
l
ank
elompok
.

4)Tea
( m st
udy, ya
it
uta
hapt
inda
kanb
ela
jary
ang ha
rus
di
l
aksa
nak
anol
ehk
elompa
okda
ngur
umemb
eri
kanb
ant
uan
sec
arai
ndi
vi
dua
lkepa
dasi
sway
angmemb
utuhk
an.

5)Tea
( m sc
oresa
ndTea
m Rec
ognot
ion,ya
it
upemb
eri
ansk
or
t
erha
dap ha
silk
erj
akel
ompok da
n pemb
eri
an k
ri
ter
ia
pengha
rga
an t
erha
dap k
elompok y
ang b
erha
sil sec
ara
c
emer
lang da
n memb
eri
kan dor
onga
n sema
nga
tkepa
da
k
elompoky
angdipa
nda
ngk
ura
ngb
erha
silda
lampeny
elesa
in
t
uga
s.

6)Tea
( chi
ngGr
oup,ya
knipemb
eri
anma
ter
isec
arasi
ngk
atda
ri
gur
umenj
ela
ngpemb
eri
ant
uga
skel
ompok.

7)Fa
( ctsTest
,pel
aksa
naa
ntes-
tesk
eci
lber
dasa
rka
nfa
ktay
ang
di
per
olehsi
swa.

8)Whol
( e-Cl
assUni
ts,ya
it
upemb
eri
anma
ter
ikemb
alidi
akhi
r
wa
ktu pemb
ela
jar
an ol
eh gur
u denga
ntr
ategipemec
aha
n
ma
sal
ah.

Pemb
ela
jar
anTea
mAssi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)ada
lahsa
lahsa
tu
t
ipe a
tau model pemb
ela
jar
an k
ooper
ati
f y
ang muda
h
di
ter
apk
an,
mel
i
bat
kan
,ak
ti
vi
ta
s sel
uruh si
swa t
anpa ha
rus a
da
per
beda
anst
atus,
mel
i
bat
kanper
ansi
swaseb
aga
itut
orseb
ayada
n
menga
ndungunsur
eper
mai
na nr
nda ei
nf
orc
ement
.Ak
ti
vi
ta
sbel
aj
ar
da
lam modelpemb
ela
jar
anTea
m Assi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion (
TAI
)
mel
i
bat
kan penga
kua
n t
im da
nta
nggungj
awa
b k
elompok unt
uk
pemb
ela
jar
ani
ndi
vi
dua
nggot
a.Suy
itno,
(
2007:
20)
.

3. La
ngk
ah-
l
angk
ah Model Pemb
ela
jar
an Tea
m
Assi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)
.
Da
lampemb
ela
jar
anTAI
memi
l
iki
beb
era
pal
angk
ahy
ait
u:
a
.Gur
u memb
eri
kant
uga
skepa
da si
swa unt
uk mempel
aj
ari
ma
ter
ipemb
ela
jar
an sec
ara
indi
vi
dua
lya
ng suda
h di
per
sia
pka
n
ol
ehgur
u.
b
.Gur
u memb
eri
kan k
uis sec
ara i
ndi
vi
dua
lkepa
da si
swa
un
tuk
menda
pat
kansk
orda
sara
tausk
ora
wal
.
c
.Gur
umemb
ent
ukb
eber
apak
elompok
,set
ia
pkel
ompokt
erdi
ri
dar
i
4-
5si
swa denga
n k
ema
mpua
n y
ang b
erb
eda
-beda
,ba
ik
t
ingk
atk
ema
mpua
n(t
inggi
,seda
ng,r
enda
h)j
ik
amungk
ina
nggot
a
k
elompok
ber
asa
lda
rir
as,
buda
ya,
suk
uya
ngb
erb
eda
-bedaser
ta
k
eset
ara
angender
.
d.Ha
silb
ela
jar si
swa sec
arai
ndi
vi
dua
l di
di
skusi
kan da
lam
k
elompok
.Da
lam di
skusik
elompok
,set
ia
panggot
akel
ompok
sa
li
ngmemer
ik
saj
awa
bant
ema
nsa
tuk
elompok
.
e.Gur
u memf
asi
l
it
asi si
swa da
lam memb
uat r
angk
uma
n,
menga
rahk
an,
dan memb
eri
kan penega
san pa
da ma
ter
i
pemb
ela
jar
any
angt
ela
hdi
pel
aj
ari
.
f
.Gur
umemb
eri
kank
uisk
epa
dasi
swasec
arai
ndi
vi
dua
l.
g.Gur
u memb
eri pen
gha
rga
an pa
da k
elompok b
erda
sar
kan
per
oleha
nni
l
aipeni
ngk
ata
nha
silb
ela
jari
ndi
vi
dua
lda
risk
orda
sar
k
esk
ork
uis.
Tea
mAssi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)mempuny
aiseb
uahsi
kl
us
y
angt
era
turseb
aga
ipet
unj
ukk
egi
at
anseb
aga
iber
ik
ut:
1)Tes Penempa
tanmer
upa
kanl
angk
ah da
lam pemb
ela
jar
an TAI
y
angmemb
eda
kanny
adenga
nmodel
-
modelpemb
ela
jar
any
angl
ai
n.
Pa
dat
aha
pinigur
uak
anmemb
eri
kant
esa
walseb
aga
ipenguk
ur
unt
ukmenempa
tka
npa
dak
elompok
nya
.Ana
kya
ngmempuny
aini
l
ai
t
inggi
dal
amt
espenemp
ata
nny
aak
andi
kel
ompok
kandenga
nana
k
y
angseda
ng da
nrenda
h,sehi
ngga k
elompok y
ang t
erb
ent
uk
mer
upa
kank
elompoky
anghet
erogent
ingk
atk
ema
mpua
nny
a.
2)Pemb
ent
uka
nkel
ompok
.
Kel
ompoki
nit
erdi
rida
ri4-
5si
sway
angdi
pi
li
hber
dasa
rka
n
t
espenempa
tan.
3)B
ela
jarSec
araI
ndi
vi
du
Set
ia
psi
swab
ert
anggungj
awa
bunt
ukmeny
elesa
ika
ntuga
s
y
angdi
ber
ik
anol
ehgur
usec
arai
ndi
vi
du.
4)B
ela
jarKel
ompok
Ma
sing-
masi
ngsi
swasa
li
ngmengor
eksi
hasi
lpek
erj
aant
ema
n
sa
tuk
elompok
nyada
nmenc
ari
peny
elesa
iany
angb
ena
r.
5)Per
hit
unga
nNi
l
aiKel
ompok
Per
hit
unga
nni
l
aik
elompokdi
l
aksa
nak
anset
ela
hpa
rasi
swa
di
ber
ik
ant
es a
khi
r,ma
sing-
masi
ngsi
swamenger
jak
ant
es sec
ara
i
ndi
vi
duk
emudi
anni
l
ain
yaa
kandi
ra
ta-
rat
amenur
utk
elompok
nya
,ni
l
ai
i
tul
ahy
angmenj
adi
nil
aik
elompok
.
6)Pemb
eri
anPengha
rga
anKel
ompok
Kel
ompok denga
n ni
l
ait
ert
inggipa
da set
ia
pak
hirsi
kl
us
a
kanmenda
pat
kan pengha
rga
an, pengha
rga
an i
ni b
isa b
erupa
pemb
eri
anser
ti
fi
kasi
,ha
dia
h,a
taupuj
ia
n.
Pa
da da
sar
nya modelTAIi
nil
ebi
h menek
ank
an pa
da ev
alua
si
si
swa
,set
ia
ppeset
adi
di
kmenger
jak
ant
uga
ssec
arai
ndi
vi
dupa
da
sa
atev
alua
si,
tet
apini
l
ain
yaa
kan di
sumb
angk
an unt
ukk
elompok
.
(
Sla
vin,
2005:
199)
.
4.
Kel
ebi
handa
nKek
ura
nga
nModel
Pemb
ela
jar
anTea
mAssi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)
.

