0 PEMBILANG (COUNTERS)
Pengenalan
• Merupakan suatu subsistem yang terpenting dalam sistem digital.
• Boleh digunakan untuk mengukur masa dan frekuensi.
• Biasa digunakan dalam kalkulator, komputer dan dalam sistem
digital yang lain untuk mengira setiap langkah dalam suatu kiraan
atau aturcara (program).
Takrifan
• pembilang adalah suatu litar logik yang terdiri daripada
rangkaian flip flop yang berfungsi untuk membilang turutan
nombor-nombor perduaan.
Kategori pembilang
2. kaedah Punca klok dari luar (external Semua masukan flip flop
masukan klok clock) disambungkan kepada disambung kepada satu
(picuan jam) masukan klok flip flop yang punca klok ( external clock)
pertama, manakala bagi flip flop yang sama.
yang berikutnya, klok
disambung kepada keluaran Q
atau Q flip flop sebelumnya.
1
3.1 KONSEP ASAS PEMBILANG
• Flip flop yang digunakan dalam litar pembilang adalah flip flop JK dan
T.
• Bilangan dan cara sambungan flip flop dapat menentukan MODULO -
MOD ( bilangan keadaan) dan turutan nombor-nombor yang dibilang.
n
⇒ MOD = 2 dimana n = bilangan flip flop
5V
J Q clk 1 2
clk Q
(ii)
K Q
(i)
Rajah 3.1 : (i) Rajah Asas Litar Pembilang 1-Bit (ii) Rajah Masa
OPERASI ASAS
2
3.2 PEMBILANG TAK SEGERAK ( ASYNCHRONOUS COUNTER)
“1” “1”
J QA J QB
CLK CLK
clk
K K
QA QB
3
• rajah keadaan bilangan
mula INGAT!
Kalau anda menggunakan dua
Clk 4 flip-flop maka pembilang mestilah
00 Clk 1
pembilang 2-bit.
11 01
• Rajah masa
Clk 3 10 Clk 2
Klok QB QA
0 0 0
Anda dapat perhatikan
1 0 1 bahawa ketika picuan jam
2 1 0 ke 4 pembilang akan
3 1 1 ulang ke 00 kembali.
4 0 0
CK 1 2 3 4 5 6
QA
QB
4
3.2.2 Litar pembahagi frekuensi
• Apabila suatu gelombang jam dipicukan pada masukan jam pada flip-
flop JK yang disambung dalam keadaan togol , maka kita akan dapati
frekuensi keluaran pada Q akan menjadi separuh daripada frekuensi
masukan jam.
• Ini adalah kerana frekuensi jam dibahagi dua oleh flip- flop pertama,
kemudian dibahagi dua lagi oleh flip- flop kedua dan seterusnya.
f in
• Secara amnya, frekuensi keluaran boleh dinyatakan sebagai, fout = ,
2n
dimana n = bilangan flip- flop.
• Maka pembilang tak segerak dikenali juga sebagai pembahagi
frekuensi.
“1” “1”
J QA J QB
CLK CLK
fin
K K
QA QB
CK fin 1 2 3 4 5 6
QA fin /2
QB fin /4
5
3.2.3 Pembilang Tak segerak ke bawah
• Contoh:
6
3.2.4 Pembilang Tak Segerak Mod Kurang Dari 2n (N< 2n)
7
Contoh
Binakan litar pembilang tak segerak mod 6 menggunakan flip-flop JK.
Operasi
¾ Pembilang ini boleh dapat membilang dari 000 hingga 101 dan kembali
ke 000, dimana sepatutnya kalau 3 flip-flop digunakan ia akan
membilang 000 hingga 111.
C B A
0 0 0
0 0 1
0 1 0 Selepas pembilang membilang
101 ia akan terus direset ke
0 1 1
000 bukan ke 110.
1 0 0
1 0 1
0 0 0
8
Litar pembilang tak segerak mod 6
QA
QB
‘1
J QA J QB J QC
QC
CLK CLK clk
Jam
K clr K clr K clr
Latihan:
9
3.2.5 Pembilang Dekad (Asynchronous Decade Counter)
+5V
J QA J QB J QC J QD
Pembilang Dekad
10
Latihan
‘1’
J QA J QB J QC J QD
ck
Jam ck ck
K K
clr clr K clr K clr
11
3.2.6 Pembilang Tak Segerak Atas/Bawah
Operasi litar:
jika kawalan UP/ DOWN disambung ke logic `0’, kesemua get AND
yang tidak berlorek pula akan aktif dan akan menyambungkan
keluaran Q ke masukan jam CLK, maka bilangan ke bawah pula akan
berlaku.
