Anda di halaman 1dari 85

BAB 6

PEMBAHAGIAN SEL
6.1 PEMBAHAGIAN SEL

SEL BADAN SENTIASA TUMBUH, MEMBAHAGI DAN MATI


Sel badan menghasilkan sel baharu melalui proses
Sel mati perlu diganti
pembahagian sel

PEMBAHAGIAN SEL MELIBATKAN 2 PERINGKAT


Kariokinesis : Pembahagian nukleus Sitokinesis : Pembahagian sitoplasma

SEL BADAN ORGANISMA DIBAHAGI KEPADA

Sel soma Sel pembiakan/Gamet


KARIOKINESIS

SITOKINESIS
SEL ORGANISMA
SEL SOMA CIRI SEL GAMET
Sel badan selain sel gamet DEFINISI Sel pembiakan
Cth : kulit, otak, saraf, darah, Cth : sperma dan ovum
otot dan lain-lain
Proses mitosis SEL Proses meiosis
TERHASIL
MELALUI
KROMOSOM DIPLOID BILANGAN KROMOSOM HAPLOID
Sel mempunyai pasangan KOROMOSO Sel dengan satu kromosom
M
kromosom (tiada pasangan)
Setiap sel mengandungi : Setiap sel mengandungi :
• 2 set kromosom (2n) • 1 set kromosom (n)
• Dalam sel soma manusia, 2n • Dalam sel gamet manusia, n =
= 46 23
• SETIAP MANUSIA ADA 23 PASANG KROMOSOM ATAU 46 JUMLAHNYA
SEL SOMA – KROMOSOM
DIPLOID

DIBESARKAN DIBESARKAN

KULIT SEL EPITELIUM NUKLEUS DALAM SATU SEL

DI SUSUN

KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM DIPLOID (2n = 46)


SEL GAMET – KROMOSOM HAPLOID

DIBESARKAN
DIBESARKAN

SEL OVUM
OVARI NUKLEUS DALAM SATU SEL

DI SUSUN

KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM HAPLOID ( n = 23)


KROMOSOM HAPLOID (SEL GAMET) DAN DIPLOID (SEL
SOMA)
DALAM SEL DIPLOD , SATU SET KROMOSOM BERASAL DARIPADA
Induk jantan (kromosom paternal) Induk betina (kromosom maternal)

KEDUA-DUA KROMOSOM PATERNAL DAN KROMOSOM MATERNAL


MEMPUNYAI CIRI STRUKTUR YANG SERUPA
Pasangan kromosom disebut “kromosom homolog”

KROMATIN

Kromosom yang menyerupai bebenang halus yang panjang


KROMOSOM
HOMOLOG
SAMA SAIZ

SAMA BENTUK

KROMOSOM
HOMOLOG WARNA MATA
MEMBAWA 1 kromosom dari paternal
INFORMAS 1 kromosom dari maternal
I YANG
SAMA ATAU
GEN YANG
SAMA RAMBUT
1 kromosom dari paternal
1 kromosom dari maternal
KROMOSOM KROMOSOM KROMATID
HOMOLOG BUKAN KEMBAR
HOMOLOG
KROMOSOM
HISTON

KROMATIN
(bebenang halus NUKLEOSOM
panjang) (DNA + Histon)

DNA

PEMBENTUKAN
KROMOSOM
sel diploid sel diploid
2n = 46 2n = 46
sel diploid
2n = 46

sel haploid
n = 23 sel diploid
2n = 46

sel haploid
n = 23
6.2 KITAR SEL DAN MITOSIS

KITAR SEL
Turutan kejadian melibatkan penggandaan DNA Untuk menghasilkan 2 sel
serta pembahagian sel anak

KITAR SEL TERDIRI DARIPADA


Interfasa (penggandaan DNA) Fasa M(pembahagian sel)

Interfasa terdiri daripada fasa

G₁ (sel membesar) S (replikasi DNA) G₂ (sel terus membesar &


bersedia untuk Fasa M)
KITAR INTERFAS
SEL A

M phase

FASA M
INTERFASA

Sel membesar
FASA G₁
Komponen sel seperti mitokondria & jalinan endoplasma
dihasilkan