1) B
eber
apa k
eunt
unga
n y
ang da
pat di
per
oleh da
ri model
pemb
ela
jar
an
TAI
dia
nta
rany
a:
a
.Mengur
angi
kec
ema
sa r
n(educ
ti
onofa
nxi
ety)
.
1)menghi
l
angk
anper
asa
an“
ter
isol
asi
”da
npa
nik
.
2) mengga
nti
kan b
ent
uk per
sai
nga c
n (ompet
it
ion) denga
n
sa
li
ngk
erj
asa
mac
(ooper
ati
on)
.
3)mel
i
bat
kansi
swaunt
uka
kti
fda
lampr
osesb
ela
jar
.
b
.Bel
aj
armel
al
uik
omuni
kasi
(l
ear
ningt
hroughc
ommuni
cat
ion)
,
seper
ti
:
1)mer
eka da
patb
erdi
sk di
usi(scuss)
,ber
deb
a deba
t( te)
,
a
taumeny
ampa
ika
n ga
gasa
n,k
onsep da
nkea
hli
an sa
mpa
i
b
ena
rbena
rmema
hami
nya
.
2)mer
ekamemi
l
ikir
asapedul
i(c
are)
,ra
sat
anggungj
awa
b
t
(ak
eresponsi
bi
li
ty) t
erha
dap t
ema
n l
ai
n da
lam pr
oses
b
ela
jar
nya
.
3) mer
eka da
pat b
ela
jar mengha
rga l
ea
i ( r
n t
o
a
ppr
eci
at
e)per
beda
an et
ni et
k( hni
ci
ty)
,per
beda
ant
ingk
at
k
ema
mpua
(per
for
manc
elev
el)
,da
nca
catf
i
si di
k(sabi
l
it
y).
c
.Denga
npemb
ela
jar
ank
ooper
ati
fmemungk
ink
ansi
swada
pat
bel
aj
ar
b
ersa
ma, sa
li
ng memb
ant
u, mengi
ntegr
asi
kan penget
ahua
nba
ru
denga
n penget
ahua
n y
ang t
ela
h i
a mi
l
iki
, da
n
menemuk
anpema
hama
nny
a sendi
ril
ewa
t ek
spl
ora
si, di
skusi
,
menj
ela
ska
n,menc
ari hub
unga
n da
n memper
tany
aka
n ga
gasa
n-
ga
gasa
nba
ruy
angmunc
ulda
lamk
elompok
nya
.
2)B
eber
apak
elema
handa
rimodel
pemb
ela
jar
anTAI
dia
nta
rany
a:
a
. Ter
hamb
atny
a c
ara b
erpi
ki
r si
swa y
ang mempuny
ai
k
ema
mpua
nleb
iht
erha
dapsi
sway
angk
ura
ng.
b
.Memer
luk
anper
iodel
ama
.
c
. Sesua
tu y
ang ha
rus di
pel
aj
ari da
n di
paha
mi b
elum
sel
uruhny
adi
capa
isi
swa
.
d.
Bil
aker
jasa
mat
ida
kda
patdi
l
aksa
nak
andenga
nba
ik,
mak
aya
nga
kan
b
eker
jaha
nya
lahb
eber
apamur
idy
angpi
nta
rda
nya
nga
kti
f
saj
a.
5. I
mpl
ement
asi Model Pemb
ela
jar
an Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ion(
TAI
)da
lamPemb
ela
jar
anFi
qi
h

1)Pemb
ela
jar
anFi
qi
hMa
ter
iKepemi
l
ika
nDa
lamI
sl
am
a
)Penger
ti
anPemb
ela
jar
an
Pemb
ela
jar
ana
dal
ahset
ia
pkegi
at
any
angdi
ra
nca
ngol
ehgur
u
unt
ukmemb
ant
upeser
tadi
di
kmempel
aj
arisua
tuk
ema
mpua
nda
n
a
tauni
l
aiy
angb
aruda
lamsua
tupr
osesy
angsi
stema
ti
smel
al
uit
aha
p
r
anc
anga
n,pel
aksa
naa
n,da
nev
alua
sida
lamk
ont
eksk
egi
at
anb
ela
jar
menga
jar
.(Dewi
,i
nst
ruc
ti
ona
lt
heor
ycour
se.
bl
ogspot
.
com)
.
Menur
utMor
gan,
”Lea
rni
ngi
srel
at
iv
elyper
manentc
hangei
nbeha
vior
whi
ch oc
cur
sasr
esul
tofexper
ienc
e orpr
act
ic
e.”
Pemb
ela
jar
an
a
dal
ahper
uba
hant
ingk
ahl
akuy
angr
ela
ti
ftet
apy
angmer
upa
kanha
sil
da
ripenga
lama
n/l
at
iha
n.(
Mor
gan,
t.
th.
:
187)