12
3.3 PEMBILANG SEGERAK (SYNCHRONOUS COUNTER)
Memerlukan klok yang disambng secara selari dari satu punca klok yang
sama supaya dapat memicu semua flip flop pada masa yang sama.
13
Jadual ujaan AM
14
PETA KARNAUGH ( PETA K )
AB AB
AB AB
15
Contoh 1
Qn Qn+1 MASUKAN
D C B A D C B A JD KD JC KC JB KB JA KA
0 0 0 0 0 0 0 1 0 x 0 x 0 x 1 x
0 0 0 1 0 0 1 0 0 x 0 x 1 x x 1
0 0 1 0 0 0 1 1 0 x 0 x x 0 1 x
0 0 1 1 0 1 0 0 0 x 1 x x 1 x 1
0 1 0 0 0 1 0 1 0 x x 0 0 x 1 x
0 1 0 1 0 1 1 0 0 x x 0 1 x x 1
0 1 1 0 0 1 1 1 0 x x 0 x 0 1 x
0 1 1 1 1 0 0 0 1 x x 1 x 1 x 1
1 0 0 0 1 0 0 1 x 0 0 x 0 x 1 x
1 0 0 1 1 0 1 0 x 0 0 x 1 x x 1
1 0 1 0 1 0 1 1 x 0 0 x x 0 1 x
1 0 1 1 1 1 0 0 x 0 1 x x 1 x 1
1 1 0 0 1 1 0 1 x 0 x 0 0 x 1 x
1 1 0 1 1 1 1 0 x 0 x 0 1 x x 1
1 1 1 0 1 1 1 1 x 0 x 0 x 0 1 x
1 1 1 1 0 0 0 0 x 1 x 1 x 1 x 1
16
iv. Mendapatkan ungkapan minima menggunakan peta-Karnaugh
AB AB
CD CD 0 4 12 8
0 4 12 8
0 0 X X X X 0 0
1 5 13 9 1 5 13 9
0 0 X X X X 0 0
3 7 15 11 3 7 15 11
0 1 X X X X 1 0
2 6 14 10 2 6 14 10
0 0 X X X X 0 0
JD = QBQCQD KD = QBQCQD
AB AB
CD CD 0 4 12 8
0 4 12 8
0 X X 0 X 0 0 X
1 5 13 9 1 5 13 9
0 X X 0 X 0 0 X
3 7 15 11 3 7 15 11
1 X X 1 X 1 1 X
2 6 14 10 2 6 14 10
0 X X 0 X X 0 X
AB JC = QCQD AB KC = QCQD
CD CD 0 4 12 8
0 4 12 8
0 0 0 0 X X X X
1 5 13 9 1 5 13 9
1 1 1 1 X X X X
3 7 15 11 3 7 15 11
X X X X 1 1 1 1
2 6 14 10 2 6 14 10
X X X X 0 0 0 0
JB = QD KB= QD
AB AB
CD CD 0 4 12 8
0 4 12 8
1 1 1 1 X X X X
1 5 13 9 1 5 13 9
X X X X 1 1 1 1
3 7 15 11 3 7 15 11
X X X X 1 1 1 1
2 6 14 10 2 6 14 10
1 1 1 1 X X X X
17
v. Litar pembilang segerak mod 16
CLK
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 0
Rajah Masa Bagi Pembilang Segerak Mod 16
18
Contoh-contoh soalan
mula akhir
ulang
19
3.3.1 Pembilang Segerak Atas/Bawah
P P
‘1’
J A 1
J B 2 J C
UP/ DOWN
K A K B K C
Q Q
Jam
20
Contoh sambungan lata bagi pembilang tak segerak
J QA J J QC
J QA J QB QB
CLK CLK CLK
CLK CLK
K QA K K QC
K K QB QB
Q
Q0 Q1 Q0 Q1 Q2
Pembilang
Pembilang
Pembilang
tak segerak
mod 4
tak segerak
mod 8
= tak segerak
mod 32
IC - 2
‘1’ CE CE
TC TC
Pembilang
segerak
Pembilang
segerak
= Pembilang
segerak
mod 100
mod 10 mod 10
CLK CLK
21