PROTEIN UNTK KEGUNAAN KITAR SEL


Disintesis pada ketika ini

NUKLEUS KELIHATAN BESAR

Kromosom adalah dalam bentuk kromatin


INTERFASA

Sintesis DNA FASA S


DNA dalam nukleus menjalani replikasi
berlaku

SETIAP KROMOSOM MENGGANDA MENJADI DUA KROMATID SEIRAS


Dikenali sebagai ‘Kromatid kembar’

KEDUA-DUA KROMATID

Salinan molekul DNA yang sama Berpaut pada sentromer


FASA S – SALINAN MOLEKUL DNA
SAMA

REPLIKA
SI SENTROMER
DNA

KROMATID KEMBAR
INTERFASA

Sel terus membesar


FASA G₂
Sel kekal aktif secara metabolik

SEL MENGUMPUL TENAGA


Memasuki peringkat
Membuat persiapan terakhir untuk
pembahagian sel seterusnya

SELEPAS PERINGKAT INTERFASA

Sel akan memasuki fasa M


FASA M
FASA M TERDIRI DARIPADA
Mitosis Sitokinesis

MITOSIS MELIBATKAN 4 FASA


Profasa Metafasa Anafasa Telofasa

DEFINISI MITOSIS
Proses pembahagian nukleus sel induk menjadi dua nukleus

SETIAP NUKLEUS MENGANDUNGI BILANGAN KROMOSOM DAN


KANDUNGAN GENETIK SAMA DENGAN NUKLEUS INDUK
FASA M SITOKINESIS

MITOSIS

FASA M

INTERFASA SITOKINESIS

2 SEL ANAK
INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA TERHASIL
PROFASA

DI DALAM NUKLEUS
Kromatin mula memendek Membentuk struktur Dapat dilihat di bawah
dan menebal bagi kromosom mikroskop cahaya

KROMOSOM KELIHATAN TERDIRI DARIPADA 2 BEBENANG SEIRAS


Disebut ‘kromatid kembar’ Kedua-dua kromatid terikat di sentromer

MEMBRAN NUKLEUS TERURAI


Nukleolus turut Sentriol berpindah ke Gentian gelendong mula
menghilang kutub bertentangan terbentuk
PROFASA
MEMBRAN PLASMA

GENTIAN GELENDONG
TERBENTUK
SENTRIOL BERGERAK
KE KUTUB
BERTENTANGAN
SITOSOL

SENTROMER
MENGIKAT KROMATID
KEMBAR
NUKLEOLUS MULA
MENGHILANG
KROMATID KEMBAR

MEMBRAN NUKELUS
TERURAI
METAFASA

Sentriol berada di kutub sel yang bertentangan

Gentian gelendong menetapkan kromosom pada satah


khatulistiwa

Kromosom (kromatid kembar) tersusun dalam satu barisan di satah


khatulistiwa

Metafasa berakhir apabila sentromer mula membahagi


METAFASA
SATAH KHATULISTIWA

GENTIAN GELENDONG
MENETAPKAN KROMOSOM
DI SATAH KHATULISTIWA

SENTRIOL BERADA DI
KUTUB SEL
BERTENTANGAN

SENTROMER

SITOSOL

MEMBRAN PLASMA
ANAFASA
SENTROMER MEMBAHAGI DUA
Kromatid kembar berpisah

GENTIAN GELENDONG MEMENDEK DAN MENGECUT


Kromatid kembar tertarik ke kutub sel yang bertentangan

ANAFASA BERAKHIR

Apabila kromatid sampai ke kutub sel


GENTIAN
ANAFASA
GELENDONG
KROMATID KEMBAR TERPISAH DI SENTROMER
MEMENDEK,
DAN TERTARIK KE KUTUB SEL
MENGECUT

MEMBRAN PLASMA BELAHAN PENCERUTAN SITOSOL


TELOFASA
Kromatid sampai di Dikenali sebagai Di Setiap
kutub bertentangan kromosom anak kutub sel

Nukleolus Kromosom berbentuk Mempunyai satu set


terbentuk bebenang halus kromatin kromosom lengkap &
semula semula seiras

Gentian
Membran nukleus Diikuti oleh
gelendong
baharu terbentuk sitokinesis
menghilang
TELOFASA
KROMOSOM ANAK
GENTIAN GELENDONG (DALAM BENTUK
MENGHILANG KROMATIN HALUS
SEMULA)
NUKLEOLUS TERBENTUK
SEMULA