Da
lamWi
ki
pedi
adi
jel
ask
anb
a Lea
hwa“ rni
ngi
sapr
ocesst
hatbr
ings
t
oget
herc
ogni
ti
ve,emot
iona
l,a
nd env
ironment
al
inf
luenc
es a
nd
exper
ienc
esf
ora
cqui
ri
ng,enha
nci
ng,orma
kingc
hangesi
none'
s
k
nowl
edge,sk
il
ls,v
alues,a
nd wor
ldv
iews.
Pemb
ela
jar
ana
dal
ah
pr
osesy
angmemb
awasec
arab
ersa
mapenget
ahua
nkogni
ti
f,emosi
,
da
n penga
ruh l
i
ngk
unga
n ser
tapenga
lama
n unt
uk menda
pat
kan
,
memper
lua
sat
aumemb
uat
per
uba
hant
erha
dappenget
ahua
n,k
eahl
i
an,
ni
l
ai-
ni
la
i,da
npa
nda
nga
nter
hada
p duni
aya
ng di
mil
i
kiseseor
ang.
(
Ormor
od:
1995)
.
Da
ridef
i
nisipemb
ela
jar
andia
tasda
patdi
si
mpul
kanb
ahwa
dal
am
pemb
ela
jar
an gur
u di
tunt
utunt
uk memi
l
ikik
ema
mpua
nda
lam ha
l
mer
anc
ang, mel
aksa
nak
an da
n mel
akuk
an ev
alua
sipemb
ela
jar
an
sehi
nggadi
har
apk
anha
silda
ripemb
ela
jar
ant
erseb
uta
dal
aha
dany
a
per
uba
hanp
adadi
ripeser
tadi
di
kba
ikda
lampen
get
ahua
n,si
kapda
n
pr
il
aku.
Pemb
ela
jar
an seb
aga
i usa
ha memper
oleh per
uba
han
per
il
akumenga
ndungma
knab
ahwac
ir
iut
amap
rosespemb
ela
jar
an
a
dal
ahper
uba
han per
il
aku da
lam di
rii
ndi
vi
du.Ar
ti
nya seseor
ang
y
angt
ela
h menga
lami pemb
ela
jar
an a
kan b
erub
ah per
il
akuny
a.
Tet
api
ti
daksemuaper
uba
hanper
il
akuseb
aga
iha
sil
pemb
ela
jar
an.
Pemb
ela
jar
an seb
aga
i usa
ha memper
oleh per
uba
han
per
il
akumenga
ndungma
knab
ahwac
ir
iut
amap
rosespemb
ela
jar
an
a
dal
ahper
uba
han per
il
aku da
lam di
rii
ndi
vi
du.Ar
ti
nya seseor
ang
y
angt
ela
h menga
lami pemb
ela
jar
an a
kan b
erub
ah per
il
akuny
a.
Tet
api
ti
daksemuaper
uba
hanper
il
akuseb
aga
iha
sil
pemb
ela
jar
an.
b
)Penger
ti
anKepemi
l
ika
nDa
lamI
sl
am
Mi
l
kiya
hmenur
utb
aha
sada
rib
aha
saa
raby
anga
rti
nyasesua
tuy
ang
b
era
da da
lamk
ekua
saa
nny
a,seda
ngk
ah mi
l
kiya
h menur
uti
sti
l
ah
a
dak
ahsua
tu ha
rtaa
taub
ara
ngy
angsec
arahuk
um da
patdi
mil
i
ki
ol
eh seseor
ang unt
uk di
manf
aat
tka
n da
n di
bena
rka
n unt
uk
di
pi
nda
hka
npengua
saa
nyak
epa
daor
angl
ai
n.
seper
tida
lam Q.
SAl
-
Ahz
ab:
50y
angmenj
ela
ska
ntent
angk
epemi
l
ika
nya
nga
rti
nya
“Ha
iNa
bi,Sesungguhnyak
amit
ela
hmengha
lal
kanba
gii
mui
ster
i-
i
ster
imuya
ngt
ela
hka
mubber
ik
anma
ska
winnyada
nha
mbasa
hanya
ya
ngk
amumi
l
iki ya
ngt
erma
suka
paya
ngk
amuper
oleh da
lam
peper
anga
nya
ngdi
kar
uni
aka
nAl
l
ahunt
ukmu”
.
Ma
tapel
aj
ara
nfi
qi
h da
lamk
uri
kul
um Ma
dra
sah Tsa
nawi
yaha
dal
ah
sa
lah sa
tub
agi
an ma
ta pel
aj
ara
n Pendi
di
kan Aga
ma I
sl
amy
ang
di
ar
ahk
anunt
ukmeny
iapk
anpeser
tadi
di
kunt
ukmengena
l,
mema
hami
,
mengha
yat
ida
nmenga
mal
kanhuk
um I
sl
am,y
angk
emudi
anmenj
adi
da
sarpa
nda
nga
nhi
dupny
a(wa
yofl
i
fe)mel
al
ui
kegi
at
anb
imb
inga
n,
penga
jar
an,l
at
iha
n,pengguna
anpenga
mal
anda
npemb
iasa
an.Ma
ta
pel
aj
ara
nfi
qi
hMa
dra
sahTsa
nawi
yahi
ni
mel
i
put
i:f
i
qihi
bada
h,f
i
qih
mua
mal
ah,f
i
qihj
ina
yahda
nfi
qi
hsi
yasa
hya
ngmengga
mba
rka
nba
hwa
r
uangl
i
ngk
upf
i
qihmenc
akupper
wuj
uda
nkeser
asi
an,k
esel
ara
san
,
da
nkesei
mba
nga
nhi
dup ma
nusi
adenga
n Al
l
ah Swt
.
,denga
n di
ri
sendi
ri
, sesa
mema
nusi
a, ma
hluk l
ai
nny
a, ma
upun l
i
ngk
unga
n.
(
Depa
rtemenAga
maRI
,2004:
46)
.
c
)St
anda
rKompet
ensi
Mat
aPel
aj
ara
nFi
qi
hMA
St
anda
r k
ompet
ensi ma
ta pel
aj
ara
n f
i
qih b
eri
si
sek
umpul
anmi
ni
maly
ang ha
rus dik
uasa
ipeser
ta di
di
k sel
ama
menempuhf
i
qihdi
MA.
Kema
mpua
nini
ber
ori
ent
asi
padapr
il
akua
fek
ti
f
da
npsi
komot
ori
k denga
n di
duk
ung penget
ahua
nkogni
ti
f da
lam
r
angk
amemper
kua
tima
n,k
eta
qwa
an,da
nib
ada
hkepa
daAl
l
ahSwt
.
Kema
mpua
n-k
ema
pua
n i
ni y
ang t
erc
ant
um da
lam
k
omponenk
ema
mpua
n da
sar i
ni mer
upa
kan penj
aba
ran da
ri
k
ema
mpua
nda
sarumumy
angha
rusdi
capa
idi
MA.
d)Rua
ngLi
ngk
upPemb
ela
jar
anFi
qi
h
Rua
ngl
i
ngk
upf
i
qihdi
Madr
asa
hAl
i
yah mel
i
put
ik
etent
uanpenga
tur
an
huk
um I
sl
am da
lam menj
aga k
eser
asi
an,
kesel
ara
san
, da
n
k
esei
mba
nga
nant
ara hub
unga
n ma
nusi
a denga
nAl
l
ahSWT da
n
hub
unga
nma
nusi
aden
gansesa
mama
nusi
a.
Ada
punr
uangl
i
ngk
up
ma
tapel
aj
ara
nFi
qi
hdi
Madr
asa
hAl
i
yahmel
i
put
i:
a
.Aspekf
i
qihi
bada
hmel
i
put
i:k
etent
uanda
nta
tac
arat
aha
rah,
sal
at
f
ardu,sa
latsunna
h,da
nsa
latda
lamk
eada
anda
rur
at,
suj
ud,a
zanda
n
i
qama
h,b
erz
iki
rda
nber
doaset
ela
hsa
lat
,pua
sa,
zak
at,
haj
ida
numr
ah,
k
urb
anda
nak
ika
h,ma
kana
n,per
awa
tanj
ena
zah,
danz
iar
ahk
ubur
.
b
.Aspekf
i
qihmua
mal
ahmel
i
put
i:k
etent
uanda
nhuk
umj
ual
bel
i
,qi
ra
d,
r
iba
,pi
nja
mmemi
nja
m,ut
angpi
uta
ng,
gada
i, nb
da or
gser
taupa
h.
e)Da
sarB
ida
ngSt
udi
Fiq
ih
c
.Da
sarpel
aksa
naa
n st
udif
i
qih da
patdi
panda
ng da
rib
erb
aga
i
segi
yai
tu:
1.
Segi
Yur
idi
s/
Huk
um
Ya
knida
sar
-da
sarpel
aksa
naa
nPendi
di
kanAga
maI
sl
amy
ang
b
ersa
lda
riper
unda
ng-
unda
nga
nya
ng sec
aral
angsunga
taut
ida
k
l
angsungda
patdi
ja
dik
anpega
nga
nda
lammel
aksa
nak
anPendi
di
kan
Aga
maI
sl
amdi
sek
ola
hlemb
aga
pendi
di
kanf
orma
ldiI
ndonesi
a.Da
sar
da
risegi
yur
idi
sfor
mal
i
nia
daduama
cam,
yai
tu:
a
)Da
sarI
dea
l
Ya
knida
sarf
al
saf
ahNega
ray
ait
uPa
nca
sil
a,di
mana
sil
aya
ng
per
tamaa
dal
ahKet
uha
nanYa
ngMa
haEsa
men
gandungpenger
ti
an
b
ahwa sel
uruh b
angsa I
ndonesi
aha
rus b
era
gama
.Unt
uk
mer
eal
i
sasi
kanha
lter
seb
utdi
per
erl
uka
nada
nyaPendi
di
kanAga
ma
I
sl
amk
epa
daa
nak
-ana
k.Ka
rena
tanpaa
dany
aPen
didi
kanAga
maI
sl
am
a
kansul
i
tmewuj
udk
anSi
l
aper
tamada
riPa
nca
sil
a.
b
)Da
sarKonst
it
usi
ona
l
Ya
kni
dasa
rUnda
ng-
Unda
ngDa
sar1945da
lamB
abXI
pasa
l29a
yat1
da
nay
at2 y
angb
erb
uny
i:
Aya
t1:Nega
rab
erda
sar
kank
etuha
nan
Ya
ng Ma
ha Esa
.Ay
at 2: Nega
ra menj
ami
nti
ap-
ti
ap penduduk
unt
ukmemel
uka
gama
nyama
sing-
masi
ngda
nunt
ukb
eri
bada
hmenur
ut
a
gamada
nkeper
cay
aan
nyai
tu,Ser
tab
abXI
I
IPa
sal31a
yat3y
ang
b
erb
uny
i:
Pemer
int
ah mengusa
hak
an da
n meny
elengga
rak
an
sua
tusi
stem pendi
di
kanna
siona
l,y
angmeni
ngk
atk
ank
eima
nanda
n
k
eta
kwa
an ser
taa
kla
kya
ng mul
i
a da
lam r
angk
amenc
erda
ska
n
k
ehi
dupa
nba
ngsay
angdi
at
urol
ehUnda
ngunda
ng.
c
.Da
sarRel
i
gius
Ya
ngdi
mak
sudda
sarr
eli
gi
usda
lamr
inc
iani
nia
dal
ahy
angb
ersumb
er
pa
daa
jar
ana
gamaI
sl
amy
angt
erda
patda
lama
yatAl
-
qur
anma
upun
ha
dit
s.Da
lamAl
-
qur
anb
any
aka
yat
-a
yatmenunj
uka
nper
int
aht
erseb
ut,
a
nta
ral
ai
nda
lam Sur
atAt
-t
aub
aha
yat22:“
Mer
eka
kek
aldi
dal
amny
a
sel
ama
-l
ama
nya
.Sesungguhny
adi
sisi
Al
la
h-l
ahpa
hal
aya
ngb
esa
r.
d.
Dasa
rPsi
kol
ogi
s
Suda
h menj
adi f
i
tra
h ma
nusi
a y
ait
u hi
dup b
erk
elompok
-
k
elompok
,sa
li
ng memb
utuhk
an da
n memi
l
ikik
ebuda
yaa
nser
ta
k
eya
kina
n/k
eper
cay
aanma
sing-
masi
ng.Mer
ekaa
kanmer
asat
ena
ng
da
ntent
ram ha
ti
nyada
nmenga
bdik
epa
dab
ahwaZa
tYa
ngMa
ha
Kua
sa.
(
Zuha
ir
ini
,1983;21-
23)
.
Ha
lsema
cami
nimema
ngsesua
idenga
nFi
rma
nAl
l
ahda
lamsur
atAr
-
Ra
dua
yat28,y
anga
rti
nya:“
Ket
ahui
l
ahha
nyadenga
ninga
tkepa
da
Al
l
ohha
tia
kanmenj
adi
tent
ram.

