Anda di halaman 1dari 8

KANKRU PULMÁUN

PREPARA HUSI:

NARAN : FLORINDO DA C PEREIRA

NRE : 2019.04.02.089

ESCOLA SUPERIOR DE ENFERMAGEM

FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNCIAS DE SAÚDE

UNIVERSIDADE NASIONAL TIMOR LOROSA’E

DÍLI

2020
SAIDA MAK MORAS KANKRU PULMÃUN ?

Kankru pulmãun mak hanesan tumor ne’ebe perigozu ne’ebe mosu iha pulmãun .

Parte boot husi kankru pulmãun mai husi celula iha pulmãun laran maibe kankru pulmãun bele mos
mai husi kankru iha parte isin sira seluk ne’ebe espalha ba pulmãun.kankru nu’udar kankru ne’ebe
sempre akontese ba mane no mos feto ,kankru pulmãun hanesan mos etiologia principal husi
mortalidade resultadu husi kankru .

Kankru barak liu 90% inisia husi bronkiu ( kanal ar bo’ot ne’ebe tama ba pulmãun ), kankru ne’e
hanaran karsinima bronkogeniku ne’ebe kompostu husi:

a) Karsinoma selula skuamosa


b) Karsinoma selula ki’ik ka karsinoma selula trigu (gandum)
c) Karsinoma selula bo’ot
d) Adenoreksinoma

Tipu husi moras kankru pulmãun mak hanesan tuir mai ne’e?

Kankru pulmãun hanesan tipu kankru ida ne’ebe mak komum liu ba mane barak mak kona moras
kankru pulmãun.
a) Abitu husi fuma

b) Ba sira ne’ebe mak dada iss kona sigaru suar

Oinsa sinais no nia sintomas mosu husi moras kankru pulmãun ?

a) Mear ba beibeik
b) Hirus matan moras
c) Mear ran
d) Menus ar rouku(serak)
e) Pezu husi isin menus
f) Sempre sente kolen
Etiologia ba iha kankru pulmãun mak hanesan saida?

a. Sigaru
b. Poluisaun
c. Dieta
d. Genetika
e. Moras pulmãun

a) Sigaru hanesan kauza ne’ebe mak ho 85% to 90% ba kankru pulmãun.


b) Poluisaun iha peskiza balun hatudu katak ema ne’ebe mak hela iha area no nivel oksida
nitrogeniu aas(jeralmente iha kareta laran no iha trasporte seluk)iha alterasaun ba risku
ne’ebe mak asss atu hetan kankru pulmãun ho persentagem 30%.
c) Dieta iha perkiza balu hatete katak menus ba konsumo betakarotene ,gelanium no
vitamin A bele iha risku ass atu hetan kankru pulmãun
d) Genetica iha evidensia hatudu katak memebru familia pasiente kankru pulmãun iha
risku ne’ebe mak bo’ot atu kona kankru pulmãun
e) Moras pulmãun moras pulmãun hanesan tuberculosis (TBC) no moras obstruksaun
pulmonar kronika bele mos sai risku ba kankru pulmãun.

Manifestasaun klinika husi moras kankru pulmãun mak hanesan?

 Sintomas primeiru ne’ebe geral mak hanesan me’ar ,dispnea hirus matan moras ,produsaun
eskaro ,no hemoptise,pasiente barak mos hatudu sintomas sistematika hanesan anoreksia ,pezu
isin menus,no sente kolen.
 Moras ne’ebe luan bele kauza deficit neurolojiku husi metastase SSP , ruin moras ka ruin tohar
secundariu to metastase ruin,ka disfusaun korasaun husi envolvimentu hepatic,sinais.
 Syndrome paraneoplasika ne’ebe jeralmente ne’ebe akontese relasiona ho kankru pulmãun
inklui cakheksia , hiperkalsemia ,syndrome no inadekuasaun sekresaun hormona
antidiuretika,no cushing’s syndrome.
Asaun prevensaun husi moras kankru pulmãun mak hanesan tuir mai ne’e?

Prevensaun ne’ebe importante liu mak labele fuma desde idade foin sae.hapara fuma bele
hamenus risku atu kona kankru pulmãun.
Oinsa ho gestaun ba moras kankru pulmãun?

a) Terapia oksigeniu : Bainhira akontese hipoksemia ,enfermeria fo oxigenio husi masker


ka kanal kanula tuir reseita .
b) Terapia ai-moruk : Bainhira pasiente hetan brokospasme ,mediku bele fo ai-moruk
bronkodilator (hanesan pasiente ho asma )no kostikostiroid hodi hatun bronkospasme
,inflamasaun no endema.

Komplikasaun husi husi kankru pulmaaun nian mak saida ?

Kankru pulmãun bele hamosu nia komplikasaun mak hanesan:

a. Susar dada iss


b. Mear raan
c. Dor
d. Efusi pleura
e. Mate

a. Susar dada iss ema ne’ebe sofre kankru pulmãun bele iha susar dada iss karik
kankru desenvolve atu taka vias respiratoriu principal.
b. Mear raan moras ne’e bele hamosu hemoragia iha vias respiratoriu ,ne’ebe
bele halo ema mear raan (hemoptysis)
c. Dor kankru pulmãun kronika bele afeta ba iha kamada pulmãun ou parte seluk
husi isin lolon ne’ebe bele hamosu moras
d. Efusi pleura kestaun ne’e bele hamosu likidu ne’ebe mak akumula iha parte
hirak ne’ebe haleu
e. Mate Sistema imunidade ba ema ne’ebe iha diagnossa ho moras ne’e ki’ik liu
.kazu maioria moras ne’e bele hamate ema.

Anda mungkin juga menyukai