Anda di halaman 1dari 20

TAMADUN CINA

DAN INTERAKSI DENGAN


TAMADUN LAIN

1
TAMADUN CINA AWAL

ZAMAN AWAL
HSIA, SHANG, CHOU (2200-256SM)
EMPAYER AWAL
CHIN, HAN, 3 DINASTI, TSIN (221-
420M)
EMPAYER TENGAH
SUI DAN T’ANG (581-906)

2
TAHAP TAMADUN CINA
TAHAP-TAHAP
MULA (1122-256 SM)
YUN, XIA, SHANG, ZHOU
PENUBUHAN (722-221SM)
Gaduh, huru hara
Timbul pemikiran, falsafah KOnfusianisme, Taoisme,
Lao Tze, Zhuang zi
KEMBANG (221-1911M)
ZAMAN KEEMASAN
FALSAFAH, SASTERA, SAINS, MUZIK, DLL.
TRANSISI (1911-KINI)

3
DINASTI UTARA (439-581) & SELATAN
(420-589)
EMPAYER AKHIR
SUNG (960-1279)
YUAN (1280-1386)
MING (1368-1644)
CHING (1644-1912)
• KOMINIS (1912-SEKARANG)

4
TAMADUN CINA
ASAL USUL
SUNGAI HWANG & YANGTZE
FAKTOR GEOGRAFI
CHOU & HSIA
YANG SHOU (3950-1700SM)
NEOLITIK AKHIR
ALATAN & SENJATA
TEMBIKAR YG DICAT
SISTEM MATRIKIAL

5
LUNG SHAN (2000-1850)
LEBIH LUAS
BUDAYA TEMBIKAR HITAM
SISTEM PATRIKIAL
INDUSTRI LOGAM

6
CIRI UTAMA
LAMA BERTAHAN
PALING LAMA
TRADISI KEKAL
ASIMILASI
TANAH LUAS DAN PENDUDUK RAMAI
4000 X 5200 km
SUMBER ASLI
TANAH SUBUR
56 ETNIK, HAN , 1.2 BILLION (93)

7
Ciri-ciri utama

UTAMAKAN KEHARMONIAN
TUHAN DAN MANUSIA
MANUSIA JADI PEROSAK
TERBUKA
TERIMA TAMADUN LUAR
KEKALKAN TRADISI
ASPEK MORAL
PERANAN MORAL
PERANAN TOKOH FALSAH
8
PANDANGAN SEMESTA

A Weltanschauung (German
expression calqued into English as
worldview or world view) consists of
a more-or-less systematised set of
opinions on the structure of the
universe, the meaning of life and
one's relationship with society

9
KEPERCAYAAN

ANIMISME
DINAMISME
PUJA NENEK MOYANG (shang di)
T’IEN (LANGIT) TUHAN
DI
Tuhan, maharaja, nenek moyang 1

10
Konsep dao

JALAN
PENGAJARAN
KONFUSIUS
TATATERTIB MORAL
SET PERATURAN ETIKA
DAOISME
METAFIZIK

11
KEPERCAYAAN CINA

KUASA YG BERLAWANAN
YIN (WANITA)
PASIF, SEJUK, GELAP, BASAH, LEMBUT
DAN YANG (LELAKI)
AKTIF, PANAS, CERAH, KERING, KERAS
ZHONGYONG (CARA TERBAIK)
KEHARMONIAN SEJAGAT
TA T’UNG (GRAND UNITY)
Elakkan sakit dan derita 12
FALSAFAH DAN AGAMA

HUMANISME
KONG FUNG TZE
LAO TZE
BUDDHISME
PUJA NENEK MOYANG

13
KUNG FUNG TZE

ADA UNSUR FALSAFAH


TEKANKAN NILAI MORAL
BUKAN AGAMA
PRINSIP LIMA HUBUNGAN
PATUNG SEBAGAI TANDA HORMAT

14
Gautama Buddha
Pengaasas Buddhisme
menggunakan konsep-konsep penting seperti dharma, samsara,
karma dan nirvana untuk membentuk nilai dan moral yang
positif di dalam diri setiap individu.
“Chitta” yang bermaksud nafsu atau keinginan manusia
dilihat sebagai punca kepada kesengsaraan manusia.
karma setiap perbuatan yang baik akan memberikan kesan
karmik yang positif dan setiap manusia harus berusaha
untuk mengelakkan kesan karmik yang negatif.
Seseorang itu harus berusaha untuk mencapai “nirvana”
iaitu berjaya membebaskan diri dari ikatan ‘samsara’
15
Ajaran buddha
agama heteredoks juga turut berkembang di India.

Asaskan oleh Siddhartha Gautama Buddha (560-


480 S.M.)
Persoalan kehidupan, kesengsaraan dan kematian
diberikan perhatian oleh Siddharta dan beliau
mahu mencari satu jalan penyelesaian untuk
melihat dunia dan kehidupan yang lebih harmoni
dan bebas daripada kesengsaraan.
Doktrin-doktrin Karma, Samsara, Moksha turut
diapplikasikan dalam ajaran Buddhisme.

16
tidak menolak kandungan kitab-kitab Veda dan
Upanishad tetapi tidak mengiktiraf autoriti kitab-
kitab tersebut sebagai kitab-kitab suci.
Perkara pokok yang ditekankan ialah perbuatan
seseorang.
Keseluruhan perbuatan bermula dengan niat di
hati dan pendekatan dalam melakukan satu-satu
perbuatan semuanya haruslah baik.
Ianya menolak perbuatan dengan niat yang baik
dan untuk mencapai tujuan yang baik tetapi
disertai dengan pendekatan yang salah.

17
ELEMEN ASAS P-S CINA

AGAMA BERKAIT DGN


KEPERLUAN FIZIKAL-SELAMAT,
MEWAH
ASPEK ROHANI KURANG DITEKAN
MORAL DAN AKHLAK DIUTAMAKAN
UPACARA DAN SEMBAHAN
UNSUR CINA MASUK DLM SEMUA
AGAMA CINA
18
19
SUMBANGAN ISLAM

PERUBATAN HUBUNGAN
KAEDAH DIPLOMATIK
BAHAN PERDAGANGA
BUKU/MANUAL N
ASTRONOMI SENIBINA
pegawai muslim PEMBINAAN
dilantik KAPAL
PELAYARAN
zhenghe 20

Anda mungkin juga menyukai