(Q.
S.Ar
-Ra
du:
28)
.
2) Pener
apa
n Model Pemb
ela
jar
an Tea
m Assi
sted
I
ndi
vi
dua
li
zat
ionda
lamPemb
ela
jar
anFi
qi
h.
Sa
lah sa
tu t
uga
s sek
ola
h memb
eri
kan pemb
ela
jar
an
k
epa
dasi
swa
, mer
eka ha
rus memper
oleh k
eca
kapa
n da
n
penget
ahua
n.Pemb
eri
ank
eca
kapa
nda
npenget
ahua
nkepa
dasi
swa
y
ang mer
upa
kanpr
oses pemb
ela
jar
an,di
l
akuk
an gur
u disek
ola
h
denga
n mengguna
kanmet
ode-
met
ode t
ert
ent
u,c
arai
ni
la
hya
ng
ser
ingdi
seb
utmet
odepemb
ela
jar
an.
Pa
rap
endi
di
ksel
al
uber
usa
hamemi
l
ihmet
odepemb
ela
jar
any
ang
ef
ekt
ifda
nef
i
sienseb
aga
ial
atunt
ukmenc
apa
ituj
uan
,ma
kint
epa
t
met
ode,
diha
rapk
anma
kinef
ekt
ifpul
apenc
apa
iant
ujua
n
t
erseb
ut.Seb
uah met
ode pemb
ela
jar
an ha
rus ma
mpu di
ter
ima
si
swa
denga
nba
ik,met
ode menga
jar ha
rus di
saj
ik
an seef
ekt
if
mungk
ina
gar
siswada
patmuda
hmener
imama
ter
ipel
aj
ara
n.
Adab
eber
apamet
odeda
lampemb
ela
jar
an,
sal
ahsa
tuny
aada
lahTea
m
Assi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ionmer
upa
kanmet
odemenga
jary
angsa
nga
t
ef
ekt
if
,ka
rena da
pat memb
ant
u si
swa unt
uk memper
jel
as
sua
tupemb
ela
jar
anda
n memb
ant
u si
swaunt
ukmuda
h mener
ima
ma
ter
ipemb
ela
jar
an.Ka
renapa
dapemb
ela
jar
andenga
nmenguna
kan
Tea
model m Assi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion, l
ebi
h mengut
ama
kan
k
ekompa
kant
eam.
Adab
eber
apal
angk
ahda
lam pener
apa
npemb
ela
jar
anFi
qi
hdenga
n
menguna
kan modelpemb
ela
jar
an Tea
m Assi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion,
di
ant
ara
nyay
ait
u:
1.
Present
asi
Kel
as
Gur
u per
tama
-t
amamemper
kena
lka
n modelp
emb
ela
jar
anTAIpa
da
ma
tapel
aj
ara
nFi
qi
h,k
emudi
angur
umener
angk
anma
ter
i,di
usa
hak
an
si
swamemper
hat
ik
ansepenuhny
apenj
ela
sani
tu.
2.
Pemb
agi
anKel
ompok
.
Gur
umemb
agik
ela
smenj
adik
elompok
-kel
ompok
ber
dasa
rka
nkr
it
eri
a
k
ema
mpua
n(ha
sil
)si
swada
ripr
e-t
est
,jeni
skel
ami
n(gender
),et
nik
,
da
nra
s.Ti
apk
elompok b
era
nggot
a 4-
5or
ang,sel
anj
utny
a gur
u
menuga
sisi
swaunt
ukmenunj
uksa
lahsa
tusi
swada
lamk
elompok
nya
unt
ukmenj
adi
ket
uak
elompok
.
3.
Ker
jaKel
ompok
Set
ela
hgur
umen
era
ngk
anma
ter
ikepemi
l
ika
ndl
ami
sl
amt
ent
ang
k
epemi
l
ika
n da
nak
ad,ser
tasi
swasuda
h di
kel
ompok
an ma
sing-
ma
sing k
elompok ma
ka denga
n k
elompok
nya sendi
ri si
swa
mendi
skusima
ter
ikepemi
l
ika
nda
lami
sl
amy
angb
rusa
jadi
jel
ask
an
ol
ehgur
u.
mendi
skusi
kanma
ter
ihuk
um I
sl
amt
ent
angma
kana
nda
nmi
numa
n
y
angb
arusa
jadi
jel
ask
angur
u.
4.
Pemb
agi
anTuga
s
Gur
umenuga
sik
elompokdenga
nba
hany
angsuda
hdi
si
apk
an.Da
lam
ha
lini
ji
kagur
ubel
umsi
ap,
gur
uda
pat
mema
nfa
atk
anLKS/RPPsi
swa
,
denga
nbuk
upa
ket
anda
nLKS?
RPP si
swa
bel
aj
ark
elompokser
ta
mengi
sii
si
anLKS/
RPP.
(Menga
dopsi
komponenst
udentc
rea
ti
ve)
5.
Bimb
inga
nKel
ompok
Gur
umemb
imb
ingk
erj
akel
ompokmenga
mat
ipsi
komot
ori
k
da
nsi
swasec
arai
ndi
vi
dua
lda
lamk
erj
akel
ompok
.
6.
Lat
iha
nPenda
lama
n
Menj
ela
nga
khi
rwa
ktugur
umemb
eri
kanl
at
iha
npenda
lama
nsec
ara
k
lasi
kdenga
npenek
ana
nst
rat
egipemec
aha
nma
sal
ah(
menga
dopsi
omponenwhol
k e-
cl
ssuni
ts)
.