BELAHAN SENTROMER
MEMBRAN NUKLEUS PENCERUTAN
BAHARU TERBENTUK
ANAFASA
TELOFAS
A
PROFASA

METAFASA
MITOSIS DALAM HAIWAN
Sentrosom Gentian gelendong Sentriol di Kutub sel Kromatid
Kembar
Berpisah

Kromatin
menebal
dikenali
Kromatid Satah
Nukleus kembar Khatulistiwa

INTERFASA PROFASA
MITOSIS DALAM TUMBUHAN

INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA


INTERFAS PROFASA METAFASA
A

SITOKINES
ANAFASA TELOFASA IS
FASA M
i)Mitosis
ii) sitokinesis
PERBEZAAN MITOSIS DAN SITOKINESIS ANTARA
SEL HAIWAN DENGAN SEL TUMBUHAN

SEL
Namun TUMBUHAN
begitu, TIDAK
masih berupaya MEMPUNYAI
membentuk SENTRIOL
Semasa mitosis
gentian gelendong

SITOKINESIS
Pembahagian sitoplasma Selepas nukleus terbentuk pada akhir telofasa

SITOKINESIS
Berbeza antara sel haiwan dan sel tumbuhan
SITOKINESIS DALAM SEL HAIWAN

Bermula apabila
Di bahagian Diantara dua
membran plasma
tengah sel nukleus
mencerut

Mikrofilamen di
Terputus menjadi Menyebabkan sel
tempat pencerutan
dua sel anak mencerut
mengecut
SITOKINESIS DALAM SEL
TUMBUHAN
Bercantum membentuk Plat sel dikelilingi membran
Bermula apabila plat sel di bahagian plasma dan bahan dinding
vesikel yang dibentuk tengah sel sel baharu

Akhir sitokinesis, Plat sel berkembang ke arah luar Terbentuk di


gentian selulosa sehingga bercantum dengan ruang antara
dihasilkan oleh sel membran plasma plat sel

Untuk menguatkan Dua sel anak Setiap sel anak adalah


dinding sel baharu terbentuk diploid
KEPERLUAN MITOSIS
PERKEMBANGAN
EMBRIO DAN • Mitosis memastikan :
PERTUMBUHAN • Pertambahan sel yang pesat dapat berlaku
ORGANISMA
• Melalui mitosis :
CICAK • Penjanaan semula untuk menghasilkan ekor
baharu sekiranya ekor terputus

• Mitosis menghasilkan :
KECEDERAAN PADA
• Sel baharu dan menggantikan sel-sel mati atau
MANUSIA
rosak

• Mitosis membantu :
HIDRA • Menghasilkan individu baharu melalui
pembentukan tunas
APLIKASI MITOSIS DALAM BIDANG PERUBATAN DAN PERTANIAN

• Teknik pengkulturan tisu tumbuhan digunakan


BIDANG • Dapat menghasilkan anak-anak pokok melalui
PERTANIAN pengkulturan sel-sel induknya
• Tanpa proses persenyawaan

TERAPI SEL • Menggunakan sel stem daripada sumsum tulang


STEM • Merawat rawan yang rosak

TEKNIK • Menggunakan sel stem daripada haiwan


PENGKULTURA • Kemudian dikultur di dalam makmal untuk
menghasilkan daging
N
KEPERLUAN MITOSIS
6.3 MEIOSIS

Berlaku dalam testis (jantan/lelaki dan ovari


(betina/perempuan))

Proses MEIOS Berlaku dalam


pembahagian sel IS organ pembiakan

Menghasilkan gamet yang mempunyai bilangan kromosom separuh


(haploid) daripada bilangan kromosom sel induknya (diploid)
KEPERLUAN MEIOSIS

MEIOSIS MEMBENTUK GAMET MELALUI PROSES


Gametogenesis

MEIOSIS MEMASTIKAN BILANGAN KROMOSOM DIPLOID SENTIASA


KEKAL
Semasa pembiakan seks Dikekalkan dari satu generasi ke satu generasi

MEIOSIS MENGHASILKAN VARIASI GENETIK

Dalam spesies yang sama


MEIOSIS DIBAHAGIKAN KEPADA 2 PERINGKAT PEMBAHAGIAN SEL

MEIOSIS І
Profasa І Metafasa І Anafasa І Telofasa І

MEIOSIS ІІ
Profasa ІІ Metafasa ІІ Anafasa ІІ Telofasa ІІ
MEIOSIS I MEIOSIS II
PROFASA І