C.
Hasi
lBel
aj
ar
1.
Penger
ti
anHa
sil
Bel
aj
ar
Ha
silb
ela
jara
dal
ahk
ema
mpua
nya
ngdi
per
oleha
nakset
ela
h
mel
al
ui
kegi
at
anb
ela
jar
.(Ab
dur
rahma
n,1999:37)
.Ha
silb
ela
jar
mer
upa
kanper
uba
hant
ingk
ahl
akusec
arak
esel
uruha
nya
ngdi
mil
i
ki
seseor
ang.
Per
uba
hant
ingk
ahl
akut
erseb
utmeny
angk
utper
uba
han
t
ingk
ahl
akuk
ogni
ti
f,a
fek
ti
fda
npsi
komot
ori
k.(
Suk
madi
nat
a,2004:
179)
.
Ha
sil b
ela
jar mer
upa
kan pengua
saa
n k
etr
ampi
l
an da
n
penget
ahua
nya
ngdi
mil
i
kipeser
tadi
di
kda
lam ma
tapel
aj
ara
nya
ng
di
tunj
ukk
andenga
ntesa
tauni
l
aiy
angdi
ber
ik
anol
ehgur
user
ta
k
ema
mpua
nper
uba
hansi
kap/
ti
ngk
ahl
akuy
angdi
per
olehpeser
tadi
di
k
mel
al
uik
egi
at
anb
ela
jar
.
J
adi
hasi
lbel
aj
ary
angdi
mak
suda
dal
ahsua
tuha
sily
angt
ela
hdi
capa
i
(
di
la
kuk
an)ol
eh peser
ta di
di
k set
ela
hada
nyaa
kti
f
ita
sbel
aj
ar
sua
tuma
tapel
aj
ara
nya
ngt
ela
hdi
tet
apk
anda
lam wa
ktuy
angt
ela
h
di
tent
uka
npul
a.Ha
silb
ela
jar da
pat di
ket
ahuiset
ela
h di
l
akuk
an
ev
alua
siha
sil
bel
aj
ar.
Set
ia
por
angy
angmel
akuk
ansua
tuk
egi
at
ani
ngi
nta
huha
sil
da
rik
egi
at
any
angdi
l
akuk
anny
a.Unt
ukmenget
ahuit
ent
angb
aikda
n
b
uruk
nyada
npr
osesha
silda
rik
egi
at
anpemb
ela
jar
an,ma
kaseor
ang
gur
u ha
rusmeny
elengga
rak
an ev
alua
si.
Hasi
l b
ela
jar a
dal
ah
k
ema
mpua
n-k
ema
mpua
n y
ang di
mil
i
ki peser
tadi
di
k set
ela
h i
a
mener
imapenga
lama
nbel
aj
arny
a.(
Sudj
ana
,2002:22)
.
Sua
tupr
oses
b
ela
jarmenga
jarda
patdi
kat
aka
nber
hasi
lapa
bil
a:
a
.Da
yaser
apt
erha
dapb
aha
npenga
jar
any
angdi
aj
ark
anmenc
apa
i
pr
est
asi
ti
nggi
,ba
iksec
arai
ndi
vi
dua
lma
upunk
elompok
.
b
.Per
il
akuy
angdi
gar
isk
anda
lamt
ujua
npenga
jar
ant
ela
hdi
capa
iol
eh
peser
tadi
di
k,b
aiksec
arai
ndi
vi
dua
lma
upunk
lasi
kal
.(
Dja
mar
ah,
2010:
106)
.

2.
Fak
tor
-f
akt
ory
angMempenga
ruhi
Hasi
lBel
aj
ar
Sec
ara umum f
akt
or-
fa
ktor y
ang mempenga
ruhi ha
sil
b
ela
jar
dib
eda
kanmenj
adi
duak
ategor
i.
Yai
tuf
akt
ori
nter
nal
danf
akt
or
ek
ster
nal
.
Keduaf
akt
ort
erseb
utsa
li
ngmempen
gar
uhida
lampr
oses
b
ela
jari
ndi
vi
dusehi
nggamenent
uka
nkua
li
ta
sha
silb
ela
jarpeser
ta
di
di
k.
a
.Fa
ktori
nter
nal
Fa
ktori
nter
nal
ada
lahf
akt
or-
fa
ktory
angb
era
sal
dar
ida
lamdi
ri
i
ndi
vi
du da
n da
patmempenga
ruhiha
silb
ela
jari
ndi
vi
du,f
akt
or-
f
akt
orek
ster
nal
ini
mel
i
put
i:
1)Fa
ktorf
i
siol
ogi
s
Fa
ktor f
i
siol
ogi
sada
lahf
akt
or-
fa
ktor y
ang b
erhub
unga
ndenga
n
k
ondi
sif
i
siki
ndi
vi
du.
Kea
daa
nfi
si
kya
ng seha
tda
nbuga
rak
an
memb
eri
kanpenga
ruhposi
ti
fba
gik
egi
at
anb
ela
jarseseor
ang.
2)Fa
ktorpsi
kol
ogi
s
Fa
ktorpsi
kol
ogi
sada
lahk
eada
anpsi
kol
ogiseseor
angy
angda
pat
mempenga
ruhipr
oses b
ela
jar
.Beb
era
pa f
akt
or psi
kol
ogi
sya
ng
mempenga
ruhi
prosesb
ela
jara
dal
ah:
a
)Kec
erda
san/i
ntel
egensi
peser
tadi
di
k
Pa
daumumny
akec
erda
sandi
ar
ti
kanseb
aga
ikema
mpua
npsi
ko-
fi
si
k
da
lammer
eak
sir
angsa
nga
nat
aumeny
esua
ika
ndi
ri
denga
nli
ngk
unga
n
denga
nca
ray
angt
epa
t.
b
)Mot
iv
asi
Mot
iv
asia
dal
ah sa
lah sa
tuf
akt
or y
ang mempenga
ruhi
kea
kti
f
an
k
egi
at
anb
ela
jarpeser
tadi
di
k.Mot
iv
asi
l
ahy
angmendor
ongpeser
ta
di
di
kingi
nmel
akuk
ank
egi
at
anb
ela
jar
.
c
)Mi
nat
Mi
nata
dal
ahk
ecender
unga
nda
nkega
ir
aha
nya
ngt
inggi
at
auk
eingi
nan
y
angb
esa
rter
hada
psesua
tu.
d)Si
kap
Da
lampr
osesb
ela
jar
,si
kapi
ndi
vi
duda
patmempenga
ruhi
keb
erha
sil
an
pr
osesb
ela
jar
nya
.Si
kapa
dal
ahgej
al
aint
erna
lya
ngb
erdi
mensi
afek
ti
f
b
erupak
ecender
unga
nunt
ukmer
eak
sia
taumer
espondenga
nca
ra
y
angr
ela
ti
ftet
apt
erha
dapob
yek
,or
ang,
per
ist
iwa
,da
nseb
aga
iny
a.
e)B
aka
t
Sec
araumumb
aka
tdi
def
i
nisi
kanseb
aga
ikema
mpua
npot
ensi
aly
ang
di
mil
i
kiseseor
angun
tukmenc
apa
ikeb
erha
sil
anp
adama
say
anga
kan
da
tang.
(Ba
har
uddi
ndk
k,2010:
19-
25)
.
b
.Fa
ktorek
ster
nal
1)Li
ngk
unga
nsosi
al
a
)Li
ngk
unga
nsosi
alsek
ola
h,seper
tigur
u,a
dmi
ni
str
asida
ntema
n-
t
ema
n sek
ela
s da
patmempenga
ruhipr
oses b
ela
jar
peser
tadi
di
k.
Hub
unga
nya
ngha
rmoni
sant
arak
eti
gany
ada
pat
menj
adimot
iv
asi
b
agi
peser
tadi
di
kunt
ukb
ela
jarl
ebi
hba
ikdi
sek
ola
h.
b
)Li
ngk
unga
nsosi
alma
sya
rak
at
Kondi
sil
i
ngk
unga
n ma
sya
rak
att
empa
tti
ngga
lpeser
tadi
di
kak
an
mempenga
ruhi
bel
aj
arny
a.
b
)Li
ngk
unga
nsosi
alma
sya
rak
at
Kondi
sil
i
ngk
unga
n ma
sya
rak
att
empa
tti
ngga
lpeser
tadi
di
kak
an
mempenga
ruhi
bel
aj
arny
a.
c
)Li
ngk
unga
nsosi
alk
elua
rga
Li
ngk
unga
ninisa
nga
tmempenga
ruhik
egi
at
anb
ela
jar
.
Ket
ega
nga
n
k
elua
rga
,si
f
at-
si
fa
tor
ang t
ua,demogr
afik
elua
rga
(l
eta
kruma
h),
pengel
ol
aank
elua
rga
,da
patmemb
eri
dampa
k
b
agi
akt
iv
it
asb
ela
jarpeser
tadi
di
k.
2)Li
ngk
unga
nnonsosi
al
a
)Li
ngk
unga
nal
ami
ah
Seper
tik
ondi
siuda
ray
angsega
r,t
ida
kpa
nasda
nti
dak
dingi
nda
n
sua
sanay
angsej
ukda
ntena
ng.Ha
lter
seb
uta
kanmemb
awapa
da
k
ondi
sib
ela
jary
angb
aik
.Seb
ali
kny
a,b
il
akondi
sil
i
ngk
unga
nal
amy
ang
t
ida
kmenduk
ung,
prosesb
ela
jar
peser
tadi
di
kak
ant
erha
mba
t.
b
)Fa
ktori
nst
rument
al
Ya
it
uper
angk
atb
ela
jary
angda
patdi
gol
ongk
andua
ma
cam,
yai
tu:
1)Ha
( rdwa
re,seper
tigedung sek
ola
h,a
lat
-a
latb
ela
jar
,f
asi
l
it
as
b
ela
jar
,la
panga
nol
ahr
agada
nla
inseb
aga
iny
a.
2)Sof
( twa
re,seper
tik
uri
kul
umsek
ola
h,per
atur
an-
per
atur
ansek
ola
h,
pa
ndua
nsi
l
abi
danl
ai
nseb
aga
iny
a.
c
)Fa
ktorma
ter
ipel
aj
ara
n.Fa
ktori
nihenda
kdi
sesua
ika
ndenga
nusi
a
per
kemb
anga
npeser
tadi
di
k,b
egi
tuj
ugadenga
nmet
odemenga
jar
gur
u, di
sesua
ika
n den
gan k
ondi
siper
kemb
anga
npeser
ta di
di
k.
(
Baha
ruddi
ndk
k,2010:
26-
28)
.
3.
Aspek
-aspekHa
sil
Bel
aj
ar
Sec
araumum b
ela
jardi
ar
ti
kan seb
aga
iper
uba
hant
ingk
ah
l
aku.
Bel
aj
ar t
ida
k a
da wa
rna
nya j
ik
a t
ida
k mengha
sil
kan
penget
ahua
n,pemb
ent
uka
nsi
kapda
nket
era
mpi
l
an.
Olehk
arenai
tu
pr
oses b
ela
jarmenga
jarha
rus menda
patper
hat
ia
nya
ng ser
ius
denga
n mel
i
bat
kanb
erb
aga
iaspek y
ang menunj
angk
eber
hasi
l
an
b
ela
jarmenga
jar
,ya
knia
spek k
ogni
ti
f,a
fek
ti
fda
npsi
komot
ori
k.
(
Mudhof
i
r,1999:
64)
.
a
.Aspekk
ogni
ti
f
Ta
ksonomit
ujua
npenga
jar
anda
lamk
awa
sank
ogni
ti
fmenur
utB
loom
t
erdi
ri
ata
sena
mlev
ely
ait
useb
aga
iber
ik
ut:
1) Penget
ahua
n k
(nowl
edge)
, y
ait
u mel
i
put
i
meny
ebut
kan,
mena
mpi
l
kan,
danmenj
ela
ska
n.
2) Pema
hama
n c
(ompr
ehensi
on)
, y
ait
u mel
i
put
i
menj
ela
ska
n,mengur
utk
an,
danmemb
eri
cont
oh.
3)Pener
apa
n(a
pli
cat
ion)
,ya
it
umel
i
put
imener
apk
an,
meny
era
sik
an.
4)Ana
li
si
s(a
nal
ysi
s)
,ya
it
upa
dat
ara
fma
mpumema
hamipr
oses
da
nca
rak
erj
any
asua
tupr
oses.
5)Si
ntesi
s(synt
hesi
s)
,ya
it
u ma
mpu meny
atuk
an da
rib
erb
aga
i
unsur
emenj
adi
sat
u.
6) Ev
alua ev
si ( a
lua
ti
on)
,ya
it
u ma
mpu menj
awa
b per
tany
aan
gur
u.(
Gul
o,2002:
57)
.
b
.AspekAf
ati
f
Ya
it
uya
ngb
erhub
unga
ndenga
npemb
angk
it
anmi
natsi
kap
emosi
juga
penghor
mat
an(
kepa
tuha
n)t
erha
dapni
l
aia
taunor
ma.
Dal
am
a
speka
fek
ti
fter
dir
iat
as5l
evel
,ya
it
u:
1)Pener
ima
a r
n(ec
eiv
ing/a
ttendi
ng)
,ya
it
umemper
hat
ik
an,
meny
ima
k,
da
nmendenga
rka
n.
2) Pena
ngga
pa r
n (espondi
ng)
, y
ait
u denga
n menga
juk
an
per
tany
aan,
danmenj
awa
bper
tany
aan.
3)Peni
l
aia
n(v
alui
ng)
,ya
it
udenga
ndi
ta
nda
ipener
ima
ant
erha
dapni
l
ai
y
angdi
per
oleh.
4) Pengor
gani
sasi
a or
n ( ga
niz
ing)
,ya
it
u denga
n memi
l
ah-
mil
ah
ni
l
aiy
angdi
per
oleh,
danmenj
adi
kanmot
iv
asi
unt
ukmenj
adi
leb
ihb
aik
.
5)Ka
rak
ter
ist
i c
k(ha
rac
ter
iz
ati
on)
,ya
it
udenga
nter
bent
ukny
aka
rak
ter
seseor
ang.
(
Gul
o,
2002:
66)
c
.Aspekpsi
komot
ori
k
Ya
it
upenga
jar
any
angb
ersi
f
atk
eter
ampi
l
ana
tauy
angmenunj
ukk
an
ger
ak,k
eter
amp
il
ant
anga
n,menunj
ukk
an pa
da t
ingk
atk
eahl
i
an
seseor
angda
lamsua
tut
uga
sat
auk
umpul
ant
uga
ster
tent
u.
Sa
mpsonmemb
agi
aspeki
nimenj
adi
li
mal
evel
,ya
it
u:
1) Kesi
apa set
n ( ),y
ait
u denga
n men
yia
pka
n a
lat unt
uk
demon
str
asi
,
kesi
apa
nda
lammener
imapel
aj
ara
n.
2)Meni
r i
mi
u( t
ati
on)
,ya
it
u denga
n mel
akuk
an sesua
tu sesua
i
denga
ncont
ohy
angdi
ama
ti
.
3) Memb
iasa
ka ha
n ( bi
tua
l)
,ya
it
u da
pat mel
akuk
an sesua
tu
t
anpa
mel
i
hatc
ont
oh.
4) Meny
esua
ika a
n (da
pti
on)
,ya
it
u da
pat mengua
sai ga
rak
an-
ger
aka
nter
tent
u.
5) Menc
ipt
aka Or
n ( i
gi
nat
ion)
,ya
it
u suda
h sa
mpa
ipa
da t
ara
f
ma
hir
,da
patmemb
uatv
ari
asi
sendi
ri
.(
Gul
o,2002:
69)
.
Un
tukmenc
apa
ikeb
erha
sil
anb
ela
jark
eti
gaa
spekt
erseb
utt
ida
kbi
sa
di
pi
sahk
an,
namunj
auhl
ebi
hba
ikj
ik
adi
hub
ungk
an.
Pengga
bunga
nti
ga
a
spekt
erseb
uta
kanda
patdi
ket
ahui
kua
li
ta
s
k
eber
hasi
l
anpemb
ela
jar
an.
Ha
sil
bel
aj
armer
upa
kanb
ukt
ikeb
erha
sil
any
angt
ela
hdi
capa
iseor
ang
peser
ta di
di
k. Set
ia
p pemb
ela
jar
an da
pat meni
mbul
kan
sua
tuper
uba
hany
angk
has.
Hasi
lbel
aj
arsec
aral
uast
ent
umenc
akup
k
eti
gak
awa
sant
ujua
n pendi
di
kant
erseb
uty
ait
ukogni
ti
f,a
fek
ti
f
da
npsi
komot
ori
k.