KROMATIN MEMENDEK DAN MENEBAL


Membentuk kromosom yang jelas kelihatan

KROMOSOM HOMOLOG BERPASANGAN (SINAPSIS) MEMBENTUK


Bivalen atau Tetrad iaitu 4 kromatid bagi kromosom homolog

PROSES PINDAH SILANG


Pertukaran bahan genetik antara Menghasilkan kombinasi gen baharu
kromatid bukan seiras berlaku pada kromosom
PROFASA І

KIASMA
Tempat di mana kromatid bersilang

PADA AKHIR PROFASA І


Membran nukleus dan nukleolus mula menghilang

PADA AKHIR PROFASA І


Kedua-dua sentriol bergerak ke kutub Gentian gelendong terbentuk antara
sel bertentangan sentriol
PROFASA I - MEIOSIS
MEMBRAN NUKLEUS DAN
NUKLEOLUS MULA MENGHILANG
GENTIAN GELENDONG TERBENTUK
ANTARA SENTRIOL
KROMATID BUKAN SEIRAS

SENTROMER

KIASMA ( TEMPAT DIMANA


KROMATID BERSILANG DAN
PINDAH SILANG BERLAKU)

KROMATID SEIRAS/KROMATID
KEMBAR

BIVALEN/TETRAD ( EMPAT
membentuk KROMATID BAGI KROMOSOM
SINAPSIS HOMOLOG)
(KROMOSOM HOMOLOG
KROMOSO PERSILANGAN
M KROMATID TIDAK
HOMOLOG SEIRAS

KROMATID KROMATID
KEMBAR KEMBAR KROMATID
BERSILANG

SINAPSIS – kromosom
homolog berpasangan
BIVALEN /
KIASMA – tempat
TETRAD
kromatid bersilang 4 KROMATID BAGI
KROMOSOM HOMOLOG
Kromatid kembar
= Kromatid seiras
KROMATID TIDAK
KROMOSOM KROMOSOM KROMATID
HOMOLOG BUKAN KEMBAR
HOMOLOG
METAFASA І

KROMOSOM HOMOLOG TERSUSUN


Di satah khatulistiwa

KROMOSOM HOMOLOG
Satu kromosom terikat pada gentian Homolognya terikat pada gentian gelendong
gelendong dari satu kutub sel dari kutub sel bertentangan

KROMATID KEMBAR MASIH TERIKAT BERSAMA KERANA

Sentromer masih belum berpisah


METAFASA I - MEIOSIS
HOMOLOGNYA TERIKAT
PADA GENTIAN
GELENDONG
KROMOSOM HOMOLOG TERSUSUN DI
BERTENTANGAN
SATAH KHATULISTIWA

SATU KROMOSOM DARIPADA SETIAP


PASANGAN KROMOSOM TERIKAT
PADA GENTIAN GELENDONG DARI
SATU KUTUB SEL

GENTIAN GELENDONG TERIKAT PADA


SENTROMER

SATAH KHATULISTIWA
ANAFASA І

GENTIAN GELENDONG MENGECUT MENYEBABKAN


Setiap kromosom homolog berpisah dari Tertarik ke kutub sel yang
pasangan homolognya betentangan

SETIAP KROMOSOM MASIH TERDIRI DARI SEPASANG KROMATID


KEMBAR

Terikat pada sentromer Bergerak dalam satu unit


ANAFASA I - MEIOSIS
GENTIAN GELENDONG
MENGECUT SETIAP KROMOSOM HOMOLOG
BERPISAH DARI PASANGAN
HOMOLOG

SENTRIOL

SETIAP KROMOSOM TERDIRI


DARIPADA KROMATID KEMBAR
TERIKAT PADA SENTROMER
TELOFASA І

KROMOSOM TIBA DI KUTUB BERTENTANGAN


Setiap kutub sel mengandungi bilangan
Terdiri daripada satu set kromosom sahaja
kromosom haploid