B
ABI
I
I
METODEPENELI
TI
AN
A.Ti
pePenel
i
ti
an

Desa
inek
sper
imenda
lampenel
i
ti
ani
nimengguna
kanq
uasi
exper
iment
desi
gn (
desa
in ek
sper
imen semu)
.Menur
utSuk
madi
nat
a(2013:
207)
desa
in ek
sper
imen semu mer
upa
kan desa
in y
ang penga
mbi
l
an
k
elompok
nyat
ida
kdi
l
akuk
ansec
araa
cakpenuh.
Penel
i
ti
ani
nib
ert
ujua
n
unt
uk menget
ahuipenga
ruh model pemb
ela
jar
an Kooper
ati
f Ti
pe
Tea
mAssi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion ha
silb
ela
jarFi
qi
h,ma
ter
iKepemi
l
ika
n
da
lamI
sl
amsi
swa
.

Pol
adesa
ink
uasiek
sper
imeny
angdi
guna
kanda
lampenel
i
ti
ani
ni
mengguna
kanpol
auni
tpa
ral
el
.Menur
utSur
akhma
d(2004:
153)“
Pol
auni
t
pa
ral
elmer
upa
kan pol
aya
ng t
erdi
rida
ridua uni
tya
ng sej
odoh
di
ant
ara
nyauni
tek
sper
iment
alda
nuni
tkont
rol
,per
beda
anuni
tter
seb
ut
ha
nyadida
lamma
nipul
asiv
ari
abelek
sper
iment
al
.Penel
i
ti
ani
nidi
l
akuk
an
pa
daduak
elompoksi
sway
ait
ukel
ompokek
sper
imenda
nkel
ompok
k
ont
rol
.Kel
ompokek
sper
imenpa
dapenel
i
ti
ani
nit
erdi
rida
risa
tuk
ela
s
y
ait
u k
elompok ek
sper
imen y
ang mengguna
kan model
Pemb
ela
jar
anKooper
ati
fTi
peTea
mAssi
stedI
ndi
vi
dua
li
zat
ion seda
ngk
an
k
elompokk
ont
rolt
erdi
rida
risa
tuk
ela
sdenga
nmengguna
kanmodel
pemb
ela
jar
ank
onv
ensi
ona
l.

B
ent
ukdesa
inq
uasi
-
exper
iment
alya
ngdi
guna
kana
dal
ah none
qui
val
entgr
oups pr
etest
-post
testdesa
in.Da
lam desa
ini
nik
elompok
ek
sper
imenma
upunk
elompokk
ont
rolt
ida
kdi
pi
li
hsec
arar
andom.
Desa
in
penel
i
ti
ani
nida
patdi
gamb
ark
anda
lamt
abel
ber
ik
ut:
Ta
bel3.Nonequi
1. val
entGr
oupsPr
etest
-Post
testDesa
in

Kel
as Pr
etest Per
lak
uan Post
test
Kont
rol O1 - O2
Ek
sper
imen O1 X1 O2
Sumb
er:
Sugi
yono,
2010

Ket
era
nga
n:
Pr
O1: et
estsebel
umpemb
ela
jar
an
Post
O2: testsesuda
hpemb
ela
jar
an
X1:
Per
lak
uanmenguna
kanmodel
pemb
ela
jar
anPr
obl
emBa
sed
Lea
rni
ng
Lea
rni
ng

Menga
cu pa
dapol
adesa
in dia
tas,penel
i
ti
an ek
sper
imen i
ni
mel
i
bat
kanduak
ela
s,y
aknik
ela
sek
sper
imenda
nkel
ask
ont
rol
.Kedua
k
ela
ster
seb
utsa
ma-sa
ma di
ber
ik
an pr
etest da
n post
test
,tet
api
di
ber
ik
anper
lak
uany
ang b
erb
eda
.Kel
asek
sper
imendi
ber
iper
la
kua
n
pemb
ela
jar
a nmodelpr
ndenga obl
em ba
sedl
ear
ningda
nkel
ask
ont
rol
di
ber
iper
lak
uanpemb
ela
jar
ank
onv
ensi
ona
l.
B
.Wa
ktuda
nTempa
tPenel
i
ti
an
1.Tempa
tPenel
i
ti
an
Penel
i
timel
aksa
nak
anpenel
i
ti
any
aber
tempa
tdi
MANI
NSAN
CENDEKI
Akel
asXmi
pa2da
n3dik
abupa
tenHa
lma
hher
B
ara
tPr
ovi
nsi
Mal
ukuUt
ara
.
2.Wa
ktuPenel
i
ti
an
Wa
ktuy
angdi
per
luk
anda
lam penel
i
ti
ant
erhi
tung2ha
ri
da
rit
angga
l9-
10Feb
rua
ri2021

C.Popul
asi
danSa
mpel

1.Popul
asi
Popul
asida
ripenel
i
ti
ani
nia
dal
ahsel
uruhsi
swa MAN
I
NSANCENDEKI
Aya
ngb
ejuml
ah150 dia
mbi
lhny
a40%
y
ait
ukel
as XMI
PA2da
nXMI
PA3,per
enc
iany
aseb
aga
i
b
eri
kut
:

Kel
asXmi
pa2:
ber
juml
ah23or
ang

Kel
asXmi
ppa3:
ber
juml
a21or
ang

Ta
bel
3.2
Popul
asi
diTel
i
ti
Kela
s J
uml
ah Di
tel
i
ti
XMIPA2 32 21
XMIPA3 21 19
2.Sa
mpel
Sa
mpelda
ripenel
i
ti
ani
nidi
amb
ilsec
arak
esel
uruha
nda
ri
popul
asi
(
sampelt
ota
l)y
ait
useb
any
ak44 or
angsi
swa
unt
uk di
tel
i
ti
.Ini b
erda
sar
kan pemi
ki
ra
n Ar
ik
unt
o,
(
2006:
131)B
ahwaa
pab
il
asub
jekpenel
i
ti
ank
ura
ngda
ri
100or
angsa
mpeldi
amb
ilsec
arak
esel
uruha
nda
risub
jek
(
sampel
tot
al
)
D.I
nt
rumenPenel
i
ti
an
Penel
i
ti
ani
nidenga
nmengguna
kansoa
ltek
sda
lamb
ent
ukPG
seb
any
ak15nomor(
soa
lter
lampi
r).Soa
ltesdi
susunol
eh
penul
i
sdi
sesua
ika
ndenga
ntuj
uank
uri
kul
umda
nindi
torser
ta
ma
ter
ifi
qi
h.
Soa
ltes (
i
nst
rumen penel
i
ti
an) i
ni seb
elum di
guna
kan
di
konsul
ta
sik
andenga
nbeb
era
pagur
uint
ifi
qi
hMANI
NSAN
CENDEKI
Ada
ngur
upemb
ibi
ngunt
ukdi
val
i
dasi
.

E.Va
ri
abel
Va
ri
abelda
ripenel
i
ti
ani
nia
dal
ahha
silb
ela
jarsi
swak
ela
sX
MI
PA2da
n3 MANI
NSANCENDEKI
Ata
huna
jar
an2020-
2021
denga
n menggun
aka
n pemb
ela
jar
ank
ooper
ati
ftpe Tea
i m
Assi
sted I
ndi
vi
dua
li
zat
ion pa
da ma
tapel
aj
ara
n Fi
qi
h ma
ter
i
Kepemi
l
ika
nda
lami
sl
am.

F.Tek
nikPengumpul
anDa
ta
Unt
ukmemper
olehda
taa
kur
at,
mak
atek
nikpengumpul
anda
ta
y
ang di
guna
kant
ekni
ktes,t
aha
p-t
aha
p mel
aksa
nak
ntes
a
dal
ahseb
aga
iber
ik
ut:

 TesAwa
l
1.Memb
agi
kanl
emb
ara
nsoa
lkepa
dasi
swa
2.Memb
agi
lemb
ara
nja
wab
ank
epa
dasi
swa
3.Set
ela
hmenger
jak
ansoa
l,
penel
i
ti
anmengumpul
kan
pek
erj
aansi
swa
4.Mengel
ol
ahha
sil
tessi
swa
5.I
dent
if
ik
asi
kempua
nsi
swa
6.Gur
u memb
ent
uk k
elompok da
lam k
elompok
b
erj
uml
ah 4-
5 or
ang si
swa y
ang memi
l
iki
k
ema
mpua
nya
nghet
erogen.
 TesAk
hir
1.Unt
ukmenget
ahuit
ingk
atpema
hama
nsi
swapa
da
ma
ter
ifi
qi
h
2.Ha
sil
yan
gdi
dapa
tka
nsi
swasec
arai
ndi
vi
dudi
ol
ah
3.Ha
sil
yan
gdi
dapa
tka
nsec
arak
elompokdi
ol
ah
4.Mengi
dent
if
ik
asiha
sily
angdda
pat
kansi
swaa
pak
ah
ha
sil
samaa
taut
ida
k.
5.Gur
usuda
hda
patmeny
impul
kanha
sildi
dapa
tka
n
ol
ehsi
swasec
arak
elompokda
nsec
arai
ndi
vi
du
G.Tek
nikAna
li
si
sDa
ta

Tek
nika
nal
i
sis da
ta ha
silb
ela
jarsi
swa y
ait
u soa
ltes
ma
tema
ti
kat
ent
angf
i
qihol
ehsi
swaseb
aga
iob
jekpenel
i
ti
an
unt
ukmenga
nal
i
sisda
tadi
guna
kanda
lampenel
i
ti
ani
nada
lah
penel
i
ti
ana
cua
npa
tok
an(
PAP)sk
alal
i
maunt
ukmenget
ahui
ha
sil
bel
aj
arsi
swa
,seb
aga
iber
ik
ut,
dal
amt
abel
ber
ik
ut:

Ta
bel
3.3

Penel
i
ti
ana
cua
nPa
tok
an(
PAP)

Ta
rafpengua
saa
n Kua
li
fi
kasi

90% -
100% I
st
imewa

75% -
89% B
aik

55% -
74% Cuk
up

40% -
54% Kur
ang

0% -
39% J
elek

(Thoha
,2003:
89)

 Unt
ukmenget
ahui
hasi
lbel
aj
arsi
swa,
penel
i
ti
mengguna
kanr
umus:

sk
orya
ngdi
perol
eh
TP X100%
sk
ort
otal

Ket
era
nga
n:TPa
dal
ahTi
ngk
atpen
gua
saa
n
(Ar
ik
unt
o,2007:
236)

 Unt
ukmenget
ahui
peni
ngk
ata
nha
sil
bel
aj
arsi
sway
ait
u
denga
nmen
ggun
aka
nrumusGa
in<g>Sc
ore
t
ernor
mal
i
sasi
seb
aga
iber
ik
ut:

Ga
in< g>
=
Sk
orr
ata
-rat
apostt
est
-Skorra
ta-
rat
apre-
test
Skori
deal
-
Skorr
ata
-rat
apre-
test

Ada
punk
ri
ter
iada
riGa
inda
patdi
gamb
ark
anda
lamt
abel
seb
aga
iber
ik
ut:

Ta
bel
3.4

Kr
it
eri
aGa
in

I
nt
erv
al I
nt
erpr
est
asi

g>0,
70 Ti
nggi

0,
30<g<0,
70 Seda
ng

g≤0,
30 Renda
h

(Ha
keda
lamFi
bri
yant
i,
2005:
92)

Anda mungkin juga menyukai