GENTIAN GELENDONG KEMUDIAN MENGHILANG

NUKLEOLUS MUNCUL SEMULA DAN MEMBRAN NUKLEUS TERBENTUK

TELOFASA DISUSULI OLEH PROSES SITOKINESIS


Kedua-dua sel anak terhasil berada dalam
Menghasilkan dua sel anak
keadaan haploid

INTERFASA MEIOSIS І
Lazimnya singkat DNA tidak mengalami replikasi
TELOFASA I - MEIOSIS
UNTUK SETIAP KUTUB SEL
MEMBRAN PLASMA MENCERUT • kromosom haploid
• satu set kromosom

GENTIAN
GELENDONG
MENGHILANG MEMBRAN NUKLEUS TERBENTUK SEMULA
SITOKINESIS I - MEIOSIS
NUKLEOLUS TERBENTUK SEMULA

2 SEL ANAK TERHASIL


SETIAP SEL ANAK ADALAH HAPLOID DAN MEMPUNYAI SATU SET KROMOSOM
PROFASA ІІ

NUKLEOLUS DAN MEMBRAN NUKLEUS


Menghilang

SETIAP KROMOSOM TERDIRI DARIPADA


Kromatid kembar Bercantum di sentromer

GENTIAN GELENDONG MULA TERBENTUK

Di dalam kedua-dua sel anak


PROFASA II - MEIOSIS
NUKLEOLUS
MENGHILANG

GENTIAN
GELENDONG
MULA MEMBRAN NUKLEUS
TERBENTUK MENGHILANG

SETIAP KROMSOM
TERDIRI DARIPADA
KROMATID KEMBAR
SETIAP KROMSOM
TERDIRI DARIPADA
KROMATID KEMBAR KROMATID KEMBAR TELAH
MENGALAMI PINDAH
METAFASA ІІ

KROMOSOM TERSUSUN SECARA RAWAK


Pada satah khatulistiwa Bagi setiap sel anak

SETIAP KROMATID TERIKAT PADA GENTIAN GELENDONG


Di sentromer

METAFASA ІІ TAMAT

Apabila sentromer berpisah


METAFASA II - MEIOSIS
KROMOSOM TERSUSUN
PADA SATAH
KHATULISTIWA

SETIAP KROMATID
SATAH KHATULISTIWA KEMBAR TERIKAT
PADA GENTIAN
GELENDONG DI
SENTROMER

ADA 4
KROMATID
ANAFASA ІІ

SENTROMER KROMATID KEMBAR


Berpisah

PASANGAN KROMATID KEMBAR BERPISAH


Bergerak ke kutub bertentangan Didahului oleh sentromer

SETIAP KROMATID PADA PERINGKAT INI DIKENALI SEBAGAI

Kromosom
ANAFASA II - MEIOSIS
PASANGAN KROMATID KEMBAR BERPISAH
BERGERAK KE KUTUB BERTENTANGAN DIDAHULUI SENTROMER

SETIAP KROMATID SENTROMER


DI PERINGKAT INI KROMATID
DIKENALI SEBAGAI KEMBAR BERPISAH
KROMOSOM
TELOFASA ІІ

KROMOSOM TIBA DIMembran


KUTUB SEL
nukleus dan nukleolus
Gentian gelendong menghilang
terbentuk semula

BILANGAN KROMOSOM SETIAP SEL ANAK


Separuh daripada bilangan kromosom induk

TELOFASAempat
Dengan menghasilkan ІІ TAMAT DENGAN PROSES SITOKINESIS
sel anak
Sel haploid berkembang menjadi gamet
yang haploid

SETIAP SEL HAPLOID KANDUNGAN GENETIK BERBEZA DARI SEL


INDUK YANG DIPLOID
TELOFASA II - MEIOSIS

MEMBRAN
PEMBAHAGIAN SITOPLASMA BARU NUKLEUS MUNCUL
BERMULA SEMULA
SITOKINESIS II - MEIOSIS

NUKLEOLUS
4 SEL ANAK HAPLOID (n) MUNCUL SEMULA
CIRI MITOSIS MEIOSIS I MEIOSIS II

PROFASA •

RINGKASAN
Kromosom memendek dan menebal
Gentian gelendong terbentuk
• Nukleolus terurai dan Membran nukleus terurai
• Sentriol bergerak ke kutub bertentangan

Kromatid kembar Kromosom homolog (proses pindah Kromatid kembar (telah berlaku
silang berlaku) pindah silang)

METAFASA • Kromosom tersusun di Satah Khatulistiwa

Kromatid kembar Kromosom homolog(proses pindah Kromatid kembar ( pindah silang


silang berlaku) telah berlaku)
ANAFASA Kromosom berpisah ke ke kutub bertentangan.
Gentian gelendong mengecut dan memendek dan menarik sentromer
Kromatid kembar dengan Setiap satu kromosom dari Kromatid kembar dengan sentromer
sentromer membahagi 2 kromosom homolog bergerak membahagi 2( pindah silang telah
kekutub (proses pindah silang berlaku)
berlaku)
TELOFASA • Gentian gelendong terurai
• Nukleolus muncul semula dan Membran nukleus terbentuk semula
SITOKINESIS 2 SEL ANAK 2 SEL ANAK 4 SEL ANAK
MENGHASIL • Diploid • Haploid • Haploid
KAN • Tidak seiras • Tidak seiras • Tidak seiras
6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MITOSIS)

KITAR SEL DIKAWAL OLEH SISTEM KAWALAN KHAS


Memastikan pembahagian sel berlaku
Pada setiap fasa G₁ , S, G₂ dan M
dengan sempurna

KADANG-KADANG PEMBAHAGIAN SEL YANG TIDAK TERKAWAL


Menyebabkan pembentukan tumor

TUMOR TERBAHAGI KEPADA 2 JENIS


Tumor benigna Tumor malignan
6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MITOSIS)

TUMOR BENIGNA
Tidak berbahaya Boleh dibuang melalui pembedahan

TUMOR MALIGNAN
Dikenali sebagai kanser

PUNCA KANSER
Radiasi Cth : Sinar x, sinar gama & sinar ultarungu
6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MITOSIS)

PUNCA KANSER
Bahan kimia Cth: Tar dalam tembakau

PUNCA KANSER
Karsinogen Cth : Formaldehid dan benzena

PUNCA KANSER

Faktor genetik Bakteria dan virus


6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MITOSIS)

PUNCA KANSER YANG DINYATAKAN AKAN MENYEBABKAN


Sel-sel membahagi berterusan Menghasilkan tumor

SEL KANSER AKAN MEREBAK DAN MEMUSNAHKAN SEL –SEL NORMAL DI


SEKITARNYA
Keadaan ini akan mengganggu fungsi tisu di sekitarnya

KANSER TIDAK DIKESAN PADA PERINGKAT AWAL

Menyebabkan kerosakan organ Akhirnya membawa maut


6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MEIOSIS)

KETIDAKNORMALAN SEMASA PEMBAHAGIAN MEIOSIS


Menyebabkan penyakit genetik Cth : Sindrom Down

SINDROM DOWN BERLAKU APABILA


Gentian gelendong gagal berfungsi ketika Akibatnya kromosom gagal berpisah (tak
anafasa І atau anafasa ІІ disjunksi)

GAMET MEMPUNYAI BILANGAN KROMOSOM TIDAK NORMAL

22 kromosom atau 24 kromosom


TAK DISJUNKSI
KEGAGALAN KROMOSOM HOMOLOG UNTUK BERPISAH
DENGAN SEMPURNA SEMASA MEIOSIS

MEIOSIS TAK DISJUNKSI


TAK TAK
DISJUNKSI DISJUNKSI
MEIOSIS PADA ANAFASA PADA ANAFASA
6.4 ISU PEMBAHAGIAN SEL TERHADAP
KESIHATAN MANUSIA (MEIOSIS)

JIKA PERSENYAWAAN BERLAKU DIANTARA


Gamet normal (23 kromosom) Gamet abnormal (24 kromosom)

MAKA ZIGOT AKAN MEMPUNYAI 47 KROMOSOM


Terdapat kromosom tambahan pada
Satu keadaan yang tidak normal
set ke-21

KEADAAN INI JUGA DIKENALI SEBAGAI TRISOMI 21


Kerencatan mental, meta sepet dan
Sindrom ini menyebabkan
lidah sedikit terjelir
LELAK PEREMPUA
I N

Anda mungkin juga menyukai